jimmy algotsson - köpa och sälja aktier
DESCRIPTION
Detta är en perfekt bok för dig som funderar på att börja handla med aktier. Jimmy Algotsson förklarar på ett enkelt sätt hur en aktie är uppbyggd, vilka olika aktier som finns på aktiemarknaden, hur du säljer och köper aktier och hur en teknisk respektive fundamental analys fungerar. Boken vidrör också lätt vid ämnet om tekniska oscillatorer och köp av större andelar aktier (warranter). Jimmy Algotsson innehar en magistersexamen från Uppsala Universitet och har ägnat sig åt aktiehandel i över tio år. Han har även arbetat som utbildningsansvarig för olika aktiemäklare.TRANSCRIPT
Innehåll
1. In ledning . 5
2. Aktien 7
3. H u r är börsen uppbyggd? . 10
4. Hur går hande ln m e d aktier till? 14
5. Hur handlar pr ivatpersoner aktier? 19
6. Vad påverkar aktiekursen? 25
7. Att analysera en aktie 32
(Kurslistor, fundamenta l analys, nyckeltal och teknisk analys)
8. Terminer och opt ioner . 55
9. Index och påverkan från andra börser . 59
10. Olika ut t ryck för aktievärdering 62
11. Att t änka på vid akt iehandel 64
(Köpstrategier och r i skminimer ing)
12. Att deklarera sina aktieaffärer . 72
13. Var finns mer information? . 74
14. Slutord 7 7
Register _ 7&
1. Inledning
Sedan många år råder det en stor op t imism kr ing aktieplaceringar som
sparform. Många svenskar äger aktier - direkt eller indirekt i form av fond
andelar eller någon annan sparform. Totalt sett äger svenska hushåll aktier
för över 600 miljarder kronor.
Under 80-talet ökade a l lmänhetens intresse för aktier och de senaste tre
decennierna har akt iekurserna haft en kraftfull uppgång. Idag är det cirka
två miljoner svenskar som äger aktier direkt på den svenska marknaden .
Det ökade intresset har också tydliggjort börsen som en viktig källa för före
tag med kapitalbehov. Omsä t tn ingen på Stockholmsbörsen - eller som den
egentligen heter, O M X Nordic Exchange Stockholm - ökar stadigt. Under
2006 och 2007 har Stockholmsbörsen haft en genomsnit t l ig omsä t tn ing på
drygt 23 miljarder k ronor per dag.
Globaliseringen syns tydligt på Stockholmsbörsen där det ut ländska
ägandet uppgår till över en tredjedel. Idag börjar det även bli enkelt för
svenska småsparare att handla på börser i andra länder, bl a via de etable
rade in ternetmäklarna . Troligtvis k o m m e r vi att få se en utveckling där det
blir allt lättare att handla på ut ländska marknader . Daytrading är n u m e r a
ett etablerat begrepp och förknippas m e d pr ivatpersoner som försörjer sig
på att köpa och sälja aktier dagligen. Trading innebär att m a n handlar för
egna pengar, till skillnad från när m a n handlar för någon annans räkning.
Trading är något som även de stora bankerna och värdepappersbolagen
sysslar med.
Sett över ett längre perspektiv har börskurserna alltid ökat och få spar
former har kunna t ge en likvärdig avkastning. De senaste 100 åren har
Stockholmsbörsen stigit m e d ungefär 10 % per år i genomsni t t . Den första
fondbörsauktionen i börshuset , vid Stortorget i Gamla Stan, hölls redan
den 4 februari 1863. D e n n a dag räknas som den officiella t i l lkomsten av
Stockholms fondbörs. Inte förrän 1974 började börshandeln datoriseras,
och först 1990 k o m det helelektroniska handelssystemet SAX (Stockholm
Automated eXchange). Den uppgraderade versionen heter SAXESS.
5
1 . I N L E D N I N G
Aktieplaceringar är dock inte u tan risker. De senaste 100 åren har flera
finanskriser passerat, då akt iekurserna sjunkit så kraftig att det talats om
börskrascher. De två mest kända är den på 1920-talet och den i början av
1990-talet. Även när goda t ider råder för akt iehandeln kan kurserna svänga
kraftigt, vilket medför att akt iehandel alltid är förenad m e d ett visst måt t av
risktagande. Den senaste kraftiga börsnedgången k o m år 2000 och varade i
tre år.
Avsikten m e d den här boken är att ge grundläggande kunskaper i det
praktiska tillvägagångssättet vid aktieplaceringar. Det finns flera böcker
som beskriver hande ln m e d aktier och olika fördjupade teorier kr ing aktie
handeln . Få böcker ger emellert id en överblick över och förståelse för hu r
hande ln rent praktiskt fungerar, eller kunskap om de olika verktyg som m e r
ru t inerade aktieplacerare använder. Ambi t ionen m e d den här boken är att
råda bot på denna brist samt besvara de flesta vanliga frågor som u p p k o m
m e r i s amband m e d både en begynnande och mer avancerad aktiehandel.
6
2. Aktien
Innan m a n investerar sina sparade tillgångar bör m a n veta vad det är m a n
köper. I detta kapitel beskrivs vad en aktie är, och varför m a n investerar i
aktier.
Vad är en aktie?
En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Det är emellert id ett ägande m e d
begränsad risk och inget personligt betalningsansvar. Om ett företag går i
konkurs tappar akt ierna i värde och det egna satsade kapitalet går förlorat,
men aktieägaren kan aldrig bli skyldig att betala för bolagets kvarstående
skulder. Risken för aktieägaren är alltså bara det han eller hon betalat för
aktien.
När ett företag behöver kapital kan företaget emittera (ge ut) aktier. Detta
ger företaget ett kapitaltillskott. Som motpres ta t ion vill den som investerat i
aktier ha en så god avkastning som möjligt på sitt satsade kapital. Vanligtvis
ger aktien en årlig ränta i form av en utdelning. Vilken utdelning en aktie
ger bestäms av respektive företags bolagss tämma och kan variera från år
till år. Vissa bolag ger ingen u tdeln ing alls. Vanligtvis är u tdelningen 2 till
5 procent av börsvärdet på aktien. Utdelningen i procent av aktiekursen
är de t samma som aktiens direktavkastning. Utdelningen sker i regel någon
gång under våren. Inför en utdelning brukar priset (kursen) på en aktie gå
upp för att sedan gå ner direkt efter utdelningen. Utdelningen återspeglar
sig alltså oftast i aktiekursen.
Ägarandelen, aktien, kan säljas vidare till någon annan , och priset
bestäms av tillgång och efterfrågan vid varje givet tillfälle. Eftersom den
genomsnittliga aktiekursen b rukar stiga m e r procentuell t unde r ett år än
vad den genomsnit t l iga direktavkastningen ger, är huvudorsaken till att
många idag placerar i aktier följaktligen inte den årliga u tdelningen utan
tilltron till att aktien ska stiga i värde.
2 . A K T I E N
Akt ier m e d ol ika rös tvärde
Det finns aktier av olika slag. D e n vanligaste uppdeln ingen när det gäller de
marknadsno te rade aktierna (aktier som handlas på en börs eller på någon
a n n a n m a r k n a d ) är att de är uppdelade i A- och B-aktier (ibland även C).
A-aktierna ger större inflytande i bolaget. Aktieägarna har rätt att utöva sitt
ägarinflytande på bolagss tämman, bl a tillsätter de bolagets styrelse genom
val. På bo lagss tämman brukar en A-akties röstvärde motsvara tio B-aktiers.
Enligt lagen får röstvärdet för en aktie inte vara högre än tio gånger röst
värdet för en annan aktie i s a m m a bolag. Bolag som bildats före 1948 har
emellert id ibland större skillnader. Motivet för att emit tera (ge ut) B-aktier
kan vara att huvudägarna i bolaget vill behålla det avgörande inflytandet
m e n ändå införskaffa m e r kapital till bolaget. A-aktier kan sålunda ha mycket
lägre omsä t tn ing (handel) då de kan vara u p p b u n d n a hos ett m ind re antal
ägare. (Ofta är A-aktierna inte alls noterade.)
Det finns även andra slags uppdeln ingar av aktier såsom preferensaktier
och stamaktier. Men u tbude t av andra aktier än A- och B-aktier på börsen
är begränsat, så detta är sällan en aktuell fråga för den vanlige aktiespararen.
Ol ika b e g r e p p i s a m b a n d m e d aktier
Värdepapper och finansiella instrument är begrepp som ofta används och
betyder ungefär s a m m a sak. Värdepapper är en gemensam beteckning för
handl ingar som på något sätt kan omsättas i pengar, t ex aktier, obligationer
eller optioner. Finansiella ins t rument kan sägas vara det sammanfa t tande
begreppet för värdepapper som är avsedda för handel på värdepappers
m a r k n a d e n . Med andra ord är en aktie alltså både ett finansiellt ins t rument
och ett värdepapper.
De finansiella in s t rumenten kan delas in i tre grupper, varav de två första
nedan kan sägas vara huvudgrupper .
Avista In s t rument och m a r k n a d e r där betalning och leverans i pr incip
sker i direkt anslutning till avsluten (dvs de köp och försälj
n ingar som genomförts) . Till av is tamarknaden hör den vanliga
akt iehandeln.
Terminer Den direkta motsatsen till avista är terminer. Avslut sker idag
m e n betalning och leverans sker i framtiden.
8
2 . A K T I E N
Derivat In s t rument som enkelt ut tryckt kan sägas vara en rätt ighet eller
skyldighet att handla i ett under l iggande finansiellt ins t rument
eller vara, exempelvis en aktie eller en råvara, b e n ä m n s derivat.
Terminer och opt ioner tillhör der iva tmarknaden och innebär
en skyldighet eller rät t ighet att köpa eller sälja ett under l iggande
ins t rument eller vara vid ett senare tillfälle. Se även kapitlet
Terminer och optioner.
Varför placera i aktier?
Det kan finnas många olika anledningar till att investera i aktier. Som
nämnts tidigare är den absolut vanligaste orsaken att m a n hoppas att aktie
kursen ska stiga och d ä r m e d att ens eget kapital ska öka i värde. Vid sidan
om mer tradit ionell t banksparande är aktier och fonder den vanligaste spar
formen för privatpersoner. Aktier ha r också blivit ett vanligt t i l läggssparande
till det statliga pens ionssparandet och t jänstepensionssparandet .
En annan anledning till att äga aktier kan vara att m a n vill stödja ett sär
skilt företag. Det kan vara för att m a n har ett speciellt intresse i företagets
aktiviteter, t ex en fotbollsklubb, eller att m a n vill stödja ett företag på g rund
av etiska eller andra värderingsmässiga grunder , t ex till förmån för alterna
tiv energi eller rättvis handel .
Att äga aktier i ett bolag ger också ägaren rätt att gå på bo lagss tämman
och där göra sin s t ä m m a hörd och rösta i olika beslutsfrågor. Det gör att
inflytandet i bolaget ökar. G u d r u n Schyman t ex, köpte aktier i olika stor
bolag för att på bo lagss tämmorna k u n n a a rgumentera för att m a n skulle
rösta in fler kvinnliga styrelseledamöter.
Det viktigaste i ett generellt akt iesparande behöver inte p r imär t vara att
tjäna pengar, engagemang i ett företags aktiviteter eller viljan att påverka.
Det kan även vara att det är spännande och a l lmänbi ldande att följa m e d
i hur och varför ekonomin och olika bolag utvecklar sig som de gör. Att
dessutom också koppla ekonomins och bolagens utveckling till psykologin
hos övriga aktieplacerare, ger ytterligare en intressant d imens ion till aktie
sparandet. Aktier kan på så vis vara ett mycket s t imulerande fritidsintresse.
9
3.Hurär börsen uppbyggd?
Stockholmsbörsen ägs av O M X AB, som även driver börserna i Helsingfors,
K ö p e n h a m n , Reykjavik, Tallinn, Riga och Vilnius u n d e r det g e m e n s a m m a
n a m n e t den Nordiska Börsen.
Vilka deltar i aktiehandeln?
För att få handla på börsen krävs det ett medlemskap. Det kan ett värde
pappersinst i tut , dvs ett värdepappersbolag eller en bank, få om de har
Finansinspekt ionens tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och dessutom
uppfyller börsens krav. Fondkommiss ionär var tidigare det legala n a m n e t på
värdepappersinst i tut (före 1991), och fondkommiss ionärsbolag var n a m n e t
på värdepappersbolag (svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värde
pappersrörelse,).
Idag b rukar m a n ibland lite slarvigt säga fondkommissionär och bank nä r
m a n talar om börsens med lemmar . Det inkluderar även internetmäklare .
M e d l e m m a r n a mås te även betala för sin handel utifrån hu r stor den är.
Det är endast via en m e d l e m som såväl stora investerare som privat
personer kan handla på börsen. Stockholmsbörsen har idag ca 80 med lem
m a r som t i l l sammans har över 600 auktoriserade mäklare m e d tillträde till
marknadspla tsen .
Till börsen finns naturligtvis också ett antal anslutna bolag som har sina
aktier no terade på någon aktielista. Idag finns det ca 300 bolag anslutna till
S tockholmsbörsen - de sägs då vara börsnoterade. För att notera sina aktier
måste bolagen uppfylla vissa villkor. De krav som ställs är bl a utförlig och
snabb information till ma rknaden . Företagen får också betala en avgift för
att ha sina aktier no terade på börsen.
Fördelen för bolagen att vara på börsen är b land annat att de genom det
lättare får tillgång till kapital vid emission (utgivning) av sina aktier, efter
som de når en bredare al lmänhet .
10
3 . H U R Ä R B Ö R S E N U P P B Y G G D ?
De olika listorna
Börsen är indelad i olika aktielistor, och varje bolags aktier är noterade
på någon av dessa listor. Sedan 2006 är de svenska, danska, isländska och
finska börserna sammans lagna till den nordiska listan och de tre baltiska
ländernas börser sammans lagna till en baltisk lista. Målsät tningen är att på
sikt förena dessa två listor till en enda. Den nordiska listan, som har ca 600
bolag noterade, etablerades 2006 av O M X AB för att Norden skall ses som
en gemensam marknad . Listan under lä t tar hande ln i aktier mellan dessa
länder och aktierna från listan betalas m e d den lokala valutan där bolaget är
noterat. Den nordiska listan är i sin tur uppdelad på tre underl is tor:
Large Cap Kravet för att få vara no te rad på Large Cap är att börsvärdet på
bolaget ska vara över en miljard euro.
Mid Cap Kravet för att få vara no te rad på Mid Cap är att bolagets börs
värde är mellan 150 miljoner och 1 miljard euro.
Small Cap Mind re bolag m e d ett börsvärde unde r 150 miljoner euro finns
på Small Cap.
Dessutom finns listan First North (tidigare kallad Nya Marknaden) som är
en handelsplats för tillväxtföretag i Norden , och ägs av OMX. Kostnaderna
är mindre för att lista ett företag på First N o r t h och regelverket är inte lika
omfattande som på börsen. Företag listade på First N o r t h får inte kalla sig
börsnoterade eftersom First North- l is tan inte definieras som en börsplats
(dvs en s k reglerad marknad ) u tan endast är en så kallad handelsplat tform.
Bolagens aktier kallas istället för marknadsnoterade. Med marknadsno te rade
menas aktier som noterade på en lista (oavsett om det är en börslista eller
någon annan lista) och är öppna för köp på den publika marknaden . Att First
North är en handelsplat tform (och inte är reglerad m a r k n a d ) innebär för
enklade regler om bl a informationsskyldighet för de listade bolagen. Risken
för den enskilde placeraren är något högre för aktier på den här listan.
De ovan n ä m n d a listorna är i sin tur uppdelade för de olika länderna . Så går
du in på någon internetmäklares hemsida är det möjligt att se enbar t svenska
aktier fördelade på Large Cap, Mid Cap, Small Cap och First Nor th .
Innan den nordiska listan etablerades 2006 var aktierna på Stockholms
börsen i huvudsak indelade i olika listor efter hur stor omsät tn ingen var på
de enskilda aktierna. Det fanns i första h a n d två listor:
11
3 . H U R Ä R B Ö R S E N U P P B Y G G D ?
A-listan som i sin tur var uppdelad på de mest omsat ta aktierna samt
övriga.
O-listan som i sin tur var uppdelad på Attract 40 (de 40 mest omsat ta
aktierna) samt övriga.
En a n n a n lista som finns på den svenska ak t iemarknaden är NGM Equity.
D e n ägs inte av O M X utan av ett konkur re rande bolag, Nordic Growth
Märket (NGM) . N G M har l iksom O M X noterat sig på sin egen marknads
plats. N G M är vid sidan av O M X Sveriges andra auktor iserade börs sedan
2003. NGM-l i s tan är l iksom First North- l i s tan inr iktad på handel i nordiska
tilllväxtbolag. Listan innehåller aktier från ett 50-tal bolag.
Till alla de olika l istorna finns också en observationslista, Obs-lista.
D e n n a lista kan bolag h a m n a i om de för tillfället har p roblem av något slag,
t ex att det sker en större omst ruk ture r ing av verksamheten, bolaget inte har
skött informationsgivningen enligt börsens regler etc. Ett bolag kan också
h a m n a på Obs-listan om det sker stora förändringar i ägandet, t ex vid ett
uppköp. Bolag på observationslistan kan sålunda vara svåra att värdera.
Det f inns även aktielistor som inte hanteras av O M X eller N G M .
Aktierna på dessa kan handlas hos något värdepappersbolag som har h a n d
om listan. Som exempel kan n ä m n a s Aktietorget - den största i sitt slag.
Aktietorget har n u m e r a även tillgång till det elektroniska handelssystemet
SAXESS. Bolag som har sina aktier på dessa listor uppfyller vanligtvis inte
de krav som krävs för att bli no te rade på börsen. Sådana aktier kan ge hög
avkastning, m e n innebär samtidigt större risker.
EU-regler och begrepp
Det kan tidigare ha upplevts som svårt att förstå vad som räknas som en
börs eller inte. Från och m e d den 1 november 2007, kan dock begrepps
förvirringen upplevas som än större. Utifrån ett EU-direktiv, de så kallade
MfFID-reglerna (Märkets in Financial Ins t ruments Directive), har de tidi
gare begreppen förändrats . Syftet m e d det nya ramverket är att ha rmonise ra
lagstiftningen på vä rdepappersmarknaden i n o m EU.
I n o m r a m e n för den gamla lagstiftningen fanns det tre former av handels
platser: börs, auktoriserad marknadsplats och oreglerad marknadsplats.
12
3 . H U R Ä R B Ö R S E N U P P B Y G G D ?
I och m e d MiFID-reglerna finns det bara två: reglerad marknad och MTF
(Multilateral Trading Facility), eller handelsplattform på svenska. Begreppet
börs finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen och syftar då på de
aktörer som har rätt att driva en reglerad marknad . First Nor th , Aktietorget
och andra mind re listor räknas som handelsplattformar. Ibland används
även begreppet alternativ marknadsplats om handelsplattformar.
Skillnaderna mellan en reglerad m a r k n a d och en handelsplat tform är
flera; regelverket för den reglerade m a r k n a d e n är mera omfat tande än det
för handelsplat t formen. På den reglerade m a r k n a d e n ska övervakningen
även göras av en oberoende part , och personer m e d särskild insyn i bolagen
(s k identifierade insiders) måste redovisa sina innehav publikt. Den regle
rade m a r k n a d e n omfattas också automatiskt av alla EU-direktiv, m e d a n en
handelsplat tform själv kan besluta om vilka regler som ska gälla för bolagen
vid noter ing.
Schematisk struktur över aktiehandeln
Kontrollorgan och tillståndsgivare för akt iehandeln i Sverige är Finans
inspektionen. Schematiskt kan organisat ionen för akt iehandeln i Sverige
visas m e d nedans tående tablå. Med emit tenter menas de bolag som ger ut
aktier, m e n också andra institut som ställer ut obligationer, opt ioner etc.
13
4. Hur går handeln med aktier till?
För att förstå sin egen handel kan det vara bra att förstå hur akt iehandeln
fungerar för mäklarna , som bl a lägger order för pr ivatpersoners räkning
och som sitter och handlar direkt i det elektroniska handelssystemet.
Aktiehandeln
H u r går då akt iehandeln till? Jo, mäklaren k o m m e r till arbetet på m o r g o n e n
hos respektive börsmedlem. Mäklaren sitter alltså inte i börshuset . På sin
arbetsplats ha r mäklaren en terminal som är kopplad till börsens central
dator. Mäklaren som sitter vid sin te rminal kan hela t iden se exakt vad som
hände r på den elektroniska marknadspla tsen , vilka order andra med lems
företag lägger in och vilka order som går till avslut (de köp och försäljningar
som genomförs) .
Fram tills dess att m a r k n a d e n öppnar kan mäklaren lägga in alla order
som k o m m i t in från sina olika kunder . Hos bankerna gäller det också de
order som k o m m e r in från de olika lokalkontoren. Några avslut kan då inte
göras i de elektroniska systemen och mäkla rna kan fram till m a r k n a d e n s
öppnande endast se de order som de själva lägger in - ett system som kallas
dolt öppningsförfarande.
Innan m a r k n a d e n öppnar kan dock efteranmälda avslut göras. De ska
som senast rappor teras in i det elektroniska handelssystemet fem minu te r
efter öppningen . Efteranmälda avslut är manuel la avslut som gjorts när
börsen varit s tängd och manuel la avslut i sin tur är avslut som gjorts u tan
för det elektroniska handelssystemet, t ex via telefon mellan två mäklare .
Efteranmälda avslut b rukar endast ske när det gäller större avslut och är
även omgärdade av vissa andra specifika regler.
14
4 . H U R G Å R H A N D E L N M E D A K T I E R T I L L ?
När m a r k n a d e n öppnar ska en öppningskurs fastställas. Om ingen vill köpa
till det lägsta säljpris som getts för en aktie kan dock ingen öppningskurs
fastställas. Annar s sätts öppningskursen där flest aktier kan matchas till
avslut. Sedan går alla köporder på ett pris över och alla säljorder på ett pris
unde r öppningskursen till avslut. De order som ligger på s a m m a kurs som
öppningskursen går till avslut i strikt t idsordning, dvs efter vilket tid de lagts
in. Priset för avsluten följer öppningskursen. Det måste också finnas lika
många aktier på köpsidan som på säljsidan för att alla aktier ska k u n n a gå
till avslut.
Öppningsförfarandet tar några minuter , och aktierna öppnar i bokstavsord
ning. Efter det tar den kontinuerl iga hande ln vid.
Handeln sker efter pr inc ipen att kursnivå går först, och vid lika kursnivå
gäller inläggningstid. Över lappande kurser i o rderboken som finns innan
öppningen kan inte uppstå vid kont inuerl ig handel eftersom en order som
kommer in och som kan matchas m e d en annan order går direkt till avslut.
Med överlappande menas att det finns en köporder som kan gå till avslut
mot en säljorder.
Maximal tid en order kan ligga inne i det elektroniska handelssystemet
är 8 dagar. Oftast b rukar emellert id mäklaren ta ut sina aktier som inte gått
till avslut på kvällen för att lägga in nya order igen på morgonen . Hos vissa
mäklare går det bara att ha o rde rn inne unde r en dag. Kontakta din mäklare
om du vill veta vilka regler som gäller för hur länge en order ligger inne i
handelssystemet hos dem.
De olika stegen i kursnivåerna är förbestämda, dvs om aktierna går att
handla i intervaller om hela kronor, 50-, 25- , 10-, 5- eller 1-öresintervaller
- s k kurssteg eller tick-size.
På nästa sida ges ett exempel på hu r det unde r en handelsdag kan se ut i
orderboken i det elektroniska handelssystemet. Exemplet är från Ericssons
B-aktie år 2000.
15
4 . H U R G Å R H A N D E L N M E D A K T I E R T I L L ?
Bid betyder köp. Ask betyder sälj. Volume står för antalet aktier som köp- eller sälj-ordern innehåller. Member står för vilken börsmedlem som har lagt ordern. SHB står t ex för Handelsbanken. På OMXs hemsida finns en lista med vilka börsmedlemmar som finns och vilka förkortningar de har.
Skulle en köporder på 1400 st aktier m e d styckepriset 223 kr läggas in i
o rderboken skulle den automatiskt matchas m o t de 1400 st på säljsidan
m e d styckepriset 223 kr. Om en köporder skulle k o m m a in på 222,75 kr
skulle den inte k u n n a matchas , eftersom ingen vill sälja till det priset.
Orde rn ligger då kvar tills det finns en säljorder att göra avslut mot . Ett
avslut kan jämföras m e d ett avtal om en vanlig försäljning. För ett avslut
krävs mins t en köpare och säljare som är överens om priset.
Kurserna förändras kontinuerl igt i det elektroniska handelssystemet. Så
fort en köpare är beredd att betala s a m m a pris som en säljorder som finns
inlagd, eller en säljare är beredd att acceptera s a m m a pris som en köpare
har lagt, ändras kursen i orderboken.
Ytterligare ett exempel för att öka förståelsen för h u r det fungerar:
Om en säljorder k o m m e r in på 222 kr om 1500 s t skulle den automatiskt
matchas m o t översta köporde rn på 222,50 kr m e d 1500 st. Priset skulle
bli 222,50 kr eftersom prissät tningen utgår från den som lagt in o rde rn
först. Köparen har m e d priset 222,50 kr sagt att han eller h o n kan tänka
sig att köpa 1500 st aktier till ett maxpr i s på 222,50 kr. Säljaren som lägger
in en order på 222 kr säger att h o n / h a n kan tänka sig att sälja 1 500 st
m e n inte till ett lägre pris än 222 kr. Både säljaren och köparen är sålunda
nöjda m e d både 222 kr och 222,50 kr, m e n ett avslutspris mås te avgöras
och i akt iehandeln avgörs priset efter vem som lagt in sin order först.
Det finns i o rderboken ovan flera köporder m e d priset 222,50 kr. Det ta
på g r u n d av att akt ieordrarna är sor terade efter tid. Den översta köp
orde rn är den som först lades in i systemet och ska sålunda gå först.
16
4 . H U R G Å R H A N D E L N M E D A K T I E R T I L L ?
När ett avslut sker skickas informationen till VPC (Värdepapperscentralen)
där akt ierna avregistreras från säljarens VP-konto (Värdepapperskonto) och
registreras på köparens . Samtidigt sker betalning via köparens och säljarens
bank eller värdepappersbolag. Först när detta är gjort är affären avslutad.
Det sker i regel elektroniskt och ögonblickligen.
V P C är en organisat ion där alla akt ieinnehav registreras som hand
lats på svenska marknader . Där registreras alla akt ie innehav elektroniskt
- alltså inga fysiska aktiebrev behövs. V P C är ett aktiebolag och ägs av i
huvudsak de fyra stora bankerna Swedbank, Nordea, SEB och Svenska
Handelsbanken. Sedan 2004 äger dessutom V P C AB 100 procent i sin fin
ska motsvar ighet APK OY. Ti l lsammans agerar de unde r n a m n e t NCSD
(Nordic Central Securities Deposi tory) . Aktiviteterna i n o m koncernen står
unde r myndighetst i l lsyn.
Under dagen fortsätter sedan hande ln fram till s tängningsdags m e d att
mäklarna lägger in order allt eftersom de k o m m e r in. Vissa mäklare sitter
också m e d egna portföljer som de handlar i och är då inte be roende av
andras order.
Börsposter och småorder
I det elektroniska handelssystemet sorteras alla order utifrån givna regler,
dvs efter pris och tid. De högsta köpkurserna och de lägsta säljkurserna
h a m n a r högst upp i orderboken. Om priset är de t samma för flera order
sorteras de efter den t idpunkt då de registrerades i systemet. Det finns även
vissa regler för hanter ingen av en order baserat på dess storlek.
G r u n d e n h e t e n för orderhanter ingen i SAXESS är en börsspost (även kallad
handelspost) . För att på ett effektivt sätt kunna hantera order som är mind re
än en börspost är SAXESS uppdelad i två olika marknader : börspostmarknad
och småordermarknad. För varje aktieslag finns därför två orderböcker - en
börspos torderbok och en småorderbok.
Orde r som är m i n d r e än en börspost läggs in i småorde rmarknaden där
de matchas m o t övriga småorder och sammanförs till avslut. Avslut i små
o rde rmarknaden kan endast göras till den kurs som för s tunden gäller i
börspos tmarknaden . D ä r m e d går det inte att få avslut på småorder vars pris
avviker från vad som gäller på bör spos tmarknaden .
17
4 . H U R G Å R H A N D E L N M E D A K T I E R T I L L ?
Storleken på börspos ten varierar från aktie till aktie. Elektrolux säljs t ex i
poster om 100 st. Det är oftast enklare att handla i j ä m n a börsposter efter
som det då är lättare att få igenom sin order. Alla order som är mind re än
en börspost eller "blir över" h a m n a r i småorderboken . Handlar m a n 125 st
elektroluxaktier blir 25 st aktier kvar som inte är en j ä m n börspost . Eftersom
hande ln i småorderboken ofta är m ind re kan det vara svårt att få till s tånd
ett avslut till det pris m a n begärt . Är omsät tn ingen i en aktie tillräckligt
låg kan det vara svårt att få igenom en order överhuvudtaget . M e n i fallet
m e d Elextrolux är detta som oftast inte något p roblem då aktien har en hög
omsät tn ing.
Mäklarens informationssystem
Under börsdagen när hande ln pågår uppdateras handelssystemet m e d order-
och avslutsinformation så fort en förändring sker i marknaden . Mäklarna
kan följa varje förändring i o rderböckerna från sina terminaler i realtid, dvs
i s a m m a s tund som de sker.
Dessu tom har mäkla rna tillgång till flera andra informationssystem som
förser d e m m e d nyheter och information från aktie-, kredit- , valuta- och
der iva tmarknaderna . Data terminaler rappor te rar om olika nyheter, press
medde landen etc. De innehåller även realt idskurser från olika börser och
analysverktyg m e d d iagram etc. För t jänsterna som hör till t e rmina lerna
betalar användaren en avgift till det företag som äger rät ten till infor
mat ionen . De tre största, och vanligaste, är SIX (Stockholm Information
eXchange), Reuter och Bloomberg. M a n brukar tala om SIX-, Reuter- och
Bloombergterminaler .
18
5. Hur handlar privatpersoner aktier?
Som privatperson kan du börja handla aktier genom att ta kontakt m e d en
bank eller ett värdepappersbolag ( fondkommissionär) , alltså en m e d l e m av
börsen. Oavsett via vem du väljer att handla dina aktier, måste du öppna ett
VP-konto hos VPC. Det får du hjälp m e d av din mäklare. Du måste också
välja ett konto där pengarna för köp ska dras ifrån och till vilket eventuella
utdelningar skall betalas ut. Om du har telefontjänst hos din b a n k eller värde
pappersbolag kan du r inga in dina order.
Hos en b a n k eller ett värdepappersbolag kan du ibland också få öppna
ett särskilt aktiekonto, även kallat depåkonto eller aktiedepå ( terminologin
varierar be roende på vart m a n vänder sig) där de pengar som du önskar
använda för d ina aktieaffärer skall sättas in, och där d ina aktier registreras.
Oftast b rukar också värdet på akt ierna i form av senaste betalkurs anges
som en värdepost på kontot . Har du ett sådant depåkonto behöver du oftast
inget personligt VP-konto hos V P C utan det räcker m e d att aktieinnehavet
är noterat på aktiekontot. Aktierna noteras på värdepappersinst i tutets VP-
konto. Som aktieägare kan du ha f lera VP-konton och f lera aktiekonton,
men det är inte något du vanligtvis behöver fundera på eftersom de sköts av
din aktiemäklare.
Vissa banker och värdepappersbolag tar ut en avgift för kontot , hos andra
är det gratis. Ibland krävs det även att ett min imibe lopp sätts in på kontot ,
allt från 10000 kr och uppåt . Minimibe loppet kan användas för aktieköp.
Öppna r du ett akt iekonto kan du också knyta olika tjänster innehål lande
kursinformation, aktieanalyser m m till det. För dessa extratjänster b rukar det
ibland tas ut en tilläggsavgift. Hör dig för hos din bank eller hos ditt värde
pappersbolag vilka tjänster de erbjuder och vad det kostar.
5 . H U R H A N D L A R P R I V A T P E R S O N E R A K T I E R ?
Internethandel
Hos de f lesta banker och ett f ler ta l värdepappersbolag kan du också handla
via Internet . Du måste då förstås öppna ett särskilt akt iekonto hos d e m
där d ina pengar för aktieaffärerna finns. In te rne tmäkla rna tar oftast inte
ut någon fast avgift u tan bara ett courtage (den avgift som betalas för varje
aktieaffär). Minimicour tage t b rukar ligga på 85-99 kr per affär. Som små-
sparare kanske du inte heller k o m m e r upp i högre belopp eftersom det
procentuella courtaget kan ligga på t ex 0,09 procent . Om du då exempel
vis köper aktier för 50 000 kr skulle courtaget bli 45 kr, och du k o m m e r då
unde r minimicour tage t och får betala det istället.
Att handla via en nätmäklare är ofta ett billigare alternativ än att handla
direkt m e d en bank eller via telefon. En affär som via en nä tmäklare kan
kosta 99 kr kan h a m n a mellan 200 kr och 1000 kr om du handlar via tele
fon. Det är också många gånger snabbare och enklare att använda en nät
mäklare. Har du en in ternetuppkoppl ing kan du handla m e r eller m i n d r e
rakt in i det elektroniska handelssystemet. Vid varje t ransakt ion sitter det
emellert id en mäklare som bevakar de affärer som sker. Var dock beredd på
att en o rde rans to rmning kan få datasystemen att krångla hos nä tmäklarna ,
vilket gör att vid tillfällen m e d hög turbulens på börsen kanske du inte alltid
får igenom din order när du tänkt.
Här nedan följer en lista på några av de populäras te in ternetmäklarna ,
deras internetadresser och vilka min imicour tage de har just nu. Kom ihåg
att billigt inte alltid är d e t s a m m a som dåligt och att dyrt inte alltid är det
s a m m a som bra - se efter om mäklaren har de tjänster du vill ha. De flesta
banker t i l lhandahåller också möjl igheten att köpa och sälja aktier över
Internet .
Internetmäklare Internetadress Minimicourtage
Avanza www.avanza.se 99 kr
E-trade www.etrade.se 89 kr
Nordnet www.nordnet.se 99 kr
De populäraste internetmäklarna med adresser och minimicourtage (dec -07).
20
5 . H U R H A N D L A R P R I V A T P E R S O N E R A K T I E R ?
Att börja handla
När du anmäl t ditt intresse hos t ex en internetmäklare , lämnat in din konto
ansökan, blivit registrerad som k u n d och fyllt på ditt akt iekonto m e d pengar,
kan du börja handla . Det första du då måste göra är förstås att välja den aktie
du är intresserad av och vilket belopp du vill handla för. Men k o m ihåg att
aktier bara går att handla styckevis. Om du t ex vill köpa ABB för 20 000 kr
och priset per aktie är 159,50 kr blir det så lunda 125 st aktier till priset
19937,50 kr plus courtage.
Börsposter och småorder
Som tidigare nämnt s delar det elektroniska systemet upp order i börspost
order och småorder. Det kan därför vara viktigt att ta reda på hur stor en
börspost är och sedan försöka handla i j ä m n a börsposter eftersom det då
är lättare att få igenom en order till önskat pris. I aktier m e d mycket hög
omsät tn ing b rukar emellert id detta inte vara något problem. Vill m a n inte
köpa hela börsposter bör m a n å tmins tone tänka på att det är lättare att få
igenom småorder om de är en någor lunda j ä m n del av en börspost , t ex en
halv eller en fjärdedel.
Villkorade order
Aktiekurserna på börsens m a r k n a d ändrar sig hela t iden. Den kurs som gäller
när m a n ger sin bank eller värdepappersbolag en order kan ha förändrats
när o rdern läggs in i det elektroniska handelssystemet. Därför kan du aldrig
garanteras att få köpa eller sälja till en viss kurs . Däremot kan m a n gardera
sig genom att koppla ett villkor till o rdern .
Bästa möj l iga pris
Villkoret bäst möjligt b rukar användas för småorder och innebär att köp
eller försäljning sker till den betalkurs som för tillfället gäller. Om betalkur
sen ändras innan ordern gått till avslut följer o rdern automatiskt m e d till
den nya betalkursen. Villkoret bäst möjligt innebär alltså inte att avslut sker
21
5 . H U R H A N D L A R P R I V A T P E R S O N E R A K T I E R ?
till den bästa kursen en viss dag u tan endast till den betalkurs som gäller när
o rde rn läggs. Det gör det mycket enklare att få igenom en order i småorder
boken då o rde rn automatiskt ges ett pris som under lä t tar att den ska gå till
avslut. För order i den vanliga bö r spos tmarknaden måste emellert id ett pris
alltid anges, som begränsning. Det ta är vad som gäller för mäklaren.
När du handlar som k u n d är det möjligt, be roende på mäklare, att handla
dina aktier till bäst möjligt oavsett storleken på din order. Det ta innebär
ursprungl igen att du önskar köpa aktier till det bästa möjliga pris som är ute
på m a r k n a d e n just nu. Rent praktiskt fungerar det så att om du ringt in en
order om köp av 100 st aktier så k o m m e r mäklaren att lägga in en order om
köp till det pris där den bästa säljordern ligger för tillfället. M e n mäklaren kan
också vänta m e d att lägga o rde rn till senare på dagen om han tror att priset
k o m m e r att gå ner, unde r förutsät tning att o rde rn är en dagsorder.
Bäst möjligt för dig som pr iva tkund och för mäklaren blir då inte riktigt
s a m m a sak.
Limi terad o rder
Du kan också lägga ett fast pris, s k limiterad order. Lägger du en l imiterad
köporder på exempelvis 15,50 kr betyder det att du inte vill köpa en aktie till
ett högre pris än just 15,50.1 den fiktiva orderboken nedan k o m m e r du då att
få köpa dina 100 aktier till priset av 15 kr eftersom det är den bästa säljorder
som är inne för tillfället. Har du lagt ett pris på din köp- eller säljorder är
det alltså s a m m a sak som att du har l imiterat ordern . En l imiterad köporder
anger alltså bara var maxgränsen går. Det elektroniska systemet k o m m e r
automatiskt att matcha d in order m o t den bästa säljorder som för tillfället
ligger inne. Om du lägger en säljorder m e d limit innebär det att det pris du
anger är det lägsta pris du är villig att sälja för (se även föregående kapitel).
Lägger du en l imiterad order behöver ingen mäklare lägga ett pris på o rde rn
u tan den kan slussas direkt in i det elektroniska handelssystemet.
Köpvolym Kurs Säljvolym
15,50 200
15,00 300
200 14,50
200 14,00
Den fiktiva orderboken visar bl a att en limiterad köporder på 15,50 kr ger ett avslut på 15 kr, eftersom det är bästa säljorder. På samma sätt ger en limiterad säljorder på t ex 14 kr ett avslut på 14,50 kr.
22
5 . H U R H A N D L A R P R I V A T P E R S O N E R A K T I E R ?
Fill or kilf/Fill a n d kill
Två andra vanliga villkor som kan användas vid köp och försäljning av aktier
är Fill or kill och Fill and kill. Det är villkor som oftast används vid handel
m e d aktier som inte ha r så stor omsät tn ing, främst av m e r avancerade aktie
köpare.
Fill or kill kan översättas till Allt eller makulera. Villkoret innebär att
o rde rn ska gå igenom i sin helhet annars tas den omgående bort . Exempel:
Orde rn är att köpa 500 aktier för 165 kr, m e n finns det bara 200 aktier till
salu för 165 kr blir det ingen affär alls. Hela o rdern tas bort .
Det andra begreppet , Fill and kill, kan lättast översättas till, Handla och
makulera. Det innebär att om ordern inte kan uppnås i sin helhet genom
förs så mycket av ordern som är möjligt. Därefter tas o rde rn omgående bor t
från m a r k n a d e n . Exempel: O r d e r n är att köpa 500 aktier för 165 kr, m e n
finns det bara 200 aktier till salu för 165 kr k o m m e r dessa 200 att köpas och
ordern tas sedan bort . För en vanlig order skulle 200 aktier gå till avslut och
300 aktier ligga kvar i systemet i väntan på en säljare som vill sälja till det
uppsatta villkoret, eller tills o rdern tas bor t från orderboken.
Två vanliga begrepp - Spread och Likviditet
S p r e a d
Skillnaden mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs kallas spread eller kurs
intervall. Spreaden kan också beskrivas som den oenighet om priset som
finns mellan köpare och säljare. I den fiktiva orderboken på förra sidan ligger
spreaden mellan 15 kr och 14,50 kr och är alltså 50 öre.
Likviditet
Likviditet (omsät tning) är ett måt t på hu r mycket det handlas i en aktie.
Aktier som det handlas mycket i ha r hög likviditet. I aktier m e d hög likvi
ditet är det lätt att hi t ta köpare och säljare och spreaden är oftast liten. I en
aktie m e d låg likviditet kanske det bara görs ett fåtal avslut per dag, vilket
kan leda till att priset varierar kraftigt från dag till dag, och spreaden är då
oftast stor.
23
5 . H U R H A N D L A R P R I V A T P E R S O N E R A K T I E R ?
Hur får privatpersoner tillgång till marknadsinformation?
Privatpersoner ha r inte möjlighet att se direkt in i det elektroniska handels
systemet. De har inte heller tillgång till alla de informationstjänster som
mäk la rna har. M a n kan naturligtvis själv abbonera på SIX- eller Reuter-
information, m e n det är oerhör t dyrt och är inte någont ing att funderar på
för den vanlige privatspararen. Det finns emellert id en rad andra möjlig
heter för att få likvärdiga tjänster.
Realtidsinformation (real = u tan t idsmässig fördröjning) finns oftast
som tjänst hos de olika nä tmäklarna . De b ruka r också k u n n a t i l lhandahålla
tjänster såsom kursd iagram m e d teknisk analys, fundamenta l analys, infor
mat ion om viktiga nyheter och pressmeddelanden etc.
På Internet finns en hel del information gratis, såsom Dagens Industr is
hemsida , www.di.se. På Internet finns börskurserna ofta m e d en fördröjning
om cirka 15 minuter . Där finns också inte så sällan olika former av analyser,
nyheter och pressmeddelanden. Även via text-tv finns kurs informat ion m e d
15 minute rs fördröjning. Dagstidningarna b rukar också ha kurs informat ion
från gårdagen, aktieanalyser och viktiga akt iepåverkande nyheter. Det finns
även en rad specialtidningar m e d olika former av analyser.
Om m a n inte använder sig av Internet kan m a n alltid i s amband m e d köp
eller försäljning ringa till sin mäklare för att få reda på vilken kurs en speciell
aktie har för tillfället. Även olika analyser kan ibland ges av mäklaren .
Som småsparare ha r m a n inte tillgång till en analysavdelning, u tan är
begränsad till sina egna analyser. Att ta del av andras analyser kan utveckla
de egna, och ge en fingervisning om vad andra är på väg att investera i .
Andras analyser b ruka r finnas i ovan n ä m n d a källor. Men ett varningens ord
för andras analyser är på sin plats. En analys behöver inte vara riktig bara
för att den k o m m e r från en vanligtvis trovärdig källa. Se vidare i kapitlet
Att analysera en aktie.
24
6. Vad påverkar aktiekursen?
Huvudmot ive t för den vanliga aktieplaceraren att köpa aktier är att kursen
ska stiga. Att den gör så har många olika orsaker. I g r u n d och bot ten styrs
priset på en aktie av u tbud (antalet säljare) och efterfrågan (antalet köpare) .
Ökar antalet aktörer som vill köpa en aktie, ökar också priset - ökar anta
let som vill sälja en aktie, sjunker priset. S a m m a förhållande, m e n omvänt ,
blir det om antalet köpare minskar, då minskar också priset. Och ett minskat
antal säljare ger ett högre pris. H u r detta fungerar visas schematiskt genom
den klassiska ekonomiska model len nedan .
Klassisk utbuds- och efterfrågemodell. När efterfrågekurvan flyttas till höger på grund av ökad efterfrågan på aktier, stiger priset i förhållande till det utbud som finns på marknaden. Om utbudet ökar, sjunker priset.
25
6 . V A D P Å V E R K A R A K T I E K U R S E N ?
H u r u tbud och efterfrågan är fördelade mycket kortsiktigt för en aktie kan
ses på hu r många säljorder respektive köporder som finns för tillfället, det
s k orderdjupet. D e n n a information kan du finna ant ingen hos din nä tmäk
lare eller på olika internetsidor. Tänk på att en viss t idsmässig fördröjning
kan finnas för informat ionen.
Orderdjupet för en viss aktie vid en viss tidpunkt, kan visas med siffror såväl som grafiskt. Ofta ser det ut som på bilden.
Vad styr utbud och efterfrågan?
I huvudsak är det förväntningarna på hu r en aktie k o m m e r att utvecklas
som avgör hu r många som vill köpa respektive sälja, och till vilket pris.
Förväntn ingarna är resultatet av en analys av tre olika faktorer:
• Omvärldsförhål landen
• Bolagsstyrda förhållanden
• A n d r a placerare
Dessa faktorer hänger ihop och påverkar varandra . Till exempel kan en
ökad konkur rens i ett land göra att ett företag mås te utveckla sina produkte r
för att fortsatt k u n n a hävda sig på den förändrade marknaden . Det är så lunda
en kombina t ion av förändrade omvärldsförhål landen och företagets för
måga att anpassa sig till dessa som är avgörande för kursutvecklingen. På
kor t sikt avgörs dock kursutvecklingen av placerarnas förväntningar på hu r
företaget anpassar sig till den förändrade m a r k n a d e n .
Det m a n bö r tänka på när m a n ser på olika faktorer är om just den för
ändrade faktorn påverkar kurserna på kor t eller på lång sikt.
26
6 . V A D P Å V E R K A R A K T I E K U R S E N ?
O m v ä r l d s f ö r h å l l a n d e n
Exempel på omvärldsförhål landen kan vara:
• Politiska händelser
• Kapitalflöden
• Andra placeringsalternativ
• Utländska börser
• Räntenivåer
• Konjunkturläget
Politiska händelser kan ha en stor betydelse för en akties kurs , ant ingen
genom att de påverkar ett företag direkt eller genom att de påverkar den
generella ekonomiska si tuationen. G e n o m nya lagar kan t ex ett företags
produkter plötsligt bli förbjudna i ett land, eller ett plötsligt krigsutbrott kan
kasta ett land in i en djup ekonomisk kris.
Hur mycket pengar som är på väg till eller från ak t iemarknaden , dvs
kapitalflödet, spelar en viktig roll för kursutvecklingen. Om aktier är den
mest attraktiva sparformen för tillfället dras pengar till ak t iemarknaden och
aktiekurserna stiger. Finns det andra m e r attraktiva sparformer dras pengar
från akt iemarknaden. Ökar samhällets samlade inkomster och förmögenhet
ökar också det möjliga kapitalet som kan investeras i aktier. Händelser som
lett till att kapitalflödet ökat på ak t iemarknaden är t ex införandet av alle
mansfonderna på 1980-talet som gav ett subventionerat sparande, inträdet
av in te rne tmäklarna på 1990-talet som gjorde det både enklare och billigare
för pr ivatpersoner att handla på börsen och inflödet av pengar från P P M -
fonderna. Det kan emellert id vara svårt att avgöra hu r stor påverkan olika
kapitalflöden har på kursutvecklingen på kor t sikt. Men den r ådande tren
den mot allt mer investeringsvilligt kapital bör innebära att kapitalflödet till
börsen ökar.
Kapitalflödet till och från Stockholmsbörsen, och d ä r m e d även kurs
utvecklingen, påverkas även av tillgången på ut ländskt kapital. Det ut ländska
kapitalet som är investerat i svenska aktier har växt från några procent unde r
början av 1980-talet till 37 procent år 2007. En stor andel av det ut ländska
27
6 . V A D P Å V E R K A R A K T I E K U R S E N ?
kapitalet på den svenska börsen k o m m e r från stora amerikanska pensions
fonder. Utländskt kapital tenderar att vara mer lättrörligt då de ut ländska
placerarna säljer snabbt om det dyker upp negativa nyheter, och eftersom
det kan röra sig om stora investeringar kan detta få tydliga effekter på aktie
kurserna . I slutet av 1990-talet var det u t ländska ägandet över 40 procent .
Det be rodde mycket på att det ut ländska ägandet i börsjätten Ericsson
ökade. Under 1999 uppgick det till cirka 55 procent av hela företaget. Det
ut ländska ägandet i Ericsson har varit betydelsefullt både för kursuppgången
och kursnedgången i aktien.
Utländska börsers utveckling har också en stor betydelse. Utvecklingen
för akt ierna i USA betyder mycket för hu r Stockholmsbörsen går. Eftersom
börsvärdet i New York representerar ungefär 50 procent av alla noterade
bolag i vär lden påverkar aktieutvecklingen i USA alla världens börser.
Särskilt stor påverkan på Stockholmsbörsen har utvecklingen för svenska
aktier no terade i USA.
Räntenivåerna påverkar också akt iekurserna starkt, och rän tan har stor
betydelse för ekonomin som helhet. När det gäller den m e r direkta kopp
lingen till akt iekurserna gör höjda räntor det m e r lönsamt att investera i
t ex traditionellt banksparande eller obligationer. Höga räntor gör att en
del placerare flyttar sina pengar från aktier till bl a rän tebärande papper. På
g rund av den ökade försäljningen av aktier minskar kurserna . Emellert id
kan höjda räntor vara en signal om att ekonomin går bra och att företagen
gör stora vinster. D ä r m e d kan höjda räntor innebära att akt iekurserna ändå
fortsätter stiga.
Konjunkturläget har naturligtvis stor betydelse. Under en lågkonjunktur
minskar vinsterna för företagen och d ä r m e d sjunker aktiekurserna. Under
en högkonjunktur ökar bolagens vinster, och m e d de ökade inkomste rna i
samhället ökar det investeringsmöjliga kapitalet. Särskilt vissa bolag är m e r
l önsamma när det är högkonjunktur , och m i n d r e lönsamma i lågkonjunk
tur. Aktier i sådana här bolag som svänger kraftigt i konjunkturcykeln kallas
cykliska aktier.
Naturligtvis finns det företag som går bra även unde r en lågkonjunktur.
Vid en konjunkturnedgång skiftar gärna placerarna till stabilare och mind re
konjunkturkänsl iga bolag, vilket gör att akt iekurserna i dessa kan öka.
28
6 . V A D P Å V E R K A R A K T I E K U R S E N ?
B o l a g s s t y r d a f ö rhå l l anden
Exempel på händelser som styrs av bolaget kan vara:
• Utdelningar
• Byte av vd eller styrelse
• Förändr ing av bolagsstrategier
• Utveckling av produkte r
. Split
• Emissioner
• Nyheter från bolaget
Betydelsen av utdelningar har tidigare diskuterats. Ger aktien en högre ut
delning påverkar det ta generellt värdet på aktien positivt.
Byte av företagsledning kan få stor betydelse på aktievärdet genom aktie
köparnas b e d ö m n i n g av den nya ledningens förmåga att utveckla företaget
och skapa vinster. Likaså kan en ny inriktning av bolagsstrategierna bedömas
som m e r eller m i n d r e fruktsam av akt ieköparna.
Utvecklingen av nya produkte r hos ett företag är något som ibland kan få
aktiekursen att snabbt öka i värde genom stora förväntningarna på försälj
ningen av de nya produkterna .
En split b rukar få stor betydelse. Om aktievärdet på ett bolag blivit högt,
kanske 1000 kr per aktie, kan aktien upplevas som dyr att köpa och en liten
procentuell förändring av aktiekursen innebär då en stor förändring i kronor.
Det kan vara en h ä m m a n d e faktor. I det hä r fallet kanske varje aktie delas
upp i fyra delar så att varje aktie blir värd 250 kr. Det innebär att en aktie
ägare efter en split får fyra nya aktier för varje gammal .
Det finns flera olika varianter av aktieemissioner, varav den vanligaste
är nyemission. Vid en nyemission ger ett aktiebolag ut nya aktier utöver
de aktier som redan finns, och får på det sättet tillgång till m e r kapital.
För aktieägarna kan det emellert id innebära att aktierna sjunker i värde
eftersom det nu finns fler aktier i omlopp . M a n säger att nyemissioner
har en utspädningseffekt eftersom en aktie efter emissionen utgör en m i n d r e
andel av bolaget än före.
29
6 . V A D P Å V E R K A R A K T I E K U R S E N ?
Emellert id brukar motivet för en nyemission vara att det nya kapital
tillskottet ska leda till att bolaget långsiktigt ökar i värde och dä rmed att
akt iekursen går upp.
Nyheter från bolaget kan få stor effekt. Det kan vara nyheter om nya order,
uppköp, en fusion, en försäljning av en del av verksamheten m m. Särskilt
nyheter som är tydligt kopplade till ett företags vinster kan få stor effekt på
aktiekursen. Det m a n ska tänka på är att nyheter som gäller ett enskilt bolag
även kan påverka andra bolag i n o m s a m m a bransch.
A n d r a placerare
Det är placerarnas g e m e n s a m m a agerande som i s lutändan påverkar hu r
kursen utvecklas, och dynamiken i flockbeteendet kan vara stor. Säljer
många Sandvik, går aktiekursen ner. Förväntas många investerare att köpa
Sandvik borde det vara en lönsam strategi att köpa. Eftersom andra place
rares agerande eller förväntade agerande är avgörande för en akties kurs,
kan analyser m e d köp- och sälj r ekommenda t ione r från olika mäklare och
t idningar få stor genomslagskraft på kursutvecklingen. Särskilt små och
medels tora företag kan påverkas av ak t ie rekommendat ioner i medie rna
genom att privata placerare har större påverkan på en sådan akties kurs .
Rekommenda t ione r från stora vä l r enommerade internationella mäklarhus
som Morgan Stanley och Merrill Lynch kan få mycket stor genomslagskraft
eftersom många investerare följer deras råd och rekommendat ioner . Även
r ekommenda t ione r från inflytelserika t idningar, t ex The Street och the Wall
Street Journal, har mycket stor påverkan.
Slutsats
Aktien är en ägarandel i företaget. Därför är det företagets ekonomiska
utveckling som i g r u n d och bot ten ska avgöra värdet på en aktie. Andra fak
torer kan dock avgöra på kor t sikt, m e n på längre sikt måste placerarna ta
hänsyn till företagets resultat. Central t för att avgöra hu r ett företag går är
dess årsredovisningar och delårsrapporter. Ur dessa redovisningar går det
b land annat att utläsas h u r vinsten och försäljningen utvecklas. Utvecklingen
för företaget påverkas i sin tur av omvärldsförhål landen (konjunkturen,
30
6 . V A D P Å V E R K A R A K T I E K U R S E N ?
politiska händelser, konkurren te r etc) och bolagets eget agerande (produkt
utveckling, marknadsför ing etc). Utifrån en tolkning av den informationen
skapas förväntningar kr ing hu r bolaget och bolagets aktie k o m m e r att
utvecklas i framtiden. Och det är de olika placerarnas samlade förväntningar
som skapar det u tbud och den efterfråga som styr aktiekursen.
Att enbar t förlita sig på en källa för att ta reda på vilken utveckling en
aktiekurs kan tänkas få är riskfyllt. Det är var och en själv som måste skaffa
sig information kr ing olika faktorer som påverkar en akties utveckling. För
att få information är det nödvändig t att följa m e d i t idningar, tv etc. Finns
inte den tid som behövs för i nhämtn ing av information och under lag för
beslut, kan en investering i olika aktiefonder vara ett bättre alternativ än
direktinvesteringar i aktier.
Här nedan presenteras en förenklad bild av hu r relat ionerna mellan olika
faktorer som påverkar akt iekurserna ser ut. Naturligtvis påverkar de olika
faktorerna varandra så att förhållandena ibland blir oe rhör t komplexa.
31
7. Att analysera en aktie
I förra kapitlet diskuterades vilka faktorer som påverkar kursutvecklingen.
Detta kapitel går igenom de olika ins t rument som finns för att se hu r kursen
utvecklas och de vanligaste me tode rna som används för analyser av en aktie.
Vi har sett att orderdjupet visar u tbud och efterfrågan avseende en viss aktie
på mycket kor t sikt. För att k u n n a göra en lite längre t idsmässig b e d ö m n i n g
ser vi på hu r de olika kursl is torna läses, hu r fundamenta l och teknisk analys
fungerar och vad de viktigaste nyckeltalen innebär.
Kurslistor
Kurslistan visar den senast kända informat ionen om aktiekursen och utveck
lingen från dagen innan . I vissa kurslistor finns det även utsatt hur aktien
har utvecklats procentuell t den senaste veckan, månaden , halvåret och/eller
året. Kurslistor kan m a n hit ta i de större dagst idningarna. Det finns också
en hel del kurstablåer på Internet . O M X har på sin hemsida sina aktier och
N G M har på sin hemsida sina. Dagens Industr is hemsida har kurslistor som
uppdateras ungefär en gång per kvart. T idningarnas kurslistor motsvarar
bara hu r det såg ut nä r hande ln stängde föregående dag. Text-tv har också
kurslistor som uppdateras var 15:e minut .
H u r läser m a n då en kurslista? Låt oss titta på på hu r det såg ut i Dagens
Nyheter den 12 maj 2007. Kursinformat ionen gäller Hennes & Mauri tz B-
aktie när börsen stängde den 11 maj.
P/e- Dir. Börs Aktiens + e l - Dagens Omsatt Proc Betalt senaste tal avk. värde namn sista bet. betalkurser antal i sedan 12 mån
proc Mkr kurs högsta lägsta sista tusental 31/12 högst lägst 27 2,7 351289 H&M B + 4,50 425 411 424,50 4292 22 450 248
Källa: Dagens Nyheter 12 maj 2007.
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
+ el - sista betalkurs visar hu r aktien har förändrats i kronor. Här har Hennes
& Mauri tz stängt på 4,50 kr högre den 11 maj i förhållande till s tängnings
kursen den 10 maj. Ofta visas även den procentuella förändringen.
Dagens betalkurser visar att det högst betalades 425 kr och lägst 411 kr för
en aktie i H & M unde r gårdagen. Sista betalkurs är till vilken kurs sista avslutet
gick för dagen. I vissa kurslistor visas även slutkurserna: priset på den sista
högsta köporder och den sista lägsta säljorder som inte gick till avslut.
Föru tom detta visas p/e-tal, direktavkastning, börsvärdet på alla utes tående
aktier i miljoner kr, omsättningen i antalet aktier unde r gårdagen, den pro
centuella utvecklingen från årsskiftet och den högsta och lägsta kurs som
betalats unde r de senaste 12 månaderna .
Kurstabeller som visar kont inuerl ig kursutveckling, t ex Dagens Industr is och
interntmäklares hemsidor, text-tv etc, har ofta en annor lunda uppläggning:
A k t i e + / - + /- Va K ö p S a l ] S e n a s t H ö g s t L ä g s t A n t a l I M
A B B L t d 0 , 0 0 0 , 0 0 1 8 8 , 0 0 1 8 8 , 3 0 1 8 8 , 5 0 1 8 9 5 0 1 8 7 , 5 0 1 5 3 7 1 1 9 1 4 0 1
A l f a l a v a f - 2 , 0 0 - 0 , 5 0 3 9 8 , 0 0 3 9 8 , 5 0 3 9 8 , 0 0 3 9 9 5 0 3 9 2 , 5 0 2 8 2 7 6 8 1 4 0 4
A S S A A B L O Y B 0 , 7 3 0 , 3 3 1 3 8 , 0 0 1 3 8 , 2 3 1 3 8 , 0 0 1 3 8 2 5 1 3 6 , 2 5 3 7 2 0 2 0 1 4 0 0
A s t r a ^ n e c a 2 , 0 0 0 . 6 7 3 0 1 , 0 0 3 0 1 , 3 0 3 0 1 , 5 0 3 0 2 5 0 2 9 8 , 5 0 4 1 8 1 5 9 1 4 : =
A t i a s COUCQ A 1 , 7 3 1 , 7 3 1 0 2 , 0 0 1 0 2 , 2 5 1 0 2 , 0 0 1 0 2 5 0 9 9 , 5 0 4 7 7 9 1 4 2 1 4 0 4
A t l a s C O P C O B i , 7 3 1 . 8 8 9 4 , 5 0 9 4 , 7 5 9 4 , 7 5 9 3 0 0 9 2 , 0 0 8 1 2 5 8 6 1 4 0 5
A t r m m L j u n g b e r g B 0 , 0 0 0 , 0 0 7 1 , 7 3 7 2 , 5 0 7 2 , 2 3 7 2 2 5 7 2 , 2 5 2 0 0 0 1 3 2 9
A u t o t t v S D Q 4 , 5 0 1 , 2 3 3 6 9 , 3 0 3 7 0 , 0 0 3 7 0 , 0 0 3 7 2 0 0 3 6 6 , 0 0 5 0 3 7 1 1 4 0 4
Bild från Avanzas hemsida 10 december 2007.
• Först b rukar aktieslag anges.
• Därefter anges kursförändringen från gårdagens s tängningskurs i procent
och/eller i kronor.
• Sedan brukar högsta köporder som ligger inne för tillfället visas (dvs
högsta pris som någon är beredd att köpa för) samt lägsta säljorder som
ligger inne för tillfället (dvs lägsta pris som någon är beredd att sälja för).
• Senast anger vilken kurs senaste avslutet låg på.
• Högst anger det högsta pris som betalats för aktien unde r dagen. Lägst
anger det lägsta pris som betalats för aktien unde r dagen.
• Volym (eller omsät tning) visar antal aktier som gått till avslut unde r dagen.
Till detta b rukar det någonstans anges vilken tid senaste uppdater ingen gjor
des. Som tidigare nämnt s b rukar en no rma l fördröjning ligga på 15 minuter .
33
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Fundamental analys
Fundamenta l analys baserar sig på information om utvecklingen för det
specifika företag, bransch etc som analyseras. Det kan vara att m a n tittar på
resultatutveckling, försäljning, storleken på det egna kapitalet, valutakurs för
ett valutakänsligt företag etc. Här finns det en rad faktorer att ta hänsyn till
be roende på vilket bolag eller vilken bransch som analyseras. När det gäller
analys av det enskilda företaget är emellert id årsredovisningen och delårs
rapporterna de viktigaste ins t rumenten .
Å r s r e d o v i s n i n g e n
Årsredovisningen ska visa:
• Resultatet och hu r detta har u p p k o m m i t {resultaträkningen).
• D e n ekonomiska ställningen vid räkenskapsåret slut (balansräkningen).
Resultatet är företagets vinst eller förlust. Det får m a n fram genom att dra
ifrån företagets kos tnader från dess intäkter. Balansräkningen visar vilka
tillgångar som finns, dvs h u r företagets kapital använts och hu r t i l lgångarna
har finansierats.
H u r läser m a n då en årsredovisning? Nedan visas ett exempel på hu r en
resul ta träkning kan se ut och på nästa uppslag visas en balansräkning.
RESULTATRÄKNING 1 d e c e m b e r - 3 0 n o v e m b e r 2 0 0 6 2 0 0 5
O m s ä t t n i n g i nk lus i ve m o m s 8 0 0 8 1 7 1 8 8 6
O m s ä t t n i n g e x k l u s i v e m o m s , n o t 3 , 4 6 8 4 0 0 6 1 2 6 2
K o s t n a d s ä l d a va ro r , n o t 6 , 8 - 2 7 7 3 6 - 2 5 0 8 0
R Ö R E L S E N S B R U T T O R E S U L T A T 4 0 6 6 4 3 6 1 8 2
F ö r s ä l j n i n g s k o s t n a d e r , n o t 6 , 8 - 2 3 9 7 1 - 2 1 8 0 1
A d m i n i s t r a t i o n s k o s t n a d e r , n o t 6 , 8 , 9 - 1 3 9 5 - 1 2 0 8
R Ö R E L S E R E S U L T A T 1 6 2 9 8 1 3 1 7 3
R ä n t e i n t ä k t e r 5 1 5 3 8 4
R ä n t e k o s t n a d e r - 5 - 4
R E S U L T A T E F T E R F I N A N S I E L L A P O S T E R 1 5 8 0 8 1 3 5 5 3
S k a t t , n o t 1 0 - 5 0 1 1 - 4 3 0 6
Å R E T S R E S U L T A T 1 0 7 9 7 9 2 4 7
H e l a resul ta tet är hänför i ig t till m o d e r b o l a g e t s a k t i e ä g a r e .
R e s u l t a t p e r ak t ie , S E K (före o c h efter u t s p ä d n i n g ) 1 3 : 0 5 1 1 : 1 7
Anta l akt ier (före o c h efter u t s p ä d n i n g ) 8 2 7 5 3 6 0 0 0 8 2 7 5 3 6 0 0 0
Ur Hennes & Mauritz årsredovisning 2006.
34
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Många företag har ett brutet räkenskapår, dvs räkenskapsåret s a m m a n
faller inte m e d kalenderåret . Hennes & Mauri tz har t ex ett räkenskapsår som
avlutas 30 november och börjar 1 december. Fördelen m e d ett brutet räken
skapsår kan vara många. Det kan bland annat vara att arbetsbelastningen
brukar vara hög run t jul och nyår, det kan underlät ta den ekonomiska
planeringen för ägarna eller att det ger skattetekniska fördelar.
Omsättning
Omsät tn ingen är företagets intäkter (försäljning) unde r 2006.
Kostnad för sålda varor
I kos tnad för sålda varor inräknas de kos tnader som företaget har haft för att
köpa in råvaror och tillverka sina produkter .
Försäljnings- och administrationskostnader
I rubr iken ingår kos tnader som är relaterade till försäljning samt olika admi
nistrativa kostnader. Uppdeln ingen mellan kos tnad för sålda varor och för
säljningskostnader följer vissa redovisningstekniska regler. I kos tnad för
sålda varor och försäljningskostnader döljer sig också företagets avskriv
ningar. De syftar till att tydliggöra olika anläggningskostnaders minskade
värde, t ex en inköpt dator som varje år minskar i värde. Avskrivningarna
ska beskriva den värdeförlust som företaget gör varje år för inköpta varor,
och redovisas som en kos tnad för året. Avskrivningar är redovisnings-
tekniskt ganska avancerat. Också lagstiftningens möjligheter att dela upp
avskrivningarna mellan åren gör att tekniska aspekter i bokföringen kan
påverka årets resultat.
Ränteintäkter och räntekostnader
Erhållen ränta från likvida medel på bank och l iknande samt betald ränta på
skulder, tas upp unde r rubr iken ränteintäkter och räntekostnader.
Skatt
Under rubr iken Skatt visas hu r mycket av årets vinst som går till skatt.
Arets resultat
På nedersta raden visas företagets vinst eller förlust det aktuella året.
35
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Balansräkningen, hu r ser då den ut? Nedan visas ett exempel på en balans
räkning och de viktigaste punkte rna . S u m m a n av eget kapital och skulder
visar hur t i l lgångarna har finansierats. Därför ska s u m m a n av eget kapital
och skulder vara d e n s a m m a som tillgångarna.
B A L A N S R Ä K N I N G 3 0 n o v e m b e r
T I L L G Å N G A R 2 0 0 6 2 0 0 5 E G E T K A P I T A L O C H S K U L D E R 2 0 0 6 2 0 0 5
A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R
i m m a t e r i e l l a a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r
Hyres rä t te r , no t 11 2 2 2 2 5 0
E G E T K A P I T A L
Ak t i ekap i t a l , n o t 1 6
R e s e r v e r
B a l a n s e r a d e v i n s t m e d e l
Å r e t s resu l ta t
2 0 7
2 2
1 6 7 5 3
2 0 7
1 1 0 3
1 5 3 6 7
2 2 2 2 5 0
E G E T K A P I T A L
Ak t i ekap i t a l , n o t 1 6
R e s e r v e r
B a l a n s e r a d e v i n s t m e d e l
Å r e t s resu l ta t 1 0 7 9 7 9 2 4 7
M a t e r i e l l a a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r
B y g g n a d e r o c h m a r k . no t 1 1
Inventar ier , n o t 11
4 2 0
7 1 3 4
4 6 7
7 1 5 2
S U M M A E G E T K A P I T A L
L å n g f r i s t i g a s k u l d e r *
A v s ä t t n i n g a r för p e n s i o n e r , n o t 1 8
2 7 7 7 9
1 3 0
2 5 9 2 4
7 8
7 5 5 4 7 6 1 9 U p p s k j u t n a s k a t t e s k u l d e r , n o t 1 0 6 5 0 6 9 7
L å n g f r i s t i g a f o r d r i n g a r
U p p s k j u t n a s k a t t e f o r d r i n g a r , n o t 1 0
1 5 5
102
149
5 9
K o r t f r i s t i g a s k u l d e r *
L e v e r a n t ö r s s k u l d e r
S k a t t e s k u l d e r
7 8 0
1 9 4 2
1 2 2 4
7 7 5
1 3 0 6
1 7 2 0
S U M M A A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R 8 0 3 3 8 0 7 7 Ö v r i g a s k u l d e r
U p p l u p n a k o s t n a d e r , n o t 1 9 1 5 6 0
2 2 7 0
1 2 6 5
2 1 7 1 O M S Ä T T N I N G S T I L L G Å N G A R 6 9 9 6 6 4 8 4
V a r u l a g e r 7 2 2 0 6 8 4 1 S U M M A S K U L D E R 7 7 7 6 7 2 5 9
K o r t f r i s t i g a f o r d r i n g a r
K u n d f o r d r i n g a r
K o r t f r i s t i g a f o r d r i n g a r
K u n d f o r d r i n g a r 8 6 5 7 6 3 S U M M A E G E T K A P I T A L O C H S K U L D E R 3 5 5 5 5 3 3 1 8 3
Ö v r i g a fo rd r ingar
F ö r u t b e t a l d a k o s t n a d e r , n o t 1 2
2 4 9
5 6 3
1 4 8
5 0 8 * E n d a s t a v s ä t t n i n g a r för p e n s i o n e r ä r r ä n t e b ä r a n d e .
1 6 7 7 1 4 1 9
K o r t f r i s t i g a p l a c e r i n g a r , n o t 1 3 8 7 4 8 6 3 5 0
L i k v i d a m e d e l , n o t 1 4 9 8 7 7 10 4 9 6
S U M M A O M S Ä T T N I N G S T I L L G Å N G A R 27 5 2 2 2 5 1 0 6
S U M M A T I L L G Å N G A R 3 5 5 5 5 3 3 1 8 3
Ur Hennes & Mauritz årsedovisning 2006.
36
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Anläggningstillgångar
Tillgångar som ska finnas kvar i företaget för s tadigvarande b r u k kallas
anläggningstillgångar. I d e m ingår även värdet av goodwill, som är en s k
immateriel l tillgång. Goodwil l uppstår när företaget köper ett anna t före
tag och betalar ett övervärde, alltså mer än det egna kapitalet i företaget.
Goodwil l är det värde som representerar ett företags goda n a m n och varu
märke . D e n är en långsiktig tillgång som skrivs av unde r ett antal år som
vilken a n n a n tillgång som helst.
Omsättningstillgångar
Tillgångar som ska förbrukas, oftast i nom ett år, kallas omsättningstillgångar.
Eget kapital
Det egna kapitalet är den del av företagets tillgångar som finansierats m e d
egna medel - det kapital som aktieägarna skjutit till och tidigare års resultat.
Det egna kapitalet kan delas upp i bunde t kapital och fritt kapital.
Det b u n d n a kapitalet består av aktiekapitalet (det aktieägarna betalat in
unde r företagets livstid) samt olika lagstadgade reserver. Det b u n d n a kapi
talet kan inte delas ut, u tan är till för att täcka eventuella förluster och tjäna
som en säkerhet för långivare, övriga fordringsägare och intressenter.
Det fria kapitalet, inklusive årets nettoresultat , kan däremot disponeras
för u tde ln ing till aktieägarna.
Långfristiga skulder
Skulder på längre sikt, t ex utgivna obligationer och konvert ibla företagslån,
tas upp unde r rubr iken långfristiga skulder.
Kortfristiga skulder
Skulder som ska betalas på kor t sikt, vanligtvis m i n d r e än ett år, redovisas
under kortfristiga skulder.
Summa eget kapital och skulder
Summan av eget kapital och skulder ska vara d e n s a m m a som s u m m a n av
tillgångarna, och visar hu r t i l lgångarna i företaget har finansierats.
I årsredovisningen anges också oftast skillnaden m o t föregående år så
att förändringen i t i l lgångarna och hu r d e n n a förändring har finansierats
tydliggörs.
37
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Nyckeltal
Nyckeltal är en värder ingsmetod som används för att avgöra om en aktie är
billig och köpvärd eller dyr och bör säljas. Nyckeltal används ofta som jäm
förelsetal mellan olika bolag och aktier och utgår vanligtvis från företagets
resultat och/eller egna kapital - alltså den fundamentala analysen. Här ska
vi gå igen de vanligaste nyckeltalen som används för att b e d ö m a en akties
kursnivå.
Vins t per aktie
Ett nyckeltal som är en bra g rund för värder ing av olika aktier är vinsten per
aktie. Det används bland annat för att räkna ut aktiens p/e-tal , se nedan. I
normalfallet används vinsten efter finansnetto (inklusive ränteintäkter och
räntekostnader) , dvs vinsten före bokslutsdisposi t ioner och verklig skatt.
Den vinsten dividerar m a n m e d det totala antalet aktier för att få vinsten
per aktie.
P/e-talet
Det vanligast begreppet för aktievärdering är p/e-talet, som står för price-
earning-rat io, dvs priset på aktien delat m e d vinsten per aktie.
Exempel:
Om aktiekursen är 60 kr och vinsten är 3 kr per aktie blir p/e-talet 20.
Det ta innebär att aktiens kurs är 20 gånger årsvinsten per aktie. M a n kan
alltså säga att det tar 20 år innan vinsten är lika stor som aktiekursen. En
aktie m e d ett lågt p/e-tal kan sålunda skvallra om att aktiekursen är låg
i förhållande till den vinst som företaget gör och att aktien kan utgöra
en bra investering. Emellert id kan också ett lågt p/e-tal betyda att övriga
placerare anser att aktien bör vara lågt värderad eftersom m a n har låga
förväntningar på k o m m a n d e vinster i bolaget. Alltså, måste m a n ha en
större förståelse för m a r k n a d e n innan m a n gör sin b e d ö m n i n g av en
aktie enbar t m e d u tgångspunkt från p/e-talet .
38
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Styrkan i p /e- ta len ligger framför allt i att jämföra dem mellan bolag i s a m m a
bransch. P/e-talen mellan olika aktier kan däremot vara svåra att jämföra för
bolag som inte är i n o m s a m m a bransch. Företag som växer snabbt kan ha
ett högt p/e-tal eftersom m a n förväntar sig en god framtida vinstutveckling.
Ett sådant företag kan vara svårt att jämföra m e d t ex ett fastighetsbolag vars
vinst lättare kan prognost iseras. A n d r a problem m e d p/e-tal och jämförelser
är att vinstbegreppet inte tar hänsyn till orealiserad värdetillväxt i bolag m e d
stora realtillgångar, t ex fastighetsbolag. Andra problem är bokföringstekniska
aspekter som påverkar vinsten.
P/s-talet
För att k o m m a run t en del av de problem som finns m e d p/e-talet används
ibland ett anna t nyckeltal - nämligen p/s-talet (price-sales-ratio). Vid p / s -
talet delas priset på aktien m e d försäljningen (omsät tningen i bolaget) per
aktie. D e n n a kvot anger hu r mycket ak t iemarknaden värderar försäljningen
till, i stället för vinsten som m e d p/e-talet . Ett lågt p/s-tal innebär att företa
gets försäljning värderas lågt. Alltså borde låga p/s- tal vara mer fördelaktiga.
Försäljningen varierar m i n d r e än vinsten, därav anses p/s-talet vara ett mer
stabilt måt t än p/e-talet .
Di rek tavkas tn ing
G e n o m att dela företagets utdelning m e d priset på aktien får m a n fram
aktiens direktavkastning. Direktavkastningen kan jämföras m e d bankrän
tan och är den årliga avkastningen som aktien ger. Utdelningen är också det
enda som verkligen k o m m e r aktieägaren til lgodo och borde utgöra g run
den för värder ingen. Men som tidigare nämnt s är aktiekursens beräknade
utveckling be roende på många andra faktorer.
Kort kan sägas att ett bolag m e d en hög procentuell avkastning är bättre
än ett bolag m e d låg avkastning. Exempel: Om en aktie kostar 100 kr och ger
en utdelning på 5 kr innebär detta en direktavkastning på investerat kapital
på 5 %. Om en a n n a n aktie kostar 50 kr och ger en utdelning på 5 kr ger
detta en direktavkastning på 10 % av investerat kapital. Alltså ger den sist
n ä m n d a aktien en bät tre säkerställd avkastning.
39
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Justerat ege t kapital (JEK)
Justerat eget kapital är företagets eget kapital inklusive de obeskat tade reser
ver som finns i bolaget m i n u s skatt. Obeskat tade reserver är vinster som
företaget ännu inte skattat för.
Divideras det justerade kapitalet m e d det totala antalet utestående aktier
i bolaget får vi justerat eget kapital per aktie, dvs JEK/aktie. Det ta visar hu r
mycket eget kapital som finns per aktie, och är det kapital som företags
ledningen ska förränta åt aktieägarna.
Räntabi l i tet på e g e t kapital
Divideras företagets resultat m e d det justerade egna kapitalet får vi ett måt t
på räntabiliteten på eget kapital. Det ta visar vilken avkastning (ränta) som
bolaget lyckats å s t adkomma på aktieägarnas investerade kapital.
S u b s t a n s v ä r d e
Om m a n till det justerade egna kapitalet lägger till de övervärden som finns
i fastighetsinnehav, börsportfölj etc, får m a n substansvärdet.
Många gånger skiljer m a n inte mellan substansvärde och justerat eget
kapital. Det ta bör m a n vara u p p m ä r k s a m på då skillnaden i realiteten kan
vara mycket stor. Skillnaden mellan justerat eget kapital och substansvärdet
är den att det justerade egna kapitalet utgår från det bokförda värdet m e d a n
substansvärdet från det beräknade marknadsvärdet .
Att det kan förekomma vitt skilda uppgifter på substansvärdet beror
på att det är svårt att ge t i l lgångarna ett relevant marknadsvärde . Mindre
tekniskt uttryckt kan det sägas att substansvärdet räknas fram genom att ta
företagets marknadsbe räknade tillgångar m i n u s skulder för att få fram det
verkliga värdet på ti l lgångarna. Detta värde kan m a n sedan dela m e d antalet
aktier för att se hu r t i l lgångarna fördelar sig per aktie.
Substansvärde används ofta i s amband m e d diskussioner om värdet på
investmentbolag eller fastighetsbolag.
40
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Sol id i tet
För att beräkna soliditeten ställs det egna kapitalet i relation till det totala
kapitalet. Med soliditet avses ett företags betalningsförmåga på lång sikt,
eller dess handlingsfrihet inför framtida investeringar och dess förmåga att
stå emot förluster. Enkelt ut t ryck kan soliditet sägas vara hu r stor andel av
t i l lgångarna som företaget självt äger och som inte är skuldsatta. Låg soliditet
är lika m e d en hög skuldnivå. H ö g soliditet är lika m e d lite skulder.
Betavä rde
Ett måt t på hu r mycket en akties kurs rör sig i förhållande till ett index kallas
för aktiens betavärde. Det har inget direkt att göra m e d företagets finansiella
tillstånd u tan är bara ett jämförelsevärde. Ett betavärde större än 1 innebär
att aktiens kurs rör sig m e r än index, såväl upp som ned. Ett betavärde
mind re än 1 indikerar att aktien rör sig m i n d r e än m a r k n a d e n i övrigt.
Betavärdet kan sägas utgöra ett måt t på risken i en placering. Ett högt beta
värde indikerar att var iat ionen i kursutvecklingen har varit, och troligtvis
k o m m e r att bli, stor. I och m e d betavärdet k o m m e r vi in på en annan form
av analys, nämligen teknisk analys.
Teknisk analys
Teknisk analys går ut på att försöka hitta möns te r som upprepar sig i aktie
handeln för att k u n n a avgöra om aktiekursen k o m m e r att gå upp eller ner.
Försvaret för m e t o d e n är att genom att tolka kursutvecklingen tolkar m a n
egentligen det psykologiska möns t re t hos aktieplacerarna. Eftersom vissa
säger att största delen av kursutvecklingen beror på psykologiska faktorer
så har teknisk analys blivit allt mer etablerat, trots att det har haft mycket
dåligt rykte tidigare. Det finns olika varianter på teknisk analys och många
är mycket avancerade. Det här kapitlet tar upp g runde rna i de vanligaste
metoderna .
Kursdiagram, som också kallas charts, visar hu r aktiekursen utvecklats
och är det g rundläggande ins t rumente t i teknisk analys.
41
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
L in jed iag ram
Nedans tående diagram är det vanligaste i ak t i e sammanhang och där följs
kursutvecklingen m e d en linje, därav n a m n e t linjediagram. Oftast används
s lutkurserna från dag till dag, om d iagrammet visar en längre period. Men
det kan också visa utvecklingen unde r en dag eller bara några t immar . I linje
d i ag rammen går det oftast att se om aktien har en uppåtgående eller nedåt
gående t rend.
S t a p e l d i a g r a m
En a n n a n vanlig d iagramtyp är s tape ld iagrammen - även kallad Line and
Bar, eftersom de är en kombina t ion av linje- och stapeldiagram. De ger en
u tökad bild av kursutvecklingen. I dem går det att se om aktien ofta rör sig
upp och ner i pris. Det går också att se vilka toppar och bot tnar aktien har
haft. Högsta punk ten på stapeln anger den högsta kurs som det varit avslut
på unde r dagen, och den lägsta punk ten anger den lägsta kurs som det varit
avslut på unde r dagen. P innen ut till vänster anger öppningskursen för
dagen (den finns ibland inte med) . P innen ut till höger anger s tängnings
kursen.
D iagrammet unde r s tapeldiagrammet i bilden på nästa sida (som för
övrigt också är formad som staplar) visar hur stor omsät tn ingen i aktien har
varit varje dag.
42
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Hur to lkas linje- o c h s t a p e l d i a g r a m m e n ?
G e n o m att försöka hitta regelbundenheter i kursrörelserna försöker m a n
förutspå aktiens utveckling. Det anses finnas ett antal olika kursrörelse
varianter som har visat ganska hög sannol ikhet att k u n n a förutspå
k o m m a n d e utveckling. Det bör varnas om att ingen variant är helt
säker u tan det som beskrivs är möns te r som ofta har föranlett en viss
kursutveckling. M a n försöker också hitta t rendkanaler genom att dra
upp linjer som visar vart aktien har gått upp som mest tidigare, och var
den gått ner som mest tidigare. G e n o m att sedan dra ut dessa linjer får
m a n toppar och bo t tnar för aktien - s k motstånd och stöd. På följande
sidor görs en genomgång av de vanligaste tolkningsvarianterna.
4 3
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
S p i k
En teknisk signal som går att utläsa mycket enkelt ur s tapeld iagrammen
är en spik. När en kurs har rasat kraftigt och plötsligt slutar på dagshögsta
s a m m a dag som den varit nere och gjort en bot tennoter ing , uppt räder en
s tående spik i d iagrammet . P innen ut till höger som anger slutkursen utgör
spikhuvudet . Format ionen pekar på att kursen k o m m e r att vända upp (se
i l lustrationen nedan) . Det omvända gäller när en kurs stigit kraftigt m e n
plötsligt vänder från en toppnoter ing och slutar på dagslägsta. Då får kursen
för den dagen formen av en upp - och nedvänd spik i kursd iagrammet .
Spikformationen visar att st igningen eller raset har gått för långt.
Marknaden har upptäckt att den överreagerat och aktien k o m m e r nu att
fortsätta i motsat t r iktning.
Det är bara när spiken upp t räder efter en lång och kraftig upp - eller
nedgång som m a n ska vara observant på den. Spiken blir extra tydlig om
slutkursen vid en bot tenformat ion överstiger tidigare dags högsta noter ing,
alternativt om slutkursen vid en toppformat ion underst iger tidigare dags
lägsta noter ing. En sådan spik anses som en tydlig signal om att kursen
k o m m e r att byta r iktning.
M o t s t å n d o c h s t ö d
Två begrepp som det är vanligt att m a n stöter på är motstånd och stöd. Ett
mot s t ånd är en kursnivå som aktien har svårt att stiga över. Ett stöd är en
kursnivå där aktien inte sjunker längre u tan vänder och stiger upp igen.
44
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
När aktien bryter igenom ett stöd eller ett mot s t ånd brukar det anses som
starka signaler för sälj eller köp. Bryter en aktie igenom ett mo t s t ånd är det
en köpsignal, och bryter en aktie igenom ett s töd är det en säljsignal.
D e n vanligaste m e t o d e n för att se var en aktie har sitt mo t s t ånd respek
tive stöd är att rita ut linjer längs m e d aktiekursens toppar eller bottnar.
D iagrammet nedan visar hu r sådana här mo t s t ånd och stöd kan ritas ut.
Mots tånd innebär att m a n för den nuvarande kursutvecklingen utvecklar
den t r end där aktien har haft svårt att stiga högre. Utifrån den här t renden
går det att utläsa vilken den högsta kursen k o m m e r att bli innan m a n kan
förvänta sig att aktien vänder och går ner igen. Det omvända gäller för stöd.
Mots tånd respektive stöd kan också beräknas utifrån aktiens omsät tning.
Exempel:
Om en aktie alltid haft en hög omsät tn ing (många köpare och säljare) vid
en viss kursnivå och där också haft en benägenhet att vända neråt igen
efter en stigning, kan m a n säga att det finns ett mot s t ånd där. Likadant
blir det vid en kursnivå m e d hög omsät tn ing där aktien haft en benägen
het att vända uppåt igen - där finns sålunda ett stöd.
Det finns många olika sätt att räkna ut mots t ånd och stöd. Här har bara de
enklaste var ianterna beskrivits.
45
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
H e a d a n d s h o u l d e r s
En kursformation som anses som en relativt pålitlig signal är en head and
shoulders. De båda bo t tna rna i format ionen förbinds genom en linje.
Huvud
En upp- och nedvänd head and shoulders bildas i regel efter en lång nedgångsperiod. Det indikerar att kursen nu har nått sin botten och är på väg att stiga igen.
En head and shoulders anses färdig när kursen skär bottenlinjen på väg ner från högeraxelns topp. Vid denna punkt ger formationen en
sälj signal.
Köp
Huvud
Failure s w i n g s
En enklare variant av head and shoulders är en dubbel topp, en s k failure
swing. Den är l iksom head and shoulders en omslagsformation som indike-
rar att t r enden håller på att mat tas av och att en vändn ing är förestående. En
dubbel topp innebär att kursen når en topp, faller tillbaka en aning och sedan
försöker ta sig tillbaka m e n misslyckas. Den andra toppen avslutas alltså på
en lägre nivå än den föregående. När detta inträffar och kursen vänder ner
från den lägre toppen har vi indikat ion på att aktien står för en nedgång.
Motsatsen till en dubbel topp är en dubbelbot ten. D e n ser l ikadan ut, m e n
den är upp - och nedvänd. När kursen vänder upp från den något högre bot ten
noteringen visar aktien styrka och kommer sannolikt att fortsätta sin uppgång.
46
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Rek tang la r
Aktiekursens rörelser kan bilda olika konsolideringsformationer. En konsoli
deringsfas är nä r aktien går upp och ner i nom ett intervall och det är otydligt
om aktiekursen är st igande eller fallande. En del sådana formationer är tecken
på att ett t rendbrot t är nära förestående, andra är ut t ryck för att aktien behö
ver en paus efter en bran t st igning eller ett kraftigt fall.
En rektangel är ett typiskt konsolideringsmönster . I en horisontell rek
tangel går kursen upp och ned i en vågrörelse, och topparna och bo t tna rna
ligger ofta så nära varandra att det kan vara svårt att k u n n a gå in och ut ur
aktien för att ta h e m en vinst.
En rektangel kan vara svår att använda som prognos ins t rument för om
aktien ska gå upp eller ner, m e n ofta får aktien ett utbrot t ur rektangeln i
t rendens r iktning. I en rektangel är topparna ett tydligt exempel på mot
s tånd och bo t tna rna ett tydligt exempel på stöd.
Rätv ink l iga t r ianglar
Ett anna t konsol ider ingsmönster som brukar vara lätt att upptäcka är en s k
rätvinklig triangel.
Köp Om kursen bildar en triangel där motståndsnivån är horisontell och stödnvån är riktad uppåt, har man en stigande rätvinklig triangel. Formationen kan tyda på ett utbrott uppåt för aktien.
Är triangeln fallande med en horisontell stödnivå och en nedåtriktad motståndsnivå är det ett tecken på ett förestående utbrott nedåt för aktien.
47
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
S y m m e t r i s k a t r ianglar
Alla de formationer som bildar trianglar m e d sidor som lutar åt olika håll
kallas i ak t i e sammanhang för symmetr iska trianglar, även om de i själva
verket kan vara högst osymmetr iska.
Symmetr iska trianglar är formationer som är lätta att feltolka - det är
svårt att förutsäga vad som ska h ä n d a när mönst re t bryts . Symmetr iska
tr ianglar har en horisontell r iktning och ofta sker utbrot ten ur d e m i s a m m a
r iktning som kursen hade innan tr iangelformationen bildades, m e n utbrot
ten kan också gå åt motsa t t håll. Eftersom det är svårt att förutsäga aktiens
r ik tning om kursen h a m n a t i en sådan här formation kan det vara klokt att
avvakta m e d ett köp eller försäljning tills du ser vart aktiekursen är på väg.
Kilar
Kilar l iknar symmetr iska trianglar, m e n har en tydlig lutning uppåt eller
nedåt . De är en sorts konsolideringsfas i triangelform. Stigande och fallande
kilar kan bildas både i en uppåtgående och nedåtgående t rend.
48
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
F l a g g o r o c h v imp la r
Under en brant klättr ing uppåt eller efter ett fall neråt behöver ibland aktien
en kor tare paus. Aktiekursen kan då få format ionen av en flagga eller vim
pel. En sådan formation är m i n d r e än en triangel eller kil, och varar högst
några veckor - oftast bara ett par dagar. Flaggor och vimplar brukar vara
lätta att se i kursd iagrammet . Omsät tn ingen brukar sjunka när formationen
bildas för att sedan öka igen efter ett utbrot t ur formationen. En nedåtr iktad
vimpel eller flagga är en rekylfas i en uppåtr ik tad t rend. En vimpel eller flagga
som är uppåt r ik tad är en tillfällig st igning i en nedåtr iktad t rend.
Flaggor och vimplar betraktas som mycket tillförlitliga formationer. Det
gäller dock att vara försiktig m e d att dra förhastade slutsatser. Det som i för
sta skede kan se ut som en flagga eller vimpel kan i själva verket vara början
på ett t rendbrot t .
A n d r a fo rmat ioner
Det finns en rad andra formationer som anses indikera hu r kursen k o m m e r
att röra sig, m e n här har jag valt att begränsa mig till de vanligaste.
Innan vi går vidare och k o m m e r in på en mer avancerad form av analys,
s k tekniska oscillatorer, vill jag n ä m n a två andra varianter av teknisk analys
som inte är att betrakta som formationer.
49
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
L j u s m e t o d e n (Cand les t i c kme toden )
Ljusmetoden är främst en variant på s tapeldiagrammet m e n är aningen m e r
visuell. D iagrammet utgår från s a m m a princip. Toppen (som ser ut som
veken på ett ljus) anger högsta avslutskurs unde r dagen. Den lägsta delen på
veken neråt anger lägsta avslutskurs unde r dagen.
Om ljuset är svart var öppningskursen högre än slutkursen - aktien gick
ner unde r dagen. Toppen på s t a m m e n på ljuset är m a o öppningskursen
och bot ten på s t a m m e n är slutkursen.
Om ljuset är vitt var öppningskursen lägre än slutkursen - aktien gick
upp unde r dagen. Där är bot ten på ljusets s tam öppningskursen och toppen
på ljusets s tam stängningskursen.
Huvud t r enden som avläses m e d l jusmetoden är att när längden på de
svarta ljusen blir kor tare och kor tare för att till slut slå över till ett kor t vitt
ljus, har den fallande t r enden brut i ts för en uppgående t rend. Även längden
på veken används för att göra analyser om en akties utveckling.
50
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
O m s ä t t n i n g
H u r stor handel det har varit i en aktie unde r en dag, dvs aktiens omsät t
ning, anses av många k u n n a visa vart aktiekursen är på väg. Varianterna på
ut tolkningen är precis som för de andra me tode rna många. Den vanligast är
i alla fall att en uppgående aktie ökar i omsät tn ing de dagar kursen går upp
och har en m i n d r e omsät tn ing de dagar kursen faller tillbaka. Tvärt om blir
det i en nedgående t rend. När kursen går ner är det stor omsät tn ing och när
kursen stabiliserar sig eller går upp är omsät tn ingen låg.
När t endensen bryts är det ett tecken på att den nedåt- eller uppåtgående
t renden är på väg att brytas. Al lmänt b rukar det också anses att om omsätt
ningen börjar öka efter en längre tids nedgång är aktiens fall på väg att brytas .
Hur omsät tn ingen kan visualiseras syns i nedre delen av d iagrammet på
föregående sida.
Tekniska oscillatorer
Det finns en variant av teknisk analys som b e n ä m n s tekniska oscillatorer.
Dessa är till formen närmas t matemat iska beräkningar av kursrörelserna,
m e n kan även visas som diagram. Det kan vara bra att känna till de vanli
gaste eftersom det i många analyser brukar refereras till att dessa indikerar
att aktien är i köp- eller säljläge.
Att dra slutsatser utifrån dessa me toder kan dock vara svårt om du inte
är väl insatt i hu r de fungerar. Olika me toder i teknisk analys bör också
ses t i l lsammans. Det kan vara vanskligt att förlita sig på endast en av dessa
me toder eftersom de ibland kan ge olika signaler. Enbar t en indikator som
anger t ex en köpsignal är en svag signal. Men när flera olika indikatorer ger
s a m m a signaler börjar de bli m e r trovärdiga.
Man bör också tänka på att inte alla me toder är anpassade för just den för
tillfället r ådande si tuationen på ak t iemarknaden . Flera av me tode rna som
t ex Stochastic, RSI och Momentum fungerar inte om en aktie eller ett index
har en starkt st igande eller fallande t rend och sedan vänder till en starkt
omvänd t rend.
51
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
G l i d a n d e m e d e l v ä r d e n
En av de vanligaste me tode rna för den här typen av teknisk analys är glidande
medelvärden. Gl idande medelvärden kan användas enskilt eller t i l l sammans
m e d någon a n n a n model l för att j ä m n a ut fluktueringar. Det gl idande medel
värdet används för att j ämna ut akt iekurvan och tydliggöra t renden . Om en
aktie går upp och ner väldigt mycket kan det nämligen vara svårt att se t ren
den för aktiens utveckling.
Gl idande medelvärdeskurvor konst rueras genom att medelvärdet för en
börskurs räknas fram för ett visst antal dagar. För varje ny dag som sedan
t i l lkommer lägger m a n till den sista dagskursen och tar bor t den första.
Detta ger en kurva bes tående av medelvärden. Den gl idande medelvärdes
kurvan blir en mjukare kurva än den vanliga dagskurvan och visar t renden
tydligare. Ju längre t idsper iod det gl idande medelvärdet omfattar, desto
j ämnare kurva får man .
För att få signaler om när en aktie kan tänkas vara i köpläge eller säljläge
används två gl idande medelvärdeskurvor på s a m m a aktie i s a m m a diagram.
De två kurvorna beräknas på olika antal dagar - en kurva m e d många dagar
och en kurva m e d färre dagar. Köp- och säljsignaler får m a n när den mest
fluktuativa kurvan skär den mins t fluktuativa, dvs nä r den korta (den m e d
färre dagar i genomsnit te t ) skär den långa. Sker skärningen uppifrån får vi
en säljsignal och tvär tom.
Exempel: Om en akties långsiktiga t rend har varit fallande, m e n nu har
den korta kurvan börjat stiga och skär den långa fallande t r endkurvan
underifrån, är det en signal om att t r enden nu möjligen är bruten. De
vanligaste instäl lningarna för medelvärdeskurvorna b rukar vara 5, 20, 30,
40 eller 200 dagar.
Formeln för ett glidande medelvärde: Summan av kursvärdet (oftast slutkursen) varje dag i x antal dagar/samma antal dagar.
RSI
RSI står för Relativ Styrkelndikator och är en me tod för att avgöra om
kurserna har stigit eller sjunkit för mycket. Vanligtvis använder m a n sig av
en RSI-kurva som varierar mellan värdena 0 och 100.
Om kurserna gått upp samtliga av de x senaste dagarna får RSI värdet
100. Men om kurserna gått ner samtliga x dagar får RSI värdet 0.
52
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Den vanligaste mät t iden är 14 dagar. RSI över 70 betyder att aktien är över
köpt och indikerar att den borde falla. Ett RSI unde r 30 betyder att aktien är
översåld och indikerar en k o m m a n d e stigning.
En tydlig säljsignal får m a n när kursen faller ner genom överköptnivån,
och när kursen stiger upp genom översåldnivån ger det en tydlig köpsignal.
Formeln för RSI: (100-(100/(1+RS))). RS ges genom att dividera medeltalet av de föregående x dagarnas höjda kurser med medeltalet av de föregående x dagarnas sänkta kurser.
M o m e n t u m
En a n n a n vanlig model l som p å m i n n e r om RSI är M o m e n t u m , m e n istället
för ext remvärden rör sig kurvan över och unde r värdet 100. Har aktien stått
still, dvs varken ökat eller minskat i värde, blir värdet 100. Om värdet är 110
betyder det att kursen har stigit m e d 10 % under per ioden. Är värdet 90 har
kursen fallit m e d 10 %. En köpsignal ges om kurvan skär 100-linjen under
ifrån, och en säljsignal om kurvan skär 100-linjen uppifrån. En lagom mät-
tid för m o m e n t u m k u r v a n kan vara 10 till 20 dagar. Även i M o m e n t u m kan
m a n leta efter signaler m e d hjälp av olika formationer.
Formeln för Momentum: Kursen idag/Kursen för ett antal dagar sedan * 100.
Stochas t i c
Stochastic är en oscillerande indikator som är kons t ruerad för att hitta situa
t ioner när en aktie anses vara överköpt eller översåld. Stochastic är bra på att
bekräfta t rendbrot t eller ge en indikat ion innan de vanliga tekniska mode l
lerna bekräftar s a m m a sak. Stochastic har dock den bristen att den lätt kan
generera falska signaler eftersom den gärna reagerar på kor ta och snabba
förändringar. Med stochastic är det bäst att prova sig fram från aktie till
aktie. De inställningar som passar en aktie passar kanske inte alls på nästa
aktie. Stochastic fungerar inte heller i en stark t rend.
Stochastic består av en stochastickurva och en kurva m e d ett gl idande
medelvärde. Stochast ickurvan fluktuerar dessutom mellan de två extrem
värdena 0 och 100. När stochastic är över 80 är aktien överköpt, och när det
är unde r 20 är aktien översåld.
53
7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E
Det är skärn ingspunkterna mellan stochast ickurvan och dess glidande medel
värde som är det intressanta. När s tochast ickurvan skär sin medelvärdes
kurva underifrån genereras en köpsignal, och när s tochast icskurvan skär sin
gl idande medelvärdeskurva ovanifrån genereras en säljsignal. För att signal
erna ska betraktas som starka ska medelvärdeskurvan ha planat ut eller vänt
och skärningarna ska äga r u m i de intervall där aktien är överköpt eller
översåld. En vanlig mät t id är att s tochast ickurvan är inställd på 14 dagar
och det gl idande medelvärdet på 3 dagar.
Formeln för Stochastic: ((K - L)/(H - L))*100. K=dagens slutkurs, L och H är den lägsta resp. högsta kurs x dagar bakåt i tiden.
A n d r a mode l l e r
A n d r a model ler som används är MACD, Bollinger Bands, Parabolic, Point and
Figure, Rate ofChange och Directional Movement Index m fl. Dessa me toder
lämnas dock dä rhän eftersom de inte är lika vanliga som de n ä m n d a och
dessutom m e r avancerade och svårtydda.
För den som är intresserad att ytterligare fördjupa sig i tekniska analys
metoder , r ekommende ra s olika internetsidor och de flertal böcker som
finns i ämnet .
54
8. Terminer och optioner
Terminer och optioner t i l lhör de vanl igaste finansiella i n s t r u m e n t e n efter
aktier. Idag talas det också ofta om warranter, en variant av optioner, m e d bl a
längre löptid. Här k o m m e r bara att ges en kor t översikt eftersom opt ioner
och t e rminer är mycket svåra och riskfyllda placeringar som bara lämpar sig
för insatta och erfarna placerare. Det kan emellert id vara bra att känna till
hu r de fungerar.
Historiskt sett fick hande ln m e d te rminer och opt ioner fart genom att
jordbrukare hade ett starkt behov av att säkra sin inkomst av t ex k o m m a n d e
skörd. Med hjälp av opt ioner och te rminer kunde jo rdbrukaren försäkra sig
m o t prisfall, missväxt etc.
Terminer
Terminer, eller futures på engelska, är som nämnt s den egentliga motsatsen till
avista, där betalning och leverans i pr incip sker i direkt anslutning till avslutet.
Terminer har alltid en under l iggande vara, och betalning och leverans av
den under l iggande varan sker vid ett framtida tillfälle. Vill m a n t ex köpa
Ericsson-aktier m e n inte har pengarna just nu kan m a n köpa rätt igheten (ter
minen) att vid ett visst d a t u m få köpa Ericsson-aktier till ett fastställt pris och
ett fastställt antal. Den som köper en köp te rmin har sålunda en skyldighet
att köpa Ericsson-aktier, och den som ställt ut t e rminen har på motsvarande
sätt en skyldighet att sälja. Det går också att köpa säljterminer och då är m a n
skyldig att sälja Ericsson-aktier till det fastställda priset och antalet vid det
fastställda da tumet . Den som ställer ut en säljtermin är då skyldig att köpa
Ericsson-aktier.
55
8 . T E R M I N E R O C H O P T I O N E R
Optioner
Opt ioner ger en möjlighet (och inte skyldighet som vid te rminer ) att köpa
eller sälja den under l iggande varan till ett visst pris och antal vid ett visst
da tum. Tänk dig att du skulle vilja köpa ABB-aktier till dagens pris fast vid
ett framtida tillfälle, m e n m e d möjlighet att avstå från köp om du ångrar
dig. Det ta är just vad en opt ion erbjuder; möjl igheten att köpa ett bes tämt
antal av en viss aktie om ett antal månade r till ett nu fastslaget pris. För
denna möjlighet betalar du ett pris, en premie.
Priset på den under l iggande varan, i det här exemplet ABB-aktien, är det
pris som avtalats i op t ionen plus priset för opt ionen. En mycket viktig sak
att tänka på är att opt ioner handlas i kontrakt om 100 st, och det mins ta
antal kontrakt m a n kan köpa är 10 st. Ett exempel:
Om du köper 10 kontrakt m e d ABB-optioner, och varje kontrakt mot
svarar 100 optioner, är det under l iggande värdet på op t ionerna 1000 ABB-
aktier. Du har nu alltså rät ten att få köpa 1000 ABB-aktier till ett bes tämt
pris vid ett visst da tum. I det här fallet är förfallodatumet (när op t ionerna
ska lösas in till aktier) om 3 m å n och du har rät ten att köpa varje aktie för
150 kr. Varje opt ion kostar 15,50 kr. Det gör att om du väljer att lösa ut dina
opt ioner får du sammantage t betala 150 + 15,50 = 165,50 kr för varje ABB-
aktie, totalt 165 500 kr. Om ABB-aktien den dag opt ionerna förfaller är värd
m e r än 165,50 kr lönar det sig att lösa ut opt ionerna. Om ABB står i t ex
180 kr på lösendagen, ger detta en vinst på 14,50 per aktie. Om aktien går
ner unde r 150 kr finns det ingen m e n i n g att lösa ut op t ionerna eftersom det
finns billigare ABB-aktier att köpa på marknaden . Det du då förlorar är den
premie du har betalat, hä r 15,50 kr per aktie. Oftast sker ingen fysisk leve
rans av den under l iggande tillgången när opt ionen löses ut u tan endast en
överföring av värdet för den tänkta t ransakt ionen görs.
Det finns l iksom m e d te rminer två typer av opt ioner: köpopt ioner och
säljoptioner. Köper m a n en köpopt ion har innehavaren rätt igheten m e n
ej skyldigheten att köpa vid en viss t idpunkt . Köper m a n en säljoption ger
detta innehavaren rät t igheten m e n ej skyldigheten att sälja vid en viss tid
punkt . Det går också att ställa ut en köp- respektive säljoption. Den som
ställer ut har emellert id skyldighet att sälja den under l iggande varan om det
är köpopt ion , och köpa om det är en säljoption. För d e n n a skyldighet har
utställaren fått en premie i form av köpepriset för opt ionerna .
56
8 . T E R M I N E R O C H O P T I O N E R
Fram till op t ionens eller t e rminens lösendag går det att sälja sina opt ioner
eller t e rminer till någon annan . Det pris köparen då får betala kan vara
högre eller lägre än det ursprungl iga priset be roende på dagsvärdet på den
under l iggande varan.
Många handlar opt ioner för att de har en hävstångseffekt. Det innebär
att om den under l iggande varan ökar m e d 10 %, från låt oss säga 150 till
165 kr, så kan opt ionen öka i värde från 15 till 30 kr, vilket är en ökning
på 100 %. Ökningen står i p ropor t ion till den under l iggande varans ökning.
D e n n a hävstångseffekt gör att istället för att köpa 1000 ABB-aktier köper
m a n opt ioner m e d 1000 ABB-aktier som under l iggande vara. Insatsen är
betydligt lägre och risken som köparen tar begränsar sig till det satsade
kapitalet, m e n köparen får ändå en likartad utdelning som om h a n / h o n köpt
1000 ABB-aktier.
Schematiskt stiger en köpopt ion i värde om den under l iggande varans
värde stiger, och på s a m m a sätt sjunker den i värde om den under l iggande
varans värde sjunker. En köpopt ion följer alltså den under l iggande varans
värde, fast då oftast m e d en större procentuell värdestegring. En säljoption
köper m a n om m a n tror att den under l iggande varan ska sjunka i värde. En
säljoption stiger i värde om den under l iggande varan sjunker i värde, och
stiger den under l iggande varan i värde sjunker värdet på säljoptionen.
Hävstångseffekten blir m i n d r e ju kortare tid det är kvar fram till dess att
op t ionen ska lösas in. Den korta t iden och de kraftiga svängningarna vid
optionsaffärer gör det mycket riskfyllt att investera i optioner. Risken är att
m a n blir av m e d hela sitt insatta kapital! D e n som istället köpt aktier som
går ner i värde har ju möjligheten att fortsätta m e d innehavet och vänta på
att kurserna ska gå upp. Fundera r du på att börja handla i opt ioner rekom
mendera r jag dig starkt att skaffa dig mer information om ämnet .
57
8 . T E R M I N E R O C H O P T I O N E R
Warranter
Svårigheten m e d optioner, den korta löptiden och att de handlas om så stora
poster som 1000 st av den under l iggande varan (vilket gör d e m dyra) har
gjort att warranter blivit populära på senare år. Warranter vänder sig i större
uts t räckning också till m ind re placerare. Warranter, eller warrants som de
heter på engelska, fungerar i stort sett som optioner, m e n kan köpas i betyd
ligt m i n d r e poster (en börspost är vanligtvis 100 eller 200 st) och sträcker
sig ofta över en längre per iod. Det innebär att risken inte blir lika stor efter
som m a n kan behålla sitt innehav även om det för tillfället går dåligt för den
under l iggande varan.
Warranter finns i huvudsak främst som köpwarranter , och det är inte
möjligt att som privatperson ställa ut warranter. Att köpa och sälja warranter
är oftast lika enkelt som att köpa och sälja aktier och görs via den ordinar ie
mäklaren. Något särskilt konto behövs inte för detta.
När m a n köper warranter är det en fördel att hålla reda på warrantens
paritet (ibland även kallad mult ipl ikator) . Med paritet menas hu r många
warranter som krävs för att köpa ett antal aktier. Är pari teten 20 krävs det
20 warranter för att köpa den under l iggande aktien. Är börsposten för war-
ranten 100 och pari teteten är 20, innebär det alltså att 100 warranter i det
här exemplet motsvarar 5 aktier.
Warranter kan du köpa och sälja hos din ordinarie mäklare. Så här kan det se ut om du söker på warranter för Atlas Copco på Avanzas hemsida. Informationen om köp- och säljkurser m m, är i stort densamma som för aktier.
Även om warranter är m i n d r e riskfyllda än optioner, är ett varningens ord
på sin plats även för dem. Det krävs mycket kunskap för att göra bra affärer
m e d warranter och hela kapitalet kan lätt gå förlorat.
58
9. Index och påverkan från andra börser
Ett index innebär en sammanvägn ing av t ex ett antal aktier för att ge väg
ledning om hu r dessa aktier totalt har utvecklat sig unde r en period. Det
finns flera olika sorters index och de har skilda innehåll . Oftast är indexen
också vägda. Ett general index t ex visar genomsnit tsutvecklingen på börsen.
Eftersom olika aktier har olika andel av börsvärdet måste ett general index ta
hänsyn till det ta för att k u n n a säga hu r det totala börsvärdet utvecklats.
Ett index visar den procentuella utveckling för en viss t idsper iod m e d
indextalet 100 som star tpunkt . Den första dagen i ett index brukar kallas
basdagen. Om ett index står i 120 vet m a n att de nuvarande kurserna står
i 120 procent av basdagens kurser. De aktier som ingår i detta index har
alltså i genomsni t t stigit m e d 20 procent sedan basdagen. General index för
Stockholmsbörsen stod på 375 den 23 oktober 2007. Det betyder att index
stigit m e d 275 procent sedan basdagen.
På den svenska börsen finns flera olika index. Två av de viktigaste är:
OMX Stockholm All Share
Indexet anger hu r det går på Stockholmsbörsen som helhet, och är alltså ett
generalindex. Basdatum för O M X Stockholm All Share är den 31 december
1995.
OMX Stockholm 30
Indexet avser utvecklingen av de 30 mest omsat ta aktierna på Stockholms
börsen, m e d basdag den 30 september 1986.
Det finns också en rad ut ländska index som brukar följas eftersom utveck
lingen på andra börser påverkar utvecklingen på Stockholmsbörsen. Det har
också blivit m e r vanligt att investera på andra börser.
59
9 , I N D E X O C H P Å V E R K A N F R Å N A N D R A B Ö R S E R
Några av de vanligaste ut ländska indexen är:
Dow Jones - General index över New York-börsen.
Nasdaq-composite - General index över Nasdaqbörsen .
Nasdaq 100 Index - De 100 mest omsat ta aktierna på Nasdaqbörsen.
London, FTSE 100 - Londonbörsens 100 mest omsat ta aktier.
Den svenska börsen påverkas starkt av hu r hande ln går på de två börserna i
USA: New York-börsen (NYSE, N e w York StockExhange) och Nasdaqbörsen.
Det är inte så konstigt eftersom ungefär hälften av världens börshandel sker
där. Dessu tom är näs tan 40 procent av aktieägandet i Sverige ut ländskt och
en stor del av dessa investerare finns i USA. Dessa ut ländska aktieplacerare
flyttar sina pengar mycket snabbt mellan olika länder, branscher och före
tag. D ä r m e d kan det vara intressant att följa vad som hände r på börserna
i USA, speciellt m e d de svenska aktier som är no terade där. Några av de
bolag på den svenska börsen som också är noterade i USA är ABB, Ericsson,
AstraZeneca och Volvo.
Att ett bolag har sina aktier no terade både på den svenska börsen och
på börsen i USA innebär att en del av aktieinnehavet kan handlas på ena
börsen, och en del av akt ierna på den andra . Om priset på en aktie är lägre
på ena börsen är det ju naturligtvis m e r intressant att handla där. Kurserna
tenderar därför att följa varandra .
Svenska aktiers utveckling i USA kan följas bl a på text-tv och i olika
dagstidningar. Det finns också en möjlighet att gå in direkt på Nasdaqs eller
New York-börsens hemsida och se hu r det går för de svenska aktierna där.
H u r t ex Ericsson stänger på Nasdaq ger en fingervisning om hu r Ericsson
k o m m e r att öppna på Stockholmsbörsen dagen därpå. För den som handlar
m e d ett mycket kor t perspektiv är det också intressant att se hu r börse rna i
USA k o m m e r att öppna eftersom det till stor grad styr Stockholmsbörsens
utveckling på eftermiddagen. Det ta korrigeras i regel automatiskt på
Stockholmsbörsen genom att de stora investerarna följer utvecklingen i
USA. Det tradit ionella sättet för att se hu r öppningen blir i USA är att följa
de te rminer som handlas i USA innan börsen öppnar. Enkelt kan m a n säga
att går priset på t e rmine rna upp kan m a n förvänta sig att börse rna öppnar
uppåt och stigande. Går pr iserna ner kan m a n förvänta sig att börserna öpp
nar nedåt och har en fallande tendens . Terminsutvecklingen kan bl a följas
på Nasdaqs eller C N N s terminssida.
60
9 . I N D E X O C H P Å V E R K A N F R Å N A N D R A B Ö R S E R
När det gäller hande ln i USA finns det en s t rukturerad förhandel och efter-
handel . Det ta innebär att hos olika mäklarhus handlas aktierna före och efter
det att börsen stängt. På senare tid har också Nasdaqbörsen gjort för- och
ef termarknaden mer officiell genom att de försöker följa utvecklingen. Detta
görs genom att börsen får information från de olika mäklarhusen om hu r
hande ln går. För- och ef termarknaden följer de genom att sammanstäl la ett
index motsvarande de 100 mest omsat ta aktierna, m e n också genom att ange
kursutvecklingen för de enskilda värdepapperen.
Öppe t t ide rna i USA är mellan klockan 15.30 och 22.00, svensk tid. Den
kontrol lerade fö rmarknaden är från klockan 14.00, och ef termarknaden
pågår till klockan 00.30.
Även om USA-börserna är m e r eller m ind re domine rande har också
utvecklingen på de övriga börserna run t om i världen en viss påverkan på
Stockholmsbörsen. Londonbörsen som är världens tredje största börs, efter
Nasdaq- och New York-börsen, m e d ca 2 300 noterade bolag är naturligtvis
viktig även för den svenska börsen som är den femte största börsen i Europa
m e d sina cirka 300 noterade bolag. Större är börserna i London, Frankfurt,
Paris och Amste rdam. En annan börs som kan ge en fingervisning om hur
kursutvecklingen börjar på Stockholmsbörsen är Tokyobörsen eftersom den
har öppet när vi ha r natt och den svenska börsen är stängd. Öppe t t ide rna på
Tokyobörsen är mellan klockan 01.00 och 07.00, svensk tid.
De t går som privatperson att handla på andra börser run t om i världen.
På börserna bl a i USA, Norge och D a n m a r k är det mycket enkelt via några
av nä tmäklarna . Det är naturligtvis möjligt att handla även på andra mark
nader, i Lat inamerika, Asien etc. Priset för att handla på börser i andra län
der b rukar emellert id vara lite högre. För att ta reda på vilka möjligheter det
finns att handla på andra m a r k n a d e r och till vilka priser, kan du kontakta de
olika mäklare som finns.
61
10. Olika uttryck för aktievärdering
Vid analys över hu r börsen och olika bolag går, och vid värder ingen av
dessa, används en rad uttryck. Här är en lista över några av dessa och vad de
betyder.
Först ut är börs tendenserna . Ur listan kan du t ex läsa att en baisseartad
utveckling innebär att börsen har en kraftig nedåtgående t rend. Oftast b rukar
m a n tala om baisse (uttalas bäs) när börsen har gått ner 2 procent eller m e r
unde r s a m m a dag. Motsatsen till baisse är hausse (uttalas hås) och avser då
kraftigt st igande aktiekurser.
Baisseartad
Mycket svag
Svag
Vikande
Lätt v ikande
Orege lbunden
unde r -2 %
-2 t i l l -1,5 %
-1,5 t i l l - 0 , 5 %
-0,5 till -0,25 %
-0,25 till -0,2 %
-0,2 till 0 %
Haussear tad
Mycket fast
Fast
Väl hävdad
Hävdad
Oregelbunden
över 2 %
1,5 till 2 %
0,5 till 1,5 %
0,25 till 0,5 %
0,2 till 0,25 %
0 till 0,2 %
När de olika analytikerna r e k o m m e n d e r a r aktier använder de också en rad
uttryck. Några vanliga engelska ut t ryck är:
Sell - Sälj
Hold - Behåll
Underper fo rm - Sämre än index
Märket per form - Som index
Outper fo rm - Bättre än index
Buy - Köp
Strong buy - Starkt köp
När det gäller mäklarhusens r ekommenda t ione r varierar te rminologin efter
vem som avger dem. Problemet m e d den här typen av råd är alltså att olika
mäklare använder olika benämningar , som dessutom kan ha olika betydelse.
62
1 0 . O L I K A U T T R Y C K F Ö R A K T I E V Ä R D E R I N G
Det kan också vara otydligt unde r vilken t idsper iod råden avser. Ett köp
råd m e d ett riktpris på en aktie kan ibland även vara helt tidslöst och bara
ange en b e d ö m n i n g om vad analytikern anser k u n n a vara en rimlig kursni
vå unde r rådande omständigheter . Ofta innebär ett köpråd dock hu r aktien
utvecklar sig i nom sex till tolv månade r eller mer, m e n ibland kan bestän
digheten vara betydligt kortare. För mäkla rna är det naturligtvis också svårt
att sätta ett t idsspann på ak t ie rekommendat ionen eftersom det då kräver
betydligt m e r av mäklaren. Så när m a n analyserar köp- och säljråd bör m a n
själv granska detaljerna i rådet och relatera r ekommenda t ionen till övrig
information som finns tillgänglig.
Här följer några exempel på vanliga uppdeln ingar och rekommendat ioner .
Starkt köp Stiger mer än 20 procent .
Köp Väntas stiga 10-20 procent .
Öka Väntas stiga 5-10 procent .
Minska En lite ökning eller en negativ utveckling.
Köp Väntas gå betydligt bättre än börssnittet .
Öka Väntas gå bättre än börssnittet .
Index Som börsgenomsni t te t .
Minska Väntas gå sämre än börssnittet .
Övervikt Väntas gå bättre än börssnittet .
Neutra l Som börsgenomsni t te t .
Undervikt Väntas gå sämre än börssnittet .
Det har idag också blivit populär t m e d de två engelska börsut t rycken Bull
och Bear märket .
Bull märket ( t jurmarknad) är en m a r k n a d där pr iserna stiger. En bullish
nyhet är så lunda en nyhet som får pr iserna att gå upp.
Bear märket (b jörnmarknad) är en m a r k n a d där pr iserna faller och en
bearish nyhet är således en nyhet m e d pr issänkande effekt.
63
11 . Att tänka på vid aktiehandel
Köpstrategier och riskminimering
Det finns många risker m e d aktieplaceringar. För att undvika de största och
utveckla dina egna köpstrategier kan nedans tående tips förhoppningsvis
k o m m a till nytta.
Investera inte hela ditt sparkap i ta l
Börskurserna kan svänga kraftigt både upp och ner. Det innebär att ditt
investerade aktiekapital kan förlora i värde. Har du ingen buffert för andra
utgifter kan du h a m n a i en situation där du måste sälja delar av ditt aktie
innehav när det har gått ner i värde. Se därför till att du endast investerar en
sådan del av ditt sparkapital som du känner att du kan avvara en längre tid
och att du har en buffert för andra utgifter, så att du kan vänta ut en tillfällig
nedgång. Du bör också ha en förberedelse för att du kan förlora delar av ditt
investerade kapital. Har du endast ett m i n d r e belopp att investera kan fonder
vara ett b ra alternativ att överväga.
Låna inte till ak t i eköp
Naturligtvis bör du undvika att låna till aktieköp. Aktieplaceringar är en
relativt riskabel placeringsform. Lånar du till aktieköp får du visserligen mer
kapital att investera i aktier och dina möjligheter att öka värdet på din aktie
portfölj blir större, m e n samtidigt ökar d ina risker. Om värdet på aktierna
faller och du förlorar investerat kapital måste du utöver det även betala till
baka lånet m e d ränta. Lånar du pengar till d ina aktieköp måste vinsten av
d ina aktieköp dessutom överstiga den ränta som du betalar på lånet för att
du ska tjäna pengar på affären. Låna inte till aktieköp!
64
1 1 . A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L
Investera långs ik t ig t
Långsiktighet minskar r iskerna för att förlora pengar på aktier. Aktiekurserna
kan snabbt sjunka utan förvarning, och kortsiktiga placeringar kan sålunda
vara mycket riskabla. M e n på lång sikt har aktier hittills visat sig vara en
mycket bra investering.
Var b e k a n t m e d d e l ånga t renderna p å m a r k n a d e n
Om du har kunskap om de m e r långsiktiga t renderna på m a r k n a d e n under
lättar det valet av dina långsiktiga investeringar.
För finns det väl underbyggda långsiktiga ekonomiska antaganden som
sträcker sig över flera år för utvecklingen av en bransch eller ett bolag, ger
det m e r information om hu r du ska hantera en nedgång på m a r k n a d e n än
en prognos som sträcker sig enbar t över de närmas te månaderna .
Spr i d d i na k ö p öve r tid
En spr idning av akt ieköpen över tid leder till att du inte påverkas lika mycket
av tillfälliga kurssvängningar, och minskar risken för att du placerar allt ditt
kapital i aktier precis före ett kursfall.
Att sprida aktieköpen över tid ökar också dina möjligheter att kunna köpa
vid ett förmånligt tillfälle, i s amband m e d en större rekyl eller vid tillfälliga
vinsthemtagningar .
Investera i ol ika b o l a g
För att minska r iskerna är det också en bra idé att sprida sina placeringar
på flera bolag och flera branscher. Du påverkas inte lika mycket av en kurs
nedgång i en aktie om du har flera bolag i din aktieportfölj. Har du en mycket
bred portfölj är sannol ikheten m i n d r e för att alla aktier ska gå ner samtidigt.
När kurserna inom tillväxtföretag går ner ökar ofta investeringarna inom
mer stabila branscher.
För att minska r iskerna i ditt totala sparande är det också en god idé att
ha andra sparformer vid sidan om dina aktieplaceringar.
65
1 1 . A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L
Inves te r ingar i s tora b o l a g o c h s m å b o l a g
Att köpa aktier i ett större bolag m e d ett stort börsvärde innebär ofta mind re
risk än att köpa aktier i ett m i n d r e bolag. Det är kursutvecklingen för de
största bolagen som styr börsindex, och därför ligger de stora bolagens
aktieutveckling nä rmare det generella börsindexet . Detta är en nog så viktig
iakttagelse eftersom uttrycket att aktier alltid går upp på sikt endast gäller
utvecklingen för börsen som helhet. Väljer du att köpa aktier i m ind re och
m e r riskfyllda bolag kan du få en betydligt bättre utveckling än index, m e n
du kan också få en betydligt sämre. I t ider av ekonomisk oro söker sig också
placerare gärna till bolag som upplevs som mer stabila.
Ett bra råd är att i g runden välja stora stabila företag, och till d in portfölj
ha en liten andel där du höjer risken genom att investera i m ind re tillväxt
bolag. D ä r m e d ökar du sannol ikheten att få en högre värdeutveckling på
din portfölj än index, samtidigt som du håller r isknivån nere.
Var försikt ig m e d aktier m e d ett lågt s tyckepr is
Aktier där kurserna är mycket låga och ligger på några k ronor eller m ind re
brukar kallas frimärksaktier. Det är lätt att få ett intryck av att dessa bolag
är billiga eftersom m a n får många aktier för en liten insats. En liten ökning i
k ronor eller ören innebär en stor procentuell ökning av aktiens värde, vilket
kan locka till köp. Men en liten minskn ing i k ronor /ö ren innebär även en
stor procentuell minskn ing av aktiens värde.
Du bör vara särskilt försiktig om du tänker köpa aktier m e d ett lågt
styckepris. Omsä t tn ingen på dessa aktier kan vara mycket låg och det inne
bär att det kan bli svårt att senare sälja aktierna. Det låga styckepriset beror
också ofta på att t i l lgångarna i bolaget är utslagna på ett mycket stort antal
aktier. Akt ierna kan då egentligen vara ganska dyra eftersom många köpt
aktien och kursen pressats upp. Det är inte kos tnaden per aktie som är
intressant u tan hu r stor del du får i bolaget i förhållande till d in insats.
Den låga kursen kan också bero på att bolaget i fråga har eller tidigare
har haft p roblem av något slag, och att risken i en investering i bolaget där
m e d är hög.
66
11. A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L
U n d v i k aktier m e d låg o m s ä t t n i n g
Har en aktie en låg omsät tn ing betyder det att det finns få köpare till aktien.
Det innebär att det kan bli svårt att sälja aktier i bolaget. Har du dessutom
ett större antal aktier som du vill sälja kan du bli kursdr ivande nedåt , vilket
gör att du kan få svårt att få ut önskat pris vid en försäljning.
Skaffa k u n s k a p o m v a d d u k ö p e r
Det säkraste sättet att försöka undvika att göra felaktiga investeringar är att
du skaffar dig kunskap om vad som påverkar aktiekursen för de bolag som
du har, eller som du kan tänkas köpa aktier i . Det är viktigt att du försöker
följa utvecklingen för d ina bolag i t idningar m m, och att du känner till när
ny information k o m m e r ut, och hur den kan påverka aktiekursen för något
av de bolag du äger.
Planera d ina k ö p o c h försä l jn ingar
Det är lätt att låta känslor såsom rädsla eller girighet styra investerings
besluten i allt för stor uts träckning. Det är också lätt att bli "förälskad" i en
aktie som m a n ägt en längre tid. Då kan det vara svårt att göra sig av m e d
aktien även när förutsät tningarna för investeringen ändrats . Det är viktigt
att inte låta känslorna påverka eller styra dina investeringsbeslut.
Har du redan innan köpet planerat hur länge och unde r vilka förutsätt
n ingar du tänker behålla eller sälja en aktie under lä t tar detta d ina beslut när
oväntade händelser dyker upp på marknaden . Det förhindrar att du fattar
d ina beslut på känslor istället för på väl underbyggda strategier eller anta
ganden. Har du i förväg analyserat varför du har köpt en aktie i ett företag
under lä t tar det din förmåga att utvärdera förändrade förutsättningar och
om de innebär att du bör överväga en försäljning.
När aktier i tillväxtbolag och andra m e r riskfyllda bolag, exempelvis
oljeprospekteringsföretag, kraftigt gått upp unde r kor t tid kan o m d ö m e t
lätt grumlas . Ett vanligt fel är att ryckas m e d när kursen går upp kraftigt, av
rädsla för att missa en fortsatt uppgång. Det gäller i synnerhet om du under
en längre tid funderat över köp i den här aktien. Det är lätt att m a n går in
67
1 1 . A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L
för sent och blir si t tande m e d en förlust när aktien sedan vänder nedåt . Om
du efter en analys fortsatt t ror på ett högt värderat bolag kan du naturligtvis
köpa, m e n tänkt på att bevaka aktiekursen.
När en börsnedgång i en aktie pågått ett tag börja allt fler investerare sälja
av rädsla för att förlora än mer. Resultatet är att börsnedgången fortsätter
nedåt i allt högre takt. När kursen faller h a m n a r placeraren i d i lemmat att
sälja för att m in imera förlusten, eller "sitta lugnt i båten" för att vänta ut
nästa kursuppgång.
Vilken strategi som är den bästa varierar från fall till fall och det lönar sig
att vara välinformerad. Har du i förväg planerat olika scenarier och har en
strategi för en sådan situation minskar du risken att göra förhastade beslut.
Att sälja en aktie
Det är först när du har sålt en aktie som du verkligen kan säkra en vinst.
Många gör felet att räkna värdeökningar i aktier som redan gjorda vinster.
Ett vanligt generellt aktieråd är att aldrig sälja en aktie som är i en uppåt
gående t rend. Samtidigt finns risken att en aktie som gått upp mycket faller
tillbaka då andra investerare tycker den är överköpt. Det kan vara en god
idé att då säkra värdeökningar genom att sälja av en del av aktieinnehavet.
När en aktie har gått upp kraftigt har också aktiens andel av din aktieportfölj
växt. Det har d ä r m e d skett en förändring i din investeringsprofil och det
kan finnas skäl att j ä m n a ut viktningen i portföljen genom att ta h e m en del
av vinsten. Det ta säkerställer en del av vinsten samtidigt som du har möjlig
het till fortsatta v ins tökningar i aktien.
Det gäller också att veta när du ska sälja av en aktie som gått dåligt. När
en aktie har gått ner mycket ställs du som sparare inför valet att sälja eller
behålla aktien. Ibland kan det vara ett bra råd att behålla aktien och vänta på
en kursuppgång. Men en aktie kan fortsätta ner, och en aktie som har gått
ned kraftigt och inte verkar å terhämta sig kan " h a m n a ute i kylan". En sådan
aktie som inte verkar å terhämta sig kan upplevas som oattraktiv av andra
investerare även om det går bra för bolaget. Då kan det vara en klok idé att
sälja av och förändra sammansä t tn ingen i aktieportföljen för att få en bättre
värdeutveckling.
Du måste alltid våga förändra innehaven i din aktieportfölj!
68
1 1 . A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L
S t o p loss
För att hitta den gräns där du ska sälja kan stop loss vare en teknik att utnyttja
sig av. Ibland kan det vara bra att sätta en gräns för hu r mycket du är beredd
att förlora om en aktie skulle gå ner. Stop loss är den etablerade engelska
t e rmen för det som på svenska skulle kallas "sluta förlora" och innebär att
en kursnivå sätts där du bes tämt dig för att sälja. Du har i förväg bes tämt
dig för maximal förlust som du är villiga att ta för en viss aktie.
De t är en bra teknik som också ställer krav på att du har planerat möjliga
scenarier i förväg. Har m a n inte i förväg bes tämt sig på vilken nivå m a n ska
sälja när m a n börjar förlora pengar, är det lätt att h a m n a i en situation där
m a n hoppas att kursraset ska minska. Istället för att k o m m a u n d a n m e d en
mind re förlust, är snart en stor del av det investerade kapitalet förlorat.
Lämpliga stop loss-nivåer för en aktie kan vara de stödnivåer där aktien
vid tidigare kursfall vänt. Om aktien inte vänder strax unde r en tidigare
s tödnivå är det troligt att aktien fortsätter ä n n u längre ner. En stop loss-nivå
kan också sättas efter hu r mycket m a n är villig att förlora. Om m a n inte vill
förlora m e r än 15 procent av investerat kapital kan m a n sätta en stop loss på
just 15 procent unde r inköpspris .
U n d v i k alltför m å n g a affärer
För varje aktieaffär måste du betala ett courtage, såväl vid köp som för
säljning. Även om in te rne tmäklarna har gjort det billigare att handla m e d
aktier blir den totala cour tagekostnaden stor om du gör många affärer. Om
du också ofta handlar m e d små aktieposter kan det vara svårt att tjäna in
courtaget på kursuppgångarna . Därför kan det vara en god idé att undvika
att gå in och ur m a r k n a d e n för ofta.
F l o c k b e t e e n d e
Flockbeteende är ofrånkomligt när det gäller aktiehandel. I s lutändan är det
andra placerares agerande som är avgörande för om en aktie går upp eller
ner. Att följa flockbeteendet kan vara både nödvändig t och lönsamt efter
som det är de aktier som många köper som också går upp i värde. Men det
finns också risker.
69
1 1 . A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L
I slutet av 90-talet var aktier i n o m IT och telecom de hetaste aktierna. För
de som gick in och köpte IT-aktier tidigt var det en lönsam investering. Men
många förlorade också mycket pengar nä r akt ierna i dessa bolag sedan föll
kraftigt när börsen vände. Nackdelen när m a n följer flocken är att m a n lätt
agerar för sent, och köper en aktie som redan stigit mycket i värde och som
de flesta placerare nu börjar sälja för att ta h e m vinsterna i. Det kan innebära
att du får en stor förlust om du följer flocken. Det gäller alltså att framför allt
b e d ö m a det k o m m a n d e flockbeteendet.
För att b e d ö m a åt vilket håll och m e d vilken styrka flockbeteendet riktas
är information i t idningar, tv och andra källor viktiga för att k u n n a göra en
samlad bedömning . Om omsät tningsta len för en aktie ökar samtidigt som
aktiekursen stiger, kan det vara en signal om att allt fler börjar intressera sig
för att börja köpa den aktien.
Börsråd o c h rykten
Eftersom flockbeteendet är så pass centralt för en akties upp - eller nedgång
kan offentliga köp- och sä l j rekommendat ioner vara viktig information.
Rykten och börsråd handlar oftare om köprekommenda t ione r än om sälj
rekommendat ioner . Det beror bl a på att de flesta privata placerare är mer
intresserade av r ekommenda t ione r för vad de ska köpa och som potentiellt
kan öka värdet på deras aktieportfölj, än att fokusera på sin försäljning. Det
kan också finnas ett mot s t ånd hos olika mäklare att stöta sig m e d företaget
bakom aktien genom att r ekommende ra en försäljning. Men säl j rekommen
dat ioner kan vara mins t lika viktiga signaler om att det börjar bli dags att
omvärdera sin aktieportfölj som köprekommendat ioner .
Även om köp- och sä l j rekommendat ioner k o m m e r från kända mäklare
och institut visar studier att många r ekommenda t ione r slår fel. Därför är det
viktigt att inte använda enbar t en källa för sina bedömningar , och att nog
grant värdera köp- och sä l j rekommendat ionen. Ett större antal köp- eller
sä l j rekommendat ioner i s a m m a r iktning ger emellert id större trovärdighet
åt rådet.
Bland mäklare på banker och värdepappersbolag frodas ryktesspr idningen
om olika bolag och aktier. Även om det kan finnas en del rykten som stäm
m e r m e d faktiska förhållanden finns det anledning att vara restriktiv när det
gäller att t ro på rykten. Det är alltid viktigt att fundera över vem som tjänar
på att ett rykte sprids. Syftet m e d att sprida ett rykte är oftast att den som
70
1 1 . A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L
sprider ryktet själv ska v inna något på det. En anledning till att sprida ett
rykte kan vara att pe rsonen i fråga vill få upp priset på en aktie innan för
säljning. En annan anledning kan vara att någon vill köpa till ett lägre pris
än nuvarande och sprider därför negativa nyheter om företaget. För en mäk
lare kan det finnas ett intresse att sprida löst g rundade köpråd vidare genom
att k u n d e r n a uppskat tar köpråd. Olika köp- och sä l j rekommendat ioner ökar
också kunde rnas handel , vilket är en viktig intäktskälla för mäklarna .
Internet har förenklat för rykten att spridas. På olika chatsidor sprids
många rykten och köptips. Många gånger är det uppenbar t att den som skriver
försöker påverka kursutvecklingen genom sitt skrivande. Men det finns
också en del skribenter som kan ge intressant och värdefull information.
Var försiktig m e d rykten och köprekommenda t ione r oavsett källa och
försök alltid att självständigt värdera råden utifrån säkerställda fakta.
Sammanfa t tande råd
• Investera inte hela ditt sparkapital.
• Låna inte till aktieköp.
• Investera långsiktigt.
• Lär känna de långa t r enderna på marknaden .
• Sprid dina köp över tid.
• Investera i olika bolag och branscher.
• Ha tyngdpunkten i din portfölj i stora bolag.
• Var försiktig m e d "frimärksaktier".
• Undvik aktier m e d låg omsät tning.
• Skaffa kunskap om vad du köper.
• Planera dina köp och försäljningar.
• Våga ändra och omvärdera innehavet i din aktieportfölj.
• Sätt din egen stop loss-nivå.
• Undvik alltför många affärer.
• Ta rykten och köprekommenda t ione r m e d en viss nypa salt.
7 1
1 2 . A T T D E K L A R E R A S I N A A K T I E A F F Ä R E R
Skulle du ett år bara ha förluster, alltså inte någon aktievinst att kvitta för
lusten mot , är det ändå möjligt att få göra en skat tereduktion för förlusten.
Skat tereduktionen på förlusten blir då bara 21 %. Om du t ex gör en förlust
på 10 000 kr minskar d in skatt m e d 2 100 kr.
Beräkningsgrunden är att en förlust på aktier är avdragsgill m e d s a m m a
procentsats som skatten för vinsten, dvs 30 %, m e n endast m e d 70 % av
dessa 30 %, om du inte kvittar förlusten mot andra aktievinster. Uppgår din
förlust till över 100000 kr får du bara dra av 14,7 % av beloppet från skatten
( 7 0 % av 21 % ) .
För att k u n n a få maximal t skatteavdrag b rukar en del placerare som sålt
aktier m e d förlust unde r året, m e n som har ett antal aktier som gått m e d
vinst och som de t ror ska fortsätta stiga i värde, sälja av vinstakt ierna och
köpa tillbaka d e m u n d e r s a m m a år för att på det sättet k u n n a kvitta vinster
m o t förluster. Aktier, fonder och andra aktierelaterade finansiella ins t rument
kan kvittas m o t varandra .
Har du frågor eller känner dig osäker på något avseende deklarat ion av
aktieaffärer, tveka inte att kontakta Skatteverket.
73
13. Var finns mer information?
Här föl jer tips och förslag på var m a n kan hitta ytterligare information om
det m a n kan behöva för att utvecklas som aktieägare.
Internet
Internet är en mycket användbar källa för information kr ing aktier och aktie
affärer, såväl för konkret kurs informat ion och analyser som för händelser
vilka kan påverka aktiekurserna. Där finns också nyheter, diskussionsforum
och möjlighet till att beställa årsredovisningar och mycket mera . Nedan ges
förslag på några bra aktiesidor.
S v e n s k a m a r k n a d e r
www.omxgroup.com
www.ngm.se
www.aktietorget.se
www.di.se
OMX/Stockholmsbörsens hemsida.
OMX/Stockholmsbörsens konkurrent .
Här finns bl a kurs informat ion och alla
pressmeddelanden från bolagen på
N G M Equity.
Aktietorget är det bolag som har den största
aktielistan, som inte är ägd av O M X eller
N G M .
Dagens Industr is hemsida. Mycket bra
sida. Nyhets information, kurser, chat,
bestäl lning av årsredovisningar etc.
1 3 . V A R F I N N S M E R I N F O R M A T I O N ?
www.finansportalen.se
www.dn.se
www.svd.se
www.affarsvarlden.se
www.va.se
www.privataaffarer.se
www.aktiespararna.se
www.scb.se
Aktieportal m e d aktieskola, aktieanalyser,
kurser, chat m m.
Dagens Nyheters hemsida.
Svenska Dagbladets hemsida .
Tidskriften Affärsvärldens hemsida.
Tidskriften Veckans Affärers hemsida.
Tidskriften Privata Affärers hemsida.
Organisat ion som tillvaratar aktieägarnas
olika intressen.
Statistiska centralbyrån presenterar bra
statistisk och finansiell information på sin
hemsida.
U t l ä n d s k a m a r k n a d e r
www. thestreet. com
www.thewallstreetjournal.com
www.nasdaq.com
www.nyse.com
http://finance.yahoo.com
www.cnn.com
www.bloomberg.com
Tidningen the Street, som t i l lsammans
m e d the Wall Street Journal är en av de
mest inflytelserika t idningarna på den
amerikanska börsen. Deras r ekommenda
t ioner och åsikter får ett stort genomslag.
Tidningen the Wall Street Journal.
Nasdaqbörsens hemsida.
New York-börsens hemsida.
Här finns länkar till världens alla börser.
För sökning efter olika former av finansiell
information är yahoo finance ett ypperligt
ins t rument .
C N N s hemsida m e d nyheter och informa
tion från hela världen.
Bloomberg är ett företag specialiserat sig
på att t i l lhandahålla finansiell information.
75
1 3 . V A R F I N N S M E R I N F O R M A T I O N ?
Ana lys fö re tag Nä tmäk la re
www. investtech.com www.avanza.se
www.stockpicker.se www.etrade.se
www.tendens.se www.nordnet.se
www.aktieinvest.com
Tidningar och tidskrifter
Tidningar och tidskrifter är en bra
Många av d e m ti l lhandahåller även
visningar m m. Några exempel är:
T i d n i n g a r
Dagens Indust r i
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet
källa för kurser, nyheter och analyser,
iggstjänster för att beställa årsredo-
Tidskri f ter
Veckans Affärer
Privata Affärer
Affärsvärlden
Litteratur och utbildningar
Det finns en rad böcker utgivna i olika ä m n e n relaterade till aktier och
aktiehandel . Aktiespararna, Sveriges aktiesparares r iksförbund, har en rad
handböcker och kurser för aktieintresserade. Även de olika s tudieförbunden
har utbi ldningar i aktiekunskap.
Börsinformation på tv och text-tv
Sveriges television, TV4, BBC och C N N har bra f inansiel l information bland
sina nyheter och beskriver de viktigaste och mest kursdr ivande nyheterna.
De har också börs informat ion m e d kurser på t i l lhörande text-tv. Sveriges
televisions text-tv finns även på Internet , www.texttv.se.
76
14. Slutord
I den här boken har du nu lärt dig vad en aktie är, hu r börsen är uppbyggd
och hu r m a n handlar m e d aktier. Du har dessutom fått en överblick över
de faktorer som påverkar akt iekurserna och de vanligaste ins t rumenten och
me tode rna som används vid aktieanalys. Vi har också kort beskrivit hu r
deklarat ionen hanteras , och gjort en genomgång av olika vanliga tips för
köpstrategier och r i skminimer ing i samband m e d aktiehandel.
Du är nu redo att börja göra dina analyser och sätta igång att köpa aktier.
Kom ihåg att den bäst informerade alltid har ett övertag.
Lycka till!
77
Register
A D
A-aktier 8 daytrading 5
aktieanalys 32 deklaration 72
aktiedepå 19 delårsrapport 34
aktiekonto 19 depåkonto 19
aktiekurser 25 derivat 9
aktielistor 11,32 direktavkastning 7, 33, 39
Aktietorget 12 dolt öppningsförfarande 14
aktievärdering 62 Dow Jones 60
A-listan 12
alternativ marknadsplats 13 E
analysföretag 76 efteranmälda avslut 14
anläggningstillgångar 37 eget kapital 37
Attract 40 12 emission 7, 10
auktoriserad marknadsplats 13
avista 8 F
failure swings 46
B fill and kill, fill or kill 23
baisse 62 finansiella instrument 8
B-aktier 8 Finansinspektionen 10, 13
balansräkning 34, 36 First North 11
bear märket 63 flaggor 49
betavärde 41 fondkommissionär 10
Bloomberg 18 formationer 46
bolagsstämma 7 frimärksaktier 66
Bollinger 54 FTSE 60
bull märket 63 fundamental analys 34
bästa möjliga pris 21
börs 13 G
börsnoterad 10 generalindex 59
börspost 17,21 glidande medelvärde 52
börsråd 70
börsvärde 33 H handelsplattform 13
C handelspost 18
candlestick 50 hausse 62
courtage 20 head and shoulders 46
cykliska aktier 28 hävstångseffekt 56
I N
index 59 Nasdaq 100 Index 60
informationssystem 18 Nasdaq-composite 60
informationssökning 24, 74 NCSD 17
internetadresser 74 NGM equity 12
internethandel 20 Nordic Exchange 10
internetmäklare 20 Nordic Growth Märket 12
nyckeltal 38
J NYSE 60
justerat eget kapital 40 nätmäklare 20, 76
K O kapitalflöde 27 observationslista 12
kilar 48 O-listan 12
kontrakt 56 omsättning 23, 51
kursdiagram 41 omsättningstillgångar 37
kursintervall 23 omvärldsförhållanden 27
kurslistor 11, 32 OMX AB 10
kurspåverkan 25 OMX Stockholm 30 59
kurssteg 15 OMX Stockholm All Share 59
köporder 16 optioner 55
köpstrategier 64 orderbok 22
orderdjup 26
L oreglerad marknadsplats 13
Large Cap 11
likviditet 23 P limiterad order 22 p/e-tal 33,38
linjediagram 42 p/s-tal 39
ljusmetoden 50 parabolic 54
London FTSE 100 60 point and figure 54
preferensaktier 8 M prospekt 10
MACD 54
marknadsinformation 24
marknadsnoterad 11 R Mid Cap 11 rate of change 54
MiFID 12 realtidsinformation 24
momentum 53 reglerad marknad 13
motstånd 43,44 rektanglar 47
MTF 13 resultaträkning 34
Reuter 18
riskminimering 64
RSI 52
räntabilitet på eget kapital 40
rätvinkliga trianglar 47
röstvärde 8
S
SAX 5
SAXESS 5, 12
SIX 18
Small Cap 11
småorder 17,21
soliditet 41
spik 44
split 29
spread 23
stamaktier 8
stapeldiagram 42
stochastic 53
Stockholmsbörsen 5
stop loss 69
stöd 43,44
substansvärde 40
symmetriska trianglar 48
säljorder 16
T
teknisk analys 41
tekniska oscillatorer 51
terminer 8,55
tick-size 15
trading 5
U
utdelning 7, 29, 39
utländska börser 60
utspädningseffekt 29
vimplar 49
vinst per aktie 38
VPC 17
VP-konto 17, 19
väntelista 12
värdepapper 8
värdepapperscentralen 17, 19
värdepapperskonto 17
värdering 62
W
warranter 55,58
Å
årsredovisning 34
Ä
ägarandel 7
Ö
öppningsförfarande 14
öppningskurs 15
V
villkorad order 21