1

HALLANDSGRUPPENS

JULBREV 2015

www.hemvarnet.se

Till Hallands Hemvärnsbataljon

Soldater och befäl vid 45. Hemvärnsbataljonen, Hallandsbataljonen, Den 4 december övertog jag befälet över Luftvärnsregementet och där-med ansvaret för utvecklande och vidmakthål-lande av 45. Hemvärnsbataljon.

Jag som övertog befälet över Luftvärnsregemen-tet heter Anders Svensson och har min grund från I 12 i Eksjö och därefter vid Luftvärnsrege-mentet. Jag har vid Luftvärnsregemente innehaft befattningar såsom Kompanichef, Bataljonschef samt stf Regementschef. Sedan 2013 har jag tjänstgjort som Brigadchef vid 2. Brigaden i Skövde. Tre fantastiska år med fokus på utveck-landet av arméns brigadförmåga och därmed krigföringsförmåga. Under tiden som Brigadchef fick jag även möjligheten att under 14 månader vara Deputy Mission Commander för EU: s trä-ningsinsats i Somalia med bas i Mogadishu. Också det en fantastisk tid och mycket utveck-lande. Naturligtvis har jag även tjänstgjort vid Försvarsmaktens Högkvarter i Stockholm.

Jag har sedan 1998 bott i Halmstad med min familj. Gift med Pernilla och med en egen son från ett tidigare äktenskap och har nu även fått 4 bonusbarn.

Jag vet sedan tidigare och även genom vad jag fått mig till livs under överlämningen mellan mig och överste Stefan Jönsson, att ni, Hallands Hemvärnsbataljon, har en hög förmåga och en mycket god förbandsanda. Ni är välövade och samtränade och därmed kan lösa de viktiga uppgifter som ni är satta att lösa. Det känns mycket tryggt att veta som ny chef.

Jag kommer med spänning och nyfikenhet att följa er fortsatta utveckling och därmed ökade förmåga. Detta kommer jag att göra både ge-nom att besöka era övningar, som är grunden till ökad förmåga, men även i vardagen då jag som Regementschef ska tillse att ni får det stöd som ni behöver. Naturligtvis avvägt mot all annan vik-tig verksamhet.

Detta ser jag som en mycket viktig del av mitt nya ansvar.

Nu vill jag avslutningsvis önska er alla en riktigt skön och trevlig jul och ett nytt gott 2016. Väl mött i den viktiga verksamheten 2016.

Anders Svensson

Chef Luftvärnsregementet

1. C Lv6 har ordet

1. C Lv6 har ordet

2. Öv Stefan Jönsson har ordet

3. C HAG har ordet

4. C UtbS har ordet

5. C StödS har ordet

6. C 45.Hvbat har ordet

7. C HvMk har ordet

8. Pilot Tommy Lindgren

9. Signalist Andreas Svahn

10. PlutC Joakim Gustafsson

11. Klarinettist Annika Teleman

12. Hv-patrull 2015

13. Bilder 2015

14. Trumpetare Magnus Nilsson

C 2.Brigaden, Anders Svensson, under chefsbesök vid 42.Mekbat under Arméövning 15.

2

2. Öv Stefan Jönsson

Hemvärnare

Så har det blivit dags för mig att överlämna befälet till min efterträ-dare öv Anders Svensson. Under av-lösningen av min före-trädare, öv Kle-vensparr, framgick det ganska tidigt att Hallandsbataljonen var något utöver det vanliga. God ordning i förråden, hög närvaro

på övningar och god förbandsanda. Utmaning-en var inte i första hand att utveckla bataljonens förmåga utan att på ett professionellt sätt vid-makthålla den övergripande förmågan samtidigt som man slipade på detaljer. Bataljonen och Hallandsgruppen har på ett mycket framgångs-rikt sätt lyckats med detta konststycke. Guld-stjärna på Rikshemvärnschefens inspektion, en ÖB som blev imponerad av bataljonen under KFÖ, planering och rekognosering av nya upp-gifter och en del nya förråd, fortsatt hög uppslut-ning på Hallandsgruppens utbildning och öv-ningar, bra samordning med den nyinrättade Militärregion Väst mm. Listan kan göras ännu längre.

Årets KFÖ kraftsamlades till nya uppgifter och skarpskjutning. Bataljonen har disponerat tiden väl och har nu en väl genomarbetad plan som också är övad. Under KFÖ:n fick jag se flera mycket bra genomförda övningsmoment både avseende försvarsskjutningar på Mästocka, lö-sande av olika bevakningsuppgifter och nytt-jande av vår väl fungerande flyggrupp.

Jag vill också passa på att tacka musikkåren. Tack för alla väl genomförda spelningar i sol, värme, regn, rusk och mörker som alltid förhöjer känslan av högtidlighet i våra ceremonier.

Jag lämnar regementet, går via Högkvarteret och Försvarsdepartementet till USA och tjänst som arméattaché vid ambassaden i Washing-ton. Ett jobb som jag ser fram emot med stor ödmjukhet.

Än en gång, ett stort tack till Hallandsbataljonen och Hallandsgruppen för all bra verksamhet och positiv samverkan som bataljonen genomfört under mina år som chef för Luftvärnsregemen-tet!

Stefan Jönsson F.d. chef Luftvärnsregementet

www.hemvarnet.se

3

3. C HAG har ordet

Hemvärnssoldater! År 2015 är snart tillända och det är tid för återblick. De tre största höjdpunkterna under året tycker jag har varit vårens SÖFar som hade mycket högt deltagande, årets KFÖ där vi nu ligger bra till för att kunna lösa vik-tiga uppgifter för rikets säkerhet och den tredje höjdpunkten är

tredjeplatsen i HV-patrull från södra insatskom-paniet. Detta är tre saker som vi kan vara riktigt

nöjda med.

Nästa år är som vanligt fyllt av utmaningar. Hal-landsgruppen skall tillsammans med Livkompa-niet utbilda en omgång GMU under våren. 45 Bataljon disponerar 40 rekrytplatser vid den ut-bildningen.

Efter midsommar skall HAG, tillsammans med livkompaniet, utbilda Västra militärregionens

40 hemvärnsgruppchefer. Av dessa är minst 4 stycken vikta för 45 Bataljon. Sammantaget in-nebär detta mer än 60 rekrytplatser att fylla för 45 Bataljon. Här krävs det större krafttag än nå-gonsin för att fylla dessa platser. Alla måste där-för hjälpas åt att hitta lämpliga rekryter.

Den kommande höga arbetsbelastningen för HAG, och framförallt för utbildningssektionen, kan kanske innebära vissa begränsningar i ut-bildningsstödet till 45 Bataljon. Från den 1 janu-ari 2016 har 45 Bataljon fått ytterligare ett insats-kompani då 454 bevakningskompaniet ombildas till 454 insatskompaniet. Kompaniet kommer på

avtalstid under hela år 2016 utbildas mot de nya förmågor som insatskompaniet innehåller.

Det har även för mig personligen blivit tid för återblick då jag den 1 januari 2016 tillträder som

stabschef för luftvärnsregementet. Jag har haft äran att vara chef på Hallandsgruppen i 4,5 år och på den tiden har mycket hänt. Det viktigaste är att vi har haft en positiv tillväxt och en ökande

avtalsuppfyllnad och vi har gått från att öva ge-nerella förmågor till att öva i anslutning till

skarpa uppgifter. Vi har fått nya bilar och ny sambandsutrustning, och som tidigare nämnts,

ytterligare ett insatskompani. När man tänker tillbaka så finns det saker som känns extra

stimulerande. Ett exempel är min information vid introduktionsutbildning för nya hemvärnssolda-ter, då man möter förväntansfulla och motive-rade människor som ytterst frivilligt valt att enga-gera sig i en verksamhet som är mycket viktig för landets försvar. Andra tillfällen är då man mö-ter förbandssoldater som i ur och skur har en positiv inställning och en väl utvecklad förmåga att ”gilla läget”. Dessa saker kommer jag att sakna när jag nu byter befattning. Jag kommer dock att kunna hålla ett vakande öga på 45 Ba-taljon även från min nya befattning, vilket känns bra.

Min efterträdare är Övlt Thomas Andersson som i skrivande stund tjänstgör i Afghanistan.

Övlt Andersson kommer att presentera sig i Hall-andgruppens sommarbrev. Någon kanske

känner igen namnet på en tidigare Chef Hal-landsgruppen men det är inte samma person.

Förutom att tacka för alla givande möten med Er i olika sammanhang vill jag även tillönska er

en fröjdefull jul!

www.hemvarnet.se

4

En kort tillbakablick på (sommaren) hösten 2015:

Under sommaren ge-nomfördes bl a SM i AK4 samt Nationellt Mästerskap Pistol m/88 på P 7 i Revingehed med omnejd. Delta-gande personal place-rade sig bla på en 7:e plats för bataljonslag, 10:e plats för ett kompa-nilag samt på 10 & 11:e plats individuellt av ca

250 startande. Tyvärr deltog inga pistolskyttar. Ett stort tack till de som deltog i tävlingarna.

Hv patrull genomfördes på HvSS där 45. Hvba-taljon deltog med ett lag som placerade sig på en 3:e plats av 15 deltagande lag. En mkt bra prestation.

Efter det så vidtog förberedelserna och genom-förandet av årets KFÖ som var en förbandsKFÖ, deltagarantalet fastställdes till 406 st. Ett bra re-sultat avseende deltagarantalet men inte lika stort som året innan. Övningen förflöt i huvudsak enligt plan. Imponerande att se personalen i Hal-lands bataljon ha en så god anda och vilja att lösa uppgiften.

KU (kompletterande utbildning) genomfördes v. 45 med 52 deltagare på 7 olika täter. Under denna helg hade det varit önskvärt att fler med kompetens avseende tunga vapen (Grg, Ksp)

hade deltagit mht ny-utbildningen av personal i våras. Här måste även nämnas att precisionen avseende vem som anmäler sig till vilken tät, i vissa fall, inte varit tillfyllest.

Skyddsvaktsutbildning genomfördes helgen v. 46. 41 deltagare anmälda till ny och om-förordnande. En eloge till 45. Hvbat för detta stora intresse att deltaga. Det är av största vikt att så många som möjligt av alla hv-soldater skall ha ett giltigt skyddsvaktsbevis.

Intro-utb genomförs v. 48 med, i dagsläget, ca 20 anmälda. Rekrytering och utbildning av nya hv-män är av största vikt för Hallands bataljons fortlevnad och utveckling.

www.hemvarnet.se

4. C UtbS har ordet

5

Avslutningsvis lite om utbildningen våren 2016:

www.hemvarnet.se

Utöver ovanstående verksamhet genomförs det flera tävlingar (Hundskallet, SM i AK 4B & RM pistol, Hv-ptrl) samt ett antal andra verksamheter och möten i 45. Hvbat & HAG regi. En del ut-bildning är ännu EJ fastställd utan tillkommer

Utbildningssektionen (Peter Agholt, Mattias Lyckekil, Ulf Gustafsson, Viktoria Renerius, Karl Dani-elsson, Anders Westergren och Carsten Ringleb) önskar Er Alla en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År!

Vi ses under våren,

Carsten Ringleb

C UtbS/Hallandsgruppen

När! Vad? Vilka? Var?

V. 603 tors-sön LTÖ ”Geltic Bear” Batstab & lednplut ENKÖPING

V. 606 fre kv-lör Kompletterande skju-tinstruktörsutb

45. Hvbat skjutinstruktörer Lv 6

V. 609, 611 & 613 tors kv-sön

Ny-utbildning TGB 11-20

454. Hvinskomp och 451. Hvinskomp (BQ & DQ)

Eso

V. 610 fre kv- lör alt sön

Skyddsvaktsutb (Om- & ny-förordnande)

Hv-män med utgånget, snart utgånget eller inget skydds-vaktsbevis

Lv 6

V. 610 fre-sön Intro-utb Nya hv-soldater Lv 6

V. 610 lör-sön SÖB Bat och komp-ledning Lv 6

V614 tors-sön SÖF 452. Hvinskomp (RJ) Halland

V616 tors-sön SÖF 451. Hvinskomp (QJ) Halland

V. 620 tors-sön SÖF 454. Hvinskomp (TJ) Lv 6

V. 622, 624 & 626 lördag

”Lördagsskjutning” ALLA samt delt SM i AK4B/RM Pistol

HG Skjutbanor

6

5. C StödS har ordet

Ursäkta, men är det bara jag som blir för-vånad över att det snart gått ännu ett ka-lenderår?

Jag måste erkänna att 2015 har passerat väl-digt snabbt och det finns förmodligen flera förklaringar till det. Det sägs att ”tiden går fort när man är lycklig”. Lyckan på StödS kan väl bero på att vi har

hitta rätt i ett antal processer som gör att rutiner fungerar på ett bra sätt.

Vi har fått förstärkning i form av Anders Wester-gren som utgör ett stort stöd i administrationen med sina kunskaper. Detta har också avlastat Marianne som länge hade en ohållbar arbetssi-tuation.

Göran gör en stor insats med bataljonens mtrl och inte minst med 454.komp materieltillförsel inför 2016/2017.

Jan-Erik har numera fokus på Infotjänsten och stödjer fältrekryterarna i deras arbete.

Summeringen är att vi har mycket att ”bita i” men ser ändå att vi har läget under kontroll.

När vi nu står inför ett nytt år och en omorgani-sation av ett kompani så vet vi att det får konse-kvenser.

Det kan innebära att några väljer att sluta sin aktiva karriär i 45.bat men ändå vill har kvar ”kontakten” med organisationen. Alternativet då är ansökan om att bli veteran. Det gör man ge-nom att kontakta sin kompanichef. Veteraner lämnar in sin stridsutrustning på SEC (förrådet) och får behålla uniform m/90 med förstärknings-plagg ute. Veteraner får inte delta i övningsverk-samhet eftersom de inte är försäkrade.

De som väljer att sluta skall lämna tillbaka all sin personliga utrustning. Det är nu ett problem när de som slutar inte återlämnar sin utrustning. Det kostar pengar och vi saknar utrustning i för-banden.

Vi vill därför vädja till alla som inte längre är ak-tiva i förband att kontakta oss för avrustning. Vi kan hjälpa till med tidsbokning och förberedel-ser för inlämning.

Du som ingår i ett förband går via din kompani-chef när du skall avrusta.

Vi vill nu tillönska er alla en riktigt God Jul & Gott Nytt År. Vi ses i vårsolens sken.

Marianne, Göran, Anders, Jan-Erik och Gert

www.hemvarnet.se

7

6. C 45.Hvbat har ordet

Nu är det dags att sum-mera årets och fram-förallt höstens verksamhet i 45. ba-taljonen. I likhet med tidigare år pågår en omfattande verksamhet under en stor del av året. Utöver avtalsövningarna så är det utbildningar med inriktning på fordon och förarbevis, skyddsvak-tsbehörigheter, tunga vapen osv. Tack till

Hallandsgruppen för ett stort utbud av kurser och övningar liksom till Lv 6 för ett stort stöd med instruktörer och andra resurser. Jag vill också uttrycka min stora respekt för allt arbete som bataljonens soldater lägger ner i syfte att utveckla sig själva och förbandet. Under som-maren anordnas ett antal tävlingar på riksnivå där Hallandsbataljonen var representerad. Största framgången var laget från 452. kompa-niet som kom på tredje plats i Rikshemvärnschefens patrullfälttävlan på HvSS i augusti. Varma gratulationer till en mycket bra prestation!

I slutet av sommaren hade vi en intensiv period av stöd till samhället då Polisen begärde hjälp med tre olika eftersök i Våxtorp, Laholm och Slöinge. Det är imponerande att se det stora engagemang som finns i bataljonen när det gäller att göra en frivillig insats med kort varsel. En annan verksamhet inom begreppet stöd till samhället handlar om att kunna hjälpa till vid kärnteknisk olycka. Där genomfördes den 12 november en stor övning, Gripen, där bataljo-nen deltog med ett 40-tal soldater. Här fick vi och övriga aktörer värdefulla erfarenheter av vad som kan hända vid en större utrymning.

Bataljonen har också bemannat beredskap-stroppen under totalt sju veckor i år och det ser ut att bli lika många veckor under 2016.

Årets KFÖ missade jag tyvärr pga. sjukdom men min ställföreträdare Torbjörn Petersson och övriga i staben löste sina uppgifter med den äran. För egen del är jag efter genomgången kranskärlsoperation fullt återställd och ser fram emot att leda bataljonen även under 2016.

Under KFÖ:n valde vi att genomföra en del av övningen på skarpa objekt. Det känns mycket

bra att bataljonen nu, för första gången sedan slutet av 1990-talet, har fått konkreta uppgifter att lösa. Tidigare har övningsverksamheten haft fokus på att öva förmågor i allmänhet men nu har vi ännu tydligare mål att inrikta verksam-heten mot.

I år är det 75 år sedan Hemvärnet bildades och det firades i Stockholm i augusti med bl.a. en Högvakt som bemannades av Hemvärnet. Till jubileet inbjöds de få kvarvarande veteraner som gick med i Hemvärnet redan från starten. I Halland har vi två ”75-åringar” och eftersom båda var förhindrade att resa till Stockholm fick jag det hedersamma uppdraget att förära dem 75-årsmärket. Det var två mycket vitala män i 90-årsåldern som stolta och glada upp-märksammades för sitt mångåriga engagemang för hembygdens och Sveriges försvar.

I år var det också Rikshemvärnsting, något som äger rum vartannat år. Tinget genomfördes i Uddevalla och bataljonen hade fyra delegater på plats. Tinget är det främsta beviset på att Hemvärnet också är en folkrörelse med demo-kratisk förankring. Under tinget väljs ett nytt Rikshemvärnsråd och där behandlas alla mo-tioner som kommit in från bataljonerna. Att tinget är viktigt märks bl.a. på att Försvarsminis-tern och Överbefälhavaren deltar.

I vår bataljon har vi från första januari 2016 yt-terligare ett insatskompani då 454. övergår från att vara ett bevakningskompani till att bli ett in-satskompani. Detta är en process som kommer att ta ett par år med utbildning av personalen och tillförsel av materiel. Kompaniet tar de första stegen i vår med en SÖF vecka 20. Lycka till med ombildningen!

I början av december skedde ett chefsbyte på Lv 6 då överste Stefan Jönsson lämnade över till överste Anders Svensson. Bataljonen vill tacka överste Jönsson för hans mycket välvilliga och engagerade inställning till 45. bataljonen och vi ser fram emot en lika god relation till överste Svensson.

Avslutningsvis vill jag önska dig en trevlig jul- och nyårshelg. Välkommen tillbaka under 2016.

Mj Kjell-Anders Johansson Bataljonschef

www.hemvarnet.se

8

Början av året blev som förvän-tat, lugnt.

Andra halvan blev som förväntat, lite mer aktivt. Största händel-sen för musikkåren blev genomförandet av årets vaktparad, som fungerade efter plan. Eftersom vaktpa-raden genomfördes i mitten av juli, var vi rädda för hög värme

med därtill hörande problem inne på borggår-den. Resultatet blev istället att vi var tacksamma för att det inte regnade! Den definitiva höjdpunk-ten var konserten på Stortorget. Alla skall verkli-gen känna sig nöjda med en nästan magisk af-ton.

Vår dirigent Patric Aurell har tyvärr valt att lämna sin post. Vi vill alla i kåren framföra vårt varma tack för det arbete han lagt ned och därigenom lyft nivån inom kåren på ett utmärkt och pedago-giskt sätt.

Vi har den stora glädjen att hälsa Markus Lang välkommen som ny dirigent. Under de månader han hunnit tjänstgöra, har han på ett mycket för-tjänstfullt sätt visat upp ett stort engagemang och stor kompetens. Resultatet av konserten vi höll i Varberg den 22/11 talar sitt tydliga språk. Det bådar gott inför framtiden.

Tyvärr har vi drabbats av ett avhopp till, då hem-värnstrumslagare Eric Brennelid erhållit anställ-ning på LV6 och därmed inte får vara inskriven i musikkåren. Eric har också lyft kåren på ett för-nämligt sätt beträffande den excersismässiga verksamheten. Vi gläds åt Erics anställning och

önskar honom lycka till.

Som väl är, har vi kompetens inom kåren för att ersätta Eric. Vi skall dock utbilda flera för upp-draget för att säkerställa verksamheten för fram-tiden. Detsamma gäller dirigentuppdraget.

Det har även visat sig under året, att när det kör ihop sig, finns det folk som kan ställa upp och hjälpa till med större insats än annars. Stort tack för detta! Det är en styrka för verksamheten med sådana medlemmar.

En verkligt positiv sak är att vi under året kunnat knyta till oss ett antal ungdomar i kåren. Det är med stor stolthet och glädje, som jag hälsar er välkomna i verksamheten. Jag vågar sticka ut hakan och hälsa tillkommande musiker väl-komna i kåren 2016.

Jag avslutar med att tacka HAG för all hjälp och stöd till vår verksamhet.

Jag vill dessutom framföra musikkårens varma tack till Stefan Jönsson, avgående CLV6. Det har varit ett stort nöje att ha en så engagerad chef. Vi önskar all lycka i framtiden!

Nu hoppas jag att alla kan njuta av en härlig jul, så ses vi inför nya utmaningar 2016.

Åke Johansson

Kårchef

www.hemvarnet.se

7. C Hv musikåren har ordet

9 www.hemvarnet.se

8. Tommy Lindgren 456.flyggrp Hemåt på stolta vingar

Att få komma till en flyg-klubb för att dra ut ett flyg-plan ur hangaren och sätta sig vid spakarna är ett privilegium och en känsla som är svår att be-skriva. Jag hade egentlig-en ingen tanke på att flyga ett flygplan för 20 år sen. men efter att ha flugit på datorn med Flight simula-tor under lång tid väcktes intresset att göra det på riktigt.

Som musiker sedan 1967 hade mitt intresse varit ganska smalt inställt på Elvis och dansmusik. Många var de gånger blickarna dragits mot blå himmel där små plan gled fram mellan vita molntussar men ald-rig hade jag tänk mig själv sittande i cockpit.

Men nu skulle “Elvis” upp i luften.

Så en dag var det dags att möta verklighet-en...Första personen som mötte mig på Halmstad flygklubb var Pauli Hyden och det tog inte många sekunder innan vi tillsammans satt i SE-GBE, en Pi-per Cherokee P28A, denna skönhet kom till klubben 1993...Detta var förövrigt den första PA-28-151 som kom till Sverige (28-7415071) vilken registrerades i mitten av mars 1974. Den användes flitigt för demon-strationsflygningar innan den levererades till Karl-Erik Rosenqvist och Flygskolan Malmö-Sturup i bör-jan av maj.

Beteckningen sa mig inte mycket och jag kunde inte för mitt liv förstå hur Pauli kunde hålla reda på alla ord och siffror som rabblades mellan planet och tor-net.

Efter denna första flygning som varade i en halv-timme var jag såld.. och samma dag skrev jag in mig på klubbens flygskola som hade sin första lektion i Oktober....Pust och stön så många böcker det blev och tabellerna för landning och prestanda syntes omöjliga att förstå sig på men.....

Året därpå i Juni stod jag med mina små vingar i handen och ett flygcertifikat i plånboken vars pen-ningfack nu var 70 000 kronor fattigare. Första året flög jag 100 timmar och endast några veckor efter att jag fått min behörighet ritades rutten in mot Åland och därefter Helsingfors.... Perkele vilken upple-velse… den fyllde alla sinnena och på 8ooo fot flög jag ut mot Åland för att landa och tanka. Under 5,5 timmar njöt jag av allt som passerade under mig och gissa vilken känsla det var att prata med Tampere radio för att få tillstånd att flyga mot Malm flygplats och därefter upprätta radioförbindelse med tornet som gav de magiska orden “Clear for landing runway 36”.

FFK var något som pratades mycket om och ett medlemskap var ett måste..... Brandflyg och havs-övervakning var det som fanns för oss ny certifierade piloter, men det var bara spaning som vi fick ägna oss åt innan vi hade rätt mängd timmar för att få vara befälhavare....

Flygerfarenheten byggdes upp till-sammans med många olika duk-tiga piloter i alla åldrar och med skiftande erfaren-heter. Jag kände att de med glädje

och stolthet lärde ut allt de kunde och gemenskapen kändes betryggande under alla timmar tillsammans i luften och i soffan på klubben där vi “Torrflög” och där vi fick höra den ena historien värre än den andra om vad de “gamla” varit med under sina flygningar. Men efter ett tag lärde man sig att ta del av historier-na med en liten nypa salt.

Så småningom fick jag ihop de timmar som berätti-gade mig att vara Pilot in Command och stoltheten att vara en kugge i FFK gick inte att ta miste på. Jag kom att bli en av 8 piloter som nu ingår i vår Hem-värnsgrupp … denna grupp har nu övat tillsammans under lång tid och har svetsats ihop till ett team med hög laganda, stor kamratskap och tillit till varandras skicklighet som piloter vid såväl lågflyg som vid land-ning på väg.

KFÖ:n på hösten är numera något jag ser fram emot varje år då vi får visa upp allt vi övat på för att med-verka till att trupp på marken får tillgång till våra ögon och vår förmåga att säkra transportleder och även upptäcka märkliga beteende hos icke önskvärt klien-tel på Svenskt territorium.

För mig innebär FFK ett gott kamratskap som ger både livskvalité och glädje, tillsammans flyger vi hemåt på stolta vingar efter fullgjort uppdrag

Tommy Lindgren N130

10

9. Andreas Svahn 451.komp

www.hemvarnet.se

Vi har olika typer av signal-ister i QJ, vissa är ständigt ute till fots (skytteplutonerna), vissa har till uppgift att vakta en infartspost, och jag tillhör STAB:ens personal.

Inryckningsdagen

Att hålla ordning på materi-elen, se till att få med sig all utrustning och säkerställa att det man får med sig fak-tiskt fungerar är huvudupp-giften på inryckningsdagen. Gjorde vi nu ett gott jobb sist vi packade undan ut-rustningen?

Efter att ha samlat ihop rätt utrustning är det dags för ett förbindelseprov med samtliga övriga plutoner, så vi vet att vi har samband med er ute på fältet.

Här börjar stressen redan komma smygande, det gäller att få tag på laddade ackar, att upprätta de antal stationer som behövs för en trolig fordonsmarsch samt montera dessa i där till avsedda fordon, och hålla rätt på personlig mtrl. här kan också de första kontraordrarna börja trilla in, t ex vilket fordon som skall ha en radio, som i nästa stund blir ett an-nat fordon. Bara till att montera om – tiden går, och minu-terna närmar sig förbindelseprovet i rasande tempo.

Till slut har vi ett beslut som skall gälla, och förbindelsepro-ven genomförs – skönt, dags att andas ut efter den första genomförda ”riktiga” uppgiften. Avmarschen påbörjas, och vi rullar iväg mot vår destination.

Upprättande I stab och trossplutonen handlar mycket av vårt arbete om att bistå övriga plutoner i kompaniet så att de kan utföra sina uppgifter så snabbt som möjligt.

Signalistens service är att ta emot och förmedla information till vilket det krävs upprättande av sambandsmedel vid stabsplatsen. Vi drar kabel, reser antenner av olika mo-deller, utför nya förbindelseprov mot dem som vi skall ha samband med. Årets KFÖ var mycket utvecklande för sig-nalisten eftersom många olika sambandsmedel skulle upp-rättas – jag redovisar dem inte här eftersom jag känner att ”en svensk tiger” – men samtliga av er som läser detta vet vad ni använder inom plutonerna för att kontakta staben. Utöver detta så används ytterligare sambandsmedel för att rapportera uppåt till Bataljonsstaben. All denna signalering sker via kompanistaben som vi stabssignalister tillsam-mans upprättar.

Operativt arbete När så tekniken fungerar bra, är det dags för det operativa arbetet. Under denna KFÖ innebar det en central styrning och till stor del stillasittande signalering.

Bilden som målas upp av inkommande information blir rätt så spännande efter några timmar, då jag blir medveten om de olika plutonernas aktivitet och vilken fiendeaktivitet, de möter, och jag hör med ett öra de beslut som fattas av vår kompaniledning.

Till detta har vi även en kartöverblick så vi vet hur olika rap-porteringar knyter an gentemot de UPK som vi känner till.

För mig som signalist kan jag bli rätt uppslukad i det scena-rio som byggs upp, och jag vill ogärna släppa min post när jag är så inblandad i händelserna – särskilt rapporteringen från plutonerna.

Tänka på kamraterna där ute Så jag sitter där, och lyssnar av meddelanden, och ibland får jag order om att rapportera in till batstaben. Stämningen är god, vi är trots allt bara inne på vårt första övningsdygn, förutom våra chefer som redan förberett övningen flera da-gar innan övrig kompanipersonal ryckte in. Ibland dröjer det längre mellan meddelandena, och jag kan glömma av vad som händer utanför radiolurarna, tankarna börjar sväva iväg. Sen händer något – det börjar smattra på tältduken… av regn. Nu känns det ganska uselt att sitta där i värmen me-dan vi vet att ni, våra kamrater och huvudsakliga skydd är ute i skitvädret. Nåväl, jag har min post och ni har era. Det jag kan fokusera på är att försöka göra ett gott jobb därifrån jag verkar – i detta fallet ett tryggt och varmt tält.

Tankarna försvinner snabbt när radiotystnaden bryts. ”QJ, QJ”, jag svarar och gör mitt jobb, ni rapporterar och gör ert.

Stridsvärdet, för alla Ett dåligt väder som påverkar vår sömn, påverkar samtliga, oavsett arbetsuppgift. Vår första övningsnatt fick samtliga sin beskärda del av stormen ”Henrik”. Jag hörde rykten om omkullblåsta högantenner och förläggningstält som höll på att blåsa omkull. Det tält vi sov i drabbades även det. Mitt i natten vaknade samtliga av att vinden tog i, och delar av oss satt upp och höll fast tältpinnarna, medans andra var tvungna att bege sig ut i vädret för att säkra tälten. Det nytt-jades både stormlinor och spännband, och uppfinningsrike-domen var stor för att säkra tälten så pass mycket att vi säkert kunde sova utan att riskera att kaminerna skulle välta vilket kunde resulterat i eldsvådor.

Oavsett den goda insatsen så blev resultatet av denna natt att samtliga förlorade några timmars sömn, vilket givetvis ledde till en utmanande start på övningsdygn nummer två.

Jag kände själv att mitt stridsvärde var lågt. Jag tänkte sär-skilt på de som har fysiskt krävande uppgifter och hur det måste kännas för dem. Återigen kan jag bara fokusera på att försöka göra min egen del så bra som möjligt.

Andra dygnet i stabstältet var lite annorlunda. Stämningen var trots allt ändå väldigt god med tanke på att alla troligen hade mer eller mindre sänkt stridsvärde. Jag hörde även ledningens kommentarer om hur de undrade hur stridsvär-det var för de som var ute på fältet och slet, samt att de kände till vilka uppgifter som låg framför dem och det öv-riga i kompaniet.

11 www.hemvarnet.se

Fisken i vattnet… men fel Jag känner mig ganska säker på min uppgift när jag signa-lerar, och tycker att det går rätt bra. De flesta meddelanden går fram utan större problem och likaså tycker jag att det fungerar bra att mottaga meddelanden. Och så kände jag även under denna övning – tills något händer. Jag vet inte vad, men jag mottager ett meddelande som jag inte får ihop. Jag förstår inte. Jag måste signalera tillbaka, ställa frågor och anteckna igen. Jag märker också att min motta-gare hör på mig att jag inte uppfattat meddelandet korrekt.

Sändningsföljden fortsätter, jag antecknar, och jag frågar VB om denne uppfattat sändningsföljden. Nej tyvärr… det blir upp till mig att försöka få ihop innebörden.

Jag får till och med ett tredje meddelande där jag verkligen får förklarat vad som händer, och vad som skall hända. Har jag nu äntligen uppfattat ordern? Ja, jag bedömer att jag har gjort det (så klart, jag som anser mig vara så bra på detta).

Så jag förmedlar det jag uppfattat och VB verkställer or-dern.

En del i denna order är att jag skall förflytta mig från stabs-tältet till en av skytteplutonerna samt vara redo för signale-ring till fots.

Vi fortsätter att verkställa ordern, och jag blir transporterad till angiven mötesplats där jag skall möta upp chefen som givit ordern.

Väl på plats får jag två frågor:

Var är 11-bilen?

Var är MC-ordonnansen?

Jag inser att jag har missförstått två tredjedelar av ordern – ingen skön känsla i magen där. Tack Lt. Höög för din reakt-ion när jag förklarade hur jag inte förstod hela ordern. Jag fick till och med möjligheten att i efterhand rätta till en del (så att vi återfick 11-bilen) – , MC-ordonnansen fick utebli.

Jag är också glad för vad jag fick uppleva på plats, ef-tersom det skulle förevisas ett vapen, mycket intressant och spännande.

Därefter var det återsamling till staben igen, och tillbaka till det där som jag sa att jag var så duktig på. Kanske var jag trött, kanske var det dags för mig att rotera med någon an-nan på min post. En lärdom är i alla fall att det är lätt att missförstå även de enklaste av instruktioner.

Bryta, regnväder och hemlängtan Min övning var nu inne på tredje dygnet, och efter natten så skulle det bli dags att bryta, åka till garnisonen och vårda mtrl. Regnvädret som kom är det nog ingen som glömmer i första taget. Vi har ganska mycket materiel att ta hand om. Det skall brytas antenner, rivas kabel och packa undan hela stabsplatsen, förutom fordonen som skall för-beredas för avtransporten. Eftersom vädret var så uselt så tror jag att hemlängtan var extra stor och jag tror att vi slog något slags rekord när hela förläggningen bröts på ca tre kvart. Otroligt bra jobbat av samtliga!

Vården och KFÖ-avslutning Tillbaka på garnisonen tar vi hand om allting. På grund av regnvädret är allting extra tungt, särskilt tälten, Men alla hjälps åt och till slut hänger tälten på tork.

Som signalist är det viktigt att ta hand om sambandsmateri-elen. Alla prylar måste vara kompletta och fungerande. Brister skall rapporteras så att de åtgärdas. Vi övar för verkligheten, och utan fungerande mtrl så är signalisten värdelös. Vården tar därmed ganska mycket tid i anspråk.

Avslutningen inkluderade även i år klassiskt övningsväder (regn). Men det gav sig, och vi kunde stå torra. Jag är extra stolt i år eftersom ni valt mig till årets soldat i QJ – något som gick rakt in i hjärtat. Det känns fortfarande oerhört fint att ha fått denna utmärkelse. Tack hela QJ, jag hoppas jag kan bära detta erkännande och aldrig sluta utvecklas. Om ni är nyfiken på vad jag fick så var det en liten ficklampa och ett multitool.

Detta var min sista KFÖ med QJ, och jag kommer nu att söka nya utmaningar vid en annan del i hemvärnet samt testa lite nya arbetsuppgifter. Jag har alltid känt mig väl emottagen i QJ och instämmer i vad som vi kallar ”QJ-andan”.

Vi kanske ses – rätt som det är dyker jag upp i någon B-styrka, Nijmegenmarschen eller andra sammanhang.

Kprl Svahn, klart slut!

12

10. Joakim Gustafsson 452.komp

www.hemvarnet.se

Joakim heter jag och är PlutC för AR i 452 in-satskompani. Jag har varit med i förbandet se-dan 2012. Värnplikten genomförde jag 05/06 på K3 i Karlsborg som jägarplutonchef. Efter 15 månader muckade jag som Stf PlutC på en spaningspluton. 1 år ef-ter muck var det dags för grönkläderna igen, då som fordonsförare i en

grupp i SSP (swedish surveillance platoon) som tillhörde ett brittiskt ISR (intelligence surveillance and reconnaissance) kompani. Kort och gott, en spaningsgrupp i en spaningspluton i ett spa-ningskompani.

I det civila är jag sedan 6 år brandman och se-dan ca 2 år jobbar jag i Halmstad. Jag bor i Ge-tinge med sambo och hund.

Årets KFÖ!

Tisdag och onsdag:

Dessa båda dagar gick till att reka min plutons skarpa krigsuppgift samt göra en stridsplan för försvar av objektet. När gruppcheferna ryckte in på onsdagen åkte vi tillsammans ut och rekade och gick igenom stridsplanen.

Torsdagsmorgon blev i vanlig ordning en inten-siv tid då alla skall rycka in. All mtrl. skall fältlas-tas, några behöver byta personlig materiel och att få igång allas IGR:er kan till och med få den mest luttrade grpC att börja svära. Fram på fm var allt klart och kompaniet rullade ut till Mästocka för att påbörja den nivåhöjande utbild-ningen. I vårt första moment blev vår tätband-vagn påskjuten så att växellådan slutade fun-gera vi fick även en skadad soldat. Vi löste upp-giften men det tog tid ca en timme innan soldat och vagn var ur killzon. Efter utvärdering körde vi momentet igen och lyckades då få ner tiden till mer acceptabla sju min. Därefter valde vi ny marchväg till vårt slutmål. Vägen som såg bra ut enligt kartreket var inte riktigt lika bra i verklig-heten vilket gjorde att våra bv-förare verkligen fick framföra fordonen i tuff terräng. Väl framme grupperade vi för eldöverfall i mörker. Efter el-döppnandet i skenet från närlysen drog vi oss tillbaka för att gruppera för förläggning. När man som plutonchef klockan 22.00 har hela plutonen utspridd i becksvarta skogen en bandvagn halvt

nersjunken i ett träsk och inte en aning om vart man ska gruppera förläggningsplatsen kan man bli lite matt men med en fantastisk arbetsmoral och vilja att lösa uppgift hos samtliga i plutonen gjorde vi tapto 23.30.

Fredagsmor-gonen kunde knappt börja bättre! Rege-mentschefen på fältbesök och skarp fö-revisning av

försvarsladdning 21. När det var avklarat ut-gångsgrupperade vi för fördröjningsstrid längs en väg. Tack vara mycket bra följebefäl som kom med bra feedback lyckades vi få till en bra stridsplan och en bra försvarsstrid. Känslan efter den nivåhöjande utbildningen var verkligen att vi hade höjts!

Och tur var väl det för under fredag em omgrup-perade vi till vårt skarpa krigsobjekt. Efter att ha säkrat objektet med hjälp av hund grupperade vi för försvar. Fredag kväll och natt förflöt utan några incidenter.

Under lördag förmiddag kom vi in i rutinerna med en grp. i vila, en grp. larmstyrka och en grupp gmf. bevakning. Under em fick vi rappor-ter om att egna förband varit i strid samt att fi. gjort luftlandsättningar i vårt närområde. En av våra patruller observerade även misstänkta per-soner i en minibuss. Så när en av hundarna bör-jade markera för ljud var vi redan grupperade i våra ståvärn. Därefter bröt kriget ut! Striderna kring objektet var intensiva men tack vare en väl fungerande stridsplan med växel- och alternativa stridsställningar samt att dessa var väl inövade lyckades vi hålla fienden stången! Ammunition-en var det som tröt först och när det var som värst hade vi 12 patroner kvar på hela plutonen, ordern ammunitionsutjämna känns då lite tunn. Tack vare understöd från BR kunde vi dock gå segrande ur striden.

Söndagen är ju om möjligt ännu intensivare än vad torsdagen är med allt som ska göras och plötsligt är allt över.

Det är en ära att få leda andra människor och känna förtroendet från dessa, dessutom är det förbannat roligt att leda en pluton i strid!

13 www.hemvarnet.se

11. Annika Teleman 455.HvMK

Jag heter Annika Tele-man och är medlem i Hemvärnets musikkår i Halland. Jag har spelat klarinett sedan skolål-dern och haft förmånen att redan tidigt fått vara med i ensemble- och orkesterspel som jag alltid tyckt varit jättero-ligt. När jag flyttade till Halmstad i slutet av 70-talet återupptog jag musicerandet efter

några års uppehåll och fick på så sätt nya vän-ner och en äkta hälft därtill.

För ca 5 år sedan blev jag tillfrågad om att spela med i hemvärnskåren. Några andra i or-kestern hade börjat där och talade positivt om det. Jag tänkte att när man är sådär 55+ kan man behöva nya utmaningar i livet och be-stämde mig för att pröva. Ungefär samtidigt med mig började flera andra nya musiker som inte heller de var vana att spela och marschera samtidigt. Det måste varit en syn för gudarna att se våra första stapplande försök att mar-schera (utan instrument!) Vi övade med pingis-bollar för snärtiga marschanträden, höll varandra i händerna och mycket annat för att få till rättningar, tätabrytningar mm. Som tur vad hade vi tålmodiga instruktörer från såväl Lv6 som den egna kåren. Träning gav färdighet, vi blev bättre och sedan ganska bra.

Musikaliskt fick vi också mycket nyttig putsning under ledning av de dirigenter som lett kåren på ett professionellt men samtidigt trevlig och lustfyllt sätt. Det har varit roligt att gå till repetit-ionerna.

2011 blev kåren åter godkänd för högvakts-och ceremoniella uppdrag och sommaren 2012 skulle jag äntligen få åka till Stockholm för en högvaktsspelning. Vi hade övat intensivt under våren både marsch och musik. Det sammanföll dock med sonens bröllop och det dröjde därför till hösten 2014 innan jag gjorde debut på ett högvaktsuppdrag. Sammanhållning i kåren var väldigt god och både resa och dagarna i Stock-holm trevliga. Disciplinen, att passa tider, samt studs och puts var inget problem och alla hjälp-tes åt där det behövdes. Det var lite pirrigt men de övriga i kåren visste ju hur det skulle vara och höll man bara ordning på armar, ben, no-ter, klarinett och tågordning gick det ju faktiskt bra. Det var oerhört roligt att vara med och trots sen höst vara vädret oss nådigt. Jag förundra-des över att det vara så mycket turister, även i oktober, som tog sig tid att titta på ceremonin uppe vid slottet. I år var vi i Stockholm under 3 dagar. Vädret i juli var inte så somrigt men vi hade tur, inget regn under marsch och ceremo-nierna. Lördagen, då vi hade kvällskonsert på Stortorget i Gamla Stan bjöd på ett underbart väder. Det var fullt med folk på restaurangerna runt torget och många som strövade runt i sta-den. Vi tyckte det var fantastiskt att sitta där och framföra ett musikaliskt blandat program som avslutades med Signal Solenne. Riktigt stämningsfullt och människor från olika delar av världen kom fram och pratade med oss efteråt.

Jag kan varmt rekommendera alla som funde-rar på att söka sig till oss att ta kontakt. Vi i kå-ren är åldersmässigt och könsmässigt blan-dade. Stämningen är god och atmosfären inklu-derande. Jag tyckte själv att det var lätt att komma ny och hoppas att våra nyare musik-vänner upplever det likadant. Jag hoppas att många ska hitta vägen till oss, i gula villan (musikhuset), på höjden vid Landalasjön.

14

12. Hv-patrull 2015

www.hemvarnet.se

HV-patrull 2015

Kapten Agholt gav Fänrik Joakim Gustavsson i uppgift att sammansätta ett lag till Hv Patrull, med ambition att leverera ett akt-ningsvärt resultat i tävlingen. Resten av laget kom förutom Joakim att bestå av Fredrik Nordgren, Kent Ryberg, Marcus Fisk med Magnus Peterson som lagledare utanför täv-lan. När utmanande uppgifter ska lösas är det viktigt att omge sig med goda kamrater vilket genomsyrade laget och skapade en positiv laganda med en god portion pannben.

Tävlingen består av ett antal stationer där de tävlande skall bevisa sina soldatfärdigheter och fysiska status. Momenten innehöll bland annat utmaningar som, målupptäckt, KSP, skytte, orientering, handgranat, med flera. Under konditionsmomentet hinderbanan kon-staterade Fredrik ”hur långt kan det vara, för att efter halva banan tänka, tar det aldrig slut, min kraft var ju slut ungefär i början!” De två första momenten började tungt för oss med resultat på den nedre halvan av resultatlistan. Vi lät dock inte detta tynga våra sinnen utan lyfte placeringen till en femte plats till kvällens jaktstart! Av de olika momenten som genom-fördes lyckades vi ta grenseger i avståndsbe-dömningen och en andraplats i hinderbana.

Inför jaktstarten på kvällen stod vi på 5: plats i kön med ett gott humör. Ett par i laget har ti-digare gjort ett flertal kurser på HvSS och har på så vis relativ god lokalkännedom om ter-rängen kring HvSS. Detta kunde vi naturligt-vis dra nytta av då kvällens och nattens mo-ment bestod i patrull och stridspars nattorien-tering samt snabbskytte. Vi plockade samt-liga kontroller i orienteringarna på bra tider och sprang i mål som fjärde patrull.

Det sista som sker är snabbmarsch den in-leddes med två straffrundor vi dragit på oss för två missar i snabbskyttet. Men vi sprang förbi fjärde laget under straffrundorna och lagkänslan blev bara bättre när vi gick ut som tredje patrull i snabbmarschen. Dock var 4:e laget bara några hundra meter bakom oss. Men tack vara några starka personer i laget som drog fram de mindre vältränade med hjälp av glada hurrarop höll vi vår placering de fem kilometrarna till målet.

När 300 meter återstod var det bara en ner-försbacke och kort sträcka kvar till målet, då fann även den tröttaste energi när Joakim skrek ”ÖKA” med en auktoritär ljudvolym som blåser bort all ömkan. Vår lagledare Magnus står avslappnat och röker pipa 100 meter från målgången men när han ser oss komma mot målet som tredje laget sätter han pipan i hal-sen och utbrister ”det är ni, DET ÄR JU NI!” förvånad över att vi kom som tredje lag(tack för det förtroendet, Magnus). Glädjen var total när vi gick över mållinjen som tredje patrul-len.

HVSS hade den goda smaken att placera målgången vid mässen, som var öppen! Vil-ket genidrag av tävlingsledningen, för finns det något bättre än att omedelbart kunna fira och lugna ett sönderstressat hjärta!

Vi kan bara tacka de andra deltagarna för den underbara gemenskapen som genomsy-rade hela helgen. Vi har redan anmält in-tresse att delta nästa år och kraven blir inte lägre. Laget ur 45:e kom 2014 på femte plats och i år kom vi på tredje. Hoppas nu att vi levt upp till Kaptenens förväntningar.

/ Fredrik Nordgren & Kent Ryberg Bilder från författarna

15 www.hemvarnet.se

13. Bilder 2015

16

Hallandsgruppens personal önskar dig en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR

Hallandsgruppens personal: C Hag Övlt Lars Lindén Stf C Hag Mj Henrik Nihleen

C Utbs Mj Carsten Ringleb Vapen off Kn Thomas Nygren Kn Peter Agholt Kn Mattias Lyckekil Lt Ulf Gustavsson Fj Viktoria Renérius 1 Sgt Karl Danielsson

C Stöds Lt Gert Bertilsson Kn Göran Sellergren Kn Jan Erik Nordberg Lt Anders Westergren HRadm Marianne Bandheim

UtbS StödS Telefon 035 266 20 00 Mail hallandsgruppen@mil.se Hemsida www.hemvarnet.se

14. Magnus Nilsson Hv musiker

Informationsbladets utgivning är två gånger per år, sommarbrev och julbrev Chefredaktör: Övlt Lars Lindén Foto och produktion: Kn Jan Erik Nordberg

Hej!

Magnus Nilsson he-ter jag, är 27 år gammal och spelar trumpet i Hemvär-nets musikkår Hall-and.

Till vardags arbetar jag som förskole-klasslärare i Helsingborg. Jag arbetar även inom fritidsverksamhet på skolan.

Trumpet är ett mycket stort intresse för mig som jag övat upp i 17 år. Det roligaste med detta instrument är att man i princip kan spela så starkt man vill… nästan.

Totalt har jag genomfört närmre 20 högvakts-dagar som musikant, varav 8 stycken med Hallands hemvärnsmusikkår.

Att spela på högvakter är något av det rolig-aste man får göra som hemvärnsmusiker. Den senaste högvakten gjordes med endast ett jä-garhorn och en virveltrumma. Detta är en spe-ciell högvakt för hemvärnsmusiker. Program-met innehöll ett signalprogram.

Högvakten innan genomfördes med hela Hal-lands hemvärnsmusikkår.

För tillfället så övar jag varenda dag. Det är roligt och utvecklande.

Jag hade redan som tioåring bestämt mig för att börja spela i hemvärnet. Jag minns hur jag sa till en trumpetare i hemvärnet ”När jag blir stor ska jag också spela med en sådan mössa på huvudet. Jag ska ha en grön trumpet precis som dig då!”. Den gröna trumpeten har inte ännu blivit av, men jag har spelat med hem-värnet i lite över 7 år.