Läs mer på www.sveaskog.se

1 • 2014

Jungfrulig träfiber viktig framgångsfaktor för den växande förpackningsmarknaden.

MARKNAD, SID 6–8

PACKAT FÖR HÖGA KRAV

Laxrekord i MörrumsånNu nappar det ännu bättre i Mörrum, tack vare medvetna insatser för att öka laxbeståndet.�

SID 21

FISKEKUNDSkogsägare framtidens oljeshejkerBiodrivmedel baserat på skogsråvara spås en lysande framtid i ett fossiloberoende Sverige.� �� SID 13–17

TEMAGlasklara direktivDet ställs höga krav på det virke som levereras till Svenska Fönster. Endast det bästa är gott nog. � �� SID 10–11

2 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

TRÄ ÄR EN�fantastisk�råvara�med�många�användningsområden.�Därför�är�det�all-tid�intressant�att�följa�med�till�våra�kunder�–�och�deras�kunder�–�och�se�hur�de�förädlar�skogen.�Hos�Svenska�Fönster�i�Edsbyn�görs�varje�fönster�på�beställning,�av�noga�utval-da�träd.�Flödet�i�fabriken�är�som�ett�välol-jat�maskineri.�Det�ställer�höga�krav�på�hela�kedjan�från�skog�till�kund.�På�sidorna�10–11�kan�du�läsa�hur�det�går�till�när�stadiga�furor�blir�vackra�fönster.

ETT ANNAT användningsområde�är�pap-per�till�förpackningar�–�en�marknad�som�växer.�Även�här�ställs�speciella�krav,�inte�minst�när�det�kommer�till�mat-�och�medi-cinemballage.�Jungfrulig�fiber�efterfrågas�allt�mer,�och�allra�mest�attraktiv�tycks�den�långa,�starka�fibern�från�nordisk�gran�och�tall�vara.�Läs�mer�på�sidorna�6–8.

I�vårt�tema�skriver�vi�om�hur�skogen�kan�bidra�till�att�bryta�vårt�fossilberoende.��Näringsminister�Anna-Karin�Hatt�tror�att�skogsägarna�kan�bli�de�nya�oljeshejkerna,��i�en�framtid�där�biodrivmedel�ersätter�da-gens�fossila�bränslen.�

SAMTIDIGT HOTAS�flera�skolor�som�utbil-dar�nya�maskinförare�av�nedläggning.�För�att�säkra�kompetensförsörjningen�måste�skogs-branschen�prova�nya,�innovativa�metoder.�På�sidan�25�besöker�vi�en�skola�med�annorlun-da�ägarbild,�som�förbereder�såväl�ungdomar�som�vuxna�för�ett�yrkesliv�i�skogen.

Nr 1•2014

PER-OLOF WEDIN, vd för Sveaskog

Stadiga furor blir vackra fönster

Glasklart fokus på fönster.10

Trevlig läsning!

Pernilla Widénansvarig�för�extern��

kommunikation,�Sveaskog

Skogen viktig för hållbar utveckling

Forum�Sveaskog�ges�ut�av�Sveaskog�fem�gånger�per�år.� Chefredaktör:�Pernilla�Widén,�pernilla.widen@sveaskog.se�Ansvarig utgivare: Linda�Andersson,��linda.andersson@sveaskog.seProduktion: Spoon,�www.spoon.seRedaktör: Helena�Kämpfe�Fredén�Grafisk form:�Spoon Omslagsbild:�Christer�JanssonTryck:�Lenanders�Grafiska�ABISSN:�1653-9192

REDAKTIONENFör�prenumerationsärenden,�mejla�till prenumerationforum@sveaskog.se, eller�ring��Sveaskogs�kundcenter�på�tel.�0771-78 71 00. Har du synpunkter på�Forum�Sveaskog?�Mejla�till��redaktionen,�forum@sveaskog.se.�

PRENUMERATION

ANNONSERINGVill du annonsera�i�Forum�Sveaskog,��kontakta�Adviser�AB,�tel�08-55��15��14��80,info@adviser.se, www.adviser.se.

Forest Stewardship Council®, FSC®,�en�symbol�för�ett�ansvarsfullt�skogsbruk.�Märket�finns�på�bland�annat�byggmaterial,�möbler�och�grillkol.

ÅRET HAR BÖRJAR BRA. När vi i slutet av januari presenterade Sveaskogs resultat för 2013, kunde vi visa på en resultatför-bättring med 15 procent jämfört med 2012. Det operativa rörelseresultatet – det resul-

tat som tydligast avspeglar Sveaskogs intjäningsförmå-ga – uppgick till 978 MSEK (848). En viktig orsak till det är att väldigt många medarbetare har gjort ett väldigt bra jobb. Under det senaste året har vi lagt mycket tid och kraft på att identifiera och genomföra förbättring-ar. Vi har ökat leveranserna från vår egen skog med fem procent, hållit nere avverkningskostnaderna och haft en god kostnadskontroll i verksamheten i stort. Därtill har vi utvecklat samarbetet med våra kunder – ett värdefullt arbete som fortsätter under 2014.

SEDAN DET FÖRSTA halvåret i fjol har marknaden för flera skogsprodukter vänt uppåt och hos sågverken märks nu en optimism. Byggandet tar sakta fart, både i Sverige och på stora marknader såsom England och Nordafrika dit svensk industri exporterar virke. Däre-mot ser det fortsatt dystert ut för det grafiska pappe-ret, och biobränsleaffären har planat ut. Därför måste vi fortsätta att söka nya användningsområden för träråvara samtidigt som vi utvecklar vår affär. Och det råder inget tvivel om att vi går en spännande framtid till mötes.

I HÖST ÄR det val, och mycket talar för att frågor som rör förnybar energi och biobränsle kommer att ham-na högt på agendan. Det finns en tydlig politisk vilja att minska fossilberoendet och gå mot ett förnybart sam-hälle. I den utvecklingen spelar skogen en avgörande roll, men det krävs stabila spelregler så att vi får fart på de investeringar som måste till för att produktionen av biodrivmedel ska komma igång. I DET HÄR läget är det även viktigt att vi får ett natio-nellt skogsprogram på plats. Debatten om hållbart skogs-bruk är betydelsefull, och frågeställningarna behöver vidgas till att omfatta skogens roll i en hållbar samhälls-utveckling. Skogen har de senaste 100 åren skapat syssel-sättning och välfärd, och det är fortfarande en av landets största exportaffärer, men ingenting kan tas för givet. Vi ser nu hur investeringarna i sågverk och pappers- och massabruk halkar efter. Regeringens förslag till ett na-tionellt skogsprogram bör därför värna de faktorer som stärker den svenska skogsnäringens konkurrenskraft.

25 Här finslipas framtidens maskinförare.

Goda grannar i skogen.18

22Maria studerar symbiosen mellan ekar och baggar.

Eco Log Sweden AB, Norra Hamngatan 41, 826 22 Söderhamn | www.eco-log.se

®

Eco Log skördarserie täcker dina behov från gallring till slut- avverkning. Med den starka kranen och pendelarmarna effektiviseras produktionen då maskinen är flexibel även vid den svåraste terrängen. Med Eco Log tar du steget in i morgondagens skogsbruk - Forestry of tomorrow.

Kontakta oss för mer information! Allan SundbergNorrbotten och

VästerbottenTel: 070-230 86 67

Håkan RåbergJämtland och VästernorrlandTel: 070-523 10 80 Hans Larsson

Gävleborg och Uppsala

Tel: 070-635 82 37

Kjell LundkvistÖstergötland,

Södermanlandoch Dalsland

Tel: 070-532 74 00

Göran PackendorffJönköping, Kalmar,

Kronoberg, Halland,Blekinge och Skåne

Tel: 070-271 54 00

Sören NilssonDalarna och VärmlandTel: 070-650 72 00

Erling LindbergVästmanland, Örebro och Västra GötalandTel: 070-544 31 17

Vi kan skog och lantbruk och hjälper dig gärnaVälkommen in på något av våra 461 kontor runt om i hela Sverige.

handelsbanken.se/skogochlantbruk

4 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

AKTUELLT

Våra kunder är väldigt nöjda med resultatet av våra åtgärder.

BENGT KARLSSON, produktionsutvecklare.

● Forskningsinstitutet�Skogforsk�har�lan-serat�en�ny�kunskapstjänst�på�webben.�Tanken�är�att�den�nya�sidan�ska�vara�till�hjälp�för�dem�som�arbetar�i�skogsbruket,�men�här�finns�mycket�annat�matnyttigt�för�alla�som�är�intresserade�av�skogsfrågor.�På�sidan�finns�nyheter,�filmer,�forsknings-rapporter�och�interaktiva�verktyg.www.skogforsk.se/kunskap

3 miljoner till skogen● Regeringen�har�öronmärkt�tre�miljoner�kronor�som�ska�användas�till�att�skapa�fler�jobb�inom�skogsbranschen.�Satsning-en,�som�sker�inom�ramen�för�regeringens�projekt�Skogsriket,�inbegriper�även�ex-portfrämjande�arbete.�Dessutom�vill�re-geringen�att�Skogsstyrelsen�ska�arbeta�med�kompetensförsörjning�och�jämställd-het�inom�skogssektorn�under�2014.

Ny kunskapsportal om skogen

ÅR 2012 var ett väldigt regnigt år, vilket ledde till att det biobränsle som Sveaskog levererade till kunderna hade hög fukt-halt. Fukt sänker kvaliteten i biobränslet – ju högre torrhetsgrad, desto högre energi- innehåll. Därför påbörjade Sveaskog un-der 2013 ett omfattande utbildnings- och kvalitetsarbete med fokus på att få högre torrhalt. Nu kan Sveaskog se resultatet: i snitt 20 procents torrare biobränsle till kund vid 2013 års utgång.

– Det kan betyda uppemot en miljon kronor i resultatförbättring för varje pro-cent som torrhalten i våra leveranser ökar. Högre kvalitet är också helt avgörande om vi fortsättningsvis ska få kundernas förtro-ende som leverantör, säger Bengt Karls-son, produktionsutvecklare biobränsle i Sveaskog.

UTBILDNINGSINSATSERNA har inbegri-pit omkring 100 medarbetare i Sveaskog, alltifrån maskinlag till planerare, logisti-ker och flisningsentreprenörer. De fakto-rer som man arbetat med har varit att sko-ta ut biobränslet, groten, annorlunda, översyn av placeringen av vältorna, bättre pappskydd på vältor samt en utvecklad metodik kring när biobränslet ska levere-ras in till kund.

– Normalt sett är man mellan fem och åtta procent bättre under ett sådant torrt

20 procents torrare biobränsle på ett årEtt ovanligt regnigt år gav för hög fukthalt i biobränsleleveranserna. Genom att utbilda medarbetare i alla produktionsled lyckades Sveaskog öka torrhalten med 20 procent.TEXT: JOHAN PERSSON

år som 2013 var än under ett normalår. Men våra kvalitetshöjande åtgärder har gett mer än dubbelt så bra förbättring. Våra kunder är väldigt nöjda med resulta-tet, säger Bengt Karlsson.

SVEASKOG levererade år 2013 cirka 3 TWh biobränsle. Dess torrhalt är än viktigare för kunden på vintern än på sommaren.

– Vi har också utbildat åkarna så att de ska ha kunskap och förutsättningar att be-döma vilken kvalitet biobränslet har, till exempel vid flisningstillfället. På så sätt kan de fatta egna beslut om att stoppa en leverans som kunden inte skulle godta och söka fram andra alternativ. Och vi får be-talt fullt ut för god kvalitet i leveransen, säger Johan Samuelsson, biobränslelogis-tiker på Sveaskog.

UNDER 2014 kommer Sveaskog att fort-sätta sitt kvalitetsarbete kring torrhalt i biobränsleleveranserna. Det kommer att bli fokus på en jämn torrhalt i bränslet.

– Det finns en gräns för hur torrt bräns-le förbränningspannorna klarar av, det be-hövs lite fukt i bränslet. Det viktiga för oss under 2014 blir att få bort ojämnheterna i leveranserna. Kan vi leverera en hög jämn nivå på torrhalt på biobränslet blir kun-derna ännu nöjdare, säger Bengt Karlsson.

GROT MED KVALITET.När grenar och toppar ska bli biobränsle med hög kvalitet gäller det att hålla nere fukthalten.

● Sveaskogs�resultat�för�2013�uppgick�till�978�miljoner�kronor,�jämfört�med�848�mil-joner�året�innan.�

−�Trots�lägre�priser�på�våra�produkter�och�en�fortsatt�tuff�marknad�har�vi�åstad-kommit�en�resultatförbättring�med�15�procent�i�operativt�rörelseresultat,�säger�Sveaskogs�vd�och�koncernchef�Per-Olof�Wedin.

Sveaskogs�nettoomsättning�för�2013�uppgick�till�6�056�MSEK,�en�minskning�med�fyra�procent�jämfört�med�2012.�Minskningen�beror�främst�på�sex�procents�lägre�genomsnittliga�försäljningspriser.

1 MARSDå�träder�den�nya�Skogsvårdslagen��i�kraft.�Den�nya�lagen�innebär�bland�

annat�tydligare�regler�för�prioritering�av�miljöhänsyn�och�skydd�av�arter�vid�

skötsel�av�skog.�Förhoppningen�är��att�det�ska�underlätta�för�skogs-�

ägare�att�förstå�hur�de�ska��agera�vid�skogsbruks-�

åtgärder.�

15%

ALLROUNDSKOTAREN med extremt liten vändradieF13c

VI SÖKER

ÅTERFÖRSÄLJARE

I JÄMTLAND MED

OMNEJD

LÄS MER PÅ

www.rottne.com

KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION www.rottne.com

F18F15CF13CF10B

Vår skotarserie, från smidiga F10B till kraftfulla F18, fyller alla marknadens behov från lättare gallring till tuff slutavverkning. Vi erbjuder dig ett skotarprogram, tillverkat i Sverige, av högsta kvalitet och kompetens samt ett trevligt bemötande.

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

HARDEST WORKING

EDITION

Sportsman 800 EFI 6x6 Forest+ Vinsch fram + Vinsch bak + Vinschfäste bak+ Radiostyrning av vinsch + Drivaxelskydd fram+ Drivaxelskydd Bak + Bukskydd + Slyskydd

Polaris SPORTSMAN 6x6 är originalet bland 6-hjulingar.

En beprövad maskin med över 22 år på marknaden!

Exkl moms. 139.875:- inkl moms:ALLT DETTA FÖR 111.900:-

JUST NU

inkl momsVÄRDE TILLBEHÖR 21.000:-

Vinsch och vinschfäste

Slyskydd

BukskyddDrivaxelskydd

Drivaxelskydd Vinsch

Vinschstyrning

Rede

ma

Kampanjen gäller så långt lagret räcker eller som längst till 31 maj 2014. Kan inte kombineras med andra erbjudanden.

6 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

MARKNAD

Jungfrulig fiber vinner markDen är lång, stark och slank. Jungfrulig fiber från nordiska träd har speciella egenskaper som ger stora marknadsfördelar. Inte minst för förpackningar med högt ställda krav.– Världen kommer att behöva den här fina fibern även framöver, säger Tor Lundqvist, platschef på BillerudKorsnäs i Skärblacka.TEXT: BULLE DAVIDSSON FOTO: BILLERUD KORSNÄS

PAPPER TILL förpackningar är en växande marknad. Vi för-packar allt mer mat i pappers-förpackningar, och då duger bara den allra starkaste och

mest hygieniska fibern. Detsamma gäller för förpackningar avsedda för medicinsk utrustning – vilket gör att marknaden för nyfiber, eller jungfrulig fiber som den ock-så kallas, ökar. Jungfrulig fiber är helt en-kelt tidigare oanvänd träfiber som hämtas direkt från skogen.

På BillerudKorsnäs i Skärblacka är premieprodukten särskilt starka och rena pappersförpackningar för medicinskt bruk.

För att kunna ta fram detta papper duger endast jungfrulig fiber.

– Lång jungfrulig fiber får vi från barr-träd, medan lövträd ger kortare fiber. Båda behövs i till exempel de medicinska för-packningarna. Långa fibrer för styrkan och korta för att få en jämn yta, berättar Tor Lundqvist, platschef på BillerudKors-näs i Skärblacka.

De medicinska förpackningarna från BillerudKorsnäs används till operations-handskar och liknande. Papperet ska vara helt rent och fungera som en barriär mot bakterier och smuts.

Papperet i dessa förpackningar måste

FAKTA

BillerudKorsnäsFramställer�allt�från�säckar�och�wellpapp�till�vätskekartong�och�förpackningslösningar�för�till�exempel�frukt,�medicinska�instrument,�choklad�och�parfymer.�Ledande�tillverkare�i�Europa�av�starka�och�högkvalitativa�kraftpapper�av�nyfiber.�BillerudKorsnäs�har�4�400�anställda,�varav�cirka�3�500�på�de�svenska�anläggningarna�i�Skärblacka,�Frövi/Rockhammar,�Gruvön,�Gävle�och�Karlsborg.

TOR LUNDQVIST, platschef, BillerudKorsnäs.

UNIKA EGENSKAPER.Papper till medicinska förpackningar ska vara helt rent och dessutom fungera som en barriär mot bakterier och smuts. För att klara de höga kraven måste papprets fibrer vara långa och starka. Jung-frulig fiber svarar upp mot kraven.

1 • 2014 FORUM�SVEASKOG 7

FÄRDIGT PAPPER PÅ EN MÅNAD.BillerudKorsnäs�i�Skärblacka�hämtar�sin�råvara�inom�en�tio�mils�radie�från�produktionen�i�Östergötland,�ett�av�Sveriges�mest�skogrika�områden.�Omlopps-tiden�från�träd�till�färdigt�papper�är�cirka�en�månad.

Jungfrulig fiber vinner mark

FAKTA

Cascades EuropeFramställer�falskartong�för�förpackningar�till�bland�annat�livsmedel,�hälsovård,�kosmetik,�leksaker�och�möbler.�Cascades�har�2�400�anställda�i�Europa.

vara väldigt starkt, berättar Tor Lundqvist. – Det får inte hända att det går sönder i

hanteringen, till exempel om en sax eller tång slår hål i det. Då är innehållet inte längre sterilt, säger han.

SKÄRBLACKABRUKET ANVÄNDER den jungfruliga fibern – som bland annat Svea-skog levererar – även till andra ändamål. Bland annat cementsäckar för export till framförallt till Asien och Mellanöstern.

Det är högt ställda krav på papperet i cementsäckarna.

– De måste vara otroligt starka och stöt-tåliga, och tåla en tuff hantering. De ska bära upp till 50 kilo, lastas och lossas flera gånger innan cementen når slutkund. Pappret måste också vara poröst, så att all luft försvinner ut genom det när säckarna fylls med cement. Till sist ska säckarna vara tunna, så att det går åt så lite fiber som möjligt och blir ekonomiskt att fram-ställa dem, säger Tor Lundqvist.

– Det här vore omöjligt utan nordisk långfiber.

Några mer vardagliga exempel på pro-

dukter framställda av jungfrulig fiber är tejp, klistermärken och det papper som de är fästade på.

– Det är bara fantasin som sätter grän-ser för vad man kan använda den till. Vi arbetar hårt för att utveckla papper till smarta förpackningslösningar, säger Tor Lundqvist.

PÅ DJUPAFORS BRUK i blekingska Kal-linge har man länge arbetat med kartong-produktion av jungfrufiber med Sveaskog som största leverantör. Bruket, som ingår i Cascadeskoncernen med huvudkontor i Kanada, har fram-

förallt producerat kartong till förpack-ningar för livsmedel, som bageriprodukter och flingor.

– Produkten kallas falskartong och be-står av olika skikt. Mittskiktet tillverkas av jungfrufiber från gran. Oftast är det första eller andra gallringens ved som är lämpli-gast, för det ska vara tämligen klen ved. Huvudsaken är att träden som används till produkten har långa fibrer, säger Lennart Larsson, vd för Djupafors bruk.

Efter sommaren kommer Cascades-koncernen att flytta produktionen från Blekinge, men vd Lennart Larsson är övertygad om att den svenska jungfrufi-bern även i framtiden kommer att vara en viktig produkt för pappersmassaindustrin

– Det kommer alltid att behövas nyfiber i tillverkningen av pappersmassa. Jung- frufibern är en förnyelsebar produkt med väldigt unika egenskaper, säger Lennart Larsson.

ATT DET FINNS avsättning för jungfrulig fiber är förstås viktigt för Sveaskog och andra leverantörer av massaved.

8 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

MARKNAD SKOGSNÄRINGEN I SIFFROR

OLIKA BILDER FÖR MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIKonsumtion�och�produktion�av�gra-fiska�papper/tidningspapper�fortsät-ter�att�gå�ner�och�ligger�nu�på�jäm-förelsevis�låga�nivåer.�Lägre�kom-mer�det�att�bli,�eftersom�det�traditionella�läsandet�av�papperstid-ningar�ersätts�allt�mer�av�läsplattor,�mobiler�och�annan�teknik.�Anlägg-ningar�för�produktion�av�tidnings-papper�stängs�både�i�Sverige�och�ut-omlands.

Alternativet�till�nedläggningar�är�att�bygga�om�maskiner�för�produk-tion�av�främst�förpackningspapper.�Förpackningar�av�olika�slag�möter�

Stor efterfrågan på sågtimmerKRÖNIKA | MARKNAD

Som vanligt letar vi tecken på förändringar i konjunktur och efterfrågan. Just nu är efterfrågan stor på sågtim-mer men hittills svalare för massaved och träbränsle. Två spaningar ger ändå viss an-ledning till optimism.

en�stigande�efterfrågan�på�grund�av�befolkningsökning�och�ökad�handel.�Denna�produktionsomläggning�sker�både�i�Sverige�och�utomlands.�Fiber-råvaran�från�den�svenska�skogen�har�egenskaper�som�gör�att�det�går�att�producera�förpackningar�av�hög�kvalitet,�vilket�kan�vara�en�konkur-rensfördel�på�många�marknader.�

Priset�på�blekt�barrsulfatmassa�ökar�från�cirka�820�dollar�per�ton�i�början�av�2013�till�910–920�dollar�per�ton�i�början�av2014.�Dock�är�det�en�bit�kvar�till�toppnoteringen�som-maren�2011�då�priset�låg�på�cirka�1000�dollar�per�ton.

Den�relativt�starka�kronan�fortsät-ter�att�vara�ett�konkurrensproblem�för�all�exportvolym�av�pappersmassa�och�papper.

BYGGANDET VIKTIGT FÖR SÅGVERKEN Som�tidigare�nämnts�har�byggandet�i�Sverige�och�världen�runt�stor�bety-delse�för�konsumtionen�av�sågade�trävaror.�I�Sverige�har�byggandet�le-gat�på�en�förhållandevis�låg�nivå�men�det�förväntas�öka�något�under�2014.

Efter�en�kraftig�nedgång�i�Europa,�har�det�mot�slutet�av�2013�funnits�tecken�på�en�viss�återhämtning.�Det�går�dock�långsamt.�Tyskland�och�England�drar�upp�statistiken�och�dessa�länder�visar�på�en�allt�star-kare�ekonomisk�utveckling.�USA�blir�också�allt�starkare.�I�Japan�är�ök-ningstakten�av�byggandet�relativt�stor.�

ANDERS DAHLQVIST,marknadskoordinator

Roger Johansson, affärsutvecklings-chef på Sveaskog i Mellansverige, menar att det bland annat är förpackningspro-ducenterna som kommer att säkra be-hovet av jungfrulig fiber i framtiden.

– Det är oerhört viktigt för oss att samarbeta med framgångsrika kunder som BillerudKorsnäs. I motsats till tid-nings- och tryckpapper som är på ned-gång, så är förpackningar en växande marknad. Där är jungfrulig fiber oslag-bar, säger han.

Tor Lundqvist på BillerudKorsnäs tror att nordisk gran och tall, som ger de

allra längsta och starkaste fibrerna, kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden.

– VÄRLDEN KOMMER att behöva den här fina fibern även framöver, åtmins-tone i förpackningsbranschen, där marknaden är tämligen stabil. Visst finns det ved som konkurrerar med svensk råvara, till exempel sydameri-kansk eukalyptus. Den ger en bra massa för många ändamål men den kan inte ersätta styrkan i massa från nor disk långfiber.

PREMIEPRODUKT. På�BillerudKorsnäs�an-läggning�i�Skärblacka�framställs�särskilt�star-ka�och�rena�pappers-förpackningar�för�medi-cinskt�bruk.

8%Massavedspriserna�sjönk�med�åtta�procent�under�2013�jämfört�med�2012.�Mest�sjönk�priserna�i�region�Syd�och�Mellan,�med�åtta�respektive�nio�procent.

Källa:�Skogsstyrelsen

MASSAVEDSPRISER 2013

per�skogskubikmeter�–�så�mycket�kostar�svensk�skog�i�snitt�över�hela�landet�idag.�Snittpriserna�för�skogsfastigheter�sjönk�med�sju�procent�under�2013.

Källa:�LRF�Konsult.

SKOGSPRISER 2013

370 KRONOR

PAPPERSMASSA JANUARI 2014

Prisutvecklingen�i�Europa�enligt�PIX�index.�■ =�långfibermassa�■�=�kortfibermassa

Källa:�FOEX.�PIX�index�är�varumärkesskyddat.��Kommersiellt�utnyttjande�kräver�tillstånd�av�FOEX�Indexes�AB.

6500

6000

5500

5000

4500

4000

eller�11�970�hektar.�Så�mycket�ökade�anmälda�avverkningsarealer�i�december�2013,�jämfört�med�samma�månad�året�innan.�Statistik�för�december�månad�visar�en�kraftig�ökning�av�anmälda�avverkningsarealer�jämfört�med�motsvarande�månad�2012.�Den�stora�ökningen�jämfört�med�förra�året�är�troligen�en�effekt�av�stormarna�Ivar,�Hilde�och�Sven.

Källa:�Skogsstyrelsen

AVVERKNINGSANMÄLNINGAR DEC 2013

89%

SEK�per�ton

2011 2012 2013 20142010

• Innovativa lösningar för framtidens skogsbruk

• Brett sortiment av maskiner och verktyg

• 60 dagars öppet köp, 2 års garanti

• Kostnadsfri hjälp och rådgivning

Moms & frakt tillkommer!

WWW.LOGOSOL.SE SÅGVERK & BANDSÅGVERK | HYVLAR & SNICKERIMASKINER | INDUSTRIMASKINER

LÅT DIN SKOG BLI LÖNSAM REDAN IDAG

48.100:-H

ar du frågor?

Ring 0611-182

85

• Innovativa lösningar för framtidens skogsbruk

• Brett sortiment av maskiner och verktyg

• 60 dagars öppet köp, 2 års garanti

• Kostnadsfri hjälp och rådgivning

Moms & frakt tillkommer!

LÅT DIN SKOG BLI LÅT DIN SKOG BLI LÅT DIN SKOG BLI LÖNSAM REDAN IDAGLÖNSAM REDAN IDAG

48.100:-48.100:-H

ardu frågor?

Ring 06060 11-182828

85

Logosols innovativa lösningar har under 20 år förenklat småskaligt skogsbruk och träförädling. Modulbaserade produkter gör att du kan uppgradera i takt med din verksamhet. Det bredaste sortimentet i sitt slag och service i 65 länder gör oss till global branschledare.

Se

produkt� lm

w

ww.logosol.s

e

Bandsågverk Lumbermate 29

utrustad med 4 kW elmotor

HOMOGENT SVÄRD MED 10 MM SLITS

HOMOGENT MASKINSVÄRD MED 15 MM SLITS

VI HAR MARKNADENS BREDASTE PROGRAM AV HOMOGENA STUBBEHANDLINGSSVÄRD

SPECIALSVÄRD FÖR ENERGISKOGSAVVERKNING

R7 R8

R9

R7/R8

EW JW

HOMOGENA MASKINSVÄRD FÖR JPS R5500 SÅGENHET.

Energisvärd med sk

öldar

förh

indr

ar k

edje

ho

pp.

Make your own way

www.olofsfors.com

Kundtjänst: 0930-311 40, www.iggesundforest.se

HOMOGENT MASKINSVÄRD FÖR 3/4” KEDJA

NYHET!

MADE IN SWEDEN.Vi är Sveriges enda tillverkare av maskinsvärd. Vi vägrar komp romissa och sätter alltid kvalitet och prestanda främst. I dag har vi marknadens starkaste utbud, och svärd som används i över 50 länder. Vi tolkar det som att vi gör någonting rätt.

PON

DU

S

10 FORUM�SVEASKOG� 1• 2014

KUND

För Svenska Fönster i Edsbyn är logistiken A och O. Därför ställer de höga krav på Sveaskogs råvara.– Vi är väldigt beroende av att träleveranserna fungerar och håller rätt kvalitet, säger vd Henk Noback.TEXT: JOHAN PERSSON FOTO: SAMIR SOUDAH

FÖNSTER, hur svårt kan det vara att tillverka? Det är jättesvårt, säger Henk Noback.

Han är holländare och vd för Svenska Fönster i Edsbyn

sedan 2008. För att illustrera sitt påstå-ende tar han oss med på en två och en halv kilometer lång promenad genom företagets fabrik – samma väg som pro-dukterna vandrar under sin tillverknings-resa. Från kapning till hyvling och vidare till limning. Därtill ska vartenda fönster ytbehandlas, få glasrutor med diverse be-läggningar, argon mellan rutorna, beslag i form av handtag och ventiler. Samt en ut-vändig aluminiumprofil som extra skydd mot regn och solljus innan de levereras till kunderna.

Varje dag lämnar 1 500 färdiga träföns-ter av varumärkena Traryd Fönster och SP Fönster fabriken i Edsbyn.

– Vi ägnar oss knappt åt lagerproduk-tion utan tillverkar i stort sett allting på

FAKTA

RundvirkeRundvirke�i�Söderhamn�förädlar�stamblock�till�högkvalitativt�fönsterträ�samt�övrigt�snickeriträ.�Företaget�som�grundades�1945�ägs�av�AB�Borgen,�moderbolag�i�Sveriges�största�specialvirkeskoncern.�

Fönster med höga krav

beställning i de storlekar, kulörer och volymer som kunden önskar. Det skapar en väldigt komplex produktionskedja. Hur logistiken i fabriken fungerar är därför oerhört viktigt för effektiviteten. Att rätt komponent hela tiden är framme vid rätt monteringsstation är vår stora utmaning, som vi har arbetat väldigt mycket med, förklarar Henk Noback.

SVENSKA FÖNSTERS logistik ställer även krav på Sveaskog som levererar råvaran, högkvalitativt stamblock av grov fura på 22 centimeter och grövre. Sveaskogs leve-ranser sker till kunden Rundvirke i Söder-hamn, som efter utsågning skickar träet vidare till fabriken i Edsbyn. Det finns krav på hur många och stora kvistarna på stamblocksråvaran får lov att vara, på års-ringsbredd, fukthalt och densitet i det så-gade träet.

Bara några få procent av allt talltimmer som produceras är tillräckligt bra.

– Vi ställer höga krav på våra färdiga produkter vad gäller både hållbarhet och estetik. Produkterna ska vara tilltalande och inte ha sprickor på väderexponerade ytor som gör det möjligt för vatten och fukt att tränga in i träet. Våra fönster ska hålla i många decennier med minimalt underhåll, säger Daniel Ljungberg, inköps- chef på Svenska Fönster.

Som kvalitetssäkrande åtgärd skannas varje bräda individuellt efter ankomst till fabriken i Edsbyn. Kvalitetsresultatet följs

JAPANSK FILOSOFI.För att effektivisera logistiken har vd Henk Noback med framgång introducerat Lean production i Edsbyn.

BESTÄLLNINGSJOBB.I princip alla fönster som lämnar Svenska Fönsters fabrik är gjorda på beställning.

1 • 2014 FORUM�SVEASKOG 11

FAKTA

Svenska Fönster Svenska�Fönster�omsätter�drygt�en�miljard�kronor�och�har�700�anställda�i�Sverige,�varav�600�i�fabriken�i�Edsbyn.�Totalt�tillverkas�omkring�500�000�träfönster�per�år.�I�Sverige�är�cirka�90�procent�av�alla�fönster�som�tillverkas�varje�år�av�trä.�Svenska�Fönster�har�omkring�30�procent�av�fönster-marknaden�i�Sverige.

sedan upp med Rundvirke och Sveaskog.– Vi är väldigt beroende av att träleve-

ranserna till oss fungerar och håller rätt kvalitet, därför vet de precis hur vi vill ha det. Det skulle bli omedelbara problem om virket till exempel inte är tillräckligt torrt, säger Henk Noback.

Mats Tegmyr, säljare på Sveaskog, ser det som en spännande utmaning att leva upp till de krav som Svenska Fönster stäl-ler på sina leverantörer.

– När jag har besökt dem, kundens kund, har jag insett att våra råvaruleve-ranser är helt avgörande för deras produk-ter och hur väl produktionen fungerar. Det finns inte utrymme för att hamna i en situation där de står utan råvara. Och det ställer krav på oss, säger Mats Tegmyr.

FÖNSTERFABRIKEN i Edsbyn fick en fly-gande start i början av 1960-talet. Tre år efter det att fabriken stod klar beslutade riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon bostäder de kommande tio åren i det så kallade miljonprogrammet. Dessa lägenhetskomplex behövde allihop föns-ter. Många fönster. Parallellt med att tåg fullastade med fönsterkarmar rullade från Edsbyn till Stockholm byggdes fönster-fabriken ut flera gånger om. I början av 1980-talet hade fabriken nått sin nuvaran-de storlek om nästan 85 000 kvadratmeter och var arbetsplats för 600 personer, Europas största fönsterfabrik och Hälsing- lands mesta arbetsgivare.

Svenska Fönster ingår i dag i den dans-ka stiftelsekoncernen VKR och tillverkar fler fönster än någonsin. Omsättningen ligger på över en miljard kronor om året för företaget, vars marknadsandel är en knapp tredjedel av den svenska fönster-marknaden.

– Vi satsar väldigt mycket på produkt-utveckling av fönster, bland annat kring ljudisolering. Men den viktigaste frågan i fönsterbranschen är kopplad till energi-besparing. Även om fönstren idag är tre gånger bättre än för 20 år sedan är det en svag komponent i ett hus. Drygt en tredje- del av värmen i vanliga villor försvinner ut genom fönstren. Det finns alltså mer att göra i framtiden, säger Henk Noback.

Han tillägger: – Som sagt, fönster är inte så enkelt att

tillverka som det ser ut.

NYTÄNKANDE.Svenska Fönster ligger i framkant inom sin bransch när det gäller nytänkande och innovation. Företagets produkter och produktion blir ständigt mer energieffektiva.

MILJÖVÄNLIG.Under tillverkningen används inga lösnings-medel hos Svenska Fönster i Edsbyn. Det gör fönsterfabriken till en av Europas mest miljövänliga.

12 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

Skogsaffärer på nya sätt.Vi har hela färgskalan av skoglig kompetens.Våra virkesköpare finns alltid nära dig. Och de har hög kompetens inom alla viktiga områden – ekonomi, ekologi, teknik och marknad. Sveaskog utvecklar skogens värden. Det tjänar både du och din skog på när du säljer virke till oss.

Peter Granberg

Erik Furmark

Rickard Holmgren

Martin Bäck

Leif Randeblad

Anna-Maria Eriksson

Christer Westh

Per Svensson

Anders Rydell

Olof Liedberg

Henrik Hallqvist

Urban Alkeberg

Patrik Fredriksson

Peter Häger

Henrik Jansson

Jonny Carlsson

Carl Westerberg

Urban Hellgren

Jakob Bäckman

Jenny Eriksson

Irene Björklund

Melker Johansson

Ronnie Andersson

Anders Ekeblad

Rikard Fjällman

Håkan Andersson

Leif Risberg

Mikael Hedin

Jan Karlsson

Jan-Erik Berglund

Erik Andersson

Roger Johansson

Tommy Lundberg

Tomas Larsson

Arvidsjaur och Arjeplog0960-559 20070-320 09 33

Övertorneå och Pajala0927-122 40070-320 50 44

Sorsele0953-416 51

Nora och Lindesberg 010-544 99 44070-678 78 38

Luleå, Boden och Jokkmokk0920-25 82 82 070-555 92 01

Lycksele 0950-231 71

Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker 076-125 39 70

Linköping och Kisa0492-180 35070-234 15 89

Vimmerby070-282 97 52

Jönköping, Mjölby och Borås070-212 15 67

Värnamo, Gislaved, Osby och Halmstad070-236 63 35

Jönköping, Värnamo och Borås070-239 76 88

Gällivare och Överkalix0926-757 68070-601 10 41

Sa Jämtland, Ljusdals kommun och Härjedalen076-112 33 48

Karlstad076-102 58 82

Kalix och Haparanda0923-696 51070-654 42 59

Askersund0583-134 41 070-603 56 92

Katrineholm0150-137 80070-523 26 66

Norsjö och Jörn070-381 61 61

Södra Uppland010-544 95 58 070-342 86 01

Fagersta, Smedjebacken och Ludvika0171-235 48070-225 61 38

Skinnskatteberg,Ljusnarsberg0222-336 63 070-371 09 12

Åsele, Vilhelmina, Storuman, Vindeln, Fredrika, Umeå, Bjurholm, Vännäs och Robertsfors0951-262 71

Norra Uppland010-544 95 57 070-341 28 78

Västerås021-38 07 95070-303 11 03

Avesta och Salasöder E160225-71 20 19 076-103 22 61

Örebro019-19 50 04070-514 77 62

Piteå0911-784 60 070-565 11 22

Hedemora, Säter, Borlänge och Falun norr E160225-71 20 18070-304 37 25

Stefan Wiker

Arboga och Eskilstuna019-19 50 33076-788 50 03

Storfors, Filipstad och Hällefors0583-134 33 070-398 47 71

Piteå och Luleå0911-784 51 0920-454 41070-696 30 97

Kristinehamn0586-649 07070-630 08 70

Skaraborg070-625 44 21

Älvsbyn0929-168 25070-559 68 47

Karlskoga0586-649 01070-624 25 84

Bror Olofsson

Therése Knutsson-Dermer

Tjänstledig

Anders Johnsson

Skellefteå0910-852 80

Christine Johansson

Malå 0953-416 47

Skogsaffärer på nya sätt.Vi har hela färgskalan av skoglig kompetens.Våra virkesköpare finns alltid nära dig. Och de har hög kompetens inom alla viktiga områden – ekonomi, ekologi, teknik och marknad. Sveaskog utvecklar skogens värden. Det tjänar både du och din skog på när du säljer virke till oss.

Peter Granberg

Erik Furmark

Rickard Holmgren

Martin Bäck

Leif Randeblad

Anna-Maria Eriksson

Christer Westh

Per Svensson

Anders Rydell

Olof Liedberg

Henrik Hallqvist

Urban Alkeberg

Patrik Fredriksson

Peter Häger

Henrik Jansson

Jonny Carlsson

Carl Westerberg

Urban Hellgren

Jakob Bäckman

Jenny Eriksson

Irene Björklund

Melker Johansson

Ronnie Andersson

Anders Ekeblad

Rikard Fjällman

Håkan Andersson

Leif Risberg

Mikael Hedin

Jan Karlsson

Jan-Erik Berglund

Erik Andersson

Roger Johansson

Tommy Lundberg

Tomas Larsson

Arvidsjaur och Arjeplog0960-559 20070-320 09 33

Övertorneå och Pajala0927-122 40070-320 50 44

Sorsele0953-416 51

Nora och Lindesberg 010-544 99 44070-678 78 38

Luleå, Boden och Jokkmokk0920-25 82 82 070-555 92 01

Lycksele 0950-231 71

Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker 076-125 39 70

Linköping och Kisa0492-180 35070-234 15 89

Vimmerby070-282 97 52

Jönköping, Mjölby och Borås070-212 15 67

Värnamo, Gislaved, Osby och Halmstad070-236 63 35

Jönköping, Värnamo och Borås070-239 76 88

Gällivare och Överkalix0926-757 68070-601 10 41

Sa Jämtland, Ljusdals kommun och Härjedalen076-112 33 48

Karlstad076-102 58 82

Kalix och Haparanda0923-696 51070-654 42 59

Askersund0583-134 41 070-603 56 92

Katrineholm0150-137 80070-523 26 66

Norsjö och Jörn070-381 61 61

Södra Uppland010-544 95 58 070-342 86 01

Fagersta, Smedjebacken och Ludvika0171-235 48070-225 61 38

Skinnskatteberg,Ljusnarsberg0222-336 63 070-371 09 12

Åsele, Vilhelmina, Storuman, Vindeln, Fredrika, Umeå, Bjurholm, Vännäs och Robertsfors0951-262 71

Norra Uppland010-544 95 57 070-341 28 78

Västerås021-38 07 95070-303 11 03

Avesta och Salasöder E160225-71 20 19 076-103 22 61

Örebro019-19 50 04070-514 77 62

Piteå0911-784 60 070-565 11 22

Hedemora, Säter, Borlänge och Falun norr E160225-71 20 18070-304 37 25

Stefan Wiker

Arboga och Eskilstuna019-19 50 33076-788 50 03

Storfors, Filipstad och Hällefors0583-134 33 070-398 47 71

Piteå och Luleå0911-784 51 0920-454 41070-696 30 97

Kristinehamn0586-649 07070-630 08 70

Skaraborg070-625 44 21

Älvsbyn0929-168 25070-559 68 47

Karlskoga0586-649 01070-624 25 84

Bror Olofsson

Therése Knutsson-Dermer

Tjänstledig

Anders Johnsson

Skellefteå0910-852 80

Christine Johansson

Malå 0953-416 47

TEMA

1 • 2014 FORUM�SVEASKOG 13

Om Sverige ska lyckas ställa om till en fossiloberoende for-donsflotta med ökad andel biodrivmedel är skogen nyckeln.

Näringsminister Anna-Karin Hatt beskriver skogsägarna som morgondagens oljeshejker.

TEXT: MARKUS WILHELMSON ILLUSTRATION: SAGA-MARIAH SANDBERG

På väg mot biodrivmedel

TEMA

14 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

ANN-BRITT EDFAST, forsknings- och utveck-lingschef på Sveaskog.

ANNA-KARIN HATT, Energiminister.

INGEN KAN PÅSTÅ att utvecklingen av biodrivmedel till våra fordon har gått i rasande fart. Trots att tekniska lösningar, råvaror och konkreta in-vesteringsplaner finns så har åren

gått utan några stora, konkreta framsteg.Ann-Britt Edfast, forsknings- och ut-

vecklingschef på Sveaskog, jämför med vad som har hänt med uppvärmningen av våra bostäder.

– Under förhållandevis kort period har det blivit nästan otänkbart med fossil olja till bostäder, men när det gäller att byta ut drivmedel har vi inte kommit särskilt långt, konstaterar hon.

Men kanske är den utredning – Fossil-frihet på väg – som presenterades veckan före jul i fjol vad som behövs för att skyn-da på utvecklingen.

Utredningen, som är den största rege-ringen har tillsatt under den här mandat-perioden, är ett led i regeringens energi- överenskommelse från februari 2009, där det slås fast att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och att fordonsflottan ska vara fossiloberoende redan 2030.

Ett av fem huvudspår i utredningen – vid sidan av transporteffektivisering, in-frastrukturåtgärder, effektivare och el-drivna fordon – är satsningen på biodriv-medel. Utredningens slutsats är att en ökad produktion av biomassa skulle kunna utveckla svenskt jord- och skogsbruk.

Energiminister Anna-Karin Hatt säger att skogens roll i den här omställningen blir stor.

– Utredningen visar att det finns en väl-dig potential att producera mer biobränsle

inhemskt. Tack vare att den svenska sko-gen växer så kraftigt och att det finns en massa spill som inte tas tillvara idag, så kan vi öka produktionen väsentligt utan att konkurrera med andra angelägna än-damål, säger hon och fortsätter:

– Ur det perspektivet så finns morgon-dagens oljeshejker inte i Saudiarabien, utan i Sunne eller i mina småländska hem-bygder. Biodrivmedel är ett framtids-område för den svenska skogsnäringen. Det är väldigt välkommet eftersom det gör stor nytta i delar av landet som behöver nya jobb och tillväxt.

POTENTIELLA INVESTERARE i biodriv-medelsanläggningar har länge efterlyst långsiktiga, politiska riktlinjer för att våga satsa.

Ett av utredningens förslag för att un-derlätta för investeringar är ett regelverk som garanterar en prispremie på produk-tionen av drivmedel under en anläggnings första tolv produktionsår.

– Det krävs stora investeringar och vi måste skapa villkor för dessa som är nå-gorlunda rimliga. Sveriges stora biobräns-leresurs är skogen, där tillväxten bara ökar, säger Thomas B. Johansson, profes-sor på internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet och ansvarig för utred-ningen.

Bengt Karlsson, produktionsutvecklare på Sveaskog, är positiv till att utredningen nu äntligen finns på plats.

– Vi har famlat lite i mörkret innan och inte vetat åt vilket håll vi ska springa. Nu finns en plattform att utgå ifrån och en tydlig politisk vilja att minska fossilbero-

1 • 2014 FORUM�SVEASKOG 15

Vad är biodrivmedel?Biodrivmedel�är�flytande�drivmedel�som�framställts�av�förnybar�råvara,�till�skillnad�från�fossila�bränslen�som�är�en�ändlig,�icke-förnybar�råvara.

De�vanligaste�biodrivmedlen�idag�är�etanol,�biodiesel,�syntetisk�diesel�och�bio-gas,�men�i�framtiden�kan�vi�även�komma�att�vänja�oss�vid�andra�former�som�HVO�(hydrogenated�vegetable�oil)eller�DME��(dimetyleter).�Idag�finns�det�förnybara�drivmedel�inblandade�i�samtliga�fossila�drivmedel.

Antalet�råvaror�som�kan�användas�ut-ökas�hela�tiden.�På�samma�sätt�förbättras�även�odlings-�och�produktionsteknikerna�så�att�den�insatsenergi�som�behövs�mins-kar,�och�bränslena�blir�alltmer�klimat-�och�energieffektiva.�Alla�biodrivmedel�som�säljs�i�Sverige�ska�vara�hållbara�en-ligt�lag.�Det�innebär�att�biodrivmedel�ska:

● Minska�klimatpåverkan�relativt�till�ben-sin�eller�diesel�med�minst�35�procent.�Kravet�kommer�att�öka�gradvis�fram�till�2018�då�klimatnyttan�måste�vara�60�procent.

● Klimatutsläppen�ska�beräknas�för�hela�drivmedlets�livscykel�från�odling�till�an-vändning,�genom�en�livscykelanalys.

Källa: Svebio

FAKTAendet. I den omställningen pekas skogen ut som en stor aktör, säger han.

Fortfarande återstår många politiska beslut, men Bengt Karlsson tror att frågor-na kommer att hamna högt på agendan under valåret 2014.

– Inom biodrivmedelsproduktionen kan vi skapa 30 000-50 000 svenska jobb, framförallt i glesbygd där arbetslösheten är som störst. De flesta arbetstillfällena uppstår naturligt i skogsskötsel, produk-tion och drivning. Men många jobb skapas också i logistik, terminaler, upparbet-ningsanläggningar och förädlingsanlägg-ningar. Oljan kostar oss 100 miljarder kro-nor om året och genererar inte sysselsätt-ning i samma grad. Det finns många politiska poäng att vinna genom att driva de här frågorna, säger han.

Förutom de miljömässiga och samhälls-ekonomiska vinsterna är det förstås posi-tivt för skogsnäringen att få avsättning för sina produkter på en drivmedelsmarknad där betalningsförmågan är hög och kon-junkturkänsligheten relativt liten.

Den stora utmaningen blir nu att hitta samarbetsformer mellan olika aktörer som är beredda att dela på de stora investe-ringskostnader som krävs för att få igång produktionen av biodrivmedel.

UTREDNINGEN KONSTATERAR att ut-vecklingen behöver drivas med flera pa-rallella spår eftersom bristen på teknik-mognad inte gör det möjligt att bedöma vilket eller vilka teknikspår som är mest lämpliga.

Att många aktörer är intresserade av att vara med står klart.

Svenska Bioenergiföreningen – Svebio – drog i höstas igång nätverket BioDriv där de har samlat biodrivmedelsbrans-chen.

– Bakgrunden till initiativet är att det finns så många olika tekniker och möjlig-

heter. I kontakten med politiker och andra intressenter är det en fördel att vi pratar ihop oss och att någon för branschens ge-mensamma talan, säger Gustav Melin, vd för Svebio.

Några viktiga uppgifter för nätverket in-för valet 2014 är att sätta biodrivmedel på agendan, öka medvetenheten om biodriv-medlens potential och visa på möjligheten till minskad miljöpåverkan.

– Vi tycker att det har gått väldigt lång-samt under lång tid. Villkoren för att ut-veckla biodrivmedel har varit svaga eller rent av dåliga och de har präglats av kort-siktighet. Det har medfört att ingen vågat investera. Vi hoppas att den här utred-ningen resulterar i tydliga och långsiktiga villkor, säger Gustav Melin.

Sveaskogs Ann-Britt Edfast, som tidiga-re var ledamot i styrgruppen för EU:s tek-nikplattform för biodrivmedel, tror att dödläget för biodrivmedel nu äntligen kan komma att brytas:

– Det här kanske är knuffen som behövs för att få fart på investeringarna. Men vi får inte glömma att det behövs en palett av åtgärder för att bryta vårt fossilberoende, konstaterar hon.

Jan Wintzell, chef för affärsutveckling på Sveaskog, ser en stor utvecklingspoten-tial inom området. Sveaskog deltar aktivt i ett flertal forskningsprojekt inom bio-bränsleproduktion baserad på skogsråvara och skogsindustriella biprodukter.

– Och inom ramen för olika projekt ana-lyseras kontinuerligt teknik och processer för biobränsleframställning. På så vis vill vi stödja etableringen av biobränsle-produktion i Sverige, säger han.

16 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

TEMA

NORRMANNEN Petter Holland har arbe-tat i 30 år i oljebranschen och konstaterar att han är avundsjuk på skogsägarna.

– Norge har tjänat mycket pengar på olja, men det är en begränsad resurs och nu sjunker produktionen. Den stora svens-ka skogen bara växer och växer. Jag är inte säker på att svenskarna överlag är medvet-na om vilken stark position landet har som skogsnation i framtiden, säger han.

Preem har en uttalad ambition att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

– Många oljebolag pratar om det, men ingen har satsat så mycket som Preem har gjort. Det ingår i vår affärsidé, för vi tror att kraven på andelen förnybara råvaror i diesel och bensin successivt kommer att öka de närmaste decennierna, säger Petter Holland.

Han följde med stort intresse den stat-liga utredningen Fossilfrihet på väg som presenterades i mitten av december 2013.

– Jag tror att man får se utredningen som ett värdefullt första inspel, men det bekymrar mig lite att den inte är särskilt konkret och att lösningarna är lite väl aka-demiska. Jag tror också att det är orealis-tiskt och väl optimistiskt att tro att om-

För Preems vd Petter Holland har det länge varit uppenbart att oljebolagen står inför en stor omställning.– De senaste fem åren har vi investerat 700 miljoner kronor i våra anläggningar för att kunna ta in förnybara råvaror i vår produktion, huvudsakligen från skogen, säger han.

”Allt fler börjar se potentialen”

Vi kan bli ännu bättre på att samarbeta eftersom vi har en hel del gemensamma prioriteringar.

PETTER HOLLAND, vd på Preem.

ställningen mot en fossiloberoende for-donsflotta ska gå så snabbt.

För att snabbare öka andelen biodriv-medel är långsiktiga spelregler helt funda-mentala, menar Petter Holland.

– I vår bransch handlar det om mellan tre och fem år från det att vi bestämmer oss att gå i en viss riktning till att en an-läggning är färdigbyggd. Sedan behövs en avkastningsperiod på 10-15 år. Långsiktig-het i vår bransch handlar alltså om per-spektiv på 15-20 år. Det är naturligtvis svårt i ett politiskt system där det är val var fjärde år, men det måste helt enkelt lösas, säger Petter Holland.

Han gläder sig åt ett allt större intresse för drivmedel från skogsbranschen.

– Allt fler skogsägare börjar se potentia-len. Vi kan bli ännu bättre på att samarbe-ta eftersom vi har en hel del gemensamma prioriteringar, exempelvis med det regel-arbete kring Iluc* som pågår i Bryssel.

* Iluc betyder Indirect land use change och innebär att odling av energigrödor kan ha indi-rekta effekter genom påverkan på annan od-ling, som i sin tur kan leda till kolförluster, exempelvis genom avskogning.

FO

TO: TH

OM

AS Ö

GR

EN

Biodrivmedel i siffror● Sverige�har�över�tio�gånger�mer�skogs-

mark�per�capita�än�genomsnittseuro-pén�och�producerar�sex�gånger�mer�bioenergi.

● Andelen�biodrivmedel�i�vägtransport-sektorn�var�8,1�procent�i�Sverige�under�2012,�vilket�motsvarar�cirka�7�TWh.

● Idag�går�90�procent�av�Sveriges�väg-transporter�på�fossila�bränslen.�En�tredjedel�av�de�samlade�koldioxid-utsläppen�i�Sverige�kommer�från�väg-transporter.

● År�2030�kommer�50�procent�av�person-bilarna�att�köras�på�biodrivmedel,��enligt�den�prognos�som�utredningen�Fossilfrihet�på�väg�har�gjort�(medan�20�procent�av�bilarna�är�eldrivna).

● Sedan�2005�har�koldioxidutsläppen�från�nya�bilar�i�Sverige�minskat�med�30�pro-cent.

● I�genomsnitt�rullar�en�ny�bil�i�17�år�på�de�svenska�vägarna.

FAKTA

TRE TYCKER TILL

PÅL BÖRJESSON, professor i miljö- och energisystem på Institutet för teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola:

–�Om�vi�arbetar�parallellt�med�att�effektivisera�det�övergripande�transportsystemet,�effektivisera�for-donen�och�öka�produktionen�av�biodrivmedel�från�framförallt�skogsbaserad�biomassa,�kan�den�svenska�fordonsflottan�bli�fossiloberoende�kring�2040-2050.�Vi�har�idag�en�tillgänglig�svensk�bio-massapotential�för�att�producera�biodrivmedel�motsvarande�ungefär�en�tredjedel�av�dagens�an-vändning�av�bensin�och�diesel,�utan�att�komma�i�konflikt�med�dagens�livsmedels-�eller�skogsindu-striproduktion.�I�framtiden�kan�denna�potential�komma�att�öka,�framförallt�tack�vare�ökad�skogs-produktion.

ÖRJAN ÅSLUND, ansvarig för produktinformation, Scania Trucks:

–�Från�Scanias�sida�betraktar�vi�det�som�fullt�möj-ligt�att�de�lastbilar�och�bussar�som�säljs�runt�2030�och�senare�kan�vara�fossiloberoende.�Scania�har�redan�idag�tre�motortyper�i�produktion�–�biodiesel,�biogas�och�etanol�–�för�alternativa�drivmedel,�samt�ligger�långt�framme�beträffande�eldrift�i�olika�for-mer.�Som�alltid�i�sammanhang�som�dessa�handlar�det�ytterst�om�att�kloka�politiska�beslut�fattas�be-träffande�allt�från�infrastruktur�till�transporteffekti-vitet.�Inte�minst�det�sistnämnda�är�en�avgörande�faktor�eftersom�det�påverkar�hur�mycket�transpor-ter�som�behövs�och�hur�stor�tillgången�på�icke-�fossila�drivmedel�i�slutänden�behöver�vara.

HÅKAN MATSON, motorredaktör, Dagens Industri:

–�I�alla�fall�inte�2030,�utan�betydligt�senare.�De�bilar�som�rullar�på�vägarna�nu,�som�säljs�och�utvecklas�idag,�är�i�regel�fossildrivna.�Eftersom�bilarna�lever�i�snitt�mer�än�15�år�så�kommer�de�att�finnas�kvar�även�2030.�Att�tro�att�samtliga�biltillverkare�plöts-ligt�skulle�fatta�beslut�om�att�tillverka�fossilobero-ende�bilar�är�inte�realistiskt.�Jag�tror�snarare�att�vi�får�räkna�med�2040�eller�kanske�2050.�Men�då�kan-ske�vindarna�har�svängt.�Det�är�till�exempel�inte�sä-kert�att�vi�vill�ha�elbilar�som�drivs�av�kärnkraft.

När får vi se en fossiloberoende fordonsflotta i Sverige?

Se hela sortimentet på www.GBOchain.com | 0490-890 00www.facebook.com/GBONordicTraction - ta del av nyheter m.m.

Karl kör säkert och skonsamt■ Clark TL95 är bandet för de största maskinerna. Rejält grepp i kombi- nation med skonsamhet mot under- laget tack vare plattans unika form.

■Multistud 160TS heter vår senaste kedja. Breda, kraftiga U-broddar i kombination med stående broddar över ringarna ger ett suveränt grepp och lång livslängd.

Karl Wahlman kör storskotare i krävande småländsk terräng. Med Multistud fram och TL95 på bakre boggin så kommer

Karl fram på ett säkert och skonsamt sätt.

18 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

SKOGSBRUK

Gott grannskap vinst för allaEtt fruktbart samarbete som både genererar affärer och kommer privata skogsägare till gagn.

Det har en fältplanerare och en virkesköpare på Sveaskog i Mariestad utvecklat.

– Fältplanerarna kan upptäcka behov som skogsägarna har men inte vet om, säger virkesköparen Roger Johansson.

TEXT: MAGNUS ATTERFORS FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM

SVEASKOGS SKOGAR i norra Götaland är utspridda på mind- re fastigheter i området mellan Vänern och Vättern. Mest är det gran, men här finns även tall

och sluttningarna runt Billingen och Mösseberg är lövrika.

Roger Johansson är virkesköpare i om-rådet, med utgångspunkt i Sveaskogs kon-tor i Mariestad.

Omkring 100 virkesaffärer med privata skogsägare hinner han med årligen. Varje år tillkommer 10–15 nya skogsägare som leverantörer.

Hösten 2013 var torr och intensiv. Det var många skogsägare som hörde av sig och de senaste månaderna har Roger Johansson haft fullt upp.

– Arbetet bygger mycket på personliga kontakter. De kanske först vill köpa röj-ning eller plantor, och min naturliga fråga blir då om de har en avverkning på gång. Det finns också de som vill köpa till fastig-heter. Grannar till skogsägare vi avverkat hos hör också av sig och vill ha hjälp.

Men ibland tillkommer leverantörer på mer okonventionella sätt. Med jämna mel-lanrum får Roger Johansson till exempel

namn och nummer till olika skogsägare av skogliga fältassistenten Thomas Svensson. Och när han tar kontakt med dem leder det för det mesta till affär.

– Jag har alltid vinnlagt mig om att följa upp tips från Thomas Svensson, för de brukar vara välgrundade och förberedda, säger Roger Johansson.

THOMAS SVENSSON började på Svea-skog i Mariestad, dåvarande Domän- verket, 1975. I fältplaneringsarbetet letar han reda på objekt som ska avverkas eller gallras. Efter att ha konsulterat GIS-kartor

ROGER JOHANSSON,virkesköpare.

NÖJD GRANNE.Skogsägaren Karl-Axel Sundberg i Härlunda utanför Skara får tips och råd av fältplaneraren Thomas Svensson från Sveaskog.

1 • 2014 FORUM�SVEASKOG 19

tar han sig ut i skogen och kontrollerar att kartorna stämmer med verkligheten, snitslar in avverkningsområdet, vägar och avlägg.

Området han ansvarar för är på 21 000 hektar.

– Jag går åtta kilometer om dagen i sko-gen, två–fyra dagar i veckan, säger Thomas Svensson.

Fastigheterna han arbetar med gränsar ofta till privata skogsägares.

– När jag ser grannar brukar jag ta kon-takt. Vi brukar även informera via brev. Kanske innebär vår avverkning att det uppstår en vindkänslig kant för skogsäga-rens del. Den informationen brukar vara uppskattad. Många vet inte heller om att Sveaskog faktiskt köper skog, berättar Thomas Svensson.

Sveaskog är ofta även större part i väg-samfälligheter. Thomas sitter med i om-kring 15 vägsamfälligheter, vilket genere-rar en hel del tips.

THOMAS SVENSSON berättar om ett till-fälle i oktober förra året när han skulle förbereda slutavverkning och gallring på Sveaskogs mark.

– Jag träffade en privat skogsägare, Karl-Axel Sundberg, ute i skogen och frå-gade om vi kunde ställa kojan på hans

mark, för det var trångt på vårt avlägg. Vi började prata och han berättade att han nog borde göra något med sin skog också.

Samtalet förmedlades till virkesköparen Roger Johansson, och följden blev att Karl-Axel Sundberg i vår ska passa på att gallra och avverka 600 kubikmeter i sin skog samtidigt som Sveaskog är i området med sina maskiner.

– Det blev en knuff i ryggen för mig och det blev riktigt bra, säger Karl-Axel Sundberg.

THOMAS HÖÖK, köpledare på Sveaskog, berättar att liknande interna samarbeten sker över yrkesgränserna även i Vimmer-by. Han säger att privata skogsägare ofta kan dra nytta av samspelet mellan exem-pelvis virkesköpare och fältplanerare.

– Många skogsägare bor inte på fastig-heten. Fältplanerarna kan upptäcka behov som ägarna har men inte vet om, till ex-empel vindfällen eller gallringsbehov. Vi har även maskinförare som fångar upp åt-gärder som är eftersatta, och tipsar våra virkesköpare. När vi är på plats i närområ-det med maskinen tjänar de på att vi ge-nomför insatsen på deras mark i samma veva. Jag tror att vi får se fler synergieffek-ter av det här slaget framöver. Vi skulle kunna hjälpa betydligt fler, säger han.

UTSPRITT ÄGANDE.Sveaskogs�skogsinne-hav�i�Skaraborg�är��relativt�utspritt.�Och�det�finns�många�priva-ta�skogsfastigheter��som�angränsar�till��Sveaskogs�skogar.

20 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

TEKNIK

VARJE ÅR transporteras omkring 70 mil-joner kubikmeter virke på de svenska vägarna. Ska den svenska skogsindustrin kunna bidra till en renare miljö, med radi-kalt minskade utsläpp av växthusgaser, krävs energieffektivare virkestransporter.

Därför tog Skogforsk 2006 initiativ till ett projekt med målet att genom ökad maxvikt för lastbilar minska antalet vir-kestransporter, och därmed även få ner bränsleförbrukningen och koldioxid-utsläppen.

Sveaskogs logistikchef Anders Järlesjö kan idag konstatera att resultatet av pro-jektet varit entydigt positivt.

– Mindre bränsleförbrukning, minska-de utsläpp av växthusgaser, färre fordon, oförändrat vägslitage och lägre kostnader, summerar han.

Projektledaren på Skogforsk, Niklas Fogdestam, kallar projektet för en succé. Två tusen timmerbilar kan, förklarar han, minskas med en tredjedel, vilket skulle innebära en besparing på 45 miljoner liter diesel.

– Överfört till hela transportsektorn blir de positiva effekterna av att tillåta tyngre lastbilar ännu tydligare, konstaterar han.

I Finland har det svenska forsknings-projektet legat till grund för den lagänd-ring som sedan i höstas ökat de finska lastbilarnas bruttovikt till 76 ton, mot tidi-gare 60 ton.

Samtidigt infördes en generell dispens för äldre fordon att lasta ytterligare fyra ton.

Det oroar den svenska skogsnäringen, där pressad lönsamhet under lång tid bromsat utvecklingen. Effektivare lastbilar och lägre kostnader stärker den finska skogsindustrins konkur-renskraft gentemot kollegorna i Sverige.

– Man frågar sig varför inte Sverige inför samma regler för vägtransporter, säger trans-portdirektör Karolina Boholm på branschorgani-sationen Skogsindustrierna. Vi tycker att färre bilar, bättre ekonomi och lägre utsläpp borde vara full-goda argument.

Och projektledare Niklas Fogdestam

Sedan i höstas är det i Finland tillåtet med timmerbilar som väger 76 ton, att jämföra med den svenska maxgränsen på 60 ton. Och det är ett svenskt forskningsprojekt som banat väg för lagändringen, som ger finländarna en avsevärd konkurrensfördel mot den svenska skogsnäringen.

TEXT: MATS WIGARDT ILLUSTRATION: ANNA TRIBBLER

Tung fördel för Finland

Fördelar med ökad maxvikt för lastbilar●��Minskad�bränsleförbrukning�med�

minst�10�procent�/transporterat�ton.●��10–20�procent�mindre�utsläpp�av�

koldioxid.●��Ett�av�tre�virkesfordon�försvinner�från�

vägarna.●��20–25�procent�lägre�

transportkostnader.●��Oförändrat�vägslitage.

FAKTA mer på fötterna vad gäller det längre for-donet, vill man att även fordon som väger 90 ton ska kunna köras på de svenska vägarna.

– Att få med sig politikerna i den här processen är ett arbete som har högsta prioritet, försäkrar Karolina Boholm.

Till dess löper projektet vidare, med fler försöksbilar på flera olika vägar. Om två år tror Niklas Fogdestam att det finns ett be-slutsunderlag på Trafikverket, och 2017 skulle ett beslut om en höjning av brutto-vikten till i första hand 74 ton, oavsett godsslag, kunna fattas.

– På sikt är det tämligen osannolikt att vi inte följer med finländarna på den här resan, säger Anders Järlesjö.

Fotnot:Bakom projektet En Trave Till står skogsnäringen, fordonsindustrin, Trafikverket och Transportstyrelsen. Sveaskog har hittills deltagit med ett fordon som väger 74 ton.

KAROLINA BOHOLM, transportdirektör på Skogsindustrierna.

konstaterar syrligt att den finska lagänd-ringen är projektets hittills största fram-gång.

– Men kanske har det gått lite väl fort, tillägger han. Det finska vägsystemet är inte riktigt redo för tyngre fordon.

En enig svensk skogsnäring efterlyser nu en snar förändring av den svenska Tra-fikförordningen för att i första hand tillåta en maxvikt på 74 ton. På sikt, när man har

Man frågar sig varför inte Sverige inför samma regler för vägtrans-porter

DAGENS TIMMERBILARBruttovik:�60�tonLastvikt: 38–42�tonLängd: 24�meterAntal axlar: 7

STÖRRE TRAVARBruttovikt: 74�tonLastvikt: 53–57�tonLängd: 24�meterAntal axlar: 9

EN TRAVE TILLBruttovikt: 90�tonLastvikt: 64�tonLängd: 30�meterAntal axlar: 11

FAKTA

1• 2014 FORUM�SVEASKOG 21

JAKT

REDAN I FEBRUARI står de mest passio-nerade fiskarna vid Mörrumsån och vän-tar på napp. Men den stora publiken dyker upp den sista lördagen i mars för att fira invigningen.

Sannolikheten för dem att få napp är större än någonsin. Rekordmånga laxfis-kar vandrade upp i ån under 2013 tack vare välplanerade insatser som gjorts för laxfiskbeståndet.

– Vi nådde en bottennotering 2010 då endast 450 laxfiskar passerade räknaren i Marieberg. Sedan dess har antalet stigit allt eftersom olika åtgärder satts in. 2013 blev alltså ett rekordår, säger Ola Söderdahl, platschef på Mörrums Kronolaxfiske.

ATT DET UNDER ÅR 2013 vandrade upp hela 2 800 laxfiskar – öring, lax och regn-båge – förbi fiskeräknaren i Marieberg har flera orsaker. Fiskekvoterna för yrkes-fiskare har sänkts, den typ av fiskenät som kallas drivgarn har förbjudits och Svea-skog har köpt näträttigheter från ett antal fiskare, vilket innebär att Sveaskog ersät-ter de yrkesfiskare som inte längre fiskar på ett visst vatten.

– Vi jobbar hårt för att skapa ett livs-kraftigt bestånd av laxfiskar. Lokalt i Mör-rum ser vi till att det finns lekgrus på bot-ten och skuggade partier så att laxfisken kan ta skydd när sommaren blir för varm.

En lång rad åtgärder för att skapa ett livskraftigt bestånd av laxfiskar i Mörrumsån har gett resultat. Förra året vandrade rekordmånga laxfiskar upp för ån.TEXT: ULRIKA NYBÄCK

Vi för också löpande en dialog med kraft-bolagen, så att vattennivån i ån inte blir för låg, förklarar Ola Söderdahl.

I NOVEMBER förra året bjöds Sveaskog in till Landsbygdsdepartementet för att dis-kutera vad som krävs för att skapa bättre förutsättningar för livskraftiga laxbestånd som förökar sig i svenska älvar. Mörrums Kronolaxfiske och Sveaskog samarbetar med flera universitet i Sverige för att noga följa laxfiskens antal och livskraft.

Det största forskningsprojektet handlar om att räkna antalet vilda laxar och havs-öringar som vandrar ner i Östersjön och hur många som kommer tillbaka till sin fö-delseplats för att leka.

Ett annat projekt studerar varför vissa laxfiskar drabbas av tiaminbrist.

– Den bristen leder till bland annat minskad fertilitet och en nedsatt oriente-ringsförmåga, vilket kan få till följd att laxen inte hittar tillbaka till sina lekplat-ser, säger Ola Söderdahl.

Han fortsätter:– Samarbetet med forskare är viktigt för

oss eftersom vi är måna om att öka kun-skapen om hur laxfiskarna mår och vilka faktorer som påverkar dem. Forskningen som rör laxfiskar i indexvattendrag ligger också till grund för hur stora kvoter som får fiskas i Östersjön.

Nu stortrivs laxenSå trivs laxfisken bästFör�att�laxfiskarna�ska�trivas�i�Mörrumsån�behövs�skyddande�lövträd�och�buskar�som�skuggar�vattnet�minst�tio�meter�på�var�sida�om�ån.�Temperaturen�hålls�då�nere�under�den�varma�sommarperioden,�vilket�är�en�förutsättning�för�fiskens�överlevnad.�En�skuggad�bäck�blir�fri�från�bladvass,�vilket�i�sin�tur�gynnar�även�andra�arter.�Träd�och�buskar�bildar�ett�filter�som�tar�upp�kväve�och�fosfor�ur�vattnet�och�det�bromsar�övergödningen.�När�grenar�och�kvistar�med�mossa�faller�ner�i�vattnet�drar�de�till�sig�insekter,�vilket�gynnar�hela�ekosystemet�i�vattnet.�

FAKTA

Nu räknas de vilda laxarnaDet�är�på�uppdrag�av�EU�som�bland�andra�Havs-�och�vattenmyndigheten,�SLU,�flera�länsstyrelser�och�Sveaskog�arbetar�med�att�räkna�antalet�vilda�laxar�och�havsöringar�som�vandrar�ner�i�Östersjön�–�och�hur�många�som�kommer�tillbaka�till�sin�födelseplats�för�att�leka.�Informationen�som�Havs-�och�vattenmyndigheten�får�från�Mörrumsån�och�de�andra�svenska�indexvattendragen�ligger�till�grund�för�prognoser�för�utvecklingen�av�laxen�och�havsöringen�i�hela�Östersjön.

FAKTA

Vi jobbar hårt för att skapa ett livskraftigt bestånd av laxfiskar.

OLA SÖDERDAHL, platschef på Mörrums Kronolaxfiske.

PERFEKTA FÖRHÅLLANDEN.Hårt arbete för att skapa en opti-mal miljö för laxen i Mörrumsån har gett resultat.

22 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

REPORTAGE

Skalbaggar och fristående ekar har en lång kärlekshistoria som grundar sig på ljus. Men på ekar som växer i mörka barrskogar blir det svårare för skalbaggarna att frodas. Nu har forskaren Maria Koch Widerberg

visat att frihuggning av ekar är en bra lösning på problemet.

TEXT: ANNIKA ERIKSSON FOTO: CHRISTIAN ANDERSSON

MARIA OCH EKARNA

1• 2014 FORUM�SVEASKOG 23

NÄR JAG BERÄTTAR vad jag studerar ser jag att folk tän-ker skadedjur. Då säger jag att mina skalbaggar är nyt-tiga, säger Maria Koch

Widerberg. Men det finns naturligtvis skalbaggar av

alla sorter, både skadliga och ofarliga för skogen. Och nyttiga är de alla på ett eller annat sätt. Det är bland annat just det fak-tum att de är så många som gör Maria Koch Widerberg intresserad.

– När jag var liten plockade jag upp de största skalbaggarna ur komposten och hade dem i en glasburk som husdjur. Jag tyckte de var så vackra.

När Maria började sin biologutbildning var det i första hand med inriktning på zoologi. Hon ville studera djur och sam-spelet mellan olika arter och gick vidare till forskarförberedande studier. Där växte intresset för växter sig starkare, och hon funderade på alternativ som landskaps-planering och urban skogsskötsel.

Men det landade alltså i fortsatta fors-karstudier där hon fick förena sina intres-sen, med fokus på både skalbaggar och ekar. Fristående ekar, eller så kallade hag-marksekar, skapar med sina vida kronor en stor och öppen plats omkring sig. De skalbaggar som utvecklats tillsammans med ekar behöver också gott om ljus för att trivas.

I vår tid trängs eken allt oftare med gran eller tall. Det gör inte bara livsrum-met mindre för trädet, det drabbar också de insekter som anpassat sig till eken och som behöver ljus för att överleva.

Maria Koch WiderbergFödd:�I�Lund�1976.Utbildning:�Ekolog,�doktor�i�ekologi.Aktuell med:�Disputerade�27�september�på�sin�avhandling�”Oak�as�Retention�Tree�in�Commercial�Spruce�Forests�–�Effects�on�Species�Diversity�of�Saproxylic�Beetles�and�Wood�Production”,�Sveriges�Lantbruksuniversitet�2013.Förebild:�De�kollegor�som�kan�balansera�ekonomi�mot�värdet�av�biologisk�mångfald.�Det�är�svårt,�men�det�är�den�hållbara�vägen.Favoritskalbagge:�Noshornsbagge.��De�är�robusta�men�har�samtidigt�så�vackert�formade�horn.�

FAKTA

Människan tar så mycket av naturen. Då har vi också ett ansvar för att ge tillbaka.

MARIA KOCH WIDERBERG, ekolog.

– Jag ville prova om man kunde skapa samma förutsättningar för vedlevande skalbaggar mitt i en granskog genom att frihugga runt eken.

Marias studie består egentligen av tre olika delar: Hon har studerat ljusets bety-delse i naturliga gläntor runt ekar. Dess-utom har hon provat att frihugga i två ni-våer, och slutligen har hon använt hag-marksekar som jämförelse.

Förhoppningen var att man skulle kun-na visa att artrikedomen, biodiversiteten, ökar vid frihuggning.

Resultatet blev positivt. Det visade sig att de frihuggna ekarna rymde fler skal-baggar än de icke frihuggna. De ekar som fått särskilt stor yta efter frihuggningen visade sig till och med innehålla samma mängd skalbaggar som de naturligt fristå-ende ekarna.

MARIA KOCH WIDERBERG placerar själv sin avhandling mittemellan grund-forskning och tillämpad forskning. Hen-nes resultat visar en praktisk och konkret lösning på ett naturvårdsproblem. Om man kan frihugga för att bevara eken som biotop blir det också möjligt att odla både gran och tall runt den.

Men hennes arbete ger också kunskap om skalbaggarna och den miljö de lever i, och hon är inte ensam om att intressera sig för den typen av grundforskning. I takt med att allt fler arter försvinner växer in-tresset för att lära sig mer om vilka arter som finns och hur de lever. Även de skogs-ägare Maria Koch Widerberg möter blir nyfikna på hennes dubbla resultat.

– Skogsägare behöver få ekonomin att gå ihop, men de är också måna om sin skog. Det har varit roligt med det här ar-betet, att upptäcka vilket intresse som finns för naturvård.

Maria Koch Widerberg tror att vi behö-ver bli bättre på gränsöverskridande forskning, som kan förstå och kombinera många biologiska samband. På samma sätt behöver vi lära oss att kombinera många olika värden; estetiska, etiska, rekreativa och ekonomiska.

– Det är komplext, det finns många in-tressen att ta hänsyn till. Men människan tar så mycket av naturen. Då har vi också ett ansvar för att ge tillbaka.

NATURVÅRD.Maria�Koch�Widerbergs�forskningsresultat�visar�att�ekar�och�dess�skalbag-gar�visst�kan�trivas�med�gran�och�tall.�Men�då�gäller�det�att�frihugga�eken�så�att��ljuset�når�ner.�

FOKUS PÅ BAGGARNA.Redan�som�barn�var�Maria�Koch�Widerberg�fascinerad�av�skalbaggar.�Nu�har�hon�skrivit�sin�avhandling�om�nyttiga�skalbaggar.

Tål tuffa matcher varje dag.Motorsågen MS 241 C-M är en fullfjädrad mellanviktare. Den har en bländande teknik och erkänd råstyrka som skapat respekt i hela klassen.

stihl.se

Våra återförsäljare är speciellt utvalda av oss på grund av sin kunskap, erfarenhet och servicekänsla. Du får tala med någon som kan det dom säljer. För din trygghet och säkerhet.

M-Tronic som standard

Cylindervolym 42,6 cm3

Effekt 2,2 kW/3,0 hk

Vikt 4,7 kg

Skärlängd 35 cm

MS 241 C-M

Erbjudandet gäller t.o.m 140331.

Med reservation för tryckfel.

PRIS5.990:-

Ord. 6.990:-

FTG Cranes AB. Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39. E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela modellprogrammet hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

Din bäste vän i skogen.

1 • 2014 FORUM�SVEASKOG 25

ARBETSLIV

SKOGSNÄRINGEN står inför ett generationsskifte, med stora pensionsavgångar de närmaste åren. Samtidigt har naturbruks-gymnasierna svårt att fylla sina

platser och riskerar i flera fall nedlägg-ning. Så var fallet för Åsbygdens natur-bruksgymnasium, en mil väster om Öster-sund. Men istället för att låta skolan bom-ma igen gick bland andra Sveaskog, SCA och Norrskog in och tog över skolan till-sammans med kommunen.

– Det här är ett sätt för oss att vara med och påverka kvaliteten på de skogliga äm-nena samtidigt som vi säkrar kompetens-försörjningen inför framtiden.Faller det väl ut kan vi mycket väl tänka oss att göra sam-ma sak på flera ställen, säger Anders Johansson, HR-specialist på Sveaskog.

Förutom utbildningarna på gymnasieni-vå driver skolan – som idag heter Torsta AB – projekt inom landsbygdsutveckling och erbjuder både kortare och längre vuxen-utbildningar.

– Mellan april och november 2013 hade vi en grupp på sex vuxna som gick skogs-maskinförarutbildning. Alla hade jobb när de gick ut, berättar Trine Amundsen, vd för Torsta.

Tanken är att skolan också ska fungera som mötesplats, där elever får träffa sina bli-

På naturbruksgymnasiet Torsta i Jämtland, som ägs gemensamt av skogsnäringen och det offentliga, utbildas både gymnasieungdomar och vuxna till maskinförare. För Sveaskog är det självklart att prova nya metoder för att förebygga framtida brist på arbetskraft.

FAKTA

Torsta ABBildat: 1�juli�2012.Ägare:�Regionförbundet�Jämtlands�län�40�procent,�Jämtlands�Gymnasie-förbund�20�procent,�Skogsföretagen��20�procent�(bland�annat�Sveaskog�och�SCA),�Lantbrukarnas�Riksförbund��15�procent�och�Träutveckling�Jämtland�5�procent.Styrelseordförande: Margareta��WinbergVd: Trine�AmundsenAntal gymnasieelever: 110,�varav�50�studerar�till�maskinförare.

vande arbetsgivare medan företagen i sin tur kan träffa ungdomar och få input från dem.

– Genom att skogs- och jordbruksnäring-en finns med i styrelse, programråd och deltar i olika aktiviteter, kan vi tillföra mer kunskap och utveckling än om skolan varit en vanlig gymnasieskola, säger Trine Amundsen.

18-årige Olov Skogelid går tredje året på Torsta och utbildar sig till skogsmaskin-förare. Han är nöjd med utbildningen.

– Det bästa har varit blandningen mellan teori och praktik och att vi fått lära oss så många olika saker, allt från plantering till att köra motorsåg och skogsmaskiner. Vi har också fått mycket mer praktik än de som gått utbildningen tidigare.

För Olovs del har praktikplatsen redan lett till extrajobb som maskinförare.

– Det är jättebra att kunna få mer ma-skintid och samtidigt tjäna lite extra, säger Olov Skogelid.

En viktig förutsättning för att eleverna ska vara redo att börja jobba som maskin-förare efter utbildningen är just tillräckligt med maskintid. Sveaskog har därför inför-skaffat speciella praktikmaskiner på flera håll i landet, så att elever på praktik ska få tillräckligt med körtid, utan att de produk-tionsmål som ordinarie arbetslag måste uppnå påverkas. Tiden som maskinlaget

lägger ner på handledning får de igen på det som eleven producerar.

Omkring Torsta saknar emellertid Svea-skog egen mark, vilket gör att företaget inte har några praktikmaskiner just där.

– Däremot tänker vi oss att vi kan bidra konkret på andra sätt för att få en hög kva-litet på utbildningen. Bland annat kan vi inom skogsföretagen erbjuda lärarna att medverka på våra företagsspecifika utbild-ningar, till exempel inom avverkningspla-nering och naturvård, säger Anders Johansson.

TEXT: SARA BERGQVIST FOTO: SANDRA LEE PETTERSSON

Här säkras framtiden

Alla hade jobb när de gick ut.

TRINE AMUNDSEN, vd för Torsta.

NÄSTA GENERATION.På�naturbruksgymna-siet�Tosta�i�Jämtland�ut-bildas�både�ungdomar�och�vuxna�till�fram-tidens�maskinförare.

NEXT LEVEL.Nya Cranab FC skotar­kranserie – sann passion för skogsbruk med ny och världs­ledande teknik.

Bra lyfthöjd i närområde

Invändig slangdragning

www.cranab.se

Belysning riktad direkt mot gripen

Fyrpunktslänk

ORFS – Tätningssystem

Active – unik bromslänk

Generöst dimen- sionerade lagringar

Förberedd för sensorer

Mobil 070-39 73 654agne@barrsaterskogs.comwww.barrsaterskogs.com

”STOR NYHET FÖR SMÅ MASKINER”

Barrsäter.pdf 1 2010-03-31 09.28

Vi på Z-aim eftersträvar alltid att erbjuda våra kunder utrustning av hög kvalitet till rätt pris. För mer information och priser gå in på www.z-aim.com eller e-post order@z-aim.com. Det går även bra att ringa Hans 070-577 51 91 eller Mats 070-130 36 79. Alltid 30 dagar öppet köp!

STORSÄLJA

RE

Uovision MMS/GPRS. BÄST I TEST i Allt om Jakt & Vapen nr 4 2012!Marknadens vassaste MMS kameror med totalt osynlig IR-blixt. Med SMS-styrning kan du fotografera och göra ändringar av inställningar di-rekt via din mobil. Sänd bilder via MMS till mobil eller GPRS till e-mail. 8MP bildkvalitet. Kan dessutom använda timer, Time Lapse och MMS funktio-nen samtidigt, detta gör att den klarar att arbeta med tidsstyrd bildtagning samtidigt som dess PIR-sensorer är aktiva och fotograferar vid detektion av rörelse. Uovision tar MMS kameran till en ny nivå. Vi har även Scout-Guard MMS samt Acorn HD MMS!

Laser designator Z-aim UnlimitedX 100mW Marknadens absolut vassaste laserlampa med ställbar ljuskägla, hela 26m brett ljus på 100m avstånd, inbyggt värmesystem ger drift ner till -25C, vattentät. Skjutljus till 300m i beckmörker med vanligt kikarsikte. Drömmen för alla skyddsjägare etc. För att förstå möjligheterna med UnlimitedX, måste du prova! Djuren reagerar inte på det gröna laserljuset.

Elektroniska lockdosor, lockpipor,

Noggrant utvalda professionella produkter. Vi är även störst i Sverige på professionella

spårläggningsmedel för att träna jakthundar för räv-, björn- och vildsvinsjakt. OBS! Elektroniska lockdosor får inte användas vid jakt!

VÄRMEVÄST och VÄRMESULOR m fjärrkontroll. Sjukt bra sätt att slippa frysa!

-

vinterkylan!

Nu även med SMS-styrning via svenskspråkig APP

Åtelbelysning Z-aim 80Nordic++Effektiv solcellsdriven åtel-belysning! 6 W solcellspanel (645 x 200 x 22 mm).

Rött & gröntRörelsedetektor med lång räckvidd och hela 180° bredd.

Z-aim 80Nordic

räckvidd och hela 180° bredd.

vinterkylan!vinterkylan!

VÄRLDS

NYHET

vinterkylan!

Woodland Whisper In-The-Ear med Audio Compression, 2-packEtt av marknadens minsta aktiva hörsel-skydd och ljudförstärkare (ITE) utrustad med Audio Compression. Skyddar din hörsel vid skytte samtidigt som det förstär-ker din hörsels förmåga att uppfatta ljud på långa avstånd. Ett smart val för dig som jägare. Drifttid på upp till 180 timmar bero-ende på volyminställning.

Digitalvåg 500kgVäg allt svenskt vilt med mycket hög precision! Perfekt även till vägning av jaktlagets köttlot-ter. En riktigt bra våg gör det också roligt att föra statis-tik över de vilt som skjuts. Denna våg är en riktig storsäljare med högkvalitet till ett otroligt pris utan mellanhänder! Pris 1495kr

Z-aim 1-10x24 belyst samtZ-aim 1-12x30 belystOptimala allroundsikten i mycket kompakta format! Riktmedel utvecklade för snabbt jaktskytte. Långt eller kort skjutavstånd? Med dessa behöver du inte kompromissa!

Z-aim Foderspridare Maxi, Light och SpinDriftsäkerhet och prestanda är vad som brukar sägas om dessa. Med eller utan fjärrkontroll, solcellspanel etc. Bäst i test har de också blivit och 3 års garanti lämnar vi. Arbetsmyror som galant klarar både största och minsta utfodringen.

räckvidd och hela 180° bredd.räckvidd och hela 180° bredd.

Z-aim CosySpritbrännaren du eldar direkt under bordet i vildsvinskojan och slipper frysa!

Z-aim Evo-Light pannlampaVärldsnyhet!Hela 160 graders ljusbild och 200 meters räckvidd! Bara att glömma alla andra pannlampor du provat, nu ser

du allt som händer ända ut i ögonvrån.

Världsnyhet!Världsnyhet!

du allt som händer ända ut i ögonvrån.ögonvrån.

Fixa jaktkojan på sekunden!-

geutrustning såsom pop-uptält, gömslen, gåsgömslen, torn, stegar etc.

Kamin Z-aim Polar´nRökfri långvarig värme. Inga synliga lågor. 1000-tals nöjda

eller friluftsliv. Mått: 22x17 cm ex ben. Köp till spritvärmare för bruk inomhus.

Z-aim_FORUM.pdf 1 2014-02-06 10:57

28 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

ARBETSLIV

DE HAR HAFT sin nya titel affärsutvecklingschef i näs-tan två år nu, Roger Johans-son och Patrick Bäckström. Och även om de sitter många

mil ifrån varandra och sällan ses, har de redan hunnit lära känna varandra. I ett konferensrum på Sveaskogs kontor i Öre-bro finner vi Roger Johansson. Ur högtala-ren på bordet hörs Patrick Bäckströms norrländska stämma, direkt från Svea-skogs kontor i Piteå.

– Vi hörs minst en gång i veckan, bollar idéer och problem med varandra. Det fun-gerar väldigt bra, trots avstånden, säger Patrick.

Affärsutvecklingschef är sedan 2012 en ny tjänst i Sveaskogs organisation: Varför?PATRICK: Vi arbetar efter en tydlig inrikt-ning: att vi behöver utveckla samarbetet med våra kunder och tillsammans med dem skapa mervärden för att öka vår ge-mensamma konkurrenskraft. På så sätt kan vi säkerställa ett fortsatt högt värde på vår

Sveaskogs affärsutvecklingschefer har en ny roll i organisationen. Men vad gör de egentligen? Roger Johansson i Örebro och Patrick Bäckström i Piteå är överens: Det handlar om utveckling, verksamhetsstöd och inte minst – att vara bärare av en ny företagskultur.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: ANDREAS VARRO / TOMAS BERGMAN

skog. Vi har en viktig roll att fylla som pro-fessionell leverantör och samarbetspartner i utvecklingen av nya produkter. ROGER: Det är som Patrick säger: vi kan inte bara sälja fler stockar på samma sätt. Vi måste se hur vi som råvaruleverantör kan hjälpa kunden att bli lönsammare. Det gynnar våra kunder, och det gynnar oss och de skogsägare som vi gör affärer med.

Vad gör en affärsutvecklingschef?ROGER: Jag ansvarar för en enhet med sju medarbetare som jobbar med utveck-lingsfrågor nära knutna till verksamheten. Vi är ett stöd för Sveaskogs kunder och ar-betar tillsammans med säljare, logistiker och övriga delar av organisationen. Men vi är även verksamhetens röst i interna pro-jekt. Just nu tar vi fram ett nytt produk-tions- och logistikstyrningssystem. Och vi är Sveaskogs ansikte utåt i flera bransch-gemensamma sammanhang. PATRICK: Jag instämmer med föregåen-de talare och tillägger att vi är bärare av en ny affärskultur.

Med mandat att skapa nya affärer

SVEASKOGS ANSIKTE UTÅT.I�rollen�som�affärsutvecklingschef�besöker��Patrick�Bäckström�många�av�Sveaskogs�kunder.

Nu jobbar vi alla tillsammans för att stärka kundens värde. ROGER JOHANSSON, affärsutvecklingschef.

FAKTA

Roger JohanssonBor: NorbergUtbildning: SkogsmästareKarriär inom Sveaskog:�Började�som�avverkningsledare�i�Skinnskatteberg�2000,�men�har�sedan�2002�arbetat�med�utveckling�i�olika�former.�Bland�annat�med�att�ta�fram�nya�it-system.�Jobbade�2008-2012�på�marknadsstaben�med�bio-bränsle.�Sedan�1�april�2012�affärsutveck-lingschef�i�Mellansverige.��Aktuellt:�Tog�motorsågskörkort�för�pri-vat�bruk�i�vintras�och�kan�fortfarande�köra�skotare�om�tillfälle�ges.

Vad menar du med det?PATRICK: Jag kan ge ett exempel. Ett såg-verk upplevde problem med fäll- och kapsprickor. Hur kan våra maskinförare minska de skadorna, och kan vi på så sätt förbättra ekonomin både för oss och för sågverket? Det är viktigt att vi alla ser hur vi kan bli en del av kundernas värdekedja och ta ansvar för den kvalitet som levere-ras till kundernas kund. Det är en mognad, att alla i Sveaskog ser hur de kan bidra till att skapa värde för kunden. ROGER: Sveaskog kommer från en orga-nisation med stuprörstänk. Det var VI på inköp, VI på produktion och VI på mark-nad. Nu jobbar vi alla tillsammans för att stärka kundens värde. Vi ska även arbeta proaktivt och erbjuda kunden nya lösning-ar genom att engagera den expertkompe-tens som finns i hela Sveaskog.

Berätta mer!ROGER: En viktig skillnad är att vi har renodlat säljarnas roll så att de kan foku-sera på kontakten med kunden. Samtidigt

NYCKELPOSITION.Sveaskogs�affärsutvecklingschefer�har�en�nyckel-position�som�bärare�av�en�ny�företagskultur.��Roger�Johansson�lyssnar�in�kollegorna�på�Örebro-kontoret.

1 • 2014 FORUM�SVEASKOG 29

Vilka skogsfastigheter säljer Sveaskog under 2014, Sören Åhlund, fastighets-ansvarig på Sveaskog? –�De�objekt�som�läggs�ut�för�försälj-ning�i�mars�ligger�samtliga�i�mellersta�eller�norra�Sverige,�de�allra�flesta�i�in-landet.�Totalt�kommer�vi�under�2014�att�sälja�mark�som�omfattar�omkring�10�000�hektar.�Det�brukar�bli�omkring�30��genomförda�affärer.�Ibland,�men�väldigt�sällan,�ligger�det�ett�torp�eller�ett�hus�på�skogsfastigheten.

Varför säljer Sveaskog skogsmark?–�Sveaskog�har�ett�uppdrag�från�staten�att�sälja�sammantaget�tio�procent�av�markinnehavet.�Syftet�är�att�stärka�enskilt�skogs-bruk�främst�i�glesbygd,�så�att�det�ska�bli�lättare�att�skapa�inkom-ster�där.�Vi�har�redan�sålt�7,5�procent�av�marken�och�det�finns�inget�nytt�beslut�att�Sveaskog�ska�sälja�mer�mark.�Så�det�gäller�att�passa�på.�

Hur gick försäljningen av skogsfastigheter under 2013? –�Vi�har�lyckats�väl�trots�att�det�varit�oroliga�tider�i�världskon-junkturen.�Vi�har�genomfört�tjugofem�affärer�och�sålt�skogsfas-tigheter�på�sammantaget�9�000�hektar.�Vad�gäller�skogsmark�så�påverkas�efterfrågan�inte�enbart�av�hur�konjunkturen�ser�ut.�In-vesteringen�är�för�de�flesta�väldigt�långsiktig�och�många�vill�pas-sa�på�när�det�väl�finns�en�fastighet�till�salu�i�närområdet.�

Hur ser den genomsnittliga köparen ut? –�Den�allra�vanligaste�köparen�är�en�medelålders�man�som�bor�i�samma�kommun�som�den�aktuella�skogsfastigheten�ligger,�även�om�38�procent�av�skogsägarna�i�Sverige�är�kvinnor.�Ofta�äger��köparen�redan�skog�i�närheten�och�vill�utöka�sitt�innehav.�Men�det�blir�allt�vanligare�med�köpare�från�större�kustkommu-ner�som�Umeå�och�Luleå,�som�inte�varit�skogsägare�tidigare.�De�är�ofta�småföretagare�med�stort�intresse�för�skog.�Väldigt�sällan,�kanske�en�gång�på�hundra,�kommer�köparen�från�ett�annat�land�än�Sverige.�Då�uppdraget�att�sälja�fastigheter�är�riktat�till�enskil-da�personer�så�säljer�vi�inte�till�aktiebolag.

De aktuella objekten läggs ut på sveaskog.se under Fastigheter till salu.

Ny möjlighet att köpa skogsmarkSnart lägger Sveaskog ut nya skogsfastigheter till försäljning. Men det gäller att passa på – av de tio procent skogsmark som Sveaskog har i uppdrag att sälja är redan 7,5 procent av marken i Norrbotten såld.

SÖREN ÅHLUND, fastighetsansvarig på Sveaskog.

Fem steg från intresse till affärPå sveaskog.se beskrivs i fem enkla steg hur du får stöd hela vägen från fundering på köp till anbud, handlingar och lagfart. Om du vill titta på skogsmark som är till salu i ditt område, och behöver någon att fråga om råd, så kan en av Sveaskogs virkesköpare följa med dig ut.

FAKTA

Om Sveaskogs affärsutvecklingscheferAffärsutvecklingscheferna�är�även�biträdande�marknadsområdeschef�och�ansvarar�bland�annat�för:● Affärsutveckling�inom�logistik;�

råvaruanskaffning�och�fältinköp;�virkesvärdefrågor�och�den�digi-tala�kedjan;�utveckling�och�ratio-nalisering�av�mätmetoder�och�mätteknik.�

● Affärs�och�verksamhetsplane-ring,�samt�uppföljning

● Att�driva�och�implementera�kvali-tets-�och�effektivitetsfrågor.

som jag och Patrick med våra medarbetare och övriga organisationen är ett stöd för kunderna. Vi garanterar att de timmer-stockar som vi har avtalat med kunden, tillredda på det sätt kunden vill, kommer att levereras av Sveaskog. PATRICK: Vi går ett steg längre och stu-derar vad kundens kunder vill ha. Tillsam-mans med försäljningschefen på ett svenskt sågverksföretag tittar vi nu på hur vi kan använda Sveaskogs arbete med mil-jö- och naturvårdsfrågor för att stärka de-ras produkter och särskilja dem på mark-naden. Det är något som slutkunderna ef-terfrågar och det bedöms bli ett allt viktigare konkurrensmedel i framtiden. I det projektet är Sveaskogs experter på miljö- och naturvårdsfrågor med ute hos kunden. Fungerar den nya rollen?

ROGER: Flera kunder har sagt att de upplevt en positiv förändring det senaste året, så vi är på rätt väg. Men det handlar, som Patrick säger, om en kulturföränd-ring. Vi måste vara målmedvetna och ut-hålliga.

Hur ser affärsläget ut?ROGER: Jämfört med för ett år sedan är det betydligt ljusare. Orderingången på sågverken är god samtidigt som deras la-gernivåer är på väg ner. PATRICK: Utvecklingen går åt rätt håll, men jag vill framhålla att det är upp till oss själva om det ska gå bra. Konjunkturer går upp och ner, men det gäller för oss att ständigt utvecklas och bli bättre.

Varför valde ni att börja i skogs- branschen?PATRICK: I grunden är det ett natur-intresse och ett intresse för affärer. Inspi-rerad av min far och andra i släkten som jobbat i skogen kändes det självklart för mig att välja skogsbranschen. Efter gym-nasiet funderade jag på att bli läkare, för det hade jag betyg för. Men min studieväg-ledare tyckte att jag skulle följa hjärtat. Det har nog räddat liv, tror jag. ROGER: Jag har också en ärftlig koppling. Farfar var skogshuggare inom Domän- verket och pappa var anställd som ma-skinförare. Så jag är tredje generationen inom samma företag. Det var kombinatio-nen teknik och natur som lockade. Jag började som skogshuggare, men nu är det inte ofta jag har barr i skorna på arbetstid. Kontakten med det som händer i skogen tappar jag dock aldrig.

FAKTA

Patrick BäckströmBor:�PiteåUtbildning:�JägmästareKarriär inom Sveaskog:�Började�1992�som�försäljningschef,�med�ansvar�för�Jokk-mokks�förvaltning.�Har�efter�det�arbetat�länge�på�marknadssidan�som�marknads-chef,�försäljningschef,�virkeschef�etc�.�Blev�2006�produktionschef�för�hela�Norrbotten.�Är�sedan�1�april�2012�affärsutvecklings-chef�i�norra�Sverige.Aktuellt: Utsågs�hösten�2013�till�en�av�Årets�Förbättrare�på�Sveaskog�för�sitt�projekt�tillsammans�med�Malåsågen.

FYRA FRÅGOR TILL

30 FORUM�SVEASKOG� 1 • 2014

FRITID

PRAKTISK KIKAREVem�vet�vad�som�kvittrar�i�trädtopparna.�En�lätt�och�gummiklädd�kikare�kan�ge�svar�på�det.�Den�kostar�149�kronor�på�Clas Ohlson.

Känsla av vårMed våren och dess ljus inom räckhåll är det dags att börja planera för trevliga utflykter i naturen.

HOPFÄLLBAR PALLDet�är�skönt�att�vila�benen�på�en�lätt�och�hopfällbar�pall�när�orken�tryter.�Pallen�finns�på�Jula�och�kostar�45�kronor.

STABILA STEGVid�promenader�i�skog�och�på�vandringsleder�kommer�en�stabil�och�vattentät�känga�väl�till�pass.�Den�här�kostar�1899�kronor�på�Naturkompaniet.

MATSÄCK I SKOGENSvart�matlåda�med�djurmotiv�på�locket.�Passar�perfekt�för�matsäck�i�skogen.�Matlådan�finns�på�Åhléns�och�kostar�49�kronor.

FÄRGGRANN TERMOSPicknick�med�en�kopp�kaffe�och�varmkorv.�Med�en�gulrandig�och�stöttålig�termos�i�packningen�kan�det�bli�verklighet.�Kostar�49�kronor�på�Ikea.

MAT ÖVER ÖPPEN ELDEn�finsk�stekhäll�med�löstagbara�ben�att�använda�direkt�över�öppen�eld�är�bra�att�ha�när�hungern�infinner�sig.�Pris�1399�kronor�på�Naturkompaniet.�

VARMT OM RUMPAN�Även�om�den�genomsnittliga�temperaturen�i�Sverige�går�över�noll�i�mars�så�behövs�någonting�värmande�att�sitta�på.�Sittdynan�finns�på�Clas Ohlson�och�kostar�19�kronor.

SOL I SINNETFör�soldyrkarna�så�har�de�tre�senaste�marsmånaderna�i�Sverige�varit�fullträffar.��I�bästa�fall�blir�även�mars�2014�det.�Sol-glasögonen�finns�på�Teknikmagasinet�för�30�kronor.

1 • 2014 FORUM�SVEASKOG 31

KORSORD

EN FALKMAN

HAR DET SKRALT I KASSAN

EN ROFYLLD

SAKÄR BABY-KINDER

ÄR BÅDE EN BOLL OCH EN NALLE

AND MED LÅNG

STJÄRT

UNDER-HÅLLER

ATT SLÅ UPP I

VISS KONJAK

MÖRKER- JOBB

FESTLIGT VÄRRE

FILOSOFI

SEX

GRUNKA

SMÄLT

TVÄRTANTALKAN MAN BANAN

INTER- JEKTION DAL

GÖRS NAGLARKRÄKAS

BOKSTAVE-RAS TORE FEMTIOETT TOPP FÖR

TJEJER

BLIR VISIT MED BE

LÄKARJOBB

KASTAR PLAGG FRÄTER

GÖRA BRÖD

FÅRHÅRVILLE

RINGA HEM

STÖD I NÖD

DET ÄR DET SOM RÄKNASRYKT

HAR MAN SAGT DET FÅR MAN SÄGA B

DESIGNVISS

STANDARD

LUTETIUMSPÅR AV

SÅR

FEMTIO

C2HCl3GOSA

SLANG-UNGAR

SMILA EN SMULA

SAMLING AV VIKAREUSCH!

GREPPA

PÅ BIL I SEVILLA

FILM AV FRITZ LANG

SITT-PLATSER I

BASTUVAR ORUP EN AV TRE

REG. VARU-MÄRKE

BRA BETYG

AREAFÖRR PÅ BIL FRÅN HYLTE

www. alinea.nu

FORUM1-2014

❶ ❷ ❸❹

❼ ➑

SADE

KOR

T

VISS

TEL

E-FO

NI

EN LITEN FIGUR HOS

NALLE PUH

PARTY FÖR MINDRE

Rätt ord i förra numret: SKARE

LÄSARNAS BILDER

Vårtecken!Visst�är�det�en�skönt�att�våren�återvänder�varje�år?�Mejla�dina�bästa�bilder�på�vårtecken�till�forum@sveaskog.seoch�tävla�om�en�fin�walkstool.�Inskickade�bilder�kan�komma�att�publiceras��på�Sveaskogs�Facebooksida.

3:e pris:En vit ståltermos med isolerande skruvkork.

VAD ÄR VÄL BÄTTRE än�att�krypa�upp��i�soffan�och�lösa�ett�korsord?�

Om�du�knäcker�korsordet�kan�du��dessutom�vinna�ett�fint�pris.

Nyckelordet�bildar�du�genom�att�använda�bokstäverna�i�rutorna�med�de�röda�stjärnorna.�Ordet�vi�söker�finns�med�på�bilden.��Mejla�ordet�till�tavlingssvar@sveaskog.se��senast�den�1�maj. Du�kan�även�posta�ett�vykort�med�rätt�svar�till:Korsordstävling, Forum Sveaskog Sveaskogs kundcenter Box 315, 952 23 Kalix

Förra�numrets�vinnare�finner�du�på��www.sveaskog.se/forumsveaskog.DE HÄR PRISERNA kan�du�vinna.��

Se�fler�läsarbilder�på��www.sveaskog.se/forumsveaskog

4–10:e pris: Skön fleecefilt som blir lätt att bära med sig.

1:a pris: Laptopväska som även går att bära som ryggsäck.

2:a pris: Exklusiv jakt-kniv från EKA.

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK!

VINNAR BILDEN!

KÅNKANDE.Jörgen Harr fotograferas med den 81 kilo tunga björn, som han fällt på Kallön utanför Arjeplog, på ryggen.

KAMOUFLERAD.Lappuggla försöker smälta in

i omgivningen i Kurt Hugssons bild från Gammelstadsviken i Luleå.

PROFILBILD.Carl Henrik Ahlbäck i Uppsala

lyckades fånga silhuetten av en ko när solen var på nedgång.

POSERANDE.Två rådjur står modell i

nysnö och vintersol. Karin

Thorell från Överkalix

fotograferade.

P0STTIDNING�BReturadress:�Sveaskogs�Kundcenter

Box�315,�952�23�Kalix

TILL SIST…

EMMA OLBERS, formgivare.

GÅR DET ATT tillverka möbler av Stock-holms nedfallna träd? Blir det en vackrare pall om du kände till trädet redan innan? Så gick Emma Olbers funderingar kring sitt uppdrag inför utställningen Stockholm Wood 2012. Resultatet blev en liten kollek-tion gjord av restmaterial från staden – bland annat en alm från Stureparken och en pil från Norr Mälarstrand – i samarbete med hantverksföretag och möbeltillverkare.

Uppväxten på ett jordbruk utanför Göteborg, där hon och systrarna är femte generationen, präglar Emma Olbers tanke-gångar, värderingar och formgivning.

– Livet på gården blev en grund för ett ständigt miljötänkande, säger Emma.

Äkta material och hållbar tillverkning har kommit att bli hennes huvudfokus.

– För mig är det viktigt och värdefullt att få vara med i hela cykeln, från träd till färdig produkt.

Uppväxten på ett jordbruk utanför Göteborg har präglat formgivaren Emma Olbers yrkesval. Att vandra i skogen med morfar och höra honom berätta om träd gav en särskild känsla för materialet.

som kom i maj 2013. Tre Sekels kollektion är helt i björk, från skogar i Dalsland, Västergötland och Värmland.

Emmas favoritträslag är annars ask.– Det är hårt och har en sådan fin färg

med skiftande nyanser av grått. Och träden i sig är så vackra.

EN SÄRSKILD KÄNSLA för trä växte fram under barndomens vandringar i sko-garna tillsammans med morfar Arnold.

– ”De där tallarna sparar vi, de blir fina fönstertallar”, kunde han slå fast, och jag lyssnade och lärde.

Emma fick också vara med och plantera en och annan gran under sin uppväxt.

– Har man gjort det vet man hur lång tid det tar för dem att växa sig stora och star-ka. Det ger en respekt för naturen och ma-terialet som jag har burit med mig.

Skärgårdsskog är något annat som Emma inspireras starkt av.

– Jag och familjen har sommarhus på en ö i Roslagens skärgård och där fascineras jag ständigt av tallarnas skönhet.

Hemma i lägenheten på Södermalm i Stockholm är favoritmöblerna matstolar designade av Axel Larsson, med naturligt vacker sadelgjord. Kvalitet och tidlös form, som möblerna i Emmas egen design.

EFTER UTBILDNING på Nyckelviks-skolan och Beckmans formlinje väntade jobb hos Ikea. Det första uppdraget var för-varingsserien Framåt och det kom att bli fler möbler och detaljer för möbeljätten.

Sedan 15 år har Emma Olbers sin egen designstudio. För närvarande arbetar hon främst för Ire Möbel, Tre Sekel och Asp-lund – alla svenska möbelproducenter med produktion i Sverige. Hennes soffa Rejoin för Ire, Svanen- och Möbelfaktamärkt, fick magasinet Elle Interiörs designpris 2013 för ”Årets möbel”. Motiveringen löd: ”Snygg, skön, flexibel och miljövänlig – den här soffan är allt det vi efterfrågar av årets möbel 2013.”

Ett fint kvitto på design i världsklass. I skrivande stund arbetar Emma med en

solitär fåtölj i ek för Ire och en bänk i björk för Tre Sekel.

– Bänken är en kompis till soffan Greta

Emmas känsla för trä

TEXT: ANNA GARDBERG

RESTMATERIAL.Kanske�har�du�lutat�dig�mot�den�alm�som�blev�till�bord�i�Emmas�kollektion�Stockholm�wood,�gjord�av�restmaterial�från�Stockholms�nedfallna�träd?