Komponentuppdelning av elnätet på lokalnivå

Examensarbete av

Karl-Johan Andersson

2C1011

Elektriska Energisystem Kungliga Tekniska Högskolan

Stockholm, Sverige 2008

II

Förord

Elpriserna är ofta debatterade i dagspressen, om dess skälighet och vad det är som driver dem. Ett problem vid prissättningen är nätkostnaderna. Sveriges elnät har i många år varit förhållandevis färdigbyggt i jämförelse med andra länder. Generation i norr och konsumtion i söder har länge varit modellen för elnätet, och det är först i och med de senaste årens tal om satsningar på vind- och vågkraft i södra delen av landet som egentligen givit några större nytillskott i vårt nät sen kärnkraften togs i drift. Vårt nät är alltså väldigt gammalt. Det finns ledningar från början av 1900-talet som fortfarande är i drift.1 Och varför skulle man sluta använda komponenter som fungerar, framför allt när de har betalat sig flera gånger om? Men hur värderar man ett nät som innehåller både gamla och nya komponenter? I första hand är det givetvis den ekonomiska åldern som är avgörande. Men bara åldern säger inget om komponentens värde, den berättar bara hur mycket av det värdet som finns kvar. Det egentliga komponentvärdet är beroende på vilken typ av komponent det är, hur den används, vid vilken spänningsnivå och i vilken typ av geografiskt område den används. Det här arbetet ska försöka göra en så adekvat men ändå enkel uppdelning som möjligt för att därigenom ge ett förslag på hur de elektriska förutsättningarna för en värdering av elnätet kan se ut.

TackEtt stort tack till Camilla Rosenberg på Energimarknadsinspektionen som hade vänligheten att ta in mig som ex-jobbare utan någon egentlig plan. Tack till Rémy Kolessar, Torbjörn Solver och Lena Lange Jaakonantti på Energimarknadsinspektionen för hjälp, tankar och vägledning.

Ett extra stort tack till Herlita Bobadilla-Robles på Gävle Energi AB som alltid har varit mer än villig till att bidraga med nätdata och svar på frågor. Tack också till Marita Sundberg på Luleå Energi Elnät AB, Anders Nilsson på Arvika Elnät AB, Christer Wiik på Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB och Anders Holmgren på Linköping Kraftnät AB för att jag fick använda mig av data från era elnät och alla svar på mina frågor.

Tack till Torleif Henriksson på ABB, Gunilla le Dous på Göteborg Energi Nät AB, Mats Klarén på Nexans IKO Sweden AB, Ulf Wagenborg på Svensk Energi och Ulf Lindström och Geo Axelsson på EnergoRetea för hjälp i stort och smått på vägen.

Tack till Lennart Söder och Magnus Perninge på KTH för er del i det här examensarbetet.

Slutligen vill jag tacka min kära flickvän Sofie Jacobsen för att hon har peppat mig och fått mig att faktiskt arbeta.

____________________________Karl-Johan Andersson Stockholm, 2008

III

Sammanfattning

Sverige ska, i enlighet med ett EG-direktiv 2003/54/EG, gå över från att i efterhand reglera elnätstarifferna med hjälp av ett fiktivt nät till att göra det i förväg med det faktiska nätet som utgångspunkt. Då behövs en komponentuppdelning av elnätet göras för att kunna fastställa värdet på nätet och därigenom det tariffpris som är skäligt för nätföretaget att ta ut. De primära uppdelningskriterierna är spänningsnivå och områdestyp. Spänningsnivån är avgörande för hur kostsam och komplicerad en nätdel är, då lagar och regler blir hårdare och fler ju högre upp i spänningsnivå man kommer. Det här arbetet är begränsat till lokalnätsdelen av uppdelning, det vill säga från 20 kV och nedåt. Områdestypen är avgörande för vilken typ av komponenter man kan och vill använda. I storstadsmiljö är luftledningar och fristående nätstationer oönskade både av praktiska, säkerhetsmässiga och estetiska anledningar. Luftledningar är vanligare på landsbygden, där det inte är ekonomiskt försvarbart att lägga ned kabel, utan det billigare luftalternativet väljs. Ett ingrepp i storstadsmiljö är också mycket kostsammare än ett i tätort eller landsbygdsmiljö, vilket är avgörande för en komponents värde. Värdet på en befintlig nätstation i storstadsmiljö är mycket högre än en station av motsvarande typ på landsbygden. De komponenter som beaktas är luftledningar, markkabel samt nätstationer. Dessa finns i sin tur i en mängd avarter som utgör förutsättningar för undergrupperingar av komponenter. Baserat på komponenternas faktiska närvaro i näten och dess elektriska egenskaper delas de in i grupper som tillsammans med område och spänningsnivå kan avgöra komponentens faktiska värde och därmed kunna ge ett värde på hela nätet.

IV

Abstract

Sweden will, in accordance with the EU-directive 2003/54/EC, move from post-regulating the electricity power grid-tariffs by using a fictitious grid, to a regulation in advance which uses the actual power grid as a starting point. For this purpose a component breakdown of the grid needs to be made to determine the value of the network and by that the tariff price that is reasonable for the network business in question to charge.

The primary breakdown criteria is the voltage-level and type of region. Voltage-level is crucial for the cost and complexity of a grid-part, because the higher the voltage-level is, there are more and stricter laws and rules to follow. This work is limited to the distribution-part of the grid, in other words voltage levels from 20 kV and below. The type of region is crucial to the type of components you can and want to use. In city environments both overhead-wires and independent substations are undesirable for both practical, safety and aesthetic reasons. Overhead-wires is more common in rural areas, where it´s not economically justifiable to use ground-cable, so the cheaper air-alternative is chosen. An interference in a city environment is also much more costly than one in a urban or rural setting, which is crucial for a component's value. The value of an existing substation in a city environment is much higher than a station of similar nature in the countryside. The components that are taken into account are overhead-wires, ground-cables and substations. These come in a variety of aberrations that are used as preconditions for the grouping of components. Based on the components actual presence in the network and their electrical properties they are divided into groups, which together with type of region and voltage-level can determine the component's actual value and thus be able to give a value to the power-grid in question.

V

InnehållsförteckningSida

Förord IIISammanfattning IVAbstact VInnehållsförteckning VI

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Uppdrag 1 1.3 Problemangrepp 2

2 Förstudier 3 2.1 Nuvarande nätreglering 3 2.2 Översikt nättyper 3

2.2.1 Stam-, Region- och Lokalnät 3 2.2.2 Befintliga nätområden 5 2.2.3 Nätstrukturer 6 2.2.4 Avvikande nät 8

2.3 Komponenter 9 2.3.1 Ledare 9 2.3.2 Isolatorer 11 2.3.3 Markkabel 13 2.3.4 Luftledning 15 2.3.5 Mottagarstationer 17 2.3.6 Nätstationer 1 8 2.3.7 Kabelskåp 19

3 Uppdelning 21 3.1 Geografiska områden 21 3.2 Spänningsnivå 22 3.3 Komponenter 23

3.3.1 Plan för komponentuppdelning 23 3.3.2 Ledartyp 24 3.3.3 Markkabel 26 3.3.4 Luftledning 33 3.3.5 Nätstation 40

3.4 Resultat 45 4 Slutsatser 47 5 Framtida frågor 48 6 Referenser 49

Bilaga 1 Nätdata 1.1 Gävle1.2 Linköping1.3 Luleå1.4 Eskilstuna1.5 Arvika1.6 Sammanställd nätdata

Bilaga 2 Svensk typbeteckningsnyckel enligt SS 4241701:2003.

VI

1 Inledning

1.1 BakgrundI dagsläget sker regleringen av elnätstariffer, det vill säga det pris elnätsföretagen får ta för elen, i efterhand och dess nivå sätts med hjälp av ett fiktivt nät, skapat av Nätnyttomodellen. Enligt EG-direktiv 2003/54/EG skall Sverige gå över till ex-ante reglering, det vill säga förhandsreglering av nättarifferna. Målet med det nya direktivet är att se till att konkurrens på lika villkor råder på den inre marknaden för el.2 Energinätutredningen har lämnat förslag på att förhandsregleringen ska ha det verkliga nätet som utgångspunkt. En hypotes är att nätföretagens kapitalbas kan behöva fastställas inför den första tillsynsperioden genom att nätet värderas av Energimarknadsinspektionen genom användandet av i förväg fastställda standardkostnader för olika nätkomponenter. Därutöver kan varje ny investering värderas med hjälp av dessa standardkostnader.3 Uppdelning av komponentgrupperna ska först göras utifrån ett el-tekniskt perspektiv, dvs. utifrån nätens tekniska funktion och förutsättningar. Av framför allt historiska skäl består de svenska distributionsnäten av olika tekniska lösningar, till exempel olika spänningskedjor eller teknikval för ledningar. Den komponentuppdelning som ska läggas till grund för standardkostnaderna ska därför dels kunna täcka landets olika nätstrukturer och topologier och dels säkerställa att nätens grundläggande tekniska funktion kan utföras med den föreslagna uppdelningen.3

1.2 UppdragGenom en lämplig uppdelning av komponentgrupper för olika elnätsanläggningar på lokalnätsnivå med avseende på precision, arbetsinsats (inrapporteringsmässigt) och teknisk funktionalitet, verifierat av känslighetsanalyser, lägga grunden till en optimal reglermässig uppdelning i enlighet med Energinätutredningens proposition SOU 2007:99 - Förhandsprövning av nättariffer m.m.

ProblemAvvägningen av aggregationsnivån: att hitta en tillräckligt detaljerad nivå för att kunna hantera samtliga typer av elnät och dess funktionalitet. Den valda aggregationsnivån bör också möjliggöra att särskilja kostnadsdrivande faktorer och ge en god jämförbarhet för effektivitetsanalyser. Identifiering och utvärdering av de kostnadsdrivande faktorerna genom känslighetsanalyser bör slutligen genomföras. En förutsättning för att kunna utföra relevanta analyser är att dessa baseras på nätdata från verkliga nät. Dessa nät bör väljas så att representationen av de svenska nätföretagen blir så bra som möjligt, dvs. storstadsnät, blandad bebyggelse samt landsbygdsnät. En lämplig klassificering utifrån teknisk funktionalitet ska tas fram för detta ändamål.

Utgångspunkter för komponentuppdelningen kan vara EBR:s (ElByggnadsRationalisering) kostnads- och konstruktionskataloger. I vissa äldre nät respektive vissa specifika nät (skärgårdsnät, citynät mm) bör behovet av extra komponenter utvärderas utifrån i första hand ett tekniskt perspektiv. Grova kostnadsbedömningar av dessa identifierade komponenter kan tas fram för att kunna genomföra känslighetsanalyser.

Beskriva teknikmässiga förändringar (historiska, innevarande och ev. framtida tänkbara) på komponenter och byggnadstekniker, och eventuell incitamentsförändring för användandet. Vad har varit drivande för val av byggnadssätt och vad driver nu? Lyfta ämnet och beskriva det.

1 (49)

Påverkan av nätstrukturen på överliggande nät (regionnäten) bör också analyseras. Ta fram en lämplig gruppering av nätföretag samt lämna förslag på representativa ”standardnät” för varje grupp med avseende på nätstrukturen och nätfunktionen.

Ta in och analysera indata från nätföretagen och finna nyckelkomponenter, ty hela distributionsnätet kan bli svårt att få uppgifter om från företagen. Ledningsnätet på mellanspänningsnivå, nätstationer och kabelskåp borde täcka in de viktigaste delarna. Beskrivning av lämplig indelning av elnätet i komponenter – lämpliga aggregationsnivåer för komponenter med liknande avskrivningstider så att man kan räkna ut en snittålder för komponenter.

Avslutning: Belysa ämnet med några exempel och avsluta med vidare frågeställningar, slutsatser och rekommendationer.

1.3 ProblemangreppFör att arbetet ska ge en bild som är så överensstämmande med verkligheten som möjligt så bestämdes att data från några mindre aktörer på elmarknaden skulle användas som grund för studierna, så att datamängden skulle få en överskådlig storlek. För att ge en så nyanserad bild av elnätet som möjligt så skulle elnätsföretagen väljas på så vis att de representerade olika delar av landet. I samråd med min handledare på Energimarknads-inspektionen, Rémy Kolessar, bestämdes att Linköping Kraftnät AB och Gävle Energi AB skulle vara representanter för city- och tätortsnät. För mer glest befolkade områden valdes Luleå Energi Elnät AB i norr och Arvika Elnät AB i mellansverige. På grund av den lokala anknytningen till Energimarknadsinspektionen valdes slutligen Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB som femte och sista analysföretag.

Lämplig uppdelning och värde Vad är då en ”lämplig uppdelning av komponentgrupper”? Komponentuppdelningen är främst tänkt att användas för att göra modeller av verkliga nät. Modellerna ska främst användas för att värdera de modellerade näten. Därför är det inte värdet på specifika komponenter så mycket som deras värde som helhet i ett nät som är drivande. En extra parallell ledare till en redan existerande har i sig ett lägre värde än den befintliga, då den inte fyller någon funktion annat än avlastning och beredskap för fel. Men komponentmässigt har de samma värde och nätdelen som helhet får ett högre värde tack vare den nya ledaren som bland annat minskar risken för avbrott för kunden. Då det är nätvärdet som avses när värde omtalas i det här arbetet kommer komponentvärdet vara nära knutet till de kostnads-drivande aspekterna. Detta medför att ett företag som investerat mycket i sitt nät, och därmed skapat en säker el-överföring har ett nät som är mer värt än ett företag som inte har gjort det. Företaget vars kunder har en säkrare eltillförsel tillåts då ta ut högre nättariffer än företag som inte gjort det. Kostnaden hamnar alltså i slutändan på kunden, men den bild jag har fått av el-företagen gör att jag finner det otroligt att de skulle bygga ett onödigt säkert nät bara för att möjligen få en högre tariffnivå. Dock borde incitamentet att slippa straffavgifter för avbrott tillsammans med bättre tariffnivåer verka för att närföretagen ska optimera sitt nät vad det gäller överföringskvalité. Uppdelningen måste vara enkel att förstå och arbeta med, därför bör den bestå av ett så litet antal komponenter som möjligt. Dock måste dessa komponenter kunna ge en acceptabel bild av nätet. De måste tydligt framgå från de standardkomponenter som väljs vilka verkliga komponenter de representerar, för att underlätta arbetet med dem.

2 (49)

2 Förstudier

2.1 Nuvarande nätregleringDen nuvarande regleringen av elnät-tarifferna använder sig av Nätnyttomodellen,4 framtagen av Mats B-O Larsson, för att få fram nätets prestationer. Dessa prestationer, kallad ”nätnyttan” visar hur väl nätet lever upp till de krav som ställs på det. Utifrån det bestäms skäliga nättariffer för nätet. Nätnyttomodellen arbetar med ett fiktivt nät som byggs upp av de nätdata som nätföretaget tillhandahåller. Det nätet byggs upp med hjälp av samtliga konsumenters och gränspunkters läge i nätet uttryckt i x- och y-koordinater, samt energileveransen till konsumenterna.4

Ett antal förenklingar görs, bland annat följande:4 – Ingen hänsyn tas till topologi.– På låg och mellanspänningsnivå görs ingen skillnad på luftledning och markkabel. – Lågspänningskablarna dras med raka linjer.

Nätnyttomodellen bygger upp nätet i fyra spänningsnivåer (130, 40, 10 samt 0.4 kV) och använde för varje nätnivå bara en ledararea (FeAl 454, FeAl 234, 1x3x240 mm2 samt 4x150 mm2). Enligt en analys av Svensk Energi är de valda ledningsareorna för distributionsnätet för grova och de för transmissions- och subtransmissionsnätet för klena..5

2.2 Översikt nättyperAv historiska skäl finns det många olika nättyper i Sverige. De delas dels upp efter nätspänningen och dels efter topografin. Detta är dock ingen exakt vetenskap, och det finns givetvis specialfall som inte ser ut som förväntat trots att de uppfyller alla kriterium för en gruppering. Anledningen kan vara bland annat topografisk, nätägar- eller nätanvändarberoende. Alla spänningar som används i arbetet är huvudspänningar. Huvudspänningen är den som uppmäts mellan två faser, till skillnad från standardspänningen som uppmäts mellan fas och jord. Exempelvis motsvarar en huvudspänning på 0.4 kV en standardspänning på 230 V.

2.2.1 Stam-, Region- och LokalnätNär man idag talar om elnätets olika spänningsnivåer så är det generellt tre grupper man talar om; transmissionsnät, subtransmissionsnät och distributionsnät. Dessa kallas också för stamnät, regionnät och lokalnät. Det finns inga exakta spänningsgränser som avgör i vilken kategori ett nät ska hamna, bara ungefärliga intervall. Det är snarare vad det används till som är avgörande.6 Alla informationskällor verkar ha en egen uppfattning om var intervallen för spänningsgränserna ska ligga (i vissa fall kan till och med en och samma bok ge olika värden7) men de är alltid i samma storleksordning. Se illustration 1.

3 (49)

För den oinvigde är det lätt att ställa sig frågande till det stora hopp i spänningsintervallen, och de till synes icke-kontinuerliga överlappningarna mellan de olika intervallen. Detta beror på att spänningen gör stora hopp i och med att deras transformering genom nätstrukturen. Exempelvis kan överföringen från generering till konsumtion se ut som i illustration 2:

Detta är bara en av många möjliga spänningsstegs-kombinationer som kan användas.

4 (49)

Illustration 1: Elsystemets uppbyggnad efter spänningsnivå8

Illustration 2: Exempel på överföringskedja från generering till konsumtion

StamnätetStamnätet utgörs av alla 400 och 220 kV-system och det mesta av utlandsförbindelserna (både högspänd likström och högspänd växelström). Stamnätet ägs till största delen av Svenska Kraftnät som även står för driften7. Stamnätet är Sveriges elektriska ryggrad och är uppbyggt för att sammankoppla de högproducerande områdena i norr med de högkonsumerande i söder. Spänningsnivån kallas extrahög spänning.8

RegionnätetRegionnätets spänningsnivå ligger normalt mellan 130-70 kV, men det kan sträcka sig ned till 40 kV. Näten ägs och drivs av kraftföretag, och används för att överföra ström från stamnätet till distributionsföretag och regionnätskunder7. Spänningsnivån kallas högspänning8.

LokalnätetLokalnäten har normalt en spänningsnivå mellan 20-0.4 kV, men kan i vissa specialfall ha en spänningsnivå upp till 40 kV. Detta är dock ovanligt, och ingen av de företag som analyserades använde 30 och 40 kV. Därför bortses det från i det här arbetet. Lokalnäten ägs och drivs av distributionsföretag.7 Lokalnätens funktion är att distribuera ström,6

och detta sker till största delen på 0.4 kV-nivå i det så kallade lågspänningsnätet. Lågspänning kallas den spänning som understiger 1 kV. Den delen av lokalnätet som arbetar med spänningar på 1-20 kV kallas för mellanspänningsnät. Tidigare kallades även det för högspänningsnät, likt regionnätet, men på senare tid har försök gjorts från den akademiska världen att byta namnet för att skilja de olika spänningsnivåerna åt.

Tillstånd Tillstånd från svenska staten krävs för att få distribuera elektrisk energi i landet, så kallad nätkoncession och finns i två typer. Nätkoncession för linje avser specifika dragningar, nätkoncession för område avser på samma sätt ett område. För 400 kV-ledningar är det regeringen som ger koncession, för de övriga nivåerna är tillståndsgivaren NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket).7 Subtransmissionsnätet är kopplat till nätkoncession för linje och distributionsnätet till nätkoncessioner för område.3 För spänningar över 25 kV krävs också drifttillstånd. Har man koncession för till exempel en 70 kV-ledning, men saknar drifttillstånd så får man alltså uppföra den men inte spänningssätta den.7

Det här examensarbetet kommer bara (som titeln så passande avslöjar) beröra lokalnäts-delen.

2.2.2 Befintliga nätområdenStandarden för uppdelning av Sverige med avseende på utseende görs i city, tätort och landsbygd. EBR, som leds av representanter för Svensk Energis medlemsföretag, EFA (EnergiFöretagens Arbetsgivareförening), KFS (Kommunala Företagens Samorganisation) och Svenska Kraftnät, som sedan 1960-talet tagit fram standarder för bland annat kabeldimensioner och konstruktionssätt,9

definierar de olika områdena i enlighet med Lantmäteriets terrängkarta.10

Cityområde har sluten och hög bebyggelse med tillhörande parkområden. Tätort är låg- och fritidsbebyggelse samt industriområde. Övriga områden klassificeras som landsbygd.

5 (49)

Detta är en bra områdesuppdelning om man känner topografin. Denna merdata har på ett flertal olika sätt undvikits genom att utföra uppdelningen baserat på statistik. Exempel på några av dessa följer här.

Nätnyttomodellen gör ett försök till en mer statistikinriktad uppdelning, sett utifrån elnätet. Där är city de områden som har 10-30 meter ledning per kund, tätort har 30-60 meter/kund, 60-90 meter/kund klassas som blandad bebyggelse, och slutligen är allt från 90 meter/kund och uppåt klassat som landsbygd.

Svensk Energi använder två parametrar för uppdelningen, dels kundtätheten (mängden kunder per kilometer ledning) och kablifieringen (antalet meter markkabel delat med antal meter luftledning). Kundtätheten säger att glesbygd är de delar som har mycket färre än 10 kunder per kilometer ledning, landsbygd är de som har färre än 10 kunder/km ledning, blandad bebyggelse har mellan 10 och 20 kunder/km ledning och tätort är de områden som har fler än 20 kunder/km ledning. Kablifieringsuppdelningen säger att om ration mellan antalet meter markkabel delat med antalet meter luftledning är mindre än 0.1 så är det ett luftledningsnät, om den är ungefär lika med 1 så är det ett blandat nät och om den är större än 10 så kallas det kabelnät.11

Nätföretagen gör ofta sina egna uppdelningar. Till exempel använder Gävle Energi AB EBR:s fördelning och klassar City < 60 meter ledning per kund, Tätort 60 – 120 meter/kund och Landsbygd > 120 meter/kund.12 Arvika Elnät AB använder en förenklad version av EBR:s uppdelning och kallar den delen av nätet som ligger inom stadsplanerade områden för Tätort och resterande för Landsbygd.13 Göteborg Energi Nät AB använder i cityområden en karta med områden uppmärkta efter hur mycket extrakostnader det blir av att göra ett ingrepp där.14

I en utredning om distributionssystemet för landsbygden från 1969 användes antal kilometer högspänningsledning per kvadratkilometer som mått för att beteckna områdestypen. Uppdelningarna MW per kvadratkilometer och antal kilometer ledning per transformatorstation fördes också på tal.15

Tankar om befintliga nätstrukturerFrågan är vilket behov av en statistisk uppdelning, baserad på kunder och ledningsdata, man egentligen har när inte Nätnyttomodellen ska användas. Nätnyttomodellen använder uppdelningen för att avgöra tätheten i näten, och därigenom vilken krokighetsfaktor det fiktiva nätet ska ha, och därmed den slutgiltiga längden på ledarna.16

När det verkliga nätet med de verkliga ledningarna ska användas så får uppdelningen en helt annan betydelse. En statistisk bas för en egentligen rent geografisk uppdelning skulle förmodligen ge felaktiga kostnader. Bättre vore då att faktisk använda EBR:s definitioner och begära in geografiska och topografiska data från elnätsföretagen. Denna uppdelning kan sedan verka som en kostnadsfaktor vid analysen av nätets värde och ge en korrekt bild av svårigheten i ett ingrepp i nätet. Detta kan sedan ge en faktor som kan ge en viss komponents egentliga värde i det området.

6 (49)

2.2.3 NätstrukturerDet är främst tre nätstrukturer som används i Sverige; radiella nät, slingnät och dubbelmatning.

Radiella nätRadiella nät dominerar på landsbygden då de har en enkel uppbyggnad och lämpar sig för överföring på längre avstånd. I radiella nät ligger alla konsumenter efter varandra, och om ett fel inträffar någonstans på ledningen så kopplas alla abonnenter bortom felet bort.

Radiella nät har en avbrottstid på 1 – 12 timmar beroende på hur allvarligt felet är och var det förekommer. Vid fel måste utryckning ske, felet måste lokaliseras och repareras innan strömmen kan kopplas på igen.11

SlingnätSlingnät finns till viss del i landsbygdsnät, men förekommer mest i tätortsnät. Ett slingnät är egentligen ett radiellt nät som kan matas från båda håll.

Slingnät har en avbrottstid på 0.5 – 2.5 timmar beroende på fel och läge. Arbetsmomenten för att avhjälpa ett fel i ett slingnät är de samma som för ett radiellt nät, men i slingnät kan en alternativ matningsväg väljas och därmed behöver inte konsumenterna vänta på att felet har lagats innan strömmen är tillbaka.11

7 (49)

Illustration 3: Radiellt nät

Illustration 4: Två typer av slingnät

DubbelmatningDubbelmatning används i citynät och till konsumenter som kräver en stabil eltillförsel, som till exempel sjukhus. Ett dubbelmatat nät är egentligen två parallella radiella nät som går till samma konsumenter. Det innehåller dubbla uppsättningar av allt (ledare, transformatorer etc).

Dubbelmatade nät har en avbrottstid på mindre än en minut, då nätet kan klara sig på bara en av slingorna och bortkopplingen av den felaktiga utrustningen sker automatiskt. Om ett fel uppstår i en transformator så är den andra dimensionerad för att klara drift på 125 %, men då krävs ofta extra kylning via ventilation.18 Det är bara vid större olyckor, såsom brand i nätstation/kabeltunnel, där båda transformatorerna/kablarna skadas som några längre avbrottstider uppstår.11

2.2.4 Avvikande nätDet finns många orsaker till avvikande nät. Vanligast är att topografin i vårt avlånga och kuperade land sätter käppar i hjulen för enkla linjedragningar.

TopografisktStora sjöar och skärgårdsmiljö ställer specifika krav på elnätsstrukturen. Den stora blandningen av sjökabel och luftledning/markkabel (beroende på om det är land eller vatten som ska forceras) gör nätstrukturen svår att passa in i en bestämd kategori. Berg, djupa skogar, sankmarker och långa avstånd gör att det finns extremfall bland landsbygdsnäten som inte passar in i den generella landsbygdsstrukturen.

ÄgarstrukturOm ägaren av lokalnätet även äger det överliggande nätet så kan det ge resultat på hur nätstrukturen kommer att se ut. Det är då lättare att planera storskaligt, på samma sätt som för en nätägare som ensam får agera på en stor geografisk marknad, till skillnad från ett område med många små ägare som alla måste ta hänsyn till varandra.

ElnätsanvändareOm det finns stora användare i ett område, exempelvis i ett större industriområde, så kommer nätet att avvika från standardnättypen.

Dessa avvikande nät kommer inte tas upp i det här examensarbetet.

8 (49)

Illustration 5: Dubbelmatat nät

2.3 KomponenterElnätet är uppbyggt av många olika komponenter, men om man höjer sig till en tillräckligt abstrakt nivå, så finns det mellan generation och konsumering två komponenter; ledare och transformatorer. Överföring – transformation – överföring – transformation – distribution (se kapitel 2.2.1). Riktigt så enkelt ska vi dock inte göra det. Ledarna kan främst delas upp i luftledningar och markkablar (beroende på om de hänger i luften eller är nedgrävda i marken) och transformatorerna finns i en mängd olika storlekar, och kräver då olika mängd kringutrustning och grupperas huvudsakligen som transformatorstationer. En sista komponent som inte passar in i någon av kategorierna är kabelskåp. De kan snarast ses som ett tillbehör till ledarna, då de är en in- och omkopplingsmöjlighet i det befintliga nätet.

2.3.1 LedareLedaren består vanligtvis av koppar eller aluminium.1 Ibland har de legeringar av andra material och ibland är de kombinerade med andra metaller för förbättrade mekaniska egenskaper, som till exempel friledningar som har en kärna av stål för stabilitet. Ett fåtal ledare består av andra material, exempelvis gamla ledare av stål som fortfarande används, men det är så pass få att de enkelt kan bortses ifrån.

Koppar har fördelen att vara en väldigt god ledare, med en resistivitet ρ = 17.2 Ωmm2/km,20 men har även egenskapen att vara ett väldigt tungt material med en densitet på 8.89 kg/dm3. Detta gör att den lämpar sig bra som markkabel och framför allt sjökabel eftersom den även är mycket korrosionsbeständig. Den går att göra ännu mer resistent mot oxidation och korrosion genom att kopparledaren förtennas.21 Dock har koppar ett förhållandevis högt pris, och detta tillsammans med tyngden som försvårar arbetet vid nedläggningen, gör att den för det mesta används till mindre dimensioner (<50 mm2).1

Aluminium har en resistivitet ρ = 27.0 Ωmm2/km,20 vilket ger en ledningsförmåga som motsvarar 61% av kopparens. Men aluminium har ett pris som är drygt hälften av kopparens.22 Det tillsammans med dess låga densitet på bara 2.7 kg/dm3, vilket gör den lättare att hantera än kopparledare, har gjort den till det vanligaste ledarmaterialet, framför allt vid areor > 25 mm2.1

Ledarens mekaniska hållfasthet kan ökas med hjälp av legering, men då minskar ledningsförmågan ytterliggare. 21

Ledares elektriska egenskaperMetall är som sagt inte en perfekt ledare, och det är framför allt fyra egenskaper hos ledaren som bör beaktas. Dessa är alla beroende av dimensionen och längden på ledaren. Hur den används är också avgörande för vilka elektriska egenskaper den får.

Likt alla material har metallen en resistans r som är direkt beroende av materialet och storleken. Resistansen hos en ledare med tvärsnittsarean A mm2 och resistiviteten ρ Ωmm2/km är20

r = ρA

Ω /km

9 (49)

En induktans l kommer från det magnetiska fält som omger ledarna. För friledningar kan den beräknas med hjälp av ledarnas diameter d (m) och det geometriska medelavståndet mellan ledarna a = 3⋅3a 12⋅a 13⋅a 23 (m) enligt figur 6.

Tillsammans med antalet ledare per fas n ges nu induktansen av20

l = 2⋅10−4⋅ln ad /2

14⋅n

H /km , fas

För kablar kan man inte göra så förenklade beräkningar då ledarna ligger så nära varandra och ofta är skärmade att det är andra faktorer som spelar in för induktansen. Dock spelar induktansen en liten roll för de spänningsfallsberäkningar som görs i det här arbetet, så den bristande exaktheten bortses ifrån.

Om induktansen är känd så kan reaktansen x räknas fram med hjälp av nätfrekvensen f

x = 2⋅π⋅ f⋅l Ω /km , fas

Reaktansen för en friledning varierar mellan 0.3 - 0.5 Ω/km, fas och för kabel 0.08 - 0.17 Ω/km, fas. Detta beror på att ledarna ligger mycket närmre varandra i kablar.20

Ledare har också shuntkonduktansen g som är beroende på läckströmmar i isolationen och shuntkapacitansen c som uppkommer på grund av det elektriska fältet mellan ledarna och mellan ledarna och jord. För modeller av korta ledare (<100 km), vilket de som påträffas på lokalnivå är, kan dock shuntkapacitansen och shuntkonduktansen försummas.20

Impedansen för en ledare med längden s (km) blir då

Z = R j⋅X = r j⋅x⋅s Ω / fas

Där indikerar ett komplext tal, det vill säga tal som består av både en reell och en imaginär del.

10 (49)

Illustration 6: avstånd mellan ledare

Med reaktansen kan spänningsfallet U fall över ledningen bestämmas genom formeln:

U fall = 3⋅Z⋅I 1 V

Spänningen i U 2 = U 1 − U fall och U 2 kommer få en lägre fasvinkel än U 1 (strömmen går alltid mot den lägre vinkeln). På så vis kan förlusterna på ledningen räknas ut. Ju kraftigare ledare, desto mindre förluster.

ÖverkapacitetPå högre nivåer i nätet är överkapacitet på ledningarna vanligt, för att klara eventuella driftstörningar. Om en ledare måste kopplas bort på grund av ett fel så kanske området den matade kan spänningsättas via en annan ledare, om den har kapacitet för det. Den typen av överkapacitet används till viss del på mellanspänningsnivå, men vanligare är en överkapacitet för att förenkla framtida utbyggnad. Om det är troligt att ett område som får en ny el-matning dragen till sig kommer att expandera och därmed kräva mer energi inom en överskådlig framtid så väljs det ofta väl tilltagna dimensioner på ledarna. Detta sker naturligtvis till en högre initialkostnad, men ger i normaldrift låga överföringsförluster och om en utbyggnad sker så är det bara nätstationernas effekt som behöver byggas ut för att klara de nya överföringskraven. Ledarna, som oftast är den kostsamma biten vid en nyprojektering är redan installerade och har kapacitet för de nya kraven. Alltså lönar det sig ofta i längden att ta till en grövre dimension på ledaren än vad som initialt är nödvändigt.

2.3.2 IsolatorerKabelisoleringen är vanligtvis av plastmaterial av typ polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) eller tvärbunden polyeten (PEX). Det finns även kablar av äldre typ som fortfarande är i drift med andra typer av isolering, som olje/pappersisolering. Dessa utkonkurrerades på 1970-talet av den plastisolerade kabeln. De pappersisolerade kablarna som redan var i drift fortsatte användas, och används till viss del än idag. Dock är oljan i dem klassad som miljöfarlig och de bör vara renspolade om de ska ligga kvar i marken.23

PVC är en termoplast med ett temperaturmässigt användningsområde från -10 oC till +70 oC. Den har höga dielektriska förluster och är inte motståndskraftig mot vatteninträngning, men är mjuk och lätthanterlig vilket gör att den till största delen används för lågspänning. Den innehåller halogener vilket medför att den är självsläckande, men även att den avger giftiga gaser vid brand.1, 21

Polyeten delas in i olika hårdhetstyper (efter densitet) Låg-Densitet-Polyeten (LDPE), Linjär-Låg-Densitet-Polyeten (LLDPE), Medium-Densitet-Polyeten (MDPE) och Hög-Densitet-Polyeten

11 (49)

Illustration 7: Modell för kort kraftledning

(HDPE). Polyeten underhåller brand, men avger bara vattenånga vid förbränning. Den är mekaniskt stark och motståndskraftig mot vatteninträngning. Den klarar förläggnings-temperaturer ned till -20 oC.1, 21

PEX (Tvärbunden polyeten) är som namnet antyder en modifierad variant av polyeten, där dennes långa molekylkedjor har sammanbundits med hjälp av kol- eller kiselatomer. Detta ger förbättrade termiska och mekaniska egenskaper vilket resulterar i att PEX har ett användningstemperatur-område från -40 oC till +90oC. Bortsett från att den är starkare så har den samma egenskaper som vanlig polyeten.1, 21

Isolering påverkar de nominella strömvärdena på ledare och resulterar alltså i att ledare med samma dimension kan överföra olika mycket ström, vilket kan ses i tabell 1 och 2 som är framtagna av Elsäkerhetsverket24

Ledararea Nominellt strömvärde, Amm2 PVC-isolerad

6 kVPEX-isolerad 12-24 kV

Pappersisolerad 12-24 kV

10 56 81 6050 140 205 16095 215 295 240150 275 390 315240 370 515 415

Tabell 1: Belastning av enstaka kablar med tre ledare i luft24

Ledararea Nominellt strömvärde, Amm2 PVC-isolerad

6 kVPEX-isolerad 12-24 kV

Pappersisolerad 12-24 kV

10 68 90 7050 165 215 17595 250 310 260150 330 400 335240 420 510 440

Tabell 2: Belastning av enstaka kablar med tre ledare i mark24

Skillnaderna i överföringsmöjlighet beroende på isolator är tydliga, men betydligt mindre vid förläggning i mark jämfört med luft.

12 (49)

2.3.3 MarkkabelMarkkabel passar bäst i tätbebyggda områden där kraven på avbrottsfri överföring är höga och kabelgator skulle störa stadsbilden. Att marken redan är genomarbetad underlättar förläggning, men samtidigt är det ofta väldigt trångt i marken i stadsmiljö.25 Elkablar tvingas samsas med telefonkablar, vatten, avlopp och fjärrvärme. På senare år har även en stor mängd fiberoptik lagts ner i marken i samband med bredbandsutbyggnaden. Samförläggning, det vill säga förläggning av flera kablar i samma kabelgrav, är vanligt för att spara utrymme. På senare år har dock markkabel blivit allt vanligare på glesbygden, framför allt efter stormen Gudrun som orsakade stora skador på luftledningsnätet i södra Sverige.26 Anläggningskostnaden för kabel är i storleksordningen 10 gånger högre än den för luftledning, men å andra sidan är underhållskostnaderna lägre.27 Markkabel förläggs med fördel bredvid eller i vägar där marken redan är arbetad och det är enkelt att underhålla och göra ingrepp.25

Typbeteckningar för kabel Det finns många olika sorters kabel, och de identifieras med hjälp av en standardiserad typbeteckning.28 Beteckningen består vanligtvis av fyra eller fem bokstäver och en sifferkombination, till exempel EKKJE 4x50

Första bokstaven betecknar ledaren. Här är det E vilket indikerar en ledare av entrådig koppar. Andra bokstaven betecknar isoleringen. Här står K står för polyvinylklorid, det vill säga PVC. Tredje bokstaven betecknar manteln eller annan konstruktionsdetalj. Här är alltså manteln av

samma material som isoleringen då K fortfarande betecknar PVC. Fjärde bokstaven betecknar konstruktionsdetalj eller användning. J indikerar att kabeln är avsedd

för förläggning i mark. Femte bokstaven betecknar konstruktionsdetalj eller användning. E står här för förstärkt

utförande. Siffrorna på slutet betecknar antalet ledare och tjockleken på dessa. 4x50 har alltså fyra ledare

med en area på 50 kvadratmillimeter var.

En del kablar har även en manteljord. Om den nyss nämnda kabeln skulle ha en manteljord på 25 kvadratmillimeter så skulle den heta AKKJE 4x50/25, alternativt AKKJE 4x50+25. Se mer i Bilaga 2 Svensk typbeteckningsnyckel enligt SS 4241701:2003.28

13 (49)

Illustration 8: Markkabel på rulle

LedareLedaren i kabeln kan vara solid, fåtrådig eller mångtrådig, vilket ger olika styvhet och kompakthet till kabeln. En solid enkelledare är till exempel styvare och kompaktare än en fåtrådig, som i sin tur är styvare än en mångtrådig. Styvheten beror till viss del också på kabelns kompakthet, som i sin tur beror på ledarnas utseende, om de är runda eller sektorformade.1 Beroende på spänningsnivå så kan kabeln ha allt från en till ett flertal ledare. Det vanligaste är dock en eller tre ledare på mellanspänningsnivå och fyra ledare på lågspänningsnivå.

LedarareorEBR har följande rekommendationer för dimensioner och ledarmaterial för låg- och mellanspänningsnivå: 1

0.4 kV 12/24 kV10 mm2 Cu 10 mm2 Cu16 mm2 Cu 25 mm2 Al50 mm2 Al 50 mm2 Al95 mm2 Al 95 mm2 Al150 mm2 Al 150 mm2 Al240 mm2 Al 240 mm2 AlTabell 3: Rekommenderade ledarareor och material för kabel

För areor från 25 mm2 och uppåt är det alltså aluminium som är det rekommenderade ledarmaterialet. Koppar rekommenderas bara för de mindre dimensionerna (< 25 mm2).

SkyddDen nedgrävda kabeln är skyddad från väder och vind, men trots att den inte syns (eller kanske just därför) kan den råka ut för problem. Drag- och tryckpåkänningar till följd av mänsklig inverkan eller seismisk aktivitet kan skada kablar. Om risken för sådan åverkan är tillräckligt stor så bör

14 (49)

Illustration 9: Rund respektive sektorformad ledare i kabel

kabeln förses med skydd, så som bandarmering mot tryckpåkänningar och trådarmering mot dragpåkänningar.21 En mycket vanlig skadeform är avgrävning av kablar, ofta på grund av slarv i arbetet eller rapporteringen om var kabeln går.

2.3.4 LuftledningLuftledning är ett samlingsnamn för friledning och kabelledning. Båda är ledare upphängda i stolpar. Luftledningar förläggs ofta längs vägar för att underlätta inspektion efter stormar, då besiktningen kan utföras utan att bilen behöver lämnas, samt att det är enkelt att nå ledningarna för underhåll och reparationer. Annars måste ledningsgatan patrulleras till fots vilket är mycket tidskrävande, eller i värsta fall med helikopter vilket är väldigt kostsamt.23

Illustration 10: Kabelledning 10 kV

Illustration 11: Kabelledning 0.4 kV

Illustration 12: Friledning och kabelledning i samma stolpe

Friledning har vanligtvis blanka ledare, men de kan vara belagda med plast för ökad driftsäkerhet. Den är alltså oisolerad och är därmed den känsligaste av de två för yttre påverkan.29 Därför kräver de väl tilltagna och välskötta ledningsgator.

Kabelledning har isolerade ledare, likt markkabel, och kan på samma sätt som dem ha ett gemensamt hölje, och kallas då hängkabelledning. Om de saknar gemensamt hölje kallas de hängspiralkabel. Båda typerna finns med eller utan bärlina.29 Det är vanligt att det är samma typ av kabel som används både dom kabelledning och som markkabel. De klarar, till skillnad från friledning, till exempel träd som ligger mot linan då isoleringen gör att en kortslutning till jord inte uppstår, och kräver därför inte tomma ledningsgator på samma sätt som friledningar gör. Att kabelledningarna kan klara påfallna träd gör att elöverföringen inte avbryts om det händer, men detta resulterar också i att inget fel registreras i nätcentralen då inget avbrott har skett. Därför måste kabelledningar undersökas noggrannare än friledningar efter stormar för att motverka framtida fel.

Friledning har en uppföringskostnad som är i storleksordningen 40 % lägre än för en motsvarande kabelledning,30 och då är det främst materialkostnaden som spelar in. Friledning är alltså billigare att uppföra men dyrare att underhålla.

15 (49)

Ledningsklasser för friledningLedningarna delas in i de två klasserna A och B. Det som väsentligen skiljer dem åt är för vilken maximal lokal islast de är dimensionerade. Med lokal islast menas att endast ett spann (det vill säga linan mellan två stolpar) är isbelagd, alltså att de två kringliggande spannen är isfria. Klass A dimensioners för att klara en, på ledningen, jämt fördelad lokal islast med en tjocklek upp till 18 mm vid vindstilla läge. Det motsvarar en kraft på 30 N/m. Klass B dimensioners för att klara en motsvarande islast med en tjocklek på upp till 7 mm. För Sverige i allmänhet räknas med en lokal islast på upp till 10 N/m.29

Varianter på klass A är ”brottsäker ledning” och ”ledning i förstärkt utförande”. Brottsäker ledning ska uppföras i en så kallad fallsäker ledningsgata, det vill säga att det inte ska finnas någon risk att träd eller liknande kan falla på ledningen. Det ställs också speciella krav på ledare, isolatorer och infästning. Ledning i förstärkt utförande har inte en fallsäker ledningsgata, men den har speciella krav på konstruktionen, skötseln av ledningsgatan och jordfelsskyddets känslighet för ledningen.29

EBR har tagit fram standarder för dimensionerna för friledning, beroende på klass och ledarmaterial. 1

Tabell 4 ger en inblick i hur många olika varianter av vanlig friledning det finns. FeAl och AlMgSi är vanliga för friledning, medan FeAl inte finns i de större dimensionerna för belagda ledare. De minsta areorna har ledare av enbart stål. Det är också tydligt att det i princip inte finns några dimensionsskillnader mellan klass A- och B-ledningar.

16 (49)

Klass A Klass BBlank friledn ing Belagd ledare Blank friledn ing Belagd ledare

FeAl

AlMgSi

Fe 140

31 mm2

62 mm2 62 mm2 62 mm2 62 mm2

99 mm2 99 mm2 99 mm2 99 mm2

157 mm2 157 mm2

234 mm2 234 mm2

329 mm2 329 mm2

31 mm2

62 mm2 62 mm2 62 mm2 62 mm2

99 mm2 99 mm2 99 mm2 99 mm2

157 mm2 157 mm2 157 mm2 157 mm2

241 mm2 241 mm2 241 mm2 241 mm2

329 mm2 329 mm2

25 mm2, 100N/mm2 25 mm2, 100N/mm2

25 mm2, 120N/mm2 25 mm2, 120N/mm2

52 mm2 52 mm2

68 mm2

Tabell 4: Rekommenderade standarddimensioner och material för ledningar

2.3.5 MottagarstationerMottagarstationer kommer i många storlekar och utföranden. Främst skiljs de åt beroende på om de är öppna eller inbyggda.31 Mottagarstationer heter som de gör eftersom de används för att ta emot spänning från subtransmissionsnivå och transformerar den till mellanspänningsnivå. De kan också kallas transformatorstationer eller ställverk. Mottagarstationerna som arbetar med transformeringar mellan mellan- och lågspänningsnivå kallas vanligen nätstationer och berörs i nästa stycke. Mottagarstationerna på lokalnivå arbetar vanligtvis med 22 och 11 kV, men det finns även industrinät som arbetar på 6 eller 3 kV8, och har vanligtvis luft som isolationsmedium Det vanligaste sättet att skilja stationer åt är efter antal transformatorer och vilken märkeffekt (MVA) de har. Ett ytterliggare skiljesätt är antalet fack, ingående och utgående ledningar, som stationen har. Normalt har en station ett eller två fack, med en samlingsskena per fack. Brytare och frånskiljare är också viktiga komponenter på den här nivån. Skillnaden mellan brytare och frånskiljare är att brytaren klarar att bryta en spänningssatt modul medan frånskiljaren bara kan fysiskt separera delar som är icke spänningssatta. Frånskiljaren visar att en del av anläggningen inte är spänningssatt och att den därmed kan arbetas på. Brytaren är alltså en komponent med mer krav på sig och finns i olika utföranden såsom vakuumbrytare och SF6-brytare, där den avgörande skillnaden är mediet som används för att släcka ljusbågen som uppstår när kontakten öppnas. I vissa fall är brytare och frånskiljare en och samma komponent, en så kallad truck, som kan skjutas in eller dras ut ur facket.7

Mottagarstationerna ligger alltså i gränslandet mellan subtransmissions- och distributionsnätet. Vanligtvis har nätföretag av den storleken som analyserats bara ett fåtal sådana stationer i sina nät. För att kunna göra en korrekt analys av mottagarstationerna så krävs det alltså ett större underlag från en större mängd företag. Därav utelämnas mottagarstationerna från det här arbetet. För att kunna göra en komplett nätmodell av lokalnät krävs att mottagarstationerna är med, men i ett sådant arbete bör bara spänningsnivåerna i distributionsföretagen som annars hör hemma på regionnivå analyseras. Även fördelningsstationer (som fördelar det utgående från mottagarstationen) och kraftstationer (som används vid inkopplandet av generatorer) bortses ifrån då även de bara närvarar ytterst lite i de analyserade näten och därmed utgör ett dåligt statiskt underlag.

17 (49)

Illustration 13: Mottagarstation

Illustration 15: Betongstation

Illustration 16: Dekorerad betongstation

Illustration 14: Fristående station med träpanel

Illustration 17: Plåtstation

2.3.6 Nätstationer Nätstationer är gruppnamnet för de transformatorstationer som används för lågspänningsdistribution (0.4 kV). Deras uppgift är alltså att omvandla mellanspänning till lågspänning. Det finns tiotusentals nätstationer i Sverige, i många utseenden och utföranden. Dock är alltid komponenterna de består av de samma. En eller två transformatorer (det förekommer stationer med fler än två transformatorer, men det är för det mesta bara i citymiljö där utrymmeskrav dikterar att stationer måste byggas ihop) ett enkelt högspänningsställverk med lastfrånskiljare, säkringar och ett enkelt lågspänningsställverk, också det med lastfrånskiljare. Lastfrånskiljare används för att koppa från och till stationen.7

Fristående stationFristående nätstationer är vanligen egna små byggnader av plåt eller betong. Dess fysiska storlek beror främst på transformatorns storlek (som är mer eller mindre enbart beroende på hur stor effekt den ska klara) samt högspänningsställverkets utformning. Högspänningsställverket använder sig av apparatur som kan vara isolerade med fast material, gas eller luft, där luft är mycket mer utrymmeskrävande än de två förstnämnda. Isolationsmaterialet används för att förhindra att ljusbågar uppkommer. Om fel i isolationen skulle resultera i en ljusbåge bildas ett högt tryck i stationen som måste kompenseras för, vilket vanligen görs via luckor i väggar eller tak på byggnaden. Moderna stationer är utrustade med så kallade ljusbågsdräpare som automatiskt ansluter till jord och förhindrar utsläpp av ljusbågsgaser. Detta gör att sådana stationer inte behöver utrustas med tidigare nämnda tryckavlastningsdetaljer. Manövreringen av nätstationens utrustning kan antingen ske externt eller i stationen. En intern manövrering kräver att stationen är tillräckligt stor för att kunna vistas i, samtidigt som en extern manövrering kräver att det finns ledigt utrymme utanför stationsbyggnaden. Det senare är sällan ett problem utanför cityområden. Lastfrånskiljarna kan i mindre stationer ersättas av så kallade elbowanslutningar, vilka är mycket mindre än normala lastfrånskiljare och närmast kan liknas vid kraftiga enpoliga kontakter.7

Vanligt är att antingen försöka få stationerna att se så alldagliga ut som möjligt för att folk inte ska lägga märke till dem, eller att dekorera dem för att lättare få dem att smälta in i den miljö där de står.

18 (49)

Normalt har man inte högre stationseffekt än 800 - 1250 kVA. Om mer effekt behövs byggs det vanligen ytterliggare en station hellre än att bygga ut en befintlig. I tätortsbebyggelse är 500 – 800 kVA en vanlig storlek, då högspänningsfördelningen sker med slingnät, men där inte en så stor effekt behövs används betydligt mindre stationer.7

Inbyggd station Inbyggda stationer är i princip likadana som fristående, skillnaden är att de är inbyggda i en större fastighet. Förr i tiden var det vanligt att vid tät bebyggelse förlägga nätstationen i en fastighet, men det är något man numera försöker arbeta bort, för att få en bättre och säkrare el-miljö.7

Dock är det i princip omöjligt att komma ifrån inbyggnad av stationerna i cityområden, där det helt enkelt inte finns någon plasts för en extern station. Kostnaden för stationen blir då avsevärt högre då det inte går att modulbygga den i förväg, utan allt måste specialbyggas för att passa de förutsättningar som finns.18 Priset går också upp då stationen ofta måste göras så liten som möjligt, på grund av utrymmeskrav, och små effektiviserade komponenter är dyrare än större enklare.

StolpstationerStolpstationer är vanligast på landsbygden då de bara används i luftledningsnät och är avsedda för låga effekter. De sitter, som namnet avslöjar, på ledningsstolpar utom räckhåll för djur och människor. Det är en komplett nätstation, men med en mycket mindre märkeffekt än de två tidigare nämnda (ibland ned till ett tiotal kVA), och därmed har den en mindre fysisk storlek. Det finns en stationstyp som är en blandning av fristående station och stolpstation som kallas markstation. Där sitter bara högspänningsdelen uppe i stolpen och de resterande delarna befinner sig i ett stationshus på marken.7

2.3.7 KabelskåpKablarna från nätstationen till lågspänningskonsumenterna går vanligtvis via ett kabelskåp. Med dessa får lågspänningsnätet spänningsnav vilka gör det enkelt att lägga till och ta bort konsumenter. Felsökningen underlättas, då kabelskåpet har säkringar som skyddar både upp- och nedsidan mot fel från det andra hållet. Kabelskåpen används också för att koppla om slingor i nätet. Kabelskåp är en viktig komponent rent tekniskt, då de skapar en naturlig ingreppspunkt i kabelnätet, men deras ekonomiska värde är lågt. Kostnaden för uppförandet av ett kabelskåp är i

19 (49)

Illustration 18: Inbyggd nätstation

storleksordningen 15 000 kronor, medan en kilometer luftledning kostar närmare 200 000 kronor.30

Därav anser jag att kabelskåpen har en för liten betydelse i nätet för att tas upp i det här arbetet.

20 (49)

Illustration 19: Kabelskåp i lantlig miljö

3 UppdelningUppdelningen bör ske i ett fåtal olika etapper. Övergripande bör de geografiska områdena och spänningsnivån vara, följt av typen av komponent och slutligen dimensionen på dem.

3.1 Geografiska områdenAtt det finns ett behov att dela in elnätet i olika områden är helt klart, då ett ingrepp i storstadsmiljö är mycket kostsammare än ett i landsbygdsmiljö. City, tätort och landsbygd är bra, invanda benämningar som användas och fungerar. Men hur ska de skiljas åt? I kapitel 2.2.2 behandlades olika tillvägagångssätt för att dela upp nätet i olika områden. Andra skulle kunna vara antal kunder per nätstation, antal kunder per kvadratkilometer eller antal nätstationer per kvadratkilometer. Men hur man än räknar så resulterar det bara i blind data med en bristfällig koppling till verkligheten. Vad skiljer egentligen de olika områdena åt ur ett elektriskt perspektiv, vilka krav och förutsättningar finns det för eldistribution?

CityCityområden har väldigt många kunder på ett litet område och en stor mängd byggnader och annan infrastruktur ställer extra höga krav på ledningsdragningen, samt ett stort antal kunder med extra krav på säker eltillförsel, som sjukhus, stora företag och transportmedel. Dubbelmatning är därför vanligt förekommande, det vill säga att nätet har en dubbel uppsättning av alla komponenter för att säkra överföringen. Det är dyrt att göra ingrepp i citymiljö då det är kostsamt för staden att till exempel stänga av vägar för att gräva fram befintliga kablar eller förlägga nya. Det är också komplicerat då det är väldigt dåligt med utrymme, både för att lägga kabel och bygga nätstationer. Därav är det vanligt att ha nätstationerna inbyggda i befintliga byggnader.18 Där finns även väldigt mycket gatubelysning. Nätet består nästan uteslutande av markkabel.

TätortTätort har flertalet kunder på ett litet område, en viss mängd byggnader som ställer krav på ledningsdragning, samt en viss närvaro av kunder med extra krav på säker eltillförsel, som sjukhus och industrier. Där finns en hel del gatubelysning. Kabel är att föredra framför luftledning, men båda förekommer.

LandsbygdÄr glest befolkad och har en icke beredd topografi, det vill säga mycket skog och berg. Generellt få kunder med extra krav på säker eltillförsel. Både markkabel och luftledning förekommer, men vikt på luftledning. I många fall är kabel inte ekonomiskt försvarbart eller möjligt (på grund av berg, skog, mm). Landsbygd har mycket liten mängd gatubelysning.

ÖvergripandeDen komponentmässiga skillnaden mellan city, tätort och landsbyggd finns givetvis, men att ha olika komponentuppdelningar för olika geografiska delar tror jag är fel väg att gå. Visst är det så att friledningar är ytterst sällsynta i tätbefolkade områden och att det är vanligare med en högre

21 (49)

spänningsnivå i glesare områden där det blir längre linjedragningar, men det skulle bara försvåra modelleringen av nätet att involvera en sådan spridning. Att nätstrukturen är olika i olika områden skulle kunna beaktas, men den dubbelmatning som är vanlig i city och till industrier (till skillnad från enklare radiella nät) ger en dubbel mängd kabel och därmed en högre kostnad. När värderingen av nätet väl ska göras så är den till stor del inte särskilt beroende på vilken komponent det är som används utan mer var den används. Vid uppförandet av en friledning så är kostnaden för den fysiska ledningen lite mer än hälften (55 %) av den totala kostnaden30, men för en kabeldragning uppgår arbetsinsatsen till ungefär 95 % av kostnaden.20 (Baserat på att anläggningen av kabel anses vara 10 gånger dyrare än friledning och att en kabel bara är marginellt dyrare än motsvarande friledning.) För att denna arbetskostnad ska vara så korrekt som möjligt så bör inte bestämmandet av områden bero av något så i landet varierande som antalet abonnenter per kilometer kabel eller nätstationer per kvadratkilometer, utan den borde baserad på de faktiska geografiska förutsättningarna som EBR gör. Varje områdesgrupp (city, tätort och landsbygd) tilldelas ett värde för varje fysisk komponent som motsvarar den kostnad som uppstår vid ingrepp i respektive miljö. Man har alltså samma komponenter i hela nätet, men dessa komponenters faktiska värde beror på i vilket område de används. Om det sedan uppdagas att EBR-katalogen ger ett otillräckligt underlag för kostnadssättningarna (något vissa elnätsägare påstår) så kanske en mer detaljrik analys av faktiska kostnader för arbete i olika miljöer bör göras.

Slutsats geografiska områdenTre områdesgrupper bör användas; city, tätort och landsbygd. Dessa bör delas in på samma sätt som EBR gör, det vill säga med hjälp av Lantmäteriets terrängkarta. Då fås en användbar uppdelning som klart och tydligt visar kostnaderna för att använda en viss komponent i ett visst område.

3.2 Spänningsnivå På lokalnivå återfinns två grundläggande spänningsnivåer; lågspänning (under 1 kV med andra ord 0.4 kV) och mellanspänning (1-20 kV). Mellanspänningsnivån har flertalet undergrupper, men de ojämförligt vanligaste är 10 och 20 kV. 3 och 6 kV är också förekommande, men det är bara för industrinät.8 I det fall 30 och 40 kV används på lokalnivå bör de kunna ses som 20 kV. Det faktum att användandet av både 10 och 20 kV är vanligt, även om 10 kV helt klart är den vanligare av de två, gör att jag anser att de båda bör ha varsin undergrupp i komponentuppdelningen. Rent elektriskt skiljer sig de båda spänningsnivåerna åt genom att en högre effekt kan överföras med mindre förluster på 20 kV-ledningar jämfört med 10 kV. Mellan låg- och mellanspänning så finns det nätstationer med transformatorer som sköter spänningsomvandlingen. På grund av bristande underlag tar inte det här arbetet upp mottagarstationer, kraftstationer eller fördelningsstationer. Den huvudsakliga bild av lokalnätet som används i det här arbetet visas i illustration 20.

22 (49)

Slutsats – spänningsnivå Uppdelningen begränsas till tre spänningsnivåer; 20, 10 och 0.4 kV.

3.3 Komponenter

3.3.1 Plan för komponentuppdelningDe huvudkomponenter som används är ledare och nätstationer. Ledarna finns som markkablar och luftledningar, och arbetar på 20, 10 eller 0.4 kV. Nätstationerna finns främst i tre typer; inbyggda stationer, fristående stationer och stolpstationer. Nätstationerna arbetar på 20 eller 10 kV. Totalt bör i storleksordningen 1 till 3 komponenter per ledartyp väljas och 2 till 3 komponenter per typ av nätstation.

Ledare - Mellanspänningsnivå 2 till 3 typer av kabel/ledning på 10 respektive 20 kV nivån bör ge en tillräckligt detaljerad nivå. Detta ger att totalt 8 till 12 komponenter representerar ledarna på mellanspänningsnivå.

Ledare - LågspänningsnivåLågspänningsnivån bör ha ett mindre behov av olika komponenter än mellanspänningsnivån, så 1 till 3 typer av kabel/ledning på 0.4 kV nivån bör räcka. Detta ger totalt att 2 till 6 komponenter representerar ledarna på lågspänningsnivå.

NätstationerGrupperingarna bör resultera i 2 till 3 typer av stolpstationer, 2 till 3 typer av avancerade nätstationer och 2 till 3 enklare stationer. Detta ger totalt 6 till 9 komponenter per spänningsnivå (10 och 20 kV), vilket totalt blir 12 till 18 komponenter för att representera nätstationerna.

Totalt bör uppdelningen alltså resultera i som minst 22 komponenter och som mest 36 stycken.

Uppdelningen ska ske både med avseende på elektriska egenskaper och på den faktiska närvaron i nätet. För ledare är överföringskapaciteten en avgörande faktor och för nätstationer är effektmöjligheterna detsamma.

23 (49)

Illustration 20: Elnätets lokalnivå

3.3.2 LedartypHuvuduppdelningen för ledare är i två grupper; markkabel och luftledningar. För att få en överblick över hur stor del av nätet som består av kabel och av ledning räknas ett index för kablifiering ut, vilket nämndes i 2.2.2 Befintliga nätområden.

Kablifiering =Markkabel m Luftledning m

Svensk Energi använder kablifieringsindex, och kallar då nät med ett index på ≤ 0.1 luftledningsnät och ett med index på ≥ 10 markkabelnät. Ett index i storleksordningen 1 kallas blandnät. Det inses snabbt att majoriteten av näten är av typen blandnät med mer eller mindre vikt mot markkabelnät. Med Svensk Energis parametrar är det bara Luleå Energi Elnät AB:s nät på 20 kV-nivån som är ett luftledningsnät. Detta visar att det är viktigt att separera luftlednings- och markkabelnätet från varandra, då de flesta nät är blandningar av de båda typerna och inte går att direkt klassificera som det ena eller det andra.

Det absolut vanligaste ledarmaterialet är aluminium, och då det inte är en överdrivet stor skillnad i överföringskvalité mellan koppar och aluminium så väljer jag att se alla ledare som gjorda av aluminium för att förenkla komponentuppdelningen.

BeräkningsplanData över de elnätskomponenter som finns i näten, och i vilka antal, togs in från de undersökta nätföretagen. Se Bilaga 1 Nätdata för närmare information. Den datan används som källa för vilka

24 (49)

10 kVNät Kablifiering Luftledning MarkkabelArvika Elnät AB 16,98 9600 163000Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 3,89 111530 433953Gävle Energi AB 5,4 189560 1022941Linköping Kraftnät AB 1,1 33842 37176Luleå Energi Elnät B 3,98 72209 287305

Tabell 5: Kablifiering 10 kV-nivån

20 kVNät Kablifiering Luftledning MarkkabelArvika Elnät AB 1,03 13200 13600Luleå Energi Elnät AB 0,26 724950 186264Tabell 6: Kablifiering 20 kV-nivån

0.4 kVNät Kablifiering Luftledning MarkkabelArvika Elnät AB 5,02 82900 415800Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 7,66 138865 1064117Gävle Energi AB 7,89 185491 1463504Linköping Kraftnät AB 5,68 14233 80885Luleå Energi Elnät AB 2,31 635723 1470771

Tabell 7: Kablifiering 0.4 kV-nivån

komponenter det är som används i det verkliga nätet. På dessa görs sedan beräkningar för att få fram förlusterna på ledningarna, vanligen i form av värme, här beskrivet med hjälp av spänningsfallet. Spänningsfallet på ledningen används då det är ett enkelt mått på hur mycket av elen som faktiskt kommer fram.

På mellanspänningsnivån räknas med en ström på 200 A och på lågspänningsnivå en ström på 32 A. Dessa ström-nivåer har valts dels efter konsultation med nätföretagen om vilka nivåer de brukar arbeta med, och dels efter vilken ström vanliga ledare klarar. Strömnivåerna på låg- och mellanspänning är väldigt varierande från fall till fall, och det är svårt att göra generaliserade antaganden som är korrekt överensstämmande med hela nätet. Lågspänningsnivån kan ha allt från ett tiotal till flera hundra ampere och mellanspänningsnivån varierar från i storleksordningen 70 till flera hundra ampere.32, 33, 34 20 kV-system har generellt en lägre ström-nivå än 10 kV-system,33 då de med sin högre spänning kan överföra lika stor effekt vid en lägre ström. Därav måste strömnivåerna väljas med avseende på vilka dimensioner de vanligaste komponenterna har. På mellanspänningsnivå är 100-200 mm2

vanliga dimensioner både för luftledningar och markkabel, och dessa klarar (enligt Elsäkerhetsverkets rekommendationer för belastning av kablar som återfinns i tabell 1 och 2 i avsnitt 2.3.2) en nominell ström på ungefär 300 A. Att göra beräkningar på 200 A är då rimligt, då majoriteten av ledarna klarar den nivån alldeles utmärkt och som det nämns i avsnitt 2.3.1 Ledare så byggs ofta elnät med en överkapacitet. För de klenaste ledarna är det dock i största laget, men för att enkelt och överskådligt kunna jämföra de olika ledarna så krävs att de alla utsätts för samma beräkningar. På lågspänningsnivå är 10 mm2 den vanligaste luftledaren och 50 mm2 den vanligaste markkabeln. För att få enlighet används samma strömnivå för både luft- och markledare, och då blir den mindre av de två bestämmande. Därför väljs 32 ampere, som är en standardiserad strömnivå som ligger i rätt storleksordning.

Ledarlängden en kilometer för lågspänningsnivån valdes då lågspänningsdistributionen sällan sker över några längre avstånd, och en kilometer känns som en rimlig standardlängd. Längden fem kilometer för mellanspänningsnivån valdes då högre spänning ofta medför användande över längre avstånd, och därför bör mellanspänningsnivåns ledare vara längre än de på lågspänningsnivå. Ledaravstånden är valda till fem cm för kabel och två meter för friledning. Enligt EBR så bör friledningar på mellanspänningsnivå ha som minst en meters mellanrum, och därför valdes den jämna siffran två meter som mellanrum. För kablar är valet av fem centimeter lite mer invecklat. Normal tre-ledarkabel har vanligtvis en isolering på ungefär 35 mm runt varje ledare. Detta ger ett ledaravstånd på 70 mm. Dock finns det även singelledare som kan ligga allt från grupper om tre till förhållandevis ensamma. Att förlägga kabel i rör är vanligt, och EBR rekommenderar fem centimeters mellanrum vid rör-läggning. Fem centimeter är också det minsta avstånd EBR rekommenderar att kraftkablar ska ligga från andra ledningar. Därför väljs kabelledarnas avstånd till fem centimeter i beräkningarna.

Förluster i ledare går bara till spillo och den extrakostnaden för överföringen får elnätsägarna själva stå för. Samtidigt är grövre ledare dyrare än tunnare och dessa två faktum tillsammans anser jag vara incitament nog för elnätsägarna att använda rimliga dimensioner för sina ledare. Därför delas kablarna in i grupper baserat på hur stor mängd av elen som kommer fram, här räknat i hur stor del av den inmatade spänningen spänningsfallet är. Nivåerna för grupperna ges av spänningsfallsnivåerna < 90, 90 – 95, 95 – 97.5, 97.5 – 99 samt > 99 %. Mängden ledare från de analyserade näten i dessa fem grupper jämförs, och alla grupper som har en storlek på mindre än 10 % av den komponenttypen klassas som för små och de slås ihop med en intilliggande grupp för att nå existensberättigande storlek.

25 (49)

3.3.3 Markkabel Markkabel finns i olika klasser, beroende på vilka krav som ställs på den, om den ska förläggas i mark eller i vatten, om risk finns för skador så att den måste skyddas, osv. Detta skulle bara göra en komponentuppdelning onödigt rörig om man tvingade sig ned på sådan detaljnivå, så klasskillnad tas ej med i uppdelningen. Om den detaljnivån är önskvärd så görs det bäst genom att utöka de geografiska områdena med riskområden och områden med speciella krav, vilket ger en naturlig värdeökning på de komponenter som bör användas där.

Moderna kablar har isolering av plast, vanligtvis någon form av polyeten. Men det finns fortfarande gamla kablar i drift som har pappersisolering.

På 10 kV-nivån syns tydligt att det är ovanligare med pappersisolerad kabel i mer tätbefolkade nät.

Nätägare Procentandel pappers-isolerad markkabel, 10 kV

Linköping Kraftnät AB 4.40 %

Gävle Energi AB 17.21 %

Arvika Elnät AB 34.85 %

Luleå Energi Elnät AB 43.11 %

Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 60.22 %

Tabell 8: Procentandel pappersisolerad markkabel 10 kV-nivån

Bara två av de analyserade företagen (Arvika Energi AB och Luleå Energi Elnät AB) har både nät på 10 och 20 kV, men på 20 kV-nivån är det bara Luleå Energi Elnät AB som hade någon pappersisolerad kabel över huvud taget, och då utgjorde den ändå bara 1 % av det totala markkabelnätet på 20 kV.

Även på lågspänningsnivå förekommer pappersisolerad kabel, men i mycket lägre utsträckning än på 10 kV-nivån. Framför allt i landsbygdsnäten ses en nedgång i användandet av pappersisolerad kabel jämfört med mellanspänningsnivån.

Nätägare Procentandel pappers-isolerad markkabel, 0.4 kV

Linköping Kraftnät AB 3.03 %

Luleå Energi Elnät AB 3.16 %

Arvika Elnät AB 6.08 %

Gävle Energi AB 9.72 %

Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 16.36 %

Tabell 9: Procentandel pappersisolerad markkabel 10 kV-nivån

Som tidigare nämnts i 2.3.2 Isolatorer så används inte pappersisolerad kabel för nyinstallationer längre, utan det är bara befintlig kabel som fortsätter användas så länge den fungerar. Därav kommer pappersisolerad kabel sakta fasas ut och tillslut vara helt och hållet utbytt mot plastisolerad. Trots att det finns tydliga elektriska skillnader mellan de olika isolationsmaterialen (se 2.3.2

26 (49)

Isolatorer) så är det inte troligt att dimensionerna skulle förändras vid ett utbyte av pappersisolerad kabel mot plastisolerad dito.

Därför väljer jag att se all kabel i uppdelningen ses som plastisolerad, och att all plastisolerad kabel ses som havande PEX-isolering.

MellanspänningsnivåElkabel finns med olika antal ledare, men på mellanspänningsnivå är det uteslutande singel- och trippelledare som används. Då det är tre faser som används vid överföringen talar man alltid om singelledare i grupper om tre, vilket gör att likheten mellan singel- och trippelledare är hög. Trippelledare är ju mycket lika tre singelledare med ett gemensamt hölje. Fördelen med singelledare är att de är mer flexibla vid anläggning, att de är enklare att identifiera samt att de förebygger svårare fel, då det är mindre sannolikt att ett trefasigt fel uppstår som resultat av till exempel en avgrävning.32 Kostnaden för trippelledare ligger på ungefär 75%30 av kostnaden för tre stycken singelledare, så prisskillnaden är inte överdrivet stor. Därav väljer jag att se alla kablar i modellen som trippelledare.

10 kV-nivånEn sammanställning av de fem analyserade nätföretagens data visar att det på 10 kV-nivån förekommer markkabel med dimensioner från 10 mm2 upp till 1000 mm2, men med en stark övervikt i området 95 - 240 mm2. Den vanligaste dimensionen (25 %) är 150 mm2. Se Bilaga 1 Nätdata för närmare information.

Då det (som tidigare nämnts) är korta kablar så är den främsta elektriska egenskapen som bör beaktas impedansen. Denna resulterar i ett spänningsfall (se närmare Kap 2.3.1) vilket visas genom

27 (49)

10 kV Markkabel – Typer och längder i nätetLängd (m) % av grupp

Kabel 10 7849 0,5468%Kabel 16 18352 1,2785%Kabel 25 10286 0,7166%Kabel 35 13758 0,9585%Kabel 50 135842 9,4638%Kabel 70 40076 2,7920%Kabel 95 211217 14,7150%Kabel 120 151744 10,5717%Kabel 150 359913 25,0744%Kabel 185 199157 13,8748%Kabel 240 268758 18,7238%Kabel 300 14190 0,9886%Kabel 400 919 0,0640%Kabel 500 62 0,0043%Kabel 630 200 0,0139%Kabel 800 100 0,0070%Kabel 1000 2400 0,1672%Okänd 559 0,0389%

Summa 1435382 100,00%

Typ (mm2)

Tabell 10: Totalt antal markkabel, 10 kV

följande exempel.

På en 5 km lång aluminiumkabel med ett ledaravstånd på 5 cm, belastad med 10 kV och 200 A fås spänningsfallen för de olika dimensionerna som visas i tabell 11. För att se beräkningsgången hänvisas till stycke 2.3.1 Ledare.

För att säkra att 90 % av den inmatade spänningen ska nå fram bör en kabel med en area på minst 50 mm2 väljas. För att säkra 95 % av spänningen så ska arean vara minst 95 mm2. För att uppnå en överföringskvalité på 97.5 % så krävs en ledare med en area på minst 185 mm2. För att föra över mer än 99 % av spänningen krävs en ledararea på minst 500 mm2.

Den faktiska närvaron av olika ledarareor ställd mot överföringskvalitén på dem ges i tabell 12.

Det är lätt att inse att de två kantgrupperna (< 90 % och > 99 %) bara utgör en bråkdel av komponenterna i det verkliga nätet. De skulle alltså så sällan användas att de inte fyller någon effektiv funktion i modellen. Om de istället grupperas tillsammans med den närmast intilliggande

28 (49)

10 kV Markkabel – Spänningsfallsberäkning

10 13,5 – j1,1 46,6% 4662,3 -4,1916 8,4 – j1,1 29,1% 2913,5 -2,9525 5,4 – j1,0 18,6% 1863,5 -2,4035 3,9 – j0,9 13,3% 1330,2 -2,1350 2,7 – j0,9 9,3% 930,3 -1,9170 1,9 – j0,8 6,6% 663,8 -1,7495 1,4 – j0,8 4,9% 488,5 -1,61

120 1,1 – j0,7 3,9% 386,3 -1,52150 0,9 – j0,7 3,1% 308,7 -1,43185 0,7 – j0,7 2,5% 250,0 -1,36240 0,6 – j0,6 1,9% 192,5 -1,27300 0,4 – j0,6 1,5% 153,8 -1,19400 0,3 – j0,5 1,2% 115,1 -1,10500 0,3 – j0,5 0,9% 91,9 -1,02630 0,2 – j0,5 0,7% 72,9 -0,95800 0,2 – j0,4 0,6% 57,3 -0,87

1000 0,1 – j0,4 0,5% 45,8 -0,80

Ledararea (mm2)

Impedans (Ohm)

Teoretiskt Spänningsfall

(%)

Teoretiskt Spänningsfall

(V)

Fasvinkel-förändring

(grader)

Tabell 11: Spänningsfallsberäkningar markkabel, 10 kV

10 kV Markkabel – Överföring tillsammans med närvaro

Längd (m) % av gruppKabel < 45 < 90 % 50245 3,5018%Kabel 45 – 100 90 – 95 % 387135 26,9814%Kabel 100 – 200 95 – 97,5 % 710814 49,5402%Kabel 200 – 450 97,5 – 99 % 283867 19,7841%Kabel > 450 > 99 % 2762 0,1925%

Summa 1434823 100,00%

Typ (mm2)Överförd spänning (%)

Tabell 12: Överföring tillsammans med närvaro markkabel, 10 kV

gruppen så fås följande uppdelning.

Tre grupper som var och en representerar 30, 50 respektive 20 procentenheter av de markkabeltyper som används på 10 kV-nivån.

20 kV-nivånPå 20 kV-nivån ser uppdelningen lite annorlunda ut. Dimensionerna sträcker sig bara upp till 400 mm2, och övervikten ligger mellan 25 – 95 mm2, med en kraftig tyngd hos 95 mm2. Se Bilaga 1 Nätdata för närmare information.

Detta beror förmodligen på att vid en högre spänning så behöver inte lika stora strömmar användas för att tillgodose effektbehovet och att 20 kV till största delen (i alla fall bland de analyserade näten) används i glest befolkade områden där behovet inte är att överföra mycket, utan snarare att överföra långt.

På en 5 km lång aluminiumkabel med ett ledaravstånd på 5 cm, belastad med 20 kV och 200 A fås spänningsfallen för de olika dimensionerna som visas i tabell 15. För att se beräkningsgången hänvisas till stycke 2.3.1 Ledare.

29 (49)

10 kV Markkabel – Uppdelning

Längd (m) % av gruppKabel <100 < 95 % 437380 30,4832%Kabel 100 – 200 95 – 97,5 % 710814 49,5402%Kabel >200 > 97,5 % 286629 19,9766%

Summa 1434823 100,00%

Typ (mm2)Överförd spänning (%)

Tabell 13: Uppdelning markkabel, 10 kV

20 kV Markkabel – Typer och längder i nätetLängd (m) % av grupp

Kabel 10 5926 2,9970%Kabel 16 514 0,2599%Kabel 25 27537 13,9264%Kabel 35 13507 6,8309%Kabel 50 33159 16,7696%Kabel 95 105885 53,5495%Kabel 150 8205 4,1495%Kabel 400 3000 1,5172%

Summa 197733 100,0000%

Typ (mm2)

Tabell 14: Totalt antal markkabel, 20 kV

För att säkra att 90 % av den inmatade spänningen ska nå fram bör en kabel med en area på minst 25 mm2 väljas. För att säkra 95 % av spänningen så ska arean vara minst 50 mm2. Mer än 97.5 % av spänningen överförs vid ledarareor på minst 95 mm2. En överföringskvalité på 99 % fås vid dimensioner över 150 mm2 (egentligen areor på minst 240 mm2, men sådana användes inte i testnäten).

Det är lätt att inse att de två kantgrupperna (< 90 % och > 99 %) bara utgör en bråkdel av komponenterna i det verkliga nätet. De skulle alltså användas så sällan att de inte fyller någon effektiv funktion i modellen. Om de istället grupperas tillsammans med den närmast gruppen så fås följande uppdelning.

Tre grupper som var och en representerar 24, 17 respektive 59 procentenheter av de markkabeltyper som används på 20 kV-nivån.

30 (49)

20 kV Markkabel – Spänningsfallsberäkning

10 13,5 – j1,1 23,4% 4671,6 -1,4616 8,4 – j1,1 14,6% 2918,9 -1,2225 5,4 – j1,0 9,3% 1867,4 -1,0735 3,9 – j0,9 6,7% 1333,4 -0,9950 2,7 – j0,9 4,7% 932,9 -0,9195 1,4 – j0,8 2,5% 490,4 -0,79

150 0,9 – j0,7 1,6% 310,3 -0,71400 0,3 – j0,5 0,6% 116,0 -0,55

Ledararea (mm2)

Impedans (Ohm)

Teoretiskt Spänningsfall

(%)

Teoretiskt Spänningsfall

(V)

Fasvinkel-förändring

(grader)

Tabell 15: Spänningsfallsberäkningar markkabel, 20 kV

20 kV Markkabel – Överföring tillsammans med närvaro

Längd (m) % av gruppKabel < 20 < 90 % 6440 3,2569%Kabel 20 – 45 90 – 95 % 41044 20,7573%Kabel 45 – 90 95 – 97,5 % 33159 16,7696%Kabel 90 – 250 97,5 – 99 % 114090 57,6990%Kabel > 250 > 99 % 3000 1,5172%

Summa 197733 100,0000%

Typ (mm2)Överförd spänning (%)

Tabell 16: Överföring tillsammans med närvaro markkabel, 20 kV

20 kV Markkabel – Uppdelning

Längd (m) % av gruppKabel < 45 < 95 % 47484 24,0142%Kabel 45 – 90 95 – 97,5 % 33159 16,7696%Kabel > 90 > 97,5 % 117090 59,2162%

Summa 197733 100,0000%

Typ (mm2)Överförd spänning (%)

Tabell 17: Uppdelning markkabel, 20 kV

LågspänningsnivåKablarna på lågspänningsnivå skiljer sig från mellanspänningskablarna genom att ha fler ledare och att singelledare inte används. Det vanligaste är fyrledar-kabel, och är det som bör användas som standard för en uppdelning.

På lågspänningsnivå återfinns kabel från 1.5 mm2 upp till 300 mm2. Den starka övervikten ligger vid 10 mm2. Viss tyngd finns även vid 95 mm2 och runt 185 mm2. Se Bilaga 1 Nätdata för närmare information.

Areorna under 10 mm2 är inte areor som bör användas för distribution av el och är förmodligen med i datamängden blott för att de existerar i någon del av nätet men utan att ha överförande egenskaper (förmodligen i en nätstation eller som del av övervakningsutrustning). De tre klenaste dimensionerna bortses därför ifrån, då de är försumbara både vad det gäller överföringskapacitet och antal. 4 mm2 kabeln behålls i beräkningarna som referens.

Med en 1 km lång aluminiumkabel med ett ledaravstånd på 5 cm, belastad med 0.4 kV och 32 A fås spänningsfallen för de olika dimensionerna som visas i tabell 19. För att se beräkningsgången hänvisas till stycke 2.3.1 Ledare.

31 (49)

0.4 kV Markkabel – Typer och längder i nätetLängd (m) % av grupp

Kabel 1,5 90 0,0020%Kabel 2 9 0,0002%Kabel 2,5 14913 0,3318%Kabel 4 2288 0,0509%Kabel 6 305298 6,7918%Kabel 10 1513759 33,6759%Kabel 16 193581 4,3065%Kabel 25 50510 1,1237%Kabel 35 41362 0,9202%Kabel 50 425036 9,4556%Kabel 70 127357 2,8333%Kabel 95 539158 11,9944%Kabel 120 106460 2,3684%Kabel 150 376695 8,3802%Kabel 185 293445 6,5281%Kabel 240 354761 7,8922%Kabel 300 145992 3,2478%Okänd 4363 0,0971%

Summa 4495077 100,00%

Typ (mm2)

Tabell 18: Totalt antal markkabel, 0.4 kV

För att ha en överföring på mer än 90 % vid 400 V/32A så bör en area på över 35 mm2 väljas till ledaren. För över 95 % behövs en ledararea på minst 95 mm2. För att uppnå 97.5 % krävs en area på minst 150 mm2. En överföring på 99 % återfinns inte i den kalkyl som gjordes med de ledarareor som fanns till hands.

Här är det, till skillnad från mellanspänningsnivån, de två mellersta kategorierna (99 – 95 % och 95 – 97.5 %) som ligger på gränsen underrepresenterade. Dessa två tillsammans får samma storlek som gruppen > 97.5 %, så därför slås de ihop för att skapa följande slutgiltiga uppdelningen för markkabel på lågspänningsnivå.

Tre grupper som var och en representerar 47, 27 respektive 26 procentenheter av de markkabeltyper som används på 0.4 kV-nivån.

32 (49)

0.4 kV Markkabel – Spänningsfallsberäkning

4 6,75 – j0,25 92,63% 370,5 -28,546 4,50 – j0,24 62,20% 248,8 -5,07

10 2,70 – j0,23 37,33% 149,3 -2,8516 1,69 – j0,21 23,33% 93,3 -2,1825 1,08 – j0,20 14,92% 59,7 -1,8335 0,77 – j0,19 10,65% 42,6 -1,6550 0,54 – j0,17 7,45% 29,8 -1,5070 0,39 – j0,16 5,32% 21,3 -1,3895 0,28 – j0,15 3,91% 15,7 -1,28

120 0,23 – j0,15 3,10% 12,4 -1,21150 0,18 – j0,14 2,47% 9,9 -1,14185 0,15 – j0,13 2,00% 8,0 -1,08240 0,11 – j0,13 1,54% 6,2 -1,01300 0,09 – j0,12 1,23% 4,9 -0,95

Ledararea (mm2)

Impedans (Ohm)

Teoretiskt Spänningsfall

(%)

Teoretiskt Spänningsfall

(V)

Fasvinkel-förändring

(grader)

Tabell 19: Spänningsfallsberäkningar markkabel, 0.4 kV

0.4 kV Markkabel – Uppdelning

Längd (m) % av gruppKabel < 40 < 90 % 2106798 47,0719%Kabel 40 – 145 90 – 97,5 % 1198011 26,7670%Kabel > 145 > 97,5 % 1170893 26,1611%

Summa 4475702 100,00%

Typ (mm2)Överförd spänning (%)

Tabell 21: Uppdelning markkabel, 0.4 kV

0.4 kV Markkabel – Överföring tillsammans med närvaro

Längd (m) % av gruppKabel < 40 < 90 % 2106798 47,0719%Kabel 40-90 90 – 95 % 552393 12,3420%Kabel 90 – 145 95 – 97,5 % 645618 14,4250%Kabel > 145 > 97,5 % 1170893 26,1611%

Summa 4475702 100,00%

Typ (mm2)Överförd spänning (%)

Tabell 20: Överföring tillsammans med närvaro markkabel, 0.4 kV

3.3.4 LuftledningLuftledning kan delas in i oisolerad och isolerad. Den oisolerade luftledningen kan delas upp i friledning (som har just fria ledare) och belagd lina (som har ett tunnare lager plast runt sig). Båda dessa kan delas upp i klass A och B, som representerar olika krav på brottsäkerhet vid pålagd last. En uppdelning i olika klasser för komponenter som i övrigt ser likadana ut (de olika klasserna är nästan uteslutande i samma dimensioner) skulle bara förvirra en inrapportering och försvåra översikten. Belagda ledare skulle kunna ha en egen undergrupp, men skillnaden mellan dem och friledningar är mycket liten ur elektrisk synvinkel. Det tillsammans med det faktum att antalet komponenter i uppdelningen försöker hållas nere gör att friledning och belagd ledning ses som en och samma komponent. Det kan tyckas att den belagda ledaren kunde ses som en isolerad, men skillnaden mellan kabelledning och belagd ledning är mycket större än den mellan friledning och belagd ledning.

Den isolerade luftledningen kan även den delas upp i två grupper; hängkabelledning och hängspiralkabelledning. Som namnet antyder så är det helt enkelt kablar av liknande typ som förläggs i marken som istället hängs upp i stolpar. Kabelledningar skiljer sig så markant från friledningar att de behöver ha en egen gruppering.

Friledningar och belagda ledare, oavsett klass, faller under samma grupp; friledningar. Isolerad kabel hamnar på samma sätt under gruppnamnet kabelledningar.

MellanspänningsnivåDen ojämförbart vanligaste luftledningen på mellanspänningsnivå är friledningen.

10 kV-nivånPå 10 kV nivån står friledningen för 91.9 % av luftledningarna i de undersökta näten. Belagda ledare utgör 6.7 % och kabelledningarna 1.4 %. Då belagda ledare och friledningar ses som samma komponenttyp så utgör de alltså 98.6 % av luftledningarna på 10 kV-nivån.

Dimensionerna på luftledningar på 10 kV-nivån varierar från 10 till 454 mm2, där det bland de mindre dimensionerna återfinns en liten mängd kabelledning. 62 och 99 mm2 är de vanligaste dimensionerna, men även 31 mm2 existerar i ett större antal. Trots att det bortses ifrån kan det påpekas att just 31 mm2 är en typisk klass B ledning, vanligt förekommande i glesbygden. Se Bilaga 1 Nätdata för närmare information.

33 (49)

Kabelledning utgör en liten del av luftledningsnätet på 10 kV-nivån. Dock förändras nätet hela tiden och incitament för olika byggtekniker kan snabbt ställas på ända. Därför anser jag att kabelledningar bör finnas med som en möjlig modellpost. Beräkningarna görs dock bara på friledningarna

Med en 5 km lång aluminiumledning med tre singelledare placerade på en linje med inbördes ledaravstånd på 2 meter (vilket alltså ger ledaravstånd på 2, 2 samt 4 m), belastad med 10 kV och 200 A fås spänningsfallen för de olika dimensionerna som visas i tabell 23. För att se beräkningsgången hänvisas till stycke 2.3.1 Ledare.

34 (49)

10 kV Luftledning – Typer och längder i nätetLängd (m) % av grupp

Belagd ledare 62 8224 1,9734%Belagd ledare 99 19476 4,6734%Friledning 10 416 0,0998%Friledning 16 4939 1,1851%Friledning 25 922 0,2212%Friledning 31 39553 9,4910%Friledning 35 3291 0,7896%Friledning 49 5646 1,3548%Friledning 50 122 0,0292%Friledning 62 103977 24,9500%Friledning 70 2934 0,7041%Friledning 99 161877 38,8435%Friledning 157 27432 6,5825%Friledning 177 567 0,1361%Friledning 234 10666 2,5594%Friledning 241 16708 4,0092%Friledning 454 4010 0,9622%Kabel 10 896 0,2150%Kabel 25 1831 0,4394%Kabel 50 2606 0,6253%Kabel 95 648 0,1555%

Summa 416741 100,00%

Typ (mm2)

Tabell 22: Totalt antal luftledningar, 10 kV

Som väntat är impedansen mycket högre för luftledningar än för markkabel. Detta beror på att impedansen ökar när ledaravståndet ökar. För att ha en överföring på minst 90 % krävs en ledararea på minst 49 mm2 och för att ha en överföring på 95 % krävs 99 mm2. För en överföring på minst 97.5 % krävs en ledararea på minst 177 mm2 och för en överföring på minst 99 % krävs en på 454 mm2.

De två största dimensionernas grupper (97.5 – 99 % och > 99 %) har för få medlemmar för att kunna hävda något egentligt existensberättigande. De räknas därför tillsammans med gruppen 95 – 97.5 %. Den minsta ledarareans grupp (< 90 %) är ett gränsfall i antal, och med tanke på att även kabelledningar bör ha en grupp på den här nivån så sammanfogas den minsta ledarareans grupp med den intill. Då fås följande slutgiltiga uppdelning för luftledningar på 10 kV-nivån.

35 (49)

10 kV Luftledning – Spänningsfallsberäkning

10 13,5 – j2,4 46,14% 4614,3 -8,7216 8,4 – j2,3 28,79% 2878,8 -6,3825 5,4 – j2,2 18,35% 1834,5 -5,3931 4,4 – j2,2 14,75% 1475,1 -5,0835 3,9 – j2,2 13,04% 1303,9 -4,9449 2,8 – j2,1 9,25% 925,0 -4,6150 2,7 – j2,1 9,06% 906,0 -4,6062 2,2 – j2,1 7,27% 726,5 -4,4470 1,9 – j2,1 6,41% 641,1 -4,3599 1,4 – j2,0 4,47% 447,3 -4,15

157 0,9 – j1,9 2,75% 275,0 -3,93177 0,8 – j1,9 2,42% 241,9 -3,88234 0,6 – j1,9 1,79% 178,7 -3,77241 0,6 – j1,9 1,73% 173,0 -3,75454 0,3 – j1,8 0,84% 84,3 -3,52

Ledararea (mm2)

Impedans (Ohm)

Teoretiskt Spänningsfall

(%)

Teoretiskt Spänningsfall

(V)

Fasvinkel-förändring

(grader)

Tabell 23: Spänningsfallsberäkningar luftledningar, 10 kV

10 kV Luftledning – Överföring tillsammans med närvaro

Längd (m) % av gruppFriledning < 45 < 90 % 49121 11,9586%Friledning 45 – 95 90 – 95 % 120903 29,4340%Friledning 95 – 170 95 % - 97,5 % 208785 50,8290%Friledning 170 – 400 97,5 – 99 % 27941 6,8023%Friledning > 400 > 99 % 4010 0,9762%

Summa 410760 100,00%

Typ (mm2)Överförd spänning (%)

Tabell 24: Överföring tillsammans med närvaro luftlednignar, 10 kV

Tre grupper, där de första två representerar 41 respektive 59 procent av friledningarna och den tredje de kabelledningar som används på 10 kV-nivån.

20 kV-nivånPå 20 kV nivån utgör friledningar 81.7 % av ledningarna. 16.1 % är belagda ledare och 2.2 % är kabelledningar. Den högre närvaron av belagda ledare beror förmodligen på att 20 kV används främst i glesbygden där energin ska överföras över långa avstånd, och då sker det ofta genom oländig terräng där det är enklare att ha mindre undehållskrävande utrustning. Belagda ledare kräver ju mindre ledningsgator och påverkas mindre av påfallna träd och isbildningar än sina nakna kollegor. Men även på 20 kV-nivån ses belagda ledare som friledningar, vilket ger en total friledningspost på 97.8 %.

20 kV-nivån sträcker sig från 10 till 241 mm2, där den absolut vanligaste dimensionen är 31 mm2. Se Bilaga 1 Nätdata för närmare information.

Kabelledning utgör en liten del av luftledningsnätet på 20 kV-nivån. Dock förändras nätet hela tiden

36 (49)

10 kV Luftledning – Uppdelning

Längd (m) % av gruppFriledning < 95 < 95 % 170024 40,7985%Friledning > 95 > 95 % 240736 57,7663%Kabelledning - 5981 1,4352%

Summa 416741 100,00%

Typ (mm2)Överförd

spänning (%)

Tabell 25: Uppdelning luftledningar, 10 kV

20 kV Luftledning – Typer och längder i nätetLängd (m) % av grupp

Belagd ledare 42 19 0,0026%Belagd ledare 62 69691 9,4413%Belagd ledare 99 47625 6,4519%Belagd ledare 241 1456 0,1972%Friledning 16 549 0,0744%Friledning 31 373741 50,6321%Friledning 35 100 0,0135%Friledning 49 11278 1,5279%Friledning 62 81786 11,0799%Friledning 99 106052 14,3673%Friledning 157 23359 3,1645%Friledning 234 2831 0,3835%Friledning 241 3514 0,4761%Kabel 10 1189 0,1611%Kabel 16 8709 1,1798%Kabel 25 3904 0,5289%Kabel 50 230 0,0312%Kabel 70 2117 0,2868%

Summa 738150 100,00%

Typ (mm2)

Tabell 26: Totalt antal luftledningar, 20 kV

20 kV Luftledning – Spänningsfallsberäkning

16 8,4 – i2,3 14,52% 2904,5 -2,6531 4,4 – i2,2 7,47% 1493,2 -2,3435 3,9 – i2,2 6,61% 1321,2 -2,3042 3,2 – i2,1 5,50% 1099,0 -2,2449 2,8 – i2,1 4,70% 940,4 -2,2062 2,2 – i2,1 3,70% 740,9 -2,1399 1,4 – i2,0 2,30% 460,1 -2,03

157 0,9 – i1,9 1,43% 286,6 -1,94234 0,6 – i1,9 0,95% 189,3 -1,87241 0,6 – i1,9 0,92% 183,6 -1,86

Ledararea (mm2)

Impedans (Ohm)

Teoretiskt Spänningsfall

(%)

Teoretiskt Spänningsfall

(V)

Fasvinkel-förändring

(grader)

Tabell 27: Spänningsfallsberäkningar luftledningar, 20 kV

och incitament för olika byggtekniker kan snabbt ställas på ända. Därför anser jag att kabelledningar bör finnas med som en möjlig modellpost. Beräkningarna görs dock bara på friledningarna.

Med en 5 km lång friledning av aluminium med tre singelledare placerade på en linje med inbördes ledaravstånd på 2 meter (vilket alltså ger ledaravstånd på 2, 2 samt 4 m), belastad med 20 kV och 200 A fås spänningsfallen för de olika dimensionerna som visas i tabell 27. För att se beräkningsgången hänvisas till stycke 2.3.1 Ledare.

Spänningsfallet bli, på samma sätt som för markkabeln på den här nivån, lägre än det för 10 kV, och vi får en 90 % överföring redan med 31 mm2 ledare. 95 % uppnås med ledare större än 42 mm2 och 97.5 % med en ledararea på minst 99 mm2. En överföring på 99 % uppnås med ledare på minst 234 mm2.

Här syns tydligt att de största och minsta ledarareornas grupper är väldigt små och saknar existensberättigande. Om dessa slås samman med de intilliggande grupperna så fås tre komponenter med en tillräckligt stor nätnärvaro. Men om även kabelledningar ska få plats så skulle det kräva att 20 kV luftlednignar består av fyra komponenter.

Detta skulle kunna tillåtas, men då luftledningarna på 20 kV-nivå på intet sätt är den största undergruppen i systemet är det inte mycket som talar för att göra den större än de andra som klarar sig med tre grupper. Ett alternativ vore att utesluta kabelledningarna, men de skiljer sig så markant

37 (49)

20 kV Luftledning – Överföring tillsammans med närvaro

Typ Längd (m) % av gruppFriledning < 20 < 90 % 549 0,0760%Friledning 20 – 45 90 – 95 % 373860 51,7811%Friledning 45 – 95 95 – 97,5 % 162755 22,5422%Friledning 95 – 220 97,5 – 99 % 177036 24,5202%Friledning > 220 > 99 % 7801 1,0805%

Summa 722001 100,00%

Överförd spänning (%)

Tabell 28: Överföring tillsammans med närvaro luftlednignar, 20 kV

från friledningarna att den skillnaden anses större än den mellan olika dimensioner. En sammanslagning av grupperna 95 – 97.5 % och 97.5 – 99 % skulle resultera i två grupper av friledningar, båda i storleksordningen 50 procentenheter. Detta get följande slutgiltiga uppdelning.

Tre grupper, där de första två representerar 52 respektive 48 procent av friledningarna och den tredje de kabelledningar som används på 20 kV-nivån.

LågspänningsnivåPå lågspänningsnivå är fördelningen den omvända jämfört med mellanspänningsnivån, i alla fall om man ser till ledningstyp Här är det friledningen som är en minoritet med en andel på bara 3.7 %. Detta beror förmodligen på att det blir konstruktions- och underhållsmässigt både billigare och säkrare med kabelledningar, och att man på lågspänningsnivå befinner sig nära kunden och då är isolation att föredra. Se Bilaga 1 Nätdata för närmare information.

Friledningen bör få en egen undergrupp, av samma anledning som kabelledningarna fick det på mellanspänningsnivå. Beräkningarna görs bara på kabelledningarna. Då de är mer eller mindre

38 (49)

0.4 kV Luftledning – Typer och längder i nätetTyp Längd (m) % av gruppFriledning 6 383 0,0362%Friledning 10 12124 1,1468%Friledning 16 8698 0,8227%Friledning 19 5,7 0,0005%Friledning 20 5835 0,5519%Friledning 25 4106 0,3884%Friledning 31 6054 0,5726%Friledning 35 617 0,0584%Friledning 49 207 0,0196%Friledning 50 516 0,0488%Friledning 62 153 0,0145%Kabel 6 838 0,0793%Kabel 10 7212 0,6822%Kabel 16 11225 1,0618%Kabel 25 206988 19,5787%Kabel 35 315,02 0,0298%Kabel 50 748809 70,8287%Kabel 95 43125 4,0791%

Summa 1057211 100,00%Tabell 30: Totalt antal luftledningar, 0.4 kV

20 kV Luftledning – Uppdelning

Längd (m) % av gruppFriledning < 45 < 95 % 374409 50,7226%Friledning > 45 > 95 % 347592 47,0896%Kabelledning - 16149 2,1878%

Summa 738150 100,00%

Typ (mm2)Överförd

spänning (%)

Tabell 29: Uppdelning luftledningar 20 kV

identiska med markkabel så är det inte förvånande att resultatet är väldigt likt det för 0.4 kV markkabel. Dock skiljer sig de använda dimensionerna åt.

Med en 1 km lång kabelledning av aluminium med ett ledaravstånd på 5 cm, belastad med 0.4 kV och 32 A fås spänningsfallen för de olika dimensionerna som visas i tabell 31. För att se beräkningsgången hänvisas till stycke 2.3.1 Ledare.

För att säkerställa en överföring på 90 % så krävs en kabelarea på över 35 mm2, och för en överföring på 95 % krävs en på mer än 50 mm2 (egentligen över 70 mm2).

Den största ledarareans grupp är för liten för att kunna vara en ordentlig grupp, så den slås ihop med den näst största dimensionens grupp. Det tillsammans med att friledningarna åter läggs till skapar följande slutgiltiga uppdelning för 0.4 kV luftledningar.

Tre grupper, där de första två representerar 22 respektive 78 procentenheter av de kabelledningstyper och den tredje friledningstyper som används på 0.4 kV-nivån.

39 (49)

0.4 kV Luftledning – Spänningsfallsberäkning

6 4,50 – j0,24 62,21% 248,8 -5,0710 2,70 – j0,23 37,33% 149,3 -2,8516 1,69 – j0,21 23,33% 93,3 -2,1825 1,08 – j0,20 14,92% 59,7 -1,8335 0,77 – j0,19 10,65% 42,6 -1,6550 0,54 – j0,17 7,45% 29,8 -1,5095 0,28 – j0,15 3,91% 15,7 -1,28

Ledararea (mm2)

Impedans (Ohm)

Teoretiskt Spänningsfall

(%)

Teoretiskt Spänningsfall

(V)

Fasvinkel-förändring

(grader)

Tabell 31: Spänningsfallsberäkningar luftlednignar, 0.4 kV

0.4 kV Luftledning – Överföring tillsammans med närvaro

Typ Längd (m) % av gruppKabel < 40 < 90 % 226578 22,2460%Kabel 40 – 70 90 – 95 % 748809 73,5199%Kabel > 70 > 95 % 43125 4,2341%

Summa 1018512 100,00%

Överförd spänning (%)

Tabell 32: Överföring tillsammans med närvaro, 0.4 kV

0.4 kV Luftledning – Uppdelning

Längd (m) % av gruppKabel <40 < 90 % 226578 21,4317%Kabel >40 > 90 % 791934 74,9078%Friledning - 38699 3,6605%

Summa 1057211 100,00%

Typ (mm2)Överförd

spänning (%)

Tabell 33: Uppdelning luftlednignar, 0.4 kV

3.3.5 NätstationNätstationerna kan vara allt från stora stationer med dubbla transformatorer på 2000 kVA till små stolpstationer på så lite som 15 kVA. Det är lätt att bara se nätstationerna som en transformator, men de kräver också låg- och högspänningsfördelning. Till skillnad från kablar och ledningar som faktiskt kan ses som enskilda komponenter så består alltså nätstationerna av ett flertal. Dessa komponenter är dock centralt styrda av transformatorstorleken och vilken typ av station det är. En stolpstation, en fabriksbyggd fristående station och en i fastighet inbyggd nätstation med samma effekt har i stort sett samma förutsättningar för kraftdistribution, men kostnaden för att uppföra och underhålla dem är väldigt olika. Transformatorn är den enskilt dyraste komponenten, och dess effekt visar hur pass stor och avancerad stationen är. Så trots att en nätstation består av flera komponenter så anser jag att de bör modelleras efter transformatorstorlek och byggnadstyp. Typuppdelningen blir i tre kategorier; inbyggd, fristående och stolpstation. Detta tillsammans med transformatorstorleken ger ett spektra som borde kunna ge en korrekt bild av det befintliga nätet. Om högre detaljrikedom i uppdelningen önskas är klassificering av låg- och högspännings-fördelningarna i stationerna ett bra område för utvidgning av modellen.

10 kV-nivånPå 10 kV nivån är 78.7 % av nätstationerna av fristående typ, där 7.7 procentenheter av dessa har dubbla transformatorer. 2.8 % är inbyggda i fastigheter, där de med dubbla transformatorer utgör 0.7 procentenheter. Stolpstationer utgör 18.5 %, och bland dessa finns inga med dubbla transformatorer. 500 och 800 kVA är de allra vanligaste typerna av stora stationerna (alltså icke-stolpstationer), men även 300, 200 och 100 kVA är kraftigt representerade bland de fristående. Inbyggda stationer har sällan mindre effekt än 500 kVA. Bland stolpstationerna är 50 och 100 kVA de vanligaste storlekarna. Förlusterna i en nätstation ligger till största delen i transformatorn. Dessa går att räkna på, men de är beroende av hur transformatorn är uppbyggd och de elektriska egenskaper den då får. Dessa är alltså högst individuella för olika transformatorer och ett försök att enhetligt göra standardiserade beräkningar skulle inte bara bli onödigt tillkrånglade, utan även väldigt missvisande.

40 (49)

10 kV Nätstationer – Typer och antal i nätetTyp (kVA) Antal % av gruppInbyggd station Okänd 1 0,0546% Inbyggd stationInbyggd station 200 1 0,0546%Inbyggd station 400 3 0,1637%Inbyggd station 500 10 0,5456%Inbyggd station 800 15 0,8183%Inbyggd station 1000 4 0,2182%Inbyggd station 1250 2 0,1091%Inbyggd station 1500 2 0,1091% 2,1%Inbyggd station, dubbel transformator 500/500 2 0,1091% Inbyggd stationInbyggd station, dubbel transformator 800/800 6 0,3273% dubbel transformatorInbyggd station, dubbel transformator 1000/1000 3 0,1637%Inbyggd station, dubbel transformator 1250/1250 1 0,0546%Inbyggd station, dubbel transformator 1500/1500 1 0,0546% 0,7%Fristående station Okänd 1 0,0546% Fristående stationFristående station 30 1 0,0546%Fristående station 50 14 0,7638%Fristående station 70 1 0,0546%Fristående station 100 155 8,4561%Fristående station 150 3 0,1637%Fristående station 200 144 7,8560%Fristående station 250 9 0,4910%Fristående station 300 40 2,1822%Fristående station 315 118 6,4375%Fristående station 400 27 1,4730%Fristående station 500 349 19,0398%Fristående station 600 4 0,2182%Fristående station 630 4 0,2182%Fristående station 700 2 0,1091%Fristående station 800 393 21,4403%Fristående station 1000 29 1,5821%Fristående station 1250 4 0,2182%Fristående station 1500 1 0,0546%Fristående station 1600 2 0,1091% 71,0%Fristående station, dubbel transformator Okänd 1 0,0546% Fristående station Fristående station, dubbel transformator 70/70 1 0,0546% dubbel transformatorFristående station, dubbel transformator 200/200 1 0,0546%Fristående station, dubbel transformator 500/500 26 1,4184%Fristående station, dubbel transformator 500/600 1 0,0546%Fristående station, dubbel transformator 500/800 2 0,1091%Fristående station, dubbel transformator 630/630 1 0,0546%Fristående station, dubbel transformator 800/800 91 4,9645%Fristående station, dubbel transformator 1000/1000 11 0,6001%Fristående station, dubbel transformator 1250/1250 4 0,2182%Fristående station, dubbel transformator 1600/1600 3 0,1637% 7,7%Stolpstation Okänd 4 0,2182% StolpstationStolpstation 15 1 0,0546%Stolpstation 20 1 0,0546%Stolpstation 30 20 1,0911%Stolpstation 50 119 6,4921%Stolpstation 60 1 0,0546%Stolpstation 70 5 0,2728%Stolpstation 100 175 9,5472%Stolpstation 200 11 0,6001%Stolpstation 500 2 0,1091% 18,5%

Summa 1833 100,00% Tabell 34: Totalt antal nätstationer, 10 kV

41 (49)

Uppdelningen är alltså först beroende på typen av station; fristående, inbyggd eller stolpstation. Fristående stationer får tre undergrupper; < 350 kVA för de minsta, 350 – 750 kVA för mellannivån och > 750 kVA för de största. För de inbyggda som sällan har de lägre effekterna så räcker en delning i större eller mindre än 750 kVA. Alla dessa fem undergrupper bör kunna flaggas om de är dubbeltransformatorer eller inte. Här görs detta förenklat genom att skapa ytterliggare grupper för de med dubbla transformatorer. Slutligen delas stolpstationerna upp i större än och mindre än 80 kVA.

Sju (alternativt tolv beroende på hur man ser på det) komponenter bör ge en tillräckligt mångfacetterad men samtidigt enkel modell för att kunna ge en korrekt bild av nätet. Uppdelningen kan ses i tabell 35.

20 kV-nivånPå 20 kV nivån ser uppdelningen lite annorlunda ut. 20 kV är ju som tidigare nämnts vanligare på landsbygden, och därav återfinns inga inbyggda stationer i de mätdata som analyserats. Inbyggda stationer är ju en onödigt dyr konstruktion som man försöker undvika i det längsta, och därav återfinns de nästan uteslutande i citymiljö där det helt enkelt inte är möjligt att uppföra en fristående station. I landsbygdsnät dominerar vanligen stolpstationer, och så även här. 67.1 % av de analyserade nätstationerna är stolpstationer, och 32.9 % är fristående av vilka 1.4 procentenheter är med dubbla transformatorer. Effektmässigt syns en klar skillnad mellan 20 och 10 kV nivåerna vad det gäller fristående stationer. På 10 kV nivån har nästan två tredjedelar (62.6 %) av de fristående nätstationerna en effekt på mer än 400 kVA, medan det på 20 kV nivån är nästan två tredjedelar (61.5 %) som har lägre effekt än 400 kVA. För stolpstationer är den motsvarande effektmässiga skillnaden bara på några få procentenheter.

42 (49)

10 kV Nätstationer – UppdelningTyp (kVA) Antal % av gruppFristående station < 350 486 26,5139%Fristående station < 350x2, Dubbel transformator 2 0,1091%Fristående station 350 – 750 386 21,0584%Fristående station 350x2 – 750x2, Dubbel transformator 31 1,6912%Fristående station > 750 429 23,4043%Fristående station > 750x2, Dubbel transformator 109 5,9465%Inbyggd station < 750 15 0,8183%Inbyggd station < 750x2, Dubbel transformator 2 0,1091%Inbyggd station > 750 23 1,2548%Inbyggd station > 750x2, Dubbel transformator 11 0,6001%Stolpstation < 80 151 8,2379%Stolpstation > 80 188 10,2564%

Summa 1833 100,00%Tabell 35: Uppdelning nätstationer, 10 kV

De analyserade näten ger ett brett underlag för Sveriges olika nättyper, men på intet sätt ger de en hundraprocentig överblick över nätet. Därför bör det även på 20 kV nivån inkluderas inbyggda nätstationer, trots att de inte existerar i den analyserade datan, då kostnaden för att uppbringa en sådan är så mycket högre än att uppföra en fristående station. Därav bör uppdelningen för 20 kV vara densamma som uppdelning som för 10 kV nivån, även fast den minsta gruppen av fristående stationer (< 350 kVA) blir aningen stor.

43 (49)

20 kV Nätstationer – Typer och antal i nätetTyp (kVA) Antal % av gruppFristående station 50 11 1,14% Fristående stationFristående station 70 1 0,10%Fristående station 100 70 7,26%Fristående station 200 53 5,50%Fristående station 300 3 0,31%Fristående station 315 49 5,08%Fristående station 500 62 6,43%Fristående station 800 49 5,08%Fristående station 1000 6 0,62% 31,5%Fristående station, dubbel transformator 50/50 1 0,10% Fristående stationFristående station, dubbel transformator 500/500 9 0,93% dubbel transformatorFristående station, dubbel transformator 500/1000 1 0,10%Fristående station, dubbel transformator 800/1000 1 0,10%Fristående station, dubbel transformator 1500/1600 1 0,10% 1,35%Stolpstation 15 1 0,10% StolpstationStolpstation 20 23 2,39%Stolpstation 30 21 2,18%Stolpstation 50 272 28,22%Stolpstation 55 1 0,10%Stolpstation 70 5 0,52%Stolpstation 100 264 27,39%Stolpstation 200 60 6,22% 67,1%

Summa 964 100,00%Tabell 36: Totalt antal nätstationer, 20 kV

Typ (kVA) Antal % av gruppFristående station < 350 187 19,40%Fristående station < 350x2, Dubbel transformator 1 0,10%Fristående station 350 – 750 62 6,43%Fristående station 350x2 – 750x2, Dubbel transformator 9 0,93%Fristående station > 750 55 5,71%Fristående station > 750x2, Dubbel transformator 3 0,31%Inbyggd station < 750 0 0,00%Inbyggd station < 750x2, Dubbel transformator 0 0,00%Inbyggd station > 750 0 0,00%Inbyggd station > 750x2, Dubbel transformator 0 0,00%Stolpstation < 80 323 33,51%Stolpstation > 80 324 33,61%

Summa 964 100,00%

Tabell 37: Uppdelning nätstationer, 20 kV

3.4 Resultat En enligt mig lämplig uppdelningen delar in elnätet på lokalnivå i tre spänningsområden; 20, 10 och 0.4 kV. Komponenterna representeras på följande sätt:

• Två typer av friledning och en typ av kabelledning för 10 och 20 kV.

• Två typer av kabelledning och en typ av friledning för 0.4 kV.

• Tre typer av markkabel för 20, 10 och 0.4 kV.

• Tre typer av fristående nätstationer för 20 och 10 kV.

• Tre typer av fristående nätstationer med dubbla transformatorer för 20 och 10 kV.

• Två typer av inbyggda nätstationer för 20 och 10 kV.

• Två typer av inbyggda nätstationer med dubbla transformatorer för 20 och 10 kV.

• Två typer av stolpstationer för 20 och 10 kV.

De lämpliga förenklingar som måste göras för att nå fram till detta är:

• Hög- och lågspänningsställverken i nätstationerna ses som helt beroende av transformator

och nätstationstyp.

• All kabel på mellanspänningsnivå ses som om den har tre ledare.

• All kabel på lågspänningsnivå ses som om den har fyra ledare.

• Belagda ledare ses som friledning.

• Alla ledare ses som aluminiumledare.

• All isolering ses som tvärbunden polyeten.

• Kabelskåp bortses ifrån.

• Mottagarstationer bortses ifrån.

• Mellanspänningsnivån ses som bestående av enbart 10 och 20 kV.

Det geografiska området (city, tätort eller landsbygd) bestäms med hjälp av Lantmäteriets terrängkara och används för att få fram komponentens värde.

En inrapporteringsmall skulle till exempel kunna se ut som tabell 38 och 39. Komponenterna delas först upp i ledare och nätstationer. Därefter delas de upp efter spänningsnivå, typ av komponent och slutligen efter dimension. Beroende på i vilken typ av geografiskt område komponenten används (city, tätort eller landsbygd) så får den olika värde.

44 (49)

Med dessa komponenter bör en enkel men samtidigt korrekt modell av det verkliga nätet kunna byggas upp för att kunna värdera nätet.

45 (49)

LängdSpänningsnivå Typ City Tätort Landsbygd

20Kabelledning

10Kabelledning

0,4Friledning

Friledning < 45 mm2

Friledning > 45 mm2

Markkabel < 45 mm2

Markkabel 45 – 90 mm2

Markkabel > 90 mm2

Friledning < 95 mm2

Friledning > 95 mm2

Markkabel < 100 mm2

Markkabel 100 – 200 mm2

Markkabel > 200 mm2

Kabelledning < 40 mm2

Kabelledning > 40 mm2

Markkabel < 40 mm2

Markkabel 40 – 145 mm2

Markkabel > 145 mm2

Tabell 38: Komponentuppdelning ledare

AntalSpänningsnivå Typ City Tätort Landsbygd

20

Fristående nätstation < 350 kVAFristående nätstation 350 – 750 kVAFristående nätstation > 750 kVAFristående nätstation Dubbel Trafo < 350 kVAFristående nätstation Dubbel Trafo 350 – 750 kVAFristående nätstation Dubbel Trafo > 750 kVAInbyggd nätstation < 750 kVAInbyggd nätstation > 750 kVAInbyggd nätstation Dubbel Trafo < 750 kVAInbyggd nätstation Dubbel Trafo > 750 kVAStolpstation < 80 kVAStolpstation > 80 kVA

10

Fristående nätstation < 350 kVAFristående nätstation 350 – 750 kVAFristående nätstation > 750 kVAFristående nätstation Dubbel Trafo < 350 kVAFristående nätstation Dubbel Trafo 350 – 750 kVAFristående nätstation Dubbel Trafo > 750 kVAInbyggd nätstation < 750 kVAInbyggd nätstation > 750 kVAInbyggd nätstation Dubbel Trafo < 750 kVAInbyggd nätstation Dubbel Trafo > 750 kVAStolpstation < 80 kVAStolpstation > 80 kVA

Tabell 39: Komponentuppdelning nätstationer

Förändringsmöjligheter i modellenOm det kommer fram att modellen bör förenklas ytterliggare så är det främsta ingreppet att se mellanspänningsnivån som en enda spänningsnivå på 10 kV. Detta skulle ge en minskning från 42 till 18 komponenter. Om ytterliggare förenklingar önskas så bör markkabeln krympas från tre till två komponenter per spänningsnivå, kabelledning tas bort från mellanspänningsnivå och friledning tas bort från lågspänningsnivå. 14 komponenter är dock i minsta laget om man vill skapa en korrekt bild av nätet.

Om det istället är en högre noggrannhet som eftersträvas då bör främst en högre komplexitet i nätstationerna accepteras. Därefter bör en eller två ytterliggare ledardimensioner per spänningsnivå och ledartyp antas. Om ytterliggare noggrannhet önskas bör skillnad göras på belagd och fri luftledare, och pappers- och plastisolerad markkabel, olika klasser på friledning samt kabelskåp tas med.

46 (49)

4 Slutsatser

Att göra en komponentuppdelning av elnätet är inte en lätt sak, framför allt om man vill att så många som möjligt ska bli nöjda. Arbetsnivån, både för den granskande myndigheten och för elnätsägare, måste vara rimlig samtidigt som modellen måste ge en korrekt bild av nätet. I det här arbetet visar jag hur komponentuppdelningen för en sådan modell, med utgångspunkt i det verkliga nätets komponenter, kan se ut. Beroende på komponenternas faktiska närvaro i nätet och deras elektriska egenskaper har de delats upp i ett begränsat antal komponenter med tydliga skillnader, som tillsammans kan ge en detaljerad bild av elnätet utan att kräva en för stor arbetsinsats av någon part. Tillsammans med det redan vedertagna kostnadskatalogerna från EBR kan sedan det modellerade nätet enkelt värderas med en högre noggrannhet än tidigare.

Komponentuppdelningen kan både användas för att få en snabb översikt över de typer av komponenter som finns i nätet, genom att visa en summering av komponenterna i stil med de inrapporteringsmallar som visades i tabell 38 och 39. För en noggrannare bild av nätet kan en linjekarta där de befintliga komponenterna bytts ut mot motsvarande standardkomponent användas. Det är då lätt att få en överblick över nätets uppbyggnad utan att göra det för komplicerat. Båda dessa datamängder borde enkelt kunna genereras med hjälp av datorer och borde skapa en minskning i arbetsbörda, både för myndigheten och nätföretagen.

Arbetet kan om så önskas enkelt modifieras för att uppnå en högre eller lägre noggrannhetsnivå genom att öka respektive minska komponentantalet.

47 (49)

5 Framtida frågor

Det har kommit upp många frågor under det här arbetet som inte direkt rör ämnet och därför har lämnats till framtida arbeten. Några av dem följer här.

Topografiska problem för elnätsbyggandeVissa områden i landet innehåller speciella geografiska omständigheter så som stora sjöar, skärgårdsmiljö, höga berg, djupa skogar, sankmarker och långa avstånd. Dessa ställer speciella krav elnätsstrukturen. Behöver EBR-katalogens uppdelning i city, tätort, landsbygd utökas med ytterliggare delar, som till exempel skärgård, glesbygd, obygd, skog och åkermark?

Nätutseende beroende på ägarstrukturOm ägaren av lokalnätet även äger det överliggande nätet så är det kanske lättare att planera storskalig, på samma sätt som för en nätägare som ensam får agerar på en stor geografisk marknad, till skillnad från ett område med många små ägare som alla måste samsas på en liten mängd utrymme. Hur ser skiljer sig nätplaneringen med tanke på ägarstrukturen?

Faktiska kostnader för arbete i olika miljöerBehövs det, som vissa elnätsägare påstår, en mer detaljrik uppdelning i citymiljö än den EBR-katalogen erbjuder? Vilka olika extrakostnader är det vid ingrepp i storstadsmiljö?

Mottagar-, fördelnings- och kraftstationerHur ska komponentuppdelningen av mottagar-, fördelnings- och kraftstationer se ut? Analys bär röra en större mängd nätföretags nätdelar som använder en spänningsnivå som normalt hör hemma på regionnäts-nivå.

Problem-områden och dess extrakostnaderVilka problem-områden finns det som kräver speciella komponenter? Som havsnära anläggningar som måste ha ett extra korrisionsskydd på grund av den ovanligt höga salt halten, områden med stora mängder snö, riskområden för åverkan på markkabel etc.

Korrekt bild av Sverige?Inget av de analyserade företagen ligger i Sveriges sydligaste delar, frågan är om nätet ser annorlunda ut där? Sydliga Sverige har varit mer drabbade av stormar än mellan- och norra Sverige, hur mycket spelar det in för nätstrukturen?

48 (49)

6 Referenser

1. EBR.nu, Kabelkonstruktioner, 2008.

2. Energinätutredningen, SOU 2007:99 - Förhandsprövning av nättariffer m.m., 2008

3. R. Kolessar, mailkontakt, 2008.

4. M. B-O Larsson, Nätnyttomodellen från insidan, 2004

5. Svensk Energi, Analys av nätnyttomodellen 4.2.1, 2005

6. R. Kolessar, blandade samtal, 2008.

7. L. Andersson, R. Blondell, H. Hermansson, K.A. Jacobsson, S. Lidström, L, Lundén, E. Uddman, C. Öhlén,

Elkrafthandboken – Elkraftsystem 1, 2003

8. L. Söder, M. Amelin, Effektiv drift och planering av kraftsystem, 2006

9. EBR.nu, 2008.

10. U. Wagenborg, EBR, mailkontakt, 2008

11. O. Engblom, M. Ueda, Elforsk, Representativa testnät för svenska eldistributionsnät, 2008

12. H. Bobadilla Robles, Gävle Energi AB, mailkontakt,.2008

13. A. Nilsson, Arvika Elnät AB, mailkontakt,.2008

14. G. le Dous, Göteborg Energi Nät AB, telefonsamtal, 2008

15. C.E. Lind, B. Wallenberg, Teknisk tidskrift, Landsbygdens distributionssystem för elkraft: stora besparingar genom

optimering,1969

16. STEM.se, Nätnyttomodellen – hur funkar den, 2004

18. G. Axelsson, EnergoRetea, studiebesök, 2008

20. L. Söder, Statisk Analys av Elsystem, 2005

21. Ericsson Network Technologies AB, Kraftkabelhandboken, 2003

22. http://www.finansportalen.se/ravaror.htm, 2008-12-16

23. T. Tillman, Gävle Energi AB, studiebesök, 2008

24. Elsäkerhetsverket, Starkströmsföreskrifterna, 1995

25. U. Lindström, EnergoRetea, Blandade samtal, 2008

26. Statens energimyndighet, Stormen Gudrun – Konsekvenser för nätbolag och samhälle, 2005

27. H-P Nee, M Leksell, L. Söder, L. Ängquist, S. Östlund, Kompendium i Elkraftteknik, 2005

28. REKA kabel, Produktkatalog Mellanspänningskablar, 2006

29. L. Andersson, R. Blondell, H. Hermansson, K.A. Jacobsson, S. Lidström, L, Lundén, E. Uddman, C. Öhlén,

Elkrafthandboken – Elkraftsystem 2, 2003

30. Svensk Energi, EBR-katalogen, 2006

31. EBR.nu, Fördelningsstationer, 2008

32. S. Sandberg, Gävle Energi AB, mailkontakt, 2008

33. M. Sundberg, Luleå Energi Elnät AB, mailkontakt, 2008

34. C. Wiik, Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB, mailkontakt, 2008

49 (49)

Framsida

Sida 1

Bilaga 1.1: Nätdata från Gävle Energi AB

HSP Markkabel

Sida 2

Tabellnamn Attribut Längd % av gruppHSPLEDARE-Jordkabel ACJJ 120 1979 0,1935%HSPLEDARE-Jordkabel ACJJ 150 80421 7,8617%HSPLEDARE-Jordkabel ACJJ 240 6251 0,6111%HSPLEDARE-Jordkabel ACJJ 50 4058 0,3967%HSPLEDARE-Jordkabel ACJJ 95 3231 0,3159%HSPLEDARE-Jordkabel AHXAMK-W 150 2261 0,2210%HSPLEDARE-Jordkabel AXAL 150 55861 5,4608%HSPLEDARE-Jordkabel AXAL 240 7686 0,7514%HSPLEDARE-Jordkabel AXAL 50 4376 0,4278%HSPLEDARE-Jordkabel AXAL 95 2915 0,2850%HSPLEDARE-Jordkabel AXALJ 240 9597 0,9382%HSPLEDARE-Jordkabel AXCE 150 141896 13,8714%HSPLEDARE-Jordkabel AXCE 240 22695 2,2186%HSPLEDARE-Jordkabel AXCE 50 22440 2,1937%HSPLEDARE-Jordkabel AXCE 95 27170 2,6561%HSPLEDARE-Jordkabel AXCEL 150 510 0,0499%HSPLEDARE-Jordkabel AXCEL 95 76 0,0074%HSPLEDARE-Jordkabel AXCL 150 1459 0,1426%HSPLEDARE-Jordkabel AXCL 50 650 0,0635%HSPLEDARE-Jordkabel AXCLIGHT 150 1320 0,1290%HSPLEDARE-Jordkabel AXKJ 150 93 0,0091%HSPLEDARE-Jordkabel AXKJ 240 4 0,0004%HSPLEDARE-Jordkabel AXKJ 300 358 0,0350%HSPLEDARE-Jordkabel AXKJ 35 1447 0,1415%HSPLEDARE-Jordkabel AXKJ 50 60 0,0059%HSPLEDARE-Jordkabel AXKJ 500 62 0,0061%HSPLEDARE-Jordkabel AXKJ 95 891 0,0871%HSPLEDARE-Jordkabel AXKJ-LT 240 505 0,0494%HSPLEDARE-Jordkabel AXLJ 25 2615 0,2556%HSPLEDARE-Jordkabel AXLJ 50 1667 0,1630%HSPLEDARE-Jordkabel AXLJ 95 7881 0,7704%HSPLEDARE-Jordkabel AXLJ-LT 240 168 0,0164%HSPLEDARE-Jordkabel AXLJ-T 150 7112 0,6953%HSPLEDARE-Jordkabel AXLJ-TT 150 12685 1,2401%HSPLEDARE-Jordkabel ECJJ 10 669 0,0654%HSPLEDARE-Jordkabel EXCEL 10 2723 0,2662%HSPLEDARE-Jordkabel FCJJ 120 67994 6,6469%HSPLEDARE-Jordkabel FCJJ 150 4250 0,4155%HSPLEDARE-Jordkabel FCJJ 16 73 0,0071%HSPLEDARE-Jordkabel FCJJ 240 1489 0,1456%HSPLEDARE-Jordkabel FCJJ 300 3148 0,3077%HSPLEDARE-Jordkabel FCJJ 35 662 0,0647%HSPLEDARE-Jordkabel FCJJ 50 864 0,0845%HSPLEDARE-Jordkabel FCJJ 70 976 0,0954%HSPLEDARE-Jordkabel Jordlina 507693 49,6307%

1022941 100,0%

HSP Markkabel

Sida 3

Attribut Typ Längd % av gruppACJJ 120 Papper 120 1979 0,1935%ACJJ 150 Papper 150 80421 7,8617%ACJJ 240 Papper 240 6251 0,6111%ACJJ 50 Papper 050 4058 0,3967%ACJJ 95 Papper 095 3231 0,3159%AHXAMK-W 150 Plast 150 2261 0,2210%AXAL 150 Plast 150 55861 5,4608%AXAL 240 Plast 240 7686 0,7514%AXAL 50 Plast 050 4376 0,4278%AXAL 95 Plast 095 2915 0,2850%AXALJ 240 Plast 240 9597 0,9382%AXCE 150 Plast 150 141896 13,8714%AXCE 240 Plast 240 22695 2,2186%AXCE 50 Plast 050 22440 2,1937%AXCE 95 Plast 095 27170 2,6561%AXCEL 150 Plast 150 510 0,0499%AXCEL 95 Plast 095 76 0,0074%AXCL 150 Plast 150 1459 0,1426%AXCL 50 Plast 050 650 0,0635%AXCLIGHT 150 Plast 150 1320 0,1290%AXKJ 150 Plast 150 93 0,0091%AXKJ 240 Plast 240 4 0,0004%AXKJ 300 Plast 300 358 0,0350%AXKJ 35 Plast 035 1447 0,1415%AXKJ 50 Plast 050 60 0,0059%AXKJ 500 Plast 500 62 0,0061%AXKJ 95 Plast 095 891 0,0871%AXKJ-LT 240 Plast 240 505 0,0494%AXLJ 25 Plast 025 2615 0,2556%AXLJ 50 Plast 050 1667 0,1630%AXLJ 95 Plast 095 7881 0,7704%AXLJ-LT 240 Plast 240 168 0,0164%AXLJ-T 150 Plast 150 7112 0,6953%AXLJ-TT 150 Plast 150 12685 1,2401%ECJJ 10 Papper 050 669 0,0654%EXCEL 10 Plast 010 2723 0,2662%FCJJ 120 Papper 120 67994 6,6469%FCJJ 150 Papper 150 4250 0,4155%FCJJ 16 Papper 016 73 0,0071%FCJJ 240 Papper 240 1489 0,1456%FCJJ 300 Papper 300 3148 0,3077%FCJJ 35 Papper 035 662 0,0647%FCJJ 50 Papper 050 864 0,0845%FCJJ 70 Papper 070 976 0,0954%Jordlina Lina Cu35 JK-nät 507693 49,6307%

1022941 100,0%

HSP Markkabel

Sida 4

Typ Längd % av gruppPapper 016 73 0,0071%Papper 035 662 0,0647%Papper 050 5591 0,5466%Papper 070 976 0,0954%Papper 095 3231 0,3159%Papper 120 69973 6,8404%Papper 150 84671 8,2772%Papper 240 7740 0,7566%Papper 300 3148 0,3077% 17,21%Plast 010 2723 0,2662%Plast 025 2615 0,2556%Plast 035 1447 0,1415%Plast 035 Jordlina 507693 49,6307%Plast 050 29193 2,8538%Plast 095 38933 3,8060%Plast 150 223197 21,8191%Plast 240 40655 3,9743%Plast 300 358 0,0350%Plast 500 62 0,0061% 82,79%

1022941 100,0%

Typ Längd % av gruppPlast 010 2723 0,2662%Plast 016 73 0,0071%Plast 025 2615 0,2556%Plast 035 509802 49,8369% 50,37%Plast 050 34784 3,4004%Plast 070 976 0,0954%Plast 095 42164 4,1218%Plast 120 69973 6,8404% 14,46%Plast 150 307868 30,0964%Plast 240 48395 4,7310%Plast 300 3506 0,3427%Plast 500 62 0,0061% 35,18%

1022941 100,0%

LSP Markkabel

Sida 1

Tabellnamn Attribut Längd % av gruppLSPLEDARE-JordPlast ABBJ 50 3 0,0002%LSPLEDARE-JordPlast AKKJ 120 1778 0,1215%LSPLEDARE-JordPlast AKKJ 150 96535 6,5962%LSPLEDARE-JordPlast AKKJ 185 2121 0,1449%LSPLEDARE-JordPlast AKKJ 240 619 0,0423%LSPLEDARE-JordPlast AKKJ 300 110414 7,5445%LSPLEDARE-JordPlast AKKJ 50 15180 1,0372%LSPLEDARE-JordPlast AKKJ 70 836 0,0571%LSPLEDARE-JordPlast AKKJ 95 25882 1,7685%LSPLEDARE-JordPlast AXK 50 237 0,0162%LSPLEDARE-JordPlast ECJJ 10 785 0,0536%LSPLEDARE-JordPlast EKKJ 10 13572 0,9274%LSPLEDARE-JordPlast EKKJ 2.5 713 0,0487%LSPLEDARE-JordPlast EKKJ 6 538 0,0368%LSPLEDARE-JordPlast FCJJ 16 447 0,0305%LSPLEDARE-JordPlast FCJJ 185 59169 4,0430%LSPLEDARE-JordPlast FCJJ 25 1022 0,0698%LSPLEDARE-JordPlast FCJJ 35 37 0,0025%LSPLEDARE-JordPlast FCJJ 50 846 0,0578%LSPLEDARE-JordPlast FCJJ 70 1878 0,1283%LSPLEDARE-JordPlast FCJJ 95 19171 1,3099%LSPLEDARE-JordPlast FKKJ 16 1739 0,1188%LSPLEDARE-JordPlast FKKJ 185 30534 2,0864%LSPLEDARE-JordPlast FKKJ 240 65 0,0044%LSPLEDARE-JordPlast FKKJ 25 3441 0,2351%LSPLEDARE-JordPlast FKKJ 35 2121 0,1449%LSPLEDARE-JordPlast FKKJ 50 4727 0,3230%LSPLEDARE-JordPlast FKKJ 70 5414 0,3699%LSPLEDARE-JordPlast FKKJ 95 29286 2,0011%LSPLEDARE-JordPlast N1XE 10 231 0,0158%LSPLEDARE-JordPlast N1XE 150 11056 0,7554%LSPLEDARE-JordPlast N1XE 240 4050 0,2767%LSPLEDARE-JordPlast N1XE 50 29872 2,0411%LSPLEDARE-JordPlast N1XE 95 11341 0,7749%LSPLEDARE-JordPlast N1XV 10 3718 0,2540%LSPLEDARE-JordPlast N1XV 150 33761 2,3069%LSPLEDARE-JordPlast N1XV 240 47385 3,2378%LSPLEDARE-JordPlast N1XV 50 869 0,0594%LSPLEDARE-JordPlast N1XV 95 29596 2,0223%SERVIS-Jordkabel ABBJ 150 265 0,0181%SERVIS-Jordkabel ABBJ 50 210 0,0143%SERVIS-Jordkabel AKKJ 120 421 0,0288%SERVIS-Jordkabel AKKJ 150 25494 1,7420%SERVIS-Jordkabel AKKJ 240 2174 0,1485%SERVIS-Jordkabel AKKJ 300 34778 2,3764%SERVIS-Jordkabel AKKJ 50 14988 1,0241%SERVIS-Jordkabel AKKJ 70 217 0,0148%SERVIS-Jordkabel AKKJ 95 7461 0,5098%SERVIS-Jordkabel AXK 240 171 0,0117%SERVIS-Jordkabel AXK 50 151 0,0103%SERVIS-Jordkabel AXK 95 43 0,0029%SERVIS-Jordkabel ECJJ 10 27755 1,8965%SERVIS-Jordkabel EKKJ 10 455617 31,1319%SERVIS-Jordkabel EKKJ 16 114 0,0078%SERVIS-Jordkabel EKKJ 2.5 2762 0,1887%SERVIS-Jordkabel EKKJ 6 17814 1,2172%

LSP Markkabel

Sida 2

SERVIS-Jordkabel EKLK 2 9 0,0006%SERVIS-Jordkabel EKLK 4x1.5 7 0,0005%SERVIS-Jordkabel EKLK 5x1.5 83 0,0057%SERVIS-Jordkabel EXK 10 192 0,0131%SERVIS-Jordkabel FCJJ 10 31 0,0021%SERVIS-Jordkabel FCJJ 16 14412 0,9848%SERVIS-Jordkabel FCJJ 185 1146 0,0783%SERVIS-Jordkabel FCJJ 25 8820 0,6027%SERVIS-Jordkabel FCJJ 35 492 0,0336%SERVIS-Jordkabel FCJJ 50 3185 0,2176%SERVIS-Jordkabel FCJJ 70 344 0,0235%SERVIS-Jordkabel FCJJ 95 2660 0,1818%SERVIS-Jordkabel FKK 5x6 32 0,0022%SERVIS-Jordkabel FKKJ 120 37 0,0025%SERVIS-Jordkabel FKKJ 16 10837 0,7405%SERVIS-Jordkabel FKKJ 185 3487 0,2383%SERVIS-Jordkabel FKKJ 35 13765 0,9406%SERVIS-Jordkabel FKKJ 35 2482 0,1696%SERVIS-Jordkabel FKKJ 50 8158 0,5574%SERVIS-Jordkabel FKKJ 70 739 0,0505%SERVIS-Jordkabel FKKJ 95 3752 0,2564%SERVIS-Jordkabel N1XE 10 25518 1,7436%SERVIS-Jordkabel N1XE 150 2803 0,1915%SERVIS-Jordkabel N1XE 240 2259 0,1544%SERVIS-Jordkabel N1XE 5*10 40626 2,7759%SERVIS-Jordkabel N1XE 5*16 21 0,0014%SERVIS-Jordkabel N1XE 50 17085 1,1674%SERVIS-Jordkabel N1XE 95 2197 0,1501%SERVIS-Jordkabel N1XV 10 73148 4,9981%SERVIS-Jordkabel N1XV 150 4408 0,3012%SERVIS-Jordkabel N1XV 240 23034 1,5739%SERVIS-Jordkabel N1XV 5*10 348 0,0238%SERVIS-Jordkabel N1XV 50 837 0,0572%SERVIS-Jordkabel N1XV 95 5126 0,3503%

1463504 100,0000%

LSP Markkabel

Sida 3

Attribut Typ Längd % av gruppABBJ 150 Plast 150 265 0,0181%ABBJ 50 Plast 050 213 0,0146%AKKJ 120 Plast 120 2199 0,1503%AKKJ 150 Plast 150 122029 8,3381%AKKJ 185 Plast 185 2121 0,1449%AKKJ 240 Plast 240 2793 0,1908%AKKJ 300 Plast 300 145192 9,9208%AKKJ 50 Plast 050 30168 2,0614%AKKJ 70 Plast 070 1053 0,0720%AKKJ 95 Plast 095 33343 2,2783%AXK 240 Plast 240 171 0,0117%AXK 50 Plast 050 388 0,0265%AXK 95 Plast 095 43 0,0029%ECJJ 10 Papper 010 28540 1,9501%EKKJ 10 Plast 010 469189 32,0593%EKKJ 16 Plast 016 114 0,0078%EKKJ 2.5 Plast 002,5 3475 0,2374%EKKJ 6 Plast 006 18352 1,2540%EKLK 2 Plast 002 9 0,0006%EKLK 4x1.5 Plast 001,5 7 0,0005%EKLK 5x1.5 Plast 001,5 83 0,0057%EXK 10 Plast 010 192 0,0131%FCJJ 10 Papper 010 31 0,0021%FCJJ 16 Papper 016 14859 1,0153%FCJJ 185 Papper 185 60315 4,1213%FCJJ 25 Papper 025 9842 0,6725%FCJJ 35 Papper 035 529 0,0361%FCJJ 50 Papper 050 4031 0,2754%FCJJ 70 Papper 070 2222 0,1518%FCJJ 95 Papper 095 21831 1,4917%FKK 5x6 Plast 006 32 0,0022%FKKJ 120 Plast 120 37 0,0025%FKKJ 16 Plast 016 12576 0,8593%FKKJ 16 Plast 016 0,0000%FKKJ 185 Plast 185 34021 2,3246%FKKJ 240 Plast 240 65 0,0044%FKKJ 25 Plast 025 3441 0,2351%FKKJ 35 Plast 035 18368 1,2551%FKKJ 50 Plast 050 12885 0,8804%FKKJ 70 Plast 070 6153 0,4204%FKKJ 95 Plast 095 33038 2,2575%N1XE 10 Plast 010 25749 1,7594%N1XE 150 Plast 150 13859 0,9470%N1XE 240 Plast 240 6309 0,4311%N1XE 5*10 Plast 010 40626 2,7759%N1XE 5*16 Plast 016 21 0,0014%N1XE 50 Plast 050 46957 3,2085%N1XE 95 Plast 095 13538 0,9250%N1XV 10 Plast 010 76866 5,2522%N1XV 150 Plast 150 38169 2,6081%N1XV 240 Plast 240 70419 4,8117%N1XV 5*10 Plast 010 348 0,0238%N1XV 50 Plast 050 1706 0,1166%N1XV 95 Plast 095 34722 2,3725%

1463504 100,0000%

LSP Markkabel

Sida 4

Typ Längd % av gruppPapper 010 28571 1,9522%Papper 016 14859 1,0153%Papper 025 9842 0,6725%Papper 035 529 0,0361%Papper 050 4031 0,2754%Papper 070 2222 0,1518%Papper 095 21831 1,4917%Papper 185 60315 4,1213% 9,72%Plast 001,5 90 0,0061%Plast 002 9 0,0006%Plast 002,5 3475 0,2374%Plast 006 18384 1,2562%Plast 010 612970 41,8837%Plast 016 12711 0,8685%Plast 025 21809 1,4902%Plast 050 92317 6,3079%Plast 070 7206 0,4924%Plast 095 114684 7,8363%Plast 120 2236 0,1528%Plast 150 174322 11,9113%Plast 185 36142 2,4696%Plast 240 79757 5,4497%Plast 300 145192 9,9208% 90,28%

1463504 100,0000%

Typ Längd % av gruppPlast 001,5 90 0,0061%Plast 002 9 0,0006%Plast 002,5 3475 0,2374%Plast 006 18384 1,2562%Plast 010 641541 43,8360%Plast 016 27570 1,8838%Plast 025 13283 0,9076%Plast 035 18897 1,2912% 49,42%Plast 050 96348 6,5834%Plast 070 9428 0,6442%Plast 095 136515 9,3280%Plast 120 2236 0,1528% 16,71%Plast 150 174322 11,9113%Plast 185 96457 6,5908%Plast 240 79757 5,4497%Plast 300 145192 9,9208% 33,87%

1463504 100,00%

HSP Luftledning

Sida 5

Tabellnamn Attribut Längd % av gruppHSPLEDARE-Luftledning AXLJ 25 931 0,4911%HSPLEDARE-Luftledning FEAL 99 46817 24,6977%HSPLEDARE-Luftledning FEAL 62 13488 7,1154%HSPLEDARE-Luftledning FEAL 49 1576 0,8314%HSPLEDARE-Luftledning AXCLIGHT-H25 900 0,4748%HSPLEDARE-Luftledning AXCES 95 648 0,3418%HSPLEDARE-Luftledning AXCEH 50 1906 1,0055%HSPLEDARE-Luftledning CU 16 95 0,0501%HSPLEDARE-Luftledning AL59 99 70080 36,9698%HSPLEDARE-Luftledning AL59 241 15146 7,9901%HSPLEDARE-Luftledning AL59 157 3629 1,9144%HSPLEDARE-Luftledning FEAL 157 19217 10,1377%HSPLEDARE-Luftledning FEAL 234 1562 0,8240%HSPLEDARE-Luftledning FEAL 31 13565 7,1560%

189560 100,00%

Attribut Beskrivning Längd % av gruppAXLJ 25 Plast 25 931 0,4911%FEAL 99 Fri 99 46817 24,6977%FEAL 62 Fri 62 13488 7,1154%FEAL 49 Fri 49 1576 0,8314%AXCLIGHT-H25 Plast 25 900 0,4748%AXCES 95 Plast 95 648 0,3418%AXCEH 50 Plast 50 1906 1,0055%CU 16 Fri 16 95 0,0501%AL59 99 Fri 99 70080 36,9698%AL59 241 Fri 241 15146 7,9901%AL59 157 Fri 157 3629 1,9144%FEAL 157 Fri 157 19217 10,1377%FEAL 234 Fri 241 1562 0,8240%FEAL 31 Fri 31 13565 7,1560%

189560 100,00%

Beskrivning Längd % av gruppFri 016 95 0,0501%Fri 031 13565 7,1560%Fri 049 1576 0,8314%Fri 062 13488 7,1154%Fri 099 116897 61,6675% 76,82%Fri 157 22846 12,0521%Fri 241 16708 8,8141% 20,87%Plast 025 1831 0,9659%Plast 050 1906 1,0055%Plast 095 648 0,3418% 2,31%

189560 100,00%

LSP Luftledning

Sida 6

Tabellnamn Attribut Längd % av gruppLSPLEDARE-Luftledning AKKD 25 1513 0,8157%LSPLEDARE-Luftledning AKKD 50 9195 4,9571%LSPLEDARE-Luftledning ALUS 25 22591 12,1790%LSPLEDARE-Luftledning ALUS 50 130390 70,2945%LSPLEDARE-Luftledning ALUS 95 13369 7,2074%LSPLEDARE-Luftledning CU 10 28 0,0151%LSPLEDARE-Luftledning CU 16 149 0,0803%LSPLEDARE-Luftledning CU 25 35 0,0189%LSPLEDARE-Luftledning FE 25 481 0,2593%SERVIS-Luftledning AKKD 25 655 0,3531%SERVIS-Luftledning AKKD 50 133 0,0717%SERVIS-Luftledning ALUS 25 5928 3,1958%SERVIS-Luftledning ALUS 50 937 0,5051%SERVIS-Luftledning ALUS 95 21 0,0113%SERVIS-Luftledning CU 16 5 0,0027%SERVIS-Luftledning EKKJ 10 61 0,0329%

185491 100,00%

Attribut Typ Längd % av gruppAKKD 25 Plast 25 2168 1,1688%AKKD 50 Plast 50 9328 5,0288%ALUS 25 Plast 25 28519 15,3749%ALUS 50 Plast 50 131327 70,7997%ALUS 95 Plast 95 13390 7,2187%CU 10 Fri 10 28 0,0151%CU 16 Fri 16 154 0,0830%CU 25 Fri 25 35 0,0189%EKKJ 10 Plast 10 61 0,0329%FE 25 Fri 25 481 0,2593%

185491 100,00%

Typ Längd % av gruppFri 10 28 0,0151%Fri 16 154 0,0830%Fri 25 516 0,2782% 0,38%Plast 10 61 0,0329%Plast 25 30687 16,5437% 16,58%Plast 50 140655 75,8285%Plast 95 13390 7,2187% 83,05%

185491 100,00%

Nätstationer

Sida 7

Typ T1 T2 Antal % av gruppInbyggd 200 1 0,1401%Inbyggd 500 1 0,1401%Inbyggd 800 3 0,4202%Inbyggd 1000 2 0,2801%Inbyggd 1250 2 0,2801%Inbyggd 1500 2 0,2801%Inbyggd Okänd 1 0,1401%Inbyggd 2T 500 500 1 0,1401%Inbyggd 2T 800 800 3 0,4202%Inbyggd 2T 1000 1000 1 0,1401%Inbyggd 2T 1250 1250 1 0,1401%Inbyggd 2T 1500 1500 1 0,1401%Plåtkiosk 30 1 0,1401%Plåtkiosk 50 1 0,1401%Plåtkiosk 70 1 0,1401%Plåtkiosk 100 40 5,6022%Plåtkiosk 150 2 0,2801%Plåtkiosk 200 101 14,1457%Plåtkiosk 300 19 2,6611%Plåtkiosk 315 57 7,9832%Plåtkiosk 400 4 0,5602%Plåtkiosk 500 1 0,1401%Plåtkiosk 500 137 19,1877%Plåtkiosk 800 69 9,6639%Plåtkiosk 2T 70 0 1 0,1401%Plåtkiosk 2T 500 500 9 1,2605%Plåtkiosk 2T 800 800 8 1,1204%Plåtkiosk 2T 1000 1000 1 0,1401%Stolpstation 30 11 1,5406%Stolpstation 50 21 2,9412%Stolpstation 70 3 0,4202%Stolpstation 100 74 10,3641%Stolpstation 200 7 0,9804%Stolpstation 500 1 0,1401%Stolpstation Okänd 3 0,4202%Tegelbyggnad 50 1 0,1401%Tegelbyggnad 100 1 0,1401%Tegelbyggnad 200 1 0,1401%Tegelbyggnad 300 1 0,1401%Tegelbyggnad 315 4 0,5602%Tegelbyggnad 500 21 2,9412%Tegelbyggnad 800 40 5,6022%Tegelbyggnad 1000 6 0,8403%Tegelbyggnad 1250 3 0,4202%Tegelbyggnad 2T 500 500 13 1,8207%Tegelbyggnad 2T 800 800 27 3,7815%Tegelbyggnad 2T 1000 1000 1 0,1401%Tegelbyggnad 2T 1250 1250 3 0,4202%UJ 2T 1000 1000 1 0,1401%

714 100,00%

Nätstationer

Sida 8

TYP Antal % av gruppInbyggd 0200 1 0,1401%Inbyggd 0500 1 0,1401%Inbyggd 0800 3 0,4202%Inbyggd 1000 2 0,2801%Inbyggd 1250 2 0,2801%Inbyggd 1500 2 0,2801%Inbyggd DubbelT 0500 1 0,1401%Inbyggd DubbelT 0800 3 0,4202%Inbyggd DubbelT 1000 1 0,1401%Inbyggd DubbelT 1250 1 0,1401%Inbyggd DubbelT 1500 1 0,1401%Inbyggd Okänd 1 0,1401%Plåtkiosk 0030 1 0,1401%Plåtkiosk 0050 1 0,1401%Plåtkiosk 0070 1 0,1401%Plåtkiosk 0100 40 5,6022%Plåtkiosk 0150 2 0,2801%Plåtkiosk 0200 101 14,1457%Plåtkiosk 0300 19 2,6611%Plåtkiosk 0315 57 7,9832%Plåtkiosk 0400 4 0,5602%Plåtkiosk 0500 138 19,3277%Plåtkiosk 0800 69 9,6639%Plåtkiosk DubbelT 0070 1 0,1401%Plåtkiosk DubbelT 0500 9 1,2605%Plåtkiosk DubbelT 0800 8 1,1204%Plåtkiosk DubbelT 1000 1 0,1401%Stolpstation 030 11 1,5406%Stolpstation 050 21 2,9412%Stolpstation 070 3 0,4202%Stolpstation 100 74 10,3641%Stolpstation 200 7 0,9804%Stolpstation 500 1 0,1401%Stolpstation Okänd 3 0,4202%Tegelbyggnad 0050 1 0,1401%Tegelbyggnad 0100 1 0,1401%Tegelbyggnad 0200 1 0,1401%Tegelbyggnad 0300 1 0,1401%Tegelbyggnad 0315 4 0,5602%Tegelbyggnad 0500 21 2,9412%Tegelbyggnad 0800 40 5,6022%Tegelbyggnad 1000 6 0,8403%Tegelbyggnad 1250 3 0,4202%Tegelbyggnad DubbelT 0500 13 1,8207%Tegelbyggnad DubbelT 0800 27 3,7815%Tegelbyggnad DubbelT 1000 1 0,1401%Tegelbyggnad DubbelT 1250 3 0,4202%UJ 2T 1000 1 0,1401%

714 100,00%

Nätstationer

Sida 9

TYP Antal % av gruppMarkstation 0030 1 0,1401%Markstation 0050 1 0,1401%Markstation 0050 1 0,1401%Markstation 0070 1 0,1401%Markstation 0100 41 5,7423%Markstation 0150 2 0,2801%Markstation 0200 103 14,4258%Markstation 0300 20 2,8011%Markstation 0315 61 8,5434%Markstation 0400 4 0,5602%Markstation 0500 160 22,4090% 55,32%Markstation 0800 112 15,6863%Markstation 1000 8 1,1204%Markstation 1250 5 0,7003%Markstation 1500 2 0,2801% 17,79%Markstation DubbelT 0070 1 0,1401%Markstation DubbelT 0500 23 3,2213% 3,36%Markstation DubbelT 0800 38 5,3221%Markstation DubbelT 1000 3 0,4202%Markstation DubbelT 1250 4 0,5602%Markstation DubbelT 1500 1 0,1401% 6,44%Markstation Okänd 1 0,1401%Stolpstation 030 11 1,5406%Stolpstation 050 21 2,9412%Stolpstation 070 3 0,4202% 4,90%Stolpstation 100 74 10,3641%Stolpstation 200 7 0,9804%Stolpstation 500 1 0,1401% 11,48%Stolpstation Okänd 3 0,4202%UJ 2T 1000 1 0,1401%

714 100,00%

TYP Antal % av gruppMarkstation <250 150 21,0084%Markstation >600 127 17,7871%Markstation 250-600 245 34,3137%Markstation DubbelT <600 24 3,3613%Markstation DubbelT >600 46 6,4426%Stolpstation <80 35 4,9020%Stolpstation >80 82 11,4846%Okänd Markstation 2 0,2801%Okänd Stolpstation 3 0,4202%

714 100,00%

Framsida

Sida 1

Bilaga 1.2: Nätdata från Linköping Kraftnät AB

HSP Markkabel

Sida 2

Attribut Längd (m) % av gruppACJJ3x70 12kV 1331,9 3,5827%AXCEL3x240 12kV 4289,1 11,5372%AXCEL3x50 12kv 789,1 2,1226%AXCEL3x95 12kV 2334,3 6,2790%AXCL-O-TT3x95/16 12kV 4357,6 11,7214%AXCLIGHT3x25 12kV 437,1 1,1757%AXKJ3x50 12kV 8453,4 22,7387%AXKJ3x70 12kV 40,9 0,1100%AXKJ3x95 12kV 597,5 1,6072%AXLJ-TT3x50/16 12kV 5732,5 15,4198%AXLJ-TT3x95/25 12kV 7330 19,7169%EXCEL3x10 12kV 1177,5 0,7709%FCJJ3x35 12kV 305,4 7,1269%

37176,3 103,9089%

Attribut Typ Längd (m) % av gruppACJJ3x70 12kV Papper 3x070 1331,9 3,5827%AXCEL3x240 12kV Plast 3x240 4289,1 11,5372%AXCEL3x50 12kv Plast 3x050 789,1 2,1226%AXCEL3x95 12kV Plast 3x095 2334,3 6,2790%AXCL-O-TT3x95/16 12kV Plast 3x095/16 4357,6 11,7214%AXCLIGHT3x25 12kV Plast 3x025 437,1 1,1757%AXKJ3x50 12kV Plast 3x050 8453,4 22,7387%AXKJ3x70 12kV Plast 3x070 40,9 0,1100%AXKJ3x95 12kV Plast 3x095 597,5 1,6072%AXLJ-TT3x50/16 12kV Plast 3x050/16 5732,5 15,4198%AXLJ-TT3x95/25 12kV Plast 3x095/25 7330 19,7169%EXCEL3x10 12kV Plast 3x010 1177,5 3,1673%FCJJ3x35 12kV Papper 3x035 305,4 0,8215%

37176,3 100,0000%

Typ Längd (m) % av gruppPapper 3x035 305,4 0,8215%Papper 3x070 1331,9 3,5827% 4,40%Plast 3x010 1177,5 3,1673%Plast 3x025 437,1 1,1757%Plast 3x050 9242,5 24,8613%Plast 3x050/16 5732,5 15,4198%Plast 3x070 40,9 0,1100%Plast 3x095 2931,8 7,8862%Plast 3x095/16 4357,6 11,7214%Plast 3x095/25 7330 19,7169%Plast 3x240 4289,1 11,5372% 95,60%

37176,3 100,0000%

HSP Markkabel

Sida 3

Typ Längd (m) % av gruppPlast 010 1177,5 3,1673%Plast 025 437,1 1,1757%Plast 035 305,4 0,8215%Plast 050 14975 40,2810% 45,45%Plast 070 1372,8 3,6927%Plast 095 14619,4 39,3245%Plast 240 4289,1 11,5372% 54,55%

37176,3 100,0000%

Attribut Längd (m) % av gruppAb-kabel 2182,1 2,6978%AKKJ3x150/41 670,4 0,8288%AKKJ3x150/50 875,98 1,0830%AKKJ3x185/57 468 0,5786%AKKJ3x240/72 387,9 0,4796%AKKJ3x50/15 5915,6 7,3136%AKKJ3x50/16 1656,5 2,0480%AKKJ3x50/50 751,8 0,9295%AKKJ3x70/21 943,6 1,1666%AKKJ3x95/29 4557,9 5,6350%AKKJ3x95/35 320,5 0,3962%AKKJ3x95/50 652 0,8061%AKKJ3x95/95 394,8 0,4881%AKKJ4x50/15 1188,5 1,4694%AKKJ4x95/29 307,7 0,3804%ECJJ3x10/10 55 0,0680%ECJJ3x6/6 1205,3 1,4901%EKKJ3x10/10 8771,4 10,8442%EKKJ3x16/16 305,6 0,3778%EKKJ3x6/6 214,6 0,2653%FCJJ3x25/16 436,24 0,5393%FCJJ3x50/35 764,8 0,9455%FCJJ3x95/50 206,9 0,2558%FKKJ3x16/16 12046,7 14,8935%FKKJ3x25/16 1199,5 1,4830%FKKJ3x25/25 241,3 0,2983%FKKJ3x35/16 25,1 0,0310%MK3x16/16 0,08 0,0001%N1XE-U5G10 65,2 0,0806%N1XE-U5G10_Duolink 248,2 0,3069%N1XE10 283,7 0,3507%N1XE150 6,5 0,0080%N1XE50 1479 1,8285%N1XE95 666 0,8234%N1XV4G10 4529,4 5,5998%N1XV4G150 1846,7 2,2831%N1XV4G16 1071,3 1,3245%N1XV4G240 1048,4 1,2962%N1XV4G50 15328,6 18,9510%N1XV4G95 6015 7,4364%N1XV5G10 1551,6 1,9183%

80885,4 100,00%

Attribut Typ Längd (m) % av gruppAb-kabel Okänd 2182,1 2,6978%AKKJ3x150/41 Plast 3x150/41 670,4 0,8288%AKKJ3x150/50 Plast 3x150/50 875,98 1,0830%AKKJ3x185/57 Plast 3x185/57 468 0,5786%AKKJ3x240/72 Plast 3x240/72 387,9 0,4796%AKKJ3x50/15 Plast 3x050/15 5915,6 7,3136%AKKJ3x50/16 Plast 3x050/16 1656,5 2,0480%AKKJ3x50/50 Plast 3x050/50 751,8 0,9295%AKKJ3x70/21 Plast 3x070/21 943,6 1,1666%AKKJ3x95/29 Plast 3x095/29 4557,9 5,6350%AKKJ3x95/35 Plast 3x095/35 320,5 0,3962%AKKJ3x95/50 Plast 3x095/50 652 0,8061%AKKJ3x95/95 Plast 3x095/95 394,8 0,4881%AKKJ4x50/15 Plast 4x050/15 1188,5 1,4694%AKKJ4x95/29 Plast 4x095/29 307,7 0,3804%ECJJ3x10/10 Papper 3x010/10 55 0,0680%ECJJ3x6/6 Papper 3x006/6 1205,3 1,4901%EKKJ3x10/10 Plast 3x010/10 8771,4 10,8442%EKKJ3x16/16 Plast 3x016/16 305,6 0,3778%EKKJ3x6/6 Plast 3x006/6 214,6 0,2653%FCJJ3x25/16 Papper 3x025/16 436,24 0,5393%FCJJ3x50/35 Papper 3x050/35 764,8 0,9455%FCJJ3x95/50 Papper 3x095/50 206,9 0,2558%FKKJ3x16/16 Plast 3x016/16 12046,7 14,8935%FKKJ3x25/16 Plast 3x025/16 1199,5 1,4830%FKKJ3x25/25 Plast 3x025/25 241,3 0,2983%FKKJ3x35/16 Plast 3x35/16 25,1 0,0310%MK3x16/16 Plast 3x016/16 0,08 0,0001%N1XE-U5G10 Plast 5x010 65,2 0,0806%N1XE-U5G10_Duolink Plast 5x010 248,2 0,3069%N1XE10 Plast 010 283,7 0,3507%N1XE150 Plast 150 6,5 0,0080%N1XE50 Plast 050 1479 1,8285%N1XE95 Plast 095 666 0,8234%N1XV4G10 Plast 4x095 4529,4 5,5998%N1XV4G150 Plast 4x150 1846,7 2,2831%N1XV4G16 Plast 4x016 1071,3 1,3245%N1XV4G240 Plast 4x240 1048,4 1,2962%N1XV4G50 Plast 4x050 15328,6 18,9510%N1XV4G95 Plast 4x095 6015 7,4364%N1XV5G10 Plast 5x010 1551,6 1,9183%

80885,4 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppOkänd 2182,1 2,6978%Papper 3x006/6 1205,3 1,4901%Papper 3x010/10 55 0,0680%Papper 3x025/16 436,24 0,5393%Papper 3x050/35 764,8 0,9455%Papper 3x095/50 206,9 0,2558% 3,30%Plast 010 283,7 0,3507%Plast 050 1479 1,8285%Plast 095 666 0,8234%Plast 150 6,5 0,0080%Plast 3x006/6 214,6 0,2653%Plast 3x010/10 8771,4 10,8442%Plast 3x016/16 12352,4 15,2715%Plast 3x025/16 1199,5 1,4830%Plast 3x025/25 241,3 0,2983%Plast 3x050/15 5915,6 7,3136%Plast 3x050/16 1656,5 2,0480%Plast 3x050/50 751,8 0,9295%Plast 3x070/21 943,6 1,1666%Plast 3x095/29 4557,9 5,6350%Plast 3x095/35 320,5 0,3962%Plast 3x095/50 652 0,8061%Plast 3x095/95 394,8 0,4881%Plast 3x150/41 670,4 0,8288%Plast 3x150/50 875,98 1,0830%Plast 3x185/57 468 0,5786%Plast 3x240/72 387,9 0,4796%Plast 3x35/16 25,1 0,0310%Plast 4x016 1071,3 1,3245%Plast 4x050 15328,6 18,9510%Plast 4x050/15 1188,5 1,4694%Plast 4x095 10544,4 13,0362%Plast 4x095/29 307,7 0,3804%Plast 4x150 1846,7 2,2831%Plast 4x240 1048,4 1,2962%Plast 5x010 1865 2,3057% 94,00%

80885,42 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppOkänd 2182,1 2,6978%Plast 006 1419,9 1,7554%Plast 010 10975,1 13,5687%Plast 016 13423,7 16,5959%Plast 025 1877 2,3206%Plast 035 25,1 0,0310% 34,27%Plast 050 27084,8 33,4854%Plast 070 943,6 1,1666% 34,65%Plast 095 17650,2 21,8212%Plast 150 3399,6 4,2030%Plast 185 468 0,5786%Plast 240 1436,3 1,7757% 28,38%

80885,4 100,00%

HSP Luftledning

Sida 7

Ledningstyp Attribut Längd (m) % av gruppJordlina 16 Cu16 12kV 154,9 0,5012%Jordlina 16 FeAl62 12kV 1214,1 3,9284%Jordlina Cu 10 BLL3x99 12kV AlMgSi 355,2 1,1493%Jordlina Cu 10 BLX3x99 12kV Al59 192,9 0,6242%Jordlina Cu 10 Cu10 12kV 129,5 0,4190%Jordlina Cu 16 Cu16 12kV 1192 3,8569%Jordlina Cu 16 FeAl49 12kV 73,51 0,2378%Jordlina Cu 16 FeAl62 12kV 1449,6 4,6904%Jordlina Cu 16 FeAl99 12kV 92,6 0,2996%Jordlina Cu 49 FeAl49 12kV 607,5 1,9657%Jordlina Feal 62 BLL3x99 12kV AlMgSi 624,7 2,0213%Jordlina Feal 62 FeAl62 12kV 243,9 0,7892%

BLL3x99 12kV AlMgSi 2625,1 8,4939%BLX3x99 12kV Al59 298,6 0,9662%EXCEL3x10 12kV Friledning 896,2 2,8998%FeAl31 12kV 771,6 2,4966%FeAl49 12kV 1059,7 3,4288%FeAl62 12kV 6826 22,0865%FeAl99 12kV 12098,1 39,1452%Cu10 12kV 286,6 0,9273%Cu16 12kV 2649,5 8,5729%

30905,7 100,00%

Attribut Typ Längd (m) % av gruppBLL3x99 12kV AlMgSi Belagd 3x99 3605 10,6525%BLX3x99 12kV Al59 Belagd 3x99 491,5 1,4523%Cu10 12kV Fri 010 416,1 1,2295%Cu16 12kV Fri 016 3996,4 11,8091%EXCEL3x10 12kV Friledning Plast 3x010 896,2 2,6482%FeAl31 12kV Fri 031 771,6 2,2800%FeAl49 12kV Fri 049 1740,71 5,1437%FeAl62 12kV Fri 062 9733,6 28,7621%FeAl99 12kV Fri 099 12190,7 36,0226%

33841,81 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppBelagd 3x99 4096,5 12,1048% 12,10%Fri 010 416,1 1,2295%Fri 016 3996,4 11,8091%Fri 031 771,6 2,2800%Fri 049 1740,71 5,1437%Fri 062 9733,6 28,7621% 49,22%Fri 099 12190,7 36,0226% 36,02%Plast 3x010 896,2 2,6482% 2,65%

33841,81 100,00%

HSP Luftledning

Sida 8

Typ Längd (m) % av gruppFri 010 416,1 1,2295%Fri 016 3996,4 11,8091%Fri 031 771,6 2,2800%Fri 049 1740,71 5,1437%Fri 062 9733,6 28,7621% 49,22%Fri 099 16287,2 48,1274% 48,13%Plast 010 896,2 2,6482% 2,65%

33841,81 100,00%

LSP Luftledning

Sida 9

Attribut Längd (m) % av gruppAKKD4x16 24,1 0,1693%ALUS4x25 868,6 6,1029%ALUS4x50 9380,5 65,9088%ALUS4x95 599,9 4,2150%Cu3x10/10 1272,5 8,9408%Cu3x16/10 20,92 0,1470%Cu3x16/16 290,4 2,0404%Cu3x25/16 996 6,9980%Cu3x25/25 252,4 1,7734%Cu3x35/25 517,2 3,6339%FKKD4x16 10,04 0,0705%

14232,55 100,00%

Attribut Typ Längd (m) % av gruppAKKD4x16 Plast 4x016 24,1 0,1693%ALUS4x25 Plast 4x025 868,6 6,1029%ALUS4x50 Plast 4x050 9380,5 65,9088%ALUS4x95 Plast 4x095 599,9 4,2150%Cu3x10/10 Fri 3x010/10 1272,5 8,9408%Cu3x16/10 Fri 3x016/10 20,92 0,1470%Cu3x16/16 Fri 3x016/16 290,4 2,0404%Cu3x25/16 Fri 3x025/16 996 6,9980%Cu3x25/25 Fri 3x025/25 252,4 1,7734%Cu3x35/25 Fri 3x035/35 517,2 3,6339%FKKD4x16 Plast 4x016 10,04 0,0705%

14232,55 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppFri 3x010/10 1272,5 8,9408%Fri 3x016/10 20,92 0,1470%Fri 3x016/16 290,4 2,0404%Fri 3x025/16 996 6,9981%Fri 3x025/25 252,4 1,7734%Fri 3x035/35 517,2 3,6339%Plast 4x016 34,1 0,2396%Plast 4x025 868,6 6,1029%Plast 4x050 9380,5 65,9089%Plast 4x095 599,9 4,2150%

14232,52 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppFri 010 1272,5 8,9408%Fri 016 311,3 2,1872%Fri 025 1248,4 8,7715%Fri 035 517,2 3,6339% 23,53%Plast 016 34,1 0,2396%Plast 025 868,6 6,1029%Plast 050 9380,5 65,9090%Plast 095 599,9 4,2150% 76,47%

14232,5 100,00%

Attribut Antal % av gruppBetongstation 150 1 1,3333%Betongstation 200 1 1,3333%Betongstation 500 2 2,6667%Plåtstation 000 1 1,3333%Plåtstation 050 9 12,0000%Plåtstation 100 20 26,6667%Plåtstation 200 1 1,3333%Plåtstation 315 1 1,3333%Satellitstation 100 1 1,3333%Stolpstation 030 3 4,0000%Stolpstation 050 12 16,0000%Stolpstation 100 22 29,3333%Stolpstation 200 1 1,3333%

75 100,0000%

Attribut Antal % av gruppNätstation 000 1 1,3333%Nätstation 050 9 12,0000%Nätstation 100 21 28,0000% 41,33%Nätstation 150 1 1,3333%Nätstation 200 2 2,6667%Nätstation 315 1 1,3333%Nätstation 500 2 2,6667% 8,00%Stolpstation 030 3 4,0000%Stolpstation 050 12 16,0000% 20,00%Stolpstation 100 22 29,3333%Stolpstation 200 1 1,3333% 30,67%

75 100,0000%

Framsida

Sida 1

Bilaga 1.3: Nätdata från Luleå Energi Elnät AB

HSP Markkabel

Sida 2

10 kVLedningstyp Attribut Längd (m) % av gruppJordkabel AXLJ-TT 3x1x240/35 12kV 125 0,0435%Jordkabel AXKJ 240 12kV 278 0,0968%Jordkabel_Land AXTVL 95 12kV 490 0,1706%Jordkabel_Land FCJJ 35 12kV 481 0,1674%Jordkabel_Land FKKJ 16 12kV 16839 5,8610%Jordkabel_Land ALFCJJ 120 10kV 401 0,1396%Jordkabel_Land AXLJ TT 3x1x95 12kV 4701 1,6362%Jordkabel_Land AXKJ 35 12kV 269 0,0936%Jordkabel_Land AXTVL 50 12kV 2705 0,9415%Jordkabel_Land AXCEL 50 12kV 4979 1,7330%Jordkabel_Land AXKJ 240 12kV 2424 0,8437%Jordkabel_Land AXLJ TT 3x1x50 12kV 6276 2,1844%Jordkabel_Land ACJJ 185 12kV 694 0,2416%Jordkabel_Land FCTV 25 12kV 6117 2,1291%Jordkabel_Land AXKJ 50 12kV 21272 7,4040%Jordkabel_Land AKKJ 10 12kV 2663 0,9269%Jordkabel_Stad AXLJ TT 3x1x50 12kV 41 0,0143%Jordkabel_Stad AXTVL 50 12kV 165 0,0574%Jordkabel_Stad AXAX 50 12kV 54 0,0188%Jordkabel_Stad FCJJ 70 12kV 21411 7,4524%Jordkabel_Stad AXLJ 240 10kV 628 0,2186%Jordkabel_Stad AXCEL 240 12kV 18479 6,4318%Jordkabel_Stad AXKJ 240 12kV 38515 13,4056%Jordkabel_Stad ACJJ 185 12kV 20308 7,0684%Jordkabel_Stad FCJJ 50 12kV 35 0,0122%Jordkabel_Stad FCJJ 150 12kV 155 0,0539%Jordkabel_Stad AXAL 3x1x240 12kV 2330 0,8110%Jordkabel_Stad AXLJ-TT 3x1x240/35 12kV 20090 6,9926%Jordkabel_Stad AXAX 240 12kV 3284 1,1430%Jordkabel_Stad ALFCJJ 120 10kV 1005 0,3498%Jordkabel_Stad ACJJ 120 12kV 46157 16,0655%Jordkabel_Stad AXKJ 150 12kV 1719 0,5983%Jordkabel_Stad AXCE 50 12kV 93 0,0324%Jordkabel_Stad FCJJ 35 12kV 8461 2,9450%Jordkabel_Stad FKKJ 70 12kV 1496 0,5207%Jordkabel_Stad AXKJS 240 12kV 774 0,2694%Jordkabel_Stad FCJJ 120 12kV 5738 1,9972%Jordkabel_Stad AXCEL 50 12kV 1299 0,4521%Jordkabel_Stad AXKJ 35 12kV 660 0,2297%Jordkabel_Stad AXTVL 95 12kV 305 0,1062%Jordkabel_Stad AXKJ 50 12kV 3683 1,2819%Jordkabel_Stad AXCE 240 12kV 3426 1,1925%Jordkabel_Stad AXCEK 240 12kV 8 0,0028%Jordkabel_Stad ACJJ 240 12kV 14290 4,9738%Jordkabel_Stad AXCL 240 12kV 55 0,0191%Jordkabel_Stad AXLJ-TT 3x1x240/35 12kV 654 0,2276%Jordkabel_Land AXLJ TT 3x1x95 12kV 1273 0,4431%

287305 100,0000%

HSP Markkabel

Sida 3

10 kVTyparea Typ Längd (m) % av gruppACJJ 120 12kV Papper 120 46157 16,0655%ACJJ 185 12kV Papper 185 21002 7,3100%ACJJ 240 12kV Papper 240 14290 4,9738%AKKJ 10 12kV Plast 010 2663 0,9269%ALFCJJ 120 10kV Plast 120 1406 0,4894%AXAL 3x1x240 12kV Plast 3x1x240 2330 0,8110%AXAX 240 12kV Plast 240 3284 1,1430%AXAX 50 12kV Plast 050 54 0,0188%AXCE 240 12kV Plast 240 3426 1,1925%AXCE 50 12kV Plast 050 93 0,0324%AXCEK 240 12kV Plast 240 8 0,0028%AXCEL 240 12kV Plast 240 18479 6,4318%AXCEL 50 12kV Plast 050 1299 0,4521%AXCEL 50 12kV Plast 050 4979 1,7330%AXCL 240 12kV Plast 240 55 0,0191%AXKJ 150 12kV Plast 150 1719 0,5983%AXKJ 240 12kV Plast 240 41217 14,3461%AXKJ 35 12kV Plast 035 929 0,3233%AXKJ 50 12kV Plast 050 24955 8,6859%AXKJS 240 12kV Plast 240 774 0,2694%AXLJ 240 10kV Plast 240 628 0,2186%AXLJ TT 3x1x50 12kV Plast 3x1x050 6317 2,1987%AXLJ TT 3x1x95 12kV Plast 3x1x095 4701 1,6362%AXLJ-TT 3x1x240/35 12kV Plast 3x1x240 20215 7,0361%AXTVL 50 12kV Plast 050 vatten 2870 0,9989%AXTVL 95 12kV Plast 095 vatten 795 0,2767%FCJJ 120 12kV Papper 120 5738 1,9972%FCJJ 150 12kV Papper 150 155 0,0539%FCJJ 35 12kV Papper 035 8942 3,1124%FCJJ 50 12kV Papper 050 35 0,0122%FCJJ 70 12kV Papper 070 21411 7,4524%FCTV 25 12kV Papper 025 vatten 6117 2,1291%FKKJ 16 12kV Plast 016 16839 5,8610%FKKJ 70 12kV Plast 070 1496 0,5207%AXLJ TT 3x1x95 12kV Plast 3x1x095 1273 0,4431%AXLJ-TT 3x1x240/35 12kV Plast 3x1x240/35 654 0,2276%

287305 100,0000%

HSP Markkabel

Sida 4

10 kVTyparea Typ Längd (m) % av gruppACJJ 120 12kV Papper 120 46157 16,0655%ACJJ 185 12kV Papper 185 21002 7,3100%ACJJ 240 12kV Papper 240 14290 4,9738%AKKJ 10 12kV Plast 010 2663 0,9269%ALFCJJ 120 10kV Plast 120 1406 0,4894%AXAL 3x1x240 12kV Plast 240 2330 0,8110%AXAX 240 12kV Plast 240 3284 1,1430%AXAX 50 12kV Plast 050 54 0,0188%AXCE 240 12kV Plast 240 3426 1,1925%AXCE 50 12kV Plast 050 93 0,0324%AXCEK 240 12kV Plast 240 8 0,0028%AXCEL 240 12kV Plast 240 18479 6,4318%AXCEL 50 12kV Plast 050 6278 2,1851%AXCL 240 12kV Plast 240 55 0,0191%AXKJ 150 12kV Plast 150 1719 0,5983%AXKJ 240 12kV Plast 240 41217 14,3461%AXKJ 35 12kV Plast 035 929 0,3233%AXKJ 50 12kV Plast 050 24955 8,6859%AXKJS 240 12kV Plast 240 774 0,2694%AXLJ 240 10kV Plast 240 628 0,2186%AXLJ TT 3x1x50 12kV Plast 050 6317 2,1987%AXLJ TT 3x1x95 12kV Plast 095 4701 1,6362%AXLJ-TT 3x1x240/35 12kV Plast 240 20215 7,0361%AXTVL 50 12kV Plast 050 vatten 2870 0,9989%AXTVL 95 12kV Plast 095 vatten 795 0,2767%FCJJ 120 12kV Papper 120 5738 1,9972%FCJJ 150 12kV Papper 150 155 0,0539%FCJJ 35 12kV Papper 035 8942 3,1124%FCJJ 50 12kV Papper 050 35 0,0122%FCJJ 70 12kV Papper 070 21411 7,4524%FCTV 25 12kV Papper 025 vatten 6117 2,1291%FKKJ 16 12kV Plast 016 16839 5,8610%FKKJ 70 12kV Plast 070 1496 0,5207%AXLJ TT 3x1x95 12kV Plast 095 1273 0,4431%AXLJ-TT 3x1x240/35 12kV Plast 240 654 0,2276%

287305 100,00%

HSP Markkabel

Sida 5

10 kVTyp Längd (m) % av gruppPapper 025 6117 2,1291%Papper 035 8942 3,1124%Papper 050 35 0,0122%Papper 070 21411 7,4524%Papper 120 51895 18,0627%Papper 150 155 0,0539%Papper 185 21002 7,3100%Papper 240 14290 4,9738% 43,11%Plast 010 2663 0,9269%Plast 016 16839 5,8610%Plast 035 929 0,3233%Plast 050 40567 14,1198%Plast 070 1496 0,5207%Plast 095 6769 2,3560%Plast 120 1406 0,4894%Plast 150 1719 0,5983%Plast 240 91070 31,6980% 56,89%

287305 100,00%

10 kVTyp Längd (m) % av gruppPlast 010 2663 0,9269%Plast 016 16839 5,8610%Plast 025 6117 2,1291%Plast 035 9871 3,4357%Plast 050 40602 14,1320% 26,48%Plast 070 22907 7,9731%Plast 095 6769 2,3560%Plast 120 53301 18,5521%Plast 150 1874 0,6523%Plast 185 21002 7,3100% 36,84%Plast 240 105360 36,6718% 36,67%

287305 100,00%

HSP Markkabel

Sida 6

20 kVLedningstyp Attribut Längd (m) % av gruppJordkabel AXKJ 95 24kV 352 0,1890%Jordkabel_Land AXCEL 50 24kV 318 0,1707%Jordkabel_Land AXCL 25 24kV 4422 2,3740%Jordkabel_Land AXCEL 95 24kV 530 0,2845%Jordkabel_Land AXKJ 35 24kV 10945 5,8761%Jordkabel_Land AXLJ-RMF 25 24kV 2373 1,2740%Jordkabel_Land AXLJ 95 24kV 3319 1,7819%Jordkabel_Land AXKJ-RMF 25 24kV 791 0,4247%Jordkabel_Land AXCELETT 25 24kV 3566 1,9145%Jordkabel_Land AXLJ 50 24kV 533 0,2862%Jordkabel_Land AXLJ-LT 25 24kV 779 0,4182%Jordkabel_Land AXLJ 50 24kV 502 0,2695%Jordkabel_Land AXLJ-TT 3x1x50/16 24kV 12164 6,5305%Jordkabel_Land ACJJ 95 24kV 265 0,1423%Jordkabel_Land FCJJ 25 24kV 268 0,1439%Jordkabel_Land FXKJ 16 24kV 514 0,2760%Jordkabel_Land AXAL 95 24kV 610 0,3275%Jordkabel_Land AXCEL 150 24kV 2093 1,1237%Jordkabel_Land AXLJ-LT 50 24kV 2102 1,1285%Jordkabel_Land AXKJ 50 24kV 10 0,0054%Jordkabel_Land AXLJ-TT 3x1x95/25 24kV 4704 2,5254%Jordkabel_Land AXKJ 25 24kV 375 0,2013%Jordkabel_Land AXKJ 50 24kV 6468 3,4725%Jordkabel_Land AXCLH 3x25+16 24kV 58 0,0311%Jordkabel_Land AXCEL 25 24kV 5088 2,7316%Jordkabel_Land AXKJ 95 24kV 12059 6,4741%Jordkabel_Land AXCL 95 24kV 9161 4,9183%Jordkabel_Land AXKJ 25 24kV 53 0,0285%Jordkabel_Land AXKJ 150 24kV 4185 2,2468%Jordkabel_Land AXLJ-TT 3x1x25/16 24kV 364 0,1954%Jordkabel_Land AXLJ-RMS 25 24kV 1431 0,7683%Jordkabel_Land AXCL 50 24kV 8277 4,4437%Jordkabel_Land AXKJ-RMS 25 24kV 444 0,2384%Jordkabel_Land AXLJ 25 24kV 2018 1,0834%Jordkabel_Land EXCEL 10 24kV 2126 1,1414%Jordkabel_Land AXLJ 35 24kV 619 0,3323%Jordkabel_Stad AXLJ-TT 3x1x50/16 24kV 721 0,3871%Jordkabel_Stad AXKJ 95 24kV 281 0,1509%Jordkabel_Stad AXCL 95 24kV 2020 1,0845%Jordkabel_Stad AXCELETT 25 24kV 332 0,1782%Jordkabel_Stad AXCEL 95 24kV 5 0,0027%Jordkabel_Stad AXLJ-F TT 52kV 2131 1,1441%Jordkabel_Stad AXCE 95 24kV 18 0,0097%Jordkabel_Stad AXCE 95 24kV 237 0,1272%Jordkabel_Stad AXCEL 95 24kV 4614 2,4771%Jordkabel_Stad FCJJ 25 24kV 1327 0,7124%Jordkabel_Stad AXKJ 50 24kV 364 0,1954%Jordkabel_Stad AXKJ 95 24kV 49689 26,6767%Jordkabel_Stad AXCEL 25 24kV 263 0,1412%Jordkabel_Stad AXLJ 95 24kV 6987 3,7511%Jordkabel_Stad AXCL 25 24kV 2185 1,1731%

HSP Markkabel

Sida 7

Jordkabel_Stad AXAL 95 24kV 6142 3,2975%Jordkabel_Stad AXLJ-TT 3x1x95/25 24kV 2992 1,6063%Jordkabel_Stad AXKJ 35 24kV 1943 1,0431%Jordkabel_Stad AXKJ 150 24kV 127 0,0682%

186264 100,0000%

20 kVTyparea Typ Längd (m) % av gruppACJJ 95 24kV Papper 095 265 0,1423%AXAL 95 24kV Plast 095 6752 3,6250%AXCE 95 24kV Plast 095 18 0,0097%AXCE 95 24kV Plast 095 237 0,1272%AXCEL 150 24kV Plast 150 2093 1,1237%AXCEL 25 24kV Plast 025 5351 2,8728%AXCEL 50 24kV Plast 050 318 0,1707%AXCEL 95 24kV Plast 095 5 0,0027%AXCEL 95 24kV Plast 095 5144 2,7617%AXCELETT 25 24kV Plast 025 3566 1,9145%AXCELETT 25 24kV Plast 025 332 0,1782%AXCL 25 24kV Plast 025 6607 3,5471%AXCL 50 24kV Plast 050 8277 4,4437%AXCL 95 24kV Plast 095 11181 6,0028%AXCLH 3x25+16 24kV Plast 3x025/16 58 0,0311%AXKJ 150 24kV Plast 150 4312 2,3150%AXKJ 25 24kV Plast 025 53 0,0285%AXKJ 25 24kV Plast 025 375 0,2013%AXKJ 35 24kV Plast 035 12888 6,9192%AXKJ 50 24kV Plast 050 10 0,0054%AXKJ 50 24kV Plast 050 6832 3,6679%AXKJ 95 24kV Plast 095 62100 33,3398%AXKJ 95 24kV Plast 095 281 0,1509%AXKJ-RMF 25 24kV Plast 025 1235 0,6630%AXLJ 25 24kV Plast 025 2018 1,0834%AXLJ 35 24kV Plast 035 619 0,3323%AXLJ 50 24kV Plast 050 533 0,2862%AXLJ 50 24kV Plast 050 502 0,2695%AXLJ 95 24kV Plast 095 10306 5,5330%AXLJ-F TT 52kV Plast 052 2131 1,1441%AXLJ-LT 25 24kV Plast 025 779 0,4182%AXLJ-LT 50 24kV Plast 050 2102 1,1285%AXLJ-RMF 25 24kV Plast 025 2373 1,2740%AXLJ-RMS 25 24kV Plast 025 1431 0,7683%AXLJ-TT 3x1x25/16 24kV Plast 3x1x025/16 364 0,1954%AXLJ-TT 3x1x50/16 24kV Plast 3x1x050/16 12885 6,9176%AXLJ-TT 3x1x95/25 24kV Plast 3x1x095/25 7696 4,1318%EXCEL 10 24kV Plast 10 2126 1,1414%FCJJ 25 24kV Papper 025 268 0,1439%FCJJ 25 24kV Papper 025 1327 0,7124%FXKJ 16 24kV Plast 016 514 0,2760%

186264 100,0000%

HSP Markkabel

Sida 8

20 kVTyparea Typ Längd (m) % av gruppACJJ 95 24kV Papper 095 265 0,1423%AXAL 95 24kV Plast 095 6752 3,6250%AXCE 95 24kV Plast 095 255 0,1369%AXCEL 150 24kV Plast 150 2093 1,1237%AXCEL 25 24kV Plast 025 5351 2,8728%AXCEL 50 24kV Plast 050 318 0,1707%AXCEL 95 24kV Plast 095 5149 2,7644%AXCELETT 25 24kV Plast 025 3898 2,0927%AXCL 25 24kV Plast 025 6607 3,5471%AXCL 50 24kV Plast 050 8277 4,4437%AXCL 95 24kV Plast 095 11181 6,0028%AXCLH 3x25+16 24kV Plast 025 58 0,0311%AXKJ 150 24kV Plast 150 4312 2,3150%AXKJ 25 24kV Plast 025 428 0,2298%AXKJ 35 24kV Plast 035 12888 6,9192%AXKJ 50 24kV Plast 050 6842 3,6733%AXKJ 95 24kV Plast 095 62381 33,4906%AXKJ-RMF 25 24kV Plast 025 1235 0,6630%AXLJ 25 24kV Plast 025 2018 1,0834%AXLJ 35 24kV Plast 035 619 0,3323%AXLJ 50 24kV Plast 050 1035 0,5557%AXLJ 95 24kV Plast 095 10306 5,5330%AXLJ-F TT 52kV Plast 000 52 kV 2131 1,1441%AXLJ-LT 25 24kV Plast 025 779 0,4182%AXLJ-LT 50 24kV Plast 050 2102 1,1285%AXLJ-RMF 25 24kV Plast 025 3804 2,0423%AXLJ-TT 3x1x25/16 24kV Plast 025 364 0,1954%AXLJ-TT 3x1x50/16 24kV Plast 050 12885 6,9176%AXLJ-TT 3x1x95/25 24kV Plast 095 7696 4,1318%EXCEL 10 24kV Plast 010 2126 1,1414%FCJJ 25 24kV Papper 025 1595 0,8563%FXKJ 16 24kV Plast 016 514 0,2760%

186264 100,00%

20 kVTyp Längd (m) % av gruppPapper 025 1595 0,8563%Papper 095 265 0,1423% 1,00%Plast 000 52 kV 2131 1,1441%Plast 010 2126 1,1414%Plast 016 514 0,2760%Plast 025 24542 13,1759%Plast 035 13507 7,2515%Plast 050 31459 16,8895%Plast 095 103720 55,6844%Plast 150 6405 3,4387% 97,86%

186264 100,0000%

HSP Markkabel

Sida 9

20 kVTyp Längd (m) % av gruppPlast 000 52 kV 2131 1,1441%Plast 010 2126 1,1414%Plast 016 514 0,2760%Plast 025 26137 14,0322%Plast 035 13507 7,2515%Plast 050 31459 16,8895% 39,59%Plast 095 103985 55,8267%Plast 150 6405 3,4387% 59,27%

186264 100,0000%

LSP Markkabel

Sida 10

Ledningstyp Attribut Längd (m) % av gruppJordkabel OKÄND 134 0,0091%Jordkabel EKKJ 1*4+4 622 0,0423%Jordkabel EKKJ 3*6+6 481 0,0327%Jordkabel N1XV-U 4*10 52 0,0035%Jordkabel AKKJ 3*95+29 45 0,0031%Jordkabel EKKJ 3*10+10 1884 0,1281%Jordkabel FKKJ 3*16+16 91 0,0062%Jordkabel N1XV-AS 4*50 39 0,0027%Jordkabel EKKJ 1*2,5+2,5 31 0,0021%Jordkabel_Land OKÄND 16 0,0011%Jordkabel_Land ECJJ 4*6 159 0,0108%Jordkabel_Land EXK 4*10 103 0,0070%Jordkabel_Land ECJJ 4*10 243 0,0165%Jordkabel_Land ECJJ 4*16 1096 0,0745%Jordkabel_Land EKKJ 1*4+4 1564 0,1063%Jordkabel_Land EKKJ 1*6+6 57 0,0039%Jordkabel_Land EKKJ 3*6+6 106474 7,2393%Jordkabel_Land N1XV-U 4*10 126845 8,6244%Jordkabel_Land N1XV-U 5*16 1118 0,0760%Jordkabel_Land AKKJ 3*50+15 13079 0,8893%Jordkabel_Land AKKJ 3*50+16 17675 1,2018%Jordkabel_Land AKKJ 3*95+29 15622 1,0622%Jordkabel_Land AKKJ 3*95+35 6274 0,4266%Jordkabel_Land EKKJ 1*10+10 123 0,0084%Jordkabel_Land EKKJ 3*10+10 62920 4,2780%Jordkabel_Land FCJJ 3*25+16 80 0,0054%Jordkabel_Land FCJJ 3*50+35 170 0,0116%Jordkabel_Land FCJJ 3*70+35 33 0,0022%Jordkabel_Land FKKJ 3*16+16 20685 1,4064%Jordkabel_Land FKKJ 3*25+16 1013 0,0689%Jordkabel_Land FKKJ 3*35+16 246 0,0167%Jordkabel_Land FKKJ 3*35+25 145 0,0099%Jordkabel_Land FKKJ 3*50+25 269 0,0183%Jordkabel_Land FKKJ 3*50+35 584 0,0397%Jordkabel_Land FKKJ 3*70+35 245 0,0167%Jordkabel_Land FKKJ 3*95+50 448 0,0305%Jordkabel_Land N1XV-AS 4*50 80624 5,4818%Jordkabel_Land N1XV-AS 4*95 60969 4,1454%Jordkabel_Land AKKJ 3*120+41 1168 0,0794%Jordkabel_Land AKKJ 3*120+50 1877 0,1276%Jordkabel_Land AKKJ 3*150+41 12022 0,8174%Jordkabel_Land AKKJ 3*150+50 4689 0,3188%Jordkabel_Land AKKJ 3*185+57 240 0,0163%Jordkabel_Land AKKJ 3*240+72 3134 0,2131%Jordkabel_Land FKKJ 3*120+70 6 0,0004%Jordkabel_Land N1XV-AS 4*150 18345 1,2473%Jordkabel_Land N1XV-AS 4*240 9898 0,6730%Jordkabel_Land EKKJ 1*2,5+2,5 196 0,0133%Jordkabel_Land EKKJ 3*2,5+2,5 1679 0,1142%Jordkabel_Stad OKÄND 2031 0,1381%Jordkabel_Stad ECJJ 4*16 1039 0,0706%Jordkabel_Stad EKKD 4*16 48 0,0033%Jordkabel_Stad EKKJ 1*4+4 2 0,0001%Jordkabel_Stad EKKJ 1*6+6 65 0,0044%Jordkabel_Stad EKKJ 3*6+6 133708 9,0910%Jordkabel_Stad N1XV-U 4*10 46417 3,1560%

LSP Markkabel

Sida 11

Jordkabel_Stad N1XV-U 5*16 160 0,0109%Jordkabel_Stad AKKJ 3*50+15 7606 0,5171%Jordkabel_Stad AKKJ 3*50+16 28567 1,9423%Jordkabel_Stad AKKJ 3*70+25 3425 0,2329%Jordkabel_Stad AKKJ 3*95+29 25729 1,7494%Jordkabel_Stad AKKJ 3*95+35 34768 2,3639%Jordkabel_Stad AKKJ 4*50+15 253 0,0172%Jordkabel_Stad ECJJ 3*25+16 30 0,0020%Jordkabel_Stad EKKJ 1*10+10 12 0,0008%Jordkabel_Stad EKKJ 3*10+10 132149 8,9850%Jordkabel_Stad FCJJ 3*25+16 1170 0,0796%Jordkabel_Stad FCJJ 3*35+25 260 0,0177%Jordkabel_Stad FCJJ 3*50+35 2921 0,1986%Jordkabel_Stad FCJJ 3*70+35 11918 0,8103%Jordkabel_Stad FCJJ 3*95+50 325 0,0221%Jordkabel_Stad FKKJ 3*16+16 63249 4,3004%Jordkabel_Stad FKKJ 3*25+16 3865 0,2628%Jordkabel_Stad FKKJ 3*35+16 834 0,0567%Jordkabel_Stad FKKJ 3*35+25 150 0,0102%Jordkabel_Stad FKKJ 3*50+25 22656 1,5404%Jordkabel_Stad FKKJ 3*50+35 5282 0,3591%Jordkabel_Stad FKKJ 3*70+35 9467 0,6437%Jordkabel_Stad FKKJ 3*95+50 14584 0,9916%Jordkabel_Stad N1XV-AS 4*50 12903 0,8773%Jordkabel_Stad N1XV-AS 4*95 18832 1,2804%Jordkabel_Stad AKKJ 3*120+41 8622 0,5862%Jordkabel_Stad AKKJ 3*120+50 8017 0,5451%Jordkabel_Stad AKKJ 3*150+41 41202 2,8014%Jordkabel_Stad AKKJ 3*150+50 51484 3,5005%Jordkabel_Stad AKKJ 3*185+57 9840 0,6690%Jordkabel_Stad AKKJ 3*185+70 15235 1,0359%Jordkabel_Stad AKKJ 3*240+72 52859 3,5940%Jordkabel_Stad AKKJ 3*240+95 13122 0,8922%Jordkabel_Stad AKKJ 4x150+41 369 0,0251%Jordkabel_Stad AKKJ 4x240/72 1618 0,1100%Jordkabel_Stad FCJJ 3*120+70 26747 1,8186%Jordkabel_Stad FCJJ 3*185+95 284 0,0193%Jordkabel_Stad FKKJ 3*120+70 9962 0,6773%Jordkabel_Stad N1XV-AS 4*150 17605 1,1970%Jordkabel_Stad N1XV-AS 4*240 45116 3,0675%Jordkabel_Stad EKKJ 1*2,5+2,5 2820 0,1917%Jordkabel_Stad EKKJ 3*2,5+2,5 5932 0,4033%

1470771 100,00%

Attribut Typ Längd (m) % av grupp OKÄND Okänd 2181 0,1483%AKKJ 3*120+41 Plast 3x120/41 9790 0,6656%AKKJ 3*120+50 Plast 3x120/50 9894 0,6727%AKKJ 3*150+41 Plast 3x150/41 53224 3,6188%AKKJ 3*150+50 Plast 3x150/50 56173 3,8193%AKKJ 3*185+57 Plast 3x185/57 10080 0,6854%AKKJ 3*185+70 Plast 3x185/70 15235 1,0359%

LSP Markkabel

Sida 12

AKKJ 3*240+72 Plast 3x240/72 55993 3,8071%AKKJ 3*240+95 Plast 3x240/95 13122 0,8922%AKKJ 3*50+15 Plast 3x050/15 20685 1,4064%AKKJ 3*50+16 Plast 3x050/16 46242 3,1441%AKKJ 3*70+25 Plast 3x070/25 3425 0,2329%AKKJ 3*95+29 Plast 3x095/29 41396 2,8146%AKKJ 3*95+35 Plast 3x095/35 41042 2,7905%AKKJ 4*50+15 Plast 4x050/15 253 0,0172%AKKJ 4x150+41 Plast 4x150/41 369 0,0251%AKKJ 4x240/72 Plast 4x240/72 1618 0,1100%ECJJ 3*25+16 Papper 3x025/16 30 0,0020%ECJJ 4*10 Papper 4x010 243 0,0165%ECJJ 4*16 Papper 4x016 2135 0,1452%ECJJ 4*6 Papper 4x006 159 0,0108%EKKD 4*16 Plast 4x016 48 0,0033%EKKJ 1*10+10 Plast 1x010/10 135 0,0092%EKKJ 1*2,5+2,5 Plast 1x002,5/2,5 3047 0,2072%EKKJ 1*4+4 Plast 1x004/4 2188 0,1488%EKKJ 1*6+6 Plast 1x006/6 122 0,0083%EKKJ 3*10+10 Plast 3x010/10 196953 13,3911%EKKJ 3*2,5+2,5 Plast 3x002,5/2,5 7611 0,5175%EKKJ 3*6+6 Plast 3x006/6 240663 16,3631%EXK 4*10 Plast 4x010 103 0,0070%FCJJ 3*120+70 Papper 3x120/70 26747 1,8186%FCJJ 3*185+95 Papper 3x185/95 284 0,0193%FCJJ 3*25+16 Papper 3x025/16 1250 0,0850%FCJJ 3*35+25 Papper 3x035/25 260 0,0177%FCJJ 3*50+35 Papper 3x050/35 3091 0,2102%FCJJ 3*70+35 Papper 3x070/35 11951 0,8126%FCJJ 3*95+50 Papper 3x095/50 325 0,0221%FKKJ 3*120+70 Plast 3x120/70 9968 0,6777%FKKJ 3*16+16 Plast 3x016/16 84025 5,7130%FKKJ 3*25+16 Plast 3x025/16 4878 0,3317%FKKJ 3*35+16 Plast 3x035/16 1080 0,0734%FKKJ 3*35+25 Plast 3x035/25 295 0,0201%FKKJ 3*50+25 Plast 3x050/25 22925 1,5587%FKKJ 3*50+35 Plast 3x050/35 5866 0,3988%FKKJ 3*70+35 Plast 3x070/35 9712 0,6603%FKKJ 3*95+50 Plast 3x095/50 15032 1,0220%N1XV-AS 4*150 Plast 4x150 35950 2,4443%N1XV-AS 4*240 Plast 4x240 55014 3,7405%N1XV-AS 4*50 Plast 4x050 93566 6,3617%N1XV-AS 4*95 Plast 4x95 79801 5,4258%N1XV-U 4*10 Plast 4x010 173314 11,7839%N1XV-U 5*16 Plast 5x016 1278 0,0869%

1470771 100,00%

LSP Markkabel

Sida 13

Typ Längd (m) % av grupp Okänd 2181 0,1483%Papper 3x025/16 1280 0,0870%Papper 3x035/25 260 0,0177%Papper 3x050/35 3091 0,2102%Papper 3x070/35 11951 0,8126%Papper 3x095/50 325 0,0221%Papper 3x120/70 26747 1,8186%Papper 3x185/95 284 0,0193%Papper 4x006 159 0,0108%Papper 4x010 243 0,0165%Papper 4x016 2135 0,1452%Plast 1x002,5/2,5 3047 0,2072%Plast 1x004/4 2188 0,1488%Plast 1x006/6 122 0,0083%Plast 1x010/10 135 0,0092%Plast 3x002,5/2,5 7611 0,5175%Plast 3x006/6 240663 16,3631%Plast 3x010/10 196953 13,3911%Plast 3x016/16 84025 5,7130%Plast 3x025/16 4878 0,3317%Plast 3x035/16 1080 0,0734%Plast 3x035/25 295 0,0201%Plast 3x050/15 20685 1,4064%Plast 3x050/16 46242 3,1441%Plast 3x050/25 22925 1,5587%Plast 3x050/35 5866 0,3988%Plast 3x070/25 3425 0,2329%Plast 3x070/35 9712 0,6603%Plast 3x095/29 41396 2,8146%Plast 3x095/35 41042 2,7905%Plast 3x095/50 15032 1,0220%Plast 3x120/41 9790 0,6656%Plast 3x120/50 9894 0,6727%Plast 3x120/70 9968 0,6777%Plast 3x150/41 53224 3,6188%Plast 3x150/50 56173 3,8193%Plast 3x185/57 10080 0,6854%Plast 3x185/70 15235 1,0359%Plast 3x240/72 55993 3,8071%Plast 3x240/95 13122 0,8922%Plast 4x010 173417 11,7909%Plast 4x016 48 0,0033%Plast 4x050 93566 6,3617%Plast 4x050/15 253 0,0172%Plast 4x095 79801 5,4258%Plast 4x150 35950 2,4443%Plast 4x150/41 369 0,0251%Plast 4x240 55014 3,7405%Plast 4x240/72 1618 0,1100%Plast 5x016 1278 0,0869%

1470771 100,00%

LSP Markkabel

Sida 14

Typ Längd (m) % av grupp Okänd 2181 0,1483%Papper 006 159 0,0108%Papper 010 243 0,0165%Papper 016 2135 0,1452%Papper 025 1280 0,0870%Papper 035 260 0,0177%Papper 050 3091 0,2102%Papper 070 11951 0,8126%Papper 095 325 0,0221%Papper 120 26747 1,8186%Papper 185 284 0,0193% 3,16%Plast 002,5 10658 0,7247%Plast 004 2188 0,1488%Plast 006 240785 16,3713%Plast 010 370505 25,1912%Plast 016 85351 5,8031%Plast 025 4878 0,3317%Plast 035 1375 0,0935%Plast 050 189537 12,8869%Plast 070 13137 0,8932%Plast 095 177271 12,0529%Plast 120 29652 2,0161%Plast 150 145716 9,9075%Plast 185 25315 1,7212%Plast 240 125747 8,5497% 96,69%

1470771 100,00%

Typ Längd (m) % av grupp Okänd 2181 0,1483%Plast 002,5 10658 0,7247%Plast 004 2188 0,1488%Plast 006 240944 16,3822%Plast 010 370748 25,2077%Plast 016 87486 5,9483% 48,41%Plast 025 6158 0,4187%Plast 035 1635 0,1112%Plast 050 192628 13,0971%Plast 070 25088 1,7058%Plast 095 177596 12,0750% 27,41%Plast 120 56399 3,8347%Plast 150 145716 9,9075%Plast 185 25599 1,7405%Plast 240 125747 8,5497% 24,03%

1470771 100,00%

HSP Luftledningar

Sida 15

10 kVLedningstyp Atribut Längd (m) % av gruppLuftledning FEAL 99 12kV 5902 8,1735%Luftledning FEAL 234 12kV 1074 1,4873%Luftledning FEAL 177 12kV 163 0,2257%Luftledning BLL 62 (FEAL) 12kV 8224 11,3892%Luftledning FEAL 62 12kV 20623 28,5602%Luftledning FEAL 49 12kV 2329 3,2254%Luftledning FEAL 31 12kV 16171 22,3947%Luftledning AL59 234 12kV 820 1,1356%Luftledning AL59 157 12kV 905 1,2533%Luftledning CU 25 12kV 619 0,8572%Luftledning BLL 99 (FEAL) 12kV 15379 21,2979%

72209 100,0000%

10 kVAtribut Typ Längd (m) % av gruppAL59 157 12kV Fri 157 905 1,2533%AL59 234 12kV Fri 234 820 1,1356%BLL 62 (FEAL) 12kV Belagd 062 8224 11,3892%BLL 99 (FEAL) 12kV Belagd 099 15379 21,2979%CU 25 12kV Fri 025 619 0,8572%FEAL 177 12kV Fri 177 163 0,2257%FEAL 234 12kV Fri 234 1074 1,4873%FEAL 31 12kV Fri 031 16171 22,3947%FEAL 49 12kV Fri 049 2329 3,2254%FEAL 62 12kV Fri 062 20623 28,5602%FEAL 99 12kV Fri 099 5902 8,1735%

72209 100,0000%

10 kVTyp Längd (m) % av gruppBelagd 062 8224 11,3892%Belagd 099 15379 21,2979% 32,69%Fri 025 619 0,8572%Fri 031 16171 22,3947%Fri 049 2329 3,2254%Fri 062 20623 28,5602%Fri 099 5902 8,1735%Fri 157 905 1,2533%Fri 177 163 0,2257%Fri 234 1894 2,6229% 67,31%

72209 100,0000%

HSP Luftledningar

Sida 16

10 kVTyp Längd (m) % av gruppFri 025 619 0,8572%Fri 031 16171 22,3947%Fri 049 2329 3,2254% 26,48%Fri 062 28847 39,9493%Fri 099 21281 29,4714% 69,42%Fri 157 905 1,2533%Fri 177 163 0,2257%Fri 234 1894 2,6229% 4,10%

72209 100,0000%

HSP Luftledningar

Sida 17

20 kVLedningstyp Atribut Längd (m) % av gruppLuftledning AL59 157 24kV 21206 2,9252%Luftledning AL59 234 24kV 2831 0,3905%Luftledning AL59 241 24kV 3514 0,4847%Luftledning AL59 99 24kV 17163 2,3675%Luftledning AXCLH 3x25+16 24kV 3641 0,5022%Luftledning AXKJ 25 24kV 263 0,0363%Luftledning BLL 62 (FEAL) 24kV 14464 1,9952%Luftledning BLL 99 (FEAL) 24kV 6384 0,8806%Luftledning BLX Al59 241 24kV 1456 0,2008%Luftledning BLX AlMgSi 99 24kV 41241 5,6888%Luftledning BLX FeAl 62 24kV 55227 7,6180%Luftledning CU 16 24kV 8709 1,2013%Luftledning CU 70 24kV 2117 0,2920%Luftledning EXCLH 10 24kV 1189 0,1640%Luftledning FE 16 24kV 549 0,0757%Luftledning BLL 62 (FEAL) 24kV 19 0,0263%Luftledning AXCEH 50 24kV 230 0,3185%Luftledning FEAL 157 24kV 2153 0,2970%Luftledning FEAL 31 24kV 373441 51,5127%Luftledning FEAL 49 24kV 10478 1,4453%Luftledning FEAL 62 24kV 74586 10,2884%Luftledning FEAL 99 24kV 84089 11,5993%

724950 100,31%

20 kVAtribut Typ Längd (m) % av gruppAL59 157 24kV Fri 157 21206 2,9252%AL59 234 24kV Fri 234 2831 0,3905%AL59 241 24kV Fri 241 3514 0,4847%AL59 99 24kV Fri 099 17163 2,3675%AXCLH 3x25+16 24kV Plast 3x025/16 3641 0,5022%AXKJ 25 24kV Plast 025 263 0,0363%BLL 62 (FEAL) 24kV Belagd 062 14464 1,9952%BLL 99 (FEAL) 24kV Belagd 099 6384 0,8806%BLX Al59 241 24kV Belagd 241 1456 0,2008%BLX AlMgSi 99 24kV Belagd 099 41241 5,6888%BLX FeAl 62 24kV Belagd 062 55227 7,6180%CU 16 24kV Plast 016 8709 1,2013%CU 70 24kV Plast 070 2117 0,2920%EXCLH 10 24kV Plast 010 1189 0,1640%FE 16 24kV Fri 016 549 0,0757%FEAL 157 24kV Fri 157 2153 0,2970%FEAL 31 24kV Fri 031 373441 51,5127%FEAL 49 24kV Fri 049 10478 1,4453%FEAL 62 24kV Fri 062 74586 10,2884%FEAL 99 24kV Fri 099 84089 11,5993%BLL 62 (FEAL) 24kV Belagd 042 19 0,0026%AXCEH 50 24kV Plast 050 230 0,0317%

724950 100,00%

HSP Luftledningar

Sida 18

20 kVTyp Längd (m) % av gruppBelagd 042 19 0,0026%Belagd 062 69691 9,6132%Belagd 099 47625 6,5694%Belagd 241 1456 0,2008% 16,39%Fri 016 549 0,0757%Fri 031 373441 51,5127%Fri 049 10478 1,4453%Fri 062 74586 10,2884%Fri 099 101252 13,9668%Fri 157 23359 3,2222%Fri 234 2831 0,3905%Fri 241 3514 0,4847% 81,39%Plast 010 1189 0,1640%Plast 016 8709 1,2013%Plast 025 3641 0,5022%Plast 025 263 0,0363%Plast 050 230 0,0317%Plast 070 2117 0,2920% 2,23%

724950 100,00%

20 kVTyp Längd (m) % av gruppFri 016 549 0,0757%Fri 031 373441 51,5127%Fri 042 19 0,0026%Fri 049 10478 1,4453% 53,04%Fri 062 144277 19,9016%Fri 099 148877 20,5362%Fri 157 23359 3,2222%Fri 234 2831 0,3905%Fri 241 4970 0,6856% 44,74%Plast 010 1189 0,1640%Plast 016 8709 1,2013%Plast 025 3641 0,5022%Plast 025 263 0,0363%Plast 050 230 0,0317%Plast 070 2117 0,2920% 2,23%

724950 100,00%

Ledningstyp Atribut Längd (m) % av gruppLuftledning EKKD 4*6 110 0,0173%Luftledning AKKD 4*16 345 0,0543%Luftledning AKKD 4*25 49642 7,8087%Luftledning AKKD 4*50 26132 4,1106%Luftledning ALUS 2*25 751 0,1181%Luftledning ALUS 4*25 66128 10,4020%Luftledning ALUS 4*50 448352 70,5263%Luftledning ALUS 4*95 7207 1,1337%Luftledning EKKD 2*10 634 0,0997%Luftledning EKKD 4*10 4840 0,7613%Luftledning EKKD 4*16 1291 0,2031%Luftledning FKKD 4*16 3860 0,6072%Luftledning FKKD 4*25 2415 0,3799%Luftledning FKKD 4*50 44 0,0069%Luftledning FXUH 4*50 1142 0,1796%Luftledning CU 3*10+10 5641 0,8873%Luftledning CU 3*16+10 249 0,0392%Luftledning CU 3*16+16 3735 0,5875%Luftledning CU 3*25+16 992 0,1560%Luftledning CU 3*50+50 516 0,0812%Luftledning FEAL 3*20+20 5435 0,8549%Luftledning FEAL 3*31+20 434 0,0683%Luftledning FEAL 3*31+31 5621 0,8842%Luftledning FEAL 3*49+49 207 0,0326%

635723 100,00%

Atribut Typ Längd (m) % av gruppEKKD 4*6 Plast 4x6 110 0,0173%AKKD 4*16 Plast 4x16 345 0,0543%AKKD 4*25 Plast 4x25 49642 7,8087%AKKD 4*50 Plast 4x50 26132 4,1106%ALUS 2*25 Plast 2x25 751 0,1181%ALUS 4*25 Plast 4x25 66128 10,4020%ALUS 4*50 Plast 4x50 448352 70,5263%ALUS 4*95 Plast 4x95 7207 1,1337%EKKD 2*10 Plast 2x10 634 0,0997%EKKD 4*10 Plast 4x10 4840 0,7613%EKKD 4*16 Plast 4x16 1291 0,2031%FKKD 4*16 Plast 4x16 3860 0,6072%FKKD 4*25 Plast 4x25 2415 0,3799%FKKD 4*50 Plast 4x50 44 0,0069%FXUH 4*50 Plast 4x50 1142 0,1796%CU 3*10+10 Fri 3x10/10 5641 0,8873%CU 3*16+10 Fri 3x16/10 249 0,0392%CU 3*16+16 Fri 3x16/16 3735 0,5875%CU 3*25+16 Fri 3x25/16 992 0,1560%CU 3*50+50 Fri 3x50/50 516 0,0812%FEAL 3*20+20 Fri 3x20/20 5435 0,8549%FEAL 3*31+20 Fri 3x31/20 434 0,0683%FEAL 3*31+31 Fri 3x31/31 5621 0,8842%FEAL 3*49+49 Fri 3x49/49 207 0,0326%

635723 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppFri 3x10/10 5641 0,8873%Fri 3x16/10 249 0,0392%Fri 3x16/16 3735 0,5875%Fri 3x20/20 5435 0,8549%Fri 3x25/16 992 0,1560%Fri 3x31/20 434 0,0683%Fri 3x31/31 5621 0,8842%Fri 3x49/49 207 0,0326%Fri 3x50/50 516 0,0812%Plast 2x10 634 0,0997%Plast 2x25 751 0,1181%Plast 4x06 110 0,0173%Plast 4x10 4840 0,7613%Plast 4x16 5496 0,8645%Plast 4x25 118185 18,5906%Plast 4x50 475670 74,8235%Plast 4x95 7207 1,1337%

635723 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppFri 010 5641 0,8873%Fri 016 3984 0,6267%Fri 020 5435 0,8549%Fri 025 992 0,1560%Fri 031 6055 0,9525%Fri 049 207 0,0326%Fri 050 516 0,0812% 3,59%Plast 006 110 0,0173%Plast 010 5474 0,8611%Plast 016 5496 0,8645%Plast 025 118936 18,7088% 20,45%Plast 050 475670 74,8235%Plast 095 7207 1,1337% 75,96%

635723 100,00%

Nätstationer

Sida 21

10 kVPrimär-spänning (V) Typ av station Antal %

10000 Markstation 050 1 0,32%10000 Markstation 100 9 2,88%10000 Markstation 1000 18 5,77%10000 Markstation 1250 1 0,32%10000 Markstation 1500 1 0,32%10500 Markstation 1600 2 0,64%10500 Markstation 200 8 2,56%10500 Markstation 300 5 1,60%10500 Markstation 315 16 5,13%10500 Markstation 400 1 0,32%10500 Markstation 500 69 22,12%10500 Markstation 600 1 0,32%10500 Markstation 630 4 1,28%10500 Markstation 800 84 26,92%10500 Markstation DubbelT 0200/0200 1 0,32%10500 Markstation DubbelT 0500/0800 2 0,64%10500 Markstation DubbelT 0630/0630 1 0,32%10500 Markstation DubbelT 0800/0800 13 4,17%11000 Markstation DubbelT 1000/1000 5 1,60%11000 Markstation DubbelT 1250/1250 1 0,32%11000 Stolpstation 030 1 0,32%11000 Stolpstation 050 44 14,10%11000 Stolpstation 070 1 0,32%11000 Stolpstation 100 21 6,73%11000 Stolpstation 200 2 0,64%

312 100,00%

Nätstationer

Sida 22

10 kVTyp av station Antal %Markstation 050 1 0,32%Markstation 100 9 2,88%Markstation 1000 18 5,77%Markstation 1250 1 0,32%Markstation 1500 1 0,32%Markstation 1600 2 0,64%Markstation 200 8 2,56%Markstation 300 5 1,60%Markstation 315 16 5,13% 19,55%Markstation 400 1 0,32%Markstation 500 69 22,12%Markstation 600 1 0,32%Markstation 630 4 1,28% 24,04%Markstation 800 84 26,92% 26,92%Markstation DubbelT 0200/0200 1 0,32%Markstation DubbelT 0500/0800 2 0,64%Markstation DubbelT 0630/0630 1 0,32% 1,28%Markstation DubbelT 0800/0800 13 4,17%Markstation DubbelT 1000/1000 5 1,60%Markstation DubbelT 1250/1250 1 0,32% 6,09%Stolpstation 030 1 0,32%Stolpstation 050 44 14,10%Stolpstation 070 1 0,32% 14,74%Stolpstation 100 21 6,73%Stolpstation 200 2 0,64% 7,37%

312 100,00%

10 kVTyp av station Antal %Markstation <350 61 19,55%Markstation 350-750 75 24,04%Markstation >750 84 26,92%Markstation DubbelT <750 4 1,28%Markstation DubbelT >750 19 6,09%Stolpstation <90 46 14,74%Stolpstation >90 23 7,37%

312 100,00%

Nätstationer

Sida 23

20 kVPrimär-spänning (V) Typ av station Antal %

20000 Markstation 0050 11 1,17%20000 Markstation 0070 1 0,11%20000 Markstation 0100 57 6,06%20000 Markstation 0200 50 5,32%20000 Markstation 0300 3 0,32%20000 Markstation 0315 49 5,21%20000 Markstation 0500 62 6,60%20000 Markstation 0800 49 5,21%21000 Markstation 1000 6 0,64%21000 Markstation DubbelT 0500/0500 9 0,96%21000 Markstation DubbelT 0500/1000 1 0,11%21000 Markstation DubbelT 0800/1000 1 0,11%21000 Markstation DubbelT 1500/1600 1 0,11%21000 Stolpstation 015 1 0,11%22000 Stolpstation 020 23 2,45%22000 Stolpstation 030 21 2,23%22000 Stolpstation 050 267 28,40%22000 Stolpstation 055 1 0,11%22000 Stolpstation 070 5 0,53%22000 Stolpstation 100 262 27,87%22000 Stolpstation 200 59 6,28%22000 Stolpstation 200 1 0,11%

940 100,00%

20 kVTyp av station Antal %Markstation 0050 11 1,17%Markstation 0070 1 0,11%Markstation 0100 57 6,06%Markstation 0200 50 5,32%Markstation 0300 3 0,32%Markstation 0315 49 5,21% 18,19%Markstation 0500 62 6,60% 6,60%Markstation 0800 49 5,21%Markstation 1000 6 0,64% 5,85%Markstation DubbelT 0500/0500 9 0,96%Markstation DubbelT 0500/1000 1 0,11% 1,06%Markstation DubbelT 0800/1000 1 0,11%Markstation DubbelT 1500/1600 1 0,11% 0,21%Stolpstation 015 1 0,11%Stolpstation 020 23 2,45%Stolpstation 030 21 2,23%Stolpstation 050 267 28,40%Stolpstation 055 1 0,11%Stolpstation 070 5 0,53% 33,83%Stolpstation 100 262 27,87%Stolpstation 200 59 6,28%Stolpstation 200 1 0,11% 34,26%

940 100,00%

Nätstationer

Sida 24

20 kVTyp av station Antal %Markstation <350 171 18,19%Markstation 350-750 62 6,60%Markstation >750 55 5,85%Markstation DubbelT <750 10 1,06%Markstation DubbelT >750 2 0,21%Stolpstation <90 318 33,83%Stolpstation >90 322 34,26%

940 100,00%

Framsida

Sida 1

Bilaga 1.4: Nätdata från Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB

HSP Markkabel

Sida 2

Atribut Typ Längd (m) % av gruppACJJ 3x120. Papper 3x120 1,2476%ACJJ 3x150. Papper 3x150 909 0,2094%ACJJ 3x185. Papper 3x185 33,5343%ACJJ 3x240. Papper 3x240 1,5177%ACJJ 3x300. Papper 3x300 125 0,0289%ACJJ 3x50. Papper 3x050 0,6726%ACJJ 3x70. Papper 3x070 0,2353%ACJJ 3x95. Papper 3x095 7,3789%AXAL TT 150. Plast 150 1,0041%AXAL TT 240. Plast 240 1,6663%AXAL TT 95. Plast 095 0,5654%AXCE 240. Plast 240 0,4180%AXCE 300. Plast 300 791 0,1824%AXCE 3x1x400. Plast 3x1x400 219 0,0505%AXCE 3x1x50. Plast 3x1x050 101 0,0233%AXCE 3x1x95. Plast 3x1x095 0,2721%AXCEH 3x95. Plast 3x095 140 0,0322%AXCEL 3x150. Plast 3x150 3,6637%AXCEL 3x240. Plast 3x240 18,0591%AXCEL 3x50. Plast 3x050 1,2946%AXCEL 3x95. Plast 3x095 4,5220%AXHJ 240. Plast 240 30 0,0068%AXKC 50. Plast 050 147 0,0338%AXKJ 3000. Plast 3000 12 0,0027%AXKJ 3x150. Plast 3x150 0,3700%AXKJ 3x185. Plast 3x185 3,0237%AXKJ 3x240. Plast 3x240 5 0,0011%AXKJ 3x300. Plast 3x300 1,1745%AXKJ 3x35. Plast 3x035 664 0,1530%AXKJ 3x50. Plast 3x050 0,6553%AXKJ 3x500. Plast 3x500 1,0737%AXKJ 3x95. Plast 3x095 1,1526%AXKJH 50. Plast 050 378 0,0871%EXCEL 10. Plast 010 385,85 0,0889%FCJJ 3x120. Papper 3x120 21456,19 4,9443%FCJJ 3x16. Papper 3x016 40,28 0,0093%FCJJ 3x185. Papper 3x185 2009,72 0,4631%FCJJ 3x240. Papper 3x240 5680,61 1,3090%FCJJ 3x25. Papper 3x025 817 0,1884%FCJJ 3x35. Papper 3x035 398 0,0917%FCJJ 3x50. Papper 3x050 1,8607%FCJJ 3x70. Papper 3x070 99 0,0228%FCJJ 3x95. Papper 3x095 6,5088%FKKJ 35. Plast 035 224 0,0515%FXKJ 3x35. Plast 3x035 87 0,0201%Odefinierad Okänd 559 0,1289%

100,00%

5 414

145 5236 586

2 9191 021

32 0214 3577 2312 4541 814

1 181

15 89978 368

5 61819 623

1 60613 121

5 097

2 8444 6605 002

8 074

28 245

433 954

HSP Markkabel

Sida 3

Typ Längd (m) %Okänd 559 0,1288%Papper 3x016 40 0,0092% PapperPapper 3x025 817 0,1884%Papper 3x035 398 0,0917%Papper 3x050 2,5332%Papper 3x070 0,2581%Papper 3x095 13,8877%Papper 3x120 6,1919%Papper 3x150 909 0,2094%Papper 3x185 33,9975%Papper 3x240 2,8268%Papper 3x300 125 0,0289% 60,22%Plast 010 386 0,0889% PlastPlast 035 224 0,0515%Plast 050 525 0,1210%Plast 095 0,5654%Plast 150 1,0041%Plast 240 2,0910%Plast 300 803 0,1850%Plast 3x035 751 0,1731%Plast 3x050 1,9500%Plast 3x095 5,7068%Plast 3x150 4,0337%Plast 3x185 3,0237%Plast 3x1x050 101 0,0233%Plast 3x1x095 0,2721%Plast 3x1x400 219 0,0505%Plast 3x240 18,0602%Plast 3x300 2,2482% 39,65%

100,00%

Typ Längd (m) %Okänd 559 0,1289%Plast 010 386 0,0889%Plast 016 40 0,0093%Plast 025 817 0,1884%Plast 035 0,3164% 0,60%Plast 050 4,6275%Plast 070 0,2581%Plast 095 20,4319%Plast 120 6,1919% 31,51%Plast 150 5,2471%Plast 185 37,0210%Plast 240 22,9780%Plast 300 2,4620%Plast 400 219 0,0505% 67,76%

100,00%

10 9931 120

60 26626 870

147 53312 267

2 4544 3579 074

8 46224 76517 50513 121

1 181

78 3739 756

433 953

1 37320 081

1 12088 66526 87022 770

160 65499 71410 684

433 953

LSP Markkabel

Sida 4

Atribut Typ Längd (m) %AKKJ 3x120+50 Plast 3x120/50 834 0,0784%AKKJ 3x150+50 Plast 3x150/50 2379 0,2236%AKKJ 3x185+57 Plast 3x185/57 98153 9,2239%AKKJ 3x185+70 Plast 3x185/70 71052 6,6771%AKKJ 3x240+72 Plast 3x240/72 41 0,0038%AKKJ 3x240+95 Plast 3x240/95 387 0,0364%AKKJ 3x50+15 Plast 3x050/15 17351 1,6306%AKKJ 3x50+25 Plast 3x050/25 187 0,0176%AKKJ 3x50+35 Plast 3x050/35 1663 0,1563%AKKJ 3x70+21 Plast 3x070/21 2936 0,2759%AKKJ 3x95+29 Plast 3x095/29 29124 2,7369%AKKJ 3x95+35 Plast 3x095/35 62856 5,9069%AKKJ 3x95+50 Plast 3x95/50 2868 0,2695%AKKJ 3x95+95 Plast 3x95/95 331 0,0311%AKKJ5 4x240+240 Plast 4x240/240 363 0,0341%AKKJ5 4x240+72 Plast 4x240/072 306 0,0287%ECJJ 3x10+10 Papper 3x010/10 19225 1,8066%ECJJ 3x16+16 Papper 3x016/16 3290 0,3091%ECJJ 3x25+16 Papper 3x025/16 411 0,0386%ECJJ 3x25+25 Papper 3x025/25 996 0,0936%ECJJ 3x6+6 Papper 3x006/6 11351 1,0667%EKKJ 3x10+10 Plast 3x010/10 248602 23,3623%EKKJ 3x16+10 Plast 3x16/10 78 0,0073%EKKJ 3x16+16 Plast 3x16/16 3386 0,3182%EKKJ 3x2.5+2.5 Plast 3x002,5/2,5 780 0,0733%EKKJ 3x35+16 Plast 3x035/16 39 0,0037%EKKJ 3x35+25 Plast 3x035/25 649 0,0610%EKKJ 3x6+6 Plast 3x006/6 12752 1,1984%EKKL 3x6+6 Plast 3x006/6 10 0,0009%FCJJ 3x120+120 Papper 3x120/120 325 0,0305%FCJJ 3x120+70 Papper 3x120/70 37084 3,4850%FCJJ 3x16+16 Papper 3x16/16 1263 0,1186%FCJJ 3x25+16 Papper 3x025/16 4092 0,3846%FCJJ 3x25+25 Papper 3x025/25 198 0,0186%FCJJ 3x35+16 Papper 3x035/16 531 0,0499%FCJJ 3x35+25 Papper 3x035/25 11439 1,0749%FCJJ 3x35+35 Papper 3x035/35 1145 0,1076%FCJJ 3x50+35 Papper 3x050/35 6397 0,6012%FCJJ 3x50+50 Papper 3x050/50 839 0,0788%FCJJ 3x70+35 Papper 3x070/35 62159 5,8414%FCJJ 3x70+70 Papper 3x70/70 1457 0,1370%FCJJ 3x95+50 Papper 3x095/50 11669 1,0966%FCJJ 3x95+95 Papper 3x095/95 230 0,0216%N1XE 4x10 Plast 4x010 653 0,0613%N1XE 4x16 Plast 4x016 332 0,0312%N1XE 4x240 Plast 4x240 5104 0,4797%N1XE 5x10 Plast 5x010 10207 0,9592%N1XE AS 4x150 Plast 4x150 2068 0,1944%N1XE AS 4x240 Plast 4x240 20185 1,8969%N1XE AS 4x50 Plast 4x050 1605 0,1509%N1XE AS 4x95 Plast 4x095 2261 0,2125%N1XE U/R 4x10 Plast 4x010 3722 0,3498%N1XE U/R 4x16 Plast 4x016 1745 0,1640%FKKJ 3x10+10 Plast 3x010/10 473 0,0444%FKKJ 3x120+70 Plast 3x120/70 7682 0,7219%FKKJ 3x16+16 Plast 3x16/16 26537 2,4938%

LSP Markkabel

Sida 5

FKKJ 3x185+95 Plast 3x185/95 118 0,0111%FKKJ 3x240+120 Plast 3x240/120 132 0,0124%FKKJ 3x25+16 Plast 3x025/16 4226 0,3972%FKKJ 3x35+16 Plast 3x35/16 1790 0,1682%FKKJ 3x35+25 Plast 3x35/25 13080 1,2292%FKKJ 3x50+25 Plast 3x50/25 462 0,0434%FKKJ 3x50+35 Plast 3x50/35 2560 0,2405%FKKJ 3x6+6 Plast 3x006/6 37 0,0034%FKKJ 3x70+35 Plast 3x070/35 7545 0,7090%FKKJ 3x95+50 Plast 3x095/50 3691 0,3469%N1XE U/R 5x10 Plast 5x010 4218 0,3964%N1XE U/R 5x16 Plast 5x016 1662 0,1562%N1XV 4x10 Plast 4x010 61119 5,7436%N1XV 4x16 Plast 4x016 13209 1,2413%N1XV 5x10 Plast 5x010 1377 0,1294%N1xVAS 4x150 Plast 4x150 21209 1,9931%N1xVAS 4x240 Plast 4x240 83204 7,8191%N1xVAS 4x50 Plast 4x050 12411 1,1663%N1xVAS 4x95 Plast 4x095 18267 1,7166%

1064117 100,00%

LSP Markkabel

Sida 6

Typ Längd (m) %Papper 3x006/6 11351 1,0667%Papper 3x010/10 19225 1,8066%Papper 3x016/16 3290 0,3091%Papper 3x025/16 4503 0,4232%Papper 3x025/25 1195 0,1123%Papper 3x035/16 531 0,0499%Papper 3x035/25 11439 1,0749%Papper 3x035/35 1145 0,1076%Papper 3x050/35 6397 0,6012%Papper 3x050/50 839 0,0788%Papper 3x070/35 62159 5,8414%Papper 3x095/50 11669 1,0966%Papper 3x095/95 230 0,0216%Papper 3x120/120 325 0,0305%Papper 3x120/70 37084 3,4850%Papper 3x16/16 1263 0,1186%Papper 3x70/70 1457 0,1370% 16,36%Plast 3x002,5/2,5 780 0,0733%Plast 3x006/6 12799 1,2028%Plast 3x010/10 249075 23,4067%Plast 3x016/10 78 0,0073%Plast 3x016/16 29923 2,8120%Plast 3x025/16 4226 0,3972%Plast 3x035/16 1829 0,1719%Plast 3x035/25 13729 1,2902%Plast 3x050/15 17351 1,6306%Plast 3x050/25 649 0,0610%Plast 3x050/35 4222 0,3968%Plast 3x070/21 2936 0,2759%Plast 3x070/35 7545 0,7090%Plast 3x095/29 29124 2,7369%Plast 3x095/35 62856 5,9069%Plast 3x095/50 6560 0,6165%Plast 3x095/95 331 0,0311%Plast 3x120/50 834 0,0784%Plast 3x120/70 7682 0,7219%Plast 3x150/50 2379 0,2236%Plast 3x185/57 98152 0,0000%Plast 3x185/70 71052 0,0000%Plast 3x185/95 118 0,0111%Plast 3x240/120 132 0,0124%Plast 3x240/72 41 0,0038%Plast 3x240/95 387 0,0364%Plast 4x010 65494 6,1548%Plast 4x016 15286 1,4365%Plast 4x050 14017 1,3172%Plast 4x095 20528 1,9291%Plast 4x150 23278 2,1875%Plast 4x240 108493 10,1956%Plast 4x240/072 305 0,0287%Plast 4x240/240 363 0,0341%Plast 5x010 15801 1,4849%Plast 5x016 1662 0,1562% 67,74%

1064117 84,10%

LSP Markkabel

Sida 7

Typ Längd (m) %Plast 002,5 780 0,0733%Plast 006 39436 3,7060%Plast 010 349595 32,8531%Plast 016 36215 3,4033%Plast 025 9924 0,9326% 40,97%Plast 035 28673 2,6945%Plast 050 43475 4,0855%Plast 070 74096 6,9631%Plast 095 131296 12,3385% 26,08%Plast 120 45925 4,3158%Plast 150 25657 2,4111%Plast 185 169323 15,9121%Plast 240 109722 10,3111% 32,95%

1064117 100,00%

HSP Luftledning

Sida 8

Atribut Typ Längd (m) % av gruppCu 50. Fri 050 122 0,1091%Cu 70. Fri 070 2,6311%Cu16. Fri 016 848 0,7604%Cu25. Fri 025 303 0,2714%Cu35. Fri 035 2,9504%FEAL 454. Fri 454 3,5955%FeAl157. Fri 157 3,3004%FeAl177. Fri 177 404 0,3626%FeAl234. Fri 234 7,8651%FeAl31. Fri 031 7,7513%FeAl62. Fri 062 50,1502%FeAl99. Fri 099 20,2526%

111530,03 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppFri 016 848 0,7604%Fri 025 303 0,2714%Fri 031 7,7513%Fri 035 2,9504%Fri 050 122 0,1091%Fri 062 50,1502% 61,99%Fri 070 2,6311%Fri 099 20,2526%Fri 157 3,3004%Fri 177 404 0,3626%Fri 234 7,8651%Fri 454 3,5955% 38,01%

111530,03 100,00%

2 934

3 2914 0103 681

8 7728 645

55 93322 588

8 6453 291

55 9332 934

22 5883 681

8 7724 010

LSP Luftledning

Sida 9

Atribut Typ Längd (m) % av gruppAKKD 4x16 Plast 4x016 895 0,645%AKKD 4x25 Plast 4x025 1830 1,318%AKKD 4x35 Plast 4x035 315 0,227%AKKD 4x50 Plast 4x050 2554 1,839%ALUS 4x25 Plast 4x025 25718 18,520%ALUS 4x50 Plast 4x050 77249 55,629%ALUS 4x95 Plast 4x095 21528 15,503%Cu 10/10 Fri 010/10 1356 0,977%Cu 10/20 Fri 010/20 145 0,105%Cu 16/10 Fri 016/10 503 0,362%Cu 16/16 Fri 016/16 1590 1,145%Cu 16/20 Fri 016/20 446 0,321%Cu 25/16 Fri 025/16 340 0,245%Cu 25/20 Fri 025/20 463 0,333%Cu 25/25 Fri 025/25 347 0,250%Cu 3x10+6 Fri 3x010/6 52 0,037%EKKD 4x10 Plast 4x010 953 0,686%EKKD 4x16 Plast 4x016 110 0,079%EKKD 4x6 Plast 4x006 528 0,380%FeAl 19/19 Fri 019/19 6 0,004%FeAl 3x62+62 Fri 3x062/62 153 0,110%FKKD 4x10 Plast 4x010 24 0,017%FKKD 4x16 Plast 4x016 890 0,641%FKKD 4x25 Plast 4x025 448 0,323%RK 3x6+6 Fri 3x006/6 11 0,008%RK 4x10 Fri 4x010 29 0,021%RK 4x16 Fri 4x016 10 0,007%RK 4x6 Fri 4x006 372 0,268%

138865 100,00%

Typ Längd (m) % av gruppFri 010/10 1356 0,977%Fri 010/20 145 0,105%Fri 016/10 503 0,362%Fri 016/16 1590 1,145%Fri 016/20 446 0,321%Fri 019/19 6 0,004%Fri 025/16 340 0,245%Fri 025/20 463 0,333%Fri 025/25 347 0,250%Fri 3x006/6 11 0,008%Fri 3x010/6 52 0,037%Fri 3x062/62 153 0,110%Fri 4x006 372 0,268%Fri 4x010 29 0,021%Fri 4x016 10 0,007%Plast 4x006 528 0,380%Plast 4x010 977 0,703%Plast 4x016 1895 1,365%Plast 4x025 27996 20,161%Plast 4x035 315 0,227%Plast 4x050 79803 57,468%Plast 4x095 21528 15,503%

138865 100,00%

LSP Luftledning

Sida 10

Typ Längd (m) % av gruppFri 006 383 0,276%Fri 010 1583 1,140%Fri 016 2549 1,836%Fri 019 6 0,004%Fri 025 1150 0,828%Fri 062 153 0,110% 4,19%Plast 006 528 0,380%Plast 010 977 0,703%Plast 016 1895 1,365%Plast 025 27996 20,161%Plast 035 315 0,227% 22,84%Plast 050 79803 57,468%Plast 095 21528 15,503% 72,97%

138865 100,00%

Nätstationer

Sida 11

Konstruktion Trafostorlek Dubbelstatioin Antal %1 Stolp 0 Nej 1 0,1812%1 Stolp 30 Nej 5 0,9058%1 Stolp 50 Nej 21 3,8043%1 Stolp 60 Nej 1 0,1812%1 Stolp 70 Nej 1 0,1812%1 Stolp 100 Nej 37 6,7029%2 Stolp 15 Nej 1 0,1812%2 Stolp 20 Nej 1 0,1812%2 Stolp 50 Nej 10 1,8116%2 Stolp 100 Nej 20 3,6232%2 Stolp 200 Nej 1 0,1812%2 Stolp 500 Nej 1 0,1812%Betong 0 Ja 1 0,1812%Betong 250 Nej 1 0,1812%Betong 300 Nej 1 0,1812%Betong 315 Nej 3 0,5435%Betong 400 Nej 1 0,1812%Betong 500 Nej 31 5,6159%Betong 500 Ja 3 0,5435%Betong 800 Nej 75 13,5870%Betong 800 Ja 24 4,3478%Betong 1000 Nej 1 0,1812%Betong 1000 Ja 3 0,5435%Betong 1600 Ja 1 0,1812%Betong 1600 Ja trippel 2 0,3623%Icke definierad 250 Nej 1 0,1812%Icke definierad 400 Nej 1 0,1812%Icke definierad 500 Nej 1 0,1812%Icke definierad 800 Nej 4 0,7246%Inbyggd 400 Nej 3 0,5435%Inbyggd 500 Nej 9 1,6304%Inbyggd 500 Ja 1 0,1812%Inbyggd 800 Nej 12 2,1739%Inbyggd 800 Ja 3 0,5435%Inbyggd 1000 Nej 2 0,3623%Inbyggd 1000 Ja 2 0,3623%Murad 400 Nej 3 0,5435%Murad 500 Nej 6 1,0870%Murad 500 Ja 1 0,1812%Murad 700 Nej 2 0,3623%Murad 800 Ja 2 0,3623%Murad 800 Nej 11 1,9928%Murad 1000 Nej 1 0,1812%Plåt 100 Nej 4 0,7246%Plåt 200 Nej 2 0,3623%Plåt 250 Nej 3 0,5435%Plåt 300 Nej 4 0,7246%Plåt 315 Nej 15 2,7174%Plåt 400 Nej 7 1,2681%Plåt 500 Nej 57 10,3261%Plåt 600 Nej 2 0,3623%Plåt 800 Nej 81 14,6739%

Nätstationer

Sida 12

Plåt 800 Ja 10 1,8116%Satellit 50 Nej 1 0,1812%Satellit 100 Nej 10 1,8116%Satellit 200 Nej 16 2,8986%Satellit 250 Nej 4 0,7246%Satellit 300 Nej 8 1,4493%Satellit 315 Nej 13 2,3551%Satellit 400 Nej 1 0,1812%Satellit 500 Nej 1 0,1812%Satellit, Plåt 50 Nej 1 0,1812%

552 100,00%

Konstruktion Trafostorlek Dubbelstatioin Antal %1 Stolp Stolp 000 Nej 1 0,1812%1 Stolp Stolp 030 Nej 5 0,9058%1 Stolp Stolp 050 Nej 21 3,8043%1 Stolp Stolp 060 Nej 1 0,1812%1 Stolp Stolp 070 Nej 1 0,1812%1 Stolp Stolp 100 Nej 37 6,7029%2 Stolp Stolp 015 Nej 1 0,1812%2 Stolp Stolp 020 Nej 1 0,1812%2 Stolp Stolp 050 Nej 10 1,8116%2 Stolp Stolp 100 Nej 20 3,6232%2 Stolp Stolp 200 Nej 1 0,1812%2 Stolp Stolp 500 Nej 1 0,1812%Betong Markstation 0000 2T Ja 1 0,1812%Betong Markstation 0250 Nej 1 0,1812%Betong Markstation 0300 Nej 1 0,1812%Betong Markstation 0315 Nej 3 0,5435%Betong Markstation 0400 Nej 1 0,1812%Betong Markstation 0500 Nej 31 5,6159%Betong Markstation 0500 2T Ja 3 0,5435%Betong Markstation 0800 Nej 75 13,5870%Betong Markstation 0800 2T Ja 24 4,3478%Betong Markstation 1000 Nej 1 0,1812%Betong Markstation 1000 2T Ja 3 0,5435%Betong Markstation 1600 2T Ja 1 0,1812%Betong Markstation 1600 3T Ja trippel 2 0,3623%Icke definierad Markstation 0250 Nej 1 0,1812%Icke definierad Markstation 0400 Nej 1 0,1812%Icke definierad Markstation 0500 Nej 1 0,1812%Icke definierad Markstation 0800 Nej 4 0,7246%Inbyggd Inbyggd 0400 Nej 3 0,5435%Inbyggd Inbyggd 0500 Nej 9 1,6304%Inbyggd Inbyggd 0500 2T Ja 1 0,1812%Inbyggd Inbyggd 0800 Nej 12 2,1739%Inbyggd Inbyggd 0800 2T Ja 3 0,5435%Inbyggd Inbyggd 1000 Nej 2 0,3623%Inbyggd Inbyggd 1000 2T Ja 2 0,3623%Murad Markstation 0400 Nej 3 0,5435%Murad Markstation 0500 Nej 6 1,0870%Murad Markstation 0500 2T Ja 1 0,1812%

Nätstationer

Sida 13

Murad Markstation 0700 Nej 2 0,3623%Murad Markstation 0800 2T Ja 2 0,3623%Murad Markstation 0800 Nej 11 1,9928%Murad Markstation 1000 Nej 1 0,1812%Plåt Markstation 0100 Nej 4 0,7246%Plåt Markstation 0200 Nej 2 0,3623%Plåt Markstation 0250 Nej 3 0,5435%Plåt Markstation 0300 Nej 4 0,7246%Plåt Markstation 0315 Nej 15 2,7174%Plåt Markstation 0400 Nej 7 1,2681%Plåt Markstation 0500 Nej 57 10,3261%Plåt Markstation 0600 Nej 2 0,3623%Plåt Markstation 0800 Nej 81 14,6739%Plåt Markstation 0800 2T Ja 10 1,8116%Satellit Satelit 050 Nej 1 0,1812%Satellit Satelit 100 Nej 10 1,8116%Satellit Satelit 200 Nej 16 2,8986%Satellit Satelit 250 Nej 4 0,7246%Satellit Satelit 300 Nej 8 1,4493%Satellit Satelit 315 Nej 13 2,3551%Satellit Satelit 400 Nej 1 0,1812%Satellit Satelit 500 Nej 1 0,1812%Satellit, Plåt Satelit 050 Nej 1 0,1812%

552 100,00%

Nätstationer

Sida 14

Trafostorlek Antal %Inbyggd 0400 3 0,5435%Inbyggd 0500 9 1,6304%Inbyggd 0500 2T 1 0,1812%Inbyggd 0800 12 2,1739%Inbyggd 0800 2T 3 0,5435%Inbyggd 1000 2 0,3623%Inbyggd 1000 2T 2 0,3623% 5,80%Satelit 050 2 0,3623%Satelit 100 10 1,8116%Satelit 200 16 2,8986%Satelit 250 4 0,7246%Satelit 300 8 1,4493%Satelit 315 13 2,3551%Satelit 400 1 0,1812%Satelit 500 1 0,1812% 9,96%Markstation 0000 2T 1 0,1812%Markstation 0100 4 0,7246%Markstation 0200 2 0,3623%Markstation 0250 5 0,9058%Markstation 0300 5 0,9058%Markstation 0315 18 3,2609%Markstation 0400 12 2,1739%Markstation 0500 95 17,2101%Markstation 0500 2T 4 0,7246%Markstation 0600 2 0,3623%Markstation 0700 2 0,3623%Markstation 0800 171 30,9783%Markstation 0800 2T 24 4,3478%Markstation 0800 2T 2 0,3623%Markstation 0800 2T 10 1,8116%Markstation 1000 2 0,3623%Markstation 1000 2T 3 0,5435%Markstation 1600 2T 1 0,1812%Markstation 1600 3T 2 0,3623% 66,12%Stolp 000 1 0,1812%Stolp 015 1 0,1812%Stolp 020 1 0,1812%Stolp 030 5 0,9058%Stolp 050 31 5,6159%Stolp 060 1 0,1812%Stolp 070 1 0,1812%Stolp 100 57 10,3261%Stolp 200 1 0,1812%Stolp 500 1 0,1812% 18,12%

552 100,00% 100,00%

Nätstationer

Sida 15

Trafostorlek Antal %Markstation 0050 2 0,3623%Markstation 0100 14 2,5362%Markstation 0200 18 3,2609%Markstation 0250 9 1,6304%Markstation 0300 13 2,3551%Markstation 0315 31 5,6159% 15,76%Markstation 0400 16 2,8986%Markstation 0500 105 19,0217%Markstation 0600 2 0,3623%Markstation 0700 2 0,3623% 22,64%Markstation 0800 183 33,1522%Markstation 1000 4 0,7246% 33,88%Markstation 2T 0000 1 0,1812%Markstation 2T 0500 5 0,9058% 1,09%Markstation 2T 0800 39 7,0652%Markstation 2T 1000 5 0,9058%Markstation 2T 1600 1 0,1812%Markstation 3T 1600 2 0,3623% 8,51%Stolp 000 1 0,1812%Stolp 015 1 0,1812%Stolp 020 1 0,1812%Stolp 030 5 0,9058%Stolp 050 31 5,6159%Stolp 060 1 0,1812%Stolp 070 1 0,1812% 7,43%Stolp 100 57 10,3261%Stolp 200 1 0,1812%Stolp 500 1 0,1812% 10,69%

552 100,00% 100,00%

Framsida

Sida 1

Bilaga 1.5: Nätdata från Arvika Elnät AB

HSP Markkabel

Sida 2

10 kVTabellnamn Attribut Längd (km) % av gruppKabelnät 12 kV landsbygd EXCEL1 10 0,9 0,5521%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCE 150 5,7 3,4969%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCE 95 11,5 7,0552%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCE 50 9,0 5,5215%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCEL 150 0,2 0,1227%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCEL 95 1,9 1,1656%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCEL 50 2,0 1,2270%Kabelnät 12 kV landsbygd AXAL-TT 25 0,5 0,3067%Kabelnät 12 kV landsbygd ACJJ 185 0,5 0,3067%Kabelnät 12 kV landsbygd ACJJ 95 0,4 0,2454%Kabelnät 12 kV landsbygd AXAL-TT 150 2,4 1,4724%Kabelnät 12 kV landsbygd AXAL-TT 95 19,9 12,2086%Kabelnät 12 kV landsbygd AXAL-TT 50 2,1 1,2883%Kabelnät 12 kV landsbygd AXKJ 50 1,1 0,6748%Kabelnät 12 kV landsbygd AXKJ 25 0,0 0,0000%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCL-OTT 150 2,0 1,2270%Kabelnät 12 kV landsbygd FKKJ 25 0,1 0,0613%Kabelnät 12 kV landsbygd AXLJ 95 0,3 0,1840%Kabelnät 12 kV landsbygd AXKJC 50 0,5 0,3067%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCL 150 2,7 1,6564%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCL 50 0,8 0,4908%Kabelnät 12 kV landsbygd AXCES 95 0,3 0,1840%Kabelnät 12 kV landsbygd Axlight-OTT 95 4,0 2,4540%Kabelnät 12 kV landsbygd Axlight-OTT 50 1,9 1,1656%Kabelnät 12 kV landsbygd Axlight-OTT 25 0,9 0,5521%Kabelnät 12 kV tätort AXCE 95 1,7 1,0429%Kabelnät 12 kV tätort AXCEL 95 0,2 0,1227%Kabelnät 12 kV tätort AXCEL 150 0,5 0,3067%Kabelnät 12 kV tätort AXCE 150 13,1 8,0368%Kabelnät 12 kV tätort AXCE 240 9,2 5,6442%Kabelnät 12 kV tätort Axclight-OTT 95 0,5 0,3067%Kabelnät 12 kV tätort AXKJ 120 0,8 0,4908%Kabelnät 12 kV tätort AXKJ-1 1000 2,4 1,4724%Kabelnät 12 kV tätort AXKJ 50 0,5 0,3067%Kabelnät 12 kV tätort AXKJ 95 0,5 0,3067%Kabelnät 12 kV tätort ACJJ 50 1,0 0,6135%Kabelnät 12 kV tätort ACJJ 240 1,8 1,1043%Kabelnät 12 kV tätort AXAL 50 2,7 1,6564%Kabelnät 12 kV tätort ACJJ 95 17,6 10,7975%Kabelnät 12 kV tätort ACJJ 185 16,9 10,3681%Kabelnät 12 kV tätort AXAL 150 0,3 0,1840%Kabelnät 12 kV tätort AXAL-TT 150 0,5 0,3067%Kabelnät 12 kV tätort AXCE 50 1,2 0,7362%Kabelnät 12 kV tätort AXAL 185 0,1 0,0613%Kabelnät 12 kV tätort AXAL-TT 95 0,2 0,1227%Kabelnät 12 kV tätort FCJJ 25 0,1 0,0613%

HSP Markkabel

Sida 3

Kabelnät 12 kV tätort FCJJ 16 1,4 0,8589%Kabelnät 12 kV tätort AXLJ 95 0,0 0,0000%Kabelnät 12 kV tätort AXKJ-1 400 0,7 0,4294%Kabelnät 12 kV tätort FCJJ 70 13,7 8,4049%Kabelnät 12 kV tätort FCJJ 120 0,8 0,4908%Kabelnät 12 kV tätort FXKJ 35 0,1 0,0613%Kabelnät 12 kV tätort FCJJ 50 2,6 1,5951%Kabelnät 12 kV tätort AXKJ-1 800 0,1 0,0613%Kabelnät 12 kV tätort AXKJ-1 630 0,2 0,1227%

163 100,00%

HSP Markkabel

Sida 4

10 kVAttribut Typ Längd (km) % av gruppACJJ 185 Papper 0185 17,4 10,6748%ACJJ 240 Papper 0240 1,8 1,1043%ACJJ 50 Papper 0050 1,0 0,6135%ACJJ 95 Papper 0095 18,0 11,0429%AXAL 150 Plast 0150 0,3 0,1840%AXAL 185 Plast 0185 0,1 0,0613%AXAL 50 Plast 0050 2,7 1,6564%AXAL-TT 150 Plast 0150 2,9 1,7791%AXAL-TT 25 Plast 0025 0,5 0,3067%AXAL-TT 50 Plast 0050 2,1 1,2883%AXAL-TT 95 Plast 0095 20,1 12,3313%AXCE 150 Plast 0150 18,8 11,5337%AXCE 240 Plast 0240 9,2 5,6442%AXCE 50 Plast 0050 10,2 6,2577%AXCE 95 Plast 0095 13,2 8,0982%AXCEL 150 Plast 0150 0,7 0,4294%AXCEL 50 Plast 0050 2,0 1,2270%AXCEL 95 Plast 0095 2,1 1,2883%AXCES 95 Plast 0095 0,3 0,1840%AXCL 150 Plast 0150 2,7 1,6564%AXCL 50 Plast 0050 0,8 0,4908%AXCL-OTT 150 Plast 0150 2,0 1,2270%Axclight-OTT 95 Plast 0095 0,5 0,3067%AXKJ 120 Plast 0120 0,8 0,4908%AXKJ 25 Plast 0025 0,0 0,0000%AXKJ 50 Plast 0050 1,6 0,9816%AXKJ 95 Plast 0095 0,5 0,3067%AXKJ-1 1000 Plast 1000 2,4 1,4724%AXKJ-1 400 Plast 0400 0,7 0,4294%AXKJ-1 630 Plast 0630 0,2 0,1227%AXKJ-1 800 Plast 0800 0,1 0,0613%AXKJC 50 Plast 0050 0,5 0,3067%Axlight-OTT 25 Plast 0025 0,9 0,5521%Axlight-OTT 50 Plast 0050 1,9 1,1656%Axlight-OTT 95 Plast 0095 4,0 2,4540%AXLJ 95 Plast 0095 0,3 0,1840%EXCEL1 10 Plast 0010 0,9 0,5521%FCJJ 120 Papper 0120 0,8 0,4908%FCJJ 16 Papper 0016 1,4 0,8589%FCJJ 25 Papper 0025 0,1 0,0613%FCJJ 50 Papper 0050 2,6 1,5951%FCJJ 70 Papper 0070 13,7 8,4049%FKKJ 25 Plast 0025 0,1 0,0613%FXKJ 35 Plast 0035 0,1 0,0613%

163 100,00%

HSP Markkabel

Sida 5

10 kVTyp Längd (km) % av gruppPapper 0016 1,4 0,8589%Papper 0025 0,1 0,0613%Papper 0050 3,6 2,2086%Papper 0070 13,7 8,4049%Papper 0095 18,0 11,0429%Papper 0120 0,8 0,4908%Papper 0185 17,4 10,6748%Papper 0240 1,8 1,1043% 34,85%Plast 0010 0,9 0,5521%Plast 0025 1,5 0,9202%Plast 0035 0,1 0,0613%Plast 0050 21,8 13,3742%Plast 0095 41,0 25,1534%Plast 0120 0,8 0,4908%Plast 0150 27,4 16,8098%Plast 0185 0,1 0,0613%Plast 0240 9,2 5,6442%Plast 0400 0,7 0,4294%Plast 0630 0,2 0,1227%Plast 0800 0,1 0,0613%Plast 1000 2,4 1,4724% 65,15%

163 100,00%

10 kVTyp Längd (km) % av gruppPlast 0010 0,9 0,5521%Plast 0016 1,4 0,8589%Plast 0025 1,6 0,9816%Plast 0035 0,1 0,0613%Plast 0050 25,4 15,5828% 18,04%Plast 0070 13,7 8,4049%Plast 0095 59,0 36,1963%Plast 0120 1,6 0,9816%Plast 0150 27,4 16,8098% 62,39%Plast 0185 17,5 10,7362%Plast 0240 11,0 6,7485%Plast 0400 0,7 0,4294%Plast 0630 0,2 0,1227%Plast 0800 0,1 0,0613%Plast 1000 2,4 1,4724% 19,57%

163 100,00%

HSP Markkabel

Sida 6

24 kVTabellnamn Attribut Längd (km) % av gruppKabelnät 24 kV, landsbygd AXCEL 95 0,9 6,6176%Kabelnät 24 kV, landsbygd AXCE 150 1,8 13,2353%Kabelnät 24 kV, landsbygd EXCEL2 10 3,8 27,9412%Kabelnät 24 kV, landsbygd AXCL 25 1,4 10,2941%Kabelnät 24 kV, landsbygd AXCL 95 1,0 7,3529%Kabelnät 24 kV, landsbygd AXCE 50 1,7 12,5000%Kabelnät 36 kV, tätort AXLLJ-1 400 0,9 6,6176%Kabelnät 36 kV, tätort AXKJ-1 400 2,1 15,4412%

13,6 100,00%

Attribut Typ Längd (km) % av gruppAXCE 150 Plast 0150 1,8 13,2353%AXCE 50 Plast 0050 1,7 12,5000%AXCEL 95 Plast 0095 0,9 6,6176%AXCL 25 Plast 0025 1,4 10,2941%AXCL 95 Plast 0095 1,0 7,3529%AXKJ-1 400 Plast 0400 2,1 15,4412%AXLLJ-1 400 Plast 0400 0,9 6,6176%EXCEL2 10 Plast 0010 3,8 27,9412%

13,6 100,00%

Typ Längd (km) % av gruppPlast 0010 3,8 27,9412%Plast 0025 1,4 10,2941%Plast 0050 1,7 12,5000% 50,74%Plast 0095 1,9 13,9706%Plast 0150 1,8 13,2353% 27,21%Plast 0400 3,0 22,0588% 22,06%

13,6 100,00%

LSP Markkabel

Sida 1

Tabellnamn Attribut Längd (km) % av gruppKabelnät 0,4 kV tätort AKKJ 50 11,4 2,7417%Kabelnät 0,4 kV tätort AKKJ 70 0,2 0,0481%Kabelnät 0,4 kV tätort AKKJ 95 39,6 9,5238%Kabelnät 0,4 kV tätort AKKJ 120 1,7 0,4089%Kabelnät 0,4 kV tätort AKKJ 150 18,2 4,3771%Kabelnät 0,4 kV tätort AKKJ 185 1,6 0,3848%Kabelnät 0,4 kV tätort AKKJ 240 15,9 3,8240%Kabelnät 0,4 kV tätort AKKJ 300 0,8 0,1924%Kabelnät 0,4 kV tätort ECJJ 6 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV tätort ECJJ 10 1,0 0,2405%Kabelnät 0,4 kV tätort ECJJ 16 0,2 0,0481%Kabelnät 0,4 kV tätort EKKJ 4 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV tätort EKKJ 6 19,2 4,6176%Kabelnät 0,4 kV tätort EKKJ 10 87,4 21,0197%Kabelnät 0,4 kV tätort EKKJ 16 1,4 0,3367%Kabelnät 0,4 kV tätort FCJJ 16 1,8 0,4329%Kabelnät 0,4 kV tätort FCJJ 25 0,5 0,1203%Kabelnät 0,4 kV tätort FCJJ 35 5,3 1,2747%Kabelnät 0,4 kV tätort FCJJ 50 1,5 0,3608%Kabelnät 0,4 kV tätort FCJJ 70 14,0 3,3670%Kabelnät 0,4 kV tätort FCJJ 95 0,3 0,0722%Kabelnät 0,4 kV tätort FCJJ 120 0,2 0,0481%Kabelnät 0,4 kV tätort FKKJ 10 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV tätort FKKJ 16 5,5 1,3228%Kabelnät 0,4 kV tätort FKKJ 25 0,2 0,0481%Kabelnät 0,4 kV tätort FKKJ 35 5,0 1,2025%Kabelnät 0,4 kV tätort FKKJ 50 0,8 0,1924%Kabelnät 0,4 kV tätort FKKJ 70 3,6 0,8658%Kabelnät 0,4 kV tätort N1XE 50 0,4 0,0962%Kabelnät 0,4 kV tätort N1XE 95 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV tätort N1XV 10 13,5 3,2468%Kabelnät 0,4 kV tätort N1XV 16 1,0 0,2405%Kabelnät 0,4 kV tätort N1XV 50 4,4 1,0582%Kabelnät 0,4 kV tätort N1XV 95 6,5 1,5633%Kabelnät 0,4 kV tätort N1XV 150 6,0 1,4430%Kabelnät 0,4 kV tätort N1XV 240 19,7 4,7379%Kabelnät 0,4 kV landsbygd AKKJ 50 4,5 1,0823%Kabelnät 0,4 kV landsbygd AKKJ 95 0,3 0,0722%Kabelnät 0,4 kV landsbygd AKKJ 240 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV landsbygd ECJJ 6 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV landsbygd ECJJ 10 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV landsbygd EKKJ 6 1,0 0,2405%Kabelnät 0,4 kV landsbygd EKKJ 10 12,7 3,0544%Kabelnät 0,4 kV landsbygd FCJJ 25 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV landsbygd FCJJ 35 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV landsbygd FKKJ 16 0,7 0,1684%Kabelnät 0,4 kV landsbygd FKKJ 25 0,1 0,0241%

LSP Markkabel

Sida 2

Kabelnät 0,4 kV landsbygd FKKJ 35 0,1 0,0241%Kabelnät 0,4 kV landsbygd N1XE 50 7,0 1,6835%Kabelnät 0,4 kV landsbygd N1XE 95 4,9 1,1785%Kabelnät 0,4 kV landsbygd N1XV 10 26,1 6,2771%Kabelnät 0,4 kV landsbygd N1XV 16 3,0 0,7215%Kabelnät 0,4 kV landsbygd N1XV 50 35,5 8,5378%Kabelnät 0,4 kV landsbygd N1XV 95 24,4 5,8682%Kabelnät 0,4 kV landsbygd N1XV 150 3,4 0,8177%Kabelnät 0,4 kV landsbygd N1XV 240 2,4 0,5772%

415,8 100,00%

Attribut Typ Längd (km) % av gruppAKKJ 120 Plast 120 1,7 0,4089%AKKJ 150 Plast 150 18,2 4,3771%AKKJ 185 Plast 185 1,6 0,3848%AKKJ 240 Plast 240 16,0 3,8480%AKKJ 300 Plast 300 0,8 0,1924%AKKJ 50 Plast 050 15,9 3,8240%AKKJ 70 Plast 070 0,2 0,0481%AKKJ 95 Plast 095 39,9 9,5960%ECJJ 10 Papper 010 1,1 0,2646%ECJJ 16 Papper 016 0,2 0,0481%ECJJ 6 Papper 006 0,2 0,0481%EKKJ 10 Plast 010 100,1 24,0741%EKKJ 16 Plast 016 1,4 0,3367%EKKJ 4 Plast 004 0,1 0,0241%EKKJ 6 Plast 006 20,2 4,8581%FCJJ 120 Papper 120 0,2 0,0481%FCJJ 16 Papper 016 1,8 0,4329%FCJJ 25 Papper 025 0,6 0,1443%FCJJ 35 Papper 035 5,4 1,2987%FCJJ 50 Papper 050 1,5 0,3608%FCJJ 70 Papper 070 14,0 3,3670%FCJJ 95 Papper 095 0,3 0,0722%FKKJ 10 Plast 010 0,1 0,0241%FKKJ 16 Plast 016 6,2 1,4911%FKKJ 25 Plast 025 0,3 0,0722%FKKJ 35 Plast 035 5,1 1,2266%FKKJ 50 Plast 050 0,8 0,1924%FKKJ 70 Plast 070 3,6 0,8658%N1XE 50 Plast 050 7,4 1,7797%N1XE 95 Plast 095 5,0 1,2025%N1XV 10 Plast 010 39,6 9,5238%N1XV 150 Plast 150 9,4 2,2607%N1XV 16 Plast 016 4,0 0,9620%N1XV 240 Plast 240 22,1 5,3151%N1XV 50 Plast 050 39,9 9,5960%N1XV 95 Plast 095 30,9 7,4315%

415,8 100,00%

LSP Markkabel

Sida 3

Typ Längd (km) % av gruppPapper 006 0,2 0,0481%Papper 010 1,1 0,2646%Papper 016 2,0 0,4810%Papper 025 0,6 0,1443%Papper 035 5,4 1,2987%Papper 050 1,5 0,3608%Papper 070 14,0 3,3670%Papper 095 0,3 0,0722%Papper 120 0,2 0,0481% 6,08%Plast 004 0,1 0,0241%Plast 006 20,2 4,8581%Plast 010 139,8 33,6219%Plast 016 11,6 2,7898%Plast 025 0,3 0,0722%Plast 035 5,1 1,2266%Plast 050 64,0 15,3920%Plast 070 3,8 0,9139%Plast 095 75,8 18,2299%Plast 120 1,7 0,4089%Plast 150 27,6 6,6378%Plast 185 1,6 0,3848%Plast 240 38,1 9,1631%Plast 300 0,8 0,1924% 93,92%

415,8 100,00%

Typ Längd (km) % av gruppPlast 004 0,1 0,0241%Plast 006 20,4 4,9062%Plast 010 140,9 33,8865%Plast 016 13,6 3,2708%Plast 025 0,9 0,2165% 42,30%Plast 035 10,5 2,5253%Plast 050 65,5 15,7528%Plast 070 17,8 4,2809%Plast 095 76,1 18,3021% 40,86%Plast 120 1,9 0,4570%Plast 150 27,6 6,6378%Plast 185 1,6 0,3848%Plast 240 38,1 9,1631%Plast 300 0,8 0,1924% 16,84%

415,8 100,00%

HSP Luftledning

Sida 4

10 kVTabellnamn Attribut Längd % av gruppLuftledningsnät 12 kV, klass A (tätort) FeAl 99 0,6 6,2500%Luftledningsnät 12 kV, klass B (landsbygd) FeAl 31 0,4 4,1667%Luftledningsnät 12 kV, klass B (landsbygd) FeAl 62 4,2 43,7500%Luftledningsnät 12 kV, klass B (landsbygd) FeAl 99 3,7 38,5417%Luftledningsnät 12 kV, klass B (landsbygd) AXCEH 50 0,7 7,2917%

9,6 100,00%

Attribut Typ Längd % av gruppAXCEH 50 Plast 050 0,7 7,2917%FeAl 31 Fri 031 0,4 4,1667%FeAl 62 Fri 062 4,2 43,7500%FeAl 99 Fri 099 4,3 44,7917%

9,6 100,00%

Typ Längd % av gruppPlast 050 0,7 7,2917% 7,29%Fri 031 0,4 4,1667%Fri 062 4,2 43,7500% 47,92%Fri 099 4,3 44,7917% 44,79%

9,6 100,00%

HSP Luftledning

Sida 5

20 KvTabellnamn Attribut Längd % av gruppLuftledningsnät 24 kV (landsbygd) Cu 35 0,1 0,7576%Luftledningsnät 24 kV (landsbygd) FeAl 31 0,3 2,2727%Luftledningsnät 24 kV (landsbygd) FeAl 49 0,8 6,0606%Luftledningsnät 24 kV (landsbygd) FeAl 62 7,2 54,5455%Luftledningsnät 24 kV (landsbygd) FeAl 99 4,8 36,3636%

13,2 100,0000%

Attribut Typ Längd % av gruppCu 35 Fri 035 0,1 0,7576%FeAl 31 Fri 031 0,3 2,2727%FeAl 49 Fri 049 0,8 6,0606%FeAl 62 Fri 062 7,2 54,5455%FeAl 99 Fri 099 4,8 36,3636%

13,2 100,0000%

Typ Längd % av gruppFri 031 0,3 2,2727%Fri 035 0,1 0,7576%Fri 049 0,8 6,0606%Fri 062 7,2 54,5455% 63,64%Fri 099 4,8 36,3636% 36,36%

13,2 100,0000%

LSP Luftledning

Sida 6

Tabellnamn Attribut Längd (km) % av gruppLuftledningsnät 0,4 kV (tätort) AKKD 16 0,2 0,2413%Luftledningsnät 0,4 kV (tätort) ALUS 25 2,3 2,7744%Luftledningsnät 0,4 kV (tätort) ALUS 50 3,1 3,7394%Luftledningsnät 0,4 kV (tätort) Cu 10 0,1 0,1206%Luftledningsnät 0,4 kV (tätort) Cu 25 0,2 0,2413%Luftledningsnät 0,4 kV (tätort) Cu 35 0,1 0,1206%Luftledningsnät 0,4 kV (tätort) EKKD 10 0,1 0,1206%Luftledningsnät 0,4 kV (tätort) FKKD 16 0,1 0,1206%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) AKKD 16 3,5 4,2220%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) AKKD 25 1,6 1,9300%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) AKKD 50 0,5 0,6031%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) ALUS 25 24,6 29,6743%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) ALUS 50 39,7 47,8890%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) ALUS 95 0,4 0,4825%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) Cu 10 3,5 4,2220%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) Cu 16 1,7 2,0507%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) Cu 20 0,4 0,4825%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) EKKD 6 0,2 0,2413%Luftledningsnät 0,4 kV (landsbygd) EKKD 10 0,6 0,7238%

82,9 100,0000%

Attribut Typ Längd (km) % av gruppAKKD 16 Plast 016 3,7 4,4632%AKKD 25 Plast 025 1,6 1,9300%AKKD 50 Plast 050 0,5 0,6031%ALUS 25 Plast 025 26,9 32,4487%ALUS 50 Plast 050 42,8 51,6285%ALUS 95 Plast 095 0,4 0,4825%Cu 10 Fri 010 3,6 4,3426%Cu 16 Fri 016 1,7 2,0507%Cu 20 Fri 020 0,4 0,4825%Cu 25 Fri 025 0,2 0,2413%Cu 35 Fri 035 0,1 0,1206%EKKD 10 Plast 010 0,7 0,8444%EKKD 6 Plast 006 0,2 0,2413%FKKD 16 Plast 016 0,1 0,1206%

82,9 100,0000%

LSP Luftledning

Sida 7

Typ Längd (km) % av gruppFri 010 3,6 4,3426%Fri 016 1,7 2,0507%Fri 020 0,4 0,4825%Fri 025 0,2 0,2413%Fri 035 0,1 0,1206% 7,24%Plast 006 0,2 0,2413%Plast 010 0,7 0,8444%Plast 016 3,8 4,5838%Plast 025 28,5 34,3788% 40,05%Plast 050 43,3 52,2316%Plast 095 0,4 0,4825% 52,71%

82,9 100,0000%

Nätstationer

Sida 8

10 kVAtribut Antal %Nätstation 0100 15 8,333%Nätstation 0200 14 7,778%Nätstation 0300 2 1,111%Nätstation 0315 9 5,000%Nätstation 0400 9 5,000%Nätstation 0500 23 12,778%Nätstation 0600 1 0,556%Nätstation 0800 29 16,111%Nätstation 1000 3 1,667%Nätstation DubbelT 0500/0600 1 0,556%Nätstation DubbelT 0800/0800 7 3,889%Satelitstation 0100 6 3,333%Seriesatelitstation 0100 49 27,222%Stolpstation 0050 11 6,111%Stolpstation 0100 1 0,556%

180 100,00%

Atribut Antal %Nätstation 0100 70 38,889%Nätstation 0200 14 7,778%Nätstation 0300 2 1,111%Nätstation 0315 9 5,000% 52,7778%Nätstation 0400 9 5,000%Nätstation 0500 23 12,778%Nätstation 0600 1 0,556%Nätstation 0800 29 16,111%Nätstation 1000 3 1,667% 36,1111%Nätstation DubbelT 0500/0600 1 0,556%Nätstation DubbelT 0800/0800 7 3,889% 4,4444%Stolpstation 0050 11 6,111%Stolpstation 0100 1 0,556% 6,67%

180 100,00%

Nätstationer

Sida 9

20 kVAtribut Antal %Nätstation 0200 3 12,500%Nätstation DubbelT 0050/0050 1 4,167%Satelitstation 0100 6 25,000%Seriesatelitstation 0100 7 29,167%Stolpstation 0050 5 20,833%Stolpstation 0100 2 8,333%

24 100,00%

Atribut Antal %Nätstation 0100 13 54,167%Nätstation 0200 3 12,500% 66,67%Nätstation DubbelT 0050/0050 1 4,167% 4,17%Stolpstation 0050 5 20,833%Stolpstation 0100 2 8,333% 29,17%

24 100,00%

Framsida

Sida 1

Bilaga 1.6: Sammanställd nätdata

HSP Markkabel

Sida 1

10 kVTyp Längd (m) % av gruppOkänd 559 0,0288%Papper 016 1513 0,0779% PapperPapper 025 7034 0,3620%Papper 035 10307 0,5304%Papper 050 20219 1,0406%Papper 070 38539 1,9834%Papper 095 81497 4,1942%Papper 120 149538 7,6959%Papper 150 85735 4,4123%Papper 185 185935 9,5691%Papper 240 36097 1,8577%Papper 300 3273 0,1684% 31,89%Plast 010 7849 0,4039% PlastPlast 016 16839 0,8666%Plast 025 3252 0,1674%Plast 035 3451 0,1776%Plast 035 Jordlina 507693 26,1283%Plast 050 115623 5,9505%Plast 070 1537 0,0791%Plast 095 129720 6,6760%Plast 120 2206 0,1135%Plast 150 274178 14,1105%Plast 185 13222 0,6805%Plast 240 232661 11,9739%Plast 300 10917 0,5618%Plast 400 919 0,0473%Plast 500 62 0,0032%Plast 630 200 0,0103%Plast 800 100 0,0051%Plast 1000 2400 0,1235% 68,08%

1943075 100,00%

10 kVTyp Längd (m) % av gruppKabel 010 7849 0,5468% <100Kabel 016 18352 1,2785%Kabel 025 10286 0,7166%Kabel 035 13758 0,9585%Kabel 050 135842 9,4638%Kabel 070 40076 2,7920%Kabel 095 211217 14,7150% 30,47%Kabel 120 151744 10,5717% 100-200Kabel 150 359913 25,0744%Kabel 185 199157 13,8748% 49,52%Kabel 240 268758 18,7238% >200Kabel 300 14190 0,9886%Kabel 400 919 0,0640%Kabel 500 62 0,0043%Kabel 630 200 0,0139%Kabel 800 100 0,0070%Kabel 1000 2400 0,1672% 19,97%Okänd 559 0,0389%

1435382 100,00%

HSP Markkabel

Sida 2

20 kVTyp Längd (m) % av gruppPapper 025 1595 0,8066%Papper 095 265 0,1340% 0,94%Plast 010 5926 2,9970%Plast 016 514 0,2599%Plast 025 25942 13,1197%Plast 035 13507 6,8309%Plast 050 33159 16,7696%Plast 095 105620 53,4155%Plast 150 8205 4,1495%Plast 400 3000 1,5172% 99,06%

197733,00 100,00%

20 kVTyp Längd (m) % av gruppKabel 010 5926 2,9970%Kabel 016 514 0,2599%Kabel 025 27537 13,9264%Kabel 035 13507 6,8309%Kabel 050 33159 16,7696% 40,78% 40,78%Kabel 095 105885 53,5495%Kabel 150 8205 4,1495% 57,70%Kabel 400 3000 1,5172% 59,22% 1,52%

197733 100,0000%

LSP Markkabel

Sida 3

Typ Längd % av gruppOkänd 4363 0,0971%Papper 006 12915 0,2873% PapperPapper 010 49194 1,0944%Papper 016 23546 0,5238%Papper 025 17856 0,3972%Papper 035 19304 0,4294%Papper 050 16623 0,3698%Papper 070 91790 2,0420%Papper 095 34561 0,7689%Papper 120 64356 1,4317%Papper 185 60599 1,3481% 8,69%Plast 001,5 90 0,0020% PlastPlast 002 9 0,0002%Plast 002,5 14913 0,3318%Plast 004 2288 0,0509%Plast 006 292383 6,5045%Plast 010 1464565 32,5815%Plast 016 170035 3,7827%Plast 025 32654 0,7264%Plast 035 22058 0,4907%Plast 050 408413 9,0858%Plast 070 35567 0,7912%Plast 095 504597 11,2255%Plast 120 42104 0,9367%Plast 150 376695 8,3802%Plast 185 232846 5,1800%Plast 240 354761 7,8922%Plast 300 145192 3,2300%Plast 300 800 0,0178% 91,21%

4495077 100,00%

Typ Längd % av gruppKabel 001,5 90 0,0020% <40 <12Kabel 002 9 0,0002%Kabel 002,5 14913 0,3318%Kabel 004 2288 0,0509%Kabel 006 305298 6,7918%Kabel 010 1513759 33,6759% 40,85%Kabel 016 193581 4,3065% 12-100Kabel 025 50510 1,1237%Kabel 035 41362 0,9202% 47,20%Kabel 050 425036 9,4556% >40Kabel 070 127357 2,8333%Kabel 095 539158 11,9944% 30,63%Kabel 120 106460 2,3684% >100Kabel 150 376695 8,3802%Kabel 185 293445 6,5281%Kabel 240 354761 7,8922%Kabel 300 145992 3,2478% 52,70% 28,42%Okänd 4363 0,0971%

4495077 100,00%

HSP Luftledning

Sida 4

10 kVTyp Längd (m) % av gruppBelagd ledare 062 8224 1,9734% Belagd ledareBelagd ledare 099 19476 4,6734% 6,65%Friledning 010 416,1 0,0998% FriledningFriledning 016 4939 1,1851%Friledning 025 922 0,2212%Friledning 031 39553 9,4910%Friledning 035 3290,59 0,7896%Friledning 049 5646 1,3548%Friledning 050 121,71 0,0292%Friledning 062 103977 24,9500%Friledning 070 2934,47 0,7041%Friledning 099 161877 38,8435%Friledning 157 27432 6,5825%Friledning 177 567 0,1361%Friledning 234 10666 2,5594%Friledning 241 16708 4,0092%Friledning 454 4010,03 0,9622% 91,92%Kabel 010 896,2 0,2150% KabelKabel 025 1831 0,4394%Kabel 050 2606 0,6253%Kabel 095 648 0,1555% 1,44%

416741,1 100,00%

10 kVTyp Längd % av gruppFriledning 010 416,1 0,0998%Friledning 016 4939 1,1851%Friledning 025 922 0,2212%Friledning 031 39553 9,4910%Friledning 035 3290,59 0,7896%Friledning 049 5646 1,3548%Friledning 050 121,71 0,0292%Friledning 062 112201 26,9234% 40,09%Friledning 070 2934,47 0,7041%Friledning 099 181353 43,5169%Friledning 157 27432 6,5825%Friledning 177 567 0,1361%Friledning 234 10666 2,5594%Friledning 241 16708 4,0092%Friledning 454 4010,03 0,9622% 58,47%Kabel 010 896,2 0,2150%Kabel 025 1831 0,4394%Kabel 050 2606 0,6253%Kabel 095 648 0,1555% 1,44%

416741,1 100,00%

10 kVTyp Längd % av gruppFriledning <65 167089 40,0942%Friledning >65 243671 58,4706%Kabel 5981 1,4352%

416741 100,00%

HSP Luftledning

Sida 5

20 kVTyp Längd (m) % av gruppBelagd ledare 042 19 0,0026% Belagd ledareBelagd ledare 062 69691 9,4413%Belagd ledare 099 47625 6,4519%Belagd ledare 241 1456 0,1972% 16,09%Friledning 016 549 0,0744% FriledningFriledning 031 373741 50,6321%Friledning 035 100 0,0135%Friledning 049 11278 1,5279%Friledning 062 81786 11,0799%Friledning 099 106052 14,3673%Friledning 157 23359 3,1645%Friledning 234 2831 0,3835%Friledning 241 3514 0,4761% 81,72%Kabel 010 1189 0,1611% KabelKabel 016 8709 1,1798%Kabel 025 3904 0,5289%Kabel 050 230 0,0312%Kabel 070 2117 0,2868% 2,19%

738150 100,00%

20 kVTyp Längd (m) % av gruppFriledning 016 549 0,0744%Friledning 031 373741 50,6321%Friledning 035 100 0,0135%Friledning 042 19 0,0026%Friledning 049 11278 1,5279% 52,25%Friledning 062 151477 20,5212%Friledning 099 153677 20,8192%Friledning 157 23359 3,1645%Friledning 234 2831 0,3835%Friledning 241 4970 0,6733% 45,56%Kabel 010 1189 0,1611%Kabel 016 8709 1,1798%Kabel 025 3904 0,5289%Kabel 050 230 0,0312%Kabel 070 2117 0,2868% 2,19%

738150 100,00%

LSP Luftledning

Sida 6

Typ Längd % av gruppFriledning 006 383 0,0362% FriledningledningFriledning 010 12124 1,1468%Friledning 016 8698 0,8227%Friledning 019 5,7 0,0005%Friledning 020 5835 0,5519%Friledning 025 4106 0,3884%Friledning 031 6054 0,5726%Friledning 035 617 0,0584%Friledning 049 207 0,0196%Friledning 050 516 0,0488%Friledning 062 153 0,0145% 3,66%Kabel 006 838 0,0793% KabelKabel 010 7212 0,6822%Kabel 016 11225 1,0618%Kabel 025 206988 19,5787%Kabel 035 315,02 0,0298%Kabel 050 748809 70,8287%Kabel 095 43125 4,0791% 96,34%

1057211 100,00%

0,4 kV LuftledningTyp Längd % av gruppFriledning 006 383 0,0362%Friledning 010 12124 1,1468%Friledning 016 8698 0,8227%Friledning 019 5,7 0,0005%Friledning 020 5835 0,5519%Friledning 025 4106 0,3884%Friledning 031 6054 0,5726%Friledning 035 617 0,0584%Friledning 049 207 0,0196%Friledning 050 516 0,0488%Friledning 062 153 0,0145% 3,66%Kabel 006 838 0,0793%Kabel 010 7212 0,6822%Kabel 016 11225 1,0618%Kabel 025 206988 19,5787%Kabel 035 315,02 0,0298% 21,43%Kabel 050 748809 70,8287%Kabel 095 43125 4,0791% 74,91%

1057211 100,00%

Nätstationer

Sida 7

10 kVTYP Antal % av gruppBetongstation 150 1 0,0546%Betongstation 200 1 0,0546%Betongstation 500 2 0,1091%Inbyggd 0000 1 0,0546%Inbyggd 0200 1 0,0546%Inbyggd 0400 3 0,1637%Inbyggd 0500 10 0,5456%Inbyggd 0800 15 0,8183%Inbyggd 1000 4 0,2182%Inbyggd 1250 2 0,1091%Inbyggd 1500 2 0,1091%Inbyggd, dubbel transformator 0500 2 0,1091%Inbyggd, dubbel transformator 0800 6 0,3273%Inbyggd, dubbel transformator 1000 3 0,1637%Inbyggd, dubbel transformator 1250 1 0,0546%Inbyggd, dubbel transformator 1500 1 0,0546%Markstation 0050 1 0,0546%Markstation 0100 13 0,7092%Markstation 0200 10 0,5456%Markstation 0250 5 0,2728%Markstation 0300 10 0,5456%Markstation 0315 34 1,8549%Markstation 0400 13 0,7092%Markstation 0500 164 8,9471%Markstation 0600 3 0,1637%Markstation 0630 4 0,2182%Markstation 0700 2 0,1091%Markstation 0800 255 13,9116%Markstation 1000 20 1,0911%Markstation 1250 1 0,0546%Markstation 1500 1 0,0546%Markstation 1600 2 0,1091%Markstation, dubbel transformator 0000 1 0,0546%Markstation, dubbel transformator 0200/0200 1 0,0546%Markstation, dubbel transformator 0500 4 0,2182%Markstation, dubbel transformator 0500/0800 2 0,1091%Markstation, dubbel transformator 0630/0630 1 0,0546%Markstation, dubbel transformator 0800 49 2,6732%Markstation, dubbel transformator 1000 8 0,4364%Markstation, dubbel transformator 1250/1250 1 0,0546%Markstation, dubbel transformator 1600 3 0,1637%Nätstation 0100 15 0,8183%Nätstation 0200 14 0,7638%Nätstation 0300 2 0,1091%Nätstation 0315 9 0,4910%Nätstation 0400 9 0,4910%Nätstation 0500 23 1,2548%Nätstation 0600 1 0,0546%Nätstation 0800 29 1,5821%Nätstation 1000 3 0,1637%Nätstation, dubbel transformator 0500/0600 1 0,0546%Nätstation, dubbel transformator 0800/0800 7 0,3819%Plåtkiosk 0000 1 0,0546%Plåtkiosk 0030 1 0,0546%Plåtkiosk 0050 10 0,5456%

Nätstationer

Sida 8

Plåtkiosk 0070 1 0,0546%Plåtkiosk 0100 60 3,2733%Plåtkiosk 0150 2 0,1091%Plåtkiosk 0200 102 5,5646%Plåtkiosk 0300 19 1,0366%Plåtkiosk 0315 58 3,1642%Plåtkiosk 0400 4 0,2182%Plåtkiosk 0500 138 7,5286%Plåtkiosk 0800 69 3,7643%Plåtkiosk, dubbel transformator 0070 1 0,0546%Plåtkiosk, dubbel transformator 0500 9 0,4910%Plåtkiosk, dubbel transformator 0800 8 0,4364%Plåtkiosk, dubbel transformator 1000 1 0,0546%Satelitstation 050 2 0,1091%Satelitstation 100 17 0,9274%Satelitstation 200 16 0,8729%Satelitstation 250 4 0,2182%Satelitstation 300 8 0,4364%Satelitstation 315 13 0,7092%Satelitstation 400 1 0,0546%Satelitstation 500 1 0,0546%Seriesatelitstation 0100 49 2,6732%Stolpstation 000 4 0,2182%Stolpstation 015 1 0,0546%Stolpstation 020 1 0,0546%Stolpstation 030 20 1,0911%Stolpstation 050 119 6,4921%Stolpstation 060 1 0,0546%Stolpstation 070 5 0,2728%Stolpstation 100 175 9,5472%Stolpstation 200 11 0,6001%Stolpstation 500 2 0,1091%Tegelbyggnad 0050 1 0,0546%Tegelbyggnad 0100 1 0,0546%Tegelbyggnad 0200 1 0,0546%Tegelbyggnad 0300 1 0,0546%Tegelbyggnad 0315 4 0,2182%Tegelbyggnad 0500 21 1,1457%Tegelbyggnad 0800 40 2,1822%Tegelbyggnad 1000 6 0,3273%Tegelbyggnad 1250 3 0,1637%Tegelbyggnad, dubbel transformator 0500 13 0,7092%Tegelbyggnad, dubbel transformator 0800 27 1,4730%Tegelbyggnad, dubbel transformator 1000 1 0,0546%Tegelbyggnad, dubbel transformator 1250 3 0,1637%UJ 2T 1000 1 0,0546%

1833 100,00%

Nätstationer

Sida 9

10 kVTYP Antal % av gruppInbyggd station 0000 1 0,0546% Inbyggd < 600Inbyggd station 0200 1 0,0546%Inbyggd station 0400 3 0,1637%Inbyggd station 0500 10 0,5456% 0,82%Inbyggd station 0800 15 0,8183% > 600Inbyggd station 1000 4 0,2182%Inbyggd station 1250 2 0,1091%Inbyggd station 1500 2 0,1091% 2,07% 1,25%Inbyggd station, dubbel transformator 0500 2 0,1091% Inbyggd < 900Inbyggd station, dubbel transformator 0800 6 0,3273% dubbel trafo 0,44%Inbyggd station, dubbel transformator 1000 3 0,1637% > 900Inbyggd station, dubbel transformator 1250 1 0,0546%Inbyggd station, dubbel transformator 1500 1 0,0546% 0,71% 0,27%Fristående station 0000 1 0,0546% Markstation < 350Fristående station 0030 1 0,0546%Fristående station 0050 14 0,7638%Fristående station 0070 1 0,0546%Fristående station 0100 155 8,4561%Fristående station 0150 3 0,1637%Fristående station 0200 144 7,8560%Fristående station 0250 9 0,4910%Fristående station 0300 40 2,1822%Fristående station 0315 118 6,4375% 26,51%Fristående station 0400 27 1,4730% 350 – 750Fristående station 0500 349 19,0398%Fristående station 0600 4 0,2182%Fristående station 0630 4 0,2182%Fristående station 0700 2 0,1091% 21,06%Fristående station 0800 393 21,4403% > 750Fristående station 1000 29 1,5821%Fristående station 1250 4 0,2182%Fristående station 1500 1 0,0546%Fristående station 1600 2 0,1091% 70,98% 23,40%Fristående station, dubbel transformator 0000 1 0,0546% Markstation < 2x800Fristående station, dubbel transformator 0070 1 0,0546% dubbel transfoFristående station, dubbel transformator 0200/0200 1 0,0546%Fristående station, dubbel transformator 0500 26 1,4184%Fristående station, dubbel transformator 0500/0600 1 0,0546%Fristående station, dubbel transformator 0500/0800 2 0,1091%Fristående station, dubbel transformator 0630/0630 1 0,0546% 1,80%Fristående station, dubbel transformator 0800 91 4,9645% > 2x800Fristående station, dubbel transformator 1000 11 0,6001%Fristående station, dubbel transformator 1250 4 0,2182%Fristående station, dubbel transformator 1600 3 0,1637% 7,75% 5,95%Stolpstation 000 4 0,2182% Stolpstation < 95Stolpstation 015 1 0,0546%Stolpstation 020 1 0,0546%Stolpstation 030 20 1,0911%Stolpstation 050 119 6,4921%Stolpstation 060 1 0,0546%Stolpstation 070 5 0,2728% 8,24%Stolpstation 100 175 9,5472% > 95Stolpstation 200 11 0,6001%Stolpstation 500 2 0,1091% 18,49% 10,26%

1833 100,00%

Nätstationer

Sida 10

10 kVTYP Antal % av gruppFristående station < 350 486 26,5139%Fristående station < 350x2, Dubbel transformator 2 0,1091%Fristående station 350 – 750 386 21,0584%Fristående station 350x2 – 750x2, Dubbel transformator 31 1,6912%Fristående station > 750 429 23,4043%Fristående station > 750x2, Dubbel transformator 109 5,9465%Inbyggd station < 750 15 0,8183%Inbyggd station < 750x2, Dubbel transformator 2 0,1091%Inbyggd station > 750 23 1,2548%Inbyggd station > 750x2, Dubbel transformator 11 0,6001%Stolpstation < 80 151 8,2379%Stolpstation > 80 188 10,2564%

1833 100,00%

Nätstationer

Sida 11

20 kVTyp av station Antal %Markstation 0050 11 1,14%Markstation 0070 1 0,10%Markstation 0100 57 5,91%Markstation 0200 50 5,19%Markstation 0300 3 0,31%Markstation 0315 49 5,08%Markstation 0500 62 6,43%Markstation 0800 49 5,08%Markstation 1000 6 0,62%Markstation, dubbel transformator 0500/0500 9 0,93%Markstation, dubbel transformator 0500/1000 1 0,10%Markstation, dubbel transformator 0800/1000 1 0,10%Markstation, dubbel transformator 1500/1600 1 0,10%Nätstation 0200 3 0,31%Nätstation, dubbel transformator 0050/0050 1 0,10%Satelitstation 0100 6 0,62%Seriesatelitstation 0100 7 0,73%Stolpstation 015 1 0,10%Stolpstation 020 23 2,39%Stolpstation 030 21 2,18%Stolpstation 050 272 28,22%Stolpstation 055 1 0,10%Stolpstation 070 5 0,519%Stolpstation 100 264 27,386%Stolpstation 200 60 6,224%

964 100,00%20 kVTyp av station Antal %Fristående station 0050 11 1,14% Singeltrafo < 350Fristående station 0070 1 0,10%Fristående station 0100 70 7,26%Fristående station 0200 53 5,50%Fristående station 0300 3 0,31%Fristående station 0315 49 5,08% 19,40%Fristående station 0500 62 6,43% > 350Fristående station 0800 49 5,08%Fristående station 1000 6 0,62% 31,54% 12,14%Fristående station, dubbel transformator 0050/0050 1 0,10% dubbel trafo < 2x800Fristående station, dubbel transformator 0500/0500 9 0,93%Fristående station, dubbel transformator 0500/1000 1 0,10% 1,14%Fristående station, dubbel transformator 0800/1000 1 0,10% > 2x800Fristående station, dubbel transformator 1500/1600 1 0,10% 1,35% 0,21%Stolpstation 015 1 0,10% Stolpstation < 60Stolpstation 020 23 2,39%Stolpstation 030 21 2,18%Stolpstation 050 272 28,22%Stolpstation 055 1 0,10% 32,99%Stolpstation 070 5 0,52% > 60Stolpstation 100 264 27,39%Stolpstation 200 60 6,22% 67,12% 34,13%

964 100,00%

Nätstationer

Sida 12

20 kVTyp av station Antal %Fristående station < 350 187 19,40%Fristående station > 350 117 12,14%Fristående station, dubbel transformator < 2x800 11 1,14%Fristående station, dubbel transformator > 2x800 2 0,21%Stolpstation < 80 323 33,51%Stolpstation > 80 324 33,61%

964 100,00%

20 kVTyp av station Antal % av gruppFristående station < 350 187 19,40%Fristående station < 350x2, Dubbel transformator 1 0,10%Fristående station 350 – 750 62 6,43%Fristående station 350x2 – 750x2, Dubbel transformator 9 0,93%Fristående station > 750 55 5,71%Fristående station > 750x2, Dubbel transformator 3 0,31%Inbyggd station < 750 0 0,00%Inbyggd station < 750x2, Dubbel transformator 0 0,00%Inbyggd station > 750 0 0,00%Inbyggd station > 750x2, Dubbel transformator 0 0,00%Stolpstation < 80 323 33,51%Stolpstation > 80 324 33,61%

964

Bilaga 2: Svensk typbeteckningsnyckel enligt SS 4241701:2003

Bokstav Första bokstaven Andra bokstaven Tredje bokstaven Fjärde bokstaven Femte bokstaven

Ledare Isolering

A Aluminium

B Aluminiumlegering

C Impregnerad papper

D

E Etenpropengummi Förstärkt utförande Förstärkt utförande

F Fläta av koppartrådGH Silikongummi Hisskabel HängkabelI Uretanplast UretanplastJ Ståltråd Armering av stålband Förläggning i markK Polyvinylklorid (PVC) Polyvinylklorid (PVC) Polyvinylklorid (PVC) Polyvinylklorid (PVC)

L

Polyeten (PE) Polyeten (PE) Polyeten (PE)M Koppar, fåtrådigNO Kloroprengummi Kloroprengummi Oljekabel

P

Q

RStyrkabel

S Styrkabel

TKoppar, extra fintrådig Fluorplast Armering av ståltråd Armering av ståltråd

U Saknar yttre mantel

V Etenpropengummi Förläggning i vatten Förläggning i vatten

X PVC, ovalt tvärsnitt

Y

Z

Mantel eller annan kostruktionsdetalj

Kostruktionsdetalj eller användning

Kostruktionsdetalj eller användning

Skärm av aluminiumfolie

Termoplastisk flamskyddad polyolefinkompound

Termoplastisk flamskyddad polyolefinkompound. Blymantel

Fordonskabel. Förbindingstråd. Blymantel

Koncentrisk koppartrådskärm

Koncentrisk koppartrådskärm

Gummi med yttre gummimantel

Koppar, entrådig (klass 1)Koppar, fåtrådig (klass 2)

Fläta av koppar- eller ståltråd

Skärm av plastbelagt aluminiumband ev tillsammans med kopparskärm Polyeten (PE)

Armering av förzinkat stålband

Armering av förzinkat stålband

Termoplastisk flamskyddad polyolefinkompound

Termoplastisk flamskyddad polyolefinkompound

Termoplastisk flamskyddad polyolefinkompound

Koppar, mångtrådig (klass 5)

Armering av plastbelagt aluminiumband

Koppar, mångtrådig (klass 6)

Tung anslutningskabel eller armering av ståltråd

Gummi utan yttermantelTvärbunden polyeten (PEX)

Tvärbunden flamskyddad polyolefin

Tvärbunden flamskyddad polyolefin

Kabel för neonanläggning