2006-10-12

KOMVUX

Kvalitetsredovisning Frivilliga skolformer 2005/2006 Tidsperiod Kvalitetsredovisningen omfattar läsåret 2005/2006 Grundfakta Gymnasieskolan och vuxenutbildningen har många mål att sträva mot. Verksamheten styrs av lagar och förordningar, politiska beslut och samhällets krav. Ett antal styrdokument reglerar verksamheten. Kvalitetsredovisningen är en sammanfattning för nedanstående verksamheter * Spångbergsgymnasiet Byggprogrammet BP Barn- och Fritidsprogrammet BF Elprogrammet EC Fordonsprogrammet FP Hotell- och Restaurangprogrammet HR Industriprogrammet IP Livsmedelsprogrammet LP Naturvetenskapliga programmet NV Samhällvetenskapsprogrammet SP Individuella programmet IV/PRIV * Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning GRVUX Gymnasial vuxenutbildning GYVUX Svenska för invandrare SFI Förkortningar av ämnen i texten. SV=Svenska, EN=engelska, MA=Matematik Viss statistik redovisas nedan. Övrig redovisning av statistik i form av ex. betyg, organisation, ekonomi etc. finns att hämta på Skolverkets och SCB:s hemsidor (www.skolverket.se, www.jmftal.artisan.se/, www.scb.se). Vår kvalitetsredovisning pekar på några områden som inte finns att tillgå i officiell statistik eller är av sådant värde att det bör redovisas även här. Underlag och rutiner Elever, föräldrar, lärare, skolledning ska alla kunna känna delaktighet i framtagandet av kvalitetsredovisningen. Inom frivilliga skolformer använder vi uttrycket ”ständiga små förbättringar”. Något som knappast kan ske utan att alla parter är med. För ett strukturerat förbättringsarbete har en årsplan utarbetats. Se bilaga 1.

1

Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Föreslagna åtgärder hämtade från kvalitetsredovisning för läsåret 2004/2005. *Arbetslagens sammansättning bör ses över för att möjliggöra nya konstellationer av lärare. Vid schemaläggningen bör hänsyn tas till möjlighet till samläsning mellan karaktärsämnen och kärnämnen. Vad har gjorts? Arbetslagens sammansättning har setts över för att bredda kompetensen. Så långt det är möjligt för närvarande, med hänsyn till alla påverkande faktorer, har schemat formats för ett mer flexibelt arbetssätt. Det går säkert at göra mer inom detta område. * För att ge alla elever chansen att få samma chans till undervisning i hälsolära diskuteras att göra IDHB till ett obligatorium på alla program. Detta är inte bestämt i skrivande stund. Vad har gjorts? IDHB är ännu inte införd som obligatorisk kurs (obligatorisk är formellt inte möjligt utan det handlar om att ha den med som valbar kurs i olika paket på alla program). * Målsättningen att utveckla och utbilda i ett kommungemensamt informationsnät kvarstår. F.n. pågår ett projekt inom kommunen att starta ett s.k. intranät. Spångbergsgymnasiet ser fram emot att få sätta igång enl. tidigare planer. Vad har gjorts? F.n. pågår ett projekt inom kommunen att starta ett s.k. intranät. Spångbergsgymnasiet ser fram emot att få sätta igång enl. tidigare planer. * Varje klass bör fortlöpande få information om klassrådets betydelse. Klassen/eleven bör få en återkoppling på att deras ärenden uppmärksammas på olika nivåer. Protokollet från klassrådet är viktigt. Årlig uppdatering behövs, beträffande klassrådets betydelse. Det behövs ökad tydlighet att eleven skall ha inflytande i upplägget av sina egna studier. Information om elevens rättigheter och skyldigheter bör utdelas i åk 1. Vad har gjorts? Åtgärder genomförs enligt ovan men vi måste arbeta för att aldrig förtröttas i att upplysa eleverna i deras möjligheter att vara med och påverka. Rutiner med precisa åtgärder och tidpunkter bör utarbetas. * Stödjande mentorskap, för elever i behov av särskilt stöd, på alla program. Temadagar med studie- och yrkesvägledning. Utökat kursutbud. Möjliga heltidsstudier. Dubbel bemanning i SV och EN för yrkesförberedande program åk 1. Vad har gjorts? Allt utom dubbelbemanning (resursbrist) är genomfört. Åtgärder och resursfördelning beskrivs väl i ”Verksamhetsberättelse Individuella programmet Spångbergsgymnasiet 2005-2006” (publicerad på Spångbergsgymnasiets hemsida www.filipstad.se/gy). Prioriterade områden med målsättningar för läsåret 2005/2006 Hela skolans verksamhet styrs av lagar och förordningar med ett stort antal formuleringar av mål. Prioriterade områden har tagits fram, av personal och elever, för Frivilliga skolformer.

2

*Hälsa och livsstil Bakgrund Enligt Lpf94 skall skolan ge eleven kunskaper som befrämjar en god hälsa. Enligt nyligen gjorda undersökningar rör både barn, ungdomar och vuxna på sig för lite med därpå följande problem. Nationellt mål som skolan prioriterat Lpf 94 Mål och riktlinjer 2.1 Kunskaper. Mål att uppnå. ”Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört… - har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa.” Elever (och personal) skall genom ökade kunskaper, både teoretiska och praktiska, nå ökad psykisk och fysisk hälsa och därigenom vara bättre rustade för arbetsliv och fritid. Insatser som bedömts ha haft betydelse * Ökad satsning på information/kunskapsinhämtning om kopplingen mat-motion-hälsa i idrottsämnet. * Ökad satsning på information/kunskapsinhämtning om kopplingen mat-motion-hälsa i direkta insatser i de olika arbetslagen. * Temadagar där eleverna fått prova på olika alternativ av aktiviteter för ”bättre hälsa”. * Temadag inom ämnet alkohol och bilkörning, gruppsamtal m.m. * Kampanj mot rökning, integrering i IDH, film, enkät m.m. * Utveckling av morgongymnastik på yrkesförberedande program. * Utvecklingen av studiemiljön på naturvetenskapliga programmet för att minska stress * Film med åtföljande samtal om våld och droger på industriprogrammet, elprogrammet och fordonsprogrammet. * Prov med gratis frukost till elever på yrkesförberedande program. * Gemenskapsfrämjande aktiviteter på samhällsprogrammet för ökad trygghet. * Lärarstudent med friskvård. Hade två lektioner med vardera klass på SP. Motion och kost. * Prova på s.k. sinnesträning på Barn- och fritidsprogrammet. * Schemabrytande aktiviteter för SFI Svenska för invandrare. bl.a. friluftsliv i form av skogspromenader. Resultat Elevernas utvärderingar ger ett gott betyg till insatserna. De flesta upplever det positivt att få kunskaper om kost och motion. En del av insatserna är svåra att se kortsiktiga resultat av. * Skolan har tagit steget fullt ut beträffande rökförbud. Tidigare har rökning tillåtits på vissa platser. Nu är hela skolområdet en rökfri zon. * En rökavvänjningsgrupp har startat under året. * På yrkesförberedande program efterfrågar eleverna morgongympa. * Eleverna på NV uppehåller sig betydligt mer på institutionen än tidigare. En betydligt bättre anpassad studiemiljö har gett mer lugn och ro för studier på lektioner, håltimmar och fritid. * Utvärderingar av frukostförsöket på yrkesförberedande program ger en samstämmig upplevelse av att eleverna orkar mer på förmiddagarna. Analys och bedömning av måluppfyllelse Det är svårt att mäta måluppfyllelse p.g.a. ämnets natur. Hälsofrämjande insatser ger resultat för individen över lång tid. Stadigvarande utveckling med undervisning och praktik för alla elever beträffande kopplingen mat-motion-hälsa är nödvändig. Diskussionen har kommit igång om hur man kort- och långsiktigt skall kunna mäta effekterna av insatserna. 3

* Hela skolområdet har blivit en rökfri miljö. Allergiker och astmatiker och naturligtvis alla andra slipper påverkan av tobaksrök. * Det har blivit lättare för den som vill sluta röka att verkligen göra det eftersom det är besvärligare att göra det och ”rökgemenskapen” är mindre. * Frukost har gett avsedd effekt för framförallt resande elever att orka med förmiddagens studier/arbete. Åtgärder för ökad måluppfyllelse * För att ge alla elever chansen att få samma chans till undervisning i hälsolära diskuteras att göra IDHB till ett obligatorium på alla program. Detta är ej bestämt i skrivande stund. * Möjlighet till köp av enkel frukost, för en billig penning, för alla elever. * IT, information och kommunikation Bakgrund Utvecklingen i samhälls- och yrkesliv ställer allt större krav på individens förmåga att ta emot, bearbeta och delge information med hjälp av modern teknik. Kommunikation tenderar att mer och mer hanteras med hjälp av datorteknik, mobil telefoni etc. Skolan har ett stort ansvar att rusta eleverna beträffande användningen av IT. Nationellt mål som skolan prioriterat Samtliga gymnasieprograms programmål har skrivningar om nödvändigheten att kunna använda informations- och kommunikationsteknik. Yrkesförberedande program - kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet. NV, SP - kan använda datorer och informationsteknik på ett sätt… Syfte Att ge alla elever större kunskaper i användning av IT både i generella och yrkesspecifika tillämpningar. Att utbilda samtliga elever i användandet av ett intranät för kommunikation, dokument-hantering och som plattform för lärande. Mål Alla elever skall få utbildning i hanteringen av ett intranet/internet -baserat kommunikationssystem. Alla program skall göra någon preciserad insats för programmets elever beträffande program- yrkesspecifika tillämpningar inom IT. Insatser som bedömts ha haft betydelse Under augusti-september gavs arbetslagen i uppgift att tillsammans med eleverna ta fram minst ett område för fördjupning för programmets elever. Som exempel på delprojekt kan nämnas * Prov av ett intranet * Alla elever har fått en egen e-mailadress åtkomlig på och utanför skolan. * Utbildning av ett stort antal elever i användningen av dator som ett stöd för presentation muntligt/skriftligt och dokumentation. * Införandet av webb-baserad teknik för distansstudier inom vuxenutbildning och gymnasieskola. 4

Resultat i förhållande till målen *Skolledningen ansvarade för att se till att alla elever och lärare skulle få en grundläggande utbildning i hanteringen av ett intranät. p.g.a. att kommunens intranät inte installerades under läsåret kunde inte målsättningen ang. intranät infrias. Dock har tekniken kommit så långt at lärarna har provat på tekniken och därmed kunnat inleda diskussioner om hur verktyget kan användas i framtiden. Exempel på resultat från delprojekt inom programmen * BF. ”Eleverna har fått grundläggande kunskaper i presentationsteknik, powerpoint och muntlig framställning”. * Alla elever har fått tillgång till en e-mailadress och därmed en kommunikationsmöjlighet som ger tid- rumsoberoende. Införandet har gett elever och lärare stor flexibilitet i upplägget av studierna. * NV. Eleverna har arbetat med kombinationen miljöteknik/IT-utrustning. * Inom vuxenutbildningen har ett system för distansstudier kombinerat med närstudier utvecklats. Förutsättningen har varit webb-plattformen First Class. * För vuxenutbildning och gymnasiestudier har ett system för distansstudier med handledarstöd utvecklats för matematik. Systemet ger stor flexibilitet för de studerande i upplägget av sina studier. * Inom programmen har ett stort antal elever utbildats i presentationsteknik med koppling mellan IT, karaktärsämne och svenska. En betydande kvalitetsökning i presentationsteknik har skett på samtliga program. * Ett antal elever har utvecklat kunskaper i hantering av bild med hjälp av IT-teknik. * Webbstöd i matematik på SP. Analys och bedömning av måluppfyllelse Målsättningen med utbildning i och handhavandet av ett intranät föll p.g.a. avsaknad av dylikt nät. Måluppfyllelsen upplevs som god i de flesta delprojekt som ingått i området. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Målsättningen att utveckla och utbilda i ett kommungemensamt informationsnät kvarstår. Det finns fortfarande arbetsplatser inom frivilliga skolformer som inte har tillräcklig tillgång till IT-teknik. Ytterligare investeringar och omfördelningar av resurser krävs. Elevinflytande Bakgrund Enligt gymnasieförordningen 4 kap 4 §, skall alla skolor arbeta aktivt för att förbättra elevdemokratin. Nationellt mål som skolan prioriterat Gymnasieförordningen 4 kap 4 § ”Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd skall anges i arbetsplanen.” Lpf 94 2.3 ”Skolan skall sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö aktivt utövar inflytande över sin utbildning”

Skolan skall sträva mot att varje elev känner sig mera delaktig i den demokratiska processen inom frivilliga skolformer. Detta för att eleverna ska kunna ha inflytande både över sina 5

studier och över det beslutsfattande som rör utbildningen. Skolan verkar för att det i framtiden bildas flera forum för eleverna där de kan påverka. Detta för att stärka elevens tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor, samt som en förberedelse för vuxenlivet. Insatser som bedöms ha haft betydelse * Elevråd, klassråd, programinflytande och mentorssamtal. * Elevrådets arbete är en viktig del av elevinflytandet. Representant för ledningsgruppen,

representant för lärarkåren och elevrådets styrelse har gemensamma möten minst fyra gånger per år. Ett av dessa möten har varit en heldag där skolledning, lärare och styrelsen haft möjlighet att arbeta med gemensamma frågor.

* Elevrådets styrelsemedlemmar erbjuds en kurs om 50 p i ”den demokratiska processen”. * Varje klass har beretts möjlighet att ha klassråd varje vecka. En mall för en strukturerad dagordning för klassrådet har utarbetats.

Klassrådets plats i beslutsgången är klargjord genom att klassrådet lämnar in protokoll till skolledningen två ggr/termin. Protokollen tas upp av skolans ledningsgrupp tillsammans med elevrådets styrelse.

* SP- och NV-arbetslaget har elevrepresentation för elevinflytande i arbetslaget. * Elevrepresentation i skolans samverkansgrupp * Enkät i åk 2 med frågor om bl.a. inflytande (resultatet redovisas nedan). * Mentorssamtal/utvecklingssamtal. Resultatet * Klassråd genomförs med olika frekvens. Regelbundenheten varierar p.g.a. ärendebrist. Framtagen mall för dagordning har varit till stor hjälp. * Tyvärr har elevrådet haft svårt att engagera elever till medverkan i elevrådet och dess styrelse. En ständig förnyelse av medlemmar krävs för kontinuitet i arbetet. Under delar av perioden har det inte funnits någon styrelse och därmed inte något fungerande arbete. I skrivande stund är dock en ny styrelse bildad och därmed är arbetet återupptaget. * Eleverna har representation i skolans samverkansgrupp. * Enkäten i åk 2 ger ett gott resultat både beträffande studiernas innehåll och miljöfaktorer. * Schemaändring efter ett SP-råd angående stress och splittring. Analys och bedömning av måluppfyllelse Målet att klassråd genomförs uppfylls men ett antal klasser har svårt med motivationen då man upplever ärendebrist. Ledningsgruppen tar emot protokoll från samtliga program. Ärenden från protokollen tas upp för behandling i ledningsgrupp/elevrådsstyrelse. Ett problem med elevinflytande är elevens möjligheter att ha tid och kraft för att kunna engagera sig i den ”demokratiska processen”. Kontinuitet har inte kunnat upprätthållas p.g.a. att styrelse för elevrådet har saknats under del av perioden. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Varje klass bör fortlöpande få information om klassrådets betydelse. Klassen/eleven bör få en återkoppling på att deras ärenden uppmärksammas på olika nivåer. Protokollet från klassrådet är viktigt. Årlig uppdatering behövs, beträffande klassrådets betydelse. Det behövs ökad tydlighet att eleven skall ha inflytande i upplägget av sina egna studier. Information om elevens rättigheter och skyldigheter bör utdelas i åk 1. Skolledningen och mentorer får ta ett särskilt ansvar för att återkommande stimulera eleverna att engagera sig i elevrådet. 6

Insatser och resultat för elever i behov av särskilt stöd Bakgrund Styrdokumenten för gymnasieskolan, skollag, förordning och läroplan ställer stora krav på gymnasieskolan beträffande elever i behov av stöd. Mål * Ytterligare förbättring av introduktionsvecka för elever som inte kommit in på något nationellt program. * Samtliga elever inom IV åk 1 skall inför kommande läsår söka ett nationellt program. * Tydlig styrning mot s.k. PRIV-platser. Elever som efterfrågar PRIV-plats skall beredas detta så långt det är möjligt. * Samverkan med sociala förvaltningen om elever i behov av stöd. Resultat och måluppfyllelse Introduktionsveckan har förbättrats genom att alla elever får ett utvecklingssamtal där förutsättningar och önskemål analyseras. Spångbergsgymnasiet har en s.k. hemterapeut tillsammans med sociala förvaltningen. Åtgärder för utveckling Temadagar med studie- och yrkesvägledning. Utökat kursutbud. Möjliga heltidsstudier. Dubbel bemanning i SV och EN för yrkesförberedande program åk 1. Åtgärder och resursfördelning beskrivs väl i ”Verksamhetsberättelse Individuella programmet Spångbergsgymnasiet 2005-2006”. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Spångbergsgymnasiet Organisation Ledningsgrupp: Rektor och två biträdande rektorer. Arbetslag: Sex programarbetslag (några program är så små så att arbetslagen har slagits samman) som leds av lika många arbetslagsledare. Administration: Som stöd för verksamheten finns en väl fungerande administration. Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen. Resursteam: En deltidsanställd skolsköterska och en deltidsanställd kurator. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och två tekniker sörjer för funktionen beträffande lokaler och utrustning. Lärare: Ca. 35 lärartjänster är fördelade på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är mycket hög. Lokaler Lokaler: Spångbergsgymnasiet förfogar över ändamålsenliga lokaler i en huvudbyggnad (Fogdevägen) med intilliggande verkstadslokal och en industrilokal på södra industriområdet. Bibliotek: Spångbergsgymnasiets bibliotek utgörs av tre lokaler i huvudbyggnaden. Bibliotekets lokaler och funktion är i behov av utveckling. En plan för flytt av biblioteket är framtagen. Idrott: Skolan förfogar över väl fungerande lokaler för idrott i intilliggande idrottshall. Ekonomi 7

Under de senaste åren har Spångbergsgymnasiet erhållit medel för att kunna fullfölja verksamheten med en balanserad budget. Barn, elever och personal Läsåret 2005/2006 Spångbergsgymnasiet BARN / ELEVER i genomsnitt vt/ht Spångbergsgymnasiet

Totalt antal barn/elever 360

Varav inskrivna i särskola: Enl. SCB-statistik

I särskild grupp

Integrerade 4

PERSONAL Uppgifter enl SCB-statistik m.u.a. elevass

Personal i: Antal Årsarbetare Skola (lärare) 42 31 Resurspersonal i skola, elevassistenter

3 3

TOTALT 45 34 Vuxenutbildning Organisation Ledningsgrupp: Under perioden har ledningsorganisationen förändrats. Från att ha varit en köpt tjänst från Kristinehamns kommun har ansvaret överförts till ledningsgruppen för Spångbergsgymnasiet. Arbetslag: Vuxenutbildningen är en splittrad verksamhet. Inget egentligt arbetslag finns organiserat. En målsättning finns att utveckla detta under nästa period. Administration: Som stöd för verksamheten finns en väl fungerande administration. Studievägledning: En studievägledare verkar för gymnasiet och vuxenutbildningen. Vaktmästare/tekniker: En vaktmästare och två tekniker sörjer för funktionen beträffande lokaler och utrustning. Lärare: Ca. 10 lärartjänster är fördelade på kärnämnen och karaktärsämnen. Andelen behöriga lärare är mycket hög. Lokaler Lokaler: Vuxenutbildningen förfogar över ändamålsenliga lokaler i en huvudbyggnad (Fogdevägen). Byggnaden delas med gymnasiesärskola och invandrarundervisning. Ekonomi Under de senaste åren har vuxenutbildning haft en god ekonomi. En årligt hög produktion i förhållande till en försiktig målsättning har gett positiva budgetutfall.

8

Arbetet i verksamheten Spångbergsgymnasiet Skolan har en bred verksamhet. Nio nationella program samt individuella programmet. Den stora bredden utgör både möjligheter och hinder. Ett rikt utbud med en stor mängd kompetenser gör Spångbergsgymnasiet till en ”möjligheternas skola”. Många elever som upptäcker detta kan göra något extra av sin utbildning. Ex. en fyraårig variant av elprogrammet eller komplettering av samhällsprogrammet med fler språk. Komplexiteten ger dock begränsningar i skolans schema. Det är så oerhört många parametrar som ställer krav och sätter begränsningar. Elever behöver komma åt kurser som ligger på fel schemaposition, lärare behöver träffas för utvecklingsarbete o.s.v. Organisationen av det dagliga arbetet innehåller alla nödvändiga delar för att ge eleverna förutsättningar till måluppfyllelse beträffande studieresultat och arbetsmiljö. Arbetsschemat publiceras på filipstad.se/gy. Rutiner finns för hantering av elevernas ev. förändrade studiesituation ex. val av kurser, reduktion av studieplanen, byte av program/inriktning etc. Resursteamet sörjer för elevvården. IV-arbetslaget har kompetens och resurser för att ge kompletterande stöd till alla elever med särskilda behov. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Spångbergsgymnasiet Nedanstående är objektiva resultat som visar på delar av den totala måluppfyllelse som eftersträvas. BRUK FÖR GYMNASIESKOLAN - Resultatblankett Indikatorer (**-markerade ind. ej tillämpliga för gysärskolan) Mått Utfall/Bedömning MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetsmål

Program: BF BP EC IP NV SP

Samlat resultat per program Antal elever: 15 15 9 2 23 25

Slutbetyg från fullständigt eller utökat program Andel, % 68 60 100 100 91 69Slutbetyg från reducerat program ** Andel, % 13 7 0 0 9 11

Genomsnittlig betygspoäng i slutbetyg **

Poäng (0 - 20) 11,7 12,4 11,2 11,2 14,7 12,7

Samlade betygsdokument, ej slutbetyg ** Andel, % 20 38 0 0 0 19Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) Andel, % 100 100 100 100 --- --- Resultat i enskilda ämnen per program Minst godk betyg i Sv A/Sv som andraspråk A/Svenska Andel, % 96 88 100 33 100 100Minst godkänt betyg i Sv B/Sv som andraspråk B Andel, % 80 88 100 0 100 96Minst godkänt betyg i Matematik A/Matematik Andel, % 80 100 100 100 100 100Minst godkänt betyg i Engelska A/Engelska Andel, % 87 75 100 100 100 100 Genomströmning Ett fjärde gymnasieår ** Andel, % 5 0 0 25 0 0Slutfört inom 3 år ** (inkl. saml. bet.-dok.) Andel, % 60 63 90 67 100 92Högskolebehörighet ** Andel, % 83 90 100 100 100 90

9

Behörighetsstatistik

Andel elever med behörighet till högskolan (%) År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Filipstad 88 92 90 91 83 84 93Hela riket 80 85 86 89 89 89 Räknat på alla elever med slutbetyg

Andel elever med behörighet till högskolan

0102030405060708090

100

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

År

%FilipstadHela riket

Betygspoäng per program Program 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 SP 13,1 14,2 13,1 13,9 12,7 11,5 12,7 NV 13,5 13,2 14,2 15,5 14,5 15,1 14,7 IP 9,9 10,8 12,6 8,2 12,4 11,3 11,2 EC 12 12 12,1 9,8 11,5 11,4 11,2 BP 10,8 11 12,2 10,5 12,5 12,9 12,4 BF 13,2 11,2 12,9 11,5 10,8 11,7

Betygspoäng teoretiska program (medelvärde)

11

12

13

14

15

16

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

År

PoängSPNV

10

Betygspoäng praktiska program (medelvärde)

789

1011121314

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

År

Poäng

IPECBPBF

Andel elever med reducerat program (%) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Filipstad 36 24 24 12 27 9 10Hela riket 7 11 10 7 6 5 Räknat på alla elever med slutbetyg

Andel elever med reducerat program

0

10

20

30

40

50

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

År

%FilipstadHela riket

Uppföljning av enkät åk 2 6-gradig skala, medelvärden redovisas. 04 05 06 Antal 100 101 108 Deltog 91 96 93MILJÖ Upplever Du skolmiljön som trevlig? 4,2 4,2 xTycker Du att skolan har ändamålsenliga/fungerande lektionssalar? 4,2 4,3 4,2Tycker Du att arbetsmiljön i lektionssalarna är bra? 4 4,1 3,9Får Du tllräcklig arbetsro i skolan? 3,9 4,2 4Kan Du äta i lugn och ro? 4,8 4,5Trivs Du på skolan? 4,7 4,7 x

Medelv 4,2 4,4 4,1

11

KVALITET Vad anser Du om utbildningen på gymnasiet fram till idag? 4,5 4,4 4,5Vad tycker Du om lärarna? 4,4 4,5 xVad tycker Du om kvalitén på läromedlen? 4,1 4,1 4,2Vad tycker Du om skolans tekniska utrustning? 4 4,3 4,2

Medelv 4,3 4,3 4,3UNDERVISNING Tycker Du att skolan har levt upp till Dina förväntningar på underv? 4,4 4,3 4,3Tycker Du att undervisningen är upplagd på ett bra sätt? 4,1 4,4 4,2* Tycker Du att tempot i undervisningen är lagom? 3,6 4,2 3,9Tycker Du att det Du lärt Dig på gymnasiet är användbart i framtiden? 4,8 4,8 4,7* Ursprungstext:Tycker Du att tempot i undervisningen är för högt?

Inte med i medelvärdet 03-04 Medelv 4,4 4,4 4,3LÄRARE Tycker Du att lärarna undervisar på ett sätt så att Du förstår? 4,4 4,8 4,4Tycker Du att lärarna lyckats skapa intresse för sina ämnen? 4,1 4,3 3,8Tycker Du att lärarna är väl förberedda för sina lektioner? 4,5 4,7 4,4Tycker Du att lärarna är kunniga inom sina ämnesområden? 4,9 5,1 5Tycker Du att lärarna är rättvisa i sin bedömning av Dig/klassen? 4,4 4,6 4,4Tycker Du att lärarna ger Dig/klassen tillräckligt med hjälp och stöd? 4,1 4,6 4,2Tycker Du att lärarna är engagerade i sin undervisning? 4,6 4,9 4,6Har Du goda erfarenheter av skolhälsovården? 3,9 xHar Du goda erfarenheter av elevvården? 3,3 xÄr Du nöjd med ditt schema? 3,9 3,7

Medelv 4,4 4,4 4,3 ÖVRIG PERSONAL Om Du har haft kontakt svara på följande frågor Har Du goda erfarenheter av kontakten med skolsköterskan? 4,4Har Du goda erfarenheter av kontakten med kuratorn? 3,9Har Du goda erfarenheter av kontakten med studievägledaren? 3,1Har Du goda erfarenheter av kontakten med vaktmästaren? 4,4

Medelv 3,9 STIMULANS 04 05 06Tycker Du att lärarna varierar undervisningen tillräckligt? 3,6 4,2 xTycker Du att det arbete Du gör i skolan känns meningsfullt? 4,1 4,1 x Medelv 3,9 4,2 INFLYTANDE Får Du ta ansvar för och delta i uppläggn av underv i karaktärsämnen? 3,6 3,9 3,5Får Du ta ansvar för och delta i uppläggningen av underv i kärnämnen? 3,3 3,7 3,4Vill Du ta ansvar för och delta i uppläggningen av undervisningen? 4 4,1 3,7Får Du vara med och bestämma om reglerna i klassrummet? 2,7 3,4 3,1Vill Du vara med och bestämma om reglerna i klassrummet? 4,5 4,3 4Fungerar klassrådet bra? 3,3 3,1Fungerar elevrådet bra? 3,6 3

Medelv 3,6 3,7 3,4ARBETE * Tycker Du att det är lagom mycket läxor/hemarbete? 4 4,4 4,5

12

Tycker Du att Du lägger ner tillräckligt med tid på skolarbetet? 4 4,3 4Tycker Du att arbetet i skolan är effektivt? 4,3 4,4 4,1Tar Du personligt ansvar för att Ditt skolarbete skall bli effektivt? 4,6 4,7 4,6* Ursprungstext:Tycker Du att det är mycket läxor/hemarbete?

Inte med i medelvärdet 03-04 Medelv 4,3 4,5 4,3 PERSONLIGT Tycker Du att stämningen totalt sett är bra på den här skolan? 4,7 4,8 4,4Tycker Du att stämningen i klassen är bra? 5,4 5 4,6Tycker Du att skolan bidrar till Din personliga utveckling? 4,2 4,1 xTycker Du att utbildningen ger Dig en god grund att stå på för framt? 4,6 4,8 xTror Du att Du kommer att "klara av" det program Du går på? 5,2 5,2Skulle Du rekommendera en yngre kompis att söka Ditt program på 5 5 4,5Spångbergsgymnasiet?

Medelv 4,8 4,8 4,5 Uppföljning Enkäten följs upp genom återkoppling i arbetslaget och klassrådet. Skolledningen besöker klasserna i åk 2 och diskuterar utfallet. Åtgärder Spångbergsgymnasiet får överlag höga siffror i enkäten utom för ett undantag, inflytande. Under ett antal år har det varit svårt att rekrytera medlemmar till elevrådet. Under perioder har det saknats en fungerande styrelse. Detta är ett allvarligt problem! För att finna nya/andra former för elevinflytande har följande åtgärder vidtagits. - NV- och SP-arbetslagen har elevrepresentation - Elevrådsstyrelsens medlemmar får en kurs om 50 poäng i ”demokratiska beslutsprocesser” - Elevrepresentation i skolans samverkansgrupp - Information om klassrådets betydelse Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen utvärderas av lärare och elever efter varje kurs. Varje verksamhetsdel ansvarar för att analysera och ta fram åtgärder för förbättringar. Verksamhetens spretighet gör att en samlad bild är svår att framställa. Resultatet av utvärderingar redovisas ej här av detta skäl. Uppföljning av likabehandlingsplanen 2006-04-01 kom en ly lag om likabehandling. Någon uppföljning av likabehandlingsplanen utöver vad vår enkät i åk 2 kan påvisa finns inte. Orsaken är helt enkelt att läsårets ägnats åt att ta fram en för området ny likabehandlingsplan. Under det arbetet har frågan belysts på ett alldeles särskilt sätt. Analys och bedömning av verksamheten som helhet Frivilliga skolformer har ett vitt och brett uppdrag. Måluppfyllnad beträffande studieresultat inom gymnasieskolan är vårt ständiga förbättringsarbete. Resultaten ska ses i förhållande till upptagningsområdets förutsättningar. Spångbergsgymnasiet verkar i en bygd med hög arbetslöshet och låga siffror beträffande ex. eftergymnasiala studier.

13

Ett aktiv arbete förekommer för att ständigt öka förutsättningarna för elever, lärare och personal att tillsammans nå bättre resultat. Trivsel, trygghet och inflytande är självklara delar av förbättringsarbetet. Åtgärder för förbättring Ytterligare förbättringar av struktur och rutiner för vårt förbättringsarbete. Formandet av ett arbetslag för vuxenutbildning med uppdrag att arbeta med förbättringar. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen för Frivilliga skolformer överlämnas till förvaltningschefen för sammanställning till kommunens redovisning. Redovisningen för Frivilliga skolformer publiceras på skolans hemsida www.filipstad.se/gy. Ansvarig för kvalitetsredovisningen för Frivilliga skolformer är rektor Per-Arne Söderstedt. Per-Arne Söderstedt/rektor

14

Bilaga 1 OMRÅDESPLAN FÖR KVALITETSARBETET FRIVILLIGA SKOLFORMER Kravet på kvalitetsredovisning finns beskrivet i förordning. Till vår hjälp finns ”Allmänna råd” från Skolverket att tillgå. Kvalitetsarbete = en process med ständiga små förbättringar av vår verksamhet. Områdesplanen är tänkt att ge riktlinjerna för hur olika delar i ”förbättringsarbetet” bygger en helhet. Arbetet ger så småningom ett resultat som kan beskrivas i Frivilliga skolformers kvalitetsredovisning. Struktur Arbetsplaner, övergripande och för varje arbetslag leder till ett strukturerat förbättringsarbete läsårsvis. Under arbetets gång krävs regelbunden avstämning, för arbetslaget och hela kollegiet. I slutet av läsåret utvärderas planen. Utvärderingen av planen utgör en del av Frivilliga skolformers kvalitetsredovisning som sammanställs av rektor under följande höst. Arbetsplaner Varje arbetslag formar en arbetsplan för arbetsåret=läsåret. Planen beskriver vilka strävansmål och uppnåendemål arbetslaget vill nå. Målen skrivs för eleverna och ska vara möjliga att utvärdera. Struktur för arbetsplanen ges i den s.k. ”Båtmallen”. Skolledningen formar en arbetsplan för hela skolområdet. Planen består av en beskrivning av övergripande mål för hela verksamheten samt en sammanställning av arbetslagens mål. Arbetet under läsåret Arbete med allt från framtagande av arbetsplaner inför ett läsår, genomförandet, utvärdering och så småningom kvalitetsredovisningen beskrivs i bifogade mall. Elevinflytande Enligt förordningen och ”Allmänna råd” är det mycket viktigt att ge eleverna möjlighet att ha inflytande i processen. Lämpliga forum kan vara elevrådet, klassråd, representation i arbetslaget etc. Per-Arne Söderstedt 15

NOVEMBER 1arbetslagsmöte avstämning

OKTOBER 1 arbetslagsmöte avstämning Rektor överlämnar KR för föregående år till FC KR publiceras på skolans hemsida

SEPTEMBER 1arbetslagsmöte avstämning

AUGUSTI 1 studiedag arbetslagsvis för planering av arbetet under läsåret 1arbetslagsmöte avstämning

JUNI Rektor presenterar Lokal arbetsplan för nästkommande läsår 1 studiedag arbetslagsvis för komplettering av utvärdering samt ev. komplettering inför nästkommande läsår Arbetslagen lämnar in slutlig utvärdering av arbetsplanen till skolledningen

MAJ Arbetslagen lämnar in förslag på arbetsplan för kommande läsår

APRIL 1 arbetslagsmöte avstämning 1 studiedag för utvärdering av innevarande års arbetsplan samt planering av nästa läsår

MARS 1 arbetslagsmöte med planering för nästkommande läsårår 1 arbetslagsmöte avstämning

ÅRSPLAN FÖR KVALITETSARBETET FRIVILLIGA SKOLFORMER Datum för respektive verksamhet anges för varje år i separat kalendarie.

FEBRUARI 1 arbetslagsmöte avstämning 1 arbetslagsmöte med en första planering för nästkommande år

JANUARI 1 arbetslagsmöte avstämning DECEMBER

1arbetslagsmöte avstämning

16