Konstvandring i centrala Kumla

Vandringen Konst på Stan består av totalt 14 konstverk.Konstverken 1-10 ligger i de

centrala delarna av Kumla, runt torget, medan konstverken 11-14 ligger strax utanför själva cen-trum. Här kan man själv välja att korta ner vandringen och avsluta vid konstverk 10 (ca 1,5 km) eller gå hela vandringen (ca 2,5 km).Samtliga konstverk är placerade

utomhus, förutom det avslutande konstverket (nr. 14) som finns inne i gallerian i Folkets Hus. Konst på Stan finns även som en

guidad tur på 1-1½ tim. Bokning sker via Kumla turistbyrå på tele-fon 019-58 81 06.

23 4

5

6

7

8

910

1112

13

14

1

23 4

5

6

7

8

910

1112

13

14

1

1. Regent för en dag (2008)

Olle Medin, Kumla (f. 1938)Placering: SolgårdsplatsenTeknik: Rostfritt stål

2008 skulle markytan göras om, öppnas och bli mer till-gänglig och offentlig. En av flera åtgärder var att placera ett konstverk på Solgårdsplatsen.

Regent för en dag har ett fundament av svart indisk granit med trappavsats som kan fungera som sittbänk. Ur fundamentet reser sig sex rostfria stålrör som upptill hålls samman och kröns av en kungakrona i guldför-gylld kopparplåt.

Skulpturen inbjuder till att kliva upp och ta plats under den gyllene kronan och att för en stund bli sin egen kung eller drottning.

2. Här! (2008)

Ebba Matz, Stockholm (f. 1963)Placering: StadshusgatanTeknik: Rostfritt svarvat stål, svarvat lackerat huvud

När man vill markera något på en karta sker detta oftast genom att rita ett kryss och sätta dit en kartnål. Ebba Matz gör detta bokstavligen genom en 4,5 meter lång nål som monterats i 15 graders lutning från ett mark-kryss i cortenstål. Nålen och kulan är svarvade i rostfritt stål. Kulan har en diameter på 100 cm och är tvåkom-ponentlackerad i en klassisk röd nyans.

Här! har placerats nära torget och stadshuset, d.v.s. de främsta sinnebilderna för Kumla. Den exakta placeringen är på ett litet markstycke norr om och i omedelbar anslutning till ett bankkontor. Denna plats var så intetsägande och anonym att man kan säga att den inte fanns. Konstverket har ändrat på det – en ”icke-plats” har mar-kerats och därmed blivit en plats. Kumla är markerat med kryss och nål.

3. Staden vaknar (1941)

William Marklund, Stockholm (f. 1912)Placering: Gamla stadshusentrén, Torget 1 Teknik: Relief, järnsmide

I samband med att municipalsamhället Kumla blev stad nyårsaftonen 1941 försågs det nyuppförda stadshuset med ett konstverk, en smidesrelief runt huvudentrén för att ge detta ett välkomnande intryck. Verket var resul-tatet av en tävling bland eleverna vid konstakademien i Stockholm. William Marklund, elev där 1939-1945, vann med förslag på en realistisk relief med ett tydligt bildspråk. Figurerna i reliefen anknyter till liv och arbete i Kumla.

I Staden vaknar kan vi se stenindustriarbetare, skofabriksarbetare och järnvägen som var upphovet till stationssamhället som blev municipalsamhälle och nu stad. En stad som därmed på ett annat sätt än tidigare kunde satsa på sin utveckling. I reliefen ser vi viktiga inslag i ett samhälle – handel, beslutsfattare, fritidsliv, trädgårdsarbete, barn och ålderdom.

4. Kumlan (1966/67)

Arne Jones, Stockholm (f. 1914)Placering: Framför stadshuset, Torget 1Teknik: Gjuten aluminium

En tävling med fyra inbjudna skulptörer utlystes 1954 för utsmyckning av platsen framför stadshuset och det då nybyggda stadshotellet. Arne Jones, en konstnär som ofta arbetade med cirklar, spiralrörelser och slingor som formelement, vann med sitt förslag Kumlan, ett abstrakt förslag som väckte mycket debatt.

Kumlan står med ett ben i himlen, ett ben i vattnet, ett ben på jorden. Den finns bara i ett exemplar. Den finns i Kumla. Därför heter den Kumlan.

Inför sammanläggningen nyårsafton 1966 mellan Kumla stad och Kumla lands-kommun, två tidigare åtskilda och självständiga kommuner, förverkligades utsmyck-ningsuppdraget, 12 år efter tävlingsåret. Fortfarande starkt ifrågasatt. Tiden går, idag väcker Kumlan inte någon debatt av det slaget.

5. Förvecklingar (2008)

Lars Englund, Jonstorp (f. 1933)Placering: Östra Drottninggatan 9-11Teknik: Cortenstål

Lars Englunds skulpturala former utgår ofta från natu-rens lagbundenhet – det kan vara fråga om geometrins eller fysikens grundformer. Han använder sig i sitt ska-pande av industrins rationellt framställda produkter, oftast metallvaror av olika slag.

Konstverket Förvecklingar tillhör en av Lars Englunds huvudgrupper, sfärer. En sfär kan beskrivas som en yta där varje punkt på ytan har samma avstånd till en given punkt, ett centrum.

Förvecklingar är ett konstverk där formen är enkel, reducerad och sparsmakad. Skulpturen består av fyra breda, böjda remsor av cortenstål. Tittar man noga så ser man att om remsorna skulle förlängas i sin böjning så får man en delvis utbildad sfär, d.v.s. den yta som omsluter ett klot.

6. Från Tvåflodslandet (2006)

Kenneth Williamsson, Zinkgruvan (f. 1951)Placering: Vattugatan 5 Teknik: Relief av målad gjuten betong

Konstverket utgörs av ett tätt nästan ogenomträngligt bladverk i olika gröna nyanser med fantasins 24 lo-tusblommor i en djup vinröd färg. En orientalisk växt som sedan urgamla tider är helig symbol och vanligt dekorationsmotiv.

Tvåflodslandet är det gamla Mesopotamien, som be-tyder just ”landet mellan floderna” (Eufrat och Tigris i Babylonien) som är ett av världens äldsta kulturom-råden. När konstnären fick utsmyckningsuppdraget var han sedan länge inspir-erad av assyriska lertavlor och av hur stiliserad naturen, och då speciellt djungel, framställdes i tecknade Disneyfilmer.

Från Tvåflodslandet uppstod först som ett original i lera som sedan formades i si-likon och plast, göts i flytbetong och målades med silikatfärg.

7. Sprattel (1964)

Torsten Fridh, Stockholm (f. 1914)Placering: Hagendalsvägen 15Teknik: Gjuten mässing, granitsockel

Man ser henne sitta på sin granitsockel. Hon har armar och ben i luften. Kanske visar hon just sina färdigheter i att göra kullerbyttor. Håret har hon i en hästsvans och luggen är kortklippt.

Sprattel är sprittande glad, graciös och full av liv. Hennes ansiktsuttryck visar stolthet och självsäkerhet.

Torsten Fridh föddes 1914 i Undersåker, Jämtland. Han har arbetat som skulptör, målare och tecknare, men övergick efterhand till att skulptera och då mest barn- och kvinnogestalter.

8. Ljusskåp (2002)

Pål Svensson, Göteborg (f. 1950)Placering: JohannesplatsenTeknik: Stenarbete, svart diabas

Skulpturen Ljusskåp är ett försök att föra in naturen i stadsmiljön. Ramen är opolerat grov medan den slipade elliptiska pelaren reflekterar ljuset i sin blanka yta. Ljus spalterna på ömse sidor om pelaren blir smalare eller bre-dare, mer eller mindre skimrande, ibland i olika färgnyan-ser, beroende på ögats infallsvinkel och solens ställning.

Kontrasten mellan rå, obearbetad sten och blanka polerade ytor är karakteristiskt för Pål Svensson. Ljus och luft är viktiga element. En öppning på stenens baksida lockar ljuset att leta sig in. Inne i rummet står en eller flera pelare i ett tydligt motljus, som samtidigt döljer baksidans öppning.

Pål Svensson är en av Sveriges internationellt mest kända konstnärer. Hans skulp-turer är nästan alltid utförda i sten.

9. Ljusorgel (2006)

Leif Bolter, Stockholm (f. 1941)Placering: Sveavägen 12Teknik: Aluminium, slipade glasprismor

Ljusorgel sträcker sig mot himlen, som en hyllning till luften och det fria. Bågen ställer in sig efter vindrikt-ningen. Ljuset spelar genom de specialslipade glaspris-morna, ju soligare det är desto mer ljusspel och desto fler olikfärgade reflexer. Man kan jämföra med en vanlig orgel där luften komprimeras och pressas genom orgel-pipor till en njutbar upplevelse. Ljusorgel gör samma sak, fast självspelande och med ljus istället för luft. Kan-ske har närheten till grannen, kyrkan, påverkat både benämning och utförande.

Den stora aluminiumpelaren är avtagen snett likt orgelpipor. Leif Bolter vill bryta ljuset på ett oväntat sätt. Konstverkets placering inne på gården har skett så att det kan ses både från de omgivande byggnaderna och från Sveavägen.

10. Skohörnan (2006)

Ulla Viotti, Brantevik (f. 1933)Placering: Sveavägen/Köpmangatan 19Teknik: Murat kolbränt formtegel med glaserad ovansida

Konstverket sätter fokus på skoindustrin som präglat Kumlas framväxt och nutida utseende. Skulpturen är ut-formad som två skodon som möts. Man ser lätt att den lägre delen har en skoform. Den högre skulpturdelen upplever man som en obestämd form tills man ser den uppifrån – då syns skoformen. Några tegelstenar bär skulpturens namn Skohörnan i djuptryck liksom ord-språket ”I Kumla finns det mer skomakare än folk”.

Ulla Viotti ville i sitt skapande anknyta till orten och själv vara med från början och forma hela miljön. Mot söderväggen finns en plantering och mot öster har en vacker mur av stående tegelstenar med rundat krön uppförts på sockel av kalksten. Mark-beklädnad av sågade kalkstenshällar och gatsten lagda i diagonala remsor. Kalkstenen används eftersom den spelat så stor roll för Kumlabygden. De båda bänkarna består av järnvägsslipers, påminnande om järnvägens betydelse för Kumlas framväxt.

11. Emaljvägg (1967), Vågrörelse (1967)

Walter Holmström, Kumla (f. 1912) Folke Skoghäll, Kumla (f. 1921)Placering: Kyrkogatan/Köpmangatan 32Teknik: Emalj

Efter beställning från HSB växte konstverken fram i skisser, där Folke Skoghälls verk Vågrörelse skulle hål-las i mer svala färger och med mera rundad framtoning än Walter Holmströms Emaljvägg.

Konstnärerna utförde sina verk på Gustavsbergs fab-rik, där ugnar och verkstäder brukade upplåtas för bränning av konstemalj. Emaljpulvret slammades upp i vatten och påfördes med pensel på grundemaljerade sektioner, nästan som akva-rellteknik. 15 minuter i tusengradig ugn och konstverket kunde beskådas i 11 sek-tioner monterade i ram av rostfritt stål.

12. Tecken (2007)

Stina Ekman, Stockholm (f. 1950)Placering: Magasinsgatan 4Teknik: Brons

I tunna linjer sträcker sig sig skulpturen mot himlen, organiskt liv som växer upp ur jorden. Det intrycket förstärks av att Tecken delvis består av tydliga avgjut-ningar av trädgrenar av olika arter som sammanfogats till något som strävar uppåt. Den avbladade känslan blir tydligare på hösten när jorden täcks av löv. Det avskalade knotiga intrycket med skulpturala, nästan spaljerade former är som en slags naturens grundformer i förenklad minimalism med stor sensuell utstrålning och hoppfullhet.

En parallell kan dras mellan Tecken och kalligrafi, skönskrift, som inspirerar många konstnärer till abstrakta målningar. Man kan se skulpturen som ett tecken som förebådar vårens ankomst, då allting vaknar till liv. Tecken präglas av en svensk, mörk, sluten vinterdvala. Men vänta bara tills våren kommer, då exploder-ar naturen och växtlivet.

13. Kvinna vid havet (1960)

Knut-Erik Lindberg, Solna (f. 1921)Placering: KvarnparkenTeknik: Skulpterad granit

Ur granitblocket kan man se kvinnan framträda, lig-gandes på sidan på en berghäll, nära vattnet, bekvämt vilande på armbåge och höften. Inte omedelbart, men snart, framträder de kvinnliga formerna. Och solen har sin gång över Kvinnan vid havet.

Knut-Erik Lidberg var skulptör, tecknare och konstnär.

14. Kumla brassensemble (2010)

Birgitta Muhr, Sundsvall (f. 1961)Placering: Entrén till Folkets husTeknik: Stål och mässing

Högst upp i taket i gallerian vid Folkets hus hänger Kumla brassensemble. Birgitta Muhr ville göra något som binder samman affärsdelen med dess många för-bipasserande och Folkets Hus lokaler på våningen ovanför. Hon ville också åskådliggöra vad som händer i Folkets hus som är en plats för gemenskap och där inte minst musiken traditionellt har haft en stor roll.

Verket skulle därför ha med musik och gemenskap att göra. En ensemble samverkar och gör något tillsam-mans och så föddes idén om att skapa en orkester. Golvytan medger inte några större installationer och det kändes naturligt att placera den lilla ensemblen hängande i luften. Genom placeringen har ytterligare en dimension tillförts. Belysningen av ver-ket lämnar ett skuggspel mot väggen och kontrasten mellan det svarta stålet och de grafitgrå skuggorna ger ett djup och en poetisk klang åt ensemblen.

Kumla Konsthall

Stadshuset För aktuella öppettider www.kumla.se

Mer konst i Kumla

Ett av Sveriges största industriminnen och Sveriges märkligaste sevärdhet! Ett 25-tal skulpturer av högklassiga konstnärer.

För aktuella öppettider www.kumla.se/konstpahog

Skulpturuställningen Konst på Hög

Foto: Rune Tapper

Kumla Utställningshall

Biblioteket För aktuella öppettider www.kumla.se

Foto: Mikael Pauli

Galleri Örsta

För aktuella öppettider www.galleriorsta.se

Mer konst

Utöver de 14 konstverk som ingår i denna konstvandring finns ytterligare ett femton-tal konstverk utplacerade utomhus runt om i Kumla.

Kultur- och fritidsförvaltningenKumla Turistbyrå, Torget 1

019-58 81 06, www.kumla.se Foto

: Gör

an E

kber

gPr

oduk

tion

: Piia

Vaa

rala