kumla 25 000 · kumla 25 000 Översiktsplan för kumla kommun del 1 - framtida mark- och...

�

Kumla 25 000 Översiktsplan för Kumla kommun Del 1 - Framtida mark- och vattenanvändning

Antagen av kommunfullmäktige

den 14 februari 2011, § 5

� Stadshuset i Kumla

Förord

Kumla 25 000 är namnet på Kumlas översiktsplan. 25 000 invå-nare år 2025 är det strategiska mål som kommunen arbetar efter. Översiktsplanen redovisar därför hur kommunen behöver byggas ut för att nå målet.

Översiktsplanering är ett långsiktigt instrument som används för att komma överens om idéer och visioner om hur Kumla ska utvecklas. Planen visar i stora drag hur kommunen tänker sig att mark- och vattenområdena bör användas i framtiden och hur bebyggelsen kan utvecklas.

Översiktsplanen för Kumla kommun antogs av kommunfullmäk-tige 2011-02-14, § 5.

Översiktlig planering sker även genom att arbeta fram fördjup-ningar för vissa områden. Plan-, bygg- och bostadsprogram, verksamhetsplaner och andra kommunala styrdokument ligger till grund för översiktsplanen.

Förhoppningen är att översiktsplanen bidrar till en långsiktigt god användning av mark- och vattentresurser i Kumla kommun. Vi hoppas också att den är en kunskapskälla både för våra kommun-invånare, politiker, anställda i kommunen, besökare med flera.

FotoGöran Ekberg, Vanessa Scheff-ler, Kurt Larsson mfl.

IllustrationerVanessa Scheffler, Sofia Eriks-son

LayoutVanessa Scheffler, med inspi-ration av Grönplan för Kumla kommun

InternetPlanen finns som pdf-dokument på Kumla kommus hemsida, www.kumla.se.

BeställningPlanen kan beställas genom Kumla kommuns växel:019- 58 80 00

InformationInformation om översiktsplanen lämnas av Stadsarkitekt Kurt LarssonTel: 019-58 82 40E-post: [email protected]

�

InnehållDel 1 1 Sammanfattning 6

2 Inledning 10Vad är en översiktsplan? 11De viktigaste lagarna 12Planprocessen 13Hur arbetet organiserats 16Läshänvisning 16

3 Viktiga utgångspunkter 18 Kumla idag - kommunens utveckling 19Kumla kommun i ett större perspektiv 22Arbetskraftens rörlighet 23Analys 24

4 Visionen 26

Kumla kommun i morgon - att sätta Kumla på kartan 27

Tre profilområden för Kumla 28

5 Övergripande mål och strategier 30Nationella, regionala och kommunala

mål 31 Kumlas vägval och motiv 34Vad innebär 25 000 invånare för

Kumla? 39

•••••

••••

•

•

•

••

�

6 Framtida mark och vattenanvändning 42

Förutsättningar 43Hur ska planförslaget tolkas? 43Framtida planeringsbehov 44Förslag till mark- och vattenanvändning -

tätort för tätort 46 1. Kumla kommun 46 Utveckling och förändring 47 Övergripande riktlinjer för bebyggelsen 50 2. Kumla tätort 52 3. Hällabrottet 58 4. Åbytorp 61 5. Sannahed 64 6. Ekeby 66 7. Kvarntorp 69 8. Hardemo/Brändåsen 73 9. Landsbygd 76

7 Konsekvensanalys och miljökonsekvensbedömning 78

Miljökonsekvens- och konsekvensbeskriv-ning 79Sammanfattning 80Inledning 83Utredningsalternativ 85Miljökonsekvenser 90

••••

•

••••

�

Del 2Planeringsförutsättningar 5

Gällande planer 7Befolkning 10Bostäder 14Transporter 20Näringsliv 35Tekniska försörjningssystem 39Sociala faktorer 47Kommersiell och offentlig service 50Kultur 57Turism, fritid, rekreation och friluftsliv 65 Natur och landskap 73Jord- och skogsbruk 80Naturresurser 84Miljö- och riskfaktorer 86Totalförsvar 93Mellankommunala &regionala intressen 94Riksintressen 97

Bilaga 100

Referensmaterial och planeringsunderlag Kommunala dokument med anknytning till

översiktsplanenFördjupningar (FÖP)

Del 3Kartbilagor & listor

Översiktskarta 4Fördjupning

Kumla tätort 5 Hällabrottet 6 Åbytorp 7 Sannahed 8 Ekeby 9 Hardemo och Brändåsen 10 Kvarntorp 11

Tematiska kartor Bostäder 12 Gång- & cykelvägar 15 Vatten 18 Vatten och avlopp 19 Vindkraft 20 Kulturhistoriska byggnader och miljöer 22 Natur & friluftsliv 27 Miljö & riskfaktorer 30 Radonriskområden 31 Riksintressen 32

1.2.3.4.5.6.7.8.9.10.11.12.13.14.15.16.17.

•

•

••

•

1 Sammanfattning

�

VisionenFör att nå målet om 25 000 invånare måste kommunen planera för en fortsatt positiv befolkningsutveckling (ca 200-300 invånare per år) vilket innebär att ca 100-150 nya lägenheter måste byggas per år och att en plan- och markberedskap måste finnas.

Planförslagets huvuddragPlanen redovisar utbyggnadsmöjlighet för ca 3 000 bostäder med nuvarande bebyggelsetäthet och trädgårdsstaden Kumla som un-derlag. Ca 85 procent av expansionen planeras i Kumla tätort till större koncentrerade utbyggnadsområden i norr och öster. Byg-gandet sker också i mindre enheter inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse.

Nya verksamheter planeras i Norra Mos och norrut mot motor-vägen samt i Via, norr om riksväg 51. Kvarntorps industriområde kan förtätas och utvecklas åt söder.

En ny direktanslutning till motorvägen redovisas vid Sickel-sta rastplats. Denna anslutning skulle ge en bättre matning till Åbytorp och västra Kumla m m.

Som vägreservat redovisas Östra ledens fortsättning söderut, öster om gamla Kumla by, och en eventuell förlängning norrut direkt till infarterna vid länsvägarna 641 och 690 samt en ny sträckning av länsväg 646 norrut mot länsväg 641 närmare E20.

Ett alternativ till nuvarande sträckning av järnvägsspåret till Via in-dustriområde är att dra spåret söderut, istället för som idag norrut till Kumla stationsområde.

För att långsiktigt undvika ta in godstrafiken från Kvarntorp till Kumla station redovisas en spårsträckning söderut mot Hallsberg-Katrineholmspåret.

Två områden lämpliga för vindkraft är nordväst utmed motorvä-gen E20 eller södra delen av Kvarntorp.

Konsekvenser Eftersom omvandling av befintlig bebyggelse eller andra redan ex-ploaterade områden inte räcker till för den planerade utbyggnaden måste tätortsnära jord- och skogsmark tas i anspråk. En viss kon-flikt kan också i en del fall uppstå när närströvområden behöver tas i anspråk.

InledningVad är en översiktsplan?De viktigaste lagarnaPlanprocessenHur arbetet organiseratsLäsanvisning

•••••

�0

Vad är en översiktsplan? En aktuell plan för hela kommunen Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen visar i stora drag hur kommunens mark- och vattenområden bör användas och hur bebyggelsen kan utvecklas och bevaras i framtiden.

Översiktsplanen är inte rättsligt bindande och för att säkerställa översiktsplanens mål och inriktning måste mer ingående och ju-ridiskt bindande dokument, som exempelvis detaljplaner, arbetas fram. Detaljplanernas bestämmelser gäller därför före översikts-planens. Vid ändring av detaljplaner eller vid ny planläggning ska däremot dessa utformas så att de stämmer med översiktsplanens inriktning. Vid bygglovprövning utanför detaljplanelagt område anger översiktsplanen ramarna för prövningen.

Arbetet med översiktlig planering underlättas av att fördjupningar och tillägg (ändringar och kompletteringar) kan göras utan att hela översiktsplanen måste revideras samtidigt som det är ett sätt att hålla planeringen ”levande”. Fördjupningar av översiktspla-nen kan göras för en geografisk del av kommunen eller inom ett specifikt tema.

Minst en gång under varje mandatperiod (fyra år) ska kommun-fullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Om kom-munfullmäktige beslutar att översiktsplanen inte längre är aktuell ska kommunen göra en revidering av befintligt dokument eller arbeta fram en helt ny översiktsplan.

Ett långsiktigt planeringsperspektivPlaneringsperspektivet i översiktsplanen är 15 - 25 år och är därmed ett viktigt strategiskt instrument för kommunen. Planen innehåller en övergripande vision som visar riktningen framåt, behandlar viktiga strategiska frågor samt anger mål och strategier för kommunens utveckling.

Avvägning av allmänna intressenDen kommunala planeringen kräver ofta att olika intressen vägs mot varandra, t ex naturvård, trafik, kulturminnesvård. Planen syftar också till att redovisa och säkerställa nationella intressen (s k riksintresseområden) inom kommunen, som t ex riksintresse för kulturmiljövård och riskområden. En av översiktsplanens vik-tigaste uppgifter är därför att lyfta konflikter mellan olika mål och intressen under planeringsprocessen och att väga de olika intres-sena mot varandra.

��

Översiktsplanen redovisarHur mark och vatten bör

användas i framidenHur bebyggelsen kan

utvecklas och bevaras.Hur olika intressen vägs

mot varandra

Planprocessen enligt PBLVarje kommun ska ha en aktuellöversiktsplan, som omfattar helakommunen. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användingen av mark- och vat-tenområden samt om hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.

Översiktsplanen ska redovisa deallmänna intressena som bör beaktas vid beslut om användning av mark och vattenområden. Vid redovisning ska enligt miljöbalken riksintressena anges särskilt.

•

•

•

De viktigaste lagarna och reglernaPlan- och bygglagen (PBL) PBL beskriver en rad allmänna intressen som ska beaktas vid planläggning. I PBL finns också en rad egenskapskrav för enskil-da byggnader, anläggningar, tomter och allmänna platser.

Miljöbalken (MB)MB är den lag som behandlar hänsynen till naturresurserna, de areella näringarna och vissa bevarande- och exploateringsintres-sen. Planläggningen får inte medföra att miljöbalkens så kallade miljökvalitetsnormer överträds.

Miljökonsekvensbeskrivning för planer och program (MKB)En miljökonsekvensbeskrivning ska göras om planförslaget innebär en betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser. Avsikten med miljökon-sekvensbeskrivningen är att öka hänsynen till miljö- och hushåll-ningsfrågorna. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör en del av beslutsunderlaget för en ny översiktsplan och arbetet med miljö-konsekvensbeskrivningen är en del av planprocessen.

InlednIng

Översiktsplan med gemensamma

mål och strategier

Gällande kommunala planer och program

med mål och strategier

Allmänna intressen (sektorsintressen) inkl

s k riksintressen

Avvägning

Framtida mark- och vatten-

användning

��

Översiktsplan

Fördjupad översiktsplan

Områdes-bestämmelse

Detaljplan

FÖRSLAG

InlednIng

��

PlanprocessenBeslut om revidering av översiktsplanen Kumla 2020 Den förra översiktsplanen för Kumla kommun antogs av full-mäktige i november 1999. Sedan dess har synen på framtiden, värderingar, ekonomiska och sociala förutsättningar m m förändrats och nya frågeställningar har tillkommit som moti-verar en revidering av översiktsplanen.

Processen är lika viktig som planenProcessen för framtagandet av en översiktsplan regleras i plan- och bygglagen (PBL). När ett förslag till översiktsplan har upprät-tats sker samråd med Länsstyrelsen, berörda kommuner, myndig-heter, intresseorganisationer och enskilda. De synpunkter som kommer in under samrådet är viktiga i det fortsatta planarbetet. För att samla in ytterligare synpunkter ställs sedan översiktsplanen ut under minst två månader.

Efter utställningen sammanställs synpunkterna och kommunsty-relsen tar ställning till eventuella ändringar, därefter antas över-siktsplanen av kommunfullmäktige.

Planprocessen garanterar att alla som berörs av planen får insyn och inflytande vid utformning och genomförande av densamma. På så sätt kan medborgarna påverka utvecklingen av den egna närmiljön. Beslutsunderlaget blir därmed bättre och besluten får en starkare förankring bland medborgarna. Synpunkter måste framföras senast under utställningstiden och ska vara skriftliga, annars förloras rätten till överklagande.

Former för delaktighet och fler perspektiv i planeringenBeslut om markens och vattnets användning berör många. Nya former för samrådskontakter med boende m fl har därför prö-vats.

Den kommunala planeringen har generellt betraktats som neu-tral. Men vem står som norm för den allmänhet som planeringen sker för? Det är därför särskilt viktigt att arbeta med processen bakom den kommunala planeringen - vem har, och vem saknar, inflytande?

Förslag / Programsamråd till översiktsplan för Kumla kom-mun framställs.

Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar och allmänhet deltar i samrådet. Sam-rådstiden bör vara två månader.

SAMRÅD

Bearbetning av inkomna syn-punkter. En s k samråds-redogörelse upp-rättas.

SYNPUNKTER

Översiktsplanen ställs ut i minst två månader.

UTSTÄLLNING

Planen revideras utifrån inkomna synpunkter. In-komna synpunkter redovisas i det s k utlåtandet.

SYNPUNKTER

Kommunfull-mäktige antar översiktsplanen för Kumla kommun.

ANTAGANDEFÖRSLAG

JämställdhetDen fysiska planeringen har länge haft en manlig dominans. Det är av yttersta vikt att både kvinnor och män är delaktiga i den fysiska planeringen för att ta tillvara båda könens erfarenheter och kunskaper samt för att synliggöra könets betydelse i den fysiska planeringen. I rapporten Hela samhället (1996:4) finns huvudlin-jer som samtliga påverkar planeringen:

• Kvinnor och män har olika vardagsliv och befinner sig på olika platser• Kvinnor och män värderar omgivningen olika• Kvinnor och män närmar sig rummet olika • Forskning visar att kvinnor ställer högre krav än män på säkerhet och trygghet i det offentliga rummet, krav på förbättrade transporter samt ifrågasätter en funktionsuppdelning av stadsmiljöer.

Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta innebär bland annat att makt ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män, som därmed ska ges samma möj-lighet att vara aktiva medborgare och forma villkor för besluts-fattande. Kvinnor och män ska också ha samma möjligheter att delta i samhälleliga uppgifter. Målet innefattar även ekonomisk jämställdhet och kvinnor och män ska ha samma möjligheter och att villkor gällande utbildning och betalt arbete. Målet är även att det obetalda hemarbetet ska fördelas jämnt och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Länsstyrelsen i Örebro län beskriver i skriften Planera jämnt – en checklista för jämställdhet i fysisk planering hur de jämställdhetspolitis-ka målen påverkar den fysiska planeringen. Vid offentliga möten, samråd och beslutsfattande aktualiseras problematiken kring jämn fördelning av makt. Det är viktigt att arrangera informations-möten vid olika tidpunkter för att inte systematiskt missgynna kvinnors eller mäns deltagande. Att erbjuda olika typer av möten, med mer eller mindre formell karaktär gör även att fler personer ”vågar göra sin röst hörd”.

För att komma åt eventuella könsrelaterade skillnader har all indi-vidbaserad statistik i översiktsplanen delats upp på kön.

Kumla kommun skrev år 2009 under CEMR:s deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen innehåller 30 artiklar som ska leda till jämställdhet mellan män och kvinnor. Deklarationen har sex grundläggande principer som Kumla kommun har ställt sig bakom i och med att deklarationen skrevs under.

InlednIng

��

InlednIng

��

BarnperspektivBarn och ungdomar måste bli mer delaktiga i samhällsplane-ringen. Information om fysisk planering, en populärutgåva av översiktsplanen, samt att översiktsplanen visas i skolor under utställning och samråd är några sätt att få barn och ungdomar mer involverade.

TillgänglighetsperspektivKommunerna har en väsentlig roll när det gäller att föra ut han-dikappolitikens intentioner i praktisk verksamhet. Handikappfrå-gorna är komplexa och berör i stort sett alla kommunala verk-samheter på ett eller annat sätt. De handikappolitiska frågorna ska inbegripas i kommunens samtliga verksamheter.

I den handikappolitiska planen finns flera mål som berör den fysiska planeringen och processen bakom planen.

Kommunen ska verka för att befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde, arbetsplatser, bostäder samt allmänna platser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vid nybyggnad eller ändring samt anläggande eller ändring av yttre miljö ska byggnader och anläggningar utföras så att de är tillgäng-liga för personer med funktionsnedsättning. Vid planering och byggande ska hänsyn tas till personer med allergier eller annan särskild känslighet. Ett mål för kommunen är att alla invånare och besökare får tillgång till information och möjlighet till kommuni-kation och kommunen ska lägga kvalificerade handikappaspekter i all planering.

Kommunen ska se till att handikappaspekterna beaktas i planer, program, riktlinjer och liknande. De behov och intressen som människor med funktionsnedsättning har, ska så långt som möj-ligt ingå i kommunens planer och program.

Hur arbetet har organiserats Miljö- och byggnadskontoret tillsammans med styr- och led-ningsgruppen för fysisk planering leder arbetet med den nya översiktsplanen. Ledningsgruppen består av kommunstyrelsens arbetsutskott och miljö- och byggnadsnämndens presidium. Un-der arbetets gång har också ett flertal tjänstemän på kommunens förvaltningar bidragit med texter, kunskap och synpunkter.

LäshänvisningÖversiktsplanens mål och riktlinjer De mål och riktlinjer som anges i Kumla 25 000 gäller före de mål och riktlinjer som finns i gällande fördjupningar och sek-torsplaner. Om styrning saknas i översiktsplanen ska gällande fördjupningar och sektorsplaner även fortsättningsvis tjäna som underlagsmaterial för detaljplanering.

Förändringar gentemot nu gällande översiktsplan Kumla 2020Den nya översiktsplanens innehåll överensstämmer i huvudsak med den gällande. Texten och dokumenten har omstrukturerats och planen har försetts med fler bilder och kartor för att den ska bli mer överskådlig och lättläst.

Översiktsplanens struktur Översiktsplanen är uppdelad i tre delar. Första delen är själva pla-nen som beskriver den framtida mark- och vattenanvändningen för hela kommunen och dess tätorter. Planen utgör en samman-vägning av de olika sektorsintressena som beskrivs i del 2. Kartan med planförslaget visar rekommendationer för planering och byggande. En avslutande del utgörs av en konsekvensanalys och miljöbedömning. Del två behandlar de utgångspunkter och förutsättningar på vilka planens förslag vilar. Den utgörs av en kommunomfattande beskrivning av olika allmänna intressen och sektorsintressen m m. Sektorsintressena avslutas med rekommendationer som är kommunens målsättning och politiska viljeinriktning inom res-pektive sektor. Om inget annat anges i själva planen (mark- och vattenanvändningen) gäller även sektorsintressenas rekommen-dationer som planens målsättning och ställningstagande. Under varje avsnitt i beskrivningen finns också ett antal hänvisningar till inventeringar m m. Till några kapitel hör kartor.

Översiktsplanens tredje del innehåller kartor och förteckningar kopplade till kartorna.

��

InlednIng

Viktiga utgångspunkter

VIktIga utgångspunkter

��

Viktiga utgångspunkter

��

Kumla idag - kommunens utveckling För att få underlag för visioner om framtiden är det även intres-sant att se bakåt. Emellertid är det mycket osäkert att göra en prognos och framskrivning utifrån tidigare utveckling.

Kumlas historia Kumla har fått sitt namn efter kyrkbyn och namnet betyder “resta stenar/gravminnesmärke med resta stenar.”. År 1862 invigdes järnvägen mellan Örebro och Hallsberg. Kumla fick en järnvägs-station och ett stationssamhälle växte upp på kyrkbyns utmarker. Under 1800-talets slut och 1900-talets början växte skoindustrin fram och därmed utvecklades tätortsbebyggelsen. Rutnätsstaden tog form och flera stora skofabriker byggdes under 1900-talets två första decennier. Under 1930-talet började hus i flera våningar att byggas. Kumla blev stad år 1942.

Kumla idag - en blomstrande kommunMitt på närkeslätten ligger Kumla kommun med ca 20 400 in-vånare (november 2010). Till ytan (ca 207 kvadratkilometer ) är Kumla den minsta kommunen i Örebro län och rymmer förutom centralorten Kumla tätorterna Ekeby, Hällabrottet, Kvarntorp, Sannahed och Åbytorp.

Kumla är en utpräglad villastad men har trots sin litenhet karaktä-ren av stad med torget i centrum och en koncentrerad stadskärna med butiker och flerbostadshus upp till fem våningar.

I Kumla finns ett rikt kultur- och fritidsutbud och det är nära till service av olika slag. Kumla har dessutom gjort sig känt som en företagsvänlig kommun enligt Svenskt näringslivs ranking.

Karta: Karta över Kumla kommuns bebyggelse, trafik- och grön-struktur

Faktaruta Invånarantal 2009

20 214 invånare totalt varifrån 13 880 i Kumla (69 %) 1 783 i Hällabrottet (9 %) 753 i Åbytorp (4 %) 383 i Sannahed (2 %) 342 i Ekeby (2 %) 3 073 i glesbygden (15 %)

•

Faktaruta Kommunens areal

207 km2 totalt varifrån 47 % jordbruksbygd 27 % skogsbruk 6 % tätorter 21% övrigt

•

Faktaruta Kommunens areal

720 ha Kumla tätort 293 ha Hällabrottet 114 ha Åbytorp 47 ha Sannahed 53 ha Ekeby

•



�0

Vad har hänt sedan förra översiktsplanen? Kumlas förra översiktsplan “Kumla 2020” togs fram under mit-ten av 1990-talet och antogs 1999. Den präglades av den tidens konjunkturläge och hade en relativ försiktig hållning till Kumlas framtida bostadsutveckling.

Befolkningsstruktur och utvecklingSedan översiktsplanen antogs 1999 har Kumla kommun haft en större befolkningstillväxt än beräknat. Invånarantalet som prog-nostiserades för år 2012 (ca 19 300 personer) uppnåddes redan år 2004 och under 2008 uppnåddes målet om 20 000 invånare. Översiktsplanen siktade mot en befolkningsutveckling av ca 35 personer per år. Resultatet de senaste tio åren är en tredubbling av denna siffra, vilket innebär en ökning om ca 130 invånare per år.

Folkökningen har fördelats sig på ca 10 procent i födelseöverskott och på ca 50 procent i inflyttning och 40 procent i invandring.

Från 90-talets början har också stora förändringar skett i ålders-strukturen, främst inom gruppen barn och ungdomar. Ålders-gruppen 19-24 år har minskat genom utflyttning (främst pågrund av högskolestudier) och det finns stora årskullar som nu kommer upp i gymnasieåldern. Åldersgruppen 60 - 70 år har ökat kraftigt.

Bostäder ”Kumla 2020” redovisade en utbyggnadsmöjlighet för ca 1 500 bostäder med en karaktär av trädgårdsstaden Kumla som under-lag.

Totalt har det byggts 679 bostäder den senaste tioårsperioden, dvs. i genomsnitt ca 70 bostäder per år. Villabyggandet som står för hälften har mest koncentrerats till bostadsområdena Smeds-torp och Skogstorp som har varit mycket populära. Förtätningar i Kumla tätort har bidragit med ca 346 nya lägenheter mellan år 2000 och 2009, det vill säga ca 35 lägenheter per år. Flera kom-munala gruppboenden har också byggts under perioden.

Industriområden ”Kumla 2020” föreslog större industriutbyggnader i Kvarntorp samt i norra eller södra delen av centralorten Kumla. Industriut-byggnad har varit möjlig både i utbyggnadsområden (t ex Norra Mos - Sörby) och inom planlagda områden/befintliga industriom-råden (t ex Via och Kvarntorp). I Kvarntorp påbörjades sanering och omstrukturering år 2004 då kommunen förvärvade ”Yxhult-fastigheterna” efter Yxhult AB:s konkurs.

Faktaruta Invånarantal

År Folk- Flyttnings- Antal ökning netto invånare2000 51 22 18 9832001 -48 -29 18 9352002 170 152 19 1052003 174 169 19 2792004 116 100 19 3832005 76 46 19 4732006 170 193 19 6432007 209 161 19 8522008 305 286 20 157 2009 61 20 20 214

Totalt 1 284 1 120 Genom- 128 120snitt/år

Faktaruta Bostadsbyggande

År Flerbo- Småhus Total stadshus antal lgh antal lgh 2000 35 3 382001 - 8 82002 29 20 492003 37 25 622004 - 28 282005 53 30 832006 100 40 1352007 - 84 842008 62 56 118 2009 - 39 39

totalt 346 333 679 snitt 34,6 33,3 67,9


��

Kommunal och kommersiell service Den kommunala servicen har utökats med ett nytt bibliotek år 2001, en ny skola i Skogstorpsområdet 2005 och en ny förskola i Matildelund 2009. Som en följd av det stora intresset för bostäder i Smedstorp och Skogstorp uppstod behovet av skola och för-skola tidigare än beräknat. Om- och tillbyggnaden av Stadshuset med bland annat Bielke-mässen blev färdig under 2009. Under år 2010 påbörjades byg-gandet av ett nytt badhus vid Kumla sjöpark.

Gällande den kommersiella servicen har ICA-Maxi i centrala Kumla utökat sin yta. Dessutom finns ICA-Nära i västra centrum och LIDL har etablerat sig vid Vägtorget i norra delen av Kumla tätort.

Teknisk infrastruktur - vatten, avlopp, avfall och trafikKommunen har anlagt luftningsdammar efter avloppsrenings-verket för att minska ammoniumkvävehalten i vattnet. År 2005 renoverades också vattenreningsdammarna norr om Kvarntorpshögen. Under år 2003 tillkom en ny förbränningsan-läggning för hushållsavfall i Kumla.

För att underlätta för biltrafiken byggdes Östra leden år 2000. År 2009 fanns ca 50 km gång- och cykelväg i Kumla kommun.

Vid E 20 och riksväg 50 startade Statoil vid Brändåsen en större bensinstationsanläggning år 1999.

Grönområden Naturreservatet Björka lertag (ca 18 ha) invigdes år 1997 och år 2006 bildades naturreservatet Viaskogen (ca 73 ha).

Kultur- och fritidKvarntorpsområde har utvecklats som kultur- och fritidsområde med café, skulpturutställning, vandringsleder runt högen och golfbana.

Under år 2010 invigdes Kumla sjöpark.

Kommunalt markförvärv/innehavUnder 2000- talet har kommunen förvärvat ca 500 ha mark för olika ändamål.

Kumla kommun har en samman-hållen bebyggelsestruktur. Ändå ser man tydligt att kommunen med tiden växer allt mer utåt.

Kumla kommun i ett större perspektiv Översiktsplanen skapar beredskap inför förändringar Nutidens snabba förändringar och stora osäkerhet om framtiden står i motsats till den relativt sett långsamma förändringstakten av bebyggelsestruktur och naturresurser. En översiktsplan kan ge överblick, lyfta viktiga strategiska frågor eller konflikter och tydliggöra sammanhang. Beskrivningen av den önskvärda fram-tida utvecklingen kan ge beredskap inför förändring. På så sätt kan även snabba förändringar relateras till de mer stabila förhål-landena.

Omvärlden har blivit större Politik, ekonomi, teknik och sociala förutsättningar ändras med tiden och ger nya förutsättningar och villkor även för oss i Kumla. Därför är det viktigt att studera och analysera trenderna i omvärlden och hur de kan påverka Kumlas utveckling. Kumlas utveckling måste ses i förhållande till vad som sker i omvärlden. De senaste decennierna har denna omvärld blivit allt större och omfattar idag till en viss del till och med den globala nivån. Dagens företagsstruktur med ett allt större internationellt ägande är ett påtagligt exempel på hur snabba förändringarna kan vara på den globala och lokala marknaden. Perspektivet måste alltså vidgas och omvärldsanalyser bör ta hänsyn till utvecklingen på alla nivåer - från det globala till det lokala och regionala.

Kontinuerlig omvärldsbevakning blir ett krav För att kunna se utvecklingstrender i ett tidigt skede krävs en kon-tinuerlig omvärldsbevakning. Omvärldsanalysen kan då fungera som en plattform för utvecklingsarbete och som underlag i plane-ringsverksamhet. En kontinuerlig omvärldsbevakning ger också kommunen möjlighet att peka ut vilka trender som antas ha störst positiv eller negativ effekt på den kommunala utvecklingen och som är viktigast att ta hänsyn till i den översiktliga planeringen. Kommunen har idag ingen egen omvärldsbevakning.

Omvärldsfaktorer som påverkar utvecklingen i Kumla kommun


��

KUMLA KOMMUN ?

Globalt

Sverige

Örebro län / region

Mälardalsregionen

FramtidenEuropaEU

Arbetskraftens rörlighet

Pendla eller flytta? I samband med att arbete uppstår på annan ort skapas ett val - pendla eller flytta? Beslutet avgörs av såväl individuella som strukturella faktorer. Individuella faktorer är exempelvis familjesi-tuation, inkomst, ålder och utbildning. Strukturella faktorer hand-lar bland annat om pendlingsmöjligheter och en god tillgänglighet till arbetstillfällen.

Livssituationen är avgörande... Sammanboende pendlar - ensamstående flyttarMän pendlar mer än kvinnorLågavlönade undviker pendlingYngre flyttar - äldre pendlarHögutbildade (män) pendlar

... men förutsättningarna är olika beroende på var i Örebro län man bor!

Situationen på arbetsmarknaden inom pendlingsomlandet (liten arbetsmarknad - risk för utflyttning)

Det finns en rad samspelseffekter som avgör om individer väljer att pendla eller flytta. För de flesta människor i arbetsför ålder torde två aspekter vara viktiga vid val av boende: Tillgång till ar-bete och till utvecklingsmöjligheter inom arbetet samt trivsel och boendemiljö. (Källa: Bergslagsproblematiken eller Mälardalsdynamik? Pendling och flyttströmmar i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, 2006)

•••••

•


��

Kumla stationshus

Beroende avutvecklingen i Örebro

Svag handelsstad

Eventuell konflikt medgrönytor vid bebyggelse

Brist på sjöar och vatten

Svag marknadsföring

Begränsadmarktillgång

Svagheter

Beroende av utvecklingen i ÖrebroUtbyggnation kan komma i konflikt med grönytor och närströvområdenBegränsad marktillgång för utbyggnation och/eller förtätning Svag handelsstad - konkur-rens från köpcentrumet i Marieberg och Örebro cityFå pärlor som drar folk till kommunen (t ex Sveas, Carlbarks, Konst på hög) Brist på naturliga sjöar och vatten som element i grön-områdena Kulturella arvet marknads-förs väldigt lite

•

•

•

•

•

•

•


��

Styrkor

Centralt läge i SverigeNärhet till Örebro med universitet och flygplats Bra kommunikationsmöjligheter underlättar pendling och ger tillgång till större lokal arbets-marknad Den lilla kommunen - närhet till allt inom kommunenTrädgårdsstaden med tydlig gräns mellan stad och landLevande intryck av stadenTerminalen i HallsbergDifferentierat näringslivAktivt förenings- och kulturliv med brett utbud Konst på hög Enkelt och snabbt att få billiga tomter i jämförelse med ÖrebroVillastad bra för barnfamiljen.Lägst skatt av kommunerna i länetGott rykte vad avser näringsliv och kommunens inställning till näringslivet.

••

•

•

•

••••

••

••

•

Karta: Kumla kommuns starka sidor

Nära till ÖrebroCentralt läge i Sverige

Sammanhållen bebyggelsestruktur

Närhet inom kommunen

Bra kommunikationer utåt Levande intryck av staden

Konst på hög

Tydlig gräns mellanstad och land

Analys av styrkor, svagheter, möjlig-heter och hotDet finns många kvaliteter och styrkor i Kumla idag som kan vara viktiga att värna även i framtiden. Styrkor är något unikt, stort, omfattande, attraktivt och eller lättillgängligt i Kumla kommun. Samtidigt finns det aspekter som försvagar Kumlas utveckling redan idag.Örebro läns utvecklingsstrategi från år 2010 ,”The Heart of Swe-den” målar upp följande vision av regionen.

”Örebroregionen är ett attraktivt kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I regionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor. I regionen blomstrar kultur, idrott och turism – det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Regionens mångfald föder kreativitet, öppenhet och unga tankar. Vi är den öppna regionen – den goda grannen, den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. Tillsammans är vi den pulserande regionen.”

Beroende avutvecklingen i Örebro

Svag handelsstad

Eventuell konflikt medgrönytor vid bebyggelse

Brist på sjöar och vatten

Svag marknadsföring

Begränsadmarktillgång


��

Svagheterna i analysen kännetecknas av något problem eller brist.I framtiden kan Kumlas möjligheter bidra till en fortsatt positiv utveckling av kommunen. Samtidigt gäller det att vara observant inför de beskrivna hoten och åtgärda dessa om så möjligt.

Möjliga framgångsfaktorer för KumlaSett utifrån omvärldsanalysen finns ett antal aspekter att utveckla vidare. En positiv utveckling i framtiden kan dessutom få ytterli-gare draghjälp av följande faktorer

Enighet om satsningar Uthållighet (långsiktigt perspektiv)Positiv och möjlighetsinriktad inställningFramtidstroVärdeskapande dialog och samarbete Mångfald Ett högt tempo.

Dessa framgångsfaktorer kan vara till hjälp för kommunen när det gäller att hävda sig i konkurrensen med andra kommuner. Kumla tillhör en av kommunerna i Örebro län som klarar sig bra och har en befolkningsökning. Framgångsfaktorerna ger dess-utom ett bra utgångsläge i arbetet med att bygga vidare på bilden som Kumla kommun vill förmedla utåt och som ska locka nya invånare och företag till kommunen. Satsningar har gjort för att stärka Kumlas varumärke genom bland annat marknadsförning av kommunen. Hoten och möjligheterna som har identifierats i analysen kan läsas mot varandra, på så sätt kan ett hot utvecklas till en möjlighet, om beredskapen och planerna finns.

•••••••

Möjligheter

Ta vara på cykelavståndet inom kommunen och utveckla Kumla till en cykelstad Stad och land i samverkan - kommunen kan erbjuda boende på landet men även i centrala lägenTema människa, miljö och teknik för Kvarntorps arbets-, fritids- och kulturområde (uni-versitet, SAKAB, naturskola, KY, m m) Satsning på utbildning Tydligare satsning på områ-det besöksnäring, konst och geologiska frågor (Kumlas historia), t ex Konst på hög, brott/gruva för kultur-events (”kulturbrott”), militärhistoriaSatsning på större, samman-hängande grönområden både inom och utanför tätortenSatsa på den ”stora småsta-den”Staden med inriktning på barnfamiljer och äldre.Ge utrymme för entrepre-nörers kreativitet m m och ”nysvenskars” utvecklingspo-tential. Utveckla kollektivtrafik genom ex länspendel.Utveckla och stärka kommu-nens varumärke.

•

•

•

••

•

•

•

•

•

•

Hot

Örebro tappar/minskarLågkonjunktur som minskar intresset för att bygga hus i kommunen Framtida utveckling i Marie-berg och Örebro city gentemot Karlstad Servicenedläggning och för-sämrad kollektivtrafik i småor-ternaMjuka värden som t ex grön-områden prioriteras bort när kommunen växer Åldrande befolkning minskar ökningstakten när det gäller befolkningstillväxt Gemensam bild av kommunen (varumärke/identitet) är svår att hitta och/eller marknads-förs för lite

••

•

•

•

•

•

Karta: Kumla kommuns svaga sidor

VisionenKumla kommun i morgon - att sätta Kumla på kartanTre profilområden för KumlaKumla kommun är regio-nens mest attraktiva små-stad. Den gröna, sköna, stora småstaden för alla!

•

•

•

��

Kumla kommun i morgon - att sätta Kumla på kartan Att ligga steget före och ta sikte på framtiden En vision ska måla en bild om vilken plats vi vill skapa i framti-den. Den ska visa kommunens specifika karaktär och vilken livs-kvalitet de boende kan få, och den bör locka fler människor och företag till kommunen. Visionen ska sätta i gång ett tankearbete som för oss i den önskade riktningen. Genom visionen hoppas vi också kunna skapa en gemensam framtidssyn och initiativkraft som inspirerar medborgare, företagare och kommunanställda. Visionen gör inte anspråk på att omfatta allt utan syftar till att lyfta fram det som är utmärkande för Kumla och där kommunen har goda förutsättningar för en positiv framtida utveckling. Visionen tar sin utgångspunkt i vad kommunen helt eller delvis själv ansvarar för eller har möjligheter att påverka.

VIsIonen

�7

En vision för Kumla Kumla kommun är regionens mest attraktiva småstad. Den gröna, sköna, stora småsta-den för alla!

Tre profilområden för KumlaHur kan vi hjälpa till att skapa ett så attraktivt Kumla att män-niskor tycker det är den bästa platsen att leva på? En plats som kännetecknas av god livskvalitet och tillväxttro? I en kommun måste prioriteringar göras för att insatserna ska få någon kraft. Kommunen måste utveckla metoder för att kunna arbeta och agera snabbt.

Framtida egenskaper som ska känneteckna kommunenEtt profilområde beskriver en egenskap som ska känneteckna Kumla kommun i ett framtidsperspektiv. Tanken med profilom-rådena är alltså att ge kommunen möjlighet att långsiktigt kunna fokusera på några enstaka utvalda områden. Profilområdena ska också utveckla Kumlas karaktär och särprägel och ge kommunen en tydligare identitet.

Tre områden bedöms som avgörande för den framtida utveck-lingen av Kumla kommun. Dessa tre områden tar hänsyn till Kumlas befintliga kvaliteter, men ger samtidigt utrymme för framtida satsningar mot visionen. Profilområdena ligger inom ramen för en hållbar utveckling och tar hänsyn till de olika dimen-sionerna av en hållbar utveckling.

VIsIonen

��

Kumlas tre profilområden stämmer överens med de tre dimensionerna av en hållbar utveckling

Denstora lillastaden

Denskönastaden

Dengrönastaden

Sammanhanget mellan de olika dimensionerna av en hållbar utveckling

Ekonomiskdimension

Sociokulturelldimension

Miljömässigdimension

VIsIonen

��

Profilområde 1 - Den stora småstaden Kumla kommun är en växande trädgårdsstad med småstadskänsla och tydlig gräns mellan stad och land. Den sammanhållna bebyg-gelsestrukturen ger goda möjligheter att ha nära till centrum, arbete, rekreation, natur, kulturupplevelser, föreningsliv, m m. Denna närhet finns i stor utsträckning redan idag, men för att Kumla kommun ska förbli attraktivt behöver detta vårdas och utvecklas. Kumla torg ska bli mer tilltalande med bl a ett större utbud av butiker. Stadens centrum förstärks med minst 300 nya lägenheter.

Profilområde 2 - Den gröna staden Kumla ska kännetecknas av områden med grönska och vatten som en viktig resurs för boende (stora naturområden såväl som bostadsnära grönytor). Det gäller att både förbättra befintliga och satsa på nya grönområden. Kumla kommun ska ha fler vackra in-farter och parker. Ett flertal grönområden har prioriterats i Grön-planen för Kumla kommun, vilken ligger till grund för framtida kommunala satsningar inom området. Det ska också finnas fler inslag av vatten och konst i grönområdena. Gång- och cykelvägs-nätet vidareutvecklas för att främja “grön trafik”.

Profilområde 3 - Den sköna staden Kumla kommun ska karakteriseras av mångfald, kvalitet och sam-verkan. En varierad boendemiljö med kvalitet och valfrihet för alla, ett differentierat arbetsliv och ett rikt kultur- och fritidsutbud är bara några aspekter som bidrar till den goda staden. Andra kännetecken är närhet, trygghet, barnvänlighet och god social omsorg. Helt enkelt allt som behövs för att skapa en kommun att växa upp, leva och åldras i. Närhet mellan människor är viktig och skapar trygghet.

Folkliv på torget

Övergripande mål och strategierNationella, regionala och kommunala målKumlas vägval och motivVad innebär 25 000 invånare för Kumla? Ett räkneexempel

•

••

�0

Nationella, regionala och kommunala mål Med övergripande menas mål som berör alla verksamheter i kom-munen.

Hållbar utveckling Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling där nu le-vande människors behov tillgodoses utan att kommande genera-tioners behov äventyras. Hållbar utveckling har flera dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra – den ekonomiska, den sociokulturella och den miljömässiga. Helhetstänkandet är därför avgörande!

Hållbar stadsutveckling Hållbar stadsutveckling är ett viktigt begrepp. Begreppet måste preciseras och konkretiseras utifrån varje kommuns läge och driv-krafter. I översiktsplanen har kommunen ett bra instrument som visar hur beslut och agerande inom olika samhällssektorer bör samordnas för att en hållbar stadsutveckling ska nås.

Långsiktigt hållbar ortstruktur I den regionala översiktliga planeringen analyseras begreppet långsiktigt hållbar ortstruktur. Vid satsningar på nya bostäder bör hänsyn tas till var det långsiktigt finns bäst förutsättningar för att kunna upprätthålla en hög servicenivå.

Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål. Det övergripande målet till år 2025 är att ”till nästa generation kunna lämna över ett hållbart samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”.

De regionala miljömålen för Örebro län antogs år 2005 och an-passar de nationella målen till de regionala förhållandena. År 2007 antogs ett nytt miljöprogram för Kumla kommun med lokala miljömål som ska ses som en viljeinriktning från kommunen och ge en översikt över nödvändiga åtgärder. Programmet är också vägledande i beslut som rör miljön.

Sammanhanget mellan de olika di-mensionerna av en hållbar utveckling

Ekonomisk dimension

Sociokulturelldimension

Miljömässigdimension

Begränsad klimatpåverkan

Frisk luftBara naturlig försurningGiftfri miljöSkyddande ozonskiktSäker strålmiljöIngen övergödningLevande sjöar och vattendragGrundvatten av god kvalitetHav i balans Myllrande våtmarker Levande skogarEtt rikt odlingslandskapStorslagen fjällmiljöGod bebyggd miljöEtt rikt växt- och djurliv

ÖVergrIpande mål och strategIer

��

De nationella miljömålen

Nationella folkhälsomål Den nya svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelat mellan olika aktörer och nivåer i samhället.

Folkhälsomålens elva målområden:1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Regionala målÖrebro läns utvecklingsstrategi från år 2010 ,”The Heart of Swe-den” sätter visioner om Örebroregionens utveckling.

Här finns fyra viktiga utvecklingsområden. Gemensamt för det fyra utvecklingsområdena är att de förutsätter en hög grad av samverkan mellan olika aktörer och samhällssektorer.

De fyra utvecklingsområdena enligt The Heart of Sweden: Kunskap och kompetensInnovationer och entreprenörskapLustfyllda möten och upplevelserDen öppna regionen

Övriga regionala målLevande kuktur i en pulserande region - kulturpolitiskt

program för Örebroregionen, 2010Regional strategi för klimat och energi i Örebro län, 2007Målbild 2015-2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen.Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro

län 2010-2021En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011

••••

•

•••

•

De nationella folkhälsomålen


��

Kommunala mål Kommunens övergripande viktigaste mål samt övriga olika sek-torsintressens mål, program och frågeställningar i planeringsun-derlaget måste vägas mot varandra och utmynna i gemensamma strategier och övergripande mål för kommunen vad gäller i första hand den framtida användningen av mark och vatten. Nedan finns en sammanställning av några av de övergripande målen i Kumla kommun som har inverkan på kommunens framtida mark- och vattenanvändning.

I översiktsplanens andra del - planeringsförutsättningar och riktlinjer - finns en mer utförlig beskrivning och redovisning av kommunens mål.

25 000 invånare år 2025 Kommunfullmäktige antog den 15 december 2008, § 144, en motion som föreslog att Kumla kommuns fysiska planering ska ta sikte mot 25 000 invånare år 2025.

GrönplanenKommunfullmäktige antog den 18 juni 2007, § 79, Grönplan för Kumla kommun. Grönplanens övergripande mål är att säkerställa grönskans förekomst i tätorter med omgivande landsbygd när bebyggelsen expanderar. Grönplanen visar vilka tätortsnära till-gångar som finns inom kommunen i form av parker, skogar och andra grönområden.

MiljöprogramKommunfullmäktige antog den 18 juni 2007, § 81, Miljöprogram för Kumla kommun. Miljöprogrammet bygger på de 16 nationella miljömål som riksdagen fastslagit. Syftet med programmet är att åstadkomma en god livsmiljö.

KlimatstrategiKommunfullmäktige antog den 18 juni 2007, § 80, Klimatstrategi för Kumla kommun. Klimatstrategin bygger på miljöprogram-mets mål om begränsad klimatpåverkan och syftet med klimat-strategin är att effektivisera och synliggöra arbetet mot klimatför-ändringarna.

Bevarandeprogram Kommunfullmäktige antog den 18 juni 1990, Bevarandeprogram för Kumla kommun. Bevarandeprogrammets redovisar intres-santa och bevarandevärda byggnader och miljöer.

Skolplan 2008-2011Prioriterade områden i skolplanen är Kunskap och lärande, Kumla och omvärlden och Lärande för hållbar utveckling.


��

��


Kumlas vägval och motiv Positiv befolkningsutveckling - vi vill bli fler!Kommunen vill fortsätta att växa och öka utvecklingstakten. År 2008 nåddes 20 000 invånare. Ett invånarantal på mellan 20 000 och 25 000 personer ger förutsättningar att upprätthålla kvaliteten och fördelarna att vara en stor småstad med närhet till det mesta. Det blir även lättare att skapa ett mer attraktivt centrum med bra handel.

Olika strategier och intressen måste vägas mot varandraDet finns olika utvecklingsmöjligheter för att nå visionen. Det gäller att lyfta fram de viktigaste strategiska frågorna. De olika övervägandena ska också ta hänsyn till trender, möjliga positiva/negativa konsekvenser för Kumla kommun m m. Olika intressen går inte alltid att förena och konflikter mellan intressena kan uppstå. Hur ska man då agera? Vad ska man välja, vad ska man välja bort? Finns det kompensationsåtgärder för intressen i konflikt?

Strategiska inriktningar för att nå visionen - Kumlas väg-val Strategierna nedan ska konkret bidra till att visionen förverkligas.

KUMLA KOMMUN

Fortsatt bostadsbyggande

och bra bostadsbestånd

(kvalitet och kvan-titet)

Utveckla varie-rade och attraktiva grön- och vatten-områden - tydlig

gräns mellan stad och land

Säkerställa marktillgång som

möjliggör framtida kommunala

satsningar

Fortsattbra företags-

klimat och stabil näringslivs-utveckling

Vidare-utveckla

GC-vägsnätetsamt bra tåg- och vägförbindelser

Lyfta fram konst och kultur

för besöksnäringen samt

det breda kultur- och fritidsutbudet

Åstadkomma en bättre

handelsstadmed attraktivt

centrum

Tillhandahålla bra kommunal

service och ekonomi

��

Säkerställa marktillgång som möjliggör framtida kommu-nala satsningar En förutsättning för att Kumla ska växa i invånarantal är att kom-munen för en aktiv markpolitik och förvärvar mark. Kommunen har två verktyg till förfogande vid markförvärv: förhandlingar, och expropriation, där expropriationen är det mest ingripande verktyget.

Fler fastighetsköp krävs för att kommunen ska kunna planlägga för tillväxt. Förvärvande av mark för framtida utbyggnad och planarbete är ett långsiktigt arbete som bör ligga 10 - 20 år före planerad utbyggnad.

Fortsatt bostadsbyggande och bra bostadsbestånd - satsa på både komplettering/förtätning och nya områdenMed hänsyn till begränsad marktillgång och redan befintlig infra-struktur bör marktillgången utnyttjas effektivt genom förtätning och komplettering. Detta gäller särskilt för centrala och halvcen-trala lägen i Kumla tätort. En viss komplettering kan också ske i andra tätorter och på landsbygden (se riktlinjer för samlad bebyg-gelse och byggandet på landsbygden). Detta måste dock ske utan att boendekvaliteten förstörs.

Ofta går det också att begränsa markbehovet genom att återan-vända redan exploaterade områden där den tidigare verksamheten har lagts ned (t ex före detta industriområden).

Gällande utbyggnadsområdena måste hänsyn tas till den samman-hållna bebyggelsestrukturen som finns idag. Den koncentrerade småstad med korta avstånd (cykelavstånd upp till fem km) som Kumla är idag ska behållas. Utvecklingsriktningen går mot norr (Örebro) och öster (Brånsta/Sånnersta).

Ett varierat bostadsbestånd av god kvalitet För att vara en attraktiv boendekommun krävs ett varierat utbud av bostäder av god kvalitet - hyres-, bostads- och äganderätt i så-väl flerbostadshus som småhus. Småhushåll kommer att efterfråga fler lägenheter i centrala lägen samt i mindre enheter med mark-bostäder i de halvcentrala delarna. Nya äldregrupper som ställer krav på närhet, trygghet, upplevelser och service måste beaktas i bostadsplaneringen. En annan viktig boendegrupp för Kumla är barnfamiljer som framförallt efterfrågar villor med konkur-renskraftiga priser i ”ytterområden”. I centrala lägen krävs därför en komplettering av bostadsutbudet med fler mindre lägenheter, medan småhusbebyggelse är mest aktuell i utbyggnadsområdena. För att förtäta de relativt glesa villaområdena och blanda bebyg-gelsestrukturen bör dessa områden alltid kompletteras med en viss andel tätare bebyggelse (t ex radhus och kedjehus). Detta kan t ex bli ett intressant boendealternativ för äldre som vill flytta närmare sina barn och barnbarn och öka integrationen mellan olika grupper.



��

Ett annat sätt att utöka boendeutbudet är att erbjuda boende med ett visst tema, så som “Naturnära”, “Trädgårdsstaden” eller “Hästboende”.

Tillhandahålla bra kommunal service och ekonomi - vårda det goda ryktet som kommunen har När Kumla kommun växer måste planeringen av teknisk och social basinfrastruktur och dess kapaciteter ses över för att denna ska klara en befolkningstillväxt. Exempel på sådan infrastruktur är vägar, järnväg, gång- och cykelvägar, vatten- och avloppsverk med tillhörande nät, skolor, förskolor, omsorg och vård. Det kan också vara en fördel om den nya infrastrukturen redan är på plats när exempelvis tomter marknadsförs.

Befolkningsökningen ger fler hushåll som ansluts till kommunalt vatten och avlopp (VA) vilket medför att VA-verkens kapaci-tet inte räcker på lång sikt. Vattenverket måste byggas ut för att kunna säkerställa kvalitet och tillgång. En kontinuerlig utbyggnad av VA-nätet sker redan idag och nätet kommer att ha kapacitet för 25 000 invånare år 2025. Att täta befintliga vattenledningar bidrar till att en större befolkning kan försörjas. För att avlopps-verket ska kunna byggas ut måste marken öster om avloppsverket lämnas fri för framtida utbyggnad Fjärrvärmenätet liksom nya stråk för exempelvis gasledningar behöver utvecklas även mot Örebro.

Kommunens mål är en utveckling med ekonomi i balans. För att klara detta är det viktigt att anpassa utvecklingen till den tillgäng-liga kapaciteten. Ökningen av antalet kommuninvånare medför på sikt en ökning av kommunens skatteintäkter. På kort sikt ökar kommunens kostnader utan att intäkterna ökar.

Fortsatt bra företagsklimat och ett stabilt näringsliv som utvecklasPlanering och utbyggnad av nya områden ger möjligheter till al-ternativa lägen med olika kvaliteter. Befintliga områden utvecklas, upprustas och omvandlas vad gäller exempelvis plantering, gång- och cykelvägar, konst, bredband, fjärrvärme, rivning m m. Den pågående satsningen på Kvarntorp (fd Yxhult) är ett exempel på hur näringslivet kan utvecklas.


�7

Bra kommunikation inåt och utåt - Vidareutveckla det att-raktiva GC-vägsnätet inåt samt tåg- och vägförbindelser utåtDen koncentrerade bebyggelsestrukturen i Kumla underlättar kommunikationerna inom kommunen. I stort sett finns det mesta inom cykelavstånd (ca fem km faktisk väg) och redan idag bor ca 72 procent av invånarna inom cykelavstånd till centrum (inom en trekilometersradie fågelvägen). Det ska därför alltid finnas gång- och cykelvägar från centrum till de nya utbyggnadsområdena i centraltätorten.

Närheten till Örebro, Mariebergs köpcentrum och större städer är viktig som komplement till utbudet i Kumla. Att upprätthålla dagens goda kommunikationsmöjligheter med både tåg och bil är avgörande i detta sammanhang och även en förutsättning för pendling och inflyttning.

Utveckla det breda kultur- och fritidsutbudetMan bör använda kommunens historia som utgångspunkt och utveckla konst- och kulturstråket från Kvarntorp till Kumla cen-trum som innehåller Konst på hög, Kvarntorpsområdet, Yxhult, Stenindustrimuseet, brotten, Galleri Örsta, Sannaheds militärhis-toria och Kumlas skoindustrihistoria.

Som konkreta åtgärder kan nämnas nya vandringsleder, cykelleder och naturreservat.

Det är även viktigt att förbättra gamla mötesplatser som sta-tionsområdet, torget m m . Som aktörer utöver kommunen finns många olika föreningar. Integration av nya kulturyttringar måste också utvecklas.


��

Skapa en bättre handelsstad med ett attraktivt centrum Kommunen har under 2007-2008 tagit fram ett Handelsprogram för Kumla centrum. Exempel på viktiga åtgärder i centrum är: -fler affärer och kedjor för att få ett mer varierat utbud och ett -utveckla torgmiljön (flexibla lösningar)-utveckling i Marieberg och Örebro centrum-ombyggnad av resecentrum-handelsstråk, där butikslokaler ska erbjudas

Utveckla varierade och attraktiva grön- och vattenområdenNär trycket från bebyggelsen ökar blir det extra viktigt att också satsa på befintliga och nya grönområden (stora naturområden, bostadsnära grönytor). Grönplanen pekar ut prioriterade grön-områden som det ska satsas på i framtiden. Ett av de prioriterade grönområdena är Kumla sjöpark som blir en stor park med flera sjöområden inom och nära staden och som ska fungera som en länk mellan centralorten och framtida bostadsområden vid Brånsta/Sånnersta.


��

Vad innebär 25 000 invånare för Kumla? Ett räkneexempelVisionen för Kumla är att växa till 25 000 invånare. Att nå 25 000 invånare innebär att Kumla måste öka sin folkmängd från nuvarande ca 20 400 invånare med ca 4 600 personer på 15 år, dvs ca 300 invånare per år. Enligt Kumla kommuns befolknings-prognos för åren 2010-2015 och utblick för 2016-2026 beräknas invånarantalet uppgå till 23 455 invånare år 2025 vilket motsvarar en befolkningsökning på i genomsnitt ca 200 personer per år. Det motsvarar en större tillväxttakt jämfört med perioden 1972 till 2008 då befolkningsökningen var i genomsnitt 107 invånare per år. Det viktigaste är kanske inte att nå exakt 25 000 invånare år 2025 utan att arbeta utifrån visionen om 25 000 invånare.

Vad krävs för en sådan tillväxt? Befolkningsökning ger bättre underlag för service och handel, ökat skatteunderlag m m. Samtidigt ökar belastningen på miljön och det ställs stora krav på staden - på dess utbyggnad och ser-vice. Det behövs mark för bostadsbyggande, arbetsplatser, fritids-verksamhet m m. Det krävs utbyggnad av infrastruktur i form av ledningar, gator och vägar, kollektivtrafik, skolor, förskolor m m. Det är därför viktigt att befolkningsökningen sker på ett hållbart sätt, både ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

För att Kumla ska vara bärkraftigt för 25 000 invånare krävs bland annat en översyn av trafiksystemet (ombyggnad till funk-tionellt och attraktiv resecentrum, ökad arbetspendling med kollektivtrafik), nya bostadsområden, ökad social samhällsservice (skolor, förskolor, äldreomsorg).

Hur snabbt kan/ska kommunen växa? Scenarier innebär grova skattningar. Med stöd av olika scenarier diskuteras alternativ för den framtida utvecklingen av kommunen som ger en uppfattning om vilken planberedskap dessa alternativ kräver. Frågor som diskuteras i detta sammanhang är tillväxttakt, utbyggnadstakt av bostäder, bebyggelsestruktur (tätt/glest), vilken samhällsservice som kan komma att efterfrågas, nödvändiga infra-struktursatsningar, viktiga grönområden m m.


Två scenarier beskriver olika tillväxttaktEtt räkneexempel i form av två scenarier med olika tillväxttakter ska tydliggöra innebörden av en befolkningsökning till 25 000 invånare för Kumla kommun.

Scenario A - Visionen 25 000 invånare år 2025Scenario B - Framskrivning av historisk befolkningsutveckling

Gemensamma utgångspunkterEn positiv befolkningsutveckling är beroende av flera olika fak-torer som t ex en positiv naturlig befolkningsutveckling, positivt flyttsaldo, positiv utveckling av sysselsättningen i arbetsmarknads-regionen och tillgång till bostäder med konkurrenskraftiga priser och av god kvalitet.

Om man i uträkningen antar den genomsnittliga hushållsstorle-ken som är två boende per hushåll innebär 25 000 invånare ett bostadsbyggnadsbehov om ca 2 400 lägenheter enbart för att tillgodose befolkningstillväxten. Av marginell betydelse är det bostadsbyggande som genomförs för att ersätta lägenheter som faller bort på grund av rivning, sammanslagning av lägenheter m m.

Kumlas utgångsläge år 2010Invånarantalet 20 214Befintliga bostadsenheter (när?) - lägenheter varav Kumla bostäder privata lägenheter bostadsrätter - villor

ca 9 200ca 3 900ca 2 000ca 1 500 ca 400ca 5 300

Hushållsstorleken (2006) 2 personerGenomsnittlig befolkningsökning(1972-2009)

100 personer per år

Nyproducerade bostäder totalt (1997-2009)varav i - flerbostadshus - villor

715

372343

Genomsnittlig nyproducerade bostäder per år (1997- 2009)

55 per år

Lediga kommunala tomter 2010 ca 40

••

Befolkningsprognoser för Kumla kommun

Prognos Prognos Prognos år1987 år 1995 år 2005

år 1990: 17 811år 1995: 17 862 19 086år 2000: 19 490år 2005: 19 802 19 473år 2010: 20151år 2015: 20 468år 2020: 20 778

Befolkningsutveckling enligt be-folkningsprognoser 2009-2014

invånarantal år 2010 20 515 år 2015 21 555 år 2020 22 220 år 2025 22 880

Markbehov för olika byggnadsty-per

villa 800-2 000 kvm per lägenhet/ bostad

radhus 300 kvm per lägenhet/bostad

flerbostadshus (4-5 våningar) 125-150 kvm per lägenhet

•

•

•

�0

KUMLA KOMMUN Scenario A

år 2025

25 000 invånare

Scenario B år 2050

Framtiden


25 000 invånare år 2025Invånarantal (2010) 20 214Invånarantal (2025) 25 000 Genomsnittlig befolkningsökningen per år(2009-2025)

300 personer

Bostadsbyggnadsbehov totalt (2009-2025)varav i - flerbostadshus - villor

2 400

Genomsnittlig bostadsbyggnadsbehov per år (2009-2025) - byggnationstakt

150

Typ av nybyggnation (2009-2025) - förtätning -utbyggnation

65 %35 %

Scenario B - Historisk framskrivning av befolkningutveck-lingen till 25 000 invånareDe senaste tio åren har Kumlas befolkning ökat med i genomsnitt 130 personer per år. I genomsnitt byggdes 68 lägenheter/bostä-der per år. Detta innebär att befolkningen har ökat med ca 1,9 personer för varje ny lägenhet/bostad som byggts. Den senaste tioårsperioden representerar en period av god befolkningstillväxt i jämförelse med om ett längre histiorisk perspektiv antas. Samma befolkningsökningstakt innebär att det tar 37 år för Kumla kom-mun att nå målet om 25 000 invånare.

I ett längre perspektiv (från 1970) har befolkningen ökat med i snitt 102 invånare per år och det har byggts ca 84 lägenheter per år. Ökningen blir då ca 1,2 personer per lägenhet.

��

Scenario A - visionen 25 000 invånare år 2025En sådan befolkningsutveckling skulle innebära en befolknings-tillväxt på ca 300 personer per år (att jämföra med en befolk-ningsökning på 100 personer i genomsnitt per år under perioden 1972-2010).

��

Hur ska planförslaget tol-kas? Planens huvuddragFramtida planeringsbehovFörslag till mark- och vatten-användning - tätort för tätort

Kumla kommun Kumla tätortHällabrottetÅbytorpSannahedEkebyKvarntorpHardemo/Brändåsen Landsbygden

•

•••

•••••••••

Framtida mark- och vattenanvändning

FörutsättningarPlan- och bygglagen, miljöbalken och de nationella miljö- och folkhälsomålen innebär en betoning på uppgiften att förebygga miljöproblem och att förvalta och utveckla vår byggda miljö med dess bebyggelse, grönområden, kommunikationsstrukturer och sociala liv. Översiktsplanen ska i första hand styra ett förlopp, inte beskriva ett sluttillstånd. En förändring är att planeringen inte längre ska leda till ett funktionsuppdelat pussel av separat markanvändning. I stället betonas sambanden mellan olika mark-användningsintressen. En rik och levande vardagsmiljö ses som en viktig utvecklingsfaktor. Sambandet mellan stad och land och mellan olika tätorter behöver lyftas fram särskilt.

Hur ska planförslaget tolkas?1) Översiktsplanens delar2) Utveckling mot år 2025-20353) Planområdet4) Utbyggnadsområden

Planförslaget består av del 1 med förslag till användning av mark, vatten, infrastruktur och grönstruktur. De förslag till mark- och vattenanvändning som anges ska understödjas och samverka med mål inom de olika sakområden som redovisas i översiktspla-nens del 2 ”Planeringsförutsättningar”. I del 3 redovisas kartor. Utbyggnadsområdena visar en möjlig förändring inom en 15 till 25-årsperiod. På längre sikt är osäkerheten mycket större.

Områden utpekade på kartan är schablonmässigt redovisade till innehåll och avgränsning. Ett område som förutsätts utvecklas huvudsakligen som bostadområde ska således innehålla just bo-städer, men också närservice, bostadsnära grönområden, publika lokaler m m.

Förslaget till mark- och vattenanvändning baseras på en utveck-ling som sträcker sig mot år 2025-2035. Målformuleringar och förslag till utbyggnader ska ses i detta perspektiv.

Översiktsplanen redovisas i en kommuntäckande beskrivning och karta samt fördjupning för varje tätort inklusive Hardemo/Brändåsen.

Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som sätter ut en riktning för hur Kumla kommun ska bebyggas och växa. Vissa projekt i planen kommer att genomföras inom 5 år, andra är mer osäkra i tid. Efterfrågan på bostäder ock lokaler, verksamhetsom-råden m m styr utvecklingstakten. Plan-, bygg- och bostadspro-grammet som antas årligen planerar ett till tre år fram i tiden och bör läsas parallellt med översiktsplanen för att få en bättre led-ning. De närmaste årens (inom ca fem år) planerade bostadsbyg-gande markeras särskilt i bostadsprojektlistorna i del 3.

��

Framtida mark- och vattenanvändning

FramtIda mark- och VattenanVändnIng

��


Framtida planeringsbehov Planen redovisar förändringar som planeras, vad som bör bevaras och övriga där det är oförändrade förhållanden. Dessutom redo-visas kvarstående motstridiga intressen och konsekvenser (främst miljö) samt hur planen ska genomföras.

Fördjupningar i översiktsplanen KumlaHällabrottetÅbytorpSannahedEkebyKvarntorpBrändåsen/Hardemo

Ytterligare mer detaljerade fördjupningar kommer att arbetas fram efter översiktsplanen för ”Kumla centrum” och ”Brånsta-Sånnersta”.

Förslag till mark- och vattenanvänd-ning - tätort för tätortDet fysisk-rumsliga perspektivetÖversiktsplanen presenterar strategier utifrån ett geografiskt per-spektiv, dvs. utifrån den plats man bor och verkar på, och visar en samlad bild av hur utvecklingen i kommunen planeras. Övergripande strategier för hela kommunen redovisas. Därefter redovisar planen separata avsnitt för varje tätort. Strategierna för de olika tätorterna beskrivs kortfattat under rubrikerna:

Nuläge/OrtsanalysAttraktionskraft/Vad är bra?Problem/Vad är mindre bra?Förslag till utvecklingsstrategi

1.2.3.4.5.6.7.

••••

Omvärlds-förutsättningar

Förutsättningar

Vision

Scenario 1 Scenario 2

Konsekvens-beskrivning och miljöbedömning

MålStrategier

Genomförande

ekonomiskaekologiska

sociokulturella

fysisk-rumsliga aspekter

��


1. Kumla kommun

��

1. Utveckling och förändringar Stadens avgränsning Det finns anledning att definiera stadens avgränsning mot om-kringliggande naturområden. I vissa fall för att undvika att ny be-byggelse exponeras ut mot orörda områden.

BefolkningstillväxtFör att nå målet om 25 000 invånare måste kommunen planera för en fortsatt positiv befolkningsutveckling (ca 300 invånare per år) vilket innebär att ca 100-150 nya lägenheter måste byggas per år och att en plan- och markberedskap måste finnas. Det måste även finnas en beredskap för hur en utebliven befolkningsökning ska hanteras. Kommunen ska, oavsett hur befolkningsutvecklingen ser ut utvecklas och förändras mot ett mer hållbart och bärkraftigt samhälle.

Kommunen måste aktivt planera för och marknadsföra alterna-tiva utbyggnadsmöjligheter. Samtidigt måste kommunen följa och analysera utvecklingen av service m m så att inte resurserna nyttjas olämpligt eller andra negativa effekter uppstår.

Komplettering, förtätning, utbyggnadPlanen redovisar utbyggnadsmöjlighet för ca 3 000 bostäder med nuvarande bebyggelsetäthet och trädgårdsstaden Kumla som un-derlag. Ca 85 procent av expansionen planeras i Kumla tätort till större koncentrerade utbyggnadsområden i norr och öster. Byg-gandet sker också i mindre enheter inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse.

Utbyggnaden av centralorten bör ske åt norr mot Örebro och åt öster i Brånsta-Sånnersta. Särskilt bör stråket och kopplingen mot Örebro via Marieberg/Mosås utvecklas i samverkan med Örebro kommun.

Nya verksamheter planeras i Norra Mos och norrut mot motor-vägen samt i Via, norr om riksväg 51. Kvarntorps industriområde kan förtätas och utvecklas åt söder.

BostäderUtbyggnads-, sanerings- och förtätningsområden för bostäder är koncentrerade (ca 85 procent) till Kumla tätort. Dessutom redo-visas nya bostäder i tätorterna Hällabrottet, Åbytorp, Sannahed, Ekeby samt Hardemo. För övriga byar och glesbygd redovisas inga särskilda områden utan enskilt intresse för bostadsbyggande får lämplighetsprövas utifrån översiktsplanens allmänna rekom-mendationer. Översiktsplanen redovisar dock möjliga förtätnings-områden i stråk där VA-nätet byggs ut.


�7

Faktaruta InvånarantalKumla kommun 1998

18 778 invånare totalt varifrån 12 518 i Kumla (67 %) 1 435 i Hällabrotet (8 %) 696 i Åbytorp (4 %) 396 i Sannahed (2 %) 314 i Ekeby (2 %) 161 i Kvarntorp (1 %) 3 151 i glesbygden (16 %)

Kumla kommun 200619 643 invånare totalt

varifrån 13 356 i Kumla (68 %) 1 794 i Hällabrotet (9%) 753 i Åbytorp (4 %) 387 i Sannahed (2 %) 335 i Ekeby (2 %) 3 018 i glesbygden (15 %)

Kumla kommun 200920 214 invånare totalt

varifrån 13 880 i Kumla (69 %) 1 783 i Hällabrottet (9 %) 753 i Åbytorp (4 %) 383 i Sannahed (2 %) 342 i Ekeby (2 %) 3 073 i glesbygden (15%)

•

•

•


��

Övriga anläggningar och infrastrukturSom vägreservat redovisas Östra ledens fortsättning söderut, öster om gamla Kumla by, och en eventuell förlängning norrut direkt till infarterna vid länsvägarna 641 och 690, samt en ny sträckning av länsväg 646 norrut mot länsväg 641 (närmare E20). Dessutom redovisas en anslutning med motorväg E20 nordväst om Åbytorp vid Sickelsta rastplats.

En alternativ sträckning av järnvägsspåret till Via industriområde är att spåret dras söderut, istället för som idag norrut till Kumla stationsområde samt ett spår söderut från Kvarntorp.

Två områden lämpliga för vindkraft är i nordväst utmed motorvä-gen (E20) eller i södra delen av Kvarntorp.

Tidigare och nya reservat för gasledningen bör redovisas efter samråd med berörda intressenter.

Några nya kraftledningsstråk redovisas ännu inte.

Några planerade täktområden finns inte redovisade.

UtredningsprojektFör att Kumla långsiktigt ska kunna erbjuda ett större verksam-hetsområde i strategiskt läge bör förutsättningarna för en even-tuell utbyggnad väster om motorvägen och Åbytorp utredas, ett läge kan vara i Steneskogen. En direkt anslutning till motorvägen skulle i så fall finnas vid Sickelsta rastplats. Denna anslutning skulle ge en bättre trafikmatning till Åbytorp och västra Kumla m m. Alternativa lägen kan vara söder eller sydväst om Åbytorp med anslutningsmöjlighet till trafikplatsen för riksväg 51. Örebro kommun redovisar ett godsstråk väster om tätorten och utreder framtida person och godstrafik på stambanan i sin översiktsplan. Detta är en mellankommunal fråga som berör också Kumla och Hallsbergs kommuner. Kumla kommun bör utreda om ett gods-stråk senare ska redovisas i översiktsplanen exempelvis väster och parallellt med E20.

LandskapsbildFörändringar som påverkar landskapsbilden men som planmässigt kan vara svåra att styra är omställning av jordbruk till exempelvis energigrödor eller dylikt.

ServiceMålsättningen är att allmän service i form av förskolor och skolor fortsättningsvis ska finnas i Kumla kommuns olika delar samt i de mindre tätorterna (med undantag av Kvarntorp). Den befintliga samlade bebyggelsestrukturen i kommunen kommer således i prin-cip att bibehållas med vissa kompletteringar och utbyggnader.

GränsdragningEn viss förändring av kommungränsen sker om justeringar av gränsen mot Hallsberg fortsätter. Berörda områden är söder om Sannahed samt väster om centralorten där Hallsberg redovisar väg-reservat och utbyggnadsområden för industri och bostäder. Kumla kan ha intresse av att på lång sikt utvidga Kvarntorps industriom-råde söderut, vilket kräver en diskussion om kommungränsen även där.

Oförändrad markanvändningFör den större delen av kommunen föreslås inga förändringar och inga särskilda bevarandeplaner. Markanvändningen antas fortsätta som idag. Enstaka förändringar som dock kan ske i form av ny-byggnad eller dylikt ska lämplighetsprövas från fall till fall.

GenomförandeEtt genomförande av planen kräver en fortsatt aktiv markpoli-tik där kommunen förvärvar mark för utbyggnadsområden och närströvområden eller för andra bevarandeändamål då inte andra skydd såtgärder eller avtal kan genomföras. Totalt behöver kom-munen förvärva ca 680 ha mark om all mark som redovisas ska tas i anspråk.

Utbyggnadsområden och bevarandeområden måste säkerställas med hjälp av detaljplanläggning, reservatsbildning och andra lämp-liga skydd m m. En god planberedskap behövs för att kunna möta en starkare tillväxt av kommunen än vad som antagits. Därmed krävs en fortsatt kontinuerlig planeringsprocess med översyn och fördjupningar av översiktsplan samt program och samråd för de-taljplaner i kommunens olika delar, så att planläggning och utbygg-nad m m kan genomföras utan förseningar när behov föreligger. Kommunala utbyggnader i form av service, infrastruktur, parker m m prövas och prioriteras i den årligen framtagna treårsbudge-ten. En befolkningsutveckling och nyproduktion kräver utvecklad marknadsföring, analyser, enkäter och dylikt som fastställer behov, intressen, efterfrågan, nya former av samverkan, brukarinflytande m m. Den fysiska, ekonomiska och sociala planeringen ska sam-ordnas både på kort och lång sikt.

��


2. Övergripande riktlinjer för bebyggel-senStadsbyggnadsprinciper

Måttlig täthet.Transportnät med genomströmming.Hushöjd anpassas till stadsbilden. Vissa högre byggnader

som Kv. Sylen kan tillåtas i särskilt utvalda områden. Integration av arbetsplatser/verksamheter och bostäder.Husutformning, bygg inom den befintliga staden.Lägenheter för äldre och ungdomar i centrala lägen.Tillgängligheten ska ägnas stor omsorg.Tillgång till närgrönska.

Befintliga stadsdelar och bebyggelsemiljöerTrädgårdsstadstradition, villastaden, centrumområden

(sammankoppling av västra och östra delen).

Kompletterings-, förtätnings- och omvandlingsområdenVarsam förtätning/kompletteringByggnad placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt

med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till övriga värden som finns på platsen.

Byggnaden ska ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande och lämplig för byggnaden som sådan och som samtidigt ger en god helhetsverkan.

UtbyggnadsområdenNya utbyggnadsområden i tätorten Kumla ska ligga inom

cykelavstånd till centrum (fyra till fem km), vilket motsvarar en radie på ca tre km fågelvägen.

Utbyggnad av bostäder koncentreras till befintlig infra- truktur och samhällsservice i centralorten, men bör också ske i övriga tätorter (dock för närvarande inte i Kvarntorp) och på landsbygden där lämplig lokalisering är i befintliga bebyggelsestrukturer nära kommunikationer och eventuell service.

•••

•••••

•

••

•

•

•


�0

Kv. Sylen

Kv. Snickaren

Villa i Skogstorp

LandsbygdPå landsbygden påverkar nya byggnader omgivningen i stor ut-sträckning. Därför bör ny bebyggelse utformas enligt den lokala byggnadstraditionen.

Husen bör ha enkel rektangulär planform och taken måttlig lutning (30-40 grader).Träfasader och tegeltak används i regel.Fönster och dörrplaceringar bör inte avvika från traditionell bebyggelseutformning i närområdet.Husfärgen ska inte avvika från de traditionella färgerna i om-givningen. Komplementbyggnader bör uppföras fristående.Ekonomibyggnader bör placeras så att de ansluter till gårds- och bybildningar. Vid lokalisering av ny bebyggelse måste också hänsyn tas till riktlinjerna i Planeringsförutsättningarna i del 2. Som exempel kan nämnas kultur- och naturvärden, landskapsbild, miljö- och riskfaktorer (buller, strålning, transporter m m) , vatten- och avloppsförhållanden.

BevarandeVärdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras.De värdefulla naturmiljöerna som redovisas bland allmän-

na intressen bör bevaras och i vissa fall säkerställas med förordnande eller reservatsbildning.

Ny bebyggelse eller andra förändringar som riskerar na- turintressen bör inte tillåtas.

Beträffande kulturmiljöerna kan i de flesta fall nybyggnader tillåtas om det inte påverkar miljön negativt.

•

••

•

•

•

••

•

•

��


��

2. Kumla tätort

1. Kumla tätortKumla tätort idagI centralorten Kumla med ca 13 880 invånare bor ca 70 procent av kommunens invånare. Ca 45 procent av bostäderna i Kumla tätort är småhus. Förutom stadskärnan, centrum med ca 3 400 invånare, är Kumla en utpräglad trädgårdsstad med enbostadshus. Andra karakteristiska inslag är f.d. skofabriker med direktörsbo-städer.

Utveckling och förändringarÖversiktsplanens inriktning med förväntad befolkningstillväxt och planerad bostads- och industriutveckling utgår från att de mesta förändringarna i form av utbyggnader planeras i centralor-ten Kumla.

BebyggelseEfter att Kumla tidigare byggts ut åt söder på jordbruksmark redovisar planen nu den långsiktiga utbyggnaden åt norr, i jord-bruks- och skogsområden. I första hand planeras för nya bostä-der i mindre enheter - oftast som kompletteringar, förtätningar och saneringar i de mer centrala och halvcentrala delarna. Detta överensstämmer med den mindre stadens kvaliteter och fördelar (ekonomiskt, socialt, miljömässigt, kulturellt, korta avstånd m m). De nya områden som planeras attbebyggas med bostäder under planperioden är åt norr och i öster i Sånnersta/Brånsta samt västerut.

Totalt beräknas ca 2 000 nya lägenheter kunna inrymmas i tät-orten Kumla vilket skulle betyda en utbyggnadstakt med ca 100 lägenheter per år under planeringsperioden (20 år).I centrum ska bebyggelsen vara ”stadsmässig” med i huvudsak fyra till fem våningar höga putsade stenhus. Bebyggelsen ska också anpassas till kulturhistorisk värdefull miljö. För att utnyttja befintlig service effektivt, motverka segregation och få bra pe-dagogiska förutsättningar måste stor hänsyn tas till bebyggelse-struktur och utbyggnader inom respektive skolområde.

I övriga delar av tätorten bör den mer småskaliga trädgårds- och villastadens karaktär vara normgivande för ny bebyggelse.

IndustriIndustriutbyggnad har skett och sker inom Via, Norra Mos, Fylsta och Sörby. Områdena har olika karaktär och inriktning på verksamheten beroende på storlek, infrastruktur närhet till bostä-der med mera. Fylsta och Sörby som i huvudsak är uppbyggda i centrala områden som Kv Oxen vid Västra Drottninggatan och Bandindustri kan på sikt omvandlas till andra verksamheter och ändamål.

Faktaruta Invånarantal 1998: 12 500 Invånarantal 2009: 13 880Befintlig service: Skolor f-9, gymnasium, förskolor, dagligvaruhandel, detaljhandel, frisörer, res-tauranger, bibliotek, parker, idrottsplatser m mAntal framtida tomter och lägenheter: 2 000

•••

•

��


Lista över bostadsprojekt inom 5-10 år. Komplett lista finns i del 3.Kv. Gladan/Rapphönan, Agegatan - ParkgatanKv Staren, SkolvägenKv. Mäklaren, Köpmangatan - Oden-gatanKv. Fiskalen, Götgatan - Marielunds-gatanKv. Hovslagaren, Götgatan - Sveavä-genWilléngatanKorsta byar, by 7 KorstagatanBrändåsvägen - St.Torgils väg, Wal-lenstråles vägKv. Lien, DalagatanKv. Rörläggaren, S. KungsvägenKv. Hackspetten, SörbyvägenKv. Uttern. Idrottsgatan Hardmoga-tanKv Sparven m fl. VillagatanSmedstorp norra och förtätningSkogstorp, SkogstorpsgatanLoviselund, Matildelund, RyttartorpetKv. Tryckaren, Sörby by 1, Hantver-karebacken Sörby, by 2SkogsgläntanHällabrottetÅbytorpSannahedEkebyHardemo

��

I Södra Via kan ytterligare större områden planläggas. Området Norra Mos-Sörby kan expandera åt nordväst mot motorvägen. Dessutom sker en ständig strukturomvandling, yteffektivisering m m som gör att befintliga fastigheter utnyttjas och behovet av ny industrimark kan bli lägre än tidigare.

GrönstrukturenGrönskans kvaliteter behöver uppmärksammans vid alla föränd-ringar och ombyggnader. I arbetet med att utveckla staden bör grönstrukturen förstärkas och göras tydligare för både boende och besökare. Inför varje planerad exploatering ska den eller de berörda grönytornas funktion i staden undersökas ur ett socialt, ekologiskt och kulturellt perspektiv (grönplan).

Grönt som ett stadsbyggnadselementI Kumla är grönskan ett betydande inslag i stadsbilden. Kumlas karaktär som luftig och grön stad skapas av en variation av na-turtyper, parker, torg och alléplanterade gator. Det är därför av särskild vikt att man inte betraktar stadens gröna ytor som “rester av natur” eller “icke bebyggd mark” utan som just ett element i stadsbyggandet. I takt med att Kumla växer kommer behovet av attraktiva parkområden också att öka.

Befintliga parker ska förbättras och nya utvecklas till ett varierat nätverk av olika typer av grönområden. Inom nätverket finns ett antal prioriterade grönområden som är särskilt viktiga element i nätverket och som ska utvecklas vidare. Staden gröna ytor ska länkas samman med hjälp av så kallade gröna stråk. Stråken ska ge möjlighet att röra sig i grön miljö genom staden och öka till-gängligheten till rekreationsområden i stadens utkanter.

Flygbild över Via industriområde


��

AnläggningarKommunal serviceEtt nytt område för kommunal service (skolor m m) reserveras i Sånnersta-Brånsta. Övriga förändringar förväntas främst i anslut-ning till befintliga enheter. Kommersiell service i form av butiker koncentreras till centrum, men viss kompletterande handel kan bli aktuell i de yttre bostadsområdena. Handel för varor som inte pas-sar in i centrum bör kunna tillåtas exempelvis utmed infartsstråket norr om vägtorget.

Natur och fritidÖster om Kumlasjön och Djupadalsbadet genomförs en stor satsning under flera år med nytt badhus, växthus, sjöanläggning, lekplats, gång- och cykelvägar och motionsslingor. Fortsatt ut-byggnad med grönytor, sjöanläggningar, koloniträdgårdar samt ridområde med flera fritidsverksamheter planeras norr om re-ningsverket och öster om Östra leden.

Den tätortsnära Säbylundssjön och mossområdet kommer allt ef-tersom torvtäktverksamheten avslutas bli alltmer intressant för fri-tidsaktiviteter, varvid eventuella krav på diverse nya anläggningar kan behöva tillgodoses.

Planer finns för en ny ridanläggning i Sörby. Anläggningen i Örsta utvecklas med bland annat nya banor för islandshästar.

Vatten och avloppÖvriga förändringar i form av anläggningar är nya dagvatten-dammar vid verket. Förutom det planerade vattenlandskapet i östra Kumla bör våtmarksområdet vid reservatet Björka lertag utvecklas norrut utmed Stenebäcken. Efter dessa utbyggnader får hela tätortens dagvatten- och avloppsnät en extra rening genom fördröjning innan det går ut i recipienterna. I samband med ny-exploatering kan dagvattenhanteringen behöva ses över och nya dammar krävas.

Säbylundssjön

Kumlasjön

TrafikPlanen redovisar en möjlig fortsättning av Östra leden söderut till Södra Kungsvägen, Korstavägen, Yxhultsvägen och norrut mot länsvägarna 641 och 690 vid Norra Mos-Smedstorp. Behovet och konsekvenserna av en förlängning utreds särskilt.

En ny sträckning av länsväg 646 föreslås norrut mot länsväg 641 närmare E20.

I övrigt planeras enbart interna gator i samband med utbyggnad av nya industri- och bostadsområden. Däremot föreslås flera tra-fiksäkerhets- och miljöbefrämjande åtgärder som cirkulationsplat-ser, bullerskydd och planteringar vid befintliga gator och vägar.

Utmed länsväg 529 är cirkulationsplatser med omgivande trädplanteringar lämpliga att använda för anslutningarna med länsväg 542/Västra Drottninggatan och länsväg 534 (Åbytorpsvägen).

Eventuell cirkulationsplats vid Radiogatan. Platsen bör samtidigt sänkas så att tillgängligheten blir bättre mot området Skogsgläntan.

Utmed Viagatan behövs cirkulationsplatser vid Stenevä- gen, Järsjögatan, Vissbergagatan och eventuellt vid riksväg 51.

Östra ledens södra anslutning till Södra Kungsvägen/ Yxhultsvägen utformas som cirkulation. Hällabrottsvä- gens anslutning med riksväg 51 kan få bättre säkerhet om trafik österut först leds under riksvägen och sedan ansluts från södra sidan.

Ny cirkulationsplats utmed länsväg 641 vid Smedstorp som förbättrar tillgängligheten till och från bostadsområ- det och ger en anslutning mot nya verksamhetsområden i ”Pokerskogen”

För ökad tillgänglighet för biltrafik mellan östra och västra Kumlaby ska en ny förbindelse (bil- och bussgata) utre das.

Gång- och cykelvägarFör att underlätta och stimulera till mer miljövänligt åkande be-hövs förbättringar och utbyggnader av gång- och cykelvägnätet samt en satsning på ”Lugna gatan-projekt”.

Föreslagna gång- och cykelvägar redovisas i del 2 och 3.

Planskilda korsningar behövs vid Fredsgatan, Köpmangatan-Jär-sjögatan, Vägtorget, länsväg 529/Västra Drottninggatan. Gång- och cykelstråk bör utvecklas mot Sånnersta från centrum och Kumlasjöområdet, där också planskildhet vid Hagendalsvägen/Södra Kungsvägen och gamla soptippen är möjlig att ordna över Östra leden.

•

•

•

•

•

•


��

�7


BevarandeDe kulturhistoriska byggnaderna och miljöerna enligt planeringsun-derlaget och bevarandeprogrammet bevaras. Riksintresseområdet Kumla by bör få ett särskilt skydd i form av detaljplan eller dylikt. Detta gäller särskilt om byn ska kompletteras med ny (anpassad) bebyggelse eller om Östra leden byggs ut åt söder. Tidstypiska de-lar av trädgårdsstaden Kumla och skoindustrin bevaras. Naturom-rådena vid Vargavrån och Kumlasjön bör dessutom utökas. När-ströv- och grönområden (Via, Kumlabyfältet, Kumlasjöområdet, Kungsparken, Vattentornsområdet, Smedstorpsåsen, Vargavrån och delar av ”Pokerskogen”) bevaras. Tillgänglighet, funktion och attraktivitet bör i flera fall förbättras och utvecklas enligt grönpla-nens riktlinjer.

GenomförandeKompletterande markköp behövs för att öka handlingsberedska-pen för utbyggnader eller garantera bevarande m m av närströv- och grönområden. Stora delar av de planerade utbyggnadsom-rådena ägs redan av kommunen. Fortsatta markköp krävs dock i Brånsta-Sånnersta, Norra Mos, Södra Via och i centrala delar av tätorten. Bevarande av särskilda miljöer och byggnader kan också regleras genom avtal eller dylikt med fastighetsägare.

Flygbild över Brånsta-Sånnersta

3. Hällabrottet

��

3. HällabrottetHällabrottet idagHällabrottet är med ca 1 800 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger ca tre kilometer öster om Kumla. Hälla-brottet har en kulturintressant tradition i stenindustrin. Samhället präglas av småhusbebyggelse samt Yxhults f.d. industriområde i öster. Serviceutbudet i centrum har efter hand minskat. I Häl-labrottet ligger Hästhagsbrottet, som är ett av kommunens tre friluftsbad, och det finns flera vandringsleder. Yxhults idrottsplats är en naturlig samlingspunkt i samhället med bollplaner, klubb-stuga och omklädningsrum samt motionsspår. En ny intressant ”kulturbyggnad” är Örsta galleri.

Länsbussen Kumla-Kvarntorp/Sköllersta passerar Hällabrottet ca 10 gånger per vardag.

Utveckling och förändringarNågra större förändringar planeras eller förväntas inte i Häl-labrottet utöver bostäder. Utbyggnad av bostäder planeras i sydvästra delen (sluttning med utsikt åt väster, ca 30 småhus), i öster norr om Kantgatan (ca 50 småhus) och i sydöst - söder om Yxhultsvägen (ca 50 småhus). Viss förtätning är också möjlig ös-ter och norr om centrum (ca 30 bostäder/lägenheter). Dessutom finns ca 15 strötomter. Totalt ryms ca 175 bostäder/lägenheter i de redovisade områdena.

För nya industrier eller dylikt finns verksamhetsområdena Norra Yxhult samt Södra Yxhult, där omstrukturering och förtätning är möjlig efter sanering. Ett större verksamhetsområde med möjlig järnvägsanslutning redovisas väster om Trafikcenters anläggning. Om ett alternativt läge för Kvarntorpsspåret ordnas söderut blir det inte möjligt med anslutning i nordöstra Hällabrottet.

Centrummiljön måste ytterligare förbättras så att servicen kan bibehållas och utvecklas. De intressanta landskaps- och naturmil-jöerna (f d industri-, upplags- och täktområdena) norr och öster om södra fabriken bör utvecklas som frilufts- och aktivitetsom-råden. Hänsyn måste dock tas till de kulturhistoriskt intressanta miljöerna med fältugnarna och brotten m m.

AnläggningarBeträffande anläggningar bör gång- och cykelvägen fortsätta byggas ut mot Kumla utefter Yxhultsvägen samt mot Kvarntorp. Även en ny gång- och cykelväg utmed Holmagatan förordas. Dagvattnet från Hällabrottet samlas upp i Romarebäcken som är ansluten till Kumlaån söder om f d Televerkets anläggning i kanten av ett skogs- och åkermarksområde. Utöver Hällabrottets dagvatten fångar Romarebäcken upp avrinningen från Sånnersta och Brånstas skogsområden varför behov, utförande, läge och dimensionering av ett eventuellt fördröjningsmagasin måste utre-

Faktaruta Invånarantal 1998: 1 400Invånarantal 2009 : 1 783Befintlig service: butik, pizzeria, två skolen-heter med skolår 1-5, två förskolor, två kyrkorAntal framtida tomter och lägenheter: ca 175

•••

•


��

Nordsjön med Kvarn-torpshögen i bakgrunden

das särskilt. Den f d reservvattentäkten i det kalkrika Sandstens-brottet kan, om miljön inte påverkas negativt, eventuellt vara en resurs. VA-ledningen bör även anslutas mot Kumla via Brånsta-Sånnerstaomrdået. Om skjutbanan i Sånnersta behöver flyttas kan ett läge i södra Hällabrottet vid Hynneberg vara lämpligt.

BevarandeDen kulturhistoriskt intressanta Yxhultsmiljön med den ursprung-liga stenverksamheten måste bevaras. Främst gäller detta bebyg-gelsen runt Trilobiten och naturmiljöerna kring de gamla brotten norr, öster och söder om bebyggelsemiljön. Tätorten har god till-gång till närliggande strövområden i skog som bör bevaras. Vissa privatägda områden i sydväst är dock hotade av slutavverkning.

Oförändrad verksamhetDe planerade och förväntade förändringarna är begränsade varför nuvarande struktur och markanvändning i huvudsak gäller även fortsättningsvis.

GenomförandeKompletterande markköp, avtal, skyddsföreskrifter eller dylikt be-hövs om närströv- och kulturområdena ska kunna säkerställas.

För att bevara natur- och kulturmiljön söder om Trilobiten bör ett lokalt naturreservat bildas. Trafiken på byvägen väster om Tri-lobiten bör ledas om till den större vägen öster om f.d. ”Yxhults huvudkontor”.


�0

Badbrottet


��

4. Åbytorp

4. ÅbytorpÅbytorp idagÅbytorp ligger ca 2 km väster om Kumla. Åbytorp består i huvudsak av friliggande småhus och en mindre centrumbildning med skola, två kyrkor samt ca 25 hyreslägenheter i mindre fler-bostadshus. Samhällets näringsliv består av två handelsträdgårdar, ett par skofabriker, hantverk i mindre skala och i övrigt jordbruk. Dessutom finns en idrottsplats (Hagavallen) med bollplaner och klubbhus med omklädning, samt närliggande strövområden med motionsspår. Länsbussen mellan Kumla-Götabro/Brändåsen pas-serar Åbytorp ca sju gånger per vardag.

Utveckling och förändringarEfter några expansiva utbyggnadsperioder med småhus har (liksom i övriga mindre tätorter) ingen mer omfattande ny bebyg-gelse tillkommit på senare år. Även fortsättningsvis förväntas en begränsad utbyggnad. Områden för ny småhusbebyggelse plane-ras i Långgällaområdet (ca 50 småhus) och i västra delarna (ca 20 småhus). Som förtätning i centrum ryms ca 10 lägenheter. Dess-utom finns strötomter för ca 10 småhus. Totalt reserveras mark för ca 100 nya lägenheter/bostäder i småhus. Även om det inte föreligger något direkt behov av nya arbetsområden reserveras mark i väster närmast motorvägen. Ett större verksamhetsområde väster om motorvägen i del av Steneskogen alternativ söderut mot riksväg 51 ska utredas. Befintlig service som förskola, skola, fritidssysselsättning m m måste bevaras och om möjligt utveck-las för att tätorten ska fungera som en bra bostadsort. Det finns planer på om-, till- eller nybyggnad av skolan. Centrumbildningen bör förtydligas och förstärkas bland annat med ett nytt torg eller dylikt.

AnläggningI planen redovisas en ny anslutning mellan motorvägen E 20 och Sickelsta nordväst om Åbytorp. Syftet är att underlätta för trafik till tätorterna Kumla och Åbytorp och att fördela trafiken från motorvägen till tätorten Kumla, samt ansluta till ett eventuellt verksamhetsområde väster om motorvägen. Utvecklingsmöjlig-heterna för Åbytorp och västra Kumla skulle stärkas av dessa satsningar.

��

Faktaruta Invånarantal 1998: 700 Invånarantal 2009: 753Befintlig service: skola från årskurs 1-5, för-skola, två kyrkorAntal framtida tomter och lägenheter: 100

•••

•



��

BevarandeByggnader och miljöer nämnda i bevarandeprogrammet och pla-neringsunderlaget bevaras. Närliggande natur- och strövområden bör bevaras för det rörliga friluftslivet. Området kommer dock att begränsas avsevärt om ett verksamhetsområde skulle utvecklas i Steneskogen.

Oförändrad verksamhetDe planerade och förväntade förändringarna med undantag för ett eventuellt större verksamhetsområde är begränsade, varför nuvarande struktur och markanvändning i huvudsak gäller även fortsättningsvis.

GenomförandeKompletterande markköp, avtal eller dylikt behövs om närströv-områdena ska kunna säkerställas och/eller om verksamhetsom-rådet ska planläggas. Planförhållanden, fastighetsbildningar m m gällande västra delen av tätorten behöver ses över.

Stene skola i Åbytorp

5. Sannahed


��

5. Sannahed Sannahed idagSannahed ligger ca två kilometer söder om Kumla. Sannahed var under 1800-talet ett övnings- och lägerområde för två militära regementen. Ett av många minnesmärken från denna tid är den vackra officersmässen som idag nyttjas vid olika festligheter. I Sannahed firar många Kumlabor årligen midsommar. Sannahed präglas av främst småhus- och radhusbebyggelse, kulturhistoriskt intressanta miljöer från militärtiden och i övrigt av jordbruksbe-byggelse. Dessutom finns äldreboendet Hemgården, samlingslo-kal, museum, idrottsanläggning med speedwaybana, fotbollspla-ner och vandringsled genom kulturhistoriskt intressanta miljöer. Länsbussen Örebro-Kumla-Hallsberg passerar Sannahed ca 17 gånger per vardag. Invånarantalet har inte förändrats nämnvärt under de senaste tio åren.

Utveckling och förändringNågra påtagliga förändringar av tätorten föreslås inte. Den bo-stadsbebyggelse som kan bli aktuell lokaliseras till fältet mellan Lägergatan och Hedgatan, ett område väster om Beväringsgatan samt norr om Finkvägen och eventuellt som mindre komplette-ringar i ”parkområdet” norr om Hemgården. Områdena rymmer totalt ca 80 lägenheter. I samband med att VA byggs ut runt sam-hället och mot Hallsberg kan kompletterande enstaka bostäder tillåtas utmed byvägarna. Några särskilda verksamhetsområden föreslås inte. Gång- och cykelvägen från Kumla till Sannahed bör få en fortsättning mot Hallsberg, förslagsvis utefter länsvägen.

BevarandeDe kulturhistoriskt intressanta byggnaderna och miljöerna från mi-litärtiden som i stor utsträckning präglar Sannahed ska bevaras och utvecklas. Förutom områdena i norr och öster har ett större om-råde i sydvästra delen och skyttegravarna i västra skogen bevarats. Natur- och grönområdena i norr (parken) och i väster (skogen) bevaras med vissa begränsade undantag (se avsnittet Förändringar). Nykvarn- och Ralaområdet norr om Sannahed bör bevaras och utvecklas som natur-, kultur- och rekreationsområde.

Oförändrad verksamhetDen mesta markanvändningen förblir oförändrad. Vissa utbyggna-der och förändringar är möjliga inom befintliga strukturer. Några förändringar avseende eventuella olägenheter från jordbruk (djur-anläggningar) och speedway, som också påtagligt präglar orten, fö-reslås inte.

GenomförandeKommunen fortsätter att tillsammans med lokala föreningar m fl utveckla ”militärminnet Sanna Hed” enligt utredning från 1998. Utbyggnad av gång- och cykelväg och vatten och avlopp bör pla-neras i samverkan med Hallsberg.

Faktaruta Invånarantal 1998: 398Invånarantal 2009: 383Bostadsbestånd: Befintlig service: serviceboende, förskola och skola från årskurs 1-5, Antal framtida tomter och lägenheter: 60

••••

•

Officersmässen i Sannahed

��

��

6. Ekeby



�7

6. EkebyEkeby idagEkeby ligger i den östligaste delen av Kumla kommun, vid riksväg 51 mellan Kvarntorp och Örebro. Med ca 10 km till Kumla och ca 13 km till Örebro är kontakten med Örebro universitet och dess utbildningsutbud bra. Ekeby består av äldre byggnader av skilda karaktärer i anslutning till kyrkan, samt ett senare uppfört villaområde och ett antal hyreslägenheter. Tätorten utgör också ett centrum i större omland med jordbruksbebyggelse. Större strövområden finns väster om riksvägen. Ekeby har bättre kom-munikationer med Örebro än med Kumla genom att Pålsboda-Odensbacken-bussarna passerar ca 30 gånger dagligen i vardera riktningen jämfört med ett par turer mot Kumla.

Utveckling och förändringTätorten har efter hand fått en förbättrad service. Detta bör yt-terligare kunna stimulera till utbyggnad av bostäder nu när även närheten till, och bra kommunikation med Örebro och universi-tetet ger goda förutsättningar för utveckling. Möjliga bebyggelse-områden för bostäder redovisas i en fördjupad översiktsplan för Ekeby. Dessa ligger söder om gamla byn samt i sydvästra delen. Med hänsyn till servicens placering och gång- och cykelavstånd är en utbyggnad åt norr möjlig om bebyggelsen tar hänsyn till landskapsbilden mot kyrkan. En anpassad försiktig förtätning av gamla byn bör också vara möjlig. Områdena beräknas rymma totalt ca 70 lägenheter/bostäder. Frommestaområdet väster om Ekeby och riksvägen har under de senaste 25 åren ”spontant” byggts ut med småhus. En fortsatt komplettering bör vara möjlig om vatten och avlopp kan klaras. Bussförbindelserna mot Kumla behöver förbättras. Naturområdet utefter ån bör göras mer tillgängligt. Bland annat skulle en gångbro över bäcken i norr ge bättre närhet till service om byn förtätas.

AnläggningarGång- och cykelväg bör byggas utefter Ekebygatan och på sikt även mot Kumla utmed länsväg 647 (som också behöver förbätt-ras för att bättre knyta samman Ekeby med Kumla). Hastighets-dämpande åtgärder föreslås mellan bygdegården och bollplanen norr om Ekebygatan. Vatten och avlopp planeras att byggas ut i Frommesta, väster om riksvägen.

Faktaruta Invånarantal 1998: 323 Invånarantal 2009: 342Bostadsbestånd: Befintlig service: kyrka med församlingshem, förskola och skola för årskurs f-5, bygdegård, bensinstation med servicebutik, tennis- och bollplaner, ett rikt föreningslivAntal framtida tomter och lägenheter: 70

••••

•

BevarandeBebyggelsemiljön utmed länsvägen och kulturlandskapet med kyrka och fornlämningar har ett kulturhistoriskt värde som bör bevaras. Området vid dammen och närmast utmed ån har ett visst naturvärde.

Oförändrad verksamhetDen mesta markanvändningen förblir oförändrad.

GenomförandeDiskussioner genomförs med berörda fastighetsägare i byn för att utröna möjligheterna till eventuell förtätning och komplettering.

I Frommestaområdet väster om riksvägen förs diskussioner med markägare om utbyggnad av vatten och avlopp. Detta skulle möj-liggöra fortsatt utbyggnad med småhus i området.

��


Flygbild över Ekeby

Flygbild över Ekeby


��

7. Kvarntorp

7. KvarntorpKvarntorp idagKvarntorp har varit den minsta av kommunens tätorter och utgörs av gammal bruksmiljö. Sedan 2009 räknas Kvarntorp inte som tätort enligt statistiska centralbyrån. Området hade sin storhetstid under skifferoljeepoken då samhället blomstrade. Idag erbjuds boende i en grön och luftig miljö i främst flerbostadshus. Kvarntorp har förutom karaktären av industri- och bostadsområ-de på senare år även utvecklats till fritidsområde med restaurang, golfbana, vandringsleder med mera samt flera kulturella inslag som exempelvis Konst på hög. Trots områdets storlek börjar det bli konkurrens mellan olika mark- och vattenanspråk. Arbetet med återställning av den tidigare starkt påverkade miljön efter Skiffe-roljebolagets m fl verksamheter fortskrider. Industriområdet änd-rar karaktär allteftersom saneringen fortgår och ett antal moderna verksamheter har etablerat sig i området. Befolkningsutvecklingen i bostadsområdet har däremot varit negativ. Rivning av 44 lägen-heter fördelade på 11 flerbostadshus har genomförts. Länsbussen Kumla-Sköllersta passerar Kvarntorp ca sju gånger per vardag.

Utveckling och förändringPlaner finns på att fortsätta utveckla området som industri- och fritidsområde. Även om rivningar och upprustningar har skett är villkoren för bostadsområdet inom överskådlig tid inte så gynn-samma. Plats för ny bostadsbebyggelse finns inom området.

Inom industriområdet finns ledig planlagd mark. Genom fortsatta saneringar, omstruktureringar m m kan mer mark tas i anspråk för expansion i före detta Yxhult AB:s industriområde. En fort-satt expansion kan även ske söder och väster om SAKAB.

I första hand bör industrier och anläggningar som överensstäm-mer med Kvarntorps karaktär av lite tyngre och ytkrävande indu-strimiljö lokaliseras till området. Trafikövningsområdet väster om industriområdet ges möjlighet till utökning av banor m m i norr. Vid förändringar måste miljöutredningen ”Kvarntorp 2000” beak-tas. Resultatet kan medföra framtida åtgärder och restriktioner för markanvändningen. Dessutom måste hänsyn tas till fritidsintres-sen, närboende samt till dagens och framtidens miljökrav. Fortsatta åtgärder för att förbättra och återställa miljön kommer att vidtas och särskilt Kvarntorpshögens innehåll måste utredas vad gäller miljörisk eller resurs.

Bostadsområdet måste särskilt uppmärksammas för att undvika negativa konsekvenser. Alternativa användningar för en del lokaler i bostadsområdet är utbildning, forskning- och utvecklingsverk-samhet, övernattning, kontor, fritids-serviceverksamhet eller dy-likt. Genom förbättrad tillgänglighet, utveckling och upprustning av närområdet kan attraktiviteten öka.

70

Faktaruta Invånarantal 1998: 161 Invånarantal 2009: Kvarntorp räknas inte som tätort. Enligt nyckelkodområdesindelning bor 110 personer i Kvarntorp Befintlig service: Naturskolan och John Nord-landers byggutbildning

••

•



7�

Service i form av kiosk, butik eller bensinstation vid Kvarntorp-skorset, skulle vara en tillgång för bostadsområdet, men även för industriområdet, besökande och för den regionala trafiken. Inom det omgivande fritidsområdet kan förändringar i form av olika ty-per av nya anläggningar, banor eller dylikt tillåtas.

I första hand bör området göras mer tillgängligt genom fortsatt satsning på leder m m. Även kulturaktiviteter som museum, fos-silletning m m bör utvecklas. Hänsyn måste också tas till områdets olika karaktärer och kultur-, natur- och miljövärden. Vid utveckling och förändring av fritids-, kultur- och bostadsområdet måste hän-syn tas till den omgivningspåverkan i form av störningar och risker som kan uppkomma runt industriområdet samt förorenad mark eller dylik. Dagens krav och industrins tekniska möjligheter bör innebära att skyddsområdena (inre och yttre) kan tillämpas mer flexibelt.

AnläggningarBeträffande övriga anläggningar ska en ny dragning av riksväg 51 (Norrköpingsvägen) från Kvarntorpskorset och söderut genom-föras de närmaste åren. Trafikanslutning från industriområdet sker via Ljungströmsvägen mot Kvarntorpskorset där ytterligare cirku-lationsplats planeras. Industrier som nyttjar och producerar större energimängder (inkl. överskottsvärme) föreslås kopplas samman med fjärrvärmenätet via en ny kulvert direkt mot Örebro, vilket ger en ”rundmatning” och därmed högre säkerhet i värmesyste-met.

Eon och SAKAB:s anläggningar ges möjlighet att utvecklas väs-ter- och söderut. Med hänsyn till läge och vindförhållanden med mera kan de södra delarna också vara lämpliga för vindkraftverk. Långsiktigt bör även en ny dragning av järnvägsspåret prövas söde-rut mot ”Katrineholmsspåret”. Spåret kan då få en högre standard med elektrifiering med mera. Det nya spåret skulle få en längd på fem km jämfört med det befintliga mot Kumla på sju km. Nuva-rande sträckning skulle kunna bli en bra cykelled till Hällabrottet och Kumla.

Kvarntorp industriområde


7�

BevarandeOmrådets kulturhistoriska miljöer (dagbrott, Kvarntorpshögen, den fossila åsen vid Norrtorpssjön m m), naturvärden och speci-ella landskapskaraktär bör bevaras. Därmed ska också skifferområ-det bevaras, varför någon brytning enligt kommunernas och läns-styrelsens tidigare uttalande inte bör ske.

Oförändrad verksamhetKvarntorp kommer att vara ett område i ständig förändring, dock med hänsynstagande till bevarandevärden och andra miljöfaktorer. Endast i det omgivande landskapet och områdena antas markan-vändningen förbli oförändrad. Detta överensstämmer också med ett fortsatt behov av ett yttre skyddsområde runt industrin där ny bostadsbebyggelse inte bör tillåtas.

GenomförandeMiljöprojekt kan genomföras om centrala bidrag eller dylikt bevil-jas. Fritidsområdena görs mer tillgängliga med vandringsleder och anläggningar för natur- och kulturaktiviteter m m. Hänsyn måste dock tas till eventuella miljöolägenheter i form av störningar från verksamheter, förorenad mark eller dylikt. Kommunen och berör-da industrier samverkar för att områdets gatu- och tomtmiljöer ska få en mer positiv och attraktiv utformning. Exempel på åtgärder är planteringar, gemensam skyltning, städning och ordnad uppställ-ning.

Konst på hög

7�


8. Hardemo/ Brändåsen

8. Hardemo/Brändåsen Hardemo/Brändåsen idagI Hardemo, som främst präglas av jordbruk i ett vackert kultur- och naturlandskap, finns utmed den nord-sydliga åsen en bebyg-gelsekoncentration vid kyrkan i norr och vid Brändåsen i söder. Invånarantalet har under den senaste tioårsperioden hållit sig relativt stabilt. Länsbussen Kumla-Hardemo-Hallsberg passerar Hardemo två gånger per vardag.

Utveckling och förändringarEn översiktlig utredning har visat på alternativa möjligheter till förtätning/komplettering av bostadsbebyggelsen utmed åsen vid kyrkan, i angränsande bymiljöer och i Brändåsen. I första hand bör en komplettering med nya bostäder prövas vid skolområdet. Nybyggnader måste, vad gäller placering och utformning, anpas-sas till den värdefulla kultur- och naturmiljön. Hänsyn måste även tas till flygets ”bullermatta”. Nya verksamhetsområden föreslås norr och söder om Brändåsens bensinstationsanläggning i den strategiska knutpunkten vid E20 och riksväg 50. ”Bilhandeln” (upplag m m) väster om Brändåsen utgör ett främmande inslag i kulturlandskapet och bör avvecklas.


7�

Faktaruta Invånarantal 1998: 710 (för-samling)Invånarantal 2009: Utmed hardemoåsen från Skyberga till Brändåsen bor 93 perso-ner. Befintlig service: förskola, gymnastiksal, skola med skolår 1-5 vid kyrkan och församlingshemmet, hembygdsgård, bensinstation med restaurang och service-butik Antal framtida tomter och lägenheter:

•

•

•

•

Flygfoto över Hardemo/Brändåsen


7�

AnläggningarFör att verksamhetsområdet ska kunna utvecklas bör området an-slutas till det kommunala VA-nätet, lämpligen genom en överens-kommelse med Hallsbergs kommun om VA-anslutning söderut mot Hallsbergsledningen. En utveckling av bostadsbebyggelsen utmed åsen förutsätter en separat gång- och cykelväg utmed den smala och kurviga länsvägen. Vägen bör lämpligen forsätta söde-rut mot Hallsbergs verksamhetsområden.

BevarandeKulturlandskapet utmed åsen liksom åsen i sig är av stort kultur- och naturvårdsintresse (delvis riksintresse) och ska bevaras. Ny bebyggelse utmed åsen och i kulturlandskapet måste anpassas till den värdefulla miljön.

Oförändrad verksamhetDe planerade och förväntade förändringarna är begränsade varför nuvarande struktur- och markanvändning i huvudsak fortsätter som förut.

GenomförandeEventuell ny bostadsbebyggelse initieras, utreds och genomförs av berörda markägare m fl i samverkan med kommunen.

Hardemo kyrka

7�

9. Landsbygd

9. LandsbygdLandsbygden idag På kommunen landsbygd (glesbygd) bor ca 3 000 personer i bebyggelsegrupper eller helt enskilt. Eftersom avstånden är små inom kommunen finns ingen direkt helt isolerad glesbebyggelse.

Utveckling och förändringKomplettering av byar kan ske genom förtätning, där den ur-sprungliga strukturen ska utgöra vägledning vid val av lämpliga lägen för nya hus. På så sätt kan ökad bykänsla skapas och byns struktur förstärkas genom den nya bebyggelsen.

Förtätning är enklare att tillåta när gemensamt, oftast kommunalt, vatten och avlopp (VA) är utbyggt.

Byggandet i övriga landsbygden sker i mindre enheter inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Lämplig lokalisering på landsbygden är i befintliga bebyggelsestrukturer nära kommuni-kationer och eventuell service. På landsbygden kan det vara väl så effektfullt med bybildningar om bara tre till fyra hus i jämförelse med att alla bygger på var sitt håll.

På landsbygden påverkar nya byggnader omgivningen i stor utsträckning. Därför bör ny bebyggelse på landsbygden utformas enligt den lokala byggnadstraditionen. Se riktlinjer på sidan 51.


77

Konsekvensbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning

Likheter och skillnaderMiljöbedömning och konsekvens-beskrivning för Kumla 25 000

••

7�

Miljökonsekvensbeskrivning och kon-sekvensbeskrivningÖversiktsplanen visar den framtida mark- och vattenanvändning-en och tydliggör framtida förändringar. Förändringarna kan dock innebära konflikter mellan olika mål och intressen varför alla fö-reslagna förändringar ska konsekvensbedömas ur ett ekonomiskt, miljömässigt, socialt- och kulturellt perspektiv. I konsekvensbe-dömningarna lyfts konflikterna mellan de olika delmålen fram. Många argumenterar idag för att befintliga konsekvensbedöm-ningar inte tillräckligt behandlar relationen och beroendeförhållan-det mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter och att bedömningarna behöver breddas. Svårigheten i arbetet är dels att det geografiska läget för en föränd-ring inte alltid är exakt bestämt i planen, dels att tidpunkten för åtgärden inte är fastlagd. Detta innebär att förutsättningarna kan variera över tid. En av konsekvensbedömningarnas uppgifter är därför att uppmärksamma de olika komponenterna i planeringen för ett hållbart samhälle. På grund av begränsade resurser kan inte alla föreslagna förändringar konsekvensbedömas, utan bedömning-en begränsas till de större, kommunövergripande förändringarna.

Konsekvenser för Kumla kommun Eftersom omvandling av befintlig bebyggelse eller andra exploa-terade områden inte räcker måste tätortsnära jord- och skogsmark tas i anspråk för ny bebyggelse. En viss konflikt kan uppstå när närströvområden behöver tas i anspråk. Konflikten mellan beva-rande av grönområden i och nära tätorterna samt förtätningsin-tressen måste särskilt uppmärksammas och konsekvensbeskrivas i varje enskilt fall.

Det finns risk att natur- och kulturområden tas i anspråk så att värden förstörs om inte dessa värden säkerställs i form av reser-vatsbildning eller dylikt. Detta innebär ofta också ett samhälleligt åtagande i form av ersättning eller förvaltande. Närströvområden kan också slutavverkas om inte kommunen tar ett större ansvar för att förhindra detta.

Miljöbedömning av översiktsplanen Miljöbedömningar är ett verktyg för att samla ihop allsidig infor-mation om vilka miljöeffekter och konsekvenser olika planer med-för. Med bedömningen som beslutsunderlag ska det vara möjligt att kvalitetssäkra miljöaspekterna i planeringen.

konsekVensbeskrIVnIng och mIljÖbedÖmnIng

7�

Konsekvensbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning


�0

SammanfattningUtgångspunkter och metodDet huvudsakliga syftet med en miljöbedömning, enligt miljöbal-ken, är att främja hållbar utveckling. Miljöbedömningsprocessen syftar till att urskilja och bedöma vilka miljöeffekter genomföran-det av planen kan antas medföra samt att intregera miljöaspekter i planen.

Miljöbedömningen har avgränsats i sak, rum och tid. Avgräns-ningen i sak har utgått från översiktsplanens syfte och övergri-pande innehåll där miljöbedömningen fokuserar på översiktspla-nens mål, övergripande riktlinjer för mark- och vattenanvändning. Avgränsningen i tid innefattar planens miljöpåverkan från det att planen antas fram till år 2025. Den rumsliga avgränsningen utgörs i huvudsak av Kumla kommuns geografiska gränser.

MiljökonsekvenserMiljöbedömningens slutsats är att den betydande miljöpåverkan som planförslaget medför har sin grund i översiktplanens vision om 25 000 invånare år 2025. För att nå detta mål krävs en be-folkningsökning med ca 300 personer per år, vilket kommer att medföra en stor utbyggnad av bostäder men även verksamheter. Då endast omvandling av befintlig bebyggelse eller andra redan exploaterade områden inte räcker för att tillgodose denna utbygg-nadsvision måste tätortsnära jord- och skogsmark tas i anspråk. Om planens alla områden byggs ut och anläggs kommer ca 293 åkermark och 102 skogsmark att tas i anspråk.

Natur- och kulturmiljöEn fortsatt utbyggnad av Kumla kommun enligt planförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för natur- och kultur miljön. I planförslaget läggs stor vikt vid bevarande av kulturhis-toriskt värdefull bebyggelse. När naturmark tas i anspråk för nya bostäder och verksamheter finns risk att den biologiska mångfal-den och möjligheter till rekreation minskar. Vidare kan avståndet till orörd natur bli längre. Sammanhängande grönområden är viktiga som spridningsvägar för djur och växter.

Hälsa och rekreationPlanförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för hälsa och rekreation. Förslagets negativa påverkan är i första hand kopplad till luftkvalitet och buller. Planförslagets bedöms inne-bära att luftkvaliteten försämras, främst i Kumla tätort, genom den ökade biltrafiken som den förväntade befolkningsökningen medför. Planförslaget anger inte några förslag till åtgärder för att förbättra luftkvaliteten, minska störningarna från buller eller ut-släppen av växthusgaser. Dock anger planen satsningar på gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik.

Exempel på punkter i konsekvensanalysen

MiljökonsekvenserVattenBiologisk mångfaldRiksintressen för: Landskap Friluftsliv, rekreation och hälsa Ytor för naturresurser

Ekonomiska konsekvenserInvesteringar i infrastrukturAvfallOffentlig serviceKommunikationerNäringsliv och arbetsmarknad

Sociala konsekvenserBefolkningBebyggelsemönsterFolkhälsa och rekreationDelaktighet och medborgar-

inflytandeKommunikation och serviceArbetsmarknad, sysselsättning Kulturmiljö

••••••

•••••

••••

•••


��

Planförslaget bedöms ha en positiv påverkan gällande folkhäl-san i kommunen. I första hand genom att planförslaget betonar möjligheten och tillgängligheten till rekreation mycket starkt. Negativ påverkan för möjlighet och tillgänglighet för rekreation och friluftsliv kan dock uppstå genom utbyggnad av bostäder och verksamheter samt transportinfrastruktur som kan ta rekreations-mark i anspråk, tillföra barriärer i landskapet och skapa bullerstör-ningar.

Utbyggnad av bostäder och verksamheterPlanförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för miljön. Att bygga nya bostäder och verksamheter innebär alltid en miljöbelastning eftersom tidigare orörd mark, åker- eller skogs-mark tas i anspråk och medför en belastning på våra ekosystem. Utbyggnad av bostäder och verksamheter ger utsläpp av förore-ningar till luft, mark och vatten. Eftersom omvandling av befintlig bebyggelse eller andra exploaterade områden inte räcker måste tätortsnära jord- och skogsmark tas i anspråk för ny bebyggelse. En viss konflikt kan uppstå när närströvområden behöver tas i anspråk. Konflikten mellan bevarande av grönområden i och nära tätorterna samt förtätningsintressen måste särskilt uppmärksam-mas och konsekvensbeskrivas i varje enskilt fall.

En förtätning av redan bebyggda områden kan få som konse-kvens att grönområden i anslutning till befintliga bebyggelseom-råden och öppna ytor mellan bostadshusen påverkas. Detta kan i sin tur ha negativa konsekvenser för tillgängligheten till natur- och folkhälsomålen om ökad fysisk aktivitet och trygga och goda uppväxtvillkor. Utifrån barnperspektivet är det viktigt att det finns tillgång till lekplatser, ytor för spontanidrott och grönområden och där kan en förtätning av existerande bostadsområden ha negativa konsekvenser.

InfrastrukturPlanförslaget bedöms medföra måttligt-stora negativa miljökon-sekvenser. Nya vägar och leder tar ny mark i anspråk samtidigt som merparten av nya bostadsområden ligger i centrala lägen el-ler kollektivtrafikstråk vilket leder till ökad tillgänglighet, minskat bilberoende och därmed minskad miljöbelastning.

Nya större infrastruktursatsningar som inte finns med i tidigare översiktsplan är förlängning av Östra förbifarten norrut, järn-vägsspår till Kvarntorp från Västra stambanan, industrispår till Via, motorvägsanslutning vid Åbytorp, vindkraft (placering i Kvarntorp eller norra Kumla). Vidare redovisas totalt 70 km ny gång- och cykelväg i den nya planen. De redovisade vägprojek-ten innebär inskränkningar i jordbruket samt ger störningar och barriäreffekter. Tågtrafik medför buller, vibrationer och luftföro-reningar i form av partiklar från hjul och räls. Risker som kan förknippas med tågtrafik är transport av farligt gods och

personolyckor. Örebro kommun har redovisat ett reservat för ett eventuellt framtida järnvägsspår väster om tätorten. Stråket ”lan-dar” i nordvästra delen av Kumla kommun och kräver en fortsätt-ning genom kommunen för att nå järnvägsterminalen i Hallsberg. Minsta miljöpåverkan torde vara att dra stråket parallellt med motorvägen som redan har en stor omgivningspåverkan.

Tekniska försörjningssystemPlanförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för miljön. Att planera för nya bostäder och verksamheter nära eller i anslutning till tätorterna är en förutsättning för ett fung-erande VA-system. Den utbyggnad av vatten och avlopp utanför tätorterna som planen föreslår kommer att medföra att mark tas i anspråk för tekniska lösningar och grävarbeten. Det kan bidra till att minska den biologiska mångfalden och öka miljöbelastningen. En utbyggnad av VA-systemet är positivt och minskar de läckage av näringsämnen som enskilda anläggningar kan innebära.

Resurshushållning är något som bör genomsyra ett hållbart sam-hälle och karaktäriseras av återvinning och nyttjande av befintliga system. Det handlar både om att minska mängden avfall och om att på ett lämpligt sätt ta hand om det avfall som samhället gene-rerar.

EnergiPlanförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för miljön. Översiktsplanen redovisar områden som kan vara lämp-liga för större vindkraftverk med hänsyn till de riktlinjer som finns centralt och i länsstyrelsens vindkraftpolicy. Vindkraftverk påverkar landskapsbilden och kulturmiljön och bör därför place-ras med stor omsorg. Kraftverken genererar även störande buller. I kommunen är två områden utpekade som lämpliga för större vindkraftverk. Dessa är utmed motorvägen nordväst om tätor-ten Kumla. Där har också redan bygglov beviljats för två större verk. Dessutom bör södra Kvarntorp vara lämpligt för vindkraft och här erhålls troligtvis minst miljöpåverkan och det är långt till närmaste bostadsgrupp.

Kumla kommun har begränsade möjligheter att samordna och på-verka den fysiska planeringen av fjärrvärme eftersom nätet ägs av extern leverantör. Leverantörerna styr utbyggnadsgraden till stor del. Fjärrvärme är resurssnål, ger låga förluster och är bättre för klimatet än när var och en eldar i en egen panna. Genom att elda i stor skala i ett lokalt värmeverk minimeras utsläppen. Då det är svårt att avgöra i vilken utsträckning fjärrvärmenätet kommer att byggas ut under planförslagets tidsmässiga stäckning är det svårt att bedöma vilka konsekvenser detta får.

��


InledningEn översiktsplan antas alltid medföra betydande miljöpåverkan (en-ligt 4 § förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar) och därmed ska en miljöbedömning göras av planen och en miljö-konsekvensbeskrivning upprättas. Syftet med en miljöbedömning är att identifiera och bedöma vilka miljöeffekter genomförandet av planen kan antas medföra samt att integrera miljöaspekter i planen för att på så främja en hållbar utveckling.

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att den till-sammans med översiktsplanen ska utgöra beslutsunderlag då över-siktsplanen antas. Den utgör också det viktigaste underlaget för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som översiktsplanen medför

Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning

MKB:n behandlar konsekvenserna av den i utställningshandlingen föreslagna mark- och vattenanvändningen. Bedömning lägger fo-kus på miljökonsekvenserna, enligt miljöbalkens krav.

Avgränsning i sakEn miljöbedömning ska enligt miljöbalken identifiera och värdera den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma för biolo-gisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyg-gelse, kulturmiljö samt det inbördes förhållandet mellan dessa mil-jöaspekter.

En översiktsplan är ett övergripande dokument som omfattar många olika aspekter i samhällsplaneringen. Det finns sådan bety-dande miljöpåverkan som bättre kan beskrivas och hanteras i sam-band med senare planskeden eller tillståndprövning. Fokus i miljö-bedömningen ligger därför på en strategisk nivå, där miljöpåverkan bedöms vara av kommunal betydelse eller större.

De prioriterade förslag i utställningsversionen av översiktsplanen som i ett tidigt skede har bedömts kunna medföra positiv eller ne-gativ betydande miljöpåverkan eller där miljöpåverkan är osäker är:

• Natur- och kulturmiljö• Hälsa och rekreation• Utbyggnad av bostäder och verksamheter• Infrastruktur• Tekniska försörjningssystem• Energi

��


Geografisk avgränsningDen geografiska avgränsning som gjorts innebär att miljökon-sekvensbeskrivningen i första hand behandlar översiktsplanen inom Kumla kommuns gränser, det vill säga centralort, tätorter och landsbygd men eftersom miljöpåverkan inte tar hänsyn till kommungränser behöver den även lyftas till regional nivå.

Tidsmässig avgränsningEn översiktsplan ska utgöra ett styrande dokument i många år. I detta fall har år 2025 satts som visionsår. Det är därför viktigt att hålla detta tidsperspektiv i minnet när miljökonsekvenserna bedöms samt ta med i bedömningen hur samhället, miljön och andra omvärldsfaktorer kan tänkas se ut i framtiden.

MetodKonsekvenserna av alternativen har bedömts och redovisas i text. Utöver ett beskrivande resonemang konsekvenserna bedömts utifrån en tregradig skala, såväl positiva som negativa konsekven-ser. Skalan bygger på en relation mellan de värden som finns i dag – nuläget – och omfattningen av den förväntade miljöpåverkan som ett genomförande av planen kan ge upphov till.

I miljökonsekvensbeskrivningen har följande skala använts för att bedöma miljökonsekvenser:

Stora konsekvenser – Stora konsekvenser för riksintres sen, intressen på EU-nivå eller värden av regional bety - delse.

Måttliga konsekvenser – Måttliga konsekvenser av regional, kommunal eller lokal betydelse.

Små eller obetydliga konsekvenser – Små konsekvenser av mindre/lokal betydelse.

•

•

•

��


UtredningsalternativPlanförslagÖversiktplan Kumla 25 000 redovisar utbyggnadsmöjlighet för ca 3 000 bostäder med nuvarande bebyggelsetäthet och trädgårdssta-den Kumla som underlag. Ca 85 procent av expansionen planeras i Kumla tätort till större koncentrerade utbyggnadsområden i norr och öster. Byggandet sker också i mindre enheter inom el-ler i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Nya verksamheter planeras i Norra Mos och norrut mot motorvägen samt i Via, norr om riksväg 51. Kvarntorps industriområde kan förtätas och utvecklas åt söder.

En direkt anslutning till motorvägen från Sickelsta rastplats dis-kuteras i planen. Denna anslutning skulle ge en bättre matning till Åbytorp och västra Kumla m m.

Som vägreservat redovisas Östra ledens fortsättning söderut, ös-ter om gamla Kumlaby och en eventuell förlängning norrut direkt till infarterna vid länsvägarna 641 och 690 samt en ny sträckning av länsväg 646 norrut mot länsväg 641 närmare E20.

Ett alternativ till nuvarande sträckning av järnvägsspåret till Via industriområde är att dra spåret söderut, istället för som idag norrut till Kumla stationsområde. För att långsiktigt slippa ta in Kvarntorpstrafiken till Kumla station redovisas en sträckning söderut mot Hallsberg-Katrineholmspåret (Västra stambanan).

Två områden lämpliga för vindkraft är nordväst utmed motorvä-gen E20 och södra delen av Kvarntorp.

��


AlternativEnligt miljöbalken 6 kap. 12 § ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Under översiktsplanen framtagande har styr- och arbetsgruppen arbetet med att konsekvensanalysera olika förslag av utbyggnad m m. Alternativa förslag har därför förkastats både före och efter samrådet. Några av de alternativa förslag som för-kastats är:

Östra förbifarten öster om Brånsta-Sånnersta har tagits från kartan. Östra ledens förlängning finns kvar. Trafik- frågor i området ska diskuteras framöver men att för- länga östra leden borde kunna lösa del av trafiksituatio- nen.

Ett eventuellt godsstråk tas bort från kartan och beskrivs endast i texten som ett utredningsbehov i samverkan med berörda kommuner och myndigheter. Stråket tas bort eftersom det inte är tillräckligt utrett och motiverat.

Placeringen av utredningsområde för verksamheter väster om motorvägen har justerats och beskrivs endast texten där flera alternativa lägen diskuteras eftersom det inte är tillräckligt utrett och innebär stort intrång.

Gällande järnvägsspåret från Kvarntorp, har alternativet mot Via-Rösavi strukits för att inte komma i konflikt med vattentäkt, närliggande bostäder m m.

Planerad bostadsutbyggnad i västra delen av Pokerskogen har tagits bort på grund av att grönområdet tillsvidare bör bevaras.

Utbyggnaden av bostäder i norra Kumla (N Mos-Ekeby) har begränsats på grund av att gång- och cykelavståndet mot centrum är långt och att infarten kan behöva använ- das till lokalisering av verksamheter.

NollalternativNollalternativ innebär enligt miljöbalken 6 kap. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Om översiktsplan Kumla 25 000 inte antas kom-mer översiktsplan Kumla 2020, som antogs av fullmäktige i no-vember 1999, att utgöra grunden för den fortsatta planeringen av Kumla kommun. Eftersom många av förslagen från Kumla 2020 idag redan är genomförda eller inte längre aktuella kommer ett arbete som utgår från Kumla 2020 att innebära att framtagande av Plan-, bygg- och bostadsprogram och detaljplaner genomförs utan stöd i översiktsplanen. En stor risk med detta arbetssätt är att helhetsbilden i planeringen försvinner. Att kunna se till helhe-ten är mycket viktigt för att kunna arbeta strategiskt och långsik-tigt.

•

•

•

•

•

•

��


Bedömningsgrunder och indikatorer för miljöbedömning-en

MiljömålSveriges övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa genera-tion kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart på lång sikt.

Miljökvalitetsmålen syftar till att:• främja människors hälsa• värna den biologiska mångfalden och naturmiljön• tillvarata vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena• bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga• trygga en god hushållning med naturresurserna

Kommunerna har en viktig roll i arbetet för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Lokala anpassningar av de nationella och regionala miljökvalitetsmålen kan bli verksamma redskap i den lokala miljöpolitiken. Kumla kommun har ett Miljöprogram för 2006-2010, antaget av kommunfullmäktige i juni år 2007. Målen består av delmål, övergripande mål samt konkreta åtgärder som är kopplade till respektive mål. Arbetet med ett nytt Miljöprogram har startat och kommer att presenteras under 2011.

Hur miljökvalitetsmålen beaktasDen fysiska planeringen har en viktig roll i arbetet med att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen genom att planera för en lång-siktigt hållbar användning av mark och vattenområden. Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen av en plan inne-hålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål beaktas i planen. I tabellen på nästkommande sida redovisas de nationella miljökvalitetsmålen, deras relevans i förhållande till översikts-planen, hur de beaktas/påverkas i planen samt hur målen kan motverkas. Någon närmare beskrivning av de nationella, regio-nala och lokala miljökvalitetsmålen innehåll görs inte, endast de väsentligaste delarna i sammanhanget behandlas.

�7


Miljökvalitets-mål

Relevans i förhål-lande till ÖP

Målen beaktas/påverkas genom att översiktsplanen anger:

Miljökvalitetsmålen kan mot-verkas genom:

Begränsad kli-matpåverkan

Stor Satsning på kollektivtrafikUtbyggnad av gång- och cykelvägUtpekande av områden lämpliga för vindkraft.

Ökade transporterÖkad energianvändning p g a av ökad befolkning.

Frisk luft Måttlig Utbyggnad av gång- och cykelvägSatsning på grönområden.

Ökade transporter.

Bara naturlig försurning

Liten Planering för industrier/verksamhe-ter i områden nära befintligt fjärr-värmenät.

Ökade transporter.

Giftfri miljö Liten Fortsatt sanering av områden i Kvarntorp.

Förändrad markanvändning i Kvarntorpsområdet.

Skyddande ozon-skikt

Ingen

Säker strålmiljö Liten Kartor finns över radonområden.Riktlinjer för begränsning av bebyg-gelse nära kraftledningar.

Utbyggnad av bostäder i radon-områden.

Ingen övergöd-ning

Stor Utbyggnad av VA-nätet.Buffertzoner mellan åkermark och vattendrag.

Ökade utsläpp av näringsämnen p g a av ökad befolkning.

Levande sjöar och vattendrag

Liten Bevarande av naturområden invid vattendrag.

Ändrad markanvändning.

Grundvatten av god kvalitet

Liten Utbyggnad av bostäder och verk-samheter planeras i tätort där bef. VA-nät finns.

Enskilda borrhål efter vatten och/eller bergvärme.

Hav i balans och levande kust och skärgård

Ingen

Myllrande våt-marker

Liten Planering för nya vattenområden/våtmarker

Exploatering i närhet av våt-marksområden.

Levande skogar Måttlig Planering för nya grönområden. Utbyggnad av bostäder och verksamheter.

Ett rikt odlings-landskap

Måttlig Förtätning Utbyggnad av bostäder och verksamheter.

Storslagen fjäll-miljö

Ingen

God bebyggd miljö

Stor Planering för rekreationsområden.Bevarande av kulturhistoriskt vär-defull bebyggelse.

Ökade transporter ger mer buller och kan orsaka barriäreffekter.

Ett rikt växt- och djurliv

Måttlig Bevarande och skapande av nya grönområden.

Utbyggnad av bostäder och verksamheter.

��


Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Un-dantaget från utomhus luft är arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik enligt förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer för utomhusluften.

Följande miljökvalitetsnormer finns för utomhusluft:

Miljökvalitetsnorm Ej överskridas eller ska efter-strävas

Kontrollansvarig

Kvävedioxid Får ej överskridas Kommunerna Kväveoxider Får ej överskridas KommunernaSvaveldioxid Får ej överskridas KommunernaBly Får ej överskridas KommunernaPartiklar (PM10) Får ej överskridas KommunernaPartiklar (PM2,5) 2010 jan ska eftersträvas

2015 jan får ej överskridasKommunerna

Bensen Får ej överskridas KommunernaKolmonoxid Får ej överskridas KommunernaOzon 2009 dec ska eftersträvas

2019 får ej överskridasNaturvårdsverket

Arsenik 2012 dec ska eftersträvas KommunernaKadmium 2012 dec ska eftersträvas KommunernaNickel 2012 dec ska eftersträvas Kommunernabens(a)pyren 2012 dec ska eftersträvas Kommunerna

Naturvårdsverket ansvarar även för kontroll av miljökvalitets-normerna för kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund (landsbygd) Källa: Naturvårdsverkets hemsida.

I de flesta fall är fordonstrafik orsaken till att miljökvalitetsnor-mer överskrids på vissa ställen och vid vissa tidpunkter och det gäller främst för kvävedioxid och partiklar. I stadskärnor med höga byggnader och dålig genomluftning kan det också finnas risk för överskridanden. En mätning av luftkvaliteten har under slutet av 2010 inletts. Mätningen genomförs utmed Södra Kungs-vägen ock pågår under 2011. Det finns platser där normvärden riskerar att överskridas framför allt gäller det trafik. Norra och Södra Kungsvägen i centrala Kumla och rondellen vid Vägtorget är sådana platser.

MiljökvalitetsnomerSvenska miljökvalitetsnormer har fastställts i syfte att uppnå mil-jökvalitetsmålen och att främja/skydda människors hälsa. Miljö-kvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. Det finns idag miljökvalitetsnormer framtagna för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och mussel-vatten samt för omgivningsbuller. För att en miljökvalitetsnorm ska uppfyllas ska det, om det behövs, enligt särskilda bestämmel-ser i Miljöbalken upprättas ett åtgärdsprogram som syftar till att komma tillrätta med problemen. Kommunen ska följa upp och kontrollera att miljökvalitetsnormerna inte överskrids.

��


I Kumla kommun finns inga sjöar eller vattendrag som är speciellt utpekade och berörs därför inte av normen för tillfället.

Människors hälsa kan påverkas negativt av buller. Miljökvalitets-normer för omgivningsbuller infördes därför år 2004. Genom förordningen ställs krav på att buller från olika källor ska kartläg-gas och att åtgärdsprogram ska tas fram.

MiljökonsekvenserNatur- och kulturmiljö Kumla ligger på Närkeslätten och består mest av flack och uppodlad jordbruksmark som är mycket bördig. I kommunen finns fem naturreservat: Björka Lertag, Hult, Kvismaren, Norra Mossby och Viaskogen. Tillsammans med övriga skyddade områden, nyckelbiotoper eller annan särskild naturmark, utgör de cirka en procent av kommunens totala yta. Områdena har ett mycket rikt innehåll av djur och växter.

De fem naturreservaten har olika karaktär. Björka lertag är en gammal lertäkt och ligger centralt på Närkeslätten, cirka 1,5 km sydväst om Kumla tätort. Hit söker sig många fåglar. Hult är ett lövskogsdominerat område med värdefull skog som ligger mel-lan Östansjö och Hallsberg. Kvismaren är en av Mellansveriges viktigaste häckningsplatser för fåglar som trivs i våtmarker, här rastar även många fåglar under flyttningstiderna på hösten och våren. Öster om Hällabrottet ligger Norra Mossby som är nå-got så ovanligt i Närke som ett litet stycke alvarliknande mark, som annars hittas på Öland och Gotland. Berggrunden består av kalksten, som gett upphov till en stäppartad vegetation och artrik flora. Det mest tätortsnära rekreationsområdet är Viaskogen. Här finns en varierande och ibland unik artförekomst.

I Kumla kommun finns ett fåtal sjöar och vattendrag. Älgasjön är kommunens enda naturliga sjö. Alla andra sjöar är anlagda. Större vattendrag i kommunen är Kumlaån/Ralaån och Tälleån. Dessa är alla mer eller mindre påverkade av föroreningar som belastar våra vattendrag, exempelvis från trafik, bebyggelse, industri, djur och människor. Sjöar och vattendrag är betydelsefulla för bio-logisk mångfald, rekreation, landskapsbild, bevattning och som resurs för industrin samt för framställning av dricksvatten.

Ett av de största problemen i Kumla är övergödning av sjöar och vattendrag. Övergördning innebär att vattnet tillförs för mycket näringsämnen i form av först och främst fosfor men även kväve. De här utsläppen av kväve och fosfor kommer främst från läckage via åker- och skogsmark, enskilda avlopp, det kommunala avloppsreningsverket samt från förorenat dagvatten.

�0


Med kulturmiljö avses i allmänhet den miljö som formats av män-niskan. Kulturmiljön har alltid uppstått till följd av växelverkan mellan människan och naturen, exempelvis i form av byggnader, kulturlandskap och fornlämningar. Kumla kommun har flera riks-intressen för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är värd att skydda ur ett nationellt perspektiv samt att området har så höga värden att kulturmiljön har företräde om motstående intressen finns. Riks-intressena i Kumla kommun är Drumlinområdet, Hardemoom-rådet, Hjortsberga, Kumlaby samt Rösavi. Det finns även fem sevärda kulturmiljöer (Älvestakullarna, Lekebacken, Hällkistan i Yxhult, Trillebacken och Torshögen, samt ett byggnadsminne (Kumla järnvägsstation).

Konsekvenser av planförslagetPlanförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för natur- och kulturmiljön. Naturmark tas i anspråk för verksam-hetsområden på en del platser. Där finns risk att den biologiska mångfalden och möjligheter till rekreation minskar. Det blir dessutom längre avstånd till orörd natur. Där naturmark berörs bör möjlighet till kompensationsåtgärder utredas. En förtätning av redan bebyggda områden kan få som konsekvens att grön- och naturområden i anslutning till befintliga bebyggelseområden och öppna ytor mellan bostadshusen kan komma att påverkas. Detta kan i sin tur ha negativa konsekvenser för tillgänglighe-ten till naturen. Sammanhängande grönområden är viktiga som spridningsvägar för djur och växter. Det finns risk att natur- och kulturområden tas i anspråk så att värden förstörs om inte dessa värden säkerställs i form av reservatsbildning eller dylikt. Detta innebär ofta också ett samhälleligt åtagande i form av ersättning eller förvaltande. Närströvområden kan också slutavverkas om inte kommunen tar ett större ansvar för att förhindra detta.För att skydda naturen bör kommunen ta initiativ till fler reser-vatsbildningar för att ge ett långsiktigt skydd och målinriktad skötsel som har en positiv inverkan på naturens biologiska mång-fald.

Nya större grönområden föreslås i öster och i väster där också vattenområden kan anslutas till Kumlaån och Stenebäcken. Konsekvensen är dock att värdefull åkermark tas i anspråk med avseende på den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena påverkas negativt.

I planförslaget läggs stor vikt vid bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Bygdens och tätorternas karaktärer och identiteter ska lyftas fram. Kopplingar görs mellan kulturhisto-riskt värdefull bebyggelse och tillkommande bebyggelse, bland annat lämnas riktlinjer för hur sådan hänsyn ska tas.

��


I översiktsplanen framgår att det grundläggande dokumentet för kulturmiljövård är det bevarandeprogram som antogs 1990. Programmet redovisar intressanta och bevarandevärda byggnader och miljöer. Planförslaget efterlyser att bevarandeprogrammet bör uppdateras med en inventering och riktlinjer för efterkrigstidens byggnader och miljöer som har byggnadshistoriska eller estetiska värden.

Konsekvenser av nollalternativNollalternativet bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för natur- och kulturmiljön. Nollalternativet innebär en mindre utbyggnadsgrad jämfört med översiktsplanen. Om detta resulterar i en lägre markkonsumtion kan bebyggelsens negativa påverkan för natur- och kulturmiljön förväntas bli mindre. Tillkommande bebyggelse på jordbruksmark kan få negativ påverkan för värden kopplade till mötet mellan stad och slättlandskapet. Nya bostäder på landsbygden kan beroende på lokalisering och omfattning ge upphov till negativ påverkan.

Avsaknad av eller brist på kommunal styrning bedöms medföra att mindre hänsyn tas till kulturmiljön. Anpassning och hänsyn till kulturmiljövärdena i samband med uppförande av ny bebyggelse, riskerar att få stå tillbaka. Utan en komplettering och uppdatering av kommunens bevarandeprogram kan nollalternativet komma att innebära att ambitionen för bevarande och utveckling av kommu-nens kulturmiljöer blir lägre i jämförelse med översiktsplanen.

Hälsa och rekreationDe största miljöproblemen i Kumla kommun är buller och föro-renad mark.

FriluftslivDet är viktigt för människors hälsa och välbefinnande att det finns goda möjligheter till utevistelse i naturen med lek, motion och naturupplevelser. För att människor ska nyttja naturen i var-dagslivet är det av stor vikt att det finns tillgång till lättillgängliga och attraktiva områden. I Kumlas närområden finns goda för-utsättningar för promenader/vandring/joggning, båt-, skid- och cykelturer, svamp- och bärplockning, fiske, bad och fågelskåd-ning. Vidare finns flera idrotts- och motionsanläggningar, koloni-trädgårdar m m.

��


BullerVi människor reagerar olika på buller – oönskat eller störande ljud. När vi utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag, men buller kan också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. Barn anses vara särskilt utsatta. Därför bör extra hänsyn tas till barn i planering genom att skapa låga bullernivåer inomhus, på lekplatser och skolmiljöer och på gång- och cykelvägar mellan hem och barn- och skolomsorg. Detta måste också jämföras med den påverkan trafiken genom tätorten har nu och i framtiden, även med eventuella bullerskydd. Nya barriärer kan även påverka sociala kontakter, tillgänglighet, trygghet och säkerhet på ett negativt sätt. Det är viktigt att minimera antalet människor som störs av buller och ge alla möjlighet till en god livskvalitet. Kumla kommun har många platser med mer eller mindre uttalade buller-problem; E20, riksväg 51, järnvägen och speedwaybanan, västra Hardemo (buller från flyget). Trafiken på större gator, vägar och gångvägar i tätorterna medför också buller som stör närboende.

RadonRadon är en osynlig och luktfri gas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radon i byggnader kan komma från marken under huset, från byggnadsmaterial och dricksvatten som tas från borrade brunnar. Vid höga halter av radon i inomhusluft kan radon utgöra en hälsofara genom att den ökar risken för can-cer i lungor och luftvägar. I Kumla kommun finns områden där marken avger extra mycket radon både till luft och till vatten.

LuftTrafiken är en av de viktigaste källorna till luftföroreningar i kom-munen. Det är mycket genomfartstrafik i kommunen som fram-förallt sker på det regionala vägnätet. I Kumla kommun har inga luftmätningar utförts utan en bedömning av luftkvaliteten har gjorts med hjälp av beräkningar. Mätningar ska göras längs med Södra Kungsvägen. under år 2010.

KlimatpåverkanUtsläppen av växthusgaser är ett av de mest allvarliga hoten för utvecklingen lokalt, regionalt och globalt. Problematiken kring klimatfrågan är världsomfattande. Det är nödvändigt att utsläp-pen av växthusgaser minskar snabbt och kraftigt genom insatser på lokal och regional nivå. För detta krävs att vi använder ener-gin effektivare, minskar dess användning och byter ut det fossila bränslet. En ökad befolkningstillväxt och fler arbetsplatser ger fler fordon och mer utsläpp. Väsentligt för miljön är således hur infrastrukturen planeras. Utsläppen från växthusgaser var i Kumla kommun 8 491kg/invånare år 2007 vilket är förhållandevis mycket. En stor del av utsläppen beror på att SAKAB förbränner avfall från hela Sverige.

��


Förorenad mark och vattenI Kvarntorp är främst sju områden utpekade där mark- och vat-tenföroreningar förekommer. Inom området bröt staten alunskif-fer för oljeframställning under drygt 20 års tid. Dessutom bedrevs ammoniakframställning från 1956 till 1982. Detta har medfört att området idag är kraftigt förorenat av organiska föroreningar och tungmetaller, bland annat PCB, PAH, dioxin, arsenik och kadmi-um. Det finns en risk att människor som vistas i berörda områden kan exponeras för föroreningar. En fullständig efterbehandling av alla förorenade områden är dock omöjlig.

Konsekvenser av planförslagetPlanförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för hälsa och rekreation. Förslagets negativa påverkan är i första hand kopplad till luftkvalitet och buller där en utbyggnad av bostäder och verksamheter kommer att innebära ökad trafik och ökade koldioxidutsläpp jämfört med nuläget.

Gällande folkhälsan i kommunen bedöms planförslaget ha en positiv påverkan. I första hand genom att planförslaget betonar möjligheten och tillgängligheten till rekreation och meningsfull fritid betydligt starkare än tidigare och vistelse i naturen som an-tas ha en positiv påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. En större utbyggnad av tätortsnära grönområden med vatten i östra och västra Kumla planeras. Enligt planförslaget ska grönstruktu-ren ska vara långsiktigt hållbar utifrån sociala, ekologiska, kultu-rella och ekonomiska utgångspunkter. Det ska finnas ett samman-hängande grönt nätverk vilket underlättar för tillgängligheten till parker, grönområden och omgivande landsbygd för människor, djur och växter. Negativ påverkan för möjlighet och tillgänglighet för rekreation och friluftsliv kan dock uppstå genom utbyggnad av bostäder och verksamheter samt transportinfrastruktur som kan ta rekreationsmark i anspråk, tillföra barriärer i landskapet och skapa bullerstörningar.

Den förtätning av redan bebyggda områden som planförslaget innebär, kan medföra att grönområden i anslutningen till befint-liga bebyggelseområden och öppna ytor mellan bostadshusen påverkas. Detta kan i sin tur ha negativ inverkan för tillgänglighe-ten till rekreation och friluftsliv.

De infrastruktursatsningar som översiktsplanen anger, t ex. för-bindelselänk i Kumlaby och förlängning av Östra leden, kan leda till bullerstörningar under uppförandet och även när vägen tagits i bruk efter färdigställande. Flygets utökade bullermatta kan störa delar av Hardemo och vara ett hinder för utbyggnad. En fortsatt satsning på speedwaybanan i Sannahed innebär stor uppmärk-samhet för området men medför också fortsatta störningar om inte skydd eller dylikt ordnas. Planförslaget anger inga åtgärder för att minska störningarna från buller.

��


I dagsläget har inga luftkvalitetsmätningar gjorts i kommunen och det är därför svårt att bedöma följderna av planförslaget. Emeller-tid bedöms luftkvaliteten försämras, främst i Kumla tätort, genom den ökade biltrafiken som den förväntade befolkningsökningen medför.

Miljökvalitetsnormen för utomhusluft riskerar att motverkas då det finns risk främst för höga halter av marknära ozon vid de största vägarna samt eventuell risk för höga halter av partiklar och organiska kolväten inom främst Kumla tätort. Samtidigt borde kapaciteten i kollektivtrafiken kunna utvecklas. Trafiken längs de större vägarna förväntas öka, vilket medför större störningar i form av barriäreffekter och buller.

En befolkningstillväxt enligt planförslaget kommer att leda till ökade utsläpp av växthusgaser, t ex genom att biltrafiken väntas öka. Planen bedöms bidra till att motverka miljömålen och leda till klimatförändringar eftersom planförslaget inte anger några förslag på åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Planen utgår dock från förtätning i centrala delar av Kumla och det förs diskussioner om bättre förutsättningar för kollektivtrafik, samt utbyggnad av gång- och cykelvägar i planen, vilket bör ses som ett uttryck för bilsnål planering.

Konsekvenser av nollalternativNollalternativet bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för rekreation och friluftsliv. Värnandet om kommunens grön-struktur försämras med gällande översiktsplan. I nollalternativet styrs i relativt hög grad lokalisering av utbyggnad av efterfråge-tryck samt infrastrukturkostnader. Kommunen driver inte heller utvecklingsfrågor i samma utsträckning som i översiktsplanen. Detta innebär sannolikt att värnandet av kommunens grönstruk-tur försämras i jämförelse med nuläget och översiktsplanen. Till exempel så kan värdefulla grönområden komma att ”naggas i kanten” eller försvinna på grund av exploateringar.

I nollalternativet planeras en befolkningstillväxt på ca 35 invå-nare per år. Trafikens effekter i form av buller, avgaser, eventuell trängsel ökar därför inte i någon större grad gentemot dagens situation. Stadsutveckling med ny bebyggelse i form av bostäder och verksamheter ger alltid upphov till ökade transporter.

Nollalternativet innebär viss fortsatt utbyggnad av bostäder i kommunen, ökad biltrafik och förväntas bidra till koldioxidut-släpp. Utbyggnaden av bostadsområden förväntas inte i samma grad förläggas i kollektivtrafiknära lägen enligt planförslaget. Det-ta anses bidra till ökad klimatpåverkan. Eftersom omfattningen av utbyggnaden är osäker, är även effekten av utsläppen oklar.

��


Utbyggnad av bostäder och verksamheterFör att nå målet om 25 000 invånare år 2025 krävs en befolk-ningsökning med cirka 300 personer per år. Var nästan 5 000 nya invånare ska bo är en central fråga om planens mål om 25 000 invånare ska kunna uppnås. Även i fortsättningen bör framgångsfaktorn ”nya familjer i småhus” påverka utbyggnaden, men det kommer dessutom att behövas förtätningar med rad-, kedje- och flerbostadshus för + 50, äldre samt för yngre personer.

Konsekvens av planförslaget Planförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för miljön. Att bygga nya bostäder och verksamheter innebär alltid en miljöbelastning eftersom tidigare orörd mark, åker- eller skogs-mark tas i anspråk och medför en belastning på våra ekosystem. I översiktsplanen redovisas en utbyggnad med cirka 800 små-hustomter för villor. Detta innebär att cirka 390 hektar åker- och skogsmark behöver tas i anspråk. Vidare finns totalt ca 200 ha mark redovisad i detaljplan eller i översiktsplan för nya industrier i Via, Sörby, Norra Mos, Hällabrottet och Kvarntorp. Utbyggnad av bostäder och verksamheter ger utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten. Vidare kan landskapsbilden och därmed kultur-miljön påverkas negativt om byggnader läggs på olämpliga platser eller ges en olämplig utformning.

Eftersom omvandling av befintlig bebyggelse eller andra exploa-terade områden inte räcker måste tätortsnära åker- och skogsmark tas i anspråk för ny bebyggelse. En viss konflikt kan uppstå när närströvområden behöver tas i anspråk. Konflikten mellan beva-rande av grönområden i och nära tätorterna samt förtätningsin-tressen måste särskilt uppmärksammas och konsekvensbeskrivas i varje enskilt fall. Jordbruk med betande djur är en förutsättning för att det öppna jordbrukslandskapet med ängs- och hagmar-ker ska kunna bibehållas. En artrik flora med blommande örter gynnas särskilt av att ingen extra gödning tillförs. Nedläggning av dessa små jordbruk med dålig lönsamhet medför att värdefulla ängs- och hagmarker växer igen till skog.

Enligt planförslaget planeras nya bostäder i Kumla tätort, Häl-labrottet, Åbytorp, Sannahed, Ekeby samt Hardemo. Genom att försöka utnyttja befintlig infrastruktur inom Kumla tätort och koncentrera bostadsbyggandet till de centrala och halvcentrala delarna kan småstadens fördelar med korta avstånd, närhet, god miljö m m bevaras och utvecklas. En fortsatt utbyggnad åt norr i Norra Mos, åt söder i Via och mot öster i Sånnersta-Brånsta ger en större utbredning av tätorten.

��


Den föreslagna utbyggnaden av nordöstra Hällabrottet innebär ett intrång i ett större tätortsnära skogsområde. Den föreslagna kompletteringsbebyggelsen i Långgällaområdet m m i Åbytorp bör dock kunna ske utan negativa konsekvenser. Med hänsyn till att större delar av skogsområdena är privatägda finns risk för slutavverkning om inga särskilda åtgärder vidtas.

Planen redovisar flera större områden för nya verksamheter, främst i Kumla tätort och Kvarntorp. Då servicen har försämrats och ingen bostadsutbyggnad planeras finns risk för en negativ utveckling av Kvarntorps bostadsområde. Komplettering och utveckling av alternativa verksamheter kan dock ge en positiv och speciell karaktär åt området. En fortsatt utveckling av industri- och fritidsområdena i Kvarntorp kan medföra konkurrerande anspråk på mark- och vattenanvändningen och konflikter i form av reaktioner på störningar, risker eller liknande. I Kvarntorp finns dock stora områden som redan är påverkade av industrin och som kan utvecklas för nya verksamheter.

En förtätning av redan bebyggda områden kan få som konse-kvens att grönområden i anslutning till befintliga bebyggelseom-råden och öppna ytor mellan bostadshusen påverkas. Detta kan i sin tur ha negativa konsekvenser för tillgängligheten till natur- och folkhälsomålen om ökad fysisk aktivitet och trygga och goda uppväxtvillkor. Utifrån barnperspektivet är det viktigt att det finns tillgång till lekplatser, ytor för spontanidrott och grönområden och där kan en förtätning av existerande bostadsområden ha negativa konsekvenser.

Konsekvens av nollalternativNollalternativet bedöms medföra små negativa konsekvenser för miljön. En fortsatt utveckling av kommunen utan en ny över-siktsplan innebär en fortsatt exploatering inom kommunen. Dock kan denna utveckling förväntas äga rum i en lägre takt än enligt översiktsplanen eftersom den sker utan det strategiska plane-ringsredskap som översiktsplanen utgör. Utan ny översiktsplan kommer ny bebyggelse att utgå från detaljplaner som tas fram utan en sammanhållen strategi och kommunövergripande rikt-linjer. Förtätning och nybyggnation kommer troligen att fortgå. Då färre utpekade förtätningsområden för bostäder finns kvar kommer planberedskap för var nya bostäder och verksamheter bör lokaliseras att saknas. Mer arbete får därmed läggas på Plan-, bygg- och bostadsprogram. Risken är då mycket stor att helhets-bilden förbises och det blir svårare att styra en långsiktig hållbar och strategisk utveckling gällande utbyggnad av bostäder och verksamheter. Ett arbete utan ny översiktplan kan leda till större fragmentering av landskapbilden och spridningskorridorer för växter och djur inom kommunen.

�7


Sociala och ekonomiska konsekvenserEn begränsning av planering för villatomter eller en begränsning av storlek kommer åtminstone under de närmaste åren att minska intresset för att flytta till Kumla. På längre sikt kan dock intresset för mindre bostäder och tomter öka av kostnadsskäl. En annan in-riktning mot enbart mer koncentrerat byggande strider också mot Kumlas tradition av att vara en glesare trädgårdsstad.

Planeringen för en fortsatt befolkningsökning kan påverka den kommunala ekonomin på olika sätt. En kraftig expansion kräver stora investeringar bland annat i form av utbyggd infrastruktur och service. Vid måttlig utbyggnad är det enklare att anpassa verksam-het er till befintliga lokaler och personalresurser.

Bland de sociala faktorer som påverkas av hur staden bebyggs kan nämnas ”god hälsa på lika villkor”, ”jämställdhet”, ” barns rättigheter” samt ”tillgänglighet för funktionsnedsatta”. Gles vil-labebyggelse kan påverka vissa av faktorerna i negativ riktning. Segregation, längre avstånd till allmänna kommunikationer och till allmän och kommersiell service samt fritidsutbud m m kan leda till minskad tillgänglighet och till ojämställdhet.

Att begränsa utbygganden av nya verksamhetsområden medför färre arbetstillfällen och risk för en ”sovstadskaraktär”.

Ett väl utvecklat och differentierat näringsliv är en viktig faktor för ett stabilare samhälle, god hälsa, jämställdhet m m.

Allmän och enskild ekonomi påverkas positivt om det finns många arbetstillfällen i olika verksamheter och branscher.

��


InfrastrukturEtt hållbart transportsystem innebär en väl fungerande kollektiv-trafik med buss och tåg som underlättar såväl arbets- och fritids-resor som transporter av varor och gods. Gång- och cykelvägar knyter ihop stadsdelar och är en länk mellan viktiga funktioner som hem, skola, arbetsplatser, fritidsaktiviteter och service. Att de stora transportstråken är lättillgängliga är viktigt för de delar av näringslivet som är beroende av effektiva godstransporter. Ett hållbart transportsystem innebär också en minskning av biltra-fiken till fördel för ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik. Detta medför bättre luftkvalitet, minskad risk för olyckor, minskat bul-ler och en effektiv markanvändning. Trafik ger upphov till stör-ningar som buller, orsakar markföroreningar och utsläpp till luft.

Konsekvenser av planförslagetPlanförslaget bedöms medföra måttligt-stora negativa miljökon-sekvenser. Nya vägar och leder tar ny mark i anspråk samtidigt som merparten av de nya bostadsområdena ligger i centrala lägen eller intill kollektivtrafikstråk vilket leder till ökad tillgänglighet, minskat bilberoende och därmed minskad miljöbelastning. Kumla 25 000 redovisar ett antal större objekt som inte finns med i tidi-gare översiktsplan. Järnvägsspår till Kvarntorp från Herrfallsäng, industrispår till Via, motorvägsanslutning vid Åbytorp, vindkraft (placering i Kvarntorp eller norra Kumla) är infrastruktursats-ningar som är nya från och med denna översiktsplan. Vidare redovisas totalt 70 km ny gång- och cykelväg i den nya planen.

De redovisade vägprojekten i norr och öster innebär inskränk-ningar i jordbruket samt ger störningar och barriäreffekter. Vid transporter med farligt gods finns risk för skadliga utsläpp vid olyckor. Bevarandevärden som natur- och kulturmiljö samt land-skapsbild påverkas.

Konsekvenser av nollalternativetNollalternativet bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för miljön. Alternativet innebär ingen större utbyggnad av infra-strukturen vilket kan ses som positivt för miljön eftersom nya infrastrukturprojekt innebär inskränkningar i jordbruket samt ger störningar och barriäreffekter. Utan det strategiska planerings-redskap som ny översiktsplan utgör finns risken att utbyggnad av bostadsområden inte förläggs i kollektivtrafiknära lägen vilket minskar möjligheterna till att resa med kollektivtrafiken. Detta kan innebära att fler reser med egen bil vilket skapar en ökad kli-matpåverkan. Eftersom omfattningen av utbyggnaden är osäker, är även effekten av utsläppen oklar. Vidare innebär nollalternati-vet en lägre grad av utbyggnad av gång- och cykelvägar. Om detta medför att människor istället väljer att ta bilen medför det nega-tiva konsekvenser både för folkhälsan och för miljön.

��


Tekniska försörjningssystemDen kommunala vattenförsörjningen i Kumla kommun baseras dels på grundvatten från Kumlaåsen och dels på förstärkning av grundvattentillgången genom naturlig infiltration av ytvatten från sjön Tisaren i Kumlaåsen. Dessa vattentäkter har skyddsområden. Vattenverket i Blacksta förser samhällena Kumla, Hällabrottet, Åbytorp, Sannahed, Kvarntorp, Ekeby samt de flesta tätorterna i Hallsbergs kommun med vatten. Utanför tätorterna är enskilda brunnar för dricksvatten vanliga. Glesbygdens vattenförsörjning sker till största delen med grundvatten.

Det kommunala avloppsreningsverket är dimensionerat för 30 000 personer. I dag är cirka 16 000 personer anslutna till nätet. Till detta kommer avloppsvatten från industrierna. Ca 20 procent av hushållen i Kumla kommun har enskilt avlopp och miljöavdel-ningen arbetar med att inventera dessa. De enskilda avloppen är av mycket varierande standard och förorsakar ofta höga utsläpp av näringsämnen.

En ny avfallsplan håller på att arbetas fram i kommunen. I kom-munen samlas det brännbara avfallet in och transporteras direkt till SAKAB. Där förbränns avfallet och blir fjärrvärme och el. Kommunens enda återvinningscentral finns i Kvarntorp och är bemannad under öppettiderna för att kunna vägleda och infor-mera besökarna. Ingen separat insamling för matavfall finns.

Konsekvenser av planförslagetPlanförslaget bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för miljön. Att planera för nya bostäder och verksamheter nära eller i anslutning till tätorterna är en förutsättning för ett fungerande VA-system. Planen föreslår även större utbyggnad av vatten och avlopp utanför tätorterna, vilket leder till att mark tas i anspråk för tekniska lösningar och grävarbeten krävs för de flesta led-ningsdragningar. Det bidrar till att den biologiska mångfalden minskar och miljöbelastningen ökar. I de delar av kommunen som saknar kommunalt vatten och avlopp finns det problem både med vattenkvaliteten och med enskilda anläggningars miljöbelast-ning. Avloppsinventeringar har genomförts i delar av kommunen och dessa visar tydligt på behovet av åtgärder. För att få en säker och effektiv teknisk försörjning, som medverkar till en hållbar och resurssnål stadsbyggnad som har positiva effekter på miljön, krävs att kommunen planerar för fortsatt utbyggnad av VA-nätet.

Säker vatten- och avloppshantering samt utbyggda lösningar för dagvatten bidrar i längden till bättre förutsättningar för recipien-ter och Kumlas vattenmiljöer.

�00


Resurshushållning är något som bör genomsyra ett hållbart sam-hälle och karaktäriseras av återvinning och nyttjande av befintliga system. Det handlar dels om att minska mängden avfall och dels om att på ett bra sätt ta hand om det avfall som samhället genere-rar. Avfall tas bäst om hand genom i tur och ordning; återanvänd-ning, materialåteranvändning och förbränning (energiåtervinning). Det minst hållbara alternativet är att lägga avfallet på deponi.

Konsekvenser av nollalternativNollalternativet bedöms medföra måttliga negativa konsekvenser för miljön. Det är ingen större skillnad mellan den nu gällande översiktsplan och det nya planförslaget när det gäller omhänder-tagandet av avfall.

Energi En förutsättning för hållbar utveckling är att den energi som produceras är förnybar och att den används effektivt. Förnybara energikällor bidrar inte till växthuseffekten men påverkar i vissa fall miljön på andra sätt. Det är därför av stor vikt att hushålla med energiresurser, inom såväl industri, bostäder som service och övrig konsumtion, även om källan är förnybar. Genom att planera i lägen med goda kommunikationer, främja energieffektivt byg-gande och planera för förnyelsebar energiproduktion kan kom-munen bidra till en god hushållning av energi. Direktverkande el ska undvikas som enda uppvärmningssätt i bostäder. Vid nypro-duktion av bostäder bör krav ställas på att andra uppvärmnings-sätt ska användas.

Vindkraft är en viktigt förnybar energikälla som i ett globalt perspektiv kan bidra till bevarande av natur- och kulturvärden men lokalt kan landskapet och kultur- och naturmiljön påverkas negativt. Tillgången på vindenergi är den enskilt viktigaste faktorn för lokalisering av vindkraftsanläggningar. Därutöver är tekniska förutsättningar så som närhet till elnätet, dess kapacitet och möj-lighet att anlägga anslutningsvägar viktiga faktorer.

�0�


Fjärrvärmenätet och fjärrvärmecentralen i Kumla ägs av E.ON. Nätet är sedan flera år tillbaka sammankopplat med Örebro och Hallsberg och produktionsanläggningarna vid SAKAB (avfalls-förbränning) och Åbyverket i Örebro. Vid normal drift försörjs både Kumla och Hallsbergs i huvudsak från SAKAB. Under vintertid tillförs värme från Åbyverket och under extremt kalla perioder eller driftstörningar vid SAKAB produceras fjärrvärme i anläggningen i Kumla. Bränslet är då olja. Expansionsmöjligheter finns främst i Södra Via och Kvarntorpsområdet samt i befintligt nät till större kunder.

Konsekvenser av planförslagetPlanförslaget bedöms medföra små negativa konsekvenser för miljön. I översiktsplanen redovisas områden som kan vara lämp-liga för större vindkraftverk med hänsyn till de riktlinjer som finns centralt och i länsstyrelsens vindkraftpolicy. Resultatet visar att det är mycket begränsade områden som är möjliga för större vindkraftverk om de inte ska innebära miljöolägenheter eller dylikt för omgivningen. I kartan har inte hänsyn tagits till vindför-hållanden. Vid en närmare analys torde två områden kunna vara lämpliga för större verk. Dessa är utmed motorvägen nordväst om tätorten Kumla. Där har också redan bygglov beviljats för tre större verk. Dessutom bör södra Kvarntorp vara lämpligt för vindkraft. I området finns redan större anläggning inom energi- och miljöverksamhet. Vindkraftverk påverkar landskapsbilden och bör därför placeras med stor omsorg. Påverkan på landskaps-bilden medför därför påverkan även på kulturmiljön.

Kraftverken genererar störande buller. I övrigt kan fåglar påverkas om vindkraftverket befinner sig på en plats för föda eller häck-ning. Minst miljöpåverkan erhålls troligtvis i Kvarntorpsområdet. Eftersom avståndet är ca 500 meter till närmaste bostadsgrupp bör vindkraftverken inte innebära några negativa konsekvenser av betydelse för boende. Det har troligtvis snarare ett positivt symbolvärde, i synnerhet om det är möjligt att satsa andelar eller att som markägare/närboende erhålla en bonus.

Kumla kommun har begränsade möjligheter att samordna och påverka den fysiska planeringen av fjärrvärme eftersom nätet ägs av extern leverantör. Leverantörernas krav på lönsamhet styr till stora delar i vilken omfattning nya bostadsområden ansluts till fjärrvärme. Fjärrvärme är resurssnål, ger låga förluster och är bättre för klimatet än när var och en eldar i en egen panna. Genom att elda i stor skala i ett lokalt värmeverk minimeras ut-släppen. Då det är svårt att avgöra i vilken utsträckning fjärrvär-menätet kommer att byggas ut under planförslagets tidsmässiga stäckning är det svårt att bedöma vilka konsekvenser detta får.

�0�


Konsekvenser av nollalternativNollalternativet bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser för miljön. Nollalternativet rekommenderar att kommunen ska verka för utveckling och användandet av långsiktigt bärkraftiga energisystem och att energianvändandet minimeras genom ener-gibesparingar. Det framgår dock inte hur detta kan genomföras. En fortsatt planering med gällande översiktsplan skulle innebära att satsningar på vindkraft inte skulle få lika stort utrymme. Detta skulle innebära negativa konsekvenser på miljön eftersom vind-kraft är en förnyelsebar energikälla.

Uppföljning och övervakningEnligt kapitel 6 i miljöbalken ska alla planer och program som omfattas av kravet på miljöbedömning av planer och program följas upp. Ansvaret för uppföljningen har den kommun eller myndighet som beslutar om antagandet av planen eller program-met. Detta innebär att Kumla kommun ansvarar för uppföljning av Kumla 25 000.

Uppföljningen kan bygga på befintliga övervakningsprogram, ex. kommunens uppföljning av miljömålen eller dessa ansvar gällande uppfyllelse av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet och buller.

�0�


�0�

Bilaga

�0�

Källor

InledningHela samhället” (1996:4)

Viktiga utgångspunkterCities of the future – global competition, local leadershipSveriges Nya GeografiMälardalen - en regionRegionalt tillväxtprogram för Örebro län 2004-2007Bergslagsproblematiken eller Mälardalsdynamik? Pendling och flyttströmmar i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, 2006Brukat och byggt i Örebro län - Program för kulturmiljövård i Örebro länEn översikt av ESPON - trender, sektorspolitik och analytiska redskap, BoverketLänsöversikt för Örebro län - ett regionalt överblick, Länssty-relsen i Örebro län, Regional utvecklingsstrategi, The Heart of Sweden

Visionen

Övergripande mål och strategierHela samhället” (1996:4)

Framtida mark- och vattenanvändningStatistiska centralbyråns statistikdatabas

KonsekvensbedömningMiljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen - en vägledning, Boverket, 2006

•

•••••

•

•

•

•

•

•

•

�0�

kumla 25 000 · kumla 25 000 Översiktsplan för kumla kommun del 1 - framtida mark- och...

Documents