12 13 Hufvudstadsbladettisdag 24 juli 2018tisdag 24 juli 2018

Hufvudstadsbladet

Nyheter

ra dem. Trädplanteringskampan-jer på 1960- och 70-talet förvand-lade skövlade sluttningar till frodi-ga skogar och landet har utökat sin skogsareal med 65 procent på ba-ra några årtionden. Genom den se-naste tidens fredssamtal har även diskussioner förts om att Sydkorea ska hjälpa till med återplantering-en i Nordkorea.

Andra samarbeten inkluderar ut-bytesstudentprogram mellan län-dernas universitet och handel. In-dustrizonen Kaesong på den nord-koreanska sidan av DMZ, vars pro-duktion varit avstängd i två år på grund av Nordkoreas många kärn-vapentester, kan komma att öpp-nas inom kort. Med fredsförhand-lingarna hoppas Ok-Kyung Ryu även att guidade turer från Sydkorea till Nordkorea återupptas. Tidigare ar-betade hon som reseledare på bus-sar som besökte Nordkorea, men ef-ter att en sydkoreansk turist sköts av nordkoreansk militär i DMZ för tio år sedan avslutades de guidade tu-rerna för sydkoreaner.

Delad gemenskap i sikteMånga koreaner på båda sidor av

DMZ hoppas på en återförening. Men vad betyder det i praktiken? HBL var med på det sydkoreanska enhetsdepartementets presskonfe-rens inför toppmötet mellan Donald Trump och Kim Jong-un.

– Nu betyder en återförening in-te det samma som när vi var ett enat land för 70 år sedan, förklarar Baik Tae Hyun, enhetsdepartementets ta-lesperson.

– 2018 betyder en återförening att vi eftersträvar fred, välstånd och delad gemenskap på Koreahalvön, men det är för tidigt att säga exakt vad det kommer att innebära, säger han och konstaterar:

– Nu när vi har minskat risken för krig vill vi öka möjligheterna till eko-nomiskt samarbete och kulturella och sociala samarbeten.

Nordkoreas kärnvapen är huvud-frågan för fortsatta fredsförhand-lingar och Kim Jong-un har gått med på avveckling, men det är fort-farande oklart när det kommer att ske och i vilken utsträckning. Sam-tidigt lovade Trump under toppmö-tet att avsluta sina styrkors ”war games” i Sydkorea. Efter toppmö-tet har dock CIA uppgett att Nord-

korea i smyg tillverkar kärnvapen-bränsle på hemliga platser i landet; vapen som Kim Jong-un enligt CIA gömmer för världen.

Baik Tae Hyun är medveten om risken att lita fullt ut på grannlandet.

– Vi är inte naiva. Vi fortsätter samarbetet med USA och följer ut-vecklingen i Nordkorea noga.

Samtidigt tycker han att Kim Jong-uns vilja till samarbete ska tas tillvara.

– Vi vill inte missa denna möjlig-het. Den kanske bara kommer en gång, säger han.

Respekt för historienPå Seouls nationella begravnings-plats är gravstenarna täckta av blommor, och överallt syns sydko-reanska flaggor. Det är 6 juni och minnesdagen för de sydkoreaner som stupat i Koreakriget och andra konflikter.

Cho Moo Young tillhör den unga generationen som inte har varit in-blandad i något krig. Trots det kom-mer han hit varje år ”för att visa res-pekt för dem som har krigat för sitt land”.

Cho Moo Young vill se en återför-ening, men tror samtidigt att det kan bli svårt.

– Nordkorea styrs av Kina och spelar teater i fredsförhandlingarna.

Enligt honom är Koreahalvön fortfarande en viktig bricka i det ge-opolitiska maktspelet.

– Kina vill inte ha ett enat Korea eftersom de kontrollerar Nordkorea.

Samtidigt är USA:s styrkor i Syd-korea viktiga ur positioneringssyn-punkt.

– Då kan USA vara nära både Ki-na och Ryssland.

Den största möjligheten för sam-arbete ser han genom ett ökat ar-betsutbyte.

– Vi behöver deras arbetskraft och de behöver vår expertis. På så sätt kan återföreningen bli verklighet.

TEXT Johan augusTin FoTo Jonas gRaTzER

Taggtråden sträcker sig längs med Hanfloden som flyter genom Seoul. Vi är på väg till DMZ, eller Koreas demilitariserade zon, en buffertzon som delar Koreahalvön ungefär på mitten.

Den fyra kilometer breda och tjugofem mil långa DMZ anses va-ra världens mest militariserade om-råde. Avhoppare tar sig därför ofta från Nordkorea via grannlandet Ki-na till Sydkorea. Ibland har avhop-pare även simmat över Hanfloden för att nå grannen i syd.

– Det kortaste avståndet i floden är 412 meter, vi har haft avhoppa-re som har klarat den sträckan, be-rättar DMZ-guiden Ok-Kyung Ryu.

Sedan Koreakrigets slut för 65 år sedan har omkring 30 000 nordko-

reanska avhoppare tagit sig till Syd-korea. Förra året minskade anta-let flyktingar rejält sedan Kina och Nordkorea gemensamt började kon-trollera gränsen.

Flyktingar får medborgarskapDe som tar sig till Sydkorea bevil-jas automatiskt medborgarskap ef-ter en övergångsperiod. Avhopparna undervisas under två månader för att komma in i samhället. Det hand-lar om kulturella skillnader, och fast koreanska är det officiella språket på Koreahalvön måste avhoppare lära sig engelska för att kunna arbeta in-om en rad sektorer.

– Nordkoreaner arbetar hårt för att kunna skicka hem pengar till si-na familjer, fortsätter Ok-Kyung Ryu.

Den senaste tidens händelseut-veckling har riktat världens blick-ar mot Koreahalvön. Det interkore-anska toppmötet mellan Sydkore-as president Moon Jae-in och Nord-koreas ledare Kim Jong-un i slutet av april i gränsstaden Panmunjeom följdes av ytterligare ett möte mel-lan ledarna och det historiska mö-tet mellan Donald Trump och Kim Jong-un i juni. Målet är ett perma-nent fredsavtal eftersom Nord- och Sydkorea tekniskt sett fortfarande är i krig. Det var i Panmunjeom som det nuvarande vapenstilleståndet un-dertecknades vid det treåriga Korea-krigets slut i juli 1953. Hur kom det då sig att Koreahalvön splittrades i två delar?

Kalla krigetNär Japans 35-åriga ockupation av Korea upphörde efter andra världs-kriget delades landet upp av seger-makterna Sovjetunionen och USA och blev en del i det kalla krigets geo politiska maktspel. 1948 blev delningen permanent och länder-na blev självständiga. Ingen av län-dernas regeringar accepterade emel-lertid delningen. Kim Jong-uns far-

far Kim Il-sung tillsattes som Nord-koreas ledare av Sovjet som tillsam-mans med Kina stödde invasionen av Sydkorea 1950. Samtidigt anslöt sig USA och FN till de sydkoreanska styrkorna. De sammanlagda mänsk-liga förlusterna i Koreakriget upp-gick till nästan tre miljoner döda. Ef-ter kriget klarade sig den kommu-nistiska diktaturen Nordkorea länge tack vare ekonomiskt stöd från Sov-jet. Sydkoreas efterkrigstid var där-emot dyster: landets ekonomi var körd i botten. I dag är bilden motsatt. Larmrapporter om svält och arbets-läger avlöser varandra från Nordko-rea, samtidigt som grannlandet har

sett ett gigantiskt uppsving och bli-vit en av världens största ekonomier.

samarbete över gränsen Vår DMZ-tour har kommit fram till Doraobservatoriet, benäget på Do-raberget. Här ser besökare ut över DMZ och över till Nordkorea. Den visuella skillnaden är extremt mar-kant mellan de båda länderna. På den sydkoreanska sidan är kullarna täckta av böljande grönska medan den nordkoreanska visar bruna berg med gulfärgat gräs. En tredjedel av skogarna i Nordkorea har förstörts och landet toppar listan över värl-dens mest avskogade länder enligt Seouls enhetsministerium. Natur-tillgången har fått ge vika som vir-ke, odlingar och snabba inkomster genom timmerexport till Kina. Sväl-ten och torkan på 1990-talet drabba-de skogarna hårt.

– Människor behövde ved att elda med och i brist på annat så åt de trä-dens bark, berättar Ok-Kyung Ryu.

Sydkorea beskrivs däremot som en grön framgångssaga. Efter Korea kriget såg den sydkoreanska regeringen värdet i skogarna och beslöt att man skulle återplante-

Samtal om fred och kärnvapennedrust-ning på Koreahalvön har förts på hög nivå under våren och sommaren. Vad innebär ett eventuellt återförenande och kan de båda länderna samarbeta?

Fakta

Korea

●● Koreahalvön har en yta på ungefär 220 000 kvadratkilo-meter, motsvarande två tred-jedelar av Finlands yta.

●● Sydkorea utgör knappt hälften av arealen, men är be-tydligt mer tätbefolkad med sina 51 miljoner. Nordkorea har bara hälften så många in-vånare.

■ Uppe i bergen omkring Seoul har ett par picknick i ett hav av grönska. Nordkorea toppar listan över världens mest avskogade länder, medan Sydkorea beskrivs som en grön framgångssaga. Efter Koreakriget såg den sydkoreanska regeringen värdet i skogarna och beslöt att återplantera dem.

1 Utanför Gyeongbokgungpalat-set i Seoul, som började byggas 1395, tar besökare bilder med soldaterna. Koreahalvön har en historia som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden.

2 I Sydkorea samlas anhöriga till stupade soldater på militärkyr-kogården i Seoul för att hedra de anhöriga som dött i Koreakriget.

■ En soldat vid den demilitariserade zonen DMZ blickar ut över en militär-bas i Nordkorea.

3 På Seouls centralstation följde koreanerna spänt dramatiken inför det toppmöte som hölls i Singapore mellan Kim Jong Un och Donald Trump.

1

2

3

❞Nu betyder en återfören-ing inte det samma som när vi var ett enat land för 70 år sedan.Baik Tae hyunEnhetsdepartementetstalesperson

Fredligt samarbete blir koreansk utmaning

sToRBRiTanniEn

Hunt: Stor risk för avtalslös brexitStorbritanniens nye utrikesminister Jeremy Hunt varnar EU för att pres-sa britterna alltför hårt i brexitför-handlingarna. Det skulle kunna le-da till att Storbritannien lämnar EU utan avtal, vilket skulle kunna ska-da relationerna i årtionden framåt.Hunt uttalade sig i samband med ett besök i Berlin, hans första officiel-la besök i Tyskland sedan han efter-trädde Boris Johnson på utrikesmi-nisterposten nyligen.

– När det gäller brexit så finns det nu en påtaglig risk att det ge-nom misstag blir ett avtalslöst brex-it, säger Hunt.

Han anser att många inom EU tycks tro att de bara behöver vänta ut Storbritannien för att nå eftergif-ter. Men det kommer inte att hän-da, fastslår han, och efterlyser en or-dentlig förändring av inställningen hos EU:s förhandlare.

Om Storbritannien lämnar EU ut-an avtal skulle det innebära stora på-frestningar för Storbritannien, men landet skulle inte bara överleva ut-an även blomstra, försäkrar Jeremy Hunt, som själv förde kampanj för att stanna i EU i brexitomröstning-en 2016.

– Min oro är att det skulle föränd-ra den brittiska allmänhetens in-ställning till Europa i generationer, och det skulle leda till en spricka i relationerna som skulle vara myck-et skadlig. TT-ReuTeRs

KuBa

Kommunismen stryks ur grundlagenEtt erkännande för privat egendom är en av de största förändringarna när Kuba skriver om sin grundlag. Nationalförsamlingen har efter de-batt under helgen enhälligt antagit de förslag till författningsändringar som utarbetats, rapporterar Kom-munistpartiets tidning Granma.

Det är också meningen att med-borgarna ska få säga sitt om ändring-arna. Det finns ett förslag om att det ska ske från mitten av augusti fram till mitten av november, skriver tid-ningen.

Flera viktiga reformer står för dörren:

Föryngring i ledarskiktet är ett uttalat mål. Presidenten ska inte få vara över 60 år vid tillträdet och in-te få sitta på posten mer än två fem-åriga mandatperioder, skriver Reu-ters som har läst utkastet till ny kon-stitution.

Par av samma kön ska kunna leva ihop legalt. Under de första åren efter revolutionen 1959 kunde homosex-uella bli skickade till omskolnings-läger eller till och med tvångsarbete.

Dagens författning är från 1976, från tiden då Kuba hade ett nära samarbete med Sovjetunionen. Nu stryks en formulering i författning-en om att ett kommunistiskt samhäl-le är målet. Den ersätts av att Kuba ska vara en socialistisk stat, obero-ende och välmående. Men enparti-systemet blir kvar – och Kommunist-partiet behåller sin centrala roll. TT