kunden - · kunden en tidning från abb sverige 2|11 power and productivity for a better world™...

KundenEn tidning från

ABB Sverige

2|11

Power and productivity for a better world™

Smarta nät i Norra Djurgårdsstaden 6Fortums Catarina Nauclér har en plan Så blir vindkraft elenergi 16Effektiva lösningar från ABBABB-dagarna i höst 40Hållbarhet på programmet

Tema: Det hållbara samhället

2 Kunden 2|11 Kunden 2|11

Innehåll

ABB Kunden 2|11 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2011 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Hans Westerlund 021-32 50 19, Mats Lundström, OTW Communication 070-564 77 74 • Grafisk form: Katarina Sjöberg, OTW Communication • Repro: Done • Produktion: OTW Communication • Tryck: V-TAB Vimmerby • Adressändring: ABB Kunden, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: [email protected] • Omslag: Catarina Nauclér, Fortum. Foto: Magnus Glans.

En solig augustimorgon kunde vi berätta att vi tagit hem den största kraftöverförings-ordern i ABB:s historia. Det handlar om att koppla ihop vindkraftsparker i Nordsjön med det tyska fastlandet. När länken är fullt utbyggd kan den leverera ”grön” vindkraftsel till en och en halv miljon hushåll.

Vi är mycket glada och hedrade över att ha blivit valda som leverantör till detta stora kraftprojekt. Det känns bra att vår världs-ledande teknik bidrar till nyttjandet av för-nybara energikällor och till en bättre miljö.

En annan glädjande nyhet är att vi träf-fat avtal om att förvärva det anrika före-taget Lorentzen & Wettre från Assa Abloy AB. Det handlar om att vi vill stärka vår verksamhet inom massa och papper och vara ännu mer konkurrenskraftiga när det gäller processoptimering.

Vi gillar teknik och vad den kan göra för oss människor och för vår miljö. Vi satsar mycket på att ligga rätt i tiden. Ett exem-pel som du kan läsa om i denna tidning handlar om smarta elnät-projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm där vi, For-tum och andra samarbetspartners arbe-tar tillsammans för att skapa intelligenta lösningar som reducerar energikostnader och sänker koldioxidutsläppen radikalt.

Ytterligare ett läsvärt exempel är vår lös-ning för landansluten el i Göteborgs hamn. Den gör att Stena Lines Tysklandsfärjor kan stänga av sina dieselmotorer när de lagt till, vilket leder till stora miljömässiga vinster.

Innovation handlar inte bara om teknis-ka lösningar, utan även om det fina arbe-te som våra serviceingenjörer utför dagli-gen ute hos er kunder. De kan bland annat hjälpa er med energieffektivisering. I Sve-riges industrier, kraftverk och reningsverk finns mycket energi att spara. Vår servi-ceenhet kan konsten att på ett innovativt sätt jaga kilowattimmar.

För att lyckas med att skapa morgonda-gens teknik, nya produkter och innovativa lösningar behövs både framsynta kunder och väloljade team. Där tror jag mycket på mångfald, vi har mycket att lära av varan-dra och vi måste bygga för framtiden och släppa fram de yngre förmågorna.

Därför är det glädjande att höra att unga människor idag är allt mer intresserade av att jobba med teknik som bidrar till en bättre värld och till ett hållbart samhälle. Det bådar gott – både för oss på ABB, för er kunder, och för världen i stort.

Johan Söderströmvd ABB Sverige

Kunden 2 |11

06 14Här byggs smarta elnät Nu är planen klar för hur Norra Djurgårds-staden ska få världens smartaste elnät.

Framtiden redan här på Korsnäs FröviKartongbruket installerar framtidens teknik från ABB – redan nu.

Kunden 2|11 3Kunden 2|11

Innehåll

Aktuellt från ABB4 Kraft från jordens inre ABB levererar generatorer till geotermiska kraftverk – en allt hetare energiform.

Intervju36 Outtröttlig entreprenör Unge Björn Söderberg flyttade till ett land där ingen säger: ”det går aldrig”.

Kundreportage10 Utan transformatorer stannar kärnkraften Ringhals behov av transformatorer är enormt. ABB sköter alla leveranser.16 Medvind för vindkraft ABB kopplar allt fler vindkraftparker till elnäten. 28 Intressant robotapplikation Bromstillverkaren Haldex använder ABB- robotar på ett unikt sätt.

Gästkrönika43 Heja, heja, hållbara samhället

Naturfotografen Anders Geidemark uppmanar oss att heja på utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

ABB-dagarna44 Mer än en vision Det hållbara samhället står i fokus för höstens ABB-dagar.46 Godis för systemintegratörer Många nyheter utlovas på seminarierna för systemintegratörer och konsulter inom integrering och automation.

2440

Renare miljö i Göteborgs hamnStena Lines Tysklandsfärjor kan stänga av dieselmotorerna i hamn, tack vare ABB.

Koll på fabriken Lena Nyberg på ABB hjälper kunderna att få full koll på fabriken. Det sparar energi och höjer produktiviteten.


av Costas Ricas nätoperatör, ICE. Ormat har specialiserat sig på turbiner till den här typen av kraftverk. När de nu bygger större geotermiska anläggningar behövde de en ny generatorleverantör. ABB fick ordern i slutet av 2009 och har i nära samarbete med Ormat utvecklat generatorer som tål den svavelrika miljön.

Las Pailas togs i drift i våras och den aktiva uteffekten från de två generatorer-na ligger på 40 MW.

– Ormat är en krävande, men långsiktig kund. Vi har redan tre nya projekt på gång. Framtiden är ljus för geotermisk energi, säger Lars Sjöberg.

Aktuellt från ABB

I juni trädde det första steget i kraft för EU:s minimikrav på effektivitet i låg-spänningsmotorer, EU MEPS (Mini-mum Energy Performance Standard). Kraven omfattar de flesta två-, fyra- och sexpoliga motorer från 0,75 till 375 kW i effekt för frekvenser på 50-60 Hz.

Det innebär att alla motorer som omfattas av EU MEPS måste uppfylla den internationella effektivitetsnivån 2 (IE2). Undantaget är motorer i explo-sionsfarliga områden, men även dessa kommer att tvingas uppfylla kraven.

– ABB välkomnar dessa krav efter-som de bidrar till att vi snabbare kan nå EU:s klimatmål som är satta till år 2020. ABB kan redan nu erbjuda pro-dukter som kan hjälpa våra kunder att uppfylla de kommande EU-kraven år 2015 och 2017, säger Lena Wäppling, chef för ABB:s försäljning av motorer och drivsystem i Sverige.

Den tuffa miljön med svavelväte ställer höga krav på både turbiner och generatorer för att tåla korrosionen.

EU-krav på effektivalågspänningsmotorer

Brandförsvarssystem till Forsmark

Forsmark Kraftgrupp AB har köpt ett styrsystem från ABB för modernise-ring och utökning av branddetekte-ring och brandbekämpning i Fors-marks kärnkraftsreaktorer 1 och 2.

Styrsystemet hämtar signaler från anläggningarnas branddetektorsys-tem och övervakar och styr brand-bekämpande objekt, brandspjäll och fläktar för brandventilation. En ope-ratörsstation visar för operatörerna grafiska bilder över de olika brand-cellerna och vid larm var det brinner och hur bekämpningen fungerar.

Styrsystemet är ”800xA för Power Generation” med speciella tillägg och det ska vara installerat 2012.

Nyheter i korthet

Het energi från jordens inreABB har levererat två generatorer till ett geotermiskt kraftverk i Las Pailas, Cos-ta Rica.

– Vi har stora förväntningar på geoter-misk energi, säger ABB:s projektledare, Lars Sjöberg.

Kraftverket hämtar kraft från hetvatten-källor i i landets nordvästra vildmark och omvandlar den till el utan CO2-utsläpp.

– Det är ett vulkaniskt aktivt område vil-ket ställer speciella krav på komponenter-na. Miljön är aggressiv med mycket sva-velgaser, berättar Lars Sjöberg som själv besökte Las Pailas i våras.

Det är det israeliska företaget Ormat som byggt anläggningen och den drivs

Under sommaren har ABB varit del i en ombyggnad av varmvalsverket på SapaHeat Transfer i Finspång. Målet med arbe-tet var att öka kapaciteten i valsverket för att möta framtidens utmaningar.

Sapa Heat Transfer är en av världens ledande företag inom tillverkning av vär-meväxlarband av aluminium för fordonsin-dustrin. Värmeväxlarband används bland annat vid framställning av olika typer av värmeväxlare för användning i person- och lastbilar. Efter tre veckors intensivt arbete driftsattes verket och den 13 augusti star-tades åter produktionen av valsade band.

Valsverkets har sedan tidigare två lik-strömsmotorer. De levererades av ABB 1987 och har varit seriekopplade till en växellåda som fördelat kraften. Det inne-

Sapa går som en valsbar att det var nödvändigt att valsarna i de två produktionslinjerna höll samma fart och hade exakt samma dimension.

Vid ombyggnaden tömdes hela lokalen för att ge plats för en växellådan på 126 ton som baxats in och lyfts på plats. Den nya växellådan med indviduell drivning kla-rar högre driftsmoment och reduktioner i valsningsprocessen.

– Det handlar snarare om två växellådor i samma skal. Det gör att de återanvända likströmsmotorerna kan gå i singeldrift. På så vis kan valsarna köras oberoende av varandra vilket är en stor fördel för Sapa, berättar ABB:s projektledare, Conny Dahlin, som ansvarat för montage och uppriktning.

Ansvarig för driftsättningen var Per-Olov Gelin på ABB.


Aktuellt från ABB

EU-krav på effektivalågspänningsmotorer

ABB har tagit hem en order från Falbyg-dens Energi på ett nyutvecklat energila-ger för lågspänningsnät. Det är den första ordern i Sverige på den här typen av dyna-misk energilagring. Installationen gör det möjligt att lagra den lokala produktionen av el från vindkraftverk, stabilisera nätet och samtidigt jämna ut toppar i belast-ningen under dagtid.

Energilagret installeras i anslutning till en befintlig nätstation i Falköping och kapaciteten är 75 kW i perioder på upp till

Första ordern för dynamisk lagring av vindkraftsenergi

Nyheter i korthet

I slutet av maj invigdes en större vind-kraftpark på Grännaberget nära Brahe-hus. ABB har på uppdrag av Jönköpings Energi ansvarat för installationer av anslut-ning till vindkraftparken samt en förstärk-ning av 40 kV-nätet mellan Gränna och Huskvarna.

I uppdraget ingick bland annat att byg-ga en 40/20kV skalskyddad mottagnings-station vid Brahehus som förses med truckgående 50 kV-brytare och 24 kV-ställverk. ABB har även levererat reläskydd ur ABB:s produktfamilj Relion som använ-der den globala standarden IEC61850 för kommunikation inom kraftsystem.

I själva vindkraftparken byggdes ock-så ett markförlagt 20 kV-nät som samlar in kraften från de nio vindkraftturbinerna, samt fyra stycken 20 kV kopplingsstatio-ner av typ Magnum, speciellt framtagna av ABB för just vindkraftprojekt.

ABB har också levererat och lagt en sex kilometer lång 40 kV markkabel från mottagningsstationen vid Brahehus till kraftstationen i Röttle utanför Gränna. Vid Röttle gjordes även en utbyggnad med 40 kV Combined-brytare och ny relä- och kontrollutrustning.

Tack vare vindkraftsatsningen ökas tillgängligheten och flexibiliteten i elnä-tet mellan Ölmstad och Huskvarna. Den befintliga fördelningsstationen i Ölmstad har uppgraderats med ny brytar- och relä-

skyddsteknik. Dessutom har 40 kV-nätet i Huskvarna knytits ihop.

Vindkraftverken i parken har flera äga-re. Huvudaktörer är O2, Jönköpings Ener-gi och Tuggarps Energi.

Greve Per Brahe invigde vindkraftpark

Transformatorer och ställverk till Norge

Två kraftvärmeverk i Norge har fått ny kraftutrustning från ABB genom projekt ledda av Goodtech (före detta EIAB), en av ABB:s kanalpartners.

Det gäller Klemetsrud kraftvärme-verk och avfallsförbränningsanlägg-ning i Oslo, ägd av Energigjenvin-ningsetaten i Oslo, samt Eidsiva Bioenergis nybyggda biokraftverk i Hamar för förbränning av avfall.

I leveransen till Klemetsrud ingår bland annat 14 fack Unigear 11 kV mellanspänningsställverk och fem Resibloc torra transformatorer 2 000-2 500 kVA. Till kraftverket i Hamar har Goodtech levererat nio fack Unigear 11 kV ställverk och sex Resibloc transformatorer från 400 till 2 500 kVA. Bägge leveranserna var klara hösten 2010.

Hos Korsnäs pappersbruk i Gävle arbetar sedan drygt 20 år ABB:s Pressductorteknik för att ge exakt banspänning över pappersbanans hela bredd. Ny PFEA-elektronik styr idag mätsystemet med de befintliga lastcellerna PillowBlock, en av ABB:s fyra typer av lastceller för pappers- och massaindustrin.

– Det är mycket viktigt med på-litlig mätning av banspänningen, till exempel för att få samma spänning över hela pappersrullen vid upprull-ningen och därmed högsta kvalitet. ABB:s lastceller gör ett utmärkt ar-bete och den nya PFEA-elektroniken är lätt att använda och har många bra funktioner, säger Roger Karnatz, automationsingenjör på Korsnäs bruk.

Korrekt banspänning för högsta papperskvalitet

1600-talets greve Per Brahe (spelad av Anders Ruberg), återuppstod för en dag vid invigningen. Greven är mest känd för närbelägna Brahehus, en ruin väl synlig från E4:an.

60 minuter. Anläggningen tas i drift i slu-tet av året och ska utvärderas under hös-ten 2012 i samarbete med Energimyndig-heten, som även delfinansierar projektet.

– Vi vill snabbt komma igång och tes-ta energilagring i full skala och går gärna i bräschen för den nya tekniken, säger Lars Ohlsson, vd för Falbygdens Energi som är ett dotterbolag till Göteborgs Energi:

– Här i Falbygden har vi en relativt stor andel vindkraft ansluten till nätet och prog-noserna visar på en fortsatt ökning.


Kundreportage

När förstudien av smarta elnät i Norra Djurgårdsstaden är klar kan ABB, Fortum och övriga parter medverka i en miljöstadsdel i världsklass. För att lyckas krävs gränsöverskridande marknadslösningar.

Gränslösa smarta elnät

Stockholm är redan en av värl-dens renaste storstäder, men miljöarbetet i huvudstaden fort-sätter. Högt på agendan för mil-

jöutveckling och hållbar stadsutveckling står Norra Djurgårdsstaden. Stadsde-len vid Lidingöbron ska fullt utbyggd ha 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser inklusive en helt ny hamnan-läggning för bland annat färjetrafik.

De uppställda målen som Stockolms stad tagit fram är minst sagt utmanande. En viktig del bland många är krav på intel-ligenta lösningar för att radikalt sänka kol-dioxidutsläppen och samtidigt reducera kostnaden för förbrukad el.

I praktiken innebär det exempelvis egen-producerad el, energilagring och smart nätinfrastruktur för att klara, bland annat, ett stort antal laddstolpar för elbilar. Enligt ett av målen ska området 2030 vara helt fossilbränslefritt – 20 år tidigare än målet för den övriga staden.

Några hörnpelare i byggprojektet är en mycket effektiv energianvändning och övergång till förnybar energi såsom bio-

energi, sol och även vindenergi. För att förverkliga dessa mål kommer ett smart elnät att behövas. Därför stöds förstudi-en av Energimyndigheten och av Vinnova.

Studien är nu klar. I höst går därmed projektet in i nästa fas – de riktiga piloter-na som innebär fysiska installationer. Det handlar om nätstationer anpassade för att hantera lokalt producerad el, aktiva hus som hjälper de boende att göra smarta beslut för ökad energieffektivitet och ökat utnyttjande av el. Spadtagen för de första byggena av lägenheter är redan tagna.

– Förstudiens roll för oss i projektet är att den kan ses som en programförkla-ring där vi har kommit fram till att vi ska satsa. Nu har vi en bra plattform för vad vi vill göra, säger Catarina Nauclér, For-tums projektledare för studien.

Testar samarbetsförmågaFörstudien är också ett test på aktörernas samarbetsförmåga. De inblandade parter-na kommer från vitt skilda håll. Det hand-lar om byggare, kraftbolag, myndigheter, leverantörer av hemelektronik, infrastruk-

Text Mats Lundström Foto Magnus Glans, Stockholms stad och Aaro Designsystem

”Jag är ingenjör men har lagt tekniklösning-arna i byrålådan för att titta på kundernas behov och aktörernas marknadslösningar.”


Kundreportage

turleverantörer samt forskningsinstitutioner som ger projektet en viktig visionär prägel.

Samarbetet beskrivs som holistiskt. Det kan förklaras med att ställa sig över gamla branschindelningar och roller med hjälp av samsyn och dialog.

– Det handlar om att de olika delarna i förstudien ska uppnå hållbarhet i stads-delen. Det är ett fascinerande pussel. En av lärdomarna är att det tar tid, men när vi möts i den här konstellationen blir det så bra. Vi har alla fått några riktiga aha-upplevelser, säger Catarina Nauclér.

Hennes kollega hos ABB, Tommy Carls-son, instämmer. Han säger:

– Jag är ingenjör men har lagt tekniklös-

Nu går projektet Norra Djurgårdsstaden över från att ha varit en modell till att bli verklighet. Det ska bli allvar av visionerna om en hållbar stadsdel. Förstudien är en del i denna process, berättar förstudiens projektledare, Tommy Carlsson från ABB, och Catarina Nauclér från Fortum.

ningarna i byrålådan för att titta på kundernas behov och aktörernas marknadslösningar. Visst finns tekniken med och är viktig men här måste alla aktörer beaktas och arbeta tillsammans för att ta fram hållbara lösningar som förverkligar förväntande nyttor.

Förstudien består av sex delar, så kal-lade arbetspaket. Användningen av el är gemensamt för alla paket och att elanvänd-ningen ska förberedas för att kunna kopp-las vidare till andra nyttotjänster i området, exempelvis värme, transporter eller återvin-ning. Det största paketet gäller aktiva hus där alla de medverkande parterna bidra-git. Öppna standarder är ledord, förklarar Catarina Nauclér:

– Våra lösningar ska kunna ”jackas” in i andra nyttor, men här blir det tydligt att vissa områden har kommit längre än andra, säger hon och fortsätter:

– Ändå är mycket av det här inte ”rocket science”. Det handlar mer om att plocka ihop delarna till en helhet och att få saker att lira ihop. En hel del av arbetet fokuse-rar på energieffektivisering, men mer avgö-rande är att förflytta förbrukningen till tider då det finns billig, grön el.

Marknaden avgörDet sjätte paketet berör marknadssituatio-nen. Tommy Carlsson och Catarina Nau-clér anser att det paketet är avgörande för

FaktaNorra Djurgårdsstaden

Stockholm stad har fått mycket beröm för Hammarby Sjöstad i södra delen av huvudstaden. Nu går Stockholm vidare med ytterligare ett visionärt projekt: Norra Djurgårdsstaden (Stockholm Royal Seaport). Området beräknas vara fullt utbyggt till 2030.Norra Djurgårdsstaden ska ta täten i att förverkliga de senaste innovationerna inom klimat, miljöteknik och hållbar utveckling. Miljöprofileringen av stadsdelen fokuserar på fem områden: energianvändning, miljöeffektiva transporter, anpassning till ett förändrat klimat, kretslopp samt livsstilsfrågor.Projektet har rönt stor uppmärksamhet utomlands och är ett av 18 projekt som ingår i Clinton Climate Initiative för att skapa nya globala förebilder för hållbar stadsutveckling.

FörstudienFörstudien är initierad av Fortum, ABB och övriga parter och delfinansierad av Energimyndigheten och Vinnova som har regeringens uppdrag att utveckla smart energianvändning respektive uppmuntra innovation och entreprenörsskap.Parter i samarbetet är Fortum, ABB, KTH, Ericsson, Electrolux, Interactive Institute, NCC, HSB, JM, ByggVesta och Stockholm Hamn. Formellt är Fortum projektägare men arbetar tätt tillsammans med ABB för att utveckla lösningar som kan bli förverkligade i områdets elnät. (Läs mer om förstudiens olika delar på nästa sida.)Utvecklingen av smarta elnät sker inom ramen för Norra Djurgårdsstaden Innovation. Det är ett center där företag och akademi får möjlighet att mötas för att knyta kontakter, planera, genomföra, utvärdera och forska på hållbara lösningar.

8 Kunden 2|11

Kundreportage

projektet där partnerskapet mellan ABB och Fortum är av extra stor betydelse för framgång. En slutsats är att de flesta lös-ningar inte klarar sig kommersiellt, åtmins-tone inte på kort sikt. Projektet förutsät-ter regleringar.

– Nu jobbar vi med att etablera den organisation som ska förverkliga lösning-arna beskrivna i förstudien till Norra Djur-gårdsstaden. Lösningar kräver ett brett engagemang från alla parter. Det är alltid svårt att bryta ny mark där den traditio-nella linjeorganisationen inte alltid är fullt anpassad för denna typ av gränsöverskri-dande lösningar, säger Tommy Carlsson, men menar att den verkliga prövningen är att få med kunderna. Han fortsätter:

– Vi ska skapa en kombination av tek-niklösningar och incitamentsmodeller för att stimulera kunden att aktivt anpassa sin energiförbrukning. Utmaningarna är stora men intressanta. Mest betydelsefullt är att långsiktigt få med kunderna, där de för-står nyttan och behovet av deras med-verkan samt att de accepterar och upp-skattar de lösningar som vi tillhandahåller. Det handlar om beteendeförändringar där incitament, robusthet i tjänsterna och upp-följning är viktiga delar för att styra elan-vändningen på ett miljövänligt sätt.

Byggstart för de första fyra kvarteren med 682 bostäder skedde i maj 2011. När området är helt utbyggt 2030 kommer det att se ut så här från luften. Förstudien indelad i sex paket

Förstudien är indelad i sex arbets-paket där de medverkande parterna deltagit i ett eller flera paket. Aktiva hus är det arbetspaket där flest parter har bidragit.

1. Aktiva husMålet är att minska belastningstoppar-na och öka energieffektiviteten genom aktivt deltagande från ”prosumers” (när konsument även är producent). Aktiva hus baseras på laststyrningsapplika-tioner som inkluderar infrastruktur för elbilar samt hus- och byggnadsauto-mation. Några exempel är elproduktion via solceller, lokal energilagring och individuell mätning av förbrukning för styrning, uppföljning och avräkning.

2. Smart Grid-laboratoriumEn komplett driftmiljö för smarta nätapplikationer baserat på Network Manager SCADA/DMS, kontrollsystem för laststyrning (Demand response) och avancerat affärsintelligenssystem.

3. NätutvecklingForskning för att ta fram en ny nätde-sign som syftar till att minska onödiga förluster samt att öka elkvalitén i samverkan med ”prosumers”. Viktiga komponenter är mellanspännings- och lågspänningsställverk samt trans-

formatorstationer, kabelskåp med styrning och övervakning, centraliserad energilagring och smarta mätare.

4. Hamnanslutningar för fartygAnslutning till det lokala elnätet för besökande fartyg och samverkan med lokal kraft, värme- och kylpro-duktion för att minska kapacitets-behovet. Här behövs anslutning för fartyg till elnätet, frekvensomriktare 50Hz/60Hz, energilagring, smarta mätare samt en nätoperatör.

5. InformationshanteringssystemDet ska tas fram för uppföljning av de operativa målen i projektet och insam-ling av data för framtida forskning. För att det ska vara möjligt måste relevanta indikatorer definieras för klimatpåverkan samt att en uppfölj-ningsmodell etableras.

6. MarknadskonceptFramtagning av en affärsmodell och ett regelverk för att öka konsumen-ternas deltagande i energimarknaden. Det görs genom att löpande testa scenarier och hypoteser. Marknads-modell och regelverk ska också förbättra nätoperatörsdriften av det smarta nätet.

Kunden 2|11

Förstudien indelad i sex paket

ABB är världsledande på turbinreglering och skydd för vattenkraftturbiner, gastur-biner och ångturbiner. Våra lösningar bygger på integration av färdiga moduler som kontrollenheten AC800M, ventilstyrningsenheten VP800, turbinskyddsenheten TP800 och fasningsenheten AS800. Dessa moduler kan kombineras till enkla lösningar för små turbiner eller till trippelredundanta lösningar som uppfyller de strängaste kraven på marknaden. Turbingeneratorsträngen behöver också tillståndsövervakas och det gör vi med vår MCM800-modul som integrerar vibrationsövervakningen i kontrollsys-temet. Läs mer på www.abb.se/powergeneration

Turbinreglering och skydd med 800xA för kraftverk?

Javisst.


Kundreportage

Kärnkraftverket Ringhals har alltid använt transformatorer från ABB. Trots tuff konkurrens har ABB levererat samtliga större transformatorer till anläggningen på Västkusten.

Utan transformatorerstannar kärnkraften

Anderas Svahn (till vänster) arbetar med elunderhåll och diskuterar med utvecklingsingenjör Owe Samuelsson. Ovanför arbetar Erik Karlsson från ABB.

Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg


Kundreportage

När ABB Kunden besöker kärn-kraftverket pågår en av de störs-ta revisionerna i Ringhals histo-ria. Det görs stora investeringar

för att förbättra säkerhet, tillgänglighet och produktionsförmåga. Mer folk än vanligt rör sig på området: byggnadsarbetare, hantverkare och specialister av olika slag. Störst är aktiviteten vid Ringhals reaktor 4 (R4) där man bland annat ska byta ång-generatorer, bygga om högtrycksturbiner, reparera betongskador och byta fasadplåt på turbinbyggnaden.

De senaste tre åren har man också anskaffat åtta stora, nya transformatorer. Två av dem är 450 ton tunga GSU-trans-formatorer (generator step up) som leve-rerades från ABB:s fabrik i Ludvika och installerades på R4 i fjol.

De fyra reaktorerna på Ringhals har vardera två stycken GSU:er som väx-lar upp spänningen från 20 kV till 400 kV innan elektriciteten leds ut på det stora transmissionsnätet.

– Huvudskälet till att vi bytt GSU:er på R4 är att vi ska kunna få ett större effekt-uttag. Vi ökar transformatorkapaciteten från 550 MVA till 650 MVA. Efter slutförd modernisering av R4 beräknas reaktorn kunna leverera över 1100 MW, säger Owe Samuelsson, utvecklingsingenjör och pro-jektledare på Ringhals.

Varje reaktor eller block har också en start up-transformator. Den kan vid behov användas för att ta in kraft för egen för-brukning från det ”vanliga” elnätet och transformerar då ner från 130 kV till 6,6 kV.

– Vi har krav på oss att ha dubbla inmat-ningsvägar, så att vi kan ha våra säker-hetssystem i drift även utan att använda 400 kV-nätet, förklarar Owe Samuelsson.

ReservtransformatorerFör säkerhets skull finns också reserv-transformatorer som kan tas i bruk om det skulle hända något med en ordinarie transformator. En inventering för ett par år sedan resulterade bland annat i att två nya start up-transformatorer köptes. Även de levererades 2010.

– Tillsammans med ABB kom vi fram till en lösning där syntetisk ester används som isolering och kylmedium i stället för mineralolja. Estern är svår att antända och att förbränna och därför mycket bättre ur brandsynpunkt, säger Owe Samuelsson.

Möjligheten att minska brandrisken gör att Ringhals väljer att installera en av de nya start up-transformatorerna vid reak-tor 3 medan den gamla ställs som reserv. Den nya transformatorn tillverkas på ABB:s specialtransformatorfabrik i Vasa i Finland. Ytterligare en transformator har beställts till block 4 och kommer att installeras nästa år.

I samma beställning ingick även tre magnetiseringstransformatorer. Sådana finns bara vid reaktor 2 och används för att magnetisera generatorerna. Två av dem kommer att installeras 2012, medan den tredje blir reserv.

– Även där blev det en annan teknisk lösning än den vi hade tänkt från början. Vi valde en torrisolerad Resibloc helt utan olja, säger Owe Samuelsson.

Förutom den låga brandrisken har Resibloc miljömässiga fördelar genom att den inte kan läcka olja och har en hög verkningsgrad.

Owe Samulesson betonar att ABB, trots den långa affärsrelationen med Vat-

FaktaRinghals AB

Ägs av statliga Vattenfall (70,4 procent) och E.ON (29.6 procent) och producerar cirka 20 procent av den el som används i Sverige. Ringhals har drygt 1 500 anställda och är ett av få kärnkraftverk som har både kokvatten- och tryckvattenreaktorer.

ABBI leveranserna eller i beställningarna ingår följande:Två GSU 20 kV/400 kVTre start up 130 kV/6,6 kVTre magnetiseringstransformatorer 20 kV/780 V

tenfall, alltid konkurrerar på samma villkor som andra leverantörer. Avgörande, om man bortser från att Ringhals alltid vill ha de bästa tekniska lösningarna, är total-kostnaden över en livscykel. I den ryms mer än priset.

– Det handlar om service, tillgång på reservdelar och teknisk support. Då är det självklart en fördel om företaget finns på plats i Sverige, men det är inte avgö-rande. Om prisskillnaden är stor kan man ta hit tekniker från till exempel Korea flera gånger och ändå göra en bra affär, säger Owe Samuelsson.

Dyrbara driftsavbrottDriftsavbrott kostar mycket pengar för ett kärnkraftverk. Även vid en planerad avställning förlorar man hundratusentals kronor i timmen. Också i det fallet får ABB bra betyg.

– Att byta två GSU:er på 19 dagar är väldigt snabbt. Just installationstiden varie-rar annars mycket mellan olika företag. Men samarbetet fungerade mycket bra och vi känner oss som en prioriterad kund hos ABB, konstaterar Owe Samuelsson.

Ringhals har en relativt gammal trans-formatorpark och räknar med att köpa ytterligare 10-15 större transformatorer det kommande decenniet.

Owe Samuelsson i glatt samspråk med ABB:s Björn Bergström.


Kundreportage

ABB har hjälpt Sandvik Materials Technology med smarta lös-ningar i deras varmvalsverk. Det innebär fler hela stålband och mindre svinn vilket spar tid, pengar och energi.

Stärkta band med Sandvik

Text Ulrika Nybäck Foto Kalle Assbring

Patrick Högström, produktionschef på Sandvik, inspekterar stålband tillsammans med Mattias Karlsson från ABB.


Kundreportage

Sandviks industriområde i Sandviken, väster om Gävle, är en imponeran-de syn. Det är inte bara det nästa största industriområdet i Sverige,

det andas också historia och kultur. Företa-gets grundare, Göran Fredrik Göransson, var 1862 först i världen med att använda Besse-mermetoden vid stålframställning i industriell skala – en metod där råjärn blir smidbart stål. Han satsade tidigt på hög kvalitet, vidareför-ädling och export, något som gäller än i dag.

ABB har hjälpt Sand-vik Materials Technology med utrustning för elför-sörjning och automation i tre av valsverken – Steckelverket, Stång-verket och Götverket. Steckelverket, som togs i drift 2004, är ett varmvalsverk som valsar stål i olika format. Stålet levereras sedan för vidareutveckling till ett antal kun-der – och landar sedan hos konsumenten som bland annat rakhyvlar och medicinska implantat, till exempel höftleder.

Valsverken är hjärtat i verksamheten. Det förser de andra delarna av Sandvik med valsat material, som sedan bearbe-tas vidare. Därför är det extra viktigt att produktiviteten är hög just här.

Efterfrågade ökad precisionABB fick för två år sedan frågan om före-taget kunde hjälpa Sandvik Materials Tech-nology med att bygga om matarverket och installera lopperrullar i Steckelvalsverket. I lösningen som efterfrågades låg meka-nik och automation tätt sammankopplade. Tack vare ett genomarbetat förslag vann ABB kontraktet. Det undertecknades 2009.

– Vi behövde öka precisionen i matar-verket, och vi bestämde oss för att upp-datera till en hydraulisk funktion, berättar Patrick Högström, som är produktionschef på Sandvik Materials Technology.

Matarverket är den del av maskinen som matar bandet av stål in i en haspel-trumma där bandet lindas upp (hasplas) mellan valsningssticken (fram och tillbaka) så att bandet reduceras till rätt tjocklek och

SandvikSandvik är en högteknologisk verkstads-koncern med verksamhet i 130 länder och har 47 000 anställda. Sandviks kunder finns inom bland annat fordons- och flygindustri, gruvor samt läkemedelsindustrin. Två tredjedelar av produktionen går till industrikonsumtion och en tredjedel är investeringsvaror.

ABBABB har byggt om matarverket och installerat lopperrullar i Steckelvalsverket hos Sandvik Materials Technology i Sandviken. ABB utvecklade den mekaniska konstruktionen samt byggde om reglerutrustningen. Den nya lösningen togs i drift i maj 2010.

bredd. Haspelrullarna (trummorna) sitter inuti ugnar som håller stålets temperatur konstant på 1100 grader. Lopperrullen håller stålbandet spänt för att öka stabili-teten. När stålet bearbetats till rätt bredd och tjocklek – eller snarare tunnhet – går stålet vidare till kallvalsverket. Här kallval-sas bandet till färdig tjocklek och värme-behandlas för att få de egenskaper som slutkunden vill ha.

Vilka var vinsterna med att bygga om matarverket och lopperrullen?

– Vi har ökat precisionen rejält och det betyder att det blir ett högre utbyte. Vi får ut mer stålband per tidsenhet nu än tidigare, fem procent mer. Det ger oss en ökad lönsamhet och det minskar vår energiåtgång. Varje stålband som måste smältas ned igen och göras om på nytt, kostar ju både tid och energi. I förläng-ningen vinner även miljön på detta, kon-staterar Patrick Högström.

Finslipning och justeringAnders Kullgren är kundansvarig på ABB.Han har jobbat med kunden Sandvik i tio år med olika projekt som handlar om auto-mation och elförsörjning. Kollegan Mattias Karlsson, säljansvarig på ABB för Sand-vik, skolas nu in i de samarbeten och pro-jekt som pågår.

– Det här är första gången som ABB utvecklar en sådan här typ av lösning. Projektet har rullat på bra och kunden är nöjd med resultatet, sammanfattar Anders Kullgren.

Patrick Högström tycker det gick rela-tivt snabbt att tillsammans komma fram till en väl fungerande teknisk lösning. Efter det har inställningar och mekanik finslipats och justerats.

– Vi var väl förberedda som kund och det underlättade mycket. ABB har tagit ett

helhetsansvar och det var viktigt för oss. Vi ville inte ha flera underleverantörer, det hade bara kostat oss mer tid och energi, säger Patrick Högström och fortsätter:

– Vi är nöjda med resultatet. Nu fortsät-ter vi med vårt förbättringsarbete. Nästa steg blir att göra stålet ännu tunnare. Så skyndar han vidare ut till de varma ugnar-na och det hamrande ljudet av stål som matas fram genom verket.

”Vi ville inte ha flera underleverantörer, det hade bara kostat oss mer tid och energi.”

Fakta


Kundreportage

Torksektionen hade bara varit i drift någon månad när Korsnäs Frövis ledning insåg att ABB:s lösning var framtidens teknik för kartongbruket. Dels för den höga tillgänglighetens skull, dels för energibesparingen som växer i takt med investeringen.

Energibesparing som växer

Tänk två lok som kör, bromsar, stan-nar och accelererar. Mellan sig har de en sytråd som ska hållas spänd men inte får gå av. Det ger

en bild av de reglerkrav som ställs på en pappersmaskin, i detta fall för kartongtill-verkningen på Korsnäs Frövi i Bergslagen.

Förutom en veckas planerat service-uppehåll varje år, går kartongbruket i Kors-näs Frövi dygnet runt. Påfrestningarna på varje detalj i den nästan 300 meter långa kartongmaskinen är därför enorma vil-ket också börjat visa sig efter nära 30 års drift. Vissa delar i transmissionen mellan torkcylindrarna var så slitna att ett haveri befarades. Dessutom läckte det stundtals ut olja i relativt stor omfattning.

– Det var alltså hög tid att göra något åt det, säger Gunnar Harfelt, projektledare och ansvarig för underhålls- och ombygg-nadsinsatser vid anläggningen. Och efter-

som vi har fastlagt ett program för energi-effektivisering som alla våra nyinvesteringar mäts emot, var det nära nog självklart att det handlade om att installera ny teknik.

Några olika tekniska lösningar togs fram och utvärderades. När medarbetarna tagit del av fakta i de olika alternativen, föror-dade de flesta ABB:s lösning.

Lösningen baseras på ABB:s koncept med direktdrifter med hjälp av permanent-magnetmotorer. Det behövs ingen växel-låda eftersom motorerna kan leverera det vridmoment och varvtal som krävs för att driva de stora torkcylindrarna. Därmed har all mekanik som slits, vibrerar, bullrar och slutligen börjar glappa, kunnat elimineras. Att de dessutom bidrar till en energibespa-ring gjorde saken ännu bättre.

– Trots att vi bara kört den nya driften i torkgrupp 1 i en och en halv månad är vi så nöjda med lösningen att vi beslutat oss

för att tekniken med permanentmagnet-motorer och direktdrift är framtidens melo-di, berättar driftingenjör Nicklas Jansson.

Går upp till 690 V I samband med den nya direktdriften, installerades också en ny transformator, ett frekvensomriktarställverk samt ett över-ordnat styrsystem. Den nya ABB-transfor-matorn dimensionerades för att kunna bära alla de laster som uppstår i takt med att brukets övriga torkgrupper uppgraderas.

– Genom att vi går upp till 690 V får vi lägre förluster genom hela kedjan och där-med en lägre energiförbrukning, berättar Gunnar Harfelt. Nu, med bara en sektion ombyggd, syns besparingen knappt. Däre-mot kommer den att visa sig i takt med att uppgraderingen fortsätter. Men för dagen är tillgänglighet och kvalitet det viktigas-te för oss.

Text Uffe Westberg Foto Lasse Fredriksson


Kundreportage

FaktaKorsnäs Frövi

På Korsnäs Frövi blir 1 200 000 kubikmeter ved till 420 000 ton kartong per år. Denna process kräver 2 030 GWh per år. 65 procent av energin produceras genom den egna processen. Mindre än fem procent utgörs av fossila bränslen.

ABBLeveransen för direktdrift omfattade fyra permanentmagnetmotorer om vardera 130 kW, en luftkyld transformator av typen Resibloc från 6 300 V/690 V, ett vattenkylt frekvensomriktarställverk av typen ACS800 Multidrive och ett överordnat styrsystem. Dessutom ingick projektledning, konstruktionsarbeten, programmering av drifter och styrsystem samt installation och montage, igångkörning och utbildning.

Driftingenjör Niklas Jansson på Korsnäs Frövi tycker det är en bra lösning med permanentmagnetmotorer och direktdrift för att driva de stora torkcylindrarna.

– Tillgänglighet och kvalitet har genom-syrat hela projektet, menar Eric Carlsten, ABB:s projektledare. Även om tiden blev knapp på slutet, gick spetsen igenom vid första försöket. Något som bevisar att vi gjort ett ordentligt grundarbete.

Vattenkylt ställverkI de flesta drifter finns fläktar som blåser luft genom skåpen och ut i elrummet. Det ger ”normala” temperaturer i ställverks-skåpen, men istället blir det så varmt i rummet att det ofta krävs ytterligare ett system för att ta bort den värmen. Det blir stort, dyrt och energikrävande. Efter-som Gunnar Harfelt och hans kollegor ville slippa ytterligare en stor kylanläggning att ta hand om blev lösningen ett vattenkylt ställverk. Men el och vatten …?

– Ja, det är originellt eller hur? Men det funkar och det är kompakt. I ett av skå-

pen står en värmeväxlare som gör att vi kan utnyttja värmeförlusterna i smetköket i stället för att kyla bort den. Metoden är inte så beprövad ännu, men här litar vi helt och fullt på Eric Carlsten och hans kolle-gor. Men kanske har vi bara flyttat felkäl-lorna. Om några år vet vi, säger Gunnar Harfelt och skrattar.

– Nej, det hoppas jag att vi slipper, svarar Niklas Jansson snabbt. Om någ-ra år ska vi ha det som Stora Ensos pro-duktionsledning i Kotka, Finland, som vi besökte inför ombyggnaden. Där har de inte haft några driftproblem att diskute-ra på sina möten sedan de installerade ABB:s direktdrifter med permanentmag-netmotorer år 2003.


Kundreportage

ABB har levererat en anslutningsstation till vindkraftparken vid Kyrk-berget i Dalarna. Tack vare de nya frånskiljande brytarna är stationen kompakt och resurssnål.

Teknik i medvind

Anna, Bosse, Britta, Emil, Ida, Kerstin, Lasse, Lisa, Olle och Rasmus. Det är barnen i Ven-jans skola i Mora som döpt de

tio vindkraftverken på Kyrkberget väster om Mora, efter sina favoritfigurer ur Astrid Lindgrens sagovärld.

Vindkraftparken, som uppfördes under hösten och vintern 2010/2011 av Nord-isk Vindkraft för Jämtkrafts räkning, togs i drift i slutet av maj.

Den beräknade årsproduktionen på 73 GWh ökar Dalarnas vindproduktion med hela 22 procent. Men innan den förnybara och miljövänliga elen når ut måste den anslu-tas till elnätet. Det är också syftet med den nya transformatorstation som ABB byggt på Fortums linje mellan Sälen och Malung.

– Vi har brutit upp vårt befintliga nät så nu går linjen från Sälen till Lyberget, som den nya stationen heter, och från Lyberget vidare till Malung, berättar Steffan Gill på Fortum, projektets administrative projekt-ledare. Anslutningen var möjlig tack vare den standardupprustning och utbyggnad

av vårt elnät som vi tidigare genomfört i västra Dalarna.

De 22 kV som kommer från vindkraft-verken matas in och transformeras upp till de 145 kV som Fortums distributionsnät lig-ger på. Praktiskt taget all elektrisk utrustning till den nya transformatorstatio-nen och anslutningspunkten är av ABB-fabrikat. Dessutom har ABB ansvarat för markarbeten och byggnader.

– Det är en stor fördel när man samarbetar med ABB, säger Per-Åke Good på Rejlers i Borlänge, som i detta projekt fungerat som operativ projektledare och Fortums förlängda arm i Dalarna. Inom ABB finns nästan allt. De har ett bra produktprogram, de har kompetens och de har resurser.

Konventionellt och innovativtSom transformatorstation kan den nya sta-tionen beskrivas som tämligen konventio-nell, om det inte vore för att ABB har använt den med frånskiljande Combined-brytare. Det innebär att den frånskiljande funktio-nen har integrerats i brytaren vilket ger en hel rad med fördelar – både för den som bygger anläggningen men också för före-taget som äger stationen.

– Tack vare Combined-brytare har vi kunnat minska antalet apparater och göra anläggningen mer kompakt, berättar Stef-fan Gill. Det innebär mindre betong till fun-damentet, mindre markåtgång och färre ingrepp i den omgivande naturen.

Svensk vindkraftsindustri har en stark

medvind. Många vindkraftparker har byggts och ännu fler planeras.

– Bara från år 2009 och fram till i dag, har vi byggt ett femtontal transformatorsta-tioner för vindkraft i Sverige, berättar Tomas Nilsson, ABB:s projektledare vid Lyberget.

Stationer är bara en del av ABB:s vind-kraftkunnande. Totalt omfattar det prak-tiskt taget allt som krävs för att producera och transportera vindkraftsel in i kraftnä-ten. Utom rotorblad och ståltorn.

Text Uffe Westberg Foto Jämtkraft/Rejlers/ABB

FaktaFortum

Ett av Sveriges ledande energibolag och Nordens största säljare av miljömärkt el. Dessutom bedriver bolaget en service-verksamhet med fokus på energieffekti-viseringstjänster. Fortum har cirka 2 600 anställda i Sverige på ett sextiotal orter.

RejlersErbjuder konsulttjänster inom elteknik, energi, mekanik, automation, elektronik, IT och telekom till kunder inom bland annat energi och infrastruktur. Med ungefär 1 100 medarbetare är Rejlers en av Nordens största teknikkonsulter.

ABBLeveransen omfattade bland annat markarbeten, bygge av kontrollrums- och ställverksbyggnad, frånskiljande brytare med påbyggd jordare, fjärrkontrollterminal, projektledning och drifttagning.

”Tack vare frånskiljande Combined-brytare har vi kunnat minska antalet apparater och göra anläggningen mer kompakt.”

Energin från vindkraftparken vid Kyrkberget ansluts till Fortums nät via transformatorstationen Lyberget (bilden). Vindkraftparkens sammantagna effekt ligger på 23 MW

Vid invigningen i maj fanns minivindkraftverk som tydliggör hur vind genererar energi.


Kundreportage

Men fördelarna är så många fler, inte minst vad gäller håll-barhetsaspekten som bland annat märks i form av lägre

energianvändning. Skandia Elevator i Arentorp, strax utanför

Vara på Västgötaslätten, strävar efter att mini-mera trucktrafiken och därmed göra arbets-platsen både säkrare och mer energieffektiv.

– Tidigare körde vi runt materialet på ett sätt som vi inte behöver nu. Även lagerhåll-ningen och spillet har minskat betydligt, efter-som robotarna utför arbetet snabbare och med högre kvalitet, berättar Anders Ingvars-son, produktionsteknisk chef på företaget.

Med hjälp av ABB-enheten Robotics strategiska partner, Elektroautomatik, har Skandia Elevator investerat i en avance-rad robotcell som sköter monteringen av trummorna.

IRB 6640 hanterar ingående detaljer och lägger en limsträng i alla skarvar och IRB 6620 pressar ihop gavlarna på trumman med hjälp av en stuknitningstång. Tidigare gjordes detta för hand av två personer, ett fysiskt krävande arbete eftersom materialet är så otympligt.

– Det värsta en bonde vet är fukt. Därför

Skandia Elevator tillverkar transportsystem för spannmålsindustrin. Tidigare byggdes de vertikala transportörerna manuellt. I dag gör två ABB-robotar jobbet vilket ger en effektiv produktion.

Flexibel robot sparar tid

Text Henrik Ekberg Foto ABB/Henrik Ekberg

FaktaSkandia Elevator

Familjeföretaget växer kraftigt och har i dag 80 anställda och 40 inhyrda konsulter vid anläggningen i Arentorp. Transportsystem levereras till 26 länder, främst till projektörer och systembyggare, men också till tillverkare av lagrings- och torkanläggningar.

ElektroautomatikStrategisk partner till ABB-enheten Robotics och är specialister på industriautomation. De har verksamhet i Göteborg, Skövde och Åmål.

ABBI leveransen ingick IRB 6640 som lämpar sig för applikationer som materialhantering och punktsvetsning. Dessutom levererades IRB 6620 som är en kompaktare variant av IRB 6640. IRB 6620 används framför allt till punktsvetsning och materialhantering.

nitas delarna inte ihop på traditionellt sätt längre utan pressas ihop med stuknitnings-tång. Limningen är också nytt, det gör att vi kan garantera täthet, berättar Jerry Ols-son, leankoordinator på Skandia Elevator.

Stor tidsbesparingSkandia Elevators verksamhet går i två skift, robotarna ersätter därmed fyra per-soner dagligen.

Varannan timme ser operatörerna till att robotarna laddas med nytt material, där-emellan kan de ägna sig åt andra arbets-uppgifter. Det arbete som två personer tidigare utförde på 4 000 timmar gör nu robotarna på 600 timmar.

Elektroautomatik har varit totalleverantör för projektet och i februari stod robotarna installerade och klara att tas i drift.

– Den främsta utmaningen i projektet var att klara av flera olika trumstorlekar. Tack vare flexibel robotautomation och smart styrning lyckades vi till slut lösa detta, säger Jonas Mogren på Elektroautomatik.

– En annan utmaning i projektet var han-teringen av plåt. Det är ett levande material och detta måste man ta höjd för i monte-

Enligt Skandia Elevators pro-duktionsteknisk chef, Anders Ingvarsson, har robotcellen minskat behovet av lagerhållningen, men också spillet i produktionen är lägre.

ringsprocessen, menar Joakim Janneson, projektledare hos Elektroautomatik.

Skandia Elevators ambition är att byg-ga ihop den nya robotcellen med statio-nen före, där den galvaniserade plåten till trummorna bockas. Det skapar ett direkt-flöde som ökar effektiviteten ytterligare.

– Detta är ett jättebra exempel på vad industriautomation kan innebära för ett företag utanför det mer traditionella for-dons-klustret, säger Andreas Harandi, som ansvarar för ABB:s robotförsäljning i Västsverige.

Robotcellen sköter monteringen av trummorna. I bakgrunden hämtas materialet som ska bockas samtidigt som den främre roboten sätter på ändarna samt nitar fast dem.


Kundreportage

Att köpa frekvensomriktare till en pumpstation för dricksvatten blev en bra affär för det kommunala bolaget Vivab i Varberg. Både för ekonomin och miljön.

Effektiv vattenkällaText Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg

Driftstekniker Karin Rask fyller på en flaska gott vatten vid pumpstationen utanför Varberg. I bakgrunden syns, från vänster, Björn Nilsson (Vivab), Daniel Söderström (ABB) och Göran Mårtensson (Vivab).


FaktaVivab

Namnet står för Vatten & miljö i väst AB. Bolaget sköter vatten-, avlopp- och avfallsverksamheterna i Varbergs och Falkenbergs kommuner. Vivab har 141 anställda.

ABBI leveransen ingår standardfrevensomriktare serie 550 med märkeffekt 55 kW. Den upp-fyller Europastandardens krav på begränsning av föroreningar i elnätet i form av övertoner.

Kundreportage

I december 2009 var den nya frekvens-omriktaren levererad och monterad i pumpstationen med det vackra nam-net Ragnhilds källa, en knapp mil utan-

för centrala Varberg.Någon månad tidigare hade driftstek-

nikern Göran Mårtensson på vattenverket i Varberg kontaktat Daniel Söderström på ABB för att få hjälp att hitta en lämplig lös-ning för att styra flödet från en av pump-stationens djupborrade brunnar eller ”bor-ror” som de kallas på fackspråk.

– Tidigare hade vi en avstängningsventil som även fick fungera som strypventil när

vi ville sänka flödet. Men pumpens motor fortsatte arbeta med en frekvens på 50 Hz och drog därför lika mycket ström hela tiden, säger Göran Mårtensson.

Flödet måste regleras för att brunnarna ska hålla en konstant vattennivå.

– Om vi pumpar för lite stiger grundvattnet för mycket. Men vi måste ock-så kunna styra om flödet när silarna, som fångar upp järn- och manganpartiklar, blir täta och måste rengöras, förklarar Björn Nilsson som också arbetar som driftstek-niker på Vivab.

Klart lägre elräkningMed frekvensomriktaren kan flödet sän-kas genom att pumpen varvtalsregleras ner till 35-40 Hz. Motorn går då lång-sammare och drar mindre energi. Till det kommer att ett sänkt flöde sparar ytterli-gare energi genom att motståndet i led-ningarna minskar kvadratiskt mot flödet.

Med den första elräkningen efter mon-teringen fick Vivab energibesparingen svart på vitt. Med oförändrad mängd pumpat vatten hade elanvändningen gått ner från cirka 30 000 kWh till unge-fär 20 000 kWh.

– Vår totalkostnad för el, inklusive nät-avgift, ligger på runt en krona per kWh och på ett år hade förbrukningen minskat med 100 000 kWh. Det betyder att inves-teringen hade betalat sig på bara ett år, säger Göran Mårtensson och låter nöjd.

Flödet regleras centralt Även Daniel Söderström är entusiastisk.

– För mig är det kul att se konkret hur en kund kan få tillbaka pengarna så snabbt. Jag jobbar ju mycket mot indu-strin och där är det oftast inte möjligt att kunna se vilken ekonomisk och miljömäs-

sig betydelse en enskild frekvensomrik-tare har, säger han.

En annan stor fördel med frekvensom-riktare är att flödet nu regleras via datorn

på vattenverket inne i Varberg. Tidigare var man tvungen att ta sig till Ragnhilds källa.

Vivab har köpt ytterligare en frek-vensomriktare från ABB och när Ragn-hilds källa är moderniserad om något år ska alla tre borrorna flödesregleras med frekvensomriktare.

Enligt branschorganisationen Svensk energi resulterar varje förbrukad kWh från den nordiska elmarknaden i ett utsläpp av 100 gram koldioxid. Det betyder att Var-bergsborna genom sitt köp av en frek-vensomriktare årligen släpper ut 10 ton mindre koldioxid än tidigare.

”En fördel är att flödet nu kan regleras via datorn på vattenverket inne i Varberg.”


Kundreportage

På en fiskodling är driftsäkerheten det allra viktigaste. Bonäs-hamns fiskodling i Järpen, öster om Åre, har valt att använda både styrsystem och frekvensomriktare från ABB för att öka driftsäkerheten och minska energiförbrukningen.

Driftsäker fiskodling

Text Ulrika Nybäck Foto Peter Hamberg

På Bonäshamns fiskodling pågår ett intensivt jobb med att ta rom från honorna. Tre miljoner rom-korn tas varje höst från avelsfis-

karna – öringar från fem jämtska stammar, bland annat Granboöring och Bågedeöring.

Fiskeodlingens verksamhet går till störst del ut på att uppfylla så kallade vattendo-

mar som slagits fast av Naturvårdsverket. Utsättningen av odlad fisk görs som en kompensation för de laxfiskar som inte kan vandra i älvarna på grund av vatten-kraftverkens fördämningar.

I ett pumphus på gården står en stor del av den tekniska utrustningen. I ett appa-ratskåp finns bland annat två frekvensom-

riktare, styrsystemet och mjukstartaren, som kan användas om motorerna måste startas om. Allt från ABB.

Bertil Sellsve är platschef på Bonäs-hamns fiskodling.

– Vår utrustning hade några år på nack-en, det var dags att satsa på en ny. För oss är säkerheten i driften av största vikt

Friskt vatten är nödvändigt för att en fiskodling ska vara framgångsrik. Bonäshamn är inget undantag.


Kundreportage

och med en modern utrustning ökar den. Nu är det färre rörliga delar i styrsystemen och därmed minskar slitaget, förklarar han.

Tydlig miljöpolicyFiskodlingen har en tydlig miljöpolicy som omfattar alla delar av driften, exempelvis energiförbrukningen, avfallshanteringen och utfodringen (med en exakt mängd foder minskar spillet). Bertil Sellsve igen:

– En av anledningarna till att vi valde just denna utrustning är att vi ständigt strävar efter att minska vår energiförbruk-ning utan att göra avkall på säkerheten. Nu är det för tidigt att peka på siffror om hur mycket elförbrukningen minskat, men det ser lovande ut, säger han.

Den nya utrust-ningen togs i drift i början av juni. Jonssons El i Åre stod för installationen av el och mekanik i det första pumphuset, som i dag fung-erar som backup. När det var dags för modernisering valde Anders Jönsson på Jonssons El i samråd med Bertil Sellsve att samarbeta med både ABB och med elteknikföretaget Jowic för att få tillgång till den senaste tekniken och för att kla-ra en så snabb installation som möjligt.

Strömavbrott varje månadHans Lindgren är försäljningsingenjör på ABB i Sundsvall. Han besökte fiskodling-en i januari 2011 för att få information om vilka förbättringar som behövdes.

– När jag började rita på ett förslag insåg jag att vår nya frekensomriktare ACQ810

skulle göra det bästa jobbet här. Redan nu ser det ut som om pumparna behöver betydligt mindre ström än tidigare, även om vi inte har några exakta siffror ännu, säger han.

Även Rickard Johansson, delägare och konstruktör på elteknikföretaget Jowic, är nöjd med resultatet.

– Trots ett pressat tidschema har allt rullat på bra. Med de nya pumparna är det lättare att ställa in exakta vattennivåer och pumparna kan användas både samtidigt och växelvis, säger han.

Ett driftlarm utlöses i snitt en gång i månaden, oftast på grund av åska eller snöoväder.

Men det är inget som Bertil Sellsve lig-ger sömnlös för.

– Vi har ett väl utvecklat backupsystem, så jag behöver inte oroa mig. Det känns bra att driftsäkerheten nu ökat ytterligare. Våra öringar är ju det mest värdefulla vi har.

FaktaBonäshamns fiskodling

Ligger i Järpen, två och en halv mil öster om Åre. Byggdes redan 1946 i samband med byggnation av kraftverk i området. Vattnet till fiskodlingarna kommer från Kallsjön, en av Sveriges djupaste sjöar (134 meter). Från fiskodlingen sätts varje år ut omkring 14 ton öring i olika åldrar (motsvarande cirka 700 000 fiskar). De släpps ut i ett flertal jämtländska vattendrag och sjöar, bland annat i Storsjön.Bonäshamns fiskodling ägs och drivs av tio kraftbolag.

ABB och partnerI leveransen ingick två frekvensomriktare (ACQ810) för singeldrift av vatten- och avloppstillämpningar, styrsystemet AC500 och mjukstartaren PSP. Elteknikföretaget Jowic stod för konstruktion av bland annat apparatskåpet med larmdisplay, där all utrustning står. Jonssons El i Åre installerade all utrustning på plats.

”När jag började rita på ett förslag insåg jag att vår nya frekensomriktare ACQ810 skulle göra det bästa jobbet här.”

Hans Lindgren på ABB och Rickard Johansson på Jowic inspekterar nyinstallationen i pumphuset. Platschef Bertil Sellsve är nöjd med den utökade driftsäkerheten.

22 Kunden 2|11

Kundreportage

Det här är ett avtal med två vinnare. ABB har fått ett serviceavtal som betyder större ansvar under längre tid och som omfattar fler teknikområden. Skånska renhållningsföretaget Sysav slipper därmed dyrbara avbrott i sin verksamhet.

Serviceavtal med två vinnare

På avstånd ser Sydskånes avfalls-aktiebolags (Sysav) anläggning i Malmö hamn ut som vilket kon-torshus som helst i en storstad,

18 våningar högt, glas och stål.Bara de höga skorstenarna visar på att

det här inte är ett vanligt höghus utan en industrianläggning.

Det är ett hus som aldrig sover. Här för-bränns avfall dygnet runt alla dagar på året, även om det är lite lugnare under somrar-na när bara en linje är igång. Resultatet blir värme och el till invånarna i 14 skån-ska kommuner. Verksamheten får aldrig stå stilla någon längre stund.

Avtal med tydligt ansvarDå blir det också extra viktigt med det värdevårdsavtal ABB Service tecknat med Sysav.

– Det är ett skräddarsytt avtal på tre år som innefattar såväl avhjälpande åtgär-der som förebyggande av underhåll inom ett brett område och ersätter ett tidigare avtal som inte var lika omfattande, säger

Anette Jansson på ABB Service. Med det här går vi mer in på detalj och i fler objekt.

– Vi är mycket nöjda, säger Göran Lövgren som är elchef och övergripan-de elansvarig på Sysav. ABB backar upp mitt ansvar och jag vet vart jag ska ringa, jag hamnar inte mellan flera leverantörer.

Det förebyggande underhållet omfattar styrsystem, drivsystem och kraft.

– En del klarar vi förstås själva, men sys-temen är komplexa och interagerar med varandra, säger Göran Lövgren. Styrsys-temen installerades 2002, men har sedan byggts på efterhand.

ABB Service gör inspektioner, mätning-ar, analyser och går igenom konfiguratio-ner och loggfiler.

– Inga produkter eller system lever för evigt, säger Anette Jansson. De har en livscykel. När vi uppskattar att de bör-jar närma sig slutet kan vi ingripa genom att rekommendera Sysav att uppgradera eller byta ut sin enhet. Det är alltid bätt-re med ett planerat stopp. Om någon del i anläggningen plötsligt stannar tar det

oftast längre tid och blir mer kostsamt att komma igång igen.

Avtalad tid för teknikerTidigare gjordes en hel del jobb på löpan-de räkning. Nu har Sysav även inkluderat fasta resurstimmar i sitt värdevårdsavtal.

Trots alla förberedelser kan det ibland inträffa haverier.

– Då kommer en tekniker från ABB hit inom en avtalad tid, säger Göran Löv-gren. Dessutom vet jag alltid vem jag ska kontakta.

Text Göran Svedberg Foto Charlotte Carlberg Bärg

Göran Lövgren, elchef på Sysav, är nöjd med att Anette Jansson från ABB backar upp hans ansvar via ett värdevårdsavtal.

FaktaSysav

Bildades: År 1974.Ägare: 14 skånska kommuner.Verksamhet: Sysav svarar för den regionala avfallshanteringen och återvinningen i södra Skåne. År 2010 tog företaget hand om 916 000 ton avfall som förvandlades till 1,2 TWh värme och 180 GWh el.

ABBErbjuder värdevårdsavtal, uppgraderingsprojekt, servicetjänster och reservdelar för samtliga ABB:s produkter och system.

Kunden 2|11

ABB har ett brett produktprogram och ett omfattande servicekoncept för metall- och gruvindustrin genom hela värdekedjan – från mineraler till metall. Vi gör det möjligt att öka både produktivitet och energieffektivitet inom alla delar av förädlingsprocessen. Upptäck våra unika lösningar för exempelvis gruvspel, drivsystem, valsverksautomation och metallurgi. Allt byggt på världsledande och nyskapande teknik som stärker konkurrenskraften, sänker driftkostnaderna och minskar miljöbelastningen. Läs mer på www.abb.se/mining

Från gruva till valsverk. Effektiva produktions-lösningar för metall- och gruvindustrin.

Elle

ns B

yrål

åda


Kundreportage

Vinst för miljön i Göteborgs hamn


Kraftigt minskade koldioxidutsläpp och mycket bättre arbetsmiljö. ABB:s lösning för landansluten el gör att Stena Lines Tysklandsfärjor kan stänga av sina dieselmotorer i Göteborgs hamn.Text Thomas Östberg Foto Anna Rehnberg

Göteborgs Hamns projektledare, Nikol Gulis, till vänster, Hans Nyberg (Stena Line) och Knut Johansson (ABB) tittar närmare på landanslutningen. Kabeln manövreras från färjan med hjälp av en kran. Även ställverksbrytare och jordningskopplare styrs från båten via radiokommunikation.

Kundreportage

26 Kunden 2|11

Kundreportage

I slutet av januari invigdes anläggningen som många hoppas ska bli ett genombrott för landansluten el i hamnar. Om hjälpmoto-rerna stängs av under hamnbesök finns

nämligen stora miljömässiga vinster att göra. Tysklandsfärjorna Stena Scandinavi-

ca och Stena Germanica behöver i hamn en effektnivå på ungefär 2,5 MW varde-ra. Med dieselproducerad el går det då åt cirka 440 liter diesel per timme och färja.

Under ett normalt tio timmar långt hamnstopp hinner ett fartyg med att släppa ut 21 ton koldioxid. På ett år blir det i Göte-borgs hamn närmare 8 000 ton koldioxid.

För att el från land ska kunna pluggas in i fartygen krävs i de flesta fall att frek-vensen ändras. På land har strömmen en frekvens på 50 Hz (undantaget Nord- och Sydamerika och västra Japan som har 60 Hz). På fartygen, bortsett från Östersjöflot-tan som har 50 Hz, är det 60 Hz som gäller.

– Genom att höja varvtalet till 60 Hz kan man ta ut mer kraft ur motorerna. Det är den stora fördelen, förklarar Hans Nyberg, projektledare på Stena Line.

Verksamheten vid Stena Lines Tysklands-terminal i centrala Göteborg klassas som mil-jöfarlig och kräver därför tillstånd. För att för-nya tillståndet hade rederiet att välja mellan att börja producera sin el med högvärdiga bränslen eller att ansluta sig till landström.

Landanslutning bästa alternativValet föll på det senare alternativet och Stena vände sig därför till hyresvärden Göteborgs Hamn för att få hjälp att byg-ga en landanslutning.

När ett underlag tagits fram gjordes en upphandling som vanns av företaget Pro-cesskontroll Elektriska AB som i sin tur anlitade ABB som teknisk underleverantör.

Projekteringen inleddes i juni 2010 och de speciella frekvensomriktarna som inte får störa elnätet beställdes omgående från ABB:s fabrik i Nya Zeeland.

– Ett krav från oss var att en person själv skulle kunna ansluta ”pluggen” utan att lämna båten. Han eller hon skulle kun-na manövrera kranen med kabeln och även styra ställverksbrytare och jordningskopp-lare via radiokommunikation. Och så blev det, säger Hans Nyberg och låter nöjd.

För Stena Line innebär den nya lösning-en att företaget slipper att hyra in perso-nal på landsidan. Dessutom har arbets-miljön förbättrats på flera sätt.

– Om du ska producera elen själv gene-rerar det både buller, vibrationer och utsläpp. Det slipper vi nu, sammanfattar Hans Nyberg.

I Europa finns bara en anläggning till av denna typ. Den ligger i Antwerpen, men är mindre och levererar 0,8 MVA. Tysklands-terminalen har en kapacitet på 2,5 MVA och är därför en viktig referensanläggning för ABB inför det förväntade genombrot-tet för landansluten el.

En energibesparande detalj som ABB är särskilt nöjd med är att anläggningen kyls med så kallad fri kyla.

– Fläktar suger in luft utifrån som pas-serar ett filter och skapar ett kylande luft-flöde i stället för att ha luftkonditionering eller vattenkylning. Det är första gången den här tekniken används i så stor ska-la, säger projektledare Knut Johansson.

Internationellt intressantÄven Göteborgs Hamn, som har håll-barhet som ett ledord, ser mycket posi-tivt på utvecklingen med mindre utsläpp i hamnarna.

– Vi tror att landansluten el kommer

FaktaGöteborgs Hamn

grundades 1620 och hanterar årligen cirka 43,8 miljoner ton gods och 1,68 miljoner passagerare.

Stena Lineär ett internationellt transport- och reseföretag med linjer över hela Europa. Stena Line har 35 fartyg och förbindelser mellan åtta länder. Företaget har 5 700 anställda.

ABBI leveransen ingick: Frekvensomriktare (två stycken parallellkopplade PCS100 SFC-1250 kVA), transformatorer, mellanspänningsställverk, ventilationsutrustning, kontroll- och säkerhetsutrustning, byggnad samt konstruktion, provning och drifttagning.

att öka och försöker få våra kunder att ansluta sig. Anläggningen har väckt ett stort intresse både nationellt och inter-nationellt, säger Nikol Gulis, projektleda-re på Göteborgs Hamn.

Hon berättar att i takt med att det byggs nya hamnar och tillstånd för hamnverk-samhet ska förnyas kommer det att stäl-las allt hårdare miljökrav.

– Då är elkraft från land ett bra alternativ. Tyvärr finns det ännu inte någon internationell standard för anslutningar. Dessutom saknas den skattebefrielse som skulle göra investe-ringarna lönsamma. Vår förhoppning är att både standard och skattenedsättning ska vara på plats under 2011, säger Nikol Gulis.

”I takt med att det byggs nya hamnar och tillstånd för hamnverksamhet ska förnyas ställs allt hårdare miljökrav.”

I Europa finns bara en mindre anläggning av denna typ. Därför är landanslutningen i Göteborg en viktig referensanläggning för ABB inför det förväntade genombrottet.

Kunden 2|11

Framtiden går mot energieffektivisering och miljövänligare lösningar. Energieffektivi-sering behövs för att vi ska lyckas minska våra koldioxidutsläpp i den utsträckning som behövs. EcoDry är nya torrisolerade transformatorer med lägre förluster och därmed en mycket bättre livslängdsekonomi samt en betydligt lägre miljöpåverkan. Läs mer på www.abb.se/energi

EcoDry. Högre verkningsgrad och lägre miljö-påverkan.


Kundreportage

Den här ABB-roboten är ensam i sitt slag. Först bygger den lastpallen, sedan lastar den pallen.– Jag har inte hittat dess motsvarighet någonstans i världen, säger Jörgen Sede-born på Goodtech som installerat roboten åt Haldex i Landskrona.

Robot utan broms

Haldex tillverkar bland annat brom-sar. På den här monteringslinan handlar det om ok och belägg till skivbromsar för lastbilar, släp

och bussar.Roboten står i slutet av monteringsli-

nan och tar emot. Synen är fascinerande. Den plockar upp en lastpall, sätter på den en krage, avslutar operationen med något som liknar en vänlig knuff och börjar lasta bromsar, 20 på varje pall.

– I dag hanterar den 1 500 bromsar i veckan, men fullt utbyggd räknar vi med att den ska klara 5 000, säger Carl-Mag-nus Bertilsson på Haldex och fortsätter:

– Den bygger snabbare än någon män-niska och skonar dessutom vår personal. Varje broms väger 30 kilo.

Övertygande simuleringArbetet med att bygga upp monterings-linan påbörjades för drygt ett år sedan i

samband med att Haldex fick en storor-der från ett tyskt företag.

– Vi arbetade intensivt med viktiga deadlines varje dag, säger Carl-Magnus Bertilsson.

Då hade förberedelserna redan pågått en tid. Haldex vände sig till Goodtech och bad dem om en plan för hur linjen skulle utformas. Det var där som idén med robo-ten kläcktes.

– För oss var det sedan naturligt att vän-da oss till ABB-enheten Robotics, säger Jörgen Sedeborn. Vi har arbetat med ABB i många år, den första av deras robotar installerade vi på Volvo redan 1986.

Hos Haldex handlar det om en stan-dardrobot som försetts med ett gripverk-tyg och sedan programmerats.

– Programmeringen skedde i en robot-studio där vi kan göra simuleringar med hjälp av animationer, säger Sedeborn.

– Vi var lite skeptiska i början, men

simuleringarna övertygade oss, säger Carl-Magnus Bertilsson.

Tillsammans med Haldex gjordes sedan de praktiska testerna i Goodtechs mon-tagehall i Karlstad, där en monteringslina byggts upp.

Skonar personalens ryggarRobotens arbete betyder en hel del för Haldex.

– Det handlar om ekonomi, ergonomi och kvalitetssäkring, säger Carl-Magnus Bertilsson. Vi sparar in en operatör, sko-nar personalens ryggar och får en bätt-re kvalitetssäkring i så motto att roboten sorterar bort de bromsar som har några felaktigheter.

Goodtech ser också stora möjligheter med roboten och dess unika egenskaper.

– Vi planerar att lansera den på en större marknad i höst, säger Jörgen Sedeborn. I princip alla jobbar med kragar på pal-



HaldexHaldex med huvudkontor i Landskrona, tillhandahåller egenutvecklade och innovativa lösningar till den globala fordonsindustrin. Huvudinriktningen är produkter relaterade till fordonsdynamik, säkerhet och miljö. Antal anställda: 2 200.

GoodtechGoodtech startades 1913.Företaget är organiserat i fyra affärsområden: Solutions, Projects & Services, Environment och Products.Huvudkontor: Oslo.Antal anställda: 1400. Det är Goodtech Solutions i Karlstad som satt samman lösningen åt Haldex.

ABBI leveransen ingick roboten IRB 6620.

Kundreportage

Fakta

Carl-Magnus Bertilsson (till vänster) och Göran Johnsson, båda från Haldex, samt Jörgen Sedeborn från Goodtech.

lar så vår robot borde kunna användas i många verksamheter.

Roboten har uppmärksammats på mer än ett sätt.

– Goodtech fick pris för bästa innovativa applikation vid våra partnerdagar nu i juni, säger Peter Öhrn på ABB. Vi tror mycket på den här applikationen och kommer att visa den på ABB:s kunddagar i höst (se sidan 44-45). Roboten kan göra nytta inte bara på företag som sysslar med produktion utan även på, exempelvis, logistikföretag.

Att göra det arbete som roboten på Haldex utför manuellt, är både riskfyllt och tungt. Det kan till och med vara svårt att hitta anställda som vill göra det.

Monteringslinan och roboten invigdes enligt plan den 11 april vilket firades med tårta. Hittills har allt flutit på som det ska.

– Det enda som saknas är ett namn på roboten, men det ska vi lösa snart, säger Carl-Magnus Bertilsson.

Robotens arbete sparar in en operatör och skonar personalens ryggar. Den sorterar även bort bromsar med felaktigheter vilket innebär en kvalitetssäkring.


Kundreportage

På Etec i Oskars-hamn utbildas landets vassaste automationstekni-ker. En av dem är Veronica Nilsson. Framgångsreceptet stavas samarbete med näringslivet och generös sponsring.

Veronica ska bli landetsbästa automationstekniker

Ska svensk industri fortsätta att utvecklas, krävs innovativa och hållbara lösningar för framti-den. Låg tröskel mellan skola

och arbetsliv, till exempel. Det är grunden för det tekniska utbildningscentret Etec i Oskarshamn som utbildar studenter med bred teknisk kompetens inom bland annat automation och elteknik.

Förutsättningen för bredd och spets är ett nära samarbete med ett antal företag i regionen. I skolans ledning och utveck-lingsråd sitter representanter för industrin.

Utbildningarna kostar mycket mer än vad friskolan omsätter. Underskottet betalas via uppdragsutbildningar och bidrag på 20 000 kronor per elev från skolans fadderföretag.

– Målet är att bli bäst och det kostar. I dag slåss arbetsgivarna om våra studen-

ter. Alla som gick ut i våras fick jobb, hälf-ten kunde välja mellan flera olika erbjudan-den, säger Ylva Alexandersson, rektor och vd för Etec.

Ett av samarbetsföretagen är OKG som äger och driver kärnkraftsverken utanför Oskarshamn. OKG har hos Etec byggt upp ett fullskaligt processlaboratorium som styrs med reglersystemet 800xA. Lik-som övrig instrumentering och givare är reglersystemet levererat av ABB-enheten Instrumentation.

Per-Ola Olsson, specialist inom mät-teknik på OKG:

– Processlaboratoriet har vi byggt både för skolans och för egna behov. Här utbil-dar vi egen och inhyrd personal för att kompetenssäkra de kunskaper som krävs inom mät- och reglerteknik på våra kärn-

kraftsanläggningar. Allt sker i realistisk miljö och med utrustning och lärare med rätt tekniknivå.

Arbetskraftsbrist bromsarABB och OKG är överens om att det är viktigt med företagssponsring för att sko-lor ska få förutsättningar att utbilda ele-ver som är attraktiva på arbetsmarknaden. Oro för brist på kunniga produktionstekni-ker och automationstekniker är anledning-en till att Ove Leichsenring, affärsutveck-lare på ABB-enheten Robotics, sitter med i skolans utvecklingsråd.

– Alltför många svenska företag, framför-allt små företag runt om i Småland, har inga eller för få produktionstekniker. Det bromsar i hög grad utvecklingen av produktiviteten och minskar konkurrenskraften, säger han.

Text Kia Roman Foto Mats Samuelsson


Kundreportage

FaktaEtec Oskarshamn

Initiativet till Etec, Elajos Tekniska Utbildningscentrum, togs av Elajokoncernens grundare Alf Josefsson. Skolan är en friskola med riksintag. Det går 84 elever på gymnasiet och 40 studenter på Yrkeshögskolan.I Etecs utvecklingsråd finns representanter för 17 företag och organisationer.Etec anordnar gymnasieutbildningar i automation och elteknik, yrkeshögskoleutbildning till automationstekniker/automationsingenjör samt uppdragsutbildningar.

ABBI leveransen ingår:Massflödesmätare FCM 2000 Coriolis Svävkroppsmätare FAM 5400 Trycktransmitter typ 265 GS Difftrycktransmitter typ 265 DS Mätomvandlare för temperatur TEU 315 Reglersystem 800xA Processpanel 800-serien touch med färgI höst levereras två robotar, en IRB 6620 och en IRB 120 samt tillgång till 50 robotstudiolicenser för simulering och offlineprogrammering.

En av få tjejer är Veronica Nilsson som gått det första av två år av utbildningen till automationstekniker. – Jag vill ständigt ha nya utmaningar och det får jag här, säger hon.

På Etec kan samarbetsföretagen påver-ka utbildningen utifrån sina behov.

– Vi skruvar ständigt på utbildningarna för att de ska passa, säger Johan Peters-son, lärare med ansvar för yrkeshögsko-lans automationsutbildning.

Genom att företagen sponsrar med utrustning får man fördelen att studenter-na är väl förtrogna med instrument, system och robotar redan när de är färdiga med sin utbildning.

– Eleverna lär sig vårt system och blir på så sätt ambassadörer för ABB, säger Bengt Persson, regionchef Instrumentation vid ABB Business center i Malmö.

ABB sponsrar flera skolor och är nöjd med utdelningen som Etec gett.

– På Etec är de kunniga och har ett tyd-ligt och uttalat mål med vad de vill. Vi kom-mer att fortsätta hjälpa till med instrument och uppdaterad mjukvara till bra priser så att man ständigt har fräscha system på skolan, säger Bengt Persson som också regelbundet föreläser på skolan.

Från skolans sida skulle man gärna se system från fler leverantörer.

– Ute i industrin har man ofta flera olika

Ylva Alexandersson, rektor och vd för Etec, är nöjd med det goda samarbetet med ABB.

system. Eleverna skulle ha stor nytta av att redan under utbildningen lära sig hur man får systemen att kommunicera med varand-ra, säger Johan Petersson.

– Vi ser gärna att fler företag testar sin utrustning här. Råkar de sedan lämna kvar utrustningen är vi förstås väldigt glada, säger Ylva Alexandersson.

Könsfördelningen på Etec speglar väl industrin. En av ytterst få tjejer är Veroni-ca Nilsson som gått det första av två år till automationstekniker.

– Jag är utbildad konditor men har de senaste åren jobbat skift inom pappersin-dustrin. Min egen frustration över att det inte fanns några mekare på kvällstid blev start-skottet att söka hit. Jag vill ständigt ha nya utmaningar och det får jag här, säger hon.

Handplockade tjejerFlera av de tjejer som slutfört utbildning-en har handplockats till DynaMate/Scania.

– Vi vill gärna anställa fler kvinnor. Under praktiken får de chans att visa upp sig och många har haft goda förutsättningar för de jobb vi haft lediga, säger Fredrik Larsen, servicechef på DynaMate.

Söktrycket till hösten utbildningar är större än någonsin. Till 28 platser på gym-nasiet finns 80 förstahandssökande. Yrkes-högskolans 20 platser har 50 sökande.

För att fortsätta möta industrins behov, har Etec ansökt om att få utbilda hydraul-tekniker och robottekniker från hösten 2012.

Men redan i höst väntar nyheter. Då ska två nya robotar i fullutrustade celler vara på plats. En välkommen uppmuntran från ABB, Swedwood och DynaMate till Etec att fortsätta ligga på topp.


Kundreportage

Långsiktigt hållbara system som sparar energi och miljö har alltid stått i fokus för El-Björn i Anderstorp. Med sin senaste innovation hoppas företaget på en revolution i byggbranschen. Åtminstone en liten.

Sparar energi på byggen

Alla som någon gång varit på en byggarbetsplats har förmodligen lagt märke till de blå plåtskåpen som förser bygget med tillfällig

el. Alla dessa blå skåp kommer från El-Björn i Anderstorp.

När bygget är klart hamnar oftast hela elräkningen hos byggherren. Men nu ska El-Björn se till att det kan bli ändring på det.

e3 är ett system som, kopplat till El-Björns skåp för tillfällig el, genom tråd-lös eller nätkabelbunden teknik kan mäta energianvändningen, visualisera möjliga effektiviseringar och styra effektuttaget på byggarbetsplatsen.

– Med e3 öppnas möjligheten att debi-tera entreprenörer för den el de förbrukar, säger Lars-Owe Kron, vd som hoppas att e3 ska förändra hela byggbranschen och sätta en ny standard:

– Med ökande bygg- och energipriser

är vi helt rätt i tiden med e3. Lågt räknat blir energibesparingen cirka 20 procent.

Okontrollerad användningBeräkningar visar att 33 procent av Sve-riges totala elanvändning går åt till fast-igheter. Drygt 15 procent av det går åt i själva byggfasen. Eftersom ingen har fullt ansvar eller kontroll används mycket energi i onödan. En enda genomsnittlig byggbod förbrukar under ett år lika mycket energi som en villa för fyra personer.

– Full värme när ingen är där, belys-ning som står på i tomma rum eller fläktar som går i onödan. Det är ingens fel. Istäl-let handlar det om att ingen har kontroll över hur, var och när all el går åt, säger Lars-Owe Kron.

Önskemål om ett energikontrollsystem kom ursprungligen från byggbranschen. Liknande system används av bostadsbolag men kvalitetskraven på El-Björns teknik är

Text Kia Roman Foto Mats Samuelsson

högre. El-Björns och ABB:s kundrelation är minst 20 år gammal. Genom ABB fick företaget kontakt med en tillverkare som hjälpt till att ta fram e3.

– När El-Björn skulle välja mätsystem till de nya byggskåpen för e3 krävdes mätare som är godkända för att debitera utifrån resultat ifall varje entreprenör ska bära sina egna kostnader. Valet föll då på ABB, säger Anders Bergström, säljare på ABB:s affärsenhet Cewe-Control.

Påverka attityder och ansvarLars-Owe Kron hoppas att redan möjlighe-ten att mäta ska påverka ansvar och attity-der till elanvändningen – oavsett om man debiteras eller inte.

Bara vetskapen om att det finns exak-ta siffror på varenda kilowattimme som används kommer att leda till att färre lam-por lyser i tomma utrymmen eller att fläktar och maskiner står på i onödan.


FaktaEl-Björn

utvecklar, tillverkar och marknadsför tillfälliga lösningar inom kraft, ljus och klimat. Kunderna är proffsanvändare, främst bygg- och uthyrningsföretag i Norden och Baltikum. 81 personer är anställda.

ABBI leveranserna till BCS-systemet (byggcentral-system), där e3 kan monteras, ingår:Elmätaren OD4110Effektbrytare TmaxFastLineSäkringslastbrytare OS Anslutningsdon typ IEC

Kundreportage

– Vi har en grundmurad tro att vi mås-te leva hållbart och arbetar ständigt för att minska koldioxidutsläppen och hitta kli-matsmarta materialval till våra produkter. På El-Björn är miljöfrågan en ledningsfrå-

Anders Bergström, säljare på ABB-enheten Cewe-Control (till vänster) får en föreläsning av Lars-Owe Kron, vd för El-Björn.

ABB har utvecklat en ny serie motor-drivpaket där en ny, unik rotor utan lindningar kombineras med ny mjuk-vara i frekvensomriktare. Resultatet är upp till 40 procent högre verknings-grad samt lägre driftstemperatur.

Drivpaketen består av synkrona lågspänningsmotorer och frekvens-omriktare och de lanseras i två vari-anter: High Output (HO) med hög ut-effekt, och Super Premium Efficiency (SPE) med hög verkningsgrad.

Produktserien SPE ger upp till 40 procent lägre förluster och uppfyl-ler motsvarande den kommande högsta verkningsgradsklassen IE4. SPE-serien riktar sig till användare med höga krav på verkningsgrad och tillförlitlighet.

HO-serien ger mer effekt per kg motor och riktar sig till användare som vill kunna utrymmesoptimera.

Vid en given uteffekt är HO-mo-torn upp till två axelstorlekar mindre än motsvarande induktionsmotor. HO-serien är utvecklad speciellt för varvtalsreglerade drifter.

– Våra kunder kan få det bästa av två världar. Prestanda i klass med en permanentmagnetmotor, men också robust och tålig som en in-duktionsmotor, säger Stellan Rosen-quist, produktchef på ABB Svensk försäljning, Motorer och drivsystem.www.abb.se

Unik teknik i nya motorpaket

Produktnytt

Anders Bergström, ABB, och Lars-Owe Kron, El-Björn, med en energimätenhet med data-kommunikation för El-Björns skalbara BCS- system.

ga. Ingen ska kunna säga att vi använ-der produkter som är farliga för männis-kan eller naturen, säger Lars-Owe Kron.

Nyligen presenterade ABB nya gra-fiska operatörspaneler, från 4,3 tum till 15 tum, avsedda för alla typer av PLC-enheter. Touchpanelerna är användarvänliga och baserade på Windows CE. I panelerna finns även webbläsare för visning av bilder på den integrerade webbser-vern i AC500. (Mer om PLC-system på sidan 39.)www.abb.se/plc

Nya operatörspaneler till PLC-system


Kundreportage

Massabruket Waggeryd Cell i Småland har fått tillstånd att öka sin produktion rejält. Därför investeras i nya motorer för att öka verkningsgraden och förbättra energieffektiviteten.

Ökad produktion med mindre energi

Waggeryds Cell tillverkar mas-sa som säljs på en global marknad. Ungefär 70 pro-cent går till Asien, resten till

Sverige och övriga Europa. Produktionen ska nu öka från 125 000 till 175 000 ton.

– Vi har en god efterfrågan, men skulle önska högre priser. För att möta den ökan-de efterfrågan har vi sökt och fått tillstånd att tillverka mer massa, berättar fabriks-chef Michael Nylander.

För att höja kapaciteten på ett håll-bart sätt har företaget i samband med ett planerat stopp i maj installerat ny teknik för att öka verkningsgraden och förbätt-ra kvaliteten. Bland annat har man instal-lerat en ny huvudmotor för raffinör 1 och flera andra motorer. I raffinören bearbetas flisen mekaniskt för att frigöra fibrerna.

– Den gamla huvudmotorn var över 20 år gammal och dokumentationen var bristfäl-lig. Förutom bättre prestanda innebär bytet en ökad driftsäkerhet och en ökad trygg-het. Genom att byta motor tjänar vi peng-ar både på minskad energianvändningen och på minskat underhåll. Vi har i dag en tillgänglighet på 94 procent och vill förbätt-ra ytterligare, säger Andreas Råvik, el- och instrumentchef på Waggeryd Cell.

Motor med två startmöjligheterUpphandlingen inleddes hösten 2009 och ett halvår senare stod det klart att upp-draget gick till ABB.

– En bättre teknisk lösning till ett bra pris, motiverar Andreas Råvik valet. Att ABB kunde erbjuda en omfattande ser-viceorganisation på nära håll påverkade också valet av leverantör.

En komplikation i valet av startsätt för huvudmotorn är att elnätet vid vissa tillfäl-len, till exempel vid underhåll av en av de matande transformatorerna, inte är starkt nog för en direktstart. Samtidigt fanns det ett önskemål om en flexibel lösning för att i en framtid med ett stabilare nät kunna direktstarta motorn.

– Här gällde det att tänka i nya banor. Lösningen blev en motor utförd för både direktstart och ponnymotorstart. Vi tog fram en lösning med en huvudmotor som klarar två startmöjligheter och en mycket kompakt AC-motor för ponnystart, berättar Arnold Andersson, försäljningsingenjör på ABB.

Huvudmotorn är tillverkad av ABB i Sve-rige och ponnymotorerna kommer från ABB Italien. Även huvudmotorn till raffinör 2 för-sågs samtidigt med en likadan ponnymotor. En ACS800 med motorkontaktor-er matar båda ponnymotorerna. Förutom att effekten ökar från 10 till 12 MW, så är den nya motorns verkningsgrad högre.

Det var inte okomplicerat att installera den 25 ton tunga utrust-ningen under det nio dagar korta stoppet i maj. Motorbytet var bara ett av 13 jobb som gjordes under stoppet.

– Det var ett avancerat lyft när huvud-maskinen skulle lyftas in genom en rela-tivt liten öppning och sedan vinklas för att komma in i byggnaden, berättar Lars B Peterson, projektledare på ABB.

Mycket kablage skulle också bytas. Samtidigt installerades bland annat ny motorkontrollpanel och ett nytt reläskydd.

– Den nya utrustningen förenklar en opti-

mal styrning, konstaterar Andreas Råvik.– Under ett sådant här stopp där myck-

et ska göras under kort tid är det viktigt att

Text Lars Edkvist Foto Mats Samuelsson

”Genom att byta motor tjänar vi pengar både på minskad energi-användning och på minskat underhåll.”


Kundreportage

FaktaWaggeryd Cell AB

Waggeryd Cell AB är ett dotterbolag till ATA Timber. Produkten är en mekanisk CTMP-massa som kännetecknas av hög styrka.Årsproduktionen har ökat från 55 000 ton till 125 000 ton under en tioårsperiod och ska nu upp till 175 000 ton. Antalet anställda är 43 personer.

ABBI leveransen ingick:Raffinörmotor typ AMS 800LH 12 MWMotorkontrollpanel med PLC-system AC500Byte av reläskydd samt nytt smörjoljeaggregatByte av ponnymotorer typ Drive-AX 315L.5 med frekvensomriktare ACS800Asynkronmotorer M4BP, IE3

Från vänster: Lars B Peterson (ABB), Michael Nylander (Waggeryd Cell), Arnold Andersson (ABB) och Andreas Råvik (Waggeryd Cell), har alla varit engagerade i projektet under stoppet som endast varade i nio dagar.

säkerheten hålls på en hög nivå. Därför är alla våra medarbetare utbildade i säkerhets-tänkande. Varje morgon under installations-perioden har vi också haft ett planeringsmö-te gemensamt med övriga inblandade. Vi är mycket noga med att sköta både arbetsbe-vis och driftsbevis, säger Lars B Peterson.

Vid stoppet byttes även flera motorer ut till ABB:s M4BP-motorer samt försågs med frekvensomriktare.

– Frekvensomriktare ger energibesparing genom att utrustningen kan drivas med ett lägre varvtal, det sammantaget med dessa motorers högre verkningsgrad leder till en lägre drifttemperatur, vilket förlänger livsläng-den hos motorerna, säger Arnold Andersson.

Ökad kapacitet och bättre miljöInvesteringen i nya motorer är ett led i det

större miljö- och effektivitetsarbete som görs på Waggeryd Cell. Det minskar ener-gianvändningen med 500 000 kWh vilket är en stor vinst också för miljön.

– Vi är med i Energimyndighetens energi-ledningssytem (ELS) för att optimera energi-användningen. Det innebär att vi gör vår verk-samhet mer hållbar, säger Michael Nylander.

Waggeryd Cell planerar fortsätta inves-teringar i ökad kapacitet och samtidigt för-bättra miljön.

– I dag eldar vi pannan med gasol. Vår nästa stora investering blir en ny panna som kan eldas med biobränsle. På det sättet kan vi också minska våra utsläpp av koldioxid, säger Michael Nylander.


Intervju

Med ett socialt patos utöver det vanliga gav sig den unge entreprenören Björn Söderberg ut i världen. Tio år senare har han startat fyra företag i Nepal och fått perspektiv på Sverige.

Entreprenör med patos

Text Mats Lundström Foto Kalle Assbring

Björn Söderberg säger att han i Nepal upptäckte en gemenskap han inte upplevt tidigare och en vilja till verklig förändring. I höst ska han tala på ABB-dagarna.

Växjösonen Björn Söderberg hål-ler seminarium på ABB-dagar-na i höst. Han bor sedan länge i Nepals huvudstad Katmandu,

men är i Sverige ett par gånger om året för att föreläsa.

Hans budskap är att det inte räcker med att skriva policydokument om soci-

alt ansvarstagande (CSR). Det är snarare något som måste genomsyra hela företa-get. CSR blir lönsamt först när det omsätts i praktisk handling.

Det är många som vill höra Björn Söder-bergs historia. Han är en efterfrågad före-läsare och har man en gång träffat honom förstår man varför. Vi sitter på en lunch-

restaurang vid centralen i Stockholm i maj. Nästa morgon ska Björn Söderberg läm-na Sverige igen för att återvända hem till Nepal. Företagen han startat, varav flera sysslar med att återvinna sopor i Katman-du, behöver omvårdnad.

Medan Björn Söderberg äter lax med spenat och potatis frågar jag honom var-


Intervju

för Nepal, trots extrem fattigdom, är möj-ligheternas land. Han tvekar för en gång skull med svaret. Inte för att han inte tror på Nepal utan för att undvika plattityder.

– Jag tycker det är fantastiskt att män-niskor trots allt har förmåga att se möjlig-heter. I Nepal är man bra på att hitta enkla praktiska lösningar. I Sverige säger man för ofta ”det går aldrig”.

Upp och nerväntBjörn Söderberg sätter genast igång att berätta om olika situationer där uppfin-ningsrikedom och sunt förnuft hjälpt hans nepalesiska företag och dess anställda. Man häpnar med svenska mått mätt över de upp och nervända förhållandena.

– Det är ingen brist på arbetskraft, men många företag i Nepal lägger ändå ner på grund av problem med anställda. Det beror ofta på den låga utbildningsni-vån. Dessutom måste anställda hanteras

rätt, annars stänger Mao-gerillan företaget även om den gamla gerillan nu mer är ett statsbärande parti, berättar han.

En föreställning om tredje världen är att arbetskraften är utbytbar. Det stämmer inte, menar Björn Söderberg. Själv har han sat-sat på att utbilda sina medarbetare som nu mer uppgår till ett femtiotal. En lära-re anställdes för att lära personalen i åter-vinningsverksamheten att läsa och skriva.

– Tack vare det minskade motsättningar-na till ett minimum samtidigt som produktivi-teten fördubblades. Ta bara en sån sak som att kunna läsa anställningsvillkoren eller för-stå varför lönenivåerna skiftar. Jag trodde att jag gjorde en god gärning. Visst, det gjorde jag, men det jag egentligen upptäckte var ett bättre sätt att driva företag på.

Företagsledaren Björn Söderberg har också uppmuntrat fackföreningar. Då räck-er det med att löneförhandla med facket någon gång om året, resonerar han.

Företagsamhet bästa biståndetDet är få svenskar i Nepal. Det finns en del turister och biståndsarbetare, men inte mycket mer. Björn Söderberg är kritisk till traditionellt bistånd:

– Jag har sett många exempel på hur bistånd ger fel resultat. Det viktiga är snarare att skapa förutsättningar för att kunna käm-pa och förändra, säger han och fortsätter:

– Företaget som uppfinning tillhör de vik-tigaste som mänskligheten har gjort. Före-tag är ett verktyg att förändra människors liv till det bättre. Bistånd eller bidrag föder bara beroende. Tillförs istället nytta i form av riktiga arbeten i företag skapas oberoende.

Björn Söderberg menar att en kon-cern som ABB verkligen kan göra skill-

nad i Nepal. Landet har konstant brist på elenergi trots den stora potentialen när det gäller vattenkraft.

– Fallhöjderna för vatten är enorma i Nepal. Det finns gigantiska möjligheter för vattenkraft. Dessutom är det mycket lätt-tare och bättre att driva ett sånt projekt än att ha en organisation för CSR som bara skriver policy-dokument. Överhu-vudtaget är det intressant att hitta kopp-lingar mellan CSR och företags lönsam-het, säger han.

Personligt Björn SöderbergÅlder: 29Bakgrund: Gick naturprogrammet på gymnasium i Växjö. Älskade fysik, men inte i skolan.Yrke: Entreprenör.Familj: Gift i Nepal, ett barn.Startade företag: Watabaran Bio-Fuel (tillverkning av briketter), Fair Enterprise Network AB (föreläsningar), Watabaran Cards & Paper Creations (vykort och almanackor), WebSearch Professional (webbutveckling), Dyna-mic Media (datorsupport, Växjö).Utmärkelser: Årets talare 2008 (Talar-forum), Framtidens ledare 2007 (JCI), Sveriges mest spännande entreprenör 2004 (Företagarna & Shortcut).Intressen: Gillar att läsa, särskilt fantasy-böcker. ”Där vet man alltid vem som är god och vem som är ond.”

”Företag är ett verktyg att förändra människors liv till det bättre. Bistånd eller bidrag föder bara beroende.”


Kundreportage

Tortillabröd? Det måste komma från Mexiko. Glöm det. Brödet tillverkas troligen i Landskrona. Där produceras en miljon tortilla-bröd – om dagen. Inte konstigt att det behövs robotar för att hinna med.

Robot förtjust i tortillas

Roboten är en riktig arbetshäst med många användingsområden. Den här byggdes någon gång mel-lan 2002 och 2004, men reno-

verades 2010. Roboten styrs av en liten dator som kan programmeras för hund-ratals olika uppgifter.

– Jag tror att just det här exemplaret stod i en bilfabrik tidigare, säger Kai Stål-hand från ABB:s enhet Robotservice. Att

den är begagnad betyder bara att den är prisvärd. Roboten är renoverad, alla slitna delar är utbytta och den är i skick som ny.

– Den levererades i höstas och starta-des i november, säger Petter Fetz, som är produktionschef på Santa Maria. ABB gjorde programmeringen och allt har fun-gerat bra sedan installationen.

För 17 år sedan stod kryddor för 70 procent av produktionen hos Santa Maria


I slutet av produktionskedjan finns roboten som plockar färdiga förpackningar och lastar dem på en pall. Från vänster: Kai Stålhand (ABB), samt Peter Ulveland, teknisk chef, och produktionschef Petter Fetz (båda från Santa Maria).

och Tex Mex-mat för endast 15 procent. I dag är det Tex Mex som dominerar med över 56 procent.

En av två fabriker ligger utanför Lands-krona, i ett gammalt bageri.

– Det går inte att utvidga mer här, säger Fetz. Därför byggde vi en ny anläggning, Kronan, en bit härifrån.

Historien om tortillafabriken börjar med vd Lars-Olof Mattsson.


– Han var ofta ute i världen för att hitta nya spännande kryddor och mattrender. Lars-Olof var övertygad om att Tex Mex skulle bli nästa trend i Skandinavien och satsade målmedvetet. 1991 lanserades Tex Mex-konceptet och blev snabbt en succé.

Kliniskt ren miljö 1994 köptes ett eget bageri i Vadensjö utan-för Landskrona där en svensk variant av tor-tillabröd utvecklades. Början blev besvärlig.

– Brödet höll inte. Efter tre till fyra dagar var det antingen stenhårt eller mögligt. 90 procent kom i retur.

Fabriken fick byggas om, byggnaden tätas, luften renas och det byggdes inpas-seringsslussar för personalen. 1995 hade man löst de flesta problemen.

I dag byter de anställda om två gånger innan de kommer in i själva produktions-delen; från ytter- till innekläder för den så kallade yttre hygienzonen och till slut till hygienkläder för den inre zonen.

Plockar och packarDet mesta sker automatiskt. Först knåd-ning av degen som består av vete, vat-ten, salt och bakpulver, sedan gräddning och packning.

– Den rena miljön gör att brödet kan bak-as utan konserveringsmedel och ändå ha en lång hållbarhet. De flesta råvarorna för-söker vi köpa lokalt, som vete och rapsolja.

Tillsammans tillverkar den nya fabriken Kronan, och den gamla i Vadensjö, unge-fär en miljon tortillabröd per dygn.

I slutet av kedjan står roboten från ABB.– Vi har tre stycken, säger Petter Fetz.

Två här i Vadensjö och en i Kronan.En robot plockar färdiga förpackningar

och lastar dem på en pall. De andra står inne i den inre hygienzonen.

– Att vi och Santa Maria valde just den här roboten beror främst på att den har en räckvidd på 2,8 meter och dessutom lyfter 150 kilo längst ut på armen, säger Kai Stålhand.

Kundreportage

FaktaSanta Maria

Företaget har fabriker i Sverige, England och Belgien. Tyngdpunkten i försäljningen ligger i Norden.Sortimentet omfattar förutom Tex Mex också Thaimat, Indisk mat, grill och kryddor. Produkterna säljs i 30 länder.Santa Maria har 1 200 anställda varav 552i Sverige.

ABBI leveransen ingår serviceavtal, reservdelstill-gänglighet och så kallad ”step up”, det vill säga uppgraderingar, av gamla robotar.Det finns flera anledningar att välja ABB:s certifierade renoverade robotar. Förutom professionell assistans vid val och konfiguration av robotarna så ökar robotrenoveringen utrustningens livslängd, ger stor förräntning på investeringen och lägre livscykelkostnad. ABB levererar robotarna med 6 eller 12 månaders garanti. Garantin gäller internationellt genom ABB:s globala servicenätverk.

PLC-systemet AC500 har fått fler Ethernet-funktioner för kommunika-tion. Bland annat inbyggd webb-server som gör det möjligt att läsa och skriva till PLC-systemet från extern dator med vanlig webbläsare var man än befinner sig. Andra nya Ethernet-funktioner som vidgar möj-ligheterna är till exempel SNTP-tids-synkronisering och funktionsblock för TCP/IP-socketprogrammering för egna TCP/IP-protokoll. Även den mindre AC500-eCo har utrustats med Ethernet-kommunikation.www.abb.se/plc

Nya funktioner i AC500

Produktnytt”Den rena miljön gör att brödet kan bakas utan konserveringsmedel och ändå ha en lång hållbarhet. De flesta råvarorna försöker vi köpa lokalt, som vete och rapsolja.”

Tex Mex utvecklades på gränsen mellan Mexiko och Texas och spred sig snabbt över USA. I dag finns Tex Mex i världens alla hörn och är mycket populärt också i Sverige.

ABB lanserar två nya robotar speciellt utformade för palletering. Den ena är IRB 760 som är särskilt utformad för fullagerpalletering. Den andra är den kompakta IRB 460, som är världens snabbaste palleteringsrobot, och har en lastkapacitet på 110 kg. Den allra mest revolutionerande delen av det nya palleteringssortimentet är program-varan RobotStudio Palletizing PowerPac. Denna programvara för PC gör att användare kan konfigurera, simulera och programmera ABB-robo-tar och ABB-gripdon för palletering med små eller inga krav på tidigare erfarenhet av robotprogrammering.

Robotrevolution inom palletering

I det nya sortimentet finns tre nya FlexGrippers. Ett Clamp-gripdon i två storlekar, ett kraftigt Claw-gripdon (bilden) samt ett vakuumgripdon.


När automationssystem hänger samman ger det inte bara full koll på hela fabriken. Det skapar också höjd produktivitet och energieffektivitet.

Full koll på fabriken

Text Marianne Lindeborg Foto Lasse Fredriksson

Högsta produktivitet och tillgänglighet är målet för industrin där en effektiv automation är medlet, säger Lena Nyberg på ABB:s division Process Automation.

Profilen


I Sverige finns många energislukande industrier och för dem är energieffekti-vitet ett angeläget ämne. Industrin kan därför spela större roll än vad många

tror i den gemensamma strävan efter ett hållbart samhälle.

– Alla industrier tänker på det och arbe-tar för högre effektivitet. Vi har exempelvis pappersbruk som är mästare på att opti-mera sin produktion, säger Lena Nyberg, marknadskommunikatör på ABB:s division Process Automation.

Ute hos kundföretagen har Lena Nyberg noterat att energieffektivitet ofta behand-las som en fråga om hög tillgänglighet.

– Stabil och jämn produktion är det bästa för optimal energianvändning. Står det stilla kan fabriken ändå dra 50 procent av energin – utan någon produktion alls.

Med en jämn produktion arbetar utrust-ningen på bästa möjliga sätt. Start och stopp sliter på maskinerna; stora maskiner frestar momentant på kraftförsörjningen vid varje ny start. En del av utrustning-en måste gå även om det inte produce-ras något.

– De som jagar hög tillgänglighet vill veta hur man får tag i problem med utrustning-en innan det blir stopp, de vill förebygga och kunna undvika. Då är god översikt över hela processen och anläggningens kompo-nenter oerhört viktig, säger Lena Nyberg och visar på skärmarna i demorummet hos ABB Process Automation i Västerås.

Framför henne står den senaste model-len av operatörsarbetsplats som visas för kunder och andra intressenter. Arbets-bord, storskärm och några mindre bild-skärmar med grafiska bilder från en fejkad fabrik, komplett med både tillverknings-process, utlastning, kraftförsörjning och underhållssystem.

När Lena Nyberg högerklickar på en ventil leder det till mängder av information.

– Operatörerna behöver relevant infor-mation och bra visualisering av hela fabri-ken. Med bra underlag förstår de förlop-pen, ser samband och kan ingripa innan det händer något oväntat.

Högerklicket aktiverar också underhålls- systemet.

– Om ventilen behöver servas kan ope-ratören enkelt lägga en felrapport direkt i underhållssystemet och underhållstekni-kern kan rycka ut på en gång, innan ven-tilen kärvar ihop.

– När vi på ABB analyserat händelser och driftstopp har vi beräknat att denna koppling mellan styrsystem och underhåll kan reducera stoppen med uppåt 20 pro-cent, berättar Lena Nyberg.

Jämn produktion och hög tillgänglighet är faktorer för att nå hög energieffektivi-tet men också en säkerhetsfråga då ris-ker för människor och miljö kan uppstå vid oväntade stopp.

Mindre spill och mindre elMed sikte på ett hållbart samhälle bidrar en bra automationslösning också till ökad produktkvalitet vilket minskar kassationen och därmed ”onödig” produktion, och till besparingar i form av mindre råvaruför-brukning och allmänt lägre energiåtgång.

Lena Nyberg pekar och plockar fram data ur styrsystemets innanmäte: ”när operatörerna har koll på kraftförsörjning-en kan de ingripa om det varnar för fel och styra för att hålla uppe produktionen på bästa sätt”, ”när energiåtgången visu-aliseras i realtid kan den styras mot lägre förbrukning”.

Hon nämner en energislukande appa-ratur som oftast kan regleras till myck-et lägre energianvändning: ventilationen.

– Enbart gruvornas ventilation lär ta bortåt en procent av Sveriges elanvänd-ning. Med bra styrning kan både sådan och

vanlig fabriksventilation automatiseras till att gå helt efter behov. Och man kan sty-ra ner den exempelvis om produktionen behöver mer energi, och på så vis slippa gå över en viss maxförbrukning av el. Att minska belastningstoppar på elnätet är en del av arbetet för ett hållbart samhälle.

Bästa möjliga produktion– Kundbesök är fantastiskt roligt och läro-rikt. Att se hur kunder jobbar för att opti-mera sin produktion, vilka problem de har och framför allt vilka visioner de har, säger Lena Nyberg.

Optimalt är att producera i jämnt flöde med minsta möjliga resurser. De som är duktiga på det vet att det kräver analyser, och det kräver i sin tur tillgång till korrekta data. Analyserna kan i många fall ta både tid och kraft.

– Det kan bli en enorm manuell han-tering om fabriken har öar av automation med olika system för olika uppgifter.

Hon har varit på ABB ett antal år och sett utvecklingen av System 800xA som skett med allt detta i sikte.

”Med sikte på ett hållbart samhälle bidrar en bra automationslösning också till besparingar i form av mindre råvaruför-brukning och allmänt lägre energiåtgång.”

Personligt Lena NybergUtbildning: Civilekonom.Kom till ABB: 1985.Bor: Västerås.Familj: Tre barn.Fritid: ”Nää…ingen egen, direkt. Det är jobbet och framför allt barnen. Följer dem i deras fritidsintressen…”

Profilen

– Målet har hela tiden varit att skapa en enda miljö med alla data. Produktionen, kraftsidan, underhållssystem, labbsystem, instrumentering, affärssystem – vi har tagit nya steg hela tiden, lagt till mer och mer funk-tionalitet, säger Lena Nyberg och fortsätter:

– Vi ser hur företagen använder över-blicken och helheten för ökad produktivitet och ökad energieffektivitet. Våra kunders visioner för framtiden ligger till grund för hur vi fortsätter att utveckla våra system.

Att omfatta alla fabrikens system i ett enda ger också en bättre arbetsmiljö och underlättar kommunikationen mellan oli-ka arbetskategorier.

– Ett gemensamt system och gemen-sam arbetsmiljö gör att alla pratar samma språk och har samma beteckningar på komponenter. Det blir färre missförstånd och de anställda har samma bild av pro-duktionen – det är ett viktigt steg för att företaget ska nå sina mål för energieffek-tivitet och produktivitet på ett bra sätt.

– När kommunikationen och samarbe-tet fungerar kan allas kompetens utnyttjas fullt ut och det är då det lyfter!

Kunden 2|11

ABB ABCewe-ControlTelefon 021 32 50 00

Nya kontroll och skyddsapparater. Smart teknik för pålitliga prestationer.

Välkommen till nästa generation kontroll och skyddsapparater från ABB.Tuffa scenarier kräver absolut pålitlighet. Dålig nätkvalitet med spänningsvariationer eller korta spänningsfall är inte ett alternativ.Vår nya unika kontaktor kan styras med såväl AC som DC. Minskadenergiförbrukning är en självklarhet. Läs mer på www.abb.se/lagspanning

A4.indd 1 8/26/2011 8:36:31 AM

43Kunden 2|11

Gästkrönika: Anders Geidemark

”Du har väl en väldigt fin kamera?”

Den vänliga gamla damen skakar min hand och tackar för utställningen som hon funnit intressant, men som hon först uppfattat som ”målad konst”. Jag anar en besvikelse i det vackert fårade ansiktet, att galleriets väggar visat sig fyllda med printade foto-grafier på canvas, istället för ”riktig konst”.

Den tappert leende kvinnan finner dock snabbt en förklaring till bildernas skönhet:

– Du har väl en väldigt fin kamera för-står jag!

De flesta fotografer känner igen kom-mentaren – som ofta förs fram mer som ett odiskutabelt konstaterande än som en fråga – och alla fotografer har någon gång försökt med en nyansering; till för-svar för sin lilla sårade inre bildskapare. Jag har själv hört mig dra till med:

– Javisst, precis som en yrkesmäs-sig snickare använder en bra hamma-re måste också jag ha bra grejer när jag fotograferar; men det är inte snickarens hammare som bygger hus.

Eller den här något mer ironiska klassikern:

– Javisst, och jag känner en fantas-tiskt skicklig och framgångsrik författare; men så har han ju också en väldigt fin ordbehandlare ...

Den här sympatiska personen får dock bara mitt vanligaste svar:

– Absolut, jag har en mycket fin kamera.

Damen nickar belåtet, tackar än en gång, och vi skiljs i samförstånd utan att diskutera konstigheter som linjeperspek-tiv, komposition, kreativ oskärpa och känslogestaltning – det var ju ändå ing-en ”riktig konst”.

Den gamla damen har förstås, på ett sätt, till hundra procent rätt. Utan tek-

niska innovationer skulle jag, och andra med bildskaparambitioner, fortfarande vara hänvisade till att måla på grottväg-gar. Sedan hundratusentals år vilar vårt mänskliga kulturarv på tekniska innova-tioner. Utan teknik och framsteg; inget samhälle. Så är det bara. Det nya är att vi i dag talar om innovationer för ett håll-bart samhälle. Vi har förstått att en del geniala tekniska landvinningar inte nöd-vändigtvis varit bra för vårt samhälle – ja, för hela vår livsmiljö.

Alla vet det, alla företag och industri-er med spjutspetsteknologi tävlar om det. Och vilken fantastiskt vacker tävlan; strävan för hållbara samhällen, hållbara livsmiljöer!

Låt oss alla heja på, och låt oss alla hjälpas åt, inte minst genom att hela tiden välja produkter och lösningar som visar på långsiktigt hållbar teknologisk utveckling.

Och tänk vad underbart, då en fram-tida utställningsbesökare som blivit stå-ende framför mina bilder, utbrister:

– Ja, du har väl en väldigt fin kamera förstår jag, men utan sådana där natur-motiv hade du ändå inget att komma med!

Fotnot: Anders Geidemark är född 1963 och uppväxt med ”skogen in på knutarna” i södra Bergslagen. Naturfotograf, skribent och ofta anlitad föredragshållare.

”Låt oss alla heja på, och låt oss alla hjälpas åt, inte minst genom att hela tiden välja produkter och lösningar som visar på långsiktigt hållbar teknologisk utveckling.”


ABB-dagarna blir allt mer populära. Förra året kom nära 2 000 kun-der vilket var nytt rekord. Det är helt enkelt en utmärkt möjlighet

att ta del av nyheter. Här kan du även få veta mer om ABB:s utbud som företaget kanske inte använder i dag, men som kan bli intressant i framtiden. ABB-dagarna är också ett tillfälle att umgås under trevliga former vid den gemensamma middagen som avslutar dagen.

I år är det ovanligt många spännande föredrag att välja bland där ABB presen-terar den energieffektiva tekniken som gör att tillgången på förnybar energi ökar. Fak-

ABB-dagarna 2011: det hållbara samhället är mer än en visionHöstens ABB-dagar blir extra intres-santa. Vi tar bland annat upp hur ABB:s produkter redan i dag bidrar till det hållbara samhället och hur vi till-sammans kan öka både produktivitet och energieffektivitet. Det blir en dag med inspirerande föreläsningar och möjlighet att mingla med kollegorna i branschen.

Möt ABB i höst


tum är att det redan i dag är möjligt att minska de totala energiförlusterna med upp till 30 procent i industrier, i kontor, i sporthallar eller i hemmen.

ABB har tekniken för det, oavsett om det handlar om smarta elnät, energieffek-tivisering inom industrin eller utveckling av tekniska lösningar för så kallade aktiva hus.

Här kan du få idéer på vad du kan göra för att bidra till ett hållbart samhälle.

Bland de många och skiftande semina-rierna märks ”Framtidens fabrik – En del i det Hållbara samhället”, ”Intelligenta lös-ningar för elkraftsdistribution” och ”Värde-höjande livscykeltjänster för drivsystem”.

ABB-dagarna 2011: det hållbara samhället är mer än en visionFaktaPå ABB:s webbplats kan du läsa mer om programmet och se vilka semina-rier som ges i din region. Boka in den dag som passar dig i din kalender och anmäl dig på www.abb.se/evenemang

www.abb.se/evenemang

Är du systemintegratör eller konsult med fokus på integrering och automation? Då finns ytterligare seminarier på förmiddagen där nyheter utlovas (läs mer på sidan 46).

ABB-dagarnas program avslutas med inspirerande gästföreläsare som Göran Adlén, Björn Söderberg eller Martin Falk-lind. Dessutom kommer personer från ABB:s ledningsgrupp att finnas på plats för att tala och träffa våra kunder.

Programmet under eftermiddagen kan variera något mellan orterna. Naturligtvis finns även en utställningsdel där ABB pre-senterar nyheter. Kvällen avslutas med mid-dag och trevlig underhållning.

29/9 Västerås 6/10 Karlstad 20/10 Jönköping 25/10 Storvik 27/10 Stockholm 1/11 Örnsköldsvik

3/11 Sundsvall 10/11 Göteborg 17/11 Malmö 22/11 Luleå 1/12 Norrköping 8/12 Umeå


Möt ABB i höst

ABB återupprepar succén med att besö-ka kunderna på plats och visa produkter.

– I år presenterar vi våra nya energi-effektiva synkronmotorer med drivsys-tem och de nya frekvensomriktarna med inbyggda säkerhetsmoduler, säger Annica Jansson, kommunikatör på ABB.

En bussturlista är spikad med 24 stä-der inbokade. Turnén började i Kiruna den 5 september och kör sedan genom hela Sverige. Avslutning i Malmö sista veckan i november.

Det är en uppskattad turné och många kunder har redan anmält sitt intresse för att besöka bussen.

– Det är lättare att vi kommer ut till kun-den och parkerar utanför deras anläggning eller industri. Då är det bara att komma ut och besöka oss en timme istället för att ta en eller flera dagar för att gå på en mässa. Vi ser fram emot att få träffa riktigt många kunder och besökare i vår buss. Alla är välkomna, säger Annica Jansson.

En utförlig turlista finns på ABB:s webbplats: www.abb.se/frekvensomriktare www.abb.se/motorer&generatorer

Motorer och frekvensomriktare på turné

I samband med ABB-dagarna anordnas seminarier för systemintegratörer och konsulter med fokus på integrering och automation.

– Eftersom ABB-dagarna börjar efter lunch utnyttjar vi förmiddagarna. Årets agenda präglas av mycket nyheter, utlo-var Jan Wallenäs från ABB.

Bland de spännande nyheterna finns industrifrekvensomriktaren ACS880 med inbyggda säkerhetsfunktioner. Frekvens-omriktaren är den första i en helt ny platt-form inom detta produktområde.

Nytt är också synkronmotorn med driv-paket. Det är en genialisk men enkel kon-struktion som bland annat ger fördelar som högre verkningsgrad och lägre ener-giförbrukning. Andra nyheter är ett bre-dare produktsortiment för Motion Control samt busskommunikation. Nyheter utlo-vas även inom PLC-system.

Många nyheter för systemintegratörer

Jan Wallenäs utlovar ett intressant program.

SPCI:s höstmöte 23–24 november hålls i Västerås och innehåller besök på ABB.Branschföreningen, SPCI (Svenska Pap-pers- och Cellulosaingenjörerna) har årli-ga höstträffar som turnerar runt i Sveri-ge med åtföljande besök på olika bruk.

Istället för ett besök på ett bruk val-de SPCI i år att besöka ett internationellt företag som ABB för att lära om före-tagets olika verksamheter. Tanken med ABB-besöket är att inspirera och skapa kunskapsutbyte.

Mötet äger rum i Stadshotellets kon-ferensanläggning där ABB Sveriges vd, Johan Söderström, ska hålla inled- ningsanförandet.

Förutom det sedvanliga konferens-programmet ingår besök på ABB, bland annat på Corporate Research och olika affärsenheter som Machines, Robotics och Process Automation.

SPCI hälsar på hos ABB

Håll utkik efter den här bussen i höst.

Vecka 36-37: Kiruna, Gällivare, Luleå, Piteå och SkellefteåVecka 38-39: Umeå, Sundsvall, Hudiks- vall, Örnsköldsvik, Söderhamn, ÖstersundVecka 40: Gävle, Sandviken, Avesta, och BorlängeVecka 41: Västerås

Vecka 42: KarlstadVecka 43: StockholmVecka 44: NorrköpingVecka 45: JönköpingVecka 46: Göteborg, UddevallaVecka 47: Helsingborg och Malmö

Turlista


www.abb.se/evenemang

Besök ABB på Easy Fair elmässa 6-7 okto-ber för att få de bästa tipsen för enklare och smidigare elinstallationer. På Stock-holmsmässan i Älvsjö kan du se och känna på installationsprodukter från ABB Busch Jaeger och produkter som passar för installation inom industrin, exempelvis nya kontaktorer, nya mjukstartare med mera.

– Vi har ett attraktivt erbjudande och på Easy Fair elmässa kan vi möta våra målgrupper inom fastigheter, industri och byggnation, säger försäljningschef Len-nart Carlsson.

Förutom ABB:s samlade erbjudande för installation visas också delar av KNX-sortimentet samt nyheter inom energibe-

Syna ABB:s produkter för installatörer

ABB visar sitt utbud inom lågspän-ningsprodukter och Jokab Saftey maskinsäkerhetsprodukter på Euro Expo-mässorna under hösten.

Euro Expo är en regional indu-strimässa som erbjuder mötesplat-ser mellan företag med inriktning mot industri- och tillverkningssek-torn och befintliga eller nya kunder.

Den regionala prägeln gör att besökande företag bara behöver sätta av några timmar. Kom och gör en visit i ABB:s monter för att titta på nyheter och upptäcka en mängd spännande applikationer.

I kretsen av inbjudna till Indu-strimässorna finns beslutsfattare med underhålls-, produktions-, el-, drifts-, konstruktions- och inköps-ansvar samt skyddsombud på regionens tillverkande företag.

Här hittar du ABB på Euro Expo-mässorna under hösten: Växjö: 14-15 september Örnsköldsvik: 12-13 oktober Malmö: 9-10 november Luleå: 23-24 november.

ABB visar upp sig på Euro Expo

Friskt vatten på ExpoVAVatten är ett av ABB:s prioriterade områ-den. I höst visar ABB därför många nyhe-ter på ExpoVA.

– Minimässorna är ett bra sätt att nå ut över hela Sverige för att visa vårt tota-la erbjudande, säger Urban Frank, säljare av instrumentprodukter på ABB.

Vatten är livsviktigt. Den globala tillgång-en på rent vatten minskar samtidigt som efterfrågan ökar. Det gör att vatten är ett av ABB:s prioriterade områden och företa-get finns med som en aktiv leverantör och partner till branschen – från friskvattenintag genom hela vattencykeln till avloppsrening och återanvändning. För tio år sedan inled-de ABB en strategisk satsning på lösning-ar för renings- och vattenverk, VA-konsul-ter samt på maskinleverantörer.

Nyheter i korthet

Vid Fjärrvärmemässan den 20-22 september på Elmia i Jönköping kommer ABB att presentera de senaste energieffektiva lösningarna för att förbättra miljö och säkerhet på kraftvärmeverken.

Fjärrvärme ökar i Sverige visar senaste statistik från Energimyndig-heten. Av den totala energianvänd-ningen i lokaler 2009 står fjärrvärme för 71 procent. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2008 då siffran var 68 procent.

Ökande marknadsandelar gör mässan till en träffpunkt för alla med anknytning till fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Här visas lösningar och möjligheter för de allt mer aktuella energi- och uppvärm-ningsfrågorna.

Energieffektivitetpå Fjärrvärmemässan

– Vi har många produkter, lösningar och applikationer, som är direkt framtagna för att passa vattenindustrin och dess speci-ella krav, säger Urban Frank.

ExpoVA arrangeras på flera platser i landet. Det är en lokal mötesplats för alla som arbetar med vattenapplikationer. I en avslappnad miljö visar ABB sitt erbjudande och diskuterar gärna lösningar.

Mässorna har öppet mellan klockan 10.00–14.00. I höst besöker ABB och ExpoVA följande städer:Luleå: 4 oktober Skellefteå: 5 oktober Umeå: 6 oktober Sundsvall: 7 oktober.För anmälan: www.slussen.biz

sparing och fastighetsautomation. ABB deltar även i mässans seminarieprogram med ett föredrag om aktiva hus.

ABB:s medverkan på Easy Fair elmässa speglar företagets strategi om att vara en aktiv spelare inom bygg och fastigheter.

– ABB är mer känt för sitt produktut-bud gällande kraftfördelning i fastigheter. Med sortimentet från ABB Busch Jaeger, bland annat Jussi och Impressivo, visar vi att vi har ett brett utbud av produkter. Vi välkomnar installatörer och andra på mässan att ta del av vårt intressanta pro-duktprogram, säger Lennart Carlsson.Easy Fair elmässa har över 200 utställare och ett trettiotal kostnadsfria seminarier.

VA-konsulter och maskinleverantörer kan, tillsammans med ABB, diskutera lösningar och upptäcka nyheter på ExpoVA.

ABB är störst i världen på vindkraft. Och en av anledningarna till detta är Kabeldon HDC-A, ett kabelskåp för avgrening av 12–36 kV kablar. Med Kabeldon HDC-A som grenpunkt i parken sparar du både kraft och pengar – Du optimerar kabeldragningen och får en beprövad och säker lösning för att skarva och avgrena kabel ovan jord. Kontakta oss när du vill spara kraft! www.abb.se/kabeldon

Kabeldon HDC-A. Sparar kraft.

ABB ABKabeldon. Box 531, 441 15 AlingsåsTel: 0322-770 00. Fax: 0322-770 01E-mail: [email protected]

kunden - · kunden en tidning från abb sverige 2|11 power and productivity for a better world™...

Documents