FRÅN SVENSKA KYRKAN I KARLSTAD OCH HAMMARÖ

KROPPEN

nr 4/05ATT LEVA I SIN KROPP

MARTIN LÖNNEBO OM MÄNSKLIG MOGNAD

HÄLSOTIPS FÖR HELA MÄNNISKAN

TEMATEMA

2 KYRKNYTT 4/2005

Att leva i sin kropp

I västerlandet övervärderar vi betydelsen av kunskap och logiskt tänkande. Dessutom är vi ständigt på väg någon annanstans. Det kan lätt leda till att vi kör över våra kroppar och inte är närvarande i nuet.text EVA KIHLSTRÖM, CECILIA HARDESTAM illustration PER HARDESTAM

Den strikta uppdelningen i intellekt och känsla kan vara en anledning till varför så många i västerlandet har svårt att bli vän med sin kropp. Ökande syn-

drom som självsvält och hetsätning tyder på det, liksom oförmågan att i tid lyssna till kroppens signaler, vilket i sin tur leder till utmattningsdepressioner, spänningsvärk etcetra. Och den som inte känner sig hemma i sin kropp stelnar lätt i vissa vanor eller mönster och får svårare att kommunicera med andra.

Att människors kroppar ofta fastnar i begränsande mönster är något psykolog Runa Gustavsson stöter på i sitt arbete. Hon använder sig av rolfing för att frigöra krop-pens resurser. Det är en relativt ovanlig terapiform som arbetar med djupgående massage av kroppens muskler och bindvävnad för att förbättra struktur och rörelsefri-het. Metoden kommer, som så mycket annat, från USA där den utvecklades på 1960-talet av Ida Rolf, doktor i biokemi. I Sverige finns än så länge bara tre certifierade utövare. Integrationen mellan kropp och intellekt är central i rolfing.

– Många människor lever uppe i sitt huvud och märker inte skillnaden mellan spänning och avspänning i krop-pen, säger Runa Gustavsson.

DET FINNS DE SOM SÖKER SIG TILL ROLFING för att de har hört talas om att det kan vara själsligt utvecklande. Vad är det då som gör att kroppen kan vara en väg att nå ett högre medvetandetillstånd?

– I kroppen sätter sig många känslor. Spända muskler och rigida hållningsmönster är ofta tecken på inkapslad rädsla eller fixerade försvarsmönster. När begränsningar i kroppen frigörs påverkas även det mentala, själen.

Det engelska ordet embodyment beskriver det bra, tycker Runa. Det kan översättas med medveten närvaro, att ha kontakt med hela sin potential, både fysiskt och psykiskt. Många av hennes patienter beskriver detta djupa möte mellan kropp och själ som ett andligt, transcendent, tillstånd.

– Kanske är det ingen tillfällighet att det saknas ett bra uttryck på svenska. Sverige ligger efter både USA och övriga Europa när det gäller kroppsliga terapimetoder, säger Runa som dock märkt av ett ökande intresse under senare år.

– Västerlänningar har ofta en militärisk hållning och inställningen att ”kroppen ska lyda mig”. Men att enbart leva i intellektet leder till att känslorna stängs av. Det kan ge en falsk känsla av styrka och osårbarhet. Sårbarhet är grunden för inlevelseförmåga, empati och medmänsklig kärlek. Utan den kan vi inte älska.

Nils Regnström, som är läkare vid vårdcentralen i Filipstad och som bland annat genomfört en veten-skaplig studie över hur kronisk smärta påverkas av tai chi, yoga, meditation och massage, har också erfarenhet

av att medveten kroppsnärvaro öppnar upp för andliga dimensioner.

– Kroppen talar alltid sanning. När man är i kontakt med den och lyssnar till vad den har att säga, istället för att intellektualisera och prata om sådant som hänt eller kommer att hända, hamnar man i nuet. Och nuet inne-håller alltid oändliga möjligheter!

När de känslobundna spänningarna och blockeringarna i kroppen, det som också kan kallas vårt kroppspansar, så småningom börjar lösas upp och det inre tjattret av tankar tystnar, blir det lättare att få kontakt med andligheten inom sig, menar han.

– Det finns en bild som liknar vårt inre vid en pappers-korg med en gyllene botten. Det kan behövas många år för att städa undan all onödig bråte som finns lagrad där, men förr eller senare får vi en skymt av denna underbara, strålande botten.

HUR KAN MAN DÅ ÖKA sin kroppsmedvetenhet och få bättre balans mellan kropp och själ?

– Ofta tar vi oss inte tid att känna efter vad kroppen talar om att vi behöver, utan låter yttre faktorer eller andra personers behov styra vad vi gör. Vi lever ju i en mycket prestationsinriktad kultur och anpassar oss för att vara till lags. Men genom att regelbundet ta oss tid att stanna upp i vardagen och lyssna till våra kroppsliga signaler kan vi känna efter hur vi mår till både kropp och själ och bli mer närvarande i oss själva, konstaterar Brita Bolin.

Hon är sjukgymnast i Karlstad och vidareutbildad inom Basal kroppskännedom – en metod som på senare år ut-vecklats i Skandinavien och som är en sammansmältning av västerländska behandlingsmetoder och österländska traditioner. Här får patienterna arbeta med mjuka, enkla, aktiva rörelser och med sin andning. Dessutom ingår massage som en del i behandlingen och den mentala närvaron i nuet betonas starkt. Vetenskapliga studier har visat att metoden har god effekt och många av patienterna upplever efter en tids behandling att rörelseförmågan ökar och att inre stress och ångest minskar.

– De flesta som övar kroppskännedom går in i en mog-nadsprocess. Någon som varit mycket självkritisk och haft en sträng inre domare kan genom övningarna börja se, acceptera och glädjas över sina egna inre resurser och över livets mångfald. På den existentiella nivån kan det uppstå frågor om meningen med livet, frågor som i sin tur kan medföra nya förhållningssätt kring till exempel livsåskåd-ning, berättar Brita.

LÄS MER OM• kroppskännedom på www.ibk.nu• rolfing på www.alternativmedicin.se (sök på rolfing)

KYRKNYTT 4/2005 3

4 KYRKNYTT 4/2005

PETTER ÖLUND. Förr såg jag livet som genom ett grått filter; jag kunde inte leva här och nu utan levde i dåtid eller framtid.

För Petter Ölund har den ökande kroppsnärvaron öppnat en ny värld, tredimensionell och skimrande.

– Först trodde jag inte det var sant! Jag är inte troende men den här upplevel-sen måste vara det kristna menar när de säger att de har kontakt med Gud.

Allt började när han för några år sedan gick en ledarskapskurs och gång på gång fick rådet att lyssna till hur det kändes i kroppen.

– När jag kom hem från kursen upplevde jag ett slags tryck på en punkt som satt mitt i bröstkorgen. Jag började utforska det där trycket och gick långa promenader då jag gick igenom och fokuserade på olika delar av kroppen, berättar han.

I KONCENTRATIONEN UNDER PROMENADERNA blev det efter ett tag tydligt hur mycket rikare livet blev när kroppen och hjärnan samarbetade.

– Även om jag alltid hållit på med idrott hade jag mest sett kroppen som ett transportmedel för hjärnan och inte tänkt på att de hade kontakt. Men nu, då de började samspela, fick jag känslor av att tillhöra tid och rum på ett sätt som jag aldrig upplevt förut. Jag la märke till och kände mig som ett med lövens prassel i träden och upplevde så starkt att jag deltog i världen. Alla bekymmer försvann och det var som om paradiset var här!

– Och visst är det häftigt: I varje människa ligger paradiset och vi kan nå det genom att vara närvarande i vår kropp!

Tack vare de här upplevelserna har Petter också fått bättre kontakt med sitt djupare jag.

– Om jag har kontakt med kroppen och kan avläsa och följa mina känslor, så går jag min egen väg och gör det som är rätt för mig. Då ljuger jag inte för någon och har helt enkelt större respekt både för mig själv och andra.

DEN EUFORI HAN KÄNDE då upplevelserna var helt nya har lagt sig något, men hans liv har tagit en annan riktning: han läser till socialpedagog på uni-versitetet, är mer närvarande tillsammans med sin fru och sina barn och ser mycket ljust på framtiden.

– De här upplevelserna har förändrat mitt liv, men det märks kanske mest på småsaker: Jag behöver inte alkohol på samma sätt som förr – då en öl gav mig en känsla av att allting släppte och att närvaron i nuet infann sig, jag har inte längre komplex för min kropp och jag ser andra människor klarare, mer som de individer de är.

– En sån enkel sak som att stå i en kö är idag en helt annorlunda upple-velse för mig. Istället för att stå och irritera mig över att det tar tid och att jag egentligen inte vill vara där, kan jag slappna av och känna att det är behagligt att stå tillsammans med alla de andra människorna och delta i kön.

De når andlighet via KROPPEN

Här berättar tre människor om hur de börjat lyssna till sina kroppar – och på köpet funnit en egen väg till andligheten.

LENA ELMQVIST. För mig finns hela tiden en slags kontakt med en inre lycka. Den kan vara svårare att hitta perioder då påtagliga bekymmer tar plats, men jag vet att jag kan återfinna den om jag till exempel kon-

centrerar mig på min andning.Det berättar Lena Elmqvist, socionom och yogalärare, och fortsätter:

– Kontakten med andningen har förändrat hela min syn på livet. Andning-en kan vara medveten, samtidigt blir vi hela tiden andade och står i ett ständigt utbyte med allt omkring oss.

INTRESSET ATT BÖRJA LYSSNA till den egna kroppen väcktes för många år sedan när hon i samband med en skilsmässa deltog i en terapigrupp och prövade massage och meditation.

– Då lärde jag mig att våga lita mer på mina känslor och låta dem vara med och bestämma mina handlingar. En avgörande upplevelse var när jag under en kroppsövning kände att jag var omgiven av en kraft som var större än jag och att den kraften fanns inuti mig också!

Först blev hon rädd och tänkte: ”Ska jag bli religiös nu?” men med tiden sökte och fann hon stöd för sina upplevelser hos bland andra kristna mystiker, muslimska sufister och inom yogatraditionen.

– Där beskrivs ett medvetandetillstånd där vi är i kontakt med verklighet-en på ett helt annat sätt. Och i det medvetandetillståndet upptäcker man att det i kroppen finns en stor kärlek som både riktar sig inåt och utåt.

För den som på olika sätt tränar sig i att vara närvarande i kroppen föränd-ras upplevelsen av gränserna mellan den egna inre världen och omvärlden, understryker Lena.

– Att vara i kroppen innebär därför paradoxalt nog att inse att kroppens gränser på ett sätt egentligen inte finns och att vi alla är ett med allt!

Och hon lånar profeten Kahlil Gibrans ord för att illustrera det hon menar: ”Säg inte: Gud är i mitt hjärta, utan snarare: Jag är i Guds hjärta”.

– För mig handlar det inte om att tro på Gud. Det handlar istället om en slags kontakt med det gudomliga eller alltet, en erfarenhet som inte kan diskuteras. Det är en upplevelse, och inte något medvetet beslut.

GENOM ÅREN HAR LENA via olika andningsövningar samt yoga, aikido, medi-tation och massage försökt stärka sin förmåga att vara närvarande i kroppen och nuet. Och hon har hela tiden arbetat så att hon kunnat dela med sig av sina upptäckter till andra.

– Övningarna är grunden för mitt jobb med andra människor. När jag till exempel leder en yogagrupp blir vi förbundna med varandra på ett mycket djupt plan, trots att var och en går in i sin egen kropp. Medveten kroppsnär-varo öppnar enorma möjligheter och handlar om saker som når långt bortom tankens begränsningar.

KYRKNYTT 4/2005 5

text & foto CECILIA HARDESTAM

De når andlighet via KROPPENEVA LIND. Vi lever i kroppens tid. Från reklam, tidnings- och teve- reportage bombarderas vi med budskapet att det bor en lyckad individ i en vältrimmad kropp.

– Vi behandlar kroppen som en maskin, så själlöst på något sätt. Många av de kroppsliga aktiviteter vi gör bidrar till att vi splittrar kropp och själ ännu mer. Men faktum är att kroppen vet mer om själen än vad tankarna gör!

Eva Lind är sjukgymnast och arbetar inom öppenvårdspsykia-trin. De patienter hon möter och de svårigheter hennes eget liv inne-hållit har för länge sedan fått henne att pröva och lära sig kropps-kännedomsövningar och kroppsnärvaro av olika slag.

– Övningarna ger mig kontakt med min djupare natur. De ger mig också en insikt om att de lagar som min kropp följer är samma lagar som gäller för jorden och naturen. Något som medför att jag kän-ner mig som en del i något större, och som i sin tur fyller mig med en känsla av ödmjukhet och sammanhang.

GENOM DE STILLSAMMA och meditativa rörelserna har hon utvecklat en trygg känsla av att vara okey precis som hon är, med alla sina fel och förtjänster. Det har fört med sig glädje, lust, tillit och tacksam-het, kort sagt en ökad känsla av liv.

– Att då rikta sin tacksamhet till och öppna sig för den andliga nivån har varit en naturlig följd för mig.

Hon har lockats av olika riktningar inom new age och funnit mycket som intresserat henne.

– Men en del nyandlighet släpper det här med kroppen och riktar sig bara uppåt mot något ”finare”. För mig är det viktigt att vi här på jorden försöker leva så helt och fullt som vi kan i vår kropp och på så sätt blandar himmel och jord.

Övertygelsen om att det finns en andlighet i tillvaron har stärkt Evas kraft att ta itu med de utmaningar och uppgifter som livet hela tiden erbjuder. Hon har också successivt ändrat sina prioriteringar, värderingar och förhållningssätt.

– Jag har allt mer gått från att betona görandet till att betona varandet och det har varit en viktig process för mig. Tidigare var jag rädd för att stanna upp och komma i kontakt med de sidor hos mig själv som jag upplevde som svaga – idag kan jag till och med se mina svagheter som den styrka de samtidigt är! säger Eva och avslutar:

– Jag är övertygad om att det ständiga tävlandet, som utmärker vårt sätt att leva i västvärlden, för oss bort från kontakten med vår djupare natur och de lagar som råder där.

Petter Ölund fokuserar och lyssnar inåt.

Lena Elmqvist mediterar och gör yoga.

Eva Lind använder stillsamma rörelser

6 KYRKNYTT 4/2005

Poängjakten som riktar sig till alla oavsett ålder, yrke och kondition har pågått hela året och gör det till en sport att vara mån

om sig själv.– Våra äldsta deltagare är över 90 år. De sam lar

bland annat poäng genom att ta korta promena -der med hjälp av rullator och hälsa på någon som bor alldeles i närheten, berättar Monika Drewes som är eldsjälen i projektet.

Monika jobbar som präst i församlingen, men är också utbildad kroppsterapeut.

– För mig är det självklart att kropp, själ och ande hör ihop och tillsammans väver och formar våra liv. Därför måste vi till exempel medvetet välja vad vi fyller vår ande med. Idag får den inte allt den be höver och kroppen är klok nog att säga stopp – även om vi inte alltid lyssnar.

Att vara med i poängjakten och varje månad fyl la i resultatet på en blankett kan på ett roligt sätt hjälpa deltagarna att hitta en bättre balans i livet, hoppas hon.

– Det kan påminna om vad man vill med sitt liv.

Varje dag kan man samla en poäng för vardera

kropp, själ och ande. Och en och samma aktivi tet kan ge poäng i samtliga tre kolumner.

– Den som går en promenad på en halvtimme samlar en kroppspoäng. Tar man med sig en vän ger det dessutom en själspoäng och om man väljer att ha en stund i stillhet för att till exempel skåda upp mot en stjärnbeströdd vinterhimmel samlar man en andepoäng också, förklarar Monika.

I SAMARBETE MED traktens företag, föreningar och institutioner ordnas regelbundet inspirerar ande föredrag, samtal och prova-på-tillfällen kring saker som drömmar, musik och sång, senior-qigong, zon -terapi, livets glädjekällor, psykodrama med mera. Allt med syfte att stärka var och ens förmåga att hantera de glädjeämnen och sorger som dyker upp längs livsvägen.

– Många av oss har missuppfattat det här med livslycka och tror att det hör ihop med att ha en kropp som är smalare än alla andras, ett utseende som passar in i det senaste idealet, pengar och fram-gång på jobbet. Och när vi blir sjuka, eller drabbas av problem och motgångar, ser vi det som ett stort misslyckande. Men det fi nns inget liv som inte också

FRISKVÅRD FÖR KROPP, SJÄL OCH ANDE

För att må bra behöver vi ha kontakt med vår kropp, själ och ande. I Norra Råda och Sunnemo pågår en poängjakt för att hjälpa människorna i bygden att hitta balansen mellan aktivitet och vila och mellan ensamhet och gemenskap.

Balans i livet innebär att kunna njuta av det unika i att vara människa. Att fundera över tillvarons mysterier och känna lycka över att dela det svindlande livsäventyret med andra.

innehåller lidande! säger Monika med eftertyck.Själv drabbades hon 1992 av en allvarlig form av

bröstcancer och fi ck under sjukdomstiden mycket tid att fundera och refl ektera över det liv hon hittills levt. Hon började ta kurser inom komplemen tär medicin och friskvård, lärde sig olika behandlings-metoder och upptäckte allt fl er samband mellan kropp, själ och ande.

– Teologen Jürgen Moltmann har uttryckt det så bra: ”Verklig hälsa är kraften att leva, kraften att lida och kraften att dö. Hälsa är inte ett tillstånd i min kropp, det är den själsliga kraften att stå ut med kroppens olika tillstånd.” Det är samma tanke som fångas i talesättet: ”Det viktiga är inte hur man har det, utan hur man tar det.”

Uppslutningen kring poängjakten är stor i byg-den och de fl esta har lätt att hitta aktiviteter som riktar sig till kropp och själ: promenader, gym na -stik, simning, att spela spel med barnen istället för att se på teven, hälsa på eller ringa till någon som är ensam och så vidare.

– Det svåraste för oss i nutiden är det här som ger andepoäng – att inte göra något, att ta en med-veten paus.

text CECILIA HARDESTAM foto JAN NORDSTRÖM

SKAPA MED HÄNDERNA

Att skapa med händerna innebär aktiv vila för hjärnan och näring för anden. När stickade du

en strumpa sist, täljde en smör-kniv, trädde ett halsband eller

målade en teckning?

PROMENERA DIG GLAD

Vi människor är gjorda för att röra på oss. Att promenera cirka en halv-timme varje dag gör kroppen glad och avspänd. Att ta med en vän på promenaden kan bli ett fint tillfälle att umgås. Och om man går ute i naturen eller i en park kan man dessutom ta in växtlighetens lugnande ro i sig.

BRÖDGLÄDJE – BAKA OCH BJUD PÅ ÖRTDOFTANDE OLIVBRÖD

Att knåda deg är sinnligt och nybakat bröd ger en enkel anledning att samla familj och vänner en stund.

50 gr jäst5 dl ljummet vatten ca 37 °1 dl kärnfria oliver2 msk olivolja3 tsk salt2 msk färsk oregano eller 1 msk torkad6-7 dl rågsikt6-7 dl vetemjöl

Rör ut jästen med lite av vattnet. Häll på resten av vattnet. Tillsätt de grovhackade oliverna och arbeta sedan in de övriga ingredienserna. När degen släpper bunken är mjölmängden lagom.

Jäs ca 40 minuter under bakduk. Knåda degen kraftigt på bakbordet. Forma ett eller två bröd. Stryk på lite mjöl, låt jäsa 20-30 minuter. Grädda i nedre delen av ugnen i 225 ° i 25-30 minuter.

SJUNG – HELLRE ÄN BRA

Att sjunga, i en kör eller kanske bara i duschen, är ett alldeles utmärkt sätt att öka välbefinnandet och känna sig lugnare. Dessutom ger det en känsla av ökad energi.

VARFÖR INTE PRÖVA EN DISK- ELLER BADBÖN?

Ta en medveten paus i vår stressade värld och gör det du gör med full uppmärk-samhet. Pröva till exempel en diskbön när du röjer efter maten: Tala inte och försök låta bli att tänka dina vanliga tankar. Känn efter hur varmt vattnet är, hur det känns att göra porslin, bestick och kastruller rena, vilka ljud du hör.Du kan också pröva en badbön: Tappa upp ett bad, tänd levande ljus och kliv ner i badkaret. Koncentrera dig på vattnet – känn efter hur varmt det är och hur det omsluter din kropp på alla sidor. Försök också här att låta bli att tänka dina vanliga tankar.

TRE POSITIVA SAKER INNAN DU SOMNAR

När du lagt dig i sängen på kvällen kan du tänka igenom dagen och hitta tre saker som varit positiva. Kanske hjälpte du någon eller fick själv oväntad hjälp? Kanske gladdes du över att vara med i det överras-kande och brusande livet?

för hela människan

”ANTI-ANDETIPS”• Börja jäkta och stressa direkt när du kliver ur sängen.

• Håll dig ständigt sysselsatt.

• Försök vara alla till lags.

• Tänk: Om det inte är perfekt, så är det värdelöst.

• Varva inte ner om kroppen eller själen mår dåligt. Ta ett piller istället!

• Sätt på radio eller teve ifall det börjar bli lite tyst omkring dig.

• Fokusera på dina stora och små bekymmer och sysslor.

• Undvik naturen, skratt, humor och tacksamhet.

• Stupa i säng utan att slösa tid på eftertanke, bön och hjärtats dröm-mar.

KYRKNYTT 4/2005 7

8 KYRKNYTT 4/2005

Du har sagt att ”Mänsklig mognad är 2000-talets stora upp-gift”. Tycker du att människor är mindre mogna idag än för 100 år sedan?

– Ja, det tycker jag – nu tänker jag på oss som enskilda. Tänk dig hur människorna levde i Värmlandsskogarna förr. De levde närmare varandra och närmare naturen. De fostrades av verkligheten och inte av medierna. De hade tid. Istället för att se varandra tittar vi idag ofta in i teven och datorn. Ser du ett gråtande barn i teven kan du inte göra något, du kan inte trösta det. Det kan bli ett pseudoliv. Vi lever med för fådjupa kontakter med andra människor, trots att det är de kon-takterna som är de viktigaste för oss, säger Martin Lönnebo med eftertryck och fortsätter:

– Vi lever i en myt, vi tror att vi får så mycket information genom att titta på teve och vara ute på internet. Men om du går ut i naturen så får du många, många fler intryck. Där får du användning av alla dina sinnen och intrycken går direkt in i kroppen.

Tala inte högre än ditt hjärta

Varför tycker vi att något fattas när vi har allt vi kan önska oss? Martin Lönnebo, pensionerad biskop, åker land och rike runt och lär moderna människor att försöka få ihop kropp och själ och öva sig i att se livet som något fantastiskt.

Hur blir man då en mogen människa?– Börja med att försöka lära känna dig själv. Man måste ge

sig själv tid. Och det kan vara bra att börja med kroppen och sedan gå in i själen. Man måste dra ner på takten och se till att man har stunder till rekreation och till att få bättre kontakt med sina närmaste. Därigenom får man också kontakt med sin mänskliga sida. Det är också viktigt att få närhet till naturen och djuren. Låt nästa semester bli en fjällvandring! Och tala inte så högt att du inte kan höra ditt hjärta. Varför ska man gå i fjällen?

– För rymden och den vida horisonten. Rymden i fjällen, havet och öknen för alltid mina tankar till gudomligheten. Man skulle faktiskt kunna likna en människa vid en horisont, där man inte ser var jorden slutar och himlen börjar – de båda går ihop, säger Martin Lönnebo.

Att skaffa ett radband och börja använda det kan vara ett annat sätt att mogna som människa. För tio år sedan gjorde Martin Lönnebo ett radband för den moderna människan.

– Du är en pärla, du är dyrbar. Vi ska träna

i att se varandra som pärlor. Det budskapet är det kyrkans uppgift

att sprida över hela världen istället för

dagens allt vanligare ”Du duger inte”, säger Martin Lönnebo som i sin hand håller en väl använd Frälsarkrans.

text STINA BERGSTRÖM

foto Mats Sandelin

KYRKNYTT 4/2005 9

en dag – gå och fiska. Vill du bli lycklig hela livet: ge bort allt du inte behöver.

– Nu är det inte så svårt för mig att ta till mig den upp-fattningen att pengar inte leder till lycka: Jag växte upp i ett lyckligt hem. Vi var rika på allt – det enda vi inte hade var pengar. Det kanske är svårare för de ungdomar som lever i dag att ta till sig den livssynen?

– Nej, det tror jag inte. Ungdomarna har ofta genomskådat materialismen, de är inte materialister, de är ”postmaterialis-ter”. De söker ofta efter något annat och värdesätter sådana saker som upplevelser och kamratskap. Problemet är att det är svårt för dem att finna andra vägar, för de bjuds inte ut.Vilka vägar vill du då visa oss, unga och gamla. Hur ska vi leva?– Det finns en enda dygd, och det är att icke förakta. Det kal-las ibland också ödmjukhet eller omsorg. Vad skulle hända om vi såg på varje människa med respekt? Vad skulle hända om vi såg på gräset och vattnet med respekt? Det här är inte flum utan motsatsen till flum: den gudomliga kärleken som upprättar och värdeskapar, slår Martin Lönnebo fast.

FOTNOT Martin Lönnebos Frälsarkrans kan ses som ett slags andligt Friskis och Svettis och består av 18 pärlor: Gudspärlan, Jagpärlan, Doppärlan, Ökenpärlan, Bekymmerslöshetspärlan, de två Kärlekspärlorna, de tre Hemlighetspärlorna, Nattens pärla, Uppståndelsepärlan och de sex Tystnadspärlorna. Läs mer på www.fralsarkransen.se

Martin Lönnebo föddes 1930 och var yngst av åtta syskon i ett småbrukarhem i Kågeträsk i Väster-botten. Från 1980 och fram till sin pension 1994 arbetade han som biskop i Linköping där han fortfarande bor i ett radhus med hustrun Britt-Louise. Martin Lönnebo har tre barn, två söner och en dotter. Sonen Jonas är utvecklingsstörd och kan inte prata, men Lönnebo menar att han är sin pappas främsta lärare i filosofi och teologi. – Jonas visar vad en människa är när hon inte kan spela sitt inlärda rollspel. Han är så tyst, att jag kan höra hans hjärta tala, säger Martin Lönnebo. Som kyrkoman har Martin Lönnebo före-trätt en meditativ from-het, inspirerad av såvälnorrländsk som östkyrk-lig spiritualitet. Han har också genom årenengagerat sig i miljö-frågor, etik och familje-frågor. Många har velat se honom som ärkebiskop, men han har avböjt. Martin Lönnebo har skrivit många böcker. I höst är han aktuell med två: ”Van Goghs rum” och ”Väder, vind och livets allvar”. Den sistnämnda har han skrivit tillsammans med Tomas Sjödin, som också har erfarenhet av att leva med handikappade barn.

Denna ”Frälsarkrans” med sina 18 pärlor blev snabbt en för-säljningssuccé och idag har över 100 000 svenskar en krans i sin ägo.

– Många tycker det är lättare att be när de samtidigt får röra vid pärlorna i kransen, vårt känselsinne är väldigt viktigt.Vad tror du är orsaken till att många idag tycker att något fattas dem, trots att vi har det så bra i Sverige?

– Det beror på en spricka mellan det profana, det världsliga, och det heliga i våra liv. Idag tror vi att den enda sanna verklig-heten är den profana. Det är plånboksfrågorna som styr och vi ser universum som dött. Många säger att människan har blivit en maskin – vi har då inget ansvar, vi är bara våra gener. I snart 200 år har vi sagt ”profant eller heligt” istället för ”profant och heligt”, säger Martin Lönnebo och fortsätter:

– Det ondaste ordet i vår kultur är ”eller”, det godaste ”och”. En människa som säger ”och” kan leva med båda fötterna på jorden och hjärtat i himmelen.Men att vandra i fjällen och sitta och fingra på ett radband, kan inte det bli lite väl inåtvänt? Måste vi inte också vända oss utåt och försöka göra något åt situationen i världen?

– Bara att göra en människa gott är en stor sak. Det är säl-lan förunnat en människa att förändra världen, säger Martin Lönnebo tankfullt och berättar sedan hur många människor viker undan med blicken när han står och skramlar med en bössa för Rädda barnen, Röda korset eller Individuell Män-niskohjälp utanför affären.

– Men de flesta av oss har möjlighet att ge något. Och det är förunderligt vad man kan göra med en 100-lapp. Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger: Vill du bli lycklig för

OM MARTIN LÖNNEBO Martin Lönnebo deltog i höstas i konferensen ”Kyrkan och den nya andligheten” i Sunne

och pratade då bland annat om mystiken och nutidsmänniskan samt kyrkans inställning till

nyandlighet.– Kyrkan måste se med

respekt på människor som söker svar på livs-

frågor, menar han.

foto Cecilia Hardestam

foto Jim Elfström/IKON

10 KYRKNYTT 4/2005

Många av oss har känt av Mysteriet. Vi kan ha stött på det i skapelsens skönhet, i ett konstverk, i en sång eller i en kärleksrelation – eller när vi fått barn. En erfarenhet av något som är större och visare än det våra

vanliga sinnen förmedlar. En erfarenhet av Livet självt. Kristna kallar ofta denna erfarenhet för den helige Ande. Men för att

komma i kontakt med denna anda i tillvaron krävs att vi ibland stänger av allt brus vi omger oss med. Brus i form av yttre intryck, men också i form av inre tankar. ”Jag! Jag! Bara Jag-bruset!” eller ”Göra! Göra! Göra-bruset!” eller

”Prylar! Pengar! Position-bruset!” är effektiva för att hindra kontakten med tillvarons djupare skikt. Dessa brus riskerar, om de får dominera våra liv, att göra oss ytliga och erbarmliga att umgås med.

Över huvud taget kan det vara värt att ägna en stund kring vad det är som upptar våra tankevärldar. Är det positiva tankar? Är det uppbyggliga tankar, som är nyttiga för mig själv och för människorna omkring mig? Styr jag själv mina tankar, eller är det andra som styr dem?

ÖVAR VI OSS I ATT STÄNGA AV det yttre och det inre bruset i en kvart varje dag, så har vi stor chans att på sikt komma i kontakt med oss själva – och med den grund i tillvaron som de kristna kallar för den helige Ande.

För de första kristna var det tydligt att Gud hade blivit människa i Jesus. Det gjorde att man talade om Jesus som Guds son. Men efterhand utveck-lades även tanken på den helige Ande, en tredje person i gudomen, som allmänt kom att gå under titeln ”hjälparen”. Men vem var då denne den helige Ande? Ja, det är det lite svårare att orda om; just eftersom det rör-de sig om ett så diffust fenomen. Jesus själv jämförde anden med vinden, och vinden är som bekant ganska svår att greppa. Kanske gör vi bättre i att tala om en Anda, en attityd eller livskraft som Gud lagt ned i tillvaron och som inspirerar, stöttar och utmanar oss? Denna Anda dyker upp vid de mest märkliga tillfällen i våra liv, och får oss att inse att livet är större och mer än vi tidigare anat.

Men är det bara vid dessa tillfällen som denna märkliga närvaro, som vi kan kalla för en Anda, finns i våra liv? Eller finns den där alltid, fast vi inte bryr oss om, eller ger oss tid, att titta efter den? Polarresenären Ernest Shackleton har i en av sina böcker berättat om en av de sydpolsexpedition-er han var med om i början av 1900-talet. Han nämner en mycket märklig känsla som medlemmarna i expeditionen var med om upprepade gånger: känslan, upplevelsen, av att det var en extra medlem med i expeditionen, förutom de som faktiskt var där. En närvaro som var med under de olika strapatserna, även om den inte syntes. Diktaren T S Elliot hörde talas om detta, och skrev:

”Vem är den tredje som går bredvid dig hela tiden? Räknar jag, är det bara du och jag tillsammans men när jag ser upp längs den vita vägen är det alltid en till som går bredvid dig.”

Tänk om det är så att livet är mer än det vi ser, att det finns en närvaro, en Anda, som genomsyrar tillvaron och är med på våra strapatser genom livet? En spännande tanke, som varit en självklarhet för de kristna under årtusen-den, och som man gett ett namn: den helige Ande, hjälparen.

Avslutningsvis finns det en sak till som är intressant med Shackletons berät-telse: under själva expeditionen berättade ingen av deltagarna för varandra om känslan av en ytterligare medlem, eftersom ingen ville riskera att framstå som en dåre. Det var först efteråt de vågade tala om det och fann att de haft en likartad erfarenhet.

Den helige Ande finns där. Det är bara upp till oss själva att våga se det. Och våga tala om det.

FOTNOT På www.kyrknytt.se kan du läsa tidigare artiklar i serien.

text SÖREN DALEVI illustration PER HARDESTAM

Kyrknytts guide om kristen tro

EN HELIG ANDATanken att skapelsen är mer än en lycklig slump, att livet är mer än en märklig avart i universums utkant har nog slagit många av oss. Vi har stött på något i tillvaron som når utanför den, något som verkar vara grundlagt i själva skapelsen – en helig Anda.

KYRKNYTT 4/2005 11

På 300-talet e Kr slogs slutgiltigt fast vad de kristna trodde – Gud var en, men ändå tre: Gud, Jesus och den helige Ande. Denna grundläggande trossats uttrycktes i den så kallade trosbekännelsen. Trosbekännelsen som kom att summera den kristna tron, fann snart sin plats i den kristna gudstjänsten – än idag läses den till exempel vid dop och ofta i söndagens gudstjänst.

Så här lyder den:• Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.• Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.• Vi tror ock på den helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

TROSBEKÄNNELSEN

12 KYRKNYTT 4/2005

möte med noterat

Bertil Ackerot

öppen kyrka, medan de flesta parti-politiska grupperna tappat mark.

I ett förenklat system tänker sig Bertil Ackerot att valberedningarna i de olika församlingarna tar fram ett förslag på exempelvis 50 företräd-are som sagt sig vara beredda att jobba för kyrkans bästa. Dessa personer rang-ordnas på en nomineringsstämma och därefter följer ett val där medlemmar-na i kyrkan kryssar för de personer på listan som de helst vill ska företräda dem.

– Att arbeta i kyrkan kräver inte partipolitisk kompetens och person-val är i sig inget hot mot demokratin. Det viktiga är att valberedningarna gör ett bra jobb!

Bertil ser också gärna att det är de valda företrädarna i församlingarna som sedan i sin tur väljer representan-ter till stiftsnivå och kyrkomöte.

– På det här sättet skulle det bli mer resurser över till det arbete som är kyrkans huvuduppgift: att föra ut och praktisera det kristna budskapet bland människorna.

Vill du veta vilka personer som är förtroendevalda i din församling, i Karlstad stift eller på någon av de övriga nivåerna? Kontakta Ove Granström på Karlstads stift: telefon 054-17 24 67.

Mandatfördelningen till de olika nivåerna ser du på:www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift

– Det låga valdeltagandet i kyrkovalet ska inte tolkas som likgiltighet. Snarare tror jag det är ett uttryck för att människor har stort förtroende för hur kyrkan sköter sin verksam-het. Men valsystemet behöver förändras!

Bertil Ackerot, ordförande i val-nämnden för Karlstads kyrkliga

samfällighet, fortsätter:– Det förra valet 2001 kostade 156

miljoner kronor. Denna gång kostade valet uppemot 200 miljoner, eller mel-lan 150 till 200 kronor per röstande. Med den ekonomi kyrkan har är det helt orimligt att lägga ner så mycket pengar!

Enkätundersökningar före valet tyd-de på att mellan 25 och 30 procent tänkte rösta. Så blev det nu inte. I Karlstad och Hammarö lockade kyrko-valet cirka 14 procent till valurnorna. Det är något högre än riksgenom-snittet, som stannade på cirka 12 pro-cent.

– Svenska kyrkan är och ska vara en öppen och demokratisk folkkyrka, men kyrkoval kan genomföras på mer än ett sätt. Som jag ser det är kyrkan, sedan den skildes från staten, ett sam-fund som kan likställas med en folk-rörelse. Min vision är att vi ska kunna närma oss det valsystem som finns inom folkrörelsen och inom de ideella föreningarna.

En av de första sakerna som borde ske är att de partipolitiska grupperna helt och hållet lämnar valet, menar han.

– Partipolitik hör inte hemma i kyrkovalet. Det visar ju också årets kyrkoval där det är de partipolitiskt obundna grupperna som är vinnare till exempel posk, frimodig kyrka och

text & foto CECILIA HARDESTAM

DE MJUKA RYTMERNA från trumman avbryter småpratet i cirkeln på gol-vet i Västerstrandskyrkans leksal och talar om att det är dags att börja. Både mammor och bebisar lyfter sina ansikten mot förskollärare Solweig Englund, som sjunger till ett av de närmaste barnen: ”Var sitter Lova? Där sitter du, ja! Hej, hej, hej, nu sjunger vi för dej!”. Alla vuxna faller in i sången som i tur och ordning riktar sig till varje barn. Och barnen, som vilar på filtarna framför sina mammor gillar musiken – det syns tydligt på deras små viftande krop-par och uppmärksamma ansikten. I närmare en timmes tid kommer de att vara omgivna av klanger, rytmer och sköna harmonier när deras mam-mor sjunger, dansar och ramsar med dem.

Efter ett tag blir tempot i rytmik-

och sångstunden snabbare: barnen hissas upp mot taket och ner igen, snurrar runt med sina mammor och samlas i en stor cirkel som gungar inåt och utåt.

– Att sjunga och gunga sitt barn är ett sätt att komma nära varandra, konstaterar Solweig glatt. Och vi jobbar mycket med kontraster som högt-lågt, livligt-stilla, mörker-ljus, ljud-tystnad.

Hon har i många år lett kyrkans sång- och rytmikstunder, ett myc-ket populärt inslag bland det stora utbudet av aktiviteter och något somerbjuds i de flesta församlingar. Barn-en som kommer är cirka tre till nio månader gamla.

– För barnet är föräldrarnas rös-ter de finaste i världen och jag upp-muntrar alla att sjunga med sina barn. Det är med visor som med sagor – de hjälper oss att upptäcka livet och ut-vecklas.

Att också få med kropp och kän-sel är viktigt, betonar hon.

– Många av ramsorna lockar till att ta på barnen på lite nya sätt och jagser till att det finns gott om tid för kramar och närhet.

På väggen bakom gruppen har Solweig satt upp en artikel som hän-visar till amerikanska forsknings-rön. Rön som visar att fysisk beröring har en oerhörd betydelse för barnets tillväxt och utveckling. Att försiktigt massera barnet lite innan det somnar gör till exempel att det sover bättre och växer snabbare.

Kyrkans syn på kroppen förändras – MYCKET HAR SKETT INOM KYRKAN när det gäller synen på kroppen, även om det tar tid att förändra tankemönster. Det säger Cristina Grenholm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Karlstads universitet.

– Kristendomen är traditionellt en ganska kroppslös religionsutövning med fokus på skriften, det vill säga Bibeln och textläsandet. Samtidigt kan ju kroppen aldrig vara helt frånvarande. Genom att kvinnorna i snart fem-tio år haft tydliga uppgifter i kyrkan – som präster, kyrkorådsledamöter, kyrkvärdar med mera – har det blivit allt mer uppenbart att kroppen spelar roll också i kyrkans sammanhang. Ofta betonas det att gudstjänsterna måste tala till flera sinnen. Samtidigt upptäcks det kroppsliga dimensioner av sådant som länge tolkats på ett mer andligt sätt, till exempel i nattvardens gemenskap.

– Även sexualiteten har omvärderats. Den ses inom kyrkan numer min-dre som ett hot och mer som en gåva, vilket avspeglar sig i bland annat konfirmationsundervisningen.

Rörelse för små kroppar

KYRKNYTT 4/2005 13 KYRKNYTT 4/2005 13

boktips ordet

citatet

Vi väntar barn…

Det känns fantastiskt att vänta barn tillsammans med min älskade. Tänk så underbart Gud har skapat oss och våra kroppar. Jag upplever

harmoni. Jag känner mig lugn och trygg inför födandet och vi ser fram emot att få ta hand om vår nya lilla familjemedlem. Vi gläds över det lilla barnet som är på väg och vi hoppas och tror att allt kommer att gå bra. Gud har vävt oss samman med kärlekens band och snart kommer vår nya lilla bäbis att se dagens ljus. Ett under kommer snart att ske då vår lilla krabat ska födas, börja andas och bli den unika människa som Gud vill ge oss. En ny solstråle som ska växa till en självständig och ansvarstagande människa.

Barn är gudasända gåvor som ges till oss av kärlek och nåd. Vi får ha våra barn till låns en kort tid medan vi lever på denna jord och vi ska göra allt vi kan för att ge dem den bästa start de kan få. Vi ska ge dem trygghet, kärlek, tid och närvaro. Barnen ger oss så mycket glädje och kärlek tillbaka. Men de är också experter på att pröva gränser och de be höver föräldrar som ibland kan säga nej.

Hjälp oss Gud att uppfostra våra barn på rätt sätt, att låta dem ha sina egna tankar och drömmar och låta dem utvecklas till de personligheter som de är skapade till.

Det är härligt att känna fosterrörelser, små sparkar, tecken på liv, tec-ken på att ett under håller på att ske. Jag är i ett välsignat tillstånd. Nu väntar jag och längtar efter vårt lilla barn. Välkommen till världen du lilla krabat!

Katarina Johansson är präst i domkyrko -

församlingen.

”Andra artonåringar är nog ganska omogna i sitt sätt att tänka – de lever för dagen, vill bara att livet ska vara en fest och ingenting annat. Jag tänker på andra grejer, att jag vill gå på universitet, skaffa familj, ha ett riktigt jobb innan jag dör.”

Carl-Johan Fahlander trodde länge att han inte skulle överleva sin femtonårsdag. Nu är han arton och har som mål att bli över trettio. I boken ”Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk” (Rädda Barnen) berät-

tar han och andra ungdomar med allvarliga muskelsjukdomar om sina liv. Det är varmt och fi nt att få ta del av ungdomarnas egna röster, som i Joel Granströms dikt. ”Jag har en sjukdom men jag är inte sjuk/Jag saknar ingen-ting, jag stärks av mitt liv/Mitt liv det är skört med det hindrar inte mig/Det är bara att köra på och njuta av min tid.”

Med sin senaste bok ”Guds älskarinnor – om hängivna kvinnor i en livrädd värld” (Natur och Kultur) försöker Anita Goldman ringa in den kärna eller den väg som mystiken erbjuder.

Bakgrunden är att hon, till sin egen stora för våning, plötsligt drabbades av en upplevelse som övertygade henne om Guds existens. När hon så började leta efter berättelser som be skrev liknande erfarenheter fastnade hon för de kvinn-liga mystikernas. Där kunde hon känna igen sin egen upplevelse av helhet, enhet och när varo. Att genom boken få ta del av mystikernas liv är inspirerande, de har alla envist och passionerat stått för sin egen intima upplevelse av Gud.

I Agneta Sjödins bok Vändpunkter (Bazar) möter läsaren drygt tjugo människor med helt olika liv, men en sak gemensamt: De har nått en vändpunkt och förändrat riktingen på sina liv. Inte minst är Agnetas egen historia intressant; hur hon försökt göra upp med sin dåliga självkänsla och sina nega-tiva egenskaper.

”Det fanns sidor hos mig som ytterst få fi ck se: kontrollerande, svartsjuk, orolig, avundsjuk, miss-unnsam, dömande och negativ. Jag var livrädd för att andra skulle se det... Idag känns det vik tigt att våga vara är lig i hopp om att jag kan in spi rera andra att se över sina egna liv.”

En röst som tröstar i mörkretNär natt råder både inne i själen och utanför fönstret fi nns Jourhavande präst på plats: Svenska kyrkans anonyma samtalsservice per telefon. Jouren är öppen varje natt mellan klockan 22 och 2 och du når den genom att ringa 112.

Hos Jourhavande präst råder total anonymitet både för den som ringer och för prästerna själva.

Den som vill tala med en präst under dagtid kan alltid vända sig till sin församling, se telefonnummer på sidan 15.

”Jag tänker: Så är det, alla människors kroppar är böner på Guds språk.

Vad säger de? Vad sjunger de?Det får du också höra

om du lyssnar!”

Göran Sonnevi

det händer– ETT URVAL AV FÖRSAMLINGARNAS UTBUD I KARLSTAD

Med

rese

rvat

ion

för e

v än

drin

gar

14 KYRKNYTT 4/2005

8/12 kl 18-20 Köp rättvisemärkta julklappar! Rättvisemärkt fika, Krono-parkskyrkan.

LUCIAFIRANDE8/12 kl 18.30, Herrhagskyrkan.8/12 kl 19, Hammarö kyrka.11/12 kl 15, Hammarö kyrka.11/12 kl 17, Alsters kyrka.11/12 kl 17 Familjegudstjänst och Lucia, Östra Fågelviks kyrka.11/12 kl 19, Råtorpskyrkan. Alla barn kan vara med i luciatåget.12/12 kl 18 Luciakröning, Kronoparks-kyrkan.12/12 kl 19 Värmlands Lucia, Domkyrkan.13/12 kl 18, Västerstrandskyrkan.13/12 kl 19, Väse kyrka.13/12 kl 18 Barnens katedral/Kropp-kärrskyrkan.16/12 kl 14 Luciatåg med småbarns-rytmiken, Rudskyrkan.

8/12 kl 12 Lunchmusik med orkestern Citystråk, Domkyrkan.10/12 kl 13 Julsånger med sånggrupp från Sydafrika, Domkyrkan.

INFÖR JULEN 10/12 kl 15 Finsk julkonsert med Viktor Klimenko, Domkyrkan.11/12 kl 11 Mässa enl finska kyrkans ordning, Vikenkyrkan.11/12 kl 11 Adventsgudstjänst med Tingvalla toner, Kronoparkskyrkan.11/12 kl 11 Gudstjänst för små och stora, Rudskyrkan.11/12 kl 18 ”Ett Juloratorium” av Andreas Hallén. Oratoriekören, AnnLouice Lögdlund, sopran, Jonas Durán, tenor, Elisabeth Boström, piano, Domkyrkan.14/12 kl 19 Julgospel, Viken Gospel, Vikenkyrkan.

16/12 kl 8 "Före jobbet-andakt" med musik, Domkyrkan.16/12 kl 19 Julkonfekt med kören Voicette, Domkyrkan.17/12 kl 18 Julkonsert Vikenkyrkans Vokalensemble och Klaraensamblen, Vikenkyrkan.17/12 kl 18 Julkonsert med kören GOBA, Alsters kyrka.18/12 kl 11 ”På tröskeln till jul”, gudstjänst i Acksjöns kapell, Marie-bergsskogen.18/12 kl 11 Gudstjänst. Lena Dour. Vox Maria, Domkyrkan.

18/12 kl 11 ”Vi sjunger in julen”, Ruds kyrkan.18/12 kl 11 Adventsgudstjänst med sång, Kronoparkskyrkan.18/12 kl 13 Julgudstjänst för döva, Vikenkyrkan.18/12 kl 17 ”Vi sjunger in julen”, Väse kyrka.18/12 kl 17 Julspel Angels, Braxarna Skoghalls kyrka.18/12 kl 18 Julkonsert med Karlstads kammarkör, Domkyrkan.18/12 kl 19 Taizémässa, Kronoparks-kyrkan.

ANDRUM I ADVENT14/12 och 19/12 kl 15, Sjukhus-kyrkans meditationsrum.

UPPLEV BETLEHEM18-20/12 kl 18 och 19 Återupplev julevangeliet till körmusik. Fika i Betle-hems café, Barnens katedral/Kropp-kärrskyrkan.

JULAFTONkl 10 Samling vid krubban, Väster-strandskyrkan.

kl 10 Samling vid krubban, Råtorps-kyrkan.kl 10 Julbön för små och stora, Bar-nens katedral/Kroppkärrskyrkan.kl 10.30 Samling vid krubban, Väse kyrka.kl 11 Samling vid julkrubban, Dom-kyrkan.kl 11 Vi bygger krubban, Norrstrands kyrka.kl 11 Julbön för små och stora, Krono-parkskyrkan.kl 11 Samling vid krubban, Hammarö kyrka.kl 11 Samling vid krubban, Vikenkyrkan.kl 11.30 Gudstjänst kring krubban, Rudskyrkan.kl 11.30 Jul i gemenskap, kl 13 Julbön, sång, Stagnellska hemmet.kl 12 Julbön vid krubban, Herrhags-kyrkan.kl 12 Gudstjänst vid krubban, Alsters kyrka.kl 12.30 Finsk julbön, Norrstrands kyrka.

kl 14 Julbön avd 22, Sjukhusetkl 15 Julbön avd 6, Sjukhuset.kl 17 Julbön, Domkyrkan.kl 17 Julbön, Norrstrands kyrka.kl 17 Julbön, Västerstrandskyrkan.kl 17 Julbön, Östra Fågelviks kyrka.kl 17 Julbön, Hammarö kyrka.kl 17 Julbön, Vikenkyrkan.kl 23 Julglögg på herdarnas äng, 23.30 Julnattsmässa, Kronoparkskyrkan.kl 23 Julnattsmässa, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.kl 23 Julnattsgudstjänst, Alsters kyrka.kl 23 Midnattsmässa, Norrstrands kyrka.kl 23.30 Julnattsmässa, Domkyrkan.kl 23.30 Midnattsmässa, Skoghalls kyrka.kl 23.30 Julnattsmässa, Rudskyrkan.

JULDAGEN kl 7 Julotta, Domkyrkan.kl 7 Julotta, Norrstrands kyrka. kl 7 Julotta, Västerstrandskyrkan.kl 7 Julotta, Östra Fågelviks kyrka.kl 7 Julotta, Hammarö kyrka.kl 7 Julotta, Alsters kyrka.kl 7 Julotta, Väse kyrka.kl 9 Julotta, Våxnäs servicehus.kl 15 Julsångsgudstjänst, gruppboen-det Sveag 10.kl 18 Musikgudstjänst. Carols vid Betlehem, Domkyrkan. ANNANDAG JULkl 10 Psalmgudstjänst, Västerstrands-kyrkan.kl 11 Högmässa, Domkyrkan.kl 11 Högmässa, Norrstrandskyrka.

MUSIK OCH GUDTJÄNSTER I JUL

här når du oss

Med

rese

rvat

ion

för e

v än

drin

gar

KYRKNYTT 4/2005 15

KARLSTADS DOMKYRKOFÖRSAMLING054-14 14 00

Herrhagskyrkan 14 14 80Vikenkyrkan 14 14 90Råtorpskyrkan 57 14 86

NORRSTRANDS FÖRSAMLING054-14 19 00

Kronoparkskyrkan 14 19 20Kroppkärrskyrkan 14 19 30Rudskyrkan 14 90 40

VÄSTERSTRANDS FÖRSAMLING054-14 19 50

VÄSE-FÅGELVIKS FÖRSAMLING054-14 19 70

HAMMARÖ FÖRSAMLING054-51 86 00

KARLSTADS KYRKlIGA SAMFÄLLIGHET054-14 14 50

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN054-14 14 60

UNIVERSITETSPRÄSTERNA054-700 14 92

SJUKHUSKYRKAN054-61 50 00 (vxl)

. . .

KYRKNYTTKarlstads kyrkliga samfällighetBox 57, 651 03 Karlstadwww.kyrknytt.nukarlstad.kyrknytt@svenskakyrkan.se

redaktörCecilia Hardestam 054-18 32 22

redaktionsrådMaria Tiainen, Jan-Evert Petersson, Lars Olsson, Pär Lundberg, Aina Svensson, Anne Benedictzen ansvarig utgivareMelvin Anderson 054-14 14 55

grafisk formMaria Karlberg-Back, Blueprint

tryckLÖWEX Trycksaker AB, Växjö

omslagsbildFoto: Cecilia Hardestam

Kyrkornas fullständiga program hittar du i lokalpressen samt påwww.svenskakyrkan.se/karlstadwww.svenskakyrkan.se/hammaro

MUSIK

tisdagar kl 12 med start 17/1 Lunch-musik med soppa, Norrstrands kyrka.torsdagar kl 12 Lunchmusik med soppa, Domkyrkan.Lördagskonsert kl 13, Domkyrkan.

18/2 kl 18 Musik av och med Göran Samuelsson, Bengan Blomgren och Bengt Bygren. Information om och försäljning av rättvisemärkta produk-ter. Entré 120:-, förköp 0563-100 56, Nyeds församlingshem, Molkom.

26/1 kl 19 HC Andersen 200 år. Be-rättelser om livet, döden och kärleken av och med Per Ragnar. Ett program för vuxna, Hammarö kyrka.

Helig dans – meditation i rörelse. måndag 12/12 därefter fr o m 16/1 kl 19, Kronoparkskyrkan. Info: Maria Hallén 070-57 02 902.

14-15/1 Livsdans med danspedagog Anette Sundell-Liljedahl. Anm: Maria Hallén 070-57 02 902.

Torsdag 8/12 och 15/12 därefter fr o m 12/1 kl 18.30 introduktion, kl 19 meditation, Domkyrkan.Fika efteråt i församlingshemmet första torsdagen i månaden. Info: Hans Kvarnström 070-520 49 54.

27-29/1 Helg för den som vill gå djupare i sin meditation. Ledare domi-nikanermunk Bernard Durel. Anm: Hans Kvarnström 070-520 49 54.

Tisdagar jämna veckor kl 16-17.30 Start 24/1 Info: Margaretha Lothigius 14 14 91.

Resor till Syrien – historiens port 24/2-6/3, 15/4-25/4 samt 26/5-6/7.Reseledare Jack Beri. Info och anm: Sensus studieförbund 13 71 15, e-post ulrica.fransson@sensus.se

Mån-fre utom tors kl 9-16, tors 9-18.30, lör kl 10-16, sön kl 10-18.

kl 11 Julens psalmer, Skoghalls kyrka. kl 17 Julens sånger, Mariagården, Skattkärr.kl 18 Orgelkonsert på domkyrkans båda orglar. Kurt Wiklander och Eneken Berglund, Domkyrkan.

FREDAG 30/12 kl 18 Julkonsert med Anna-Lotta Lars-son och Johan Stengård, Domkyrkan.kl 19 Regnbågsmässa, Vikenkyrkan.

NYÅRSAFTONkl 13 Nyårsbön, sång, Stagnellska hemmet.kl 15 Nyårsbön, Våxnäs servicehus.kl 16 Nyårsbön, sång, gruppboendet Sveag 10.kl 16 Nyårsbön, Rudskyrkan.kl 17 Ekumenisk nyårsbön, Domkyrkan.kl 17 Nyårsbön, Norrstrands kyrka.kl 17 Nyårsbön, Hammarö kyrka.kl 17 Nyårsbön, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.kl 17 Ekumenisk nyårsbön, Väse kyrka.kl 18 Nyårsbön, Västerstrandskyrkan.

NYÅRSDAGENkl 10 Gudstjänst, Västerstrandskyrkan.kl 11 Högmässa, Domkyrkan.kl 11 Nyårsmässa, Norrstrands kyrka.kl 15 Nyårsandakt, Granberga, Väse.kl 17 Gudstjänst, Skoghalls kyrka.

TRETTONDEDAGSAFTON 5/1kl 11 Sånggudstjänst, gruppboendet Sveag 10.kl 15 Sånggudstjänst, Stagnellska hemmet.

TRETTONDEDAG JUL 6/1kl 7 Ortodox mässa, Rudskyrkan.kl 10 Carolsgudstjänst, Västerstrands-kyrkan.kl 11 Gudstjänst, Domkyrkan.kl 11 Högmässa, Norrstrands kyrka.kl 11 Julkonfekt med kören Voicette, Väse kyrka.kl 11 Gudstjänst och lunch, Vikenkyrkan.kl 11 Försoningsmässa, Vikenkyrkan.kl 11 Gudstjänst, Hammarö kyrka.kl 11 Musikgudstjänst, Väse kyrka.kl 11 Invigningsgudstjänst. Invigning av Alster-Nyedsbygdens församling, Nyeds kyrka.kl 13 Finskspråkig mässa, Norrstrands kyrka.kl 15 ”Vi sjunger julens sånger”, Herr-hagskyrkan.kl 17 Musikgudstjänst, Swing Cats, Östra Fågelviks kyrka.kl 17 ”Sjung ut julen”, Skoghalls kyrka.kl 18 ”Sjung ut julen”, Barnens kate-dral/Kroppkärrskyrkan.kl 18 Carols och mässa, Rudskyrkan.

Högtidsgudstjänster. Firande av nybil-dade Väse-Fågelviksförsamling.8/1 kl 11 Östra Fågelviks kyrka.15/1 kl 11 Väse kyrka.

Temagudstjänst om Bibeln22/1 kl 11, Vikenkyrkan.

Taizémässa22/1 kl 18, Rudskyrkan.

Regnbågsmässor. Gudstjänster som särskilt välkomnar homosexuella.27/1 och 24/2 kl 19, Vikenkyrkan.

Ljusmässa5/2 kl 18, Rudskyrkan.

Vara-vilja-gudstjänster29/1 och 26/2 kl 18 Enklare andakt som utvecklats i samarbete med FUB, Föreningen för utvecklingsstörda barn och ungdomar, Norrstrands kyrka.

Gudstjänster för döva29/1, 12 /3 kl 13, Vikenkyrkan.19/2 kl 10 Teckentolkad mässa, Västerstrandskyrkan.

Gudstjänster för små och storakl 10 ojämna veckor, kl 18 jämna veckor. Barnens katedral/Kroppkärrs-kyrkan.29/1 kl 17, Östra Fågelviks kyrka.5/2 kl 10, Västerstrandskyrkan.5/2 kl 11, Råtorspkyrkan.5/2 kl 11, Vikenkyrkan.5/2 kl 11, Väse kyrka.12/2 kl 11, Rudskyrkan.19/2 kl 11, Norrstrands kyrka.26/2 kl 11, Ölmhult, Väse.26/2 kl 15, Råtorpskyrkan.12/3 kl 10, Västerstrandskyrkan.12/3 kl 11, Rudskyrkan.

Studentmässa med kvällsmat och samtal15/2 och 16/3 kl 19, Rudskyrkan.

Finskspråkiga mässor5/2 och 5/3 kl 13, Norrstrands kyrka.

8/1 kl 18, Motettkören, Norrstrands kyrka.29/1 kl 11 Swing Cats, Råtorpskyr-kan.12/2 kl 17 Sång av Peter Kronlöw och Charlotta Nelson, Östra Fågelviks kyrka.19/2 kl 18 Gospelmässa, Viken Gos-pel, Vikenkyrkan.

MUSIKGUDSTJÄNSTER

MEDITATION

GUDSTJÄNSTER

HAMMARÖNOTEN

BIBELSAMTAL

RESOR

DANS

ÖPPET I DOMKYRKAN

POSTENSGRUPPFÖRSÄNDELSER

Hur trivs du med din kropp?

NAMN: Pär Bäcker, hockeyspelare i FBK

ÅLDER: 23 år

KROPPSBILD: Något smal

KROPPSSTATUS: Hyfsat vältränad

DÅ TRIVS JAG BÄST MED KROPPEN: Efter en löprunda i lagom tempo

enkäten

Nästa nummer av Kyrknytt kommer i mars. Tema: Sorg

”JAG TRIVS MED MIN KROPP. Den är funktionell och fungerar bra som mitt redskap i jobbet. Kanske skulle jag önska att jag inte hade så hög energiförbränning – det skulle göra det lite lättare att bygga om musklerna och till exempel se till att få lite kraftigare ben. Det vore i sin tur bra, eftersom den som är lite kraftigare har lättare att klara sig från skador. Samtidigt har jag klarat mig bra hittills och jag oroar mig inte för skador

– då skulle det bli svårt att spela match. Jag gillar verkligen att röra mig och har alltid hållit igång på olika sätt. Nu tränar jag väldigt mycket, så gott som varje dag. Förutom träning på isen kör jag step-up, styrketräning, cykling, löpning och intervallträning till exempel. Mest gillar jag nog spänstträningen, eftersom den just får mig att känna mig så spänstig! Jag kan nog inte ta det helt lugnt en dag, utan måste få röra kroppen. Är det inte någon planerad träning ser jag till att spela tennis eller badminton med någon kompis. Också när jag slutar med hockeyn kommer jag att se till att röra på mig varje dag. Förutom att det är skönt, tror jag att träning gör det lättare att hålla sig frisk. Och man har nytta av träningen på många sätt i det övriga livet. Jag vet att den hjälper mig att snabbt kunna ställa om och anpassa mig till olika situationer som jag ställs inför i vardagen, och jag vet med mig att jag klarar det mesta bara jag är koncentrerad. Det är också värdefullt att ha lärt sig jobba i en grupp – på plan är vi ju en kedja där det direkt visar sig att laget inte är starkare än den svagaste länken. Det gäller ofta även i andra sammanhang; man måste hjälpas åt och får inte vara för inriktad på sig själv.

”VISST ÄR DET LITE TRÅKIGT när kroppen blir gammal; helst skulle jag vilja ha en mycket yngre kropp. På något sätt känner jag mig mycket yngre än jag ser ut. Och trots att jag både hör och ser lite dåligt och äter lite medicin mår jag bra och ser framåt. Jag tycker verkligen om livet, det finns så mycket spännande att se, upptäcka och lära sig. Jag brukar skämta om att jag ska försöka bli 113 år för att hinna med ordentligt! Jag har alltid hållit igång och vill gärna fortsätta med det: jag vattengympar och spelar boule två gånger i veckan och går minst en stavpromenad. Dessutom älskar jag att cykla, men inte nu när det är kallt. Samtidigt är jag inget hälsofreak utan äter all sorts mat och vill gärna ha äkta vara: smör, grädde och mjölk. Jag känner att jag mår bra när jag njuter av det jag tycker är gott. Jag uppskattar att laga mat och baka och brukar bjuda hit några vänner på middag då och då. Nu när jag är ensam unnar jag mig också att köpa mina kläder. Tidigare, när min man levde och mina fyra barn bodde hemma, sydde jag både till dem och till mig själv. Nu är det kul att gå i butiker, även om det inte är helt lätt att matcha med färger och sånt – men det är roligt att kunna klä sig med omsorg. Varför skulle inte äldre få vara lika måna om sitt utseende som yngre? Det besvärligaste med att åldras är nog att man glömmer så mycket, till exempel namn och annat. Det mest positiva är att man har så mycket erfarenhet och därmed blir tryggare i sig själv. Man får helt enkelt vara som man är och kan skratta gott de gånger man gör bort sig.

utfrågare & foto CECILIA HARDESTAM

NAMN: Brita Björk, pensionär

ÅLDER: 85 år

KROPPSBILD: Lagom vikt men alldeles för rynkig

KROPPSSTATUS: Frisk och rörlig för min ålder

DÅ TRIVS JAG BÄST MED KROPPEN: När jag cyklar