ÅLAND 2030FÖR FULLA SEGEL

www.natur. ax

D E F E M F A R L E D E R N A M O T H Å L L B A R H E T

Här redogör vi för den vision vi har om det hållbara sam-hället Åland år 2051 som är en specificering av utveck-lings- och hållbarhetsagendans vision ”alla kan blomstra

i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”.

Visionen är femdelad genom det vi kallar de fem farle-derna, inom vilka vi ska navigera på vår gemensamma hållbarhetsresa. Vi ruttplanerar genom att sätta strate-giska målsättningar för vart vi ska ha kommit till år 2030; de fem farlederna på sjökortet visar hur vi behöver na-vigera för att inte gå på grund. Vi ger också en lotsning till hela det åländska samhället med olika åtgärdsförslag

för att nå målsättningarna.

Av erfarenhet vet vi att åländska vatten kan vara svå-ra att navigera i, så vi placerar ut hjälpmedel som fyrar och bojar för att visa vägen. De olika farkosterna repre-senterar alla olika organisationer, offentliga organ och individer som tar sig framåt i farleden. Med hjälp av vår unika självstyrelse, kommunala självbestämmanderätt och åländska laganda kan nå framgång på vår hållbar-

hetsresa.

Med glada hälsningar, Medlemmarna i Ålands Natur & Miljö

Full fart framåt

Foto: Marcus Boman

4

Innehåll

De fem farlederna i korthet 51. Bakgrund och vision 8 Visionen som ledljus 8 Föreningens byggstenar 9 Vi knuffade Åland i rätt riktning 10 Åland får sin egen agenda 12 Nu kavlar vi upp ärmarna 14 Metod 15

2. De fem farlederna mot ett hållbart Åland 17 1. Vi slår vakt om naturens resurser och möjligheter 18 2. Vi driver samhället på naturens förnybara krafter 20 3. Allt vatten har god kvalitet 22 4. Vi lever i välstånd med kvalitet 24 5. Vi bjuder in alla till samhällsbygget 26

3. Framtidsscenarier 28 Karlssons Skärgårdsidyll 29 Motorälskaren Sofia 30 Putte får kraft av Norrhavet 31

4. Vi förverkligar agendan tillsammans 32

5. Källor 34

De fem farlederna i korthet

Alarmklockorna har a ldrig ringt så högljutt som idag. Vi överanvänder jordens resurser, sprider skadl iga ämnen i naturen och släpper ut växthus-gaser i a ldrig skådad takt. Samtidigt utnyttjar v i människor för vår levnadsstandard fastän v i inte tycks b l i lyckl igare. För att Åland ska b l i hål lbart 2051 behöver v i därför stä l la om rutten och ska-pa fem nya farleder mot den gemensamma hamnen. Om vi använder vår småska l ighet rätt och h ittat farlederna på sjökortet, har v i 2030 kommit en

lång b it på vägen.

1. Vi slår vakt om

naturens resurser

och möjligheter

3. Allt vatten har godkvalitet

2. Vi driver samhälletpå naturens förnybarakrafter

Vi nyttjar 50 % mindre sötvatten än vid 2018.

Näringsläckage och läckage av andra skadliga ämnen till sötvattentäkter och Östersjön har upphört.

Återvinningen har från 2018 ökat med 30 %, återanvänd-ningen har ökat med 40 % och allt bioavfall recirkuleras.

5. Vi bjuder in alla i

samhällsbygget

Det vi konsumerar har en stor användningsgrad bl.a. genom fler möjligheter till hyr-, låne-, och bytestjänster.

Sysselsättningsgraden är fortsatt hög och skillnaderna mellan samhällsgrupper har försvunnit.

Missbruket av rusmedel inklusive spel har minskat avsevärt.

4. Vi lever i välstånd

med kvalitet

Vi har tre gånger större arealer av betes- och slåttermarker än vid 2018.

Den hållbara skogsavverkning-en har ökat med 30 % sedan 2018 samtidigt som åter-beskogningen är livskraftig.

Vi säljer enbart utsläpps-neutrala transportfordon.

Ökad energieffektivisering med 30 % jämfört med 2018.

Inga fler vattenorganismer till-kommer i de röda listningarna över hotade arter och trenden blir sakta positiv.

Ett åländskt lyckoindex liknande HDI/GNH (ej baserat på BNP) visar att välbefinnandet har ökat markant sedan dess införande.

Varukonsumtionen har sedan 2018 minskat med 30 % medan tjänstekonsumtionen har ökat i motsvarande grad.

Ingen ska behöva känna sig en-sam utan känner snarare stark tillhörighet till samhället.

Det finns inga löneskillnader mellan kvinnor och män för likvärdigt arbete.

Visionen som ledljusÅland 2051:

I ett hållbart samhälle har vi hittat naturglädjen i oss själva, i varandra och i den natur vi är en del av. Människor mår bra och har kraften att leva efter sina värderingar och ta hand om sin värld. Tillsammans har vi skapat det bärkraftiga samhället.

Alla åkrars mullhalt klassas som hög.

Alla livsmiljöer och livsformer som är av särskilt värde för den biologiska mångfalden är bevarade.

Vår elförsörjning och uppvärm-ning drivs av enbart förnyelse-bara energikällor och vi exporterar el på årsbasis.

Våra mål för Åland 2030

8

”Naturglädje, välmående och bärkraft till hela Åland” är föreningens övergripande vision som fastställdes av medlemmarna 2014.

I e t t hål lbart samhäl le har v i h i t tat naturglädjen i oss s jä lva, i varandra och i den natur v i är en del av. Människor mår bra och har kraften att leva ef ter s ina värder ingar och ta hand om s in vär ld. T i l l sammans har v i skapat det bärkraft iga samhäl let .

Visionen är ledljuset i föreningens arbete och styckas ner till fören-ingens alla byggstenar.

1.

Bakgrund och visionVisionen som ledljus

Foto: Björn Ehrnström

9

Föreningens byggstenar

För att uppnå visionen är föreningens roll i samhällsbygget avgö-rande. Föreningen ska enligt sin rollförklaring bidra till…

…att den hål lbara l ivsst i len bl i r en del av ident i teten hos al la som bor och verkar på Åland. Föreningen är et t forum som kanal iserar fo lks engageman i mi l jö- och hål lbarhetsfrågor och sporrar t i l l gemensamma akt ioner i samhäl let . Gemen-skapen möj l iggör medlemmarnas personl iga utveckl ing och skapar et t kunskapsutbyte dem emel lan.

I denna rollförklaring ser föreningen sig själv som en proaktiv kraft i samhället, framom att vara en reaktiv kraft, något som styrks i för-eningens riktlinjer för samhällspåverkan. Utgångspunkten är att medverkan i en miljö- eller planeringsfråga ska ske i ett så tidigt skede av processen som möjligt. Genom att arbeta proaktivt är för-eningen också snarare en pådrivande kraft i samhället framom en proteströrelse.

Enligt värdegrunden bygger Ålands Natur & Miljö sina ställningsta-ganden på vetenskaplig forskning samt på en väl underbyggd etisk grundsyn. Föreningen är partipolitiskt obunden, och styrs inte av privata finansiärer eller andra särintressen.

1 .Naturglädje2.Vä lmående

3.Bärkraft

10

Vi knuffade Åland i rätt riktning

Valteserna som går under namnet ”vårt gyllengröna tillfälle” formu-lerades 2015 av Gruppen för bärkraftig politik, som består av ett nätverk av aktiva samhällsengagerade medlemmar, en slags tanke-smedja i vilken vem som helst som är eller vill bli medlem får delta. Valteserna kommunicerades aktivt inför valen 2015 och består av följande fyra önskemål:

1. Låt blomstrande människor stärka det åländska samhällets bärkraft!

Förutsättningarna för att var och en ska kunna blomstra ska finnas. Människor som mår bra är hållbara människor, som orkar leva efter sina värderingar, vara entreprenörer och ta hand om sin värld ochplanet.

2. Förvalta våra gemensamma resurser tillsammans!

Att införa en helhetssyn på fysisk planering, en gemensam plane-ringsmyndighet som handhar både general- och detaljplanering över kommungränser, inklusive vatten- och havsområden.Denna helhetssyn innehåller tydliga strukturer för allmänhetens, mar-kägarnas och kommunernas delaktighet i ett tidigt skede. Den skyd-dar värdefulla naturmiljöer och biologisk mångfald.

3. Planera mer för människor och natur, mindre för bilar och trafik!

Ett av Ålands stora hållbarhetsproblem är transporten- beroendet av personbilen. Underlättar man för friluftsliv och cykling samtidigt som man begränsar för bilar och annan aktivitet driven av fossilabränslen sänder man konkreta signaler om vart man vill att samhäl-let ska utvecklas. Man bör således uppmuntra och främja kollektiv-trafik och cykling genom integrerade lösningar.

11

4. Finansiella resurser ska investeras i ekologiskt och socialt hållbara affärsverksamheter!

Hållbara investeringar är minst lika viktiga som hållbar konsumtion. Landskapsregeringen ska inte göra placeringar i ohållbara bolag och enbart bistå med finansiering och andra stödformer till hållbar näringsverksamhet. Den offentliga sektorn ska enbart upphandla produkter och tjänster som är hållbara.

Dessa teser har guidat och guidar föreningens ställningstaganden under beslutsfattarnas mandatperiod 2015–2019. Detta ivriga på-verkansarbete banade vägen för nätverket bärkraft.ax.

Foto: Felicia Sarling

12

Agendan bygger på fyra hållbarhetsprinciper som definierar begreppet hållbarhet (se längre fram). Inramade av dessa framtogs visionen ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på Fredens öar” tillsammans med sju strategiska utvecklingsmål för 2030 i linje med FN:s globala utvecklingsmål.

Åland får sin egen agenda

Lagtinget antog år 2014 en hållbarhetsstrategi med målet att Åland ska vara ett hållbart samhälle senast år 2051. Regeringsprogram-met för perioden 2015–2019 benämns för första gången som en kraftsamling för att nå hållbarhetsstrategins ambitioner. Årliga träffar för allmänheten initierades under namnet Forum för sam-hällsutveckling med start i februari 2016.

Utvecklings- och hållbarhetsagendan manifesterades på Forum för samhällsutveckling i september 2016. Nu fick Åland en gemensam visionsbeskrivning som hela Åland varit med och arbetat fram, från alla samhällssektorer och samtidigt uppbackad av den politiska makten.

Nätverket bärkraft.ax som består av indivi-der och organisationer från olika samhälls-sektorer skapades med syftet att gemen-samt förverkliga agendan. Ålands Natur & Miljö ser nätverket bärkraft.ax som en folk-rörelsedriven process. Det här innebär att nätverket och dess medlemmar, var och en, har ansvar för framtiden och hjälper varan-dra för att nå vår gemensamma vision.

1: Välmående människor vars inreboende resurser växer

2: Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i

samhället

3: Allt vatten har god kvalitet

4: Ekosystem i balans och biologisk mångfald

5: Attraktionskraft för boende, besökare och företag

6: Markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energi-

effektivitet

7: Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster

Nu kavlar vi upp ärmarna

Förverkligandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan ställer nya krav på det åländska samhället. Att bryta ner agendan och göra den till sin egen är ett internt arbete, men för en hållbarhetsrörelse självklart också ett externt arbete. Vad betyder agendan för enfolkrörelse som har höga hållbarhetsambitioner?

I föreningens verksamhetsplan för 2017 står att föreningen ska ”sammanfatta väl underbyggda policies för föreningen som grund för ställningstaganden inom olika områden”. En Advisory Board (rådgivande styrelse) tillsattes med uppgiften att framta ett pro-gram som utgår från den åländska agendan. En öppen utlysning uppvisade ett stort intresse att delta i arbetet, och gruppen kom att bestå av följande ledande hållbarhetsexperter i olika åländska samhällssektorer:

Ordförande Sofie Dahlsten Miljöingenjör, verksamhetsle-dare MISE

Viceordförande Gunnar Westling Diplomingenjör i kemiteknik

Sekreterare Simon Holmström Msc Miljöpsykologi

Ledamot Johanna Hagström Landskapsarkitekt

Ledamot Nils-Erik Eklund Företagare/projekt-ledare

Ledamot Jonas Holmström Webbmaster Visit Åland

Ledamot Inkeri Ahonen Fil.dr. systematisk-ekologisk botanik

Ledamot Danne Sundman Företagare

Ledamot Paula Linderbäck Teknologie doktor

Ledamot Johan Mörn Skogsbruksingenjör, hållbar-hetsmångsysslare

Ledamot Anette Larsson Miljö- och vindkraftskunnig

Ledamot Soile Wartiainen Ekologisk entreprenör & råd-givare

15

Metod

Arbetet har utgått från agendans rekommendationer. Det inne-bär att det finns en tydlig hållbarhetsdefinition och ett strategiskt arbetssätt enligt backcastingmodellen.

En tydlig hållbarhetsdefinition: De fyra hållbarhetsprinciperna.

I det hållbara samhället utsätts naturen inte för systematisk...

1 ...koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (fossila bränslen, metaller och mineraler)

2 ...koncentrationsökning av ämnen från samhällets produk-tion (syntetiska substanser, kemikalier, som innehåller svårned-brytbara ämnen; eller naturliga substanser som omsätts i större mängder än naturen kan ta hand om)

3 ...undanträngning av fysiska metoder(överuttag av naturresurser som vatten, skog, fisk eller matjord; intrång i viktiga naturområden för t ex byggande, introduktion av främmande och invasiva arter, produktion som resulterar i avfall istället för slutna kretslopp)

4 ...och i det hållbara samhället bidrar vi inte till att människor utsätts för strukturella hinder för hälsa, inflytande, kom- petensutveckling, opartiskhet och meningsskapande.

Foto: Felicia Sarling

16

ABCD-metoden: Ett verktyg för att hantera komplexa problem.

ABCD-metoden som utgår från backcasting, är en användbar metod för att hitta lösningar på komplexa samhällsutmaningar. Metoden utgår ifrån en vision (A) där vi vill vara i framtiden med mätbara målsättningar, en analys över var vi är i nuläget (B) och där-efter brainstormas åtgärder (C) för att överbrygga hållbarhetsgapet mellan vision och nuläge innan vi gör prioriteringar (D). Genom att arbeta med backcasting som metod kan vi tydliggöra om vi rör oss i riktning mot vår vision tillräckligt effektivt.

Visionsarbetet - steg A - delades in i fem temaområden. Advisory Board separerade sig sedan i fem mindre expertgrupper för att ge-nomföra steg B - nulägesanalyserna. Därefter har Advisory Board träffats för att brainstorma lösningar inom varje enskilt temaområ-de. Steg D - prioritering och planering har behandlats med hjälp av ca 20 sakgranskare inom olika samhällssektorer, vars synpunkter sedan har detaljbehandlats av de fem expertgrupperna.

Då Advisory Board på kort tid har arbetat med begränsade resurser har det inte funnits möjlighet att genomföra fullständiga och uttöm-mande processer. Dessutom saknas statistik och information om hur läget ser ut just nu i flera hållbarhetsaspekter, varför det ock-så varit utmanande att hitta konkreta målsättningar för framtiden. Föreningen kommer därför att göra kontinuerligarevideringar av programmet och dessutom mot bakgrund av programmets innehåll utarbeta riktlinjer för hur föreningen internt ska arbeta. På så vis levandegörs dokumentet och syns i föreningens dagliga verksamhet. Det ska märk-as att vi tar samhällsutvecklingen på allvar.

Nu börjar hål lbarhets-resan inom vad v i ka l lar de fem farlederna.

2.

De fem farlederna motett hållbart Åland

Vi har i tidigare kapitel förklarat bakgrunden och syftet med pro-grammet Åland 2030 för fulla segel, vad vi menar med hållbarhet och den metod vi använt för att ha kommit fram till programmets innehåll.

I det här kapitlet redogör vi för den vision vi har om det hållbara samhället Åland år 2051 som är en specificering av utvecklings- och hållbarhetsagendans vision ”alla kan blomstra i ett bärkraftigt sam-hälle på fredens öar”. Visionen är femdelad genom det vi kallar de fem farlederna, inom vilka vi ska navigera på vår gemensamma hål barhetsresa. Vi ruttplanerar genom att sätta strategiska målsätt-ningar för vart vi ska ha kommit till år 2030; de fem farlederna på sjökortet visar hur vi behöver navigera för att inte gå på grund. Vi ger också en lotsning till hela det åländska samhället med olika åt-gärdsförslag för att nå målsättningarna.

Av erfarenhet vet vi att åländska vatten kan vara svåra att navigera i, så vi placerar ut hjälpmedel som fyrar och bojar för att visa vägen. De olika farkosterna representerar alla olika organisationer, offent-liga organ och individer som tar sig framåt i farleden. Med hjälp av vår unika självstyrelse, kommunala självbestämmanderätt och åländska laganda kan nå framgång på vår hållbarhetsresa.

18

På Åland utsätter vi naturen för flera på-frestningar. En ohållbar markanvändning såsom ny infrastruktur och bebyggelse tillsammans med intensifierade jord- och skogsbruksmetoder hotar ekosystemet. Skogsbeten och kulturmarker såsom hagmarker, ängar samt strand- och lövängar har dessutom minskat i rask takt, vilket undanträngt de arter som varit beroende av dem.

Vidare utarmas åkerjordarnas kvalitet av ett för ensidigt jordbruk och återbeskog-ningen av avverkade ekonomiskogar är delvis bristfällig. Den sammantagna effekten är att man i minskande grad utnyttjar den stora potentialen till kol-bindning, som det åländska småskaliga jord- och skogsbruket ger möjlighet till. Eftersom flera viktiga biotoper och arter saknar lagstadgade skydd och hänsyn i samhällsplanering riskeras även omistliga naturvärden.

För att främja de åländska ekosystemen behöver vi gå från att utsätta natur-resurserna för påfrestningar till att nytt-ja dem med omsorg för olika mänskliga behov. Det finns en stor kraft i det åländ-ska samhället för att göra denna omställ-ning. Det mosaikartade fastighetsägandet ger möjligheter för privata aktörer att omsorgsfullt vårda sina skogsskiften, träindustrin verkar alltmer för ett hållbart skogsuttag, efterfrågan på produkter från åländska naturbeten ökar, närdemokratin fostrar en diskussion om sund markan-vändning och naturvård, och självstyret möjliggör en hållbar regionalplanering.

Status: Vi överanvänder idag jordens resurser till en sådan grad att Overshoot Day, dagen då vi förbrukade jordens resurser, flyttar sig allt tidigare på året. Vi gör också systematiska intrång i ekosystem. Som resultat minskar den biologiska mångfalden och de resurser som är nödvändiga för människans existens.

1. Vi slår vakt om naturens resurser och möjligheter

Så säger agendan: ”Mål 4: För att främja de åländska ekosystemen, bevaras och nyttjas ekosystem hållbart år 2030.”

De åländska sjöförhållandena ger därmed stora förutsättningar

för att vi kan navigera i denna trånga farled.

2018 2030 2051

Gynna åländskt natur-beteskött vid upp-handling och inköp.

Näringspolitik för bevarande och skötsel av naturbetes-områden (t.ex. inom LBU-program).

Ökad användning av varierande växtföljd ochinsatser för jordhälsa.

Alla offentliga ny- och ombygg-nationer ska ske med i huvud-sak åländskt trä.

FSC-certifiera mer skog.

Informationsspridning och utbildning i hållbar skogsvård.

System för frivilligt skydd av privat mark med ett särskilt fokus på strandskydd.

Fler vetenskaplig-biologiska inventeringaröver hela Åland.

Förstärk naturskyddet.

Vi har tre gånger större arealer av betes- och slåttermarker än vid 2018.

Alla åkrars mullhalt klassas som hög.

Den hållbara skogsavverkning-en har ökat med 30 % sedan 2018 samtidigt som åter-beskogningen är livskraftig.

Alla livsmiljöer och livsformer som är av särskilt värde för den biologiska mångfalden är bevarade.

Vi använder våra naturresurser mångsidigt och med omsorg. Frodiga natur- och kulturlandskap uppfyller en mångfald av mänskliga behov. Skogen är livskraftig och den hållbara avverk-ningen gynnar åländskt träbyggande. Svamp- och bärplockning, betesdjur, träindustrin och skyddade områden lyfter den åländska säregenheten.Ensidigt jordbruk har

försämrat jordhälsan. En effekt är att mindre koldioxid binds i jordarna.

Åländskt byggande består till stor del av utsläppsintensiva betong och stål.

Vissa avverkningsmoment skadar naturen på ett oavsikt-ligt sätt. Återbeskogningen är på sina håll bristfällig. Det moderna skogs-bruket har minskat mängden död ved, som är kritisk för flera arter.

Enbart 1,8 % av den åländska naturen är fredad vilket är lågt jämfört med internationella mål. Flera viktiga biotoper och arter saknar lagstadgade skydd. Bristande hänsyn till naturaspekter vid exploate-ring, speciellt vid kustzoner.

Farled 1.

Identifiera och inrätta landskapsvårdsområden

Sammanhängande kultur-marksområden har idag svagt skydd i lagstiftning. Arealen av kulturmarker har minskat drastiskt. De gamla betes- och slåttermarkerna växer igen vilket leder till att arter som varit beroende av dem undan-trängs.

20

Åland är en utsläppsintensiv region inter-nationellt sett. Drygt 2/3 av den åländska energimixen kommer från fossila bräns-len. Av den åländska elmixen kommer 70 – 80 % från Sverige vars elmix inte är fullständigt klimatneutral. Vad gäller den åländska bilparken är den internationellt sett stor i förhållande till befolkningen, gammal och till största del fossilbaserad. Den åländska kollektivtrafiken är vidare underutvecklad. Slår vi ut den åländska energianvändningen per person ligger den på 43 MWh, vilket är högt internationellt. Det är ohållbart att gemene ålänning per capita släpper ut 8,6 ton CO2 – ekvivalen-ter årligen.

För att minska utsläppen behöver Åland gå från användande av fossila energikällor till förnybar energi. Den åländska ener-giomställningen är lyckligtvis i startgro-parna. Åland som testområde för smarta energinät, vindkraftsbolagens intresse att expandera, bilförsäljarnas benägenhet att sälja miljöanpassade fordon, bygg-branschens utvecklade miljöstandarder och landskapsregeringens intentioner om utökad kollektivtrafik samt ambitioner om tonnageförnyelse i skärgårdstrafiken utgör goda grogrunder för energiomställningen.

Så säger agendan: ”Mål 6. År 2030 har väsentliga framsteg gjorts gällande andelen användning av energi från förnyelsebara källor.”

Denna farled ska alltså inte behöva alltför många fyrar för

att ta oss dit vi vil l.

2. Vi driver samhället på naturens förnybara krafter

Status: Vi överutnyttjar fossila bränslen ur berggrunden som aldrig förr. Energiförbrukningen står för knappt en femtedel av växthusgasutsläppen globalt och ökar. Konsekvenserna ser vi redan idag i form av mins-kande istäcken, förändrade havsströmmar, häftigare naturkatastrofer, och nya migrationsströmmar.

2018 2030 2051

El- och biogasdrift stöds av infrastruktur, digitali-sering och många olika finansieringsformer.

Stöd för miljösmarta fordonspooler.

Planera för och understöd cyklismen genom t.ex. avdrag i beskattningen.

Milljöanpassat tonnage till skärgårdstrafiken.

Beteendeinterventioner för minskad energianvändning.

Utökad och smidig kollektiv-trafik.

Stödformer för (lokal-producerad) förnyelsebar energi.

Fjärrvärmenätet moderniseras och byggs ut.

Restprodukter från samhället används till energiändamål.

Vi säljer enbart utsläpps-neutrala transportfordon.

Ökad energieffektivisering med 30 % jämfört med 2018.

Vår elförsörjning och upp-värmning drivs av enbart förnyelsebara energikällor och vi exporterar el på årsbasis.

Vår elförsörjning och uppvärmning består av enbart lokala förnyelsebara energikällor och på årsbasis expor-terar vi åländsk grön energi. Energi-användningen har minskat markant genom energieffektiviseringar och el har blivit en viktigare energibärare. Vår fordonsflotta drivs med mestadels för-nyelsebara bränslen och vi satsar på människan och godset i alla typer av transporter. På det sättet har vi blivit klimatneutrala.

Den åländska bilparken är stor, gammal och fossil-baserad. Det finns fler regist-rerade fordon än invånare.Det är anmärkningsvärt internationellt.

Vi konsumerar en hel del energi på Åland internationellt sett, och 2/3 av energimixen är fossil (äv. trafik inkluderas). Landskapsfärjorna drivs fortfa-rande på diesel som bränsle.

Den totala energianvändning-en, med sjöfarten inräknad, är på Åland 43 MWh / person / år.

Av den åländska elmixen kommer 70–80 % från Sverige och vindkraften står för enbart ca 20 %. Den svenska mixen är ännu inte fullständigt klimat-neutral. Vad gäller uppvärm-ningen finns fortfarande en hel del oljepannor kvar.

Farled 2.

Möjliggör distansarbete.

22

Tyvärr syns inga tecken på att vattenkvali-teten i de åländska sjöarna och vattendra-gen blir bättre utan utvecklingen går åt fel håll. Jordbruket, fordonstrafiken, fiskod-lingarna, skogsbruket, industrier, livsmed-elsindustrin, kryssnings- och fritidsbåt-strafiken samt hushållens avlopp står för de stora läckagen av näringsämnen och andra skadliga ämnen. Den genomsnittli-ga vattenanvändningen per privatperson och dag är 165 liter; om även industrier och andra verksamheter räknas med är siffran 240 liter per person och dag. Detta innebär ett överutnyttjande av våra vat-tenresurser och är problematiskt vid torra perioder.

För att vårt gemensamma vatten ska hålla god kvalitet behöver vi gå från storska-liga mänskliga utsläpp till ett effektivare utnyttjande av naturresurserna inom alla system. Vi behöver också fasa ut de farliga ämnen som inte borde ha varit i krets-loppen från första början. Vi bör gå mot en smart vattendragsplanering samt mark- och vattenanvändning.

Det finns lyckligtvis ett stort intresse på Åland att göra denna omställning. Åland arbetar med en VA-plan och en hållbar dricksvattenförsörjning, fritidsbåtshamnar miljöanpassas, föreningslivet uppmärk-sammar utmaningarna, Östersjöfonden lyfter goda exempel och självstyrelsen har en stor potential att stimulera inno-vationskraft inom kretsloppsanpassning. Nya metoder och tekniker håller även på att utvecklas för att minska vattenförbruk-ningen och förbättra omhändertagandet av hushållens avfalls- och avloppsvatten.

Så säger agendan: ”Mål 3. År 2030 är allt åländskt vatten, dricksvatten, grundvatten, sjöar, kust- och havsområden av god kvalitet.”

Men för att vi inte ska stöta på en grynna i vår tredje farled behöver vi vara vaksamma i vår

navigering.

3. Allt vatten har god kvalitet

Status: Världens vatten lider av stora problem genom männ-iskans utsläpp av ämnen från berggrunden, skadliga ämnen från samhällets produktion samt genom ut-tömmande av havets resurser. Övergödningen i Öst-ersjön och sötvattentäkter skapar problem som alg-blomning, syrefria bottnar och skadade ekosystem.

2018 2030 2051

Insatser för minskad bruksvattenkonsumtion såsom teknik för multipel återanvändning.

Ökad användning av dagvatten.

Fler och större mottagnings-stationer för svart- och gråvatten.

Fiskodlingar som förorenar havsvattnet läggs ner.

Obligatoriska fosfor- och kvä-vefällor i anslutning till åkrar och intensifierad rådgivning inom jordbrukssektorn.

Effektiva tömningssystem utvecklas för transport av hus-hållens avloppsvatten.

Ett kluster för hållbar vatten- och fiskevård inrättas, för-slagsvis på Guttorp.

Skadliga bottenfärger, bekämpningsmedel och andra ämnen förbjuds.

Flera marina reservat behövs för att undvika intensiv industritrålning.

Vi nyttjar 50 % mindre sötvatten än vid 2018.

Näringsläckage och läckage av andra skadliga ämnen till sötvattentäkter och Östersjön har upphört.

Inga fler vattenorganismer till-kommer i de röda listningarna över hotade arter och trenden blir sakta positiv.

Vi hushåller med vårt vatten och an-vänder rent vatten nästan enbart som dryck och för hygien. Skadligt närings-läckage och föroreningar till söt- och havsvatten har upphört från åländska aktiviteter. När det åländska dagvatt-net når hav eller sjö har det runnit långsamt och genomgått en naturlig rening. På så sätt blir populationerna med vattenlevande organismer rikliga och varierade. Vattnet är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen.

Vi förbrukar ca 165 l vatten/dygn/person, där hygien och toalettspolning står för mer-parten av användningen. Det är mycket internationellt sett.

Icke-fungerande kretslopp av kväve och fosfor som behövs för vår lokala matproduktion bidrar till övergödning, alg-blomning och syrefria bottnar.

I synnerhet jordbrukets och fiskodlingarnas näringsläckage är betydande, men fritidsbå-tar och internationella kryss-ningsfartyg släpper också ut avloppsvatten direkt i haven trots lagstiftning. För de internationella kryssningsfar-tygen träder lagstiftning ikraft först 2022 om att inte dumpa avloppsvatten i Östersjön. Hushållens direkta utsläpp sker i okänd omfattning.

Skadliga ämnen sprids i haven som påverkar ekosystemen, såsom mikroplaster, kemika-lier och avfall. Ämnena har effekter också på kustnära livsområden och fågellivet.Vidare sker ett lokalt överfiske i Östersjön som påverkar Öst-ersjöns ekosystem negativt.

Farled 3.

24

Åland är ett av de mest välbärgade områ-dena i världen, vilket hör ihop med en hög materiell levnadsstandard. Skuldsättning-en har ökat och vittnar om en allt ökande privatkonsumtion, vilket innebär en belast-ning på våra naturresurser. Det riskerar även att utsätta människor i utvecklings-länder för tvivelaktiga levnadsvillkor. Det vi äger har vidare låg användningsgrad vilket bidrar till en överanvändning av jordens resurser. De åländska avfallsmängderna ökar samtidigt fortfarande varje år. Vidare har få åländska företag gjort övergripande hållbarhetsanalyser i sina värdekedjor. Det finns därmed stor anledning att anta att den åländska livsstilen bidrar till en rad olika hållbarhetsutmaningar.

För att nå en hållbar konsumtion på Åland behöver vi gå från dagens överkonsumtion till en varsam konsumtion som tryggar våra verkliga behov. Vi ställer därför om vårt ekonomiska system så att tjänstesek-torn expanderar och det åländska mång-syssleriet får en nytändning. Den åländska initiativtagarförmågan som byggt upp vårt samhälle tillför en stor kraft i denna omställning. Näringslivet intresserar sig allt mer för att marknadsföra hållbara produkter, den tredje sektorn stimulerar medvetna livsstilar, AXgan-trenden är på uppgående (köpa åländskt producerade produkter) och den politiska makten in-tresserar sig allt mer för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.

Så säger agendan: ”Mål 7. År 2030 sker således enbart hållbar konsumtion.”

Men då seglatsen på denna farled kommer att innebära en hel del sjögång måste vi med stadig hand hålla i rodret och vara mål-

medvetna.

4. Vi lever i välstånd med kvalitet

Status: Våra konsumtionsmönster utarmar inte bara natur-resurserna, utan ger upphov till uppemot 60 % av alla växthusgasutsläpp. Produktionen bidrar i sin tur inte sällan till odrägliga arbetsvillkor i u-länder. Samtidigt ökar sopbergen. Men en ökande materiell levnads-standard tycks inte öka lyckan proportionerligt.

2018 2030 2051

Premiera sparande framom konsumtions-krediter.

Informationsinsatser som stöder individer att anta en hållbar och hälsosam livsstil.

Vi upphandlar och handlar miljömärkt, ekologiskt och alltid åländskt då sådana alternativ finns (AXgan).

Allt bioavfall blir recirkulerad näring och biogas.

Återvinningen och -användningen underlättas bl.a. genom ett utökat pantsystem.

Direkt farliga ämnen förbjuds så att problemavfallet minskaroch vi minskar också vårt plastberoende.

Reparationer ska bli möjliga, enklare och billigare.

Vi tillgodogör oss av digitaliseringens möjligheter.

Åland blir ett testområde för delningsekonomi.

Ett åländskt lyckoindex liknan-de HDI/GNH (ej baserat på BNP) visar att välbefinnandet har ökat markant sedan dess införande.

Återvinningen har från 2018 ökat med 30 %, återanvänd-ningen har ökat med 40 % och allt bioavfall recirkuleras.

Det vi konsumerar har en stor användnings-grad bl.a. genom fler möjligheter till hyr-, låne-, och bytestjänster.

Alla vet att lycka kommer från det mellanmänskliga. Vår ekonomi be-står till stor del av tjänstekonsum-tion, och det materiella vi handlar är åländskt, miljömärkt och ekologiskt, och tillfredsställer våra verkliga behov. Våra materiella resurser har en stor användningsgrad, och vi pratar inte längre om avfall; alla oskadliga resur-ser finns i cirkulära system där återan-vändning står i centrum.

Levnadsstandarden på Åland är hög och skuldsättningen ökar år-ligen enligt statistik, vilket vittnar om en allt ökande privat-konsumtion. Vår konsumtion skapar ett stort ekologiskt fot-avtryck vilket bidrar till spridning av ämnen ur berggrunden och från samhällets produktion på ett aldrig tidigare skådat sätt. Som en följd stöder vi bland annat låglönearbete i odrägliga förhållanden. Spårbarheten på utländska produkter och påverkansmöjligheterna är låg.

Det åländska avfallet är fort-farande betydande (i genom-snitt 445 kg/person/år, mitten i EU-statistik). Återvinningen är dessutom ofullständig. Vår kon-sumtion av plastprodukter bidrar inte bara till fossilberoende utan också nedskräpning och utsönd-ring av mikroplaster. Askan vid sopförbränning är problematisk då rester av förbränningen inte kan cirkuleras.

Låga användningsgrader är ett onödigt utnyttjande av de ekologiska och soci-ala resurserna. Vi delar på inköpta materiella resurser i liten grad. Borrmaskinen t.ex. används 12 min totalt under sin livstid.

Beteendesatsningar och styrmedel som gör det lätt att göra rätt. Varukonsumtionen har sedan

2018 minskat med 30 % med-an tjänstekonsumtionen har ökat i motsvarande grad.

Farled 4.

26

Trots att Åland tillhör den nordiska väl-färdsmodellen finns här en hel del sociala utmaningar. Det höga antalet singelhus-håll och de äldre som alltmer känner sig utanför samhället vittnar om en ökande ensamhetskänsla vilket hotar psykiskt välmående. Det ökande användandet av sociala medier har vidare enligt forskning ökat frekvensen av mobbing och utanför-skap samt stressrelaterade problem kopp-lat till ökade prestationskrav. Betydande löneskillnader existerar fortfarande mellan män och kvinnor och var tredje kvinna har utsatts för våld i nära relationer. Det finns samtidigt flertalet samhällsgrupper som står utanför arbetsmarknaden och samhället. Dessutom är missbruket av rusmedel så som alkohol, narkotika och tobaksprodukter utbredd med en sjun-kande debutålder, vilket riskerar att ska-pa ekonomisk utsatthet, kriminalitet och hälsoproblem.

För att människan ska få förutsättningar att blomstra i en värld av oändliga socia-la utmaningar behöver vi få till stånd en attitydförändring där alla respekteras, alla människor har lika värde och som ge-nomsyras av en stark gemenskapskänsla. Småskaligheten och de korta beslutsvägar-na gynnar närdemokratin och ett åländskt civilkurage, folkrörelser och kampanjer skapar alltjämt stort allmänintresse i olika aktuella frågor, samhällsstöd utdelas årli-gen till föreningar som arbetar med flerta-let sociala frågor och entreprenörsandan skapar nätverk av tillit.

Så säger agendan: ”Mål 1. I det åländska samhället skapas förutsättningar för människor att komma till sin rätt och att trivas.”

Åland är utmaningarna til l trots väl rustat inför seglatsen på den

femte och sista farleden.

5. Vi bjuder in alla till samhällsbygget

Status: Tillgången till grundläggande samhällssystem så som utbildning, hälsovård och räddningsverksamhet sak-nas i flera världsdelar. Konsekvenserna är bland annat fattigdom, svält och slavliknande arbetsförhållanden. Med en växande befolkning blir det allt svårare att tillgodose alla olika behov.

2018 2030 2051

Aktiv byagemenskap och föreningsverksamhet som engagerar.

Fler generationsboenden och samhället ger pensionärer arbete för sociala ändamål.

Föräldrapenningen likställs lönen och utbetalningstiden förlängs.

Utbildningsinsatser för håll-bart ledarskap i samhället.

Genomsyn av utbildnings-väsendet utifrån behovs-anpassning.

Underlätta mångsyssleri genom bla kortare och flexiblare arbetstider.

Inrätta ett attraktivt praktiksystem.

Det förebyggande arbetet utökas.

Upplysningsverksamheten behöver utvidgas bla genom resursförstärkning av polisen.

Ingen ska behöva känna sig ensam utan känner snarare stark tillhörighet till samhället.

Sysselsättningsgraden är fortsatt hög och skillnaderna mellan samhällsgrupper har försvunnit.

Missbruket av rusmedel inklusive spel har minskat avsevärt.

Vi har nått en hög grad av gemenskap där vi alla respekterar och hjälper var-andra. Alla har samma förutsättningar för att leva hälsosamma och trygga liv samt har samma möjligheter att delta i samhället. Det lägger grunden för att alla kan blomstra och känna en meningsfull tillvaro.

Ett stort hot mot den psykiska hälsan är den ökande känslan av ensamhet. Åland har en stor andel singelhushåll och ca 10 % av de äldre rapporteras lida av ensamhet eller depression. Också ungdomars livsvanor och närvaro på sociala medier bidrar till känslan av utsatthet och ensamhet.

Utbildningsnivån ligger mitt i raden internationellt (ca 40 % har gymna-sial utbildning) och arbetslösheten är låg (ca 4 %). Trots en hög syssel-sättning på 80 % finns en stor variation mel-lan samhällsgrupper. På Åland är dessutom 4,1 % ekonomiskt utsatta.

Spelberoende och använd-ningen av rusmedel på Åland förekommer allt lägre ner i åldersgrupperna. Det skapar bla våld och annan krimina-litet samt ekonomisk utsatt-het.

Aktiv ungdomsverksamhet och god tillgång till samlingslokaler.

Det finns inga löneskillnader mellan kvinnor och män för likvärdigt arbete.Av de med en årsinkomst på

över 40 000 € är en stor majori-tet män, medan kvinnor oftast ligger i de lägre inkomstklasser-na. Uttaget av föräldrapenning-en är ojämställt.

Farled 5.

Stimulera åretrunt-arbetsplatser i glesbygd.

28

3.

Framtidsscenarier

Vår vision för alla fem farleder kan se ut på många sätt för olika människor i framtiden. Vi beskriver tre hållbarhetsresor för att illustrera vad vi menar i praktiken. De är hämtade ur tidsperioden 2018–2030.

Foto: Björn Ehrnström

29

Kalle och Peter Karlsson bodde i ett egnahemshus i Möckelö år 2018 och hade välbetalda kontorsjobb i Mariehamn. Då transporterna till skärgården blev enklare valde de att flytta till en släktings gårdshus på Kökar. Efter ytterligare några år sålde de sin dieselbil då Kökar hade fått en bilpool och resan till stan gick smidigt och snabbt. Det gamla huset isolerades, fick pyrolystoaletter och började drivas av egenproducerad och kommunalt lagrad el. Barnen går glatt till det kemikaliesmarta dagiset som erbjuder lokalproducerade, ekologis-ka råvaror. Om somrarna kan hela familjen bada i Östersjön. När ett livsstilsmagasin gör ett reportage av familjen lyder rubriken ”Bytte stressigt stadsliv mot skärgårdsidyll”.

Karlssons Skärgårdsidyll

30

Motorälskaren Sofia

Det hade länge oroat Sofia från Godby att hennes intresse kanske inte var det mest klimatsmarta, men hon älskade verkligen motor-sporten. När de första eldrivna dragracingbilarna med duktigt bra effekt intog marknaden fanns det inget val för Sofia. Transporterna till de olika tävlingarna ordnades med ett fordon på el-biodiesel. In-tresset blev sedan en arbetssyssla vid sidan av bokföringsföretaget som hon kunde minska engagemanget i. Bokföringsbolaget kunde istället anställa en nyinflyttad. Sofias ärvda skogsfastigheter var det dock ingen i familjen som hade kunskap att sköta, så hon frågade landskapsregeringen om områdena kunde bli skyddade mot en symbolisk peng. När hon tittar på sin egengjorda graf över ut-släppen jämfört med 2018 gläds hon åt att hon enbart orsakar ut-släpp på 1 ton växthusgaser årligen. Sofia som i sin ungdom nästan legat sömnlös av sin klimatångest hade nu en helt annan livskraft och vilja att bidra till samhället.

31

Putte får kraft av Norrhavet

Skärgårdsgossen Putte hade sedan unga dagar tröttnat på politikers ovilja att ta itu med de stora problemen så han valde att ta saken i egna händer och utbilda sig till miljöjurist. När han efter någ-ra års studier återvände till Åland hade situationen förändrats. De vackra skärgårdsvikarna var livskraftiga, betesdjur fanns på de tidi-gare igenväxta kulturmarkerna och det gick att dricka vatten ur alla sjöar! Det gick också att få upp en och annan gös i Norrhavet med farfar. Han valde att skola om sig till agronom, och med sin sambo tog de över en gård i Saltvik som de utvecklade till ett kluster för mångsysslare. Här fanns bland annat Bed and Breakfast, smedja, gårdsmejeri, köttstyckeri och eko-restaurang. Därifrån var det lätt för Putte att ta sig ut till Norrhavet med en snipa såsom han tidigare hade gjort med sin farfar – nu var den dock eldriven och Norrhavet fritt från kraftiga algblomningar. Alla gånger då sjöbrisen fick leka i håret, kände Putte en stolthet över den ständigt anpassningsbara åländska självstyrelsen.

32

Vi förverkligar agendan tillsammans

Den åländska utvecklings- och hållbarhetsagendan är tämligen ny i skrivande stund. Ändå har den under bara ett år väckt stor upp-märksamhet och bidragit till viktiga förändringsprocesser. Under år 2017 framtogs en energi- och klimatstrategi, en färdplan för en håll-bar dricksvattenförsörjning, ett skogsprogram samt en livsmedels-strategi och under 2018 framläggs en plaststrategi. Men agendan behöver också konkretiseras ytterligare med visionsformuleringar och samhällsomspännande åtgärder. På det sättet blir det lättare att tillämpa agendan för olika aktörer.

Vi har nu beskrivit vår vision om Åland 2051 genom de fem farlede-na samt vart vi ska ha kommit år 2030 genom strategiska målsätt-ningar. Vi ger också åtgärdsförslag för hur vi ska nå denna vision och dessa mål. Programmet Åland 2030 för fulla segel är inte en heltäck-ande beskrivning av framtiden, utan snarare en generell målbild. Vi konstaterar att framtiden bär på en enorm teknikutveckling, ökad kännedom om hållbarhetsfrågor och generellt hållbarhetsarbete från alla samhällssektorer. Men för att veta hur utvecklingen går mot vår vision behövs ständiga avstämningar mot de beslut som fattats och de avvägningar som gjorts. Sjökort ritas om, hamnar re-noveras och nya fyrar sätts igång. Det är så ett aktivt hållbarhetsar-bete ska se ut. Därför kommer vi att löpande revidera vårt program gentemot de framsteg det åländska samhället tar.

Ålands Natur & Miljö är också en direkt del i det samhället som vi vill förändra. Vi är den kunskapsstarka folkrörelsen som omfamnar det åländska glödheta engagemanget för samhällsutveckling. Vi vill därför ge några löften till Åland för att vi gemensamt för fulla segelska kunna navigera i de fem farlederna.

33

Vi lovar att:

Arbeta för att inrätta en fungerande åländsk ”lotsstab” för att stöda hela samhället i navigeringen i de fem farlederna.

Bygga en större kapacitet hos den åländska allmänheten att förstå utvecklings- och hållbarhetsagendan för att göra de nöd- vändiga seglatserna.

Fortsätta arbeta för att ett kontor för en åländsk regionalplanering inrättas så att vi kan hålla koll på att inga sjöfarkoster kolliderar.

Sprida goda exempel och optimism trots stundvis sjögång.

Begära fler undersökningar och utredningar av nuläget för att veta hur långt fram i farleden vi rört oss.

Kontinuerligt revidera Åland 2030 för fulla segel utifrån att saker förändras i det åländska samhället.

Inte bara vi har vind i seglen. Åland har vind i seglen. Låt oss nyttja det för att nå framgång i vår navigation.

Foto: Lina Nordqvist

34

5.

Källor

Bryngelsson, D. (2015). Land-use competition and agricultural greenhouse gas emissions ina climate change mitigation perspective. Chalmers.http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/213229/213229.pdf Hämtad 13.1.2018.

Ceballos, G., Ehrlich, P. R., & Dirzo R. (2017). Biological annihilation via the ongoing sixthmass extinction signaled by vertebrate population losses and declines. PNAS, 114 (30)E6089-E6096. doi:10.1073/pnas.1704949114

Child, M., Nordling, A., & Breyer, C. (2017). Scenarios for a sustainable energy system in theÅland Islands in 2030. Energy Conversion and Management, 137, 49-60.doi:1016/j.enconman.2017.01.039.

Granholm, P. (2015). Strandskydd på Åland: En överblick av strandskyddslagstiftning iFinland, Norge och Sverige. Ålands landskapsregering.

Gottberg, K. (2014). Klimatförändringar på Åland. Ålands landskapsregering.http://old.regeringen.ax/.composer/upload//KLIMATFORANDRINGAR_ALAND_10.10.2014.pdf Hämtad 13.1.2018.

HELCOM (2017). First version of the ’State of the Baltic Sea’ report June 2017 – uppdateras2018. Tillgänglig på: http://stateofthebalticsea.helcom.fi Hämtad 29.1.2018.

Hållbarhetsrådet (2017). Statusrapport 1. Ålands landskapsregering. http://barkraft.ax/wpcontent/uploads/2017/09/Statusrapport_processen_K8.pdf Hämtad 12.1.2018.

IPCC (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, IIand III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change[Core Writing Team, R.K. Pachauri och L.A. Meyer (red.)].

Ivanova, D., et al. (2016). Environmental Impact Assessment of Household Consumption.Journal of Industrial Ecology, 20, 526–536. doi:10.1111/jiec.12371

Jackson, P. (2017). Prosperity Without Growth: Foundations for the Economy of Tomorrow.London: Routledge. Andra utgåvan.

Jacobson, M. Z. & Delucchi, M. A. (2011). Providing all global energy with wind, water, andsolar power, Part I: Technologies, energy resources, quantities and areas of infrastructure,and materials. Energy Policy, 39 (3), 1154-1169. doi:10.1016/j.enpol.2010.11.040

Kraftnät Åland (2018). Elförbrukning: Statistik.http://www.kraftnat.ax/text2.con?iPage=16&m=36 Hämtad 13.1.2018.

Leifeld J., & Fuhrer J. (2010). Organic farming and soil carbon sequestration: what do wereally know of the benefits? Ambio, 39 (8), 585-599.

35

Lindström, L. (2016). Öppna landskap och biologisk mångfald. Artikel för Vethos den 2 maj.http://www.vethos.se/artiklar/oppna-landskap-och-biologisk-mangfald/ Hämtad 13.1.2018.

Naturskyddsföreningen (2013). Policy: Marina ekosystem, fiske och vattenbruk.https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/havspolicy.pdfHämtad 13.1.2018

Naturskyddsföreningen (2013). Rapport: 100% ekologiskt? Det agroekologiska ochekologiska jordbrukets roll för livsmedelstrygghet och miljö.https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/rapporter/hundra_procent_ekologiskt.pdf. Hämtad 13.1.2018.

Naturvårdsverket (2015). Transition to sustainable consumption patterns: Synthesis withinthe framework of the in-depth evaluation of the environmental objectives 2015.http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6746-5.pdf?pid=20837 Hämtad 29.1.2018.

Ollila, J. (2017). Nordic Energy Co-operation: Strong today – Stronger tomorrow. Nordiskaministerrådet, rapport. http://norden.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1106010&dswid=-4867 Hämtad 13.1.2018.

Overshoot day (n.d.). http://www.overshootday.org/

Palkowitsch-Kühl, J. (2017). Cyberbullying as Problem Construct and Moral Panic, i Nord, I. &Ziperknowszky, H. (red): Religious Education in a Mediatized World. Stuttgart: W.Kohlhammer, 261 – 273.

Raatikainen, K. J. (2018). Conservation of traditional rural biotopes in Finland: A socialecologicalapproach. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-7336-0

Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.) (2010). The red list of Finnishspecies. Edita Prima Ab, Helsingfors.

Raunio, A., Schulman, A., Kontula, T. (red.) (2008). Suomen luontotyyppien uhanalaisuus –Osa 1: Tulokset ja arvioinnin perusteet. Suomen ympäristö 8/2008.http://hdl.handle.net/10138/37930

Robért, K-H, et al. (2012). Sustainability Handbook. Lund: Studentlitteratur.

Skellefteå kommun (2014). Riktlinjer för hållbar byggande i Skellefteå.http://www.skelleftea.se/Bygg%20och%20miljokontoret/Innehallssidor/Bifogat/Riktlinjer%20f%C3%B6r%20h%C3%A5llbart%20byggande%20i%20Skellefte%C3%A5_Sk%C3%A4rm.pdfHämtad 3.3.2018.

Steffen, W., et al. (2011). The Anthropocene: From Global Change to Planetary Stewardship.Ambio, 40 (7), 739–761. doi:10.1007/s13280-011-0185-x

SVT (2018). Forskare: Smartphones ligger bakom psykisk ohälsa bland unga. Nyhetsinslag5.2.2018 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-smartphones-ligger-bakom-psykiskohalsa-bland-unga Hämtad 6.3.2018

Världsnaturfonden (2016). Living Planet Report: Risk and resilience in a new era.http://awsassets.panda.org/downloads/lpr_living_planet_report_2016.pdf Hämtad13.1.2018.

36

Världsnaturfonden (2016). Living Blue Planet Report: Species, habitats and human wellbeing.https://www.worldwildlife.org/publications/living-blue-planet-report-2015 Hämtad13.1.2018.

Ålands landskapsregering (2008). Ålands marina strategi: Sammanställningar ochbedömningar enligt artikel 8, 9 och 10 i EU:s direktiv 2008/56/EG.http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/marinastrategin-2012-10-02.pdf Hämtad 13.1.2018.

Ålands landskapsregering (2015). Kollektivtrafikutredningen.

Ålands landskapsregering (2017). Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030.http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/protocol/nr01-2017-pleni-i1.pdf Hämtad 13.1.2018.

Ålands landskapsregering (2017). SkogsÅland20127: Skogen – Näring för ett hållbart Åland.http://dokument.lagtinget.ax/handlingar/2016-2017/M05/skogsprogram2018-2027.pdf .Hämtad 13.1.2018.

Ålands Natur & Miljö (2017). Snabbrutten. http://www.natur.ax/paverkan/kampanj-hallbarskar-gardstrafik Hämtad 3.3.2018.

Ålands producentförbund (2017). Ålands hållbara livsmedelsstrategi: 2017-2030. Fastställdav Ålands landskapsregering 2017.https://drive.google.com/file/d/0B7Op6EG9Q3uWMmlxOWx6S093MkU/view Hämtad13.1.2018.

Ålands teknikkluster (2014). Miljövänliga bränslen på Åland.http://www.atc.ax/files/slutrapport_miljobranslen.pdf Hämtad. Hämtad 12.1.2018.

Ålands vatten (2017). Hållbar dricksvattenförsörjning för Åland.http://vattenskydd.ax/hallbart-dricksvatten/ 13.1.2018.

ÅSUB (2018). Hållbar utveckling. Hemsidesportal med länkar till flera statistiska materialhttp://www.asub.ax/sv/temaomraden/hallbar-utveckling Hämtad 13.1.2018.

Öborn, Ingrid et al. (2011). Fem framtidsscenarier för 2050. SLU.https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/frlantbr/publikationer/fem_framtidsscenarier_for_2050.pdf Hämtad 12.1.2018.

37

FN:s 17 globala utvecklingsmål

38

I ett hållbart samhälle har vi hittat naturglädjen i oss själva, i varandra och i den natur vi är en del av. Människor mår bra och har kraften att leva efter sina värderingar och ta hand om sin värld. Tillsammans har vi skapat det bärkraftiga samhället.

Ålands Natur & Miljös vision

Programmet är framtaget av Advisory Board (rådgivande styrelse) 2017-2018 på uppdrag av

styrelsen och med stöd av ca 20 sakkunniga hållbarhetsexperter.

Advisory Board bestod av Sofie Dahlsten (ordförande), Gunnar Westling (viceordförande), Simon Holmström (sekreterare), Danne Sundman, Annette Larson, Soile Wartiainen, Paula Linderbäck, Inkeri Ahonen, Nils-Erik Eklund, Johan Mörn, Johanna Hagström och Jonas Holmström. Advisory Board presenterade programmet för vårmötet 2018 och styrelsen fastställde programmet i juni 2018 efter en öppen

synpunktsprocess.

40

Å l a n d s N a t u r o c h M i l j ö A l a n d s _ n a t u r _ o c h _ m i l j o

S I M O N S G R Ä N D , 2 2 1 0 0 M A R I E H A M N0 1 8 1 7 2 3 0 , w w w . n a t u r . a x

Gra

fisk

pro

du

kti

on

: W

inte

r