lokal ekonomisk analys för Östgöta dals område, vadstena … · web viewdärefter finns i...
TRANSCRIPT
Lokal ekonomisk analys för Östgöta Dals område Vadstenas södra kommundel
Sammanställd av Östgöta Dal ekonomisk förening utifrån siffror från SCB för perioden 2006-2010
1
Inledning
s 3
Kortfattad sammanställning
s 5
Analys
Ökad befolkning: fler yngre, färre äldre?
s 8
Vad finns, vad saknas?
s 10
Företagande
s 13
Gamla branscher/ nya branscher
s 15
Vad krävs för ökat företagande?
s 16
Vilka möjligheter ser vi för ett ökat kvinnligt företagande? s 17
Summering
s 19
2
InledningDen lokala ekonomiska analysen för Vadstenas södra kommundel har sammanställts utifrån
de siffror som erhållits av SCB. Analysen inleds med en sammanfattning av de siffror som
gäller Vadstenas södra kommundel. Därefter kommer analysen av siffrorna. Då det finns ett
flertal analyser, diskussioner och sammanställningar tillgängliga via Internet har vi använt
delar av dessa för att därmed ge sammanställningen mer tyngd. Vi vill förankra de siffror vi
fått i den forskning som redan finns om tillväxt, glesbygd, befolkning och företagande i
Sverige. Målet är att få fram en rapport som kan användas, inte något som tyngs av eget
fabulerande och fria tolkningar präglade av okunskap. De publikationer som använts är:
"Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder" (Dnr 2009/059
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser)
http://www.tillvaxtanalys.se/sv/filer/publikationer/rapporter/Rapport_2009_10.pdf
(2012-09-17)
"Fakta om företagandet i Stockholm" (2009 Stockholm Business Region Development)
http://www.stockholmbusinessregion.se/Global/N%C3%A4ringslivsservice/Publikationer/
Fakta_foretagande_2009_LR.pdf (2012-09-19)
"Företagens ekonomi 2010" (Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden NV 19 SM
1202)
http://www.scb.se/Statistik/NV/NV0109/2010A01x/
NV0109_2010A01x_SM_NV19SM1202.pdf (2012-09-19)
"Kvinnors företag och nyttan för Sveriges ekonomi" (Statistik från SCB:s RAMS-databas
(2006, 2008 och 2012)
http://www.tillvaxtverket.se/download/18.2b7844c13856c63b4cae7/Antal+f
%C3%B6retag+som+drivs+av+kvinnor+respektive+m%C3%A4n+2006-2008.pdf (2012-09-
19)
"Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag; företagens villkor och verklighet"
(Tillväxtverket 2012)
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/foretagensvillkorochverklighet.4.5b
5d37c7131dcf897d380003533.htmlt (2012-09-20)
"Kvinnors och mäns företagande" (Tillväxtverket 2009)
http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1324 (2012-09-20)
"Kvinnor tar över traditionellt manliga branscher"
3
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/jamstalldhet/jamstalldhet-i-skolan/
2.1674/kvinnorna-tar-over-traditionellt-manliga-branscher-1.92829
Analysen lider av att den inte kompletteras av uppgifter från verksamma inom företagande i
området. Ovan nämnda material har därför i denna analys fått fungera som fond för frågor
som rör hinder och möjligheter till tillväxt.
De siffror för Östgöta Dals-området som erhållits från SCB saknar vissa komponenter, vilka
egentligen är nödvändiga för en bred och mer användbar diskussion. Vi vet t ex inte hur
många som är anslutna till bredbandet, vi vet inte hur många som äger bil och hur många som
är beroende av kollektivtrafik. Vi vet inte heller hur många deltidsboende som finns i området
och har inte en säker siffra på hur många som arbetar på annan ort och hur arbetspendlingen i
dessa fall ser ut. Man kan därmed bara spekulera kring hur befolkningen skulle se ut om det
fanns större möjlighet att arbetspendla (skulle fler deltidsboende skriva sig i sitt så kallade
andra hem, se nedan?).
När det kommer till infrastrukturer är det föreningens egen upplevelse av vägnät,
kollektivtrafik och möjlighet att ta sig från punkt A till B som är utgångspunkt för analys.
Åsikterna har dock framförts både i offentlig debatt och i media, så föreningens uppfattning
stämmer ganska väl med hela befolkningens åsikt i frågan.
4
Kortfattad sammanställning av siffror för Vadstenas södra kommundelBefolkning
Vadstenas södra kommundel hade 2012-12-31 en befolkning om 1078 personer. Det är en
relativt hög medelålder: 333 personer finner vi i ålderspannet 45-64 år. Även gruppen från
ålder 65 och uppåt är förhållandevis stor: hela 257 personer befinner sig här. Samtidigt är den
åldersgrupp som är tänkt att ta över och försörja den äldre generationen förhållandevis liten:
289 personer befinner sig i spannet 16-44 år. Det finns 61 barn under 6 år och 112 barn mellan
7 och 15 år i området.
Under år 2012 Inflyttade totalt sett 68 personer samtidigt som bygden förlorade 103. Detta ger
vid handen att området förlorade 35 personer under detta år i bara flyttningar. Totalt sett, vid
en jämförelse av åren 2006 och 2010, har befolkningen i området minskat i alla åldersspann
utom i gruppen 16-24 där det är förhållandevis jämnt. Detta är positivt med tanke på att det är
i denna period i livet som ofta stora förändringar sker: man flyttar för studier eller bor
utomlands för att få livserfarenhet och pröva sina vingar. Det negativa är att antalet personer i
nästa grupp, 25-44 år, har minskat ordentligt år 2010 om man jämför med år 2006. Man har
således inte lyckats få tillbaka de unga när de studerat färdigt, ska ge sig ut i arbetslivet och
bilda familj.
Överlag har Vadstenas södra kommundels befolkning minskat från 2001, med en befolkning
om 1 194 personer, till 2010 då befolkningen till 1078 personer. Sett till kön är befolkningen
dock relativt homogen med något fler män än kvinnor.
Fastigheter
Det totala antalet fastigheter i den södra kommundelen uppgår till 970. Området består
framförallt av jordbruksmark och icke förvånande är en relativt stor del i området
jordbruksfastigheter; 276 stycken 2012-01-01. Här finns också ett antal kyrkbyar bevarade
samt de större samhällena i Borghamn, Rogslösa och Skedet vilka präglas av äldre och yngre
fastigheter av typen enfamiljshus/villa. Antalet småhusfastigheter uppgår till 364 stycken där
235 av dessa är bebodda. Liksom tätorten Vadstena, är södra kommundelen ett turiststråk
under sommarhalvåret. En ganska stor del av områdets fastigheter är också sommarbostäder
eller fritidshus: 277 stycken. Det finns få hyreshus i Östgöta Dals-området; bara 10 varav 4 är
5
bebodda. Denna siffra har också förändrats då ett hyreshus som tidigare fanns i Borghamn
revs under vintern 2012.
Förvånansvärt många fastigheter i området är obebodda. När det gäller småhusfastigheter
(exkl fritidsbostäder) hela 129 st, fritidshusfastigheter anges vara 259 st men här kan man
ifrågasätta hur siffran tagits fram: räknas den som obebodd för att den är en deltidsbostad och
ägaren är skriven på annan ort? Vi som bor i området vet att de sommarhus som finns har sina
ägare eller sommargäster på plats under ledigheter över hela året. Det är dessutom ett populärt
område för de som söker sommarboende och det blir alltid budgivning på de hus som säljs för
detta ändamål.
Arbetsställen
Totalt sett finns i området 215 arbetsställen. Inte förvånande finner man den större andelen
inom jordbruk, skogsbruk (och fiske): 114 stycken, alltså 53 %. Större delen av de
verksamheter som drivs har inga anställda - förmodligen är dessa enmansföretag inom diverse
näringar: 175 st. Siffrorna visar inte inom vilken näring som man finner den största andelen
enmansföretag, inte heller säger siffrorna hur många företag som drivs parallellt med att
företagaren t ex är anställd inom en annan näring. Man kan således inte säga huruvida
företagen kan utvecklas mot fler anställda eller om det är målet för verksamheten. Egna
företag kan drivas på hobbynivå där ambitionen inte heller är större än så. Den näst vanliga
näringsgrenen är inom byggverksamhet resp. tillverkning: 14 inom varje. Därefter kommer
verkstäder som är nischade mot motorfordon. I övrigt finns allt från 10 ned till 3 olika företag
inom en mängd områden som har med service och turism att göra. Det finns också företag
inom juridik, ekonomi och vetenskap, vilka man misstänker är just sådana verksamheter som
finns bredvid ytterligare verksamhet.
Detaljhandel
Med närheten till Vadstena tätort finns färre än 3 företag inom detaljhandel redovisad. En stor
del av dessa företag har sin säsong under sommarhalvåret, som exempel Gyllenhammars
pensionat som bara har öppet under denna period. Den lilla matvarubutik som finns i
samhället Borghamn har goda förutsättningar att även få ta in apoteksprodukter i sitt sortiment
vilket höjer levnadsstandarden för de boende.
6
Förvärvsarbetande personer
De siffror som redovisas från SCB redogör för de nischer som bosatta i området arbetar inom
år 2005 respektive år 2009. Man ser, liksom i Sverige i övrigt, att för båda åren är det främst
män som arbetar inom produktion av olika slag, medan man finner kvinnor inom vård och
omsorg samt samhällsservice. Benar man upp siffrorna får man en intressant bild (här har
ingen större förändring skett under de fyra år som passerat mellan åren, varför siffrorna för år
2009 redovisas). Inom jordbruk, skogsbruk och fiske är det framförallt män som är
verksamma (59 män mot 17 kvinnor). Inom tillverkning och utvinning arbetar 68 män mot 13
kvinnor. Inom Handel och kommunikation finner vi 38 män mot 21 kvinnor. Inom de
klassiska kvinnonischerna utbildning och forskning arbetar 7 män mot 40 kvinnor, inom vård
och omsorg 14 män och 64 kvinnor och inom kommunala tjänster (som ju i regel är just vård
och omsorg) finner vi 81 kvinnor mot 16 män. Inom privat sektor arbetar 237 män resp. 104
kvinnor. Totalt sett är andelen inom privat sektor i området hög i förhållande till det hela: 341
personer som förvärvsarbetar av totalt 486 dvs 70% av de förvärvsarbetande i området finns
inom privat sektor. Av dessa är 48,7 % män.
7
Analys
Ökad befolkning: fler yngre, färre äldre?Enligt analysen "Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder" (Dnr
2009/059 utgiven av Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser) samlas
knappt hälften av Sveriges befolkning i de tre största FA-regionerna Stockholm, Göteborg och
Malmö. Enligt Glesbygdsverket bor c:a 77 % av Sveriges befolkning i tätort medan knappt
21 % bor i glesbygd. Enligt denna analys minskade glesbygdsbefolkningen år 2008 medan
tätortsbefolkningen ökade. Männen har ökat något i antal, medan kvinnorna minskat något
(vilket förklaras av att männen numer har längre livstid än tidigare och att det föds fler pojkar
än flickor). Framförallt gäller för hela Sverige att glesbygdsbefolkningen blir allt äldre; de
yngre flyttar till tätorterna.1 Vad man dock tydligt kan se som en trend, enligt denna analys, är
att människor idag har två hem. Man arbetar och bor i veckorna på en adress, där man
vanligtvis också är skriven och där man också betalar skatt, medan man på alla lediga stunder
(helger och lov) bor i sitt andra hem. I vissa områden i Sverige vistas och bor således fler än
vad som framgår av statistiken.2 Detta är tydligt i ett område som Vadstenas södra
kommundel. Framförallt kan man skönja en trend som utgår från den fjärde storstadsregionen,
Norrköping-Linköping-området, där många arbetar men varifrån det bara tar drygt en timme
att ta sig till det andra hemmet i t ex Borghamn. Det vi boende i området kan se är hur allt fler
permanentboenden används som deltidsboende och där fritidshus förses med de
bekvämligheter som man i regel bara kräver av helårsboenden. I SCBs statistik för området
Östgöta Dal framgår att av total mängd bostadsfastigheter (277 fritidshus och 364
småhusfastigheter dvs 641 enfamiljsbostäder) är 43 % fritidshus - eller är de så kallade andra
hem? Med den ökade mobiliteten är det allt svårare att säga var människor faktiskt bor, enligt
Tillväxtanalys. Kanske har en föryngring redan skett i området, men av deltidsboende
barnfamiljer? Frågan är då vad som krävs för att området ska kunna dra nytta av den del av
befolkningen som har ett andra hem. Tillväxtanalys diskuterar i sin rapport att man på sikt
borde se över skattepolitiken, detta för att kommunerna med en stor andel deltidsboende ska
kunna dra nytta av denna befolkning eftersom skatten går till en annan kommun. Samtidigt är
det ju så att ett större befolkningsunderlag kräver mer i form av vägar, service och tillgång på
varor och tjänster. Denna påverkan har området troligen redan, även om man kan diskutera
detta med varor och tjänster: var och en vet att bor man i ett storstadsområde handlar man där
1 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder s 212 Ibid s 37ff
8
ett större utbud finns och där konkurrensen pressar priserna. Således får inte
glesbygdsområdet del av de ekonomiska strömmar som normalt sker på en ort. De som reser
till ett deltidsboende har troligen med sig varor och livsmedel hemifrån vid ankomsten till sitt
andra hem, helt enkelt.
9
Vad finns, vad saknas?Målet för Östgöta Dal ekonomisk förening är att befolkningen ska föryngras och växa. Vad
krävs då för att fler ska välja att bo i området permanent? Vadstenas kommun angränsar precis
till Sveriges fjärde storstadsregion och hör därmed till gruppen "Tätortsnära landsbygd". En
timmes bilfärd bort finns tillgång till varor och tjänster med pressade priser. För närvarande
haltar tillgången till kollektivtrafik, vilket kommer att ändras under år 2013. Men är tillgång
på varor och tjänster samt kollektivtrafik faktorer som påverkar när människor väljer att
bosätta sig på en plats? Enligt en stor undersökning som genomfördes år 2006 på initiativ av
Thomas Niedomysl där flyttmotiv undersöktes konstaterades att
*flyttmotiv varierar över avstånd
*de kortväga flyttningarna domineras av boende och boendemiljö
*de långväga flyttningarna motiveras av utbildning och arbete.
Man kunde också konstatera att det råder stora skillnader mellan grupper. Inte helt förvånande
flyttar de i ålderspannet 18-25 år pga av utbildning medan för de i åldern 26-37 år är det
arbete som påverkar flytten.3
I Tillväxtanalys rapport anger man vissa faktorer som påverkar när människor väljer att
bosätta sig i ett område. Dessa är god tillgänglighet till service (drivmedel, dagligvaror,
apotek/apoteksombud, postservice och grundskola), infrastruktur och tillgång till Internet.
Som en tätortsnära landsbygdskommun lider Vadstena till viss del av den konkurrens som
storstaden erbjuder och med vilken man inte kan konkurrera. I Vadstena finns dock ett stort
utbud dels av dagligvaror och apotek, dels av "det där lilla extra" i form av mysig stadskärna
och små trevliga och ej kedjeanslutna butiker. Då södra kommundelen bara befinner högst en
halvtimme bort från Vadstena tätort förefaller det som att en god service ändå upprätthålls.
Dock finns det i tätorten Borghamn diverse tjänster som kompletterar utbudet i Vadstena.
Frågan är också om man i Vadstena kommun anser att etablering av stormarknad skulle
tillföra så mycket positivt att det uppvägar de negativa konsekvenserna: expansion av
stormarknader ger en negativ miljöbelastning och då den historiska, kulturella och inte minst
med närheten till naturen är stora delar i kommunens identitet, är frågan om detta är
eftersträvansvärt. Det kanske är desto viktigare att detaljhandeln i tätorten Vadstena är bred
och kan erbjuda ett stort utbud samt att kommunens invånare har möjlighet att ta sig till dessa
3 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder s 38
10
butiker. Frågan är alltså om, med tanke på befolkningens vanor och levnadssätt, service av
detta slag behövs i än större utsträckning i södra kommundelen? Om befolkningen i arbetsför
ålder ändå arbetar i tätort där man har god tillgång till service, eller om man är deltidsboende
och reser från tätort till sitt andra hem på landsbygden, förefaller denna typ av service som en
faktor av mindre betydelse. Upplevelsen kan vara att man har del av både frid för själen och
del av närhet till stadens utbud i form av varor och aktiviteter. Den grupp som blir lidande är
den som inte dagligdags kommer till tätort och når varor och tjänster på ett bekvämt sätt, dvs
den äldre generationen. Här lider denna del av Vadstena kommun av en dåligt utbyggd
kollektivtrafik, av vilken många pensionärer är beroende.
I Tillväxts analys framhålls tillgång till bredband och flygplatser som viktiga komponenter i
begreppet infrastruktur. Vadstenas södra kommundel har sedan flera år tillbaka bredband,
vilket borde framhållas bättre vid marknadsföring av bygden. Bredband betyder bättre tillgång
till kommersiella tjänster, skriver Tillväxt, och genom bredbandet blir världen mindre rent
geografiskt. Man har således tillgång till samma varor som man har i en tätort. Bredbandet
skapar dessutom möjlighet att öka sysselsättningen och dra till sig investeringar. Enligt den
bredbandsutvärdering som gjordes 2008 är bredbandet nödvändigt för att kunna attrahera och
rekrytera ny personal och locka unga till orten. God tillgång till Internet bidrar alltså till
konkurrenskraftiga regioner, företag och individer. Enligt Glesbygdsverket är tillgång till tåg,
buss och flyg en viktig faktor när det gäller att överbrygga stora avstånd.4 Vadstena kommun
ligger strategiskt i Sverige: flygplatser finns både i Norrköping och i Jönköping. Orten ligger
mitt emellan Stockholm och Göteborg till vilka det är c:a 3 timmar med bil. I Mjölby och
Motala, 20 minuter bort med bil, finns tillgång till tåg. Motorvägen passerar nästgårds: 15
minuter från Borghamn.
Sammanfattningsvis kan sägas att Vadstenas södra kommundel har goda förutsättningar vad
gäller infrastruktur såsom tåg, flyg och större vägar för marktransporter samt tillgång till
Internet. Kollektivtrafiken haltar dock i området. Just nu är man i ett initialt skede för
utveckling av mobil samåkning, ett projekt i samarbete med Hela Sverige Ska Leva och
Leader Sommenbygd, och till sommaren 2013 utökar Östgötatrafiken sina bussturer vilket
förbättrar situationen för dem som inte är bilburna. För övrigt är man som boende beroende av
egen bil då cykelvägnätet är dåligt utbyggt. Detta är faktorer som inte direkt påverkar
4 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder s 81f
11
företagstillväxten, men som är en viktig faktor när det kommer till god service för
befolkningen.
12
FöretagandeSom ovan redovisats finner man den större delen företag inom näringen Jordbruk, skogsbruk
och fiske; hela 53% av den totala summan av arbetsställen. Av den kompletterande listan över
företag i området framgår att den större delen av dessa är enmansföretag utan några anställda.
Detta mönster är förenligt med övriga Sveriges glesbygd: i Tillväxtanalys rapport framgår att
de mindre företagsstorlekarna är vanligare i glesbygd än i tätort. Framförallt är avsaknaden av
storföretag i glesbygd slående. I Östgöta Dals undersökningsområde finner vi fyra företag
med 10-19 anställda. Något större företag med fler anställda finns inte, enligt SCB, i området.
Det är enligt Glesbygdsverket 15 gånger vanligare med storföretag i tätort än i glesbygd. För
att få in detta i ett större sammanhang anger statistik från SCB att det svenska näringslivettill
den största delen består av små och medelstora företag. Den större andelen av dessa, 97%, har
färre än 10 anställda. Dessa företag stod 2010 för nästan en fjärdedel av näringslivets
förädlingsvärde, anges i rapporten. Tillverkningsindustrin är en stor branschgrupp och stod för
närmare 29 % av de totala tillgångarna samt nästan en fjärdedel av förädlingsvärdet år 2010.
Den mest småföretagsdominerade branschen i Sverige finner man i branschgruppen jordbruk,
skogsbruk och fiske. Denna grupp bidrar endast med 2,5 % av förädlingsvärdet och äger bara
3,5 % av tillgångarna. Ser man till redovisningen av de företag som hör till gruppen
tillverkningsindustrin finner man en typ av tillverkning som man vid en första anblick är
beroende av närhet till tätort, annat än för bra infrastruktur. I Sverige tillverkas i stor mängd
varor inom Raffinaderi, kemi och läkemedel. Därefter finns i fallande skala (ett urval) övriga
maskiner, motorfordon, datorer och elektronik, papper och pappersvaror. 5
I rapporten "Fakta om företagandet i Stockholm" framgår att det är tjänstesektorn som
dominerar näringslivet. Överlag framhåller man i rapporten Stockholm som centrum för just
nyföretagande och entreprenörskap. Vart tredje nystartade företag finner man i Stockholms
län. 6 Vad gäller branscher i Stockholm är denna jämnt fördelad inom tjänstesektorn.
Företagskonsulter, Hotell och restaurang och övriga företagstjänster dominerar, därefter
kommer handel, tillverkning och bygg. De områden där Stockholmsföretagen är ledande och
håller en hög profil även internationellt är de där man samverkar med olika typer av
forskning, ofta i anslutning till sjukvård eller universitet. Som exempel kan anges
läkemedelsindustrin där man samverkar med hela sex universitet med Karolinska institutet i
5 Sveriges offentliga statistik, statistiska meddelanden NV 19 SM 1202 "Företagens ekonomi 2012" ss 5-76 "Fakta om företagandet i Stockholm 2009" (Stockholm business Region Development) s 12
13
täten. 7 Förutom hotell och restaurang är detta branscher som man skulle kunna tänka sig
kunde drivas även från mindre orter. Man talar ofta om fördelen med Internet, att tillgång till
fiber möjliggör arbete från andra orter och kanske framförallt hemifrån. Ändå verkar det inte
som att detta har slagit igenom ännu: de som arbetar med olika typer av kontorsarbete (dit
man skulle kunna räkna konsultjobben) finner man på det arbetsställe där man är anställd. Här
kanske det väger in att det fastigheter som man finner i glesbygd ofta har ett lågt
andrahandsvärde, vilket ger vid handen att i alla fall mindre företag är rädda att investera.
Företag kan också ha svårt att få lån för större investeringar i landsbygd på grund av att
bankerna har svårt att finansiera sådana investeringar. Enligt Tillväxtanalys gäller dessa
förhållanden även om företagen är stabila och lönsamma.8
Intressant är att c:a 40% av de nystartade företagen drevs av kvinnor, vilket är något över
genomsnittet för Sverige. Det framgår också att två av tre företag som startades, finns inom
tjänstesektorn. Det finns närmare 118 000 företag inom privat sektor i Stockholm. Dessa
finner man framförallt i de 26 företagsområden i Stockholmsområdet vilka karaktäriseras av
närhet till stora trafikleder med god tillgänglighet för person- och varutransporter.9 De företag
som har mellan 10 och 19 anställda i Vadstenas södra kommundel finns inom sektorn
tillverkning: Ombergs plantskola, Borghamnssten AB, Borghamns stenförädling AB och
Helhetshälsa Sverige AB. Man har här även tillgång till transportleder, digital infrastruktur
och arbetskraft - om än på visst avstånd. Vad man saknar i området, som skulle göra det än
mer attraktivt, med Stockholmsglasögon på, är i ett första steg bättre kollektivtrafik. De
företag som finns i södra kommundelen skulle då ha lättare att rekrytera personal som inte vill
flytta utan önskar "pendlingsavstånd". Själva restiden till Linköping-Norrköpingsområdet,
som exempel, är inte längre än i Stockholmsregionen där man lätt kan åka kollektivt upp till
en timme eller mer mellan hemmet och arbetet.
7 Fakta om företagandet i Stockholm 2009 s 19, 228 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder s 889 Fakta om företagandet i Stockholm 2009 s 28
14
Gamla branscher, nya branscherVadstenas södra kommundel präglas av jordbruk. Det är den öppna slätten som möter upp när
man kommer från söder eller från Vadstena. Det är inte Östgöta dal ek. förenings sak att
redogöra för vilka branscher som bör etablera sig i området. Däremot kan vi resonera lite
kring de branscher som finns. Om man talar med djurhållande bönder kommer man alltid
fram till de djurhållningsregler och lagar som vi har i Sverige. Under senare tid har man talat
mycket om de fallande kött- och mjölkpriserna och hur konkurrensen från i utlandet betr
producerad livsmedel sparkar ut inhemsk produktion. Med tanke på de företag som finns och
är väl etablerade i området torde man finna en öppning för vidareutveckling här t ex
gårdslakterier som man sedan skulle kunna utveckla genom gårdsbutiker och eventuell större
produktion av livsmedel. I dagens debatt om djurhållning, ekologisk och närodlad mat har
områdets djurhållande bönder en möjlighet att utveckla, växa och därmed anställa. Andra
områden där man ser en utveckling är de tjänster som kan nyttjas genom RUT-avdraget. I
området finns redan flera städbolag, ofta startade och drivna av kvinnor. Vadstena kommun
har ännu inte någon form av privat omvårdnad, vilket också skulle kunna vara en bransch för
nyföretagare i området. Med tanke på den höga medelåldern torde det finnas underlag för en
sådan utveckling.
I ljuset av att området är intressant ur historisk, kulturell och miljömässig aspekt finns direkta
fysiska hinder för utveckling. Här väcks frågor om hur man vill att området ska utvecklas,
vilka värden man ska värna om och hur bygden skulle påverkas om man helt plötsligt skulle
få en stor befolkningsökning. Många som bor i Vadstenas södra kommundel har valt denna
plats för att man uppskattar närheten till naturen och att befolkningen inte är så stor. Med en
växande befolkning ökar både slitaget på vägar, mark och natur och det ofta uppskattade "alla
känner alla" försvinner. Turistsäsongen präglas också av att människor söker sig till området
för att uppleva den naturliga och historiska atmosfären. Även här finns öppningar för fler
företagare: ekoturism och guidningar av olika slag är på frammarsch.
15
Vad krävs för ökat företagande?Ekonomisk tillväxt är viktigt i ett samhälle då det automatiskt utvecklar samhället.
Tillväxtverket publicerade i augusti 2012 en rapport, "Regler som tillväxthinder i små och
medelstora företag; företagens villkor och verklighet". Här framgår att de små och medelstora
företagen som vill växa upplever lagar och myndighetsregler som ett hinder för tillväxt. Det
framgår också att upplevelsen av hinder skiljer sig regionalt i Sverige. I norra Sverige
upplever 27% av företagen problem, medan den siffran för företagare i Östergötland bara är
16%. Det framgår också av rapporten att de branscher som upplever mest problem är hotell
och restaurang samt transport-branschen.10 Man räknar företag om 0-49 anställda som
småföretag, medan 50-249 anställda ger ett medelstort företag. Detta ger vid handen att det i
Östgöta Dals- området enbart finns småföretag. Tillväxtviljan är som störst i branschen Hotell
och restaurang samt i handelsbranschen. Detta är branscher som inte i någon större
utsträckning finns i Vadstenas södra kommundel. Det framgår dock av rapporten att även
tillverkningsföretag gärna utvecklas, och inom detta område finns företag representerade.
Tillväxtverket framhåller att de hinder som hämmar företags vilja att växa är ett problem. Här
är det framförallt lagar och regler som framhålls som hinder. Störst problem upplever de
företag som är i storleken 10-49 anställda och det är då regler kring anställningar som upplevs
som värst. Det är då hela spektrat kring anställning, uppsägning samt sjuklöneregler som
anges vara besvärlig och hämmar därmed företag från att växa. När det gäller det sistnämnda
är det småföretagen som upplever störst problem. För en landsbygd där den överhängande
delen av företagen finns i denna kategori är detta dyster fakta.11 Vad som framförallt framgår
är att många företag upplever att man får lägga mycket tid på administration. Kanske är det
ofrånkomligt om man som företagare lyckas få in verksamhet att växa, men man kan å andra
sidan anta att det finns de som seriöst håller sitt företag på samma nivå eftersom det ger
merarbete med ett större företag. Klarar man sig och är nöjd med situationen kan nog ett
företag finnas och fungera på samma sätt över lång tid. Enligt ovannämnda rapport är det
framförallt kontakten med Länsstyrelsen som man är missnöjd med, och i Östgöta Dals-
området har vi framförallt jordbruksföretag.12 Inom denna nisch är det kanske framförallt mot
länsstyrelsen man har kontakt vilket kanske är en hämmande faktor "inte mer strul!".
10 Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag; företagens villkor och verklighet (2012, Tillväxtverket) s 411 Ibid s12 ff12 Ibid s 22
16
Vilka möjligheter ser vi för ett ökat kvinnligt företagande? Och vilka
hinder?Enligt en artikel i bilagan "Näringsliv", Motala/Vadstena tidning utgiven 2012-09-06 har
antalet kvinnliga företagare ökat i Motala och Vadstena kommuner. Christina Gyberg,
ordförande i Företagarna, menar att det finns vissa skillnader mellan kvinnligt och manligt
företagande. Kvinnor vill generellt sett ha mer på fötterna dvs vara säkra på att de ska klara ut
uppgiften. Man förbereder sig på ett annat sätt än män gör innan man startar ett företag; det är
viktigt att ha koll på lagar, regler och den ekonomiska biten. Gyberg menar att det är viktigt
att man från myndigheters håll möter upp den kunskapsbrist som potentiella företagare
upplever. Sedan pekar hon på att branscher som är traditionellt under samhällets ansvar borde
läggas ut mer på entreprenad. Skola, vård och omsorg är en sådan bransch, där Gyberg menar
att man från kommunernas sida ska öppna upp mer. I Vadstena kommun har man redan privat
barnomsorg, genom ett flertal föräldrakooperativ, men kanske finns det en marknad för fler
nischade verksamheter såsom ur- och skur-förskolor och förskolor med naturvetenskaplig
inriktning där inte föräldragruppen är drivande utan kunder. Just nu har södra kommundelen
en grundskola, Rogslösa skola, med årskurserna F-6, men med skralt elevunderlag vet man
inte hur det kommer att se ut efter år 2015. Här är en möjlighet för företagande. Många
föräldrar i kommunen har just pekat på bristen av alternativa skolformer dvs Ur- och skur-,
Reggio Emilia- och Waldorf pedagogiska former av undervisning. Även kommunens
tjänstemän är öppna för andra typer av skolor och har givit lärarna på Rogslösa skola i
uppdrag att undersöka hur och om skolan kan nischas. Vad som dock saknas är privata former
av äldreomsorg och olika typer av boenden. Något äldrekooperativ finns inte i kommunen.
I en annan artikel i "Näringsliv" uttalar sig docent Gun Hedlund, Örebro universitet, om just
kvinnligt företagande och hur satsningar under senare tid har givit resultat. Hon säger att det
under de senaste 20 åren funnits en nationellt förd politik där man gärna främjar kvinnligt
företagande. Förklaringen till att det är så stor press på kvinnor just nu förklarar Hedlund med
att det är ideologiskt riktigt: man vill omvandla traditionellt offentliga områden såsom just
vård, omsorg och skola till privata verksamheter. Problemet med just denna bransch, där man
finner många kvinnor, är att de ofta redan är lågavlönade. Att sedan tvingas eller pushas in i
företagsamhet med samma förutsättningar som tidigare är inte rätt väg att gå. Man har från
samhällets sida stora krav på nystartade kvinnliga företag: genom företagen ska kvinnorna
öka försörjningen på landsbygden, öka jämställdheten och skapa bra lokala småföretag.
17
Dessutom är det ofta så att det är män som drar upp riktlinjerna i de satsningar som gjorts på
just kvinnligt företagande från myndigheters sida. Kvinnorna kommer in på sluttampen i
projekten vilket kan leda till att resultatet faktiskt inte blir bra.13
Enligt rapporten "Kvinnors och mäns företagande" dominerar kvinnor inom branscherna
renhållning, rekreation och annan service, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildning. Män
dominerar i branscher inom tillverkning, bygg, transporter och företagstjänster. Majoriteten av
småföretagen vänder sig till den lokala marknaden; 77% av kvinnors och 68% av männens
företag verkar här. När det kommer till marknadsorientering skiljer det sig mellan könen. En
huvudorsak är att företagen som män respektive kvinnor driver befinner sig i olika branscher.
Vad man också kan se, vilket är en utveckling under de senaste 20 åren, är att småföretagarnas
utbildningsnivå har höjts. Här ligger kvinnor generellt högre än männen. 14 Både när det
gäller kvinnor och män så är de i ålderspannet 41-50 år när de driver företag. Småföretagare i
denna ålder anger också att tidsbrist är det största hindret för att företaget ska växa. Man kan
anta att frågor kring företagets utveckling kommer i samma period i livet som både kvinnor
och män har barn i en alltmer krävande ålder: att familjelivet helt enkelt krockar med
företagets utveckling. Det är först på andra plats som lagar, regler och kontakter med
myndigheter nämns som hinder för företagstillväxt.
I Sverige föder kvinnor förhållandevis sent i livet. Många startar företag under barnledigheten
– ofta lyckade företag. Frågan är om det är önskvärt att kvinnors företagande i Vadstenas
södra kommundel ökar inom traditionellt kvinnliga branscher? Ovan har redogjorts för att det
i Vadstena kommun borde finnas möjligheter att öppna upp för entreprenörer inom vård, skola
och omsorg. Men vill man att området ska utvecklas i en annan riktning vore det önskvärt att
kvinnors företagande i denna del av landet snarare ökade inom tjänstesektorn. Enligt Anna
Ekström, ordförande i SACO, tar nu kvinnorna över traditionellt manliga branscher såsom
juridik, media, ekonomi, arkitektur och business. Enligt Ekström använder sig nu flickorna av
sina fina betyg. De utbildar sig visserligen fortfarande till sjuksköterskor och lärare, men
också till läkare och arkitekter. Detta är positivt då det ökar tillväxten. Med kvinnor på
ledande poster på arbetsmarknaden blir det en god ekonomisk affär, har det visat sig, och inte
så som man trott tidigare: sjunkande status och löner. I Stockholmsområdet finns många
kvinnor som egenföretagare inom tjänstesektorn. Kanske ska man från bygdens sida lyfta
fram fördelar med att driva företag inom just Vadstenas södra kommundel. Det beror
13 Bilaga till MVT "Näringsliv" s 14 ff14 "Kvinnors och mäns företagande", fakta och statistik Tillväxtverket 2009 s 10
18
naturligtvis på vilken typ av företag man driver, men finns det bra lokaler och bredband är en
förutsättning för företagande borde denna typ av företag kunna drivas likaväl på andra platser
med dessa förutsättningar som i Stockholmsområdet. 15
15 "Kvinnorna tar över traditionellt manliga branscher" (www.skolverket.se 2012-09-21)
19
SummeringDet är framförallt småföretag som är verksamma i Vadstenas södra kommundel och då främst
inom näringen jordbruk, skogsbruk och fiske. Företagen är i regel enmansföretag men små
företag finns till viss del, med 10-19 anställda. Den största andelen företag är inom typiskt
manliga branscher. Tjänstesektorn är inte stor, vilket är en nackdel då det är denna marknad
som är mest lönsam i områden som Stockholm, där många kvinnor startar företag i just denna
bransch. När det gäller utveckling av företag visar forskning att kvinnor i allt större grad
bryter in på förut mansdominerad mark. I allmänna diskussioner har man framhållit
kommuner och landsting som hinder för kvinnligt nyföretagande. Man utgår då från att
kvinnor önskar öppna privata företag inom kvinnodominerande branscher som skola, vård och
omsorg. Frågan är dock om det nödvändigtvis måste vara inom denna nisch som kvinnors
företag verkar. I Östgöta Dals-området saknas privata alternativ när det gäller sjukvård och
äldreomsorg, men kommunen har flera privata alternativ till barnomsorg varav en förskola
finns i Borghamn. Om man så vill och kommunen öppnar upp för privatisering inom denna
nisch finns det helt klart en marknad. Eftersom kvinnor generellt är försiktiga och vill ha
ordentligt på fötterna innan de er sig in i något nytt kan man tänka sig att en satsning i än
större utsträckning görs för att fylla kvinnors (självupplevda) luckor så att de vågar starta nya
verksamheter. Ett samarbete finns redan med Motala kommun om hur man startar eget;
möjligen kan man bredda kunskapen hos rådgivarna för att främja nyföretagande i nya
nischer.
Det har framkommit att det som hindrar nyföretagande och etablerade företag att växa är ett
antal faktorer. Generellt över landet är småföretagare villiga till att låta sina företag att växa,
men skräms av regler och lagar kring framförallt anställning av personal. Småföretagarna
anger också att brist på egen tid inverkar negativt på företagsutökning. Specifikt för
landsbygden är det faktum att det kan vara svårt för företag i lands- och glesbygd att få lån:
bankerna är helt enkelt negativt inställda till utlån på grund av osäkerheten kring
investeringsåterbäringen när det gäller dessa företag. Ytterligare ett hinder för nyföretagande
kan vara svårigheten med att rekrytera personal. Här kommer återigen pendlingsmöjligheterna
in, liksom bristen på hyresbostäder.
Ytterligare en aspekt som kan påverka är tillgång på god barnomsorg, då många i företagande
ålder, ålderspannet 41-50 år, befinner sig i den del av livet där barn och familj är en stor del av
20
privatlivet. Tyvärr är det fortfarande så att kvinnor bär den största delen av ansvaret för familj
och hem, även om en förändring håller på att ske. Olika typer av samhälleliga åtgärder kan ge
egenföretagaren möjlighet att utveckla sitt företag. RUT-avdragen är en faktor som kan
påverka positivt på kvinnors möjligheter att göra karriär. Kan nattis vara ett alternativ som
gynnar kvinnliga småföretagare? Vinner man fördelar om ortens fastighetsutveckling går mot
generationsboende där kvinnors sociala nätverk får plats? Det finns en del exempel i södra
kommundelen där den äldre generationen efter pension bosatt sig i området och där barnen
följer efter. Den äldre generationen hjälper då till att se efter barnbarnen. Detta kanske är ett
mönster som man bör skänka en tanke vid samhällsplanering i områden som man vill ska
växa både befolkningsmässigt och ekonomiskt?
Vadstena är en tätortsnära kommun. Med tanke på vilka branscher och yrken som kvinnor
idag väljer, tidigare mansdominerade yrken, borde man kunna dra nytta av denna faktor.
Infrastrukturen är god och har man bara bil går det förhållandevis lätt att ta sig till större
städer såsom Norrköping, Linköping och Jönköping där man finner forskningsinstitut,
domstolar och en större arbetsmarknad inom vilken man kan verka. Vadstena och dess
landsbygd är känd för sina naturområden och har hög historisk och kulturell status.
Turismnäringen är en bransch som är på frammarsch och här borde fler kunna få sin utkomst.
En annan utveckling som vi ser idag är den inom livsmedel. Människor blir alltmer medvetna
om den mat man köper och det finns ett stort intresse för ekologisk och närodlad mat. Redan
nu finns lokala gårdsbutiker i området där man säljer grönsaker, ägg och kött. Denna marknad
är inte särskilt utvecklad, men det borde finnas intresse hos köttproducenterna att ta klivet från
producent till att följa sin produkt hela vägen till kunden.
Avslutningsvis skulle man kunna säga att det finns många faktorer som främjar
småföretagande idag. Statliga myndigheter ser gärna att kvinnor startar eget, problemet är
kanske att man från myndigheters håll inte är öppen för andra marknader än de av tradition
kvinnliga branscherna. Tillsammans med stereotypa tankegångar hos tjänstemän, rädsla och
försiktighet hos finansiärer och inte minst en rädsla och osäkerhet hos den presumtiva
företagaren hämmas nytänkande. Detta hindrar kvinnor från företagande som kan leda till
framgång. Till fördelarna hör Vadstena kommuns centrala läge i Sverige, närhet till
infrastruktur och bredband samt alla olika branscher inom vilka nya företag kan utvecklas.
Dessutom är man från myndighetshåll angelägen om att privat sektor växer så det ligger helt
rätt i tiden att som kvinna starta eget företag.
21