lokalförsörjning och lokalplanering för en hållbar...
TRANSCRIPT
Lokalförsörjning och lokalplanering för en hållbar stadsutveckling
Charlotte Sävås Nicolaisen
Sweco Society AB
Tel. 0730-798640
Dagens presentation
Olika samhällstrender som
påverkar hur vi planerar och utvecklar offentliga lokaler?
Vad kan vi vänta oss av städernas
tillväxt och sociala utveckling?
Social hållbarhet
Vad innebär det för dig som
ansvarar för lokalresursfrågan?Sveriges nya geografi
Framtida trender
Olika samhällstrender som påverkar hur vi planerar och utvecklar offentliga lokaler
Framtida trender
• Demografiska förändringar
• Urbanisering
• Internationalisering
• Teknisk utveckling - digitalisering
• Klimatförändringar - energi
Källa: Kairos futures
BUILDING SERVICE SYSTEMSSweco’s building service systems consultants create safe indoor systems that are resilient to extreme weathers.
Källa: Kairos futures
2017-04-06 7
Källa: Kairos futures
9
Ökade skillnader mellan stora och små kommuner
Bjurholm
2451 invånare Stockholm
911 989 invånare
Tio år av befolkningskoncentration
• Under perioden 2005-2015 ökade befolkningen i 180 av
landets 290 kommuner
• I storstadsregionerna växer de flesta kommunerna.
Förortskommunerna växer mest!
• En tudelad befolkningsutveckling i flera LA-regioner, t.ex.
Örebro, Växjö, Umeå
• Flera LA-regioner saknar en tydlig tillväxtkommun, t.ex.
Lycksele-Malå och Vimmerby-Hultsfred.
• Mycket talar för att de kommuner som växt de senaste
åren kommer fortsätta växa
• Invandringens betydelse för befolkningstillväxten osäker
11
• Urbanisering i
bemärkelsen
folkomflyttning från
landsbygd till tätorter
• Från
industrialiseringens
början fram till 70-
talet ökade
tätortsgraden från 15
till 80 %
• Stor variation i tätortsgrad mellan
kommunerna
• Tätortsgraden påverkar förutsättningarna
att tillhandahålla kostnadseffektiv service
• Behoven av och anspråken på
samhällsservice växer
Tätortsgrad
Andelen kommuninvånare som bor i tätorter 2014, i %
13
Service - Landsbygd/Storstad
Stockholm
911 989 invånare
2012
• Andelen som har tillgång till en mataffär
varierar mellan 52 och 100 procent
• Andelen som har tillgång till en vårdcentral
varierar mellan 8 och 100 procent
• Sedan mitten på 90-talet har 1/4 dagligvaru-
butiker lagts ner och närmare 2/3 av alla
småbutiker
• Det finns ett samband mellan
servicetillgänglighet och tätortsgrad
Tillgänglighet till service
15
Berg70 % av befolkningen bor inte i tätorter
Vilken samhällsservice kan erbjudas i framtiden?
16
Hur många kvm få du för din årsinkomst?
Åsele
105 kvmSolna
5 kvm
Bostadsmarknaden
17
• Stora regionala skillnader på
bostadsmarknaden.
• Inlåsningseffekter på såväl starka
som svaga bostadsmarknader.
• Innebär att både låga och höga
bostadspriser kan vara ett
tillväxthinder.
2014
Bostadsbristen kräver mer byggande
• Bostadsbyggandet ökar men inte i takt med behoven
• Högst nyproduktion i tillväxtregionerna, framförallt i
förortskommunerna t.ex. Sundbyberg, Knivsta och
Sigtuna
• Åtta av tio kommuner uppger att bostadsbrist råder.
• 2011 uppgav 43 procent av kommunerna att de hade
underskott, 2016 uppgav 83 procent att de hade
underskott
19
Skillnaderna i kommunernas ekonomiska förutsättningar ökar
2008-2013
Mellerud
Lönesumma +0,6%
2008-2013
Sundbyberg
Lönesumma +45,5 %
20
Var ökar köpkraften mest?
• Lönesumman påverkar det lokala näringslivet samt det kommunala skatteunderlaget
• Köpkraften ökar mest i landets regioncentra samt i gruvkommunerna
• Det finns kopplingar mellan starka infrastrukturstråk i Sverige och ökad köpkraft
• Påverkar kommunernas möjligheter att finansiera samhällsservice
2005-2013
Stor spännvidd mellan rikets LA regioner
MAJORITETEN AV KOMMUNERNA
VÄXER, OAVSETT STORLEK
TILLVÄXTEN ÄR KONCENTRERAD
TILL EN ETT FÅTAL AV
REGIONENS KOMMUNER
TYDLIG TILLVÄXTMOTOR SAKNAS
STOCKHOLM-
SOLNA LA-
REGIONÖREBRO LA-
REGION
ARJEPLOG-
SORSELE LA-
REGION
Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner
• Sverige är indelat i 73 lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner)
• År 1994 fanns 110 LA-regioner i Sverige
• Arbetspendlingen definierar arbetsmarknader
• Utbyggnaden av transportinfrastrukturen och möjligheten att pendla längre har bidragit till större och färre arbetsmarknadsregioner.
Tio år av jobbpolarisering
• God återhämtning efter finanskrisen 2008-2009
• Mellan 2004 och 2014 ökade sysselsättningen i Sverige med
11,6 procent.
• Stark sysselsättningstillväxt i storstadsregionerna och dess
förorter
• Sysselsättningsutvecklingen har varit god i flera regionala
tillväxtcentra. Det gäller särskilt större kommuner som
Uppsala, Lund, Linköping och Helsingborg.
• Det har skett en ökad koncentration av
sysselsättningstillfällen till kärnor inom flera av de lokala
arbetsmarknadsregionerna
• Sysselsättningsutvecklingen har varit särskilt stark längs
infrastrukturstråk
Branschbredden – en indikator på kommunernas utvecklingspotential
MALMÖ
74 % av alla branscher
UMEÅ
60 % av alla branscher
BJURHOLM
8 % av alla branscher
Mer människor ger fler branscher
• Branschbredden på en arbetsmarknad har betydelse för
dess attraktivitet, eftersom det underlättar matchningen
mellan arbetskraften och arbetsgivare.
• Storstäderna och större städer har störst branschbredd
eftersom den påverkas av befolkningsstorleken i stor
utsträckning.
• Det är gynnsamt för kommuner med låg egen
branschbredd att ingå i en LA-region med hög
branschbredd.
• Den låga branschbredden och tillgängligheten till
arbetsmarknader med hög branschbredd hämmar
utvecklingen i perifera och solitära LA-regioner.
Pendlingens geografi
• Den ökade pendlingen har ökat utbytet och beroendet
mellan kommuner. Antalet pendlare har ökat med 22
procent mellan 2004-2014
• Kommuner med stor arbetsmarknad attraherar många fler
pendlare från andra kommuner än vad som pendlar ut
(tex Stockholm, Solna)
• Även mindre kommuner med tydlig näringsmässig
specialisering (tex Kiruna, Borlänge) attraherar många
inpendlare
Sammanfattning – tre typer av LA-regioner
Stora och täta LA-regioner Polariserade LA-regionerSolitära och perifera LA-
regioner
• Nästan samtliga uppvisar en
befolknings- och
sysselsättningstillväxt
• Tillgänglighet till storstaden i
kombination med attraktiva
boendemiljöer är två viktiga
faktorer som ökar attraktiviteten
även till många kranskommuner
runt storstäderna.
• Tydlig funktionsuppdelning bidrar
till att det är lätt att hitta sin roll i
regionen
• Framförallt kärnkommunen
uppvisar en uthållig befolknings-
och sysselsättningstillväxt
• Kommuner i LA-regionernas
periferi har generellt sett den mest
negativa utvecklingen i dessa
regioner
• De polariserade utvecklingen kan
leda till känsla av att kärnan växer
på bekostnad av omlandet.
• Samverkan är viktigt för att
undvika suboptimering av resurser
• Antalet invånare i dessa LA-
regioner tenderar att minska
• Glesa befolkningsstrukturer, långa
avstånd och en svagt utvecklad
transport-infrastruktur är svåra
strukturella hinder för tillväxt.
• De mindre goda förutsättningarna
för pendling innebär att
arbetskraften ofta begränsas till en
arbetsmarknad med låg
branschbredd.
28
Sammanfattning Sveriges nya geografi 2016
Samhällsplanering som möter behov i växande och krympande kommuner
• Utmaning att klara det kommunala uppdraget i många kommuner
• En gles befolkningsstruktur ökar utmaningen med att erbjuda en kvalitativ samhällsservice
• Behov av strategisk samhällsplanering
• Effektiv och hållbar planering av infrastruktur och bostäder kräver många gånger ett större sammanhang
• Ökad samordning och samverkan
• Fler lokala anpassningsstrategier?
• En framtid med digitala lösningar?
Vad kan vi vänta oss av städernas tillväxt och sociala utveckling?
30
Utveckling inom byggsektorn
• Tillväxt inom bygg och fastighetsbranschen drivs framför
allt av befolknings- och sysselsättningstillväxten samt den
totala investeringsaktiviteter i rikets län och kommuner:
Bostäder
Industri/verksamhet
Anläggningar/infrastruktur
Övriga hus
• Byggandet sker främst i storstadsregionerna.
• Konjunkturen inverkar positivt på byggandet, räntan
negativt.
• Plan och bygglagen samt kommunernas handläggning av
plan- och bygglovsärenden har en restriktiv inverkan på
projektflödet. Däremot inte nödvändigtvis på totalvolymen
över tid.
”2017 blir det femte året i rad med stark tillväxt
inom byggsektorn. Bostadsbyggandet driver
utvecklingen. Under kommande år förväntas
tillväxttakten mattas av som ett resultat av
arbetskraftsbrist, en viss vändning uppåt i
räntorna och svagare bostadspristillväxt.”
(Rapport från Prognoscentret 2017-03-28)
Plan- och bygglagen
31
1 kap. Syfte, innehåll och definitioner
1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande.
Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en
samhällsutveckling med jämlika och goda sociala
levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i
dagens samhälle och för kommande generationer.
2 kap. Allmänna och enskilda intressen
3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och
klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden
och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och
användbar för alla samhällsgrupper,3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda
miljöförhållanden i övrigt, och
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens.
Social hållbarhet
32
Urban utveckling
Jämställdhet
Folkhälsa
Mångfald
Mänskliga rättigheter
Kultur
Delaktighet Inflytande
Brottsförebyggande arbete
Hållbar utveckling
Hälsa
Integration
Fattigdomsbekämpning
Trygghet
Livskvalitet
Jämlikhet
Sysselsättning
Boendemiljö
Social sammanhållning
Social risk
Några definitioner på social hållbarhet
33
Att bygga ett långsiktigt stabilt och
dynamiskt samhälle där grundläggande
mänskliga behov uppfylls.(Sveriges kommuner och landsting, SKL)
Social hållbarhet handlar om att på lång sikt bygga
ett samhälle som sätter människans behov och
välbefinnande i centrum. Målsättningen är att skapa
stödjande miljöer där individen kan tillgodogöra sig
kunskap, kompetens, utveckling och hälsa.(Länsstyrelsen i Skåne)
Förbättra förutsättningarna för människors
dagliga liv.(Malmökommissionen)
Solidarity between and within generations
and to secure and increase the quality of
life of citizens as a precondition for lasting
individual wellbeing.(EU:s Sustainable Development Strategy)
För att uppnå social hållbarhet krävs en
god miljö och ekonomiska förutsättningar.
Samhällsekonomin, klimatet och miljön
påverkas i sin tur av att människor mår
bra, är delaktiga och har kunskap och
resurser att göra hållbara livsval.(Västra Götalandsregionen)
Vad kan social hållbarhet vara för stadsbyggaren?
Demokrati och trygghet
Arbete och inkomst
Boende och stadsmiljö
Uppväxt och utbildning
Möjliga insatser inom social hållbarhet:
• Att systematiskt integrera sociala perspektiv i
planerings- och byggprocessen.
• Att kartlägga områden utifrån sociala indikatorer
för att förstå förutsättningar (trygghet,
socioekonomi, ohälsotal, valdeltagande etc) .
• Att involvera medborgare eller boende i
förvaltning/förändring/planering för att öka
delaktighet.
• Att integrera sociala konsekvensanalyser i
framtagandet av planhandlingar.
• Att uppmärksamma behov hos svaga grupper
som t ex barn, socioekonomiskt utsatta,
personer med funktionsnedsättning etc.
• Att ha ett helhetsperspektiv, främja kopplingar
och sammanhållning i staden
• En etisk byggprocess.
Social hållbarhet kan innebära olika saker för olika
aktörer och ur olika perspektiv. Boende och stadsmiljö
är ett av fyra arbetsområden som pekats ut av bland
annat Kommissionen för socialt hållbart Stockholm.
35
Hammarby Sjöstad, www.sweden.se
• Vad händer i en stad när vi bygger nya, attraktiva bostadsområden?
• Kan vi planera för socialt hållbara städer?
Påverkan genom byggande
Vad innebär framtida trender och globala hållbar-
hetsmål för dig som ansvarar för lokalresursfrågor?
3737
Hållbarhetsperspektivet är komplext…
Ekonomi
Social
Ekologi
EKONOMI
• Fastighetsekonomi
• Exploateringskostnader
• Marknadsanalyser
• med mera…
EKOLOGI
• Miljö (luft, buller m.m.)
• Ekosystemtjänster
• med mera…
SOCIAL
• Livsstil och livsfaser
• Arbetsmarknad och integration
• Socioekonomi och demografi
• med mera…
Omvärldsfaktorer
Analyser på
flera nivåer:Individ/företag
Lägenhet/lokal
Fastighet Lokalt Regionalt Nationellt Globalt
38
Tvärsektoriell planering – nya samverkansformer mellan t.ex. politiker, tjänstemän,
samhällsföreningar, fastighetsbolag och energibolag i översiktsplanering
Dialogprocesser
39
Ekologiskt Socialt Ekonomiskt Instrument
Individ Projekt
Område Detaljplanering/projekt
Kommunalt Översiktsplanering
Delregionalt Regionala stadskärnor
Regionalt Regional planering
Nationellt Lagstiftning/förordning/uppdrag
EU Program/strukturfonder
Hållbar urban planering
Urb
an s
tyrn
ing
Modeller för att arbeta med hållbarhet i stadsplanering
40
Det urbana spelet
Källa:
Sweco och TMR, SLL
(2013)
41
Konsekvensanalyser
41
Att värdera olika förslag
Barnkonsekvensanalyser
4242
www.dgnb.de
Den stora utmaningen i alla
värderingsmodeller är att vikta
kriterierna i förhållande till
varandra!
4343
Ekonomisk
Miljömässigt Socialt
Samhällsekonomiska analyser
- Payoffmetoden
Ger investering i
socialt kapital
nytta?• När den företagsekonomiska
kalkylen inte går ihop är det
ändå värt att rusta upp ett
område?
• Finns ett samhällsekonomiskt
värde som motiverar det?
T.ex. om man inkluderar
effekter på sysselsättning,
ohälsa, kriminalitet o.s.v.
• Bör tekniska och sociala
problem hanteras var för sig?
44
Lokala dialogprocesser i urbant utvecklingsarbete
Genomfördes 2009-2010 i
samverkan med Boverket och
Statskontoret
Totalt 21 kommuner 38
stadsdelar
Metoder:
• Analys av stadsdelsplaner
• Drygt ett hundratal
intervjuer med olika aktörer
• Paneldialoger i fem
kommuner
• Samverkan med
Statskontoret och Boverket
• Seminarier
Planering - Utveckla programmen Partnerskapen - Roller och ansvar
Genomförandet av insatser - aktiviteter Lärande
0123456789
10 Parterna är delaktiga i arbetet
De boende är delaktiga i arbetet
Tydlig roll- och ansvarfördelning i
partnerskapet
Arbetet integrerat i ordinarie
verksamheter
Insatserna är relevanta för målen
Insatserna engagerar de
boende
Givande kompetens- och
erfarenhetsutbyte
Metoder för ett fortsatt lärande
utvecklas
Analyser av strategiska stadsdelsplaner t.ex. lägesbeskrivning utifrån
fysiska, sociala och ekonomiska aspekter, uppföljningsbara mål för stadsdelens
utveckling i fråga om arbete, utbildning, trygghet och tillväxt, strategi för det
urbana utvecklingsarbetet, insatser för att sprida erfarenheter och kunskaper
och återföra dem till verksamheterna.
Intervjuer – kvantifierade resultat
