lördagar kl 10.00 i p4 eller när du vill i vår app...

02 #02 2013 sveriges radio magasinet

vinjetter

Lördagar kl 10.00 i P4 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play

RADIOMAGASINET_130830.indd 2 2013-09-02 13:22

Lördagar kl 10.00 i P4 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play

INNEHÅLL

BLAND DE MEDVERKANDE:Jenny Mattsson, chefredaktör

thoMas andersson, reporter

Ulrica Bengtsdotter, reporter

Maria BergMan, reporter

Maria edlUnd, reporter

Kalle leKholM, reporter

anna-lena WalMsley, reporter

Johan lJUngströM, reporter, fotograf

Mattias ahlM, fotograf

MicKe grönBerg, fotograf

MiKael andersson, fotograf

lena dahlströM, fotograf

stina gUllander, fotograf

Martina holMBerg

fotograf

Moa Bartling, illustratör

stefan Viterstedt, AD

ansvarig utgivare: helen hellströMer, kommunikationschef på Sveriges Radio.

layout JG Communication

tryck Tryckservice i Ängelholm AB

Sveriges Radio-magasinet är en publikation från Sveriges Radio, riktad till vår pub lik. Den delas ut till bland annat skolor och bibliotek, samt vid våra evene-mang. Vill du ha fler exemplar? Beställ kostnadsfritt inrikes via e-post till: [email protected]

oMslag: ANNiKA LANTz fotograferad av MATTiAS AhLM. Grafisk Form: STEFAN ViTERSTEDT.

05 i RADiON i hÖST

06 GiNA DiRAWi: »Det behövs fler olika röster i radion«

07 PUBLiC SERViCE – SÅ FUNKAR DET

08 CARPE FUCKiNG DiEM Följ med in i studion med P3:s humorgäng

13 SPANARNA i P1 Ständigt aktuella trots 25 år i etern

16 NÄR DET BRiNNER… Sveriges Radio informerar och varnar allmänheten

19 LÅTER BARNEN hÖRAS Möt Ylva Mårtens från Barnen i P1

23 SÅ SKAPAS EN NYhET

24 RADiORÖSTER Annika Lantz, Erik Blix, Andreas Tilliander och Tina Mehrafzoon

30 VÅR RÖST i MELLANÖSTERN Följ med korrespondent Cecilia Uddén en dag på jobbet i Kairo

37 LiLLA MELODiFESTiVALEN Unga stjärnor i strålkastarljuset

40 FRÅN EUROPAS MAKTCENTRUM Möt Jens Möller, EU-korrespondent i Bryssel

44 RALLYRADiO Rally Sweden är bäst i radio!

48 EKOTS LÖRDAGSiNTERVJU Monica Saarinen ställer makthavarna mot väggen i P1

52 MiN VÄG TiLL SVERiGES RADiO 3 medarbetare om hur de fick sitt drömjobb

54 Vi ÄLSKAR MUSiK Så väljer vi låtarna du hör i radio

56 MUSiKhJÄLPEN Dags igen för årets insamling i radio och tv

58 KONTAKTA SVERiGES RADiO DÄR DU BOR Adresser och telefon- nummer

DIN MUSIK RÄDDAR LIV

2013

ALLA TJEJER HAR RÄTT ATT ÖVERLEVA SIN GRAVIDITET

ALLA TJEJER HAR RÄTT ATTÖVERLEVA SIN GRAVIDITETALLA TJEJER HAR RÄTT ATTÖVERLEVA SIN GRAVIDITET

1808

06

30

0556


väLkommen

Vi Vill att DU ska Vara meD och skapa raDio!Har du en smart mobiltelefon? Om ja – har du tänkt på att den också kan fun gera som en väldigt bra radioapparat? i alla fall när mottagningen är god, det inte blåser och det finns ström att ladda batteriet med. i din mobiltelefon kan du följa Sveriges Radio varje dag. Både direkt – där det händer, när det händer och i efterhand via Sveriges Radio Play. Du kan numera gå tillbaka och lyssna på ett favoritprogram du eventuellt har missat. En omöjlighet för några år sedan. Så tänk på det när du är ute och rör på dig – i din mobil finns det massor med bra radioupplevelser.

Men oavsett om du väljer att lyssna via mobilen, i bilen eller i en helt vanlig tran-sistor i köket så är det viktiga för oss att erbjuda sig ett utbud du kanske längtat efter, eller som du kanske inte visste att du ville ha. Vi vill ge dig verkligheten då den sker, den förklarande analysen, de ögonbrynshöjande upplevelserna, de stora avslöjandena, musiken, kulturupplevelsen och något som både roar och berör. Och detta helst varje dag. Vi siktar högt, fullt medvetna om att det är ett tufft och utmanande uppdrag som också innebär en massa ansvar.

60 procent väljer Sveriges Radio varje dag. Vi anses vara det mest trovärdiga företaget i Sverige och det mest trovärdiga public serviceföretaget i Europa. Det är vi stolta över. Men vi vill fortsätta att utvecklas. Både när det gäller innehåll, form och teknik. Därför satsar vi lite extra på den publicistiska och den tekniska utvecklingen. Vi vill kunna bevaka världen ännu bättre än vad vi gör idag. Vi vill kunna vara ännu mer närvarande i den lokala vardagen. Vi vill kunna förmedla mer kultur och musik som görs

utanför de största städerna och vi vill arbeta ännu närmare tillsammans med er – vår publik. Vi vill att ni ska vara med och skapa redan innan vi har satt agendan. Vi tror nämligen att den då blir mer relevant och mångfacetterad.

Så du som idag redan är en trogen Sveriges Radio-publik – hör av dig till din lokala kanal eller till den redak-tion hos oss som bevakar de ämnen du mest brinner för och hjälp oss att skapa, granska och analysera. Och du som känner att Sveriges Radio inte riktigt är något för dig. Du som inte har hittat just det du vill ha eller som tycker att vi inte är tillräckligt relevanta – hör av dig du också! Förhoppningsvis läser du nu detta magasin och blir inspirerad. Du kanske börjar lyssna lite smått eller går in på vår webb och kikar där. Vi vill veta vad du saknar! Vad skulle få dig att bli Sveriges Radio trogen?

Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio.

●●! fM-SändningarnaSveriges Radio sänder fyra rikstäckande och 25 lokala ra-diokanaler i fm-nätet. Samtliga är fria från reklam. Den första sändningen gjordes 1 januari 1925, och påannonserades av radiolegendaren Sven Jerring.

●●! POddSändningarSveriges Radios utbud av poddradio finns att ladda ner via vår mobiltelefon-app Sve-riges Radio Play, direkt på sveri-gesradio.se på webben eller via vår inbäddade spelare som vem som helst kan lägga upp på sin

egen hemsida. Sedan hösten 2011 finns utvalda poddsänd-ningar också att lyssna på och ladda hem via Spotify. När du har laddat hem en poddsänd-ning till din mobil eller dator kan du lyssna på programmet utan att vara uppkopplad på något nätverk. idealiskt exem-pelvis på flyget.

●●! daBDigitalradio, eller Digital Audio Broadcasting (DAB) går att lyssna på i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå för den som har en digital

radioapparat. Via digitalradion kan du höra fler kanaler och med högre ljudkvalitet än via fm-nätet.

●●! SVerigeS radiO På WeBBenSverigesradio.se får omkring 1 miljon besök varje vecka. här kan du lyssna på våra sänd-ningar direkt eller i efterhand, och även få nyheter via text och bild samt läsa mer om Sveriges Radio och våra program. Via mobiltelefonen använder du med fördel vår mobila sajt m.sverigesradio.se.

●●! SVerigeS radiO PLayi vår app för smarta mobil-telefoner finns 50 direktsända kanaler från Sveriges Radio. Det är de fyra fm-kanalerna P1, P2, P3 och P4 samt alla våra lokala kanaler och kanaler som sänder digitalt via DAB och på web-ben. här finns också hundratals poddradiosändningar som du kan lyssna på i efterhand och extrasändningar från stora händelser inom exempelvis sport och nyheter. Det finns också flera specialappar, som Radioapans app för barn och Radiosporten Play.

LySSna På OSS där det PaSSar dig sveriges radio finns i din mobil, surfplatta, på nätet, på din kompis blogg, på spotify, via dab och i din fm-radio. Vilket sätt att lyssna väljer du?


BiL

d B

JÖR

N D

ALi

N


I RADION I HÖST

DokumentärerMissa inte Sveriges Radios spännande och närgångna berättelser från verklig-heten i hela landet!P3 Dokumentär, söndagar kl 14.P1 Dokumentär, söndagar kl 15.Verkligheten i P3, söndagar kl 18.P4 Dokumentär, söndagar kl 22. Sveriges Radios dokumentärer finns också alltid på webben och i mobilen. Ladda ner och lyssna via vårt stora poddarkiv.

Morgonpasset i P3Över en halv miljon lyssnar varje dag och programmet går att se i tv också! Följ Hanna, Kodjo, Martina, Jörgen, David och Soran måndag till fredag i P3 och SVT Play kl 6.30–10 och på lördagar kl 8.30–11 i P3, SVT 2 och SVT Play.

RadiosportenSport är bäst i radio! I Radiospor-ten hör du matcherna och tävling-arna du inte vill missa. Sveriges Radios reportrar och kommenta-torer är på plats där det händer och ger dig både bakgrunden och höjdpunkterna i P4, flera gånger om dagen, hela veckan.

P3 StaRVill du, som ännu inte har ett skivkontrakt eller gett ut din musik kommersiellt, få chan-sen att höras i P3? Gå in på P3 Stars röstnings-hemsida via sverigesradio.se och ladda upp dina låtar. Där kan du och P3:s lyssnare rösta, lyssna, kommentera och dela Sveriges just nu bästa demos och osignade låtar. De tio som får flest röster av lyssnarna varje vecka spelas i P3 Star på lördagarna kl 20.

KaRla- vagnenVälkommen till Sve-riges största sam-talsrum, där du som lyssnare står i fokus med dina berättelser och erfarenheter.

●●! Ring på 099-110 90 och lyssna i P4 mån-dag till torsdag kl 21.40 – 24, fredagar kl 21– 24.

MeloDi- KRySSetKrysset kan du lösa både i pappersform, på webben och via Melodikryssets app. Anders Eldeman är programledare. Melodikrysset varje lördag kl 10–11 i P4.

P4 JuniorVeckans viktighe-ter för dig som är mellan 9 och 12 år. Programledare är Kim Ohlsson. P4, lördagar kl 10.

6 av tiolyssnar på Sveriges Radio. Hittar kanske just du ett nytt favorit-program i höst?

THO

MA

S VE

GEB

Y

Olof Palme 1973. Lyssna på P3 Dokumentär om mordet på Palme.



– Jag äLSKar radiO. Det viktigaste med radio och public service är att det står för olika perspektiv. Det ska vara strävan och målet. Vi måste visa flera sidor av verkligheten och visa att det inte bara finns en sanning. Vi ska ge flera perspektiv av ett ämne eller situation och låta olika människor från olika delar av landet höras i radion, olika åldrar och kön, som talar på olika sätt. Att ge Lasse i Gnarp och Mona i Skåne en chans att höras. Det är nånting man måste bli mycket mycket bättre på. Vi är på god väg, men man borde ifrågasätta mycket mer.

hur kan vi på radion bli bättre på att låta fler höras?

– Sveriges Radio måste låta folk få ex-ponering i miljöer som inte är de »vanliga« i media. När jag började jobba togs jag in för att »låta« på ett speciellt sätt. Män-niskor med utländsk bakgrund blev satta i fack och skulle bara uttala sig i till exempel muslimska frågor och inte i andra sam-hällsfrågor. Jag tycker att det är konstigt att vi bara har en svart radioprofil, Kodjo Akolor på Morgonpasset i P3, samma sak på tv. Om man förväntar sig att människor ska betala radio- och tv-avgiften måste de människorna representeras på nåt sätt.

– Jag tycker att det är för Stockholms-baserat i public serviceradio och –tv och man borde bredda det mycket mer. Det är

begränsande att tro att kärnan är Stock-holm och att det är här allt finns. Det är synd, det är waist av upplevelse och waist av perspektiv.

Varför lyssnar unga gärna på dig i radio, tror du?

– Vill man få unga att lyssna på radio måste man tala till den publiken. Du kan inte tala till unga på ett språk som passar 40 eller 50-åringar. Det måste locka dem. När jag bloggade kunde jag till exempel inte skriva komplicerade texter eftersom jag hade 12-åriga läsare.

– När jag började på radion fick jag ofta höra: »Vem är du? hur gammal är du? Tror du att du kan komma här och ändra på något? har du gått någon utbildning?«, framförallt av äldre män. De ser ner på dig för att du är ung och tror inte att du kan ta ansvar. Men det kan man både när man är ung och gammal. Man måste våga ta in unga och lyssna på vad som händer, vad är intressant just nu?

Man får inte sluta att jaga andra tanke-sätt. För mig är det kärnan i public service.

Gina Dirawi:Det behöVs fler olika

röster i raDion text MARiA BERGMAN

BiLd SCANPix

PUBLiC serviCe


sveriges radio magasinet | #02 2013 | 07

PUBLiC serviCe

pUblic serVice – så fUnkar Dettext ULRiCA BENGTSDOTTERBiLd MiKAEL ANDERSSON

●●! Vad UtMärKer PUBLic SerVice-radiOn?En oberoende, reklamfri, tillgänglig radio.

●●! OBerOende – från Vadå? Från staten, politi-ker, kommersiella aktörer, intresse-organisationer och andra maktgrupper i samhället.

●●! Varför är det ViKtigt Med OBerOende? Public service inne-bär helt enkelt att programmen görs bara med tanke på dig som tittar och lyssnar. Att inte någon ska kunna påverka innehål-let för att den har inflytande i form av politisk eller ekonomisk makt till exempel.

●●! VeM BeStäM-Mer Vad SOM SKa SändaS?Sveriges Radio. ingen utanför före-taget kan påverka vad som ska sändas eller inte sändas. Vi följer ett sänd-ningstillstånd som vi har fått från staten. Där står det till exempel att vi ska sända barnprogram och nyheter, men det är vi själva som bestämmer vad programmen ska innehålla.

●●! är PUBLic Ser-Vice StatLigt? Nej. Sveriges Radio ägs av en stiftelse.

●●! VeM BetaLar?Du själv, via radio- och tv-avgiften.Public serviceradio och –tv är fria från reklam.

●●! är SVerigeS radiO Och SVe-rigeS teLeViSiOn SaMMa före-tag?Nej Sveriges Radio är ett eget företag. Vi samarbetar ofta med både Sveriges Television och Ut-bildningsradion.

●●! finnS det någOn SOM KOntrOLLerar Vad SVerigeS radiO gör?Myndigheten för radio och tv över-vakar att program lever upp till de regler som gäller för sändningar i SVT, SR och UR. Om man inte tycker att radio och tv följer reglerna kan man anmäla programmet till Gransknings-nämnden, som finns hos Myndigheten för radio och tv.



CarPe FUCking diem

hUmor i höGt tempo

tiMMarna före kvällens direktsändning råder febril aktivitet för Sara, Fritte, isa och Shanthi i Carpe Fucking Diem, CFD.

– När folk tittar in i vårt rum brukar de reagera på att vi sitter framför varsin dator med lurar på och bara skriver. De tror att det ska vara flamsigt och skrattigt här inne men det är precis tvärtom, säger program-ledaren fritte fritzson.

– Vi har inte tid med det, det är för tidspressat. Gör man ett humorprogram med längre framförhållning finns det tid för flams och trams men här måste man skärpa sig direkt, säger producenten Sara andersson.

Sara tycker att timmarna mellan tre och fem flyger förbi och isabelle »isa« Berglund håller med.

– Ja, plötsligt slår klockan tre och då är man så stressad. Då är det som att man inser att – shit, det här ska ju komma med i programmet idag, säger isa.

CFD-gänget, där även Martin Lagos och daniel nord med flera ingår, fångar upp aktualiteter inom populärkultur, sport och kändisvärlden och skruvar till dem. Re-daktionen samlas på morgonen och spånar idéer utifrån vad som är på tapeten just nu. Det är högt i tak och bejakande stämning. Så här kan det låta när innehållet i kvällens direktsändning vaskas fram:

– Jag läste att de som gör trailers till hollywood-filmer har kommit fram till att filmen säljer bättre om man väljer special-effekter istället för sexscener i klippen. Jag såg framför mig nån erotisk scen och så plötsligt börjar det smälla bomber, säger Sara.

Fritte hakar på med sin mest dra-matiska trailerröst: »A lovestory – poff – between a man and a woman – bam, bam, bam, bam, bam«.

– Ja, det är roligt, säger isa uppmunt-rande.

De går vidare till att Maria Montazami har sagt att hon inte kan skilja på höger och vänster och spinner vidare på fler saker som hon har svårt att skilja på, som dag och natt, upp och ned, din och min, plus och minus. i slutet av mötet samlar producent-Sara ihop de idéer som ska vara med i programmet och går igenom vem som gör vad.

Efter lunch är det skrivarstuga på redaktionen, sketcher plitas ned och spelas in, Sara bollar med de andra och ger feedback. Shanthi rydwall Menon skriver sketchen om Maria Montazami som hon och Fritte ska framföra som en liveintervju i kvällens sändning, där Shanthi imiterar Maria. Sara och Shanthi pratar om vad som är bäst – ska hon ta hissen upp till källaren eller ner till vinden? De bestämmer sig för det senare.

isa jobbar med »isas preach«, en återkommande krönika om oseriösa ämnen presenterade med en allvarlig ton. isa skriver, läser texten högt för sig själv och kollar med Sara innan hon går till studion och spelar in.

Man improviserar inte så mycket i sänd-ningen. Även de sketcher som görs live är förberedda och skrivna i förväg – som inter-vjun med »Maria Montazami« till exempel. î

Carpe Fucking Diem gör dagsfärsk humor fyra dagar i veckan i P3. Tempot är högt när man gör om nyheter till

roligheter – det mesta som hörs i programmet klockan 17 har redaktionen jobbat fram tidigare samma dag.

text MARiA EDLUND BiLd MATTiAS AhLM



CarPe FUCking diem

isabelle Berglund och Sara Andersson bollar idéer inför kvällens sändning.



CarPe FUCking diem

– Det är ett stort förtroende att få sända humor live. Då vill man inte kasta bort det på att göra missar, säger Sara.

– Precis, det skulle kännas supertrist om man suttit en hel dag och jobbat med ett manus och när finalen kommer så faller man på mållinjen, säger isa.

– Samtidigt finns det en nerv i att improvisera så vi kanske kommer börja köra lite mer på volley, säger Sara

isa tycker att fördelen med att göra ett program om dagen är att man hela tiden får nya chanser. Om idéerna tryter ena da-gen så kanske hon kommer på hur många som helst dagen därpå.

– Vi arbetar ju utifrån premissen att hela tiden ha med nya skämt i program-men. Det är klart att det är stressigt om man inte kommer på några idéer men det är å andra sidan en del av jobbet. Det är en tröst att veta att vi gör ett nytt program imorgon, säger hon.

Och självklart täcker redaktionsmed-lemmarna upp för varandra.

– Jag är en förespråkare för att man redan på morgonmötet diskuterar med de andra vad man vill göra och hur man ska göra sketchen. Om man luftar sin idé noggrant redan från början är det lättare att komma vidare. har jag en dålig dag så kanske Fritte och isa kommer på hur jag ska utveckla idén, säger Sara.

i och med att CFD sänds varje dag har de möjlighet att vara snabba. De är ofta först med att skämta om populärkulturella nyheter.

– Jag tycker vi är duktiga på att på kort tid leverera nånting roligt på något som har hänt väldigt nyligen. Jag hoppas att lyssnarna både förstår och uppskattar det, säger Fritte.

Det bästa med att jobba med humor är enligt Sara att hon får använda sin fantasi så mycket i jobbet. hon kan vrida och vän-da på saker, tänka »så här skulle det också kunna vara« och göra en sketch av det.

– Det är väl ingen slump att jag lekte

med barbie tills jag gick i sjuan. Jag tycker det är kul att bygga upp en alternativ värld.

En stor del av Carpe Fucking Diem är kändisimitationerna, så lika originalet att en nära släkting till personen i fråga antagli-gen skulle bli lurad om CFD skulle få för sig att busringa. Röster som återkommer i programmet är Lotta Lundgren, Maria Montazami, Zlatan, Petra Mede, Paolo roberto med flera.

isa, som bland annat imiterar Lotta Lundgren, lyssnar mycket på personerna hon ska härma och nöter in deras sätt att prata i hjärnan. Det gäller att fånga personens små egenheter, som att Lotta Lundgren läspar litegrann. Shanthi berät-tar om skillnaden mellan att imitera Maria Montazami, som pratar släpigt, och den mer »smattriga« Petra Mede.

– Maria Montazami läcker liksom när hon pratar, det är mycket flöde i hen-nes röst, så där är det bara att släppa på. Medan Petra Mede är mer välartikulerad, hon hugger på orden. Det gäller att hitta de där variationerna.

Klockan 17.05 startar direktsänd-ningen. Fritte spelar upp sketcher, låtar och inslag och läser sina skämt i form av nyhetstelegram däremellan. Under en låt övar Fritte och Shanthi på Maria Monta-zami-sketchen som de strax ska göra live. Shanthi skakar loss kroppen och mjukar upp käkarna. När låten klingar av är hon helt fokuserad, hon har bara en chans att sätta rösten. Och den sitter. Efteråt, när nästa låt har gått på, är hon nöjd och lät-tad. Det delas ut high-fives i studion och Shanthi och isa spontandansar lite.

När klockan slår 18 och CFD är slut för idag utbrister Fritte:

– imorgon är det nya sketcher, det är fantastiskt!

Dagens skapande, från morgonens skämtspåneri till eftermiddagens sketch-skrivande, har knutits ihop till ett färdigt program. Ännu en dag på jobbet för Sara, Fritte, isa och Shanthi.

Carpe fucking diem sänds måndag – torsdag kl. 17.05–18.00 i P3. tankesmedjan sänder också dagsaktuell humor i form av politisk satir, måndag – torsdag kl. 16.05–17.00 i P3.

Vill du också göra humor i P3? Gå in på P3:s hemsida och hör av dig till humor-himlen Lab – en experimentverkstad för ny humor. humorhimlen Lab sänds på söndagar kl. 16.03–18.00.

Fritte Fritzson tycker att CFD är duktiga på att på kort tid leverera nånting roligt på något som har hänt väldigt nyligen.



Vem är Vem? i cfd imiteras ofta kändisar. här får du veta vem i redaktio-nen som gör vilken röst.

Shanthi rydwall Menon (bilden): Gina Dirawi, Laleh, Petra Mede, Blondinbella, Sven Wollter, alla hollywoodfruar.

isabelle Berglund: Katrin zy-tomierska, Lotta Lundgren, Liv Strömquist, Magdalena Ribbing.

fritte fritzson: Erik haag, Chris O’Neill.

Martin Lagos: Paolo Roberto, Snabba cash-karaktärerna, Lars Winnerbäck, Markoolio, Ola Rapace.

daniel nord: zlatan, Glenn Strömberg, Rammstein.

reidar Bodin dahlman: Magnus Betnér, Martin Timell, Jan Guil-lou, Danny Saucedo, Mads Mik-kelsen, Christer Björkman.

Sara andersson: Drottning Silvia.

CarPe FUCking diem



vinjetter

EN EXPERIMENTVERKSTAD FÖR NY HUMOR

Söndagar kl 16.00 i P3 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play

LAB



sPanarna

att Vara SPanare är ett sätt att se på världen, säger Jessika gedin direkt ef-ter sändning, en lite råkall fredagseftermid-dag när Sveriges Radio-magasinet kommer på besök.

– När man går och ruvar på en idé är antennerna ute hela tiden. Det här är det roligaste jobb jag har haft, konstaterar Jessika.

Sändningen slutar, som så ofta, mitt i en spännande tankegång. göran everdahl har precis lyckats övertyga sina medspa-

nare Jessika Gedin och Sissela Kyle om att vikingen är den nya trenden i spåren av samtidens fascination för vampyrer. Studions gröna sändningslampa släcks och i etern lämnar Spanarna plats för nästa program i tablån. Men inne i studion fortsätter samta-let som om mikrofonerna fortfarande vore på. Mycket finns att tillägga om ämnet vi-kingar. Ljudnivån höjs medan ingvar plockar fram en stor godispåse fylld med lösgodis. Skumbananerna är ett måste i påsen varje vecka, i övrigt kan innehållet variera.

Mobiltelefonerna kommer fram. Någon ringer barnen, en annan beställer en taxi.

– Så här är det alltid, säger Göran med ett skratt. Det blir en intensiv diskussion i studion där man ska försvara sin sak långt efter sändning, men sedan rinner allt bara av. Jag minns aldrig vad jag spanade om förra gången. Det är väl en försmak av hur det är att vara senildement.

hur lång är förberedelsen?– Vi är nog väldigt olika där. Jag har

en känsla av att Jonas hallberg î

nästan hela redaktionen samlad. från vänster: Gabriella ahlström, Jonas Hallberg, sissela Kyle, ingvar storm, Göran everdahl, Per naroskin, Helena von Zweibergk, Calle norlén och Jessika Gedin. saknas på bilden: Johan Hakelius.

på spaninG efter Den tiD som kommer Ständigt aktuella och spirituella finns de där i P1 på fredagseftermiddagarna. I höst fyller Spanarna 25 år. Panelens medlemmar skiftar men programledaren och produ-centen Ingvar Storm styr alltjämt skutan med stadig hand.

text JENNY MATTSSON BiLd LENA DAhLSTRÖM

EN EXPERIMENTVERKSTAD FÖR NY HUMOR

Söndagar kl 16.00 i P3 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play

LAB



sPanarna

bestämmer sig först i hissen upp till studion, medan jag brukar vara klar vid 11-tiden samma dag. Men det har hänt att jag inte har haft min tes klar en timme för sändning, säger Göran.

– hu, det verkar stressigt, säger Jes-sika, som beskriver att hon brukar gå upp redan klockan fem på fredagsmorgonen om hon inte har en klar idé till sin spaning.

– Men i den bästa av världar är jag färdig på torsdagkvällen, tillägger hon.

– Det finns ju i bakhuvudet hela tiden, flikar Göran in och får medhåll av Sissela Kyle:

– Ja, det är som att man har Spanar-glasögonen på sig när man betraktar omvärlden, man får en speciell blick på vad

som pågår runt omkring. »Kan det här vara något?«, frågar man sig.

har ni någon gång fått rätt i era förutsägelser?

– Sådant kan komma ikapp mig först flera år senare, att man ser en förändring av något som förut varit självklart och att vi faktiskt talat om den förändringen i program-met. Man kanske är närmare sanningen än man tror?, funderar Sissela.

Det var väl egentligen ingen som trodde att de skulle hålla på så länge, det där gänget som började sända underhåll-ningsprogram tillsammans hösten 1988. Grunden var klassisk retorik, konsten att övertyga en publik genom att lägga fram sina argument i rätt ordning. Tre personer bjöds in för att tala om varsitt ämne under tio minuter. Variationen i ämnesvalen var oändliga. Det viktiga var att lyssnaren kunde känna igen sig och vara delaktig.

– Det är viktigt att skilja på information och kunskap, man måste ha en bakgrund för att förstå sin samtid. Spanarna ska vara ett trevligt begåvat sällskap som får lyssnaren att

känna sig smart. Så har det varit ända från början, säger ingvar Storm.

1991 blev Spanarna ett eget program, som så småningom flyttade från P3 till P1. Nu, 25 år efter starten 1988, lockar Spa-narna både nya lyssnare och gamla trogna fans. De flesta lyssnar direkt på sändningen fredag eftermiddag, men många upptäcker också programmet via Sveriges Radio-ap-pen i mobilen. Begreppet »spanare« har i svenska språket blivit synonymt med någon som iakttar sin samtid och drar slutsatser kring vad som är på gång att hända. Den ursprungliga gruppen av spanare har för-ändrats och utvidgats under årens lopp och idag består den av nio personer: mångsyss-laren Jonas hallberg, kulturjournalisterna Göran Everdahl och Jessika Gedin, skriben-ten Johan hakelius, skådespelerskan Sis-sela Kyle, manusförfattaren calle norlén, psykologen Per naroskin och författarna och journalisterna gabriella ahlström och helena von Zweibergk. Och så producen-ten ingvar Storm, förstås. han finns med i studion varje vecka, medan spanarna byter plats med varandra i ständigt nya kombina-tioner. När vi återkommer till studion är det tre andra spanare vi träffar.

– En spaning är som allra bäst när den fångar upp något otroligt konkret i vardagen som alla kan känna igen sig i och som man kan dra mer eller mindre drastiska slutsatser utifrån. Så att folk kan tänka »ja just så är det ju«. Sedan är det viktigt att driva sin tes med stort patos och pas-sion. Man får aldrig bli blasé. Och så får det gärna vara roligt!, säger Gabriella Ahlström.



sPanarna

hur hittar du dina idéer?– Jag håller ofta på hela veckan och

funderar. En del av de andra spanarna påstår att de har en massa skrotade idéer men det har aldrig jag. När jag väl får en idé försöker jag hålla fast vid den. Om jag inte har kommit på något dagen innan blir jag stressad och pressar min man att komma på något. han är ganska bra på att hitta en ingång till en tanke, som jag kan följa upp, säger Gabriella och tillägger:

– För mig är Spanarna ett tryggt rum där man kan tänka fritt. ingvar är otroligt bra på att hålla ihop programmet, honom kan man inte byta ut.

Spanar-kollegorna Johan hakelius och Jonas hallberg håller med:

– ingvar har en viktig funktion, han är genial på att knuffa på och få våra spaning-ar att verka geniala, säger Jonas.

– Ja, han styr allt med järnhand, men omärkligt. han lyssnar verkligen på vad man säger och om det behövs kommer han med inpass och får ihop allt på slutet, tilläg-ger Johan.

– Ja, fast idag var godiset inte bra. Det är nästan tjänstefel, biter Jonas av och tar en annan bit ur godispåsen på bordet.

när blir det riktigt bra?– ibland känner man bara att »nu lyfter

det«, även om idén kanske var halvkul från början, säger Jonas.

– För att en spaning ska funka måste det finnas ett korn av sanning. Vi gör ju karikatyrer av verkligheten, säger Johan.

ingvar Storm plockar ihop några kola-papper som ligger och skräpar på studiobor-det, innan han går iväg för att klippa ihop poddversionen av veckans Spanarna som strax läggs ut på nätet.

– Det är enormt roligt att få vara en del av folks gemensamma upplevelse av nuet. Vi har många lyssnare som bor utomlands, svenskar som hör av sig och berättar att de lyssnar på Spanarna för att hänga med i vad det snackas om i Sverige, säger ingvar.

Vad kan en spaning om Spanarna säga oss om hur länge programmet kan leva kvar? ingvar Storm är snabb med svaret:

– Det enda man med hygglig säkerhet kan säga om prognoser är att de brukar vara fel. Förutsättningarna för att det ska bli precis som man tror är ganska liten. Och det ska vi antagligen vara tacksamma för.

»Jag får aldrig reda på i förväg vad de kommer att prata om i sändningen. ibland kör de ju fast och då är det min uppgift att gå in och hjälp till att hålla linjen«, ingvar Storm, här tillsammans med Sissela Kyle, Jessika Gedin och Göran Everdahl.

BiL

d M

iCK

E G

RÖ

NB

ERG


viktigt meddeLande


OM det Brinner i en soptipp och giftig rök sprider sig över området där du bor – då är det Sveriges Radios uppgift att varna dig för det. Eller om vattnet i kranen är förorenat – då är det vi som ska se till att du får reda på det. innan du dricker vatt-net! Det är en del av vårt programinnehåll precis som musiken, nyheterna, de lokala programmen och sporten till exempel. Att varna allmänheten för faror är ett uppdrag från regeringen. Sändningarna kallas för VMA, viktigt meddelande till allmänheten, och hur de ska gå till är beskrivet i detalj i ett avtal med Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap (MSB).

Det är Sändningsledningen på Sveriges Radio som är den avdelning som har ansvar för att sända VMA-meddelanden, som finns i två nivåer – varning eller information. Avdelningen är bemannad dygnet runt, året om med personer som har is i magen. Om något händer har de bara några minu-ter på sig att få ut meddelandet i radion.

Så här kan det gå till: Det brinner i en soptipp, som till exempel branden

på hagbytippen i Täby i somras. Det blir kraftig rökutveckling och giftig rök. Brand-kårens räddningsledare som är på plats vid branden bedömer att det är så pass farligt att andas in röken så att folk som bor i när-heten borde varnas. Då ringer man Sänd-ningsledningen på Sveriges Radio som i sin tur har i uppdrag att meddela allmänheten genom att sända ut en varning i radio.

– När det ringer i den röda telefonen här på redaktionen då vet vi att något har hänt, berättar åke Brulin, arbetsledare på Sändningsledningen.

Den röda telefonen är en direktlinje till SOS Alarm, larmcentralen som samordnar all räddningstjänst som ambulans, polis och brandkår.

– Att samtalen går genom dem är en garanti för oss, då vet vi att den som ringer har rätt att begära VMA, säger Åke.

Så fort telefonsamtalet med räddnings-ledaren via SOS är avslutat börjar jourha-vande sändningsledare att skriva ihop ett meddelande som är kort och begripligt. inom ett par minuter bryter man sedan

Sveriges Radios kanaler – P1, P2, P3 och P4 i tur och ordning och sänder:

»här är Sändningsledningen vid Sve-riges Radio med ett viktigt meddelande till allmänheten i Täby i Stockholms län. På grund av en brand i återvinningscentralen i hagby uppmanas känsliga personer i närområdet att stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Radio Stockholm.«

Meddelandet sänds även i reklam-radiokanalerna och syns som en textremsa i tv.

Åke Brulin berättar att man försöker att bryta radioprogrammen så snyggt som möjligt, men det är inte alla gånger det går. Det viktiga är att varningen når så många människor som möjligt i det drabbade området. i bästa fall räddar man liv.

– Då är det ju tydligt att vårt jobb är viktigt. Radion är en viktig del i samhällets beredskapssystem och Sveriges Radio är en väg att nå alla i landet. Om det händer nåt farligt ska man lyssna på radio, säger Åke Brulin.

»Vårt jobb kan räDDa liV«Radion är inte bara musik, underhållning och nyheter. Sveriges Radio har också i uppdrag att varna och informera om något farligt har hänt.

text ANNA-LENA WALMSLEY iLLUStratiOn iSTOCK


viktigt meddeLande


i öVerenSKOMMeLSen Med Myndigheten för SaM-häLLSSKydd Och BeredSKaP, MSB, Står:

●●! »VMA Varningsmeddelande - sänds då risk bedöms föreligga för omedelbar och allmän fara för liv och hälsa, betydande skada på egendom eller miljö eller vid risk för spridning av en allvarlig smittsam sjukdom.«

●●! »VMA informationsmeddelande – sänds för att förebygga och be-gränsa väsentliga och omfattande skador på liv, hälsa, egendom eller miljö och vid smittspridning.«

●●! Varningsmeddelandena sänds genast och samtidigt i de berörda lokala kanalerna och i Sveriges Radios rikskanaler. informations-meddelandena sänds inom några minuter i en kanal åt gången så snart det passar bra för de pågå-ende radioprogrammen.

●●! Det är inte vem som helst som kan kräva att Sveriges Radio ska sända ut varningsmeddelanden. Bland dem som har rätt att begära ett VMA är till exempel räddningsledare, polisen, smitt-skyddsläkare och strålsäkerhets-myndigheten.

●●! Sveriges Radio sänder i genom-snitt cirka 20 VMA-information per år och ett varningsmeddelan-de. Sändningsledningen sänder även trafik- och service- meddelanden i Sveriges Radios kanaler.



Barn i radion

Juryn består av barn från Gävleskolorna Lilla Sätraskolan och Ulvsäterskolan som ägnat sommarlovet åt att läsa fem nomine-rade böcker (se vilka i listan nedan). Under hösten kan du följa deras bokdiskussioner i radions P1, ledda av ylva Mårtens.

– Jag har ett häftigt jobb, säger Ylva

Mårtens och syftar på de samtal hon har med barnjuryn som under sommaren har läst och funderat inför inspelningen av pro-grammen som sker i början av hösten.

– Det blir en så förtätad stämning i stu-dion. Juryn förstår det här uppdraget: de ska välja årets bästa barnbok i sin ålderska-tegori. Det är ju ett jätteansvar. Vilken bok ska få mest publicitet, vilken bok ska läsas av flest barn?

Ylva Mårtens startade Barnens Romanpris för fyra år sedan tillsammans med Kerstin M. Lundberg som ligger bakom förebilden, Sveriges Radios Romanpris. Programmen sänds varje onsdag i P1 klockan 14.35 med start 25 september och i P4 på söndag-morgnar klockan 8.05. Man kan också hitta programmet på Barnwebben, sök på Barnens Romanpris.

– Vi sänder kvartar, en bok i veckan och en bok per kvart. Det betyder att man kan läsa boken under veckan och sen följa programmet. Både barn och vuxna kan följa programmet och jag tror det kan bli ett bra samtal, både i etern och utanför, säger Ylva Mårtens. Programmet görs i samarbete med Utbildningsradion, UR.

den 30 oktober avslöjas vinnaren.

De Väljer bästa boken!Vilken blir årets bästa bok för 9–12-åringar? Sveriges Radios barnjury läser och väljer. I höst delas Barnens Romanpris ut för fjärde året i rad.

text ANNA-LENA WALMSEY BiLd hELENE ALMQViST PRODUKTiON

Det här är juryn för Barnens Romanpris 2013. Främre raden: agnes åkerlund, Sandra hjärne, hanna Mohamed och erik ekdahl. Bakre raden: Moa gustavsson och emil Olsson.

de nOMinerade BöcKerna är:• den första flickan skogen möter av Moa Eriksson Sandberg • eddie 12 och hon som heter elsa/elsa 12 och han som heter eddie av Thomas halling • glasbarnen av Kristina Ohlsson• yummy av Eva Susso • Jag är en pojke med tur av Monica zak

hej halloj raDioapan!På sverigesradio.se/radioapan finns Radioapans värld med program, sånger, sagor, spel och pyssel. För mobil och surfplatta finns spelappen Radioapans banankalas, som passar radions yngsta lyssnare.

hallå radioapan, vad är grejen med radio?

– Det är ju så kul att sända radio när många lyssnar! Och så tycker jag om att sjunga mina sånger så att alla kan få höra dem. Vet du att jag har gjort 24 sånger om fåglar? Om gråsparvar, ladusvalor, tranor och korpar. Och en om fåglar som inte kan flyga. För det finns ju såna också. Pingviner till exempel.

Vad ser du fram emot i Barn-radion i höst?

– Jag ska lyssna på ”Konstiga djur”! Det är en serie som handlar om Jätte-myrsloken och hasselmusen som ordnar en tävling om det konstigaste djuret. Visste du att det finns hemligt många underliga djur? Och alla vill vara med och tävla. Apigt! Sen är jag nyfiken på Varför-trollet som kommer lite senare i höst. Och såklart Julkalendern som handlar om en familj som har så många barn att det nästan inte går att räkna dem. Ett, två, tre – ja, jättemånga!

Var kan man träffa dig?– Vet du inte det? På min hemsida

såklart! Och så hörs jag ofta i Barn-radion i P4 kl 17.45 på vardagarna. Och så har jag en egen musikkanal med bara barnmusik, den måste du lyssna på. Radioapans knattekanal heter den. Där kan du höra mina apiga sånger och en massa andra bra låtar. Nä, nu måste jag sluta. hej då då!Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och

söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play radiOaPanS heMSida:

sverigesradio.se/radioapan

Radioapans knat-tekanal:http://sverigesradio.se/knattekanalen



vinjetter

yLVa MårtenS är på väg mot tun-nelbanan i Stockholm. håret är lite ostyrigt och lever sitt eget liv i vinden. hon kliver på röda linjen vid Karlaplan. Ska till klass 5 i Grindtorpsskolan i Alby, en av de skolor som är med i hennes program om barns inflytande i skolan. Programmet ingår i en serie om barns inflytande.

– Man kan nästan säga att det är själva grunden för alla mina program, säger Ylva

Mårtens och funderar en stund. Jo, så är det.hon gör ofta så. Svarar på en fråga, tar

en paus och sen liksom bekräftar sin egen tankegång.

Ylva Mårtens har jobbat på Sveriges Radio i 41 år. De senaste 13 åren med P1-programmet Barnen, ett program där barn och ungdomar har huvudrollen. När hon startade det fick hon först i uppdrag att göra ett familjeprogram som skulle skildra

familjen och barns villkor.– Men jag var jävligt trött på alla ex-

perter som uttalade sig och sa till föräldrar »gör si, gör så«. Jag är själv förälder och hade upptäckt för länge sen att det bästa var att lyssna på barnen. Vad vill de, vad tänker de, vad känner de, vad är det som är problemet?

Det finns två miljoner människor under 18 år i Sverige, det glömmer vi lätt bort, î

lyssna på barnenTvå miljoner svenskar är under 18 år. Deras röster måste också höras. Samhälls-skildringen blir fattigare om man missar barnen, menar Ylva Mårtens, som startade radioprogrammet Barnen för 13 år sedan.

text ANNA-LENA WALMSEY BiLd MATTiAS AhLM

Barnen har huvudrollen i Ylva Mårtens program. här intervjuar hon Albin Axelsson i Grindtorpsskolan.



Barn i radion

påpekar Ylva. Det är ett minus för samhälls-skildringen om man missar dem.

Tunnelbaneresan till Alby tar 37 mi-nuter. Den tid Ylva Mårtens lägger ner på att göra ett halvtimmes-program i radio är betydligt längre än så. Normen på redak-tionen är två veckor för ett program, men det tar ofta längre tid även för henne som är rutinerad.

Väl i klassrummet tar Ylva på sig hörlu-rarna och knäpper på bandspelaren. Det är klassråd, ett tillfälle när barnens inflytande i skolan kommer till sin rätt. Elevrådsre-presentanten Albin Axelsson går igenom dagordningen. Klasskamraterna räcker upp handen. Säger vad de tycker. Diskuterar problemet med att sexorna tar deras stolar i matsalen. Ylva rör sig i klassrummet, hon både tar plats och smälter in på samma gång. Är helt självklar med sin mikrofon. Kommer nära. Frågar. Vill ha svar. Lyssnar. Väntar. har tid.

– Jag vill gärna vara med i media. Man känner sig sedd. Det är lite stort, säger Albin när han efter klassrådet blir intervjuad av Ylva. De sitter bredvid varandra i en soffa och samtalar avspänt.

Tid. Det är nyckeln. hon återkommer till det. Att intervjua barn kräver tid. De flesta journalister har inte den tiden idag.

Alldeles för få journalister tar sig upp-giften att lyssna på barn och lyssna på vad de har för erfarenheter, vad de säger och vad de kan tillföra vuxenvärlden, säger hon.

Varför är det så, tror du?– För att det tar tid. Och för att vi har

en syn på barn som gör att vi inte tror att de kan förmedla nånting, eller kan nånting. Det handlar också om att ge barnen ett erkännande. Sätter man sig i en interv ju-situation med barn så måste man ju lita på att de har nånting att säga, annars kommer de inte att säga nånting.

Det gäller förresten inte bara journalis-ter, menar Ylva. Föräldrar har inte heller tid. Vik ihop morgontidningen och lyssna på ditt barn, är hennes tips.

– Jag tror att vuxna ibland inte vet vad de ska göra. Vuxengenerationen tror att barn och unga inte vill vara med oss, men så är det inte. De vill visst vara med oss. inte hela tiden förstås, men vi är ganska intressanta, fast vi inte tror det. Det märker jag mer och mer när jag träffar barn och ungdomar. Jag tror på fler vuxenvänner!

hon är övertygad om att vuxna har ett obefogat dåligt självförtroende när det gäl-ler att umgås med barn.

Men varför är det viktigt att vi lyss-nar på barn?

– För att barn i vår tid speglar sam-hällsförhållanden. Vi kan inte ta reda på en massa saker om till exempel skolan om vi inte pratar med barnen. Visst kan vi lära oss mycket genom att prata med lärare och se på betygsutveckling, men ska vi få reda på hur man skapar en skola där man har lust att lära sig, då måste barnen också finnas med.

Skolan har gått som en röd tråd genom Ylvas program genom åren. hon

»i Den bästa aV VärlDar borDe pro-Grammet inte ens behöVas!«

Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play Lyssna på barnen! Programmet Barnen

sänds i P1 på fredagar 11.03 eller på sverigesradio.se/p1/barnen.

Ylva Mårtens är i Alby och gör reportage om barns inflytande i skolan. Oulaymatou Jallow intervjuas.

– Sätter man sig i en intervjusituation med barn måste man lita på att de har nånting att säga, säger Ylva Mårtens.



vinjetter

menar att man kan se skolan som en sorts mätare av tillståndet i samhället. hur ser det i så fall ut i Sverige idag?

– Det är fruktansvärt. Den viktigaste frågan är arbetsro för det finns inte i skolan idag, säger hon med eftertryck. Ögonen blixtrar till bakom de runda glasögonen.

Trots att skolfrågan är mer aktuell än någonsin i samhällsdebatten just nu, är det förvånansvärt få barn- och ungdomsröster i media.

– De finns ju hur många frågeställning-ar som helst – de stora viktiga samhällsfrå-

gorna – där barn och ungdomar borde få en större plats, till exempel i miljöfrågorna, i integrationsfrågorna, i jobbfrågorna och inte minst i skolfrågorna, säger Ylva.

Programserien hon jobbar med handlar om barns inflytande i skolan, på förskolan och i familjen.

– Det är ju faktiskt det som hela pro-grammet Barnen handlar om, och har gjort i tretton år. Det finns två miljoner barn i Sverige. Men vad har de för inflytande?

Ylva menar att när barn finns med i me-dia är det ofta som små dekorationer eller

illustrationer till nånting som vuxna säger. hennes eget program är en motkraft. i den bästa av världar borde programmet inte ens behövas! hon tror dock att det kommer att ta tid innan barns röster blir en naturlig del av samhällsdebatten.

– Vår syn på barn är så gammal och patriarkal – det tar tid att förändra. Vi har ett viktigt uppdrag på Sveriges Radio att spegla hela samhället och det betyder ju att vi har i uppdrag att skildra och möta de här männi skorna. Man kan ju inte tänka sig ett samhälle utan barn! De måste få höras.

●●! yLVa MårtenS Mångåriga JOBB för att Låta Barnen ta PLatS:1979 tonårsprogrammet Snack ➞ 1984 ungdomsprogrammet Störning ➞ 2000 Barnen tillsammans med Johan thorstenson ➞

2001 Fråga Barnen! Telefonväkteri med barn och tonårspaneler ➞ 2010 Barnens Romanpris tillsammans med Kerstin m lundberg ➞ 2008 startade Ylva Mårtens Barnens Stipendiefond, www.barnensstipendiefond.se



vinjetter



GräVa!Jobbet med att ta fram nyheter som inte är så lätta att hitta kallas ofta för grävande journalistik. Det kan ta flera veckor eller månader innan en reporter har fått fram tillräckligt med fakta och berättelser från olika människor för att kunna gör ett repor-tage. Ofta handlar det om hur det egent-ligen kom sig att politikerna fattade ett visst beslut eller avslöjanden om att någon ansvarig har ljugit. Sveriges Radio satsar mycket på grävande journalistik och våra reportrar vinner ofta priser för sina avslö-janden. Ett exempel är Daniel Öhmans och Bo Göran Bodins reportage om de svenska planerna på att bygga en vapenfabrik i Sau-diarabien. Avslöjandet om att regeringen visste mer om de planerna än vad den först ville erkänna tvingade försvarsminister Sten Tolgfors att avgå.

följa!Nyhetsreportrar följer vad andra medier rapporterar om, men också vad makthavare eller du och dina kompisar skriver om på twitter, instagram eller andra sociala me-dier. När något händer märks det snabbt i nyhetsflödena och journalister söker efter någon som finns på plats och kan berätta mer om det som händer. Du kan också själv kontakta våra journalister via sociala medier för att lämna tips eller skicka bilder.

förDjUpa!När en politiker i regeringen lovar någon-ting blir det oftast en nyhet. i somras lovade till exempel utbildningsminister Jan

Björklund att alla som går i gymnasiet på friskolor ska få gå klart sin utbildning på en annan skola om friskolan går i konkurs. Det löftet blev en nyhet i Ekot och spreds sen också till andra medier. Direkt efter ministerns löfte frågade journalister även elevorganisationerna och politiker från an-dra partier om vad de tyckte om löftet och det ledde till fler nyhetsinslag. För att den som lyssnar ska kunna få koll på olika sidor av en nyhet är det viktigt att flera personer får komma till tals och att reportern inte tar ställning och berättar vad hen själv tycker.

tipsa!Sveriges Radio får ofta tips via lyssnare som har hört eller sett något som kan vara intressant att rapportera om. Du som vill tipsa kan vända dig till din närmaste lokala P4-station. P4 finns på 25 olika platser runt om i Sverige och sänder lokala nyheter varje dag, året om. Du behöver inte veta om ditt tips passar bäst i de lokala nyhets sändningarna eller i rikssända Ekot, redaktionen skickar vidare ditt tips till den redaktion som bäst kan ta hand om det. Alla P4-stationer har också egna publik-nätverk som består av personer som vill vara med och göra nyheterna bättre. Det kan handla om att vara med och berätta om din skola när en reporter ska göra inslag som handlar om skolan. hör av dig till din P4-kanal om du vill vara med i publiknätverket. Om du vill tipsa oss anonymt kan du använda vår tjänst Radio-leaks. Där kan man inte spåra vem som har lämnat tipset.

Hur får journalisterna tag i alla nyheter som du hör i radion varje dag? Våra nyhetsredaktioner är igång dygnet runt och våra reportrar har många olika sätt att försöka ta reda på vad som händer i omvärlden, nära och långt bort.text JENNY MATTSSON iLLUStratiOn MOA BARTLiNG

så skapas en nyhet

nYHeter



radiorÖster

raDio- röster

Lär känna personerna med några av våra mest välbekanta röster. Du hör dem i kanalerna P1, P2, P3 och P4.

BiLd MATTiAS AhLM



radiorÖster

nära både allvar och skrattHon lotsar lyssnarna genom en slalombana av kluriga frågor i P1:s lantzkampen, men själv är annika lantz ingen höjdare på frågesport.

text JENNY MATTSSON

neJ det är faKtiSKt väldigt tråkigt att jag är så dåligt allmänbildad. Med tanke på hur mycket jag har jobbat med aktuella frågor är det ju konstigt, säger Annika Lantz och ser en smula nedslagen ut.

Men stämningsläget skiftar i nästa sekund och hon tillägger:

– Men jag är oväntat bra på kategorier som »tro och skrock« och »böcker och ord«. Vi kanske borde lägga till någon av dem i Lantzkampen?

Annika Lantz har ständigt nära till både allvar och skratt. Kvinnan som tog sig in ge-nom svenskarnas radioapparater redan på 90-talet med Morgonpasset i P3 har sedan dess hunnit avverka en lång rad olika pro-gram i tablån. i Lantzkampen kastar sig de deltagande lagen hejdlöst mellan vitt skilda ämnen som Justin Biebers apa och aktuella frågor i politiken. Personer från olika håll i samhället tävlar i vad som ofta blir en hård kunskapskamp. Det är klassisk frågesport med en twist, som lämpar sig ypperligt för radio där lyssnaren kan uppfatta varje nervös paus och häpen inandning. Allt går i ett rasande tempo. Man kan fråga sig hur programledaren orkar hålla ångan uppe?

– Mitt driv är ett studiodriv, definitivt. Det är i studion jag känner mig hemma. Jag har testat att jobba som reporter också, men då

kände jag mig som en knattereporter. Jag är ju inte så lång.

Reporterjobbet på P4 Radio Stockholm den sommaren för många år sedan var ett resultat av både talang och ren tur, enligt Annika. hon läste filmkunskap på universitetet, sände studentradio och hade egentligen tänkt sig att sommarjobba i samma livsmedelsbutik som tidigare år. Men en ansökan med inspelningar från studentradion ändrade planerna radikalt, trots att reporter rollen inte var något som gav mer smak. i en radiostudio har dock inte längden någon betydelse. Där kan Annika ta plats och styra programmet i den riktning som redaktionen vill. Eller kanske oftast i den riktning Annika vill, erkänner hon själv.

– Jag vill gärna vara den som bestämmer. Det är ju ganska ocharmigt, men det är ju jag som ska fronta programmet med mitt namn och röst. Men jag lyssnar på andra också – tror jag.

Redaktionen är viktig, betonar Annika, det är där man har möjlighet att skapa ett eget rum i ett stort företag som Sveriges Radio.

– Jag har haft förmånen att få välja min redaktion, det borde programledare alltid få göra. På det sättet har jag lyckats bygga en bra och kreativ grupp. Vi har ingen regelrätt innehållsproducent utan jobbar över grän-

serna mellan våra yrkesroller. Jag gillar ju att jobba i grupp och med åren har jag nog fak-tiskt blivit lättare att jobba tillsammans med.

Timmarna inför sändning beskriver Annika som intensiva. Med manuspappret i handen känner hon sig trygg.

– Jag sitter och jobbar ända in i det sista inför en sändning, sedan går jag bara in och kör. Men jag har allt på papper, då kan man vara fri att improvisera också.

anniKa LantZåLder »44. eller nej, 45 måste jag ju vara. Här har jag gått omkring om ljugit om min ålder i flera månader!«faMiLJ maken tomas, två barn.BOr stockholmaKtUeLL Hörs som programledare i Lantz-kampen - en frågesport där det är lika svårt att ha rätt som att ha helt och hållet fel.föreBiLd »Har ingen egentlig förebild som programledare, men jag beundrar alla politiker och lärare och dem som jobbar i hemtjänsten. man har så höga krav på att de ska göra sitt jobb bra.«



radiorÖster

en KVäLLStidning i radio – så lyder uppdragsbeskrivningen för P4 Extra, berättar Erik Blix.

– Jag gillar att sända live, jag gillar aktualiteter och blandningen av lättsamt och seriöst. i program-met finns hela spannet från att prata lite med någon melodifesti-valsegrare till att göra extrasänd-ning under händelserna på Utøya, säger han.

Kärleken till direktsändning har funnits med ända sedan radio-karriärens början. Då, i början på åttiotalet, fick han ett vikariat som reporter på Radio Trestad, nuva-rande P4 Väst. Och han kände att han hamnat helt rätt.

– innan jag började på radion trivdes jag inte riktigt med jour-nalistiken och funderade på att pröva något annat. Men redan första gången jag satte mig fram-för mikrofonen i studion kände jag att det är så här det ska vara!

Och han blev kvar. Efter några lyckliga år på lokalradion fortsatte han till folkkära och rikssända program – bland annat Rockdepartementet, Riskradion, Klang & Co, Morgonpasset och Folkradion.

Det har alltså varit en lång och brokig karriär, men med un-dantag för några år på nittio talet har Erik Blix nästan hela tiden hållit på med radio på ett eller annat sätt. Och han tycker att radiomediet fortfarande står sig

bra i jämförelse med andra, nyare medier.

– Trots att det är det äldsta etermediet tycker jag fortfarande att det är det modernaste, just för att det är så enkelt. Det är bara att gå in i studion och köra.

i dag är Erik Blix aktuell som programledare för P4 Extra och dessutom är han en av hjärnorna bakom P1:s satirprogram Public Service. i båda rollerna blandar han högt med lågt, allvar med trams.

– Gränserna flyter ju, den rent rapporterande journalistiken har sin plats i ena änden av spektrat och den som bara driver gäck någonstans i den andra. Och jag tycker det lätta och det tunga ryms inom samma ram. Precis som en tidning: ledarsidan har sin plats och One Direction har sin. Vad är problemet?

i grunden har han ett stort intresse för god journalistik, och han är glad över att få jobba med vad han kallar »det goda intervju-samtalet«.

– Dagens Gäst-intervjun i P4 Extra är till exempel alltid en sån där stund som jag ser fram emot lite extra. Och jag gillar andra journalister som är duktiga på att få människor att prata genom att lyssna och ställa frågor som inte syftar till att framhäva intervjuaren själv.

Yta och djup med erik Blix Han står på tå när det blir bråttom, och trivs bäst i direktsändning. i P4 extras helgsändningar blandar erik blix trams och allvar.text KALLE LEKhOLM

eriK BLixBOr: i Pixbo utanför göteborg.faMiLJ: ja, fru och två utflugna barn. en hund och en katt.gör OcKSå: Förutom jobbet på radion blir det mycket uppdrag som samtalsledare vid exempelvis semi-narier och paneldebatter. Har också »fuskat« lite grann med att sätta upp teaterföreställningar.fritid: Har jägarexamen och jag-ar gärna. Hittills inte så framgångsrikt, vilket ju djuren kan vara glada för. gillar över huvud taget friluftsliv: fjällvandra, segla och plocka svamp.



radiorÖster

det BörJade redan i koltåldern med en tysk reporterbandspelare, plastkeyboard, kakburkar och egna ljudslingor i köket hemma i hässleholm.

– Jag har ett särintresse. Jag är gravt intresserad av udda, elek-tronisk musik, säger han själv.

Andreas Tilliander är på språng till ett möte med redak-tionen för Elektroniskt i P2 när Magasinet träffar honom över kopp kaffe i Radiohusets entré på Gärdet i Stockholm. Vägen hit började redan med Ström, ett hyllat P2-program med Andreas som producent och programle-dare från starten 2005. i år 2013 avlöst av nya Elektroniskt i P2. Vid radiodebuten för åtta år sedan var Andreas Tilliander redan ett välkänt namn för alla med någor-lunda hum om elektronisk musik. Första egna plattan från 2000 har följts av en rad skivor. Under alias som Mokira och TM404 och på egna skivbolaget Raster Noton.

Digitala pulser, analogt brum-mande, glättig pop, fältinspelade fiskljud, mixade improvisationer runt pausfågelkvitter... Vad är egentligen elektronisk musik?

– Rätt svår fråga. Särskilt nu när nästan all popmusik är elek-tronisk. Men framförallt är denväl gjord på syntar, svarar Andreas, som tillsammans med de övriga i Stockholmsredaktionen delar ansvaret för Elektroniskt i P2 med en redaktion i Malmö.

Den största skillnaden jämfört med föregångaren Ström är att sändningstiden med sina två tim-mar nu är dubbelt så lång.

– Men det är inte så mycket mer intervjuer. Snarare mer tid för musik. En låt kan ju vara 10–12 minuter lång. Det kände vi inte riktigt för att spela med bara 59 minuters sändningstid.

Som tidigare försöker dock Andreas och redaktionen att väja för mer konventionella program-upplägg, typ »ny skiva från aktuell artist«. En återkommande idé är istället att lotsa lyssnaren genom ett elektroniskt musiklandskap med hjälp av vägskyltar som »vat-ten«, »vind«, »kärnkraft«. Eller något annat tema som öppnar oväntade dörrar och oförutsäg-bara musikaliska samband.

– Vi intervjuar inte bara folk som håller på med musik. Vi har pratat med forskare om radio-aktivitet och med sådana som håller på med klangmassage. Det blir lätt enahanda med artister som bara vill prata om sin nya skiva. Det är skönt med en annan ingång.

Specialiserat och kunnigt är förstås vitsen med Elektroniskt i P2 på söndagskvällarna klockan 20. Men det utesluter inte att ens de allra nördigaste inslagen kan väcka intresse även hos mer syntokunniga och ovana lyssnare av elektronisk musik.

elektronisk nörd med trogen lyssnarskaraandreas tilliander, musikproducent, liveartist och inte minst programledare för elektroniskt i P2, betonar det ofta: Han är nörd, passionerat helsåld på elektronisk musik.

text ThOMAS ANDERSSON

Yta och djup med erik Blix Han står på tå när det blir bråttom, och trivs bäst i direktsändning. i P4 extras helgsändningar blandar erik blix trams och allvar.text KALLE LEKhOLM

andreaS tiLLianderåLder 35 årBOr Hornstull, stockholm. Har egen studio.faMiLJ sambogiLLar »Lyssnar nästan bara på vinyl. Bättre ljud. och allting runt omkring är bättre. en mP3:a bryr man sig inte så mycket om, kanske kastar om man inte gillar den första gången. men inte en vinyl du investerat 100-150 kronor i.«faVOritMUSiK 2013 afrikanska jeri-jeri med nya vinylen »ndagga«.aKtUeLL som programledare för elektroniskt samt som producent och tekniker för Litterära lyssningar i P2.



radiorÖster

PerSiSKa POPLåtar På mammas kasset-ter och en vinylskiva med Michael Jackson hemma i Uppsala. Det var inkörsporten till musikens värld för Tina Mehrafzoon. Nu har hon fått drömjobbet som programledare på Musikguiden i P3. »Nästan skräm-mande« att ha nått sitt mål vid 22, säger hon själv.

– Det här är det största jag varit med om. Public service har alltid varit målet. Jag insåg inte var jag var förrän det hade gått en månad. Det var nog en försvars-mekanism för att jag inte skulle balla ur. Men det gjorde jag i och för sig när jag fick beskedet om jobbet. Då stod jag bara och hoppade i vardagsrummet och mina föräldrars granne kom och undrade vad vi höll på med.

Även om Tina Mehrafzoon fortfarande är imponerad av sin egen arbetsplats och kan bli starstruck av att träffa P3-kollegor som Mats Nileskär eller artister som Petter verkar hon på något sätt säker och självklar och det är heller ingen slump eller tur att hon hamnat där hon är. Tina har journalist-utbildning och sökte jobbet i hård konkur-rens med allt vad det innebar av program-ledartest och intervjuer.

– Mitt engagemang för det jag gör är så tydligt. Sedan är jag nog ganska bra med människor.

När Tina Mehrafzoon fått sin journalist-examen jobbade hon en tid på ett persiskt tv-bolag i London.

– Mina föräldrar är födda i iran så jag har vuxit upp med både persiska och svenska traditioner och hade persiska som hemspråk. Jag skulle hälsa på släktingar i London när jag såg att de sökte folk till en

persisk nöjeskanal där. »Vill ni träffa mig är jag i London i helgen«, skrev jag och fick ett möte med vd:n. Det var jättecoolt att jobba i London. Men jag ville till Sverige och bidra till den journalistik jag själv följt och lärt mig av i P3.

Tina sitter i fotostudion på Sveriges Radio i Stockholm och blir sminkad inför en fotosession till detta magasin.

– Gärna sotningar och skuggor, det tycker jag är fräsigt. Det gör inget om ni tar ut svängarna. Kör hårt, maxa livet, haha, säger hon till sminkösen.

Smink är kul, tycker Tina. – När jag skulle till P3 Guld-galan

köpte jag läppstift för 800 spänn. Min barn-domskompis som är make up-artist ger mig en massa tips.

Det största intresset är ändå musik. Men Tina var inte alls musiknörd eller hängde i musikkretsar under skoltiden.

– Det var först efter studenten jag kände: Det här är de spelningar jag vill gå på, det här är de artister jag vill lyssna på. När man börjar bygga en identitet följer kulturella grejer med. innan dess reflekterade jag inte över varför något var bra eller dåligt. När man var liten var det något pojkband man diggade eller det som någon kompis sa var häftigt.

De första musikminnen som Tina har är låtar med mycket vemod och längtan.

– Alltid på helgen när mamma skulle storstäda hemma så satte hon på persiska poplåtar högt på stereon för att över-rösta dammsugaren. Vi hade så himla många kasetter, det var helt galet. Men sedan hade vi en vinyl och det var Michael Jacksons Thriller med spåret Baby be Mine.

Jag minns hur mycket den låten kändes inombords. Jag fick aldrig röra stereon så jag fick böna och be om att de skulle spela den låten om och om igen.

Först ville Tina jobba med samhälls-journalistik i traditionell mening, men insåg sedan att musik ryms i det begreppet.

– Kultur är en spegling av vad som sker och vad som borde ske i samhället. Då kan jag lika gärna kombinera nytta med nöje, tänkte jag.

Tina Mehrafzoon har helt enkelt hittat rätt.

– Att sända radio är det bästa som finns, till och med när det går fel. Det är då man fattar att man typ lever!

»Public service har alltid varit målet«Drömjobbet på P3 började med persiska popkassetter.text ULRiCA BENGTSDOTTER

tina MehrafZOOnaKtUeLL Programleder musikguiden i P3. nöjespanelist i gomorron sver-ige i svt.fyLLer 23 år i september.BOr sundbyberg.intreSSen musik och barhäng med kompisar. gärna kombinerat. föreBiLder emma knyckare (tanke-smedjan i P3) och sara martinsson (redaktör PsL). dröMgäSt i MUSiKgUiden Fred-die mercury. »det skulle varit så intressant att höra vad han tycker om dagens musik.«



radiorÖster



vinjetter

korre i kairo

De senaste tre åren har det varit ett intensivt nyhetsflöde från Mellanöstern. Rapporterna har handlat om en arabisk vår, revolter och motrevolter, militära maktövertaganden, fredssamtal och väpnade konflikter. Det kan vara svårt att hänga med i alla turer. Tur då att radiolyssnarna lotsas av Cecilia Uddéns trygga stämma genom den senaste händelseutvecklingen. î

text Och BiLd joHan LjUngstrÖm



n a M n Cecilia Uddén

J O B B Sveriges Radios Mellan-östernkorrespondent

B e Va K n i n g S O M r å d e Från Marocko till iran.

U t B i L d n i n g Journalistutbild-ning och studier i arabiska.

r a d i O Va n O r Lyssnar på Sveriges Radio via webben och mobilen.

S a K n a r M e S t M e d S V e -r i g e Äldsta sonen som pluggar i Lund. i vardagen saknar jag ett kulturutbud som bio, teater och museer.

korresPondenterna



korresPondenterna

det är 35 grader varmt i Kairo klockan tio på kvällen. i den egyptiska natten hörs demonstranternas protestsånger ända upp till cecilia Uddéns balkong på tolfte våningen. De senaste veckorna har mot-ståndsrörelsen som protesterar mot presi-dent Mursi och det Muslimska Brödraska-pets styre av Egypten samlats varje kväll.

Efter att ha kollat att batterierna i band-spelaren är laddade ger sig Cecilia Uddén ut för att följa demonstrationen. hon rör sig vant i folkmassan. intervjuar demonstranter med den självklarhet bara någon som kan ämnet och området har. hon blir igenkänd av några som kommer fram och vill hälsa, bland annat ledaren för proteströrelsen, och påpekar hur viktigt det är att media bevakar det som sker i Egypten. Många säger att den sista juni, på årsdagen av Mursis till-träde som president kommer det att smälla. Då kommer inte demonstranterna att nöja sig med att sjunga protestsånger.

– här i Egypten är alla besvikna säger Cecilia. Brödraskapet har vunnit alla val se-dan revolten. Man körde över halva befolk-ningen, gav sig nya maktbefogenheter och skrev en ny konstitution. Det allvarligaste som gjorde att många förlorade tron var när demonstrationer slogs ner och män-niskor dog och torterades. Då försvann tron på Brödraskapet som en demokratisk kraft.

Så som många på Sveriges Radio bör-jade Cecilia Uddén sina bana som journalist på lokalradio. Det var under tiden på P4 Västmanland i Västerås som hon fastnade för radiomediet.

– Det är på lokalradio man lär sig jobba och jobbet. Ena dagen är man nyhetsrepor-ter, andra dagen sänder man morgonshow-en. Man får göra allt själv, lära sig tekniken och hantverket. De som gick direkt till Ekot kunde ingenting.

Efter Västerås blev det en sväng till P4 Sörmland i Eskilstuna innan det bar av till Radiohuset i Stockholm. P1-publiken lärde känna igen Cecilias röst i Kulturnytt och Godmorgon, världen! innan hon 1992 åkte ut som utrikeskorrespondent till Mellan-östern för första gången. Att det blev just Mellanöstern var naturligt. Cecilia bodde som barn i Kairo och lärde sig redan då tala arabiska. Ett språk hon sedan läste på universitet.

– Jag bestämde mig efter att ha liftat mellan Kairo och Beirut 1982 att lära mig språket ordentligt.

Cecilia Uddén och hennes familj flyt-tade från Amman i Jordanien till Kairo i Egypten för två och halvt år sedan.

– Där hände det ingenting konstaterar Cecilia.

Familjen packade ner sitt stora antal böcker och den senapsgula plyschsoffan som hängt med containrar till varje ny sta-tionering i tjugo års tid. Det är viktigt att ha familjen med ut i världen.

– De bromsar så man inte jobbar ihjäl sig. Det är det som är poängen med korreliv – man lever i det samhälle man ska skildra.

Trots det har många familjehögtider fått ställas in på grund av nyhetshändelser. För dagen brottas dock familjen, trots att de bor på tolfte våningen, med myror. î

»Det är Det som är poänGen meD korre-liV – man leVer i Det

samhälle man ska skilDra«



vinjetter

Att göra radio kräver ingen stor utrustning. Med en liten bandspelare i handen möter Cecilia Ud-dén människor i deras vardag för att beskriva de stora skeendena i Mellanöstern.



korresPondenterna

Att ställa sockerskålen i kylskåpet visar sig vara lösningen på problemet.

Arbetsdagen för Cecilia börjar i sängen när hon läser Twitter i mobiltelefonen. Mor-gontidningarna i Egypten har mycket sällan nyheter som inte redan finns på de stora nyhetsbyråerna. Twitter är ett värdefullt verktyg. Några bloggar i Egypten är bra källor och snabba med nyheter. Annars är det kontakter som gäller.

– Du hittar ingen som vill uttala sig om du inte känner någon som känner någon säger Cecilia som själv har ett imponerande kontaktnät. 8.40 kommer sedan första samtalet från kollegorna i Sverige. Ekot och aktualitetsprogrammen ringer och planerar tillsammans med Cecilia dagens nyhetsin-slag och reportage.

Att som journalist bevaka mellanös tern är utmanande då starka intressen står mot varandra. Konflikterna är politiska, religiösa och sträcker sig i flera fall långt bakåt i tiden. En reporters bevakning blir i sig ofta föremål för debatter och åsikter.

– Att få kritik från två olika sidor och tro att det gör en opartisk är en falsk räddningsplanka. Många journalister blir ängsliga när de kritiserar en sida, man är rädd att uppfattas som partisk. Då finns en risk att hamna i opartiskhetens fälla och bli gisslan. Man ska vara opartisk men subjektiv, det är det som kännetecknar en reporters blick. Jag är subjektiv så till vida att jag har ett svenskt bagage – jag gör jämförelser med hur det är i Sverige.

Cecilia menar också att man inte bara ska låta båda sidor i en konflikt komma till

tals utan man måste även försöka förstå båda sidor. När det finns en minoritet måste den få större utrymme än majorite-ten om den är förtryckt eller förföljd somtill exempel de kristna kopterna i Egypten.

– Man kan ofta definiera ett samhäl-les demokratiska utveckling utifrån hur de behandlar sina minoriteter, konstaterar Cecilia.

En annan sida av att bevaka Mellan-östern och dess konflikter är den egna säkerheten. Cecilia Uddén är inte typen som reser runt i hjälm och skyddsutrustning i de stora dreven av journalister som ibland uppstår. Oftast reser Cecilia lätt med por-tabel bandspelare, dator och mobiltelefon. hon söker sig fram sina egna vägar och litar på sin förmåga att förstå kulturen.

– Det kan vara bra att klä sig diskret utanför de stora städerna. Och ta med sig mycket vatten, det kan bli över femtio grader varmt berättar Cecilia. Men hon presenterar sig alltid som Sveriges Radio och journalist.

– Det är bättre att säga som det är. Annars kan man råka väldigt illa ut. Det är alltså viktigare att kunna tala med folk och läsa av situationer än att ha skottsäker väst. Cecilias välkända reportage handlar sällan om vad som sker i skottlinjen utan berättar historierna bakom där människorna som är berörda träder fram och kommer till tals.

För två år sedan sände Cecilia Uddén direkt i Studio Ett från sin balkong i Kairo tillsammans med kollegorna nils horner och agneta ramberg. Mitt under sänd-ningen hörs plötsligt jublet stiga då presi-dent hosni Mubarak meddelar sin avgång. Nordafrika och Mellanöstern förvånar alla med gryende demokratirörelser. Protester-na under våren 2013 leder till att president Mursi avsätts. Egypten är återigen inne i ett politiskt mycket instabilt läge, det skjuts skarpt mot demonstranter och militären har gått in och tagit över makten i landet. Det är svårt att se en demokratisk ljusning tycker Cecilia.



vinjetter

På plats vid nattlig demonstration mot Mursi. Bara någon vecka se-nare tvingas presidenten avgå och militären tar makten i Egypten.

Efter en reportageresa är det mycket material att lyssna igenom. Det kräver kaffe och koncentration. Cecilia har en egen kaffeblandning med kar-demumma i som hon beställer hos en lokal kaffehandlare.



vinjetter

RICHARD MYRENBERG

AFRIKA

CECILIA UDDÉN

MELLANÖSTERN

INGER ARENANDER

USA, WASHINGTON

AGNETA FURVIK

USA, NEW YORK

KATJA MAGNUSSON

ÖSTEUROPA, MELLANÖSTERN

DANIEL ALLING

TYSKLAND

KRISTIAN ÅSTRÖM

EKONOMI

JENNY SANNER ROOSQVIST

NORDEN, BALTIKUM

ALICE PETRÉN

SYDEUROPA

MARIA PERSSON LÖFGREN

RYSSLAND

JENS MÖLLER

EU, BRYSSEL

ROBIN OLIN

UNGT PERSPEKTIV

LOTTEN COLLIN

LATINAMERIKA

GUNNAR BOLIN

KULTUR

NILS HORNER

ASIEN

BYT BILDSTAFFAN SONNING

STORBRITANNIEN, EKONOMI

DAVID CARLQVIST

KINA

RÖSTERNA OCH KÄNSLORNA KOMMER TILL OSS GENOM RADION.

Som lyssnare går det inte att värja sig. Där är den gråtande doktoranden på Taksimtorget i Istanbul. "Jag trodde inte att Turkiet var ett sånt här land", säger hon i Katja Magnussons mikrofon. Eller den afghanska sprintern som i Kabul berättar för Nils Horner hur hon trakasseras för att hon är en kvinna som idrottar. Eller Carmen i Barcelona, ensamstående 45-årig mamma som tvingats flytta hem till sina åldriga och fattiga föräldrar sedan hon förlorat jobbet i den spanska ekonomiska krisen. Hon intervjuas av Alice Petrén. När en människa vågar berätta öppet om sitt liv och sina villkor, då går det rakt in i oss som lyssnar. Vi vill höra mer. Vi vill förstå sammanhanget. Sveriges Radios utrikeskorrespondenter gör världen begriplig för ossradiolyssnare. De gör det genom att möta och intervjua människor i andra länder. Och genom att förklara sammanhangen: Hur människornas berättelser hänger ihop med ekonomi, politik eller kultur. Utrikeskorrespondenterna är erfarna reportrar: Nyfikna, varsamma,

envisa. Och pålästa, källkritiska, analytiska. De är skickliga berättare. Det behövs om man ska kunna förklara världen. Och om man ska hinna göra det redan till nästa sändning, om bara några minuter… Tåliga är de också, korrespondenterna. De släpar runt på datorer,satellitsändare, bandspelare, mikrofoner, skottsäkra västar, sjukvårds-utrustning. De reser genom tidszoner i trånga flygsäten. De checkar in och ut på mer eller mindre loppiga hotell. Ibland fastnar de i tullen eller grips av polis. Ibland blir de rånade. Det händer att de hamnar i kravaller eller skottlossning. När UD uppmanar svenska medborgare att lämna en land där oron tilltar, så reser våra korrespondenter ofta i motsatt riktning, in i konflikt-zonerna. De gör det i övertygelsen att vi som lyssnar på Sveriges Radio måste få veta vad som händer. Berättat av någon vi kan lita på

För att vi ska kunna förstå världen bättre.



LiLLa meLodiFestivaLen

Elias Elffors Elfström vann Lilla Melodifestivalen. Han representerar därmed Sve-rige i Junior Eurovision Song Contest i Kiev i november. Men låt oss backa bandet till i våras när finalisterna sam-lades i Stockholm för radio- och tv-inspelning.

text maria edLund bild stina guLLander

Unga talanger i stor tävling

l i l l a m e l o d i f e s t i v a l e n är en tävling som börjar i P4 och slutar med en final i SVT, så förutom att kunna sjunga är det även viktigt att veta hur man ska röra sig på scenen. Artistcoachen Tine Matu-lessy lär därför de nio finalisterna hur de ska uttrycka sina låtar med kroppen. Hon förklarar att man måste framföra sången med känsla, inte bara sjunga. Tine berättar att hon ska jobba med artisterna en och en.

– Vi är två, säger kompisarna Mimi Bergman och Märta Körlqvist från Göte-borg, som sjunger ett av finalbidragen ihop.

– Ja, det är klart. Vi jobbar låt för låt, förtydligar Tine Matulessy.

Klara Sundin från Skellefteå är först ut i dansstudion. Precis som de andra finalis-terna har hon skrivit sin låt själv, en ballad. Tine säger till Klara att hon ska tänka sig att hon berättar texten för någon när hon

sjunger verserna, så att sången når ut till publiken. När refrängen kommer vill hon att Klara ska göra sig större och sträcka upp armen i luften för att förstärka att låten ändrar karaktär. Klara mimar till sin låt fram-för de stora speglarna och Tine står bredvid och gestikulerar, instruerar och uppmuntrar.

– Bra, precis så! Nu kommer refrängen, ta för dig, ropar Tine Matulessy.

Klara berättar att hon älskar musik î

RICHARD MYRENBERG

AFRIKA

CECILIA UDDÉN

MELLANÖSTERN

INGER ARENANDER

USA, WASHINGTON

AGNETA FURVIK

USA, NEW YORK

KATJA MAGNUSSON

ÖSTEUROPA, MELLANÖSTERN

DANIEL ALLING

TYSKLAND

KRISTIAN ÅSTRÖM

EKONOMI

JENNY SANNER ROOSQVIST

NORDEN, BALTIKUM

ALICE PETRÉN

SYDEUROPA

MARIA PERSSON LÖFGREN

RYSSLAND

JENS MÖLLER

EU, BRYSSEL

ROBIN OLIN

UNGT PERSPEKTIV

LOTTEN COLLIN

LATINAMERIKA

GUNNAR BOLIN

KULTUR

NILS HORNER

ASIEN

BYT BILDSTAFFAN SONNING

STORBRITANNIEN, EKONOMI

DAVID CARLQVIST

KINA

RÖSTERNA OCH KÄNSLORNA KOMMER TILL OSS GENOM RADION.

Som lyssnare går det inte att värja sig. Där är den gråtande doktoranden på Taksimtorget i Istanbul. "Jag trodde inte att Turkiet var ett sånt här land", säger hon i Katja Magnussons mikrofon. Eller den afghanska sprintern som i Kabul berättar för Nils Horner hur hon trakasseras för att hon är en kvinna som idrottar. Eller Carmen i Barcelona, ensamstående 45-årig mamma som tvingats flytta hem till sina åldriga och fattiga föräldrar sedan hon förlorat jobbet i den spanska ekonomiska krisen. Hon intervjuas av Alice Petrén. När en människa vågar berätta öppet om sitt liv och sina villkor, då går det rakt in i oss som lyssnar. Vi vill höra mer. Vi vill förstå sammanhanget. Sveriges Radios utrikeskorrespondenter gör världen begriplig för ossradiolyssnare. De gör det genom att möta och intervjua människor i andra länder. Och genom att förklara sammanhangen: Hur människornas berättelser hänger ihop med ekonomi, politik eller kultur. Utrikeskorrespondenterna är erfarna reportrar: Nyfikna, varsamma,

envisa. Och pålästa, källkritiska, analytiska. De är skickliga berättare. Det behövs om man ska kunna förklara världen. Och om man ska hinna göra det redan till nästa sändning, om bara några minuter… Tåliga är de också, korrespondenterna. De släpar runt på datorer,satellitsändare, bandspelare, mikrofoner, skottsäkra västar, sjukvårds-utrustning. De reser genom tidszoner i trånga flygsäten. De checkar in och ut på mer eller mindre loppiga hotell. Ibland fastnar de i tullen eller grips av polis. Ibland blir de rånade. Det händer att de hamnar i kravaller eller skottlossning. När UD uppmanar svenska medborgare att lämna en land där oron tilltar, så reser våra korrespondenter ofta i motsatt riktning, in i konflikt-zonerna. De gör det i övertygelsen att vi som lyssnar på Sveriges Radio måste få veta vad som händer. Berättat av någon vi kan lita på

För att vi ska kunna förstå världen bättre.

bil

d m

ika

eL a

nd

erss

on



vinjetter

Klara Sundin blir coachad av Tine Matulessy i dansstudion. Tv-teamet spelar in till ett program som ska sändas i SVT i november.

bil

d s

tin

a g

uLL

an

der



LiLLa meLodiFestivaLen

och att hon började gråta när hon fick veta att hon var en av 24 unga talanger, mellan 12 och 15 år, som gått vidare till provsjung-ning. Totalt skickades 330 bidrag in och av dem gick åtta låtar vidare till final.

– Det spelar ingen roll för mig om jag vinner eller inte. Det är jättecoolt att ha kommit så här långt, säger Klara Sundin.

TV-produktionsbolaget Pampas är med och spelar in till ett program som ska sändas i SVT i anslutning till Junior Eurovi-sion Song Contest den 30 november. Tv-

inspelning innebär många omtagningar och det är mycket som ska spelas in. Förutom dansrepetitionerna görs inslag med pro-gramledaren Behrang Miri, när deltagarna pratar med varandra medan de väntar, och korta intervjuer med var och en. Producen-ten säger till barnen att de ska vara precis som vanligt och inte bry sig om kameran men det är nästan onödigt, de verkar helt obekymrade om den.

I pauserna gör Klara Börjeson från radioproduktionsbolaget Munck inslag till programmet Junior i P4. Till skillnad från tv går radio snabbt att spela in. Klara följer Vilhelm Buchaus från Sigtuna och Mathilda Lindström från Vimmerby lite extra.

– Min låt handlar om olycklig kärlek.

Men jag har aldrig upplevt det, jag bara skrev om det, säger Vilhelm Buchaus.

Mathilda Lindström tycker att det är ro-ligt att träffa andra som håller på med musik.

– Hemma är det inte alla som förstår vad man gör, här förstår alla, säger hon och berättar att hon har stött på en del avundsjuka.

– Men de riktiga kompisarna gläds på riktigt.

När barnen sitter i fikarummet och väntar på sin tur att gå in till Tine i dans-

studion känns det som att de redan är kompisar. De skojar och skrattar, pratar om hur långa de är och ställer sig rygg mot rygg och jämför. Någon frågar hur långa skoldagar de andra har, en annan när folk fyller år och en tredje var alla bor. Vilket för samtalet in på dialekter och uttryck som används i olika delar av landet, från Skellefteå till Småland, Göteborg, Skåne och Stockholm. Säger ni »kex« eller »tjex«, »laakrits« eller »lákrits«? En diskussion som sedan fortsätter i hur många klädaffärer det finns där man bor och hur lång tid det tog för alla att ta sig till dansstudion på Söder i Stockholm.

Några är förstås tystare och lite blyga men stämningen blir snabbt uppsluppen

och avslappnad. Tilda Anvemyr från Västerås säger att hon pratade med två av finalis-terna på provsjungningen men att de andra är nya bekantskaper.

– Det här är människor som man alltid kommer komma ihåg, säger hon.

Tilda känner inte av någon konkurrens trots att det bara är några veckor kvar till finalen.

– Nej, vi gör det här tillsammans, täv-lingen tar vi sen.

För den blivande segraren Elias Elffors

Elfström råder det ingen tvekan om att han vill jobba med musik i framtiden.

– Absolut, det är det jag vill mest av allt, det är mitt högsta mål, säger Elias som är i gott sällskap av andra Lilla Melodifesti-valen-vinnare som Molly Sandén och Ulrik Munther.

Den 30 november framför han sin låt »Det är dit vi ska« i Ukrainas huvudstad Kiev och Tine är med även då. Hon följer de unga talangerna under hela resan – från provsjungningen, via dansträningen och den svenska finalen till den stora Europa-finalen.

– Jag gillar att jobba med barn och hjälpa dem i den här hårda artistvärlden, säger Tine Matulessy.

»Hemma är det inte alla som förstår vad man gör, Här förstår alla«

Rami Sadawi från Göteborg tävlade med låten »Nivå från topp till tå«.

Mathilda Lindström, Tilda Anvemyr och Vilhelm Buchaus intervjuas av radiojournalis-ten Klara Börjeson. Rami Sadawi och Mazen Awad till höger.b

ild

mik

aeL

an

der

sso

n

bil

d s

tin

a g

uLL

an

der



– Jag har ju att brottas med att eU för många har en avstängningsmekanism inbyggt i ordet, även om man vet att »det här är viktigt«, säger Jens Möller inifrån ministerrådet.

i maktens boninG

korresPondenterna

Toppmöten, politiska läckor och spinndoktorer. Det är vardag för Jens Möller som har sin arbetsplats mitt i Europas maktcentrum – i den väldiga förhandlingsfabriken Bryssel.

text ULRiCA BENGTSDOTTER BiLd MiCKE GRÖNBERG



korresPondenterna

K L O c K a n ä r åt ta en grådisig dag i maj och en stor samling journalister, »apberget« som Jens Möller säger, står utanför ministerrådet, Consilium, i utkanten av Bryssels stadskärna. Mitt emot ligger EU-kommissionen i ett stort glaskomplex. Jens Möller har som de flesta dagar tagit pendeltåget några mil från Waterloo där han bor med sin familj. han har passerat säkerhetskontrollen vid ingången till minis-terrådet, visat sin ackreditering och gått via den stora atriumgården där man redan börjat stänga av och förbereda för topp-mötet mellan fredrik reinfeldt, angela Merkel och de andra statsöverhuvudena i EU, som ska äga rum några veckor senare. Men idag är det finansministermöte och parallellt med det ministerförhandlingar angående fiske.

– Den självklara liv- och död-drama-tiken, den finns sällan här. Tyskarna är vansinniga på fransmännen, men de slår inte ihjäl varandra. Utan jag måste försöka hitta någon slags dramaturgi i det som sker här. hela Bryssel är en förhandlingsfabrik. Och däri finns det i och för sig massvis med dramatik – rävspel och konflikter – men det som jag ibland kan avundas mina kollegor är att många har de här historierna som suger tag i magen. Ska jag hitta dem får jag verkligen leta.

inför dagens möten har EU:s finans-ministrar en så kallad »doorstep«, en kort presskonferens där de snabbt levererar sina statements och svarar på frågor i förbifarten. i en gång innanför det internationella press-uppbådet står reportrar och fotografer från Dagens Nyheter, TV4 och TT i en klunga och småpratar. När de hör att Radiomagasinet î

i maktens boninG



korresPondenterna

är på besök skämtar de glatt om det faktum att Jens Möller har ett alldeles eget pressupp-båd efter sig denna dag.

– Vi svenskar brukar hålla till här, de internationella medierna står där utanför, förklarar Jens och vänder sig till kollegorna.

– Är det bankkrismekanism eller skat-teflykt på förmiddagen?

han syftar på vilka ämnen som ska tas upp av finansministrarna.

Bredvid intervjuar en dansk kollega Danmarks finansminister och det är inte utan att man får en känsla av att vi är med i den danska tv-serien Borgen. Stämningen tätnar och den tyska finansminstern Wolf-gang Schäuble kör in i sin rullstol med sin

delegation. (han blev skadad i ett attentat 1990). honom har Jens Möller inte ens varit i närheten av att få en intervju med.

– Schäuble är väldigt mäktig och över-huvudtaget är tyska politiker mer fjära än till exempel de svenska, förklarar Jens. Men det är roligt att jobba i EU-parlamentet, där är politikerna oftast mer yviga och tillgängliga.

Så kommer till slut anders Borg, i sällskap med sin pressekreterare och några tjänstemän, fram till de svenska medierna och smattrar direkt ut sitt budskap. idag är det mer oförutsägbart och därmed mer tacksamt för reportrarna än vanligt. istället för att strama åt och skärpa den europeiska budgetpolitiken i EU, som han tidigare

2.3)

1) Jens Möller är den av SR:s utrikeskorrespondenter som intervjuar mest på svenska. Officiella språk i Belgien är franska och nederländska, men man kommer långt med engelska, enligt Jens. 2) Finansminister Anders Borg levererar sitt budskap vid ett s k doorstep, en kort pressträff, inför dagens möten i ministerrådet i Bryssel. här trängs Jens Möller med svenska kollegor från andra medier. 3) Den röda filten blir räddningen i brist på bra akus-tik. »Du anar inte hur många hotellhanddukar jag använt till att göra studio av. Nu jobbar pappa, nu tar han på sig handduken, säger mina barn.«

1)

2)



korresPondenterna

»man ska ha bra sittfläsk för att jobba i bryssel«

konsekvent förespråkat, vill Anders Borg stimulera, »elda på ekonomin«.

– Anders Borg dröjde ovanligt länge vid de internationella medierna. Ett tecken på att han ville få ut sitt budskap i utländsk press, konstaterar Jens Möller efteråt.

En dubbel espresso i ministerrå-dets presskafé och en timmes intensivt inslagsmakande senare är det dags för doorstep med landsbygdsminister eskil erlandsson. Men där var inget värt ett inslag, ansåg Jens. På Anders Borg blir det däremot en bit till Ekot klockan 12 efter ett

telefonmöte med anders Pontara som är utrikesdesk på Ekot i Stockholm.

– Anders och Anders (Pontara och Ask) är kittet i utrikesgruppen på Ekot, de koordinerar allt, berättar Jens.

Vardagen för Brysselkorrespondenten är till 95 procent agendastyrt. hundratals pressmeddelanden om dagen, presskon-ferenser och pressbriefingar och återigen väntan.

– Man ska ha bra sittfläsk för att jobba i Bryssel, säger Jens Möller redan på telefon när han berättar om planerna för maj månad: Finansminstermöte, toppmöte, utri-kesministermöte. Långdragna förhandlingar och sedan väntan på ett statement.

Det varje journalist också har att luta sig mot är läckor.

– Man får se till att bygga upp kontakt-nät med källor som har förstahandsinforma-tion och som kan tänka sig att berätta det för mig. Någon i systemet tror sig tjäna på att det kan bli en debatt kring ett visst ämne. Någon i ministerrådet är skitförban-nad på någon annan. Då kommer de till mig eller någon annan journalist och berät-tar. Man vill ju få tag i historier som inte alla tusentals spindoktorer i den här stan vill få ut. Men man måste vara medveten om att de flesta läckor är avsiktliga.

Utanför ministerrådet står idag ett gäng Greenpeace-aktivister iklädda fanta-sifulla fiskdräkter för att väcka uppmärk-samhet kring sina åsikter om fiskeförhand-lingarna. ingen vet hur många de är, men mellan 20-30 000 lobbyister tros jobba mot EU-maskineriet, vilket förstås märks i Brys-selkorrespondentens jobb.

Jens Möller har varit musikjournalist på P2 i många år, liksom lokalreporter för Sveriges Radio i halland och rikskorrespon-dent för Ekot i Göteborg. innan han var korrespondent jobbade han för Ekonomiekot. Den breda erfarenheten har han stor glädje av.

– Det är inte jobbet som är stressen, utan att min familj aldrig kan lita på mig. Som korrespondent är jag i tjänst jämt och någon måste backa upp hemma. Det gör min fru nu när vi är här, she runs the family.

Tvillingarna på 11 år går i skandina-viska skolan, en anledning till att familjen bosatte sig i den lilla staden Waterloo. Umgängeskretsen består mest av andra skandinaver.

– Jag sökte korrespondentjobb när familjen tyckte det var dags för ett äventyr. Ett litet i-landsäventyr, lägger Jens till.

– Jag har aldrig varit intresserad av att jobba med krig och elände. Det är bra att det finns andra som gör det. Men jag har alltid gillat att förklara krångliga saker på ett hyfsat begripligt sätt. Så på det sättet kan man väl säga att det här jobbet passar mig ganska bra. För det handlar ofta om extremt komplexa frågor och man har bara på sig en och en halv minut. Eller 1,44 om de är snälla vid desken i Stockholm.

Denna arbetsdag i Bryssel avrundas med en dubbel espresso på ett kafé innan det är dags att åka till flygplatsen och en reportageresa till Kroatien inför EU-inträdet den 1 juli.

– Jag blir mer och mer fascinerad över hur EU kan vara så extremt byråkratiskt och samtidigt så enormt effektivt, jag blir inte klok på det. Det är totalt frustrerande och totalt fantastiskt på samma gång, säger Jens Möller innan han försvinner i väg med sin rullväska i regnet på Place du Luxem-bourg. Och vidare mot det som den 1 juli blev EU-land nummer 28.

Jens Möller försvinner bort med sin rullväska på väg mot Kroatien, blivande EU-land num-mer 28.



raLLYradio

Rally-Radio

föR alla

TEXT ANNA-LENA WALMSLEYBILD MATTIAS AHLM

Svenska Rallyt är det största årligen återkommande sportevenemanget i Sverige. Under några dagar i febru-ari varje år fylls värmlands skogarna av rallybilar från världens alla hörn.

Med över 200 000 besökare, 350 journalister, 43 tävlande (och en

prins) är det självklart att även Sveriges Radio är på plats. î

Lasse Jonsson intervjuar den finske förararen Jari-Matti Latvala som

kom trea i fjol i världsmästerskapen i rally, där Rally Sweden ingår.



raLLYradio



vinjetter

i r a d i O h U S e t i Karlstad ligger P4 Värmlands »högkvarter«. Över 20 personer arbetar under P4 Värmlands paraply med Svenska Rallyt. Eller Rally Sweden som det egentligen heter. Förutom programledare, producenter och ljudtekniker i radiohuset finns det rallyreportrar och tekniker på varje rallysträcka ute i skogarna plus ett par reportrar som fångar folkfesten och allt runt omkring. Det är ingen liten apparat att dra runt. Spindeln i nätet är P4 Värmlands egen »rally-general« Per Larsson, med ett förflutet som kartläsare. Till vardags är han programchef på P4 Värmland.

– För oss är det här ett jättestort ar-rangemang. Vi sänder nästan 25 timmar direktsänd rallyradio, det ställer stora krav. Rally Sweden är en del av världsmästerska-pen, så hela VM-cirkusen är ju här!

Det går inte att ta miste på engage-manget. inte bara hos Per Larsson, utan hos alla som jobbar med rallyt.

– Vi tar hjälp från de andra P4-kana-lerna i området annars skulle det inte gå. Tekniker, sändarbilar och webbredaktörer är inlånade från Örebro, Falun, Gävle, Got-land och Västerås.

Förutom Sveriges Radio-medarbetare har även rallyexperter sin givna plats som kommentatorer på de olika specialsträck-

orna. här är det rena rallykunskaper som räknas. Världsmästerskapets deltävlingar, tidigare placeringar och betydelsen av sekunder är sånt som sitter i pannloben. En av sträckreportrarna är Lasse Johnson som

har kommenterat rally i över 20 år i olika sammanhang. han har även kört själv. Till vardags sysslar han med ekonomisk uppfölj-ning och personalfrågor som chef i bilbran-schen.

– Vi som gör det här är ju nördar, men jag ser det som oerhört priviligierat att då

»Vi som Gör Det här är jU nörDar, men jaG ser Det som oerhört priViliGierat att Då och Då få hoppa in och jobba meD nåGot jaG brinner för«

Rallyt är inte bara en tävling, det är även en folkfest. Reportern Johanna Skoglund fångar röster från publiken.

350 journalister från 26 länder bevakar Rally Sweden på plats i Värmland.



raLLYradio

och då få hoppa in och jobba med något jag brinner för, säger Lasse Johnson.

Just idag är inte rösten på Lasses sida. En veckas envis förkylning har satt sig på stämbanden. han mimar och gestikulerar och sparar på pipan så mycket han kan till sändningen.

Lasse och teknikern Björn Söder-holm är på plats en god timme eller två innan ljudet av de första rallybilarna börjar närma sig. Arbetsmiljön i den värmländska skogen, här vid sjön Upplunden, är blän-dande vacker. Solen skiner och det är tio minusgrader. Björn ser till att tekniken från sändarbussen funkar. Satelliten ska stå rakt

mot söder för att få bästa ljud och i skogen står några mikrofoner uppriggade mellan träden för att fånga upp ljudeffekter.

– Det är få förunnat att få vara med om det här, säger Björn där han står i trasiga jeans med ett bart knä som tittar fram, till synes oberörd av kylan.

Vägarna löper runt sjön och det ekar i skogen när rallybilarna närmar sig målet på detta som kallas specialsträcka 11, SS11. Lasses jobb är att tillsammans med andra journalister på plats i målområdet slita upp dörren och dyka in i förarhytten på bilen och ställa några snabba frågor till föraren. De har cirka två minuter på sig mellan varje bil och det hela ser ut som en väl inövad koreografi. Reportrarna verkar inte konkurrera med varandra, utan rör sig som en kropp i jakten på svar på frågor som varför man bara har ett reservhjul idag, till exempel. Enligt Lasse Johnson är det förarna som sätter nivån på snacket. hans jobb är att i mellantiden, till nästa bil kom-mer, analysera loppet och samtidigt göra det hela begripligt för lyssnaren.

– Jag försöker ta ner det på en nivå som folk förstår genom att bolla med pro-gramledarna i studion. Om ett däck väger 12 kilo så påverkar det ju hur snabbt bilen åker!

Och inne i värmen i Rallyradions studio i Karlstad sitter programledarna Phernilla

Lundh och Ola finell. De pratar med Las-se, summerar resultaten, har producenten i örat och stenkoll på nästa grej. De följer rallyt via reportrarna ute längs vägarna, tv-sändningar och på webben. Deras jobb är att beskriva det de ser och hör för lyssnar-na, som många befinner sig i skogarna och bara ser en bråkdel av VM-tävlingen live. helheten får de genom Rallyradion.

Lasse Johnson jämför rollen som radioreporter med rollen som rallyförare. Där producenten är som kartläsaren som hela tiden matar dig med information som du ska bearbeta samtidigt som du för bilen framåt i vådlig fart.

– På samma sätt ska man som radio-reporter med producenten i örat plocka information ur det han säger, samtidigt som du pratar och ska förmedla nåt vettigt till lyssnarna.

Men Svenska Rallyt handlar inte bara om sträckresultat och placeringar. Det är även en gigantisk folkfest. Med skoter-overall som nyckelplagg. Just overall är det i särklass mest populära plagget i Värmland den här helgen. Det är tydligt när vi lite senare möter upp reportrarna Johanna Skoglund och torsten gabrielsson vid serviceplatsen på Råda flygplats. Det är dags för after-rally.

hit kommer folk när dagens tävlingar är över. här kan man kolla på rally-bilarna och förarna, lyssna på dansband, köpa souvenirer, öl och korv. Torsten, med sändarutrustningen i en mes på ryggen, intervjuar folk i vimlet.

– Det är en så radiomässig miljö, med mycket ljud överallt. Och folk är inte så polerade. Sen gillar jag också att man får jobba snabbt, vi sänder direkt och kör på volley, säger han.

Och inne i radiohuset i Karlstad har Rallyradion bytt fokus från sportradio till underhållning. Bakom mikrofonen sitter nu programledaren Johan Lindqvist.

– Rally är så djupt rotat i värmlänning-en. här pratar man om före och efter rallyt, förklarar han.

Det börjar bli dags att avsluta dagens sändningar. Det känns vänligt och varmt, trots kylan som råder. Om det har något att göra med att prins carl-Philip, hertig av Värmland, är Svenska Rallyts beskyddare kanske vi ska låta vara osagt. Men visst skänker det en viss stjärnglans åt evene-manget. Och kanske kan man kalla Rally-radion hovleverantör numera, för givetvis fick de några ord med prinsen mitt bland förare, bilentusiaster och barnfamiljer.

»rally är så DjUpt rotat i Värmlän-ninGen. här pra-tar man om före och efter rallyt«

P4 Värmland storsatsar under Rally Sweden. Christian Fryklund och Simon Johansson är två av rallyexperterna som rapporterar direkt från värmlandsskogarna.



vinjetter

Hon frågar tills hon får svar. Monica Saarinen ställer makten mot väggen varje vecka i Ekots Lördags-intervju i P1. I våras tog hon över programmet och vill gärna bredda det. Vi följde med till studion.

text ULRiCA BENGTSDOTTER fOtO MARTiNA hOLMBERG

På rätt ställe i livet



LÖrdagsintervjUn

det är Lördag förMiddag och öds-ligt i Ekots korridor i Radiohuset i Stock-holm, sånär som på några nyhetssändare och producenten Magnus Westberg som brygger kaffe till gästerna i Lördagsinter-vjun. Monica Saarinen står vid skrivbordet i kontorslandskapet och ringer receptionen:

– Jag vet inte om jag har anmält mina gäster. Det är Stefan Löfven som kommer snart. Ska jag komma ner och hämta dem? hur är det, kan säpobilarna stå här utanför?

Monica Saarinen tog över programmet efter Tomas Ramberg som i flera år hyllats för sina intervjuer med makthavare. För att göra programmet till sitt, vill hon gärna bredda det genom att välja fler gäster utanför politik och näringsliv. hon verkar som klippt och skuren för jobbet. Med decenniers erfarenhet av samhällsjournalis-tik i radio och tv, ett stort politiskt intresse och förmågan att bestämt styra en intervju. Man väjer inte för den rösten, eller blicken heller för den delen.

hon utstrålar pondus och effektivitet, men samtidigt vänlighet. humor och någon slags självdistans finns där också. Rösten är mörk, distinkt och man får intrycket att hon inte säger något i onödan ens när hon småpratar. Det är helt enkelt något respekt-ingivande i rösten, kanske får man det när man som Monica jobbat med direktsänd-ning i 25 år.

– Det är direktsändning som gör att jag går igång. Jag är väl lite sjukt dragen till den gröna lampan. Jag är verkligen en människa som ska vara i produktionen. Det är något med det där, det är roligt.

Under hela 90-talet kunde vi se henne som nyhetsankare i Aktuellt, men i början på 2000-talet gick hon över till radio och blev så småningom chef för Studio Ett. Där hon nu senast har varit programledare i flera år.

»Varför brinner husby?«, är dagens rubrik och den som ska svara på hur socialdemokraterna ser på kravallerna i Stockholms förorter är partiledaren Stefan Löfven.

han har med sig både en pressekrete-rare, en statsekreterare och en säpovakt. Monica Saarinen frågar om Stefan Löfven ska på miljöpartiets kongress som hålls just den här helgen.

– Nej, jag ska iväg till goda vänner, säger han och helgstämningen sprider sig i kontrollrummets soffgrupp där Löfvens entourage dricker kaffe i pappmuggar.

Producent och tekniker sitter på hel-spänn vid datorer och mixerbord, beredda inför sändning. Den stora klockan tickar. Några minuter före helslag går Monica Saarinen och Stefan Löfven in i studion och värmer upp med ljudtest. De småpratar om arbetstider.

– Min pappa var glasmästare och hade industriklockan i sig, berättar Monica. han var i och för sig egen företagare, men han gick upp klockan fem. Jag har det i mig också, säger hon.

Lampan slår om från rött till grönt och Lördagsintervjun är i gång. Efter 32 minu-ter går en, verkar det som, lättad Stefan

Löfven ut i solen, medan Monica Saarinen direkt sätter igång och klipper nyhetsinslag till Ekot av materialet.

Lördagsintervjun har rykte om sig att gå på djupet, få fram det som ska fram i ljuset. Men samtidigt är det ofta intervjuva-na personer som är med, som till exempel politiker som är dokumenterat bra på att slingra sig. hur gör man då, när någon som är väldigt slipad hela tiden gör en gir åt sidan i samtalet?

– Jag frågar tills jag får svar. i den bästa av världar formulerar man väl om frågan. Om man har en rätt fokuserad precis fråga och man inte får svar kan man säga: »Nej, nu svarade du på en annan fråga, det var det här jag ville ha svar på«. Så får man väl hoppas att det inte blir en maktkamp om formule-ringar också. Med politiker är det extremt viktigt hur du ställer frågan. Den ska vara så rak och enkel som möjligt och lämna så pass litet tolkningsutrymme som möjligt.

hur känner du precis före en lördags-intervju?

– Mest förväntan, att det ska bli kul att se vart det tar vägen. Jag brukar inte vara nervös före sändning. Men när jag skulle göra den första Lördagsintervjun var jag så nervös att jag kände att gud, jag kommer inte ha kontroll över rösten. Och det hade jag nätt och jämnt när jag hälsade välkom-men. Men sedan lugnar ju det där ner sig.

Det gäller att ha framförhållning. Denna vår har varit snärjig, säger Monica när vi träffas på hennes minimala rum en dag mitt i veckan. Två gånger har hon varit tvungen att ställa in och den här dagen är det knappt hon hinner med att intervjuas. Monica har jobbat sju dagar i veckan den senaste tiden. Gäster har bokats, hop-pat av, bokats om och utan producenten Magnus Westberg hade det inte gått, säger hon. Det är inte lätt att snabbt få folk att komma till Lördagsintervjun.

– Jag tror att folk känner att de bör ställa upp, de har svårt att säga nej i det långa lop-pet, men de vill ha framförhållning. î



vinjetter

Det är ingen som kommer till Lördagsintervjun utan att ha förberett sig ganska ordentligt, tror jag.

Det är förståeligt med tanke på att det är en tuff intervju på 32 minuter, utan andhämtning. inga pauser i form av musik eftersom det är P1 och alltså avslöjande om man inte kan svara.

Därför är urvalet hela tiden en avväg-ning mellan att gästen ska vara rykande aktuell och att det ska vara en väl förbe-redd, fördjupande intervju.

Föreberedelser är a och o. Proces-sen börjar med att Monica Saarinen läser på ordentligt och slutligen skriver hon ett utförligt manus.

– Det kan vara så att jag inte har en aning om vad jag ska fråga om, eller så kan jag ha en vag idé och så börjar jag läsa på och beställer tidningsurklipp i pressarkivet. Googlar, mejlar några som jag vet kan någonting om den gästen eller det område jag ska ta upp.

– Sedan när man börjar läsa på hittar man grejer. Det är väldigt kul. För mig är det fantastiskt lyxigt. Jag tror ingen har det så bra i hela Radiohuset.

Monica har aldrig ångrat sitt yrkesval.

Men först tänkte hon bli konsumentvägle-dare.

– Jag hade aldrig mött någon som var journalist, men sedan träffade jag en tjej som var det och då tänkte jag att det är ju det jag ska bli och sökte in till journalist-högskolan. innan hade jag jobbat och läst på universitetet.

– Jag är på rätt ställe i livet. Jag har haft roligt i 25 år, det är sjukt, men jag har haft sån tur, säger Monica. Jag lever med mitt jobb och upplever det inte som att jag jobbar. Jag läser en massa och är nyfiken. Kanske är det lite extremt med andras mått mätt, men det är ju för att det är ett intresse.

När Monica hinner gillar hon att laga mat, vara med familjen och läsa skönlit-teratur. Jag har inte haft tid med det sedan jag började med lördagsintervjun. Men böcker är mitt stora intresse, jag har alltid läst mycket.

hon hejdar sig: Just det, jag borde faktiskt gå och

köpa Knausgårds femma och ta med till landet, det här är den enda helg jag hinner åka dit på flera veckor.

naMn Monica Saarinen född 1959 i Uleåborg, FinlandBOr Södermalm i StockholmfaMiLJ Man och dotter, bonussontid i yrKet Drygt 20 årJOBBat På P1 Sedam 2000



svensktoppen nästa

Gruppen eKO tOG hem segern vid finalen av P4:s stora musiktävling Svensktoppen nästa 2013, som hölls i Göteborg. EKO, som består av Anna Lidman och Hannes Lundberg från Skellefteå samt Michael Ottosson från Bengts-fors får radiopubliken höra mer av under hösten och vintern. Gruppen får en utmanar-chans i programmet Svensktoppen i P4 och en startplats i Melodifestivalen 2014.

Tävlingen Svensktoppen nästa är öppen för alla låtskrivare och artister från 16 år och uppåt som skriver egen musik i P4-genrer. För P4 är musiktävlingen en målmedveten satsning att lyfta fram det breda svenska mu-siklivet som finns ute i landet. Nya låtskrivare och artister är lika välkomna som etablerade. Vinnaren av Svensktoppen nästa kommer att spelas i P4 och låten får en utmanarchans på Svensktoppen. Dessutom får den vinnande artisten tävla i Melodifestivalen.

Låtar som deltar i Svensktoppen nästa får vara max 4 minuter lång och ska kunna framföras live i samband med deltävlingar och final. Man tävlar i sin regionala P4-kanal, varje regional kanal tar ut de bidrag som går till en regionfinal. En jury väljer sedan ut åtta finalister, som tävlar i finalen. I samband med delfinaler och riksfinal är publiken med och röstar.

Bild MArTINA HOLMBErG text JENNy MATTSSON

»Jag tycker trafikrapporteringen i p4 är helt fantastisk!«

»Varför låter nyhetsuppläsarna så stränga och arga i P1 Morgon, är dom militärer?«

»Man pratade om grillning i Önska i p2. Kära nån, para inte ihop klassisk musik med den hemska landsplågan grillning! Ve o fasa.«

»Många som ringer in till Karlavagnen i P4

talar fort och sluddrigt. Kan inte programle-daren säga till dem att tala ordentligare?«

»Världshistorien på p1 , programmet gjorde mig så glad idag, jag kände igen mig på pricken.«

»Kan ni spela någon annan musik i P3 än bara fjortislåtar?«

»dokumentären Carola var ett program som gick rakt in under huden. Så bra om

en finsk sångerskas karriär. Jag önskar att detta sänds igen och att fler lyssnar!

»Jag heter Berit och vill bara säga att jag älskar P4.«

»tack för de kvinnliga journalisterna, ud-dén, Saarinen och epstein, ni är under-bara att lyssna på. Jag skulle gärna bli journalist om jag var ung.«

»Mera Täppas i ring P1!«

EKO består av Anna Lidman, Hannes Lundberg, Michael Ottosson och David Lännerholm.

Nya stjärNor föds i sveNsktoppeN Nästa!

Vad tycker lyssnarna?Många lyssnare hör av sig till sveriges radios lyssnarservice varje dag. Här är några av alla synpunkter som har kommit in.

î Hör av dig du också! skicka e-post till [email protected] eller ring på 08-784 84 84, vardagar kl 10–15

läS Mer på www.sverigesradio.se/svensktoppennasta



Min väg till Sveriges Radio

här kan du läsa om hur några av våra medar-betare kom till oss

BiLDER?

från scenen till radiostudionSom tonåring höll Linnéa på mycket med musik och stod på scen. hon har gått i an-rika Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm och på musikgymnasium. idag är musiken fortfarande viktig, men skrivande och längtan till radion tog över och via student-radion kom hon till P3. Nu är studion hen-nes rätta plats, där hon kan vara i centrum utan att synas.

– Jag hade turen att tidigt komma på vad jag vill göra och att jag dessutom får göra just det är något som jag är enormt ödmjuk inför.

LyssnarfavoritenGenom program som PP3, Torehammars

vecka och Carpe F*****g Diem i P3 har Linnéa Wikblad snabbt blivit en lyssnar-favorit. 2012 utnämndes hon till Årets Rookie på branschtillställningen Radiogalan och många ser henne som en förebild. Linnéa tror att det beror på att hon vågar vara sig själv.

– Jag är nog ganska tydlig med att det är jag själv som äger valet mellan när jag väljer att vara ful, sexig eller rolig. Att växa upp som tjej handlar mycket om att an-passa sig och det slutade jag med ganska tidigt. Det tror jag kan vara ett drag som är lätt att gilla hos en programledare.

Bättre och bättre– Jag kan ha en massa dubier kring mina

journalistiska kunskaper, men jag är trygg i min roll som programledare. Radio är en så ödmjuk form av att stå i centrum, det pas-sar mig. Det är ingen som undrar »varför ska hon stå där och prata och ta en massa plats?«, säger Linnéa.

– Det finns en sensationslystnad i media med dokusåporna som exempel. Jag älskar att Sveriges Radio är en motvikt till allt det. hit kommer jag alltid att vilja komma tillbaka, även om jag så småningom jobbar med annat emellanåt.

text JENNY MATTSSON BiLd MATTiAS AhLM

min VäG till sVeriGes raDioMånga drömmer om att jobba på Sveriges Radio. Helt naturligt, tycker vi. Möt tre medarbetare från olika yrkesgrupper som berättar om hur de fick sitt drömjobb.

Linnéa Wikblad Programledare, P3

min väg tiLL sveriges radio



min väg till sveriges radio

Rätt inriktningJosefin var tidigt klar över att det var jurist hon ville bli och kom in på juristlinjen på universitetet. Intresset för mediebranschen fanns redan då, så hon valde en inriktning mot medierätt och IT där hon fick studera lagstiftning kring upphovsrätt, yttrandefri-het och varumärken.

Smarta valDirekt efter utbildningen fick Josefin jobb hos Allmänhetens pressombudsman, dit man kan vända sig för att begära gransk-ning av sådant som publicerats i media. Via nästa jobb på Konsumentverket, där Josefin jobbade med att bedöma anmäl-ningar mot marknadsföring som riktar sig till barn, fick hon ett vikariat på Utbildnings-radion (UR). Medan hon jobbade där kom ett erbjudande från Sveriges Radio om att börja på deras juridikavdelning.

– Jag fick mitt drömjobb redan som 28-åring. Jag kan inte tänka mig något roli-gare ställe att jobba på än här på Sveriges Radio, säger Josefin.

Karriärråd– Det som jag gillar mest med mitt jobb är att jag får möjlighet att jobba med en blandning av juridiska och etiska bedöm-ningar, säger Josefin.

Hennes tips till den som vill bli jurist inom media är att försöka skaffa ett bra nätverk, till exempel genom föreningar som »Svenska föreningen för upphovsrätt« eller skaffa en mentor som jobbar i branschen och kan leda till bra kontakter. På Sveriges Radios juridikavdelning jobbar jurister med olika expertkunskaper, både kunskap inom företagsjuridik och sådana frågor som är speciella för radiomediet.

Komplettera gärna juristutbildningen med en kurs i journalistik också, det är väldigt få jurister som har bra kompetens inom journalistik och det är bra att ha i ett medieföretag, avslutar Josefin.

text Jenny MATTSSon bild BJöRn DAlIn

tidig start Stefans intresse för ljud började redan i barndomen när han gjorde egna radiopro-gram på sin kassettbandspelare. I tonåren var han trummis i ett band och han har stor hjälp av sin taktkänsla när han gör trailers.

– Jag tycker om att sitta och mecka med ljud. Musik och ljud har alltid följt mig genom livet så det kändes naturligt att börja jobba med radio, säger Stefan.

lokalradion ringdeStefan halkade in på Sveriges Radio efter en radioutbildning i Båstad. I utbildningen ingick praktik som programledare på en kommersiell kanal och efter det ringde P4 Stockholm och erbjöd ett sommarvikariat som morgonprogramledare. Det ledde till att Stefan fick jobba med fler program och när en trailertjänst blev ledig sökte han och fick jobbet.

– Jag var inställd på att jobba på Sveriges Radio redan under utbildningen. Många av mina förebilder i tonåren jobbar här så det var hit jag ville. och nu är jag här!

Öva, öva, öva!Det Stefan gillar mest med att skapa ljud är att det är kreativt. I hans jobb ingår till exempel att göra signaturer, som spelas när ett program startar och slutar, och jinglar – trudelutter som signalerar att en tävling eller dylikt drar igång. Hans råd till andra som vill jobba med ljudproduktion är att öva och lyssna mycket.

– Tänk på hur det du lyssnar på låter, på radio, tv, film eller vad som helst, och tänk ut idéer på hur det kan låta annorlunda, tipsar Stefan.

Den som är intresserad av ljud har alla chanser att komma igång, det enda som behövs är en dator och ett ljudredigerings-program.

– Allt är ju tekniskt så mycket enklare idag jämfört med när jag satt hemma med min kassettbandspelare, så det är bara att utnyttja möjligheterna.

text MARIA eDlUnD bild eVA DAlIn

Stefan Sundberg Trailer- och ljudproducent

Josefin Sandstedt Bolagsjurist


Lyssna på Kaliber i P1 på onsdagar och söndagar kl 19 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play Samtliga listor finns på sverigesradio.se

samt i P3:s app på Spotify, där du även kan lyssna på låtarna.

2012 årS BäSta Låtar enLigt P3:S MUSiK-MedarBetare 1. Solange – Losing You 2. Kindness – house 3. Miguel – Adorn 4. Major Lazer & Amber – Get Free 5. Otto Knows – Million Voices 6. Jai Paul – Jasmine 7. Carly Rae Jepsen – Call me maybe 8. The Very Best – Yoshua Alikuti 9. First aid Kit – Emmylou 10. A$AP Rocky – Goldie

2012 årS MeSt SPeLade Låtar i P3 1. Panetoz – Dansa Pausa 2. Of Monsters and Men – Little Talks3. icona Pop – i Love it4. Fun – We Are Young5. Lilla Sällskapet – Jag Vill Ut 6. Carly Rae Jepsen – Call Me Maybe7. Gotye & Kimbra – Somebody That i Used To Know 8. Alina Devecerski – Flytta På Dej 9. Norlie & KKV – Där Jag hänger Min hatt10. Linnea henriksson – Lyckligare Nu

mUsik


icona Pop, trea på listan över mest spelade i P3 2012.

BiLd Fredrik etoall



mUsik

radiobranschen använder från och med 2013 det elektroniska mätsyste-met PPM för att mäta radiolyssnan-det för rikskanaler och de nationella radionätverken.

text JENNY MATTSSON

PPM är ett av världens mest avance-rade mätsystem och mäter det faktiska lyssnar beteendet på minutnivå.

Varje vecka presenterar Sveriges Radio resultat för daglig räckvidd för radiolyssnandet totalt, Sveriges Radios sammanlagda lyssning samt lyssning på enskilda rikssända kanaler. Lokala sänd-ningar kommer även i fortsättningen att mätas med hjälp av telefonmätningar (CATi).

För Sveriges Radio är den största fördelen med PPM att kunskapen om lyssnarbeteenden kan användas för att utveckla programmen.

– PPM handlar för vår del inte om att maximera publiken vid varje givet tillfälle utan om att med varsam hand utveckla våra i mångt och mycket redan framgångsrika program, säger Sveriges Radios vd Cilla Benkö.

Tendenserna visar att räckvidds-siffrorna för samtliga radiokanaler ökar när man mäter med PPM, vilket både Norge och Danmark fått erfara.

– Testmätningarna visar att fler lyssnar på radio än vad vi tidigare trott, vilket stärker radions betydelse i folks liv och den svenska demokratin, säger Cilla Benkö.

haLLå!Karin gunnarsson, musikredaktör på P3

Varför spelas det så många svenska låtar i P3? – Musiken är viktig i P3. Så viktig att vi har bestämt att omkring 65 procent av allt vi sänder i P3 ska vara musik. Vi har också bestämt oss för att spela mycket ny musik. Minst en tredjedel av musiken är svensk, eftersom det görs så mycket bra musik i Sverige som vi vill sprida.

Om jag bara gillar house, när kan jag lyssna på det? – Kolla in våra olika Dj-shower som går på kvällarna i Musikguiden i P3. Vi varierar Dj:s och genres men där kan du absolut hitta program som bara koncen-trerar sig på house och dansmusik.

Om jag har gjort en egen låt, kan ni spela den? – Vi har en portal där du kan ladda upp din låt, https://portal.sr.se/musik/Vi lyssnar på allt som laddas upp där och känner vi att låten är bra och pas-sar i P3 så finns det chans att vi lägger till den till vår spellista. Du kan också skicka din låt till programmet P3 Star, som varje vecka lyfter fram band och artister som ännu inte har fått något skivkontrakt.

hur ofta spelar ni samma låtar under en dag? – Vår A-lista som är den listan med våra största hits spelas två till tre gånger om dagen.

så mäter Vi hUr DU lyssnar

●●! faktaPPM står för Portable People Meter och är ett av världens mest avance-rade mätsystem. PPM används redan i bland annat USA, Kanada, Belgien, Danmark och Norge och bygger på att en panel bär unika mätare som registrerar de radiokanaler de lyssnar på. i Sverige ingår drygt 1 000 per-soner i panelen. PPM bygger på att en mätare fungerar som »öron« och registrerar kanalerna som de perso-ner som bär mätarna lyssnar på. Varje kanal id-märks med en signal som uppfattas av mätaren, men inte av det mänskliga örat.

BiL

d iS

TOC

KPh

OTO

BiLd MiCKE GRÖNBERG



mUsikHjäLPenmUsikHjäLPen

Den 9–15 december arrangeras Musikhjälpen för sjätte året i rad, till hjälp för världens behövande. Vi sänder dygnet runt i P3 och på SVT Play direkt från vår studio på stan i Göteborg. Du kan vara med och göra skillnad, genom att starta en insamling till Musikhjälpen eller helt enkelt bara önska en låt. Din musik räddar liv.

i år går insamlingen till kampen mot mödra-dödlighet. Varannan minut dör en kvinna i världen i samband med graviditet eller förlossning. 99% av dödsfallen sker i lågin-komstländer. Mest utsatta är unga tonårstje-jer som föder barn på landsbygden, där det är långt till sjukhus och kvalificerad vård.

Musikhjälpen 2012 gav 23,3 miljoner till hjälp för att barnen i slummen ska få tillgång till rent vatten.

Varje bidrag räknas. hjälp till du också! Starta en insamling i skolan, på jobbet eller i kvarteret. Det kan vara bullförsäljning, vinter simning eller disko, alla initiativ räk-nas. Anmäl er insamling på musikhjälpen.se och sedan är det bara att sätta igång. På hemsidan kan man beställa insamlings-bössor och starta digitala bössor som

samlar in pengar via din mobiltelefon.Du som följer sändningarna i P3 och

SVT kan också bidra genom att önska en låt som vi sedan spelar i programmet. Varje låtönskning ger 50 kronor till insamlingen. 2012 önskades det 135 000 låtar. Du kan också vara med och bjuda på de saker och tjänster som vi auktionerar ut i programmet.

Vad räcKer Pengarna tiLL?î 50 kronor kan räcka till ett års förbruk-ning av p-piller till en kvinna.î 100 kronor kan räcka till mödravård för fyra kvinnorî 200 kronor kan räcka till 14 förlossnings-kit till kvinnor som inte kan ta sig till sjuk-hus, eller till en cykel som barnmorskan kan ta sig fram på.

aUKtiOner SOM drOg in StOra SUMMOr Vid MUSiKhJäLPen 2012:î Privat konsert med Lars Winnerbäck – 121 221 krî fängelsekit från Martin Schibbye och Johan Persson – 56 000 kr î Kodjo akolor och Soran ismail som dj:s på din fest – 30 100 kr î Usain Bolts signerade skor från OS plus en signerad tröja – 30 000 kr

DIN MUSIK RÄDDAR LIV

2013

ALLA TJEJER HAR RÄTT ATT ÖVERLEVA SIN GRAVIDITET

ALLA TJEJER HAR RÄTT ATTÖVERLEVA SIN GRAVIDITETALLA TJEJER HAR RÄTT ATTÖVERLEVA SIN GRAVIDITET

mUsikhjälpen 2013:

alla tjejer har rätt att öVerleVa sin GraViDitet

Proframledare Gina Dirawi gästas av Loreen i Musikhjäl-penstudion 2012. BiLd JULiA LiNDEMALM


Linnea henriksson blev årets artist på P3 Guld 2012.

p3 GUlD – Gala meD mUsiken i centrUm

P3 guld är P3:s eget musikpris som sammanfattar det gångna svenska musikåret. Vinnarna ut-ses av P3:s lyssnare och jurygrup-per genom röstning.

BiljettinformationBiljetterna finns att köpa från och med 31 oktober.

P3 guld delas ut i nio olika kategorier:Guldmicken (delas ut till årets liveakt)Årets artistÅrets gruppÅrets nykomlingÅrets låtÅrets dansÅrets hiphop/soulÅrets popÅrets rock/metal.

P3 gULd


BiL

d M

ATT

iAS

ALM

mUsikhjälpen 2013:

alla tjejer har rätt att öVerleVa sin GraViDitet


kontakta sveriges radio där dU Bor

Sveriges radio aB105 10 StockholmBesök: Oxenstiernsgatan 20Tel 08-784 50 00Fax 08-784 15 00

Sveriges radio Berwaldhallen105 10 StockholmBesök: Dag hammarskjölds väg 3Tel 08-784 50 00Fax 08-784 15 00

Sveriges radio SameradionBox 225981 24 KirunaBesök: Österleden 210980-750 20

Sveriges radio Sisuradio105 10 StockholmBesök: Oxenstiernsgatan 2008-784 50 00

Sveriges radio BlekingeBox 305371 25 KarlskronaBesök: högabergsgatan 30455-36 68 00

Sveriges radio dalarnaBox 123791 23 Falun

Besök: Engelbrektsg 27–29023-77 77 00

Sveriges radio gotlandBox 1324621 24 VisbyBesök: Östra hansegatan 280498-75 00 00

Sveriges radio gävleborgBox 6702801 74 GävleBesök: Nygatan 29, 3 tr026-66 65 00

Sveriges radio göteborgPumpgatan 2405 13 Göteborg031-83 70 00

Sveriges radio hallandBox 133301 04 halmstadBesök: Köpmansgatan 41035-17 27 00

Sveriges radio JämtlandLingonvägen 7 B831 62 Östersund063-16 06 00

Sveriges radio Jönköping551 92 Jönköping

Besök: Barnarpsgatan 35 D036-215 66 00

Sveriges radio Kalmar391 83 KalmarBesök: Norra vägen 220480-45 80 00

Sveriges radio KristianstadBox 505291 25 KristianstadBesök: Gasverksgatan 2044-775 12 00

Sveriges radio Kronoberg359 40 VäxjöBesök: Västergatan 10470-72 60 00

Sveriges radio Malmö211 01 MalmöBesök: Baltzarsgatan 16040-666 55 00

Sveriges radio norrbotten971 71 LuleåBesök: Nygatan 30920-27 53 00

Sveriges radio SjuhäradBox 27503 05 BoråsBesök: Katrinedalsgatan 22

033-17 75 00

Sveriges radio Skaraborg541 24 SkövdeBesök: Norra Bergvägen 40500-77 30 00

Sveriges radio Stockholm105 10 StockholmBesök: Oxenstiernsgatan 2008-784 95 00

Sveriges radio SörmlandBox 641631 08 EskilstunaBesök: Rademachergatan 1016-16 16 00

Sveriges radio UpplandBox 1552751 45 UppsalaBesök: Bredgränd 7018-17 40 00

Sveriges radio VärmlandBox 98651 03 KarlstadBesök: Verkstadsgatan 20054-777 26 00

Sveriges radio VästBox 654451 24 Uddevalla

Besök: Södergatan 110522-67 00 00

Sveriges radio Västerbotten906 15 UmeåBesök: Mariehemsvägen 4090-17 17 00

Sveriges radio Västernorrland851 79 SundsvallBesök: Krönvägen 18060-19 03 00

Sveriges radio VästmanlandBox 850721 22 VästeråsBesök: mäster ahls gata 6021-495 25 00

Sveriges radio örebro701 80 ÖrebroBesök: Västra Bangatan 15019-19 20 00

Sveriges radio östergötlandBox 500601 07 NorrköpingBesök: Västgötegatan 13 A011-495 41 00

KLASSISK MORGON MED ÖNSKA I P2Vardagar kl 06.50, lördag och söndag kl 06.00eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play.

Tafsad på rumpan? slagen av vakTen? nekad inTräde?

Maila:[email protected]

P3 Nyheter vill veta om du kränkts på krogen.



Tafsad på rumpan? slagen av vakTen? nekad inTräde?

Maila:[email protected]

P3 Nyheter vill veta om du kränkts på krogen.


KINOFilm är bäst i radio

Med programledare Roger WilsonFredagar kl 14.00 i P1 eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play


lördagar kl 10.00 i p4 eller när du vill i vår app...

Documents