lrf seminarium: skydd av natur hur ska sverige … · 2020. 6. 4. · skogshare. foto: rolf...
TRANSCRIPT
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1
LRF SEMINARIUM:
SKYDD AV NATUR –
HUR SKA SVERIGE
RAPPORTERA
INTERNATIONELLT?
2 juni 2020
Mark Marissink,
Miljöanalysavdelningen;
Olle Höjer,
Områdesskyddsenheten;NR Åsa gravfält, © M.Aunapuu
Naturvårdsverket
• välkomnar en dialog med LRF kring bevarandeformer och
internationell rapportering.
• ska enligt instruktion ansvara för internationell rapportering
och göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga.
• samverkar med berörda myndigheter i uppdatering och
utveckling av nationell statistik (SCB SM 27 maj och 25 juni).
• tillämpar vägledningar och utvecklar dataunderlag för att bidra
till en gemensam, transparent och korrekt verklighets-
beskrivning med bästa tekniska och vetenskapliga grund.
• noterar att rapporten från LRF innehåller några fel och
eventuella missförstånd.
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2
Rapportering till Europeiska Miljöbyrån
(EEA)
• Common database, nationally designated areas (CDDA)
• Avser nationella skyddsformer
• Särskild instruktion för rapporteringen från EEA
• IUCN-kategorisering av områden följer gällande
vägledning från Internationella naturvårdsunionen
• Naturvårdsverket rapporterar de skyddsformer som är
relevanta och har tillgängliga områdesvisa dataunderlag.
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 3
Det finns skillnader mellan olika länder
som har betydelse i rapporteringen
• Naturgivna förutsättningar, lagstiftning och olika historik i
markanvändning skiljer sig i grunden mellan olika länder.
• Att de EU-unika svenska fjällnära naturskogarna förs till en
strikt kategori är i enlighet med skyddsform, skyddets syfte
samt IUCN;s vägledning. Jämförelser med tex. Tyskland blir i
det avseendet missvisande.
• Areal inom kategori Ia och kategori V är som helhet av
liknande storlek vilket indikerar att både strikt och mindre
strikt skydd har en betydelse i Sverige.
• Stor variation av förutsättningar även inom Sverige vilket
påverkar skyddets utformning.
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4
Verktyg som inte ingår i CDDA
rapporteringen
• Riksintresse 3 kap miljöbalken innebär i sig inget skydd utan
är endast ett intresseutpekande. Utpekandena innebär i sig
inga krav eller skyldigheter när det gäller markanvändningen.
• Strandskyddsområden och lågproduktiv skog innebär inte
effektivt skydd. Strandskydd begränsar tex. bebyggelse men
omfattar inte åtgärder inom tex. jord- och skogsbruk.
Impediment kan ingå i avverkningar.
• Varken riksintresse, strandskyddsområden eller lågproduktiv
skog uppfyller krav/kriterier för CDDA rapporteringen eller
IUCN kategoriseringen.
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5
Natura 2000 (system av områdesskydd)
• I rapporten anges bl.a. att det i nuläget inte finns
anmärkningar eller krav på Sverige att inrätta ytterligare
Natura 2000-områden. Detta stämmer ej.
• EU-kommissionen har sedan tidigare haft en dialog med
Sverige om brister i Natura 2000-utpekandet, inom EU Pilot.
• EU-kommissionen har nyligen inlett ett formellt
överträdelseärende gentemot Sverige (14 maj 2020).
• Sverige har fått fyra månader på sig att svara.
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6
Rapportering enligt Artikel 17 i Art- och
habitatdirektivet, EU-gemensamma riktlinjer
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 7
ARTER NATURTYPER
*
***
* Referensvärden
Skogshare. Foto: Rolf Segerstedt. Bokskog Foto: Johan Samuelsson
Resultat Sverige och EU 2013-2019
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 9
Sverige – Finland
boreala skogsnaturtyper
Referensvärdena
2020-06-03Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 10
• Referensvärden är en del i bedömningen av population/areal
och utbredning, om trenden är positiv eller stabil
• Referensvärdena har inte varit utslagsgivande för bedömning
av naturtypernas bevarandestatus
• Vi har i möjligaste mån försökt siffersätta referensvärdena
• EU:s vägledning kring referensvärden för naturtyper
• Vi, liksom EU, kommer att analysera resultatet och vid behov
vidareutveckla metoderna