Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och IT

Kandidatuppsats 15 hp | Medieteknik | HT 2011

Programmet för IT, medier och design 180hp

Av: Josefin Lange, Amna Kodzaga

Handledare: Helge Hüttenrauch

Läsplatta som hjälpmedel

för dyslektiker

Södertörn University | School of Communication, Media and IT

Bachelor Thesis 15 ECTS | Media Technology | Autumn Semester 2011

Programme: ICT, Media and Design

Authors: Josefin Lange, Amna Kodzaga

Tutor: Helge Hüttenrauch

E-reader as an assistive

tool for people with

dyslexia

AbstractThis paper investigates if a technological artifact, in this case eReader and / or tablet computer, can assist dyslexics with the reading. The study focuses on reading and the tablet computers’ functions that may help people with reading. The essay will be testing an already established method, reading and listening simultaneously, by combining a number of features and technologies that exist today into one entity. We have tested experimentally whether one can increase reading speed and the comprehension on those with dyslexia. The results indicate a trend in that the method works. However only a weak trend was observed since only ten subjects could be tested. This means that the results show that the study is properly designed, but it is suggested that the study should be conducted with a great number of test to be able to represent the population of dyslexics.

Keywords Dyslexia, e-reader, e-book, speech synthesis, assistive tool, DAISY

SammanfattningDenna uppsats tar upp frågan om en teknisk artefakt, i detta fall läs- och/eller surfplatta, kan ses som en bra lösning för dyslektiker i deras svårigheter med läsningen. Studien har fokus på läs- och surfplattans funktioner som kan vara en möjlighet att hjälpa personer med läsning. Uppsatsens experiment beprövar en redan etablerad metod, läsa och lyssna samtidigt, genom att sätta samman ett antal funktioner och tekniker som finns idag i en enhet. Vi har undersökt om man kan öka läshastigheten och läsförståelsen hos dyslektiker med hjälp av sådan teknik på en läs/surfplatta. Resultatet visar en trend på att metoden fungerar. Trenden är dock bara svag enligt analysen av observationsdata då undersökningen endast utförts på tio personer. Det innebär att resultatet endast visar att undersökningen är rätt utformad men att den bör utföras i en större utsträckning för att den skall kunna representera populationen dyslektiker.

NyckelordDyslexi, läsplatta, e-bok, talsyntes, hjälpmedel, DAISY

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

FörordUnder studien har hjälp kommit från många håll. Stort tack till:

Sara Jonasson, samordnare för studenter med funktionshinder på Södertörns Högskola som hjälpte oss. Hon berättade ingående kring hur man går tillväga för att få hjälp med sitt funktionshinder (i vårt fall, dyslexi) och de hjälpmedel som skolan har att erbjuda studenterna.

Gunilla Löfgren Nisser, fil.lic. Dyslexispecialist, som bland annat har varit till stor hjälp för oss att utveckla förståelse för dyslexi. Hon har berättat hur hon går tillväga när hon utför sina tester på potentiella dyslektiker. Detta har hjälpt oss att komma fram till hur vi själva ska gå tillväga inför våra tester samt vilken sorts material vi kan använda oss av.

Inger Rålenius, Föreningen för Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS, 2011), har hjälpt oss med att komma i kontakt med dyslektiker. Vi fick genom henne reda på en hel del om den teknik som finns idag och som är relaterad den teknik vi vill arbeta med vid denna undersökning.

Hogrefe Psykologiförlag AB gav oss förfogan till det material som vi använt oss av under observationsmomenten.

Vi vill även tacka vår handledare Helge Hüttenrauch och alla testdeltagare som hjälpte oss med att få fram resultat samt alla som agerat bollplank.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

2

InnehållsförteckningInledning! 4Ordlista! 5Bakgrund! 6Frågeställning och syfte! 7Målgrupp! 7Avgränsningar! 8Material! 8

Befintliga hjälpmedel idag! 8

Talsyntes! 9

Definition av e-bok! 10

Definition av läsplatta! 10

Definition av surfplatta! 11

Skillnaden mellan läsplatta och surfplatta! 11

Prototypen! 12

Mjukvaran! 12

Teori! 13Tidigare forskning! 13

Begrepp och diagnosen dyslexi! 13

Definition av läsning! 14

Metod! 14Tillämpning av metod! 15

Metodkritik! 16

Resultat- och analysredovisning! 16Slutsats ! 18Reflektion! 18Käll- och litteraturförteckning! 19Bilagor! 23

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

3

Inledning“En av dagens centrala teknikfrågor handlar om hur ny teknik kan utnyttjas och utvecklas för att främja enskilda människors välfärd och en positiv samhällsutveckling.” (Ingemarsson & Mursak, 2004, s.3). Genom denna studie finns det förhoppningar om att tekniken ska tas tillvara och lyftas fram som en användbar medhjälpare för människan och dennes eventuella funktionshinder.

Denna uppsats tar upp frågan om en teknisk artefakt, i detta fall läs- och/eller surfplatta, kan ses som en bra lösning för dyslektiker i deras svårigheter med läsningen. Studien har fokus på läs- och surfplattans funktioner som kan vara en möjlighet att hjälpa personer med läsning. “Det finns, i Sverige (2010), ett tiotal olika märken av läsplattor. Läsplattan kan ge läsandet för personer med läs- och skrivproblematik/dyslexi en ny dimension.” (Henriksen & Runnman, 2010, s.6).

Uppsatsen kommer att bepröva en redan etablerad metod genom att sätta samman ett antal funktioner och tekniker som finns idag som olika komponenter. Metoden beskriver hur lästräning kan ske med hjälp av flera tekniska hjälpmedel används idag av exempelvis Gunilla Löfgren Nisser, fil.lic. Dyslexispecialist. Den beskrivs av C. Lindell & S.Lindell (1996, s.67):

”Det går att uppmuntra och träna både läsning och skrivning hemma med hjälp av bok, talbok, och bandspelare. Bäst går det om man har tillgång till en bandspelare med variabel hastighet. Man läser texten i boken och anpassar bandets hastighet så att ljudet kommer i samma hastighet som man läser.”

I dagens samhälle med dess medie- och informationsteknologi och det snabba flödet är det viktigt att alla människor, oavsett funktionshinder, ska kunna ta del och delta i allt som rör vårt samhällsliv. Dagens teknik ökar möjligheterna för människor att som individer med olika behov och förutsättningar hämta kunskap och interagera med andra. Olika tekniker och hjälpmedel finns men är ofta riktad till en specifik grupp. Frågan är om denna teknik kan utnyttjas av andra grupper eller ska kunna nyttjas av alla.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

4

OrdlistaFöljande uttryck och nyckeltermer används i uppsatsen:

Artefakt = Av människohand fabricerat föremål, produkt eller effekt (Artefakt, 2012).DAISY = Digital Accessible Information System och översatt på svenska Digitalt Anpassat InformationsSYstem, som är en internationell standard för digitala talböcker (DAISY, 2012).DRM = är ett filformat som står för Digital Rights Management och används för att i första hand kontrollera att inte musikfiler kopieras vidare. Med DRM kan upphovsrättsägaren ställa in vissa regler för musikfilen som exempelvis endast tillåter den att kopieras ett visst antal gånger eller bara spelas i ett visst antal datorer (DRM, 2007).EPUB = är ett öppet, standardiserat format framtaget av IDPF (International Digital Publishing Forum) för läsplattor. Är en forkortning av Electronic Publication (EPUB, 2012)GPS = förkortning av Global Positioning System, och är ett satellitbaserat position- och navigeringssystem (GPS, 2012)LCD = Förkortning för Liquid Crystal Display, teckenruta eller bildskärm som utnyttjar att flytande kristaller i ett tunt skikt (vanligen 5–10 µm) mellan glasplattor eller plastfolier ändrar optiska axelns riktning när de utsätts för en elektrisk spänning som därmed gör att tecken/pixlar kan visas (LCD, 2012).LED = Light Emitting Diode, på svenska lysdiod som utsänder ljus när ström flyter genom den. Används huvudsakligen som likriktare och detektor i elektriska kretsar, t.ex. i radio- och TV-mottagare (LED, 2012).PDF = Portable Document Format, filformat speciellt användbart när avsändaren av ett elektroniskt dokument med en viss grafisk utformning önskar att mottagaren på sin datorskärm eller utskrift skall erhålla samma grafiska utformning (PDF, 2012).Talbok = inläst tryckt bok, på t.ex. CD-skiva eller som datafil, för personer med läshandikapp (Talbok, 2012).Talsyntes = maskinellt framställt tal.TPB = Talboks- och punktskriftsbiblioteketWi-Fi = Förkortning för Wireless Fidelity, på svenska trådlös exakthet och standarder för trådlösa datornätverk av typen WLAN (wireless local area network)(Wi-Fi, 2012)

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

5

BakgrundStörsta motivationen till denna undersökning har varit en nyfikenhet kring bokformatet e-böcker och läsenheten läsplattan. Läsplattan ses som en föregångare till surfplattan då det egentligen ha utvecklats någorlunda parallellt, fast med helt olika syfte. Det som bland annat gjorde att vi började undersöka läsplattans funktioner ytterligare var den nystartade kursen ”E-bokdesign och produktion” (Södertörns Högskola, 2012), som började under höstterminen 2011.

Bild 1: Läsplattor av olika modeller och iPad 2 (bild: CNET.com, 2012)

I samband med att iPad 2 släpptes i början på 2011 verkar det även ha blivit populärt att använda iPad som pedagogiskt redskap i skolan (Nacka Kommun, 2012). Formatet känns mer anpassat för yngre barn än vad exempelvis datorer kan tänkas vara, där muspekare och knapparna på tangentbordet inte behövs och möjligheterna för lärande är så länge tekniken används på rätt sätt. Om barn i så tidig ålder som 4 år kan lära sig att använda ett teknisk redskap, vad mer skulle läsplattan kunna hjälpa till med?

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

6

Med hjälp av en läsplatta kan man inhandla och läsa ”böcker” och lyssna på musik1. Läsplattan är ett bra redskap om man till exempel vill läsa med större text eller med ett annorlunda typsnitt än standard. Vi började undra hur denna teknik skulle kunna hjälpa en viss målgrupp. Vi valde att titta närmare på dyslektiker, dels för att vi ha bekanta som under de senaste åren har fått en diagnos i dyslexi och dels för att det redan idag anses vara ett hjälpmedel för dyslektiker (SPSM, 2011a).

Efter att ha läst in oss på hur dyslexi kan se ut tog vi kontakt med en expert, och kom då i kontakt med Gunilla Löfgren Nisser som är dyslexispecialist på Karolinska Institutet. Via henne fick vi veta hur dyslexi kan upptäckas och hur hon utreder personer som misstänker att de har dyslexi. Vi fick inblick i hennes testbatteri som hon har utformat och fick så hjälp med hur vi själva skulle utforma vårt test. Via samordnaren på Södertörns skola fick vi en remiss att själva genomgå testerna. Detta med rekommendation från Gunilla, för att praktiskt se hur testet går till.

Frågeställning och syfteVi ska undersöka om läshastigheten ökar och om läsförståelsen blir bättre hos dyslektiker med hjälp av en teknologisk artefakt i jämförelse med att läsa text tyst på vanligt papper.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om läsplattan i kombination med talsyntes kan vara ett hjälpmedel för dyslektiker. Detta kommer att ske genom observationer av ett experiment. För att förstå hur dyslexi påverkar läs- och skrivfunktionen kommer experter och kunniga på området att rådfrågas i förväg.

Tekniken läsplatta, talsyntes och talbok finns idag, men kombinationen läsplatta med svensk talsyntes finns ännu inte i den svenska handeln. Resultatet förväntas vara positivt, det vill säga att personerna som medverkar i studien ser den nya teknologiska enheten som ett underlättande i deras kamp med sina lässvårigheter.

Frågeställningarna är:

Vilka tekniker och tekniska hjälpmedel för dyslektiker finns på den svenska marknaden idag?

Kan läsplattan med talsyntes hjälpa dyslektiker?

Kan läsplattans funktioner anpassas ytterligare för dyslektikers behov?

MålgruppVår studie kan vara relevant för personer med läs- och skrivsvårigheter och till exempel pedagoger och logopeder.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

7

1 Se sidan 10 för skillnad mellan ”bok” och ”e-bok”

AvgränsningarDenna studie kommer att ses som en förstudie då varken tid, kunskap eller medverkande i studien är i tillräckligt högt antal för att den skall kunna tillgodoses som en kvantitativ studie med statistiskt säkerställda resultat. Vidare avgränsning som har gjorts i denna uppsats är demografiskt. Den kommer endast att ta hänsyn till hur den svenska marknaden ser ut och de medverkande är svenskar som finns tillgängliga i Stockholm.

Då de teknologiska artefakterna vi testat initialt inte motsvarande våra förväntningar och inte hade de funktioner som krävdes, valde vi att utföra studien på en surfplatta i stället för på en läsplatta. Vi valde att använda en iPad för att få de funktioner som krävdes för vår studie. För mer detaljer se också Material (s.8) samt Metodavsnittet (s.14).

MaterialI det här kapitlet kommer befintliga läshjälpmedel att beskrivas för att påvisa att metoden som skall testas redan är i bruk idag, dock via flera enheter. Med enheter menas flera produkter som tillsammans bildar den önskade effekten, exempelvis ljudbok, DAISY-spelare och traditionell bok. Ytterligare funktioner som kommer att förklaras närmare är talsyntes. Vidare kommer läsplattan och surfplattan beskrivas och skillnaden emellan dem för att klargöra valen av hårdvaran vid experimentella observationer och den typ av upplevelse som undersöks.

Befintliga hjälpmedel idagDe läshjälpmedel som finns för dyslektiker i Sverige idag är talsyntes, talböcker och text- och talböcker. En talbok är en inläst bok som är avsedd för funktionshindrade personer. Till skillnad mot en ljudbok, som är en kommersiell produkt, inspelad på uppdrag av förlaget. Boken spelas oftast in med etablerade och utbildade skådespelare som dramatiserar och gestaltar bokens handling (Visuelltljud.se, 2011).

De flesta talböcker är av så kallat DAISY-format eller Digitalt Anpassat InformationsSYstem (engl. Digital Accessible Information SYstem), som är en internationell standard för digitala talböcker. Syftet med formatet är att göra tryckt text tillgänglig på ett så användarvänligt sätt som möjligt för personer med läshandikapp, exempelvis synskada och dyslexi (TPB, 2011).

Metoden att läsa och lyssna samtidigt har funnits sedan 1950-talet. Då fanns talböcker på öppen spole, så kallat rullband. 1975 kom talböcker på kassettband. På 1990-talet började Talboks och punktskriftsbiblioteket, även kallat TPB utveckla ett nytt digitalt talboksformat, DAISY, vilket hade till avsikt att göra det lätt att hitta i talboken och komma ifrån hanteringen med kassettband. Vilket resulterade i att CD-skivor ersatte kassetterna (TPB, 2012). Den första prototypen av DAISY-

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

8

Bild 2: Skärmdump av DAISY-applikationen i en smartphone

uppspelningsprogram för Windows blev färdig 1994 (Svenska DAISY-konsortiet, 2007). Senare kom MP3-formaten av DAISY, som kunde läsas via en DAISY-anpassad MP3-spelare. Detta format innebar också att man inte behövde gå till biblioteket för att låna boken, utan kunde göra det direkt på TPB eller via bibliotekets webbplats. Idag, 2012, kan man läsa DAISY-böckerna via en DAISY-app på mobilen (se bild 2 för exempel).

För att läsa DAISY-format behöver man en DAISY-spelare, datorprogram eller app. Exempel på datorprogram som har svenskt tal är Amis, EasyReader, LexiLäser och EasyConverter (SPSM, 2011b). Amis är ett kostnadsfritt läsprogram för e-böcker i DAISY-format. I EasyReader läser man e-böcker med både text och ljud. En talsyntesfunktion lägger automatiskt till ljud i material som endast innehåller text. Man kan navigera i boken via fras, kapitel, sida eller stycke. LexiLäser läser material såsom DAISY-böcker, Microsoft Word, textdokument och Internetfiler. EasyConverter är ett program som omvandlar olika slags källdokument till mer tillgängliga, alternativa format. Dessa program kan dock endast användas på PC-dator.

Det närmaste hjälpmedel som finns idag som motsvarar det som skall testas i uppsatsen är DAISY text och ljud. Det är en talbok som innehåller både ljud och den tryckta bokens text och i de flesta fall även bilderna. När man lyssnar på DAISY text och ljud med läsprogram kan man samtidigt se en elektronisk version av den tryckta boken på skärmen, både text och bilder. Text och inläsning är synkroniserade, det vill säga samtidigt som ett textavsnitt läses upp så färgmarkeras motsvarande avsnitt på skärmen. Denna teknik kan endast användas på PC-dator.

Bild 3: DAISY-spelare både för CD-ROM och MP3 (bild: Sodertelje.se, 2012)

TalsyntesI Paginas IT-ordbok (2012) kan talsyntes definieras som “möjligheten att med dator producera begripligt tal. Detta tal kan antingen bestå av sammansättning av i förväg lagrade ord och fraser (som t.ex. när man ringer till banken för kontrollbesked eller till Fröken Ur) eller genom att låta datorn framställa ljud som liknar ord. Det görs genom sammansättning av ljudelement, fonem, men kvaliteten blir oftast inte särskilt bra.”

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

9

Acapela Group är ett företag som utvecklar text-till-tal-lösningar som ger en röst åt textbaserat innehåll på i dagsläget ett 30-tal olika språk. InfoVox är en av deras lösningar som kan hjälpa synskadade eller funktionshindrade med lässvårigheter genom att ge tillgång till skriven information. Acapela Group har även utvecklat en lösning för mac-användare, iVox (Acapela Group, 2012).

Definition av e-bokEn e-bok är en elektronisk bok, en digital motsvarighet till en tryckt bok, läsbar i någon typ av datorbaserad utrustning (se definition av läsplatta nedan). Vanligen hämtas e-böcker, i form av datafiler, från Internet till den egna utrustningen. För att kunna läsa e-böcker laddar användaren först (kostnadsfritt) ned och installerar ett särskilt program avsett för e-boksläsning, t.ex. Adobe Reader, Microsoft Reader eller MobiPocket Reader (e-bok, 2011).

För att kunna läsa en e-bok behöver man två saker förutom själva bok-filen; hårdvara och läsarprogram. Hårdvaran är vanligen en dator eller handdator. Det går utmärkt att använda en PC eller Macintosh om man vill läsa på datorn. Om man vill läsa på handdator eller telefon med handdatorfunktion fungerar de flesta sorter, så som Palm, PocketPC och vissa modeller från Nokia och Sony Ericsson (Elib, 2011a).

Bild 4: Läsplattekollage (bild: Elib, 2011b)

Definition av läsplattaEn läsplatta är en elektronisk enhet som är till för att läsa digitala böcker, tidningar och andra texter och är utformad för att göra läsupplevelsen så behaglig som möjligt. Storleken varierar mellan olika fabrikat, men den är ungefär i samma storlek som en pocketbok och man kan läsa direkt på dess skärm. Det finns ett flertal olika modeller, bl.a. Sony Reader, Sony Touch Reader, Sony Pocket Reader, NUUT, Cybook, BeBook, COOL-ER Reader, iriver, Irex och Amazon Kindle (Elib, 2011c). Andra namn och benämningar som används för läsplatta är "e-bokläsare", "e-läsare" och "bokdator". På engelska talar man om "ereader" eller "tablet" (Läsplatta.com, 2011).

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

10

Läsplattor som finns med svenska menyer är Iriver Story, Cybook Opus (Adlibris, 2012), Crevator (Crevator, 2011) och NUUT (Royal-Line, 2012). Den läsplatta som utvärderades inför undersökningen var Boox 60 från företaget nBoox. nBooxs läsplattor är en av de läsplattor som är anpassade för den svenska marknaden. Den har tydliga menyer på svenska, touch-skärm av tekniken e-ink (se mer i avsnittet Skillnad mellan läsplatta och surfplatta, s.11) som manövreras men hjälp av en Wacom stylus penna. Den går även att styras med hjälp av knapparna längst ner på läsplattan. Funktioner som finns på läsplattan är WiFi för koppling till Internet.

Trådlös internetuppkoppling gör det möjligt att köpa eller låna böcker online från biblioteket direkt. Plattan har stöd för de vanligaste formaten när det gäller e-böcker: EPUB och PDF med DRM (nBoox, 2011). Vid läsning kan storleken på texten och typsnitt justeras, man kan skapa bokmärken, markera text och göra anteckningar. Det finns även en rit-funktion som gör det möjligt att rita fritt med pennan. Dock saknar Boox 60 funktionen talsyntes och det finns ej möjlighet att reglera hastigheten på ljudspår.

Definition av surfplattaiPad är ett exempel på en så kallad tablet-dator eller surfplatta med storleken 19x24 cm. Skärmen är av typen LED. På en iPad kan man gå in på Internet, skicka mail, titta på bilder och film, läsa e-böcker, skriva, lyssna på musik och spela spel. Program kan köpas och laddas ner från Apples egen butik, App Store. Skärmen är tryckkänslig och av typen multitouch som gör att flera fingrar kan användas för att styra datorn på samma gång. Andra funktioner är accelerometer, som gör att man exempelvis kan styra en bil i ett bilspel genom att vrida hela plattan eller navigera via kompass eller GPS. Det finns även Bluetooth, mikrofon och högtalare och det finns stöd för trådlöst nätverk genom WiFi (Pekdator.net, 2010).

Skillnaden mellan läsplatta och surfplattaSkillnaden mellan läsplatta och surfplatta är framför allt skärmtekniken. Läsplattan använder sig av elektroniskt bläck som visar texten i gråskalor på en vit bakgrund. Skärmen har ingen bakgrundsbelysning, vilket gör det vilsamt för ögonen (nBoox, 2011). Displayen orsakar mindre reflexion och därmed mindre ansträngda ögon och fungerar till skillnad från andra tekniska lösningar (t.ex. LCD) i starkt ljus som solsken (Royal-Line, 2012).

Elektroniskt bläck består av miljoner små mikrokapslar med samma diameter som ett mänskligt hårstrå. Varje mikrokapsel innehåller positivt laddade vita partiklar och negativt laddade svarta partiklar i en klar flytande vätska. När ett positivt eller negativt elektriskt fält appliceras, flyttas motsvarande partiklar till toppen av mikrokapseln där de blir synliga för användaren. Detta gör att ytan ser vit eller svart ut på den platsen (se bild 5). Bläcket är sedan applicerat på ett ark av plastfilm som är laminerad med ett lager av kretsar. Kretsen bildar ett mönster av pixlar som sedan kan kontrolleras av en bildskärmsdrivrutin (e-ink, 2011a).

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

11

Bild 5: En schematisk skiss över E-inks teknikbild (bild: E-ink, 2011b)

PrototypenFör att rätt resultat ska kunna utmätas behöver artefakten uppfylla visa kriterier. Den ultimata tekniska artefakten för denna undersökning hade varit en läsplatta med en mjukvara som tillåter svenska som menyspråk, med funktionen talsyntes eller möjlighet till att spela upp talböcker som man kan reglera hastigheten på samtidigt som man läser boken. Då denna kombination ej finns på marknaden idag valdes det att skapa en prototyp med hjälp av flertal program, produkter och funktioner. Prototypen består av en iPad som har applikationen iBooks (iBooks, 2012), ett program som man kan läsa e-böcker i, och möjlighet till att lyssna på musik på.

MjukvaranDe texter används i observationsmomentet är så kallade ”normerade texter”. En normerad text är en text som har testats på minst 200 personer och som visar på vilken nivå läsaren är på. I en normerad text för klass 9 eller gymnasiet årskurs 1 kan man hamna på G-, VG- eller MVG-nivå. Det är även den nivån som används på vuxna. Vi använder oss av ett uppgiftshäfte vid namn LS - reviderad av Maj-Gunn Johansson (Hogrefe Psykologiförlaget AB, 2004).

En av texterna från häftet har skrivits av för hand på dator, för att e-boksformatet EPUB samt PDF ska kunna skapas av den. EPUB-filen är den som kommer att läsas i applikationen iBooks på iPaden. Med hjälp av en instruktion (MacSparky, 2011) och programmen “Förhandsvisning” och ”iTunes” framställdes talsynteser i olika hastigheter via pdf-filen. Genom att markera den text som skall läsas, högerklicka och välja ”lägg till i iTunes som ett talspår” skapades ljudspår som i detta fall kommer att användas som talsyntes. Två svenska talsyntesröster, Alva och Oskar, laddades ner via Systeminställningar/Tal på en MacBook Pro, som går att installera på datorn utan extra kostnad. Hastigheten på talsyntesen reglerades via Systeminställningarna/Tal innan texten sparas till iTunes. Det skapades totalt 10 st talsynteser för varje text; fem hastigheter med en kvinnlig röst och fem hastigheter med en manlig röst.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

12

Bild 6: Funktioner som användes för framställning av talsyntes på en MacBook Pro, Systeminställningar, Förhandsgranskning och iBooks (bilder: AppStore, 2012)

TeoriDetta kapitel har till syfte att ge läsaren en grundläggande uppfattning om funktionshindret dyslexi och hur det kan se ut samt en definition av läsning.

Tidigare forskningDet finns ett antal svenska forskare som skrivit böcker om ämnet dyslexi. Vad de har gemensamt är främst att de är inriktade på det neurologiska, det vill säga vad som händer i hjärnan och hur dyslexin ser ut och påverkar hjärnan och dess funktioner. Det finns även ett antal undersökningar och forskningar på området, exempelvis hur själva läsningen ser ut (Eriksson & Torsensson, 2011) till vilka åtgärder som fungerar och inte vid en diagnostisering av dyslexi (af Trampe & Andersson, 2005). Det som behövs som underlag för denna uppsats är hur dyslexi kan se ut, hur läsfunktionen fungerar och vilka åtgärder som kan hjälpa till att göra läsningen mindre omständlig.

Begrepp och diagnosen dyslexiDyslexi är ett ”osynligt” funktionshinder som ca 5-8 procent av den svenska befolkningen lider av och enligt Svenska Dyslexiföreningen är dyslexi en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Ordet dyslexi består av de två grekiska orden dys och lexia och betyder i översättning “svårigheter med ord” (Stadler, 1994:9, s.9).

Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavning och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv inlärning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskap (Dyslexiföreningen, odat.).

Många forskare tänker sig att man kan utskilja tre olika typer av dyslexi - en fonologisk, en visuell och en blandad form. Fonologisk visar sig ofta redan från början i första klass och kännetecknas bland annat svårigheter att skilja på ljudmässigt besläktade bokstäver, som b-p, d-t, k-g. Visuell dyslexi innebär svårigheter att läsa hela ord, och blandad dyslexi medför svårigheter med både dessa (Kere & Finer 2008, s.31).

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

13

Definition av läsningLäsning består av två komponenter: avkodning och förståelse. Avkodning är läsningens tekniska sida, där det gäller att utnyttja skriftspråkets princip eller kod för att komma fram till vilket ord som står skrivet. Processen omfattar både omkodningsprocesserna (ljudning, bokstavering och stavelseläsning) och det automatiserade, icke resurskrävande igenkännandet av ord. Förståelseprocessen kräver mer kognitiva resurser, där man ska kunna knyta det man läser till sina egna erfarenheter och referensramar, dra slutsatser och göra tolkningar (Høien & Lundberg, 1999).

När en dyslektiker läser är han eller hon alltså tvungen att fokusera på varje ord, för att den automatiska ordavkodningen inte fungerar som för personer utan dyslexi. Det gör att allt fokus ligger på att avkoda orden och då finns det inte tillräckligt med energi kvar för att förstå det man läser. Det enda som fungerar för att kompensera det som inte fungerar automatiskt är att öppna fler kanaler och ta in informationen genom flera sinnen, så som ögon, öron, muskelrörelser eller känseln i läppar och tunga; så kallad multilateral träning (Nisser, 2011).

För att få en djupare förståelse för vad dyslexi är och hur det kan se ut och få bekräftelse på att begreppet redovisas på rätt sätt, intervjuades dyslexispecialisten Gunilla Löfgren Nisser som har samarbetat med Södertörns Högskola i många år och det är till henne som samordnaren remitterar studenter till. Hon har utformat ett testbatteri på sammanlagt 16 tester, varav ett kommer att ligga till grund för undersökningen i denna uppsats.

MetodTillvägagångssättet för genomförandet av denna forskning är en experimentell metod för att mäta effekten av den hjälp läsplattan kan tillföra. Testets utformning är baserat på den tekniska funktion som skall undersökas och är inte bunden till att användas på iPad och med talsynteser skapade som ljudfiler.

För att verkställa att testet är utformat på rätt sätt och testar rätt läsfunktioner kommer två djupintervjuer att genomföras med kunniga på området dyslexi och funktionshinder. Detta för att testet ska vara strukturerat och genomföras som de tester som utförs vid en diagnostisering av dyslexi.

Datainsamlingen kommer att ske via en observation bestående av två moment. Varje moment består av tyst läsning under tidtagning. Efter varje text kommer två frågor att besvaras som behandlar textens innehåll som sedan kommer ligga till grund för mätningen av hur förståelsen av texten ser ut. Det som skall läsas är så kallade normerade texter (se ovan, s.12). Personen kommer att i moment 1 att läsa en normerad text på papper, ur Uppgiftshäfte II eller III (Hogrefe Psykologiförlaget AB, 2011). I moment 2 kommer personen att läsa en likvärdig normerad text på en iPad med talsyntes.

För att få inblick i hur dyslektiker upplever sitt eget läsande och läsförståelse, kommer det att ställas öppna frågor i samband med själva observationen, se Bilaga 1. Det är även viktigt att få veta vilka tekniska hjälpmedel som personerna använt tidigare och hur de har fungerat, samt i vilken utsträckning de har använts. Hjälpmedel i detta fall betyder lästekniker och digitala produkter. Vi kommer även att ställa mer inriktade frågor som behandlar användningen av iPaden och dess funktioner. Det är alltså ett fokus på hur det upplevdes att endast behöva använda en enhet för sin läsning i stället för att använda exempelvis bok och DAISY-spelare parallellt.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

14

Kravet för att få delta i studien är att personen har diagnosen dyslexi och är villig att delge information om dennes läsvanor och problem. All personlig information kommer att vara konfidentiell och ingen skall kunna identifieras i studien.

För att komma i kontakt med dyslektiker bads Sara Jonasson, samordnare på Södertörns högskola, att sprida informationen om att försökspersoner eftersöks hos de studenter som är registrerade som dyslektiker hos henne. Detta skulle dock endast kunna ske personligen via henne då hon ej kunde tillge oss informationen på grund av tystnadsplikt.

Därför kontaktades även ansvarig för skolans internwebb och ansvariga för informationsbladet som pryder skolans alla toaletter för att spridningen av informationen skulle utökas. Dyslexiförbundet FMLS (Föreningen för Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter) kontaktades, på rekommendation av Gunilla Löfgren Nisser, dels för att få information om de hjälpmedel som finns idag och för att få hjälp med att komma i kontakt med dyslektiker. Med hjälp av Inger Rålenius som arbetar på FMLS, skickades information om undersökningen till 100 av deras medlemmar.

En av de två djupintervjuerna som genomfördes var med Sara Jonasson, samordnare på Södertörns Högskola. Det för att få en inblick i hur utbudet av produkter och program ser ut på skolan för studenter med läs- och skrivsvårigheter och för att få hjälp med att komma i kontakt med studenter som har dyslexi. Hon har arbetat på Södertörns Högskolan sedan augusti 2011 och ansvarar för samordning av det kompensatoriska stödet som studenter med funktionshinder är berättigade till. Stödet ska ge studenter med funktionshinder möjlighet att studera på lika villkor som studenter utan funktionshinder (Södertörns Högskola 2011a).

Via Sara Jonasson kan studenter få tillgång till det resursrum som finns på skolan. Det är ett avskilt rum för de med funktionshinder samt stödpersoner. Rummet innehåller exempelvis en läs-tv och datorer med särskilda program som ska hjälpa till med läsning, skrivande och stavning. Med dessa verktyg kan man få hjälp med att skriva en korrekt text eller att få den uppläst via ett så kallat talsyntesprogram. Skolan kan även erbjuda lån av ljudböcker i biblioteket via TPB (Södertörns Högskola 2011b). Det är dock mycket som ligger på studenten själv att både informera sin lärare och att hela tiden ha en dialog med lärare om vad de som studenter behöver och är hjälpta av, enligt Sara Jonasson.

Tillämpning av metodI detta kapitel kommer metoden för hur observationen av experimentet har tagits fram och utförts redovisas. Intervjuerna kommer vara semi-strukturerade. Frågorna skall behandla ämnet som personen har kunskap i och som är relevant för denna uppsats. Det kommer även att finnas uppföljnings- och sonderingsfrågor förberedda. Frågorna kommer att vara strukturerade så att eventuella sidospår som kan uppkomma under intervjuns gång inte utesluts. I detta fall är det respondenternas tycke och tankar som är viktigast. Det gäller att ställa rätt frågor till rätt person med rätt kunskap inom rätt område (Bell, 2010).

Vid observationen kommer det att ställas ett antal kompletterande frågor till försökspersonen för att få en inblick i vad personen tyckte om experimentet och hur det upplevdes. Formuleringen av frågorna är densamma för alla respondenter och genom att ha fixerade frågor med möjlighet till öppna svarsalternativ ges respondenterna större möjlighet att uttrycka sin åsikt om experimentet.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

15

MetodkritikTestet borde ha utformats mycket tidigare i uppsatsprojektet och genomgått fler testomgångar innan själva testningen satte i gång. Beslutet att använda normerade texter på ett annorlunda sätt än vad de vanligen används på, kan tyckas tidsödslande och besvärlig. Men då materialet är framtaget för att kunna testa läshastighet och läsförståelse, ansågs det vara bra att kunna hänvisa till ett material som har ett specifikt användningsområde. Det utfördes endast ett test av själva observationen. Detta framför allt för att se till att allt material var korrekt stavat, att tekniken fungerade som det skulle och för att inte missa något i frågeformuläret. Detta visade sig vara givande då det dök upp en hel del problem som sedan kunde korrigeras med innan de riktiga testerna genomfördes.

För att testet skulle vara så likt de tester som genomförs vid diagnostisering av dyslexi behövdes det läggas ner mycket tid på att få både texterna och utformningen av testen så ”korrekt” som möjligt. Talsyntesen som skapades var ej till belåtenhet, då den både inte uttalade visa ord som skriftspråk och att den till exempel uttalade årtal som separata siffror i stället. Det hade eventuellt kunnat justeras genom att skapa ett talmanus inför skapandet av talsyntesen där exempelvis årtalen hade kunnat skrivas ut med bokstäver i stället för siffror.

En nackdel med iPad som framgick vid testerna var att de som var ovana vid användningen av touchskärm hade problem med att ”vända blad”. Det kändes som att tekniken tog för mycket fokus. Att läsa på LCD-skärm inte är optimalt för ändamålet: att läsa under längre tid tröttar ut ögonen, men för dessa korta läsmoment var påverkan för dessa användare förhoppningsvis liten.

Resultat- och analysredovisning Det var totalt 10 personer som har en diagnos i dyslexi som deltog i undersökningen, åtta kvinnor och två män. Sex stycken av de medverkande ansåg sig har en kombinerad dyslexi det vill säga, där de har problem med både att läsa och skriva, medan tre stycken ansåg sig har mest problem med att läsa och endast en med bara att skriva. De som fick sin diagnos i tidig ålder fick hjälp via skolan och tillgång till dator och talböcker. De som fick sin diagnos i vuxen ålder har en tendens att använda flera hjälpmedel och i större utsträckning. De flesta hade tidigare använt sig av någon typ av hjälpmedel, det mest vanliga är talböcker, talsyntes och rättstavningsprogram, se Bilaga 3. Alla medverkande valde att läsa de längre texterna, LS3, som bestod av 826 ord på papper och 511 ord att läsa på plattan.

Medelhastigheten för läsning på papper var 5:54 minuter vilket motsvarar 169 ord/min och medelhastigheten för läsning på platta med talsyntes minskade till 3:37 minuter vilket motsvarar 166 ord/min. Vid läsning på plattan med talsyntes var den mest frekventa hastighet som användes medelhastigheten, hastighet 3. Den motsvarar normalhastigheten vid tal, 150 ord/minut. Det var två stycken som valde den lite långsammare hastigheten, hastighet 2 och två stycken som valde den lite snabbare hastigheten, hastighet 4. Den kvinnliga rösten valdes av 8 stycken medan den manliga valdes av två. Hastigheten i ord/min sjönk med 3 ord och läshastigheten minskade med 1,4 %. Förståelsen av texten på papper var i genomsnitt 65 % och förståelsen av texten på plattan var i genomsnitt 85 %. Förståelsen ökade alltså med 20 % mellan att läsa på papper och platta med talsyntes.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

16

De personer som ansåg sig ha mest problem med läsningen läste i snitt inte långsammare och deras förståelsen var hög från början och förändrades inte mellan läsning på papper och platta. De som läst långsammare på papper än snittet 5:54 minuter, visade att hastigheten ökade markant vid läsning på plattan och halverade lästiden (52 %). De ökade även förståelsen av texten med 19 %.

Det var stor skillnad mellan resultatet av den insamlade informationen och uppfattningarna och upplevelsen av testet. De flesta var positivt inställda till funktionen att kunna läsa och lyssna samtidigt, även de som var ovana användare av talsyntes, dock hade de en tendens att välja en långsammare hastighet på talsyntesen. De personer som kände att dyslexin påverkar det dagliga livet och arbetet mer, hade en större benägenhet att vara positivt inställd till att använda talsyntes på läsplatta.

Upplevelsen av att läsa på platta med talsyntes var mer positiv än vad det experimentella prestationsresultatet visar. Dom flesta kände att detta skulle kunna vara en teknik som skulle kunna hjälpa dom med läsningen. Talsyntesen upplevdes dock som hackig och ibland komisk i jämförelsen med de riktiga talsynteser som finns, men trots detta gav talsyntesen en takt att läsa efter. En positiv kommentar var att talsyntesen inte lämnade någon plats för att gå tillbaka i texten och läsa om, utan att man var tvungen att fortsätta läsa.

En person läste den första texten på pappret väldigt noga och tog god tid på sig eftersom det handlade om läsförståelse. Detta gjorde att han kunde svara rätt på alla frågor och att det blev en markant skillnad i läshastigheten under läsningen på läsplattan, eftersom han läst extra långsamt på papper. Det visar att en instruktion hade behövs om hur texten skulle läsas för att det ska motsvara hur läsningen sker normalt sett.

De personer som ställde upp i studien kom vi kontakt med på olika håll. Vi spred informationen både via familjemedlemmar, skolans informationsblad, Facebook, Twitter och bloggar och framför allt med hjälp av FMLS(se ovan, Metod, s.14-15). Trots omfattningen på informationsspridningen av undersökningen är antalet personer vi kom i kontakt med lågt. Detta kan ha att göra med de snäva och precisa egenskaperna som eftersöktes för de personer som skulle medverka i undersökningen.

Resultatet visar tyvärr inte mer än en markant ökning av läshastigheten och läsförståelsen. Det hade antagligen kunnat bli ett högre resultat om hastigheten på talsyntesen inte hade varit valfri utan hade anpassats efter hastighet under läsning på papper. Detta kom vi på när en person med mycket grav dyslexi valde en talsyntes som var snabbare än vad de övriga personerna valde.

Bemötandet av det vi vill undersöka har varit väldigt positivt. Många deltagare i vår studie har sett detta som ett steg framåt i tekniken och menar att det skulle underlätta för dem att kunna använda sig av ett hjälpmedel som finns tillgängligt överallt och inte bara framför datorn hemma.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

17

SlutsatsResultatet visar en trend på att metoden fungerar. En svag trend då undersökningen endast är utfört på tio personer. Det innebär att resultatet endast visar att undersökningen är rätt utformad men att den måste utföras i en större utsträckning för att den skall kunna representera populationen dyslektiker och säkerställa resultat med statistisk signifikans.

Enligt våra efterforskningar finns det goda möjligheter att både använda metoden att läsa och skriva genom flera enheter, exempelvis via ljudboks-appar eller via dator i kombination med läsplatta eller vanligt pappersbok. I och med att det finns flera alternativ och sätt att använda metoden finns det goda möjligheter att kombinera dessa tekniskt genom modifiering av exempelvis e-boksformatet så att ljudbok kan sammankopplas med e-boken eller att specialanpassade EPUB-böcker skapas. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att läsplattans mjukvara anpassades precis som den DAISY-anpassade MP3-spelare en gång gjorde. Nästa steg i leden borde till exempel kunna vara en DAISY-läsplatta eller DAISY-e-bok.

ReflektionResultatet visar är att tekniken är efterfrågad, även av dom som är ovana användare av talsyntes, kan tänka sig att använda metoden om det finns lättillgängligt i en enhet. Enligt Eriksson Gustavsson (2009) är det vanligt att lässvårigheter kvarstår i vuxen ålder och att individer som inte har förbättrat sin läsförmåga i vuxen ålder har en tendens att använda kompenserande strategier för att komma runt sina problem, särskilt i samband med läskrav i arbetslivet. Detta påvisar att behovet av läshjälpmedel finns och att det bör finns lättillgängligt att använda även i vardagliga situationer.

Ett intresse och ett behov finns att tekniken utvecklas och att själva läsenheten även anpassas efter personer med läsproblem. Metoden som testats, att läsa och lyssna via en enhet, kan ses som en framtida utveckling av talboken.

Hela tiden är det ljudtekniken som har utvecklats medan boken har fortsatt vara just en bok. Det har hela tiden behövts två komponenter, en artefakt som man kan höra boken via och en pappersbok. Nästa förändring av DAISY är att det även finns med text. Det vill säga man samtidigt kan läsa det som sägs. Detta kan idag (2012) dock endast ske via en dator. Men enligt FMLS är det på väg att ske ännu en förändring av DAISY. Att boken och ljudet skall gå samman till en elektronisk bok. Man skall alltså inte behöva vara bunden av att sitta via en dator för att kunna läsa och lyssna. Det är den typen av teknik som har testats med en egen tillverkad prototyp på en iPad i denna uppsats.

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

18

Käll- och litteraturförteckningAcapela Group (2012) InfoVox (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.acapela-group.se> (2012-01-11)

Adlibris (2012) Läsplattor (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.adlibris.com/se/lettoEreaders.aspx> (2012-01-05)

af Trampe, Peter & Andersson, Bodil (2005). Vetenskap, beprövad erfarenhet och humbug. Artikel ur Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, Nr 4.

AppStore (2012) (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.appstore.com> (2012-05-13)

Artefakt (Elektronisk) I:Nationalencyklopedin. Tillgänglig: <http://www.ne.se/kort/artefakt> (2012-05-12)

Bell, J. (2010) Introduktion till forskningsmetodik (Lund, Studentlitteratur)

CNET.com (2012) bild (Elektronisk) Tillgänglig: <http://i.i.com.com/cnwk.1d/i/tim/2011/11/23/IMG_1188_610x458.JPG> (2012-02-08)

Crevator (2011) (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.crevator.se/?visa=produkter_teknik&product=131> (2012-01-05)

DAISY (2012) (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.daisy.org/history> (2012-05-12)

DRM (2007) (Elektronisk) Ladda-ner-musik.net. Tillgänglig: <http://www.ladda-ner-musik.net/drm.php> (2012-01-12)

Dyslexiföreningen (odat.). /Vad är läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://dyslexiforeningen.se > (2011-11-21)

e-bok (2011) (Elektronisk) I:Nationalencyklopedin. Tillgänglig: <http://www.ne.se/lang/e-bok> (2011-09-28)

Elib (2011a) Läsplattor (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.elib.se/ebook_ereaders.asp> (2011-09-27)

Elib (2011b) bild (Elektronisk) Tillgänglig: <http://elib.se/images/plattkollage.jpg> (2011-09-27)

Elib (2011c) Vad är en e-bok? (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.elib.se/ebook_explained.asp> (2011-09-28)

e-ink (2011a) Epaper products / Technology. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.eink.com/technology.html> (2011-12-07)

e-ink (2011b) bild (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.eink.com/technology_pop_ink.html> (2011-12-07)

EPUB (2012) (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.elib.se/ebook_epub.asp> (2012-05-12)

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

19

GPS (2012)) (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.communica.se/kunskapsbank/gps.pdf> (2012-05-12)

Gustafsson, E & Torstensson, M (2011) Ordavkodning och ögonrörelser vid läsning hos universitetsstudenter med dyslexi. Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp; Institutionen för klinisk och experimentell medicin : Linköpings Universitet

Eriksson Gustavsson, A-L, (2009). Dyslexi och vuxna. I: Samuelsson, Stefan (Red.), Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm : Natur & Kultur

FMLS (odat.) Föreningen för Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (Elektronisk) Tillgänglig: < http://www.dyslexi.org> (2011-11-21)

Henriksen, S & Runnman, Å. (2010) Läsplattan som pedagogiskt verktyg för personer med funktionsnedsättning (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-larande/Alternativa-verktyg/Lasplattor/> (2011-11-22)

Hogrefe Psykologiförlaget AB (2011) Hogrefe Psykologiförlag AB (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.hogrefe.se/> (2011-11-21)

Hogrefe Psykologiförlaget AB (2004) LS - reviderad av Maj-Gun Johansson (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.hogrefe.se/Skola/Las--skriv--och-matematikdiagnostik/Screening/LS--Reviderad/> (2011-11-21)

Høien, T & Lundberg, I (1999) Dyslexi - Från teori till praktik. Stockholm : Natur och kultur

iBooks (2012) (Elektronisk) Tillgänglig: <http://itunes.apple.com/se/app/ibooks/id364709193?mt=8> (2012-01-12)

Ingemarsson, A & Mursak, K. (2004) Kurslitteratur som e-bok – en studie vid Uppsala universitet Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2004 Institutionen för ABM Handledare: Marie Lennersand Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 217

Kere, Juha & Finer, David (2008). Dyslexi : stavfel i generna. Stockholm : Karolinska Institutet University Press

LCD (2012) (Elektronisk) I:Nationalencyklopedin. Tillgänglig: <http://www.ne.se/lcd> (2012-01-12)

LED (2012) I:Nationalencyklopedin. LED, Lysdiod, Diod (Elektronisk) Tillgänglig:<http://www.ne.se/lang/led/238954>(2012-05-12)

Lindell, Carl Gustav & Lindell, Sonya (1996). Dyslexi - problem och möjligheter : en handbok om läs- och skrivsvårigheter för föräldrar och personal i skola och förskola. Stockholm : Brevskolan

Läsplatta.com (2011) Böcker etc. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.läsplatta.com> (2011-09-27)

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

20

MacSparky (2011) Svensk talsyntes på Mac (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.macsparky.com/blog/2011/7/22/dear-alex-youre-fired.html> (2011-11-22)

Nacka Kommun (2012) Lustfyllt lärande med iPad i förskolan & skolan (Elektronisk) Tillgänglig: <http://blogg.nacka.se/skolor/ipadsiforskolan/> (2012-01-12)

nBoox (2011) Boox 60 (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.nboox.com/e-readers/boox-60.html> (2012-01-05).

Nisser (2011) inspelad intervju med Gunilla Löfgren Nisser <http://www.dyslexispecialisten.se/> (2011-12-01)

Jonasson (2011) inspelad intervju med Sara Jonasson, sara.jonasson@sh.se (2011-11-22)

PDF (2012 ) I:Nationalencyklopedin. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.ne.se/lang/pdf> (2012-05-12)

Pekdator.net (2010). Vad alla borde veta om iPad. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.pekdator.net/2010/01/index.html> (2012-01-05)

Royal-Line (2012). Nuut - den ergonomiska läsplattan (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.royal-line.se/index.php?option=com_content&view=article&id=83&Itemid=66&lang=sv> (2012-01-04)

SPSM (2011a) Specialpedagogiska skolmyndigheten : Alternativa verktyg (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-larande/Alternativa-verktyg/Lasplattor/> (2011-11-22)

SPSM (2011b) Specialpedagogiska skolmyndigheten : E-böcker (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.spsm.se/Rad-och-stod/Var-kompetens/Pedagogiska-strategier-och-forhallningssatt/IT-och-larande/Alternativa-verktyg/E-bocker-och-lasprogram/> (2011-11-22)

Stadler, E (1994) Dyslexi - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Svenska DAISY-konsortiet (2007) (Elektronisk) Tillgänglig:< http://web.archive.org/web/20071005085053/http://www.daisy.tpb.se/konsortiet/bakgrund.htm> (2012-02-08)

Sodertelje.se (2011) bild (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.sodertalje.se/Se--gora/Luna-kulturhus/Stadsbiblioteket/Funktionshindrade/Daisy-spelare/> (2012-01-31)

Södertörns högskola (2011a). Studieinformation - Stöd till studenter med funktionshinder. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://webappl.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=kk_1307454373332#!/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=studentservice_1303384882105> (2011-11-22).

Södertörns högskola (2011b). Studieinformation - Olika stöd i studierna (Elektronisk)

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

21

Tillgänglig: <http://webappl.web.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=kk_1307454373332> (2011-11-22).

Södertörns högskola (2012). E-bokdesign och produktion (Elektronisk) Tillgänglig: <http://webappl.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_course_page_1089ME> (2012-02-08).

Talbok (Elektronisk) I:Nationalencyklopedin. Tillgänglig: <http://www.ne.se/kort/talbok> (2012-05-12)

Talsyntes (Elektronisk) I:Nationalencyklopedin. Tillgänglig: <http://www.ne.se/kort/talsyntes> (2012-05-12)

Paginas IT-ordbok (2012) Talsyntes (Elektronisk) Tillgänglig: < http://itord.pagina.se/default.asp?val=s%F6k&q=talsyntes> (2012-06-14)

TPB (2011) DAISY text och ljud (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.tpb.se/filer/dokument/pdf/faktadaisytextochljud.pdf> (2012-11-22)

TPB (2012) Talbokens historia (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.tpb.se/om_tpb/historik/talboken/> (2012-02-08)

Visuelltljud.se (2011) Vad är det för skillnad på talbok och ljudbok? (Elektronisk) Tillgänglig: <http://visuelltljud.se/faq/vad-aer-det-foer-skillnad-paa-en-talbok-och-en-ljudbok> (2012-01-11)

Wi-Fi (Elektronisk) I:Nationalencyklopedin. Tillgänglig: <http://www.ne.se/lang/wi-fi> (2012-05-12)

Amna Kodzaga, Josefin Lange! Medieteknik CIMD09, HT11! Institutionen för kommunikation, teknik och designHandledare: Helge Hüttenrauch! Södertörns Högskola

22

Bilaga 1 - Följdfrågor vid observation

Val av röstAlva1 2 3 4 5

Oskar1 2 3 4 5

Val av text LS2 LS3

Tid för läsning på papper: _____________

Tid för läsning på läsplatta:_____________

När fick du diagnosen?

Vilken hjälp fick du? (vart?)

Vilken del har du mest problem med?LässvårigheterSkrivsvårigheterKombinerat

Har dyslexin påverkat dig på något vis? (om ja, hur?)

Har du använt dig av några tekniska hjälpmedel? (om ja, vilka?)(om nej, varför?)

Hur tar du dig igenom en längre text?

Har du använt talsyntes-funktionen någon gång?

Har du använt Daisy-spelare någon gång?

Vad tycker du var största skillnaden mellan att läsa tyst och använda läsplatta med talsyntes?

Är det här en teknik som skulle kunna hjälpa dig?

Är det bra att text- samt hastighetsjusteringar finns?

Skulle du uppskatta om funktionen textmedföljning också fanns?

Hur stor kunskap har du kring smartphones? (skalfråga?) 1-5

Ålder Under 20 20-29 30-39 40-49 50-

Kön Man Kvinna

Sysselsättning Arbetande Student Arbetslös Pensionär Övrigt _____________

Dat

umÅ

lders

gru

pp

Kö

nS

yss

els

ätt

ni

ng

dysl

ekti

ker

mest

pro

ble

m

med

fick

d

iag

no

sC

a

åld

er

vid

d

iag

no

s

LS

2

ell

er

LS

3

läsh

ast

igh

et

på

pap

per

läsh

ast

igh

et

på

läsp

latt

a

vald

ta

lsyn

tes

ord

/m

in

på

pap

per

ord

/m

in

på

läsp

latt

a

ökn

ing

i

ord

/m

in

ökn

ing

i

läsh

ast

igh

et(

%)

Rätt

p

å

pap

pe

r fr

åg

a

1

Rätt

på

pap

per

fråg

a 2

av 3

m

öjl

iga

an

tal

rätt

på

pla

tta

fråg

a 1

an

tal rä

tt p

å

pla

tta f

råg

a

2 a

v 3

m

öjl

iga

förs

tåel

se a

v

text

på

pap

per(

%)

förs

tåels

e a

v t

ext

på

läsp

latt

a(%

)

2011

-12-

1515

-20

årKvi

nna

Stu

dera

nde

JAKom

bo20

0715

LS3

10,4

44,

42Alv

a 2

79,1

211

5,61

36,4

946

,12%

E =

0AB =

1E

= 0

BC =

225

%50

%20

11-1

2-15

50 å

r el

ler

äldr

eKvi

nna

Arb

etar

JAKom

bo19

8932

LS3

6,17

3,23

Alv

a 3

133,

8715

8,20

24,3

318

,17%

C =

1BE

= 1

D =

1BCD

F =

350

%10

0%20

11-1

2-15

50 å

r el

ler

äldr

eKvi

nna

Arb

etar

JAKom

bo20

1150

LS3

5,13

3,32

Alv

a 3

161,

0115

3,92

-7,1

0-4

,41%

– =

0AD

= 1

D =

1BD

E =

225

%50

%20

11-1

2-27

30-3

9 år

Man

Stu

dera

nde

JAKom

bo19

9417

LS3

5,20

3,29

Alv

a 3

158,

8515

5,32

-3,5

3-2

,22%

C =

1EF

= 2

D =

1BCE

= 3

75%

100%

2012

-01-

0730

-39

årM

anArb

etar

JAKom

bo19

9011

LS3

7,06

4,40

Alv

a 2

117,

0011

6,14

-0,8

6-0

,74%

C =

1AEF

= 3

D =

1BCE

= 3

100%

100%

2012

-01-

1220

-29

årKvi

nna

Stu

dera

nde

JALä

s 1a

, sk

riv

2a19

9913

LS3

3,45

3,23

Alv

a 4

239,

4215

8,20

-81,

22-3

3,92

%C =

1AEF

= 3

D =

1BCE

= 3

100%

100%

2012

-01-

1220

-29

årKvi

nna

Stu

dera

nde

JALä

s20

0620

LS3

5,36

3,06

Osk

ar 3

154,

1016

6,99

12,8

98,

36%

C =

1EF

= 2

C =

0BCE

= 3

75%

75%

2012

-01-

1220

-29

årKvi

nna

Stu

dera

nde

JALä

s20

1223

LS3

6,13

3,40

Alv

a 3

134,

7515

0,29

15,5

511

,54%

C =

1ACF

= 2

D =

1BC =

275

%75

%20

12-0

1-12

20-2

9 år

Kvi

nna

Stu

dera

nde

JAKom

bo20

1225

LS3

3,11

2,29

Alv

a 4

265,

5922

3,14

-42,

45-1

5,98

%C =

1CEF

= 2

D =

1BCE

= 3

75%

100%

2012

-01-

2815

-20

årKvi

nna

Stu

dera

nde

JASkr

iv20

0513

LS3

3,39

3,10

Osk

ar 3

243,

6626

6,45

22,7

99,

35%

E =

0EF

= 2

D =

1BCE

= 3

50%

100%

0

5,54

3,37

168,

7416

6,43

-2,3

1-1

,37%

65%

85%

LS2

- te

xt 6

, “d

värg

ar”

inne

hålle

r 25

7 or

dLS

3 -

text

5,

“Egy

pten

s py

ram

ider

”rä

tt s

var:

CAEF

DBCE

LS2

- te

xt 7

, “j

orde

ns a

tmos

fär”

inne

hålle

r 24

0LS

3 -

text

5,

“Egy

pten

s py

ram

ider

” in

nehå

ller

826

ord

LS3

- te

xt 3

, “L

eona

rdo

da V

inci

” in

nehå

ller

511

ord

LS3

- te

xt 3

, “L

eona

rdo

da V

inci

”Fr

åga

1 =

DÖ

knin

g av

för

ståe

lse:

20

,00%

-1,3

7%Fr

åga

2 =

B,

C,

EÖ

knin

g av

läsh

astigh

et:

Bila

ga 2

- D

ata

från

obs

erva

tion

Fråg

a 1

= C

Fråg

a 2

= A

, E,

F

Kvinna, 50 år eller äldre

Kvinna, 50 år eller äldre

Kvinna, under 20

Man, 30-39 år

Man, 30-39 år

Kvinna, 20 - 29 år

Kvinna, 20 - 29 år

Kvinna, 20 - 29 år

Kvinna, 20 - 29 år

Kvinna, under 20

Vilken hjälp fick du? (vart?)

som vuxen, på komvux

AMS rehab, dator med vändbart lock, fickminne

dator speciallärare, övningar, endast i skolan, tillgång till talböcker

skrivknuten begränsad, privatlektioner

har ej fått hjälp än.

ingen hjälp än

fick hjälp med svenskan i skolan och talböcker

speciallärare

Har dyslexin påverkat dig på något vis? (om ja, hur?)

allt tar längre tid

ordförståelsen, omgivningen tror inte på en

i skolan med tillbakadragen

skolarbetet har varit tuffare

tjurskallig, inget förtroende för skolsystemet

det gick sämre i skolan, blev oambitiös, läser mindre

fick ta i hårdare i skolan, känns som allt inte hänger ihop i huvudet

skolan, betyget

sämre på stavning

Har du använt dig av några tekniska hjälpmedel? (om ja, vilka?)(om nej, varför?)

scanning, talsyntes, appar, smartphone

ljudböcker, inläst text

talsyntes, rättstavningsprogram

skrivmaskin, dator

talböcker, talsyntes, stavarex

talsyntes på dator

talsyntes på texter

talboken stavaRex

Hur tar du dig igenom en längre text?

läser igenom, går tillbaka, skummläser inte

delar ut texten i mindre delar, ser det som bilder när det är skönlitterärt

läser och hoppas på det bästa

läser flera gånger, skriver ned det viktigaste

ger upp bara läser igenom

Har du använt talsyntes-funktionen någon gång?

på runt 80% av all text

lite grann Nej på samma sätt som i testet, i talböcker

Nej JA ja ja JA någongång i skolan

Vad tycker du var största skillnaden mellan att läsa tyst och använda läsplatta med talsyntes?

roligare, bättre med hörlurar

enklare att höra samtidigt

jämn takt, behöver inte gå tillbaka

talsyntesen irriterade, tappade flytet

behövde inte läsa om eftersom det går in via flera håll

man var tvungen att följa rösten, ingen möjlighet att gå tillbaka i texten (utom när man pausar

jag läste stötvist på plattan, en mening i taget, kändes som att infon gick in bättre då

hakar inte upp sig, man är tvungen att gå vidare

lättare

Har du använt Daisy-spelare någon gång?

JA bara program i datorn

Nej JA, på iPod Nej NEJ nej nej

Är det här en teknik som skulle kunna hjälpa dig?

JA JA JA NEJ JA, påminner om Amis

Både ja och nej

JA JA JA

Är det bra att text- samt hastighetsjusteringar finns?

JA JA ja JA JA ja

Hur stor kunskap har du kring smartphones? (skalfråga?) 1-5

Har en, 1-5 = 2

Har inte en, 1-5 = 3

Har en, 1-5 = 4

Har en, 1-5=4

Har en, 1-5 = 4

3 5

Skulle du uppskatta om funktionen textmedföljning också fanns?

JA, har aldrig provat

Nej NEJ Nej JA JA ja

läser frågorna högt, diskuterar med sig själv högt

talar fort, har en språkstörning, stammar, reagerade på att texten var lång, minns er vad hons läser ju mer hon läser

läser väldigt långsamt, följer med fingret i texten ibland

finns risk att man tappar koncentrationen

Har dyskalkyli och ADHD också

Bilaga 3 - svar på frågor vid observation