lundagård 2/2015

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 2 2015

i hackerns händerVem läser dina mejl och tar över din webbkamera? Sid 12-15

så här raggar duFunkar det att ragga i kön på Malmborgs? Vi testar. Sid 22-23

tre oklara miljarderForskare kritiserar universitetets redovisningen av donationer. Sd 6-7

vem tittar på dig?Det är problem med fönstertittare och blottare på studentområdena. Konsekvenserna är allvarligare än de flesta tror. Sid 8-9

s.1 Ettan.indd 1 2015-03-02 01:41

ledare

SKAPA AFFÄRS-NYTTA MED ITStudera IT Managementhösten 2015

I en värld med snabb teknikutveckling ökar kraven på förändring och strategiskt agerande. Masterprogrammet IT Management hjälper dig att fylla dessa krav och gör dig konkurrenskraftig på en tuff arbetsmarknad.

Sök senast 15 april www.ait.gu.se/itm

s.2-3 ledare.indd 1 2015-03-02 01:38

Redigering: Gustav Wirtén/Philip Stålhandske lundagård nr 2 2015 3

ledareSPEXA TILL DETI februrari dömdes två studenter vid Thammasat-universitet i Bangkok, till två och ett halvt års fängelse efter att ha medverkat i en satirisk teaterpjäs. Thailand har ett av världens hårdaste majestätslagar och de två studenterna anses genom sin medverkan ha förläm-pat landets kungahus. För de thailändska studenter-nas skull hoppas jag att Lunds spexemsemblar tar sitt ansvar att hänsynslöst driva med både kung och fosterland. Kanske kan allt spelas in och skickas till Thailand? Det, om något, vore spexigt.

annika skogar

EN SNUBBE TILLChefredaktören för Gau-deamus, min motsvarig-het i Stockholm, bad i sin senaste ledare om ursäkt för att de bara hittade tjejer att intervjua till tidningen. I Lundagård däremot är det nu fjärde numret i rad (!) där män spelar huvudrollerna i det stora reportaget. Bättring utlovas till nummer 3.

kenneth carlsson

helgar donationsmålen forskningsmedlen?

För ett år sedan lanse-rade universitetet sin donationskampanj. Med mottot ”För en bättre värld” hoppades dåvarande rektor Per Eriksson bland annat få in mer medel till forsk-ning och stipendier. Inspirationen och idén till kampanjen är hämtad från topprankade amerikanska universitet. De statliga peng-arna räcker inte till för ett stort universitet som vill fort-sätta expandera och siktar på att åter komma med på topp 100-listan i internationella rankingar.

att söka externa forskningsanslag är i sig inget nytt. Doktorander och forskare lägger varje år ner åtskil-liga arbetsveckor på att få finansiering till sina projekt. Ett hårt och otacksamt jobb som inte sällan resulterar i ett avslag, eller mindre tilldelning än vad som tänkts.

Nu har det seglat upp en konflikt mellan forskare och Donatorrelationer på universitetet. På sidorna 6-7 kan du läsa reporter Virve Ivarssons granskning av hur dona-tionskampanjen får fram sitt resultat. Donatorrelationer har trampat flera forskare på tårna när de räknar in forsk-ningsanslagen som en del av sitt egna resultat. Logiken är enkel. Ju större donationer som universitetet får, desto fler aktörer blir intresserade av att visa goodwill och bidra.

Samtidigt lägger forskare ned flera veckor av heltids-arbete på att söka anslag och upplever att de inte får stöd av universitetet i det arbetet. Dessutom har flera organisationer som gett forskningsbidrag blivit förvå-nade över att deras öronmärkta pengar redovisats som en donation.

för dig som student är donationerna i grunden något bra. Mer pengar till universitetet kan på sikt leda till att du eller framtida studenter får bättre laborations-salar, mer utbildade föreläsare och fler stipendier att söka. Utbildning kostar, och med tanke på att till exem-pel den statliga studentpengen inte höjts sedan 1994 är det bra att universitetet försöker få privata aktörer och näringslivet att bidra till akademien.

universitetet och dess ledning bör ta sig en funde-rare på hur de enskilda anställdas insatser värderas. Att ta öronmärkta forskningsmedel och redovisa det som en del av donationskampanjen skadar relationerna till donatorerna och forskarna. Det krävs mer öppenhet för att visa hur donationerna kommer universitetet till gagn, och vem som faktiskt skänkt pengarna. Att dess-utom bygga en infrastruktur för att underlätta forskarnas ansökningsprocesser för forskningsmedel skulle ge vinster både internt och externt.

carl-johan kullvingwebbredaktör

lundagård nr 2 2015

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Fler donationer till universitetet är i grunden en god tanke som gynnar studenterna. Men vem gynnas av att även forskningsanslag ska räknas som donationer?

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 38 400 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson [email protected]

Redaktör Annika Skogar [email protected] Webbredaktör Carl-Johan Kullving [email protected] Jonas Jacobson, Virve Ivarsson, Karin Furenhed, Philip Stålhandske, Karolina

Jakstrand, Linus Gisborn, Filip Rydén.Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Cecilia Hansson, Q, Paula Dubbink, Axel Vikström, Beri Zangana, Lukas J. Herbers, Andrea Ax Karlsén, Simon Cesarini, Saga Sandin, Jessica Gustafsson, Dimitris Kalandranis, Casper Danielsson, Linnea Berglund, Pontus Bark, Anna Åkesson, Emma Andersson, Christina Zhou, Camilla Göth, Daniel Kodipelli, Gustav Wirtén, Viktor Dragnell-Ek, Thobias Bergström, Hedvig Wrede, Jakob Ehde, Josefin Wennang, Sofia Esfandi, Anna Folkesson, Sara Ottosson, Tim Jedeur-Palmgren, Malin Johannessson, Maximilian Aleman-Tennell, Jens Hunt. Omslag Lukas J HerbersKattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsav-gift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 2 mars 2015.Deadline nr 3/2015 2 mars. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 400.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post [email protected] Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

"Mikael kommer alltid när man behöver. Med honom kan man inte vara annat än jättenöjd."Lunds populäraste bovärd. Porträttet – sid 16-17

"Ju roligare desto bättre."

Hur får man med en sång i någon

av studentlivets sångböcker?Frågan – sid 10

"Man vet, innerst inne, att det inte går att vara allt för varandra. Ändå envisas vi med att försöka."

Philip Stålhandske letar efter nya relationsformer.

Kultur – sid 24-25

Bio & bubbelOm biografen Spegelns nya restaurantkoncept. Nöje – sid 26-27

Välkommen till framtidenProfessor Olaf Diegel forskar om möjligheterna med 3D-skrivare. Och skriver ut sina egna instrument. Forskning – sid 18-19

s.2-3 ledare.indd 2 2015-03-02 01:39

4 lundagård nr 2 2015

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣fo

to: lukas j. herbers

februari i korthet

15-02-06EN PERSON OMKOMMEN I ÖVERSVÄMNINGEN Centrala Lund översvämmades på grund av en läckande fjärrvärme- ledning. En person avled i en bussolycka i samband med översvämningen.

Redigering: Carl-Johan Kullving/Gustav Wirtén

15-02-06

"DET HÄR KAN INTE HÄNDA IGEN"Framöver kommer Lundaekonomernas novisch-vecka att vara helt alkoholfri under dagtid. Det är resultatet av en diskussion mellan Ekonomihög-skolans ledning och studentkåren, efter att kommunens tillståndsenhet uppmärksammat vårens nollning.

nyheter från www.lundagard.se

15-01-28

NU ÄR REKTORN INSTALLERADFöre detta rektor Per Eriksson överlämnade rektorskedjan till sin efterträdare Torbjörn von Schantz under en ceremoni i Universitetshuset.

foto

: jonas jaco

bson

285 ... kronor går du minus varje månad, enligt Sveriges förenade studentkårers beräknade studentbudget. SFS kräver en högre bidragsdel av studiemedlet.

…av 9 studentkå-rer har inte utsett någon representant till val-

beredningen för valet av nya presidialer till Lunds universitets student-kårer, Lus. – Det finns de som vill engagera sig, och de som inte vill engagera sig, säger valberedningens ordförande Nikolas Pieta Theofanous.

5

15-02-19

"Det känns som ett bra tillfälle att hooka lite jobb."– Mustafa Lazem studerar systemvetenskap och besökte EEE-dagarna, arbetsmarknadsmässan som arrangeras av Lundaekonomerna. 70 företag och 3000 studenter minglade i dagarna två.

foto

: jessica gustafsson

AF BOSTÄDER UTREDER HYRESGÄSTERNAS MEDIEVANORI somras drog AF Bostäder tillbaka de flesta TV-kanalerna från sina hyresgäster. Bakgrunden var att de ansåg att studenterna slutat titta på tablå-TV. Men först nu görs en större undersökning av hyres-gästernas medievanor. Meningen med den är att se vilket medieutbud studenterna vill ha.

15-02-18

15-02-04

15-02-17

RÄTTELSE I Lundagård nr 1/15 skrev vi att doktorander på LTH nu kommer få 1000 kronor i ersättning för sina förtroendeuppdrag. Det är fel. I stället kommer institutionerna tilldelas ett schablonbelopp om 1000 kronor per aktiv doktorand för att täcka de som innehar förtroendeuppdrag

s.4-5 webb.indd 1 2015-03-02 01:21

lundagård nr 2 2015 5

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: lukas j. herbers

news from www.lundagard.net

Like Lundagard.net

on Facebook for more news in

English

open letter to all swedish guys Columnist Paula Dubbink addresses the male student community. Who wants to feign a relationship with her?

Hej du! Is your name Bosse, Emil, or Carl? Are you taller than 1.80, blonde and in the age of 25-35? Do you start your day with a sillmacka?

then you’re the one I need. And no, this is not a desperate call for a boyfriend – my life as single is fine. I need you as an excuse. If we can act as if we’re a couple, it would make life easier. Let me explain.

I am halfway on my third year here in Lund and the Swedes have started noticing that I have been around for quite a while. They ask me dif-ficult questions: “How much longer are you going to stay here?” being the nastiest one.

because i don’t know yet. Right now I don’t feel like going back to the Netherlands. But when I answer that I might be around after having finis-hed my MA, the Swedes look puzzled. Apparently it’s strange for them to imagine that someone would voluntarily want to live in a country with free education and a lot of fika. At the same time my international friends who are in love with a Swede never get this question. Love allows you to act strangely, seems to be the line of thought.

and even my fellow immigrants think the same. When I last semester applied for a job at a Dutch company in Malmö, the interview went fine. But I didn’t get the position, mainly because they weren’t certain if I really would stay for a longer period of time. Apparently I hadn’t clearly enough explained that the point of finding a job would make me stay here. However, all three employees were married to Swedes. What would have hap-pened if I had mentioned my love for you, a sweet Skåning? Surely my job chances would have in-creased substantially.

When a friend recently joked: “You should get married to a Swede”, I knew it was time to act.

so, kalle or whatever your name is – bonus points if it is one of an Astrid Lindgren character – shall we give it a try? Let’s not get married directly, but a faked lat-relationship would be a good starting point in my eyes. You don’t have to do more than show up every now and then at my social events and say romantic stuff to me. You can leave after an hour for your innebandy training. In exchange I could provide you with insane amounts of tu-lips and Gouda cheese and a monthly dose of hash.

Deal?

paula dubbinkcolumnist

at lundagard.net

15-02-24A PILLOW FIGHT AGAINST MISERYLund’s Erasmus Student Network (ESN) organised a “Flash-mob Pillow Fight for Charity” at Stortorget. This time the event was attached to charity. 1200 SEK were harvested for the NGO ShelterBox.

15-02-09

"Den här frågan har legat ”gömd” i en utredning i fem år."– Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll besökte Lund och konsta-terade att den parlamenta-riska socialförsäk-ringsutredningen borde varit färdig för länge sen. Men besked om när studen-terna får en vettig sjukförsäkring kunde hon inte ge.

15-01-28

NU ÄR REKTORN INSTALLERADFöre detta rektor Per Eriksson överlämnade rektorskedjan till sin efterträdare Torbjörn von Schantz under en ceremoni i Universitetshuset.

foto

: jonas jaco

bson

22

15-02-13

KOMMUNEN POSITIV TILL BYGGPLANER PÅ LUNDS NATIONDet blev tummen upp för Lunds nations byggplaner när nybygget diskuterades i byggnadsnämnden. Bland annat vill nationen bygga ett nytt bostadshus på nationens innergård. – Det tidigaste en spade kommer sättas i marken är 2018, säger Paul Pierce, vd för Lunds nations studentbostadshus.

STUDENTGÅRD: ROCIODon't miss Lundagård's photo-grapher Dimitris Kalandranis photo project Studentgård at lundagard.net. Here is Rocio, master student in Conservation Biology, from Spain.

15-02-09

"Swedes have some difficulties under-standing what ‘cheap’ second hand prices means." – Farooq Azee, former student at Lund University, will create an app where people in Lund can sell and buy stuff.

foto

: christina zhou

foto

: dimitris kalandranis

15-02-19

CSN ÄNDRAR STUDIEBELOPP FÖR UTLANDSSTUDIERDen 1 juli 2015 ändrar Centrala Studiestöds-nämnden sina regler angående studiestöd för utlandsstudier. Svenska studen-ter som studerar utomlands kommer få lika mycket studiemedel som studenter i Sverige. I dag får studerande olika studiestöd beroende på vart studierna är förlagda.

15-02-13... miljoner kronor mindre fick universitetet med Alliansens budget. En större andel av de kvalitetspengar som delats ut kommer nu också att tillfalla universitetet gemensamt, i stället för till enskilda fakulteter.

RÄTTELSE I Lundagård nr 1/15 skrev vi att doktorander på LTH nu kommer få 1000 kronor i ersättning för sina förtroendeuppdrag. Det är fel. I stället kommer institutionerna tilldelas ett schablonbelopp om 1000 kronor per aktiv doktorand för att täcka de som innehar förtroendeuppdrag

foto: lukas norrsell

s.4-5 webb.indd 2 2015-03-02 01:24

nyheter

Redigering: Filip Ryden 6 lundagård nr 2 2015

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Lunds universitetet satsar miljoner på att locka privata finansiärer till universitetet. Men hur stora summor detta arbete drar in är svårt att veta. Som resultat av arbe-tet redovisas nämligen både donationer och de bidrag som forskare drar in oberoende av satsningen.

Inför Lunds universitets 350-års-dag satsas det rejält. Avdelningen Donatorrelationer får för när-varande cirka 8 miljoner kronor i statsanslag per år för att till-sammans med kampanjstyrelsen locka privata finansiärer till uni-versitet.

På fyra år ska tre miljarder kronor samlas in i donations-kampanjen ”Lunds universitet – för en bättre värld”. Men hur mycket av de inkomna med-len som verkligen är donationer säger inte Lunds universitet.

Privata forskningsbidrag ingårNågra månaders heltidsarbete.

Så mycket tid räknar Anna Blom, professor i medicinsk protein-kemi, med att hon lägger ner på att ansöka om forskningsbidrag varje år.

Pengarna söker hon i konkur-rens med andra forskare genom ansökningar där det ställs höga krav på vetenskaplig kvalité, genomförbarhet och meriter hos den sökande. Under 2014 tilldela-des hon bland annat 29 miljoner kronor av Knut och Alice Wallen-bergs stiftelse.

Till sin förvåning upptäckte hon att de pengarna också redo-visats av Donatorrelationer som inkomna i deras donationskam-panj. Detta trots att Anna Blom aldrig haft något med kampanjen att göra.

– Jag tycker inte att det är helt rätt. De här pengarna är ju forsk-ningsbidrag till mina individuella projekt som skulle ha kommit in även om kampanjen inte funnits. Det är ingen som har jobbat med donationskampanjen som har varit med om att skaffa de här medlen, säger hon.

Flera forskare upprördaÄven om det egentligen inte ska-dar henne att medlen redovisas på det här sättet, gör det henne upprörd att de kanske används så att kampanjen ser ut att ha dra-git in mer än vad den gör. Flera av hennes forskarkollegor känner samma sak.

- Jag tycker att om de nu får stora belopp för att driva den här kampanjen så bör de kunna visa på ett tydligt sätt att de har samlat in egna pengar, och inte säga att medel som skulle ha kommit in ändå är ett resul-tat av kampanjen, säger Anna Blom.

Vill vara inkluderandeUlrika Nilsson är avdelnings-ansvarig på Donatorrelationer och medlem i kampanjstyrelsen. Hon bekräftar att en stor del av de medel som samlats in genom do-nationskampanjen kommer från enskilda forskares ansökningar.

- Så är det absolut, det rör sig om en majoritet av medlen, säger hon.

Enligt Ulrika Nilsson valde styrelsen att räkna med alla pri-vata medel i kampanjen därför att det uppfattades som inklu-derande gentemot finansiärer och visar på hela universitets gemensamma arbete. Dessutom ville de uppmärksamma den privata sektorns roll som finan-siär. Däremot menar hon att det är svårt att säga vilka pengar som inkommit till kampanjen på grund av Donatorrelationers arbete och inte.

– Det går inte att säga antingen eller, vi kan vara delaktiga även i en enskild ansökan, säger Ulrika Nilsson.

Forskare kritiska till kampanjredovisning"De här pengarna är ju forskningsbidrag till mina individuella projekt."

Professor Anna Blom tycker att det är fel att hennes forskningsbidrag redovisas som resultat av en kampanj hon inte varit delaktig i. Donatorrelationer har bidragit till att få in minst 337 miljoner, menar avdelningschef Ulrika Nilsson.

s.6-7 nyhet donationer.indd 1 2015-03-02 01:02

nyheter



Av de 1,15 miljarder som hon menar att kampanjen dragit in hittills uppskattar hon dock att Donatorrelationer varit delaktiga i att dra in minst 337 miljoner. En uppskattning som hon gjort genom att gå igenom varje post.

Eget resultat irrelevantEnligt Donatorrelationers för-teckning har 775 miljoner hittills rapporterats in från donations-kampanjen. Hur stor andel som kommit in på grund av Donator-relationers arbete går dock inte att se för en utomstående. Detta eftersom inkomna medel bara redovisas med summa och giva-rens namn.

Ulrika Nilsson tycker inte att det är något konstigt med att Donatorrelationer saknar ett rapporteringssystem där man kan se hur mycket pengar deras verksamhet dragit in på egen hand.

- Det är irrelevant eftersom vi har en funktion för hela univer-sitet. Sedan har vi inte fått i upp-

drag att arbeta så heller, säger Ulrika Nilsson.

I efterhand tillägger hon dock via mejl:

- Jag önskar att våra rappor-teringar var mer utvecklade och att vi kunde redovisa tydligare. Vi arbetar på att utveckla dem för en mer detaljerad redovisning.

Internationell förebildNär kampanjen lanserades var Per Eriksson rektor för Lunds universitet. Han ser inga problem med att forskningsbidrag från privata stiftelser och regelrätta donationer redovisas tillsam-mans.

- Nej, jag fick en föredrag-ning om att det var en domi-nerande praxis att göra såhär

Forskare kritiska till kampanjredovisning

fakta: donationskampanjenNamn "Lunds universitet – för en bättre värld”.År 2014-2018 (offentlig fas).Drivs av Avdelningen Donatorrelationer och kampanjstyrelsen vid Lunds universitet. Syfte Öka antalet donatorer till universitetet, synliggöra privata sektorn som finansiär.Mål Samla in 3 miljarder kronor till 2018. Räknas Samtliga donationer/bidrag från företag, privata stiftelser, organisationer och enskilda personerDokumenterat resultat 775 785 000 kronor (13 januari 2015). Hur mycket av detta som är inbringat av Donatorrelationer Oklart.

"Det är irrelevant eftersom vi har en funktion för hela universitetet."

internationellt och nationellt. Vi hade en diskussion om detta och bestämde oss för att följa förslaget.

Att kampanjstyrelsen skulle ha valt den här redovisningsformen för att den gör att det ser ut som att kampanjen drar in mer peng-ar än vad den gjort om de bara redovisat enbart donationer, är något Per Eriksson motsätter sig.

- Det intressanta är ju främst hur man ser att det utvecklar och växer mellan åren. Vi valde en redovisning som synliggör att vi årligen drar in rätt mycket peng-ar från privata källor, även innan kampanjen startades, och hoppas att medlen ska öka som följd av satningen.

Statsanslagen till Donator-relationer tycker Per Eriksson lät rimliga.

- Jag tror att man för att få hundra pocent måste satsa 8-12 procent, säger han.

Vill man som utomstående se resultat av kampanjen menar Per Eriksson att man måste vänta till 2018 då kampanjen avslutas.

– Att försöka bedöma hur kam-panjen har gått innan dess tycker jag inte är seriöst. Det är fråga om ett så långsiktigt arbete, säger han.

Bättre kommunikationNuvarande rektor Torbjörn von Schantz tror att det sätt som resultatet av donationskampan-jen nu redovisas på kan skapa problem internt. Däremot känner han sig inte insatt nog för att säga om universitetet skulle kunna ha en förteckning över regelrätta donationer i stället.

– Jag tror att det viktigaste nu är att kommunicera tydligt att det här görs för att uppmärksam-ma den privata sektorns roll som finansiär men också se till att inblandade forskare får det erkännande de förtjänar för sitt arbete, säger han.

text virve ivarssonresearch virve ivarsson &

viktor drangnell-ek foto dimitris kalandranis

vad är grejen?Inför universitetets 350-årsdag driver avdelningen Donatorrelationer och kampanjstyrelsen vid Lunds universitet en kampanj för att få privata finansiärer att donera pengar. För detta får donatorrelationer 8 miljoner kronor i årliga statsanslag. Målet med kampanjen är att dra in 3 miljarder kronor till univer-sitetet. Som resultat av kampanjen räknas dock även de medel som inte kommit in på grund av Donator-relationer, bland annat privata forskningbidrag.

Professor Anna Blom tycker att det är fel att hennes forskningsbidrag redovisas som resultat av en kampanj hon inte varit delaktig i. Donatorrelationer har bidragit till att få in minst 337 miljoner, menar avdelningschef Ulrika Nilsson.

s.6-7 nyhet donationer.indd 2 2015-03-02 01:02

fokus: blottning och fönsterkikning

Redigering: Gustav Wirtén 8 lundagård nr 2 2015

En kväll i oktober stöter en student på en blottare vid Vildanden. Det är inte första gången blottare smyger omkring vid Lunds student-områden, och anmälningarna ökar.

Vid elvatiden en vanlig tisdags-kväll i oktober hoppar Emelie Ekström av bussen vid Vildanden där hon bor. Den elljusbelysta cykelbanan på vägen hem är en upplyst korridor i mörkret. När hon närmar sig sitt hus ser hon en man i 25-årsåldern som går längs vägen med ett par nerdragna trä-ningsbyxor.

- När jag kom närmare såg jag att han gick där och runkade. Han sökte ögonkontakt med mig, men jag vek ner blicken. När jag gick förbi honom följde han efter mig fem, sex meter. Sedan försvann han in bland husen, säger hon.

Emelie Ekström blickar ut över cykelbanan där incidenten sked-de för ett par månader sedan. Hon blev inte rädd, men beskriver händelsen som mycket märklig och valde att polisanmäla den.

Anmälningarna fördubbladeHon är inte ensam om att bli ut-satt. Antalet anmälda fall av blottning har fördubblats i Lund det senaste året, enligt prelimi-när statistik från Brottsförebyg-gande rådet. Förra året anmäl-des 20 fall av blottning i Lund, och de senaste fyra åren har en dryg femtedel av anmälningarna skett i eller omkring studentom-råden som Vildanden och Käm-närsrätten.

Så sent som den 28 januari i år anmälde en 55-årig kvinna en blottare på Vildanden. Även om blottning står för en liten del av den totala brottsligheten i kom-munen är det, räknat i antalet fall per 100 000 invånare, vanligare i Lund än i någon annan större tätort i Skåne.

Blottade sig för hästarFlera uppmärksammande blott-ningsfall har tidigare utspe-lat sig i Lund. Våren 2013 sågs en blottare flera gånger smyga omkring mellan hästhagarna på Getingevägen. Enligt poli-sen verkade han dock snarare rikta sig mot hästarna än andra människor.

Ett år tidigare härjade den så kallade ”kalsongmannen” i om-rådet runt Linero och Östra torn, där han endast iförd kalsonger försökte locka till sig en sjuårig flicka på en skolgård. Mannen kopplades ihop med ett tidigare överfall på tre minderåriga flickor och en 26-årig kvinna. Flera po-lispatruller kallades till platsen utan att lyckas gripa honom.

Stirrade in i lägenhetenEtt annat problem som förekom-mer på Lunds studentområden är fönsterkikning. Det kategori-seras under det bredare begrep-pet ”ofredande” i polisens statis-tik och går därför inte att urskilja på samma sätt som blottning, även om antalet anmälda fall av ofredande ökade i Lund förra året. I området kring Kämnärsrätten berättar flera

- Jag var tvungen att ha per-siennerna nere nästan hela tiden efter det. Det kändes som att nå-gon trängde in i min personliga sfär. Man känner ju när någon iakttar en.

text gustav wirténfoto lukas j. herbers

"Han sökte ögon-kontakt med mig, men jag vek ner blicken."

anmälda blottningar per 100 000 invånare i skåne 20141. Lund - 172. Landskrona – 163. Malmö – 134. Helsingborg – 135. Eslöv – 96. Hässleholm – 87. Ystad – 78. Kristianstad – 79. Trelleborg – 510. Ängelholm – 3

Fler anmäler blottningsom Lundagård talat med att de iakttagit personer som stirrat in i studenters lägenheter och kor-ridorsrum.

En av de drabbade är Sara Vallentin. En kväll i slutet av sommaren hade hon fönstret öppet och upptäckte plötsligt att en man stod och tittade in i lägenheten. Hon tyckte att det var obehagligt, men gjorde ingen polisanmälan. I stället satte hon upp insynsskydd på fönster- rutorna. När hon en kväll senare under hösten upptäckte två ögon

som spejade in genom en glipa i insynsskyddet blev hon riktigt rädd.

- Det var väl-digt läskigt. Jag och en korridor-kompis sprang

ut och försökte få tag på honom, men när vi kom ut såg vi bara en taxibil sladda iväg. Det var nog han, säger Sara Vallentin.

Emelie Ekström mötte en blottare i 25-årsåldern nära sitt hem på Vildanden.


s.8-9 nyhet blottare.indd 1 2015-03-02 00:25

fokus: blottning och fönsterkikning


Brottsofferjouren anser att blottning är ett allvarligare brott än många tror. Samtidigt säger polisen att det är svårt att hitta och sätta dit förövarna.

Brottsofferjouren i Lund erbjuder stöd och hjälp till personer som utsatts för blottning. De har känt av att fallen har ökat det senaste året.

- Särskilt under sommaren fick vi in väldigt många fall, säger Sengül Köse på Brottsofferjouren, och fortsätter:

- Många som utsätts för den här typen av brott upplever att det är riktat mot dem personligen.

Det är framför allt det vi försöker arbeta med, att hjälpa brotts- offren att förstå att det är slum-pen som avgör vem som drabbas.

Varför antalet anmälda fall ökade under förra året är svårt att förklara. Kommissarie Thomas Lundqvist från polisen i Lund tror att det kan vara tillfälligheter som ligger bakom ökningen.

- Jag tror att det är enskilda förövare som går runt och gör det. Om en eller två av någon anledning flyttar in till staden kan antalet fall öka, säger han.

De som drab-bas av blottning är nästan ute-slutande kvin-nor. Men i övrigt verkar det vara otur som avgör vem som utsätts.

- Det är svårt att se några andra mönster. Blottarna ver-kar röra sig på trottoarer och cykelbanor och visa upp sig för de kvinnor som passerar, säger Thomas Lundqvist.

Rädda för våldtäktsförsökBrottsofferjouren upplever att blottning ibland beskrivs som ett trivialt, nästan komiskt, brott.

Men att utsättas kan vara mycket skrämmande.

- Det skapar en enorm rädsla och otrygghet. Personer som utsätts för blottning är ofta oroade över vad den här perso-nen egentligen vill, om de kom-mer utsättas för våldtäktsförsök nästa gång. De börjar röra sig på ett helt annat sätt i staden, säger Sengül Köse.

Thomas Lundqvist säger att det är väldigt svårt att gripa blottarna och ställa dem inför rätta.

- Oftast har vi bara signa-lement från de som har utsatts att gå på. I regel viker de drab-bade undan med

blicken när de möter förövarna, så signalementen blir svaga. Vi kan inte göra något om vi inte tar dem på bar gärning.

Stort mörkertalTill skillnad från blottning befin-ner sig fönsterkikning i en juri-disk gråzon. Vad brottet klassas som, eller om det ens är olagligt, beror på vad fönsterspejaren har för motiv med sitt tittande.

- Det är inte olagligt att råka se

in i någon annans lägenhet. Om någon däremot står och stirrar in eller på annat sätt beter sig hänsynslöst kan man tala om att det är ofredande, säger Thomas Lundqvist.

Denna oklarhet kan leda till att mörkertalen i de här fallen är mycket stort, tror Sengül Köse.

- Med tanke på att det är svårt att avgöra vad det är för brott är det nog många som väljer att inte anmäla. Att det är så svårt att sätta dit förövarna bidrar förmodligen också till mörker- talet. Idén med att anmäla är ju att någon ska åka fast, säger hon.

Även vad gäller blottning är mörkertalet stort, trots att antalet anmälningar ökar. Det tror både polisen och Brotts- offerjouren.

- De flesta som utsätts för det här kommer inte till oss, det tror jag inte, säger Thomas Lundqvist.

- Konstigt nog är den här ty-pen av brott skambelagda, många utsatta vill inte gå igenom en rät-tegång. Dessutom är många osäkra på om det de utsatts för egentligen är ett brott. Det är det, och det ska polisanmälas, säger Sengül Köse.

text gustav wirténfoto lukas j. herbers

"Det skapar en enorm rädsla"

"Det är enskilda förövare som går runt och gör det."

blottning ▶ Många grova sexualbrotts-

lingar har börjat sin kriminella bana med att blotta sig, enligt Henrik Belfrage, professor i kriminologi.

▶ 2014 ökade antalet anmälda blottningar från 10 till 20 i Lund.

▶ 2011 kämpade polisen i Lund mot en "blottarvåg" när elva fall anmäldes på två månder.

Fönsterkikning är ett problem som sällan syns i statistiken. Mörkertalet är stort, tror Brottsofferjouren i Lund. Obs: Bilden är arrangerad.


s.8-9 nyhet blottare.indd 2 2015-03-02 00:25

aktuellplock

Redigering: Filip Rydén10 lundagård nr 2 2015

Här är en sångboksgenomsjungning på Blekingska nationen - men hur kom sångerna in till att börja med?

i korthet

Hur får du in en sång i en sångbok?

"De hade svultit ihjäl före senaste tentan i feministisk mikrobiologi – om inte deras Spider Man-krafter varnat dem?"

Lunds nations hyresgäster. I en månad saknade två av Lunds nations hus varmvatten och tillräcklig värme. Flera boende vill ha kompensation men hyresvärden tycker att de får skylla sig själva. Orsaken: det var några hyres-gäster som under en fest hade stängt av varmvattnet i huset. Kalldusch.

bra månad

Studentlivets serveringar. 2014 halverade tillståndsenheten sina anmärk-ningar på nationernas alkoholservering, jämfört med de nio senaste åren. Trots flera stora event har endast 15 anmärk-ningar gjorts under året.

Det våras för sittningar, baler och allsång när terminen kommit igång ordentligt. Men hur går det egentligen till när sångerna väljs ut?

Sångerna som sjungs vid sittningar är van-ligtvis hämtade från kårernas eller natio-nernas sångböcker, och just nu är det många nationer som har sångboksgenomsjungning. Jens Bodelsson är sångförman på Kristian-stads nation och tycker att en bra sångbok ska kännas mångsidig och aktuell.

– På en genomsjungning går vi igenom många olika typer av sånger, även många äldre eller klassiska låtar för att bredda repertoaren. Hos oss brukar sångböckernas innehåll bestämmas av en kommitté som går igenom och planerar materialet, säger han.

Ska vara fyndigtCarl Lundgren var med och tog fram Lunda-karnevalens sångbok förra året. De tar fram en ny sångbok för varje karneval, och karne-valskommittén höll därför en tävling där vem som helst kunde skicka in bidrag och få äran att se sin sång i 2014 års sångbok.

– När vi fick in alla tävlingsbidrag sjöng vi igenom dem och valde ut de som kändes bäst.

Hade ni några kriterier?– Ju roligare desto bättre, men de allra

bästa har någon twist i slutet och gärna en bekant melodi som de allra flesta känner igen.

Bara att skicka inVissa gamla visor i studentlivet har fått kritik för att vara både sexistiska och rasis-tiska. Jens Bodelsson har inte hört om några sådana klagomål på Kristianstads nation, men om det skulle komma blir det åtgärder.

– Vi skulle självklart ta upp det. Eftersom tanken bakom sångerna är att ska skapa bra stämning är det viktigt att alla känner sig bekväma.

Man måste inte vara Bob Dylan för att få in en sång i en sångbok - ett första steg är att exempelvis kontakta sin nation.

– Har man en låt som man vill ha med är det bara att höra av sig till oss. Vi tar gärna emot bidrag, säger Jens Bodelsson.

text sofia esfandifoto thobias bergström

Erik Helmerson, ledarskribent på Dagens Nyheter (6/2), ondgör sig i en krönika över Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Angelica Kauntz (Fi) efter hennes krönika "Vi borde få lön för att studera". Helmerssons raljanta och gnälliga ton kan dock göra det svårt att ta hans bekymmer med gnälliga studenter på allvar.

dålig månad

…sommarkurser på distans är nu öppna för anmä-

lan. Varför inte förgylla tillvaron med kursen "Utomhuspedagogik - Sommar" på 7,5 högskolepoäng?

137

frågan?

citatet"

62... studenter stängdes av under 2014

på grund av fusk. Det är den högsta siffran sedan mätningarna började på 90-talet. Men ökningen beror förmod-ligen på att metoderna för att upptäcka fusk blivit bättre, enligt Hanna Stam på universitetets juridiska avdelning.

foto

: henrik mo

ntgom

ery

s.10-11 plock och aktuell.indd 1 2015-03-02 00:12

aktuellplock

Redigering: Karolina Jakstrand lundagård nr 2 2015 11

Nu ska universitetets lärare utbilda sig i Wikipedia- användning. Lotta Åbjörns-son, pedagogisk utvecklare på Lunds universitet, hoppas att det digitala uppslags-verket kan användas för att göra studenternas hemupp-gifter roligare.

Under våren ansvarar du för workshops i Wikipedia för in-tresserade universitetslärare. Vad är en Wikipedia-workshop?

– Det innebär att det kommer hit folk från Wikimedia, Wikipe-dias moderorganisation, och hål-ler en workshop i hur man som lärare kan använda sig av Wiki-pedia i undervisningen, till ex-empel för examinationsuppgifter eller arbetsuppgifter. I stället för att lämna in ett paper så kan stu-denten skriva uppgiften på Wiki-pedia och har då möjlighet att bli läst av många fler. Det blir mer meningsfulla uppgifter för stu-denterna att göra.

Vad kommer de som går work-shopen att lära sig?

– Den pedagogiska delen av den är att lärarna får idéer och tankar om hur man kan använda Wikipedia i sin undervisning. Vårt jobb med pedagogisk utveckling går ut på att göra utbildningen på Lunds universitet bra och se till att den blir värdefull. Lärarna ska få verktyg för att hitta på bra uppgifter till studenterna.

Men om en student laddar upp ett arbete på Wikipedia, hur ser ni på att vem som helst sen kan gå in och ändra det?

– Hur det ska hanteras är något vi får se hur vi ska gå till väga med.

Det går ju att jobba med texterna i ett slutet kursrum och så små-ningom lägga ut dem. Men sen är det ju också så att om du skriver en text på Wikipedia så dröjer det bara några minuter innan någon har tittat på texten och givit åter-koppling på det du skrivit.

Wikipedia ses av många som opålitligt och förbjudet att referera till – vad är Wikipedias status enligt dig?

– Wikipedias status är ju pre-cis så, många betraktar det som opålitligt. Men det bygger på en idé som kallas för crowdsourcing, att dela med sig av sin kunskap. Wikipedia har stora krav på att ha med källor och referenser om en text ska publiceras där. Att jobba med Wikipedia är ju att lära sig att vara källkritisk. Ju fler välutbil-dade som är aktiva där desto större är sannolikheten att det blir bra material. Jag älskar Wikipedia och tycker att idén är underbar! Men man måste vara kritisk också.

Varför är det viktigt att bidra till att få Wikipedia att växa?

– För forskare är det viktigt att få ut sin forskning och då är ju Wikipedia ett bra ställe att synas på. Forskning går ut på att man ska åstadkomma saker som kommer till nytta för människor. Och på Wikipedia når man väldigt brett.

Har universitetet ett ansvar för att sprida kunskap ut i sam-hället?

– Universitetet bedriver fors-karutbildning på uppdrag från staten. Där ingår att vi också ska vidarebefordra de kunskaperna till folk utanför universitetet.

Wikipedia finansieras genom donationer från privatpersoner. Skulle det kunna vara aktu-ellt för universitetet att donera pengar för att säkra dess obero-ende?

– De har ju valt att finansiera sin verksamhet på det sättet just

Skriv tentan på Wikipedia

Vem Lotta Åbjörnsson.Gör Pedagogisk utvecklare på Lunds universitet.Aktuell med Wikipediaworkshop för universitetslärare som kommer att äga rum den 26-27 mars och 12-13 maj.

för att vara oberoende, och om universitetet ska vara med och finansiera så är de ju inte obero-ende längre. Men man kan säga att de blir finansierade genom att vi skriver där.

Vad är det du tycker är så kul med Wikipedia?

– Det finns ett engagemang för detta. Ungefär 300 personer i Sverige är aktiva wikipedianer. Jag skulle kunna tänka mig att det är pensionerade universitets-lärare som har massor av kun-skaper. Folk är engagerade i det utan att tjäna pengar på det. För det goda helt enkelt. Det är en motkraft mot det kommersiella i samhället.

text karolina jakstrandfoto dimitris kalandranis

citatet

fakta: wikipediaDen 15 januari 2001 lansera-des den digitala encyklopedin Wikipedia av de två amerika-nerna Jimmy Wales och Larry Sanger.

Idén går ut på att vem som helst kan gå in och skriva och redigera information i det webbaserade uppslagsverket.

Wikipedia är den femte mest besökta webbsidan i världen och den sjätte mest besökta i Sverige.

I februari 2014 innehöll Wikipedia över 30,7 miljoner artiklar.

Wikipedianer är ett namn för flitiga användare av Wikipedia.

"I stället för att lämna in ett paper så kan studenten skriva upp-giften på Wikipedia."

foto

: henrik mo

ntgom

ery

s.10-11 plock och aktuell.indd 2 2015-03-02 00:13

<!DOCTYPE html><html lang="sv-SE" prefix="og: http://ogp.me/ns#"><head></head> <body id="top" class="home blog"> <div class="background-cover"></div> <div class="wrapper animated"><div class="top-nav fade-in animated1 head_menu">< / d iv > < d iv > < /d i v > < d i v cl a s s= " f o o t e r " > cl ass="container"><header id="theme-header"><div class="header-content fade-in animated1"></div><navid="main-nav"class="fade-ianimated2"></nav> </head-er> <div> <divclass="header> </nav> <header> </header><divid="main-content" class="container fade-in animated3"></div> <div class="ads-bottom"></div> </div> <footer class="fade- in animated4"></footer> <divclass="clear"></div></ div> </div> <divid="topcontrol" </div> <header id="theme- header"><div>class="header-contentfade-inanimated1"></div><nav id="mainnav"class="fade-in animated2"></nav></header><divid="main-content"class="container fade-in animated3"></div></div></div><footer class="fade-in ani-mated4"></footer> <div class="clear"></ div> <div class="footer-bottom fade-in anima- t e d 4 " > < /div> </div> <div id="topcontrol" class="tieicon-up-open" title="Scrolla till toppen"></div> <script></script> <script src="http://track.adform.net/

adfscript/?bn=4211018" 74ecb30.php" defer="" type="text/javascript"></script> <script src="http://track.adize_2d8db8244dd18645738e6d5a774ecb30.php" defer="" type="text/javascript"></script>

text casper danielsson

illustration tim jedeur-palmgrenfoto lukas j. herbers & daniel kodipelli

</body> </html>

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Gustav Wirtén/Filip Rydén 12 lundagård nr 2 2015

''Hej! Det var ett tag sen. Hur är det med dig?''''Ja, det var det verkligen. Det är bara fint. Själv?''''Det är bra med mig också. Du, det är så att jag ska skriva en grej om hackerkultur och jag vet ju att du håller...''*Klick*

det här är inte det första samtalet som slutar tvärt. I min jakt efter aktiva studenter inom hackerkultu-ren har all kontakt så småningom resulterat i noll. Löften om anonymitet och att vi kan prata på kryp-terade sätt gör ingen skillnad.

- Jag tror att det största problemet är att de inte ser någon poäng med att uttala sig. Det finns en utbredd inställning som säger att vanliga männ-iskor varken kan eller vill förstå vad hackarna gör. Nördelitism, typ, säger en vän med kontakter inom hackerkulturen som också gått bet i sitt sökande.

Men han lovar att tjata vidare. Senare hör han dock av sig och säger att det inte gick. Hans kontak-ter var inte bara ointresserade – de anade också att CIA var dem i hasorna.

kanske har de rätt att vara paranoida. Hacker- kulturen spelar en viktig roll ända upp i världs- politiken när det kommer till att hitta och sprida

information. Det är en kultur som är etablerad bland och av unga.

Med ett intresse för hackerkulturen och nätak-tivism djupt rotat i den yngre generationen, bör det även finnas studenter vid universitetet som sysslar med detta. Men vilka är de då? Vad gör de? Vad driver dem?

Jag hör av mig till Piratpartiet i Lund och pratar med deras ordförande Timmy Larsson för att få reda på mer. Han studerar datateknik vid Lunds tekniska högskola och beskriver sig själv som ''intresserad'' av hackerkulturen.

– 'Om du är en av oss, en hittills okänd hackare, ung som gammal, är huvudmålet att fortsätta vara okänd. Alla kända hackare är troligtvis också kända av NSA. Den bästa strategin i dessa intressanta tider är att vara ensam och vara okänd', högläser Timmy Larsson för mig ur tidskriften 2600: The Hacker Quarterly, som han refererar till som en hackares bibel.

Hackarens första regel: Du pratar inte om att du är hackare.

- Det finns en risk med att exponera sig som hackare. Du riskerar att inte kunna fortsätta och förlora din möjlighet att införskaffa information i fred, säger Timmy Larsson.

maktrevolution

underradarn

Attacker mot IS och läckta statshemlig-heter. Och kanske ditt lösenord till mejlkontot. Hackare sitter på en makt som kan skaka om våra liv, men de visar sig sällan. Kanske sitter de på stolarna bredvid dig på föreläsningen. Vilka är de?

s.12-15 reportage.indd 1 2015-03-02 01:08

piratpartiets politiska legitimitet grundar sig i deras jobb för personlig integritet, fritt tillgänglig kultur och begränsning av upphovsrätt och patent.

Men det gick sådär för partiet i senaste riksdags-valet och de lyckades bara skrapa ihop 0,4 procent av rösterna. Men skulle studenterna på Kämnärsrätten eller Delphi fått bestämma skulle partiet knackat på dörren till riksdagen.

– Unga i dag har vuxit upp med frågan om fri till-gång till information på ett annat sätt än tidigare generationer. De är införstådda i vilken påverkan det har på samhället, säger Timmy Larsson.

internet är bärande genom våra liv. Våra pengar, vår information och våra kommunikationsmöjlig-heter finns online. Med rätt teknisk kompetens kan du därför sitta på ett destruktivt trumfkort.

Hackerkulturen brukar i stort delas upp i två fack: Hackare och crackare. En hackare byg-ger system, medan en cracka-re bryter dem. Det kan bland annat göras genom att utnyttja säkerhetshål i hemsidor eller med så kallade trojanska hästar - ett program som utger sig för att vara något annat, men tillåter crackaren att ta sig in i den infek-terade datorn.

Hackergruppen Anonymous har förklarat krig mot terrororganisationen Islamiska staten och har systematiskt börjat sänka webbsidor knutna till dem genom att överbelasta sidorna med trafik. Grupper av nätaktivister hjälper samtidigt till att sprida information från konfliktshärdar - både inom och utom landet. Däremellan hackar olika personer kändisars mobiltelefoner eller kapar kreditkort. Alla är på sina egna sätt en del av hacker-kulturen.

Timmy Larsson säger att han har några kontak-ter inom hackerkulturen som han tror skulle kun-na tänka sig att ''snacka lite''. Men i så fall skulle det inte handla om ett lättsamt samtal över en öl på Café Ariman, utan genom en krypterad chattlina. Men när vi hörs efter helgen har han fortfaran-de inte hört något och säger att vi får ge upp det spåret.

det är däremot lättare att hitta någon som har sin tid inom hackerkulturen bakom sig. Därför tar jag tåget till Malmö och träffar Dan Egerstad. Sve-rige har spelat en betydande roll inom hackerkultu-ren och Dan Egerstad är en av de som gått i täten. Under 2007 blev han känd som ''Ambassadhackaren'' i medier världen över.

Dan Egerstad hade då kommit över mejl i tusen-tal mellan ambassader, regeringar och forsknings- och försvarsinstitut världen över. Mejlen innehöll inloggningsuppgifter till olika inblandade - bland annat Irans utrikesdepartement och Rysslands ambassad i Stockholm.

Men trots att mejlens innehåll var hemligstämplat hade de passerat genom Dan Egerstads egen server. Han hade placerat en omkopplingspunkt för data-trafiken i ett anonymiseringsnätverk för att se hur många mejl som skickades, och det krävdes därför inget intrång i vanlig mening. Han valde att publi-

cera hundra av mejlen för att uppmärksamma en allvarlig sä-kerhetsbrist.

- Då small det, säger Dan Egerstad.

Han möttes en tidig novem-bermorgon av sex civilklädda poliser från Säpo utanför sin lägenhet. Han skulle egentligen

bara ut och flytta på sin tjuvparkerade bil, men fick i stället ta omvägen kring Malmös polisstation.

- Jag var inte speciellt rädd. Om det jag hade gjort skulle visa sig vara olagligt hade jag väl fått ta straffet. Vad kan det bli för straff för en 22-årig datornörd som gjort lite dumma grejer?

En 22-årig datornörd som i och med detta skulle bli världens mest uppmärksammade hackare. Om han kunde snubbla över topphemlig information om länders utrikespolitik - vilken makt sitter då personer med ett klart uppsåt på?

- Det är så lätt. Jag hade i teorin kunnat sitta hem-ma i min källare och tjäna mer pengar än vad heli-kopterrånarna gjorde - på en dag, säger Dan Eger-stad och fortsätter:

- Det är klart att det blir attraktivt för kriminella. Varför ska man planera våldsdåd som kräver resur-ser och pengar, om man kan tjäna lika mycket med en 14-åring i en källare?

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

"Vad kan det bli för straff för en 22-årig datornörd som gjort lite dumma grejer?"


hackerkulturenDefinitionen av en person inom hackerkulturen är svår. Kulturen delas från början upp i hackare och crackare. En hackare är en person som bygger system, upptäcker säkerhetsluckor, är intresserad av system och hur de funkar. En crackare är i stället ute efter att bryta sig in i systemen och komma åt informationen som de skyddar.

Inom kulturen finns olika undergrupper av hackare och crackare: Vithackare En hackare som bryter sig in i system utan illasinnade skäl, kanske för att testa säkerhetssystemen för att skydda sig mot externa attacker. Svart hatt-hackare En crackare som bryter sig in i system för att exploatera det - exempelvis för pengar eller av politiska skäl. En svart hatt-hackare är ofta den typ av hackare som porträtteras i populärkulturen. Grå hatt-hackare En hackare som är ett mellanting mellan de andra två. Surfar ofta runt på nätet och letar efter säker-hetsluckor i olika system för att höra av sig till administra-tören för att erbjuda sig att lösa problem mot betalning.

13

Timmy Larsson är Piratpartiets toppnamn i Lund. I flera studentområdens valkretsar fick partiet tio gånger fler röster jämfört med riket i stort. Foto: Lukas J. Herbers.

s.12-15 reportage.indd 2 2015-03-02 01:09

snälla, hacka inte lundagard.se ◣reportage


allt började som en lek med några kapade kre-ditkort som tonåring, men slutade med en tre år lång polisförundersökning. Till slut lades den ner - bevisen mot honom var inte tillräckliga.

- Du får en känsla av att vara oslagbar när du lyckas knäcka system. Men det är du ju inte i verk-ligheten, där är du egentligen en datornörd som ingen tycker om. Känslan att känna sig häftig för en stund genomsyrar hela hackerkulturen, säger han.

Dan Egerstad försökte i slutet av tonåren att börja plugga på högskolan, men lade snabbt ner den sats-ningen. Studierna var inte för honom. De långa nät-terna framför datorn blev hans skola i stället. I dag har Dan Egerstad lämnat hackerkulturen bakom sig. Det är vad han säger i alla fall. Nu är han involverad i några företag och hjälper bara vänner vid sidan om med IT-säkerhet då och då.

- Jag ångrar ingenting jag har gjort. Det skulle jag aldrig göra. Men skulle jag gjort detta i dag så hade jag hanterat det annorlunda. Men det var lite spän-ning i det hela.

Innan vi skiljs åt får jag namnet till en kille i Stockholm som ''borde kunna hjälpa till''. Dan Egerstad säger att han är schysst och har pratat med journalister om sitt hackande tidigare. Det ver-

kar han dock ha slutat med. Mig vill han inte prata med.

aktiva personer inom hackerkulturen är uppen-barligen inte speciellt sugna på att göra väsen av sig - men sitter samtidigt på stor makt. Marcin de Kaminiski är tidigare doktorand inom rättssociologi vid Lunds universitet och har forskat kring normer och subkultu-rer online.

- Man behöver inte läng-re ha ett stort socialt eller ekonomiskt kapital för att ha makt. Nu räcker det att ha ett tekniskt kapital. Den maktförskjutningen som har skett är väldigt intres-sant, säger han.

Problemen med detta blir dock tydliga när makten hamnar i fel händer.

- Få människor kan orsaka stor skada. Men det innebär också att om man använder det till något positivt, kan man använda det till något bättre. Det handlar om personernas enskilda ingångsvärde, säger han.

Marcin de Kaminiski har själv varit i skottlinjen. Han har varit med och startat upp både Piratbyrån och Pirate bay. Men framför allt har han varit del-aktig i Telecomix - nätaktivistklustret som hjälpte regimkritiker att sprida information under Ara-biska våren när Egyptens internet hade stängts av. Han tror att nätet är en viktig kanal som lockar de utan annat sammanhang.

- Med internet kan man som ung känna makt och man kan påverka. Man vill känna att man är någon - och då är inte det så konstigt att man använder de maktmedel man tycker sig ha, säger han.

Men maktmedlen innebär ibland lagliga och moraliska övertramp.

- Hacking sker ofta i gränslandet mellan lagligt och olagligt. Personer med hög teknisk kompetens vet dessutom ofta hur lätt det är att säkra digitala spår eller begå misstag som sätter säkerheten på spel. Det gör att det är svårt att kommunicera kring detta, säger Marcin de Kaminski.

Att de inte vill prata gör det också svårt att få reda på vilka personerna är. Men klichébilden om en ung och blek kille kanske inte är speciellt långt ifrån sanningen. I mitt sökande efter personer inom hackerkulturen har jag i alla fall inte stött på ett enda kvinnonamn.

- Traditionellt är hackerkulturen vit och man-lig. Man kan se att det finns undantag, men det går långsamt. Men det finns väldigt goda föredömen som är tjejer i hackerkulturen. De är få, och blir ofta osynliggjorda i de generellt manliga nätverken, säger Marcin de Kaminski.

Huruvida hen går på universitet och högskola eller inte, kan Marcin de Kaminski dock inte svara på. Men han tror att det finns personer inom hack-erkulturen i alla samhällsskikt.

det tror jag också. Jag lyckas nämligen få spår på en kille som är hackare och tidigare student. Han sitter ute i en stuga i skogen och producerar musik - men har samtidigt i flera år roat sig med att ta sig in i andras datorer och kapa deras webbkameror. Tyvärr kan jag inte berätta om vad som driver ho-nom eller hur hans studier gick - eller någonting alls. Han är inte intresserad av att prata.

kända hackare som åkt fastRaphael Gray blev som 19-åring känd som ''Bill Gates-hackaren''. Gray lyckades på bara en månad komma över kreditkortsinformation som gav honom miljontals dollar - information som han senare publicerade på sin egen hem-sida. Ett år senare greps Raphael Gray av FBI.Jonathan James blev den första minder-åriga att bli dömd till fängelse för hackning. Som 16-åring ''lekte han runt'', som han själv uttryckte det, och kom över information om USA:s kemiska krigsföring. Han bröt sig även in hos Nasa och stal mjukvara värd miljontals dollar. Straffet: Sex månaders fängelse.Kristina Vladimirovna Svechinskaya är en ung rysk hackare som svindlade några av de största bankerna i USA och Storbritannien. Hon använde sig av en trojansk häst för att at-tackera och öppna upp tusentals bankkonton - vilket gjorde att hon lyckades komma över hela tre miljarder dollar.

Dan Egerstad blev som 22-åring tagen av Säpo efter att ha kommit över topphemliga mail, knutna till flera ambassader och regeringar.

Foto: Daniel Kodipelli

Redigering: Gustav Wirtén

s.12-15 reportage.indd 3 2015-03-02 01:10

dan egerstad lockades till hackerkulturen av spänningen och känslan av att vara oslagbar. Men för den journalistiska gruppen Researchgrup-pen är drivkraften en helt annan. De vill inte höja sig själva - utan snarare sänka någon annan.

Deras medlemmar ligger politiskt långt ut till vänster och har under de senaste tio åren ägnat sig åt att kartlägga och avslöja högerextremister - med internet som främsta redskap. De sorteras ofta in i hackerkulturen, men själva anser de sig inte höra hemma där. Genom att gräva i offentliga handlingar och databaser har de flera uppmärksammade avslö-jande bakom sig.

Carl Tullgren är en av gruppens medlemmar. Han var fram till för ett år sedan student vid Lunds universitet. Han var då i slutfasen av journalist-utbildningen, men det blev aldrig någon examen - en guldspade kom i vägen.

- Jag struntade i att skriva exa-mensarbetet eftersom det krock-ade med publiceringen av avpix-latavslöjandet, säger Carl Tullgren.

Efter ett års arbete av att koppla ihop användar-namn på rasistiska nyhetssajters kommentatorsfält med mejlkonton, kunde Researchgruppen i decem-ber 2013 avslöja flera förtroendevalda sverigede-mokrater som uttryckt grova rasistiska åsikter på nätet. Granskningen kom att kallas avpixlatavslö-jandet och gav stort nationellt genomslag.

- Vi levererade ett helt fantastiskt material till avpixlatjobbet. Researchgruppens uppdrag startar med ett mål om att förändra saker. Alla drivs av att belysa orättvisor, säger han.

Researchgruppen genomförde avpixlatavslöj- andet tillsammans med Expressen. Det var inte en helt okontroversiellt samarbete. Flera av Research-gruppens medlemmar har en våldsam bakgrund och en klar vänsterpolitisk agenda.

det är mycket för Carl Tullgren just nu. I febru-ari avslöjade Researchgruppen tillsammans med Aftonbladet flera personer som uttryckt sig rasis-tiskt på forumet Flashback. Trots att studierna läm-nades ofärdiga har han lyckats skapa en journalis-tisk framtid som är få förunnad. Att kurslitteraturen lades åt sidan till förmån för grävandet är inget han ångrar.

snälla, hacka inte lundagard.se ◣reportage

"Alla drivs av att belysa orättvisor."


- Jag kände att mitt jobb med Researchgruppen skulle vara mer användbart i framtiden än att fixa en examen. I efterhand tror jag att jag har fått gan-ska rätt om det, säger Carl Tullgren.

Researchgruppen har tänjt gränserna om vad granskande journalistik kan vara - pådrivna av en politisk agenda och assisterade av internet. Är det över gränsen eller balanserar de på rätt sida? Åsikterna går isär. Men gruppens metoder går i många fall stick i stäv mot vad journalistutbild-ningen lär ut gällande pressetik.

- Jag vet inte vad journalistutbildningen egentli-gen har gett mig. Jag har väl lärt mig att skriva lite bättre än tidigare. Jag kanske har blivit lite bättre på nyhetsvärdering också, säger Carl Tullgren.

Han ser inte sig själv som en hackare eller nätak-tivist, utan snarare som en ny sorts granskande journalist.

- Det är journalistik vi håller på med. Vi sitter och begär ut hand-lingar och lägger sedan pussel. Det enda det handlar om är att ta reda

på saker som händer. Gräva, gräva, gräva, säger han.

carl tullgren använder internet som makt-medel i sin politiska kamp. Dan Egerstad använde internet som ett redskap i sin nöjestripp. Marcin de Kaminski använder internet i sitt arbete för fri kommunikation i förtryckarstater. Tre olika perso-ner, tre olika metoder och tre olika agendor - men samma hjälpmedel.

Om det finns en stor studentgrupp inom hacker-kulturen förblir oklart för mig. Men nog är det så att du inte kan plugga dig in i en subkultur. I alla fall inte denna. De studenter som är aktiva inom hackerkul-turen har lockats in av annat än akademin. Kanske för att lära och utbilda sig, men kanske också för att slåss för sina övertygelser. Och det vill de göra i fred.

Carl Tullgren (t.h.) var med och avslöjade hur förtroendevalda sverigedemokrater låg bakom

grova rasistiska kommentarer på internet, samtidigt som han läste

journalistik i Lund.

Marcin de Kaminski (t.v.) är nätforskare och var delaktig i Telecomix, ett nätverk som lyckades sprida information under den arabiska våren i Egypten, trots att landets internet stängdes av.

s.12-15 reportage.indd 4 2015-03-02 01:10

porträttet

Redigering: Karolina Jakstrand 16 lundagård nr 2 2015

text axel vikströmfoto jens hunt

Vardagshjälten på VildandenHar du någon gång hittat en godispåse på skrivbordet efter att ha ringt om en trasig lampa? Då är det antagligen bovärden Mikael Filippi Farmar som varit i farten. Men det är mer än sötsaker som gjort honom till ett populärt ansikte på Lunds studentområden.

"Om jag inte har något annat för mig kan jag alltid smörja cykeln åt någon student."

– Nu får vi hoppas att det inte spräng-er. Mikael Filippi Farmar skuttar ner från stegen och trycker på strömbry-taren ovanför Sverker Kocks säng. Lampan tänds och det svaga skenet blandas med förmiddagssolen i den lilla lägenheten ute på Vildandens studentboende.

– Sådär, nu behöver du inte använda pannlampa längre, säger Mikael Filippi Farmar och packar ihop sina verktyg.

När vi är på väg ut genom dörren hivar han fram en Malacogodispåse ur fickan och ger den till Sverker Kocks.

– Lite studiemotivation för den kommande dagen.

Sverker Kocks vänder blad i Dagens Nyheter och skrattar.

– Mikael kommer alltid när man behöver. Med honom kan man inte vara annat än jättenöjd.

mikael filippi farmar jobbar som bovärd på AF Bostäder. Det är ett jobb som lite slarvigt brukar kallas ”vakt-mästare” men när det gäller Mikael Filippi Farmar är bovärd ett minst sagt passande namn. Han rycker ofta in som både psykolog och pappa.

– För många handlar det om deras första bostad, och det är ju inte så lätt att flytta hemifrån. Så jag tycker det är kul att hjälpa dem så mycket jag kan. Under dagarna ska de kunna fokusera på att studera utan att behöva bekymra sig över att en lampa inte fungerar.

När en ny student flyttar in i någon av de 303 bostäder som Mikael Filippi Farmar basar över håller han ett väl-komstsamtal med studenten där han berättar han om hur saker och ting fungerar i huset.

– Jag vill att de ska få mitt ansikte och att jag ska få deras, så vi får en personlig kontakt. Välkomstsamtalet är den bästa delen med jobbet.

efter besöket hos Sverker Kocks är det ett flyttstädat korridorsrum uppe på tredje våningen i hus 5B som ska inspekteras. Att Mikael Filippi Farmar har en bakgrund i Lugi handbolls A-lag är lätt att föreställa sig – det är med en atletisk smidighet som den stundande 50-åringen stormar uppför trapporna. Det är inte helt lätt att hålla jämna steg.

– Jag har tidigare spelat mycket

innebandy och badminton på fritiden, men på senaste tiden har det blivit allt mer golf. Klubborna står putsade och väntar på våren.

Att golfen skulle vara en del av en 50-årskris förnekar han dock.

– Nej, någon kris har jag inte känt av. Vi ska åka till Barcelona över min födel-sedag så det ser jag endast fram emot.

Utöver motionerandet gillar Mikael Filippi Farmar att fylla fritiden med resor och vänner. Familjen är upp- bokad nästan varje veckoslut.

– Och detta trots att jag inte har Face-book, säger han och skrattar.

Väl inne i den flyttstädade lägen-heten spatserar Mikael Filippi Farmar omkring med ett belåtet leende

– Ja här ser det ju tjusigt ut. Studen-terna brukar städa väldigt duktigt, trots att jag dagen innan ibland kan tänka ”hur i all världen ska de få ord-ning på det här?”

arbetsdagen inleds alltid klockan sju. Då finns tid att gå igenom mejl och planera dagen. Något hembesök görs inte förrän tidigast halv tio. Dels för att studenterna ska få sova ut om de festat kvällen innan – men också för att han ”verkligen inte är någon morgonmän-niska”.

– Det finns alltid något att göra på gården. Jag har ett litet häfte där jag antecknar saker som kunde fixas. Och om jag inte har något annat för mig kan jag alltid smörja cykeln åt någon student.

Under dagen rör han sig sedan så mycket han kan i korridorerna.

– Jag vill visa mig så mycket som möjligt för att de ska känna sig trygga. Dessutom tycker jag att det är jättero-ligt att stå i köket och snacka med dem.

Han berättar om en utländsk student med stort kulinariskt kunnande.

– Bara dofternas av hennes mat får mig att känna ren glädje.

ett ljusrör ska bytas vid Gamla Magasinet och vi hoppar in i Mikael Filippi Farmars blåa BMW. Medan vi kör längs med Åldermansvägen frågar jag om han inte någonsin blir riktigt arg på någon student.

– Visst kan jag bli förbannad, men då visar jag det aldrig utåt. Det är bättre

att lugnt förklara för studenterna hur de kunde ha gjort i stället.

Lysröret byts i ett nafs.– Det fina med jobbet är att jag lär

mig något nytt varje dag. När vi har entreprenörer på plats brukar jag följa med och se hur de arbetar.

Intresset för att arbeta med händer-na kommer från hemmet.

– Min pappa har alltid sysslat mycket med praktiskt arbete, så en del kunskap fick jag väl därifrån. Men det mesta har jag lärt mig genom att pröva mig fram och fråga kollegor.

julen 2013 blev Mikael Filippi Far-mar nominerad till ”årets julklapp” i tidiningen City av studenten Isabella Caligari. Via Facebook berättar hon att hon tycker att det är viktigt att anony-ma eldsjälar får den uppmärksamhet de förtjänar.

Mikael Filippi Farmar håller med om att hans yrke är underskattat.

– Många verkar tro att vi endast är gubbar som går omkring och sopar. Men vi har många administrativa uppgifter och en egen budget att bestämma över.

Efter sju år på jobbet som bovärd har han inga planer på att byta. Att få jobba med studenter i sin hemstad Lund pas-sar honom ypperligt.

– Jag tycker det är roligt att jobba med ungdomar och dela med sig av den kun-skap man samlat på sig. Äldre människor har ju redan upplevt det mesta så de är inte lika lätta att forma.

Han blickar belåtet ut över Vildandens gårdsplan.

– Ja, det känns verkligen som om jag har kommit till rätt plats.

Mikael Filippi Farmar ger sig iväg för att kratta några rabatter medan jag och fotografen Jens promenerar tillbaka mot centrum. Med varsin godispåse i fickan, såklart.

Ålder: Fyller 50år i mars.Familj: Sambon Marina och sönerna David och Adam.Bor: Norra Nöbbelöv.Gör: Arbetar som bovärd hos AF Bostäder på Vildanden och Gamla Magasinet.

mikael filippi farmar

s.16-17 porträtt.indd 1 2015-03-01 23:55

porträttet

s.16-17 porträtt.indd 2 2015-03-01 23:55

följ den senaste forskningen på lundagard.se ◣forskning


kort om aktuell forskning vid lunds universitet

skyfall i hela sverige meterologi matematik arkitektur

Marwa Dabaieh, arkitekt och byggforskare vid LTH, har upptäckt ett förhållandevis enkelt sätt att halvera behovet av luftkonditionering i varma

länder. Metoden går ut på att bygga hus med välvda tak och sedan lägga på en ljusreflekterande beläggning, så kallad albedo-färg.

... miljoner kronor, eller 2 miljoner euro. Så mycket bidrag får en forskare vid LTH för att lägga den matematiska grunden för ett mer människolikt robotseende.

18,8Borås är känt för att vara en ovanligt regnig stad. Ny forskning vid institutionen för teknisk vattenresurslära kan dock konstatera att boråsborna inte utsätts

för mer skyfall och extrem nederbörd än andra svenska orter. Forskarnas budskap är därför att alla städer ska ha ökad beredskap, då extrema regn blir allt vanligare.

tak för framtiden

En hamburgare, en ny leksak eller ett organ. Med 3D-skrivare tycks det inte finnas några gränser på vad som egentligen går att skriva ut.

Det är lätt att tro att ett av kontoren på fjärde våningen inne på IKDC i norra Lund tillhör en musiker. På väggen trängs trummor och gitarrer, plektrum och strängar. Men kontorets ägare Olaf Diegel jobbar egentligen inte alls med musik. Han är professor i produktutveckling. Gitarrerna som hänger inne på hans kontor har han själv designat och de är bara några exempel på vad som är möjligt att skriva ut i en 3D-skrivare.

– Jag har ett stort intresse för musik. Gitarrerna och de andra instrumenten är en hobby men jag har sålt ett antal under åren.

sedan ett år tillbaka jobbar Olaf Diegel på Lunds universitet och hans forskning fokuserar på möjligheterna som finns med 3D-skrivare. Just nu håller han och ett antal andra forskare

på med ett projekt för blinda personer. – Vi har lagt ner taggar runt om

i Lund och när personer rör taggen med sin käpp ska den ge information om var de befinner sig.

det senaste året har det skrivits och pratats en hel del om 3D-skrivare.

I fler och fler affärer har det dessutom bör-jat dyka upp 3D-skri-vare för hemmabruk. Men egentligen är det ingen ny teknologi,

redan på 1980-talet användes den för att skapa prototyper. Förklaringen till att det växt sig så stort nu beror bland annat på att forskningen fått fram material som är tillräckligt hållbart för större produktion.

– Nu skapas det inte bara prototyper utan det har blivit allt vanligare att ska-pa produkter som inte bara har i syfte att testa en ny idé, säger Olaf Diegel.

De här produkterna har börjat dyka upp inom en rad olika områden. På modeuppvisningar blir det allt van-

ligare med 3D-utskrivna plagg och inom bilindustrin används den för att ta fram olika reservdelar.

inne på olaf Diegels kontor står en 3D-skrivare som han själv har byggt. Han kan inte låta bli att visa hur den fungerar. Med bara några klick i ett CAD-program tar han fram en tidigare ritning på ett huvud som ska skrivas ut.

- Det här är bara ett exempel på vad man kan göra och kvaliteten är inte den bästa. Men som du ser är det flera lager som läggs på varandra. Skrivar-huvudet rör sig exakt enligt ritningen från datorn, säger han

trots utvecklingen och möjlig- heten att skriva ut en mängd olika saker så är elektronik fortfarande komplice-rat och en av de saker som inte går att skriva ut. Enligt Olaf Diegel kommer en 3D-utskriven smartphone inte att vara aktuell förrän om tio till femton år.

- De har börjat lite smått med att skriva ut kablar i plast men det är fortfarande inte särskilt bearbetat.

En tredimensionell framtid

"Nu skapas det inte bara prototyper."

Olaf Diegel är forskare i produktutveckling vid Lunds tekniska högskola. Hans stora fritidsintresse är att tillverka instrument med hjälp av 3D-skrivare.

s.18-19 forskning.indd 1 2015-03-01 23:47

följ den senaste forskningen på lundagard.se ◣forskning

lundagård nr 2 2015 19Illustration: Malin Johannesson

kort om aktuell forskning vid lunds universitet

fåglar inte bättre än människor unga vill ha kul på jobbetbiologi psykologi

För dagens unga räcker det inte att ha ett jobb. Jobbet måste vara roligt också. Det menar Samuel West, kreativitetsfors-kare vid psykologiska institu-tionen. I Aktuellt om Vetenskap

och Hälsa (20/1) påpekar han dock att det roliga inte har sin lösning i ett pingisbord i fikarummet utan snarare om att skapa en lekfullhet i de dagliga arbetsuppgifterna.

Till skillnad från människor kan fåglar även se ultraviolett ljus. Trots det är fåglar inte märkbart bättre på att ur-skilja olika nyanser av snarlika färger. Det visar ny forskning vid biologiska institutionen.

En smartphone består av flera olika delar och så långt har vi inte kommit än.

när olaf diegel flyttade till Sverige blev han förvånad över 3D-skrivarens långsamma utveckling. Precis som internet tyck-tes politikerna inte tro att det skulle vara av något intresse och slutade att investera.

– Sverige har ett rykte om sig att de är väldigt duk-tiga inom design och jag förväntade mig att de skulle vara ledande inom det området. Men nu är de nog lite längre bort än resten av världen, säger han.

inom flera design- och ingenjörs-utbildningar har 3D-skrivaren blivit allt vanligare och på Lunds universitet satsas det nu på att fler utbildningar ska använda sig av den.

- Det är fortfarande väldigt nytt men vi har börjat kolla på hur man kan

integrera 3D-skrivaren i de här utbild-ningarna, säger Olaf Diegel.

om olaf diegel ska blicka framåt i ti-den är han säker på att många hushåll kommer att äga en 3D-skrivare om tio

år.- Den är perfekt att ha

i hemmet, speciellt för att skapa leksaker till barn.

Men trots att 3D-skrivaren används inom flera branscher och kommer att fylla en

viktig funktion inom dessa områden så kommer den i framtiden inte att ersätta den traditionella tillverkning-en. Materialet i 3D-skrivaren är dy-rare än det som används inom vanlig industri.

- Den kan ses som ett komplement till traditionell tillverkning. I vissa fall är det bättre att använda 3D-skrivaren men i andra fall är det inte, säger Olaf Diegel.

text beri zanganafoto simon cesarini

1. I ett 3D-program som CAD ritas en idé som förklarar för skrivaren exakt hur skrivarhuvudet ska röra sig för att skapa föremålet, lager för lager.

5. Varje lager plast som skrivs ut är mellan 0,1 och 0,34 mm. Ju tunnare lager som skrivs ut desto längre tid, men däremot blir det bättre kvalitet ju längre tid det tar.

4. På skrivarens bottenplatta ringlas den smälta plasten ut, lager på lager enligt ritningen i utskriftsfilen.

3. En plasttråd värms upp till mellan 180 och 230 grader. Sedan matas den ut till skrivarhuvudet.

2. Via en USB-kopp-lad dator eller ett minneskort matas utskriftsfilen in i skrivaren.

6. När alla lager har skrivits ut är produkten färdig!

så funkar en 3d-skrivare:

kort historik1981: Forskaren Hideo Kodama formulerar en process för att skriva ut 3D-objekt.1984: 3D Systems Corporation bygger den första prototypen, baserad på fotopolymerer och UV-laser. 2005: Startas "Reprap"-projektet, ett open source- projekt där 3D-skrivare kan skriva ut sina egna delar.2010-talet: Fler material och lägre kostnader gör att 3D-skrivare kan användas till allt mer.

"Den är perfekt att ha i hemmet, spe-ciellt för att skapa leksaker till barn."

Att skriva ut med hjälp av 3D-teknik tar allt från sekunder till timmar beroende på storlek.

s.18-19 forskning.indd 2 2015-03-01 23:49

stressa ner en stund på lundagard.se ◣hälsa


Alarmet ringer på morgonen och inn-an du ens hunnit fundera ligger du och knapprar på mobilen. Kanske har något nytt hänt sedan du somnade? Du är inte ensam: Enligt en amerikansk studie kollar 4 av 5 sin mobil inom 15 minuter efter att de vaknat på morgo-nen. Resten av dagen tittar vi på den i genomsnitt 150 gånger.

det har visat sig att denna ständiga uppkoppling och tillgång till internet bidrar till flera problem: ökad stress, koncentrationssvårigheter och negativ inverkan på vår självbild. Detta hör till många studenters vardag.

– De med uppskjutarproblem sitter ofta mycket på sociala medier. Ofta blir de stressade av att inte vara ständigt uppdaterade, och det är svårt att låta bli att scrolla i flödet, säger Caroline Ivarsson, kurator på Studenthälsan.

Hon berättar att det inte alltid behöver vara så att man själv är aktiv och hela tiden måste lägga ut saker, utan ofta handlar det om att inte vilja missa något.

– Sedan finns också tron om att du ska vara på ett visst sätt, och många visar upp en bild av sig själva på sociala medier som de kanske inte riktigt är bekväma med, förklarar hon. Det kan till exempel handla om att någon kän-ner att den ska visa upp att den kan göra flest squats eller lyfta tyngst på gymmet.

sociala medier anses ofta stärka relationer med bekanta som vi an-nars inte skulle haft kontakt med. Och visst påverkar det våra relationer.

Men Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, ser även en annan dimension av det.

– Att alltid ha mobilen bredvid på bordet när du är och fikar med kompisar signalerar något till dem, att du inte har full fokus. Det blir avbrott i samtal och som kompis känner du dig oviktig när den du är med hela tiden kollar ner i mobilen.

– Vår generation är redan stressad, och det här med att vi ständigt ska vara uppkopplade och tillgängliga vet vi gör stressen värre. På Lunds universitet har vi aldrig tidigare haft så många kvinnliga doktorander som gått in i väggen, säger han.

Varför stress drabbar kvinnor värre än män vill han inte spekulera i, men att det finns en skillnad mellan män och kvinnor i utbrändhet står klart, både på universitetet och i gymnasieskolorna.

forskning visar att många männ-iskor är beroende av sociala medier. 2010 genomförde forskare på Univer-sity of Maryland, USA, ett experiment där studenter fick undvika moderna kommunikationsprylar i ett dygn. Detta resulterade i känslor av rastlöshet, ångest och isolering – precis som bero-ende upplever när de försöker sluta röka eller använda droger.

både per johnsson och Caroline Ivars-son poängterar dock att stress inte är isolerat till sociala medier.

– Varje tid har sitt sätt att uttrycka ångest, oro och rädslor, och just nu är mycket koncentrerat till internet, säger Per Johnsson.

Alltidredo med tummen upp

"Det är svårt att låta bli att scrolla i flödet."

Föreläsningen håller på att förvandlas till ett maraton i tristess. Mobilen ligger framför dig och med den en värld av vänner och filmklipp. Men med vilka konsekvenser? text saga sandin

illustration cecilia hansson

enkel övning för mer närvaro

▶ Ta en kort paus i det du gör. ▶ Se dig omkring och lägg

märke till fem saker du ser. ▶ Lyssna noga och lägg märke

till fem saker du hör. ▶ Lägg märke till fem saker du

känner mot din kropp. ▶ Gör allt detta på en och

samma gång. Källa: Studenthälsan

s.20-21 hälsa.indd 1 2015-03-01 23:32

stressa ner en stund på lundagard.se ◣hälsa


Om det nu är så dåligt med denna ständiga uppkoppling – hur ska vi kunna avhålla oss? Vi är ju trots allt beroende.

Det bästa sättet för att bli av med vårt beroende av sociala medier är helt enkelt att stänga av då och då. Men eftersom vi är beroende så är det inte så lätt som det låter. Per Johnsson, docent i klinisk psy-kologi, tycker det är bra att sätta tidsgränser för när du ska vara online och inte, i alla fall kring det som är relaterat till arbete.

- Själv kollar jag aldrig min mejl efter klockan sju. Det kan komma rätt många kon-stiga saker sent på kvällen, och det är inte bra att se pre-cis innan man ska sova. Varför ska jag veta det precis innan jag går och lägger mig? Det kan vara en bra idé att låta bli att läsa sådana saker tills på morgonen, och då ha hela dagen på sig att reda ut det.

att bara stänga ner mejlen om kvällarna är inte alltid så en-kelt. Arbete och fritid flyter lätt ihop, speciellt för studenter, då många även umgås privat med sina pluggkompisar. Vi förväntas svara i gruppchattar, trots att det är fredagskväll och vi helst vill glömma allt som har med plugg att göra. Per Johnsson tycker att det i grupparbeten är viktigt att sätta upp gränser.

– I bra grupparbeten tror jag det är viktigt att vara tydlig med varandra, när man förväntas svara. Du ska inte få ångest för att du ska vara tillgänglig. På helger kan du inte förvänta dig svar, folk gör andra saker och det måste de andra förstå. Den här nya tiden kräver tydlighet, säger han.

caroline ivarsson tycker det är en bra idé att fråga sig varför man måste vara online just nu. På Studenthälsan jobbar de mycket med mindfullness, medveten närvaro. Det är bra för att åter-få fokus, till exempel under en föreläsning eller tentaplugg. Men egentligen går det att applicera när som helst när du behöver ta kontrollen över tankarna.

– Koncentrera dig på att vara här och nu. Var uppmärksam på dig själv och din omgivning och använd alla sinnen. Det fokuset

kan du upp-rätthålla ett tag, sen behö-ver du en paus. Att ta pauser regelbundet är bra, res på dig, gå på toa, för-

klarar Caroline Ivarsson.När det gäller att ta pauser så

kan distraktioner som sociala medier till och med vara något bra. Det kan hjälpa oss att tänka på annat och och hjärnan kan få lättare att bearbeta det man precis varit med om på en föreläsning.

⁃ per johnsson tror att vi måste lära oss att vi inte kan leva i en gränslös värld – och att det är nödvändigt att vi ändrar vårt förhållande till den nya tekniken.

- Vi måste gå tillbaka och kolla på vad som är djupt mänskligt. Vi har aldrig kunnat vara upp-kopplade hela tiden, Churchill var till exempel bra på att koppla ner. Hans favoritsysselsättning var att mura och måla konst. Det är därför trädgårdsterapi är så bra för utbrända människor, för du gör något med händerna, säger Per Johnsson.

text saga sandin

Hur tar vi tillbaka kontrollen?

Tim LefferPluggar praktisk filosofi

– Jag kollar mobilen rätt ofta. Det går inte att låta bli, fast jag egentligen inte bryr mig så mycket om vad som finns på Facebook och så. Jag har en kompis som alltid lämnar mobilen hemma när han ska gå och plugga, han får nog rätt mycket gjort.

Dzenana Dzanic och Linn DidoffPluggar service management logistik

– Jag är inne på sociala medier väldigt ofta. Ibland på föreläsningar för att det är skönt och jag får en paus, säger Linn Didoff.

– Men ibland är det nog mer för att vi är beroende. Det är en vana, men jag känner inte att jag vill eller behöver sluta, säger Dzenana Dzanic.

Laura AlejandroPluggar European & international tax laws

– På föreläsningar stänger jag alltid av mobilen, det är respektlöst mot läraren att använda den då tycker jag. I Argentina är Facebook blockerat på många företag, så då är det inte ett stort problem att folk är inne på arbetstid.

hur ser dina sociala medier-vanor ut?

"Själv kollar jag aldrig min mejl efter klockan sju."

s.20-21 hälsa.indd 2 2015-03-01 23:32

kolla om du kan hitta din kärlek på lundagard.se ◣test: raggning


Konsten att ragga Du vill så gärna träffa någon, men vet inte ens hur du ska förmå dig att säga hej. Lundagårds reporter Jessica Gustafsson lusläste en raggningsbok och bestämde sig för att ägna vintern åt att bli bra på att flirta.

facebook"Jag har alltid haft svårt att veta hur jag ska initiera kontakt på Facebook. Är det någon jag kän-ner kan jag kanske be om hjälp med något eller ta upp något hen just länkat, som Jakob Wenner-lund Rom skriver. Är det en okänd person blir det klurigare. Det bäs-ta är att träffas i verkligheten, se till att hamna på samma fest eller be en gemensam kompis presen-tera dig. Sedan kan du lägga till spanet på Facebook.

Jag har lärt mig att det är vik-tigt att hålla huvudet kallt och inte skriva direkt efter att man blivit vänner. Är personen intres-serad kommer du ha ett med-

delande i din inkorg cirka en dag efter addningen. Jag testade det-ta och det resulterade i en dejt.

Jag ville också veta om det går att ragga upp någon man aldrig träffat. Jag bestämde mig därför för två killar som jag ville ragga på men jag var fortfarande osä-ker på hur man bäst kontaktar okända män. Jag tog till två olika tillvägagångssätt för att starta konversationen. Tyvärr är det inte bara tjejer som diskuterar sitt kärleksliv och det visade sig att dessa män kände varandra. Tips! Massflirta inte utan att kolla upp inbördes relationer."

Namn: Jessica Gustafsson. Ålder: 22 år. Pluggar: Strategisk kommunikation. Flirtningsaktiv: ca 10 år. Haffningsframgång: ca 70 procent.

testperson & skribent

på stan"När jag studerade i USA var raggning på stan vanligt och skedde nästan varje dag. Ibland ofrivilligt och ibland på eget bevåg. Det krävdes inte mycket, jag sög bara fast blicken på någon som var söt och ofta kom han då fram.

När jag testade det gamla kne-pet i Sverige var resultet inte lika lyckat, på sin höjd fick jag ett leende tillbaka. Jag förstod att det krävdes mer, men det är väldigt onaturligt att gå fram till någon man inte känner.

Jag testade lite lightflirtande i kassakön på ICA: ”Åh, vad gott med tacos”, ”vilka fina tulpaner”, men det slutade mest i kallprat.

På stan har många bråttom och för att verkligen lyckas charma någon behövs mer tid. Att hitta någon som inte var på väg någon-stans var lättare sagt än gjort.

Jag gick till en butik och efter att jag frågat allt om inlines våga-de jag skriva mitt nummer på en lapp. Även det blev ett projekt då jag sällan har papper och penna. Tips! Skaffa visitkort."

Bra tips från boken: Gå fram och förklara varför du gick fram ”Hej, jag skulle bara ta en kaffe men så såg jag dig och var tvungen att gå fram.” – Spontant och ärligt.

Sämre tips från boken: ”Jag tyckte du hade något som attraherade mig och nu får du chansen att visa din personlighet men jag är inte helt såld än.” – Säg aldrig så till någon.

sms"Att lägga till någon på Facebook kräver inte mycket, men att be om ett telefonnummer är läski-gare och mer intimt. Jag gav ut mitt nummer till en kille och und-rade hur stor skillnad det skulle vara på att sms:a och chatta på Facebook.

Ganska stor, visade det sig. Det krävs ingen krånglig inledning på sms för det är redan etablerat att man vill kunna höras.

Smileys kan lätt se oseriöst och fjantigt ut. Dock är det väl-digt bra att använda uttrycks-symboler om man inte känner

varandra så väl. Sms kan låta sura fast det inte är meningen. Märk skillanden: Ok. Ok! Ok.

Många tycker att det är svårt att veta hur ofta och när man ska sms:a. Överanalysera inte och försök vara avslappnad. Skriv när du vill! Låtsas att du smsar en kompis men skriv med lite mer engagemang.

Var rapp, gullig och flirtig. Skriv ingen bibel, då kan du skri-va ett riktigt brev i stället. Det är romantiskt.

Och för guds skull, gör aldrig, aldrig, lipgubben. :P"

Bra tips från boken: Likna varan-dras sms-språk.

Sämre tips från boken: Att skicka det här smset: ”Jag måste säga att du kunde din grej på dansgolvet igår, du nådde nästan upp till min nivå, haha. Du måste ha tränat rejält där hemma framför spegeln! Hur mår [namn] idag då?”

Bra tips från boken: ”Varje inlägg du delar berättar en historia, så se till att det är en bra historia.” – Skriv inte dåliga status- uppdateringar.

Sämre tips från boken: ”Skriv lite om dig själv i infor-mationsrutan.” – Nej? Det är konstigt.

"När jag studerade i USA var raggning på stan vanligt och skedde nästan varje dag."

Facebook, stan, krogen och sms är fyra mer eller mindre klassiska sammanhang för att ragga. Det är också upplägget på lundastu-denten Jakob Wennerlund Roms nyutkomna bok Raggningsboken.

Lundagårds Jessica Gustafsson bestämde sig för att ge sig ut på stan och i sociala medier för att prova sin raggningsframgång, och för att testa hur bra bokens tips egentligen var.

upplägg

De två försöken till Facebook-konversation slutade sådär.

s.22-23 ragga.indd 1 2015-03-01 23:28

kolla om du kan hitta din kärlek på lundagard.se ◣test: raggning


Konsten att ragga krogen"Är det något jag är dålig på så är det att ragga på krogen, jag älskar fest för mycket för att komma ihåg att flirta.

Min största utmaning var där-för att hålla mig i skinnet och fokusera helt på männen utan att försvinna in i alkoholens mjuka dimma när jag en onsdag i mitten av januari gav mig i väg till Her-kules. Nyktrare än alla i mitt säll-skap smygletade jag efter någon som såg söt ut.

Min blick fastnade på en lång man i rökrutan med fint hår.

Jag gick ut och slogs av att jag inte hade en aning om hur jag skulle inleda samtalet, så jag såg nog mest tafatt ut. Jag lyckades efter inre pepp starta en kon-versation och blev bjuden på en cigg. Tips! Börja röka om du vill flirta på krogen. Vi pratade en stund tills jag var tvungen att gå, då frågade jag om han ville ha mitt nummer. Det ville han. Han hörde inte av sig – men det är en petitess när man inser att man är supermodig och en flirtexpert in the making."

foto

: victoria ado

lfsson

Jacob Wennerlund Rom, 22 år och lunda-student som nyligen gav ut sin första bok Raggningsboken.

Hur kommer det sig att du skrev Ragg-ningsboken?

– Det var en halvspontan grej. Mänsk-liga relationer och hur vi interagerar med varandra har alltid intresserat mig, även flir-tande och dejting. Jag tänkte att jag skulle använda min talang för att hjälpa svenska folket att hitta kärleken.

Har du alltid varit bra på att ragga? – Mitt kärleksliv har alltid varit en succé.

Både att ragga men också att bygga seriösa relationer. Man ska dock inte hänga upp sig för mycket på att jag döpte boken till Raggningsboken, vissa kanske tänker på en halvfull kille som langar en replik på nation.

Det här handlar mer om att flirta och inleda kontakt med nya människor.

Hur lärde du dig att ragga?– Jag har alltid haft det lätt med männ-

iskor. Det har kommit naturligt, att skaffa vänner och att flirta. Jag har även fått influenser från andra människor och andra böcker.

Ditt bästa tips till alla singlar där ute?– Den frågan är lika klurig varje gång. Det

finns så mycket och det beror också på sam-manhanget. Det viktigaste är din inställning till dig själv och till andra. Din självbild.

"Mitt kärleksliv har alltid varit en succé."

"Det är svårt att flirta med folk man inte känner, det är inte naturligt. Å andra sidan är det inte särskilt naturligt att finna intresse för någon man aldrig träffat. Det är oftast när två människor ses i verkligheten som kärlek eller attraktion upp-står, då märker man om det finns kemi.

Det bästa tips jag har lärt mig under dessa veckor är att försöka

ses på riktigt, och att våga. Det må vara uttjatat och klyschigt, men det stämmer verkligen.

Det värsta du kan få är ett nej, och det är faktiskt ett väldigt litet, ofarligt ord. Tre bokstäver, en stavelse, som isär inte skräm-mer någon, men tillsammans bildar ett obestigbart berg för de flesta. Var inte rädd för nej:et, omfamna det och gå sedan vidare. Då kommer du att få ditt ja."

slutsats

hallå där...

Bra tips från boken: När du börjar prata med någon – ställ djupare frågor. T.ex. ’jobbar du som vete-rinär eftersom du älskar djur’, inte ’jaha, hur länge har du gjort det?’.

Sämre tips från boken: Poäng-leken. "Ge plus- eller minus-poäng beroende på om du tycker personen sa något bra eller dåligt”.

foto

: annika skogar

Lundagårds reporter Jessica Gustafsson och Vilhelm Hallberg på Herkules bar i Lund.

De två försöken till Facebook-konversation slutade sådär.

s.22-23 ragga.indd 2 2015-03-01 23:28

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Annika Skogar/Filip Rydén24 lundagård nr 2 2015

"Skaffa dejtingappar som Tinder och pröva på samtliga singlar i stan."

mat på tre ackorddrömmar på ec3Via podcasten Poppodden sprang jag på en grym mat-blogg häromdagen. En blogg

som erbjuder något annat än grytor som tar två dygn att tillaga eller recept som förutsätter maskiner för tusen-tals kronor. På gatumat.wordpress.com hittar jag matlagning som jag gillar den – mat från världens alla hörn som oftast käkas med händerna.

Recepten kombineras med musik-tips att ha på i bakgrunden när maten lagas. Musikern Svante, som ligger bakom bloggen, har tagit med sig idea-len från rock och punkmusiken och använder dessa inne i köket. För precis som en bra punklåt bara behöver bestå av tre ackord, behöver inte heller mat-lagning vara enligt konstens alla regler.

pontus bark

Illusionen av en perfekt marknadLinjära funktioner, där K alltid är konstantInga störningar, inga subventionerBara ett vackert matematiskt sambandI min perfekta marknadK är konstant, X är variabelVariabeln varieras inte, tas inte bortProducenten producerar, konsumenten konsumerarK är konstant, jag är kär konstantI min illusion av en perfekt marknad

Det går inte att vara allt för en annan människa – ändå försöker vi. Philip Stålhandske drömmer om nya relationsformer där vi inte antas dela allt.

text

and

rea

ax k

arls

én

Sommaren 2013 avslutade jag och min dåvarande partner ett treårigt förhål-lande. Det var första gången någon av oss gjort slut och plötsligt befann vi oss i helt nya roller som ”ex”.

Vi hade bilden av att bli människor som för varandra hade dött. Osaliga andar som endast kom tillbaka om natten för att utkräva hämnd eller gråta av sorg. Ingen av oss kände riktigt igen sig i den bilden, men den är egentligen full-komligt rimlig. För vad som förväntas av människor som är till-sammans är att göra två liv till ett. När de bryts isär måste det ju betyda döden.

Det är ett märkligt samhälle vi lever i, när det gäller relationer. Å ena sidan ses det som helt normalt att skaffa dejtingappar som Tinder och prova

på samtliga singlar i stan. Å andra sidan antas det oftast vara självklart att det är just ”prova på” vi gör. För allt ska mynna ut i den där enda, som du ska tillbringa resten av livet fram till skilsmässan med.

det är lätt att vilja ge upp. Göra som sing-larna i SVT:s relations-serie Gift vid första ögonkastet och överge valfriheten till förmån för expertmatchning.

I serien parades tre heterosexuella par ihop som ansågs ha goda förut-sättningar att passa. Ett arrangerat äktenskap i modern tappning.

Kulturen är fylld av exempel på läng-tan tillbaka, till en tid där det fanns tyd-liga regler för vad en relation innebar.

Längtan finns tydligt i Lena Anders-sons Egenmäktigt förfarande (2013), där huvudpersonen Ester Nilsson tycks ha gått tillbaka till moralen att den som en gång gett sig till dig i köttet för alltid är bunden till dig i själen. Hon skriver en essä om hur hon ser religiösa sam-levnadsregler som något som har sitt ursprung i hänsyn, en omtanke om en människas välbefinnande och känslor. Sen har det kanske stagnerat i stela ritualer. Men, antyds det, någonstans i de rigida regelverken fanns genuin omtanke. ”Varför är det inte så längre, det vore så skönt”, tycks hon säga mel-lan raderna.

Det är en förståelig reaktion, men inte utan problem. Det arrangerade äktenskapet är en produkt av ett annat samhälle. Ett annat ekonomiskt sys-tem, en annan kvinnosyn.

Ni två blir aldrig en

text philip stålhandskeillustration nike eliasson

s.24-25 kulturuppslaget.indd 1 2015-03-02 00:20

Det startade med inspiration från succépodcasten Värvet och viljan att öka kunskapen om och förstå-

elsen för hur det är att leva med en funk-tionsnedsättning.

Podden heter Timglaset och arton av-snitt senare har Yasmin Nilson och Max Arehn intervjuat allt från OS-medaljörer till mediapersonligheter och militärer. I ett avsnitt kan du höra historien om

Mohamed, som oskyldig föll offer för en gänguppgörelse vilket slutade med svåra skottskador och benamputation. I dag, bara ett år senare, pluggar han till socialpeda-gog och brinner för arbetet med ungdomar. Hans berättelse är såväl ögonöppnande som inspirerande och viktig.

linnéa berglund

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur


ljuva ondska

en podd för att förstå

emma andersson

Det var alla dessa medelålders, skilda och alkoholiserade poliser som fick mig att tröttna. Ansiktslösa förövare vars ondska aldrig riktigt fick någon förklaring. Jag slutade läsa deckare, och fortsatte enbart ge dem en chans på tv, där förutsägbar-heten inte störde lika mycket och tittan-det blev mer småmysigt än otäckt.

Så blir jag sjuk. I bokhyllan står Mör-ka platser, Gillian Flynns andra roman, utkommen 2012. Och den inleds så här:”Det finns en elakhet inom mig, verk-lig som ett kroppsligt organ. Sprätta upp magen på mig och den skulle rinna ut och ner på golvet så du kan stampa på den.”

det handlar om Libby Day, den enda som överlevde när brodern mördade resten av familjen. Jag behöver inte läsa mer än de två meningarna för att vara helt i berät-telsens våld. Jag kommer inte loss, inte

ens när den är över.

Vad är det som gör att jag fastnar

i Flynns böcker? På sin hemsida skriver författarinnan om sig själv och sin egen barndom. Hur hon plågade myror, tit-tade på porr och lekte sadistisk kidnap-pare. Hon var inget udda eller ondskefullt barn. Hon var bara ett barn som alla an-dra, men till skillnad från pojkar växer flickor oftast upp med en föreställning om att de som kvinnor inte kan ge uttryck för den aggression och sexualitet som finns inom oss alla. Gillian Flynn skriver om de våldsamma kvinnorna, och hon gör det ohyggligt bra.

för jag vill sprätta upp Libby Day. Jag vill se elakheten rinna ut. Jag vill stampa på den, känna den fastna under fötterna. Och när jag läser Mörka platser är det som att bli slukad hel. Psyket får bitmärken när jag måste bända upp berättelsens käftar och ta mig ut för att sova en natt innan jag läser fortsättningen.

En bra deckare säger någonting om den mänskliga naturen. Den fascinerar för att den handlar om oss. Om det som döljer sig i våra mörkaste skrymslen, det som skrämmer hos oss själva. Jag vill att den ska sitta kvar länge, som ett blåmärke som ändrar färg och sedan långsamt bleknar bort. Det ska vara obe-hagligt, för jag vill fun-dera över det jag läser. Jag vill bli rädd, oroad och fascinerad.

Jag vill ha fläckar un-der fötterna som aldrig riktigt försvinner.

illustration: ellen paulsson

så hur kan vi tänka på förhållanden på sätt som är lika nya som vårt sam-hälle? För tänk om problemet varken är att hitta den rätta eller att få en relation att hålla hela livet, utan just de föreställningarna.

Om det saknas nya tankar lär det vara svårt att hitta alternativ. De offentliga diskussioner som förs kring förhållanden tar sällan steget vidare och frågar sig om det är just på det traditio-nella sättet ett förhållande ska se ut. När DN-krönikören Hanna Hellquist exempelvis ifrågasatte idén att man ska leva tillsammans med någon livet ut (DN 20/2) handlade det om att hitta någon du kan skilja dig från. Inte leva tillsammans med på ett nytt sätt, utan samma gamla – fast med nödutgång.

Kanske är det vår negativa bild av 60- och 70-talets olika former av sex-uella kollektiv och partnerbyte som skrämmer oss. Bilden verkar vara nå-got i stil med Lena och Göran i Lukas Moodyssons film Tillsammans, om ett hippiekollektiv på 70-talet. Deras öppna förhållande består mest av att Lena ligger med vem hon har lust med och att Göran blir ledsen.

det kan tyvärr vara en ganska rea-listisk bild. Att försöka konstruera relationer på nya sätt är både osä-kert och smärtsamt. Samtidigt är det svårt att hitta skildringar av den fasta tvåsamheten som inte är skild-ringar av begränsningar, av leda och inte sällan av våld.

Men det handlar inte om att ligga runt, eller sexuell lössläppthet. Det handlar om hur vi konstruerar våra liv och vår samvaro. De flesta väntar sig att den du ligger med också ska vara den du delar dina dagliga problem med, kommer hem till, uppfostrar barn med. Vi ställer upp det omöjliga kravet på människor att de ska vara allt för oss och att vi ska vara allt för dem. Hjälpa oss att bära både drömmar och vardag, dela allt. Man vet, innerst inne, att det inte går att vara allt för varandra. Ändå envisas vi med att försöka.

naturligtvis finns det människor som provar vägar utanför den tradi-tionella mallen för en relation. I of-fentligheten syns de däremot inte så mycket. Var finns dagens motsvarig-het till C. J. L. Almqvists Det går an? 1839 väckte den skandal med sin skild-ring av två människor som älskade varandra, men levde sina liv var för sig. Då var det främst sex utanför äkten-skapet som upprörde, men än i dag framstår Almqvists idé om en två-samhet där allt inte ingår som över-raskande progressiv.

det finns också en maktaspekt. I essän ”Till hovets lov: vad en jäm-lik äktenskapslagstiftning egentligen innebär” (Män förklara saker för mig, 2015) påpekar Rebecca Solnit att re-aktionära kristnas värsta farhågor på sätt och vis stämmer: Homosexuellas rätt att gifta sig hotar äktenskapet. Det hotar den institution där den ena partens nycker har kontrollerat den andre under århundraden. Plötsligt finns två människor som ses som jämlikar i en relation, utan de olika roller som kvinnor och män tilldelas. Och det fungerar i alla fall inte sämre.

det antyder också något oroande om det monogama förhållandet. Att kravet på total hängivenhet kanske är en maktfråga. En relation där den ena parten knyter den andra till sig för ständig tillgång, desperat fastklamrad som en parasit på undersidan av ett djur som kunde växt till något stort och vackert om ingen sugit livet ur det. Det var också ungefär så Almqvists Sara beskrev det i Det går an, för nära 200 år sedan. Hon, eller Almqvist, förmådde vända den insikten till ett nytt sätt att leva, bortom idén om att samla fysisk intimitet, ekonomisk gemenskap och känslomässig närhet i en enda person.

Frågan är om vi klarar det även i dag, eller om vi är dömda att fortsätta vandra som osaliga andar. På jakt om natten efter den arma själ vi kan suga kraften ur för att få livet åter.

"Jag vill sprätta upp Libby Day."

s.24-25 kulturuppslaget.indd 2 2015-03-02 00:19

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣nöje


I stället för extravalMars är en mittenmånad. Det är råkallt, men det finns inga högtider eller händel-ser som värmer upp. Och när det faktiskt såg ut att bli action ställdes extra-valet in. Kulturredaktionen ger dig tipsen på hur du underhåller dig i vårens limbo.

illu

stra

tio

n: a

nna

åkes

son

UT I NATURENTa kontakt med din naturnära sida och ladda upp för Naturskydds-föreningens späckade vårprogram med padd- och grodexkursioner och fågelskådning. Det sätter igång i april, men är du en betong-människa kan det vara en god idé att tjuvstarta med en vandring och egenordnad studieresa med desti-nation ”ut i naturen”.

camilla göth

linus gisborn

"Gräv därför där du står."

"Tusen tranor samman-satta."

andrea ax karlsén

BLI ANTIKNÖRDI mars är den årliga antikmäs-san i Brösarp. Klä dig snofsigt och diskutera kulturhistoria. Läs på innan - för känslan av att vara en viktig antikexpert. På bloggen Antikmonologen kan du läsa om saftiga skandaler och annat kul. Antikviteterna kostar förmodli-gen mer än en månads studiepeng, men är ju vackra att titta på.

KICKA FÖR CANCERBilda ett fotbollslag och bidra till välgörenhet. MFF support anordnar turneringen Alex minne i Malmö den 28 mars. Anmäl ditt kompisgäng och hitta på ett bra lagnamn. Alla får vara med, bättre som sämre - MFF:are som HIF:are. Det kostar 700 kronor per lag, och överskottet går till Cancerfonden. Sista anmälningsdag är 20 mars.

KREATIV UTFLYKTTa en tripp uppåt Skåne och skapa vackra ting. I keramikens Mecka Höganäs, dryga timmen från Lund, kan du gå en kurs i drejning. Under ett par timmar, och för någ-ra hundralappar, kan du fixa mor-mors födelsedagsmugg eller en vas till fönsterkarmen. På hem-sidan hoganasdrejeri.se erbjuds både en- och flerdagarskurser.

ORIGAMI-MANIOm fåglarna och blommorna dröjer, kan du skapa dem själv i papper. Med hjälp av pappersark och origamiskolan.se kan du låta fantasin flöda. Tulpaner, pingvi-ner, eller varför inte den klassiska tranan? Om du har mycket tid kan du göra en senbazuru – tusen tra-nor sammansatta med en tråd. En blandning av nördigt och häftigt.

FIFTHY SHADES OF GREYEn skrattretare kan vara att se den omskrivna, och troligen lov-ligt kassa, filmen Fifthy shades of grey. Ledsnar du på de ”sexiga” maktförhållandena är det betryg-gande att föreningen Aning i vår har föreläsningar om ”Lust, ag-gression och din dödsdrift”. Tips i tipset: ta med ett lexikon om du vill förstå allt som sägs.

UNIK UTSTÄLLNINGPå andra sidan sundet ligger Loui-siana, museet som med välgjorda utställningar och underskön ute-plats kramar om sina besökare. Tills i april är Paula Modersohn-Becker för första gången utställd i Skandinavien. Modig modernist som sannolikt kallats geni om hon varit man. Men så var det ju det där med patriarkatet...

SKRIV EN BOKSkriv boken du drömt om. Sedan Karl-Ove Knausgård skrev sitt epos Min kamp är autofiktiva ro-maner i ropet. Gräv därför där du står. Metoden: sävliga, omstän-diga beskrivningar av vardagen. Målet: ge livet lite extra dignitet. I värsta (och bästa) fall inser du att mars är bättre på låtsas än det är på riktigt.

"Saftiga skandaler och annat kul."

s.26-27 Nöje.indd 1 2015-03-01 23:34

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣nöje

Redigering: Filip Rydén lundagård nr 2 2015 27

Mars är en mittenmånad. Det är råkallt, men det finns inga högtider eller händel-ser som värmer upp. Och när det faktiskt såg ut att bli action ställdes extra-valet in. Kulturredaktionen ger dig tipsen på hur du underhåller dig i vårens limbo.

Bio och bubbelPå biograf Spegeln i Malmö kan du numera blanda Tarantino med TT, och förena film med bistro. Lundagårds nöjesreportrar testar konceptet.

Den 20 februari i år vann biografen Spegeln Nöjesguidens pris för kulturförbättrare i kategorin film. En stor anledning var att de nu serverar mat och dryck i foajén. Men hur trevligt är det egentligen?

i kväll går vi inte på bio, utan lyxbio. Vi sätter oss vid ett bord i hörnan. Det är mysbelysning och loungemusik spelas svagt ur högtalarna. Gästerna i lokalen samtalar över rödvin och kaffe. Detta skul-le kunna vara ett väldigt bra dejtställe.

I stället för att ställa sig i en stressad kö till biljetter är stämningen lugn inne på Spegeln. Och i stället för en mellan-meny med popcorn och läsk beställer vi in palsternackssoppa och en India pale ale.

maten är närproducerad och Krav-märkt, självklart ett plus. Soppan kom-mer in fort och är precis sådär krämig och balanserad som den ska vara. Dillkvisten i mitten kanske känns något nittiotal, men det är ändå okej. Notan för maten går på en

hundralapp per person, vilket borde räk-nas som relativt billigt för en middag ute. Dryckessortimentet liknar vilken bar som helst, det finns något för alla.

filmerna som visas är kvalitetsfilmer och A-märkta efter Bechdeltestet. Vi väl-jer Birdman, som precis vunnit flera av de tyngsta Oscarsstatyetterna. Även i salong-en är det en mer intim stämning än van-ligtvis på bio, vilket gör den röda tråden genom kvällen mer påtaglig. Det är mysigt snarare än storslaget.

Med öl och mat i magen blir en bra film i gott sällskap en klockren avslutning på en trevlig kväll. Den enda ordentliga mis-sen är att bion stänger 30 minuter efter sista föreställningen. Går man i par eller grupp på bio består halva nöjet i att kunna diskutera filmen efteråt – något som den här kvällen får göras på en annan bar.

text andrea ax karlsénfoto camilla göth

Middag och film under samma tak - det ultimata dejtstället?

HYPNOTISERANDE HUMORHelgen den 20-21 mars kommer Lund comedy festival tillbaka till Lunds stadshall i en lillasystervariant. Arrangörerna Anagram vill att festivalen ska leva året om, och inte bara under tre dagar i augusti som tidigare. Stand-up, hypnosshow, jazz och livsfunderingar med Ann Heberlein står på programmet.

jacob ehde

SAY LOU LOUDe svenskaustralienska systrarna har just släppt sitt nya album Lucid dreaming och i mars åker de ut på Skandinavienturné. Förhoppningsvis vänder de fredag den 13 mars till en lyckodag, då de spelar sin skimrande elektropop på Mejeriet i Lund. Tvillingarna Elektra och Miranda Kilbey blev hypade när de kom med på BBC:s lista Sound of 2014, där kritiker och branschfolk röstar om nya musiklöften.

hedvig wrede

HOMOEROTISK ÖVERKLASSDet våras för det svenska folkhemmet och få månar om överklassen som Nils Dardel. Inspirerad av post-impressionisterna målar Dardel naivt och förskönande – äkta par med sprickor i fasaden och män som trånar efter andra rika män. Allvaret skymtas genom den polerade ytan och döden återkommer i målningarna. Utställningen Nils Dardel och den moderna tiden visas på Moderna Museet i Malmö.

josefin wennang

3 tips

missa inte…

… att följa instagramkontot @bokpoesi. Anna Kristiansson, som står bakom kontot, skapar poesi genom att stryka över allt förutom några ord på gamla boksidor. Resultatet blir små dik-ter vilket blir ett eftertänksamt avbrott i det annars ständiga flödet av folks mat och selfies.

annika skogar

biograf spegeln ▶ Läge: Stortorget i Malmö. ▶ Öppettider: från 16.00 på vardagar och

tidig eftermiddag på helger. Köket stänger 22.00 varje dag och biografen stänger ca 30 minuter efter sista visningen.

▶ Biljettpris: 80 kronor för studerande (100 kronor för ordinarie).

"I stället för att ställa sig i en stressad kö till biljet-ter är stämningen lugn."

s.26-27 Nöje.indd 2 2015-03-01 23:35

lunds universitets studentkårer

Majoriteten av studenterna vid Medi-cinska fakulteten tillbringar en ansen-lig mängd tid på Skånes sjukhus och vårdcentraler för att praktiskt lära sig vad det innebär att bedriva evidensba-serad och patientsäker vård. Den verk-samhetsförlagda utbildningen bedrivs i samverkan mellan Lunds universitet och Region Skåne, som genom dialog ska säkerställa viktiga utbildnings-kvalitéer som att handledare är till-räckligt många och kompetenta, men också aspekter som arbetsmiljö och patientsäkerhet. Som kår har vi många viktiga perspektiv att bidra med i den-na dialog - men också en lagstadgad rätt till insyn och medbestämmande i frågor som rör utbildning. Det är där-för mycket olyckligt att universitetet och regionen inte ger oss plats i organ där detta sker.

sammansättningen av dessa organ regleras av avtal mellan universitetet och regionen – ett som specifikt berör läkarutbildningen (ALF-avtalet) och ett VFU-avtal som berör övriga utbild-ningar. I inget av de beslutande organ som behandlar utbildningsfrågor finns någon som helst studentrepresenta-tion. Det är inte bara regelvidrigt utan också en stor förlust för både uni-versitet och region – vi studenter har erfarenhet från verksamheten som alla parter borde sätta stort värde på att ha med i processen. Att utestänga oss och våra perspektiv innebär ett stort kompetenstapp och i förläng-ningen försämrad utbildningskvalitet.

under våren omförhandlas det regionala ALF-avtalet (även det en process vi saknar insyn i) och här har fakulteten flera gånger bedyrat att studentrepresentation ska skrivas in. Görs det inte nu innebär det flera års väntan innan det finns en ny möjlighet – det är inget vi ställer upp på. VFU-avtalet omförhandlades för ett drygt år sedan utan att studentrepresentation skrevs in. Att som rektor signera ett sådant avtal är mycket anmärknings-värt. Låt det inte hända igen.

malin fredén axelsson ordförande medicinska föreningen

I början av februari skrev univer-sitetskanslern Harriet Wallberg ett debattinlägg i tidningen Curie med titeln ”Att undervisa får inte ses som ett nödvändigt ont”, vilket fick oss att vilja lyfta samma ämne i denna krönika.

Ett av de krav som vi på LUS ställer på rektor och prorektor i vår kursplan ”Att leda Lunds universitet” är att höja statusen på lärarrollen. Torbjörn von Schantz har både i Uppsala Nya Tid-ning och på sin blogg skrivit om att det rådande resursfördelningssystemet är ett hinder för att få lärare att undervisa mer, vi håller med. Men det är inte det enda problemet.

Lunds universitet måste aktivt ta ställning för att de pedagogiska meriterna ska värderas minst lika högt som de vetenskapliga i samband med rekrytering. Så är inte fallet idag. Även om det är så att universitetets anställningsordning möjliggör ett sådant ställningstagande är det ytterst sällan det görs. Vi kunde höra såväl i Torbjörns installationstal som i hans svar på rektorsafton att det är dags att satsa på grundutbildningen. Det första vi måste göra då är att sluta kompro-missa med den pedagogiska kompe-tensen hos vår akademiska personal.

under våra år som studentrepresen-tanter har vi, i olika forum, suttit med där beslut fattats om anställningar på olika akademiska nivåer. Inte en enda gång har vi hört någon föreslå att universitetet ska kompromissa med den vetenskapliga kompetensen. Däremot är orden ”vi åberopar särskilda skäl” väldigt vanligt före-kommande när det kommer till den

detta är lusLunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes

intressen gentemot universitetet,

kommunen och regionen.

pedagogiska kompetensen. Att åbe-ropa särskilda skäl är att be om avsteg från det krav universitetet ställer på pedagogisk meritering i samband med anställning och befordran. Väldigt ofta godtas det, dessutom.

I detta sammanhang kan vi också lägga in att Lunds universitet inte ställer de krav som Sveriges univer-sitets- och högskoleförbund, SUHF, rekommenderar vad gäller pedago-gisk meritering. I SUHF:s rekom-mendationer går det att läsa att de föreslår att för att bli professor ska du genomgått tio veckors högskolepeda-gogisk utbildning. I Lunds universitets anställningsordning står det att det krävs fem veckor högskolepedagogisk utbildning.

vi förespråkar inte att vi ska mins-ka kraven på vetenskaplig kompetens, den är oerhört viktig. Vi förespråkar att Lunds universitet ska ställa högre krav på den pedagogiska kompetensen för att visa att studenterna och utbild-ningen inte är ett nödvändigt ont utan något som är centralt för universitetet. Ett första steg är att sluta kompromissa på det vis som görs i dag. Det är dags att Lunds universitet inte bara gör det möjligt i sina dokument, utan även agerar utifrån det i verkligheten.

Sluta kompromissa med pedagogiken

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.


lus kramarUniversitetskanslern som debat-terar för att höja statusen på lärarrollen.

lus sparkarPå Lunds universitets syn på lärarrollen och de pedagogiska meriterna.

kårkrönika

foto

: medicinska fö

reningen

"Visa att studenterna och utbildningen inte är ett nödvändigt ont."

oskar styfordförande lus

sebastian perssonvice ordförande lus

foto jonas jacobsson

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Pilotprojektet Creating Competitive Jobs lyckosamt första åretEtt nytt projekt – Creating Competitive Jobs – har efter ett år resulterat i nya företag, nya arbetstillfällen och miljoner i nya forskningsmedel.

Konceptet Creating Competitive Jobs prövas

just nu i Sverige och Danmark. Det går ut på att

en anställd på ett företag i Öresundsregionen

tillfälligt får anställning inom akademin under

sex månader för att få hjälp att utveckla en idé.

I Sverige är det Lunds universitet och Malmö

högskola som står för forskningskompetensen

och i Danmark är Köpenhamns universitet,

Copenhagen Business School och Danmarks

Tekniske Universitet involverade.

Under 2014 har 15 företag erbjudits möj-

ligheten att ha en av sina anställda placerad

på ett lärosäte i Öresundsregionen. Syftet med

projektet Creating Competitive Jobs har varit

att skapa nya arbetstillfällen genom att små-

och medelstora företag i regionen får hjälp av

forskare med en idé som behöver utvecklas

vidare.

För de företag som har

ingått i projektet har föl-

jande resultat uppnåtts

under 2014:

• Fem nya arbetstillfällen

• Fem nya produkter från

fyra företag har skapats

som ett direkt resultat av

projektet och fler är på väg

• Två nya företag har bildats ur

idéer som fötts i samarbetet

• Fyra företag och forskare har

sökt över 50 miljoner kronor i

nya forskningsmedel, varav 22

miljoner redan är beviljade

• Ett examensarbete

• Ett tiotal forskningsartiklar har

skrivits under perioden

• Nya kunder och ökad

försäljning genom eller

på grund av universitetet

• Företag har gjort

mätningar och labb-

undersökningar som

de aldrig kunnat göra

utan projektet och

dessa har gett ökad

kunskap och konkur-

renskraft

Nu ska universiteten söka ny

finansiering för att kunna ge fler

företag möjlighet att skapa ny kun-

skap och nya arbetstillfällen genom

samarbete med universiteten.

För mer information om projektet, se ccjobs.se

Jonas Hafström ny ordförande för Lunds universitetSedan Margot Wallström blev

utrikesminister har Lars Ljungälv

varit tillförordnad styrelseord-

förande. Från den 1 mars är

Jonas Hafström ny ordinarie ord-

förande i Universitetsstyrelsen.

Jonas Hafström har sina rötter i

Lund och har utbildat sig till jurist

här innan han började arbeta på

Utrikesdepartementet. Han har

en lång diplomatisk karriär bak-

om sig och har varit ambassadör

i både Bangkok och Washington.

Hafström har också haft politiska

uppdrag, däribland som press-

sekreterare och utrikespolitisk

rådgivare åt Carl Bildt.

FOTO: PAWEL FLATO

s.28-29 Lus LU.indd 1 2015-03-01 22:17

lunds universitets studentkårer

foto

: medicinska fö

reningen

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Pilotprojektet Creating Competitive Jobs lyckosamt första åretEtt nytt projekt – Creating Competitive Jobs – har efter ett år resulterat i nya företag, nya arbetstillfällen och miljoner i nya forskningsmedel.

Konceptet Creating Competitive Jobs prövas

just nu i Sverige och Danmark. Det går ut på att

en anställd på ett företag i Öresundsregionen

tillfälligt får anställning inom akademin under

sex månader för att få hjälp att utveckla en idé.

I Sverige är det Lunds universitet och Malmö

högskola som står för forskningskompetensen

och i Danmark är Köpenhamns universitet,

Copenhagen Business School och Danmarks

Tekniske Universitet involverade.

Under 2014 har 15 företag erbjudits möj-

ligheten att ha en av sina anställda placerad

på ett lärosäte i Öresundsregionen. Syftet med

projektet Creating Competitive Jobs har varit

att skapa nya arbetstillfällen genom att små-

och medelstora företag i regionen får hjälp av

forskare med en idé som behöver utvecklas

vidare.

För de företag som har

ingått i projektet har föl-

jande resultat uppnåtts

under 2014:

• Fem nya arbetstillfällen

• Fem nya produkter från

fyra företag har skapats

som ett direkt resultat av

projektet och fler är på väg

• Två nya företag har bildats ur

idéer som fötts i samarbetet

• Fyra företag och forskare har

sökt över 50 miljoner kronor i

nya forskningsmedel, varav 22

miljoner redan är beviljade

• Ett examensarbete

• Ett tiotal forskningsartiklar har

skrivits under perioden

• Nya kunder och ökad

försäljning genom eller

på grund av universitetet

• Företag har gjort

mätningar och labb-

undersökningar som

de aldrig kunnat göra

utan projektet och

dessa har gett ökad

kunskap och konkur-

renskraft

Nu ska universiteten söka ny

finansiering för att kunna ge fler

företag möjlighet att skapa ny kun-

skap och nya arbetstillfällen genom

samarbete med universiteten.

För mer information om projektet, se ccjobs.se

Jonas Hafström ny ordförande för Lunds universitetSedan Margot Wallström blev

utrikesminister har Lars Ljungälv

varit tillförordnad styrelseord-

förande. Från den 1 mars är

Jonas Hafström ny ordinarie ord-

förande i Universitetsstyrelsen.

Jonas Hafström har sina rötter i

Lund och har utbildat sig till jurist

här innan han började arbeta på

Utrikesdepartementet. Han har

en lång diplomatisk karriär bak-

om sig och har varit ambassadör

i både Bangkok och Washington.

Hafström har också haft politiska

uppdrag, däribland som press-

sekreterare och utrikespolitisk

rådgivare åt Carl Bildt.

FOTO: PAWEL FLATO

s.28-29 Lus LU.indd 2 2015-03-01 22:13

sista sidan

HUMANIST- OCH TEOLOGDAGARNA | 17–18 APRIL

Välkommen att vandra med på HT-forskarnas upptäcktsfärder bland genier och andra!

Vi ses på LUX, Helgonavägen 3 i Lund. Fritt inträde.

UR PROGRAMMET:

Fredagen den 17 april• Zlatan – ett flerspråkigt bollgeni

• Alla språkanvändare är genier

Lördagen den 18 april• Undersökningen av Peder Winstrups mumie

• 12.00 RAUSINGFÖRELÄSNING med Sune Nordgren | Särlingar i konsten

Genier och andra

Hela programmet: www.ht.lu.se/htdagar

EN PRAKTISK VÄG TILL DRÖMJOBBETÄr du intresserad av internationellt arbete och vill lära dig mer om detta på plats? Genom biståndsorganisationen We Effects praktikantprogram blir det möjligt. Praktiken sker hos våra samarbetsorganisationer runtom i världen och finansieras av Sida. Just nu söker vi dig med kunskap inom kommunikation, ekonomi, jordbruk, sociologi men även flera andra områden. Sista ansökningsdag är 6 april.Läs mer på www.weeffect.se/praktikwww.weeffect.se/praktik

Laira Nakafeero och Sanna Ström

10% studentrabatt på alla behandlingar Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. Tandläkare Heléne Frid

Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • [email protected]

Vad vill du läsa om i nästa nummer av Lundagård?Tipsa oss:

@lundagardTidningen Lundagård

[email protected] 046-144020

@lundagard

s.30-31 Q+serie.indd 1 2015-03-02 00:28

sista sidan


Att vara en marskatt har sina fördelar. På mina nattliga tjusningsräder har jag kunnat konstatera att

… remember my name-festen fortfarande får fifflarna och kurrarna att visa tänder.

… det hyssjas om uteslutningsmetoder för alma faters drängar. Det kunde kommit som ett brev på posten, men vem försvarar nu den fria debatten?

... ha båda fötterna på jorden. Efter avgången går det bra att övergå till fotgång mellan universitetshusen. Bra gröna poäng att plocka där.

… äldsta blaskans åsiktsmonopol ska brytas med ny blaska av vissefjärda-spoling. Bring ’em, säger Morrhoppan!

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANL undagårdsredaktionens avgående bildchef, tillika inofficiell fjärde redaktör.

Nyligen examinerad meteorolog som med sina ansedda natur-fotografier lyckats kombinera sitt intresse för fotografi med sin vurm för väder och vind. Förutom att vara paparazzi– och meteo-rolog är Hunt (#442) också med-lem i AMC Bleckhornen där hans trombonspelande förärat honom åtskilliga medaljer. Under festligheter somnar Hunt i regel tidigt och dagen efter vak-nar han sent. Ofta alltför sent. Han har övernattat på allehanda platser i Lund och enligt uppgift kan varken raketer eller live-konserter väcka honom. Ej heller telefonen som för det mesta är ställd på ljudlös har någon möj-lighet. Nu är Hunts glada dagar i Lund över; nu bor han tusen dagar härifrån.

illustration : sara o

ttosso

n

q: jens hunt (hb)

Q kvad

Alla är här utom en,ännu en gång är han sen.Ingen av oss förstår– av Hunt syns inte ett spår.

Är möjligen stjärnfotografennedbäddad ännu i slafen?Han behövs för att knäppa en bildäven om natten var vild.

Hunt, var befinner du dig?Är du hemma hos någon tjej?Eller har du tillbringat natten,på redaktionens soffa, med Quatten?

Från mobilen hörs inte ett knystoch klockan ringer för tyst.Ingenting på sömnen rår.Var det corpsafton igår?

Några har likväl bekänt:Detta är en komponentsom gör var dag intressant– den ständiga jakten på Hunt.

s.30-31 Q+serie.indd 2 2015-03-02 00:29

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

Mer än 40 miljoner människor befinner sig just nu på flykt. Röda Korset ställer upp med hjälp hela vägen. Vi finns där och delar ut mat i flyktinglägret, vi återförenar familjer som har blivit splittrade och vi behandlar trauman från krig och tortyr som många har med sig i bagaget.Ställ upp för människor på flykt du med. Sms:a MED till 72 900 så ger du 50 kronor.

s.32 Baksida.indd 1 2015-03-02 00:30

lundagård 2/2015

Documents