sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 7 2014

novischfisket klartVästgöta nation drog ifrån i höstens novischskörd. Sid 8-9

kärleken smärtarDet gör mer ont att vara kär än någonsin tidigare. Sid 24-25

fängslande studierAtt plugga på kåken ger dig inga friheter i samhället. Sid 14-17

gör det i nattOm natten framstår partners och stjärnor i bättre ljus. Följ med bland de som fortfarande är vakna. Sid 22-23

s. 1 EttanCykel.indd 1 2014-11-03 00:47

ledare

Your energy shapes the future.

Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande.I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energi-källor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för.

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

s. 2-3 ledare.indd 1 2014-11-02 23:32

Redigering: Annika Skogar lundagård nr 7 2014 3

ledareUPP TILL BEVISLund har fått ett nytt politiskt styre. De röd-grönrosa partierna har gemensamt bildat koali-tion och säger sig nu stå redo för att sätta stadens studenter och deras behov på dagordningen. Det är på tiden att Lunds politiker på allvar ut-trycker en vilja till föränd-ring. Men nog är det lätt att snacka studentrabatt och cykelbanor. Innan guldstjärnor delas ut ser vi på Lundagård fram emot att bevaka om något för en gång skull faktiskt händer.

AS

PENGARNA STYRStudielånet föreslås höjas med tusen kronor medan bidraget är oförändrat. Studenter som vill delta i internationella utbytes-program får betala själva. Högre studier går allt mer mot att bli en produkt. Kolla bara på Danmark: Där kapas nu anslagen till humaniora kraftigt och in-ternationella samarbeten stryps. Det pratas till och med om studieavgifter för alla. Snart också i Sverige?

KC

konsten att dra undan mattan

En solig dag i augusti var det åter Arrival day och nyss anlända in-ternationella studenter med resväskor träng-des bland kuddförsäl-jarna. I vimlet träffade jag Davis från Zambia. Han var i Lund tack vare ett biståndssti-pendium från Svenska institutet, SI. Han hoppades lära sig om det svenska sam-hällets infrastruktur, kunskap han ville använda i Zambia när studierna var avslutade. I förra numret av Lundagård skrev vi även om Lubna Hawwa från Maldiverna, som inte heller hade kunnat läsa vid Lunds universitet utan samma stipendie från SI. Men om regeringens budgetproposi-tion går igenom kommer det bli betydligt glesare bland studenterna på grusplanen utanför AF-borgen till nästa Arrival day.

under år 2014 kunde runt 700 utländska studenter kom-ma till Sverige och få utbildning och uppehälle finansierat genom SI:s stipendium, varav 152 studenter kom till Lunds universitet. SI hade hade räknat med en ökning av ansla-gen till biståndsstipendierna, men nu när tillskottet ser ut att slopas är stipendiekistan tom.

Om budgetpropositionen klubbas igenom kommer drygt 135 färre utländska studenter med biståndsstipen-

dium till Lunds uni-versitet nästa år. En ka-tastrof för mångfalden i föreläsningssalarna. Dessa biståndssti-pendier har varit helt nödvändiga för att på något sätt täcka upp

för det hål som införandet av studieavgifter för utomeuro-peiska studenter resulterade i. Nu väljer regeringen att dra undan mattan – igen. Det här är något som i ett långsiktigt perspektiv påverkar kvaliteten och förtroendet för svensk utbildning såväl nationellt som internationellt.

både sveriges förenade studentkårer och universitets-kansler Harriet Wallberg efterlyser ett större helhetsgrepp av internationaliseringen vid svenska lärosäten. Det vore inte fel om den nya regeringen lyssnade på kritiken och tydliggjorde vikten av internationalisering. Dagens sti-pendiesystem är uppenbarligen för instabilt och därför borde regeringen återinföra avgiftsfri utbildning även för utomeuropeiska studenter. Att dessutom utöka anslagen till biståndsstipendierna är också ett förnuftigt sätt att värna om internationaliseringen. Mångfalden och i för-längningen kvaliteten på svenska universitet tunnas an-nars ut ytterligare.

carl-johan kullving webbredaktör

"Dagens stipendie-system är uppenbarligen för instabilt."

lundagård nr 7 2014

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Universitetet har precis fått tillbaka mängden utomeuropeiska studenter som fanns innan studieavgifterna infördes år 2011. Nu dras mattan undan igen då regeringen kraftigt reducerar mängden biståndsstipendier.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se

Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.seBildchef Jens Hunt.Redaktion Jonas Jacobson, Virve Ivarsson,

Karin Furenhed, Philip Stålhandske, Tove Nordén.Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Tor Gas-slander, Cecilia Hansson, Q, Paula Dubbink, Linus Gisborn, Filip Rydén, Axel Vikström, Emma Nilsson, Edwin Montoya Zorrilla, Lukas J. Herbers, Josefin Wennang, Beri Zangana, Aydin Ramezani, Nike Eliasson, Andrea Ax Karlsén, Marcus Bornlid, Daniel Kindstrand, Hedvig Areskoug, Anna Folkesson, Jens Hansen, Tindra Englund, Daniel Kodipelli, Maximilian Aleman Tennell, Jenny von Platten, Karolina Jakstrand, Saga Sandin. Omslag Lukas J. HerbersKattlogotyp Björn Wallin.Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För

utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 3 november 2014.Deadline nr 8/2014 21 november. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

Your energy shapes the future.

Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande.I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energi-källor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för.

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Slumpen bestämmerAtt som internationell student öppna ett svenskt bankkonto är ofta lättare sagt än gjort. Nyheter – sid 6-7

" Jag kämpar för ett självständigt Kurdistan på ett annat sätt än att ta till vapen."

Taffan Taha vill bekämpa Islamiska staten Porträttet – sid 18-19

▶ Hur länge håller matlådan?

Frågan - sid 12

"Vi har ett moraliskt ansvar att bidra till att hjälpa dem."

Vad kan universitet göra för Lunds hemlösa? Aktuell – sid 13

Vad hände sen?2004 var de här personerna de mest engagerade i Lunds studentliv. Har de någon nytta av det tio år senare? – sid 20-21

s. 2-3 ledare.indd 2 2014-11-02 23:33

news from www.lundagard.net

14-10-03

HON ÄR DIN NYA MINISTERSocialdemokraten Helene Hell-mark Knutsson blir ny minister för högre utbildning och forsk-ning. Samtidigt blir miljöpar-tisten Gustav Fridolin utbild-ningsminister och efterträder därmed folkpartisten Jan Björk-lund.

Redigering: Carl-Johan Kullving/Kenneth Carlsson4 lundagård nr 7 2014

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣fo

to: lukas j. herbers

14-10-17BOELSPEXARNA 20 ÅRLunds enda spex med bara kvinnor på scen firade 20 år och satte upp spexet Napoleon. I samband med premiären kom artisten Arja Saijonmaa och sjöng med i "Finland är Finland"

foto

: tove nordén

oktober i korthet

14-10-22

"Personligheten är det enda riktigt unika ni har, tänk alltid på det."

– Förre justitieministern Thomas Bodström före-läste under Juridiska föreingens arbetsmarknads-dagar och gav sina bästa tips och tricks.

14-10-03

MARGOT WALLSTRÖM AVGÅRUniversitetets styrelseordförande Margot Wall-ström avgår. Hon blir ny utrikesminister i Stefan Löfvens regering. Vice ordförande Lars Ljungälv träder in i hennes ställe och beredningsgruppen börjar leta efter en ny ordinarie ordförande.

14-10-20

STUDENT UTSATT FÖR HATBROTT”Jag skulle älska att se era döda kroppar”. Det fick en student och hennes flickvän höra när de gick och höll hand i Lund. Polisen rubricerar ärendet som hatbrott och uppmanar all-mänheten att anmäla om de blir utsatta för sådana händelser.

nyheter från www.lundagard.se

Prenumerera på Lundagårds

nyhetsbrev

14-10-22

"Jag skulle nog säga att 70 procent av de som fått bostad här är novischer."

–Ida Moen Larsson, Lunds nations kurator. Nu har deras nya bostads-hus Arkivet fått sina hyresgäster.

14-10-09

JURIDISKA FAKULTETEN GÖR KRITISK GRANSKNING – IGENEfter Lundagårds avslöjande om den censure-rade genusrapporten på Juridicum, ska fakulte-ten nu göra en ny undersökning. Denna gång är undersökningen inte anonym och inga studenter kommer intervjuas.

14-10-10

STUDENTERNA BÖRJAR TURA IGENHelsingborgsstudenterna börjar tura igen efter två års uppehåll. Med start i november kommer föreningen Stampus hyra en färja och ha förfest på Öresund.

14-10-27

STUDENT ANMÄLD FÖR SEXUELLA TRAKASSERIEREn student vid Campus Helsing-borg har anmälts till diciplin-nämnden efter att ha skickat hotfulla sms och bilder på sitt könsorgan till en kvinna vid sam-ma institution.

s. 4-5 webb.indd 1 2014-11-03 00:01

lundagård nr 7 2014 5

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: lukas j. herbersfo

to: tove no

rdén

news from lundagard.net fo

to: lukas j. herbers

14-10-29

22 ... new accomoda-

tion units opened when Bokompakt, probably the tiniest student ac-commodation ever, was inaugurated.

14-10-10THEY DIDN'T PULL IT OFFLund University rowing crew’s men and women teams were defeated by Uppsala Academic Rowing Society, who triump-hed at home grounds. The competition is known as "Universitetskapprodden", and was established in 1992 with The Boat Race, a traditional race between Oxford and Camebridge, as a role model.

foto

: lukas j. herbers

14-10-23

”Just say Fika. It solves every-thing. Fika would solve wars.”

– Comedian Al Pitcher in an interview. In the end of Novem-ber, his show will come to Lund.

14-10-08

A SUSTAINABLE INVESTMENT PLANLund University’s first ever fund-raising campaign, ‘For a Better World’ looks unique. An impro-ved share of ‘green’ within the endowment would ascertain this uniqueness. – Read Sahiil Waslekar's analyze of the Lund University's fundrai-sing campaign.

14-10-10TRAMWAY DERAILSThe tramway project of Lund’s Municipality, Skånetrafiken and Region Skåne have encountered some difficulties. The project has been stopped by the new political opposition in Lund for at least two more years.

foto

: carl-johan kullving

14-10-10EMOTIONS AND INSTRUMENTS Surprising, magnificent but with a lack of a French touch defined the evening when the French artist Yann Tiersen took the stage at Mejeriet in Lund. The audience was lucky to listen to the wonderful songs of Le fabuleux de-stin d’Amélie Poulain.

14-10-20

TECHNOLO-GISTS TURNING INTO NUMBERSStarting autumn term 2015, exams at the Fa-culty of Engineering will be written anonymously. Student names will be replaced with number combinations.

Follow @lundagardnet

on Twitter

s. 4-5 webb.indd 2 2014-11-03 00:02

läs mer om internationella studenters vardag på lundagard.se och lundagard.net ◣nyheter

Redigering: Annika Skogar6 lundagård nr 7 2014

Flera bankbesök, oklara besked och godtycklig behandling. Det är verklig-heten för många av Lunds internationella studenter som vill öppna ett svenskt bankkonto.

När Reuben Masereka från Ugan-da anländer till Sverige i augusti får han inget personnummer. Hans masterprogram i ekonomi varar i mindre än de tolv må-nader som krävs för att få ett. Reuben Masereka bestäm-mer sig ändå för att skaffa ett bankkonto, eftersom han på ett enkelt sätt vill kunna betala sin hyra.

Reuben Masereka be-söker först SEB, men de meddelar att de enbart kan erbjuda honom ett konto utan tillgång till internetbank. Så små-ningom besöker han Handelsbanken, där han accepteras som kund direkt och får ett konto med internetbank.

– Hos Handelsbanken behövde jag bara visa mitt pass och mitt antagningsbe-sked från Lunds universitet, sen fick jag mitt konto, säger Reuben Masereka.

Vanligt problemReuben Maserekas situation är långt ifrån ovanlig. Många inter-nationella studenter behöver ett bankkonto för att betala hyra, för att ta emot stipendiepengar, för att gratis ta ut pengar i svenska ban-komater, eller för att betala online. Men precis som Reuben Masereka stöter de på problem, framförallt om de kommer från länder utan-för Europa.

I teorin existerar dock inga pro-blem.

– Enligt svensk lag är de banker som erbjuder sig att ta emot in-sättningar som skyddas av insätt-ningsgarantin skyldiga att ta emot sådana insättningar av ”var och en” om det inte finns särskilda skäl mot det. Det kan självklart disku-teras vad ”var och en” betyder, men man skulle kunna säga att det be-tyder alla, oavsett personnummer och nationalitet, säger Åsa Arff-man, jurist på Svenska bankfören-ingen, och konstaterar:

– Det går alltså inte att säga direkt nej när en student utan

personnum-mer kommer och frågar om ett konto.

Svenska bankföreningen fö-reträder alla större banker i Sve-rige. De har även tagit fram en checklista för hur utländska stu-denter ska kunna skaffa ett konto på deras banker.

Mycket oklartNär Lundagård ringer runt bland de större bankerna råder det dock många oklarheter kring vilka reg-ler som finns och hur de tillämpas. Om man som utländsk student kan få ett konto verkar handla om tur och tillfälligheter.

Nordea och SEB:s presstjänster är osäkra, men svarar till slut att de ger konto till alla efter att ha tagit

reda på vem de har att göra med. Nordea lägger dock till att de ”helst har studenter med personnum-mer” och SEB understryker att det ibland kan ta lite längre tid innan man får besked om man kommer från ett land som Sverige har ett embargo mot, till exempel Irak el-ler Syrien. Swedbank hänvisar oss till Svenska bankföreningen och deras riktlinjer.

Danske banks presschef Bernd Schmitz ger svaret att det för närvarande inte går att öppna ett bankkonto utan personnummer hos dem. Det var dock den enda bank som Madina Balgabek (se

artikel till höger) blev tillåten att öpp-

na ett konto hos.På Lunds universitet säger de

sig ha varit medvetna om proble-met under många år.

– Det här är en viktig fråga som vi har tagit upp. Det är viktigt för integrationen att den första tiden i Sverige går smidigt och universite-tet har ett stort ansvar, säger Maria Johansson, internationell handläg-gare vid Externa relationer.

Ska se över riktlinjernaUnder de senaste åren har univer-sitet kontinuerligt träffat banker-na. Om det har givit något konkret resultat är dock inget Lise Brön-dum, ekonomidirektör vid Lunds universitet, kan uttala sig om.

Slumpen avgör vem som får bankkonto

s. 6-7 kort.indd 1 2014-11-02 23:58

läs mer om internationella studenters vardag på lundagard.se och lundagard.net ◣nyheter

undantag Alla har rätt till ett bankkonto. Men det finns undantag. Enligt lagen får banken inte genomföra transaktioner om: 1. Personen har kontakter med en bank som finns med på en sanktionslista (EU-förordning) 2. Det kan misstänkas att kontot ska användas för pengatvätt.

lundagård nr 7 2014 7

Slumpen avgör vem som får bankkontoEfter sju veckor i Sverige fick Madina Balgabek från Kazakstan äntligen ett svenskt bankkonto. Hennes upplevelse av de svenska bankerna har varit frustrerande, och hennes bild av Sverige har nu helt förändrats.

Den 11 augusti kom Madina Balgabek från Almaty i Kazakstan till Lund för en utbytestermin. Redan dagen efter hennes ankomst bestämde hon sig för att öppna ett bankkonto.

– Jag hade hört från andra att det skulle vara lite problematiskt att få ett konto men jag behövde det för att få mina stipendie-pengar, så jag ville fixa det innan terminens början, säger Madina Balgabek.

Det visade sig dock vara lättare sagt än gjort.

– Jag upptäckte att den som inte har något personnummer har samma rättighe-ter som en katt, säger hon.

madina balgabek började med att besöka fyra banker i Malmö. Hon fick ett nej vid Handelsbanken och Nordea ville bara ge henne ett konto utan kort. Vid Danske bank fick hon höra att hon behövde en kortinnehavarförklaring från sin bank i Kazakstan.

– Det skulle ha tagit mig flera månader att få pappret från Kazakstan och det skul-le kosta mig mycket pengar, säger Madina Balgabek.Det var hos SEB hon äntligen hörde de lug-nande orden: ”Inga problem, vi fixar det åt dig”.

– Jag frågade om jag också behövde visa mitt bevis på uppehållstillstånd, men de sa att det inte var nödvändigt.

Efter någon vecka kunde hon äntli-gen skriva under alla dokument. Men 20 dagar senare fick hon ett mejl som medde-lade att hon inte kunde få något bankkonto hos SEB.

– Banken skrev att min ansökan fått avslag eftersom jag inte hade lämnat in något bevis på uppehållstillstånd. Detta var exakt det som jag hade frågat tidigare, säger Madina Balgabek.

hon fortsatte sin jakt på ett konto i Lund. Återigen fick hon olika besked från SEB.

– Först sa de att jag inte kunde få ett kon-to över huvud taget eftersom jag stannar kortare än sex månader, men när jag sa att jag behövde det för att få mitt stipendium ändrade de sig.

När de sedan fick höra att Madina var från Kazakstan blev beskedet att hon skulle behöva vänta ytterligare fyra veckor.

Till sist hittade Madina Balgabek lös-ningen hos Danske bank i Lund. Efter att hon fixat ytterligare några dokument, vill säga.

– De krävde att jag skulle ta med ett dokument som bevisade att jag är folkbok-förd i Kazakstan. Men regeringen lämnar bara ut dokument skrivna på ryska eller kazakiska så med hjälp av min mamma fick jag ordna en översättning.

den 19 september fick Madina Balga-bek sitt konto hos Danske bank, tio dagar senare kom hennes kort.

Fram tills att kortet kom hade hon lyck-ats ordna så att Erasmus Mundus betalade ut hennes stipendiepengar i checkar. Det gjorde att hon ofta gick runt med stora summor kontanter på sig, något hon tyckte var opraktiskt. Men framförallt är hon besviken på Sverige.

– Jag kom till Sverige med en idé om att det här var ett välutvecklat land med god service, men i många andra länder är ban-kerna mycket mer villiga att ge internatio-nella studenter ett konto.

Madina Balgabek är dock tacksam för hjälpen hon fått från universitetet. När hennes koordinator fick höra om proble-men följde hon med till banken.

– Hos SEB var de mycket mer hjälpsam-ma när hon stod bredvid mig. Det gjorde mig upprörd, att man behöver ta med en svensk. Jag har upptäckt att Sverige inte är en utopi.

text paula dubbinkfoto daniel kindstrand

Madina är besviken på Sverige

– Jag kan inte säga om det har bli-vit bättre eller sämre men dialogen har i alla fall blivit bättre och det är ett vik-tigt steg, säger Lise Bröndum.

Nu arbetar universitetet för att de tillsammans med bankerna gemen-samt ska se över riktlinjerna.

– Vi håller nu på att diskutera vilka dokument studenter måste visa när de kommer, så att de inte får olika be-sked hos Lunds banker, säger Maria Johansson.

Ekonomidirektör Lise Bröndum tycker dock att det är svårt att säga när problemet ska vara löst.

– Jag tror det här är en fråga där det inte går att säga att "nu är det löst", utan den måste jobbas med kontinu-erligt.

text paula dubbinkgrafik jens hunt

english Students without personal numbers have the right to register for a Swedish bank account. However, many banks are uncertain about the official regulations. This results in many bank visits and long waiting times for the internationals. Read the full story at lundagard.net

s. 6-7 kort.indd 2 2014-11-02 23:59

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

8 lundagård nr 7 2014

Slaget om novischerna Nationerna i Lund har länge brottats med fallande medlemskap. Men hös-tens statistik tyder på ett trendbrott. Samtidigt växer andelen studentlunds-medlemmar som inte väljer någon nation alls.

Nationernas kamp om terminens nya studenter har börjat stillna. Ur den har Västgöta nation klivit fram som en av de största vinnarna och har för tredje året i rad ökat sitt medlemsantal. De har fått 418 fler medlemmar i höst och ökat med 26 procent gentemot förra året – en tillväxt som är unik bland Lunds nationer.

– Vi har gjort en stor ökning denna termin vilket är jätteroligt och det är något vi jobbat hårt för, säger Filip Eriksson, Västgöta nations kurator.

Västgöta har nu cirka 2 000 medlemmar, vilket innebär att de knappar in på ett par av nationsvärldens absoluta giganter – närmast uppåt ligger Helsingkrona nation, som också har runt 2 000 medlemmar.

Filip Eriksson, kurator på Västgöta nation, vet inte säkert varför medlemsantalet har skjutit i höjden, men pekar på ett par tänkbara anledningar.

– Vi har lagt ner mycket energi på utskotten och försökt ge alla en speciell prägel. Alla utskott håller hög standard, säger han.

Byggboom i Lund Som vanligt toppar Lunds nation medlemsligan med 1 000 medlemmar fler än tvåan Malmö na-tion, och 1 500 fler medlemmar än Västgöta.

Men nationen har inte varit utan bekymmer. Sedan kår- och nationsmedlemskap blev frivil-ligt 2010 har medlemssiffrorna årligen krympt. Den trenden bryts i år och nationen stabiliserar sig på runt 3 500 medlemmar, vilket är en blyg-sam ökning på en procent.

En anledning till varför de inte längre för-lorar medlemmar kan vara nationens satsning på studentbostäder. I år öppnade deras nya bo-stadshus Arkivet, vilket verkar ha givit omedel-bar utdelning.

– Öppnar man ett hus med 126 nya bostäder så lockar det självklart nya medlemmar, säger Ida Moen Larsson, kurator på Lunds nation.

Helsingkrona nation satsar också på stu-dentbostäder. I Maskinparken kommer ett trettonvåningshus med 69 nya lägenheter, mestadels dubbletter, stå färdigt till hösten 2015. Ett möjligt framgångsrecept i jakten på nya medlemmar. Niklas Lundberg, kurator på Helsingkrona, har märkt att många är nyfikna på lägenheterna.

– Det är väldigt många som kommer in och frågar när de kan ansöka om boende i det nya huset, så intresset är stort. Det behövs ju alltid nya studentbostäder, säger han.

Kraftiga frånfallMen statistiken ger inte bara idel goda ny-heter, alla har inte haft flax. Göteborgs na-tion backar kraftigt. Smålands nation räk-nar också med att backa och fortsätter att vara minst i klassen med 405 medlem-mar, med inte ens hälften av näst minsta nationen Kalmars medlemsantal.

Kristianstads nation tappar 172 medlemmar, vilket innebär ett frånfall på nära 13 procent. Från att ha haft 1 508 medlemmar hösten 2013 hamnar de i år på 1 332 medlemmar.

– Det är svårt att säga varför det blivit så. Vi har pratat om vad det kan bero på, men inte kommit fram till någon speciell anledning. Vi har gjort som vi brukar. Kanske måste vi bli bättre på att marknadsföra oss, säger Madeleine Forsberg, kurator på Kristianstads nation.

En nationslös gruppStudentlund verkar som helhet gå en stabil höst till mötes. Samarbetet har kantats av nedåtgående siffror sedan 2010. Då lockade Studentlund över 3 000 fler studenter än i dag. Nu har medlems-antalet stabiliserat sig på drygt 21 000 medlem-

mar, i princip samma siffror som förra hösten.

En grupp studenter som sticker ut är de som gått med i Studentlund men ännu inte valt någon nation. Att teckna medlemskap i Studentlund via

nätet sker i två steg. Steg ett är att registrera sig som medlem i kår och AF.

– Därefter väljer studenten att gå med i en nation genom att fysiskt besöka den. Registre-ringen slutförs på plats genom uppvisande av legitimation och antagningsbesked, säger Filip Alexis, ordförande för Kuratorskollegiet.

Antalet studenter som inte slutfört registre-ringen på någon nation har i år ökat med 157 personer, vilket innebär att 751 studentlunds-medlemmar ännu inte har valt nation.

– Vi skickar ut information om detta och på-minnelser till alla. Men efter det finns inget mer vi kan göra. Vi kan ju inte tvinga någon att gå till en nation. Men alla kan när som helst un-der terminen gå och färdigställa medlemskapet, säger Filip Alexis.

Ser det inte som ett problemStudenter som bara fullföljer halva registrering-en får, trots att de inte deltar helt i samarbetet, tillgång till bland annat AF Bostäders bostads-kö. Filip Alexis vill inte spekulera i varför vissa medlemmar inte går med i någon nation, men säger att nationerna själva inte ser det som ett stort problem – trots att de går miste om poten-tiella medlemmar.

− Det är klart att vi gärna sett att samtliga skrev in sig. Men det betraktas inte som ett stort tapp. Det är efter nationernas önskemål som vi har detta system, säger Filip Alexis.

11831058blekingska nationen

*Smålands nation kan inte ta ut statistik för spe-cifika datum. Medlemsantalet för HT13 betecknar hela terminen, medan medlemsantalet för HT14 är hämtat 21 oktober 2014.

816961

wermlands nation

964 903

kalmar nation

2246

2033

532405

smålands nation*

"Vi kan ju inte tvinga någon att gå till en nation."

= 16 oktober 2014= 15 oktober 2013

Gudrun-nationerna

text linus gisborn grafik filip rydén

s. 8-9 nation.indd 1 2014-11-03 00:23

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

Redigering: Filip Rydén lundagård nr 7 2014 9

Biblioteksenkät 2014Ge oss tio minuter av din tid och vi ger dig ett bättre bibliotek!

Sista chansen! Ditt svar är viktigt!

Besvara enkäten och vinnpresentkort från Bokus!

biblioteksenkat2014.blogg.lu.se

11831058

kalmar nation

2443

malmö nation2246

2097 2171

helsingkrona nation

1806 1738sydskånska

nationen

15081332

kristianstads nation

15801998

västgöta nation

17721591

hallands nation

34593501

lunds nation

24052299

östgöta nation

20331865

göteborgs nation

City-nationerna Torna-nationerna

s. 8-9 nation.indd 2 2014-11-03 00:24

nyheter

SVERIGES

BÄSTA STUDENT-

ABONNEMANG BLIR

ÄNNU BÄTTRE

– NU HÖJER VI TILL 5 GB!

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student

195 KRMÅN

ORD. PRIS 245 KR MÅN

s. 10-11 matkasse.indd 1 2014-11-02 22:10

annat vad gäller användningen av bekämpningsmedel.

– Flera ve-tenskapliga stu-diervisar att be-kämpningsmedel påverkar hälsan för de som arbetar med dem, genom att köpa ekolo-giskt minskar du dessutom risken att själv få i dig

rester av medlen. Men om jag inte har råd att

köpa ekologiskt då? – Drar du ner på köttet har du

råd att köpa mer ekologiskt. Du kan också prioritera att köpa kaffe, frukt, kött, mejeriprodukter och potatis ekologiskt. Det ger en stor miljövinst och dessa varor brukar vara lätta att hitta som ekologiska alternativ, säger Johanna Sandahl.

Kanske har du en vän som tyck-er ekologiskt är viktigast men vill själv ha de billigaste alternativen – då kan den gyllene mellanvägen vara att ni möts på Willys. De lig-ger nämligen bra till i såväl katego-rin ekologiskt som standard.

text virve ivarssongrafik karin furenhed

Större utbud av varorNågra som är desto bättre på eko-logiskt är Coop Kon-sum på Mår-tenstorget. Men så kos-tar också de-ras matkasse mest. Enligt kassaansva-rig Christel Nilsson be-ror det på att Coop har ett högre inköpspris än till exempel Netto – och större utbud av varor.

– Men att vi har så brett utbud på till exempel ekologiskt och ve-getariskt beror på efterfrågan från kunder. Priset på en del ekologiska varor har faktiskt sänkts med åren för att fler köper det, säger Christel Nilsson.

Högre krav på ekologisktMen vad får du då för de extra slantar du pungar ut för den eko-logiska maten? Johanna Sandahl, ordförande på Naturskyddsför-eningen, anser att det handlar om vinster för miljö och hälsa. Detta eftersom det ställs högre krav på den ekologiska maten, bland

nyheter

Redigering: Karin Furenhed

"Priset på en del ekologiska varor har faktiskt sänkts med åren för att fler köper det."

så här gjorde vi ▶ Undersökningen begrän-

sades till fem butiker i Lund: Coop Konsum på Mårtenstor-get, Citygross på Nova, ICA Malmborgs på Clemenstorget, Willys på Kämnärsrätten och Netto på Vildanden.

TVÅ KATEGORIER

Standard: Styckpriset och kilo/liter-pris på tio kända märkes-varor som alla butiker hade i sitt sortiment.Eko: De ekologiska alterna-tiven till märkesvarorna. Va-rorna följde märkning från EU. Eftersom förpackningsstorle-ken varierade mellan butikerna jämfördes här enbart kilo-/literpris. Netto hade endast 3 av 10 ekologiska varor och City Gross endast 7 av 10 ekolo-giska varor och de föll därmed bort från jämförelsen.

lundagård nr 7 2014 11

Så maxar du matkassen Coop är dyrast men har bredast utbud av ekologiskt. För Netto är det tvärtom. Men är den dyrare maten värd sina extra slantar och varför i så fall? Lundagård reder ut.

Plånboken, miljön, djuren och den egna hälsan. Alla har vi våra prioriteringar när vi väljer mat. Genom att undersöka priset på tio standardvaror i fem av Lunds matvarubutiker kan Lundagård konstatera att Netto har det billi-gaste utbudet när det kommer till standardvaror.

– Vi jobbar med låga påslag och har bara 1 700 varor i vårt sorti-ment vilket gör att priserna hålls nere, säger Jan Rischter, inköps-chef på Netto Sverige.

Det var dock bara tre av elva undersökta varor som också fanns som ekologiskt alterantiv.

– Det beror på att vi i nuläget inte kan få fram de kvantiteterna och priserna som vi önskar men det kommer ske en förändring framö-ver. Efterfrågan på ekologiskt har exploderat de senaste åren och vi planerar att ge oss in i matchen även här, säger Jan Rischter.

SVERIGES

BÄSTA STUDENT-

ABONNEMANG BLIR

ÄNNU BÄTTRE

– NU HÖJER VI TILL 5 GB!

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student

195 KRMÅN

ORD. PRIS 245 KR MÅN

EKO kr/kg

STANDARD kr/st

STANDARDVARORNA I MATKASSEN: skinka, pärsons gourmetrökta (200 gram), juice, bravo apelsin (2 liter), fil 3%, skånemejerier (1 liter), mjölk 1,5% skånemejerier (1 liter), havregryn, gyllenhammars (1 kilo), kaffe, zoega's skånerost (500 gram), köttbullar, scan (350 gram), grevéost, skånemejerier 28 % (700 gram), pasta, barilla (1 kilo), kalles kaviar (300 gram).

för litet sortiment 831 kr

för litet sortiment 687 kr 751 kr

295 kr 261 kr 271 kr 298 kr

STANDARD kr/kg

312 kr

547 kr 574 kr 507 kr 571 kr515 kr

s. 10-11 matkasse.indd 2 2014-11-02 22:11

1000... kronor. Så mycket föreslår reger-ingen att studielånsdelen av studie-medlet ska höjas med. Anledningen till den föreslagna höjningen är bland annat studenters ökade boendekostnader.

12

Matlådan åker ner i väskan på morgonen och sedan ligger den där i ett antal timmar.

citatet

i korthet frågan

Hur länge håller maten i väskan?

"Ja, det de… ja, det skulle man, kunna säga ändå, att det är…"

... minuter eller motsvarande 88 timmar. Så mycket tid lägger i genomsnitt en student som pendlar med tåg mellan Lund och Helsingborg under en termin.

5280

Framtida internationella studenter, för om regeringens budgetförslag går igenom minskar antalet bistånds-stipendier från 500 till 30 mellan 2014 och 2015 – alltså, med 94 procent.

bra månad

Studenttidningen Lundagård, som även fortsättningsvis kommer kunna leverera nyheter och bevakning som vanligt. I våras såg det mörkt ut när tidningens ägare Lunds universitets studentkårer, Lus, beslutade att skära bort en redak-törstjänst. Men tack vare nya intäkter och nedskurna utgifter, har Lus nu beslutat att utlysa tre tjänster även för 2015-2016.

?

"

aktuell

Köerna ringlar sig kring mikrovågsug-narna när tusentals studenter ska värma sina matlådor varje dag. Men hur håller sig maten utanför kylskåpet?

För många studenter består lunchen av en mat-låda som tagits med hemifrån.

Men hur länge håller sig en sallad i väskan om du slängde ihop den i morse? Håller den sig bättre än kylskåpskall köttfärssås som laga-des i förrgår, eller den frysta curryn från förra veckan?

Caroline Lin-ninge arbetar som forskare i livsmed-elsteknologi på Lunds tekniska högskola och hon anser att all mat ska in i kylen så fort som möjligt:

– En sallad som gjordes i morse ska inte vara i rumstemperatur. Uppskuren mat har nämli-gen större ytor för bakterier att frodas på.

– Olika bakterier förökar sig olika snabbt, vissa tar flera dagar på sig medan andra bara behöver 20 minuter. Värme, syre och utrymme är något de trivs i, säger hon.

Bakterier älskar ytorKöttfärssåsen är ett liknande exempel. Den har större yta för bakterierna att röra sig på än en solid köttbit. Har den tillagade färsen varit i kylskåp i mer än två dagar skulle Caroline Lin-ninge inte rekommendera att äta den.

– Att värma rätten dödar visserligen bakte-rierna. Men även döda bakterier kan leda till obalans i tarmfloran, som kan påverka kroppen negativt, säger hon.

Fryst är bästAtt frysa storkoken är det bästa för att häm-ma bakterietillväxten. Då stannar processen upp, och så länge maten hålls fryst påbörjas den inte så lätt igen.

– En frusen matlåda kan hålla sig i rumstemperatur mycket längre än de andra alternativen. Så länge den fortfarande är kall när man värmer den, förklarar hon.

Matlådan ska följaktligen befinna sig i rums-temperatur så lite som möjligt, och framför allt salladen borde du inte låta ligga i väskan särskilt länge. Du kommer inte nödvändigtvis bli sjuk av att äta din rumsljumna mat, men allt kom-mer till priset av bakterier.

text andrea ax karlsénfoto jens hansen

"Men även döda bakterier kan leda till obalans i tarmfloran."

Lundaspexarnas stjärnspexare Calle Öberg har ett stressigt studentliv och får besök av SVT:s program Tidsjakten för att få ordning på tillvaron. Han sitter hemma i studenthemmet Thomanders salong och sjunger vid sitt Steinwaypiano – när Myror i brallans gamla programledare Jonas Leksell kliver in och utbrister: ”Ah va fasen, är det en studentkorridor det här?”. Tour de chambre på Thomanders i höst, alltså?

lundagård nr 7 2014

dålig månad

Rättelse: I förra numret stod det att Stora Gåsafesten går av stapeln 17 november. Rätt datum är 15 november. Ingen gås på måndagen, alltså.

plock

s. 12-13 Plock.indd 1 2014-11-02 22:14

lundagård nr 7 2014 13Redigering: Annika Skogar

hans swärd - professor i socialt arbete aktuell

De senaste åren har andelen hemlösa i Lund ökat mar-kant, liksom i resten av Sve-rige. Hans Swärd, professor i socialt arbete, anser att universiteten har en viktig roll i att bekämpa hemlös-heten i landet.

Du har uppmanat landets poli-tiker att ta ett ”helhetsgrepp” på hemlöshetfrågan. Vad menar du med det?

– Hela hemlöshetsfrågan är uppsplittrad. Det är många olika dimensioner man måste ta i be-aktande på samma gång: bostads-politik, missbruksproblematik, psykiska sjukdomar, den stora andelen barn som blir vräkta. Men det är inte någon som riktigt kopplar samman alla dessa as-pekter, vilket är en märklig form av politik och som gör att många hemlösa hamnar mellan stolarna.

Det görs alltså inte tillräckligt för hemlösa i dag?

– Nej, det tyck-er jag inte. Det går väl att säga att det görs en del åtgärder, fast de ger inte några långsiktiga effekter. En stor del av socialtjänstens jobb i dag går ut på att jaga bostäder, varav de flesta är tillfälliga. De får bo på hotell, vandrarhem, lägenheter med kort-tidskontrakt. Vi tänker helt enkelt fel här - det görs en massa åtgärder som inte får människorna ur hem-lösheten. Det är ändå så att det har lagts ner en massa pengar, men samtidigt har också hemlöshets-talen ökat.

Du skrev i en debattartikel för inte så länge sedan att Skåne bor-des göras till en försöksregion för att få bukt med hemlösheten. Hur skulle det kunna se ut?

– Det finns ju exempel från Danmark där det har satsats på hemlöshetsbekämpande åtgärder i storskaligt format. Där har det satsats mycket resurser på att ge pengar till landets kommuner, för att bygga bostäder och att pröva

ut metoder som har vetenskapligt stöd och som kan ge konkreta ef-fekter.

På vilket sätt kan universitetet och forskningen bidra till att av-hjälpa problematiken?

– Jag tror att det är viktigt att föra fram forskningsresultat och peka på goda exempel från an-dra länder och andra satsningar. Sedan tror jag att universitetet kan vara med och utvärdera olika för-söksprojekt, där kommunerna sat-sar och tänker nytt.

– Jag tror också att det med in-formationsåtgärder går att hjälpa till och förändra attityder i sam-hället. Det finns tyvärr en hel del negativa attityder gentemot missbrukare, hemlösa och fattiga, EU-migranter som kommer hit. Det uppstår en massa olika vand-ringssägner som cirkulerar runt i samhället.

Vad kan vi göra för EU-mig-ranter från framför allt Rumä-nien här i Skåne? Och vad görs i dag från politiskt håll?

– På det politiska planet görs väldigt lite, både i Lund och i Mal-mö, om vi jämför med exempelvis Göteborg och Linköping. Men det finns mycket som går att göra, både som individ och på det politiska pla-net. Dels kan du ge pengar till frivil-ligorganisationer, som kan öppna härbergen och värmestugor och lik-nande verksamheter; dels kan man från kommunhåll inleda samarbe-ten med kommuner i Rumänien, vil-ket exempelvis Borås och Linköping har gjort. På det viset kan vi stödja och hjälpa människorna på plats i landet. För det vanligaste är att de reser från fattiga byar i Rumänien.

Ett annat förslag är att upplåta toaletter och duschar åt dem, el-ler att öppna upp ytor där de kan ställa upp sina bilar och husvagnar här i staden.

Han vill utrota hemlösheten

Vem Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Hans främsta forskningsområden är fattigdom, sociala problem, hemlöshet och det sociala arbetets historia. Aktuell med att han anser att Skåne bör vara en försöksregion för att få bukt med hemlösheten och att universitetet kan vara en viktig aktör för att avhjälpa problematiken.

här kan du engagera dig för lunds hemlösa

▶ Diakonicentralen Ugglan, öppet varje dag året runt. Social mötesplats som erbjuder värme, mat och duschmöjligheter. www.svenskakyrkan.se/lund/diakonicentralen-ugglan

▶ Skåne Stadsmission - bred verksamhet i Malmö, Helsingborg och Lund med bland annat stödboenden och mötesplatser. www.skanestadsmission.se

▶ Välgörenhetsprojektet Light - arrangerar soppkök och är för närva-rande ett utskott inom Lundaekonomerna. Planerar framöver att även involvera studenter från fler studiediscipliner. www.lundaekonomerna.se/light

▶ Gå med i Facebook-grupperna "Hjälp tiggare i Lund" och "Akut boende för hemlösa i Lund".

En fråga som ofta kommer upp är om man bör ge pengar till tig-gare. Vad anser du?

– Jag ger pengar till dem, och jag tror att det betyder ganska mycket att man gör det. De lever under väldigt svåra förhållanden. Men det är klart att det inte lö-ser problemen långsiktigt – man måste samtidigt utöva politiska

påtryckningar från EU-håll för att Rumänien ska införa grund-läggande sociala förmåner för ro-merna. Men det ena utesluter inte det andra. Vi har alla ett moraliskt ansvar att bidra till att hjälpa dem.

text marcus bornlidfoto daniel kodipelli

"Vi har ett moraliskt ansvar att bidra till att hjälpa dem."

plock

s. 12-13 Plock.indd 2 2014-11-02 22:15

reportage

Redigering: Xxxxx Xxxxxxxx lundagård nr x 2010

s. 14-17 Rep.indd 1 2014-11-03 00:43

reportage

Redigering: Kennesth Carlsson lundagård nr 7 2014 15

Jag börjar brevväxla med en man som heter Ricard Nilsson. Han är också journalist och en av de mest högutbildade personer jag har träffat. Sju examina. Över tusen högskole- poäng. Han har dessutom skrivit flera romaner. Och så har han mördat tre personer.

Ricard Nilsson sitter inlåst på Kirsebergsanstalten, Malmös mellansäkerhetsfängelse, ett stort gult hus någon kilometer från mig. Där sitter han tillsammans med några hundra andra.

De intagna på svenska fängelser skiljer sig från det all-männa snittet på ett antal sätt: De har ofta lägre utbild-ning, fler koncentrationssvårigheter och oftare förnamn som slutar på Y. De allra flesta saknar högre utbildning.

Jag frågar Ricard Nilsson om vi kan ses. Han skriver att han kan ställa upp på en intervju.

det krävs fem säkerhetskontroller innan jag kommer fram till besöksrummet på Kirsebergsanstalten. Där får jag vänta, för jag och Ricard Nilsson får inte vara i korrido-ren samtidigt. Det verkar lite hysteriskt, men vi är väl räd-da. Rädda för att om vi tar ögonen från en fånge så ska han pressa ned oss mot funkisgolvet i det lilla besöksrummet och trycka ihop våra luftstrupar med underarmen innan vi har en chans att trycka på knappen som kallar på vakten.

Ricard Nilsson ser rätt snäll ut. Han har runda glasö-gon och ler mycket. Vi pratar om våra favoritromaner och

han hjälper mig att reda ut om Orange is the new black ligger närmare verkligheten i ett svenskt fängelse än den lite äldre och mycket råare fängelseserien Oz. Det gör den, säger han.

– Ingen orkar ju gå dag ut och dag in och hålla på och slåss. Jag har suttit på de två tyngsta anstalterna, Kumla och Tidaholm, i mer än tio år så jag är ganska väl medve-

ten om att små saker kan bli stora och att det kan leda till slagsmål, men det är liksom inte varje dag.

För det mesta är dagarna i fängelset väldigt lika. Väck-ning och dörröppning vid kvart i sju. Frukost i det ge-mensamma utrymmet utanför cellerna. Sen marsch till den dagliga verksamheten: studier eller verkstadsarbete. Avbrott för lunch. Eftermiddagspass i studiecentrum eller verkstaden. Kvällsmat. Vid kvart i sju låses fångarna in i sina respektive celler igen. Många väljer då att läsa böck-er, skriva brev eller se på tv. Så mycket annat finns egent-ligen inte att göra.

för de som studerar på högskola eller universitet, som Ricard Nilsson, fungerar utbildningen som en vanlig dis-tansutbildning. Om dagarna sitter han på lärocentrum på

Kirsebergsanstalten och läser kurslitteratur. Varje vecka har han 15 minuter strängt övervakad inter-

nettid där han ska hinna lämna in veckans alla uppgifter, ladda ner nya och hålla kontakten med sina lärare. Avvi-ker han för en sekund från de godkända, studierelaterade aktiviteterna stängs han omedelbart av för all framtid.

Ricard Nilsson råkade vara på rätt fängelse vid rätt tid när det första testet av högre utbildning på anstalterna drogs igång. Under de femton åren som han har suttit inne har Ricard Nilsson läst psykologi, kriminologi och juridik. Nu skriver han en kandidatuppsats i litteratur-vetenskap. Möjligheterna att läsa universitetskurser finns numera på anstalter i hela landet.

För att få studera som intagen ska det vara motiverat i den intagnes ”personliga verkställighetsplan”: det doku-ment som styr det mesta av livet innanför murarna. Och för att vara motiverad i den personliga verkställighets-planen måste det finnas en poäng med studierna. På hög-skolenivå får man inte studera bara för att få tiden att gå, med andra ord. Jag kan inte låta bli att fråga.

Leder det till något konkret?– Det gör faktiskt det. Jag är medlem i Journalistför-

bundet, jag har blivit författare och gett ut en bok bland annat tack vare att jag har läst kreativt skrivande. Det har också betytt att jag kan betala skulder till brottsoffer med min inkomst. Dessutom är min plan att doktorera, och för att vara konkurrenskraftig med dem på utsidan så måste jag ju plugga så mycket jag bara kan.

Tror du att det påverkar möjligheterna att anpassa sig till samhället utanför?

– Ja, Sverige är ju ett väldigt akademiskt samhälle. Jag har ju alla minustecken framför mig när jag kommer ut, så att ha flera utbildningar som jag kan tillämpa är min största chans.

under 1900-talet har kriminalvården i Sverige pendlat mellan straff och vård. Förutom att alla ska kunna få en utbildning motsvarande komvux- eller yrkesutbildning erbjuds terapi. På Kirseberg finns till och med en speciell avdelning där en handfull intagna bor och genomgår en slags intensivkurs för att kunna hantera sina missbruk.

Tyngdpunkten på vård i Kriminalvården är alltså för närvarande stor, men trots det är den enskilt viktigaste funktionen för ett fängelse fortfarande att hålla folk inlåsta.

Ricard Nilsson tittar lite ned, sen lite upp, sen rakt på mig. – Ja alltså det handlar ju mycket om att de tycker att

man ska låsas in och nyckeln ska slängas bort. Jag ser det som att det är bättre att jag gör någonting av tiden, något som ger mig en grund att stå på och som kanske leder till arbete när jag kommer ut.

Din kurskamrat kan vara en mördare. Runt om på Sveriges fängelser sitter interner som studerar på högskolor och universitet. Men får de utnyttja sin kunskap när de släpps ut?

studier från kåken

"Ingen orkar ju gå dag ut och dag in och hålla på och slåss."

text & foto tor gasslander

s. 14-17 Rep.indd 2 2014-11-03 00:43

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

"Jag var jätteglad när jag kom ut ur fängelset. Som en solstråle alltså."

16 lundagård nr 7 2014

Tidigare straffade får inte bara komma ut i samhället hur som helst. De senaste åren har det blivit allt vanligare att arbetsgivare kräver straffrihetsintyg. I juni lämnade en statlig utredning en rapport om de ökande utdragen ur belastningsregistret.

Rapporten föreslog att arbetsgivare inte skulle kunna begära att få se utdrag utan särskilda skäl. En tidigare straffad är ju just tidigare straffad, slår utredaren Michaël Koch fast i rapporten. Arbetsgivare inom skola och om-vårdnad är undantagna, men annars ska en persons tidi-gare straff bli dennes ensak. Det nuvarande systemet är integritetskränkande, anser rapporten.

Än så länge har förslaget inte omvandlats till lag. Hur den nya regeringen kommer att hantera frågan är oklart.

det finns alltså inget juridiskt hinder för att minnas de straffades brott. Och vi minns dem, speciellt de som har gjort sig minnesvärda. Ricard Nilsson var stor i kvällstidningarna när han dömdes. Då handlade texterna om rockmanagern som lurat tre personer till en rastplats. När de kom till plat-sen sköt han ihjäl dem alla tre i deras bil. Nu handlar tex-terna allt oftare om fängelsekunden som släpper en bok.

Ricard Nilsson har fortfarande inte fått sitt straff tids-bestämt och räknar själv med att få skriva inifrån fäng-elset i några år till. Senast han ansökte om oövervakad permission nekades den. Detta trots att han under sina 15 år inom Kriminalvården skött sig utan anmärkning. Riks-medicinalverket bedömer fortfarande Ricard Nilsson som manipulativ. Han är inte att lita på och kan inte lämnas ensam, anser de.

kriminellas revansch i samhället, Kris, i Malmö hjälper mig att komma i kontakt med Levi, som också

studerat under sin tid på anstalt. Han är dömd för ”väl-digt grova brott” men är fri sedan något år tillbaka. Precis som Ricard Nilsson har han tjänat av sitt straff på Sveriges hårdaste fängelser. Kumla, Tidaholm och till slut Kirseberg.

Levi var till en början helt ointresserad av att studera. En hårding som stod närmare Oz än Orange is the new black. Han skulle sitta av sin tid, sen skulle han ut. Fuck det här.

Men en tid efter att Levi spärrats in dog hans lillebror i en narkotikaöverdos. Från insidan hade Levi inte kunnat göra någonting. Och precis som för många intagna innan honom blev en tragedi en dramatisk vändpunkt.

Arbetet i fängelset gav honom ingenting, men alla intag-na måste hålla sig sysselsatta om dagar-na. Vård, arbete, eller utbildning på hel-tid. Arbetslinjen gäller även i fängelset.

Levi bestämde sig för att använda tiden till att ge tillbaka. Till samhället och till sin döda lillebror. Han fick tillå-telse av Kriminalvården att läsa fritids-vetenskap och psykologi. Det var något helt annat än det monotona arbete han

tidigare sysslat med i fängelset.– Det öppnade en massa nya dörrar i huvudet på mig,

säger han.Levi läste tio terminer, en hel utbildning, innan han

till slut släpptes förra året. Levi berättar att han vill jobba med att hjälpa ungdomar som hamnat snett eller männ-iskor med missbruksproblematik. Kombinationen av Levis personliga erfarenhet av kriminalitet och droger och den långa utbildningen gör honom särskilt lämpad, tänker han.

– Jag var jätteglad när jag kom ut ur fängelset. Som en solstråle alltså. Varje dag.

Det gick bra. Till skillnad från många andra straffade är han är skuldfri, har pengar på banken och en lägenhet. Så bra går det inte för alla.

plugga i fängelse

▶ Cirka 4 200 perso-ner om året studerar på svenska fängelser varje år.

▶ Cirka 35 personer studerar på högsko-lenivå. Övriga läser på grundskole- eller gymnasial nivå, och yrkesutbildningar.

▶ Internationell forskning tyder på att studier under fängel-sevistelser ger positiv effekt när de straffade återvänder till det fria.

Medurs: Inne i fånggården finns såväl fotbollsplan som gym. Bokläsning kräver pepp. Fängelset har även altare. Fångburarna separerar isolerade fångar från andra.

s. 14-17 Rep.indd 3 2014-11-03 00:44

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

"Jag är inte less, jag är pissförban-nad. Jag har suttit av mitt straff."

lundagård nr 7 2014 17

Nagelsvamp?Har du nagelsvamp på en eller flera tår och är man i åldern

18–40 år? Då kan du delta i en studie med en ny behandling som

görs av Hudkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Arvode och reseersättning utgår.

Mejla till Dr. Nils Hamnerius på

nagelsvampstudien@gmail.com

för mer information.

Även om både arbete och studier inom fängelset är avlönade så har många fortfarande stora skulder till brottsoffer när de släpps.

– 98-99 fångar av 100 har inte fem spänn när de kom-mer ut. De här killarna släpper de ut på gatan med en plastpåse och en femhundring, säger Levi.

när en tidigare intagen ska börja om ute i det riktiga samhället borde en utbildning kunna vara den första och viktigaste länken till ett liv utan kriminalitet.

Nästan varje dag är Levi på Kris och snackar, tar i hand och hugger i där det behövs. Flera gånger när jag ringer är han ute på någon aktivitet eller hinner inte prata.

Levi vill bara hjälpa folk att inte dö som hans brorsa. Men det tycks inte vara någon som vill att Levi ska job-ba med det. Inte med något annat heller för den delen.

– Det är dörren i ansiktet direkt när man är straffad. På vissa jobb har jag fått höra att ”du kan få jobba här, men du får inte jobba ensam och du får inte jobba natt”. Som om jag skulle förvandlas till ett vilddjur när natten faller.

därför ringer jag Lena Broo som är centralt klient-utbildningsansvarig på kriminalvården.

Det är ungefär 4 200 personer om året som stude-rar på svenska fängelser. Av dem är det bara en liten del som läser högre utbildning. Drygt hälften av alla intag-na har inte ens gymnasiebehörighet.

Sist Lena Broo kollade var det drygt 35 personer som studerade på högskola eller universitet. Fler fick inte plats på Kriminalvårdens lärocentrum.

Antalet intagna som beviljats studier har sjunkit kraftigt de senaste åren. De allra flesta av de fysiska stuideplatserna i fängelserna går åt till de som vill stu-dera på grundskole- eller gymnasial nivå. De ska prio-riteras enligt Kriminalvårdens riktlinjer. På Kirseberg studerar totalt tre per-soner på högskolenivå i dag.

– Det känns alltid svårt att säga nej till någon som vill studera. Och fick vi välja så skulle ju alla som ville få studera.

Kommer det någonsin hända att alla intagna på svenska fängelser studerar?

– Jag undrar om vi kan nå så långt att alla kunde ta steget. Det är ju en vision. Det hade varit fantastiskt om det var så.

vilken effekt utbildningen har, förutom att männ-iskor lär sig saker, är svårt att säga. Kriminalvården kollar inte. Det skulle vara lite känsligt att föra register över tidigare straffade, och frivilliga enkätundersök-ningar är både svåra att få svar på och osäkra som sta-tistiska källor.

Inte ens Brottsförebyggande rådet vet säkert om utbildning av intagna leder till färre brott. Men Lena Broo är säker på att utbildningen har en effekt.

– Det är jag övertygad om, att det har betydelse, och i en positiv betydelse.

När jag frågar hur hon vet det säger hon att det fak-tiskt finns väldigt lite forskning på området, av samma anledning som Kriminalvården själva inte har någon statistik, men att de internationella studier som genom-förts tyder på goda resultat. Risken för återfall i brott faller i bästa fall med så mycket som 30 procent efter avklarad utbildning.

ricard nilsson ser fortfarande fram emot att komma ut. Han ska jobba som journalist och författare, och är ganska säker på att det kommer att gå bra.

Han är redan lovad att få jobba för Paragraf, en tid-ning om kriminalvård där han i dag skriver krönikor.

Han nämner att det verkar sticka mindre i ögonen på folk att han skriver böcker och krönikor än att han studerar. Som om studierna i fängelset bara var ett sätt att utnyttja statens resurser.

Men precis som för Levi präglas Ricard Nilssons studier inte egentligen om en revansch i samhället, utan snarare om ett slags återbetalning. Om att göra rätt för sig.

– En stor del av min inkomst betalar jag till brottsoffer, det är väl det som känns bäst. Det är få förunnat här inne att kunna göra rätt för sig, säger han.

för levi på Kris blev det inte riktigt lika bra. För honom har fängelsestraf-fet fortsatt att vara ett straff även efter att han friades från anstalten. Han är inte

som en solstråle varje dag längre.– Jag är inte less, jag är pissförbannad. Jag har suttit av

mitt straff. Jag ska fan inte straffas mer.Levi är inte heller intresserad av att invänta något nytt

lagförslag eller en förändring i samhällsandan. Han ska sälja lägenheten och flytta till Spanien. En bekant i landet säger att det är lättare att klara sig som tidigare straffad där.

– Det kan i alla fall inte vara sämre. Här blir man behandlad som en pestsmittad.

*Ricard Nilsson har tidigare ansökt om att få sina skulder till brottsoffren avskrivna.

Ricard Nilsson, som sitter inne för trippelmord, har läst över tusen högskolepoäng i fängelset.

s. 14-17 Rep.indd 4 2014-11-03 00:44

porträttet

s. 18-19 porträttet.indd 1 2014-11-02 22:39

porträttet

Redigering: Annika Skogar lundagård nr 7 2014 19

text beri zanganafoto jens hansen

På konfliktens omslagNär kurderna förföljs i Irak och Syrien kan Taffan Taha inte stå passiv. Den starka kärleken till Kurdistan har tagit henne tillbaka till hemlandet.

"Det är inte långt ifrån Kobane, men det är det närmaste jag kan komma."

Irak och Syrien brinner. Terrorstämplade organisationen Islamska staten, IS, sät-ter skräck i befolkningen som inte delar deras tro och åsikter. Medan fler och fler regioner av länderna faller under IS kon-troll står omvärlden och ser på.

I Västra hamnen i Malmö, en hel kon-tinent från terrorn, står 20-åriga Taffan Taha. Oktoberkylan har kommit och hon huttrar. Taffan Taha är bara på åter-besök i Sverige, om några veckor är det dags att återvända till den irakiska delen av Kurdistan. Nervositeten och stres-sen inför resan finns i kroppen och hon har tillbringat natten på sjukhuset med magkatarr.

i ena handen håller hon en chailatte, i den andra sin iphone. Den har ringt mycket senaste tiden. Det är många journalister som har jagat henne för att få en intervju. I media är hon den unga svenska tjejen som ska göra det märk-värdiga – åka till ett av världens mest instabila områden.

Förra året gav Taffan Taha upp advo-katdrömmen. Hon lämnade studierna i Lund och begav sig till staden Sulayma-niyya i irakiska Kurdistan – ett område som är säkert i förhållande till övriga Irak. Där bor hon nu permanent och äg-nar sig åt universitetsstudier inom me-dia och journalistik.

Vid sidan av studierna ser sig Taffan Taha även som människorättsaktivist. Hon spenderar mycket tid med att jobba för kvinnors rättigheter genom att hålla föreläsningar och skriva provocerande debattartiklar. Ofta skriver hon om kvinnlig könsstympning – något som i Kurdistan är ett stort tabu.

det var alla besök i hemlandet under hennes uppväxt som gav henne en tan-keställare. I Kurdistan fick Taffan Taha uppleva de orättvisor som landets kvin-nor dagligen fick stå ut med.

– Det var saker som att jag inte fick spela fotboll med killarna eller bada i bi-kini. I den åldern var det svårt att förstå varför. Detta fick mig att vilja engagera mig mer och försöka förstå varför kvin-nor blir behandlade på ett annat sätt.

Taffan Taha kom till Sverige när hon var två år och uppväxten i Sve-rige var trygg med en stöttande familj. Men trots att hon bott i princip hela sitt liv i Sverige är kärleken till hemlandet

Kurdistan större. En kärlek som bara växt med åren. De regelbundna resorna till Kurdistan med familjen har fört hen-ne närmare sin kurdiska identitet.

– Nu har rasismen i Sverige ökat något oerhört vilket får mig att känna mig mer som en invandrare än svensk. Jag blir en utomstående. Men mitt enga-gemang i Kurdistan de senaste åren har fört mig närmare landet och det får mig att känna mig mer kurdisk än svensk.

den stora uppmärksamheten kring henne i tidningar och tv är inget som stör Taffan Taha. Tvärtom, är det något hon ser som en fördel rent karriärmässigt.

– Jag har en dröm att jobba inom media. Att bli uppmärksammad så här tidigt är bara bra.

Men hon vill även själv passa på att uppmärksamma andra aktivister som dagligen jobbar med samma frågor som hon själv. Nyligen blev hon nominerad till ”Månadens malmöbo” av tidningen City för sitt engagemang att hjälpa flyktingar på plats. Men hon ville inte ha priset.

– Jag bad om att få ge bort min no-minering till någon annan som gör ett fantastiskt arbete. Det finns andra akti-vister som gör mycket bra och som också förtjänar en utmärkelse.

taffan taha börjar prata om Kobane, den kurdiska staden i Syrien som hotas av den Islamska staten. Att inte kunna åka dit och hjälpa till gör ont.

– Jag bara gråter och gråter. Jag kom-mer att åka till Duhok och Suruc för att hjälpa till humanitärt genom att besöka flyktingläger och skicka nödvändiga sa-ker. Det är inte långt ifrån Kobane men det är det närmaste jag kan komma.

Samtidigt ger hon sitt fulla stöd till de kurdiska militärstyrkorna i Irak och den av EU terroriststämplade organisatio-nen PKK, som just nu tar kampen mot IS. Att bli en peshmerga, kurdiska för "de som möter döden", och ta till vapen en dag är inget hon utesluter. Men det är som att Taffan Taha kommer på sig själv.

– Gör inte som de andra journalis-terna gjorde!

– Jag kämpar för ett självständigt Kurdistan på ett annat sätt än att ta till vapen. I intervjuer har jag pratat väldigt lite om peshmerga och mest om mitt en-gagemang och de insatser jag gör för att hjälpa flyktingar.

Hon ogillar att hon trots detta i flera svenska medier enkelt framställs som den unga tjejen som vill ge sig in i kriget mot IS.

från sverige åker nu mängder av kurder till Kurdistan för att vara nära och hjälpa de människor som drabbats av IS härjningar. Viljan finns säkert hos ännu fler. I jakten på en symbol har Svenska Dagbladet, Sydsvenskan och Jenny Strömstedt på TV4 har ryckt i den unga tjejen från Malmö som vill närma sig fronten.

Samtidigt finns det många fler svensk-kurder med större kunskap, kontaktnät och erfarenheter i området som också är viktiga i konflikten, men som media inte lagt samma vikt på att uppmärksamma. För Taffan Taha har blivit omslagstjejen alla vill ha.

taffan taha lämnar ett kyligt Väs-tra hamnen och sätter sig i bilen med sin syster. Även i kväll kommer hon att följa händelserna via SVT och kurdiska kanaler.

Medan världen ser på hur Irak och Syrien brinner blir frustrationen större hos Taffan Taha. Hon och många kurder med henne känner att de måste åka dit. Hon kan inte stå kvar i Sverige och bara se på.

Ålder: 20.Har pluggat: En termin juridik i Lund.Gör: Studerar media och journalis-tik i irakiska staden Sulaymaniyya. Engagerad människorättsaktivist.Aktuell med: Ska åka ner till Irak för att hjälpa flyktingar som drabbats av Islamska statens terror.

taffan taha

on the conflict's front coverIraq and Syria are in flames under the atrocities of the Islamic State. Taffan Taha cannot stay in Sweden to watch it happen. That is why she will go to Kurdistan to help her people.

in english

s. 18-19 porträttet.indd 2 2014-11-02 22:39

hanna frykmanDå? Förman för Boelspexarna som år 2004 firade tio år med spexet Florence Nightingale i Stora salen. Hon läste naturgeografi och företagsekonomi.

Nu? Samordnare för ett EU-forsk-ningsprojekt i Arktis. Fortsatte även på teaterbanan och var med och startade upp evenemanget ”Thomanders jul”.

Mest nytta? ”Förmågan att samord-na och kommunicera. Att hantera människor och olika krissituationer.”

Hannas tips ”Jag gick ju all in i mitt engagemang, men jag önskar att jag engagerat mig ännu mer. Mitt tips är att engagera sig utan en tanke på att det skulle se bra ut på CV:t.”

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣tio år senare

Redigering: Karin Furenhed 20 lundagård nr 7 2014

karin olssonDå? Redaktör och ansvarig utgivare för Lundagård. Avslöjade bland annat att Thomanders studenthem subventione-rades av stora summor från univer-sitetet. Pluggade statsvetenskap, litteraturvetenskap och historia.

Nu? Kulturchef och ställföreträdande utgivare på Expressen.

Avgörande för jobb? ”Ja helt avgö-rande eftersom min tid på Lundagård var min enda journalistiska skola.”

Karins tips ”Med dagens tuffa arbets-marknad kan det vara lätt att strunta i ideellt engagemang. Gör inte det. Tillägna dig i stället bred bildning på universitetet och toppa med praktiska färdigheter från studentlivet.”

Vänner för livet och ovärderliga erfarenheter, och så ser det ju snyggt ut på CV:t. Många studenter lägger ner mycket tid och energi på ideella engagemang. Lundagård har kontaktat nio studentlivsengagerade från 2004 och tagit reda på var de hamnat i dag, tio år senare.

gabriel stilleDå? Stationschefen på Radio AF som huvudsakligen pluggade idé- och lärdomshistoria.

Nu? Har fortsatt på den jour-nalistiska banan och är i dag frilansande journalist inom radio och tidning.

Avgörande för jobb? ”Ja det tror jag eftersom jag inte har gått någon utbildning inom radio, utan i stället lärde mig väldigt mycket praktiskt under min tid på Radio AF.”

Gabriels tips ”Låt inte stres-sen att bli klar snabbt med dina studier gå ut över engagemang. Engagera dig ideellt med något du tycker är roligt och givande.”

ida janghedDå? Gick från att ha varit kurator på Västgöta nation till att bli ordförande för Kuratorskollegiet. Pluggade personal- och arbetslivsprogrammet.

Nu? HR-chef på Hilti, ett företag som säljer bygg-nadsprodukter.

Avgörande för jobb? ”Det var nog en kombina-tion av många saker, men jag tror det gav mig mer erfarenhet i att ta beslut och att samarbeta med olika sorters människor.”

Idas tips ”Njut och gör det bästa möjliga av tiden du pluggar. Utnyttja att du pluggar i en student-stad där det finns så mycket olika grejer att engagera sig i.”

"Utnyttja att du pluggar i en studentstad där det finns så mycket att engagera sig i."

Men vad hände sen?text karolina jakstrand

s. 20-21 vadhändesen.indd 1 2014-11-02 22:18

mattias leireDå? Ordförande för Teknologkåren och förde samtliga teknologers talan mot LTH och universitetet. Läste industriell ekonomi.

Nu? Jobbar med kommersiell utveckling på vårdföretaget Atos Medical.

Avgörande för jobb? ”Ja helt avgörande, mest för att de såg att jag hade driv och vana av ledarskap.”

Mest nytta? "Att jobba med människor, axla ansvar och möta olika personligheter.”

Mattias tips: ”Våga ta steget att satsa på något du tycker är roligt och är bra på.”

läs om fler studentlivspampar varje dag på lundagard.se ◣tio år senare

lundagård nr 7 2014 21

christian reseboDå? Filosofistudent som blev ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus - vilket betyder att han ytterst förde alla studenters talan mot universitetet.

Nu? Gifte sig med sin företrädare Carin Brenner och har tagit ledarskapet med sig till Gatukontoret i Malmö, där han i dag jobbar som utvecklingschef.

Avgörande för jobb? ”Ja det tror jag. Inte så mycket att det stod på CV:t utan mer av de erfarenheterna jag fick.”

Christians tips ”Engagera dig! Engagera dig! Engagera dig!”

Men vad hände sen?

"Våga ta steget och satsa på något du tycker är roligt och är bra på."

linus bengtssonDå? Ordförande för Rädda barnens lokalförening i Lund. Organi-sationen startade bland annat upp ett projekt kring hedersrelaterat våld som sedan plockades upp av Lunds kommun. Läste även Pol.mag och mänskliga rättigheter.

Nu? Har fortsatt sitt arbete med människor och arbetar i dag som diakon i Svenska kyrkan.

Avgörande för jobb? ”Det har påverkat mycket vad jag jobbar med i dag. Jag lärde mig mycket mer av det ideella engagemanget än av plugget.”

Linus tips ”Att engagera sig ideellt är enormt utvecklande och jag vill uppmuntra alla att göra det. Våga gå utanför studentvärlden i ditt val av engagemang.”

text karolina jakstrand

joel pälvärinneDå? Förman för Studentafton och juriststudent som bjöd in bland annat Christianias grundare och Haitis utrikesminister till AF-borgen.

Nu? Bytte kändismöten i Lund mot Göteborg där han i dag är biträdande jurist på en advokat-byrå.

Avgörande för jobb? ”Nej det tror jag inte, men det sticker ju alltid ut på CV:t på ett positivt sätt.”

Mest nytta? ”Jag har fått en större förståelse för organisationsfrågor och ekonomi.”

Joels tips ”Var orädd! Våga ta dig an engage-mang och testa på nya sociala sammanhang.”

anna lerner Då? Ordförande för Lunds politiska och ekonomiska förening, Lupef, och Pol.mag stu-dent. Började sin internationella karriär redan 2004 genom studieresor till Prag och Paris.

Nu? Energi- och ICT-specialist på Världs- banken i Washington.

Mest nytta? "Erfarenhet av att nätverka och att bli mer bekväm med att prata inför stora grupper, något som är väldigt viktigt om man jobbar internationellt."

Annas tips: Lund är ganska unikt i sitt stora utbud av aktiviteter och föreningar, så även om man inte är 100 procent säker på vad man vill engagera sig i så kan man prova på olika föreningar och aktiviteter tills man hittar något man gillar."

*Foto: Lundagård, Per Lindström, Expressen, Privat

s. 20-21 vadhändesen.indd 2 2014-11-02 22:19

lägg ögonen på fler bildreportage på lundagard.se ◣bildreportage

Redigering: Kenneth Carlsson22 lundagård nr 7 2014

en natt i lund

KINO 20.37. Kemistudenten Hanna arbetar extra några dagar i månaden. "Det är spännande att se hur allt funkar".

LUNDS CENTRAL 03.11 Fernando är på väg till Colombia. Han ska vara borta i en och en halv månad och sambon Helena säger hejdå på perrongen.

BANGATAN 03.01 "Nu när det är höstlov är det helt dött i stan. Men då får man skoja med kollegorna", säger taxichauffören Ali.

SOPCONTAINER 22.40 Psykologistudenten Emma rotar fram filmjölk som affären inte kunde sälja. "En vän berättade att enda gången hon fått blommor av sin pojkvän var när han hade dumpstrat dem".

CLEMENSTORGET 02.50. Tjugo i tre börjar Carlos och Waka dela ut tidningen. Waka börjar prata med fotografen som är tysk. "Jag läste idrottsvetenskap i Leipzig 2011".

SMÅLANDS NATION 22.59. Jonatan Dafgård kvartett spelar på Smålands jazzpub. "Det är jättekul att spela på nation - en go atmosfär och unga människor. Annorlunda mot hur man tänker sig jazzspelningar", säger Jonatan.

CAFÉ ATHEN 19.12. Utrikespolitiska föreningen håller panelsamtal om Islamska staten. "Talarna var inte jätte-spännande men en av dem var ganska söt", säger Camilla.

VÄSTGÖTA NATION 01.58. Onsdagsklubben Metro river av sista låten för kvällen. "Onsdagar på VG är fantas-tiskt", säger Sam Hirsch. "Då är dansgolvet trångt", säger Jenny och greppar tag på väg mot garderoben.

s. 22-23 bildrep.indd 1 2014-11-02 22:28

lägg ögonen på fler bildreportage på lundagard.se ◣bildreportage

lundagård nr 7 2014 23

en natt i lund Vad händer i Lund när resten av staden går och lägger sig?

SOPCONTAINER 22.40 Psykologistudenten Emma rotar fram filmjölk som affären inte kunde sälja. "En vän berättade att enda gången hon fått blommor av sin pojkvän var när han hade dumpstrat dem".

WERMLANDS NATION 21.28. Nationens miljöutskott anordnar en pubkväll med återvinning som tema. Under kvällen har de hunnit reparera nio cyklar.

CLEMENSTORGET 02.50. Tjugo i tre börjar Carlos och Waka dela ut tidningen. Waka börjar prata med fotografen som är tysk. "Jag läste idrottsvetenskap i Leipzig 2011".

CAFÉ ATHEN 19.12. Utrikespolitiska föreningen håller panelsamtal om Islamska staten. "Talarna var inte jätte-spännande men en av dem var ganska söt", säger Camilla.

VÄSTGÖTA NATION 01.58. Onsdagsklubben Metro river av sista låten för kvällen. "Onsdagar på VG är fantas-tiskt", säger Sam Hirsch. "Då är dansgolvet trångt", säger Jenny och greppar tag på väg mot garderoben.

TORNAVÄGEN 02.38. Arvid har en tung väg hem, bärandes en cykel över axlarna. "Det är hans fel, han hade sönder min cykel-nyckel. Men det är okej, jag får ju bärhjälp", säger Nathaly.

foto lukas j. herbers text josefin wennang

s. 22-23 bildrep.indd 2 2014-11-02 22:31

får du inte nog av kultur? kolla in kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Annika Skogar24

Självkänslig kärleksura hallon

du lär trivas i en diktatur

axel vikström

SVT:s nya satsning Dikta-torn behandlar livet i en dik-tatur. Några ungdomar stängs

in i ett hus för att prova på förtryck. Men serien dras med ett problem: gestaltningen av en diktatur har än så länge bestått av en klar och tydlig mot-makt som håller dig nedtryckt.

Det är en vanlig men förenklad bild. Visst kan en diktatur se ut så, men blir det

den enda bilden av förtryck riskerar det att göra oss blinda för den diktatur som ger medborgare en känsla av makt och framtidstro. Det är lätt att kämpa mot en diktator som tar ifrån din mamma hennes mediciner, svårare att slåss mot en som ger dig stoltheten, jobbet och framtidstron tillbaka. Vi får hoppas att framtida avsnitt av Diktatorn komplicerar bilden lite.

philip stålhandske

Nationalitetstransvestit. Det är Mikko Virtanen, en svensk man född i en finsk mans kropp. I bioaktuella Hallonbåtsflyk-tingen får vi följa hans kamp för att bli en riktig svennebanan. Filmen leker glatt med fördomar – och som finländare bo-satt i Sverige både roas och oroas jag.

Liksom Mikko växte jag upp med illusioner om Sverige, förkroppsligade i den enda svenska tv-kanal som vår an-tenn snappade upp. Sverige betydde Sven Melanders faderliga mustasch och Peter Harrysons vinkningar till sin mamma. Mysfaktor i kubik.

det här betydde inte att jag gillade Sverige. Tvärtom. I mitt ambivalenta för-hållande till grannlandet var det oftast det arga lillebrorssyndromet som hade överhanden. Sverige verkade så perfekt och framgångsrikt att de få nederlagen landet råkade utför givetvis var värda att firas. I synnerhet om dessa ägde rum i skidspåret eller i hockeyrinken – de enda arenor där finländarna med lite tur fak-tiskt kunde slå svenskarna på fingrarna.

Liksom Mikko gjorde jag själv förra hösten flytten över Östersjön. Där märk-te jag, till skillnad från Mikko, snabbt att människorna som utgör mångfalden i knäckebrödslandet var lika under-bart ofullkomliga som finländarna. Jag märkte också att svenskarna verkar ha minst lika dålig koll på grannen i öst.

”ja finland låter ju exotiskt. Dit skulle man åka någon gång.” Citatet från Hallonbåtsflyktingen sammanfattar de flesta kommentarer som följer när mitt ursprung kommer på tal i Lunds stu-dentliv. Finland romantiseras med en handfull stereotyper som verkar desig-nade som en motpol till helylle-Sverige. De fördomar som Hallonbåtsflyktingen leker med verkar vara vad många upp-fattar som verklighet.

gång på gång tvingas jag göra fråge-ställarna besvikna. Nej, jag går inte om-kring med en kniv i fickan. Nej, jag tyck-er inte att Vinterkriget bör romantiseras. Nej, jag uppfostrades inte av en tystlåten pappa som hinkade Koskenkorva. Jag hatar Koskenkorva.

Svenskar och finländare vet skamligt lite om varandra. Och filmer som Hal-lonbåtsflyktingen lär endast för-stärka fördomarna. Mång-falden som gömmer sig på båda sidorna om Öster-sjön förblir dold. Bakom en mur av fredagsmys och sprit.

– Jag vill bara lägga telefonen här på golvet, hitta en yxa och sedan hugga sönder den.

Det är lördagsnatt och vännen på barstolen mittemot har precis satt ord på känslan som jag vet att hon haft den senaste timmen. Tidigare under kvällen skickade hon det där sms:et. De korta raderna som inte skulle verka för ange-lägna men som ändå skulle få fram att de kanske skulle ses. Lite senare?

Jag säger det gamla vanliga – det som jag sagt och blivit tillsagd sedan hög-stadiet – att den där killen antingen är en idiot eller har glömt sin telefon hemma.

Det hade han såklart inte. Han hörde av sig. Inte den natten men två dagar se-nare. Vännen kvävde sin lycka. Släppte in honom genom dörren och försökte framstå som nonchalant.

de dyker upp med jämna mellanrum. Killarna som ena dagen gör sig okon-taktbara och den andra ligger i ens säng. Kanske var det också därför Lena An-derssons Egenmäktigt förfarande blev så hyllad när den 2013 kom och berättade historien om Ester Nilsson som ville bli sedd och älskad av den otillgänglige Hugo Rask. I slutet av oktober kom den fristående fortsättningen, Utan person-ligt ansvar, och precis som i verkliga livet har inte Ester Nilsson lärt sig någonting. Hon har hittat ännu en otillgänglig man som röjer det sunda förnuftet.

I SVT:s litteraturprogram Babel (26/10) berättar Lena Andersson att hon ofta får frågan om Ester Nilsson har nå-gon slags bokstavskombination. Men nej, intygar Andersson, hon är bara en vanlig människa.

varför beter hon sig sådär då? Och varför är hela min kvinnliga, hetero-sexuella, bekantskapskrets, så ofta be-satt av bekräftelse från killar som ald-rig någonsin ger just det? Enligt Eva Illiouz, professor i sociologi vid Hebre-iska universitetet i Jerusalem, finns det flera anledningar. I sin bok Därför gör kärlek ont, som i september släpptes på svenska, avfärdar hon att ett trass-ligt kärleksliv skulle bero på en störd personlighet och räknar i stället upp förklaringar hämtade från vår sociala samtid.

allt började under uppväxten. Om du, som jag, är född i en svensk medel-klassfamilj under 90-talet har du alltid vetat att världen ligger för dina fötter. Efter gymnasiet drällde det av alterna-tiv. Skulle du spela trumpet på en folk-högskola? Resa Asien runt och dricka sprit ur en vattenmelon? Det är mycket möjligt att du sedan fortsatte dina ode-finierade leva-livet-år med en grund-kurs på universitetet. Fortsatte välja: utbytestermin, praktik, engagemang. Fortsatte leta: bostad, riktning, känsla. Det här, menar Eva Illiouz, är också en av de främsta anledningarna till att vi i dag skapat ett ständigt bekräftelsebehov. Vi saknar en grundtrygghet och sätter därför en allt större förväntan på kär-leksrelationen. Den ska ge oss en varaktig känsla av tillhörighet i en övrigt ständigt föränderlig vardag.

I ett samhälle som ständigt uppmanar oss till att vara unika blir också förälskel-sen ett sätt att övervinna en känsla av att vara osynlig. Den romantiska kärleken har helt enkelt blivit central för självkänslan.

Kärleksrelationer har alltid varit svåra. Men i dag är de svårare än någonsin.

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

lundagård nr 7 2014

s. 24-25 kulturuppslag.indd 1 2014-11-02 23:05

får du inte nog av kultur? kolla in kulturbloggen på lundagard.se ◣kultur

"Vi saknar en grundtrygg-het och sätter därför en allt större förväntan på kärleksrelationen."

lundagård nr 7 2014 25

tidningseskapism på ekonomicentrum intet nytt

förr i tiden grundades valet av partner framförallt på ekonomiska möjligheter och klasstillhörighet – något som blir tydligt genom att bläddra i olika tiders dejtingböcker. 1897 publicerades Man-ners for men och Manners for women där samtliga råd gick ut på att bekräfta den andres könsidentitet och samhällsklass.

Samtidens dejtingböcker har ett helt annat fokus. Första kapitlet i Dating for dummies (2006) har i stäl-let titeln ”Vem är jag?” – en fråga helt i linje med Illiouz resonemang om relationens identitetsskapande betydelse.

men varför relationer är så krång-liga har fler förklaringar i tiden. I takt med kärnfamiljens minskande bety-delse har manlighetsidealet, precis som dejtingböckerna, förändrats. Tidigare skulle mannen vara känslomässigt sta-bil och försörja familjen. I dag ska han, enligt Illiouz, i stället vara yrkesmässigt framgångsrik och klarar av att hantera

sina relationer med flyktighet och dis-tans. Vi kan kalla honom Hugo Rask, eller så kan vi hämta in honom från Sex and the city – tv-serien som inte sällan refereras till som en bibel när det kom-mer till dysfunktionella förhållanden – och ge honom smeknamnet Mr Big.

det är inte så att kvinnor och män till naturen har olika behov av att bli äls-kade. Enligt Illiouz är i stället problemet att kvinnor i dag har färre kanaler än män

att bli bekräftade och att heterosexuella kvinnors självkänsla därmed blir mer beroende av ett erkännande. Samtidigt befinner sig kvinnor i en situation där de av samhället förväntas leva upp till både omsorgens och självständighetens ideal (”Skaffa barn!”, ”Gör karriär!”) vilket skapar självtvivel och otillräcklighet.

men i stället för att bli full och skriva ett hoppfullt sms, varför sa min vän då

inte bara vad hon kände? Också här har Illiouz en förklaring: Problemet är att självkänslan har två konkurrernade be-ståndsdelar. Å ena sidan behövs sexuell bekräftelse, men å andra sidan behövs också en känsla av att vara självständig och autonom. De här två beståndsde-larna krockar ständigt med varandra vilket gör att ömhet och känslouttryck, absurt nog, kan skapa en underlägsen-het som ytterligare försämrar den egna självaktningen.

problemet i dag är alltså inte ett sms en lördagsnatt. Problemet är att vi i rädsla för att aldrig bli säkra utarbe-tat så många strategier mot utbytbarhet och bräcklighet att vi riskerar att missa allt. Att vi inte längre vågar uppleva eller erkänna den passion och osäkerhet som är en ovillkorlig del av vad det betyder att säga: Hej, jag gillar dig.

En insikt som gör ont i sig.

text annika skogarillustration nike eliasson

Holgers högborg hånflinar hatisktDedikerade diktatorer domderar dogmatisktKavajer, kotlettfrillor, kammade klonerMåste materialisera många miljoner

Företagens framtid, falska flinareViftar vildsint med finare vinareFek och finans, förmer än de flestaSatsiga satar får A i det mesta

Ryggdunkande rikspuckon raljerar, regerarDrömmen om deg den dresserar, dompterarEmbryon av ekonomers elitkarriärHoppades på Handels men hamnade här

emma nilsson

Suktar du efter att försjunka i läs-ning om traktorers mekanik eller vill du veta vilken konstnär som

fångar samtiden i sitt skapande? Oavsett intresse, eller jakt på ett nytt sådant, finns en kulturskatt gömd i Malmö stadsbiblio-teks tidningsrum. Medan mörkret faller är en timmes botanisering i tidningarnas värld precis den eskapism som behövs.

hedvig areskoug

Hej. Hur är läget? :)

Bra, ska ut ikväll!

Jag med! Vill du ses senare? :)

Läst tisdag

s. 24-25 kulturuppslag.indd 2 2014-11-02 23:06

MÄNNISKOFARMARTanken på att ens liv helt styrs av andra människor kan skrämma de flesta. Never let me go av Ka-zuo Ishiguro är en berättelse om rätten till ditt eget liv. I en hypo-tetisk samtid där samhället klo-nar människor växer Kathy upp med ett enda mål i livet: överleva så många organdonationer som möjligt. Som klon är hennes kropp nämligen bara en medi-cinsk produkt för andras behov. Boken är magisk och filmatise-ring från 2010 är, om inte bättre, mer ryslig.

OND BRÅD DÖDFilmen Winters Bone handlar om kriminella gäng i Nord-amerika och fattigdom i ett samhälle utan skyddsnät. En tonåring tvingas söka efter sin försvunna och troligen mör-dade pappa för att rädda sin

familj från vräkning. Genom-gående smärtsam och melanko-lisk – och bitvis riktigt skräm-mande.

ENSAMMAST I RYMDENVid en första anblick verkar Harry Martinssons klassiska rymdepos Aniara knappas skräckinjagande, men det växer. Jag läste denna klassiker som sjuttonåring men det var först några år senare jag kände den avgrundsdjupa ångesten och skräcken. En dystopisk framtid, rymdens oändlighet, fullkomlig utsatt-het och hopplösa framtidsutsikter. Gravity minus Sandra Bul-lock, men plus litterär genialitet.

WATCH THE SUNSET Now that Alla helgons Day has pas-sed, few things are as terrifying as going on a date. So to kick off a ro-mantic time with your crush, start off by watching the sunset. This October, NASA asked the sun to pose for Instagram, and, with the help of the “Ultraviolet” filter, the star delivered its best imitation of a Jack-o-lantern. Combining photos that capture the sun’s active regions at different wavelengths, scientists could not help but notice the “car-ved pumpkin” look on its surface. Remember: love is blind, and you will be too if you stare too long. SHAKE THE HABITUALAs The Knife embark on their last-ever tour, why not share a listen to their freaky, floor-shaking final album, Shaking the Habitual? No-thing quite screams “Wrap your arms around me” like a song with that name. Chains will fall, finger-nails will screech, and shivers will run down spines.

DEFY DEATH AT AN ABANDONED BUNKEROnce night descends, go to the Kockum shipyard in Malmö, to wander around the abandoned WWII bunker that lives on beyond the grave. Find a quiet spot, whisper ghost stories and sweet nothings in their ear. Its old, strong walls will provide you with intimate shelter from the eventual death that awaits us all, and its protruding girth should get your heart racing.

Redigering: Annika Skogar

hitta fler nöjestips genom kulturbloggen på lundagard.se◣det händer

26 lundagård nr 7 2014

Den skrämmande kulturenAllhelgonahelgen må vara passé, men novemberregnet har bara börjat falla. Årets mörkaste tid är nu och ingen blir skrämd när tv visar Poltergeistserien i repris igen. Kulturredaktionen frågar sig därför vad som är skrämmande, egentligen?

andrea ax karlsén

edwin montoya zorrilla

illustration: cecilia hansso

n

THE SLENDER MANFinns det något mer hårresande än onaturligt långa, beniga figurer som lurar i mörkret? Det skulle vara onaturligt långa, beniga figurer utan ansikten som får människor att ta livet av varandra för egen njutnings skull. Legenden om The slender man myntades i en photoshoptävling, och bildfenomenet är inte bara ett av internets mest skräckinjagande, utan har även blivit en hel kult.

DÖDEN PÅ MUSEET”Enkel är döden, du är inte mera du.” skrev Gunnar Ekelöf. På His-toriska museet i Lund pågår nu en utställning om döden sett ur ett anatomiskt perspektiv. Historier om hur människors öden blev till forsk-ningens vinst. Ett tjugotal kranier och skelettet från ett foster gör inte upplevelsen mindre obehaglig. Lägg till en handfull melankoliska dikter uppspikade på väggarna och du har allt du behöver för att bli skakis.

NERVKITTLANDE TONERDet som gör skräckfilmer läskiga är antingen avsaknaden av bak-grundsmusik, eller riktigt bra så-dan. Med futuristiska låtar på albu-met Geogaddi gör bandet Boards of Canada att jag hajar till vid minsta oförutsedda rörelse. Värst är låten Gyroscope. Känslan av att vara ja-

gad blandas med den hemskaste

utomjordingsmar-drömmen. Albumet må ha många år på nacken, men är

fortfarande ett måste för en

ryslig kväll.

"Wander around the abandoned WWII bunker that lives on beyond the grave."

josefin wennang

"Kranier och skelet-tet från ett foster gör inte upplevelsen mindre obehaglig."

s. 26-27 kulturNöje.indd 1 2014-11-02 23:26

hitta fler nöjestips genom kulturbloggen på lundagard.se◣det händer

Redigering: Tindra Englund lundagård nr 7 2014 27

missa inteAntirasism på bio svettigt nöjeÖl och pingpong – en trend. Pingisen har lämnat idrottshallarna och letat sig in på klubbscenen. Den 12 november slår Kultur-bolaget i Malmö upp portarna för Pingis-klubben. Hyfsat billig bärs och rundpingis är konceptet. Nu kan man äntligen briljera med racket in på småtimmarna. Som sig bör.

andrea ax karlsén

älska, hata, lev och döNågonsin varit sugen på att prova på lajv (le-vande rollspel)? Men, kanske har du känt att det där med utrustning verkar för krångligt? I höst har du din chans. Våga dig ut ur din comfort zone och besök festivalen Blackbox Cph i Köpenhamn 21-23 november. Allt som krävs är att du förköper en biljett till valfritt scenario och tar dig dit. Sedan kan äventyret börja.

tindra englund

foto

: bullitt film

Var med och öka tryggheten hos Lunds studenter! Genom att nattvandra kan du öka tryggheten hos Lunds studenter men även vara med och förebygga brott. Din när-varo leder till att våld, skadegörelse och användningen av berusningsmedel minskar.

Vi i Lunds nattvandringsgrupp är till för att skapa trygghet genom att finnas där för studenterna när de behöver stöd.

Nattvandringsgruppen i Lund kommer vandra kring student- nationerna, studentbostäderna och Lunds centrum.

Nattvandringarna kommer ske ungefär en gång i månaden och man vandrar i grupp om minst två personer.

Vill du veta mer om nattvandring i Lund kan du besöka www.lund.se/nattvandring och anmäla ditt intresse, eller maila till Lund@nattvandring.nu

Nattvandra!

Lunds Stad

På 90-talet startade Antirasistiska filmdagar som motpol till den växande högerextremismen i Sverige. I novem-ber arrangeras evenemanget igen och känns nu mer relevant än på länge.

Ett effektivt sätt att minska fördomar bland människor är att låta dem få ta del av varandras verkligheter. Antirasistiska filmdagar, ARF, anordnar därför varje november en festival där filmvisning kombineras med samtal för att möta behovet av kunskap kring rasism.

– Film skapar empati. På ett par timmar kan en grupp människor sättas in i konfliktsituationer de annars inte får uppleva. De får inte bara fakta utan också en känsla, säger Paula Bustos Castro, arrangör för filmdagarna i Malmöregionen.

med det i åtanke följs varje filmvisning av en reflektion. Det kan vara ett föredrag, ett semi-narium eller en öppen diskussion. Filmfestiva-len, som är uppdelad i ett program för hög- och grundskolor och ett för allmänheten, ser till att ha en blandning av mainstream och smala filmer.

Paula Bustos Castro vill att filmdagarna ska vara ett forum för alla.

– Alla studenter kan anmäla sig gratis till filmerna i skolprogrammet, även om vissa är anpassade för yngre åldrar. Programmet för all-mänheten är mindre, till största del kostnadsfritt och riktar sig till en bredare publik, säger hon.

den antirasistiska filmfestivalen starta-des 1993 som en motvikt till den högerextrema framväxten i Sverige. Då stod teman som na-zism och fascism i centrum.

– Sedan dess har fokus breddats och huvud-temat har i stället blivit mänskliga rättigheter. Men nu, i samband med riksdagsvalet och den nazistiska attacken i Malmö den 8 mars, har vi smalnat av igen, förklarar Paula Bustos Castro.

i år visas flera filmer kopplade till nazism, fas-cism och migration, filmer som arrangörerna hoppas kan öppna för förståelse och diskussion.

En av dem är den danska filmen Under den samme himmel som skildrar hur några afri-kanska migranter riskerar sina liv för att ta sig till Europa. En annan film är ungerska Just the wind om en romsk familj under ständig oro.

– Det känns som att vi är tillbaka där vi star-tade, säger Paula Bustos Castro.

text jenny von platten

Danska Under den samme himmel är en av flera filmer som visas under festivalen.

anti racist film festival

When and where? Malmö: November 17-22, Helsingborg: November 25-27, Lund: November 27 and onwards.

The Anti Racist Film Days is a mostly free of charge film festival created to promote understanding between people and different cultures. Read the full story at lundagard.net

in english

s. 26-27 kulturNöje.indd 2 2014-11-02 23:27

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Högt söktryck och fler utbildningsplatserStatssekreterare Anders Lönn presenterade regeringens budget-proposition vid traditionsenlig budgetfrukost i Lund den 23 oktober. 5 000 fler utbildningsplatser nationellt kommer att tillföras redan nästa år, men några konkreta besked om hur dessa ska fördelas kommer först i det kommande regleringsbrevet.

Fram till 2018 innebär det en total förstärkning på 14 300 nya platser, främst inom områden med bristyrkena lärare och vårdpersonal, i hela landet. Även om fördelningen av utbildnings­platser inte är klar är satsningen välkommen. Idag utbildar Lunds universitet 2 000 studen­ter som man inte får betalt för och söktrycket är fortfarande mycket högt – nästan 36 500 personer har anmält sig till någon utbildning vid Lunds universitet i vår. Av dessa har drygt 19 000 personer Lunds universitet som sitt för­stahandsval (se faktaruta för de mest populära utbildningarna). Juristprogrammet vid Lunds universitet är det fjärde mest sökta program­met i Sverige.

Lunds universitet har länge argumenterat för fler ingenjörsplatser på grund av den stora regionala efterfrågan. Chalmers och KTH har de senaste åren gynnats mer jämfört med Lund när det gäller fler utbildningsplatser. Detta är fortfarande en viktig fråga att driva för Lunds universitet, men några löften från regeringen om fler ingenjörsplatser finns ännu inte.

Utöver satsningen på fler utbildningsplatser föreslås en kvalitetshöjning inom Humaniora

och Samhällsvetenskap i budgetpropositionen. Satsningen på 250 miljoner kronor under två år ska bland annat leda till fler undervisnings­timmar, även om det inte kommer att ställas några krav på minsta antal undervisningstim­mar eftersom det är upp till varje lärosäte.

En annan fråga inom utbildningssektorn som regeringen kommer att arbeta vidare med är internationaliseringen av utbildning.

En utredning med ett helhetsperspektiv på frågan kommer att tillsättas och regeringen har ambitionen att undanröja hinder för fort­satt internationalisering. Större vikt kommer att läggas vid utresande studenter. Stipendie­frågan för utomeuropeiska studenter är ännu inte avslutad. Lund har med flera andra uni­versitet uttryckt sin oro för minskningen av statliga stipendier. Ett fullgott stipendiesystem i Sverige innebär att Sverige kan konkurrera om de bästa studenterna på en global arena.

Universitetet välkomnar också en satsning på 20 miljoner som ska ge utländska akade­miker möjligheter att avsluta och komplettera sina utbildningar i Sverige.

Linjen i forskningspolitiken som Alliansen utformat de två senaste mandatperioder­na kommer i stort att följas. En viktig fråga som regeringen lovar återkomma till är den i många fall problematiska situationen för yngre forskare.

PROGRAM MED FLEST SÖKANDE VT 2015

1. Juristprogrammet

2. Läkarprogrammet

3. Ekonomie kandidatprogrammet

4. Psykologprogrammet

5. Socionomprogrammet

KURSER MED FLEST SÖKANDE VT 2015

1. Juridik: Nätburen kurs i arbetsrätt

2. Internetbaserad juridisk introduktionskurs

3. Sociologi: Kriminologi

4. Företagsekonomi: Grundkurs i företagsekonomi

5. Utvidgad juridisk introduktionskurs

Skissernas Museum 80 årSkissernas Museum ägs av Lunds universitet och är ett av guldkornen i Lund. Museet är världsunikt med sin inriktning på skisser, förstudier och modeller till den konst vi möter i det offentliga rummet. Några av de mer kända konstnärerna som är repre­senterade är Henri Matisse och Sonia Delaunay. Skissernas Museum har öppet varje dag förutom måndagar och har fri entré för studenter, mot uppvisande av studentlegitimation. För mer information se www.skissernasmuseum.se

I topp bland både program och kurser vårterminen 2015.

lunds universitets studentkårer

Innan valet i september gick de rödgrö-na ut med ett antal vallöften till Sveriges studenter. Det lovades bland annat fler bostäder, fler platser på universiteten och avgiftsfri utbildning. Budgetpropo-sitionen släpptes 23 oktober och vi på Humanistiska och teologiska studentkå-ren fick i stället för glädje uppleva ilska och besvikelse. Av den utlovade miljar-den avsätts endast 20 miljoner till nya bostäder. 5 000 nya platser till 2015 kom-mer inte att räcka sett till det ständigt ökande söktrycket.

regeringen fortsätter dessutom att gå på Alliansens förslag angående studieavgifter för svenska studenter på utbildningar som drivs i samarbete med utländska universitet. Regeringen tar alltså avsteg från principen om av-giftsfrihet, något som är skarpt kritise-rat av studentkårer landet runt.

förutom de ovannämnda förslagen från regeringens sida finns det ett ytter-ligare förslag som får oss på HTS att sät-ta kaffet i halsen. Regeringen vill lägga ner de tre forskningsinstitut i Aten, Rom och Istanbul som bedriver viktig huma-nistisk forskning. Utöver forskningen så bidrar instituten med kulturutbyten och viktiga relationer inom vetenskapen. Oavsett om förslaget kommer gå igenom eller ej så är det en tydlig signal till oss inom humaniora och teologi; regeringen anser inte att våra ämnen är relevanta och den forskning som sker på våra fakulteter är tillräckligt viktig.

förslaget som tillsammans med de futtiga 125 miljoner som avsatts i stället för de 250 som utlovades till hu-maniora, samhällsvetenskap och lärar-utbildning i kvalitetspengar visar på en oförståelse och brist på respekt. Vikti-gast för ett universitet i världsklass är ett brett universitet där alla discipliner representeras, då även humaniora och teologi.

filippa wieselgren, ordförandesusanne persson, vice ordförande

lukas olsson, vice ordförandehumanistiska och teologiska

studentkåren

Låt oss inleda med att prata jämställdhet. En diskussion om jämställdhet inom aka-demin har blossat upp under hösten och det har uppmärk-sammats i såväl media och inom universitetet.

LUS ser väldigt positivt på att jäm-ställdhetsdebatten har tagit fart igen, extra viktigt är det att diskutera detta såhär i budgettider. Vi hoppas att universitetsstyrelsen i sitt resurs-fördelningsbeslut avsätter pengar för fortsatta och ökade satsningar på jämställdhet på alla nivåer. Det handlar inte bara om antalet kvinn-liga professorer, även om det är det debatten fokuserat på, utan om hela linjen från studenter till professorer.

på tal om budgetar så blev regering-ens budgetproposition både hissat och dissat av såväl företrädare för uni-versiteten som för studenterna. Det som är mest problematiskt är att se att även den nya regeringen fortsätter att tumma på avgiftsfriheten och att de föreslår en ytterligare förskjutning mellan studiemedlets låne- och bidragsdel.

Vi saknar också en satsning på studentbostäderna vilket utlovats innan valet. Däremot så ser vi positivt på en långsik-tig plan när det gäller antalet utbildningsplatser och kva-litetssatsningar på eftersatta områden. Så även vi stämmer in i falangen som ger både ris och ros.

även om budgetpropositionen och den sen kommande budgeten är vik-tig ser vi fram emot en diskussion om var vi vill med högre utbildning i lan-det, det styrs trots allt inte enbart med plånboken.

Anders Lönn hintade om en kom-mande diskussion om jämställd-hetsproblematiken inom akademin, en fråga som varit het under hösten.

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes

intressen gentemot universitetet,

kommunen och regionen.

Detta är en fråga som LUS har fått diskutera såväl i media som internt på universitetet och vi ser väldigt positivt på att Helene Hellmark Knutsson är intresserad att diskutera detta med lärosätena framöver.

en annan given diskussion under hösten har varit hur våra kommuner ska styras. Nu vet vi att vi i Lunds kommun får vi se ett minoritetsstyre som går i rödgrönrosa toner och nya

kommunalråd tar plats 1 januari. Vi hoppas att kommunens nya

koalition tar ett krafttag vad gäl-ler studentfrågorna och på ett tydligt vis ser oss som en självklar samtalspart. Vi jobbar nu med att boka in möten med såväl kommun- som partiföreträdare för att ha en diskussion om hur vi tillsammans

ska kunna göra Lund till en bättre stu-dentstad.

det finns givetvis mycket att göra. Framförallt önskar vi att den nya kommunledningen tar ett omtag kring de samarbets- och träffytor som finns mellan studentlivet och kommu-nen. Vi behöver titta på i vilka former vi ska samarbeta och hur vi kan stärka studentrösten i kommunen. Vi ser på detta med tillförsikt, vi minns löften innan valet om att det är tillsammans vi gör Lund till centrum för utbild-ning, utveckling och forskning. Det är med det i bagaget vi går in i dessa nya diskussioner.

Det är nu vi formar vart vi ska

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

28 lundagård nr 7 2014

lus kramarMedicinska Föreningen och Teknologkåren som båda firar jubileum under hösten.

lus sparkarPå den nya regeringen som även de tummar på avgiftsfriheten.

kårkrönika

foto

: hts

"Vi saknar också en satsning på studentbostäderna."

oskar styfordförande lus

sebastian perssonvice ordförande lus

foto jonas jacobsson

s. 28-29 Luslu.indd 1 2014-11-02 22:23

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Högt söktryck och fler utbildningsplatserStatssekreterare Anders Lönn presenterade regeringens budget-proposition vid traditionsenlig budgetfrukost i Lund den 23 oktober. 5 000 fler utbildningsplatser nationellt kommer att tillföras redan nästa år, men några konkreta besked om hur dessa ska fördelas kommer först i det kommande regleringsbrevet.

Fram till 2018 innebär det en total förstärkning på 14 300 nya platser, främst inom områden med bristyrkena lärare och vårdpersonal, i hela landet. Även om fördelningen av utbildnings­platser inte är klar är satsningen välkommen. Idag utbildar Lunds universitet 2 000 studen­ter som man inte får betalt för och söktrycket är fortfarande mycket högt – nästan 36 500 personer har anmält sig till någon utbildning vid Lunds universitet i vår. Av dessa har drygt 19 000 personer Lunds universitet som sitt för­stahandsval (se faktaruta för de mest populära utbildningarna). Juristprogrammet vid Lunds universitet är det fjärde mest sökta program­met i Sverige.

Lunds universitet har länge argumenterat för fler ingenjörsplatser på grund av den stora regionala efterfrågan. Chalmers och KTH har de senaste åren gynnats mer jämfört med Lund när det gäller fler utbildningsplatser. Detta är fortfarande en viktig fråga att driva för Lunds universitet, men några löften från regeringen om fler ingenjörsplatser finns ännu inte.

Utöver satsningen på fler utbildningsplatser föreslås en kvalitetshöjning inom Humaniora

och Samhällsvetenskap i budgetpropositionen. Satsningen på 250 miljoner kronor under två år ska bland annat leda till fler undervisnings­timmar, även om det inte kommer att ställas några krav på minsta antal undervisningstim­mar eftersom det är upp till varje lärosäte.

En annan fråga inom utbildningssektorn som regeringen kommer att arbeta vidare med är internationaliseringen av utbildning.

En utredning med ett helhetsperspektiv på frågan kommer att tillsättas och regeringen har ambitionen att undanröja hinder för fort­satt internationalisering. Större vikt kommer att läggas vid utresande studenter. Stipendie­frågan för utomeuropeiska studenter är ännu inte avslutad. Lund har med flera andra uni­versitet uttryckt sin oro för minskningen av statliga stipendier. Ett fullgott stipendiesystem i Sverige innebär att Sverige kan konkurrera om de bästa studenterna på en global arena.

Universitetet välkomnar också en satsning på 20 miljoner som ska ge utländska akade­miker möjligheter att avsluta och komplettera sina utbildningar i Sverige.

Linjen i forskningspolitiken som Alliansen utformat de två senaste mandatperioder­na kommer i stort att följas. En viktig fråga som regeringen lovar återkomma till är den i många fall problematiska situationen för yngre forskare.

PROGRAM MED FLEST SÖKANDE VT 2015

1. Juristprogrammet

2. Läkarprogrammet

3. Ekonomie kandidatprogrammet

4. Psykologprogrammet

5. Socionomprogrammet

KURSER MED FLEST SÖKANDE VT 2015

1. Juridik: Nätburen kurs i arbetsrätt

2. Internetbaserad juridisk introduktionskurs

3. Sociologi: Kriminologi

4. Företagsekonomi: Grundkurs i företagsekonomi

5. Utvidgad juridisk introduktionskurs

Skissernas Museum 80 årSkissernas Museum ägs av Lunds universitet och är ett av guldkornen i Lund. Museet är världsunikt med sin inriktning på skisser, förstudier och modeller till den konst vi möter i det offentliga rummet. Några av de mer kända konstnärerna som är repre­senterade är Henri Matisse och Sonia Delaunay. Skissernas Museum har öppet varje dag förutom måndagar och har fri entré för studenter, mot uppvisande av studentlegitimation. För mer information se www.skissernasmuseum.se

I topp bland både program och kurser vårterminen 2015.

lunds universitets studentkårer

foto

: hts

s. 28-29 Luslu.indd 2 2014-11-02 22:25

sista sidan

Enkla fi rman

100%studentrabatt

Drivs du av tanken att utveckla ditt eget företag? Med vår hjälp är det enklare att förverkliga dina drömmar. Som student får du Enkla fi rman helt kostnadsfritt under hela studietiden, värde 600 kr/år. Du får en paketlösning som hjälper dig att skilja på dina och fi rmans pengar. Dessutom ingår en företagsapp så att du kan attestera och sköta betalningar mellan föreläsningarna. Och du får personlig rådgivning dygnet runt. Läs mer på seb.se/drivaegetstudent

Psykologistuderande med coachinguppdrag?Se till att ditt företagande blir ångestfritt.

s. 30-31 Q+serie.indd 1 2014-11-02 23:29

Hösten va. Jag burrar och spinner att..

... fifflare med försmak för utanförskap

agerar omslagspojke för husorganisation

med koppling till kårobligatoriumsbevarande.

Ett närmande eller bostadsfiske?

... Mr Cab tog borgen och dess gäster med

storm. Pappersprasslar och nödgar byrå-

kratisk pappersexercis i nödvärn.

... jakten på titlar fortsätter på Student-

lundsvåningen. Så skitnödigt att många

muggar måste fyllas.

... Wolodarski kanske saknar Öfvre

Athen? Poddlanserarna bytte från Akropo-

lis till mer vandalsäker lokal.

... torvvändarna byter sjömansgossar med

dåligt sångval till pinsam stå-upp. Skönt att

dementi byttes till apologi.

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANLunds universitets tidigare sty-relseordförande. När parti-piskan ven efter den rödgröna

valsegern kände hon sig tvingad att byta ner sig till posten som utrikes-minister. Hennes enda erfarenhet av högre utbildning är som ordförande för universitetet. Under sin tid i Lund har hon inte tillbringat så mycket tid i Lund. Hon gjorde entré emellanåt för möten med universitetsstyrelsen och kanske framför allt, donatorer. Hon har dock arbetat för att göra uni-versitetet mindre exkluderande och högfärdigt och har till exempel drivit frågan att avskaffa användandet av latin. Det bör tilläggas att Wallströms största fritidsintresse är att läsa böck-er från förrförra seklet och att hennes valspråk är Studiosis optimum.

Q kvad:

Margot, tiden här gick fort.Likväl du hunnit göramycket, både smått och stortoch donatorskår förföra.

Kronan på din karriärfår nu kapituleraför en plats i ministär,att i Stockholm få frottera.

illustration sara o

ttosso

n

q : MARGOT WALLSTRÖM

sista sidan

Redigering: Kenneth Carlsson lundagård nr 7 2014 31

Enkla fi rman

100%studentrabatt

Drivs du av tanken att utveckla ditt eget företag? Med vår hjälp är det enklare att förverkliga dina drömmar. Som student får du Enkla fi rman helt kostnadsfritt under hela studietiden, värde 600 kr/år. Du får en paketlösning som hjälper dig att skilja på dina och fi rmans pengar. Dessutom ingår en företagsapp så att du kan attestera och sköta betalningar mellan föreläsningarna. Och du får personlig rådgivning dygnet runt. Läs mer på seb.se/drivaegetstudent

Psykologistuderande med coachinguppdrag?Se till att ditt företagande blir ångestfritt.

I stället för att mötarektorskandidaterska du ubåtskris skötaoch erkänna ovissa stater.

Du lämnade din post här fortför bidrag till demokratin.Och vi gör som vi alltid gjortoch avslutar nu på latin.

Vivat!

s. 30-31 Q+serie.indd 2 2014-11-02 23:30

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.

Want to fulfill your dreams together with bright people?Join us.We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Lund who drive evolution and deliver world class customer experience. Every day. If that’s you – join us.

Lundagard.indd 1 2014-08-07 11:20

s.32 Baksida.indd 1 2014-11-02 22:42