mäff no2

Majorna Älvsborgs företagarförening medlemstidskrift nummer två 2014

Kvar mot alla odds

grafi foto blev årets företagare

sid.4

No2–

2014

En tidskrift utgiven av Majorna Älvsborgs företagarförening

Allt du inte visste om

Älvsborgs-bron

Giftermål, minor och stormen Gudrun.

Brochefen berättar.

sid. 3

Företagande i generationerEl-Max hjulmutterdragare

står sig efter 60 år.

sid. 6

Kôrvan som definierar

MajornaHistorien om korvvagnen

som blev ett landmärke.

sid. 8

1

Majorna Älvsborg företagarförening medlemstidskrift nummer två 2014

Alla har bråttom nuförtiden. Man har mycket att göra, och man är mycket aktiva inom många områden, alla vill ha allt, jämt.

Få personer vill engagera sig i föreningar. Många tittar i golvet om man inte får betalt.

Vi har det svårt med ekonomi och driftsfrågor i alla föreningar. Förening efter förening lägger ner, man får helt enkelt inte medlemmar eller ekonomin att gå ihop.

Alla dessa stora riksföreningar och samman-slutningar – som ordnar konferenser överallt hela tiden och jisses vad de har resurser.

Majorna /älvsborg ges ut av Mäff-Majorna Älvsborgs företagarförening

—

redaktion:Jessica Eek

[email protected]

David Chocron [email protected]

Hanna Brotén [email protected]

Stefan Strömberg [email protected]

skribent:Stefan Strömberg

design/layout:David Chocron grafisk design

tryck:Trydells

papper:Munken Print cream, fsc och pefc certifierat

—

köpa annonsplats? kontakta:[email protected]

Unga personer avvaktar alltid bästa alterna-tiv – innan man bestämmer sig – man vill vara med överallt. Stordrift är grejen. Men se och lyssna då på detta:

• MÄFF är närodlat

• MÄFF är miljövänligt

•MÄFF är lokalt och ger dig lokala kontakter

•MÄFF är kostnadseffektivt, man behöver inte åka iväg– man kan vara hemma.

• MÄFF ger dig kontaktytor i olika branscher

• Vi är fria, Vi hittar på våra egna aktiviteter. Vi behöver inte göra en massa krystade grejer, som någon annan bestämmer

• Vi kommunicerar med hemsida, Facebook och en egen tidning.

• Det är billigt att vara med – och inget är tvingande.

Och allt detta får du på hemmaplan. Du be-höver inte ens Åka till Bryssel. Det är hur bekvämt som helst!

/ Björn Lager, Ordf. MÄFF

Mäff i TidenDags för en bank som finns där för dig i alla väder?Som företagare vet du säkert att det enda som är konstant i tillvaron är förändringar. Som Nordens företagsbank är vi en lika stabil som långsiktig partner, och varje företagsrådgivare har ett team av experter redo att hantera alla typer av affärer oavsett utmaningar. Vill du också ha en bank som finns där för dig i alla väder?

Läs mer på seb.se/helaforetagaren

”Fick Frågan att skriva en ledare /kåseri, på temat mÄFF i tiden. Ja tÄnkte Jag! det Är FörvånansvÄrt enkelt, trots att mycket talar emot det.”

—

2


Vad vet du om Älvsborgsbron? Att den byggdes 1966 och invigdes av Olof Palme vet de flesta, men det florerar också en del myter och häpnadsväckande uppgifter om bron. Vi träffade Per Thunstedt på Trafikverket som är ansvarig för bron för att räta ut ett antal frågetrecken.

—

Är det sant att man byggde in sprängäm-nen i bron så att den snabbt skulle kunna sprängas i händelse av rysk invasion?

– Det tror jag inte på. Däremot var det vanligt att man byggde in minkammare i

broar förr. I dem kan man placera spräng-ämnen i efterhand vid skarpt läge om det skulle behövas, men vad jag vet finns inga sådana i den här bron. Kanske för att det skulle gå ganska snabbt och lätt att spränga den ändå, utan minkammare eller inbyggda sprängämnen.

På 90-talet målades ju bron om från grå till grön. Ett rykte säger att Vägverket valde den gröna, gladare färgen för att försöka få de som tänkt hoppa från bron att låta bli...

– Till att börja med så är målningen ett rostskyddsarbete i första hand. Att kulören byttes från grå till grön på 90-talet stämmer, men att det skulle ha att göra med det du påstår tror jag inte alls på. Vad jag vet var det av estetiska anledningar och inget annat. Så där ger jag dig fel igen.

På tal om det – gör ni tillräckligt för att folk inte ska hoppa från bron tycker du?

– Det finns inga höga stängsel längs brosidorna på den del av bron som ligger

Älvsborgsbron hänger kvar ett tag till

ovanför vattnet idag, men det kommer att bli ändring på det inom något år eller två. Stängsel hela vägen gör ju inte att det blir omöjligt att hoppa från bron, men det gör att man måste ha hjälpmedel eller vara en väldigt bra klättrare.

Stämmer det att folk har gift sig uppe på toppen av brons pyloner?

– Vad jag förstår har det förekommit vigs-lar däruppe någon eller några enstaka gånger på 70-talet, och att det då skulle ha rört sig om nära och kära till personal på dåvarande Vägverket. Men jag vet inte särskilt mycket om det. Det var före min tid.

När jag åker med Stenafärjorna under bron brukar jag få en hisnande känsla av att färjan ska slå i botten på bron. Hur

nära är det egentligen mellan färjans högsta punkt och bron?

– Det vet jag inte exakt men det är mer än man tror, även när vattnet står som högst. Åtskilliga meter.

Vilka är de värsta väderförhållandena bron varit med om under sin livstid?

– Antagligen stormen Gudrun, vilket var en av de gånger vi fått stänga av bron helt. Inte för att det fanns någon risk att bron skulle rasa eller så, utan för att fordon riske-rade att blåsa omkull ute på bron.

Götaälvbron ska ju bytas ut före 2020. När är det dags att byta ut Älvsborgsbron?

– Jag vill nog påstå att den avverkat unge-fär halva sin livslängd vid det här laget. Sen är det klart att om man verkligen ville behålla den så länge som möjligt och det fick kosta vad det kosta ville så skulle den kunna vara kvar bra mycket längre än så.

Text: Stefan StrömbergFoto: David Chocron

”dem kan man placera sprÄng-Ämnen i eFterhand vid skarpt lÄge om det skulle behövas”

—

Sandarna sett från 107 meters höjd äver havet. . Per Thunstedt inspekterar den 900,6 meter långa bron.

3


Framsynthet nyckeln för årets företagare

I Majorna finns flera av våra hus.Ett är ett högt torn som syns på långt håll. Några har vackra, små detaljer som man måste komma nära för att upptäcka.Alla är unika. Hus som gör Göteborg till Göteborg.

Hus som märks

Grafi Foto bredvid biografen Röda Sten som lades ner 1961.

4


Framsynthet nyckeln för årets företagare

Majorna, Karl Johansgatan 88Tel 031-775 63 30handelsbanken.se/majorna

Vi har plats för � er nöjda kunder. Välkommen!

Företaget har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att utveckla sin bransch och glatt sina kunder med sin gedigna kunskap.” Så löd motiveringen när fotobutiken Grafi Foto på Mariaplan utnämndes till Årets Företagare Majorna-Älvsborg 2014 av MÄFF. Stolt över utmärkelsen berättar Grafi Fotos Anna Gleisner hur man överlevt i en bransch som dömts ut av de flesta.

Det finns lite olika uppskattningar på hur många foton som tagits sedan den första, som knäpptes någon gång i början på 1800-talet. En siffra som återkommer är tre och en halv BILJONER bilder, och det bara fram till och med 2012. Och för varje år sedan dess ökar antalet tagna bilder explosionsartat längs en ständigt skenande kurva.

Bara en bråkdel av en bråkdel av alla dessa bilder har framkallats i Grafi Fotos butik på Mariaplan. Dock tillräckligt många för att verksamheten ska ha klarat sig bra i över 60 år, och det i en stentuff bransch som gått igenom stora förändringar där många gått på pumpen.

Idag drivs butiken av syskonen Anna Gleisner och Joakim Eliasson. De är den tredje generationen i familjen att driva företaget, som startades av syskonens farfar Erland Eliasson redan 1947.

– Men på den tiden var vi en radio, tv, foto- och skivbutik. Det var inte förrän på 80-talet som vi blev en renodlad fotobutik, berättar Anna Gleisner.

Tiderna har förändrats även sedan dess. I och med digitalkamerans snabba framfart kring millennieskiftet var det många som räknade ut traditionella fotobutiker som Grafi Foto. Men istället för att se slutet såg Anna möjligheter.

– Vi var väldigt tidiga med att anamma den digitala tekniken genom att vi köpte ett eget digital-labb. Redan år 2000 började vi med entim-mesframkallning av digitala bilder, så vi var tidiga med det. Vi har satsat på att ligga i framkant och det är nog därför vi har överlevt medan vi sett att många kollegor fått stänga.

Grafi Foto var också tidigt ute med en mobilapp, från vilken man direkt från mobilens bildbibliotek eller Instagram kan beställa fysiska papperskopior.

– Den funkar som ett bildbeställnings-verktyg där man väljer ut de storlekar man önskar, leveranssätt, om man vill ha bilderna på en timme eller till dagen efter. Antingen hämtar man ut bilderna i butiken eller får dem hemskickade. Och den har blivit så populär att vi får skicka till hela Sverige.

Utöver den tekniska framsyntheten har man hållit fast vid det som gjorde butiken framgångsrik från början – den höga kvali-teten på framkallning och fotopapper, samt en hög servicenivå. Något som de stora, industriella lågprisaktörerna har svårt att mäkta med.

– Att välja billigast möjliga industriella framkallning medför en del problem på lång

sikt. Billigt fotopapper åldras väldigt dåligt vilket man märker först efter tio-femton år, men då är det ofta för sent.

Just kvalitetsmedvetenhet är något som är både trendigt i det att många vill ha beständighet idag snarare än slit och släng, samtidigt som Grafi Fotos kundkrets alltid bestått av mer än bara semesterfotografer.

– Ungefär hälften av våra kunder är yrkes-fotografer. I övrigt är kunderna ofta runt 30 och småbarnsföräldrar som vill att bilderna ska hålla länge.

En av fördelarna med småskalighet är förstås möjligheten att kunna ha en nära re-

lation med sina kunder. Andra sidan av myntet innebär att man inte automatiskt ingår i ett nätverk eller att man har en stark röst mot omvärlden. Därför tycker Anna att det är viktigt att organisera sig i en företagarförening som MÄFF.

– Är man ett litet företag som inte tillhör någon kedja är det jätteviktigt att man nät-verkar och träffar folk i andra branscher. Att dela tips och

idéer och dessutom sälja in sig hos varandra och driva frågor vi berörs av tillsammans.

Hur framtiden ser ut för fotobranschen i allmänhet och Grafi Foto i synnerhet är svårt att spekulera i tycker Anna, och när frågan om företaget kommer att stanna i familjen ytterligare en generation kommer upp blir hon osäker.

– Det tror jag blir svårt. När mina barn går ut skolan om 20 år eller så är nog branschen ännu tuffare än vad den är idag. Men beror helt på vad som händer och man vet ju aldrig – fortsätter småskalighet, personlig service och närproducerat att växa så finns i alla fall förutsättningarna.

Text: Stefan StrömbergFoto: Grafi Foto

”att vÄlJa billigast möJliga industriella Framkallning

medFör en del problem på lång sikt”

en siffra soM återkoMMer

är tre och en halv biljoner

bilder—

Gedigen kunskap och oräddhet inför förändring ledde till utmärkelsen Årets Företagare.

5


Mellan två generationer

Att ta över en verksamhet från föräldragenerationen kan vara knivigt – likaså att lämna över ansvaret till nästa generation. El-Max före detta VD och delägare Georg Söderberg har varit med om både och.

—

I ett dåligt upplyst garage vid Marklandsga-tan, drog vännerna Folke Andersson och Al-bert Söderberg 1954 igång ett projekt som består än idag, tre generationer senare. Där tillverkade de en hjulmutterdragare som nu-mera underlättat tillvaron för den som los-sar hjulmuttrar på tunga fordon i 60 år.

Efter en flytt till en gammal bondgård vid nuvarande Skepplandsgatan fick företaget 1959 flytta på sig ännu en gång. Det skulle byggas höghus och man blev hänvisad till det nyligen nedlagda Sockerbrukets lokaler i ett då ödsligt Klippanområde. Året därpå bör-jade Alberts son Georg slussas in i företaget.

– Året efter att jag började lärde jag mig svetsa på svetsskola, men det var inte förrän nio år efter jag börjat på firman som jag började jobba heltid där, berättar Georg som huvudsakligen jobbade med annat fram tills dess.

1978 gick Albert Söderberg bort efter en tids sjukdom, vilket ledde till att Georg och hans bror Bertil tog över var sin del av den bortgångna pappans halva av företaget. Folke ägde fortfarande den andra halvan men ville några år senare trappa ner och sälja sin del efter ett minst sagt slitsamt yrkesliv.

– Folke jobbade alltid stenhårt. Han började nio på morgonen och slutade nio på kvällen varje dag. Utom på juldagen och en dag på sommaren då han åkte till Helsingborg och tittade på Nils Poppe.

Men varken Georg eller hans bror hade råd att köpa Folkes halva. Istället gick två personer, Tomas Gustavsson och Olle Blücker som jobbat i företaget tidigare in och köpte var sin del. Det blev en tid med

omvälvande förändringar – företagets två huvudfigurer och kulturbärare försvann inom loppet av några år. Men i slutändan stod Georg som VD.

– Det var en turbulent tid men jag hade stort ansvar för företaget redan innan pappa gick bort. Jag hade ju funnits i företaget ända sedan 1960 och det var ingen som hade något emot att jag blev VD. Snarare var det ingen annan som kunde tänka sig att bli det själv. Och det var ändå mest en formalitet – jag stod ju fortfarande och svetsade hela dagarna.

Åren som följde var inte alltid en dans på rosor. Exempelvis halverades efterfrågan på maskinerna under det tidiga 90-talets lågkonjunktur och man tvingades ta till vad som stod till buds för att hålla företaget flytande.

– Vi fick säga upp den enda anställde vi hade då, plus att jag Olle och frugan som också jobbade i företaget fick jobba som tid-

ningsbud tills det vände i slutet på 90-talet. Jag gick ut med tidningarna klockan två på natten, delade ut mina två distrikt fram till sex– halv sju, gick hem och sov en stund och gick ner och jobbade några timmar.

År 2005 fyllde Georg 65. Medan han började trappa ner började yngste sonen Tommy på firman. Han kom snabbt in i verksamheten och Georg hade planer för honom.

– Min tanke var att han skulle ta över alltihopa.

När El-Max såldes i sin helhet 2011 var en av konkurrenterna spekulant på firman. Georg ville annorlunda och det slutade med att Tommy och en tidigare kollega till honom köpte hela företaget och tog över driften. För Georg var det självklart att det blev så.

– Ja det var det och Olle var inne på det också. Och jag får säga att jag är väldigt glad över hur det blivit, för – ta i trä – de har tre

anställda och mycket att göra.Georg själv är inte längre inblandad i

verksamheten.– Frugan är forfarande nere någon gång

i veckan och hjälper dem med lite av varje, och jag kan gå något ärende då och då om de frågar mig. Men jag lägger mig inte i driften överhuvudtaget. Möjligen kan jag säga till att de får sopa av trappan utanför om det ser för grisigt ut, men annars finns det ingen anledning – de sköter sig så bra själva.


Georg och sonen Tommy tillsammans med företagets äldsta maskin som varit med i tre generationer..

HavamaTHavamat - Fotögatan 4 - Kungstens Ind. omr.

Frukost 07.00 - 09.30 - Lunch 11.00-14.00 - Cateringwww.havamat.se - Facebook: HavamaT - Tel.0722-218800

Hemlagad smakrik husmanskost

6


7


En skranglig vagn på cykelhjul. Mer än så var det inte med, och i ärlighetens namn är väl inte korvkiosken på Mariagatan särskilt mycket ståtligare idag. Ändå är den gula fyrkantiga lådan med den särskrivna skylten en av Majornas mest ikoniska affärsrörelser.

—

Ibland är en korvkiosk mer än bara en korv-kiosk. Just den här är en trygg påminnelse om att vissa saker faktiskt bara fortsätter vara vad de alltid varit, trots att resten av samtiden är flyktigare och mer förändrings-benägen än någonsin.

I korvkiosken på Mariagatan står tiden still. Den kommer aldrig att få någon app.

1956 byggde den numera bortgångne Lars Wass och hans far korvkiosken vi alla känner igen på Mariagatan. Vid det laget hade familjen redan varit framgångsrika korvförsäljare på Stigbergstorget i strax över 50 år.

Vid samma tid höll en ung man i 20-års-åldern vid namn Roland Udén på att spara ihop pengar till en båt. Extraknäcket han behövde fick han av kompisen Lars Wass i korvkiosken. Där stannade han i ett par år och berättar att en del saker förändrats sedan dess.

– Nu för tiden hänger ju senap och ket-chup i kedjor i taket, men då hade vi burkar och en trästicka som man klenade på korven med. Det gick förresten inte ens att köpa dricka i början, men så småningom började vi sälja julmust. Och Pucko – du vet sådana man ruskar.

Kundkretsen bestod till stor del av po-liser och taxichaufförer. De var visserligen förtjusta i korv men hade inte heller särskilt många alternativ, berättar Roland vidare.

– Det fanns ju inte så mycket annat att köpa i snabbmatsväg i hela stan på den tiden egentligen. Det fanns färdiga smörgåsar nere i Arkaden och även något annat smör-gåsställe men annars var det svårt, i alla fall på kvällarna.

När Marianne Wass gifte sig med Lars Wass 1968 ägde familjen fortfarande både

kiosken på Stigbergstorget och den på Mariagatan, men det skulle bli ändring på det berättar hon.

– Lars var driftig. Han jobbade nästan dag och natt och vi gjorde en del pengar på kioskerna. Såpass mycket att vi kunde köpa fastigheter, men de tog upp så mycket tid att Lars inte riktigt hann med kioskerna längre.

Själv jobbade Marianne på resebyrå och

var aldrig särskilt intresserad av ”korveriet” som hon kallar det.

1976 såldes verksamheten till familjen Delsin. Lennart Delsin har själv inte stått så mycket i kiosken men han har kokat otroliga mängder av det välkända moset. Över 100 kilo om dagen under stora delar av de nästan 40 år kiosken drevs av de nya ägarna.

– Moset fick alltid högsta betyg i alla tidningar och var väl det stora dragplåstret. Affärerna har gått bra men förra året sålde vi kiosken efter alla dessa år. Min son som drev den de senaste åren fick hälsoproblem och kunde inte driva den längre.

Lennart berättar att det fanns många

spekulanter, men till slut blev det ägarna till krogen Red Lion mitt emot som köpte och driver korvkiosken idag.

Roland Udén fick köpt sin båt till slut och det var över 50 år sedan han arbetade sin sista dag i korvkiosken på Mariagatan. Men det var inte längesedan han var där och åt.

– Det var inte mer än ett par veckor sedan. Det var någon som gnydde om kvalitén och därför åkte jag dit och tog en hel special för att testa. Jag tyckte att den var bra, ingen större skillnad från nu och då faktiskt.


Tiden står stilla i klassisk korvkiosk utan krusiduller

”de var visserligen FörtJusta i korv men hade inte heller sÄrskilt många alternativ”

—

Korv Kiosk eller Korvkiosk? Ingen vill kännas vid särskrivningen av den klassiska skylten. ”Det har jag inte ens tänkt på” säger tidigare ägaren Lennart Delsin.

8


vad är en förening utan dess MedleMMar?

här får du träffa fyra av våra nyaste.

anders östlundboskaparna—

vad gör boskaparna?Fastighetsutveckling. Vi arbetar med hela kedjan från markköp till kundens inflytning i sitt nya hem. BoSkaparna uppför lägenheter, villor och radhus med olika upplåtelseformer. De vanligaste är bostadsrätter och eget ägande. Just nu arbetar vi med ett område på Mar-strand/Koön och till våren startar vi ett projekt på Getskär med villor och bostadsrättslägenheter.

vad hoppas ni att ert MedleMskap ska generera?Jag tror att alla företagsföreningar kan och bör närma sig lokala politiker för ett ökat samförstånd. Politikerna behöver, och vill ha, utbyte med lokala företagare. De stora bolagen har detta och vi mindre företag kan också få vår röst hörd genom MÄFF.

ett hett tips till läsarnaFölj Volvo Ocean Race. Målgång precis utanför MÄFF! Målgång mellan 21- 23 juni 2015. Martin Strömberg är den enda svensken som är med. Följ honom ombord på den kinesiska båten Dongfeng! Martin är stolt över sitt Orust men bor nu i Göteborg, nära MÄFF.

erik Westerlundescenda—

vad är escenda?Escenda är ett ingenjörsföretag med närmare 100 anställda. Vi jobbar med industriellutveckling i alla dess former, konstruktion, design, mjukvaruutveckling och beräkning till störst del mot fordonsin-dustrin. Våra största kunder är Volvocars, CEVT och Polestar.

vad hoppas ni att ert MedleMskap ska generera?Vi är med i MÄFF för att bli en del i Majorna och älvsborgs härliga miljö och puls. Vi vill genom MÄFF knyta kontakter och vara med och bidra till att området fortsatt är ett område med Kultur, puls och utveckling i en härlig mix.

ett hett tips till läsarna (precis vad soM helst)Mitt heta tips är att gå och käka en bit mat på Enoteca Maglia. Maten är fantastisk och stämningen och personalen bidrar till en kanonupplevelse.

joana falconjoannas takeaWay ab—

vad är joannas takeaWay ab?En salladsbar med ekologiska och färska råvaror där du som gäst ska ”känna dig som hemma”. Kom förbi Slottskogsskogsgatan 52 för en god lunch, slår dig ner hos oss eller ta med. Har du bråttom och inte har möjlighet att stå i kö för att få din sallad eller wraps? Inga problem! Du kan ringa oss och beställa och sedan komma och hämta din färdiga sallad/wraps.

vad hoppas ni att ert MedleMskap ska generera?Vi hoppas att vårt medlemskap ska generera i ett gott samarbete mellan oss medlemmar i föreningen.

ett hett tips till läsarna (vad soM helst)Ett hett tips från oss är att vi har hemlagad soppa varje vecka både för takeaway eller om man vill sitta hos oss och vi har tagit in jättegoda Libanesiska piroger.

kicki danielssonraMMakeriet—

vad är raMMakeriet?Vi är ett traditionellt rammakeri med lång erfarenhet i branschen. Det är också ett visningsrum för samtida bildkonst och konsthantverk.

vad hoppas ni att ert MedleMskap ska generera?Trevligt att vara med i ett större samman-hang. Nätverk och samarbete gillar vi!

ett hett tips till läsarna (precis vad soM helst)Att rama in är också en KONST! Tips! Titta över dina bilder, för en felaktig inramning kan förstöra de finaste bilderna bl. a på grund av felaktigt material.

hemsidor & trycksaker

www.multimedium.se

9


Härlig ölpromenad genom tiden

MÄFF genomförde en ölvandring organiserad i en promenadslinga i fem stationer. Detta med god hjälp av duktiga föreläsare inom bryggerikunskap och trevliga grannar som öppnade sina kontor. Majorna har ju en stolt tradition i näringen med nio stycken gamla företag som bedrivit verksamhet och producerat öl och svagdricka. Nu har det vänt och återigen etableras fler företag i närområdet.

—

Vi började vår vandring i Carnegies huvud-kontor byggt 1913. Här fick vi se samlingar av flaskor, skyltar, fotografier och mycket mer från bryggeriets historia, vi fick känna historiens vingslag från hur ägare, personal och människor levt sina liv i dessa yrken.

Vi tog oss vidare till de gamla kop-parpannorna där Magnus Vasilis från Bryggeributiken berättade hur man gör mäsk, egen öl och hur intresset för hem-bryggd öl växer lavinartat.

Beerbliotek, det nyaste bryggeriet i sock-erbruket med fyra unga killar från Sverige, Sydafrika, Skottland och Nya Zeeland presenterade några av sina ölsorter och berättade att de producerar nya grejer varje månad.

Vidare besökte vi vår gamla öltunna från 1820 där den gamle kungen Karl-Johan en gång intagit en god frukost. Otto Lundell, en av Sveriges bästa inom bryggerikunskapen berättade målande om ölproduktion, pro-dukter, och näringen i dåtid och nutid.

Vi träffades, språkade samt åt och drack gott. Novotel dukade fram en klassisk pubmeny, som presenterades av hotellche-fen Jerker Dellblad. Krister Kernell från Braigasen AB stod för underhållning och sjöng och berättade så det stod härliga till.

Otto Lundell, författare, guide och ölkännare, i sin härliga klädsel.

foton: Åke Matsson

I Koppartunnan hittade vi SEB bankmannen Joakim Christoph, som tog greppet direkt.

Hotellchefen Jerker Dellblad presenterade kvällens pub meny. Besökare var Mäffare,

alltifrån bokförläggare till läkare och mycket mer- i en härlig blandning

10


Låg tröskel till Providencia

Etabl. 1954

Nätstängsel Byggnadssmide Smidesräcken Smidesgrindar Allt i reparationer

Fotögatan 5, 414 74 Göteborg Telefon: 031-120085 Fax: 031-240840 e-post: [email protected] www.gbgstangsel.se

Providencia i Karibien är en diamant som ingen känner till. Tur det. De kritvita sandstränder blandas med tropiska fiskar i regnbågens alla färger och paraplydrinkar om så önskas.

Långsamhetens lov fladdrar mellan palm-blad och takten i tillvaron är som så många av vardagsstressade människor önskar sig. Många vill dit. Få gör slag i saken.

Min vän var lätt irriterad och arbetslös för tre år sedan. En handläggare förändrade allt då hon stegade in en kall oktoberdag på ett kontor där myndighetspersonen tog till orda:

… Jaha,w du tror du ska bli någon form av företagare. Är det inte bättre med en säker inkomst via en statlig myndighet. Jag menar i dessa tider ska man nog inte ta några risker. Du vet att det är svårt att köra eget och de flesta misslyckas. ”Jag är jag och inte som de flesta andra. Jag tänkte bli lönsam på 24 timmar” blev den tysta repliken. ”Mmm…

det går ju inte men har du en tjock affärsplan med kalkyler för interaktiv lönsamhetsfrek-vens år 5 med brytpunkt Q3 finns eventuellt en möjlighet att diskutera vidare. Man måste nämligen bli lönsam min lille vän”.

Under monologen plitade min vän ner några ord och siffror på baksidan av en servett för att sedan lämna bygget och andas frisk luft. Senare samma dag sammanstrålade vi och pratade om skapa möjligheter. ”Vad är din passion” ”Mat och överraskningar och

Providencia i Karibien” ”Vad är entreprenö-rens lösning” ”Den finns i mitt kylskåp och så här kommer det att se ut”…

A: Jag bjuder hem 10 okända personer ett par gånger i veckan. De betalar 450 kr för middag och nya härliga bekantskaper. Min vinst blir 300 kr per person och bjudning. Lite som halvåtta hos mig. Det blir matpas-sion och roligt. Det är konceptet. Punkt slut. Om 36 månader bor jag i Providencia.

B: Så blev det. Punkt slut. 3000 kr vid varje tillfälle. Under 36 månader blev det 312 middagar och 1 080 000 kr i vinst. Pengarna investerade i fyra bungalows som nu hyrs ut med en vinst på 250 000 kr per kalenderår. Dessutom utökades kontaktnätet med 3120

jaha, du tror du ska bli någon forM av

företagare. är det inte bättre Med en säker

inkoMst via en statlig Myndighet.

—

nya personer. De får varje jul ett erbjudande att köpa härlig hemkokt fudge som vattnas i munnen. Sötsakerna skeppas direkt från en lokal Willy-Wonka fabrik. 39 % köpte förra året. Varje paket fudge ger en vinst på 208 kr vilket innebär att vi landar på 253 095 kr. KatWshing.

Igår hittade jag en hopknycklad servett från förr. På den stod det: Ord: Mat. Passion. Vänner. Siffror: 10 personer. 3000 kr 36 månader. Vissa personer vill hitta idéer som efter många år medför ett besök till Blå Hallen i Stockholm den 10 december medan andra bara vill skapa en tillvaro på en sandstrand i Paradiset.

Text: Mattias Andersson

klippankulturfastigheter

Klippan kulturfastigheter renoverar, bygger och utvecklar Göteborgs kulturmiljöer.klippan-kulturfastigheter.se, [email protected] - 720 22 80 | Geijersgatan 1b. 411 34 Göteborg

Arkivet - vackra centrala kontor ett stenkast från Avenyn.

”Jag Är Jag och inte som de Flesta andra. Jag tÄnkte bli

lönsam på 24 timmar”

11


Mer än 125 lokala skäl att gå med i vår förening

vi är Mer än 125 företag soM är Med i Mäff.Många har varit Med länge – och andra har koMMit in på senare år. Många av våra MedleMMar är stolta och duktiga och arbetar och

gräver och utvecklar sig lokalt – här i Majorna/älvsborg Men vi har också företag soM arbetar över hela världen.

—

det finns således Mer än 125 skäl att gå Med – du kan fråga några företagare eller MedleMMar själv, oM du vill.

Men vi hjälper dig på traven Med de 10 första svaren, så går det fortare.

1. Det är intressant, roligt och givande att veta vad grannen arbetar med.

2. Du får ett nätverk inom olika branscher – och du får det på hemmaplan.

3. Du får träffa energiska, kreativa personer –

företagare som du kan spegla dig i eller få stimulans av.

4. Vi driver vissa frågor gemensamt – som vi har gemensam nytta av.

5. Du får lokal intressant information – före andra.

6. Vi genomför trevliga intressanta träffar –

Vi besöker varandra, och du träffar unga företagare.

7. Du marknadsför ditt företag och dina tjänster.

8. Du håller dej alert om vår historia och bakgrund – och framtid.

9. Du träffar nya företagare – och kan göra lite bra affärer.

10. Det är billigt, kostnadseffektivt och kul.

de övriga 115 skälen får du ta reda på själv, Men du kan också slå till direkt – så går det fortare.besök vår heMsida för att läsa Mer och ansöka oM MedleMskap.

WWW.Maffgbg.se

12

mäff no2

Documents