malmöalliansens reformpolitik för en arbetslinje i malmö · skolpolitik i malmö. var fjärde...

MalmöAlliansen Jobblöftet

23 augusti 2018

MALMÖALLIANSENS REFORMPOLITIK FÖR EN ARBETSLINJE I MALMÖ

�

MalmöAlliansen Jobblöftet �1

Introduktion

Malmös historia är arbete och industri. Men ur svetslågorna på Kockums byggdes mer än fartyg, man byggde en stad. Stora industriföretag och hamnen öppnade Malmö för världshandeln och gav en hel stads befolkning arbete och stolthet.

Så är det inte längre. Industrierna la ned och verksamheten flyttades. Företag jagades från snarare än lockades till staden. Arbetslösheten steg kraftigt och många Malmöbor blev stående utan optimism om framtiden. Det som en gång gjort Malmö till en tillväxtmotor fanns inte längre kvar och staden fick se sig omsprunget av grannstäder och andra jämförbara städer i Sverige.

Men allt är inte hopplöst. Malmö är mitt i en lång omställning från industristad till kunskapsstad. Och Malmös omvandling har på många sätt varit framgångsrik. Fler arbetar i dag i Västra Hamnen än under Kockums-tiden. Malmö universitet, Citytunneln, Öresundsbron och närheten till Kastrup har gett Malmö alla verktyg att lyckas som stad. Möjligheterna finns där, men ännu inte resultaten.

Malmös arbetslöshet är skyhög, dubbelt så hög som riksgenomsnittet. Alltför många Malmöbor har fått stå helt utanför stadens positiva utveckling. Resultatet är en bidragsnota som urholkar välfärdens kärna och ett utanförskap som har lett till omfattande problem med gängkriminalitet och organiserad brottslighet. För att Malmö ska bli en hel stad krävs att arbetslinjen får återvända. Det måste i alla lägen löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag.

Antalet jobb växer i Malmö nu, men jobbtillväxten tycks nästan uteslutande bero på det positiva konjunkturläget och inte lokala satsningar på företagande. Samtidigt går hälften av de nya jobben till andra än Malmöborna själva och allt fler arbetande barnfamiljer flyttar till kranskommunerna.

Företagsklimatet måste utvecklas så att staden underlättar för företagare snarare än att sätta käppar i hjulen. Samtidigt måste den negativa utvecklingen i skolan brytas så att alla Malmöbarn får tillräckliga kunskaper för att ta sig till högre utbildning eller


direkt till arbetsmarknaden. Ett samhälle där var fjärde elev inte klarar att ta sig till gymnasiet är inte hållbart. Klyftorna som följer skolmisslyckandet riskerar att bryta itu Malmö.

Malmö behöver en nystart. Malmö kan byggas helt genom det hårda arbete som en gång i tiden byggde vår stad till världens modernaste varvsstad. Med ingenjörskonst, kreativitet, mångfald och pliktkänsla – till sina kollegor och till Malmö.

Torbjörn Tegnhammar (M) Roko Kursar (L)

Oppositionsråd i Malmö Ordförande Liberalerna i Malmö

Torsten Elofsson (KD) Niels Paarup-Petersen (C)

Ordförande Kristdemokraterna i Malmö Gruppledare i Malmö


Bakgrund

Den gamla arbetarstaden Malmö har djupa, strukturella problem på arbetsmarknaden. 22 000 Malmöbor är arbetslösa. Malmös arbetslöshet ligger enligt stadens redovisade statistik på över 10 procent. Malmö stad använder dock det gamla sättet att redovisa arbetslöshet, vilken Arbetsförmedlingen bytte från år 2008, och som redovisar en arbetslöshet på strax över 10 procent, medan arbetslösheten enligt den gällande mätmetoden från Arbetsförmedlingen visar på en arbetslöshet på 14,9 procent i Malmö.

Oavsett mätsätt ligger Malmö långt över rikssnittet och övriga storstäder i Sverige vad g ä l l e r a r b e t s l ö s h e t . Arbetslösheten är nästan dubbelt så hög som i övriga Sverige.

Det gör Malmö sämst i Sverige bland de stora kommunerna. Tabellen nedan visar att Malmö inte bara har högst arbetslöshet utan också lägst sysselsättningsgrad samt lägst

arbetskraftsdeltagande jämfört med de andra storstäderna.

Vidare är det så att risken är betydande för att dessa höga arbetslöshetsnivåer långsiktigt förblir höga, om det inte genomförs rejäla strukturreformer.

Besvärande faktorer som ökar risken för att Malmös utanförskapsproblem b l i r l å n g v a r i g a ä r a t t M a l m ö s


arbetslöshetssiffror är stigande, till skillnad från riket och övriga storstäder, trots att Sverige befinner sig mitt i en pågående internationell högkonjunktur.

Malmös höga ungdomsarbetslöshet är också ett problem och en långsiktig risk. Även inom ungdomsarbetslöshet sticker alltså Malmö ut negativt. Malmö har enligt stadens redovisningar, med Arbetsförmedlingens gamla mätsätt, en ungdomsarbetslöshet på nästan 12

procent, vilket är dubbelt så högt som Stockholm och Göteborg och långt ö v e r r i k s g e n o m s n i t t e t . E n l i g t Arbetsförmedlingen, med det i dag gällande mätsystemet, är situationen ännu värre. Där uppmäts Malmös ungdomsarbetslöshet till 20,3 procent.

En del av förklaringen till den höga arbetslösheten är att Malmö är en stad mitt i ett skifte från en arbetar- och industristad till en att bli entreprenöriell, kunskapsstad. Den omställningen är i

sig svår för många Malmöbor och extra svårt blir det för dem utan en examen från ett högre lärosäte. Denna faktor spär på risken att problemen blir långvariga.

En del av den höga arbetslösheten och låga sysselsättningsgraden är en effekt av socialdemokraternas misslyckade integrationspolitik, en påtaglig bostadssegregation och bristande incitament hos enskilda för arbete — bidragen är för generösa och skatterna är för höga.


Denna situation förvärras genom att Malmös stora utanförskap fylls på underifrån till följd av en misslyckad skolpolitik i Malmö. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Lägg därtill ett, enligt Svenskt Näringsliv, kraftigt försämrat företagsklimatet i Malmö de senaste åren, så blir det tydligt att problemen inte kommer att lösa sig själva. Det träder fram en djupt oroväckande och akut problembild.

Det är dessutom så att Malmö tappat i konkurrenskraft vad gäller företagsklimat mot sina jämförbara grannkommuner. Företagsklimatet är inte bara avsevärt mycket sämre än landets riksgenomsnitt, det har också blivit sämre än i Helsingborg och Lund från att ha varit bättre än eller jämförbart i de städerna kring 2010 och tidigare.

Sammantaget skapar dessa s t r u k t u r e l l a p r o b l e m e t t utanförskap för en stor grupp människor i Malmö som tvingas söka inkomst på annat håll.

För de absolut flesta handlar dessa alternativa inkomstkällor om att söka ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag. Malmö har procentuellt näst flest mottagare av ekonomiskt bistånd av samtliga kommuner i Sverige. Var tionde Malmöbo är mottagare av ekonomiskt bistånd.


Det är en enorm kostnad för Malmö årligen. Av stadens budget på drygt 17 000 miljoner kronor går nästan en miljard kronor om året till ekonomiskt bistånd i Malmö. Även sett till resterande Sverige är kostnaden ovanligt hög.

Malmös 970 miljoner kronor om året i ekonomiskt bistånd motsvarar nästan 10 procent av den totala summan på 10,5 miljarder kronor som årligen betalas ut i ekonomiskt bistånd i Sverige.

Ett samhällsproblem i Malmö, orsakat av det stora utanförskapet, är den ökande otryggheten och att den organiserade brottsligheten lyckats etablera sig i staden. Detta problem är inte bara skapat av utanförskap, utan det är dessutom stadens utanförskapsområden som är hårdast drabbat. För en liten minoritet av Malmös arbetslösa innebär utanförskapet att de väljer alternativa inkomstkällor och vänder sig då till kriminaliteten och ett liv i organiserade brottslighet. En uppgivenhet och en förlorad tro på möjligheten att förbättra sin egen situation samt illusioner om snabba pengar riskerar att göra ett kriminellt liv till ett lockande alternativ.

Mot denna bakgrund kan det uppfattas som att läget i Malmö är lönlöst. Det är dock inte vår uppfattning. MalmöAlliansen är fortsatt hoppfulla och övertygade om att utvecklingen går att vända. Men för att lyckas krävs ett nytt politiskt ledarskap i Malmö och en rejäl reformpolitik. Arbetslinjen behövs för att Malmö ska bli en stad för arbete och framtidstro igen.


Återindustrialisering av Malmö med grön tillverkningsindustri

För att komma till bukt med Malmös stora utmaningar behövs arbetslinjen och det behövs reformer som leder till fler i arbete. Det är vi så bryter stadens utanförskap. Ett område som är i stort behov av genomtänkt reformpolitik är Malmös tillverkningsindustri.

Jämfört med riket som helhet, har Malmö en liten del av de tillverkande företagen. Tillverkningsföretagen sysselsätter 7,8 procent av Malmöborna, jämfört med 13,3 procent i riket. Ytterligare 8000 personer i Malmö skulle sysselsättas om staden nådde en lika hög andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin som riksgenomsnittet. Genom att nå samma andel sysselsatta i tillverkningsindustrin som till exempel Göteborg skulle ännu fler jobb skapas.

Enligt beräkningar baserade på statistik från SCB skulle mellan 3 000 till 13 000 nya jobb kunna skapas i Malmö om staden utvecklar sin tillverkningsindustri. Beräkningarna baseras på att Malmö skulle ha motsvarande andel jobb inom tillverkningsindustrin som finns i de för Malmö jämförbara städerna Göteborg och Helsingborg, kuststäder som genomgår liknande strukturomvandling som Malmö.

En betydande del av Malmös utanförskap skulle kunna motverkas om staden utvecklade förutsättningarna för etableringen av en grön tillverkningsindustri. En grön tillverkningsindustri kan vara både grön vad gäller utsläpp vid produktion och en industri som producerar gröna produkter och material. I det arbetet behöver man ha en uttalad politisk vilja, tillgänglig tomtmark i exempelvis Norra Hamnen,

2014 2015 2016

Malmö Totalt antal sysselsatta 10 785 10 601 11 111

Andel som Göteborg Totalt antal sysselsatta 24 327 25 337 25 108

Skulle Malmö öka 126% 139% 126%

Antal nya jobb 13 542 14 736 13 997

Andel som Helsingborg Totalt antal sysselsatta 14 224 14 355 14 274

Skulle Malmö öka 32% 35% 28%

Antal nya jobb 3 439 3 754 3 163


snabbare processer och ett proaktivt arbete gentemot företagare. Detta erbjuder MalmöAlliansen.

Förslag för återindustrialisering av Malmö med grön tillverkningsindustri

Regelkrånglet för företag ska bort genom en gemensam företagarcentral.

En förenklingskommitté ska tillsättas i syfte att se över hur kommunen i det vardagliga arbetet kan underlätta för företagande.

Arbetslösa ska utbildas till bristyrken i industrin såsom svetsare, plåtslagare och byggarbetare.

Malmö ska vara en stad för näringsliv och utveckling, därför är det viktigt att arbetstillfällen finns där människor bor. En förutsättning för företagande, är att lokaler för små och medelstora företag planeras in vid ny/-tillbyggnad av stadens stadsdelar samt att man säkerställer tillgång på mark för etablering då det är av vikt att markberedskapen ökar.

Grön tillverkningsindustri ska åter kunna växa genom satsning på både mark och förmånligare villkor. För att åstadkomma det ska en grön industrikommitté tillsättas för att dels arbeta fram vilken mark som ska användas och hur den bäst används för att främja en grön tillverkningsindustri.

Kommunen ska tillsätta ett näringslivsråd bestående av representanter från såväl stora som små företag. Rådet ska agera remissinstans och bollplank åt kommunledningen för att alltid sätta fokus på att värna och underlätta för företagande i staden.

Rättvis tillstånds- och tillsynsprocess. Restaurangägare och krögare vittnar om en allt mer negativ inställning från kommunens sida när det gäller såväl tillstånd som detaljkrav på utformning av uteserveringar och utrymmen. För att öka mångfalden och pulsen i Malmös nattliv ska ökad frihet under ansvar ges till näringslivet. MalmöAlliansen vill att stadens miljöförvaltning ska arbeta som en rådgivande serviceinstans i sitt tillsynsarbete. Därtill skall stadens faktureringar vid tillsyn riktas om så att stadens företagare endast betalar för den tillsyn som faktiskt sker


av deras verksamhet och först efter att den skett. Tillsynsverksamheten ska dessutom ske samordnad vid ett tillsynstillfälle snarare än vid flera olika.

Det ska löna sig att arbeta

En stad som bygger på arbete måste belöna arbetets värde. Det måste alltid löna sig att arbeta och Malmöborna måste få behålla mer varje månad av sina intjänade kronor. Malmös skattenivå behöver på sikt närma sig övriga kommuners i sydvästra Skåne. För att en skattesänkning ska bli aktuell ska välfärdens kärna vara tryggad och det ska vara ordning och reda i kommunens finanser. Vår ambition är att Malmöbornas skattebörda ska lätta under mandatperioden.

Kan man arbeta ska man arbeta

Alla malmöbor förtjänar flera och breda vägar in på arbetsmarknaden. Det ska alltid erbjudas utbildningsvägar för att möta arbetsmarknadens behov. Samtidigt får staden aldrig glömma att arbete är en skyldighet, inte en rättighet. Drivkrafterna att arbeta ska alltid vara starkare än att gå på bidrag. Här behöver Malmö återupprätta det ömsesidiga förtroendet. Skärpta utbetalningar av ekonomiskt bistånd leder till både fler i arbete men också ökade resurser till välfärdens kärna.

Malmö kommun är en av de kommuner i Sverige som betalar ut de högsta och mest generösa summor i ekonomiskt bistånd. Trots att antalet människor som söker ekonomiskt bistånd sjunker fortsätter kostnaderna att stiga. Detta är ej motiverat. Kommunens egna interna granskning har visat att i 19 av 45 granskade fall betalas försörjningsstöd ut trots bristande dokumentation. I flertalet fall felaktigt eller på grund av fusk. Om Malmö i stället skulle betala ut samma genomsnittliga summa per person som Växjö skulle kostnaderna minska med närmare 400 miljoner. Att nå riksgenomsnittets nivåer för kostnaderna för utbetalt ekonomiskt bistånd per invånare skulle förstärka Malmös budget med ungefär 200 miljoner kronor om året.

Förslag för att stärka drivkrafterna för arbete

Nya riktlinjer för bedömning av ekonomiskt bistånd. I en stad som en gång byggdes på arbetets ära måste arbete åter löna sig. I dag ser vi att Malmös


riktlinjer för ekonomiskt bistånd är väl tilltagna utifrån landets riksgenomsnitt. Konsekvenserna av detta blir att det för många av stadens bidragstagare inte lönar sig att ta ett arbete framför att fortsätta att gå på bidrag. Malmö stad ska därför uppdatera sina riktlinjer för bedömning av ekonomiskt bistånd så att Malmös bidragssystem inte motarbetar att människor går från ett liv på bidrag till ett liv i egen försörjning. Ett system byggt för att hjälpa i livets motgångar får inte missbrukas. MalmöAlliansen ser nolltolerans mot bidragsfusk och ser alltid en polisanmälan som nödvändig när brottsmisstanke föreligger. Kommunens riktlinjer skall inte ge rätt till bidrag till den som fått sin asylansökan avslagen men gömmer sig från svenska myndigheter.

Inför hembesök och uppföljning av utbetalningar. Ett system byggt för att hjälpa i livets motgångar får inte missbrukas. MalmöAlliansen vill införa ett system med kontrollerande hembesök hos den som får ekonomiskt bistånd. Vidare vill MalmöAlliansen tillsätta ett antal tjänster med fokus på att följa upp de interna rutinerna och arbetet kring handläggares bedömningar men också för att externt finna de fall där oegentligheter sker.

Inför näringslivsförtur. För att motverka den växande segregationen och säkra välfärden behöver Malmös skattekraft öka. Fler invånare i egen försörjning behöver bosätta sig i Malmö. Det är inte rimligt att försörjningsstödstagare från övriga landet ska kunna få ett kommunalt hyreskontrakt i Malmö före någon som söker bostad i vår stad när de fått en anställning här. Med anledning av det vill MalmöAlliansen införa en näringslivsförtur vid nyinflyttning till staden. Det innebär att bostadssökande från andra kommuner får förtur till lägenheter genom Boplats Syd, i förhållande till andra som vill flytta till Malmö, om de har ett arbete som bedöms som varaktigt.

”Jobbförmedlare” i stället för ”bidragsförmedlare”. Om en person uppbär försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl skall den personen inte träffa en biståndshandläggare på socialtjänsten utan en ”jobbförmedlare” via arbetsförmedlingen eller kommunens egna insatser.

Lånecentral för biståndsprodukter. Många av ansökningarna för ekonomiskt bistånd handlar om behov som endast behöver möjliggöras under en kortare tid,


som exempelvis barnvagnar. För att kostnadseffektivisera bör kommunen se över möjligheten att införa en lånecentral där det ska vara möjligt att låna produkter för att sedan lämna tillbaka dessa när behovet inte längre finns. Ett arbete som kan ske i samarbete med kommunens olika hjälporganisationer i civilsamhället.

Det ska bli lättare att ta sig in på arbetsmarknaden

Malmös mångfald är en styrka för staden men när integrationen inte fungerar och vägarna till arbetsmarknaden är krokiga hotas både vår tillit och vår öppenhet. Bara var tredje flykting som kommer till Malmö är i arbete efter tio år. Endast var tionde kvinna som kommer hit som flykting är i arbete efter fem år. Av de som kom till Sverige för fem år sedan hade bara 18 procent ett jobb i Malmö 2014. Konsekvenserna av ett liv i utanförskap är förödande både för människan det drabbar men också för samhället. MalmöAlliansen kommer att erbjuda integration från dag ett men ställer också krav på att den som erbjuds integration också tar möjligheten. Det handlar om att utbilda sig och att lära sig det svenska språket.

Genom ökad kunskap och kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden kan fler få kollegor och känna den stolthet ett första yrke innebär. Enligt Arbetsförmedlingen har ungefär en tredjedel av Malmös drygt 22 000 arbetslösa högst förgymnasial utbildning. En studie nyligen genomförd av OECD på svensk integration visar att allt för stor del av arbetslösheten bland nyanlända kan förklaras med bristande språkkunskaper. Samtidigt ser vi hur Malmös arbetsmarknad till största del består av yrken som kräver en gymnasieutbildning eller mer.

Därför vill vi satsa på en vuxenutbildning och SFI som möter arbetsmarknadens behov – där den som är i utanförskap i första hand erbjuds yrkesutbildningar till bristyrken och som vi vet leder till arbete. Detta så att mångfalden kan bli den motor för staden som den har alla förutsättningar att bli.

Förslag för att det ska bli enklare att ta sig in på arbetsmarknaden

Samlad integration. På ett samlat servicekontor träffar den nyanlände representanter från relevanta myndigheter så som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Socialförvaltning, Region Skåne samt andra


berörda som exempelvis föreningslivet. Allt för att effektivisera och anpassa etableringsprocessen utefter den nyanländes personliga förutsättningar – samtidigt som det möjliggör för integrationsarbetet att inledas omgående. Målet är en snabbare väg in i etablering samt förkortad tid fram till egen försörjning.

Svenskundervisning under asylprocessen. För att korta tiden till inträde på arbetsmarknaden ska asylsökanden i Malmö delta i svenskundervisning, i stället för som i dag först efter att ett uppehållstillstånd beviljats. Detta bör ske i samarbete med Migrationsverket. Undervisningen ska präglas av innovation och individanpassning.

Arbetstillstånd i väntan på uppehållstillstånd. Malmö ska kräva en lagförändring så att alla som uppehåller sig i Malmö i väntan på asylprövningen automatiskt skall få tillstånd att arbeta. Att ansöka om ett arbetstillstånd är i dag krångligt och tar ofta mycket lång tid. Det normala måste vara att förväntas arbeta för sin egen försörjning, inte leva på bidrag.

SFI med inriktning mot arbetsmarknaden. För att förbättra SFI-utbildningen och förkorta vägen till arbete vill vi möjliggöra för yrkesinriktningar inom SFI, dels där språkundervisningen är inriktad mot en viss bransch eller visst arbete samt där praktik inom detsamma ingår som ett led i utbildningen. Därtill bör SFI-utbildningen vara flexibel och individanpassad på ett sådant sätt att den kan kombineras med andra former av utbildning, för att möjliggöra en snabbare väg till arbete. Undervisningen ska präglas av kvalitetssäkring och aktiv uppföljning.

Uttalsträning för att fler kompetenser ska tas tillvara. Allt för många arbetsgivare vittnar om att även om en nyanländ möter kompetenskraven saknar personen förmåga att kommunicera fullgott på svenska. Detta försvårar anställningar inom en rad yrken inom såväl privat som offentlig sektor. Därför bör Malmö genomföra en särskild satsning på språkträning utöver den teoretiska.

Aktivitetskrav för anställningsbarhet. För Malmös framtid är det av största vikt att Malmö reformerar sitt bidragsarbete och lär av andra kommuner som lyckats i arbete med att få människor från bidrag och i arbete. Det dessa kommuner har gjort är att ge ett tydligt erbjudande om aktiviteter för arbetet. I detta har man valt


att ställa aktivitetskrav och att arbeta med en aktiv uppföljning av insatta åtgärder. Kravet handlar om att man som arbetslös skall göra det man kan utifrån sina egna förutsättningar för att återgå till ett liv i självförsörjning. Aktivitetskravet skall endast omfatta den som uppbär försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl. Närvarokrav skall införas, ett krav som inte endast skall handla om närvaroregistrering utan ett krav på närvaro, och aktivitet genom att söka arbete eller delta i utbildningar för att öka sin anställningsbarhet, under hela dagen. Den som uppbär föräldraförsäkring och försörjningsstöd som nyanländ ska läsa SFI under tiden barnet är i skolan.

Praktikplatser och yrkesutbildningar som leder till jobb. Det är tydligt att det finns ett glapp på arbetsmarknaden där utbud och efterfrågan går i otakt. Här har staden en viktig och nödvändig roll att spela. Stadens kommunala arbetsmarknadsinsatser ska ses över för att helt riktas om till att fokusera på att utbilda gentemot bristyrken.

Inga fler projekt

Malmö stad startar kontinuerligt nya projekt för att få folk i utbildning, arbete eller annan sysselsättning och för att främja entreprenörsskap. Staden driver dessa till en kostnad av hundratals miljoner årligen för skattebetalarna. Många av projekten lyckas inte med sitt ändamål. Det är dags att sätta stop — inga fler projekt. Låt fria initiativ som har relevant erfarenhet och kunskap, likt Boost by FC Rosengård och liknande initiativ, ta över ansvaret. Stadens uppdrag får bli att backa upp dessa initiativ med stöd och pengar.

Förslag för inga fler projekt

Ersätt JobbMalmö med fria initiativ. Jämförelser visar på att fria aktörer ofta lyckas bättre med sina uppdrag än kommunen. Detta blir extra tydligt i arbetet kring att få Malmöbor i arbete. Det finns exempel i vår stad där fria initiativ lyckas få ungdomar långt ifrån arbetsmarknaden till egen försörjning tio gånger så effektivt som kommunens egna JobbMalmö. I andra kommuner finns goda exempel på organisationer som jobbar framgångsrikt med att få funktionsnedsatta i arbete. På arbetsmarknadsområdet måste därför, som


komplement till en mer aktiv näringspolitik, det engagemang som finns hos fria initiativ utvecklas och släppas fram. MalmöAlliansen vill därför lägga ner JobbMalmös insatser och ersätta dem med insatser via de fria alternativen.

Näringsfrihet och valfrihet inom välfärden

Att som brukare av äldreomsorg och vård få välja utövare eller som arbetstagare få välja arbetsgivare är självklart för MalmöAlliansen. Valfrihet är en frihetsfråga. Det tycker inte stadens rödgröna ledning — Socialdemokraternas inställning till att företag är verksamma i välfärden i Malmö är att ”festen är slut”. Detta trots att privata och fria alternativ i välfärden ofta erbjuder vård och omsorg med högre kvalitet och bättre anställningsvillkor. MalmöAlliansen kommer att befria Malmö från socialdemokraternas ideologiska villfarelser om att företag och valfrihet inte hör hemma i välfärden. MalmöAlliansen vill har fler aktörer och mer valfrihet i välfärden.

Förslag för näringsfrihet och valfrihet inom välfärden

Inkubator för fria välfärdsinitiativ. En mångfald av utövare inom välfärden gynnar Malmöborna som då får välja till exempel äldreboende eller hemtjänst själv. Att vara ny företagare bär alltid med sig stora utmaningar. Tyvärr är utmaningarna ännu större för någon som försöker etablera sig inom välfärdssektorn, då det finns ett starkt motstånd mot den sortens etableringar i Malmö. En särskild inkubator bör införas som ett bollplank för nya företag med coachning, juridisk rådgivning och kontakter.

Höjd kvalitet genom konkurrens. För att löpande effektivisera och höja kvaliteten i den offentliga verksamheten ska kommunen kontinuerligt se över vilka verksamheter som kan omfattas av konkurrens. Konkurrensutsättning ska endast genomföras om det är bortom tvivel att kvaliteten och effektiviteten kommer öka. Arbetet med uppföljning och målstyrning behöver samtidigt skärpas kring kvaliteten i både den kommunala och fristående verksamheten.

Rätt att välja i hemtjänsten och fler aktörer inom omsorgen. Det ska vara möjligt för den enskilda brukaren av stadens omsorg att välja den utförare av tjänsten som brukaren själv önskar. Därför lovar MalmöAlliansen att införa ett


valfrihetssystem inom hemtjänsten. De fria aktörer som vill vara med och ta ansvar för äldreomsorgen i Malmö ska också få göra det och vara en självklar del i stadens omsorgsarbete. För MalmöAlliansen är eget inflytande och tillgänglighet hög prioritet inom stadens vård- och omsorg.

Jobblöftet

MalmöAlliansens jobblöfte är att ta arbetslinjen till Malmö. Det är också det vi föreslår. Vi vill göra det enklare för alla Malmöbor att komma in på arbetsmarknaden och att deras jobb ska löna sig. Vi vill att den som behöver vidareutbilda sig för att anpassa sig efter arbetsmarknadens behov eller för att komma in i det svenska samhället ska få hjälp till att göra det. Vi vill göra Malmö till topp tio i Sverige avseende i företagsklimat och vi vill att Malmö ska bli en stad där det är enkelt att starta och driva företag. Vår målsättning är att bygga bort Malmös utanförskap och att Malmö under de kommande två mandatperioderna ska nå riksgenomsnittet i arbetslöshet.


malmöalliansens reformpolitik för en arbetslinje i malmö · skolpolitik i malmö. var fjärde...

Documents