maria eriksson hur kan en hälsopedagog arbeta med ...440445/fulltext01.pdf · syftet med studien...
TRANSCRIPT
1
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Estetiskt filosofiska fakulteten
Maria Eriksson
Hur kan en hälsopedagog arbeta med
utbrändhet?
How can a health pedagogue work
with the burn out syndrome?
Pedagogik
C-uppsats
Datum/Termin: 11-08-17
Handledare: Björn Eliasson
Examinator: Tomas Saar
Löpnummer: X-XX XX XX
2
1. Abstract
Because stress and stress related diseases have increased dramatically over the last couple of years,
especially in the west, the question about how you can work with this from a health- perspective has
brought to the for/made a topic. The purpose with this examination is to find out how you can work
with the burn out syndrome as a health pedagogue. More specifically this study is trying to answer
the questions about how health pedagogues can work to prevent and treat the burn out syndrome,
and what similarities and differences there is between these health pedagogues way of working. The
purpose of this study is also to find out how these health pedagouges experience, or are conscious
of, the burn out syndrome, its causes and work methods from a phenomenological perspective.
Five health pedagogues where interviewed in order to find out how they understand this concept.
Through the qualitative method I have gotten an insight in their opinions when it comes to stress and
burnout, and have therefore gotten a deeper knowledge about how they work, but also why they
work the way the do. The result has shown that the similarities weighs most heavy when it comes to
their opinion and also their working methods. Nevertheless there are some differences in their way
of describing the burn out syndrome and also how they work. My conclusion however, is that it has
to do with their differences in language, focus and different backgrounds and experiences. The result
shows that health pedagogues works from a health perspective, i.e. with all the aspects of a person,
in witch involves the physic, psychological and the mental part. They work to strengthen an individual
on every level by wholesome life habits from a cognitive perspective with thoughts and behaviour to
help people to be aware and be able to handle stress, and in that way diminish the risk of symptoms
like stress and burn out. The health pedagouges experiences the burn out syndrome as a mental and
physical collapse, where the persons resources are emptied. The burn out syndrome is also a result
of an overcharge of the nervesystem. When it comes to how these health pedagouges experiences
the riskfactors, I have found out that it is first of all the personality that increases the risk when it
comes to this syndrome. It is primarily about the person having difficulty focusing and give priority.
To prevent the burn out syndrome, the health pedagouges works by giving the person knowledge
and deeper understanding about himself or herself. They also work by giving support, healing
treatment and relaxation for those who are struck with the burn out syndrome.
3
1.1 Sammanfattning
Då stress och stressrelaterade sjukdomar har ökat dramatiskt under senare år, framförallt i
västvärlden, har frågan aktualiserats hur man kan arbeta med detta ur ett hälsoperspektiv. Syftet
med den här undersökningen är att ta reda på hur man som hälsopedagog kan arbeta med
utbrändhet. Mera specifikt har studien strävat efter att besvara frågeställningarna om hur
hälsopedagoger kan arbeta med att förebygga utbrändhet, att behandla utbrändhet samt vilka
likheter och skillnader det finns bland hälsopedagogernas arbetssätt inom dessa områden. Studien
strävar också efter att ta reda på hur hälsopedagogerna erfarar dvs. är medvetna om fenomenet
utbrändhet, dess orsaker samt arbetssätt ur ett fenomenologiskt perspektiv.
Fem hälsopedagoger intervjuades för att ta reda på hur de ser på begreppen stress och utbrändhet,
vad de anser leder dit och hur de arbetar för att förebygga eller behandla dessa tillstånd. Genom den
kvalitativa metoden har jag fått ta del av deras uppfattningar och åsikter när det gäller stress och
utbrändhet och har på så sätt fått en djupare inblick i hur de arbetar, men också varför de arbetar
som de gör. Resultatet har visat att likheterna överväger när det gäller deras synsätt gällande
utbrändhet samt hur de arbetar med det. Det finns dock vissa skillnader i deras sätt att beskriva
utbrändheten samt hur de arbetar. Min slutsats är dock att detta har mer att göra med att de har
olika språk och satt olika saker i fokus, beroende på deras olika bakgrund och erfarenheter.
Resultaten visar att hälsopedagoger främst arbetar ur ett helhetsperspektiv dvs. med alla aspekter av
en människa vilket innefattar det fysiska, psykiska och den mentala biten. De arbetar för att stärka
upp individen på alla plan, delvis genom att föra in hälsosamma levnadsvanor framförallt ur ett
kognitivt perspektiv dvs. med tankar och beteenden, för att hjälpa människor att bli medvetna om
och kunna hantera och stå emot stress, och på så sätt minska risken att hamna stressrelaterade
sjukdomar som exempelvis utbrändhet. Hälsopedagogerna erfarar utbrändheten som en mental och
fysikt utmattning där individen fått slut på sina resurser både fysiskt och psykiskt. Ubrändheten är
också ett resultat av en överbelastning av nervsystemet. När det gäller hur hälsopedagogerna erfarar
riskfaktorerna har jag funnit ut att det framförallt är personligheten som ligger till grund och ökar
risken för att att drabbas av utbrändhet där individen har svårigheter i att fokusera och prioritera. För
att förebygga arbetar hälsopedagogerna främst genom att ge den drabbade kunskap och självinsikt.
Samt stöd, läkande behandlingar och avslappning för dem som redan drabbats.
4
Innehållsförteckning
1. Abstract................................................................................................................2
1.1. Sammanfattning...............................................................................................3
2. Inledning/Bakgrund...........................................................................................6
3. Syfte......................................................................................................................7
4. Litteraturbearbetning..........................................................................................8
4.1. Begreppet hälsa......................................................................................................8
4.2 Stress.........................................................................................................................9
4.3. Vad är utbrändhet?..............................................................................................11
4.4. Vad förorsakar utbrändhet?.................................................................................13
4.5. Hälsopedagogiskt arbete och hälsopedagogens roll......................................16
4.6. Pedagogiskt hälsoarbete mot stress....................................................................17
4.7. Förebyggande åtgärder och behandling vid stress och utbrändhet..............18
5. Frågeställningar...............................................................................................21
6. Metod och genomförande.............................................................................22
6.3. Den kvalitativa forskningsintervjun......................................................................22
6.4. Urval........................................................................................................................23
6.5. Genomförande......................................................................................................23
6.6. Utskriften.................................................................................................................23
6.7. Intervjuguiden........................................................................................................24
6.8. Bearbetning av data/analys................................................................................25
6.9. Fenomenologi........................................................................................................25
6.10. Hermeneutik...........................................................................................................26
6.11. Validitet...................................................................................................................26
6.12. Reliabilitet...............................................................................................................28
6.13. Etiska perspektiv....................................................................................................28
7. Resultat..............................................................................................................29
5
7.1. Hur uppfattar hälsopedagogerna utbrändhet?..................................................29
7.2. Vilka är riskfaktorerna för att hamna i utbrändhet?...........................................32
7.3. Hur arbetar hälsopedagogerna för att förebygga utbrändhet?.......................33
7.4. Hur arbetar de med människor som hamnat i en utbrändhet?........................38
8. Kopplingar till litteraturen......................................................................................41
9. Diskussion och slutsats ................................................................................................43
10. Källförteckning.............................................................................................................47
6
2. Inledning/Bakgrund
Kronisk stress och utbrändhet är den snabbast växande sjukskrivningsorsaken i Sverige. En grov
uträkning visar att detta kostar Sverige ca 80 miljarder kronor per år. De höga sjukskrivningstalen
börjar få konsekvenser för vår allmänna välfärd och kommit att bli ett snabbt ökande
folkhälsoproblem (Krauklis och Schenström 2002). De hävdar att Sverige har den snabbaste ökningen
av stressrelaterade sjukdomar i hela västvärlden och att detta har pågått sedan mitten av 1990-talet.
Dock kan skönjas en ökning av stressrelaterade sjukdomar även i den övriga västvärlden. Maslach
och Leither (2001) hävdar att utbrändhet börjar sprida sig mycket snabbt även i Nordamerika. De
stressrelaterade sjukdomarnas dramatiska ökning tros har sina orsaker i de samhällsförändringar
som skett senare årtionden. Vårt tidigare samhälle präglades till större del än i dag av trygghet och
förutsägbarhet, till skillnad från idag då det bytts ut mot föränderlighet och osäkerhet, vilket bidrar
till att skapa stress för individen (Krauklis och Schenström 2001).
En anledning till att jag intresserat mig för dessa frågor är att jag själv vid en tid i mitt liv fått
diagnosen emotionell utmattning, dock under andra omständigheter än i arbetslivet. Jag tror att det
har lett till att jag vill söka ett svar och en mening. Jag vill även själv arbeta med dessa frågor och
tyckte därför att min frågeställning lämpade sig bra.
7
3. Syfte Syftet med studien är att studera hur hälsopedagoger kan arbeta med stress och utbrändhet utifrån
ett fenomenologiskt perspektiv.
Jag tycker också det är intressant att få en förståelse för varför de arbetar som de gör. Därför
innefattar min studie även hur hälsopedagogerna uppfattar begreppet och vilka riskfaktorer är,
eftersom dessa fenomen borde fungera som en utgångspunkt för hur de arbetar.
Detta kan i slutändan ge en ökad förståelse för både vad utbrändhet handlar om och hur man på
bästa sätt kan handskas med människor som drabbats. Både när det gäller hälsopedagoger men
också andra sektorer, både privat och offentligt.
Fenomenologisk vetenskapssyn försöker att uppnå en förståelse av den djupare meningen i
intervupersonernas erfarenhet i förhållande till det som ska studeras. Min uppgift är att rekonstrera
och förstå de intervjuades perspektiv och skapa en helhetsbild av det som ska studeras, i detta fallet
utbrändhet, så som de själva upplever detta (Kvale 1997), (Dalen 2004).
Livsvärlden är ett filosofiskt begrepp med ontologisk innebörd. Den är främst grundad av Edmund
Husserl (Bengtsson 1999). Den fenomenologiska livsvärlden handlar om att förstå aktörernas egna
perspektiv och beskriva världen så som den upplevs av honom eller henne. Man utgår här från att
verkligheten är subjektiv och påverkas av vår historia och bakgrund och tidigare erfarenheter.
Verkligheten är alltså här vad människor uppfattar att den är (Bjurwill 1996).
Mitt syfte är att beskriva hälsopedagogernas livsvärld såsom den upplevs av dem själva, dvs. ur deras
perspektiv. Därför har jag redogjort intervjuernas beskrivningar så som dom själva har uttryckt sig,
och dessutom skrivit med egna ord så som jag tolkar att dom menar.
Jag önskar mer forskning inom området utbrändhet och hälspedagogik. Det finns väldigt begränsat
med böcker om ämnet hälsopedagogik och utbrändhet. Den litteratur som finns beskriver mest
psykoterapi och utbrändhet. Men när det gäller forskning om hälsopedasgogik och utbrändhet finns
inte så mycket. Men min undersökning visar att man också kan jobba med detta genom
hälsopedagogik. Därför menar jag att min undersökning är aktuell. Den huvudsakliga meningen med
arbetet i slutändan är betydelsen av hälsopedagoger och hur de kan bidra för att hjälpa utbrända
både på personlig nivå och för samhället i stort.
8
4. Litteraturbearbetning
4.1. Begreppet hälsa
Hälsa har genom tiderna definierats på olika sätt. Under lång tid har hälsobegreppet varit knutet till
den medicinska aspekten och fokus har legat på det patogena dvs. frånvaro av sjukdom (Rydqvist och
Winroth, 2004). Hälsobegreppet har dock på senare år kommit att innefatta även en psykisk, social
och andlig aspekt. WHO:s definition av hälsa är att det är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt
och socialt välbefinnande och ej blott frånvarande av sjukdom eller handikapp.
Antonovsky (1987) ,medicinsk sociolog, kom att ändra på sättet att se på hälsa genom att ställa en
helt ny frågeställning, nämligen vad det är som gör att människor håller sig friska, snarare än vad som
gör dem sjuka. Detta kom sig genom att han intresserade sig för varför vissa kvinnor som suttit i
koncentrationsläger hållit sig mentalt friska trots de påfrestningar de genomlevt. Det gemensamma
han fann för dessa kvinnor var att samtliga hade något som han kom att kalla för ”KASAM”. Detta
begrepp betyder känsla av sammanhang och Antonovsky menar att det är en mycket avgörande
faktor för hälsan. KASAM innefattar tre komponenter som tillsammans utgör begreppet, dessa är
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet handlar om hur en människa upplever sin verklighet och sina upplevelser. Om man har
en hög grad av begriplighet upplever man denna verklighet och sina upplevelser som strukturerade,
förståeliga och begripliga. Detta gäller även svåra upplevelser. Vid det motsatta upplever man sin
värld som kaotisk, och sina upplevelser som oförklarliga och oväntade. Vid ett starkt KASAM upplever
man istället sina upplevelser som erfarenheter eller utmaningar vare sig de är svåra eller positiva.
Hanterbarhet handlar om en förmåga att möta de krav som ställs i livet och att kunna ha kontroll,
trots påfrestande saker som händer i livet. Det kan vara resurser som man har i livet, exempelvis
människor som står en nära som familj eller vänner. Det kan också handla om att man har en tro,
exempelvis religion eller andra saker som blir till en resurs och fungerar som en motståndskraft att
hantera svåra saker i livet.
Meningsfullhet handlar om att man ser händelser och sina erfarenheter som utmaningar värda
engagemang och känslomässig investering. Vid en hög grad av meningsfullhet känns livet
meningsfullt och man kan se en mening med det som händer, även de erfarenheter som upplevs som
svåra.
Antonovsky menar att all dessa tre komponenter är viktiga, men att meningsfullhet är den
komponent som är mest central för hälsan.
Det patogena synsättet innebär fokus på det sjuka och de riskfaktorer som leder till sjukdom. Man
ser även sjukdom och hälsa som två åtskilda saker dvs. att människor antingen är frisk eller sjuk.
Antonovsky invänder mot detta snäva och dikotomiserade synsätt och hävdar vikten av att även
studera faktorer som gör att människor håller sig friska. Han ser sjukdom och hälsa som två pooler på
ett kontinuum där en människa befinner sig någonstans däremellan, på väg mot antingen den sjuka
eller den friska poolen. Han menar inte att man ska bortse från det patogena synsättet, men att det
salutogenetiska synsättet är ett bra och viktigt komplement. Det salutogenetiska synsättet innebär
9
att man utgår från och ser på faktorer som håller en människa frisk. Dessa kallar han för
coopingmekanismer eller buffertar vilka bidrar till ökad hälsa. Antonovsky menar att man bör ta
hänsyn till hela människan och dennes livssituation. Genom att detta så kan man ta reda på andra
bakomliggande faktorer i en människas liv vilket kan ge en djupare förståelse för dennes tillstånd.
Detta kan i sin tur öka möjligheten att skapa en rörelse mot den friska poolen på kontinuiet.
Rydqvist och Winroth (2004) menar att hälsa är att må bra- och att tillräckligt med resurser för att
klara av vardagens krav- och för att kunna förverkliga sina personliga mål. Kostenius och Lindqvis
(2006) vill definiera hälsa som ett jämviktstillstånd av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt
välmående, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv.
Jag menar i enlighet med Antonovsky att hälsa är mer än bara frånvaro av sjukdom, det är även
upplevelsen av att känna sig frisk och må bra. Den innefattar alla aspekter av en människa, det
fysiska men även det psykiska och mentala. Ontologi handlar om frågor om vad som är verkligt och
hur världen är uppbyggd. Det finns olika förhållningssätt inom ontologin. Ett av dem är Idealismen.
Ur ett idealistiskt perspektiv så är världen av begreppslig natur. Vår värld konstrueras och är
beroende av vårt mänskliga medvetande och tänkande. Världen är av subjektiv art då den tolkas av
människor. Om man ska se på hälsa ur ett idealistiskt perspektiv så är hälsan av subjektiv art och
beroende av våra upplevelser. Det är denna upplevelse menar jag som skapar mening. Denna mening
har visat sig ha en mycket stor betydelse för människors hälsa och borde därför inte bortses ifrån
eller förkastas. Pragmatismen är en vetenskap som lägger tonvikten på vilken kunskap som är viktig
och relevant och som man kan ha nytta av. Synen på hälsa relaterat till pragmatismen kan fråga sig
vilken typ av syn på hälsa som är viktig och relevant och som man kan ha nytta av. Enligt mig är det
idealistiska förhållningssättet och den syn på hälsa som kan sägas ge mening den mest riktiga.
4.2. Stress
Enligt statens folkhälsoinstitut finns det tre innebörder av begreppet stress, nämligen en vardaglig,
en psykologiskt samt en medicinsk. (www.fhi.se) När det gäller den psykologiska aspekten på stress
innebär detta att en person upplever påfrestningar som överstigen den egna förmågan att hantera
dessa. Den medicinska aspekten på stress fokuserar sig på kroppsliga reaktioner ur en objektiv
synvinkel, exempelvis förhöjt blodtryck och ökad utsöndring av stresshormoner i kroppen (Statens
folkhälsoinstitut (2007).
Rydqvist och Vinroth (2004) menar att stress i första hand betyder påfrestning, och att stress kan
vara både positiv och negativ beroende på balansen mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga
att hantera dessa krav. De menar att stress påverkar vår prestation, hälsa och välbefinnande.
Krauklis och Schenström (2002) menar att det finns tre system i kroppen som reglerar vårt svar på
stress och som sträva efter att återställa balansen när den har blivit rubbad. Det autonoma (ej
viljestyrda) nervsystemet, hormonsystemet samt immunsystemet (som fungerar som försvar mot
infektioner och cancer). Det autonoma nervsystemet består av det sympatiska systemet, som
aktiveras vid stressreaktioner samt det parasympatiska systemet, som är aktiverat under vila och
återhämtning och har som uppgift att motverka stress. Dessa tre system kontrolleras av hypotalamus
i hjärnan. Hypotalamus styr också till stor del immunsystemet samt hormonsystemet som exempelvis
utsöndringen av könshormoner och stresshormoner (Krauklis och Schenström 2001). Balansen
mellan de två systemen, sympatiska och parasympatiska nervsystemen måste hela tiden samordnas
10
(Perski 2002).
Det sympatiska systemet är den del i det autonoma nervsystemet som hjälper oss att skapa resurser
för att bekämpa faror. Det är också detta system som är påkopplat under kamp eller
flyktprogrammet. Den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet har däremot en
bromsande effekt på vår organism och är dominerande då vi inte utför någon aktivitet. Det är denna
del av nervsystemet som är påkopplat vid spela död programmet. Det parasympatiska systemet har
som uppgift att styra vår resurshållning och översyn över dagliga aktiviteter som att spara energi,
använda olika ämnen och driva ut det som inte behövs ut kroppen, reparera skador och förnya
vävnader och stimulera produktionen av återuppbyggande hormoner som exempelvis anabola som
betyder uppbyggande (Perski 2002).
Kamp eller flyktsystemet
Ekstam och Löfqvist (2001) samt Krauklis och Schenström (2002) menar att positiv stress fungerar
som en drivkraft och nödvändigt för vår överlevnad. De säger att vårt stressystem se likadant ut som
det har gjort sedan människoarten, homo sapiens har funnits på jorden. Detta stressystem som
brukar kallas för kamp- eller flyktsystemet, hade en funktion som var mycket effektivt i situationer då
vi utsattes för hot eller fara. Vårt stressystem ställer då in sig på överlevnad och blodet omfördelas
till musklerna så att vi får syre, energi och kraft att hantera hoten, antingen genom att springa eller
att slåss. Blodtrycket och pulsen ökar för att syresätta blodet. Kroppen ställer in sig på att snabbt
frigöra energi som socker och fettsyror. Även koncentrationsförmågan ökar. Hormoner som
adrenalin och noradrenalin utsöndras också för att ge oss kraft och styrka att kunna springa ifrån
eller undanröja detta hot (Krauklis och Schenström 2001) samt (Ekstam och Löfqvist 2001). Även
blodets levringsförmåga ökas för att minska blödningsrisken vid eventuell fara (Perski 2002). På det
psykologiska planet innebär programmet att individen känner rädsla, irritation, ilska eller
aggressivitet. Personen får oftast ett rastlöst beteende. Detta system kallas också för kroppen
gaspådrag. Det är effektivt under korta perioder med en varaktighet på några minuter eller som
högst några timmar, och om vi lyckas uppnå det som systemet är lämpat för, nämligen att undanröja
hotet eller lyckas fly. Om vi däremot inte lyckas uppnå den balanserande effekt som kroppen strävar
efter, utan hamnar i ett permanent tillstånd av kamp eller flyktprogrammet så har detta system en
skadlig effekt och bryter ner vår organism. Denna uppvarvning av kroppen förstärks nämligen vid
långvarig stress. På sikt så kan detta leda till allvarliga hälsoproblem och stressrelaterade sjukdomar
som exempelvis utbrändhet eller fibromyalgi.
Spela död-programmet är något kroppen kan ta till när hjärnan bedömer att ett hot är så övermäktigt
att vi inte har någon chans att bemästra eller ta oss ur en situation. Perski (2002) kallar detta för en
typ av uppgivenhetspräglad stressreaktion. Organismen ställer in sig på att ge upp och försvinna dvs.
spela död. Symtom som präglas av detta program är svimningskänslor, trötthet, yrsel, muskelsvaghet
och mag- och tarmproblem. Individen reagerar med ett stort tröstbehov som exempelvis kan yttra sig
i ökad konsumtion av sötsaker eller fet mat, alkohol, lugnande medicin eller sömnmedel. Andra
symtom är att individen drar sig undan och vill isolera sig, trötthetskänslor, sorg, nedstämdhet och
depression.
4.3. Vad är utbrändhet?
Enligt Socialstyrelsen är utbrändhet en översättning på det amerikanska ordet ”burnout” som
11
lanserades under 1970- talet. Dock menar de att den direkt svenska översättningen på begreppet kan
ge associationer till något som är oåterkalleligt, skadat eller utbränt. De anser därför att ordet
utbrändhet är olämpligt och dessutom inte heller någon medicins term. De hänvisar istället till andra
diagnostiska termer, nämligen utmattningssyndrom, utmattningsdepression eller stressreaktion
beroende på de symtom som den drabbade uppvisar. Utmattningssymtom menar de lämpar sig när
individen inte utvecklat någon depression, när istället individen uppvisar tecken på depression
rekommenderar de termen utmattningsdepression och vid lättare tillstånd av arbetsrelaterad psykisk
ohälsa rekommenderar de termen maladaptiv stressreaktion.
Krauklis och Schenström (2002) skriver att begreppet utbrändhet inte finns definierat i något
medicinskt diagnosregister och att det därför egentligen inte existerar som någon medicins
definition. Diagnosen utbrändhet menar de dock är en stresskollaps som yttrar sig i en total
oförmåga till fysiskt och mentalt arbete i kombination med en depression. De föredrar dock uttrycket
mental och känslomässig utmattning. Detta eftersom ordet utbrändhet antyder på att individen är
totalt förbrukad utan någon som helst förmåga att ta sig tillbaka. Detta menar de är dock felaktigt då
individen kan ta sig tillbaka med rätt hjälp och resurser. Krauklis och Schenström (2002) menar att
utbrändhet är något som utvecklas över lång tid och orsaken är kronisk stress. Denna stress kommer
från en hög mental eller känslomässig belastning från arbetet, i hemmet eller på fritiden.
Huvudsymtomen är fysisk mental och känslomässig utmattning. Detta yttrar sig i att det drabbade
förlorar sin arbetsförmåga och har ett behov av att få vara ifred från kontakt med andra människor
utom de allra närmaste. Symtomen på utbrändhet är framförallt fysisk och psykisk trötthet där vila
inte längre hjälper. Den drabbade tappar sin humor och att allt känns tungt och allvarligt. Personen
blir negativ och småsaker känns som oöverstigliga problem. Han eller hon drar sig undan och har
svårt att engagera sig i andra människor och förlorar sin empatiska förmåga. Den drabbade blir cynisk
samt lättirriterad oavsett vem detta går ut över. Fysiska besvär uppträder som psykosomatiska
sjukdomar så som huvudvärk, magbesvär, sömnlöshet, spänningsvärk, minskad motståndskraft mot
sjukdomar mm (Krauklis och Schenström 2002).
Maslach och Leiter (2001) beskriver utbrändhet som en själslig nedbrytning och en urholkning av den
mänskliga själen. Det menar att det sker en urholkning av värderingar, värdighet, humör,
engagemang och känslor. Det som händer när man blir utbränd är att man blir kroniskt utmattad,
cynisk och oengagerad i sitt arbete. Utmattningen tar sig i uttryck både fysiskt och känslomässigt.
Den drabbade kan varken varva ner eller återhämta sig, och orkar inte prestera eller umgås med
andra människor. Den syniska aspekten handlar om ett försvar mot utmattning och besvikelser.
Den drabbade blir oengagerad och får en kall och distanserad inställning både till sitt arbete och
andra människor. Personen känner sig otillräcklig, tappar sitt självförtroende och tilltron till sin egen
förmåga. Utbrändhetens fysiska symtom är huvudvärk, mag- och tarmsjukdomar, högt blodtryck,
muskelspänningar samt kronisk trötthet. De psykiska symtomen är ångest, depression och
sömnstörningar. Arbetet som tidigare känts viktigt, meningsfullt och fascinerande upplevs som
obehagligt, otillfredsställande och meningslöst och positiva känslor så som entusiasm, hängivenhet,
trygghet och glädje suddas ut och ersätts med vrede, oro och depression. Utbrändheten är en
successiv process av förluster där det finns ett glapp mellan arbetets krav och människans behov
(Maslach och Leiter 2001).
Perski (2002) pekar också på vissa kognitiva hinder dvs. förmågan att använda sitt förnuft. Den
12
drabbade kan ha svårt att lägga saker på minnet, få allvarliga koncentrationssvårigheter och
svårigheter i att kunna vara uppmärksam på flera saker samtidigt och blir lätt störd om flera saker
händer på samma gång. Många får svårt att fullfölja en tankebana. Detta upplevs ofta frustrerande
och ökar stresskänsligheten. Detta är kroppens sätt att hindra överstimulering av hjärnan från att
förstöras totalt ( Perski 2002).
Utbrändhet eller utmattningssymtom är ett resultat av långvarig stress som kan göra att de förhöjda
nivåerna av stresshormonet kortisol i kroppen åstadkommer en förstörning när det gäller
kopplingarna mellan nervcellerna i hippocampus hjärnan. Dessa nervceller har bl.a. som funktion att
utforma minnesintryck samt orientering i tid och rum (Perski 2002).
När det gäller termen utbrändhet så menar han att även om stressforskare ogillar uttrycket och anser
det vara alltför negativt och svårdefinierat så är begreppet populärt och uttrycker en kollektiv
klokhet. Det är så den drabbade upplever sig, alltså totalt fysiskt och mentalt tömda på energi, och
även de som kommer i djupare kontakt med dessa människor.
Krauklis och Schenström (2002) pekar på fyra faser i arbetssituationen som leder till utbrändhet. Den
första är att den drabbade i början känner sig entusiastisk inför sitt arbete och att det känns både
stimulerande och engagerande. Han eller hon känner höga förväntningar eller mål. I den andra fasen
börjar engagemanget och effektiviteten minska. Personen börjar tvivla på sin egen förmåga och om
det man gör verkligen är meningsfullt. I den tredje fasen känner personen frustration. Arbetet känns
alltmer meningslöst och man börjar se sig själv som okunnig och maktlös. Man börjar dra sig tillbaka.
I den fjärde och sista fasen drabbas man av antingen överaktivitet eller apati.
Maslach (2001) talar om en urholkning av den mänskliga själen, vilket i andra termer skulle kunna
förklaras som en nedbrytning av den mänskliga själen. En nedbrytning av själen eller kroppen menar
jag utifrån den litteratur jag har läst, är mycket tätt sammankopplad då kropp och psyke ständigt
samverkar. Kroppen och psyket påverkar varandra i en ständig interaktion. Det Maslach menar med
urholkning är att individen blir tom på känslor som ett försvar mot ytterligare besvikelser. Om man
skulle koppla ihop detta med Perskis (2002) beskivning av utbrändhet där han menar att det har skett
en överbelasting av det parasympatiska nervsystemet, så vore detta för att skydda nervsystemet från
en total överbelastning eller en total kollaps. Detta då besvikelser orsakar stress som innebär att
gaspådraget eller kamp- eller flyktprogrammet sätts igång, vilket i sin tur leder till en nedbrytning av
både kroppen och själen. Urholkningen dvs. det faktum att individen blir tom på känslor, skulle då ha
som funktion att försvara individen mot total överbelastning av nersystemet.
Jag har i den här uppsatsen valt att använda mig av begreppet utbrändhet trots att det inte finns
dokumenterat i något medicinskt register. Anledningen till det är att begreppet trots allt är både
begripet och använt av både litteraturförfattare och gemene man. Jag anser att detta kan göra det
lättare för läsaren att förstå vad jag talar om, om hon/han kan associera begreppet till något som är
allmänt känt och som brukas i vardagen. Det viktiga menar jag även, är inte begreppet i sig utan vad
det står för.
4.4. Vad förorsakar utbrändhet?
Enligt litteraturen ligger de faktorer som orsaker utbrändhet både på individnivå men även på
samhällsnivå.
13
Maslach och Leiter (2001) menar att utbändheten beror på den sociala miljö som människor arbetar i
och dess struktur och mänskliga samspel. De menar att arbetsplatserna prioriterar de ekonomiska
vinsterna framför de mänskliga behoven. Och att det finns ett glapp mellan hur människor är skapta
och fungerar och de krav som ställs inom vårt arbete. De pekar på sju olika sätt som detta glapp kan
ta sig i uttryck för människor inom arbetslivet. Dessa är: För stor arbetsbelastning, avsaknad av
kontroll i arbetet, brist på uppskattning, brist på gemenskap, brist på rättvisa samt motstridiga
värderingar. Det har idag skett stora nedskärningar inom företag och organisationer vilket har
medfört att färre människor måste utföra samma mängd arbete på kortare tid.
Maslach har angivit sex huvudorsaker till utbrändhet. Dessa är för stor arbetsmängd, brist på kontroll
i arbetet, otillräcklig uppskattning och ersättning, sammanbrott av gemenskap på arbetsplatsen,
orättvisa i systemet, en växande konflikt mellan den anställde och företagets värderingar.
Krauklis och Schenström (2002) menar att människor från alla yrkeskategorier kan drabbas och att
var och en har sin egen smärtgräns. Faktorer som kan leda till utbrändhet är känslomässiga och
mentala påfrestningar som pågått länge och begränsade möjligheter till socialt stöd och regelbunden
vila. De menar att det inom dagens organisationer är vanligt med nedskärningar och att vårt psyke
behöver socialt stöd och stabila relationer för att må bra. Omorganisationer innebär dock istället
osäkerhet och otrygghet samt att sociala band bryts.
Forskning kring utbrändhet har i första hand betonat arbetslivets betydelse. De menar att det är
bristen på avgränsning mellan arbete och fritid eller vila som ökar risken för att drabbas av
utbrändhet. Utöver den arbetsrelaterade utbrändheten, så menar de att stor och kontinuerlig mental
och/eller känslomässig belastning under en lång tid samt uttalad brist på regelbunden återhämtning
och vila är två andra bidragande orsaker som kan leda till utbrändhet. Vi känner oss tillfreds med livet
och mår bra när vi lever enligt våra värderingar. De utgör grunden för vårt sätt att välja och söka
mening i livet och är de normer och regler som mer eller mindre medvetet styr vårt handlande i olika
situationer i livet. Inom både arbetslivet och privatlivet upplever vi idag alltmer värderingskonflikter
då de krav som ställs på oss inte stämmer överens med våra värderingar. De menar att det är
stressframkallande att behöva gå emot sina egna värderingar. Detta är något som inte tagits hänsyn
till i försöken att komma tillrätta med utbrändhet. Det är viktigt att se problemet ur ett
helhetsperspektiv då det är flera samverkande faktorer som spelar in när det gäller utbrändhet
(Krauklis och Schenström).
Vilka drabbas?
Perski (2002) pekar även på vissa individuella faktorer som ökar risken för utbrändhet och menar att
det finns en viss typ av personligheter som har lättare att drabbas. Detta är ofta människor som varit
mycket engagerade i sitt yrke. De har av andra uppfattats som mycket driftiga personer. Många av
dem har visat sig ha drag av att vara perfektionister och ett stort behov av kontroll, vilket han menar
är ett tecken på att man har höga krav på sig själv. Han menar att vissa människor har lättare än
andra att utsättas för negativ stress, beroende på hur pass känslig man är för påfrestningar i livet.
Detta kan till viss del ha en genetisk grund, men även om man har blivit utsatt för mycket
påfrestningar under sitt liv framförallt i bandomen spelar en roll. Han menar att vissa reaktioner kan
vara inlärda då vi programmerar information om hur vår kropp ska reagera för att hantera faror då vi
utsätts för påfrestningar och att denna information sedan använd i nya situationer. Stresskänslighet
handlar alltså om de resurser vi har för att hantera händelser i livet, men även vår tolkning av
14
situationen spelar en roll för hur stresskänsliga vi är (Perski 2002).
Perski (2002) talar om den grundläggande självkänslan. Denna grundläggs under barndomen av
föräldrar eller andra betydelsefulla vuxna i deras omgivning. Människor med en grundläggande
självkänsla känner att de har en självklar plats i världen och accepterar sig själv så som de är med sina
känslor, behov och instinkter eftersom de som barn fått kärlek och bekräftelse villkorslöst.
Människor som inte fått tillgång till denna typ av bekräftelse från viktiga vuxna människor under
barndomen, utan istället haft en otrygg uppväxt utvecklar istället en självkänsla som kallas den
prestationsbaserade självkänslan. Människor med en prestationsbaserad självkänsla har inte fått
denna grundläggande känsla av att det duger som de är, utan många har bara fått kärlek och
bekräftelse av de viktiga vuxna när de presterade något bra, när de lyckades - däremot inte om de
inte presterat. Detta skapar lätt ett inre behov av att försöka förtjäna eller upprätthålla sin
självkänsla och egenvärde genom framgångar erkännanden från andra människor. Dessa människor
får ofta svårt att säga nej till erbjudanden eller nya utmaningar och väljer ofta krävande eller
utmanande yrken och åtaganden i livet. Misslyckanden upplevs ofta som mycket påfrestande eller
frustrerande.
Ett typ A- beteende kännetecknas av människor som ständigt har bråttom och försöker åstadkomma
saker och ting på minsta möjliga tid. Typ- A personer har ofta en tävlingsinriktad och aggressiv
inställning och blir lätt frustrerade och irriterade över små saker. Detta medför att de ofta går
omkring och känner sig frustrerade (Perski 2002).
Människor med en ett starkt negativt förhållningssätt till livet i kombination med en tendens att
stänga in och sällan kommunicerar sina känslor kallas för typ D- beteende (D står för depressivt).
Detta beteende kallas också av forskare för passivt aggressivt beteende, då det ofta i tester har visat
sig att de trots sitt lugna yttre, har visat tecken på en stor aktivering av gaspådrag i kroppen vid
mätning av stresshormoner eller kardiovaskulära funktioner dvs. hjärtats och blodomloppets
funktioner. Vissa människor med typ D- beteende kan dock istället ha bromssystemet i kroppen som
dominerande i kroppen dvs. ett ständigt nedvarvat tillstånd. Det finns även personer som pendlar
mellan dessa två tillstånd dvs. att de har en obalans mellan kroppens aktiverande och återställande
krafter.
Forskning på både människor och djur har visat på att påfrestande och hotfulla erfarenheter där man
inte haft möjlighet att påverka sin situation kan ofta leda till en negativ och pessimistisk livshållning
hos vissa människor. Upplevelser av fara eller hot i kombination med att man inte har möjlighet att
påverka situationen kallas för reaktiv depression som är ett tillstånd av nedstämdhet, ledsenhet och
uppgivenhet som en följd av svåra livserfarenheter. Detta drabbar dock inte alla individer. Det finns
vissa individer som trots sina svåra erfarenheter och motgångar som fortsätter att agera och
utvecklas. Forskare kallar detta för inlärd optimism (Perski 2002).
4.5.Hälsopedagogiskt arbete och hälsopedagogens roll
Enligt Saco förbund så kan hälsopedagogen arbeta med olika uppgifter med inriktning mot att
vägleda människor mot en hälsobefrämjande livsstil på individ, grupp eller organisationsnivå. Det är
ett arbete där man har som uppgift att vägleda, motivera och stimulera människor mot en sundare
15
livsstil. Detta kan handla om människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar,
förhållningssätt och handlingsmönster i relation till hälsa. Det är ett yrke som handlar om
förebyggande av ohälsa och att främja hälsa. Vanliga arbetsområden är företagshälsovård, företag
som säljer friskvård externt, egen konsultverksamhet inom miljö och hälsoskydd, närings- och
arbetsliv, kommersiella gym eller annan träningsverksamhet samt landsting, kommun och stat. (Saco
förbund)
Ohlsson (2002) menar att hälsopedagogik handlar om att göra människor medvetna om hälsa och
ohälsa så att de själva kan förebygga ohälsa genom att ersätta ohälsosamma beteenden och vanor
mot hälsosamma sådana. Fokus ligger alltså på levnadsvanor och livsstil. Man arbetar med något som
kallas friskfaktorer vilka är faktorer som påverkar människor i riktning mot en god hälsa. Ett
hälsopedagogiskt arbete handlar om att analysera, förmedla och utveckla dessa friskfaktorer för
individer eller grupper.
Hälsopedagoger kan vara privat eller offentligt anställda. De som arbetar med hälsopedagogiskt
arbete på heltid kan man också kalla friskvårds- eller hälsokonsulter.
Hälsopedagogik handlar inte om hälsa i ett medicinskt perspektiv utan om hälsa i ett pedagogiskt
perspektiv vilket innebär att man: informerar, utbildar, vägleder, motiverar, analyserar samt
utvärderar. Därför innefattar det hälsopedagogiskt arbete ett mycket brett spektrum av sätt att
arbeta på.
Ett hälsopedagogiskt arbete handlar om att göra individen medveten om sitt beteende. Exempelvis
om denne har ett negativt beteende eller ohälsosamma vanor så är det viktigt att göra denne
medveten om varför hon eller han handlar som den gör och vilka konsekvenser det kan få, för att ge
individen ökad självkontroll och därmed bättre hälsa (Ohlsson 2002).
Ordet pedagogik beskriver en vetenskap om fostran, utbildning, studier, undervisning och personlig
utveckling, men även konsten att undervisa och förmågan att framställa något begripligt för dem
som man avser att rikta sig till (Kostenius och Lindqvist 2006). Det som utgör begreppet
hälsopedagogik är hälsa och pedagogik, och det handlar om de lärande- och
kommunikationsprocesser som ingår i folkhälsoarbete för att hjälpa människor att behålla eller
förbättra sin hälsa. Hälsopedagogiken innefattar kunskap om, och förståelse för de
beteendepsykologiska och sociologiska processer som påverkar vår hälsa och förmåga till inlärning.
Detta innebär att ha en kännedom om dessa kunskaper för att kunna välja ut passande pedagogiska
metoder för individer och grupper utifrån aktuella teorier (Kostenius och Lindqvist 2006).
Teorier om våra värderingar, attityder samt förmåga till förändring ger en ökad förståelse för hur vi
människor fungerar och utgör en bas för hälsoarbete. De menar att vårt beteende styrs av de
värderingar vi har. Och att det därför är viktigt att diskutera och reflektera över just detta när man
ska arbeta med människor vilket hälsovägledning handlar om. De menar även att det är viktigt att
studera motivationsteorier och teorier om våra lärostilar när man ska arbeta med hälsopedagogik.
4.6. Pedagogiskt hälsoarbete mot stress
Stress är något som leder till sänkt välbefinnande, lägre effektivitet, ökad mänskligt lidande, sänkt
livskvalitet och ökad konsumtion av hälso- och sjukvård. Långvarig stress som vi inte har kontroll över
har mycket negativa konsekvenser för vår hälsa och kan i värsta fall leda till utbrändhet. Stress och
16
utbrändhet är ett viktigt tecken på sociala missförhållanden på arbetsplatsen. De menar att det är
arbetsmiljön som behöver förändras och inte enbart den enskilda individen, för att komma tillrätta
med problemet.
De pekar på fyra olika nivåer som stress härstammar ifrån, nämligen politisk-ekonomisk-kulturell nivå
samt organisations- grupp- och individnivå. De menar att man som hälsovägledare/hälsopedagog bör
arbeta med åtgärder mot stress på alla nivåer. När man har lokaliserat orsaken till stress hos en
individ eller grupp så kan man arbeta med stress på olika sätt, nämligen kognitivt, probleminriktat
eller känsloinriktat. När det gäller det kognitiva sättet att arbeta så handlar det om att ändra på
sättet att tänka på stressorerna dvs. de faktorer som stressar en människa. Den probleminriktade
stresshanteringen handlar om att lära sig utföra handlingar som minskar stressen. Den
känsloinriktade stresshanteringen handlar om att lära sig att koppla lugna och positiva känslor till de
situationer som upplevs som stressande. De menar att det för att motverka stress är viktigt att
identifiera stressorerna till den egna miljön och att praktiskt träna olika sätt att hantera dessa.
Problematiken kring stress och utbrändhet ses ofta i första hand som arbetsrelaterat och förknippas
med arbetsmiljön. Men de menar att det även finns andra faktorer som kan leda till stress och
stressrelaterade sjukdomar. Därför är det viktigt att även arbeta förebyggande med dessa frågor på
politisk- ekonomisk- kulturell- organisations- grupp och individnivå (Costenius och Lindqvist 2006).
Empowerment
Hälsopedagogerna arbetar för att ge individen verktyg för att återta kontrollen över sitt liv.
Empowerment är en metod som handlar om att återta hanterbarheten eller kontrollen hos en
människa och därför menar jag att de arbetar enligt denna modell. Empowerment grundat sig på alla
människors lika värde och på att det är kapabla att styra sina egna liv. Detta förhållningssätt tycker
jag att dessa hälsopedagoger har i sitt sätt att jobba. De menar att det är individen själv som har
svaret på sina frågor och att det är de själva som har makten att styra sina liv. Det hälsopedagogiska
arbetssätt som dessa hälsopedagoger har handlar om att stärka upp individen på alla nivåer och
denna stärkande process innefattar alla aspekter dvs. den fysiska, psykiska, känslomässiga och
mentala biten. Hälsopedagogerna själva har inte använt sig av begreppet empowerment, men jag
menar att deras arbetssätt sker i enlighet med empowerment modellen.
Empowerment är en process och ett mål som handlar om att hjälpa människor att själva ta kontroll
över sina liv och handlar med andra ord om hjälp till självhjälp. Begreppet innefattar makt, kontroll,
självtillit och stolthet då dessa komponenter ger människor möjlighet att påverka sina liv, vilket har
visat sig minskar risken för stressrelaterade sjukdomar (Kostenius och Lindqvist 2006).
Makt är lika med möjlighet att påverka och empowerment är ett sätt att förstärka egenmakten och
att väcka medvetenhet. Man betraktar här människan som ett subjekt snarare än objekt och
människor som kapabla att styra sina egna liv. Detta är det väsentliga inom allt förebyggande
hälsoarbete. Empowerment kan öka genom reflektion. Detta innebär att individer och grupper blir
medveten om sin situation och kritiskt kan analysera sitt liv eller verkligheten på sin arbetsplats.
Detta kan skapa en vilja och möjlighet till att förändra situationen i livet eller på arbetssituationen för
att höja och utveckla vårt välbefinnande och/eller vår kompetens. Detta för att det vi gör och
åstadkommer ska kännas meningsfullt sett utifrån vårt mål. KASAM är ett exempel på en pedagogisk
modell som bygger på reflektion. (Costenius och Lindqvist 2006).
17
4.7. Förebyggande åtgärder och behandling vid stress och utbrändhet
När det gäller behandling och rehabilitering av utmattningssyndrom så saknas enligt socialstyrelsen
kontrollerade studier även om de pågår. De vetenskapliga studier och erfarenheter som dock finns
visar på att följande behandlingar och åtgärder är mest lämplig vis utmattningssyndrom:
1 Att stressfaktorer identifieras och en åtgärdsplan läggs upp tillsammans med patienten så
fort som möjligt.
2 Rådgivning när det gäller egenvård bör inkludera information om betydelsen av regelbunden
fysisk aktivitet och regelbundna matvanor och sömnvanor.
3 Fokuserad psykoterapi är väsentlig och kan med fördel ges i grupp.
4 Det saknas visserligen vetenskapliga bevis för att behandling av antidepressiva läkemedel har
positiv effekt vid utmattningssyndrom, men detta bör ändå prövas.
5 Avspänningsträning, sömnträning, stresshantering och fysisk träning kan vara viktiga delar i
ett behandlingsprogram.
6 Arbetsinriktad rehabilitering bör sättas igång så snart patienten kommit ur den mest akuta
fasen.
7 Sjukskrivningens längd måste anpassas individuellt och relateras till situationen på patientens
arbetsplats.
8 Sjukskrivna patienter med utmattningssyndrom bör inte sjukskrivas under längre perioder
utan att en arbetsanalys genomförs och en rehabiliteringsplan läggs upp.
9 En väl fungerande företagshälsovård är av mycket stor betydelse i rehabiliteringsarbetet.
Krauklis och Schenström )2001) menar att det är viktigt att vara medveten om att det finns möjlighet
18
till förändring och utveckling och att göra något åt detta i praktiken gäller att förebygga ohälsa och
stress.
När man ska behandla människor med utbrändhet så är syftet att återställa den psykiska, fysiska och
känslomässiga balansen (Krauklis och Schenström (2002). Behandlingen kan delas in i tre olika faser,
vilka är utmattningsfasen, återhämtningsfasen samt omorienteringsfasen. Dessa går dock in i
varandra. Den första fasen menar de går ut på att ge känslomässig förståelse, bekräftelse och hopp.
Det är viktigt för den drabbade att känna sig bekräftad och förstådd. Man ska informera anhöriga
som vänner, familj, arbetskamrater och arbetsgivare, eftersom ger bättre förutsättningar för den
drabbade att acceptera sin situation. I vårt samhälle är det vanligt att man identifierar sig med det
man arbetar med, och personer som drabbas av utbrändhet är oftast människor som under sitt
arbete varit mycket högproduktiva och är vana vid att arbeta i ett ständigt högt tempo och detta har
blivit som en livsstil. Det kan därför vara svårt att acceptera att han eller hon helt plötsligt inte förmår
att åstadkomma någonting alls. Det skapar oftast en identitetsförlust som upplevs mycket smärtsam.
Som behandlare av utbrändhet ska man i det här stadiet endast ge en kortare information om hur
personen hamnat i det här tillståndet och att det kommer att ta tid att återfå sin livsenergi och sin
normala arbetskapacitet. Personen har hamnat i ett tillstånd där kropp gått på högvarv och därför är
det viktigt att arbeta med att sänka stressnivån för den drabbade och att finna metoder för att gå ner
i varv (Krauklis och Schenström 2001).
En bra livskvalitet menar Ekstam och Löfqvist (2001) är när de krav i vår livssituation befinner sig i en
god balans med våra mänskliga behov. Detta gäller både i arbetslivet och privat. Människan behöver
känna mening och tillfredsställelse på alla nivåer i livet både privat, i arbetslivet och socialt för att ha
en god hälsa och prestera bra. De menar att egenvård är en viktig del för att motverka och förebygga
stress. Detta innebär att man aktivt vårdar och tar hand om sig själv för att bygga upp sig så att man
kan klara att stå emot stressande situationer i livet. Men detta får dock inte ersätta arbetet med att
skapa miljöer, delvis i arbetslivet som motsvarar mänskliga behov och främjar människors hälsa.
Perski (2002) menar att stresskänslighet och stresskänsliga beteendemönster går att förändra. Om en
person utvecklat en prestationsbaserad självkänsla så kan det vara svårt att återta en grundläggande
självkänsla dvs. en känsla av värde och tillit till den egna förmågan, men det går. Dock kan det
behövas psykoterapi. Kognitiv beteendeterapi och stresshanteringskurser är ett exempel där man
kan påverka pessimistiska och stresskänsliga tankemönster och beteendemönster. Enligt den
kognitiva psykologin påverkar ett optimistiskt eller pessimistiskt förhållningssätt hur vi ser på
omvärlden och agerar genom livet, och fokuserar på vårt sätt att se på omvärlden och på oss själva
dvs. hur vi tänker. Metoderna går ut på att individen får lära sig nya olika tankestrategier gentemot
sig själv och omvärlden. Forskning har visat på att detta är mycket framgångsrika metoder, både när
det gäller typ A- och typ D- beteenden.
Coachingsamtalen som hälsopedagogerna arbeta med, menar jag är en form av KBT då den handlar
om hur vi tänker, vårt sätt att se på omvärlden och på oss själva. Metoderna i KBT går just ut på att
individen får lära sig nya olika tankestrategier gentemot sig själv och omvärlden, och det är just vad
de här coachingsamtalen handlar om.
19
5. Frågeställningar
De frågeställningar som skall besvaras är:
1) Hur uppfattar hälsopedagogerna utbrändhet?
2) Vilka faktorer menar hälsopedagogerna att det är, som leder till utbrändhet?
3) Hur kan hälsopedagoger arbeta för att förebygga utbrändhet?
4) Hur kan hälsopedagoger arbeta för att behandla utbrändhet?
5) Varför arbetar hälsopedagogerna som de gör?
20
6. Metod och genomförande
6.1. Den kvalitativa forskningsintervjun
Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsintervjun som redskap för min
undersökning. Genom den kvalitativa intervjun som metod kan respondenter berätta fritt om hur de
ser på utbrändhet, vilka faktorer det är som leder till och hur de arbetar i förebyggande eller
behandlande syfte. Jag har på det här sättet fått en djupare förståelse för varför hälsopedagoger
arbetar på det här sättet, än vad jag tror att jag hade gjort genom en enkätundersökning.
Starrin och Svensson (2004) menar att målet för den kvalitativa forskningsintervjun handlar om att
finna förklaringar och orsaker till det som sker, för att kunna förutsäga, kontrollera eller förebygga,
exempelvis när det gäller diagnoser, sjukdomar eller andra mänskliga tillstånd som till exempel
utbrändhet. Mänskliga problem ska lösas, komplicerade mänskliga sammanhang ska hanteras,
konflikter ska lösas och mänskliga utsagor ska tolkas. Inre förutsättningar och yttre omständigheter
samspelar, och kan göra det möjligt att förstå enskilda individers situation. För att undersöka detta
kan man exempelvis använda sig av hermeneutisk forskning vilket innebär att man får fram en
djupare förståelse för, och innebörden av känslor (Starrin och Svensson 2004). Den enskilda
människan är unik och hennes livssituation är unik, men samtidigt har varje människa och varje
livssituation drag och förhållanden som delas av andra. Man kan genom att ställa samman kunskap
om flera enskilda personer finna mönster som kan generaliseras till att gälla en grupp. Dessa mönster
framträder inte om man inte har tillgång till unika bilder av det slag man får genom hermeneutisk
forskning. Det kan till exempel framträda mönster om hur man som bäst kan förstå och arbeta med
människor (Starrin och Svensson). Och ett exempel på detta kan vara hur man som bäst kan förstå
och arbeta med människor som drabbats av utbrändhet menar jag.
Enligt Kvale (1997) så handlar den kvalitativa forskningsintervjun om att man bygger upp kunskap
genom samspelet mellan två personer, som samtalar och utbyter synpunkter om ett specifikt ämne.
Intervjun är ett slags professionellt samtal som har en struktur och ett syfte (Kvale 1996). Starrin och
Svensson (1994) menar att i den kvalitativa forskningsintervjun som metod fungerar intervjuaren
som ett redskap genom man får fram kunskap.
Kvalitet har att göra med karaktären eller egenskapen av det man syftar till att undersöka, till skillnad
från kvantitet som har att göra med mängden av något (Starrin och Svensson 1994), och den
kvalitativa metoden har som mål att undersöka och identifiera okända företeelser, egenskaper och
innebörder. Man identifierar variationer, strukturer och eller processer, egenskaper och innebörder.
Man får genom den kvalitativa undersökningen fram kunskap om det man avser att undersöka, vilket
också är en nödvändig förutsättning för att kunna genomföra kvantitativa undersökningar. Man
ställer sig frågor om vad något innebär. Den kvalitativa analysen handlar om interaktionen mellan två
parter eller händelser vilket kan ge upphov till någonting nytt. Det handlar alltså inte om delarna var
för sig utan summan av dem och interaktionen emellan dem. Detta är nödvändigt för att förstå
helheten (Starrin och Svensson 1994).
6.2.Urval
21
Det har inte varit lätt att finna hälsopedagoger att intervjua så anledningen till att det blev just dessa
är helt enkelt för att det var dem som ville och kunde ställa upp. De har varit i åldern 35-50 år varav
en var man och resten kvinnor.
Hälsopedagoger arbetar för främja hälsa och förebygga ohälsa. Då hälsa är ett vitt begrepp och
handlar om flera olika faktorer, så kan man som hälsopedagog arbeta med hälsofrågor på flera olika
nivåer, och på olika sätt. Det beror även på i vilken sektor man arbetar som hälsopedagog. Vad jag
kom att upptäcka var att de flesta hälsopedagoger som har utbrändhet i fokus för sitt arbetssätt
arbetar inom kommun, då det var där jag kunde finna dem. Jag har även intervjuat en hälsopedagog
som arbetade inom privat sektor. Hon hade startat sin egen verksamhet tillsammans med en annan
som arbetade med kostfrågor. De hälsopedagoger jag kommit i kontakt med som jobbar inom andra
sektorer, hade inte utbrändhet i fokus för sitt arbetssätt. Därför har mitt val av intervjupersoner
kommit att bli hälsopedagoger som jobbar inom just denna arena.
Jag har intervjuat fem hälsopedagoger. Det hade varit intressant att intervjua fler personer för att få
en bredare bild och för att kanske få alternativa synsätt och metoder som de arbetar på, men
tidsbegränsningen har gjort att jag intervjuat detta antal. Ett ytterligare antal intervjuer hade
antingen bekräftat min slutsats eller motsatsen. Min teori är den förstnämnda, eftersom jag kan
tycka mig se ett sammanhängande mönster genom dessa fem intervjuer. Detta gör att jag ändå anser
att jag kommit fram till en meningsfull slutsats genom detta antal intervjuer.
De hälsopedagoger jag har intervjuat har jag funnit via internetsökningen googel och sedan kontaktat
den via telefon. Respondent två, tre och fem har jag funnit i artiklar eller annonser rörande stress och
utbrändhet. Därför tog jag kontakt med dem då jag ansåg att de lämpade sig bra för mitt syfte för
undersökningen. Respondent 4 hittade jag genom att jag tog kontakt med en kommun. Jag berättade
om mitt syfte med undersökningen och hon sa att hon kunde ställa upp. Den lärare jag har intervjuat,
respondent 1, har jag hittat genom att ta kontakt med institutionen för hälsopedagogik på ett
universitet.
6.3. Genomförande
Under mina intervjuer har jag använt mig av en liten bandspelare som jag lånat via universitetet. Jag
har spelat in mina intervjuer för att komma ihåg dem samt få med det intervjupersonerna sagt så
ordagrant som möjligt. Jag har sedan transkriberat de inspelade intervjuerna från tal till text.
6.4.Utskriften
När det gäller utskriften av intervjun så menar Kvale (1997) att den är en tolkande konstruktion av
det verkliga intervjutillfället. Man översätter här från ett talspråk till skriftspråk vilka inte riktigt ser ut
på samma sätt, eller följer samma regler. Detta menar han kan vara värt att ta i beaktande då man
ska skriva ut en intervju. Hur man skriver ut beror på intervjuns syfte. Att skriva ner ordagrant och ta
med exempelvis pauser, fnitter, spänd röst, tonläge och repetitioner beror på vad intervjun lämpar
sig för (Kvale 1997). För min del så ansåg jag inte detta vara centralt för mitt syfte och har därför inte
fokuserat på detta i mina utskrifter. I mina bilagor av utskrifterna så har jag försökt att skriva ner så
ordagrant som möjligt men upprepningar osv. är inte min avsikt att fokusera på. Snarare vill jag
hänvisa till meningen i det som sägs.
22
6.5. Intervjuguiden
Kvale (1997) menar att det finns tre olika frågeställningar vid en kvalitativ forskningsintervju, vilka är
vad? Varför? Och hur? Han menar att det är viktigt att ha syftet med intervjun klar för sig innan man
börjar med själva intervjun.
Det finns olika typer av forskningsintervjuer som fungerar olika bra utifrån olika situationer.
- Den informella forskningsintervjun
- Den styrda eller strukturerande forskningsintervjun
- Den standardiserade forskningsintervjun
I mitt fall när det gäller mina intervjuer så är mitt syfte att ta reda på hur dessa hälsopedagoger
arbetar med utbrändhet. Jag valde att genomföra en halvstrukturerad intervju. Detta innebär att jag
hade färdig intervjuguide för att veta vilka frågor jag skulle ställa. Men detta innebär inte att man
strikt måste följa denna, utan att vara så pass flexibel att man kan ställa frågor utifrån hur det passar.
Huvudsaken är att man får svar på det man avser att ta reda på (Kvale 1997). Det krävs hos
intervjuaren en förmåga att kunna ställa frågor så att den intervjuade kan specificera sig och beskriva
vad hon/ han verkligen menar. Helst ska man kunna tolka det som sägs på endast ett sätt. Det kan
t.ex. innebära att ställa spontana följdfrågor. Detta är en förmåga man får genom erfarenhet (Kvale
(1997).
Jag konstruerade en intervjuguide som ser ut på följande sätt: (se bifogad intervjuguide)
Syftet med min intervjuguide är främst att fungera som minne och för att hålla fokus på det jag vill ta
reda på. Intervjun är dock halvstrukturerad vilket innebär att jag har anpassat frågorna utefter hur
samtalet flyter på.
Då stress och utbrändhet är så nära sammankopplade så berör min intervjuguide även frågor som
handlar om stress. För att tala om hur man arbetar för att förebygga eller behandla ett visst symtom
anser jag det rimligt att först ha en tydlig definition på de begrepp som ämnet berör, i detta fall
stress och utbrändhet. Min första fråga lyder därför, vad är stress? När jag fått en uppfattning av hur
respondenten ser på och definierar stress så tyckte jag det var rimligt att gå vidare med att fråga hur
hon/han arbetar för att förebygga detta. Då litteraturen pekar på personlighetstyper som har lättare
för att hamna i stress eller utbrändhet ville jag ta reda på hur respondenten såg på detta och om
hon/han ansåg att det fanns personlighetstyper som löper större risk för att hamna i negativ stress.
Detta för att jämföra om respondentens uppfattning stämde överens med det som står i litteraturen.
Efter som mitt syfte med intervjuerna är att ta reda på hur hälsopedagoger arbetar i förebyggande
eller behandlande syfte lyder min nästa fråga, hur arbetar du med dessa personlighetstyper? När
mina frågor behandlat ämnet stress går jag vidare med att fråga om utbrändhet. Här frågar jag hur
respondenten definierar och ser på utbrändhet. Detta av samma anledning som definitionen av
stress. Samt även för att kunna göra jämförelser med den litteratur jag har bearbetat. Jag går vidare
med att fråga hur hälsopedagogen arbetar för att förebygga utbrändhet. Min nästa fråga lyder, hur
arbetar du med människor som redan hamnat i en utbrändhet? Detta eftersom syftet för min
undersökning är att ta reda på detta.
23
Jag anser att mina frågor har täckt syftet för min undersökning. Dock märkte jag att frågorna hur
hälsopedagogerna arbetar för att förebygga stress gav samma svar på frågorna hur de arbetar för att
förebygga utbrändhet då stress är det som i längden leder till utbrändhet. Detta kommenterade även
ett par respondenter då jag ställde dessa frågor.
6.6. Bearbetning av data/Analys
Jag har valt att analysera mina intervjuer ur ett hermeneutiskt samt ett fenomenologiskt perspektiv.
När det gäller en intervjutext så är intervjuaren den som skapat texten och är därigenom med och
både skapar samt tolkar texten samtidigt (Starrin och Svensson 1994). Detta gäller även för min
intervjustudie.
När det gäller den text som finns i resultatdelen, så har jag i så stor grad som möjligt försökt att
formulera mig så som intervjupersonen själv har formulerat sig, dock i berättarform istället för direkt
översättning från tal till skrift. Detta för att behålla en så hög grad av reliabilitet som möjligt, och
även få fram texten så som intervjuaren själv har formulerat och uttryckt sig. Detta sätt att analysera
en text kan sägas ske i enlighet med fenomenologin. Den försöker klargöra strukturen och
variationen i texten. Den handlar om att beskriva individens, i det här fallet intervjupersonens
livsvärld så som den upplevs av honom eller henne dvs. ur dennes perspektiv.
6.7. Fenomenologi
Fenomenologins syfte är att förstå en text ur ett logisk och epistemologiskt perspektiv. Och att
beskriva individens, i det här fallet intervjupersonens livsvärld så som den upplevs av honom eller
henne. Det vill säga ur dennes perspektiv. Fenomenologin försöker gå utöver det som tas förgivet för
att göra det osynliga synligt. Den försöker beskriva texten så exakt och fullständigt som möjligt utan
att försöka analysera eller lägga in några egna omdömen. Det handlar inte om att man ska bli av med
sin förförståelse men att vara medveten om den och försöka att inte blanda in sina tolkningar dvs. att
sätta den inom parentes (Starrin och Svensson 1994) Den försöker beskriva texten så exakt och
fullständigt som möjligt utan att försöka analysera eller lägga in några egna omdömen.
Fenomen:Med fenomen menas inom fenomenologin det som visar sig för individen i dennes
medvetande. Och det är hur de visar sig eller framträder som fenomenologin handlar om. I detta
fallet handlar min undersökning om hur fenomenet utbrändhet framträder i hälsopedagogernas
medvetande. För att få en inblick i det så har jag valt intervjuer som metod. Jag är altså ute efter att
förstå hälsopedagogernas upplevelse av fenomenet utbrändhet och att kunna beskriva den.
Erfara:Med erfara menas att vara medveten om. Husserl menar att det finns olika sätt att vara
medveten om, eller att erfara ett fenomen.
Medvetenhet, Riktadhet:Hussler menar att vi människor alltid är medvetna om något och detta
medvetande är alltid riktat mot något. Denna riktadhet kallar Hussler också för intentionalitet.
Genom mina intervjuer lyfts ett tema upp och framträder då i hälsopedagogernas medvetande.
Medvetandet blir då riktat mot det fenomen som vi pratar om, nämligen utbrändheten.
Livsvärlden:Enligt livsvärlden kan vi aldrig helt uppfatta den objektiva världen eftersom vi aldrig kan
24
gå utanför oss själva, våra erfarenheter eller vår kropp. Därför är livsvärlden subjektiv och världen så
som vi uppfattar den. Den utgörs av våra minnen, erfarenheter och förväntningar.
Mening:Människor söker alltid en mening och en innebörd i det som sker. Individer skapar sig gärna
mening och innebörder av situationer de upplever. Detta kallas inom fenomenologin den
meningssskapande eller den intentionala akten. Människor skapar också verkligheten utifrån sina
erfarenheter. Likaså har hälsopedagogerna skapat sin verklighet om fenomenet utbrändhet utifrån
sina erfarenheter.
Genom fenomenologin vill jag fånga och beskriva häsopedagogernas livsvärld. Jag vill fånga och
beskriva deras upplevelse av fenomenet utbrändhet, så som den visar sig för dom utan omtolkningar.
Det gäller för mig som forskare att sätta min egen förförståelse inom parantes och försöka undvika
att tolka respondenternas uppelvelser (Bjurwill 1995) (http://www.filosofi.gotland.se/husserl.htm).
6.8. Hermeneutik
Hermeneutik är en kvalitativ analysmetod om bygger på att tolka, översätta, förtydliga eller att
klargöra. Man koncentrerar sig inom hermeneutiken på upplevelse och meningen i existentiell
betydelse dvs. den djupare meningen av och innebörden av känslor som exempelvis glädje, sorg,
förälskelse eller ångest. Syftet är att genom hermeneutiken förstå och tolka meningen av en text
(Starrin och Svensson 1994).
Denna förståelse sker genom en process där de enskilda delarna kan förstås mot bakgrund av textens
helhet. Det sker ett ständigt växelspel mellan del och helhet, som man kan säga skapar en cirkel som
man kallar den hermeneutiska cirkeln eller spiralen. Man skaffar sig till en början en allmän
uppfattning av texten genom att läsa igenom den och går sedan tillbaka till vissa teman och uttryck
för att försöka skaffa sig en djupare förståelse av dess mening. Man återvänder sedan och relaterar
detta till helheten igen. Så här fortsätter spiralen tills man kommit fram till en rimlig och enhetlig
mening som är fri från motsägelser. Där man kan att de olika delarna bildar ett mönster som ingår i
en sammanhängande helhet (Kvale 1997)
När det gäller min studie hade jag innan jag påbörjade mitt arbete en förförståelse om hur
hälsopedagogerna ser på utbrändhet, vad som leder dit samt hur de arbetar med det. Mina dialoger,
i det här fallet intervjuer med hälsopedasgogerna, har format mig en teori och en ny förförståelse.
Först efter flera intervjuer så framstod ett sammanhang. Från början hade jag bara min egen
förförståelse präglad av den lilla kunskap jag hade dvs. jag hade en liten pusselbit. Min första intervju
gav mig ytterligare en pusselbit och en ny kunskap kunde växa fram som kom att ändra min
förförståelse. Denna process fortsatte efter varje intervju tills en helhet började växa fram. Efter alla
mina intervjuer kunde jag se en sammanhängande helhet då jag fick tillgång till flera pusselbitar. Jag
har därigenom skaffat mig en ny kunskap. Genom denna nya kunskap kunde jag sammanställa dessa
pusselbitar, i det här fallet hälspoedagogernas synsätt och metoder till nya termer som jag kunde
skapa kategorier av. Dessa kategorier finns i slutet av varje stycke i mitt resultat.
6.9. Validitet
Validiteten handlar om att man mäter det man verkligen avser att mäta. Exempelvis handlar det om
att ställa rätt frågor under en intervju, så att man inte hamnar utanför det aktuella
25
forskningsområdet. För att hålla en så hög grad av validitet som möjligt så har jag enligt Kvale (1996)
försökt hålla fokus på mitt aktuella forskningssyfte under intervjuerna, nämligen hur de arbetar för
att förebygga eller behandla utbrändhet. Detta har jag gjort genom att följa min intervjuguide, ställa
relevanta följdfrågor och hålla samtalet på en nivå som håller sig inom ramen för mitt syfte. Hur
hälsopedagogerna ser på utbrändhet och vad som leder dit bör även styra hur de arbetar för att
förebygga och behandla. Därför innehåller min intervjuguide inte bara frågor hur de arbetar med
detta, utan även frågor gällande hur de ser på begreppet samt vad som leder dit.
Det kvalitativa forskningsintervjun handlar inte om ett samtal mellan två likställda parter utan det är
forskaren som definierar och kontrollerar situationen. Syftet med detta är att inte tappa fokus från
det aktuella forskningsområdet, dvs. för att behålla validiteten. Som intervjuare i
forskningssammanhang är det alltså viktigt att ha fokus på och hålla sig till forskningsämnet under
intervjun. Detta kan till exempel innebära att ställa relevanta frågor samt att ”styra” samtalet på rätt
väg om man som intervjuare märker att den intervjuade börjar ”sväva iväg” och tala om andra saker
som inte har relevans för forskningsämnet (Kvale 1997). Denna typ av validitet är en typ av deskriptiv
validitet eller hantverksvaliditet (Dalen 2004).
En annan typ av validitet är content validitet eller innehållsvaliditet. För att uppnå denna typ av
validitet så måste forskningsinstrumentet visa att det någorlunda och förståeligt sätt täcker det
området eller punkter som det är menat att täcka. I mitt fall är forskningsinstrumentet mina
intervjuer. Det är inte sannolikt att varje tema kommer att kunna bli upptaget i sin helhet pga tiden
som är tillgänglig eller respondentends motivation till att fullföra exempelvis en lång intervju. Om
detta är fallet (dvs att tiden inte räcker till eller det finns bara plats för ett visst antal frågor) så måste
forskaren försäkra att elementena av huvudtema som ska täckas i forkskningen både är en rimlig
representation av den huvudtema som man försöker att forska på och det som läggs vikt på. Och att
elementena som är valda för forskningsprovet täcks djupt och brett. Det är viktigt att vara noga med
vilka prov av det jag ska forska på för att försäkra mig om att det är representativt. I mitt fall gäller
det här än en gång att hitta rätt frågor i förhållande till mitt syfte. Jag måste har ett sånt utval av
frågor så att det är representativt det täcker temat och området så pass gott, så att det jag inte fått
tid till att fråga om, ändå kan dras en slutsats av. Med innehållsvaliditet avses hur bra ett resultat på
testet korrellerar med ett resultat på den tänkta populationen av möjliga frågor. Det är oftast inte
möjligt att få ett kvantitativt mått på innehållsvaliditet, den bedöms i stället av experter på ett mer
eller mindre subjektivt sätt (Manion och Morrison 2001).
Trots detta menar jag ändå att mina forskningsfrågor är tillräckliga för att täcka syftet för min
undersökning, och att jag har kunnat dra en slutsats av de frågor jag haft.
Det är viktigt med uppriktighet/ärlighet, djup, rikhet och objektivitet när det gäller datamaterialet
som man samlat in. Men det är svårt att vara 100 procent objektiv och uppnå validitet när man
använder kvalitativa metoder pga forskningens subjektiva och tolkande karaktär.
Det är lätt att blanda in sin egen förförståelse i en undersökning som denna. Eftersom jag själv varit
utbränd så har det säkert färgat min syn på fenomenet. För att hålla en god validitet har jag däremot
försökt att hålla mina egna synpunkter utanför samtalsämnet under mina intervjuer. Jag har istället
försökt att ta fasta på det hälsopedagogerna har sagt och på deras beskrivelse, synsätt och åsikter.
Att försöka skriva en objektiv intervjuguide och hålla mig till den har varit en hjälp att hålla fokus
under intervjusituationen. Däremot har min förkunskap om fenomenet gjort att jag kunnat ställa
26
specifiserande frågor för att få fram information som jag är ute efter. Det skulle kunna jämföras med
ett terapisamtal, där det är samtalsterapeuten ställer frågor men det är patienten som har svaren.
Terapeuten försöker förhålla sig profesionellt, objektiv och hålla sina egna åsikter för sig själv. Men
om man ska utgå från ett fenomenologisk synsätt så är verkligheten aldig helt objektiv utan även vi
forskare har en förförståelse som vi inte kan komma ifrån. Att vara medveten om den men att sätta
den inom parentes( Kvale 1997). En undersökning kan som sagt aldrig vara helt objektiv eftersom
forskaren är en människa med erfarenheter och med en förförståelse enligt fenomenologin. Frågan
är om detta är något som är positivt eller negativt. Enligt det ontologiska synsättet kan det subjektiva
ses som en fördel där innsikten ger en djupare förståelse. Men det är trots allt viktig att ta den i
beaktning och vara medveten om den. På det sättet kan man se saker från olika synvinklar och inse
att verkligheten kan se olika ut beroende på vem det är som betraktar den och tolkar den.
Detsamma gäller hälsopedagogernas uppfattning när det gäller utbrändhet. Deras egna erfarenheter
och deras förförståelse har säkerligen färgat deras syn på begreppet. Till eksempel kan man se att de
hälsopedagoger som har varit utbrända själva upplever och ser på utbrändheten något annorlunda
än de som inte varit det. Min tolkning är att de som har upplevt utbrändheten själva har en djupare
innsikt och kunskap om fenomenet. Intervjupersonernas uppfattning och beskrivning av fenomenet
liknar varandra på ett generelt plan. Åsikterna tycks vara densamma. Däremot var de beskrivningar
av de som upplevt utbrändhet rikare och mera insiktsfulla.
En grund till detta kan ha med Husserls teori om närvaro att göra. När hälsopedagogerna svarar, så
svarar de utifrån sina erfarenheter, upplevelser och utifrån sin förförståelse om fenomenet. När vi
samtalar om något i intervjuerna blir också hälsopedagogernas medvetenhet riktat mot det vi
samtalar om, nämligen temat för min undersökning, dvs utbrändhet. Denna riktadhet kallas enligt
Husserl för intentionalitet. Denna intentionalitet består bl.a av perception, minnen, förväntningar
och värderingar. Husserl talar i sammanhanget också om olika typer av närvaro. Den högsta formen
av närvaro benämner han för direkt åskådning. Detta innebär att individen upplever ett fenomen
med sina sinnen och fenomenet är direkt närvarande. Denna typ av närvaro har de hälsopedagoger
haft som upplevt utbrändheten själva. Men när vi talar om detta temat i interjusituationen, kan man
däremot säga att fenomenet är närvarande i minnet som är en annan, lägre form av närvaro enligt
Husserl. En annan typ av närvaro är närvaro i fantasin. Denna typ av närvaro kan man säga de
hälsopedagoger haft som inte upplevt fenomenet själva. Denna typ av närvaro innebär att man
föreställer sig fenomenet eller tänker det in i ett sammanhang.
Vem som har den mest korrekta synen på fenomenet låter jag vara osagt. Eftersom verkligheten
enligt fenomenologin aldrig är entydig.
Såhär i efterhand kan jag se att om jag hade grävt ännu djupare och bett respondenterna att
specifisiera sig ännu mer och gett flere exempel på till exempel vad utbrändhet är och hur den tar sig
i uttryck fysisk och psykiskt, hade jag säker kanske fått fram och kunnat dra ut ännu flere exempel
och gemensamma kännetecken, dvs. essensen i respondenternas uppfattning av utbrändhet, än det
jag har gjort i denna undersökning. Jag skulle förvisso kunna spekulera i vad jag tror att
respondenterna menar genom min kunskap om fenomenet, men då skulle undersökningen upphöra
att vara fenomenologisk eftersom jag då skulle dra in min egen förförståelse. I allafall så skulle
objektiviteten och validitenen sjunka.
27
När man själv har en kunskap eller en erfarenhet om ett fenomen,som jag i detta fallet, skulle man
kunna ställa sig frågan om det kunde vara lätt hänt att ställa ledande frågor i min situation.
Detta är intervjuguiden som jag har utgått från under mina intervjuer.
Intervjuguide
1. Vad är stress?
2. Hur tar sig negativ stress uttryck? Ge exempel
3. Vilka faktorer orsakar negativ stress? Ge exempel
4. Vad gör du som hälsopedagog för att förebygga negativ stress hos dina klienter?
5. Hur arbetar du med människor som redan upplever negativ stress?
6. Finns det olika faser? Vilka?
7. Vad är utbrändhet?
8. Hur tar sig utbrändhet uttryck?
9. Vilka faktorer orsakar utbrändhet? Ge exempel
10. Hur arbetar du för att förebygga utbrändhet?
11. Hur arbetar du som hälsopedagog med människor som redan hamnat i en utbrändhet?
12. Finns det olika faser? Vilka?
13. Anser du att det finns en viss/vissa personlighetstyper som löper större risk att uppleva
negativ stress? Vilken/vilka?
14. Vad är kännetecknande för dessa personligheter? Om sådan existerar; hur jobbar du med de
olika personlighetstyperna?
15. Anser du att det finns en viss/vissa personlighetstyper som löper större risk att drabbas av
utbrändhet? Vilken/vilka?
16. Vad är kännetecknande för dessa personligheter? Om sådan existerar; hur jobbar du med de
olika personlighetstyperna?
Det har dock hänt att jag efter ett par intervjuers erfarenhet ställt mer specifierande frågor som då
gått utanför min intervjuguide. Jag lärde mig efter ett par intervjuer att gräva djupare och får ut mer
information och rikare beskrivningar av informanterna ju mer kunskap jag fick om ämnet. Här är ett
par exempel av sådana frågor och svar:
(Maria) mm. Så du sitter i samtal med dom kan man säga?
(Respondent 5) Ja det är det. Det är ju enskilda samtal. Och då gör vi alltså övningar. Sådana
här visualiseringar, meditationer och sen ja..pratar omkring det här då så att dom själva ska
komma på hur dom vill gå vidare. Man är ju den man är, men man kanske inte har, liksom har
tillgång till alla aspekter utav sig själv. Och ibland så kan det ju va sidor som man behöver tona
ner för att låta andra komma upp. Men så att man utnyttjar hela sin repertoar och inte är så
begränsad då. För att jag har ju den tron att alla människor dom har resurser dom behöver för att
leva ett bra liv. Men man har kanske inte tillgång till dom.
(M) Javisst
28
(Respondent 5) Och det finns sånt som ligger i vägen, finns hinder. Man tittar mycket på, hur
ser det ut nu? Vad längtar man efter? Vad är det som hindrar det och vad behöver jag för att
kunna nå det mål som jag har?
(Maria) Kan man säga att man nästan lägger upp en kartläggning av livet?
(Respondent 5) Ja det kan man säga. Och man hjälper människor att rita om kartbilden.
(Maria) Så att det är dom själva som kommer på?
(Respondent 5) mm. Jag kan ju aldrig tala om för dig hur du ska leva ditt liv och vad du ska
göra. Men jag kan vägleda dig så att du själv kommer på. Och det gör man, alltså människor
kommer på det själva. Att gud vad dumt såhär kan jag ju inte hålla på.
(Maria) Så man kan säga att man påverkar människor, men ändå indirekt till en
beteendeförändring?
(Respondent 5) Ja det gör man. Man påverkar så att dom byter..det är klart att man gör. Och
i det här coachande samtalat så är det ju, leder man ju så att, inte så att det blir som jag vill men
så att dom hör vad dom säger själva.
Detta är eksempel på frågor man skulle kunna ställa sig om de varit ledande. Jag tror ändå att detta
är svar som respondenten redan hade inom sig, men som jag fick tillgång till genom mina
specifiserande frågor.
Jag låter överenstämmelsen med litteraturen vara ett tecken på att undesökningen har en hög grad
av validitet. Begrepp och teorier jag funnit i litteraturbearbetningen utgör resultatet i min studie.
Huvudbegreppen eller huvudteorin i mina resultat kan återknytas till KASAM, och till Perskis
beskrivning av den prestationsbaserade självkänslan och hans beskrivning av vad som händer i
hjärnan vid utbrändhet, det kan också återknytas till empowerment och mindfullness när det gäller
arbetssätt.
6.10. Reliabilitet
Reliabilitet är ett annat ord för tillförlitlighet och innebär att en undersökning är stabil. För att hålla
en hög grad av reliabilitet ska helst situationen vara densamma för alla undersökningspersoner.
Detta krävs framförallt vid kvantitativa metoder som enkätundersökningar. När det gäller den
kvalitativa forskningsintervjun ser situationen dock lite annorlunda ut. Då undersökningen är av
kvalitativ art och de subjektiva upplevelserna väger tyngst kan det vara svårt att skapa situationer där
situationen ser exakt likadana ut för alla respondenter. Huvudsaken är att meningen i det som sägs
framgår, och att man får fram det man avser att få fram. För att säkerställa reliabiliteten har jag
skapat min intervjuguide så att alla respondenter ska få besvara samma frågor. Detta är dock en
halvstrukturerad intervju vilket innebär att man inte strikt behöver följa denna utan att man vara så
pass flexibel att man kan ställa frågor utifrån hur det passar. Huvudsaken är att man får svar på det
man avser att ta reda på. Det krävs hos intervjuaren en förmåga att kunna ställa frågor så att den
intervjuade kan specificera sig och beskriva vad hon/ han verkligen menar. Helst ska man kunna tolka
det som sägs på endast ett sätt. Det kan t.ex. innebära att ställa spontana följdfrågor. Detta är en
29
förmåga man får genom erfarenhet (Kvale (1997).
Vid min sista intervju har jag ställt flera och mer specificerande frågor än vid mina övriga intervjuer.
Anledningen till detta är att jag då fått mer erfarenhet än jag hade under mina tidigare intervjuer. Jag
tyckte att jag kunde finna flera relevanta frågor för att frambringa förståelse och mening för mitt
syfte för undersökningen. Erfarenheten av dessa intervjuer då jag även läst dem i efterhand, har gjort
att jag kunnat komma på flera relevanta frågor och gräva djupare för att få fram denna förståelse och
mening. Vissa frågor har jag reflekterat över om de kunnat vara ledande vilket skulle kunna komma
att påverka reliabiliteten. Min uppfattning är att den här respondenten hade denna kunskap eller
begrepp inom sig, oavsett om jag ställt dessa frågor eller inte. Mina frågor gjorde dock att jag fick
tillgång dessa.
6.11. Etiska perspektiv
I samband med att jag frågat om intervjupersonen vill ställa upp i en intervju, har jag berättat mitt
syfte med undersökningen. Jag har därigenom fått ett samtycke att han eller hon vill ställa upp. Jag
har på förväg berättat lite om vilken typ av frågor jag kommer ställa, så att de kan förbereda sig lite
och även avgöra om det tycker att det är lämpliga att ställa upp med tanke på syftet för min
undersökning. Jag fann ingen anledning till att inte berätta något av detta när det gäller min
undersökning. Beslutet att delta har inte kommit från en position uppifrån i form av exempelvis en
chef utan från respondenterna själva då det är dem jag har varit i direkt kontakt med. Innan
intervjuerna påbörjats har jag berättat att intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt. Dvs. att
jag inte kommer att namnge någon eller uppge annan information som röjer deras identitet i min
uppsats. Någon av intervjupersonerna har dock inte uttryckt någon motvilja till det motsatta. När det
gäller om undersökningen kommer få några konsekvenser för intervjupersonerna så fann jag det
svårt att hitta några konsekvenser som skulle påverka dem negativt. Mina etiska ställningstaganden
har jag gjort i enlighet med Kvale (1997).
30
7. Resultat
Samtliga respondenter har beskrivit stress som en obalans mellan individens krav och resurser. Detta
kan ske både i arbetslivet och i privatlivet. De har beskrivit vissa yttre faktorer som de menar i
förlängningen kan leda till utbrändhet. Dock har samtliga menat att personligheten och självkänslan
är det som väger tyngst när det gäller risken för att hamna i negativ, eller som Krauklis och
Schenström (2001) helst vill definiera det, icke funktionell stress eller utbrändhet. Dessa innefattar
Perskis (2002) beskrivning av den prestationsbaserade självkänsla och ett typ A eller typ D- beteende.
Detta beteende eller typ av självkänsla påverkar individens tankar och förhållningssätt gentemot sin
livssituation och därigenom också dennes beteenden och handlingar.
När det gäller hur de ser på och arbetar med utbrändhet har jag funnit ut att likheterna överväger,
både när det gäller hur de ser på utbrändhet, vad som leder dit samt hur de arbetar för att förebygga
och behandla. Dessa likheter har jag sammanställt i de kategorier som finns i slutet av varje stycke.
Jag ska dock även försöka peka på de skillnader som finns.
7.1. Hur uppfattar hälsopedagogerna utbrändhet?
Alla respondenter menar att utbrändheten är en process som sker över lång tid. De menar också att
detta kan se olika ut för olika individer. Vissa kan ha mer symtom och vissa kan ha mindre, beroende
var i den process som leder till utbrändhet de befinner sig.
(Respondent 2) Man kan ju se symtom, kan man ju se lika. Men en del har ju flera av
symtomen, nån kanske bara har ett eller.. ett enstaka. En del har många symtom.
De jag har intervjuat har också varit medvetna om att det inte finns någon medicins definition av
begreppet utbrändhet.
(Respondent 5) Man brukar ju kalla det för utmattningsdepression ibland, det är ju en
form av djup depression plus att det sätter sig i kroppen, eftersom kropp och psyke hör
ju ihop.
Sammanfattningsvis så skulle man kunna säga att respondenterna har beskrivit utbrändheten som
ett tillstånd där individen fått slut på sina resurser. Det är när en individ har utsatts för stress under
en lång tid utan tid för återhämtning. De menar att det är en process som sker över en lång tid. En
person kan ha kommit olika långt i en utbrändhet. Det sista stadiet är när personen inte längre orkar
engagera sig i någonting. Individen blir likgiltig inför livet och vad det innebär. Utbrändhet eller
utmattningsdepression som de också kallar det kan te sig olika för olika individer. Det finns dock vissa
gemensamma kännetecken som jag beskrivit här.
(Respondent 1) Utbrändhet, ja..När inte du tycker om längre att leva, att arbeta, att engagera dig.
När inte det finns kraft längre att engagera dig i någonting, när du blir likgiltig… Inför livet, inför dina
31
närmaste, ditt arbete, inför det som egentligen genererar ganska mycket grundenergi i en människas
liv. Då är man utbränd.
(Respondent 2) Alltså det är ju när dom har, alltså när du har kört slut på dig själv både fysiskt,
psykiskt, mentalt, känslomässigt, alltså när det inte finns någon kraft kvar kan man säga. Och det är
inget som sker liksom pang rån den ena dan till den andra, utan det här är en process som är över tid.
Som tar oftast ganska lång tid. Och man kan också vara alltså, man kan vara mer eller mindre
utbränd. Man kan vara lite i början och man kan verkligen vara precis, inte slutet ska jag säga men
alltså väldigt…starkt utbränd, eller gravt utbränd eller hur man nu ska uttrycka sig.
En skillnad jag funnit är att respondent 1 har talat om utbrändheten ur en anatomisk synvinkel vilket
inte någon av de andra hälsopedagogerna har tagit upp, utom när det gäller respondent fem.
Jag anser att respondent fem har skilt sig mest, både när det gäller hur hon ser på utbrändhet men
även hur hon arbetar med detta. Hon talar till skillnad från de andra respondenterna om en typ av
binjureutmattning då binjurarna har sprutat ut så mycket stresshormoner som kortisol och kroppen
har blivit dränerad på näringsämnen som hjärnan behöver för att kunna fungera som den ska. Hon
menar att människor som är utbrända är dränerade och har bränt ut sina förråd av livsviktiga
näringsämnen som hjärnan behöver. Och detta går inte att äta sig till för att bli bättre utan det är
annan hjälp man behöver, terapeutisk hjälp.
(Respondent 5) Men så småningom i den här processen så förändras ju hela det här mönstret
då, så att då blir det en slags binjureutmattning pratar man om då. Vilket gör att då har man
dränerat kroppen på massor med näringsämnen som bland annat hjärnan behöver för att fungera.
Det pratar man inte så väldigt mycket om det här, den här biten då. Men den är oerhört viktig därför
att läkarna dom kan inte den näringsbiten där då. Jag samarbetar med min syster som är naturläkare
och näringsmedicinare. Så att vi jobbar ihop på det. För att människor som är utbrända som är alltså
dränerade. Dom har bränt ut sina förråd av livsviktiga mineraler och vitaminer som hjärnan behöver.
Och så länge man inte, och det kan man inte äta sig till på annat sätt än terapeutiskt så. Och det gör
ju att det tar så lång tid för att du kan ju äta ett kilo broccoli eller tre kilo om dagen.
Följande kategorier är respondenternas olika beskrivningar av utbrändhet beroende på deras olika
erfarenheter men även sätt att uttrycka sig. Oavsett vilka olika symtom de uttryckt eller beskrivit, så
menar jag att de är ett uttryck för en mental, kroppslig och känslomässig utmattning. Jag kunde dock
märka att respondent fyra beskrev utbrändheten med färre ord och ett mindre rikt språk än de
övriga respondenterna.
När det gäller hur respondenterna ser på utbrändhet så kan detta delas in i tre kategorier.
Kategori 1: Orsak - slut på resurser
(Respondent 3) Alltså det är ju när dom har, alltså när du har kört slut på dig själv både
fysiskt, psykiskt, mentalt, känslomässigt, alltså när det inte finns någon kraft kvar kan man säga.
Så att, och då har du alltså inga resurser kvar, du har alltså bara gasat på. Och du har ju alltså lagt
då det här vilosystemet som vi har í hjärnan, vi har ju en gas och vi har ett vilsystem kan man
säga. Och det här ska ju då, man kan ju inte både gasa och vila samtidigt.
Kategori 2: Konsekvens- Utmattning, slut på fysiska och psykiska resurser, överbelastning
32
av nervsystemet- (en kollaps, dränerad på energi)
Den drabbade känner sig orkeslös och upplever att den har tappat all sin energi, som en konsekvens
av att nervsystemet blivit överbelastat. Vilket innebär att det sympatiska nervsystemet som är det
system som hjälper oss att motverka stress, har kommit i obalans. Det är detta system som blir
påkopplat under ”kamp eller flykt programmet” och ”spela död programmet”. Det sympatiska
nervsystemet påverkar utsöndringar av stresshormoner och bygger upp energi i kroppen. Det är
detta system som varit påkopplat under alltför lång tid så att det orsakar en skadlig effekt och bryter
ned vår kropp och psyke, vilket leder till stressrelaterade sjukdomar så som utbrändhet.
(Respondent 1) Utbrändhet, ja..När inte du tycker om längre att leva, att arbeta, att engagera dig.
När inte det finns kraft längre att engagera dig i någonting, när du blir likgiltig
(Respondent2) Ja..Det är väl ett tillstånd när det har tagit stopp, på ett eller annat sätt. När
man är så fullständigt dränerad på energi. När det, det inte räcker med och sova bort det, sova
lite extra över nån helg eller så, utan när ens resurser har tagit slut för att kraven har varit för
höga. Kraven utifrån eller inifrån en själv.
(Respondent 3) Och sen kommer det till en…punkt där de..kanske blir en väldigt kraftig reaktion. Och
folk plötsligt sätter sig i bilen och vet inte vart dom ska eller dom liksom, ja det blir någon form av
kollaps kan man säga.
(Respondent 3) Och då har du alltså inga resurser kvar, du har alltså bara gasat på. . Och du
har ju alltså lagt då det här vilsystemet som vi har í hjärnan, vi har ju en gas och vi har ett
vilsystem kan man säga. Och det här ska ju då, man kan ju inte både gasa och vila samtidigt.
(Respondent4) Det kan vara så att en person vaknar upp och orkar inte ta sig upp ur sängen
en dag, det värker i hela kroppen
(Respondent 5) Mm. Vi var ju inne på det. Det är ju när..alltså i och med att resurserna inte
räcker till va, det är ju stressen då. Men på samma sätt, utbrändhet är ju då när kroppens
resurser på något sätt tar slut.
(Respondent 5) För att människor som är utbrända dom är alltså dränerade. Dom har bränt
ut sina förråd av livsviktiga mineraler och vitaminer som hjärnan behöver.
(Respondent 5) För får du inte dom ämnen som hjärnan behöver då fungerar inte hjärnan
som den ska. Det är ju som att köra med gasen i bott, tillslut tar bensinen slut.
(5) Ja slut på resurser både mentala och fysiska resurser.
33
Uppgivenhet, depression- (förlorad livsglädje och lust, likgiltighet, meningslöshet)
Den drabbade upplever depression och nedstämdhet, olust, likgiltighet, tom på glädje och
meningslöshet. Det parasympatiska nervsystemet som också är en del av det system som hjälper oss
att motverka stress, har kommit i obalans och har kopplat på ”spela död programmet”. Till följd av
att kroppen och hjärnan bedömmer ett hot som är övermäktigt och ställer in sig på att ge upp.
Följden blir trötthet, nedstämdhet och depression.
(Respondent 5) Man brukar ju kalla det för utmattningsdepression ibland. Det är ju samma, det är ju
en djup depression som man drabbas utav
(Respondent 1) Utbrändhet, ja..När inte du tycker om längre att leva, att arbeta, att
engagera dig. När inte det finns kraft längre att engagera dig i någonting, när du blir likgiltig…
Inför livet, inför dina närmaste, ditt arbete, inför det som egentligen genererar ganska mycket
grundenergi i en människas liv. Då är man utbränd.
(Respondent 2) Men sen så finns det ju gemensamma på något sätt..men ja när energin är slut, då
man har förlorat glädjen
Fysiska konsekvenser- (överproduktion av stresshormoner som påverkar nervnätet i hjärnan,
dålig sömn, hjärtklappning, svettningar, yrsel, ångest, trötthet)
(Respondent1) Eftersom då producerar kroppen en massa stresshormoner, kortisol, för mycket
adrenalin och noradrenalin som innebär att det här permanenta, man försätter kroppen i en
permanent stress- situation och då blir den, manifestas kan man säga. Då kan det leda till det ena
och det andra.
(Respondent 1) alltså det är hjärnan som det handlar om, det är nervnätet som har fått sig
en turn.
(Respondent 4) Det kan vara hjärt- klappning, svettningar, ont i huvet, yrsel.
(Respondent 5) sömnlöshet, ont i kroppen, eller inte sömnlöshet utan sömnstörningar, att man inte
får djupsömn, du får hjärtklappning,
(Respondent 5) Och sen dom senare när det drabbar själva hjärnan då mer. Det här med
koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och så får du problem med matsmältningen och
ämnesomsättningen och..Och det är ju dom allvarligare symtomen det. Men många känner ju
att, ja den oändliga tröttheten då.
34
Psykiska konsekvenser- (ångest, förvirring, minnesluckor, trötthet, konsentrasions- svårigheter,
känsloutbrott- aggressivitet, sorg)
(Respondent 2) Man kanske känn..omgivningen upplever en som mer grinig, aggressiv.
(Respondent 4) Psykiskt kan det vara att man känner att man har svårt att sortera ut, vet
inte vad man ska börja med, man kan bli arg och otrevlig och ledsen.
(Respondent 5) du kan få humörsvängningar, du kan bli väldigt irriterad, känslig,
gråta..och..ja det finns en mängd
Då kropp och psyke hör så tätt samman är det ibland svårt att skilja på vad som är psykiska och vad
som är fysiska symtom. Dessa symtom går till viss del in i varandra.
Hälsopedagogerna har beskrivit utbrändheten både ur en rent objektiv, anatomisk och vetenskaplig
synvinkel samt ur en subjektiv och upplevelsemässig.
Kategori 3: Individuell process- Alla respondenter menar att utbrändheten är en process som
sker över lång tid. De menar också att detta kan se olika ut för olika individer. Vissa kan ha mer
symtom och vissa kan ha mindre, beroende var i den process som leder till utbrändhet de befinner
sig.
(Respondent 2) Och det yttrar ju sig ju på så olika sätt hos varje individ.
(Respondent 2) Ja. Man kan ju se symtom, kan man ju se lika. Men en del har ju flera av
symtomen, nån kanske bara har ett eller.. ett enstaka. En del har många symtom.
7.2. Vilka faktorer menar hälsopedagogerna att det är som
leder till utbrändhet? Sammanfattningsvis så kan man säga att intervjupersonerna menar att det är stressen som tillslut
utvecklas till en utbrändhet. Det som leder till utbrändhet och vad som leder till stress är då av
naturliga orsaker samma faktorer
Respondenterna menar att riskfaktorerna för att hamna i en utbrändhet är en kombination av yttre
och inre faktorer.
(Maria) Jag kom på en grej, stress är det någonting som är sammankopplat med utbrändhet?
(Respondent 2) Ja det är det. Det är det ju. Stress leder ju dit. För du kan ju, om vi säger det här med
självbilden eller självkänslan, om den nu skulle vara dålig och du inte har någon stress så klarar du dig
ju ganska långt.
35
(Maria) mm
(Respondent 2) Men därutöver att du har stress i samhället, på arbetsplatsen, hemifrån och inifrån
dig själv. Man kan ju va en person som har en låg stresströskel, så riskerar ju det mycket snabbare till
en utbrändhetssituation.
(Maria) Ja för jag tänkte såhär att om man jobbar förebyggande säger vi mot utbrändhet, om man
säger att man jobbar med stress, kan man säga då om man jobbar som hälsopedagog, kan man säga
att man jobbar förebyggande mot utbrändhet?
(Respondent 2) Ja absolut. Det är ju jättebra, bra tänkt. Det är ju det man gör. Man jobbar ju ..i mitt
jobb då, det som kallas för stresscoaching , för stressade personer så jobbar jag ju för att få dom att
reducera sin stress så dom ska undvika att komma i en utbrändhetssituation.
(Maria) mm
(Respondent 2) Det är precis vad det handlar om.
Respondent 3:
(Maria) Hur arbetar du som hälsopedagog för att förebygga utbrändhet?
(Respondent 3) Det är precis det vi pratade om förut. Hur vi alltså förebygger stress. Det är ju för att
man inte ska då låta det gå för långt, och inte ge sig tid för återhämtning och vila. Så att det blir ju
samma redskap kan man säga.
Hälsopedagogerna menar att det både är individuella och samhälleliga faktorer som bidrar till
utbrändhet. Dock har hälsopedagogerna betonat personligheten som den främsta orsaken. Alla
respondenter har pekat på personlighetstyper som löper större risk att drabbas. En skillnad är dock
att endast respondent 1 har pekat på typ D- personligheten. Han benämner inte detta som en typ D-
personlighet men jag menar att kännetecknen stämmer överens med Perski (2002) beskrivning av en
typ D- personlighet. Detta är introverta människor som har svårt för att kommunicera. Det är
människor som inte, eller har svårt för att artikulera eller beskriva sina känslor.
Uppfattningskategorier av riskfaktorer för att hamna i utbrändhet
Kategori 1: Yttre faktorer - (samhällelig nivå) - Brist på uppskattning, omorganiseringar, alla val
vi har i vårt samhälle. Hälsopedagogerna menar att vi, framförallt i västvärlden, lever i en kultur och i
ett samhälle som bygger på prestation. Detta påverkar människor och leder till stress.
(Respondent 3) Det blir oerhörda krav på att man ska va en framgångsrik…framförallt
kvinnor men också män kommer ju strakt faktiskt dom senaste åren här. Men man ska va
framgångsrik i arbetslivet, man ska vara en framgångsrik förälder, man ska träna, man ska ha en
bra fritid och man ska va aktiv både här och där. Och folk får inte ihop sitt vardagspussel, det blir
alldeles…för pressat. Sen har vi också ett samhälle idag som ställer höga krav, i både arbetslivet
och privatlivet så att säga. Och som jag sa då, det här informationsflödet, alla val man ska göra.
Man ska ju välja otroligt mycket. Det är allt från…vilket elbolag till liksom telebolag. Alltså det är
otroligt mycket man ska sätta sig in i och det här stressar folk.
36
(Respondent 1) mm..negativ stress..Alltså på något sätt tror jag alltid att negativ stress är
någonting som finns på arbetsplatsen eller i hemmet.
(Respondent 1) att skapa på arbetsplatsen organisationsformer..som innebär att
individerna kan påverka sitt arbete. Och att skapa också bekräftelse- tillfällen på
arbetsplatsen. Det som leder till att vi blir utbrända..och..hamnar i de här
urlakningssymtomen, det beror på att vi har en kultur och ett samhälle som bygger
väldigt lite på bekräftelse, vi har inte någon vidare bekräftelsekultur. Och om man tar
en, en kulturell skillnad så kan man säga att ju längre söder ut man kommer så desto
mer bekräftelsekultur har man, och desto mindre är chansen att bli utbränd. Ju
längre norrut man kommer desto mer prestationskultur har man och mindre
bekräftelsekultur.
(Respondent 1) Sen så måste ju, eller så finns det ju på arbetsplatserna, eller i livet i övrigt
då, Man ser till exempel att man, eller låt säga att man är på en arbetsplats där..arbetsplatsens
värderingar går emot en själv.
(Respondent 2) Att man..man möter många inom skolan som tycker att dom inte kan göra
det jobb dom vill göra på grund av nerdragna resurser. Och dom kämpar och dom försöker göra
precis lika bra jobb som dom har gjort förut fast resurserna är färre. Och det kan dom, för utåt så
måste dom låtsas inför föräldrar och barn att det är bra, men dom själv känner det inte inom sig.
Att dom gör ett lika bra jobb som tidigare. Det leder till en konflikt och det kan leda till..Sen
naturligtvis utebliven bekräftelse i form av, från chefen. Det räcker inte med bara en klapp på
ryggen sådär en gång om året att, ett bra jobb det gör du, eller ni gör, ofta är det en grupp man
pratar till när man får beröm i skolan eller på arbetsplatser. Det räcker inte, man måste få mer
konkret ifrån chefen. Orättvisa, vissa grupper på en arbetsplats behandlas annorlunda och en
annan grupp behandlas på ett annat sätt..Det finns många olika faktorer.
(Respondent 2) Om man inte ser, om man inte blir uppmärksammad för det jobba
man gör. Så det kan i förlängningen leda till…Men jag tror att flera faktorer måste
samverka.
(Respondent 4) Det finns ju många saker men det kan vara att man inte har kontroll på saker
och ting, att man inte vet vad som kommer hända. Till exempel omstruktureringar i en kommun
som jag jobbar i kan vara en oerhört negativ stressfaktor om man känner att man inte vet varför,
och vilka som kommer påverkas, om det är många som kommer att bli varslade och sluta och så
vidare. Kan vara en faktor. Att inte känna sig behövd kan vara en annan faktor. Att inte ha något
jobb till exempel.
(Respondent 4) Ja det är ju ett modeord (ler) Jag skulle vilja definiera det som att personen
ifråga känner att den inte har tillräckligt med resurser för att klara av det livet som man just då
lever. I familjen, i yrkeslivet. Man känner att man inte klarar av att hantera dom kraven som ställs
utifrån, och det kan vara både mina egna krav och andras krav.
37
Kategori 2: inre faktorer – (personligheten) En låg självkänsla, svårt att sätta gränser och att säga
nej, kontrollbehov, prestationsbaserad självkänsla, prestationskrav, Typ A- eller D- personlighet.
Hälsopedagogerna menar att personer med en låg självkänsla eller med andra ord en
prestationsbaserad självkänsla löper större risk att drabbas. Då detta är personer som karaktereseras
av att ha ett stort behov av att prestera, göra saker åt andra och har svårt att säga nej. De söker
bekräftelse från andra för att känna att de är bra nog.
Det är också personer som har höga krav på livet och som vill uppnå mycket. Konsekvensen blir att
de får svårt att prioritera och att fokusera.
(Respondent 1) Ja det, det här är egentligen en föreläsning som..hehehe…som, som borde vara
minst fyra timmar. Och man kan börja med barndomen..och eh...man implementerar negativ
stress eller ångest eller depression redan i barnaåren. Om man bekräftar barn bara utifrån ett
prestationsperspektiv dvs. om man berömmer barn, du har diskat alltså får du fem kronor och
kärlek, du har bra betyg alltså får du en puss, du har inte skrikit så får du nån form
av..kärlekstillvänjning. Och då tror människan att, jag är någon bara när jag presterar. Och det
kallar man den..kärleken som är knuten till prestation..Den villkorslösa kärleken är så att
föräldrarna verkligen talar om för barn, du mitt barn jag älskar dig oberoende på vad du gör. När
man agerar så som förälder så reducerar man livsstressen. Forskning tyder väldigt tydligt på
detta på ett ganska dramatiskt sätt. Och det förföljer dig naturligtvis när du är inställd på att du
är någon för att du presterar, så måste du alltid prestera och du är jätterädd för att inte prestera.
Därför blir du stressad hela livet. Sen kan man naturligtvis bli klok under livets år och bli
medveten om detta och plocka bort en del element som stressar dig i ditt liv. Men där ligger alltså
grunden till, till stress.
(Respondent 2) Ja det är ju i personli..jag tror att om man haft en dålig självkänsla. Alla med dålig
självkänsla åker inte på utbrändhet det säger jag inte men..Det är tusan så mycket lättare att hamna
där, om man har en dålig självkänsla. Att man bara får bekräftelse och kärlek och uppmärksamhem
genom att göra saker åt andra. Och i självkänslan så ligger ju det här begreppet att kunna säga nej.
(Respondent 2) Så..är det klart att…Men har man en god självkänsla så vet man att man duger ändå.
Att man är en bra människa ändå. Så självkänslan har en otroligt stor betydelse
(Respondent 3) Ja alltså det vi ser, som är min erfarenhet då, det är ju det här att…människor
inte får ihop sitt vardagsliv. Dom har otroliga krav, först och främst på sig själva men också från
samhället, från arbetsgivare med sig i sin ryggsäck…från sin uppväxt alltså hur saker och ting ska
vara i deras liv. Och det blir oerhörda krav på att man ska va en framgångsrik…framförallt
kvinnor men också män kommer ju strakt faktiskt dom senaste åren här. Men man ska va
framgångsrik i arbetslivet, man ska vara en framgångsrik förälder, man ska träna, man ska ha en
bra fritid och man ska va aktiv både här och där. Och folk får inte ihop sitt vardagspussel, det blir
alldeles…för pressat.
(Respondent 3) Ja. Och framförallt så är det faktiskt dom egna kraven som man lägger på sig
själv. Sen har vi också ett samhälle idag som ställer höga krav, i både arbetslivet och privatlivet så
att säga. Och som jag sa då, det här informationsflödet, alla val man ska göra.
38
(Maria) Ja ok (nickar) Anser du att det finns en viss eller vissa personlighetstyper som löper
större risk för att hamna i negativ stress eller utbrändhet?
(Respondent 3) Ja alltså, Man säger ju oftast det, alltså det är ju personer som har höga krav
på sig själv. Och som har lite halvtaskig självkänsla. För att det är oftast dom som inte tillåter sig
att sätta sig själv och sina egna behov i första hand utan är väldigt utåtriktade och tillgodoser
alla andras krav och behov.
(Maria) Ja (nickar) visst
(Respondent 3) Och då blir det ju lät så att man till exempel inte lyssnar på kroppen, att man
tycker att jag är inte viktig, jag behöver inte ta hand om mig, jag behöver inte vila nu eller jag
behöver inte säga nej till det här. Så att många som har höga krav på sig själva i kombination
med en självkänsla som är dålig och som framförallt är kopplad till prestation. Alltså en
prestationsbaserad självkänsla som man säger. Där man tycker att man är bra när man gör något
bra.
(Maria) mm
(Respondent 3) Inte där man tycker att man är bra och duger för precis den man är. Och då
blir de ju, alltså en sån självkänsla som är prestationsbaseras är ju väldigt sårbar. För är du då
inte som folk gör väntar och gör du inte som folk tycker att man ska göra, och som du själv tycker
är bra och så, eller om du inte gör bra ifrån dig eller misslyckas eller så, då slår ju det väldigt
tillbaka på din självkänsla.
(Respondent 4) Dom personerna som har störst risk att gå in i en utbrändhet är ju personer som
är ambitiösa personer, dom typ A- personerna som är personer som kanske är lite otåliga och vill
framåt i livet.
(Maria) Anser du att det finns en viss eller vissa personlighetstyper som löper större risk att
hamna i stress eller utbrändhet?
(Respondent 5) Ja. Definitivt. Och det finns ju forskning på det. Och det är ju också..var det inte
Lennart Hallsten som har forskat på prestationsinriktad självkänsla? Människor som har
prestationsinriktad självkänsla löper så mycket större risk att hamna i utbrändhet. Alltså om man
har en presterare, alltså presterare, kontrollant i sig. Och den som är väldigt aktiv och såna bitar,
så har man ju mycket större risk. Du vill prestera, prestera bara för att visa dig duktig. Och den
här presteraren i dig blir aldrig nöjd, du kan alltid göra bättre och mer.
(Respondent 5) Det är ju en risk. Och sen är det ju att man måste ha kontroll. Det finns olika
faktorer, olika egenskaper kan man säga som är stressdrivande.
39
7.3. Hur arbetar de för att förebygga utbrändhet? Alla respondenter menar att stress är det som i förlängningen leder till utbrändhet. Det är därför
rimligt att också prata om stress när man ska prata om utbrändhet, då dessa två begrepp är så nära
sammankopplade.
En central del i hälsopedagogernas sätt att arbeta är de coachande samtalen som är enskilda samtal
tillsammans med individen. De ingår oftast som en del i hälsoprofilbedömningen som är en metod
där hälsopedagogen går igenom individens totala hälsotillstånd, både den fysiska, psykiska och
mentala hälsan, genom olika tester. De coachande samtalen handlar om att man till att börja med
lägger upp en kartläggning av individens livssituation. Utifrån denna kartläggning går hälsopedagogen
tillsammans med individen igenom hur väl livssituationen stämmer överens med individens egna
önskemål om hur de vill att livet ska se ut. Samtalet handlar om att individen själv blir medveten om
sitt sätt att agera och reagera i olika situationer. Hälsopedagogens roll är inte att säga åt individen
vad han eller hon ska göra. Rollen som hälsopedagog är däremot att vara lyhörd och höra vad
människor inte säger för att ställa rätt frågor som leder samtalet och utvecklingen vidare.
Hälsopedagogen kan då ge individen verktyg för att handskas med sin stress.
Hälsopedagogen och individen går tillsammans med igenom om det finns någonting som han/hon vill
ändra på, vilka faktorer det är som hindrar personen för att nå målet och hur möjligheterna ser ut.
De menar att det oftast är individen själv som har svaret inom sig. Det visar sig ofta att individen har
mycket höga krav på sig själva och hur livet ska se ut. Det handlar om att hitta dessa krav och varifrån
de kommer. Oftast kommer kraven från dem själva. Det handlar då om att lära sig prioritera,
omvärdera det som är viktigt och sänka sina prestationskrav.
(Respondent 3) Det jag försöker göra dom uppmärksamma på det är just det här att, att dra ner på
kraven och att försöka anpassa…den målbild dom har, hur dom vill leva sina liv till hur det faktiskt ser
ut i deras liv. Försöka få den här målbilden och det verkliga livet att närma sig varandra. För många
har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så vidare, som alltså inte stämmer
överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet, försöka stötta dom på olika sätt, att,
att liksom..använda tanken som en kraft. För det är inte bara hur man har det, utan det är också
väldigt mycket om hur man tar saker och ting, och hur man tänker kring sin egen situation. För
många har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så vidare, som alltså inte
stämmer överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet, försöka stötta dom på olika
sätt, att, att liksom..använda tanken som en kraft.
(Maria) Var ligger det pedagogiska i ditt sätt att jobba?
(Respondent 5) Ja det är ju det här att det är inte jag som styr utan jag leder. Alltså jag leder men det
är dom som lär så att säga va. Alltså jag lär inte ut någonting utan dom lär sig någonting, det är den
pedagogiska biten då i det. Och sen att jag då, min del i det hela är ju att vara lyhörd och höra både
vad människor säger och inte säger, för att kunna ställa dom frågor som leder samtalet och
utvecklingen vidare.
Samtliga respondenter arbetar för att föra in hälsosamma levnadsvanor i individens liv i form av
exempelvis sunda kost och motionsvanor. Metoderna ser övervägande lika ut men är beskrivna på
lita olika sätt, de går främst ut på att uppmuntra individen till detta i form av samtal.
40
Respondent 5 har skilt sig åt på min fråga, hur arbetar du för att förebygga? Hon svarade till skillnad
från de andra respondenterna att det är svårt att arbeta förebyggande mot stress då människor inte
är särskilt mottagliga för att arbeta med sig själva förebyggande. Det måste oftast till någon kris av
något slag. Först då är människor motiverade. De flesta som kommer till henne har redan har redan
hamnat i, eller är i riskzonen för att hamna i en utbrändhet. Många av dem kan inte identifiera varför
de mår dåligt.
(Respondent 5) Ja du..Tyvärr så är det inte så enkelt att förebygga stress. Därför att människor är
inte särskilt mottagliga för att arbeta med sig själva förebyggande. Utan det ofta måste det till någon
kris av något slag. Antingen att det är någonting i omgivningen, någon arbetskamrat som drabbas
eller nån vän eller en själv då. Förs då, då så är dom flesta motiverade. Så att dom som kommer till
mig, dom flesta har redan hamnat i eller att dom känner att dom är på väg in, alltså dom är i
risksonen för utbrändhet eller har varit där. Eller mår dåligt, dom kan inte identifiera varför dom gör
det alltså. Så alltså vad kan man säga, alltså såna som känner sig som, åh jag mår bra, livet leker och
jag har inga större problem, dom är inte intresserade utav att jobba förebyggande. Utan för man kan
hålla på i många år och tycka att det går jättebra och utsätta sig för det här. Jag är en sån person
som gillar att ha mycket att göra säger dom. Och jag är en sån person som har fullt med grejer
omkring mig. Och det går under 8, 10 år. Och sen går det inte längre. Och då skulle man ju ha jobbat
under den tiden.
(Maria) Ja just det (nickar) Men hur jobbar du med dom människorna då som du kommer i kontakt
med?
(Respondent 5) Förebyggande menar du eller, arbetar med dom överhuvudtaget? Låt säga att det
kommer någon då som inte är utbränd då. Ja då jobbar ju jag..väldigt mycket med den mentala biten.
Det är ju den jag jobbar med, och alltså få in återhämtning, i tillvaron alltså. För dom flesta som jag
möter är aktivitetsmissbrukare. Dom har ingen återhämtning under dagen överhuvudtaget. Det är
aktivitet alltid. Ingen sån här koncentrationsbit där dom återhämtar sig, meditation eller stillhet, bara
vara utan fullt ös. Och sen så tror dom att dom ska sova gott vilket dom inte gör, utan störd sömn. Så
att det är, se till att få in det här med koncentration. Alltså bara vara. Jag jobbar med mindfullness
och meditation då och såna bitar. Och sen går in på det här med tankemönster, beteendemönster och
försöker att hitta det, alltså så dom själva hittar det då.
När det gäller hur respondenterna arbetar för att förebygga har jag delat in dessa arbetssätt i fem
kategorier.
Kategori 1: Kartläggning av livssituation (KASAM begriplighet)– Hälsopedagogen gör en
kartläggning av individens livssituation som fungerar som en utgångspunkt för hur man ska arbeta
vidare.
(Respondent 2) Ja jag kan berätta hur ett samtal går till. Först gör man kartläggning
tillsammans, vi säger första tillfället med en coachare, så gör man en kartläggning varför den vill
ha coaching, varför man är där. Ja ungefär vad är syftet med det här samtalet. Sen så tittar man
på nuläget, hur ser situationen ut för den här personen? Och sen så börjar man titta på, vilka
alternativ finns det mot det. För när dom kommer så är det ju någonting dom vill ha löst eller vill
lösa. Och så tittar man på..ja..vilka alternativ finns det? Det kan ju vara, vi säger någon som
vantrivs som förskolelärare på en..Och vacklar, hon vet inte om det är jobbet hon är trött på eller
41
platsen eller arbetsplatserna eller..är jag i en livskris? Och det..ja..det ska vi då komma fram till
genom dom är samtalen.
(Respondent 3) Jag har ett stor uppdrag på statistiska centralbyrån i Örebro då som jag har jobbat
mest med. Just det här hälsoprofilbedömningen, så att jag har ju gjort alltså flera hundra. Så att jag
har suttit i väldigt mycket samtal med folk. Alltså det är ju frågeformulär då som man utgår ifrån.
Och där är det ju livsstilsfrågor, alltifrån hur dom har det på fritiden och att vårda sin kropp,
alkoholvanor, kost, motion, allt sånt där pratar man omkring.
(Respondent 5) Ja alltså jag går ju igenom det här, hela livssituationen då om man säger som
grund, och ser hur det se ut. Har man med dom här olika ingredienserna som man behöver ha med?
Och ser hur det ser ut idag och vad man skulle kunna ändra på? Det är ju en bit, och vad man vill
ändra på, vad man har möjlighet att ändra på?
Kategori 2: stärkande aktiviteter/friskvård (KASAM hanterbarhet, empowerment)-
(Respondent 1) Man kan exempelvis arbeta med kroppsliga aktiviteter för att reducera stressen
eftersom fysisk aktivitet och motion är en väldigt bra metod för att hantera den. Stresshormoner
reduceras och kroppen producerar istället belöningshormoner som dopamin som gör att vi mår bra.
(Respondent 1) Man kan jobba förebyggande som jag gör också då med typ
hälsoprofilbedömning. Som om är ett redskap som man får med sig då, kostrådgivning, det här
med hur man tränar, hur man rör sig. Man kan också jobba mera på det mentala planet om man
säger så, både rehabiliterande och förebyggande då. Hjälpa människor att hitta ett sätt att
slappna av och komma ner i varv och hitta olika former med det då. Så att det är lite vad
man..man är intresserad av och vad man liksom hittar för nisch och vad man får för jobb helt
enkelt.
(Respondent 3) Ja, det kan man säga. mm. Jag försöker att möta dom där dom befinner sig och
försöka möta deras tanker med den kunskapen jag har då. Och försöker ge dom då olika slags
verktyg som dom kan ha nytta av då. Dels tankens kraft, men också rent praktiskt. Alltså
avslappningsövningar, berätta för som att det här med att röra sig och att äta vettigt så att säga
också är en, ett förebyggande mot stress. Att man bygger upp en slags buffert.
(Respondent 4) Ja Vi jobbar ju med ett smörgårdsbord då med motionsaktiviteter där vi försöker ha
någonting som passar alla. Vi har pilates på boll, då jobbar man ju mycket med att stärka upp rygg
och mage, och jobbar mycket med andning. Det är en lugn träningsform som passar dom är
sjukskrivna bland annat. Det passar alla men det har vi under dagtid just för att locka. Är man
sjukskriven så kan det vara lite lättare att gå iväg kanske med lite mindre grupper under dagtid, än
att gå på eftermiddagen då det liksom större grupper. Vi har yoga, vi har gympa, vi har muskelpass.
Kategori 3: information och kunskap (KASAM begriplighet)- Hälsopedagogen ger kunskap och
talar om för människor orsak och verkan när det gäller exempelvis stress, avslappning, motion osv.
Det kanske i form av enskilda samtal eller via kurser och föreläsningar i grupp.
42
(Respondent 4) Sen har vi ju alla kurserna och det är allt ifrån stresshanteringskurser, det kan va
må bra- kurser som vi har kallat det, det kan vara nån halv dag med föreläsningar och kanske någon
form.
Kategori 4: förändring av tankar och attityder - Hälsopedagogen hjälper personen att möta sina
tankar och känslor med sitt förnuft, tänka positivt och på så vis tona ner stressen.
(Respondent 2) Och sen går in på det här med tankemönster, beteendemönster och försöker
att hitta det, alltså så dom själva hittar det då.
(Respondent 3) Det jag försöker göra dom uppmärksamma på det är just det här att, att
dra ner på kraven och att försöka anpassa…den målbild dom har, hur dom vill leva sina liv till hur
det faktiskt ser ut i deras liv. Försöka få den här målbilden och det verkliga livet att närma sig
varandra. För många har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så vidare, som
alltså inte stämmer överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet, försöka stötta
dom på olika sätt, att, att liksom..använda tanken som en kraft. För det är inte bara hur man har
det, utan det är också väldigt mycket om hur man tar saker och ting, och hur man tänker kring sin
egen situation.
(Respondent 4) Jag jobbar mycket med kurser och föreläsningar. Där jag försöker, inte att
lära folk men att hjälpa dom att ta fram rätt verktyg både fysiskt och psykiskt, hur man ska
hantera stress. Och det är allt ifrån till att man rör på sig, att man lära sig att planera och
prioritera tiden bättre. För tiden är någonting som vi alla har brist på, och ibland måste man lära
sig att sortera ut vad som är viktigast att göra. Just nu, just idag så jobbar jag mycket med det
och jag jobbar mycket med hälsoprofilsbedömningar där jag gör konditions och livsstilstest. Där
man får fram då om man har höga stress- staplar och vi tittar på vad det är man kan prioritera
bort, om det är så att man alltid måste gå och besöka sin sjuka mamma eller pappa varje söndag
om det nu är en oerhörd stressfaktor. Är det verkligen nödvändigt? Försöka lära folk att planera
om tiden helt enkelt och också att lära sig att, ibland måste man få lära sig att saker och ting är
god enough, alltså att saker och ting är tillräckligt bra. Man kan inte alltid känna att man är 100
procentigt nöjd varken hemma eller..utan att det är helt ok at man har lite dammråttor i hörnen.
Kategori 5: förändring av vanor - Hälsopedagogen arbetar på ett pedagogiskt sätt med att hjälpa
individen att bryta destruktiva beteendemönster till att införa vanor som är hälsofrämjande och
stärkande.
(Respondent 5) Jag försöker, inte att lära folk men att hjälpa dom att ta fram rätt verktyg både
fysiskt och psykiskt, hur man ska hantera stress. Och det är allt ifrån till att man rör på sig, att man
lära sig att planera och prioritera tiden bättre .
(Respondent 3) Jag försöker ge dem då olika slags verktyg som dom kan ha nytta av då. Dels
tankens kraft, men också rent praktiskt. Alltså avslappningsövningar, berätta för som att det här
med att röra sig och att äta vettigt så att säga också är en, ett förebyggande mot stress. Att man
bygger upp en slags buffert. Man ger som själva redskap kan man säga, för att hantera sin
situation.
43
Kategori 6: Kunskapsförmedlande på organisationsnivå - På organisationsnivå arbetar
hälsopedagogerna främst genom att gå ut och informera exempelvis om stress och livsstilsvanor.
(Respondent 4) Mm Jag har då bland annat erbjudit vi här ifrån oss, ute på arbetsplatserna
skolor och förskolor så erbjuder vi seminarier, må bra dagar, typ studiedagar för personalen, om
dom vill. Vi har avspänningskurser, vi har coaching alltså enskild coaching för dom som vill.
(Respondent 3) Det är ju allt från att jobba strategiskt på kommun till exempel eller ett större företag
med hälsofrågor då ut mot personalen på arbetsplatserna.
(Respondent 1) Ja vi måste naturligtvis när det gäller utbrändhet också tänka på den kulturella
referensram som vi lever under. Dvs. hur kan vi skapa en kultur, hur kan vi skapa möten..
arbetsorganisationer som reducerar möjligheterna att bli utbränd, det måste vi göra.
(Maria) Kan man göra det som hälsopedagog?
(Respondent 1) Ja naturligtvis. Man kan titta över hur en organisation fungerar och man kan kolla
var finns den patogena strukturen i en organisation. Var sätts demokrati ur spelet? Finns det någon
form av mobbning? Finns det arbets..över..belastning? Och då kan man på något sätt försöka att
eliminera detta. Helt klart.
(Respondent 5) Ja alltså man kan ju göra jättemycket. Jag menar inte att man bara ska jobba med
personen va utan det finns ju, det är ju det här att det är faktorer som bidrar till att människor inte
orkar. Och det är klart att om man följer lagstiftningen, arbetsmiljölagen då skulle det inte behöva va
nån stress-sjukdom egentligen. Men från arbetssynpunkt då, så är arbetsgivare och chefer är ju, det
är jätteviktigt att dom är kunniga i det här med stress och utbrändhet, alltså jätteviktigt. För dom
måste ju kunna fånga upp, för att det är ju såhär när en människa väl har ramlat ner, då tar det ju så
mycket, mycket längre tid att hjälpa den personen än om dom står och vippar på kanten där. Så att
arbetsgivarna måste bli mycket duktigare på det här. Vi försöker ju komma ut, vi är ju en del ute på
arbetsplatser för coaching då. Just för att när det dyker upp ett problem, det spelar ingen roll om det
har med jobbet eller privatlivet att göra, då kan man ta det direkt. Och då kan man alltså hindra det
här. Så att om arbetsgivarna var mer på hugget och såg att de kan göra jättemycket genom att låta
sina arbetstagare att få den här möjligheten att, inte bara massage och gympa och gym och så, utan
att få den här möjligheten att få någon att prata med. Då tror jag att man skulle kunna få bukt med
dom här siffrorna. Så att man ska göra allt på arbetsplatsen, självklart alltså. Cheferna är ju så
viktiga, och så okunniga.
7.4. Hur arbetar de med människor som redan hamnat i en
utbrändhet? Samtliga respondenter menar att det är oerhört viktigt för den drabbade att få prata och att få en
förståelse för sin egen situation dvs. att få sätta ord på orsak och verkan. De menar även att det tar
lång tid för den drabbade att läka och att återhämta sig när det gått så långt som till en utbrändhet.
Därför arbetar de bl.a. med någon form av gruppverksamhet, där de drabbade kan få träffa andra i
samma situation och få en chans att få prata. De arbetar även med enskilda samtal.
(Respondent 1) Man ska kunna prata, prata, prata. Det är en oerhört..läkande och energigivande
process, att sätta ord bakom orsak och verkan, att försöka förstå vad som har lett till utbrändhet.
44
Att.. framförallt inte behöva känna att man måste snart gå till jobbet, tillbaka till ett jobb som kanske
har lett till stress och utbrändhet. Att man har en tid av frihet, där att man kan återrehabilitera det i
hjärnan, alltså det är hjärnan som det handlar om, det är nervnätet som har fått sig en turn.
Återbilda nervnätet.
(Respondent2) Och dom kommer hit frivilligt. Vi går ut till cheferna med inbjudan om vårt program.
Till exempel nu till våren, och så ska dom skicka ut det till sina sjuka medarbetare. Jag har förstått att
den här verksamheten är kanske det viktigaste jag håller på med. För många av dom här som har
varit långtidssjuka dom har ingen förankring i arbetslivet, dom hälsar inte på, på sitt jobb längre.
Många har inte sitt jobb kvar, det har bytts chefer, arbetskamrater och det känns inte naturligt att gå
och hälsa på något mer. Och här får dom också en träffpunkt där dom stöttar varann. Dom gånger
jag är borta eller vi har ställt in så har dom träffats själva ute på stan. Det är härligt, att dom fixar det
själva. Nu till exempel så ska jag ha semester här en vecka. Då låser min kollega upp så är dom här
själva. (ler)
(Maria) Ja
(Respondent 2) Ja Och det är väldigt härligt för dom stöttar, dom är otroligt stöttande på varandra.
Och det finns utrymme för både skratt och gråt. Dom driver med varandra, dom skojar med varandra
och dom tröstar varandra, dom är jättefina. För vi har ju ibland det är ju, det byts ju ut
(respondent 3) Alltså många människor som kommer när får dom här hemska, drastiska symtomen
då, så tror dom ju att dom håller på att bli knäppa i huvet. Och att få veta vad det är som faktiskt
sker, att det här är fullt naturlig reaktion i kroppen. Att det här tillståndet kan du ta dig ur. Du har inte
blivit dum i huvet och du har inte blivit hjärnskadad eller så. Det här är fullt naturliga reaktioner. Som
du kommer att bli frisk från så att säga. Och att bara få den kunskapen om vad det här handlar om är
otroligt viktigt i ett tidigt skede, jätteviktigt. Så därför är det så viktigt- stöd, kunskap och tid. Det är
såhära grunden som man behöver jobba med.
(respondent 3) Nej. Utan man måste återta många andra saker först i sitt liv innan man kan
återta arbetsförmågan. Framförallt om arbetsförmågan ska bli hållbar i längden. Så gäller det att ta
tillbaka alltså familjelivet, det egna livet. Och få just den här kunskapen, få verktyg för hur man ska
handskas med det här. Och tiden behöver man ju för att dom biologiska systemen ska hamna i balans
igen, och det är det som tar tid. Tröttheten hänger kvar länge, vissa av symtomen hänger kvar länge.
Andra metoder som används vid utbrändhet är kroppsliga aktiviteter, massage, floating samt att
försätta människor i en primärprocess eller mindfullness.
När det gäller Mindfullness så är det endast respondent 5 som arbetar med det. Och detta menar
hon är en evidence- baserad kunskap eller metod som handlar om medveten närvaro i nuet. Det är
en metod där man får öva sig på att vara här och nu, dvs. att man är medveten och är i nuet. Man
gör en sak i taget, när man pratar så pratar man, när man äter så äter man osv. Hon menar att
mindfullness har haft jättegoda effekter på utbrändhet och stress, återfall i depression och även
cancer, fibromyalgi och värk. Mindfullness handlar om att öva på en inställning till livet, men
metoden innehåller även meditationer och vissa kroppsrörelser som exempelvis yoga. Hon säger att
man i mindfullness övar på att uppleva det man gör med alla sina sinnen. Hon säger att det som
händer när man utövar mindfullness är det direkt motsatta som händer i kroppen vid stress.
45
(Maria) Men jobbar du praktiskt med det också?
(Respondent 5) Ja det är ju meditationer då. Och rörelser och sånt också finns ju med, yoga hör ju till
den traditionen. Och sen är det ju då övningar, vardagsövningar, du kan tänka en övning när du sitter
och äter frukost, att då ska du äta frukost med alla sinnen. Alla sinnen är närvarande utan något
dömande eller värdera. Att titta på maten, lukta på den, att se färger och allting och sen äta
långsamt och känna efter så att du verkligen är där va. Så att du kan öva på vardagssituationer, när
du diskar, när du är ute och går och tittar dig omkring och så.
(Maria) Ja det blir ju nästan som antistress. För när man stressar så kan de ju ofta vara, att när man
tänker på någonting så tänker man på något man måste göra.
(Respondent 5) Det är precis det, det är. Och tillståndet i hjärnan och kroppen är det direkt
motsatta. Mot stress, om man tittar på vad som händer i kroppen när du stressar, alla reaktioner så
är det, det direkt motsatta när du gör den här meditationen.
När det gäller hur respondenterna arbetar med dem som redan hamnat i en utbrändhet har jag delat
in detta i 3 kategorier.
Kategori 1: stödsamtal - Samtal där hälsopedagogen ger stöd, kunskap och strategier för att kunna
hantera stress.
(Respondent 1) Man ska kunna prata, prata, prata. Det är en oerhört..läkande och energigivande
process, att sätta ord bakom orsak och verkan, att försöka förstå vad som har lett till utbrändhet.
(Respondent 5) Sen så har jag ju samtal där vi går igenom olika bitar i tillvaron. För att se då
hur man fungerar. Och där jobbar jag efter en metod som heter psykosyntes. Men när man tittar
på dom här olika egenskaperna som är överhuvudtaget, alla aspekter av en person då som är
ansvarstagande och krav och måsten och sånt..Och försöker att komma fram till hur den
personen vill hantera det. Hur man vill att ansvarstagandet eller gränssättandet eller om vi ser på
krav och måsten, hur det ska se ut i deras liv. Det är ju enskilda samtal. Och då gör vi alltså
övningar. Sådana här visualiseringar, meditationer och sen ja..pratar omkring det här då så att
dom själva ska komma på hur dom vill gå vidare. Man är ju den man är, men man kanske inte
har, liksom har tillgång till alla aspekter utav sig själv. Och ibland så kan det ju va sidor som man
behöver tona ner för att låta andra komma upp. Men så att man utnyttjar hela sin repertoar och
inte är så begränsad då. För att jag har ju den tron att alla människor dom har resurser dom
behöver för att leva ett bra liv. Men man har kanske inte tillgång till dom.
Kategori 2: gruppverksamheter - Träffpunkter där människor i liknande situation kan träffas och
stötta varandra.
(Respondent 2) Kaféet är en gång i veckan. En träffpunkt som har funnits i, vänta nu ska vi
se… fjärde året nu. Och där är det jag som skapar aktiviteter, studiebesök, tar hit föreläsare eller
tar hand om vissa delar själv Ja Och det är väldigt härligt för dom stöttar, dom är otroligt
stöttande på varandra. Och det finns utrymme för både skratt och gråt. Dom driver med
varandra, dom skojar med varandra och dom tröstar varandra, dom är jättefina..
46
Kategori 3: läkande behandlingar - Behandlingar som är stressreducerande vilket kan innebära
exempelvis massage, floating eller mindfullness.
47
8. Kopplingar till litteraturen
Jag menar att respondenternas beskrivning av utbrändhet och vad som leder dit stämmer väl
överens med den litteratur och forskning som finns. Jag ska här nämna några exempel på det
respondenterna sagt i förhållande till den.
Respondent 1 beskriver utbrändheten som ett tillstånd där man inte längre tycker om att leva, arbeta
eller engagera sig, det finns ingen kraft kvar till detta. Istället blir man likgiltig. Maslach och Leiter
(2001) beskriver utbrändheten som en själslig urholkning av den mänskliga själen där den drabbade
blir kroniskt utmattad, cynisk och oengagerad i sitt arbete. Utmattningen tar sig i uttryck både fysiskt
och känslomässigt. Den drabbade orkar inte prestera eller umgås med andra människor och blir
oengagerad. Det som tidigare känts viktigt och meningsfullt upplevs som otillfredsställande och
meningslöst. Detta är en mycket likartad beskrivning av hur respondent 1 har beskrivit utbrändheten.
I enlighet med Perski (2002) som menar att det sker en förhöjning av stresshormonet kortisol i
kroppen som åstadkommer en förstörning av kopplingarna mellan nervcellerna i hippocampus
hjärnan vid långvarig stress och utbrändhet, så menar även respondent 1 att det sker en uttunning av
nervnätet eller nervceller vid en utbrändhet. Han beskriver det som en skelettmuskel som inte
arbetat, den blir tunn och tam och när den tränar så blir den tjock och stark. Precis på samma sätt är
det med hjärnan säger han.
Respondent 5 har däremot skilt sig något från de övriga respondenterna. Hon talar om en typ av
binjureutmattning då binjurarna har sprutat ut så mycket stresshormoner som kortisol och kroppen
har blivit dränerad på näringsämnen som hjärnan behöver för att kunna fungera som den ska. Hon
menar att människor som är utbrända är dränerade och har bränt ut sina förråd av livsviktiga
näringsämnen som hjärnan behöver. Och detta går inte att äta sig till för att bli bättre utan det är
annan hjälp man behöver, terapeutisk hjälp menar hon. Detta har inte någon av de övriga
respondenterna nämnt något om och inte heller litteraturen.
Ingen av de övriga respondenterna har nämnt mindfullness som en metod för att motverka stress
och utbrändhet. Enligt min uppfattning tycktes den här respondenten ha en stor kunskap när det
gäller utbrändhet och hur man ska behandla den.
”Mindfullness- meditation- nygammal metod för att lindra stress”, lyder titeln på en artikel från
läkartidningen, publicerad år 2006. Den är skriven av Marie Åsberg, professor i stressrehabilitering på
institutionen för klinisk vetenskap på Danderyds sjukhus, Kristina Whalberg, doktorand i biologi på
institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Camilla Sköld, legitimerad
sjukgymnast samt Åke Nygren, professor i stressrehabilitering på institutionen för klinisk vetenskap
på Danderyds sjukhus. I artikeln framgår att det finns ett flertal mer eller mindre väl designade
studier som visar att mindfulnessträning hos friska personer ger positiva psykologiska effekter
exempelvis i form av ett större lugn. En välkontrollerad studie från University of Arizona har visat på
gynnsamma effekter på ångest, depression och empati. En annan studie från Jefferson Medical
College i Philadelphia erbjöd mindfulnessträning som en kurs för medicinstuderande som själva valde
att delta i utbildningen. Som kontroller användes studenter som valt en kurs i komplementär och
alternativ medicin. Studenterna hade mer psykologiska problem än kontrollanterna men efter tio
48
veckors mindfulnessträning mådde de signifikant bättre än kontrollerna. Deras slutsats är att det
finns en hel del belägg för att mindfulnessträning har positiva hälsoeffekter, framförallt psykologiskt
men även på vissa kroppsliga funktioner.
De hälsopedagoger jag har intervjuat menar att de arbetar mot att främja hälsa och förebygga ohälsa
främst på grupp- och individnivå. Ett par exempel på deras sätt att arbeta är
hälsoprofilsbedömningar där man gör en hälsobedömning i form av exempelvis blodtryck,
konditionstest, matvanor osv. samt även en kartläggning av individens hela livssituation. De arbetar
med coachingsamtal där man uppmanar individen till en sundare livsstil i form av goda - kost och
motionsvanor samt även gör individen medveten om sina tankar och beteendemönster. De arbetar
även med stresshanteringskurser där individen får lära sig att hantera sin egen stress.
Liselott Ohlsson (2002) menar att hälsopedagogens roll är att vägleda människor mot en
hälsobefrämjande livsstil på individ, grupp eller organisationsnivå. Det är ett arbete där man har som
uppgift att vägleda, motivera och stimulera människor mot en sundare livsstil. Detta kan handla om
människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar, förhållningssätt och
handlingsmönster i relation till hälsa. Det är ett yrke som handlar om förebyggande av ohälsa och att
främja hälsa. Detta menar jag stämmer överens med hur mina intervjupersoner arbetar.
Jag skulle vilja säga att coachingsamtalen som hälsopedagogerna arbeta med är en typ eller form av
KBT dvs. kognitiv beteendeterapi då den handlar om hur vi tänker, vårt sätt att se på omvärlden och
på oss själva. Metoderna i KBT går just ut på att individen får lära sig nya olika tankestrategier
gentemot sig själv och omvärlden. Och detta är just vad de här coachingsamtalen handlar om.
Det som jag har fått fram genom min undersökning anser jag kan återknytas till Aron Antonovskys
begrepp KASAM dvs. känsla av sammanhang.
Begripligheten kan ses som en känsla av sammanhang där man har överblick över sin livssituation
och kan se sig själv ur ett större perspektiv. Den innefattar insikter om sina egna tankemönster och
sätt att agera. Att förstå sig själv och varför saker och ting ser ut som de gör och hur saker och ting
hänger ihop. Hälsopedagogen kan ge individen begriplighet genom sitt sätt att medvetandegöra
individen om dessa företeelser.
(Respondent 2) Ja jag kan berätta hur ett samtal går till. Först gör man kartläggning
tillsammans, vi säger första tillfället med en coachare, så gör man en kartläggning varför den vill
ha coaching, varför man är där. Ja ungefär vad är syftet med det här samtalet. Sen så tittar man
på nuläget, hur ser situationen ut för den här personen? Och sen så börjar man titta på, vilka
alternativ finns det mot det. För när dom kommer så är det ju någonting dom vill ha löst eller vill
lösa. Och så tittar man på..ja..vilka alternativ finns det? Det kan ju vara, vi säger någon som
vantrivs som förskolelärare på en..Och vacklar, hon vet inte om det är jobbet hon är trött på eller
platsen eller arbetsplatserna eller..är jag i en livskris? Och det..ja..det ska vi då komma fram till
genom dom är samtalen.
(Respondent 3) Jag försöker prata med människor så fort jag kommer åt. Och nu eftersom
jag jobbar mycket med hälsoprofilbedömningen då som är ett verktyg där man sitter i ett samtal
då. Och pratar kring livsstilsfrågor kan man säga med folk som inte är sjuka, som är i arbetslivet
då.
49
(Respondent 3) Ja jag försöker, Då går man ju igenom mycket, alltså det är ju frågeformulär
då som man utgår ifrån. Och där är det ju livsstilsfrågor, alltifrån hur dom har det på fritiden och
att vårda sin kropp, alkoholvanor, kost, motion, allt sånt där pratar man omkring. Och där
kommer det ofta fram, när folk sitter i lugn och ro och helt plötsligt ska prata om sig själv i en och
en halv timme då kommer sånt här fram. Och då kommer man oftast in, när man börjar titta på
såna här frågor som handlar om symtom, om stress, om ensamhet och såna saker då kommer det
här fram. Och dom liksom, ja berättar hur dom har det i sitt liv. Och hur dom får ihop, eller hur
svårt som har att få ihop sitt livspussel, dom här kraven och hur det ska va och hur dom mår, hur
dom tänker omkring sin egen situation. Och då försöker jag ge dom redskap för att använda
tanken som en kraft.
(Respondent 4) Just nu, just idag så jobbar jag mycket med det och jag jobbar mycket med
hälsoprofilsbedömningar där jag gör konditions och livsstilstest. Där man får fram då om man har
höga stress- staplar och vi tittar på vad det är man kan prioritera bort, om det är så att man alltid
måste gå och besöka sin sjuka mamma eller pappa varje söndag om det nu är en oerhörd
stressfaktor. Är det verkligen nödvändigt? Försöka lära folk att planera om tiden helt enkelt och också
att lära sig att, ibland måste man få lära sig att saker och ting är god enough, alltså att saker och ting
är tillräckligt bra. Man kan inte alltid känna att man är 100 procentigt nöjd varken hemma eller..utan
att det är helt ok at man har lite dammråttor i hörnen.
(Respondent 5) Förebyggande menar du eller, arbetar med dom överhuvudtaget? Låt säga
att det kommer någon då som inte är utbränd då. Ja då jobbar ju jag..väldigt mycket med den
mentala biten. Det är ju den jag jobbar med, och alltså få in återhämtning, i tillvaron alltså. För
dom flesta som jag möter är aktivitetsmissbrukare. Dom har ingen återhämtning under dagen
överhuvudtaget. Det är aktivitet alltid. Ingen sån här koncentrationsbit där dom återhämtar sig,
meditation eller stillhet, bara vara utan fullt ös. Och sen så tror dom att dom ska sova gott vilket
dom inte gör, utan störd sömn. Så att det är, se till att få in det här med koncentration. Alltså
bara vara. Jag jobbar med mindfullness och meditation då och såna bitar. Och sen går in på det
här med tankemönster, beteendemönster och försöker att hitta det, alltså så dom själva hittar
det då.
(Respondent 5) Ja alltså jag går ju igenom det här, hela livssituationen då om man säger som
grund, och ser hur det se ut. Har man med dom här olika ingredienserna som man behöver ha
med? För att det är ju viktigt att man äter bra och motionerar, även om att hålla på med stenhårt
aerobic och springa jätte mycket inte är bra om man är stressad för det vrider ju upp stressen då,
utan man ska ägna sig åt andra, men att man ska röra på sig naturligtvis. Att man får in dom
bitarna och alla dom här faktorerna som gör att man mår bra då. Och ser hur det ser ut idag och
vad man skulle kunna ändra på. Det är ju en bit, och vad man vill ändra på, vad man har
möjlighet att ändra på.
Hanterbarheten har visat sig vara en viktig faktor för en människas hälsa, och handlar om att ha
kontroll över sig själv och sin livssituation. Att ha resurser för att hantera de situationer man ställs
inför. Avsaknad av kontroll ökar risken för att uppleva stress. Hälsopedagogen arbetar för att ge
individen verktyg för att återta kontrollen över sitt liv. Empowerment menar jag är ett exempel på att
återta hanterbarheten eller kontrollen hos en människa.
50
(Respondent 3) Ja, det kan man säga. mm. Jag försöker att möta dom där dom befinner sig
och försöka möta deras tanker med den kunskapen jag har då. Och försöker ge dom då olika
slags verktyg som dom kan ha nytta av då. Dels tankens kraft, men också rent praktiskt. Alltså
avslappningsövningar, berätta för som att det här med att röra sig och att äta vettigt så att säga
också är en, ett förebyggande mot stress. Att man bygger upp en slags buffert.
(Respondent 4) Jag jobbar mycket med kurser och föreläsningar. Där jag försöker, inte att lära folk
men att hjälpa dom att ta fram rätt verktyg både fysiskt och psykiskt, hur man ska hantera stress.
Och det är allt ifrån till att man rör på sig, att man lära sig att planera och prioritera tiden bättre. För
tiden är någonting som vi alla har brist på, och ibland måste man lära sig att sortera ut vad som är
viktigast att göra.
(Respondent 5) Plocka bort från den ena biten och sätta in i den andra, för man har ju inte
mer tid än den man har var. Och så det är ju en bit och sen så jobbar jag ju då med närvaro, att
lära sig att vara här och nu. För det är här ältandet vad som har hänt och oroandet som är väldigt
stressdrivande och tar energi. Så det jobbar jag ju också med då. Parallellt, och sen så har jag ju
samtal där vi går igenom olika bitar i tillvaron. För att se då hur man fungerar. Och där jobbar jag
efter en metod som heter psykosyntes. Men när man tittar på dom här olika egenskaperna som
är överhuvudtaget, alla aspekter av en person då som är ansvarstagande och krav och måsten
och sånt..Och försöker att komma fram till hur den personen vill hantera det. Hur man vill att
ansvarstagandet eller gränssättandet eller om vi ser på krav och måsten, hur det ska se ut i deras
liv.
(Maria) mm. Så du sitter i samtal med dom kan man säga?
(Respondent 5) Ja det är det. Det är ju enskilda samtal. Och då gör vi alltså övningar. Sådana
här visualiseringar, meditationer och sen ja..pratar omkring det här då så att dom själva ska
komma på hur dom vill gå vidare. Man är ju den man är, men man kanske inte har, liksom har
tillgång till alla aspekter utav sig själv. Och ibland så kan det ju va sidor som man behöver tona
ner för att låta andra komma upp. Men så att man utnyttjar hela sin repertoar och inte är så
begränsad då. För att jag har ju den tron att alla människor dom har resurser dom behöver för att
leva ett bra liv. Men man har kanske inte tillgång till dom.
(Respondent 5) Och det finns sånt som ligger i vägen, finns hinder. Man tittar mycket på, hur
ser det ut nu? Vad längtar man efter? Vad är det som hindrar det och vad behöver jag för att
kunna nå det mål som jag har?
(Maria) Kan man säga att man nästan lägger upp en kartläggning av livet?
(Respondent 5) Ja det kan man säga. Och man hjälper människor att rita om kartbilden.
En annan viktig faktor för människors hälsa är meningsfullheten. Det handlar om att se händelser och
erfarenheter som meningsfulla, värda investering och engagemang. Att livet känns meningsfullt. När
det gäller arbetslivet skulle man kunna säga att det arbete människor utför bör kännas meningsfullt
51
och att det har en betydelse. Maslach och Leither (2001) menar att en av riskfaktorerna för att
drabbas av utbrändhet på arbetsplatsen är motstridiga värderingar, orättvisa i systemet och
konflikter mellan individens och företagets värderingar. Jag skulle vilja säga att en människas
värderingar ger en form av menig och därför kan värderingarna kopplas till meningsfullheten.
Företeelser som går emot en människas värderingar ger brist på mening. Detta skulle kunna ge en
förklaring till varför motstridiga värderingar har en så negativ effekt på människans hälsa. Det tar
bort känslan av att det arbete hon/ han utför upplevs som meningsfullt. Meningsfullheten har även
en betydelse i privatlivet. Det hälsopedagogen kan göra för att bidra till och återta meningsfullheten
för individen, är exempelvis genom de coachande samtalen. Att se över hur väl livssituationen
stämmer överens med individens mål, och att försöka ge redskap och stöd för individen att få dessa
två att matcha med varandra. Hälsopedagogen kan hjälpa personen att komma till insikt om vad som
känns viktigt och meningsfullt hos denne. Även att hjälpa individen till ett hälsosammare liv i form av
exempelvis hälsosamma kost och motionsvanor kan skänka en ny mening för individen tror jag.
(Respondent 3) Litegrann, men Jag har ett stor uppdrag på statistiska centralbyrån i Örebro
då som jag har jobbat mest med. Just det här hälsoprofilbedömningen, så att jag har ju gjort
alltså flera hundra. Så att jag har suttit i väldigt mycket samtal med folk. Och det jag försöker
göra dom uppmärksamma på det är just det här att, att dra ner på kraven och att försöka
anpassa…den målbild dom har, hur dom vill leva sina liv till hur det faktiskt ser ut i deras liv.
Försöka få den här målbilden och det verkliga livet att närma sig varandra.
(Respondent 3) För många har liksom en bild hur dom ska leva och hur det ska vara och så
vidare, som alltså inte stämmer överens med verkligheten. Och…just få ihop det här livspusslet,
försöka stötta dom på olika sätt, att, att liksom..använda tanken som en kraft. För det är inte
bara hur man har det, utan det är också väldigt mycket om hur man tar saker och ting, och hur
man tänker kring sin egen situation.
(Respondent 5) Ja. Och verktyg för att hitta det här. Om man säger att man pratar om krav
och måsten va, Då får dom ju identifiera vilka krav dom har på sig och varifrån dom kommer. Och
då ser man, för dom flesta då så kommer ju kraven från dom själva. Oftast är det så, och då får
man se på vilka krav och vad står dom för dom här kraven och var kommer dom ifrån. För oftast
så har man ju packat ner dom sen man var liten, och så bär man med sig alla dom här. Men att
på något sätt se, vad står dom för? och att, nej men det här måste jag ju inte, det här och så, och
att kunna släppa dom här. Är det här någonting som jag måste?, är det här någonting som jag
kan byta ut till det här vill jag göra? Alltså byta ut måste mot vill och sådana saker.
(Respondent 5) Mindfullness är ju bara här och nu. Och det är en metod för att man ska öva
sig för att vara det. För egentligen kommer det här från sen- buddismen. Och då är det inte en
metod, det är en livshållning. Att man är i nuet, man är medveten, man äter rätt, man gör en sak
i taget, när man pratar, pratar man och så då. Så att det, och det har haft jättegoda effekter på
utbrändhet och stress, återfall i depression, cancer, fibromyalgi, ständig värk..jättemycket. Och
man får väldigt goda resultat även på det här med harmoni och livsglädje och så.
52
Empowerment grundat sig på alla människors lika värde och på att det är kapabla att styra sina egna
liv. Detta förhållningssätt tycker jag att dessa hälsopedagoger har i sitt sätt att jobba. De menar att
det är individen själv som har svaret på sina frågor och att det är de själva som har makten att styra
sina liv. Det hälsopedagogiska arbetssätt som dessa hälsopedagoger har handlar om att stärka upp
individen på alla nivåer och denna stärkande process innefattar alla aspekter dvs. den fysiska,
psykiska, känslomässiga och mentala biten. Hälsopedagogerna själva har inte använt sig av begreppet
empowerment, men jag tycker att deras arbetssätt sker i enlighet med denna modell.
Det verkar som att de som haft egen erfarenhet av utbrändhet har haft denna typ av självkänsla och
inte prioriterat sig själva. De har presterat och presterat för att få bekräftelse från andra, men inte
upplevt att de fått något tillbaka. Detta har bidragit till att de blivit utbrända. Denna erfarenhet har
lärt dem något om fenomenet utbrändhet och om sig själva. Deta har lett till en ny typ av självinsikt.
Och att hantera stress och hur man kan hjälpa andra i samma situation. En typ av självterapi skulle
man kunna kalla det.
Med essensen menas enligt Husslers teori vissa nödvändiga egenskaper som måste finnas för att ett
fenomen ska vara just detta fenomen och inte något annat. Vi kan variera olika kännetecken av ett
fenomen till en viss grad men sedan upphör möjligheterna att variera. Det finns vissa
standardkriterier som måste gälla för att fenomenet ska vara det just detta feneomenet och inte
något annat. Dessa standardkriterier är enligt Hussler fenomenets väsen, eller som han också
benämner det, edios. Vilket altså är dessa gemensamma kännetecknet som gäller för just detta
fenomenet.
Essensen av respondenternas uppfattning av utbrändhet, dvs. när man har skalat av alla tänkbara
varianter av vad som utbrändheten kan vara, men som inte nödvändigtvis är ett gemensamt
kännetecken, så har jag kommit fram till att den gemensamma nämnaren dvs essensen som
framträder för dessa hälsopedagoger när det gäller utbrändhet är: att utbrändheten är en mental
och fysikt utmattning där individen fått slut på sina resurser både fysiskt och psykiskt. Jag skulle
också med andra ord vilja kalla utbrändheten för en överbelastning av nervsystemet.
När det gäller hur hälsopedagogerna erfarar riskfaktorerna har jag funnit ut att det framförallt är
personligheten som ligger till grund och ökar risken för att att drabbas av utbrändhet. Detta innebär
en låg självkänsla vilket gör att individen svårt att sätta gränser och att säga nej. Det är också
individer med kontrollbehov samt prestationskrav, dvs. En prestationsbaserad självkänsla. Dessa
typer av personlighetdrag kännetecknas av Typ A- personligheten. Denna typ av självkänsla har lett
till att individen inte klarat att säga nej och att prioritera. De klarar alltså inte av att fokusera sig vilket
leder till stress och obalans i tillvaron. En huvudessens när det gäller hur hälsopedagogerna erfarar
riskfaktorerna för att drabbas av utbrändhet är alltså brist på fokus och oförmåga till prioriteringar.
Essensen när det gäller förebyggande åtgärder mot utbrändhet är att hälsopedagogerna ger
individen information och kunskap och en kartläggning av individens livssituation. Detta ger
personen självinsikt och fungerar som en utgångspunkt för att återta struktur, fokus och prioritering i
deras liv. Essensen här är kan man alltså säga är kunskap och självinsikt.
De vägleder också individen till att förändra sitt tanke- och beteendemönster och införa sundare och
rationella tankar och levnadsvanor. Hälsopedagogerna stärker alltså upp individen och ger dem
empowerment vilket man kan säga är en essens när det gäller detta.
53
Essensen när det gäller behandling av utbrändhet är stöd, läkning och avslappning.
Detta är de gemensamma nämnare jag funnit från intervjupersonernas svar. Men de övriga
varianterna av uppfattningar när det gäller utbrändheten är egentligen olika varianter av samma
essens. På så sätt att dessa olika kännetecknen av utbrändheten, är ett resultat av den fysiska och
psykiska utmattningen som är en huvudessens i hälsopedagogernas sätt att beskriva utbrändheten.
För att komma fram till essensen måste man alltså bortse från tillfälliga egenskaper som föremålet i
fråga kan vara, utan komma fram till föremålets nödvändiga egenskaper för att vara just detta. Till
eksempel skulle jag kunna skapa en kategori där jag plockar ut ett enstaka citat från en
intervjuperson som säger att utbrändheten kan ta sig i uttryck som cellskräck. Detta skulle emellertid
då inte vara en huvudessens i respondenternas erfarande av utbrändhet då detta endast gäller ett
uttalande från en enskild hälsopedagog. Och är dessutom endast ett av flera eksempel på hur
utbrändheten kan ta sig i uttryck. Istället handlar det om att rikta in sig på det egenskaper som
föremålet måste ha för att vara en essens, eller som Husserl också benämner det, eidos, dvs. kärnan.
Då skulle jag vilja säga att det som är eidos i hälsopedagogernas erfarande av utbrändhet är en
överbelastning av nervsystemet. Detta kan ta sig i uttryck på flera olika vis, vilket jag gett eksempel
på i mina kategorier och i de citat jag hänvisat till, men de är olika varianter av denna essensen.
54
9. Diskussion och slutsats
Mitt syfte med den här undersökningen var att ta reda på hur hälsopedagoger ser på utbrändhet, hur
de arbetar med detta och även anledningen som ligger bakom. Jag tycker att jag har hittat ett par bra
och meningsfulla verktyg för hur man kan arbeta för att förebygga och behandla. Jag tror och hoppas
att min undersökning kan ge en ökad förståelse för vad utbrändhet handlar om och hur man på bästa
sätt kan handskas med människor som drabbats. En av intervjupersonerna gav mig tre nyckelord som
jag tror är bra när det gäller detta och det är stöd, kunskap och tid. Framförallt behöver dessa
människor tas på allvar. Vägen tillbaka är lång och därför krävs både tid och tålamod. Kunskap
behövs också för att ge dessa människor en chans att förstå sig själva, sin situation och att sätta ord
på orsak och verkan.
Det finns mycket man kan göra i förebyggande syfte. Det handlar om att stärka upp människor på alla
plan dvs. att se ur ett helhetsperspektiv och att arbeta utifrån det. Att ta hänsyn till både de fysiska,
psykiska, mentala och emotionella aspekterna av en människa. Riskfaktorerna för att hamna i en
utbrändhet är en kombination av yttre och inre faktorer. Det som leder dit är stress. Därför ska man
arbeta både ut miljösynpunkt och med individen för att motverka stress.
Tre av de hälsopedagoger jag intervjuade har berättat att de själva varit utbrända. Vad jag märkte
med dessa två intervjuer var att jag fick en mycket rik beskrivning av vad stress utbrändhet handlar
om. Jag kunde tycka mig se en mycket stark insikt hos dessa två människor, som jag tyckte skilde sig
från de andra intervjuerna. Därför skulle jag vilja säga av den här undersökningen att döma, att
människor som själva har varit utbrända har en mycket god förutsättning för att jobba med
människor som är på väg att hamna i, eller har drabbats av utbrändhet.
Trots att definitionen inte finns som ett medicinskt begrepp så har alla intervjupersoner definierat
begreppet likvärdigt, nämligen som ett tillstånd där individen fått slut på sina resurser som följd av
stress som pågått under en lång tid utan tid för återhämtning. De menar att det är ett tillstånd som
är värt att ta på allvar och att de människor som drabbats är värda allt det stöd som de kan få. Trots
att definitionen inte finns dokumenterad så är tillståndet verkligt för den som är drabbad och för de
människor som kommer i kontakt med dem. Att neka dessa människor sjukskrivning eller stöd vore
ett slöseri med mänskliga resurser på lång sikt, både i arbetslivet men även för de människor som
står den drabbade nära som vänner och familj menar jag.
Hur man ser på utbrändhet och vad som leder dit bör styra hur man arbetar med detta i både
förebyggande och behandlande syfte. Respondenterna liksom litteraturen menar att det som leder
till utbrändhet är en interaktion mellan yttre och inre faktorer. Främst har det dock betonat
personligheten, självkänslan och de höga kraven på sig själv som den främsta riskfaktorn när det
gäller utbrändhet. Detta menar jag är också en logisk förklaring på varför de arbetar som de gör.
Hälsoprofilbedömningarna, coachingsamtalen och även gruppverksamheterna är främst
individbaserade och går ut på att hjälpa individen att hantera sin egen stress och sänka på sina
prestationskrav.
Masclach och Leiter (2001) talar främst om riskfaktorn för utbrändhet som relaterad till
omständigheterna och situationen i arbetslivet. De poängterar främst de yttre faktorerna.
55
Costenius och Lindqvist (2006) talar om att man som hälsovägledare eller hälsopedagog kan arbeta
med stress på en politiskt- ekonomiskt- kulturell nivå samt organisations- grupp och individnivå, och
bör arbeta med åtgärder mot stress på alla nivåer.
Min uppfattning precis som intervjupersonerna och litteraturen, är att vad som leder till utbrändhet
är en interaktion mellan individuella och yttre omständigheter, då jag anser att individ och samhälle
alltid är en interaktion och individen påverkas av samhället och tvärtom. Bl.a. Perski (2002) menar att
den prestationsbaserade självkänslan är något som grundas redan i barndomen. Jag tror även att vi i
vuxen ålder påverkas av de ideal som finns i vårt samhälle. Precis som Krauklis och Schenström
(2001) talar om så präglas vårt samhälle idag av föränderlighet, och det ställs höga krav på flexibilitet,
ständig kompetensutveckling osv. Detta tror jag till viss del skapar de ideal och höga krav som
människor ställer på sig själva. Har man dock grundat en grundkärlek eller grundsjälvkänsla under
barndomen kan det vara lättare att stå emot dessa tryck som vårt samhälle kan skapa.
Följande liknelse kommer ursprungligen från en föreläsning om preventivt folkhälsoarbete i samband
med en praktik på landstinget i Värmland då jag gick folkhälsovetenskap. En förklaring till varför jag
anser det viktigt att arbeta förebyggande mot stress och stressrelaterade sjukdomar som
komplement till att enbart ta hand om och arbeta med de enskilda individerna, så skulle man kunna
tänka sig ett badkar där det rinner vatten från kranen. Istället för att torka upp det rinnande vattnet
från golvet medan vattnet fortfarande rinner, så vore det mer effektivt att täppa till kranen.
Synen på kunskap hur saker och ting hänger ihop som exempelvis materialismen och biologi utgör en
viktig del av vetenskapen, exempelvis för att skapa mediciner osv. Men vi behöver även en annan
kunskap som tar reda på bakomliggande orsaker och en kunskap som kan skänka mening. Jag menar
att om vi bara ser till materialismen är det mycket lätt att säga att endast biologi och gener är orsaker
till varför saker och ting ser ut som de gör. Denna syn tror jag är en bidragande orsak till varför
exempelvis maktstrukturer kan fortgå. Om vi går utöver denna syn och försöker hitta samband,
strukturer och bakomliggande orsaker och det som kan skänka mening, kan vi utveckla och förändra
strukturer. Jag ser detta som ett annat uttryck för hopp och en tro på att saker och ting går att
förändra. Jag menar att detta får vi aldrig sluta med, eftersom detta hopp driver vår utveckling och
vårt samhälle framåt.
Den prestationsbaserade självkänslan har visat sig vara en betydande orsak till det som leder till
utbrändhet. Intressant vore om man tog reda på var denna typ av självkänsla kommer ifrån och
varför den tycks fått ett sådant fotfäste i vårt nuvarande samhälle. Då utbrändhet kommit att bli en
så stor samhällssjukdom som den är idag, så kan jag liksom den forskning som finns se ett tydligt
samband med hur vårt nuvarande samhälle ser ut. Utbrändhet har även visat sig vara knutet till kön.
För att göra en koppling till genusaspekten så är det flest kvinnor som drabbas. Har detta till viss del
att göra med empowerment? Hur stor grad av empowerment har kvinnor i förhållande till män? Har
kvinnors livssituation något att göra med hur de mår och varför de lättare tycks drabbas av
stressrelaterade sjukdomar? Har även kvinnor i större utsträckning en prestationsbaserad
självkänsla? Jag menar att detta har att göra med hur vårt kvinnoideal ser ut, och att det finns andra
förväntningar på kvinnor än män i vårt samhälle. Jag menar också att det ställs större krav på kvinnor
där de förväntas vara framgångsrika både som mammor och i karriären, samt även se bra ut och vara
till lags. Om kvinnor kunde påverka sin situation i större grad än i nuläget så tror jag att vi kunde
sänka stressen för kvinnor. Om de även fanns andra ideal och förväntningar på kvinnor så funnes
56
större förutsättningar för kvinnors hälsa. Kan samhället tjäna på att genusordningen ändras? Mitt
svar, ja. Jag tror inte på att en hälsosam och stark relation människor eller grupper emellan kan vila
på ett beroende- eller maktförhållande vilket genusforskningen hävdar att samhället är uppbyggt på
när det gäller kön. Jag tror att en god relation uppstår mellan två starka och självständiga parter,
d.v.s. i andra termer en ”vinna, vinna” situation. Förbättras kvinnors villkor tror jag med andra ord
även att graden av stressrelaterade sjukdomar skulle sänkas. Min slutsats är också att
hälsopedagogerna därför fyller en viktigt funktion och är betydelsefulla för de personer som drabbats
av utbrändhet.
57
10. Källförteckning
Almén Niclas (2007) Stress och utmattningsproblem- kognitiva och beteendeterapeutiska metod
Antonovsky Aaron (1987) Hälsans mysterium Stockholm: Natur och kultur
Bengtsson, Jan Med livsvärlden som grund (1999) Studentlitteratur
Bjurwill Christer Fenomenologi (1996) Studentlitteratur
Cohen Louis, Manion Lawrence, Morrison Keith (2001) Research Methods in Education Routledge
falmer
Dalen Monica (2004) Intervju som forskningsmetode Universitetsförlaget
Ekstam Kjell, Löfqvist Arne (2001) Utbränning och mental utmattning. Malmö Liber Ekonomi
Granberg Otto, Ohlsson Jon (2002) Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund:
studentlitteratur
Kostenius Caterine, Lindqvist Anna- Karin (2006) Hälsovägledning- från tanke till ord och handling.
Studentlitteratur AB
Krauklis Martin, Schenström Ola (2002) Utbrändhet- den nya folksjukdomen. Larssons förlag
Kvale Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur
Maslach Kristina, Leiter (2001) Sanningen om utbrändhet. Stockholm NoK
O `Connor Joseph, Mc Dermott Ian (1997) System Thinkin. Thorsons publishers
Ohlsson Liselotte (2002) hälsopedagogik. Stockholm: Liber AB
Perski Alexander (2002) Ur balans- om stress utbrändhet och vägar tillbaka till ett balanserat liv.
Stockholm Bonnier fakta
Rydqvist Lars- Göran, Winroth Jan (2004) Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion. SISU
idrottsböcker: Malmö
Starrin Bengt, Svensson Per- Gunnar (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur
Internetkällor
Socialstyrelsen (2007) Hämtad 2007-01, från www.socialstyrelsen.se
Statens folkhälsoinstitut (2007) Hämtad 2007-01, från www.fhi.se
Kommunal vuxenutbildning Gotland http://www.filosofi.gotland.se/husserl.htm
58