maria gick internutbildning på bruket: kunskaperna stannar ... · teori och praktik maria gick...

Nr 1 2013 | Nyheter från Sirius finns också på www.industrisirius.se

SKOGSINDUSTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN


Tema:Kompetens

& Utbildning

Kunskaperna stannar kvar när vi varvar teori och praktik

Maria gick internutbildning på bruket:

Industri



LEDARE:

Fokus på lagets kompetensMassa- och pappersindustrin är utsatt för ett kraftigt omvandlingstryck. Den internatio-nella konkurrensen är knivskarp. Många av våra konkurrenter driver effektiva anläggningar med välutbildad personal. I vissa delar av världen finns det god tillgång till billig vedråvara. Produktionen ligger nära marknader med växande köpkraft.

Hur ska den nordiska skogsindustrin klara konkurrensen? Hur ska vi utveckla våra fabriker på hemmaplan så att de står väl rustade att möta framtiden? Den finns naturligtvis inget enkelt svar på dessa frågor, men jag vill lyfta fram tre nyckelområden:

- Produktiviteten måste fortsätta att öka inom skogsindustrin. Färre ska göra mer. Vi måste jobba smartare och organisera oss mera gränsöver-skridande. Ständiga förbättringar i små steg utvecklar våra processer.

- Kundernas behov är i fokus. Vår hemmamarknad är och förblir Europa. Vi måste leva nära våra kunder och vara lyhörda för hur deras behov utvecklas.

- Innovationer kan lägga grunden för nya sätt att producera eller kanske helt nya produkter. Här läggs grunden för de stora strategiska kliven som gör att svensk skogsindustri kan återta försprånget.

Medarbetarnas samlade kompetens är helt avgörande för dessa tre områden. Varje medarbetare måste ha en bra grundkompetens och en stark vilja att vilja lära sig mer. Företaget måste skapa de rätta förutsättningarna för en lärande organisation där lagets prestation är avgörande för konkurrenskraften.

Inom produktionen kommer utvecklingen att gå mot bredare befattningar, men där enskilda operatörer har specialistansvar för vissa processavsnitt. Allt mer av det förebyggande underhållet görs av operatörerna. Underhållsteknikerna har kompetens att jobba ännu djupare i tekniskt komplexa frågor. Båda grupperna blir ”viga specialister” som jobbar mera gränsöverskridande.Det blir ett fokus på lagets kompetens där individuell kompetens matchas mot övriga lagkamraters till bästa möjliga helhet avseende mångkunnighet / djupkunnighet. Laget är inte tydligt avgränsat. Det finns ett stort mått av flexibilitet i organisationen som möjliggör tillfälliga konstellationer.

På Sirius kompetensforum lyftes den svenska samarbetsmodellen fram som en av våra främsta tillgångar. Vår kultur präglas av stark tillit och ett prestigelöst ledarskap. Detta kan bli en av våra främsta resurser när vi möter framtiden. Trimma laget och vi får bättre förutsättningar att vinna matchen!

Mårten EricssonIndustriarbetsgivarna Ordförande Sirius

Sirius kompetensforum . . . . . . . . . . . . 3Trendspaning om viktiga framtidsfrå-

gor för svensk skogsindustri

Framtidsmodeller . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Ingela Ekebro, fabrikschef SCA Östrand

funderar över framtidens operatörsroll.

Hotet från utlandet . . . . . . . . . . . . . . . 5Tekniken, motivationen och kunnandet

finns hos våra konkurrenter. Men var

ligger då vår inhemska konkurrens-

kraft?

Utbildning på Stora Enso . . . . . . . . 6-7Anders Björklund är reparatör på Stora

Enso Fors där

man genomfört

en utbildnings-

satsning med

fokus på torkpar-

tiet.

Utbildning på Fiskeby . . . . . . . . . . . 8-9Produktionschef Camilla Mattsson och

operatör Maria

Gigby har

båda deltagit i

utbildningen

på Fiskeby.

Utbildning på BillerudKorsnäs . .10-11Inom BillerudKorsnäs har man utbildat

trainee i två om-

gångar. Marcus

Ingvarsson och

Anna Jensen

tillhör den

första

gruppen.

Sirius Arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . 12Sjukstatistiken fortsätter att gå sakta

uppåt.

2

Vilka krav kommer vi att ställa på framtidens operatörer? Och vilka förväntningar har morgondagens operatörer på skogsindustrin?Frågorna ställdes på Sirius Kompetensforum där yrkesrollen och framtidens skogsindustri ställdes i fokus.– Vi kommer att se mer ingenjörslika operatörer som både kan köra maskiner och utveckla processer, säger Elias Holmgren, kompetensutvecklare på Holmen Hallsta Pappersbruk.

Elias, med en bakgrund som hylskapare,

truckförare och processoperatör på rull-

maskin, ser ett samspel mellan driften

och underhåll:

– Behovet av felsökning inom regler-

tekniska områden för operatören kom-

mer att öka i framtiden. Och, tillägger

han, vi ska ha möjlighet att kompetens-

utveckla oss löpande i vardagen, under

ordinarie tid.

Diskussionen var en del av den heldag

som mötte deltagarna under Sirius Kom-

petensforum i mitten av mars. Framtids-

spaningar varvades med gruppdiskussio-

ner och en avslutande sammanfattande

trendspaning. Mikael Romu, med bak-

grund som HR-direktör inom APRIL

Group och erfarenheter av pappersbruk

över större delen av världen, pekar på en

fabrik i Kanada där alla operatörer har

elbehörighet och konkurrerande bruk

i Indonesien där alla operatörerna har

högskoleutbildning.

– Så ser omvärlden ut idag, säger han.

Lasse Wåhlstedt, förbundsombuds-

man på Pappers, betonar teamets bety-

delse och vikten av att teamen innehåller

olika kompetenser – både mångkunniga

och de med djupa kunskaper.

– Men problemen kommer när vi yt-

terligare slimmar organisationerna,

fortsätter Lasse Wåhlstedt och frågar sig:

– Hur löser vi den bredden då?

Ingela Ekebro, fabrikschef, SCA Öst-

rand, poängterar att branschen måste

utveckla lärande processer och att vi

redan idag har bra folk som är problem-

lösare som jobbar med ständiga föränd-

ringar i team. Men hotet är att vi förblir

som vi varit. (Läs mer på nästa uppslag).

Diskussionen pågick runt kaffeborden - här bland andra personalledare Kjetil Eriksen, Holmen Hallsta, Pappers förbundsordförande Jan-Henrik Sandberg, HR-chef Sara Ågärd, Södra Cell Värö, HR-chef Åke Pettersson, Fiskeby Board, fabrikschef Ingela Ekebro, SCA Östrand och Jörgen Rydberg, AHSKO, Södra Cell Mönsterås.

Hög tid för framtidsfrågor– krav och förhoppningar på morgondagens skogsindustri

Elias Holmgren ingick i panelen som samman-fattade Kompetensforum.

Linda Karlsson, Sveriges Ingenjörer och Arctic Paper Grycksbo. Tv Susanne Öhman, TPG.

Linda Saegebrecht, HR-specialist från Södra Cell, Mörrum.

Ett drygt 75-tal personer diskuterade skogsindustrins framtid.

3



En mindre peronalstyrka och högre produktion. Så ser verkligheten ut på många svenska massa- och pappersbruk. – Vi jagar kostnader och ökar effektiviteten, säger Ingela Ekebro, fabrikschef, SCA Östrand, som spa-nade efter framtidens skogsindustri under Sirius Kompetensforum.

– Vilken framtid talar vi om, undrade

hon. Finns vi ens kvar om fem år, alla

vi här i lokalen, sa hon och tittade

ut över anställda från arton svenska

bruk som samlats för att diskutera

den egna framtiden.

– Vi har en tuff tillvaro där vi inte

bara ser ett hack i tillväxtkurvan, ty-

värr. I Finland försvann 40 procent av

industrin 2008, nu är det vi som har

problem med vår starka valuta.

Det finns fördelarSamtidigt radar hon upp fördelar i

vår inhemska industri: vi har råvara

och en bra utbildningsnivå som ger

hög kompetens. Vi har ett jämställt

samhälle där vi kan kommunicera och

samarbeta.

Operatörsrollen idag innebär att köra

processen, men också ta

ökat ansvar för förebyg-

gande underhåll med

systematiska rondering-

ar med analyser och re-

levant dokumentation.

– Operatören är viktig i processutveck-

lingen.

I framtiden ser hon mer av teamarbete

där teamet med stark beslutskraft täcker

in företagets behov.

– Våra medarbetare,

oavsett var de finns i

organisationen, ska

kunna omsätta teori

till praktik, ha ett

praktiskt handlag,

analytisk- social- och pedagogisk för-

måga. Och de ska ha goda ledare som

coachar. Utvecklingen sker, säger Ingela

Ekebro, i lärandet i vardagen. När kun-

niga operatörer, gärna i team ”sitter

framåtlutade nära maskinen.”

Måste bli bättre på berömSamtidigt måste vi bli bättre på att

ge och ta emot beröm. Uppmärksamma

goda insatser som gör skillnad.

– Det ska vara bra att vara bra, konsta-

terar hon. Så är det tyvärr inte alltid.

Framtiden finns i teamarbetet– så ska svensk industri dra fördel av sina unika egenskaper

Grupperna var sammansatta med olika yrkesroller från olika bruk. Henrik Dernegård, Södra Cell Mönsterås och Sveriges Ingenjörer, diskuterar.

”Det ska vara bra att vara bra. I dag finns ofta en annan kultur.

Ingela Ekebro poängterar teamens ökade betydelse inom industrin. Kunskapsnivån ska ökas med hjälp av teamen som ett lärande i vardagen, menar hon.

4



Anette Sundström, HR-chef Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå

– Mötet visar att vi har en gemensam syn på utmaningarna vi står inför. Det här sättet att träffas är ett bra forum att träffa folk inom branschen, skapa nya nätverk och lyssna till många intressanta diskussioner, inte minst om team-arbetet och diskussionen om generalister och specialister.

Tor-Olof Blomqvist och Håkan Johans-son, fackordföran-de/Pappers resp. platschef Metsä Tissue, Pauliström

– Det här är ett bra sätt att lyfta blicken från vardagsfrågorna och dessutom en möjlighet för oss inom Metsä Group att träffas och prata under resan hit. (Håkan Johansson) Och intressant att höra hur man jobbar med de här frågorna på andra bruk. (Tor-Olof Blomqvist).

Per Bengtsson ordf Unionen Mondi Dynäs, Kramfors

– Det är väldigt intressant att få lyssna till om-världsbilden, inte minst hur långsiktigt man jobbar i många andra länder, inte minst Kina. Dessutom var gruppdiskussionerna jag deltog i väldigt spännande, vi tror att vi jobbar på samma sätt, men det visar sig att vi alla har olika erfarenheter.

– När vi kör certifierings-

utbildningar ser vi att kompe-

tensen generellt är högre i de

indonesiska pappersbruken

jämfört med de svenska. De

har bättre testresultat.

Operatörerna har högskole-

examen och är oerhört moti-

verade. Pluggar ofta extra på

lediga stunder.

Han berättar om en sam-

ling en söndag halv sex på

morgonen, den enda lediga

dagen, arbetsveckan är i det

landet sex dagar. ”Alla kom...”

En del företag identifierar

och stödjer ekonomiskt de

smartaste barnen i byarna.

Fördel i Sverige– Men, fortsatte Mikael

Romu. I Sverige har vi en an-

nan stor fördel; vi samverkar

mellan fack och arbetsled-

ning, Vi litar på varandra, har

tillit och är jämlika med ett

prestigelöst ledarskap. Vi vå-

gar tänka självständigt. Där

ligger vår konkurrenskraft.

– I Sverige har vi bransch-

gemensamma träffar som

denna, vi har branschgemen-

samma certifieringar, etc.

Kompetens används inteMed hierarkier tas inte den

enskildes kunnande tillvara.

Kompetensen används inte

fullt ut, menar han.

– Att bygga människor, se

och bekräfta, är oerhört vik-

tigt.

Kinas fördel som låglöne-

land är dessutom historia:

– Arbetsmarknaden i Kina

förändras snabbt. Kinas ur-

sprungliga fördel som låglö-

neland minskar kraftigt spe-

ciellt i Kinas utvecklade östra

delar, där också de flesta nya

pappers- och massafabriker

ligger.

De har högt utbildad perso-

nal, inte minst hemvändande

kineser som levt i väst och

som driver upp lönerna på

chefsnivå.

– I en modern kinesisk fa-

brik har de högre cheferna

generellt högre löner än mot-

svarande chefer i Sverige.



Här finns den svenska konkurrenskraftenDet här är den svenska skogsindustrins stora konkurrensfördel, säger Mikael Romu, med erfarenhet från skogsindustri i såväl Asien, Sydamerika somNordamerika. Han är imponerad av samarbetet inom branschen i Sverige - unikt jämfört med andra länder, säger han under Sirius Kompetensforum.

Mikael Romu har - som HR-direktör för APRIL-group och kundutbildningschef för Metso Paper - följt en mängd massa- och pappersindustrier över hela världen under många år. – Vi har oerhört skarpa och långsiktiga konkurrenter därute, säger han och berättar om ett av många pappersbruk i Indonesien:

5



I takt med teknikutvecklingen inom pappersindustrin har

behovet av vidareutbildning av opera-törerna ökat.

– Men eftersom det saknas traditionel-

la utbildningar inom området satte vi

oss ner och ringade in vad personalen på

våra kartongmaskiner bör kunna, både

som en gemensam grundkunskap och

som påbyggnad, säger Jan Björklund, ut-

bildningssamordnare inom Stora Enso

Fors, som definierade utbildningskraven

tillsammans med kollegorna på Stora

Enso Skoghall.

En egen grupp bakomGruppen bestod av kartongmästarna

på respektive maskin, driftledning och

personalsidan.

– Vi ville jobba i våra egna anläggning-

ar, skapa trygghet och ständiga förbätt-

ringar i arbetet genom ökad kunskap,

säger han.

När Stora Enso startade en befatt-

ningsutbildning för kartongoperatörer

Carl-Johan Thulin, en av kursdeltagarna på Stora Enso Fors. (Foto: Anna Eklöv)

Utbildningen byggdes efter våra egna behov

CARL-JOHAN THULIN HAR arbetat 24

år på Stora Enso Fors. Nu var han en av

deltagarna när företaget anordnade en

utbildning inom torkpartiet.

– Jag har varit runt på en hel del kur-

ser genom åren, men aldrig lärt mig så

mycket som på denna, säger Carl-Johan.

Den var otroligt bra.

Carl-Johan har under åren haft flera

olika befattningar på KM 2 och 3 som

finns på bruket i Fors. Idag arbetar idag

som bestrykningstekniker.

Den kurs han gick förra året anord-

nades i samarbete med bruket i Skog-

hall.

Bara egna bilder– Allt var anpassat efter våra egna

maskiner, vår tjocka kursbok hade bara

bilder från KM 2 och 3 här eller från KM

7 och KM 8 i Skoghall. Vi kände igen

utrustningen, säger han. Det var våra

egna grejer vi pratade om hela tiden.

Och föreläsarna hade jobbat med ånga

i verkligheten eller hade teoretisk kun-

skap som kompletterade.

Han känner sig tryggare i sin yrkes-

roll idag:

– Jag förstår processen på ett annat

sätt, vad som händer med massan och

fibrerna och vad som sker när ångan

kondenseras mot metallen inne i cylin-

drarna. Vad som händer med energin

när kartongen torkar och cylinderman-

teln blir het.

Han ser också hur diskussionerna

förändrats efteråt:

– Vi kan till exempel diskutera nya

ångfällor på rör för att ta hand om en-

ergin på ett helt annat sätt idag. Vi kan

jobba energieffektivare.

på bruken i Fors och Skoghall började

man med att analysera vilka luckor som

fanns.

– Vi skaffade oss en bild av var operatö-

rerna stod och tillsammans med bruken

gjorde vi sedan en målbild – vart ville vi

komma efter kursen, säger Kjell Åström,

projektledare inom Creando Training i

Sundsvall.

HelhetssynUtbildningen utformades efter den

nivå där personalen befann sig och

”Aldrig lärt mig så mycket som på denna”

Ett gäng utbildare i Fors; Lars Jansson, Bo Smeder, Per Axelson och Kjell Åström.

Kursen gav en möjlighet att träffas över skift-gränserna. (Foto: Carl-Johan Thulin)



6

riktade sig enbart till operatörerna

på den torra sidan. Några var relativt

nyanställda på den här befattningen,

andra hade jobbat uppemot trettio år.

Löser vardagsproblem– Dagens operatörer är väldigt skick-

liga och löser ofta vardagliga drifts- och

kvalitetsproblem, säger Kjell Åström.

När vi samlade in gruppernas grund-

kunskaper såg vi att en del var väldigt

nischade, men att många saknade hel-

hetssynen.

Målet var att beskriva fiberns vand-

ring till kartong genom torkpartiet för

maximal produktivitet och produktkva-

litet.

Det handlar om att skapa en förståelse

genom ökad kunskap. Men också att lära

känna till andra delar av processen, t ex

ånga som energibärande medium för att

utnyttja energin till max. Med lägre en-

ergikostnader ökar vinsten.

Kunna returnera kondensat– När ångan kondenseras från gas till

vätska är det otroligt viktigt att kunna

returnera så mycket som möjligt till

pannhuset. Och där mötte vi ett stort

intresse från deltagarna, säger Kjell

Åström.

Också säkerhetstänkanden fick en

framskjuten plats under kursen. Genom-

gångar, diskussioner och erfarenhetsut-

byte mellan avdelningar, skiftlag och

över befattningsgränser blandades med

besök i anläggningen.

Jan Björklund är nöjd när han idag

kan läsa av resultatet av utbildningen:

– Vi har testat personalen både före,

under och efter utbildningen och ser ett

väldigt positivt resultat, säger han.

7

Under många år har Fiskeby Board litat till intern kompetens-

överföring, att nya operatörer lärt sig av sina äldre mer rutinerade kollegor.

– Våra ekonomiska möjligheter att

skicka våra operatörer på kurser har va-

rit begränsade och vi har därför tvingats

prioritera de mer tvingande kurserna

som Heta Arbeten, miljöutbildningar

och liknande, säger Camilla Mattsson,

produktionschef för fiber, massa och

kartongtillverkningen på Fiskeby.

– Men, fortsätter Camilla, vi har märkt

att vi tappar kompetens, vilket på sikt

gör att vi förlorar konkurrenskraft.

Bred satsningDärför beslutade företaget att göra en

bred satsning, inledningsvis på torksi-

dan.

– Vår personal är duktig på att styra

produktionen, men många saknar den

teoretiska bakgrunden till hur och var-

för man styr maskinen på ett visst sätt.

Efter att ha varit i kontakt med ett an-

tal utbildningsanordnare valde man en

kurs i samarbete med Karlstadsföretaget

The Greenhouse Packaging.

– Vi fick ett intressant koncept som

involverade många, vi kunde ha fjorton

kursdeltagare till ett pris som motsvarar

att skicka endast ett fåtal på en extern

kurs, säger Camilla.

Fiskeby strax utanför Norrköping till-

verkar returfiberbaserad förpacknings-

kartong och produktionen går i femskift.

Företaget valde ut två personer från

varje skiftlag tillsammans med ytter-

ligare personal från underhåll och ut-

veckling. Camilla Mattson valde att själv

också delta i kursen för att få en insikt

i vad den behandlar och hur den fung-

erade i gruppen.

Anpassad utbildningUtbildningen bygger på ett interak-

tivt, multimediabaserat koncept som

kartlägger kompetens och anpassar ut-

bildningen därefter.

– Vi har skickat personal på kurser ti-

digare, men eftersom vi bara jobbar med

returfiber blir det ofta fel inriktning

på de externa kurserna, säger Camilla

Mattsson. De har inte varit anpassade

för oss och personalen har inte kunnat

utveckla våra egna processer när de kom-

mit tillbaka.

Här såg hon en möjlighet till större

mervärde, inte minst med hjälp av de

diskussioner som uppstod skiftlagen

emellan och mellan drift och underhåll.

Direkt koppling– Vi försökte hela tiden följa upp den

teoretiska delen genom att direkt kopp-

la till vår egen praktiska vardag och de

termer vi själva använder. De som har

behövt extra insatser för att förstå har

följts upp och kunnat komplettera kun-

skaperna efterhand.

En av kursdeltagarna är Maria Gigby.

Efter naturvetenskapligt gymnasium

har Maria jobbat sex år som operatör i

Fiskeby.

Hon ser många positiva effekter av

utbildningen, inte minst att man varvar

teori och praktik:

– Det krävs att vi får göra saker i verk-

ligheten också för att det ska fastna, sä-

ger hon.



”Vi pratar mer mellan skiften efter kursen”

Hon har också upplevt att informa-

tionsutbytet mellan skiftlagen ökat:

– Vi pratar mer mellan skiften, tipsar

om förbättringar och erfarenheter vi

gjort, säger Maria.

Ökat förbättringsarbeteGruppen började i november förra

året, självstudier avlöstes av gruppses-

sioner, egen utbildning och externa före-

läsare som anpassade utbildningen efter

behovet inom Fiskeby.

– Det gav en fördjupad kunskap, säger

Camilla Mattsson, som nu efteråt kan se

hur förbättringsarbetet har intensifie-

rats på kartongmaskinen.

– Det har absolut varit värt insatsen,

säger hon. Gruppen har haft många in-



8



SUSANNE ÖHMAN THUNSTRÖM, VD

för The Packaging Greenhouse i Karl-

stad har följt gruppen i Fiskeby under

deras utbildningstid i vinter.

- Vi har tagit fram ett utbildningsupp-

lägg som bygger på självstudier via en

webbplattform, säger hon. Självstudier

och lärarledda lektioner på det egna

företaget blandas med hemuppgifter,

övningsuppgifter och självtester.

- Samtidigt har Fiskeby lagt in egna

praktiska gruppsessioner på den egna

maskinen som en del av utbildningen.

Utbildningen har pågått under

knappt två månader och ställt stora

krav på självdisciplin, något deltagarna

klarat galant.

Greenbox konceptet baseras på det

internationellt utarbetade FOCUS syste-

met. I konceptet ingår förutom FOCUS

även kompetenstester, yrkesböcker, lä-

rarledd gruppträning och som avslut-

ning ett prov som ger kvalitetssäkrad

kompetens. Ett 20-tal FOCUS moduler

inriktade mot massa och papperstill-

verkning har översatts till svenska. Fis-

keby valde att använda den modul som

handlar om torkpartiets ånga- och kon-

densatsystem.

tressanta diskussioner, alla har fått för-

klaringar och fördjupade kunskaper.

Utbildningen ställer krav på den en-

skilde anställde, som behöver använda

delar av sin fritid för att ta del av kurs-

materialet.

– Men vi har sett att personalen är ly-

hörd och har visat stort intresse. Betyd-

ligt fler var intresserade av kursen än

det antal vi hade möjlighet att erbjuda

en plats.

Upplägget kommer nu att slipas yt-

terligare för den nya omgång Fiskeby

kommer att köra i höst.

– Vi har en långsiktig plan där vi in-

sett vikten av att företaget lägger tid

på kompetensutveckling, säger Camilla

Mattsson.

Stora krav på deltagarna

Produktionschef Camilla Mattsson och operatör Maria Gigby har båda deltagit i utbildningen på Fiskeby.

9



Två av femton som gick det första yrkestraineeprogrammet inom BillerudKorsnäs, Anna Jensen och Marcus Ingvarsson.

10

I Gävle och i Frövi har en andra traineeutbildning av-slutats. Totalt har trettio nyanställda operatörer och

reparatörer fått en bred introduktion av teori och praktik. – Det finns ett värde ge den här typen av bakgrund och helhetsförståelse, säger Thomas Press, chef för kompe-tensförsörjningen inom BillerudKorsnäs i Gävle.

BillerudKorsnäs i Gävle och Frövi genomför denna utbild-

ning tillsammans med utbildningsanordnaren P&L Nordic AB.

P&L har levererat den teoretiska delen, BillerudKorsnäs i Gävle

och Frövi har stått för de praktiska avsnitten som hela tiden

varvats med teorin.

Thomas Press ser satsningen på operatörs- och underhålls-

trainee, eller yrkestrainee som de också kallas, som ett alterna-

tivt sätt att se på förebyggande driftsäkerhet.

– Med kunskap om helheten och med en bred kompetens

ökar förståelsen för hela processen, säger han. Gruppen har

fått se alla funktioners bidrag till helheten. Vi pratar inte bara

om förebyggande underhåll, nu vidgar vi hela begreppet.

Halvårslånga utbildningenDe 30 trainee som gått den halvårslånga utbildning ska för-

stå processen. Oavsett den slutliga placeringen som operatör

eller på underhållssidan får de i många stycken samma breda

utbildning, från planta i skogen till slutkund på marknaden.

– Vi har sett att vi har ett långsiktigt behov av att

ersättningsrekrytera. Då kan man antingen ta in en person på

stolen som blir ledig och utbilda i efterhand, eller göra som vi

gjort och ge en helhetsbild av företaget. Det är dyrare, men ger

effekter som väger upp i slutändan.

Han poängterar att man valt ut personer med vilja och

ambitionen att utvecklas. Samtidigt betonar Thomas Press

att detta är en lösning som passar just för bruken i Frövi

och Gävle bland annat för att det inte finns någon alternativ

processutbildning.

– På andra bruk kan andra lösningar vara lika bra, säger han.

BillerudKorsnäs har en medveten strategi med långsiktiga

mål för behovet av kompetensförsörjning.

– Man jobbar smart med olika delar och har en tydlig kom-

petensstyrning utifrån affärsmässiga mål, säger Niclas Gun-

narsson, vd för utbildningsföretaget P&L Nordic.

I arbetet inom BillerudKorsnäs har Peter Bengtsson, kompe-

tenscoach inom P&L, varit en av de ansvariga:

– Företaget inväntar inte problem, man jobbar systematiskt

över tid för att förebygga dem genom att ständigt och lång-

siktigt utveckla personalen för att undvika brandkårsutryck-

ningar, kommenterar Peter Bengtsson.

– Men det krävs både mod, systematik och naturligtvis också

lönsamhet för att våga tänka så långsiktigt.

All utveckling syftar till förändring.

– Då gäller det för alla involverade, kursdeltagare och kurs-

ledning, att ha öppna sinnen för hur människor växer och hur

människor lär, säger Peter Bengtsson.

Drift och underhållGruppen på trettio personer i Gävle och Frövi har alla fått in-

dividuella utvecklingsplaner som är anpassade för företagets

kommande behov av personal som ska kunna hantera den nya

komplexa tekniken inom papperstillverkningen. Gruppen har

fått en genomgång av tillverkningsprocessen, med fördjup-

ning i cellulosa, återvinning, driftsäkerhet och pappersteknik,

Alla block innefattar också miljö, säkerhet, energi och pro-

duktionsekonomi.

Nytt arbetssättFöretaget siktar mot ett nytt arbetssätt där operatörerna är

mer involverade i förbättringsarbetet genom olika arbetsgrup-

per och där helhetssynen är värdefull. Kunskap skapar större

öppenhet för förändringar då man har med sig en helhetssyn.

– Många på bruket idag har en oerhörd spetskompetens på

sin egen arbetsplats men med utbildningen vill vi också upp-

muntra en bredd som de nyanställda nu får, säger Thomas

Press.



Med bred kompetens ökar förståelsen för hela processen

”Man jobbar smart med olika delar och har en tydlig kompetensstyrning utifrån affärsmässiga mål.



11

Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan.Ansvarig utgivare: Mårten EricssonSirius på nätet: www.industrisirius.se

BSverige

porto

betalt



Vill du ha ett personligt utskick av Sirius via mejl?Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.industrisirius.se

Box 55525, 102 04 Stockholm

Text: Där inget annan anges Sven MagnussonFoto: Där inget annat anges Mårten Ericsson och Sven MagnussonTryck: Hylitryck, Gnosjö 2013

Sjukfrånvaron ökar i hela samhället, en trend som också återspeglade sig inom den samlade skogsindustrin un-der 2012.

Branschen satte år 2010 följande mål:

• Sjukfrånvaron lägre än 3,5 procent

till år 2015.

• Särskild uppmärksamhet ägnas åt

åtgärder för att minska sjukfrån-

varon bland kvinnor.

Den total sjukfrånvaron i branschen,

räknat i procent av ordinarie arbetstid,

har under åren 2009-2011 legat en bit

under 3, 5 procent för att år 2012 öka till

3,55 procent.

Det är både den korta och den långa

sjukfrånvaron som ökat det senaste året.

För kvinnliga arbetare har sjukfrånvaron

ökat mest, från 4,7 till 5,7 procent med-

an kvinnliga tjänstemän har minskat

sjukfrånvaron, från 3,2 till 2,8 procent.

I hela samhälletSjukfrånvaron ökade under år 2012 i

hela det privata näringslivet och i sam-

hället totalt. En ökad korttidsfrånvaro

kan troligen tillskrivas olika influensor

och vinterkräksjuka.

För att långtidsfrånvaron inte ska öka

igen så gäller det att ha bra rutiner för

rehabilitering och framför allt arbeta fö-

rebyggande så att risken för ohälsa och

skador minimeras.

Eftersom kvinnliga arbetares sjukfrån-

varo är högre i branschen, så bör sär-

skilt fokus läggas på att kartlägga vilka

särskilda risker som orsakar detta, och

vilka åtgärder arbetsgivaren kan göra på

arbetsplatsen.

20 d20 d

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstidMassa- och pappersindustrin Källa: AON Hewitt

8

7

6

5

4

3

2

1

Samtliga Arbetare Tjänstemän

20032004

20052006

20072008

20092010

20112012

20032004

20052006

20072008

20092010

20112012

20032004

20052006

20072008

20092010

20112012

maria gick internutbildning på bruket: kunskaperna stannar ... · teori och praktik maria gick...

Documents