Marjut Koivunen Kristel Riissanen Anne Suontaus

Kurs 6

4

Innehållsförteckning Sisällys

1 Studier

Lämmittely Testaa tietosi korkeakouluopinnoista 7Teksti 1. Välj utbildning med hjärna och hjärta 8Kuuntelu Gabriela valde att plugga i Sverige 15Kirjoitustehtävä Sähköposti 17Teemasanasto Opiskelu 18Kuuntelu Studieteknik 25

2 Arbete och företagande

Lämmittely Aku Ankan ammatteja 27Teksti 2. Två diskussions- och arbetskulturer möts, en kulturkrock i sikte? 28Kuuntelu Arbetsmarknaden förändras 38Videotehtävä CV 39Teemasanasto Työ 40Kuuntelu Diskussioner om jobb 47Viestintätilanne Työhaastattelu 49Videotehtävä Puhelinkeskusteluja 50Kirjoitustehtävä Esittely 53 Työhakemus 54

Kirjallisuusote Jag är Zlatan Ibrahimović: Min historia 55

Lämmittely Stadsdelen Rosengård 57Teksti 3. En ung eldsjäl från Rosengård 58Kuuntelu Årets unga entreprenörer 64Kirjoitustehtävä Yrityssuunnitelma 66Tekstinymmärtäminen Skulle du kunna grunda ett företag? 66Kuuntelu Förutsättningar för privatföretagande 67

Harjoittele sanastoa kääntökorteilla!

inne.fi Verkkomateriaalit

Symbolit Lämmittele

Kuuntele

Kirjoita

Keskustele

Käytä nettiä

Tee video

5

3 Ekonomi

Lämmittely Selvitä käsitteet 69Teksti 4. Att dela är det nya äga 70Kuuntelu Låna dig en ny stil 79Kirjoitustehtävä Vastaus nettikeskusteluun 80Lämmittely Ruotsalaisia ja suomalaisia yrityksiä ja tuotteita 81Teemasanasto Talous 81Tekstinymmärtäminen Ekonominyheter 87

4 Att bo

Lämmittely Joko – tai 89 Trendrapport 89Teksti 5. Så bor vi i framtiden 90Kuuntelu Ett tak två generationer 100Lämmittely Asukasluettelo 102Teemasanasto Asuminen 103Kuuntelu Diskussioner om boende 108Videotehtävä Mitt hem är min borg + Hem ljuva hem 110Videotehtävä Att hyra ut lägenhet 111Tekstinymmärtäminen Så bodde man förr 113

Kulttuuri Typiskt åländskt 115

Kielioppi

Kurssin 5 kertaustehtävät 120Sanajärjestys 126Adjektiivi substantiivina 143Adverbit 148• Adverbien vertailu 162Prepositiot 167

Aakkoselliset sanastot ruotsi–suomi 199 suomi–ruotsi 208

1 | Studier

1 Testaa tietosi korkeakouluopinnoista.

1. Vilket av universiteten är äldst?

a) Oslob) Stockholmc) Uppsala

2. Vilket är det största svenskspråkiga universitetet i Finland?

a) Vasa universitetb) Svenska Handelshögskolan c) Åbo Akademi

3. Vad kallas första årets studerande på universitet?

a) gulisb) nollningc) överliggare

4. Vad heter den svenskspråkiga yrkeshögskolan i Helsingfors?

a) Novia b) Arcadac) Metropolia

5. Vilka studerar vid Karolinska institutet i Solna?

a) statsvetare b) medicinarec) humanister

8

1 Välj utbildning med hjärna och hjärta

5

10

15

Niklas Sagrén har studerat programmet Kultur, samhälle och medie­gestaltning vid Linköpings universitet och skrivit en blogg om sina tankar kring studentlivet.

När man går i gymnasiet har man kanske tankarna på flak, studentmössa, och vad man ska ha på sig på studentfesten. Men detta grundläggande val följs av en rad andra, som kanske inte är lika enkla: man måste välja vad man vill plugga. Du har kanske hört det klassiska rådet att välja både med hjärta och hjärna, men hur omsätter man rådet i praktiken?

VÄLJ MED HJÄRNAN

Gör research inför ditt val – det möjliggör ett informerat val som du är mindre benägen att ifrågasätta vid ett senare tillfälle.

• Bläddra förutsättningslöst igenom kurs- och programkataloger. Ge alla alternativ en chans innan du bestämmer dig för att något inte är för dig.

• Om du hittar ett antal alternativ som tilltalar dig, skaffa inblick i hur det hela fungerar både under och efter utbildningen. Hur det går till med kurser, tentor och andra aktiviteter under studierna, får du veta genom att kontakta en studievägledare eller en nuvarande student. Vill du veta mer om möjligheter man har efter en utbildning, kan du leta rätt på någon som har gått den och skaffa information om vad denna person jobbar med.

9

20

25

30

35

40

45

50

Låt oss säga att du nu har ett antal starka alternativ. Är dina alternativ snarlika eller vitt skilda? Om de är snarlika, precisera de gemensamma nämnarna för att få en klar bild av vad det är du lockas av. På det sättet kan du hitta fler alternativ om behovet uppstår. Sedan kan du rangordna dina alternativ utifrån de faktorer du tycker är viktiga, såsom studieort, studietid eller framtidsutsikter.

Om dina alternativ spretar, står du inför en svårare uppgift. Fundera på varje alternativ och var ärlig mot dig själv: Vilka är för- och nackdelarna med respektive val och vilka faktorer är det som spelar in? Är det föräldrarnas åsikter, pengar eller kanske kompisars val? Lek med tanken att dessa faktorer inte fanns. Det kan hjälpa dig att få reda på vad du själv i grund och botten vill.

VÄLJ MED HJÄRTAT

Även ett val med hjärtat bygger på att vara välinformerad. Här är det dock lite svårare att skaffa sig den nödvändiga informationen, för du måste vända dig inåt. Hur vet man vad som kommer att kännas rätt, och inte bara är ett smart val utifrån yttre omständigheter?

De flesta vill antagligen bli rika och ha sitt på det torra. Vi vill få uppmuntrande feedback från personer vars åsikt vi värderar högt. Men vi är inte heller beredda på att göra vad som helst för att få detta, utan vi vill helst gilla det vi gör. De flesta går med på att göra avkall på vissa bekvämligheter, om det innebär att man får göra något man brinner för. Det gäller att hitta balansen mellan den yttre och den inre motivationen. Att välja med hjärtat är till stor del att lyssna på sin inre motivation.

Om det fortfarande är svårt att välja, eller om du överhuvudtaget inte har hittat något som passar, kan du helt enkelt ge dig ut och testa saker: res, arbeta ideellt, genomför projekt eller ströjobba. På det sättet kan man testa verkligheten och se vad man trivs med. I mötet med nya erfarenheter kan man lära känna sig själv, och därigenom inse vilka utbildningar som kan passa.

Avslutningsvis: Att man ska välja både med hjärnan och hjärtat är ett bra råd, men samtidigt ganska luddigt. Ett bra val måste nämligen alltid föregås av gedigen research.

Fritt efter Niklas Sagréns blogg

1 INNE 6

10

1 | Välj utbildning med hjärna och hjärta

mediegestaltning, -en mediasuunnitteluen utbildning, -en, -ar, -arna 2 koulutusen hjärna, -n, -or, -orna 1 aivotett hjärta, -t, -n, -na 4 sydänen tanke, -n, -ar, -arna 2 ajatusett flak, -et, -, -en 5 (kuorma-auton) lavaen studentmössa, -n, -or, -orna 1 ylioppilaslakkien studentfest, -en, -er, -erna 3 ylioppilasjuhlatgrundläggande (tpm) perustava,

perustavan laatuinen

ett val, -et, -, -en 5 valintaen rad tässä: koko joukko,

useita

en rad, -en, -er, -erna 3 rivi

ett råd, -et, -, -en 5 neuvo, ohjeom/sätta, -sätter, -satte, -satt IV muuttaa, vaihtaapraktik, -en käytäntöresearch, -en (tausta)tutkimusinför edessä (kuv.)möjlig/göra, -gör, -gjorde, -gjort IV mahdollistaainformer/ad, -at, -ade valistunut, tietoinenbenäg/en, -et, -na [be'ne:gen] taipuvainenifråga/sätta, -sätter, -satte, -satt IV kyseenalaistaavid ett senare tillfälle myöhempänä

ajankohtana

bläddra, -ar, -ade, -at I igenom selata läpiförutsättningslöst ennakkoluulottomastiett alternativ, -et, -, -en 5 vaihtoehtobestäm/ma, -mer, -de, -t II sig

för ngtpäättää jtak

ett antal useitatilltala, -ar, -ade, -at I miellyttää; puhutellainblick, -en i ngt näkemys jstak,

perehtyminen jhk

skaffa I inblick i ngt perehtyä

det hela koko juttugå, går, gick, gått IV till mennä, sujuaen tenta, -n, -or, -orna 1 tenttikontakta, -ar, -ade, -at I ottaa yhteyttäen studievägled/are, -aren,

-are, -arna 5opinto-ohjaaja

nuvarande (tpm) nykyinenleta, -ar, -ade, -at I rätt på ngt etsiä jtaklåt oss säga sanokaamme

snarlik, -t, -a samantapainen, samankaltainen

vitt skil/d, -t, -da aivan erilainenprecisera, -ar, -ade, -at I

[presi'se:ra]täsmentää

gemensam, -t, -ma [je'me:nsam] yhteinenen nämn/are, -aren, -are, -arna 5 nimittäjälocka, -ar, -ade, -at I houkutellaett behov, -et, -, -en 5 tarveupp/stå, -står, -stod, -stått IV syntyä, muodostuarangordna, -ar, -ade, -at I laittaa järjestykseenutifrån ngt tässä: jkn perusteellaen faktor, -n, -er, -erna 3 [faktor] tekijäsåsom kutenen studieort, -en, -er, -erna 3 opiskelupaikkakuntaen framtidsutsikt, -en, -er, -erna 3 tulevaisuudennäkymäspreta, -ar, -ade, -at I tässä: osoittaa eri

suuntiin; harottaaen uppgift, -en, -er, -erna 3

[ʉppjift]tehtävä

ärlig, -t, -a mot ngn rehellinen jlleken fördel, -en, -ar, -arna 2 [fœ:rde:l] etu, hyötyen nackdel, -en, -ar, -arna 2 haitta, miinusrespektive kukinspela, -ar, -ade, -at I in tässä: vaikuttaa;

tallentaa, äänittääen åsikt, -en, -er, -erna 3 mielipideleka, -er, -te, -t II leikkiäfå, får, fick, fått IV reda på ngt saada selville jtaki grund och botten pohjimmiltaanbygga, -er, -de, -t II på ngt perustua jhkvälinformer/ad, -at, -ade hyvin perillä asioistanödvändig, -t, -a välttämätön,

tarpeellinenvän/da, -der, -de, -t II sig inåt kääntyä sisäänpäin

(kuv.)smart, -, -a fiksu, nokkelayttre (tpm) ulkoinenomständigheter, -na 3 olosuhteetantagligen luultavastiha IV sitt på det torra olla vakaa

taloudellinen tilanneuppmuntrande (tpm) kannustavafeedback, -en palautevärdera, -ar, -ade, -at I arvostaa

Studier 1

11

bere/dd, -tt, -dda på ngt valmis (tekemään jtak)gå, går, gick, gått IV med på ngt suostua jhkgöra, gör, gjorde, gjort IV avkall

på ngtluopua

bekvämligheter, -na 3 mukavuudetinne/bära, -bär, -bar, -burit IV merkitä, tarkoittaabrinna, -er, brann, brunnit IV för

ngttuntea paloa jhk

det gäller att hitta on löydettävä, on tärkeää löytää

balans, -en tasapainoinre (tpm) sisäinentill stor del suureksi osaksiöverhuvudtaget ylipäätäänhelt enkelt yksinkertaisesti,

kertakaikkiaange, ger, gav, gett IV sig ut lähteä

arbeta, -ar, -ade, -at I ideellt tehdä vapaa ehtois työtägenom/föra, -för, -förde, -fört II toteuttaa, suorittaaett projekt, -et, -, -en 5 [pro'ʃekt] projektiströjobba, -ar, -ade, -at I tehdä keikkatöitäverklighet, -en todellisuustrivas, trivs, trivdes, trivts II med

ngtviihtyä jkn parissa

ett möte, -t, -n, -na 4 kohtaaminen, tapaaminen; kokous

en erfarenhet, -en, -er, -erna 3 kokemusdärigenom sitä kauttain/se, -ser, -såg, -sett IV oivaltaa, tajutaavslutningsvis lopuksiluddig, -t, -a epämääräinennämligen nimittäinföre/gå, -går, -gick, -gått IV edeltäägedig/en, -et, -na [je'di:gen] perusteellinen

2 Jatka lauseita suomeksi tekstin sisällön mukaisesti.

1. Olet ehkä kuullut klassisen ohjeen valita sekä sydämellä että aivoilla, mutta…

2. Taustatutkimus mahdollistaa tietoisen valinnan, jonka olet…

3. Jos löydät useampia vaihtoehtoja, jotka miellyttävät, …

4. Jos vaihtoehtosi ovat samankaltaisia, täsmennä yhteiset nimittäjät saadaksesi…

5. Leiki ajatuksella, että näitä tekijöitä ei olisi. Se voi auttaa sinua…

6. Mistä tietää, mikä tulee tuntumaan oikealta, eikä ole vain fiksu valinta…

7. Useimmat… , jos se merkitsee sitä, että saa tehdä jotakin, johon tuntee paloa.

8. Uusia kokemuksia kohdatessaan voi oppia tuntemaan itsensä ja…

1 INNE 6

12

3a Etsi tekstistä 10–15 mielestäsi tärkeää ilmausta tai katso etsittävät ilmaukset skannaamalla oheinen qr-koodi.

3b Jos valitsit itse tärkeät ilmaukset, vertaa listaasi parisi listaan. Keskustelkaa, millä perusteella teitte valintanne.

4 Valitse lauseyhteyteen parhaiten sopiva vaihtoehto.

1. I Sverige åker de nyblivna studenterna ____ och jublar.

a. flakb. faktorc. nämnare

2. Kan vi återkomma till det här vid ett senare ____ ?

a. valb. rådc. tillfälle

3. Skulle du kunna ____ vad du egentligen menar?

a. inseb. preciserac. värdera

4. Det lönar sig inte att skylla på ____ när man misslyckas med något.

a. omständigheternab. nackdelarnac. bekvämligheterna

5. Vad ____ ditt val ____ ?

a. bestämmer sig – förb. bygger – påc. trivs – med

6. Det var svårt att ____ deltagarna för alla var så duktiga.

a. bläddra igenomb. få reda påc. rangordna

7. Vi verkar tyvärr ha ____ åsikter om saken.

a. vitt skildab. ärligac. grundläggande

8. Det är många saker som ____ när man väljer studieort.

a. går tillb. spelar inc. brinner för

Studier 1

ett råd 5

en åsikt 3

en studentmössa 1

en framtidsutsikt 3

en studieort 3verklighet, -en

en utbildning 2

överhuvudtaget

kännas II

ett hjärta 4yttre

inre

13

5 Sijoita sanat tekstiin oikeassa muodossa. Käytä kutakin sanaa vain kerran. Kaksi sanaa jää yli.

Det är väldigt sällan en gymnasieelevs 1. __________________________________

är klara redan under gymnasietiden. Vilken 2. ________________________ ska man

välja? Och var ska man plugga? Valet av 3. __________________________ är likaså

en viktig fråga att fundera på.

När man funderar på sin framtid, är det viktigt att fundera på vad som motiverar

en. Med 4. _________________ motivation menas det som man själv på riktigt

vill. Naturligtvis lyssnar vi på andras 5. __________________ också men man ska

inte låta sig påverkas för mycket av dem. Det handlar om ditt liv och det är viktigt

att valet 6. ____________________ bra inuti. Med andra ord ska du lyssna på ditt

7. ______________________ .

Gymnasietiden är givande men den kan också vara stressig på många sätt och man

måste jobba hårt innan man får sätta 8. ______________________________

på huvudet. Tänk om man inte kommer in på någon utbildning

9. ________________________________ ! Oberoende av om du väljer att utbilda

dig till ingenjör, dansare eller rörmokare, är

detta 10. ________________ bra att komma

ihåg: Ta det lugnt – det ordnar sig nog!

Studier 1

15

8a Kuuntele ja valitse oikea vaihtoehto.

GABRIELA VALDE ATT PLUGGA I SVERIGE

1. Vad berättar Gabriela om sina studier i Sverige?

a. Det handlar om en praktikperiod utomlandsb. De förbereder en för högskolestudierc. Man kan delvis själv påverka innehållet

2. Hur skiljer sig studierna från att plugga på gymnasiet?

a. Studierna på universitetet är mycket självständigareb. På universitetet har man mer grupparbetenc. Nu studerar man med samma människor hela tiden

3. Vad berättas det om s.k. ”kravaller”?

a. Deltagande i dem förutsätter viss klädselb. ”Kravall” är en fest dit alla kommer med cykelc. Det är en mottagningsfest för nya studenter

4. Vad berättar Gabriela om campusområdet?

a. Campusområdet är splittrat på olika håll i stanb. Det ligger en bit utanför innerstadenc. Det är en gemenskap där alla känner alla

5. Vad konstaterar Gabriela till slut?

a. Emellanåt tvivlar hon på sitt valb. Hon funderar på studentutbytec. Hon uppmuntrar till att plugga i utlandet

© K

ai F

ager

strö

m

Studier 1

17

Jag kontaktar er med anledning av…

Mitt ärende gäller…

Jag skulle vilja få mer information om…

9 Olet kiinnostunut hakemaan Ruotsiin opiskelemaan. Kirjoitat yliopiston opintoneuvontaan sähköpostia.

• kerro, mistä aineesta olet kiinnostunut• kysy jotakin opintojen suorittamisesta (kursseista, tenteistä tms.)• kysy, millaisissa työtehtävissä kyseisestä ohjelmasta valmistuneet työskentelevät

Uppsala universitet

INNE 6

18

TEEM

ASA

NA

STO

Temaord | Studier

aineopinnot ämnesstudier, -naaineyhdistys en ämnesförening, -en, -ar, -arna 2akateeminen akademisk, -t, -aammatillinen,

ammattiin suuntautunut

yrkesinrikt/ad, -at, -ade

ammattikorkeakoulu en yrkeshögskola, -n, -or, -orna 1ammattikoulu en yrkesskola, -n, -or, -orna 1arvosana ett betyg, -et, -, -en 5 korottaa

arvosanojaanläsa, -er, -te, -t II upp sina betyg

asumistuki bostadsbidrag, -et avoin yliopisto öppna universitetetetäopetus distansundervisning, -enfuksi (1. vuoden

opiskelija)en gulnäbb, -en, -ar, -arna 2 /

en gulis, -en, -ar, -arna 2hakea söka, -er, -te, -t IIhakija en sökande, -n, -, -na 5hylätty underkän/d, -t, -da [ʉndärtʃend]hyväksytty godkän/d, -t, -da [gu:dtʃend]ilmoittautua jhk anmäla, -er, -de, -t II sig till ngtjatkaa opiskelua läsa, -er, -te, -t II vidare jatko-opinnot fortsatta studierjatkokoulutus vidareutbildning, -enkandidaatti en kandidat, -en, -er, -erna 3kansanopisto en folkhögskola, -n, -or, -orna 1kelpoisuus behörighet, -enkeskeyttää opinnot av/bryta, -bryter, -bröt, -brutit IV

studiernakorkeakoulu en högskola, -n, -or, -orna 1kouluttaa utbilda, -ar, -ade, -at Ikouluttautua utbilda, -ar, -ade, -at I sigkoulutus en utbildning, -en, -ar, -arna 2laitos en institution, -en, -er, -erna 3luento en föreläsning, -en, -ar, -arna 2 luennoida föreläsa, -er, -te, -t IIlukukausi en termin, -en, -er, -erna 3lukukausimaksu en terminsavgift, -en, -er, -erna 3lukuvuosi ett läsår, -et, -, -en 5maisteri en magist/er, -ern, -rar, -rarna 2 muistiinpano en anteckning, -en, -ar, -arna 2opinnot studier, -na [stʉ:diär]opintojen ohella vid sidan av/om studiernaopintolaina ett studielån, -et, -, -en 5

opinto-ohjaus studievägledning, -en /studiehandledning, -en

opintopiste ett studiepoäng, -et, -, -en 5 / ett högskolepoäng 5

opintoraha studiepenning, -en / studiemed/el, -len (mon.)

opintotuki studiestöd, -et opiskelija en studerande, -n, -, -na 5 /

en student, -en, -er, -erna 3opiskelija-alennus en studentrabatt, -en, -er, -erna 3opiskelija-asunto en student/bostad, -bostaden,

-bostäder, -bostäderna 3 opiskelijakämppä en studentlya, -n, -or, -orna 1

asua soluasunnossa

bo, -r, -dde, -tt III i korridor

opiskelijakortti ett studentkort, -et, -, -en 5opiskelijavaihto studentutbyte, -topiskella studera, -ar, -ade, -at I [stʉ'de:ra] /

plugga, -ar, -ade, -at Iopiskeluaika studietid, -enopiskelupaikka en studieplats, -en, -er, -erna 3oppisopimus ett läroavtal, -et, -, -en 5 osakunta en nation, -en, -er, -erna 3pakollinen obligatorisk, -t, -aperusopinnot grundstudier, -napro gradu en pro gradu -avhandling, -en,

-ar, -arna 2 pääaine ett huvudämne, -t, -n, -na 4päästä lukiosta gå, går, gick, gått IV ut gymnasietpäästä opiskelemaan få, får, fick, fått IV en studieplats

Studier

19

TEEMA

SAN

ASTO

päästä sisään komma, -er, kom, kommit IV inpääsykoe ett inträdesprov, -et, -, -en 5seminaari ett seminari/um, -et, -er, -erna 3 sivuaine ett biämne, -t, -n, -na 4stipendi ett stipendi/um, -et, -er, -erna 3suorittaa tutkinto av/lägga, -lägger, -lade, -lagt IV en

examensyventävät opinnot fördjupade studiertentti en tentamen, tentamen,

tentamina, tentamina / en tenta, -n, -or, -orna 1 / en tent, -en, -er, -erna 3

tenttiä tentera, -ar, -ade, -at I / tenta, -ar, -ade, -at I

tiede vetenskap, -entiedekunta en fakultet, -en, -er, -erna 3tieteellinen vetenskaplig, -t, -atieto en kunskap, -en, -er, -erna 3 olla hyvät tiedot

jssakha goda kunskaper i ngt

todistus ett betyg, -et, -, -en 5tohtori en doktor, -n, -er, -erna 3 väitellä tohtoriksi doktorera, -ar, -ade, -at Itulla hyväksytyksi bli, blir, blev, blivit IV antagentutkia jtak forska, -ar, -ade, -at I i ngttutkielma en avhandling, -en, -ar, -arna 2tutkija en forsk/are, -aren, -are, -arna 5tutkimus

(tutkimustyö)forskning, -en

tutkimus (yksittäinen)

en undersökning, -en, -ar, -arna 2 / en studie, -n, -r, -rna 3

tutkinto en examen, examen, examina, examina

työharjoittelu praktik, -en olla

työharjoittelussagöra, gör, gjorde, gjort IV praktik

uusintatentti en omtenta, -n, -or, -orna 1vaihto-opiskelija en utbytesstuderande, -n, -, -na 5valinnainen val/fri, -fritt, -friavalintakoe ett urvalsprov, -et, -, -en 5valmennuskurssi en prepkurs, -en, -er, -erna 3valmistua bli, blir, blev, blivit IV färdig/klarvastavalmistunut nyutexaminer/ad, -at, -ade välivuosi ett mellanår, -et, -, -en 5 /

ett sabbatsår 5

pitää välivuosi ta, tar, tog, tagit IV ett mellanår/sabbatsår

yleissivistys allmänbildning, -en yleissivistävä allmänbildande (tpm)yliopisto ett universitet, -et, -, -en 5ylioppilas en student, -en, -er, -erna 3ylioppilaskunta en studentkår, -en, -er, -erna 3

opiskella yliopistossa studera vid/på universitetet

ammattikorkeakoulussa vid/på yrkeshögskolan

hakea yliopistoon söka (in) till universitet

päästä yliopistoon komma in vid/på universitetet

lukea pääsykokeeseen/tenttiin plugga till inträdesprov/tenta

opiskella/kouluttautua lääkäriksi studera/plugga/läsa/utbilda sig till läkare

opiskeluaikana under studietiden

Prepositioner

Studier

21

TEEMA

SAN

ASTO

1 Täydennä teemasanaston avulla.

FÖRE FORTSATTA STUDIER

päästä lukiosta

_______________________________

välivuosi

_______________________________

hakea

_______________________________

lukea pääsykokeeseen

_______________________________

valmennuskurssi

_______________________________

päästä opiskelemaan

_______________________________

STUDENTLIV

fuksi

_______________________________

opiskelijavaihto

_______________________________

aineyhdistys

_______________________________

osakunta

_______________________________

STUDIER

pääaine

_______________________________

luento

_______________________________

muistiinpano

_______________________________

seminaari

_______________________________

tentti

_______________________________

opintopiste

_______________________________

EKONOMI

opintotuki

_______________________________

opintolaina

_______________________________

opiskelija-asunto

_______________________________

opintojen ohella

_______________________________

STUDIER

INNE 6

22

TEEM

ASA

NA

STO

2 Haastattele pariasi tehtävän 1 avulla.

1. Vilka planer har du efter gymnasiet?

2. Kan du tänka dig att gå på prepkurs för att komma in?

3. Hur tror du att studierna skiljer sig från gymnasiet?

4. Vad har du hört om studentlivet? Tänker du delta i det?

5. Hur skulle du vilja bo under studietiden?

6. Hur tänker du klara dig ekonomiskt?

3 Yhdistä kirjoittamalla numerot ruutuihin.

1. kelpoisuus ■ ett biämne

2. laitos ■ en examen

3. tutkia ■ vetenskap

4. sivuaine ■ en institution

5. ylioppilaskunta ■ föreläsa

6. luennoida ■ forska

7. yleissivistävä ■ en studentkår

8. tiede ■ behörighet

9. hakija ■ allmänbildande

10. tutkinto ■ en sökande

4 Valitkaa kumpikin yksi kuvan henkilöistä ja keksikää hänelle henkilöllisyys. Missä ja mitä he opiskelevat? Käyttäkää apuna vihjeitä.

• opiskelee?• tapahtumat lukion jälkeen?• opiskelupaikan hakeminen?

• asuu?• taloudellinen tilanne?

• opintomenestys?• opintojen jälkeen?

INNE 6

24

TEEM

ASA

NA

STO

7 Toinen parista lukee tekstin A ja toinen tekstin B. Kertokaa sen jälkeen oman tekstinne pääkohdat toisillenne omin sanoin ruotsiksi. Esitä lopuksi parillesi tekstiisi liittyvät kysymykset.

A HÖGSKOLEPROVET

Högskoleprovet är ett prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högre studier. Resultatet från provet används i antagningen till Sveriges högskolor och universitet. Platserna till alla utbildningar delas ut så att minst en tredjedel delas ut på basis av betygen, minst en tredjedel på basis av högskoleprovet och högst en tredjedel på något annat sätt, till exempel genom ett särskilt urvalsprov eller en intervju. Högskole-provet ökar alltså möjligheten att komma in på en utbildning. Provet hålls två gånger per år, på våren och på hösten, alltid på en lördag. Anmälnings-avgiften är 350 kronor. Resultatet kan användas i fem år. Det är dock mycket vanligt att skriva provet utan att man söker till högskola eller universitet. För många har det blivit en tradition att skriva högskoleprovet en eller flera gånger endast för att testa sig själv.

Källor: studera.nu, hogskoleprov.nu

B KOMVUX

Komvux är en förkortning av kommunal vuxenutbildning och motsvarar ungefär det som i Finland kallas för vuxengymnasium. På komvux kan man dock komplettera både grundskole- och gymnasieutbildning eller välja enstaka kurser. Studierna på komvux liknar dem i grundskolan eller gymnasiet, men de är mer koncentrerade och undervisningstimmarna är inte lika många som i den vanliga skolan. Man avgör själv om man vill läsa på heltid eller deltid, dagtid eller kvällstid, eller på distans. Man bestämmer också själv vilka ämnen man ska läsa eller hur man ska kombinera dem. Tidigare var det möjligt att läsa upp sina godkända gymnasiebetyg genom att delta i undervisningen på komvux, men denna möjlighet finns inte längre. Däremot kan man läsa upp sina betyg så att man läser in en kurs på egen hand och deltar i ett prov på komvux.

Källa: allastudier.se

TEKSTIN TIIVISTÄMINEN SUULLISESTI• Lue teksti ensin läpi kokonaan • Lue uudelleen ja alleviivaa pääkohdat• Tee muistiinpanot esim. ranskalaisin viivoin.

Voit kirjoittaa lauseen alkuja ja tukisanoja, mutta älä kirjoita kokonaisia lauseita valmiiksi• Puhu rohkeasti – älä takerru yksittäisiin

sanoihin. Sujuvuus on puhuessa tärkeämpää kuin virheettömyys!

• Tycker du att detta låter som ett bra system? Varför / Varför inte?• Tycker du att studentexamen borde få en större betydelse i antagningen i Finland? Varför / Varför inte?

• För vem passar komvux eller vuxengymnasium enligt din mening?• Skulle du kunna tänka dig att studera på distans? Varför / Varför inte?

Studier

25

TEEMA

SAN

ASTO

8a Kuuntele ja valitse sopivin vaihtoehto.

STUDIETEKNIK

I början av universitetsstudierna är det mycket som är nytt. Man är kanske inte alls van vid att läsa flera böcker till en tenta eller att anteckna under föreläsningarna. Bra studieteknik kan bli avgörande för hur bra man lyckas i sina studier. Här är några tips som kan vara till hjälp.

1. Varför kan början på de fortsatta studierna vara jobbig?

a. Man kan ha svårt att anpassa sig till kravenb. Det kan vara svårt att koncentrera sig på föreläsningarnac. Man får inte alltid tag på kurslitteraturen

2. Hur minns man mer?

a. Man ska läsa samma saker flera gångerb. Man ska fördela pluggandet till flera dagarc. Man minns bäst det som man pluggat in dagen innan

3. Vad blir man påmind om?

a. Man lär sig bäst på morgonen när man är piggb. Att dina närmaste kommer först i alla lägenc. En detaljerad plan betyder ännu inte att något blir gjort

4. Vad kan vara klokt innan man börjar läsa?

a. Att slå fast ett visst sidoantal per dagb. Att skapa en helhetsbild av texten man ska läsac. Att be kurskamraterna om bra tips

5. Vilket skäl till egna anteckningar nämns inte i texten?

a. Det är lättare att hålla sitt fokus på det viktigab. De ger nödvändigt stöd till kurslitteraturen c. Dem kan man läsa i stället för kurslitteraturen

6. Hur ska man gå till väga i tentamen?

a. Börja med de svåraste uppgifternab. Kolla ännu en gång vad det var meningen att görac. Man ska alltid både analysera, jämföra och beskriva

8b Keskustele parisi kanssa, millä tavalla itse opitte parhaiten.