med årsredovisning 2011 - cloudinarymed årsredovisning 2011 1. 2 söderenergi ab s öderenergi...

Hållbarhetsrapportmed årsredovisning

2011

1

22 Söderenergi AB

öderenergi producerar fjärrvärme och el S och ägs av Huddinge, Botkyrka och Söder- tälje kommuner. Fjärrvärmen säljs av distribu-tionsbolagen Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem samt av Telge Nät i Söder- tälje och Nykvarn.

Vi har även ett produktionssamarbete med Fortum och försörjer periodvis delar av södra och centrala Stockholm med fjärrvärme. Den el som Söderenergi producerar leds ut på det nationella elnätet och säljs på den nordiska elbörsen Nordpool. Sammantaget producerar vi värme för cirka 120 000 hushåll samt kontor och industrier, dessutom el som räcker till 100 000 villors hushållsbehov. Utöver el och värme producerar vi även ånga för läkeme-delsproduktionen på AstraZenecas fabrik i Gärtuna samt hetvatten till Scanias lackeringsverkstad i Södertälje. De större anläggningarna inom Söderenergi är Igelstaverket som innefattar Igelsta värmeverk och Igelsta kraftvärme-verk i Södertälje samt Fittjaverket i Botkyrka. Dessutom har vi två reservanläggningar, Geneta panncentral och Huddinge maskincentral. Vi eldar främst med bio- och returbränslen och samtliga anläggningar är miljöcertifie-rade enligt ISO 14001.

Vår affärsidéVi ska producera värme och el på ett sådant sätt att det gör det möjligt för våra kunder att sälja värme med god konkurrenskraft, hög leveranssäkerhet och en stark miljöprofil. Det gör vi genom att producera värme och el med högsta kvalitet – med bästa kunnande, högsta service-nivå och en fullgod kunskap om fjärrvärmens marknads-förutsättningar.

Söderenergi i korthet

Söderenergi försörjer via distributörerna Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme cirka 70 000 hushåll, kontor och lokaler i Nykvarn, Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge med fjärrvärme. Dessutom exporterar vi värme till Stockholm som motsvarar förbrukningen i 50 000 hushåll.

Total värmeproduktion ca 2 700 GWh per år och elproduktion ca 550 GWh per år.

Från Nykvarn i söder till Stockholms innerstad i norr

Igelsta kraftvärmeverk.

3hållBArhetSrApport 2011

• I slutet av januari 2011 tillträde Karin Medin som ny verkställande direktör för Söderenergi.

• Trots en extrem vinter och stora påfrestningar på bränslelogistiken lyckades vi hålla en hög leverans-säkerhet.

• En av de större investeringarna under året var reno-veringar i Igelstaverkets panna 1. Hela bakre väggen upp till 2,5 meters höjd byttes ut liksom stora delar av murningen.

ViktigA händelSer under 2011

innehåll

• Under året har vi tecknat avtal med Oxelösunds hamn om ett nytt stort träpelletslager.

• Elektrifieringen av Nykvarns bränsleterminal slutför-des i början av hösten 2011. Utbyggnaden innebär att terminalen fått ett nytt förlängt vedtågsspår som dessutom är elektrifierat.

• Under året har vi också tagit emot många besök, bland annat 100 EU-parlamentariker som ville informera sig om hur Sverige arbetar med hållbart skogsbruk och hur vi tar tillvara på hyggesrester från skogen. Besöket genomfördes i samarbete med EUFORES, Svebio och Sveaskog.

• Vidare har vi under året utvecklat vår prisriskpolicy samt finanspolicy.

• Botkyrka och Södertälje kommuner som skrivit på EU:s borgmästaravtal firade EU:s ”Energy week” i maj genom att bjuda in till en energi- och miljödag för miljöhandläggare och politiker i Stockholms län på Igelsta kraftvärmeverk.

Elektrifieringen av Nykvarns bränsleterminal invigdes av från vänster Effe Östman, kommunfullmäktiges ordförande Nykvarn, Karin Medin, vd Söderenergi, Helena Sundberg, regionchef Trafikverket Stockholm

och Peter Bocaccio, Tillväxtverket.

Söderenergi i korthet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Viktiga händelser under 2011 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Intressant och spännande första år . . . . . . . . . . . . . . . 4

Omvärlds- och riskhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Ökad målstyrning för att långsiktigt säkra fjärrvärmens konkurrenskraft . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Ägande och styrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Söderenergi – hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Produktion och ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Miljö- och resursfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Medarbetare och socialt ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Nyckeltal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Årsredovisning (separat broschyr i omslagsficka)Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Dispositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Koncernens resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Koncernens balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Koncernens kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Moderbolagets resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Moderbolagets balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

Moderbolagets kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

44 Söderenergi AB

ännetecknande för 2011 har varit det K extrema vädret. Året startade med en hård och lång vinter och slutade med ovanligt milt väder. Med vår nya anläggning som bas, Igelsta kraftvärmeverk, hanterade vi även dessa förutsättningar.

Det var med stolthet jag trädde in i rollen som VD för Söderenergi i slutet av januari 2011 med upp-draget att tillsammans med alla medarbetare på Söderenergi utveckla företaget vidare. Jag kunde konstatera vid min ankomst att man från Söderen-ergis sida med en liten organisation lyckats driva och genomföra upp förandet av det nya kraftvärme-verket och allt som hört till detta stora projekt på ett mycket bra sätt. Anläggningen har sedan driftstart i januari 2010 producerat med hög tillgänglighet, så även 2011. Det tar dock lite tid att lära känna en ny anlägg-ning samtidigt som det inte funnits så mycket erfa-renhet av att driva en så stor bioeldad anläggning som denna. Men vi kan efter det här året konstatera att den fungerar väldigt bra även om vi också haft några ”barnsjukdomar”. Under 2011 har vi ge-nomfört en del djupare inspektioner och analyser av vårt nya kraftvärmeverk och ytterligare satsat på fördjupade utbildningar vilket gör att vi lärt oss anläggningen ännu bättre och känner oss trygga inför framtiden.

EffektiviseringEfter att vi lagt denna stora satsning bakom oss har vi under året ägnat oss åt konsolidering samt börjat blicka in i framtiden. Flera viktiga ramverk för bolaget har uppdaterats, vi har en ny finanspolicy och även en ny prisriskpolicy som utgör strategin hur långt i framtiden vi ska prissäkra el- och bränslekostnader. Allt för att skapa trygghet och stabilitet i en alltmer komplex verksamhet och omvärld. Vi planerar också att i det nya kraftvär-meverket genomföra provdrift under 2012 för att kunna köra med högre effekt. Vi har också inlett ett internt effektiviseringsar-bete där vi strävar efter att införa ett mer målstyrt arbetssätt med Lean-filosofin som bas.

Säkerheten i fokusUnder året har vi arbetat med våra säkerhetsfrågor. Ett arbete som inletts med utbildning av hela per-sonalen och under 2012 utvidgar vi utbildningen och inför en interaktiv säkerhetsutbildning som blir obligatorisk för samtliga entreprenörer som arbetar i våra anläggningar. Tillsammans med våra kunder Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme har vi under året sjösatt ett nytt driftavbrottsinformationssystem för att under-lätta information vid störningar i leveranserna till slutkunderna.

intreSSAnt

Karin Medin, VD för Söderenergi


Internationell uppmärksamhetKraftvärmeverket och vår bränsleterminal i Nykvarn har medfört stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt och vi har haft en stor mängd studiebesök under året. Studiegrupper har kommit från bland annat Skottland, England, Polen, Kina, Kanada och Ukraina för att besöka kraftvärmeverket. I samarbete med EUFORES och Sveaskog genomförde vi i oktober ett studiebesök med närmare hundra EU-parlamentariker som ville veta mer om bioenergi, och hållbart skogsbruk. Inte minst omställningen från fossila bränslen till förnybara bräns-len samt tillvaratagandet av redan förbrukade resurser genom användning av returbränslen har tilldragit sig stort intresse bland våra utländska besökare. Vi har också haft många nationella besök.

Elektrifiering av Nykvarns bränsleterminalUnder året har stickspåret till Nykvarns bränsleterminal elektrifierats. Terminalen är en viktig pulsåder som möj-liggör att vi på ett miljövänligt och ekonomiskt sätt kan transportera biobränsle med tåg från hela Sverige.

Tredjepartstillträde?En omvärldsfråga som kan påverka Söderenergi är den statliga utredningen om tredjepartstillträde till fjärrvär-menäten, den så kallade TPA-utredningen, vars remisstid gick ut i november. Förslaget går i korthet ut på att öpp-na upp fjärrvärmenäten för konkurrens. Skulle förslaget i utredningen bli verklighet kommer det att påverka oss i högsta grad och ändra förutsättningarna för både oss och våra kunder Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme.

och SpännAnde förStA år

FramtidenUnder 2012 kommer vi att fortsätta utvecklingen av en målstyrning inspirerad av Lean-filosofin. Under året ska även en plan konkretiseras för vad som blir nästa steg i utvecklingen av Söderenergis verksamhet. Viktigt är att se över hur vi ytterligare kan effektivisera vår bränsle-hantering, omfattande allt från hamn till lagerytor.

•

Jag vill tacka för ett intressant och spännande första år på Söderenergi och inte minst för det fina mottagandet. Jag vill också tacka alla våra medarbetare för fina insatser under året samt för det goda samarbetet med ägare och kunder.

Karin Medinvd, Söderenergi

Ett stort intresse har riktats under året för det nya kraftvärmeverket och vår användning av bio- och returbränslen. Hundra EU-parlamentariker besökte Söderenergi för att informera sig om biobränsleanvändningen.

Till vänster ses Sven Hogfors, ordförande i Svenska Träbränsleföreningen samt Claude Turmes, president i EUFORES och chefsförhandlare för

kommande EU-beslut om kriterier för fasta biobränslen.

Karin Medin samtalar med Kamilla Gaude och Sylwe Wedholm som arbetar med logistik och kvalitetssäkring av bränslen.

66 Söderenergi AB

omVärld och riSkhAntering

Finansiella risker och prisriskerUnder år 2011 har fokus legat på att utveckla och upp-gradera riskpolicy för hantering av prisrisker i energiaf-fären samt finansieringspolicy till att på ett sammanhållet sätt reglera Söderenergis utvecklade verksamhet med elproduktion och väsentligt ökad värmeproduktion. Do-kumenten anger vilka risker som finns, inom vilka ramar riskerna ska hanteras, ansvarsförhållanden samt rutiner för hur verksamheten inom dessa områden ska skötas och rutiner för rapportering och kontroll. De två policydokumenten fastställdes av styrelsen i oktober 2011.

Klimat och hållbarhetKlimatfrågan är en global utmaning och kommer att stärka fjärrvärmens roll mot andra uppvärmningsformer. Det märks inte minst genom att resurseffektiv kraftvärme framhålls som en föredömlig teknik på EU-nivå och direktiv som främjar utbyggnad av kraftvärme är under utarbetande. En europeisk marknad för ursprungsgarantier för miljövänlig el växer fram parallellt med certifikatsystemet och kan på sikt ge en extra intäkt för vår elproduktion. Det är av stor vikt såväl för den lokala acceptansen som för fjärrvärmens konkurrenskraft i regionen, att mil-jöfördelarna med Söderenergis värme- och elproduktion lyfts fram. Det kräver ett gott samarbete med distribu-tionsbolagen och en tydlighet i kommunikationen. Fokus för Söderenergi ligger fortsatt på att minska de fossila koldioxidutsläppen och på att utnyttja bränsleresurser som annars skulle gå till spillo. Frågor om biobränslens ursprung och balans i ekosys- temen kommer att bli viktigare i takt med ett ökat nytt-jande av biobränslen. Söderenergi har därför ställt upp egna krav för de bränslen vi tar emot, och det pågår en process nationellt och inom EU att ta fram kriterier för biobränslen ur hållbarhetssynpunkt. Det är väsentligt att vi kontinuerligt följer upp att kraven uppfylls. Söderenergis satsning på klimatvänliga bränslen med

öderenergis verksamhet och ekonomi är i hög Sgrad beroende av vad som händer i omvärlden. Vi påverkas bland annat av politiska beslut na-tionellt och i EU, vad som sker på el- och värme-marknaden samt den tekniska utvecklingen.

De största affärsriskerna i Söderenergis verksamhet är kopplade till tillgång och pris på bränslen samt mark-nadspriser på el och elcertifikat.

BränslemarknadSöderenergis viktigaste bränslen är olika former av skogs- och returbränslen. Av dessa är utbudet av returbränslen mest osäkert. Marknaderna, såväl de inhemska som på kontinenten, är små och styrs i hög grad av miljöpolitiska styrmedel. Uppbyggnad av lokal förbränningskapacitet förändrar också utbudet. Inhemsk returflis möter stark efterfrågan och priset ökar. Importerad returflis har för närvarande en lugnare utveckling. Skogsbränslemarknaden är större och volymerna tillräckliga. Prisutvecklingen som en tid har skenat, bedöms ha en svagare utveckling under de närmaste åren. För närvarande konstaterar vi god tillgång på inhemskt skogsbränsle och med måttlig prisutveck-ling.

Marknader för elförsäljning och elcertifikatElpriset är helt marknadsbaserat och styrs i huvudsak av tillgång på vatten till vattenkraftverken, och i viss mån av tillgången på kärnkraft samt priset på kol och utsläpps-rätter. I motsats till bränslemarknaden finns möjlighet till finansiell prissäkring för att reducera risken i priset. Elcertifikaten, som erhålls för elproduktion med förny-bara bränslen, är i dag en väsentlig del av bolagets intäkt. Prisnivån har halverats under 2010/2011 framför allt på grund av den kraftiga utbyggnaden av vindkraft. Från 2012 ingår Norge i certifikatsystemet och framtida prisut-veckling är osäker. Aktuella prognoser visar att priset kan stabiliseras på nuvarande nivå, eller fortsätta sjunka.

prisrisk

Volymrisk

motpartsrisk

ränterisk

finansieringsrisk

likviditetsrisk

riskpolicyBränslepolicy

finanspolicy

marknad ochfinansiella

it ochinfrastruktur

operativa

legala

tekniska

politiska

marknad ochfinansiella

Figur 1. Under 2011 har fokus legat på att hantera marknadsrisker och finansiella risker.


låga koldioxidutsläpp förväntas ge ekonomiska fördelar vid tilldelandet av utsläppsrätter för kommande handels-period (2013–2020).

Framtida värmemarknadNedan beskrivs olika omständigheter som kan påverka efterfrågan på fjärrvärme. Ett utredningsförslag om ett öppnande av fjärrvärme- näten för andra aktörer har varit ute på remiss och fortsatt hantering ligger nu på departementsnivå. Utred-ningens förslag har dock fått kritik från många håll, framförallt för att det med stor sannolikhet leder till ökade kostnader för kunderna. Även om det aktuella förslaget inte realiseras är det troligt att spelreglerna på fjärrvärmemarknaden på något sätt kommer att förändras. Vid ett mer konkurrensutsatt system har Söderenergi, åtminstone i det korta perspektivet, ett gott konkurrensläge med låga rörliga produktions-kostnader. För närvarande bevakar vi utvecklingen och diskuterar eventuella konsekvenser med Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät. EU:s och Sveriges mål kring energieffektivisering kommer att leda till ett lägre värmebehov i fastighetsbe-ståndet på sikt vilket kan leda till en lägre värmeproduk-tion för Söderenergi. Mot detta står att Storstockholm växer kraftigt och regionens värmemarknad kan därmed förväntas öka. För en god planering kommer det att erfordras gedigna marknadsplaner från såväl Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät som för det regionala fjärrvärmesystemet.

UtbyggnadsmöjligheterProduktionsanläggningar för fjärrvärme med tillhörande bränslehantering ger upphov till buller, lukt, damm och omfattande transporter och därmed fordras ett skyddsav-stånd kring anläggningarna. Utvecklingen i Stockholmsregionen med ökad befolk- ning och förtätningar i staden ställer därför krav på en utvecklingsplan som garanterar Söderenergis behov av skyddsavstånd runt våra anläggningar, tillräckligt med mark för att lagra bränslen och för framtida eventuell utbyggnad. Samhällets inriktning mot förnybara bränslen (bio- och returbränslen) ställer större krav på ytor för bräns-lehantering och -lagring. Söderenergi har framförallt ett behov av ökade ytor för bränslehantering kring Igelsta-verket för att effektivisera logistiken. Det finns också ett regionalt behov av nya kraftvär-meanläggningar och på längre sikt är Igelsta en attraktiv lokalisering för en utbyggnad. Med möjlighet till egen hamn och relativt stort avstånd till omgivande bebyg-gelse är det ett av de bästa lägen i regionen. Mot denna bakgrund är det viktigt att i en långsiktig utvecklingsplan för Söderenergi även beskriva hur vi bör agera för att behålla önskade utvecklingsmöjlig heter.

Interiör i Igelsta kraftvärmeverk.

88 Söderenergi AB

n ny affärsplan för 2012–2014 har tagits fram E under 2011. Mot bakgrund av nuvarande ägardirektiv och en omvärldsanalys har ett antal ledstjärnor och fokusområden arbetats fram för kommande tre år.

Söderenergis affärsidé innebär att producera värme som gör det möjligt för distributörerna av fjärrvärme, våra kunder Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme att sälja värme med god konkurrenskraft, hög leverans-säkerhet och en stark miljöprofil. För att tillgodose detta strävar vi efter att ha en produktion i världsklass som präglas av resurssnålhet, hållbarhet samt hög leverans-säkerhet. Vi har historiskt sett varit framgångsrika i att finna och kunnat nyttja nya ekonomiska och miljömäs-sigt hållbara bränslen till våra anläggningar, vilket gett mycket god bränsleflexibilitet. Här ska vi fortsatt ligga i framkant. Söderenergi är den fjärde största producenten av fjärrvärme i Sverige och ska fortsätta vara en långsiktig regional aktör. Under 2012 kommer vi fortsatt att arbeta för ett förbättrat samarbete med våra kunder för en ömsesidig framåtriktad utveckling. Under året avser vi att gemen-samt ta fram en tydlig strategi rörande hållbar värme. Med det ökade och mer komplexa produktionssystemet utsätts Söderenergi på ett annat sätt än tidigare för marknadssvängningar. För att säkra produktionen av prisvärd, hållbar fjärrvärme och dess långsiktiga konkur-renskraft har ett arbete inletts för att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för Söderenergi som innefattar ekono-misk utveckling, investeringar och utbyggnadsmöjlig-heter. Ur effektivitetssynpunkt angelägna frågor är dels att ytterligare utveckla och effektivisera vår bränslelogistik, dels att på kort sikt finna en lösning på de begränsade

ökAd målStyrning för långSiktig konkurrenSkrAft

lagerytor för bränslen som finns idag på Igelstaverket – men det är viktigt att också arbeta för en lösning på längre sikt. Under 2012 genomför vi försök med att provköra kraftvärmeverket med ökad prestanda för att om testen

faller väl ut kunna permanenta en högre effekt. Under 2012 kommer vi att fortsätta vårt arbete med Lean-filoso-fin som grund för en ökad målstyrning och processorientering för att skapa ökat värde. En del i detta är att göra en långsiktig underhållsplan med tydliga prioriteringar samt utveckling av både kort- och långsiktig driftoptimering med sikte på att förbättra driftresulta-tet ytterligare. Öppenhet, samarbete och person-ligt ägarskap är viktiga ledord för oss i vårt agerande både utåt och inåt i företaget.

Våra ledstjärnor

• produktion i världsklass• hållbarhet och resurs-

snålhet• långsiktig regional

aktör• framkant avseende

bränsleflexibilitet• öppenhet, samarbete

och personligt ägarskap

Resurssnålt och hållbart. I bakgrunden syns kraft- värmeverkets turbin som med hjälp av generatorn produ-cerar el. Ur denna produktion uppstår en spillprodukt i form av varmt vatten som via röret i förgrunden pumpas ut för att värma bland annat bostäder.


öderenergi ägs gemensamt av Botkyrka, Hud- S dinge och Södertälje kommun via de kommu-nala bolagen Södertörns Energi AB och Telge AB, se figur nedan.

Bolaget producerar fjärrvärme för dessa kommuner samt till Salems och Nykvarns kommuner. Den producerade värmen levereras till Södertörns Fjärrvärme AB och Telge Nät AB som i sin tur distribuerar och marknadsför fjärrvärme till slutkunderna inom kommunerna. I syfte att hålla ett lågt fjärrvärmepris till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät producerar Söderenergi även el, ånga och hetvatten samt fjärrvärme som levereras till Stockholm.

ägAnde och Styrning

Som grund för Söderenergis verksamhet finns ett konsortialavtal tecknat mellan ägarbolagen. Vidare finns ägardirektiv som mer detaljerat anger hur företaget bör styras och vad bolaget ska uppnå.

Några viktiga punkter ur ägardirektiven• Produktionen av värme och el skall ske till lägsta möj-

liga kostnad, med hög leveranssäkerhet och så att ne-gativa miljökonsekvenser så långt möjligt begränsas.

• Verksamheten skall drivas på affärsmässig grund så att den genererar ett positivt resultat.

• Prismodellen (för värmeleveransen till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät) skall utformas så att Söder-energi kan effektivisera verksamheten i syfte att bygga upp det egna kapitalet.

• Analyser visar att Söderenergis resultat kan variera med upp till 200 mkr på årsbasis. Utgångspunkten på kort sikt är att bolaget ska klara två års underskott. I det läget behövs ett eget kapital på ca 200 mkr.

• Söderenergi måste effektivisera verksamheten för rörelsekostnader, exklusive bränsle och före finan-siella kostnader så att de blir nominellt oförändrade 2010–2012.

• Från och med år 2010 ska minst 80% av värmepro-duktionen till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät baseras på förnybara bränslen och andelen olja vara mindre än 5%.

Nya ägardirektiv kommer att upprättas under 2012.Figur 2. Ägarstruktur för Söderenergi AB.

Elektrikerna Ion Moldoveanu och Milad Josef hjälps åt i elverkstaden.

1010 Söderenergi AB

Söderenergi – hållBArhet

edan har vi samlat ett antal policys, styrande dokument och nyckeltal som styr Söderenergi mot N ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

Nyckeltal

Innebörd

Styrning

2011Eget kapital, mkr 134Resultat, mkr –13Leveranskvalitet 30 (antal avvikelser)Produktionskostnad 363 (kr/MWh)Tillgänglighet bas- 95 produktion, %

En effektiv produktion av fjärrvärme som ska göra det möjligt för våra kunder distributörerna Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme att sälja värme med god konkur-renskraft och hög leverans-säkerhet.

• Ägardirektiv – sätter ramar för vår verksamhet.

• Finanspolicy – sätter ramar för finansiella risker.

• Prisriskpolicy – hanterar prisrisker i energiaffärer.

• Inköpspolicy – reglerar att våra inköp sker på ett konkurrensneutralt och effektivt sätt.

Miljönyckeltal 2011 TN/SFAB Fortum El-prod. —––––— –––––– ––––––CO2 24 68 6 g/kWhNOX 126 187 135 mg/kWhSvavel 16 25 17 mg/kWhFörnybar 88,2 81,1 98,2 andel i % - fossilt, % 9,4 4,4 1,8 - torv, % 2,4 14,5 –

• Produktionen av fjärrvärme och el ska ske på ett miljörik-tigt sätt.• Enligt ägardirektiven ska den fossila andelen av koldioxidut-släppen 2010 vara högst 20%.• Vid val av bränslen görs en samlad bedömning av miljö- effekter, resurshushållning och ekonomi.

• Ägardirektiv – sätter ramar.

• Miljöpolicy – anger hur vi ska minska vår miljöpåverkan.

• Bränslepolicy – styr inrikt-ningen för val av bränslen, dvs att i huvudsak använda bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas på ett för miljön effektivt sätt.

• Certifiering enligt ISO 14001.

2011

Rapporterade olyckstillbud 4 (antal)

Sjukfrånvaro, % 3,2

Omsättning personal, % 5,3

• Vi ska erbjuda våra medarbetare en säker och attraktiv arbetsplats där man utvecklas och trivs.

• Våra affärer ska ske enligt affärs-etiska principer som bland annat uttrycks i Global Compact.

• Affärsetiska riktlinjer – anger hur vi ska förhålla oss till leverantörer och entreprenörer.

• Bränslepolicyn – anger bl a riktlinjer för etiskt och miljömässigt försvarbara inköp av bränslen.

• Kommunikationspolicy – anger grundläggande principer för kommunikationen internt och externt i företaget.

• Alkohol- och drogpolicy.

• Mångfaldsplan – syftar bl a till en jämn fördelning av personalen utifrån kön, ålder m m samt mot-verka diskriminering.

Ekonomiskt hållbart Miljömässigt hållbart Socialt hållbart


öderenergis huvuduppgift är att producera S fjärrvärme som levereras till Södertörns Fjärrvärme AB samt Telge Nät.

Det hopkopplade fjärrvärmesystemet i kommunerna är även anslutet till Fortum Värmes fjärrvärmenät i Stock- holm (se sidan 2). Söderenergi har ett produktionssam-arbete med Fortum, som innebär att alla produktions-anläggningar i det gemensamma systemet utnyttjas på ett effektivt sätt. Genom samarbetet ökar Söderenergis produktion. Utöver produktionen av värme producerar Söderener-gi sedan 2010 även el i det nya kraftvärmeverket. Genom att elen i huvudsak produceras med förnybara bränslen – skogsflis och returbränslen – erhåller Söderenergi ock- så elcertifikat som bidrar till en ökad intäkt. Sedan tidiga-re produceras även ånga till AstraZeneca samt, i mindre omfattning, hetvatten för industriändamål. Produktionen av el, ånga och hetvatten samt värmeproduktionen för Fortum bidrar till att hålla ett lågt produktionspris för huvudleveransen till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät.

Resurssnålt och hållbartSöderenergi har sedan början av 1990-talet en långsiktig strategi för att fjärrvärmesystemet ska utgöra en del i ett miljövänligt, resurssnålt och hållbart samhälle. Kol, som tidigare var huvudbränsle, har ersatts med bio- och retur-bränslen. Ett viktigt steg i hållbarhetsstrategin är den nya anläggningen, Igelsta kraftvärmeverk, som tillfört att vi även kan producera el på ett miljö- och klimatvänligt sätt. Med det tillskottet har andelen fossila bränslen i systemet kunnat reduceras ytterligare och idag utgör eldningsolja endast några procent av den totala bränsleanvändningen. I hållbarhetssträvandena ingår även att utforma en så bra bränslelogistik som möjligt. En stor del av våra

produktion och ekonomi

bränslen kommer idag med båt. Med uppbyggnaden av den nya järnvägsterminalen i Nykvarn kan stora delar av bränsletillförseln från olika delar av Sverige transporteras på ett resurseffektivt och miljövänligt sätt.

Produktion och ekonomi 2011Ett kallt första kvartal av året har följts av tre kvartal som varit varmare än normalt. Sammantaget har det innebu-ret en lägre värmeproduktion till Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät än budgeterat och även lägre produktion av el. Däremot har leveransen till Fortum överträffat det som förväntades i budgeten. Vid sommarens revision av anläggningarna framkom också att underhållsbehovet var större än förväntat vilket medförde mer omfattande, och dyrare, underhåll samt längre driftstopp. Det innebar att vi tappat viss produk-tion från basanläggningarna kraftvärmeverket och panna 1 i Igelsta. Värmeleveransen för år 2011 framgår av tabellen nedan. I Söderenergis leverans av värme ingår 23 GWh som importerats från Fortum Värme.

Värmeleverans i GWh 2011 2010––––––––––––––––––––––––––– –––– ––––Södertörns Fjärrvärme AB 934 1 107Telge Nät AB 758 910 varav ångleverans 61 66 hetvatten 2 1Fortum Värme 797 851Överföringsförluster, 6 14 Söderenergis andel –––– ––––Summa 2 495 2 882

Elproduktion i GWh 2011 2010––––––––––––––––––––––––––– –––– ––––Summa 488 540

Figur 3. I våra fem anläggningar eldar vi drygt 3 miljoner m3 bränslen. De ökade volymerna, som omställningen från kol och olja till bio- och

returbränslen medfört, ställer stora krav på logistik och lagerytor.

Från Igelstaverkets kontrollrum styrs Söderenergis samtliga anläggningar. Här kan skiftingenjören Magnus Andreasson kontrollera allt från bränslein-matning, förbränning, mijövärden samt värmeleveransen i fjärrvärmenätet.


Produktion 2011Värme GWh––––––––––––––––––––––––––––––– –––––––– Igelsta kraftvärmeverk 1 259 Panna 1, Igelsta 409 Panna 2, Igelsta 228 Panna 3, Igelsta 390 Panna 4, Fittjaverket 183 Geneta PC och Huddinge MC 2 Spillvärme 7 –––––––– Totalt värmeproduktion 2 478 Import från Fortum 17 Totalt Söderenergi inkl import 2 495

el GWh–––––––––––––––––––––––––––––––– –––––––– Igelsta kraftvärmeverk 488 –––––––– Totalt inkl elproduktion 2 983

BränsleförsörjningSöderenergi siktar så långt det är möjligt och rimligt ur ekonomisk och hållbarhetssynpunkt på att använda för- nybara bränslen. Dessa är antingen skogsbränslen som utgör rester från skogsbruket eller så kallade returbräns- len bestående av utsorterat papper, plast och trä från kontor, byggen och industrier. Genom att nyttja retur-bränslen använder vi energin för att producera värme och el och minskar samhällets avfallsproblem. Det hand-lar om att nyttja resurser som inte kan återanvändas till nya produkter i samhället. Vi har en flexibilitet i våra anläggningar för att elda denna typ av bränslen och har sedan länge dels arbetat med att hitta lämpliga avfallsströmmar, skapa en mark-nad för dem samt arbetat med kvalitetssäkring av dessa bränslen. Detta gör att vi byggt en bred kompetens i företaget för att hantera detta. I våra fem anläggningar eldar vi drygt 1 miljon ton bränslen.


Bränsleförbrukning 2011 GWh––––––––––––––––––––––––––– ––––––––Trä-/barkpellets 235Skogsflis 1 104Returflis 923Bränslekross *) 550Torv 165Eldningsolja 45Bioolja (tallbeck) 44 –––––––– 3 066

Bränslemix 2011 för värme- och elproduktion Värmelev till Fortum- Elpro- SFAB och TN leverans duktion––––––––––––––– ––––––––––– ––––––– ––––––Trä-/barkpellets 3% 21% Skogsflis 38% 20% 63%Returflis 30% 33% 31%Bränslekross *) 25% 6% 5%Torv 2% 13% Eldningsolja 1% 3% < 1%Bioolja (tallbeck) 1% 4% 0% ––––––––––– ––––––– –––––– 100% 100% 100%*) Utsorterat avfall, dvs papper, plast och trä som inte kan återanvändas.

BränslelogistikBränslena kommer från ett fyrtiotal leverantörer från olika delar av Sverige och tio andra länder. Logistiken är oerhört viktig då lagerytorna vid våra verk är mycket begränsade. Placeringen av Igelstaverket vid inloppet till Södertälje kanal är mycket god för att ta emot båttrafik. Det mesta, cirka 400 000 ton, kommer med båt till Igelsta hamn. Drygt 200 000 ton skogsflis kommer med tåg till vår tågterminal i Nykvarn från olika delar i Sverige och cirka 300 000 ton kommer direkt med lastbil till våra an- läggningar. Utöver detta nyttjar vi Stora Vika där vi har lagerkapacitet. Under 2011 har vi avtalat om ett nytt lager i Oxelösunds hamn där vi ämnar lagra 15 000 ton träpel-lets från 2012. Under 2011 har bränslelogistiken utvecklats genom en elektrifiering av Nykvarns bränsleterminal som skett i samverkan mellan Söderenergi, Trafikverket, Tillväxtver-ket och Nykvarns kommun. Projektet som kostat 60 Mkr varav Söderenergi bidragit med 10 Mkr är exempel på en mycket lyckad samverkan som gagnat alla involverade parter. Elektrifieringen har bidragit till en effektivare terminalhantering och att vi nu kan ta in heltåg istället för halvtåg som tidigare drogs in med diesellok. Detta i sin tur är en stor förbättring för miljön. Dessutom kan vi nu ta in tåg som kommer från både norr och söder. Signalanpassningen har gjort att godstrafiken på Svea-landsbanan nu också löper smidigare.

Figur 4. Bränslemix för värme- och elproduktion 2011. Fastighetsägarna, HSB, Hyres- gästföreningen, Riksbyggen och Sabo har med Svensk Fjärrvärme kommit överens om att CO2-andelen i plast ska belasta den ursprungligen tänkta användningen och inte fjärrvärmeproduktionen. Enligt detta synsätt är andelen förnybart 94 procent.

1 %5 %

94 %( 6 % )

8 %

36

%30

%

18 %

5%1 %

1 % 1 %

Torvvarav plast

Förnybart Eldningsolja

Bränslekross

Torv

Skogsflis

Returflis

Eldningsolja

Bioolja(tallbeckolja)

Övrigt

Träpellets/barkpellets


Nästa steg i att utveckla logistiken och minska sårbar-heten är att utveckla våra lagerytor runt Igelstaverket. Vi tittar också på hur vi kan effektivisera hamnen och på möjligheten att ta in större båtar.

Elhandel På den nordiska elmarknaden präglades året av tvära kast då inledningen började med krånglande kärnkraft och sällsynt låga nivåer i vattenmagasinen till att strax före sommaren vända till välfyllda magasin under hös-ten. Elproduktionen under det andra driftåret för Igelsta kraftvärmeverk summeras till 488 GWh, vilket är 63 GWh mindre än budgeterat. Avvikelsen hänför sig dels till längre revisionstid än planerat, men också till ändrad körordning mellan baspannorna under andra halvåret 2011 på grund av det låga elspotpriset och varmare väder. För att trygga intäkterna görs en finansiell säkring av framtida elpriser i enlighet med fastlagd policy. Sammantaget har den finansiella elportföljen gene-rerat positivt värde under året men den totala elintäkten har naggats i kanten av lägre elvolymer. Marknaden för elcertifikat har varit sjunkande under i princip hela 2011. Värdet på ett elcertifikat har minskat med 40% under perioden. Tack vare finansiella säkringar blev utfallet på handeln med elcertifikat väsentligt bättre än om inga säkringar utförts. Andelen biobränsle i Igelsta kraftvärmeverk var 95 % och antalet erhållna elcertifikat blev 465 000 stycken. Under året har en marknad för ursprungsmärkt el tagit fart. Det har inneburit att vi kunnat sälja ursprungsgarantier för biobränslebaserad elproduktion. Söderenergis finansiella hantering av energiaffären har analyserats under året, vilken mynnade ut i en ny riskpolicy som antogs av styrelsen i oktober.

Resultat 2011Resultatet för 2011 uppgick till –13 Mkr. Det är väsent-ligt lägre än vad som förväntades i budgeten för året. De främsta anledningarna till den negativa avvikelsen är:– lägre elproduktion.– ökade underhållskostnader.– högre kapitalkostnader och avskrivningar.

InvesteringarMot bakgrund av de stora investeringar som genomförts de senaste åren samt innevarande års ansträngda eko-nomiska resultat har det funnits en återhållsamhet inför nya investeringar under året. Det har inneburit att vissa, ej akuta reinvesteringar skjutits framåt i tiden. De investeringsposter som bokförts för 2011 (totalt 44,6 Mkr) avser till stor del tidigare beslutade åtgärder. Detta innefattar bland annat vissa slutregleringar av-seende kraftvärmeverket, slutförandet av terminalen i Nykvarn, slutarbeten för fiberkanal mellan Igelstaverket och Fittjaverket samt Söderenergis andel av reinveste-ringar enligt avtal i de fjärrvärmeledningar som nyttjas


gemensamt med SFAB. Därutöver har vi lagt ner knappt 20 Mkr på löpande reinvesteringar och säkerhetsutrust-ning.

EffektivitetSöderenergi har under lång tid arbetat med att effektivi-sera produktionen och skapa ett produktionssystem som baseras på hållbara, miljö- och klimatvänliga bränslen. Det har inneburit stora investeringar i ombyggnader för bio- och returbränslen i gamla Igelstaverket, för att elda träpellets i Fittjaverket och i uppförandet av det nya kraftvärmeverket i Igelsta, även det baserat på bio- och returbränslen. Samtidigt har en kontinuerlig process drivits för att hitta nya bränsleslag i syfte att sänka produktionskostna-den och det arbetet kommer att fortsätta med en löpande utvärdering av både de bränslen vi använder och even-tuella nya bränslen. Samarbetet med Fortum syftar också till att gemensamt använda de produktionsresurser som finns för att på effektivast möjliga sätt producera värme till det sammankopplade fjärrvärmesystemet. I fokus den närmaste tiden är att utveckla organisation och administration så att hela processen att producera värme ska ske på ett resurseffektivt sätt. Det innebär att lean-konceptet kommer att införas i bolaget med en tydlig målstyrning och ett ständigt förbättringsarbete som omfattar alla anställda. Vidare ett ökat fokus på upphandling och styrning av externa entreprenörer samt ökade insatser för att analysera och planera erforderliga underhållsåtgärder. Under 2012 kommer också, till att börja med på prov, effekten i kraftvärmeverket att höjas med upp till 10%. Även arbetet med att hitta optimal bränslemix kommer att fortskrida, där målet är att kunna blanda in så stor andel returbränsle som möjligt utan att äventyra statusen på kraftvärmepannan. En stor del av Söderenergis kostnader utgörs av kapitalkostnader, och här pågår ett intensivt arbete att, tillsammans med den internbank som ägarkommunerna tillsammans skapat, hitta finansieringslösningar som kan sänka de finansiella kostnaderna.

Henrik Antroposov och Vesa Martonen, som arbetar med mekaniskt underhåll, byter ut ett filter.


iljö- och resursfrågorna har varit i fokus M alltsedan Igelstaverket byggdes 1982. Söderenergis verksamhet har sedan 1990-talet genomgått stora förändringar som inneburit att vi ställt om från eldning av fossila bränslen (olja och kol) till att idag använda cirka 85% förnybara bränslen och endast 3% olja i våra anläggningar.

Det nya bioeldade kraftvärmeverket i Igelsta, Sveriges största, är ägarkommunernas största miljöinvestering någonsin och innebär ökad användning av förnybara bränslen och lägre utsläpp.

Vår påverkan Vid produktion av värme och el genom förbränning finns en rad centrala miljö- och resursfrågor, de viktigaste är:

• Vilka bränslen och andra naturresurser som används för att producera el och värme. Valet påverkar såväl re-surshushållningen som t ex utsläppen av föroreningar.

• På vilket sätt bränsle och restprodukter transporteras till och från produktionsanläggningarna, vilket påver-kar såväl resurshushållningen som miljöbelastningen.

• Utsläpp av föroreningar till luft och vatten från produk-tionen. Avgörande är både vilka bränslen som används och vilka reningstekniker som används.

• Hur restprodukter och avfall från produktionen om-händertas.

Genom åren har mycket arbete lagts ned för att förbättra vår verksamhet och prestanda i alla dessa avseenden och detta är något som Söderenergi kontinuerligt fort-sätter med. Styrande för vårt arbete är miljöpolicyn och bränslepolicyn. Samtliga anläggningar i Söderenergi är dess utom certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Det innebär att vi har åtagit oss att genomföra

miljö- och reSurSfrågor

mer omfattande miljöåtgärder än vad som krävs enligt miljölagstiftningen. Dessutom innebär det att vi ständigt ska söka förbättra vår verksamhet ur miljösynpunkt.

Miljöpolicy

Miljöpolicyn innebär i korthet att Söderenergi ska:

• Påverka miljön så lite som möjligt

• Förebygga föroreningar och miljöstörningar

• Använda bra teknologi för att skapa en ständigt förbättrad miljö

• I huvudsak använda sådana bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvän-das på ett för miljön effektivt sätt

• Ha en energiproduktion som är det miljö- och resursmässigt bästa alternativet

Bränslen och andra naturresurserFörutom bränslen åtgår naturresurser t ex i form av elenergi, vatten och olika insatsämnen vid produktion av el och värme. Den viktigaste resursen är det bränsle vi utnyttjar men även elförbrukningen är betydande. Söderenergi strävar enligt miljöpolicyn efter att så långt möjligt använda returbränslen eller avfallsbränslen. Enligt ägardirektiven ska vi också så långt det är möjligt använda förnybara biologiska bränslen som inte leder till utsläpp av fossil koldioxid som bidrar till den globala växthuseffekten. Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhetsprinciper. (se nästa sida). I och med att det nu också finns möjlighet att ur-sprungsmärka el kommer vi fr o m 2012 att nyttja ursprungsmärkt el från vår egen elproduktion.

Vi strävar efter att vår produktion ska ingå som en del i kretsloppssamhället. I kretsloppssamhället återvinns avfall till nya produkter och energin nyttiggörs i sådant avfall som inte kan materialåtervinnas. Vi eldar bland annat papper, plast och trä från industrier, byggen och kontor som inte kan återvinnas på ett för miljön effektivt sätt. Vi tar enbart emot sådant avfall som motsvarar våra kvalitetskriterier. Askorna från förbränningen i våra anlägg-ningar återanvänds idag som tätskiktsmaterial för att avsluta hushållsdeponier.

Sortering

igelSta- verket

värme

nya tidningar

Fleecetröjor

Bilar

PaPPer

PlaSt

glaS

Plåt

matreSter

trä, PaPPer, PlaSt

komPoSt

FlaSkor, glaS, Burkar

Tar vara på resurser som annars skulle gått förloradeMed returbränslen menar vi material som redan använts i produkter minst en gång och som inte kan utnyttjas på ett mer effektivt sätt och där alternativet är deponering. Vi konkurrerar därmed inte med materialåtervinning av avfall utan återvinner den energi-resurs avfallet utgör och som annars skulle ha gått förlorad. En annan avfallstyp som utgör ett viktigt bränsle är rester från skogsbruket i form av grenar och toppar (grot) samt stubbar. Resterna utgör ett avfall från skogsbruket men har inte ingått i någon produkt tidigare.


Returbränslen kan bestå både av förnybart bio- logiskt material som t ex trä och papper och av icke förnybart material, t ex plast och gummi tillverkade av fossil olja. Det centrala för oss är att tillvarata resurser som annars skulle ha gått förlorade i naturen eller t ex på en avfallsdeponi. Baserat på denna bränslestrategi har Söderenergi

miljö- och reSurSfrågor

heter som värms med fjärrvärme. Miljövärderingen lyfter fram fjärrvärmens resurssnålhet som bidrar till att sam-hället blir mer energieffektivt eftersom mycket spillenergi används. Söderenergi avser att utveckla bränsle- och utsläppsstatistiken och redovisa dessa värden i sin helhet från och med 2012 års Hållbarhetsrapport. I och med starten av Igelsta kraftvärmeverk har ut-släppen av fossil koldioxid för värmeproduktionen mins-kat. Minskningen beror på den ökande användningen av förnybara biologiska bränslen. I ett nordeuropeiskt perspektiv bidrar kraftvärmean-läggningen med ännu större utsläppsminskningar. Den el som produceras i anläggningen ersätter el som annars skulle ha producerats i kol-, olje-och gaskondenskraftverk på kontinenten. Därigenom förhindras utsläpp som är mångfalt större än i vårt eget system.

De flesta bränsletransporterna sker med båt och tågFörändringen från kol och olja till bio- och returbränslen har medfört att volymerna vuxit kraftigt. Bränslena kom-mer från ett tiotal länder i norra Europa. För att få in dessa volymer bränslen till anläggningarna krävs omfattande transporter. Bränsletransporter med hjälp av fartyg ger väsentligt mindre utsläpp av fossil koldioxid och andra föroreningar jämfört med lastbilstransporter. Söderenergi strävar därför efter att så mycket som möjligt av bränslet går via sjöfrakt.

sedan början av 1990-talet genomfört ett omfattande arbete för att kunna minska eldningen med fossila bränslen och successivt övergått till allt större andel bio- och returbränslen. Under 1990-talet byggdes samtliga pannor i Igelsta värmeverk om med teknik för att i stället för fossil stenkol kunna utnyttja en rad olika bio- och returbränslen. Om- och tillbyggnader har också genom-förts i Fittjaverket i två omgångar, i ett första steg för att kunna utnyttja biologisk tallbecksolja och i ett andra steg för att också kunna elda med träpellets. Den senaste stora satsningen har utgjorts av Igelsta kraftvärmeverk som togs i drift i slutet av 2009 och gick i full produktion under 2010. Pannan eldas med bio- och returbränslen.

Utvecklingen från 2010I och med att Igelsta kraftvärme gick i full drift i början av 2010 har stora förändringar skett i Söderenergis pro-duktion. I kraftvärmeanläggningen produceras, utöver fjärrvärme, även el. Genom att fjärrvärmeproduktionen från kraftvärmeverket kan sägas utgöras av spillvärmen från elproduktionen är processen sammantaget mycket resurseffektiv. Bränslemixen 2011 som avser andelen förnybara och fossila bränslen framgår av figur 5. Under 2011 har Svensk Fjärrvärme tillsammans med kundorganisationerna Fastighetsägarna, HSB, Hyresgäst- föreningen, Riksbyggen och Sabo enats om hur man ska värdera miljöpåverkan av energianvändningen i fastig-

Figur 6. Nettoutsläpp av fossil koldioxid från alla bränslen i absoluta tal för Söder- energis produktion har sjunkit under åren 1990–2011 och fortsätter att sjunka trots att produktionen i princip är fördubblad sedan 2010.

Figur 5. Andelen förnybara bränslen i hela Söderenergis produktion är 94 procent. Fastighetsägarna, HSB, Hy-resgästföreningen, Riksbyggen och Sabo har med Svensk Fjärrvärme kommit överens om att CO2-andelen i plast ska belasta den ursprungligen tänkta användningen och inte fjärrvärmeproduktionen.

UrsprungssäkratVåra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhets-principer som bl a innebär att:

• Ursprunget ska vara säkrat. Bränslet får inte komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar. Leverantörerna ska uppfylla kraven för certifiering enligt FSC* alt. PEFC* eller annan likvärdig motsvarig-het.

• Bränslet ska ha framställts inom EU accep-tabla arbetsvillkor, med för landet normalt löneläge. Barnarbetare, illegal arbetskraft eller diskriminering får inte förekomma, och facklig verksamhet inte hindras.

* Forest Stewardship Council är en internationell märkning för hållbart skogsbruk. PEFC är en liknande internationell certifiering anpassad till småskaligt skogsbruk.

1% eldningsolja

(varavplast 6%)

5% torv

Bio- och returbränslen 94 %


Söderenergis huvudanläggningar vid Igelstaverket samt Fittjaverket har den stora fördelen att de ligger vid vatten med egna kajanläggningar. Detta gör att knappt hälften av bränslena kan tas in med båt. Antalet fartyg till Igelsta uppgår till cirka 200 per år.

miljö

Våra utsläpp påverkas dels av vilka bränslen vi eldar, dels av vilken rökgasreningsteknik vi har för att rena bort föroreningar som stoft, svavel och kväveoxider. Vår tekniskt avancerade reningsutrustning samt omställningen från kol till biobränslen har inneburit att vi kunnat sänka utsläppen av både koldioxid och svavel med 80 procent. Sänkningen av kväveoxider har varit omkring 50 procent. Det nya kraftvärmeverket har inneburit att koldioxid-utsläppen sänks ytterligare med 75 000 ton per år.

Askor används till konstruktionsändamålUr produktionen uppstår askor. Alla våra askor, 71 700 ton, har under året tagits om hand av Telge Återvinning för att nyttjas som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier. Vi strävar efter att kunna återvinna askorna i så stor utsträckning som det är möjligt. Därför är vi engagerade bland annat i ett större forskningsprojekt ”Miljöriktig användning av askor” som drivs av Värme-forsk sedan 2002. Vi är också aktiva i bolaget Svenska Energiaskor som är en intresseorganisation för bästa möjliga återanvändning av materialet askor.

Miljöförbättringar under 2011 Under 2011 certifierades vårt nya kraftvärmeverk enligt ISO 14001. Den största miljöförbättringen under året var elektrifieringen av Nykvarns bränsleterminal som innebär att tågen nu tas in med ellok istället för som tidigare med diesellok. Detta är en betydande förbättring för miljön.

Igelsta värmeverks skorsten är 145 meter hög vilket innebär att röken späds ut och sprids i ett vidsträckt område.

Andelen föroreningar i den rök som kommer ut ur skorstenen är mycket liten. Den synliga delen av röken är vattenånga. Skorstenen är Stockholms näst högsta byggnad som man kan vistas i, slagen bara av Kaknästornet.

Mitt inne i skorstenen finns ett laboratorium där man kan kontrollera rökgaserna.

Varje år kommer ca 400 000 ton bränsle till Igelstaverkets hamn.

För att skapa ytterligare lagringsutrymmen för bränsle samt för att minska transportkostnaderna och miljöbe-lastningen etablerades Nykvarns bränsleterminal 2009. Hit transporteras cirka 200 000 ton skogsflis per år med tåg. Den sista biten mellan Nykvarn och Igelsta sker med lastbilar som har den högsta miljöklassningen. Övriga bränslen kommer med lastbil direkt till Igelstaverket från närområdet.

Effektiv rökgasreningProduktion av el och fjärrvärme ger upphov till utsläpp till luften. Vid förbränningen bildas vatten, koldioxid, kväveoxid och svaveldioxid.

MedarbetareÖppenhet, samarbete och personligt ägarskap är led- stjärnor för oss i vårt arbete och en del i att uppnå målet att Söderenergi långsiktigt betraktas som en attraktiv arbetsplats. Våra medarbetare är de som ser till att förverkliga företagets mål. Därför är det viktigt att alla har förståelse för målen och ser hur de kan bidra till dessa. Det är också väsentligt med en kontinuerlig kompetensutveckling, vilket är en kritisk framgångsfaktor för företaget. Viktiga är också arbetsmiljöfrågorna, trivselfaktorer och förebyg-gande hälsoåtgärder. Söderenergi har under 2011 satsat på utbildning och utveckling av medarbetarna genom att samtliga varit med på en två-dagarskonferens för att skapa engage-mang, delaktighet och arbeta med nya affärsplanen och de olika avdelningarnas och enheternas teamuppdrag för 2012. I dagarna ingick också olika moment och träning i

medArBetAre och SociAlt AnSVAr

självinsikt, gruppbeteende, personligt ägarskap, metoder för bra möten samt en introduktion i leanfilosofin. Avsik-ten är att fördjupa detta under 2012. Vi uppmuntrar medarbetarna att engagera sig i olika branschföreningar och nätverk som har bärighet på vår bransch. Under 2011 har en mångfaldsplan utvecklats och fast-ställts. Inför 2012 kommer bland annat en plan för kom-petensförsörjning att tas fram, inte minst mot bakgrund av det generationsskifte som står för dörren när det gäller delar av driftpersonalen.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––Antal anställda 2011 2010–––––––––––––––––––––––– ––––– –––––Antal anställda 131 131 varav kvinnor 22 23 och män 109 108

Personalomsättning–––––––––––––––––––––––– ––––– –––––Tillsvidareanställda medarbetare som slutat 7 6 varav medarbetare som gått i pension 1 2

Nyanställda som är tillvidareanställda 8 7

Personalomsättning under året 5,3% 4,6% (inklusive pensionsavgång)

Frånvaro–––––––––––––––––– ––––– –––––Total sjukfrånvaro 3,2% 3,2%––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Socialt ansvarSöderenergis affärer utförs enligt våra affärsetiska rikt-linjer. Riktlinjerna grundar sig på Global Compacts hållbar-hetsprinciper. De innebär i korthet att:

• Söderenergis ska sträva efter att upprätthålla en öppen och ärlig dialog med sina intressenter.

• Inga former av mutor, bestickning, kartellbildningar är tillåtna.

• Inga former av diskriminering, tvångsarbete eller barnarbete får förekomma.

• Arbetstagarna har rätt att organisera sig i valfri arbetstagarorganisation.

• Löner och annan ersättning ska minst uppfylla na-tionella lagar, gällande avtal och allmänt accepterad standard för branschen.

• Leverantörers verksamhet ska kännetecknas av en säker, hälsosam och hygienisk arbetsmiljö.

• Söderenergis bränslen ska vara spårbara.

Vi stödjer Världsnaturfonden och Naturskyddsförening- en, sponsrar idrott i regionen samt stödjer initiativ och aktiviteter som riktar sig till barn.


Söderenergi tar regelbundet emot praktikanter. Här ger André Berg-Karlsen stöd och råd åt Rafi Albert.


nyckeltAlNyckElTAl 2007 2008 2009 2010 2011–––––––––––––––––––––––––––––––––– –––––––– –––––––– –––––––– –––––––– –––––––– ––––––––ProduktionVärme total produktion GWh 1 816 1 898 2 035 2 868 2 492 leverans till SFAB/TN GWh 1 743 1 722 1 786 2 017 1 692 Leverans till Fortum GWh 73 176 249 851 797Elproduktion GWh - - 52 540 488Andel basproduktion (IKV + P1 + P3) % 62 61 59 76 83Högsta uppmätta effekt MW 596 458 645 778 744Tillgänglig effekt (inklusive reserv *) MW 885 885 885 1 025 1 025Andel hjälpel/produktion (värme och el) % 3,4 3,4 4,2 5,1 5,3Produktion energi/anställd GWh/anst 15,5 16,1 16,3 26,6 22,7

ekonomiOmsättning MSEK 607 671 800 1 485 1 319Resultat MSEK –2 –24 –25 21 –13Eget kapital MSEK 74 51 125 146 134Investeringar MSEK 196 494 430 210 46Balansomslutning MSEK 1 121 1 567 2 004 2 169 2 181Soliditet % 5,3 3,2 6,2 6,7 6,1Produktionskostnad värme kr/MWh 316 353 373 346 363Bränslekostnad/produktion (värme och el) kr/MWh 121 158 184 203 185UH-kostnad/produktion (värme och el) kr/MWh 25 21 28 21 27Insatsvaror/produktion (värme och el) kr/MWh 6 6 6 8 8

PersonalAntal anställda totalt 117 118 128 131 131Personalomsättning % 1,7 4,2 5,5 4,6 5,3Andel kvinnor % 16 15 18 18 17Medelålder år 45 45 45 45 45Sjukfrånvaro % 4,0 3,7 4,4 3,2 3,2Arbetsolyckor antal (4)* 13Allvarligare olyckor och tillbud rapporte- antal 3 4 rade till Arbetsmiljöverket * Del av året.

miljönyckeltal 2011 Telge Nät / SFAB Fortum Elproduktion ––––––––––––––– ––––––– ––––––––––––Klimatpåverkan, CO2, g/kWh 24 68 6Emission av kväveoxid, NOX, mg/kWh 126 187 135Emission av svavel, S, mg/kWh 16 25 17Bränslen - förnybart (varav plast**), % 96,6 (9,5) 83,9 (2,3) 99,5 (1,8) - eldningsolja, % 1 2,7 0,5 - torv, % 2,4 13,3 –

TEkNISkA dATA Installation, Ombyggd, Effekt, MW, år år värme el Bränsle––––––––––––––––––– –––––––– –––––––– ––––––– ––––––– ––––––––––––––––––––––––––––Igelsta värmeverk Panna 1 1982 1997 75 - Papper, plast, trä (bränslekross) Panna 2 1982 1993 110 - Torv, träpellets, tallbeckolja Panna 3 1982 1994 95 - Returflis, returbränsle Elpanna 1990 - ( 30) -

Igelsta kraftvärmeverk 2009 - 240 85 Skogsflis, returflis, bränslekross

Fittja värmeverk Panna 1 1971 Nedmonterad Panna 2 1971/72 Ej i drift Panna 3 1973 - 161 - Eldningsolja 5 Panna 4 1974 - 130 - Träpellets, tallbeckolja Elpannor 1990 - ( 80) -

Huddinge maskincentral Panna 1 1976 - 75 - Eldningsolja 5 Panna 2 1976 - 75 - Eldningsolja 5

Geneta panncentral Panna 1 1974 - 40 - Eldningsolja 1 Panna 2 1975 - 40 - Eldningsolja 1

18 Söderenergi AB

** Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyg-gen och Sabo har med Svensk Fjärrvärme kommit överens om att CO2-andelen i plast ska belasta den ursprungligen tänkta användningen och inte fjärrvärmeproduktionen.

Här finns plats för Söderenergis

årsredovisning 2011. om du saknar den

kontakta oss på 08-553 05 500 eller [email protected]

Jenny Angelbro och Joakim Tempelman arbetar med driften av våra yttre anläggningar. I bakgrunden ses Fittjaverkets rör som levererar fjärrvärme till kunderna.

Grafisk form & prepress: Ateljé Hunting Flower AB · Tryck: Tryckt på ett FSC-licensierat papper (lic.nr 019) från Stora Enso hos Kjellis Offset AB, Stockholm 2012. Tryckeriet är certifierat enligt ISO14001.

Foton: Stig Almqvist, Florian Sander, Peter Steen och Söderenergi övriga · Illustrationer: Mark Ingelse/Marking AB.

Söderenergi — Sveriges fjärde största fjärrvärmeproducentSöderenergi producerar fjärrvärme för ca 300 000 personer, kontor och industrier i södra Stor-stockholm samt el motsvarande förbrukningen i 100 000 hushåll. Vi eldar främst med bio- och returbränslen. De större anläggningarna inom Söderenergi är Igelstaverket och Igelsta kraftvär-meverk i Södertälje och Fittjaverket i Botkyrka. Dessutom har vi två reservanläggningar, Ge-neta panncentral och Huddinge maskincentral. Samtliga anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Merparten av vår värmeproduktion säljs och distribueras av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn samt av Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem. Vi levererar även värme till Fortum AB. Söderenergi ägs av kommunerna Södertälje, Botkyrka och Huddinge.

Box 7074, 152 27 Södertälje · Besöksadress: Nynäsvägen 43 · Telefon: 08-553 05 500Mer information om oss hittar du på www.soderenergi.se

med årsredovisning 2011 - cloudinarymed årsredovisning 2011 1. 2 söderenergi ab s öderenergi...

Documents