SV SV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 10.2.2016

COM(2016) 85 final

ANNEX 1

BILAGA

till

meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten

om genomförandet av de prioriterade åtgärderna i den europeiska migrationsagendan

Genomföranderapport för den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet

2

Genomföranderapport för den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet

Rapporteringsperiod: 17 december 2015–31 januari 2016

Inledning

Vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 aktiverades den gemensamma

handlingsplan som man enats om via ett ad referendum-avtal den 15 oktober 2015. Syftet med

handlingsplanen är att stärka samarbetet mellan parterna för att stödja de syriska flyktingar

som står under tillfälligt skydd och deras värdsamhällen i Turkiet, samt att motverka de

irreguljära migrationsströmmarna till EU. Med andra ord antas genomförandet av den

gemensamma handlingsplanen skapa viss ordning i migrationsströmmarna och hjälpa till att

stoppa den irreguljär migrationen.

Syftet med denna genomföranderapport, den andra i ordningen, är att visa på vilket sätt

Turkiet och EU följer upp sina respektive åtaganden efter den första rapporten, publicerad den

17 december 2015, och två månader efter att genomförandeåtgärderna inletts. Dessa rapporter

ingår i en övergripande insats för att bevaka utvecklingen.

1. Del 1

1.1 Statistiska uppgifter från EU

Ett av de viktigaste syftena med den gemensamma handlingsplanen är att uppnå konkreta

resultat, särskilt i fråga om att motverka irreguljära inresor.

Antalet människor som reser irreguljärt till EU från Turkiet är fortfarande högt för den här

tiden på året, när vintervädret normalt kan förväntas minska antalet inresor. Följande

uppgifter gäller för den 46 dagar långa rapporteringsperioden (dvs. 17 december–31 januari).

Totalt 110 211 irreguljära migranter kom till EU havs- eller landsvägen (dvs. via

Grekland och Bulgarien). De flesta – 109 336 personer eller 99,2 % – kom via Egeiska

havet.

I genomsnitt kom 2 377 personer per dag irreguljärt till EU via Grekland och

19 personer per dag via Bulgarien, vilket är totalt 2 396 personer per dag.

I genomsnitt kom 16 437 personer per vecka irreguljärt till EU via Grekland.

Uppgifterna kan jämföras med statistik från de föregående månaderna:

Från Turkiet till Grekland kom i september 2015 totalt 147 639 irreguljära migranter, i

oktober totalt 214 792, i november totalt 154 381 och i december totalt 110 835. I

januari 2016 kom totalt 67 756 irreguljära migranter till Grekland.

Under samma period var det dagliga genomsnittet 4 921 irreguljära migranter i

september, 6 929 i oktober, 5 146 i november, 3 575 i december och 2 186 i januari.

I följande diagram visas antalet irreguljära inresor havsvägen från Turkiet till Grekland i

december och januari. Diagram 1 visar antalet irreguljära inresor per dag och diagram 2

antalet irreguljära inresor per vecka1.

1 Liksom i den första genomföranderapporten för den gemensamma handlingsplanen visar de här diagrammen

bara inresorna från Turkiet till Grekland, eftersom de utgör över 99 % av alla inresor.

3

Diagram 3 visar antalet irreguljära inresor per månad från Turkiet till Grekland mellan

september 2015 och januari 2016. Diagram 4 visar antalet irreguljära inresor under samma

period, dvs. september 2015–januari 2016, uppdelat efter de vanligaste nationaliteterna

(baserat på vad migranterna har angett när de kommit till EU). De flesta är alltså (i fallande

ordning) syriska, afghanska eller irakiska medborgare. Vid jämförelse med det totala antalet

visar uppgifterna på en minskande andel syrier (från 69 % till 38 %) och en växande andel

afghaner (från 18 % till 24 %) och irakier (från 8 % till 15 %).

Diagram 1: Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per dag, december 2015 och

januari 2016. Källa: Frontex

Diagram 2: Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per månad, december 2015 och

januari 2016. Källa: Frontex

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

01

-déc

.0

2-d

éc.

03

-déc

.0

4-d

éc.

05

-déc

.0

6-d

éc.

07

-déc

.0

8-d

éc.

09

-déc

.1

0-d

éc.

11

-déc

.1

2-d

éc.

13

-déc

.1

4-d

éc.

15

-déc

.1

6-d

éc.

17

-déc

.1

8-d

éc.

19

-déc

.2

0-d

éc.

21

-déc

.2

2-d

éc.

23

-déc

.2

4-d

éc.

25

-déc

.2

6-d

éc.

27

-déc

.2

8-d

éc.

29

-déc

.3

0-d

éc.

31

-déc

.0

1-j

anv.

02

-jan

v.0

3-j

anv.

04

-jan

v.0

5-j

anv.

06

-jan

v.0

7-j

anv.

08

-jan

v.0

9-j

anv.

10

-jan

v.1

1-j

anv.

12

-jan

v.1

3-j

anv.

14

-jan

v.1

5-j

anv.

16

-jan

v.1

7-j

anv.

18

-jan

v.1

9-j

anv.

20

-jan

v.2

1-j

anv.

22

-jan

v.2

3-j

anv.

24

-jan

v.2

5-j

anv.

26

-jan

v.2

7-j

anv.

28

-jan

v.2

9-j

anv.

30

-jan

v.3

1-j

anv.

Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per dag, december 2015 till januari 2016

27.218 27.069

19.940

26.089

15.812

12.492

15.776

13.067

15.383

0

5.000

10.000

15.000

20.000

25.000

30.000

Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per vecka

Totalt

4

Kommissionens diagram 3: Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per månad,

september 2015–januari 2016. Källa: Frontex nätverk för riskanalys (2015) och programmet

för överföring av information om gemensamma insatser (JORA) (januari 2016), från den

8 februari 2016. Uppgifterna från JORA-programmet är preliminära operativa uppgifter som

alltså kan komma att ändras.

Kommissionens diagram 4: Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland efter nationalitet

(syrier, afghaner, irakier), september 2015–januari 2016. Källa: Frontex nätverk för

riskanalys (2015) och programmet för överföring av information om gemensamma insatser

147.639

214.792

154.381

110.835

67.756

0

50.000

100.000

150.000

200.000

250.000

sept.-15 oct.-15 nov.-15 déc.-15 janv.-16

Irreguljära inresor från Turkiet till Grekland per månad

Total

147.639

214.792

154.381

110.835

67.756

101.584 109.669

66.463

43.110

25.539 26.404

65.642

44.174

26.700

15.975 12.357

22.670

18.962 27.726

10.151 7.294 16.811

24.782

13.299 16.091 0

50.000

100.000

150.000

200.000

250.000

sept.-15 oct.-15 nov.-15 déc.-15 janv.-16

Antalet upptäckta fall av irreguljära inresor per nationalitet vid den grekisk-turkiska sjögränsen

Totalt TR-hav-GR Syrier Afghaner Irakier Övriga nationaliteter

5

(JORA) (januari 2016) från den 8 februari 2016. Uppgifterna från JORA-programmet är

preliminära operativa uppgifter som alltså kan komma att ändras.

Även om det totala antalet irreguljära inresor från Turkiet till Grekland håller på att minska,

visar uppgifterna på ett varierande flöde (se diagram 2 och 3). Minskningen har dessutom

motsvarat den förväntade minskning som hänger samman med rådande väderförhållanden

vintertid. Med hänsyn till väderförhållandena är antalet fortfarande högt för den här tiden på

året.

De lagstiftningsåtgärder och operativa åtgärder som de turkiska myndigheterna genomfört för

att ta itu med den irreguljära migrationen verkar ha haft en första, om än begränsad, effekt på

migrationsströmmarna. Det är dock alltför tidigt för att säga något om de mer exakta

kortsiktiga effekterna.

På grund av de allt svårare väderförhållandena har fler irreguljära migranter förolyckats när de

försökt korsa den grekiska gränsen2.

1.2 Statistiska uppgifter för Turkiet

Turkiet har för närvarande 2 582 600 syriska flyktingar3 som har garanterats tillfälligt skydd i

egenskap av grupp. Denna status ger flyktingarna tillgång till offentliga tjänster, t.ex.

utbildning och hälso- och sjukvård. Sedan den 15 januari ger statusen på vissa villkor även

tillgång till arbetsmarknaden (mer om detta längre fram i rapporten). Den 22 januari

beräknades 269 207 av dessa syrier befinna sig i flyktingläger, där de erbjuds flera olika

stödåtgärder.

Efter att den första genomföranderapporten för den gemensamma handlingsplanen gavs ut den

17 december 2015, beslutade EU att samla in uppgifter från EU och Turkiet om

genomförandet av handlingsplanen inom ramen för EU-arrangemanget för integrerad politisk

krishantering (IPCR). I detta syfte, och efter diskussioner mellan EU och Turkiet, gick Turkiet

den 22 januari med på att utifrån en överenskommen mall lämna uppgifter inom ett antal

indikatorer om genomförandet av den gemensamma handlingsplanen för EU och Turkiet. De

turkiska myndigheterna lämnade därför följande uppgifter den 22 januari:

350 000 syriska barn med tillfälligt skydd har skrivits in i skolor.

151 746 spädbarn har fötts (fram till den 22 januari).

Den 18 januari hade Turkiet registrerat 217 952 icke-syrier, och ytterligare 138 912

personer väntade på registrering.

Den 1–15 januari kom 42 936 syrier till Turkiet på laglig väg, och 13 887 syrier

lämnade Turkiet. Motsvarande antal för iranska migranter var 24 896 personer som

kom till landet och 32 268 som lämnade det; för irakier, 12 525 personer som kom till

landet och 16 300 som lämnade det; för libaneser, 2 778 personer som kom till landet

och 5 449 som lämnade det, och för jordanier, 2 032 personer som kom till landet och

2 527 som lämnade det. Beroende på visum kan utlänningar stanna i Turkiet mellan 30

och 90 dagar. Utlänningar som har rätt att komma in i Turkiet utan visum kan stanna i

landet i upp till 90 dagar under en period om 180 dagar.

2 Enligt Internationella organisationen för migration dog 244 migranter i Egeiska havet 1–28 januari 2016. 3 Antalet registrerade syriska flyktingar enligt Turkiets utrikesministerium den 3 februari.

6

Den 1–15 januari lämnade Grekland 322 förfrågningar om återtagande till Turkiet.

Bulgarien lämnade inga sådana förfrågningar. Turkiet håller för närvarande på att

handlägga de grekiska förfrågningarna4.

Under samma period, 1–15 januari, stoppade de turkiska gränskontrollerna

2 541 migranter som försökte komma in i EU irreguljärt från Turkiet havsvägen, och

4 761 migranter som försökte komma in i EU irreguljärt via land.

Det registrerades 64 109 asylansökningar i Turkiet 2015 (11 383 ansökningar

lämnades in av afghanska medborgare och 42 105 av irakiska medborgare)5. Under

samma år avslutades bara 459 asylärenden, antingen genom att den sökande fick

flyktingstatus eller genom att ansökan avslogs. De övriga ärendena väntar fortfarande

på en lösning.

Den 1–15 januari genomförde den turkiska kustbevakningen, polisen och

gendarmeriet sju gemensamma insatser i syfte att gripa irreguljära migranter, personer

som hjälper irreguljära migranter och människosmugglare, och för att förhindra

irreguljära avresor. Det ledde till att 230 smugglare greps.

Dessutom har Turkiet angett att landets brottsbekämpande myndigheter har ökat insatserna för

att förhindra irreguljära avresor, arrestera smugglare och rädda migranter till havs. Turkiet har

angett att man i december 2015 upptäckte i genomsnitt 514 irreguljära migranter per dag,

vilket kan jämföras med 450 migranter per dag i november 2015. Totalt arresterades

3 700 smugglare under 2015. Den turkiska kustbevakningen, gendarmeriet och de övriga

brottsbekämpande myndigheterna har en viktig roll i arbetet för att upptäcka irreguljära

migranter och smugglare.

Turkiet lovade att lämna in ytterligare uppgifter enligt den mall som avtalades i februari.

Del 2:

Genomförandet av Turkiets åtaganden i enlighet med den gemensamma

handlingsplanen

Den 8 januari införde Turkiet visumtvång för syrier som reser till en turkisk flygplats eller

hamn från ett tredjeland. Syftet var att minska transitmigrationen till EU. Detta hade

omedelbar effekt: antalet syrier som tilläts komma in i Turkiet från Libanon eller Jordanien

minskade dramatiskt efter att åtgärden infördes, och antalet resenärer gick från 41 781 syrier

under de sista åtta dagarna innan åtgärden (1–8 januari) till 1 155 syrier under de påföljande

tio dagarna (9–18 januari). Det är alltså en minskning med över 40 000 personer.

Den 15 januari antog Turkiet en förordning som ger syrier med tillfälligt skydd faktiskt

tillträde till arbetsmarknaden, även om det sker under vissa villkor och begränsningar.

Därmed uppfylldes en av de viktigaste åtgärderna i den gemensamma handlingsplanen. Syftet

är att göra Turkiet mer attraktivt som asylland för syrier och på så sätt ta itu med en av de

största anledningarna till att syrier försöker ta sig till EU irreguljärt på jakt efter en bättre

4 Enligt det bilaterala protokollet om återtagande mellan Grekland och Turkiet har mottagarstaten upp till

75 dagar på sig att handlägga förfrågan. Efter ett godkännande från båda sidor bör återtagandet ske inom

15 dagar. Samma protokoll instiftar ett förenklat förfarande genom vilket mottagarstaten ska återta en person

som arresteras i ett gränsområde inom en vecka från att landet har underrättats om anhållan. 5 Enligt den turkiska lagstiftningen är det bara personer som har flytt från Syrien som automatiskt får

internationellt skydd i egenskap av grupp vid registrering. Medborgare från andra länder måste lämna in

individuella asylansökningar och få flyktingstatus efter en preliminärundersökning och enligt beslut av

generaldirektoratet för migrationshantering.

7

framtid. Enligt förordningen kan en syrier ansöka om arbetstillstånd först ett halvår efter att ha

beviljats tillfällig skyddsstatus. Arbetstillstånd kan bara beviljas inom de regioner där den

flykting som har fått tillfälligt skydd har rätt att bosätta sig. I förordningen anges inga

begränsningar till särskilda sektorer. Däremot anges en gräns på 10 % för flyktingar från

Syrien, med undantag för jordbruk och djurhållning. Förordningen har omedelbar verkan,

men eftersom den är relativt allmän kan det krävas ytterligare genomförandebestämmelser.

Det faktum att förordningen har antagits är onekligen ett steg i rätt riktning, men för att den

ska få en faktisk effekt krävs att den tillämpas effektivt och så snart som möjligt.

Turkiet har förberett ett lagförslag om skydd av personuppgifter som har lämnats in till

parlamentet. Om förslaget följer uppfyller europeiska villkor kan lagstiftningen erbjuda

Turkiet en möjlighet att arbeta närmare med Europol, Eurojust och EU-ländernas

brottsbekämpande organ. Det nuvarande lagförslaget behöver dock fortfarande genomgå

förbättringar, särskilt i fråga om dataskyddsmyndighetens oberoende och undantaget från

lagen för brottsbekämpande myndigheter och underrättelseverksamhet. EU har meddelat

Turkiet sina betänkligheter och hoppas att dessa kommer att åtgärdas vid det parlamentariska

förfarandet.

Den 8 januari lämnade den turkiska regeringen in trepartsavtalet mellan Turkiet, Bulgarien

och Grekland till parlamentet för ratificering.

Turkiet angav att man är villig att förbättra genomförandet av sina återtagandeutfästelser i

avtalet med Grekland och skapa fler återtagandeplatser, utöver den som finns i Dikili. Det

största problemet vid genomförandet av detta bilaterala avtal är fortfarande de långa

förseningarna i hanteringen av återtagandeansökningarna från Grekland. Under senare delen

av december 2015 och i slutet av januari 2016 besökte turkiska tjänstemän Aten för att

tillsammans med de grekiska myndigheterna diskutera om hur det bilaterala

återtagandeavtalet ska kunna genomföras på ett mer effektivt sätt.

I januari ordnade den turkiska polisen en informationskampanj i Bodrum, en turistort i södra

Turkiet. Den regionala polisen tog fram broschyrer som delades ut för att stoppa flyktingar

från att inleda den farliga resan till Europa. Man har tryckt cirka 5 000 broschyrer på turkiska,

arabiska och engelska som ska delas ut av gendarmeriet.

Del 3:

Genomförande av EU:s åtaganden i enlighet med den gemensamma handlingsplanen

Den 24 november antog kommissionen ett beslut att inrätta en flyktingfacilitet för Turkiet

samt en samordningsmekanism för de åtgärder från EU och dess medlemsstater som ska

hjälpa Turkiet att ta hand om de över 2 miljoner syriska flyktingar som har kommit dit.

Kommissionen och medlemsstaterna har åtagit sig att under 2016 och 2017 inledningsvis

bidra med 3 miljarder euro som distribueras via flyktingfaciliteten. Staterna ställde sig

positiva till faciliteten, men samtidigt underströks kopplingen mellan Turkiets genomförande

av dess åtaganden i enlighet med den gemensamma handlingsplanen och det finansiella

stödet. Man beslutade att 1 miljard euro till faciliteten ska tas från EU-budgeten och de

återstående 2 miljarderna ska betalas av medlemsstaterna, i enlighet med deras BNI-andel.

Den 3 februari avtalade medlemsstaterna om finansieringen av faciliteten och dess

verksamhetsvillkor, och kommissionen ändrade därefter sitt beslut så att det överensstämmer

med avtalet. Det är kommissionen som ansvarar för att förvalta de resurser som koordineras

genom flyktingfaciliteten. Detta görs med hjälp av de finansiella verktyg för externt bistånd

8

som bäst passar den typ av stöd som ska ges. Flyktingfaciliteten förvaltas av en styrgrupp med

kommissionen som ordförande, EU-länder utgör gruppens medlemmar och Turkiet innehar

observatörsstatus. Styrgruppen sammanträder för första gången den 17 februari.

Flyktingfacilitetens verksamhet ska komma igång så snart som möjligt och har som främsta

syfte att erbjuda stöd i arbetet med att på ett värdigt sätt försöka uppfylla de grundläggande

behoven hos de mest utsatta flyktingarna i Turkiet. Detta inkluderar mat, tillfälligt tak över

huvudet, akutvård och skydd. I kombination med mer långsiktiga lösningar kommer man även

att erbjuda informell utbildning för att undvika att en hel generation syriska barn går miste om

möjligheten att utbilda sig. I dag är det cirka 400 000 syriska barn som inte kan gå i skolan.

Det här är en viktig pushfaktor som inte bara äventyrar barnens omedelbara välbefinnande,

utan även deras möjligheter att bygga en framtid.

I slutet av 2015 inledde kommissionen, i samarbete med de turkiska myndigheterna, en

utredning av vilka behov som finns för syrier med tillfälligt skydd i Turkiet. En första översikt

från denna behovsutredning förväntas i mitten av februari, och utredningen bör vara helt klar i

början av våren. Behovsutredningen kommer att göra det enklare att identifiera vilka projekt

som bör finansieras genom flyktingfaciliteten. Samtidigt har kommissionen redan kunnat

konstatera att stödbehovet är akut inom bl.a. utbildning, hjälp att förbättra de syriska

flyktingarnas anställbarhet och vidarebosättning (se prioriterade insatsområden i bilagan).

Enligt den aktuella preliminärbedömningen skulle en tredjedel av stödet kunna användas till

humanitära behov, medan två tredjedelar kan användas till utbildningsmöjligheter

(högprioriterat), lokal infrastruktur och arbetstillfällen.

Den 11 januari besökte kommissionens vice ordförande Frans Timmermans Turkiet för att

diskutera hur den gemensamma handlingsplanen ska tillämpas på ett effektivt sätt.

I samband med den politiska högnivådialogen den 25 januari diskuterade

utrikesrepresentanten Federica Mogherini med kommissionär Johannes Hahn genomförandet

av den gemensamma handlingsplanen.

Den 28 januari träffade en EU-delegation de turkiska myndigheterna i Ankara för att besluta

om konkreta metoder för att genomföra den gemensamma handlingsplanen på ett effektivare

sätt och minska migrationsströmmarna. Där identifierades tolv åtgärder som måste prioriteras

och utredas närmare på en gång. Detta omfattar bland annat följande:

Turkiets möjligheter att genomföra återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet från och

med den 1 juni 2016 ska underbyggas.

Turkiet ska träffa återtagandeavtal med de länder varifrån irreguljära migranter

kommer till Turkiet och EU.

Det bilaterala avtalet mellan Grekland och Turkiet ska genomföras på ett bättre sätt.

Turkiet ska anta lagstiftning om skydd av personuppgifter som uppfyller de europeiska

villkoren, ett krav för att Turkiet ska kunna samarbeta närmare med Europol, Eurojust

och EU-ländernas brottsbekämpande myndigheter.

Turkiets kustbevakning ska stärkas.

Turkiets lagstiftning, åtgärder och samarbete med EU-länderna ska effektiviseras som

del av kampen mot smuggling och smugglare.

Turkiet ska få stöd för ett effektivare gränsarbete vid sina östra gränser.

9

Det ska genomföras mer omfattande informationskampanjer som uppmanar

migranterna att avstå från den farliga resan till Europa.

Turkiet ska få hjälp att på ett bättre sätt identifiera falska eller förfalskade

resedokument och andra styrkande dokument.

EU bistår redan med stöd inom flera av de ovannämnda punkterna, särskilt genom EU-

instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) och EU-instrumentet som bidrar till stabilitet

och fred. Det sistnämnda instrumentet behöver antagligen tas i bruk tidigare än beräknat.

Den 2 februari höll de båda parterna ett första uppföljningsmöte i fråga om ovanstående

prioriteringar.

Kommissionen och Turkiet fortsätter diskussionerna kring prioriteringarna för 2016 års

program för stöd från IPA II, med fokus på att öka det finansiella stödet till Turkiet för att

uppfylla de krav som framkommit vid dialogen om viseringsliberalisering (programuppdrag

för GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar 9–11 december).

Samtidigt har EU fortsatt att erbjuda omedelbar hjälp i Turkiet. Sedan krisens början har totalt

365 miljoner euro från EU-budgeten använts för omedelbar hjälp till syriska flyktingar och de

turkiska värdsamhällena. Av detta har hittills 71 miljoner euro gått till humanitärt bistånd via

relevanta humanitära organisationer, i första hand för att hjälpa de flyktingar som befinner sig

i Turkiet. I maj 2015 godkändes ett första insatsprogram till ett värde av 18 miljoner euro från

IPA II. Programmet godkändes av styrelsen för EU:s förvaltningsfond med anledning av

Syrienkrisen och är menat för de syriska flyktingarnas omedelbara behov av utbildning och

tryggad livsmedelsförsörjning i Turkiet. I september 2015 slöts avtal med Unicef och

Världslivsmedelsprogrammet (WFP). Under 2015 har totalt cirka 173 miljoner euro

förmedlats från IPA II via EU:s förvaltningsfond. Den 1 december 2015 antog styrelsen för

EU:s förvaltningsfond för Syrien nya finansiella beslut för totalt 150 miljoner euro för

åtgärder i Turkiet. I slutet av 2015 allokerades 165 miljoner euro som riskerade att återtas från

2012 års IPA II-fonder till förvaltningsfonden, inklusive 25 miljoner euro i samfinansiering

från Turkiet. Pengarna har avsatts för projekt i Turkiet. För närvarande håller ett

projektprogram på att sättas ihop, med 21 projekt till ett värde av totalt 383 miljoner euro.

Utifrån den behovsutredning som för närvarande håller på att sammanställas (se ovan) ska

man identifiera vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas i Turkiet.

Dessutom fortsatte EU att ge ett betydande stöd till syriska flyktingar i Libanon, Jordanien

och Irak samt till internflyktingar i Syrien. Med anledning av Syrienkrisen avsatte EU:s

förvaltningsfond, vid sitt andra styrelsemöte den 1 december 2015, 350 miljoner euro för

akuthjälp till 1,5 miljoner flyktingar och överbelastade värdsamhällen i Libanon, Turkiet,

Jordanien och Irak.

Den 7 december antog EU den årliga handlingsplanen för Turkiet 2015 genom IPA II. Detta

innebar att Turkiet fick ytterligare stöd för att bättre kunna bekämpa människosmugglingen.

Detta ska framför allt göras genom att förstärka patrullerings- och övervakningskapaciteten

hos den turkiska kustbevakningen med tjugo uppblåsbara båtar och sex mobila radarenheter,

samt genom stöd till andra relevanta turkiska myndigheter. Programmet bidrar även med

hjälpmedel för att stärka kapaciteten hos den turkiska kustbevakningens ledning att bekämpa

den irreguljära migrationen och organiserade brottsligheten till havs. Syftet är framför allt att

rädda fler liv och upptäcka fler irreguljära migranter. Ett aktuellt projekt inom ramen för

IPA II ska hjälpa Turkiet att erbjuda säkra biometriska pass.

10

EU har avslutat rekryteringen av en sambandsperson från Frontex som ska utplaceras i

Turkiet.

Del 4

Slutsatser och rekommendationer

Sedan oktober 2015 har det totala antalet irreguljära migranter som kommer till EU från

Turkiet sjunkit. Dock är antalet fortfarande högt för den här tiden på året. För att åtgärda detta

måste Turkiet omedelbart bli bättre på att hindra migranter och flyktingar att avresa irreguljärt

från landet. Det är särskilt viktigt att stärka insatserna på land för att förhindra irreguljära

avresor.

Av de irreguljära migranter som kommer till Turkiet har andelen icke-syrier (t.ex. afghaner,

pakistaner, iranier, marockaner och bangladeshier) ökat sedan oktober. Av den anledningen

måste Turkiet snarast vidta ytterligare åtgärder för att anpassa sin visumpolitik till EU:s, och

då prioritera de länder varifrån de irreguljära migranterna kommer till EU. Turkiet måste även

säkerställa att förfarandena genomförs effektivt, på det sätt som anges i den nationella

lagstiftningen; genom antingen ett tydligt godkännande eller ett avslag på ansökan om

flyktingstatus. Turkiet måste dessutom se till att de irreguljära migranter som inte anses vara i

behov av internationellt skydd, inte avreser irreguljärt till EU.

Turkiet ombes se över det lagförslag om lagen för skydd av personuppgifter som för

närvarande ligger hos parlamentet och att anpassa det helt till de europeiska villkoren. Om

Turkiet antog passande lagstiftning för skydd av personuppgifter, skulle landet kunna föra ett

närmare samarbete med Europol, Eurojust och EU-ländernas brottsbekämpande organ.

Det krävs ett bättre samarbete vid gränskontrollerna mellan Turkiet och Grekland för att

bekämpa människosmugglingen och genomföra det bilaterala avtalet om återtagande mellan

Turkiet och Grekland på ett effektivt sätt.

Turkiet uppmanas att förbereda tillämpningen av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet

för medborgare från tredjeländer, som ska inledas den 1 juni 2016.

Turkiet uppmanas dessutom att förstärka sina insatser mot människosmuggling i

kustområdena, även i samarbete med berörda EU-länder.

Så snart avtalet om flyktingfaciliteten för Turkiet är klart måste EU, å sin sida, snarast möjligt

börja erbjuda hjälp och tillgodose flyktingarnas behov genom faciliteten. Dessutom bör

kommissionen och Turkiet vara redo att omprioritera de befintliga stödprogrammen för

Turkiet inom migration, för att snabbt kunna svara på eventuella nya behov. Såsom anges i

bilagan, har man konstaterat att de största behoven av finansiellt stöd för flyktingarna i

Turkiet finns inom följande områden: humanitärt bistånd, utbildning, integration på

arbetsmarknaden, hälso- och sjukvård och social inkludering, kommunal infrastruktur och

hantering av migrationsströmmar. Den pågående behovsutredningen kommer att ge en

detaljerad analys över luckorna och visa var finansieringen behövs som mest inom samtliga

sektorer. Styrgruppen för flyktingfaciliteten kommer att bidra med strategisk vägledning och

besluta om specifika åtgärder, belopp och vilka finansiella instrument som är lämpligast.

Styrgruppens första möte hålls den 17 februari 2016.

11

Turkiet och EU måste fortsätta insatserna inom de tolv prioriterade åtgärder som man kom

överens om den 28 januari för att genomföra den gemensamma handlingsplanen på ett

effektivt sätt, och arbetet måste bli operativt.

Sammanfattningsvis uppmanas Turkiet att fortsätta med, och även utveckla, åtgärderna för att

genomföra den gemensamma handlingsplanen fullständigt och på ett effektivt sätt. Det är

viktigt att effekten från EU:s och Turkiets koordinerade arbete snabbt ger resultat, särskilt vad

gäller förhindrandet av irreguljära inresor.

Kommissionen fortsätter arbetet med att säkerställa att den gemensamma handlingsplanen för

EU och Turkiet genomförs snarast möjligt och på ett effektivt sätt. Man kommer även att

regelbundet granska genomförandet av handlingsplanen och rapportera om detta.

12

BILAGA

Förteckning över nuvarande prioriterade insatsområden och möjliga projekt inom

ramen för flyktingfaciliteten för Turkiet

Prioritet 1: Uppfylla grundläggande behov

1.1 Humanitärt bistånd

Allt humanitärt bistånd kommer att administreras och fördelas med full respekt för de

humanitära principerna och det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.

Mål: Tillgodose de mest akuta humanitära behoven inom de fem viktigaste områdena: mat

och andra varor, hälso- och sjukvård, skydd, boende, vatten, sanitet och hygien samt

möjligheten till utbildning.

Möjliga projekt:

De humanitära åtgärder som EU för tillfället driver handlar framför allt om att

överföra resurser dit där de behövs. Detta görs med hjälp av ett relativt stort antal

samarbetsaktörer och är särskilt inriktat på behovet av mat och andra varor, skydd,

hälso- och sjukvård samt åtgärder som ger möjlighet till utbildning i Turkiet. De här

överföringarna av resurser kan bli ännu mer omfattande och på så sätt nå ut till

en miljon människor.

Ett skyddsnät för nödsituationer måste förberedas, dvs. ett multifunktionellt

resursöverföringssystem inriktat på att tillgodose grundläggande behov (bl.a. mat och

andra varor, skydd), för att minska de pushfaktorer som tvingar fram en andra

tvångsförflyttning av flyktingarna. Ett sådant system gör det möjligt för flyktingarna

att tillgodose sina grundläggande behov, t.ex. behovet av mat och andra dagligvaror,

på ett värdigt sätt.

Även övriga bistånd, utöver de finansiella, ska upprätthållas, tillsammans med ett

långtgående skyddssystem (fonder för särskilda behov, ärendehantering, juridiskt

stöd, remisser, uppsökande arbete och program för skydd av barn och mot

könsrelaterat våld) och insatser för att knyta samman katastrof-, återanpassnings-

och utvecklingsbistånd.

Målgrupp: En stor andel av de mest sårbara, framför allt syriska, flyktingarna i Turkiet. Det

uppskattade antalet flyktingar i behov av humanitärt bistånd ligger så högt som 1 miljon.

Prioritet 2: Socioekonomiskt bistånd

2.1 Utbildning

Trots de insatser som redan görs, är det fortfarande så mycket som 400 000 barn som ska

tillbaka till skolbänken under läsåren 2015/2016 och 2016/2017. Dessutom ges det endast

mycket lite stöd för bättre tillgång till gymnasieutbildning, särskilt yrkesutbildning, och

nästan inget stöd alls till högskoleutbildning för unga flyktingar.

Mål: Möjlighet för alla barn som kommer från Syrien att skaffa sig primärutbildning (det

handlar om 400 000 barn som ska tillbaka till skolbänken under läsåren 2015/2016

och 2016/2017). Tillgång till sekundärutbildning, särskilt yrkesutbildning. Tillgång till

högskoleutbildning.

13

Möjliga projekt:

Stödja alla barns tillgång till utbildning.

Stödja tillgången till sekundärutbildning, inklusive yrkesutbildningar och

lärlingsutbildningar.

Uppmuntra flyktingar att ansöka till utbildningar och bekämpa tidiga avhopp från

skolan, vid behov även genom språkutbildning.

Stödja tillgången till högskoleutbildning.

Stödja en anpassning av utbildningarna så att de överensstämmer med

arbetsmarknadens behov.

Tillhandahålla infrastrukturer för utbildning i de regioner där det har skett eller sker

betydande demografiska förändringar för att det kommer flyktingar dit.

Målgrupp: Barn och unga flyktingar, särskilt flickor

2.2 Tillgång till arbetsmarknaden

Flyktingar bör få hjälp att utnyttja den möjlighet att arbeta som de erbjuds genom den nya

lagstiftningen om flyktingarnas tillgång till arbetsmarknaden, även genom möjligheten att

bättra på eller anpassa kompetenser och färdigheter. Detta torde ge flyktingarna ett starkt

incitament att arbeta och på så sätt även bli en tillgång för den turkiska ekonomin.

Mål: Tillgång till arbetsmarknaden. Möjlighet att starta eget eller starta företag, i synnerhet

mikroföretag.

Möjliga projekt:

Stödja utredningar av arbetsmarknadens behov.

Tillhandahålla individuell vägledning och hjälp.

Stödja en förbättring av färdigheter och kompetenser, särskilt genom fortbildning och

omskolning.

Ta fram system som gör det möjligt att jämföra kvalifikationer.

Stödja egenföretagande, bl.a. genom mikrolån.

Målgrupp: Vuxna flyktingar, särskilt de lågutbildade

2.3 Hälso- och sjukvård och social inkludering

Primärhälsa, psykisk rehabilitering, postoperativ vård för krigsskadade, reproduktiv hälsa och

mental hälsa är områden där behovet av mer resurser är mycket stort. Lokala kontaktpunkter

är ett effektivt sätt att erbjuda t.ex. råd och hjälp i juridiska frågor, administrativ vägledning,

utbildning för kvinnor, informell och inledande utbildning för barn, medicinsk rådgivning och

remisser till läkare och sjukhus för behandling.

Mål: Tillgång till hälso- och sjukvård och grundläggande socialtjänster.

Möjliga projekt:

Tillhandahålla hälso- och sjukvård.

Tillhandahålla psykologiskt stöd.

Underlätta tillgången till grundläggande sociala tjänster, t.ex. administrativ och

juridisk rådgivning.

Tillhandahålla infrastruktur för hälso- sjukvårdstjänster samt socialtjänster.

14

Målgrupp: Flyktingar och värdsamhällets befolkning, med fokus på de mest utsatta

2.4 Den kommunala infrastrukturen

Den absoluta majoriteten av flyktingarna i Turkiet (85 %) bor inte i något av landets

25 flyktingläger. Lägren hyser runt 250 000 personer. Det här flödet av människor till de

mindre utvecklade delarna av landet har satt stor press på infrastrukturen i vissa av byarna,

särskilt i fråga om lokala vägar, tillgång till vatten, avlopp och avloppsvattenrening samt

avfallshantering. Dessutom bör de sociala tjänster som erbjuds flyktingarna även, där så

behövs, erbjudas den lokala befolkningen, för att inte öka redan befintliga tendenser till

fientlighet.

Mål: Minska migrantflödets påverkan på den lokala infrastrukturen.

Möjliga åtgärder:

Stödja återuppbyggnaden, förstärkningen eller konstruerandet av lokala kommunala

infrastrukturer, särskilt i fråga om vattentillgång, avfallshantering, lokaltransport och

kommunala tjänster.

Målgrupp: Flyktingar och värdsamhällets invånare

Prioritet 3: Stöd till de nationella och lokala myndigheterna för att hantera följderna

till flyktingmottagandet i Turkiet

3.1 Hanteringen av migrationsströmmarna

De regionala och lokala myndigheter som har det administrativa ansvaret för de flyktingar

som inte kommer till flyktingläger behöver stärka sin kapacitet och få operativt stöd. Även de

nationella myndigheter som ansvarar för registreringen av flyktingarna och

migrationshanteringen har problem med bristande kapacitet som måste åtgärdas.

Mål: Förbättra kapaciteten hos lokala, regionala och nationella myndigheter att hantera

strömmarna av migranter och flyktingar.

Möjliga projekt:

Bygga upp kapaciteten för migrationshantering.

Erbjuda relevant utrustning.

Målgrupp: Lokala, regionala och nationella myndigheter