vårdavtal med karolinska universitetssjukhuset, barn- och ...€¦ · kontaktperson med post,...

1 (3) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 5

Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-07-04

HSN 1105-0483

Handläggare:

Margareta Cassel

Vårdavtal med Karolinska Universitetssjukhuset, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar

Ärendebeskrivning Föreliggande ärende avser vårdavtal med Karolinska Universitetssjukhuset, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Avtalet gäller för perioden 2011-05-01 – 2012-12-31. Ersättningsbilagan gäller för perioden 2011-05-01 – 2011-12-31.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2011-07-04 Vårdavtal med Karolinska Universitetssjukhuset, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar 2011-05-01 – 2012-12-31 inklusive bilagor

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för barn, unga och kvinnosjukvård.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

att godkänna vårdavtalet inklusive bilagor med Karolinska Universitetssjukhuset, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar för perioden 2011-05-01 till och med 2012-12-31

Förvaltningens motivering till förslaget Ärendet berör Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) tillhörande Karolinska Universitetssjukhuset. Karolinska Universitetssjukhuset bedriver i dagsläget verksamhet vid elva barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Hittills gällande avtal löpte ut den 30 april 2011.

2 (3)


HSN 1105-0483

Uppdrag Uppdraget innehåller inga förändringar. Verksamheten riktas till barn och ungdomar i åldrarna 0 till och med 17 år som är folkbokförda i Stockholms län och som har behov av bedömning, utredning, vård eller annan åtgärd där barnmedicinsk kompetens men inte sjukhusets resurser krävs. Målgruppen är bland annat barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder och tillfälligt sjuka barn som är yngre än sex månader. Nytt ersättningssystem Ett nytt ersättningssystem baserat på KVÅ/DRG – registrering infördes på de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Stockholms län den 1 maj 2011. Det nya ersättningssystemet syftar till en enhetlig ersättning som baseras på prestation, effektivare användning av vårdresurser, ökad tillgänglighet och förkortade väntetider samt förbättrad jämförbarhet mellan mottagningar. För att täcka in verksamhet som inte är direkt patientrelaterad är en del av ersättningen fast. Då all ersättning tidigare varit fast kommer inledningsvis den fasta ersättningen vara 70 procent och den rörliga 30 procent. Detta för att möjliggöra för vårdgivare att anpassa sin verksamhet om så behövs. Gränsvärden för den produktionsrelaterade ersättningen Den produktionsrelaterade ersättningen baseras på DRG/KVÅ -registreringar. För att uppnå 30 procent rörlig ersättning behöver vårdgivaren uppnå den målvolym (ersättningsgolv) som beställaren fastställt. Utöver det finns möjlighet till en viss produktionsökning upp till ett fastlagt ersättningstak. Neuropsykiatriska utredningar och hälsoundersökningar av asylsökande barn ersätts separat och ingår ej i ersättningstaket. Vårdavtalets kostnad Kostnaden beräknas till ca 82 miljoner kronor per helår under förutsättning att vårdgivaren uppnår 30 procent rörlig ersättning. Ekonomiska konsekvenser Införandet av det nya produktionsbaserade ersättningssystemet innebär att Karolinska Universitetssjukhuset behöver öka sin produktion för att nå upp till tidigare ersättningsnivåer. Vårdgivaren och Beställaren har kommit överens om en produktionsökning av läkarbesöken med elva procent per helår. För att möjliggöra för vårdgivaren att anpassa sin verksamhet kommer även ett omställningsbidrag att betalas ut. Senast under november

3 (3)


HSN 1105-0483

månad 2011 kommer Vårdgivaren och Beställaren att göra en avstämning av det nya ersättningssystemet och ersättningen kan då komma att justeras. Medel för avtalet finns avsatta i budget. Konsekvenser för patientsäkerhet Avtalet förväntas medföra en fortsatt hög patientsäkerhet. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Förändringarna i ersättningssystemet förväntas på sikt medföra en mer jämställd och jämlik vård. Miljökonsekvenser Avtalet förväntas inte medföra förändrade konsekvenser för miljön. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef

Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens AVTAL Stockholms läns sjukvårdsområde förvaltning Karolinska Universitetssjukhuset Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning ADA 9251 HSN 1105-0483 2011-05-01 — 2012-12-31 1 (5)

Mellan

1 Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom Hälso- och sjukvårdsnämnden (”Beställaren”) och

2 Karolinska Universitetssjukhuset, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, organisationsnummer 232100-0016, (”Vårdgivaren”),

har slutits följande

Vårdavtal § 1 Avtalets omfattning och giltighetstid

I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (”Verksamheten”)

Avtalet gäller perioden 2010-05-01- 2012-12-31

§ 2 Avtalsinnehåll

Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten framgår av detta avtal.

Avtalet består av nedan uppräknade dokument och om det förekommer motstridiga villkor i dem skall dokumenten tolkas i följande ordning:

1 Detta avtal

2 Ersättningsvillkor, bilaga 1

3 Allmänna villkor, bilaga 2

4 Uppdragsbeskrivning, bilaga 3

5 Uppföljningsplan, bilaga 4

6 Informationsförsörjning, bilaga 5

§ 3 Ändrade ägarförhållanden (*)

Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya


ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp jämlikt § 4 (f) nedan. Beställaren skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet.

§ 4 Förtida upphörande

Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om:

a den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller

b den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten.

Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om:

c Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger; (*)

d Vårdgivaren eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Vårdgivaren, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning;

e Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller

f Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt § 3 ovan. (*)

Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer.

Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten.


§ 5 Force majeure

Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen (”Befrielsegrund”).

Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske.

För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten.

§ 6 Kontaktpersoner

Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten.

§ 7 Meddelanden

Meddelanden i anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats.

§ 8 Överlåtelse

Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke.

§ 9 Tillämplig lag och tvister

Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt.

Tvist i anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. (*)


§ 10 Särskilda bestämmelser

Särskilda bestämmelser föreligger ej.

§ 11 Omförhandling

Förhandling om villkoren i detta Avtal kan skriftligen begäras av part vid väsentliga förändringar av omständigheter som ligger till grund för detta Avtal. Förhandling kan vidare påkallas av Beställaren beträffande Avtalets omfattning och inriktning till följd av planering av större förändringar i vårdens struktur.

Omförhandling skall inledas inom tre månader efter framställan därom. Påkallande av omförhandling befriar inte part från skyldighet att fullgöra sina förpliktelser enligt detta Avtal intill dess nytt avtal har slutits.

§ 12 Övrigt

Tillägg och ändringar i detta avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter.

Vårdgivaren skall utföra tjänster enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet.

Att part inte vid ett eller flera tillfällen gjort gällande rättighet enligt Avtalet eller påtalat förhållande som är hänförligt till Avtalet, förtar inte denna parts möjlighet att göra gällande rättighet eller påtala förhållande vid ett senare tillfälle. Denna möjlighet är inte tillämplig beträffande Vårdgivarens möjligheter att fakturera, som är begränsade i tiden och framgår av Ersättningsvillkor.

Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet.

◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊◊


Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den / Stockholm den /

Stockholms läns landsting Karolinska Hälso- och sjukvårdsnämnden Universitetssjukhuset

Catarina Andersson Forsman Mikael Forss Hälso- och sjukvårdsdirektör Biträdande sjukhusdirektör

=======

Symbolen (*) markerar att stycket inte är tillämpligt för SLL:s egna verksamheter.

Stockholms läns landsting ERSÄTTNINGSVILLKOR Karolinska UniversitetssjukHälso- och sjukvårdsnämnden ADA 9251 Bilaga 1 HSN 1105-0483 1105-0483 Sid 1 (7) 2011-05-01—2011-12-31

Ersättningsvillkor för Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar

1 Uppdragsrelaterade ersättningar

1.1 Fast ersättning

Beställaren ersätter Vårdgivaren med en fast uppdragsrelaterad ersättning på 36 387 250 kronor för perioden 2011-05-01 — 2011-12-31. Därefter sker prisjustering enligt mom 12. Vårdgivaren garanteras full uppdragsrelaterad ersättning under förutsättning att Vårdgivaren uppnått målvolymen vilken är 2043 DRG poäng per helår. Ersättning ges endast för tjänster utförda av i uppdraget angivna personalkategorier inklusive sådana som krävs för neuropsykiatriska utredningar (läkare, sjuksköterska, psykolog). 1.2 Tidsbegränsad ersättning för sjukgymnast

För perioden 2011-05-01 – 2011-12-31 ersätter Beställaren Vårdgivaren för sjukgymnast med 466 670 kronor. Från och med 2012-01-01 upphör denna ersättning.

2 Produktionsrelaterade ersättningar

2.1 Besöksersättningar för personer folkbokförda i Stockholms län

Den produktionsrelaterade ersättningen baseras på DRG/KVÅ registreringar. Under perioden 2011-05-01 – 2011-12-31 är poängpriset 9722 kronor. 2.2 Neuropsykiatriska utredningar

Vårdgivaren åtar sig att utföra 310 fullständiga neuropsykiatriska utredningar för helår 2011-01-01 – 2011-12-31. Fullständig neuropsykiatrisk utredning ersätts med 25 000 kr. Denna ersättning gäller utredningar som påbörjats tidigast 2011-03-01 och som avslutats efter 2011-05-01.


2.3 Hälsoundersökning av asylsökande barn

Vårdgivaren erhåller ersättning utöver ersättningstak för utförd hälsoundersökning av asylsökande barn. Ersättningen är 1900 kronor per hälsoundersökning.

2.4 Asylsökande med flera

Kostnaderna för asylsökande m fl och gömda barn faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden.

2.5 Omställningsbidrag

Omställningsbidrag utbetalas med ett fast belopp till vårdgivaren under en övergångsperiod. Ersättningen för tiden 2011-05-01—2011-12-31 är 2 356 300 kronor.

2.6 Gränsvärden för den produktionsrelaterade ersättningen

2.6.1 Ersättningsgolv

Vårdgivaren erhåller fullt DRG-poängpris för 2043-2121 DRG-poäng för tiden 2011-01-01—2011-12-31.

Neuropsykiatriska utredningar ersätts separat och ingår ej i ersättningsgolvet.

2.6.2 Ersättningstak

För DRG-poäng som överstiger 2121 erhåller Vårdgivaren ersättning med DRG-poängpriset multiplicerat med 0,10.

Neuropsykiatriska utredningar ersätts separat och ingår ej i ersättningstaket.

3 Bonusersättningar och viten

Beställaren beräknar bonusersättningar respektive viten. Utbetalning av bonusersättning respektive fakturering av vite sker senast 31 mars efterföljande år. 3.1 Vite för bristande miljöarbete

Vårdgivare som sammanlagt för samtliga sina avtal med Beställaren under kalenderåret fått en ersättning som överstiger 15 Mkr skall ha ett gällande miljöcertifikat enligt ISO-standard


14001 (eller EMAS/motsvarande). Om sådant certifikat saknas skall Vårdgivaren erläggas vite på 0,5 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1 och 2.1 i dessa ersättningsvillkor. 3.2 Vite för bristande inrapportering

Om Vårdgivaren inte rapporterar till Beställaren enligt avsnittet om Informationsförsörjning i Avtalet äger Beställaren rätt att innehålla 5 procent av på varje faktura fakturerat belopp från den månad rapporteringen uteblir fram till dess att rapporteringen sker. Beställaren återbetalar då 80 procent av det innehållna beloppet.

4 Patientavgifter

Vårdgivaren förbinder sig att av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som SLL beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i SLL:s patientavgiftshandbok, se Uppdragsguiden. Patientavgifter skall kunna betalas kontant, med betalkort eller med kredit (via inbetalningskort). Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientavgifter. De patientavgifter Vårdgivaren får från patienterna är en del av Beställarens ersättning till Vårdgivaren. Om patienten vid ett tidsbeställt besök – utan vägande skäl - får en väntetid på mer än 30 minuter efter den utsatta tiden äger patienten rätt att på begäran återfå den erlagda patientavgiften. Ingen återbetalning skall ske om patienten har frikort eller är avgiftsbefriad. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning från Beställaren för återbetalningen av patientavgiften. Se vidare avgiftshandboken på Uppdragsguiden. 4.1 Frikort

Vårdgivaren äger rätt att fakturera Beställaren för utebliven intäkt vid besök av patient som har frikort eller av annan anledning enligt SLL:s avgiftsregler inte skall betala patientavgift. Ersättningen för dessa patienter motsvarar den avgift patienten skulle ha betalat, om denne inte haft frikort eller varit avgiftsbefriad. Patient med frikort avser patient som uppnått nivån för högkostnadsskydd.


4.2 Patientavgifter för hjälpmedel

Vårdgivaren ansvarar för att från patienter ta ut eventuell avgift för hjälpmedel efter vad som framgår av Uppdragsguiden. Patientavgiften skall i sin helhet tillfalla Beställaren.

4.3 Förändrade patientavgifter

Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter skall övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Beställaren fastställer hur denna justering av ersättningarna skall ske.

5 Medicinsk service

Vårdgivaren har det fulla kostnadsansvaret för samtliga medicinska serviceutredningar. Det innebär att Vårdgivaren själv kan välja vilket laboratorium som skall användas eller om Vårdgivaren önskar analysera i eget närlaboratorium. Sådant laboratorium skall vara ackrediterat. Vårdgivaren äger rätt att använda laboratorium som SLL upphandlat.

6 Lokaler, utrustning och försörjnings-tjänster inklusive informationsförsörjning

Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning och de försörjningstjänster som behövs för uppdragets utförande. För kostnader gällande informationsförsörjning se Informationsförsörjningsbilagan.

7 Hjälpmedel

Beställaren bekostar hjälpmedel som förskrivs till brukaren enligt SLL:s anvisningar och regler, se Uppdragsguiden. Behandlingshjälpmedel bekostas av Vårdgivaren, för undantag se Hjälpmedelguiden via Uppdragsguiden.


8 Tolkar

Beställaren svarar för kostnaden för språktolk eller tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt om sådan tolktjänst anlitas som har avtal med SLL.

9 Utbildningsåtaganden

Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser denne tillhandahåller läkare och andra vårdyrkesstuderande med av SLL fastställd ersättning. Dessa ersättningar finns tillgängliga på Uppdragsguiden.

10 Sjukresor

SLL svarar för kostnaderna för sjukresor om entreprenör som SLL har avtal med anlitas.

11 Fakturering

Vårdgivaren skickar faktura till Beställaren månadsvis i efterskott till adress som Beställaren skriftligt anger. På fakturan samlas samtliga poster enligt detta avtal som skall faktureras den aktuella månaden. Undantag från detta är asylsökande enligt punkt 2.3 och punkt 2.4 Ersättningar som utgår med delårsbelopp faktureras månadsvis med en åttondel av delårsbeloppet. Fakturan utformas och specificeras enligt Beställarens anvisningar. Beställaren äger rätt att kräva att Vårdgivaren specificerar vissa uppgifter elektroniskt. Beställaren äger rätt att införa elektronisk fakturering och ställa system för detta till Vårdgivarens förfogande och användning. 11.1 Kompensation för moms

Privat vårdgivare och landstingsägda bolag äger rätt att på fakturerat belopp göra ett tillägg på 6,0 procent som kompensation för att de inte äger rätt att göra avdrag för moms.


11.2 Betalningsvillkor

Betalning sker mot faktura 20 kalenderdagar efter fakturadatum. Fakturan skall anses ha nått Beställaren senast fem kalenderdagar efter det att Vårdgivaren skickat den. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av detta Avtal. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats tre månader efter det att vårdtjänsten avslutades. 11.3 Invändningar mot faktura

Invändningar mot fakturan skall ske senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Vid befogad invändning skall reglering av felaktigt fakturerat belopp ske inom 30 dagar. Dessa regler gäller ömsesidigt för Beställaren och Vårdgivaren. 11.4 Dröjsmål

Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelags regler.

12 Prisjustering

Priset skall vara oförändrat till och med 2011-12-31. Under resterande avtalstid skall 20 % av ersättningen vara fast och 80 % underlag för prisjustering enligt prognostiserade årliga förändringar i Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK) per den 1: a januari varje år, med början 2012-01-01.

LPI tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och redovisas som årsvärden per kalenderår. Ett prognostiserat LPI tas fram och publiceras av SKL i november/december.

Basår för LPI för detta Avtal är år 2010, innebärande att en jämförelse första gången skall ske mot år 2011, med publicering av prognos i november/december månad år 2011. År 2011 utgör basår för prisjustering nästkommande tolvmånadersperiod med jämförelse mot år 2012. Prisjustering för kommande 12 månadsperioder beräknas på motsvarande vis.

Justering av priser enligt index föregås inte av förhandling. Beställaren informerar Vårdgivaren om ersättningen efter indexjustering.


13 Avstämning Vårdgivaren och Beställaren ska senast under november månad 2011 göra en avstämning av det nya ersättningssystemet. Om det angivna golvet för den produktionsrelaterade ersättningen enligt mom 2.6.1 inte uppnås skall parterna diskutera en justering av ersättningen.

Stockholms läns landsting ALLMÄNNA VILLKOR Bilaga 2 Hälso- och sjukvårdsnämndens Förvaltning HSN 1105-0483 1105-0483 1 (14)

Allmänna villkor Innehållsförteckning 1 Allmänna utgångspunkter ........................................................................................... 2 2 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys.......................................... 3 3 Vårdgaranti .................................................................................................................. 3 4 Målgrupp utanför Stockholms län .............................................................................. 3 5 Sjukvård för asylsökande med flera ............................................................................ 3 6 Patientnämnden .......................................................................................................... 4 7 Remisser....................................................................................................................... 4 8 Samverkan ................................................................................................................... 4 9 Tillgänglighet ............................................................................................................... 4 10 Tolk............................................................................................................................... 5 11 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ....................................................... 5 12 Kunskapsbaserad vård................................................................................................. 5 13 Forskning, utveckling och utbildning ......................................................................... 6 14 Vårdhygien och smittskydd......................................................................................... 6 15 Patientjournaler........................................................................................................... 6 16 Personal........................................................................................................................ 7 17 Tystnadsplikt ............................................................................................................... 7 18 Meddelarfrihet ............................................................................................................. 7 19 Information och marknadsföring................................................................................ 8 20 Underleverantör .......................................................................................................... 8 21 Medicinsk service......................................................................................................... 8 22 Läkemedel .................................................................................................................... 8 23 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial ............................................................. 10 24 Uppföljning ................................................................................................................ 10 24.1 Uppföljningens syfte.................................................................................................. 10 24.2 Uppföljningsmöten.................................................................................................... 10 24.3 Patientenkäter och annan uppföljning ...................................................................... 11 24.4 Revisioner ................................................................................................................... 11 25 Informationsförsörjning.............................................................................................12 25.1 Vårdgivarens IT stöd ..................................................................................................12 25.2 Informationssäkerhet .................................................................................................12 25.3 Verksamhetsrapportering ..........................................................................................12 26 Tillstånd ......................................................................................................................12 27 Försäkringar, ansvar och åligganden.........................................................................13 28 Miljö ............................................................................................................................13 29 Katastrofsituation och höjd beredskap ......................................................................14 30 Brandsäkerhet.............................................................................................................14 31 Efter Avtalets upphörande .........................................................................................14


1 Allmänna utgångspunkter

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolk-ningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård skall få den vård, behandling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdgivaren skall bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador.

Vården skall ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda männi-skans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges före-träde till vården. Verksamheten skall präglas av hög etisk medvetenhet. Vårdgivaren skall tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social po-sition, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården skall ges med re-spekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa skall vägas in i de kliniska besluten.

Landstingsfullmäktige har fastställt policydokumenten "Vård i Dialog", "Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting" samt Stockholms läns landstings pro-gram 2011 – 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, ”Mer än bara trösklar”, se Uppdragsguiden (www.uppdragsguiden.sll.se). Dessa dokument skall säker-ställa att vården utmärks av hög kvalitet och helhetssyn, där patienten och dennes när-stående ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt.

Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att den kommer så många behö-vande som möjligt till nytta. LEON-principen, som innebär att vård ges på lägsta effekti-va omhändertagandenivå, skall tillämpas. Behandling och remittering av patient skall ske efter vad som är medicinskt motiverat och inte efter fördelning av kostnadsansvar mellan olika vårdgivare för behandlingen.

Vården i Stockholms läns landsting (SLL) är indelad i följande nivåer:

• Vårdguiden på telefon och Internet (www.vardguiden.se) med information och råd-givning samt råd och stöd för egenvård. Vårdguiden kan också lotsa patienten till rätt vårdnivå.

• Primärvården utgör första linjens hälso- och sjukvård för barn och vuxna – både för somatiska och psykiska sjukdomar, inklusive beroendevård. Inom primärvården finns också jourverksamhet kvällar, nätter och helger.

• Specialiserad vård innefattar öppen och sluten geriatrisk vård, öppen och sluten psykiatrisk vård inklusive barn- och ungdomspsykiatri och beroendevård, somatisk öppen och sluten vård utanför sjukhusen, öppen och sluten vård på sjukhusen, spe-cialiserad palliativ vård samt avancerad hemsjukvård och habilitering.

• Högspecialiserad vård som framför allt ges vid universitetssjukhus.

http://www.uppdragsguiden.sll.se/upload/Hantera_Avtal/Konsultera_Lagar_Policies/Policies/Dokument/V%C3%A5rd%20i%20dialog%202004%20A4%20tryck.pdf

http://www.uppdragsguiden.sll.se/upload/Hantera_Avtal/Konsultera_Lagar_Policies/Policies/Dokument/Vardegrund_dok.pdf

http://www.uppdragsguiden.sll.se/upload/Hantera_Avtal/Konsultera_Lagar_Policies/Policies/Dokument/Vardegrund_dok.pdf


2 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och poli-cys

Vårdgivaren skall följa vid var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och SLL:s egna riktlinjer och policys, se Uppdragsguiden, som på något sätt berör Avtalet och dess uppdrag.

Beställaren ansvarar för att på Uppdragsguiden tillhandahålla och kontinuerligt uppda-tera SLL:s riktlinjer och policys som hänvisas till i Avtalet.

3 Vårdgaranti

Vårdgivaren skall tillämpa SLL:s vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier, delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Be-ställarens anvisningar, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier och lämna skriftlig information till de patienter som kan komma att omfattas av vårdgarantin. Vårdgivaren skall, vid behov, i samråd med patient bistå denne att få kontakt med annan vårdgivare.

4 Målgrupp utanför Stockholms län

Förutom patienter från Stockholms län omfattar uppdraget även patienter:

• som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Euro-paparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detta gäller även för EU-medborgare som är registre-rade som arbetssökande i Stockholms län.

• från andra landsting och regioner ingår i uppdraget enligt villkor i Riksavtalet för ut-omlänsvård, se Uppdragsguiden.

• som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Uppdragsguiden.

Kostnaderna för sjukvård enligt punkterna ovan faktureras Beställaren i särskild ord-ning, se Uppdragsguiden.

5 Sjukvård för asylsökande med flera

Med asylsökande avses i detta avsnitt personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.

Asylsökande skall erbjudas vård som inte kan anstå.


Asylsökande som inte fyllt 18 år och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är bosatta inom Stockholms län.

Kostnaderna för sjukvård för asylsökande med flera enligt ovan faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden.

6 Patientnämnden

Landstingets Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den in-formation och de svar som begärs. Vårdgivaren skall se till att patienterna får informa-tion om Patientnämndens verksamhet.

7 Remisser

Vårdgivaren skall följa de krav och regler SLL har för utfärdande av remisser, se Upp-dragsguiden.

8 Samverkan

Vårdgivaren skall känna till och följa de beslut om och riktlinjer i samverkansöverens-kommelser samt samverkanspolicys som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå.

Vårdgivaren skall aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare och huvudmän. Vårdgivaren skall säkerställa att vårdked-jan, ur patient- och närståendeperspektivet, är så sammanhängande som möjligt.

Vårdgivaren skall aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare.

Vårdgivaren skall ha dokumenterade rutiner för samverkan med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Avtalets utförande.

9 Tillgänglighet

Vårdgivaren skall svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning.

Vårdgivaren skall kunna nås per telefon under sina öppettider. Telefonsvarare skall fin-nas. Den som lämnar meddelande till Vårdgivaren på telefonsvarare skall bli uppringd så snart som möjligt.


Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet skall telefonsvarare ge information om mot-tagningens öppettider samt vid behov hänvisa till Vårdguiden på telefon och Internet.

Vårdgivaren skall göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar.

Vårdgivaren ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksam-hetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsätt-ningar.

Vårdgivaren skall följa, Handisams (Myndigheten för handikappolitisk samordning) riktlinjer för tillgängliga lokaler, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens medgivande reducera avtalad tillgänglig-het eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter.

Det skall vara möjligt för Beställaren, andra vårdgivare och samarbetspartners att kom-municera med Vårdgivaren via telefon, brev, telefax och e-post.

10 Tolk

Vårdgivaren skall, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner för hur användning av tolk sker. Det gäller såväl språktolk som tolk för döva, dövblinda och hörselskadade.

Vårdgivaren skall ha rutiner för att använda text- och bildtelefon exempelvis via förmed-lingstjänst.

Vårdgivare som utnyttjar tolk Beställaren betalar för skall använda tolkförmedling som SLL har avtal med, se Uppdragsguiden.

Minderåriga får inte användas som alternativ till språktolk.

11 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Vårdgivaren skall ha ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, (SOSFS 2005:12).

12 Kunskapsbaserad vård

Vårdgivaren skall följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBU-rekommen-dationer, regionala samt lokala vård- och handlingsprogram inklusive dem som finns i VISS, www.viss.nu. För aktuella vård- och handlingsprogram, se Uppdragsguiden.


13 Forskning, utveckling och utbildning

Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Uppgifter om enskilda prov som sparas skall vara registrerade i Svenska Biobanksregistret. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Vårdgivaren regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna.

Vårdgivare skall medverka i kliniska prövningar. Detta åtagande regleras genom över-enskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska prövningen.

Vårdgivaren skall tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för vård- och medicinstude-rande och utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Vårdgivaren skall i första hand ta emot studerande från gymnasie-, universitets- och högskoleutbildningar i Stock-holms län. Vårdgivaren skall ansvara för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning.

14 Vårdhygien och smittskydd

Vårdgivaren skall följa och tillämpa lagar, förordningar samt nationella och regionala riktlinjer avseende smittskydd och vårdhygien som avser den verksamhet som bedrivs enligt Avtalet, se www.smittskyddstockholm.se och www.vardhygien.nu.

15 Patientjournaler

Vårdgivaren skall upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar samt för SLL fastställda riktlinjer och regler, se Uppdragsguiden.

Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient skall Vårdgivaren följa SLL:s reg-ler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän handling, se Uppdragsgui-den.

Vårdgivaren skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som lämnar vård till patienten. Vårdgivaren äger inte rätt till någon er-sättning för detta.

Vårdgivaren skall i journalsystem registrera diagnoser, åtgärder och vårdkontakter enligt av SLL fastställd terminologi, se Uppdragsguiden.

Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de är lagrade på.

När en samordnad patientjournal blir aktuell skall Vårdgivaren följa kommande anvis-ningar från SLL avseende detta. Vårdgivare som rapporterar i system för sammanhållen journalföring skall verka för att ett avtal om sammanhållen journalföring upprättas med systemägaren för systemet för den sammanhållna journalen. Om SLL är systemägare för systemet för den sammanhållna journalen skall vårdgivaren underteckna och följa det avtal SLL tillhandahåller.

http://www.vardhygien.nu/


16 Personal

Vårdgivaren skall som arbetsgivare iaktta god sed på arbetsmarknaden och ha sådana ru-tiner och processer som krävs för att följa den arbetsrättsliga lagstiftningen. Vårdgivaren skall ha personal i den omfattning som krävs för att utföra uppdraget i en-lighet med Avtalet.

Vårdgivaren skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompe-tens och får den kompetensutveckling som erfordras.

Vårdgivaren skall skriftligen informera Beställaren om byte av verksamhetschef.

Vårdgivaren ansvarar för att personalen (inklusive vikarier, ersättare och underleveran-tör) inte uppbär ersättning från nationella taxan under samma kalendermånad de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet.

Personal med patientkontakt skall tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska.

17 Tystnadsplikt

Vårdgivare skall tillse att även annan personal än hälso- och sjukvårdspersonal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Detta gäller även personal an-ställd hos andra leverantörer som arbetar på uppdrag av Vårdgivaren.

18 Meddelarfrihet

Meddelarfrihet för anställda i SLL:s förvaltningar och bolag regleras i svensk lag.

Det är väsentligt för Beställaren att anställda hos externa vårdgivare – vid bedrivande av verksamhet enligt Avtalet – omfattas av en liknande meddelarfrihet.

Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingri-pa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsva-rande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Vårdgivarens anställda utanför det område som Avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Beställaren har rätt att säga upp Avtalet i förtid om Vårdgivaren i väsentligt avseende el-ler vid upprepade tillfällen brutit mot ovan angiven förbindelse.


19 Information och marknadsföring

Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, sam-verkansparter och andra intressenter.

Vårdgivaren ansvarar för att de egna uppgifterna i SLL:s Elektroniska Katalog (EK) är korrekta, se Informationshantering och rapportering samt Uppdragsguiden. Information från EK publiceras på Vårdguiden.

Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Bestäl-larens riktlinjer för marknadsföring, se Uppdragsguiden.

20 Underleverantör

Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Avtalet skall Vårdgivaren ansvara för underleverantörens åtagande såsom för sitt eget. Med underle-verantör avses annan vårdgivare som utför hela eller delar av det uppdrag Vårdgivaren har enligt detta Avtal.

Vårdgivaren skall, på Beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantö-rer som anlitas.

21 Medicinsk service

Med medicinsk service menas tjänster inom laboratoriemedicin, radiologi, klinisk fysio-logi, klinisk neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, transfusionsmedi-cin och nuklearmedicin samt biobankshantering och vävnadsinrättning.

För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren inte har hela kostnadsansvaret skall Vårdgivaren anlita leverantör av medicinsk service som SLL har avtal med.

För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren har hela kostnadsansvaret, skall Vårdgivaren välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av SWEDAC.

Vårdgivare som bedriver eget närlaboratorium skall ha ackrediterat detta hos SWEDAC.

Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser för egna patienter skall kvalitets-säkra analyserna genom avtal med laboratorium ackrediterat av SWEDAC. För definition av patientnära analyser, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren är skyldig att följa anvisningar på Uppdragsguiden för kvalitetssäkring av de patientnära analyserna. Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service skall på remissen anges Kombika-kod för den egna verksamheten som drivs enligt detta Avtal. Remiss till medicinsk servi-ce får endast utfärdas för patienter som vårdas i verksamhet som omfattas av detta Avtal. Kombikakod för någon annan verksamhet får inte användas, se Uppdragsguiden.

22 Läkemedel

Läkemedelsbehandling skall ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Valet av distributions-


form skall ske utifrån den enskilda patientens medicinska situation. Kvaliteten vid läke-medelsbehandling av äldre skall särskilt beaktas.

När patient behandlas med läkemedel och under behandlingen befinner sig på mottag-ning, inom dagvård eller i slutenvård, skall läkemedel rekvireras från leverantör som har avtal med SLL om läkemedelsförsörjning. Vårdgivaren svarar för kostnaderna för dessa läkemedel.

Då patient överförs till annan vårdgivare skall patienten alltid förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Mottagande vårdgivare och pa-tient skall förses med fullständig information om aktuell läkemedelsbehandling och in-förda samt planerade förändringar i medicineringen.

Bedömer förskrivaren att patienten själv kan administrera sina läkemedel utan övervak-ning eller hjälp av sjukvårdspersonal, får läkemedlet förskrivas på recept.

Vårdgivarens förskrivning skall ske i enlighet med de rekommendationer som utfärdas av eller förmedlas av såväl SLL: s läkemedelskommittésorganisation inklusive Kloka listan © och Kloka råd.

Vårdgivaren skall ta del av producentoberoende läkemedelsinformation, se Uppdrags-guiden.

Recept skall vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod skall kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal. Vårdgivaren skall tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se Uppdragsguiden.

Upphandlade läkemedel och varor där SLL har rabatter skall användas om det inte finns medicinska skäl däremot.

Vårdgivaren skall införa förskrivarstöd så snart sådant finns tillgängligt i journalsyste-met, se Uppdragsguiden.

Vårdgivarens kassation av läkemedel skall ske på ett miljömässigt korrekt sätt.

Alla kontakter och all samverkan Vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicinsk-tekniska företag skall följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intressentorganisationer, se Uppdragsguiden.

Vårdgivare som avser att genomföra klinisk läkemedelsstudie skall senast i samband med ansökan till Läkemedelsverket/etikprövningsnämnd anmäla detta till SLL: s läkemedels-kommittéorganisation samt ta kontakt med Stockholms Regionala Biobankscenter eller vederbörande biobanksansvarig för biobankshantering av insamlade prover. Vårdgivaren skall försäkra sig om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att studien upphört.

Mer information finns under Läkemedel på Uppdragsguiden.


23 Hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial

Vårdgivare som i sitt uppdrag har att efter behovsbedömning eller vårdplanering förskri-va hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren skall vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, ”kloka hjälpmedelslistan” och tillhandahålla utrymme för utlämning till och återtagning av bashjälpmedel från brukaren.

Hjälpmedelskort vid förskrivning av förbrukningsartiklar för stomi, för att tillföra läke-medel eller för egenkontroll av medicinering skall vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Vårdgivaren skall se till att arbetsplatskoder kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal och används på ett korrekt sätt, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för hjälpmedel enligt SLL:s beslut, se Uppdragsguiden. Avgiften skall tillfalla Beställaren.

24 Uppföljning

24.1 Uppföljningens syfte

Beställaren äger rätt att följa upp verksamhet och prestationer samt försäkra sig om att Vårdgivaren uppfyller sina åtaganden enligt Avtalet. Uppföljning syftar också till att ska-pa en grund för gemensam utveckling av vården och Vårdgivarens uppdrag genom ex-empelvis benchmarking. Uppföljningen skall även ge underlag för patienterna att göra kunskapsbaserade val av vårdgivare samt för att tillgodose medborgarnas rätt till insyn.

Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet, produktivitet och effektivitet. Bestäl-laren ansvarar för utformningen av uppföljningarna, innefattande former, innehåll och tidpunkter härför.

Beställaren äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten och andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte och kvalitets- och för-bättringsarbete samt ge underlag för rankning. I detta ingår rätt att ge andra vårdgivare tillgång till aggregerad läkemedelsstatistik över Vårdgivarens totala förskrivning.

En del av uppföljningen kommer att ske enligt SLL:s leverantörsuppföljningsmodell, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren kommer att kunna jämföra sig med andra Vårdgivare med samma uppdrag genom Beställarens webbaserade Leverantörsuppföljningsdatabas. Upp-följning kan även ske genom stickprovsvisa kontroller av rapportering, fakturering etc.

24.2 Uppföljningsmöten

Vårdgivaren skall delta på de uppföljningsmöten Beställaren kallar till. Beställaren skall inför uppföljningsmötet skriftligen till Vårdgivaren översända frågor och underlag.


24.3 Patientenkäter och annan uppföljning

Beställaren kan även genomföra uppföljning på andra sätt exempelvis genom patienten-käter, väntetidsmätningar och telefontillgänglighetsmätningar.

Patientenkäter samt mätningar av väntetider och telefontillgänglighet utförs med den metod, de frågeställningar, vid de tidpunkter och med de intervall Beställaren eller den Beställaren låter utföra mätningarna bestämmer. När Beställaren genomför patientenkä-ter skall Vårdgivaren - efter Beställarens anvisningar - medverka i framtagandet av pati-entunderlag och ställa detta kostnadsfritt till Beställarens förfogande.

Beställaren äger resultaten av patientenkäten och annan uppföljning samt rätten att pub-licera dessa.

Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens nyttjande av medicinsk service.

24.4 Revisioner

Beställaren äger rätt att genomföra revisioner av Vårdgivarens verksamhet. Revisioner kan utföras med olika syften:

• säkerställa att Vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag enligt Avtalet och att patienterna får bästa möjliga vård,

• göra jämförande studier med andra vårdgivare med motsvarande eller liknande uppdrag,

• studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer,

• göra de kontroller som behövs för att bedöma om Vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt,

• följa upp Vårdgivarens miljöarbete eller

• av andra skäl.

En revision kan omfatta granskning av kvalitetssystem, rutinbeskrivningar samt patient-journaler och övriga dokument samt intervjuer som revisorerna eller Beställaren anser angelägna för granskningens genomförande. Därtill får revisorerna vidtaga sådana åt-gärder som de bedömer nödvändiga för att fullgöra granskningen.

Vårdgivaren skall medverka vid revisioner och kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa allt material och all dokumentation som revisorerna efterfrågar till deras förfogande. Vid granskning av journalhandlingar skall detta ske enligt gällande sekretessregler. Samtliga deltagare i revisionerna skall beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnads-plikt.

Beställaren äger revisionsrapporten.


25 Informationsförsörjning

25.1 Vårdgivarens IT stöd

Vårdgivaren skall ha ett IT-stöd som ger effektivt stöd för vårdprocessen och en effektiv informationssamverkan med andra vårdgivare. För att möjliggöra en sammanhållen vårdinformation om patienten skall Vårdgivaren utforma IT-stödet utifrån SLL:s IT-ramverk uttryckt i regler, riktlinjer och rekommendationer med tillhörande beskrivande anvisningar som är styrande och normerande, se Uppdragsguiden.

Vårdgivaren skall använda de IT-tjänster och i övrigt följa de krav som anges i Avtalet.

25.2 Informationssäkerhet

Vårdgivaren skall skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstörelse i enlig-het med vid var tid gällande lagar, förordningar, föreskrifter och SLL:s anvisningar, se Uppdragsguiden. Hur skyddet genomförs skall dokumenteras. Vårdgivaren skall på be-gäran kunna uppvisa denna dokumentation för Beställaren.

Vårdgivaren skall följa SLL:s vid var tid gällande riktlinjer för informationssäkerhet, se Uppdragsguiden.

25.3 Verksamhetsrapportering

Verksamhetsrapporteringen syftar till att ge underlag för utbetalning av ersättning till Vårdgivaren, för medicinsk uppföljning samt för uppföljning av volymer och produktivi-tet.

Vårdgivaren skall rapportera verksamhets- och prestationsinformation samt diagnoser, åtgärder och kontaktorsak per besök/vårdkontakt/vårdtillfälle till SLL:s system enligt Beställarens anvisningar om innehåll, terminologi, frekvens, tidpunkt, med mera, se Uppdragsguiden. Vårdgivaren ansvarar för att all rapportering innehåller en verksam-hetsidentifiering (kombika eller annan kod Beställaren anger) som på ett korrekt sätt kopplar informationen till rätt uppdrag.

Vårdgivaren skall ta del av loggar och information om avvisade poster för att kunna sä-kerställa att den information som tas emot av SLL:s system är fullständig och korrekt.

Förutom rapportering till SLL:s centrala system skall Vårdgivaren svara på frågor och lämna information till Beställaren enligt Beställarens anvisningar.

26 Tillstånd

Vårdgivaren skall under hela Avtalstiden ha de tillstånd och bemyndiganden samt fullgö-ra sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget.

För de fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattesedel skall Vårdgivaren omedelbart meddela Beställaren detta.


27 Försäkringar, ansvar och åligganden

Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av SLL för de patienter som vårdas enligt detta avtal.

Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad och utan dröjsmål tillhandahålla de utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som Landsting-ens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall.

Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt åtagande enligt Avtalet och för all skada och alla för-luster som kan komma att orsakas av åtagandet.

Vårdgivaren skall hålla Beställaren skadeslös om krav väcks mot Beställaren som en följd av Vårdgivarens handlande, eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller under detta Avtals giltighetstid och därefter under en period av tre år, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess preskription inträder.

Beställaren skall snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke. Beställaren skall inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åt-gärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som om-fattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet.

Vårdgivaren skall ersätta Beställaren för samtliga de kostnader och förluster som Bestäl-laren förorsakas som en följd av Vårdgivarens fel eller försummelse.

Vårdgivaren skall teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar enligt ve-dertagna normer, som håller Beställaren skadelös vid eventuell skada. Vårdgivarens an-svar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Vårdgivaren tecknat.

Vårdgivaren skall fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäk-ringsavgifter, skatter och avgifter.

28 Miljö

Vårdgivaren skall i sin verksamhet enligt detta Avtal verka för att minska sin skadliga miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska program vid varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande miljöprogram och miljömål se Upp-dragsguiden.

Vårdgivaren skall samverka med Beställaren i miljöfrågor och, då Beställaren så begär, redovisa hur Vårdgivaren arbetar för att uppfylla SLL:s miljömål.

Vårdgivaren skall för sin verksamhet enligt detta Avtal följa Beställarens anvisningar för ett gott miljöarbete och de specifika krav på insatser som finns angivna för verksamhe-ten, se Uppdragsguiden.


29 Katastrofsituation och höjd beredskap

Vårdgivaren är skyldig att delta i planering för katastrofer, kriser och krig för att verk-samheten skall kunna fungera under rådande förhållanden.

Vårdgivaren skall vid katastrof-, kris- och krigsläge samt epidemiläge 3 (influensapan-demi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av SLL och fortsätta sin verk-samhet under landstingsstyrelsens ledning.

Vårdgivaren skall medverka vid av SLL organiserade övningar i sådan omfattning att Vårdgivaren kan bedriva en fortsatt verksamhet även i kritiska lägen. Vårdgivaren skall lämna SLL de upplysningar som kan behövas för krisplaneringen.

30 Brandsäkerhet

Vårdgivaren är skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (systematiskt brandskyddsarbete).

31 Efter Avtalets upphörande

Beställaren och Vårdgivaren skall vid Avtalets upphörande samråda kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal samt information till pa-tienter och allmänhet för att övergången till annan vårdgivare skall kunna ske utan av-brott eller brister i verksamheten. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vård-givare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar.

När Vårdgivaren upphör att driva verksamhet enligt Avtalet skall patientjournalerna överföras till annan av SLL anvisad hälso- och sjukvårdspersonal som framöver skall sva-ra för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL skall istället en kopia av journalen överföras. Patientens medgivande till överföring skall finnas. Vårdgivaren skall hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet av-seende uppdraget i enlighet med gällande författningar och Landstingets riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av verksamheten skall Vårdgivaren stå för kost-nader som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar.

Vårdgivaren skall svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas.

För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla.

Stockholms läns landsting UPPDRAGSBESKRIVNING Hälso- och sjukvårdsnämnden Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Karolinska Universitetssjukhuset ADA 9251 i närsjukvården Bilaga 3 HSN 1105-04831105-0483 Sid 1 (4) 2011-05-01 — 2012-12-31

UPPDRAG FÖR

Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i närsjukvården

1 Uppdraget

Vårdgivaren ska erbjuda barn- och ungdomsmedicinsk mottagningsverksamhet i närsjukvården.

Målen för uppdraget är att främja hälsa och livskvalitet hos barn och ungdomar i målgruppen genom att förebygga och tidigt åtgärda försämring av hälsotillstånd på grund av sjukdom eller handikapp inom ramen för uppdraget.

Vårdgivaren ska följa FN:s konvention om barnets rättigheter.

2 Målgrupper

Verksamheten ska riktas till barn och ungdomar i åldrarna 0 till och med 17 år som är folkbokförda i Stockholms län och som har behov av bedömning, utredning, vård eller annan åtgärd där barnmedicinsk kompetens men inte sjukhusets resurser krävs. Målgruppen är bland annat barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder och tillfälligt sjuka barn som är yngre än sex månader.

Om särskilda skäl finns kan även ungdomar som fyllt 18 år tas emot på mottagningen.

För målgrupp boende utanför Stockholms län samt asylsökande se Allmänna villkor.


3 Vårdtjänst

3.1

Vårdgivaren ska:

• bedriva mottagningsverksamhet, främst genom tidsbeställd mottagning

• erbjuda akuttider till barn yngre än sex månader samt till tillfälligt sjuka barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder

• erbjuda rådgivning per telefon till barn och ungdomar som tillhör mottagningens målgrupp samt till deras föräldrar/vårdnadshavare

• ge konsultationer i enskilda patientärenden till allmänläkare och sjuksköterskor inom de verksamheter i primärvården som har avtal med Stockholms läns landsting

• utföra hälsoundersökningar av nyanlända adoptivbarn och av asylsökande förskolebarn

• ansvara för behandling av barn och ungdomar som har utvecklat fetma samt för överviktiga barn och ungdomar med särskilda riskfaktorer

• utföra läkarundersökningar begärda av Socialtjänsten enligt modellen Barns Behov i Centrum (BBIC)

• vid behov utföra läkarinsatser i barnhälsovården (detta uppdrag regleras och ersätts genom särskilda överenskommelser med ansvariga för barnhälsovården)

• delta i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser genom att delta i Stockholms läns landstings arbete med att utveckla strategier för förebyggande arbete där insatser kan förhindra ohälsa och sjukdom.

3.2

Vårdgivaren ska:

• ansvara för multiprofessionell utredning och diagnosticering av barn och ungdomar med misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder

• vid behov av motorisk bedömning remittera barnet/ungdomen till Habilitering & Hälsa och vid behov av språk och talbedömning remittera barnet/ungdomen till auktoriserad logoped inom primärvården


• ansvara för de fortsatta insatser barnet alternativt ungdomen behöver efter utredning avseende till exempel uppföljning, medicinering samt intyg.

4 Tillgänglighet

• Verksamheten ska vara tillgänglig för barn och ungdomar som tillhör målgruppen och som remitteras från andra vårdgivare eller vars föräldrar/vårdnadshavare själva kontaktar mottagningen.

• Verksamheten ska bedrivas alla vardagar, minst 40 timmar per vecka. Besök ska erbjudas måndag till fredag, minst mellan kl. 08.00 - 17.00.

• Verksamheten ska erbjuda planerade och oplanerade besök på mottagningen.

• Verksamheten ska vara tillgänglig per telefon för konsultation till primärvården under hela öppettiden.

• Vårdgivaren ska anpassa telefon- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet. Finns inte möjlighet att svara ska meddelande kunna tas emot för kontakt senare samma dag eller nästkommande vardag.

• Vårdgivaren ska erbjuda möjlighet för tidsbokning både via telefon och på mottagningen.

• Vårdgivaren ska vara ansluten till tjänsten Mina Vårdkontakter.

5 Kompetens

För att utföra vård inom ramen för detta uppdrag erfordras läkare med specialistkompetens inom barnmedicin samt minst en sjuksköterska med specialistutbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

För att upprätthålla en god kvalitet på de neuropsykiatriska utredningarna är målet att minst en läkare och minst en psykolog på varje mottagning ska ha utfört minst 50 neuropsykiatriska utredningar av barn och ungdomar under de senaste tre åren.

Vårdgivaren ansvarar för att psykologresurs är knuten till mottagningen. Vårdgivaren ska kunna hänvisa till logoped, arbetsterapeut, dietist och sjukgymnast.


6 Rapportering till Kvalitetsregister

Vårdgivaren ska rapportera till relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande kvalitetsregistret BORIS.

7 Samverkan

Vårdgivaren ska samverka med andra vårdgivare och myndigheter i frågor som rör barns och ungdomars hälsa.

Rutiner ska finnas för samverkan med husläkarverksamhet, barnhälsovård, BUP, Habilitering & Hälsa, förskola, skola inklusive skolhälsovård och socialtjänst.

För samtliga barn och ungdomar som har en långvarig kontakt med Vårdgivaren (längre än 6 mån) ska en vårdplan upprättas i samråd med barnet eller ungdomen och dess föräldrar. Om barnet alternativt ungdomen berörs av insatser från flera vårdgivare/vårdgrannar ansvarar Vårdgivaren för att en samordnad vårdplanering sker. I vårdplanen ska det tydligt framgå vem som ansvarar för vilken insats.

Vårdgivaren ansvarar för att det finns tydliga rutiner för överförande av vårdansvaret till annan vårdgivare då patienten fyller 18 år.

1 (8) Bilaga 4

HSN 1105-0483 ADA 9251

UPPFÖLJNINGSPLAN

Karolinska sjukhuset Barn- och ungdoms-medicinska mottagningar

Uppföljningsplan avseende strategiska nyckeltal1 för Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Denna plan kan revideras av Beställaren årligen. Uppföljningen baserar sig på de krav som ställs i uppdraget och sker i olika former och på olika nivåer. Detta dokument utgör en del av beställarens uppföljning och beskriver de strategiska nyckeltal som Beställaren kommer att följa. Ett nyckeltal innebär att ett värde sätts i relation till ett annat värde för att göra vårdenheterna jämförbara. Nyckeltal redovisas där så är möjligt uppdelat på kön, ålder och geografi. Uppgifter till uppföljningen hämtas av Beställaren från befintliga register som Vårdgivaren skall rapportera till. Regler för rapportering finns i avtalets avsnitt om informationsförsörjning - ”Informationshantering och rapportering”. Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av Vårdgivaren till Beställaren via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna.

Målrelaterad ersättning

I tabellen nedan framgår om nyckeltalet ligger till grund för målrelaterad ersättning, se ersättningsvillkoren. Kolumnen för procent (%) anger andelen målrelaterad ersättning av total målrelaterad ersättning enligt ersättningsvillkoren.

1 Denna del av uppföljningen struktureras enligt leverantörsuppföljningsmodellen (L.U.M) och redovisas i leverantörsuppföljningsdatabasen (L.U.D) – se Uppdragsguiden

2(8)

Uppföljningsplan för strategiska nyckeltal, 2011

Behov Nyckeltal Varför följs nyckeltalet

Frekvens Källa

Vårdtyngd Andel pat. med fetma Andel pat. med neuropsykiatriska besvär Andel pat. med astma Andel pat. yngre än 6 mån. Andel besök med tolk Andel akuta besök (oplanerade, inom 24 h)

Förklarar olika resursåtgång hos vårdgivaren

årligen GVR

3(8)

Prestation Nyckeltal

Varför följs nyckeltalet

Frekvens Källa

Utförda och beställda

Mottagningsbesök läkare/individer Mottagningsbesök ssk/individer Antal tel.kontakt/ind. Antal slutförda neuropsykiatriska utredn/pat. med neuropsyk. besvär

Vårdkonsumtion används till planeringsunderlag samt för utveckling av ersättningssystem

Månatligen GVR GVR KVÅ/ GVR KVÅ/ GVR

Utförda ej beställda

Utförd volym/beställd volym

GVR

Kvalitet Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå

Bonusnivå Vitesnivå %

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård

Diagnosregistre-ringsgrad

Underlag för att bla följa patientgrupper i vårdkedjan

Månatligen

GVR

4(8)

Säker vård Andel patienter som helt och hållet fick förklarat varför de skulle ta förskrivet läkemedel på ett sätt de förstod.

Följer patienternas upplevelse och intryck av vården

Årligen

Patientenkät

90%

Patientfokuserad vård

Andel patienter som anser att de helt och hållet fått tillräcklig information om sitt tillstånd. Andel patienter som helt och hållet har blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Andel patienter som helt och hållet

Följer patienternas upplevelse och intryck av vården Följer patienternas upplevelse och intryck av vården Följer patienternas upplevelse och intryck av

Årligen Årligen Årligen

Patientenkät Patientenkät Patientenkät

75% 90% 75%

5(8)

kände sig delaktiga i beslut om sin vård och behandling, så mycket som de önskade. Andel patienter som helt och hållet kände fullt förtroende för den läkare som de träffade. Andel patienter som anser att de fick veta vart de skulle vända sig om de hade frågor efter besöket.

vården Följer patienternas upplevelse och intryck av vården Följer patienternas upplevelse och intryck av vården

Årligen Årligen

Patientenkät Patientenkät

85% 80%

Effektiv vård Andel akutbesök för pat. yngre än 6 mån Andel akutbesök för astmapatienter

Månatligen Månatligen

GVR GVR

6(8)

Andel av astmapatienter som fått spirometri utförd under året

I enlighet med regionalt vårdprogram, allergi och astma hos barn och ungdomar

Månatligen KVÅ

Jämlik vård Vård i rimlig tid Andel patienter

som väntat på neuropsykiatrisk utredning mer än 30 dagar (eller enligt vårdgarantin) Andel patienter som väntat på mottagningsbesök mer än 30 dagar (eller enligt vårdgarantin) Andel patienter som tycker väntetiden till besök är inom rimlig tid.

Andel patienter

Följer vårdgarantin Följer vårdgarantin Följer patienternas upplevelse och intryck av vården Följer patienternas

Månatligen Månatligen Årligen Årligen

CVR CVR Patientenkät Patient

80% 85%

7(8)

som upplever att telefon-tillgängligheten är utmärkt/mycket bra/bra.

upplevelse och intryck av vården

enkät

Kostnad Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa

Direkta kostnader

Uppdragskostnader per patient

Budget och kostnadsutveckling ska vara i balans

Månatligen Raindance

Indirekta kostnader

Kostnad för läkemedel per patient

kostnadskontroll Månatligen VAL

Effekter Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Grundnivå Bonusnivå Vitesnivå %

Patienteffekt Andel patienter som värderar helheten av vården/behandlingen de fick som utmärkt/mycket bra/bra. Andel patienter som

Följer patienternas upplevelse och intryck av vården Följer patienternas

Årligen Årligen

Patientenkät Patien

90% 75%

8(8)

helt och hållet upplever att deras aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid sitt besök på mottagningen Andel patienter som helt och hållet skulle rekommendera mottagningen till andra.

upplevelse och intryck av vården Följer patienternas upplevelse och intryck av vården

Årligen

tenkät Patientenkät

85%

Stockholms läns landsting Bilaga 4 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning WIM-ENKÄT Barnmedicinsk mottagning Sida 1(4) 2011

Barnmedicinsk mottagning Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig via en länk som sänds till Vårdgivaren per e-post och är öppen för rapportering under kalendermånaden januari. Rapportering kan endast ske vid ett tillfälle, närmare instruktioner kommer att medfölja e-posten.

Kvalitet Uppgifter

Definition

Mät-period

Säker vård

Finns rutin för avvikelsehantering? Ja Nej Om ja, är rutinen dokumenterad? Ja Nej Finns rutin för riskhantering? Ja Nej Om ja, är rutinen dokumenterad? Ja Nej

Definitioner enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården: - avvikelse negativ händelse eller tillbud - negativ händelse händelse som medfört vårdskada - tillbud händelse som hade kunnat medföra vårdskada - vårdskada lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd - risk möjligheten att en negativ händelse skall inträffa Som stöd för händelse- och riskanalys kan ”Händelseanalys och riskanalys” Handbok för patientsäkerhetsarbete, 2005,

2011 2011


användas. Denna är framtagen av Socialstyrelsen, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland

Effektiv vård Antal patienter med fetma som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden Antal patienter med astma som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden Antal patienter med neuropsykiatrisk diagnos som har en långvarig kontakt (längre än sex månader) med mottagningen och har en skriftlig vårdplan för vårdperioden Antal registrerade patienter med diagnos fetma i kvalitetsregistret för BORIS

2011 2011


Miljökrav Läkemedel Miljöcertifiering/-diplomering

Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för - att hos Vårdgivaren anställd

läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan.

Hur många av de anställda personerna har rätt att förskriva läkemedel? _____personer Hur många av dem har genomgått utbildningen ”Läkemedels miljöpåverkan” 1 _____personer +, Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande. Om Vårdgivaren får årlig ersättning från Beställaren som understiger 15 Mkr/år, kan Vårdgivaren som ett alternativ vara miljödiplomerad av Beställaren. Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001 eller motsvarande? Ja Nej Datum för certifiering år mån dag Datum för senaste recertifiering: år mån dag

1Kursen ska avse läkemedels påverkan på miljön (dvs arbetsmiljöfrågor). Den ska t ex behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i vattenmiljön. Det ska ingå i ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLLs webbaserade kurs ”Läkemedels miljöpåverkan” som finns på Uppdragsguiden.

2011


Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet: AAA Certification AB BMG Trada Certifiering AB Bureau Veritas Certification DNV Certification AB LRQA Sverige AB SEMKO Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering ÅF-TÜV Nord AB Annat certifierande företag: _____________________ Om Beställaren så begär ska kopia på certifikatet alternativt kopia på senaste revisionsbeslutet eller recertifieringsbeslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Är Vårdgivaren miljödiplomerad av Beställaren? Ja Nej Datum för senaste miljödiplomering år mån dag

Frågan gäller endast vårdgivare med en ersättning understigande 15 Mkr/år

Patienteffekt Antal astmapatienter som följts upp beträffande hälsorelaterad livskvalitet med instrumentet EQ5D eller annat instrument.

2011

vårdavtal med karolinska universitetssjukhuset, barn- och ...€¦ · kontaktperson med post,...

Documents