9★RevynSirpo Moisio råder bot på nyhjälplösheten och visar vägen till en hållbar utveckling

Sid 12

Nr 3 – 2012

Sid 5

Sid 4

Kadax och Karlit

Nya varsel på DNeX

Möt Thomas Ellburg, en musikalisk snickare

Sid 3

Rasmus och Christel jobbar på grafiskt företag i medvind

Sid 6

Ledaren: Att tala om klass är fult, det blottlägger orätt visor Sid 2

Frihet i fjällenSid 9

Ronny Frithiof varnar för onödiga pensionsråd

Sid 8

Ds smith lägger ner förpacknings - tillverkningen i Järfälla

i KonKurs– 130 medlemmar förlorar jobbet däribland Leif som arbetat 49 år på Karlit.

meDlemstiDNiNg för gs avDelNiNg 9 östra svealaND

Sid 4

Graphic Elements

2

Sjuka förvandlas till friska med ett penndrag och ska arbeta om de så ska ar-beta liggande.

Att tala om klass är fult, för det blott-lägger orättvisor i samhället, och brister i inflytandet över sin livssituation. Sanning-en är att klassklyftorna ökar mellan mak-teliten och folket, men även mellan arbe-tare och tjänstemän. Särskilt den översta ekonomiska eliten har dragit ifrån.

2010 så tjänade de 50 viktigaste verk-ställande direktörerna i näringslivet 46 gånger mer än en genomsnittlig industri-arbetare. Mer än, vad en arbetare tjänar under ett hela sin yrkesverksamma tid.

Tar man snittet på den ekonomiska, byråkratiska och politiska elitens inkom-ster och jämför med en industriarbetares

9 ★ revyn • 3– 2012

ledaren

■ ■ Läser man borgerliga ledarsidor och lyssnar till borgerliga politiker låter det som om vi lever i ett land bestående av en enda välmående medelklass. Att det finns en riktig underklass bestående av sjuka, arbetslösa, uteliggare och social-bidragstagare glöms ofta bort i budget-arbetet och för all del när ledarskriben-terna vässar sina pennor.

När socialminister Göran Hägglund skulle motivera varför det går bra att höja högkostnadsskyddet för mediciner sade han att ”folk har ju fått mer peng-ar att röra sig med via jobbskatteavdra-get”. Han hade ”glömt” att långtidssjuka inte fått några jobbskatteavdrag, de ska ju drivas bort från ”utanförskapet” med ekonomiska sanktioner.

Klassklyftorna ökarså var den 1950 elva gånger större. 2010 hade gapet vuxit till 17 gånger större.

Ett annat sätt att mäta klasskillnader är vad vi har råd med på fritiden. LO har just publicerat en rapport om semesterva-nor för arbetare och tjänstemän. Cirka 32 procent av arbetarna gjorde 2011 inte någon semesterresa och hade inte tillgång till fritidshus, en siffra som ökat med fyra procentenheter under de borgerliga reger-ingsåren. Motsvarande siffra för tjänste-männen är 14 procent. Även lägre tjäns-temän har i jämförelse med facklärda arbetare i större utsträckning gjort semes-terresor och haft tillgång till fritidshus.

Men klass markeras också av vilken ställning vi har i produktionen, vilken utveckling vi har i arbetet, hur självstän-

digt vi arbetar, om vi har ansvar och får vi fatta beslut? Jag tror att vi ska fundera och agera mer runt arbetsorganisation.

Varför ska det vara så att tjänstemän vidareutbildas i mångfalt högre grad än arbetare. Vi måste lära oss de redskap som gör oss mindre sårbara och utbyt-bara på arbetsplatserna. Det ligger i vårt fackliga uppdrag att skapa lönesystem som främjar utveckling i våra arbeten. Om vi kan lyckas med dessa uppgifter så är det betydligt svårare för företagen att ringa efter ”Nisse från Manpower”.

SEppo SiniMAAOrdförande GS avdelning 9 Östra Svealand

Uppmärksamma fördelarna i att bygga bostäder i trä

■ Sveriges förenade studentkårer (SFS) ger årligen ut en bostadsrapport över universitets- och högskole-orterna och det är sannerligen ingen munter läsning när det gäller Stockholm och Uppsala.

När det gäller Stockholm skriver de: ”Produktio-nen av studentbostäder har legat på en extremt låg nivå sedan början av tjugohundratalet.”

I Stockholmsregionen räknar de med att det finns närmare 80 000 studenter men endast 12 500 studentbostäder. Bostadsbristen i huvudstaden inne-bär att de som redan bor i en studentbostad gör det allt längre då det är svårt att hitta en riktig bostad. När det gäller Uppsala är situationen likartad. Kö-tiden för en studentlägenhet beräknas till 1,5 – 2 år.

Inom våra branscher finns det både kunnande och kapacitet att vara med om att bygga bort bo-stadsbristen för studenter. Att bygga studentbos-täder i trä har många fördelar, bland annat är det ett billigare och snabbare sätt att få fram bostäder. Tekniken är nu så långt utvecklad att det går att bygga höghus i trä, vilket man förövrigt bygger just nu i Sundbyberg. Till det kan läggas att trähus är lättare att plocka ner om det är så att behovet av studentbostäder skulle minska.

Samtidigt som detta skrivs kommer statistik från Trä- och Möbelföretagen om att orderingång-en på trähus minskat med 26 procent under januari – augusti jämfört med föregående år.

GS har börjat uppmärksamma frågan. Men det är hög tid att öka det politiska trycket. GS borde partsgemensamt med arbetsgivarna uppvakta de politiska beslutsfattarna och informera dem om fördelarna med att bygga i trä.

JL

Nu är det snart jul igen…

… men innan dess är det dags för GS-VeteraNerNaS JULLUNCH.Lördag den 8 december, kl 12.00 – 16.00.

I år träffas vi hos tVå Grabbar oCH KöK, restaurangen i ABF-huset, Sveavägen 41, T-banestation Rådmansgatan, uppgången mot Tegnérgatan, eller buss linje 59, hållplats Rådmansgatan.

NY LoKaL, annars är allt som vanligt: musik, dans, lotterier med många fina vinster och presentkort som lottas ut på entrébiljetten.

PrISet för välkomstdrink, jultallrik med snaps/öl/vin och kaffe är 180 KroNor per person som betalas in på klubbens plusgirokonto nr 114 84 49-0, eller bankgiro nr 5780-2472, SeNaSt deN 28 NoVember.

SISta aNmäLNINGSdaG är tISdaG 30 oKtober till Lillemor Åström tel 411 30 33, Ann-Cathrine Jernbrant tel 730 29 21 och Leif Sjöberg tel 591 169 08.

3 9 ★ revyn • 3 – 2012

Klassklyftorna ökar

■ ■ Thomas växte upp i Hässelby och Källvesta i nordvästra Stockholm, mel-lanbror i en skara av tre grabbar. Pappa arbetade som speditör på en flyttfirma och mamma utbildade sig till kontorist efter att hon tagit hand om hem och de två bröderna.

Thomas berättar att det fanns ett mantra i familjen, ”det är bra att ha ett yrke”. Så Thomas utbildade sig till elek-triker, ett yrke han inte jobbade särskilt länge inom. Men tillräckligt länge för att köpa en stereo och en sax.

I stället fick Thomas jobb på ett fri-tids, i tio år arbetade han med barn. När han hamnade på ett skoldaghem för barn med särskilda behov väcktes tanken på att bli snickare.

– Det fanns en verkstad där jag höll på med små projekt. Jag ville jobba soci-alt med snickrandet så jag sökte jobb på ett skolsnickeri.

Där påbörjades en ny yrkesbana. I samma veva träffade Thomas sin sto-ra kärlek, Ann. Men bara efter något år blev Thomas arbetslös. Det var i början av 1990-talet och det var kris i Sverige. Trots usel konjuktur tog han ett ”Starta

eget bidrag” och öppnade sitt snickeri.– Jag hade fortfarande ingen formell

utbildning i yrket, men upptäckte att jag har en jävla fallenhet för det. Det snur-rade på rätt bra och jag blev inhyrd som dekorsnickare på fria teatergrupper.

TiLLsammans med en kompis köp-te Thomas ett snickeri i Sundbyberg, men efter ett år drog sig kompisen ur. Det blev inredningssnickeri samt dörrar och fönster.

Thomas berättar att de var en tuff tid eftersom att han inte hade ekonomiskt kunskap om att driva firma. Det hängde också ihop med att han inte hade någon formell utbildning. Att räkna på jobb som han aldrig gjort tidigare innebar ofta att han räknade för lågt. Det blev mycket jobb på helger och kvällar.

I slutet på 90-talet kom ett tungt be-sked, Ann hade en svår sjukdom. Tho-mas bestämde sig för att lägga ner firman och ta ett fast jobb med fast lön och van-liga tider. Han hamnade på Fruängens snickeri.

– Det var jätteskönt att komma i sam-manhang där det fanns duktiga snickare.

Samtidigt var det läskigt eftersom att jag inte hade någon utbildning, jag kände mig som en bluff. Men det var där jag lärde mig yrket på riktigt.

2005 lades Fruängens snickeri ned och Thomas fick nytt jobb på LP Bygg & snickerier. När jag träffar Thomas har han precis bytt jobb och har blandade känslor för tiden på LP Bygg. Thomas uppskattade arbetskamraterna men inte personalpolitiken med oklara arbetsbe-skrivningar, vilket märktes vid löneför-hand lingarna. I ett par år fungerade Tho-mas som verkstadschef, men eftersom det inte stod på anställningsbeviset var det föga värt när det var dags att snacka lön.

– När chefen fick veta att jag gått med i GS blev han väldigt len i truten och undrade om något var fel. Jag svarade att det var för säkerhets skull, men i själva verket tycker jag att det viktigt att vara med i facket.

Thomas giLLar siTT yrke, att jobba med händer och kropp och att få produ-cera något snyggt som kunderna tycker om. Ett yrke som han nu behärskar och som ger nya utmaningar. Han tycker att

det finns likheter med musiken. Först lär man sig själv och når en viss kompetens, sen gör man det tillsammans med andra. Båda handlar om ett skapande och letan-de efter en personlig finish.

Thomas började lira sax i ”slyngel-åldern”, som han uttrycker det. Förebil-derna var Clarence Clemons och saxofo-nisten i Kai Martin & Stick, Ola Brunius som lirade på två saxar samtidigt.

Thomas var med i en massa cover-band som lirade blues och soul på fester och på mc-klubbar. I början av nittiota-let fick den ene efter den andre och även han själv barn och saxen hamnade under sängen. Men en gång i månaden kom den fram.

För tre år sen kände Thomas att det var dags att damma av saxen på riktigt och började ta lektioner. Genom en sajt, vimusiker.se, hittade han ett nytt gäng att lira med. De repar en gång i veckan och lirar ute varannan månad, mest jazz och lite blues.

Vill du se en musikalisk snickare, då bör du hålla ögonen öppna efter när Jazz & Blue lirar.

Snickra är som musik

TEXT och FoTo JonAS LundboRg

när Thomas ellburg fick sin första lön köpte han en stereo. För sin andra lön köpte han en saxofon. Då var Thomas nyutbildad elektriker, nu är han snickare. Kärleken till saxen har han fortfarande kvar.

nOTISer

4 9 ★ revyn • 3– 2012

Virkespriset sjönk■ Skogsstyrelsen rapporterar att de genomsnittliga priserna på både sågtimmer och massa­ved sjönk under andra kvartalet 2012.

Virkespriserna (leverans­virke) sjönk under andra kvar­talet 2012 jämfört med kvartalet dessförinnan. Sågtimmer­ och massavedspriserna sjönk med tre respektive två procent. Såg­timmerpriserna sjönk i region Syd, Mellan och Nord med fyra, tre respektive en procent.

Massavedspriserna sjönk med tre procent i region Syd, en pro­cent i region Mellan och med fyra procent i region Nord.

Vid en jämförelse mellan an­dra kvartalet 2012 och samma kvartal 2011 sjönk sågtimmer­ och massavedspriserna med nio procent.

Tu och gFF gör gemensam sak■ Tidningsutgivarna, TU och Grafiska Företagens Förbund, GFF, har under våren 2012 gjort en kompetensinventering och i en skrivelse till Myndigheten för yrkeshögskolan framför de vilka yrkeskompetenser de anser be­hövs nu och i framtiden.

Inom båda branscherna efterlyses grafiker som både kan förstå a nnonsörernas behov och producera nya annons lösningar för olika publiceringsformer, grafiker som kan producera – bearbeta text och bild – för båda analoga och digitala ka­naler. GFF och TU menar att tidningsgrafiker måste bli mer säljorienterade, de skriver:

”De annonsproducenter/ grafiker som ska producera hel­hetslösningar i flera kanaler för annonsörer måste vara med i hela processen, från inledande möten med kund, behovsanalys till utformning och praktisk pro­duktion av annonsprodukter till de kanaler som ingår i produkt­portföljen.”

Och detsamma gäller grafiker på civilsidan:

”Krav kommer att ställas på kunskaper att ta emot och be­arbeta material som sedan skall kunna publiceras på olika platt­formar, där tryck är en sådan.

Pre­pressavdelningarnas kundkontakter kommer att öka, vilket ställer krav på kunskaper och förståelse för ekonomi, för­säljning och projektledning på ett annat sätt än i dag.”

DNEX-tryckeriet varslar 65 stycken

■ I förra numret berättade vi om oviss-heten när det gällde framtiden för de an-ställda på gamla SCA Packaging i Jär-fälla. Skulle ägarbytet innebära något positivt? För cirka en månad sen kom be-skedet att DS Smith lägger ner verksam-heten i Järfälla och tänker flytta produk-tionen till Danmark och övriga enheter i Sverige. 35 kollektivanställda blir av med jobbet.

Beslutet om nedläggning meddelades på ett stormöte för hela personalen den 6 september. För medlemmarna i fack-klubbsstyrelsen var det skönt att beskedet till slut kom, de har under en tid känt till planerna men varit ålagda sekretess. Lars Svärd som sitter i klubbstyrelsen menar att beskedet togs emot bra av medlem-marna. Kimmo Vaveniemi, klubbordfö-rande, berättar att det var en större chock för tjänstemännen.

– Folk på golvet har ju sett att det bli-vit allt mindre på körordrarna och anat vart åt det barkar, säger Kimmo.

Lars uppskattar att de anställda i ge-nomsnitt har arbetat 25 år på företaget och de har en bra sammanhållning så det var naturligtvis ett mycket sorgligt be-sked.

Då det finns vakanser på enheterna i Mariestad och Värnamo erbjuder före-taget flytt- eller pendlingsstöd. Arbets-givaren har tagit initiativ till guidade re-sor med övernattning för att de som kan tänka sig att flytta får bekanta sig med orterna. Kimmo berättar att i nuläget är en handfull intresserade av erbjudandet.

JonAS LundboRg

■ Hösten 2010 fattade ägarna beslut om en pressinvestering i DNEX-tryckeriet, MAN Roland-pressarna som installera-des 1992 bestod av fem falsar, lika med fem pressar. Investeringen 2010 av en modern axellös KBA-press innebär att man skrotar tre MAN Roland-pressar och behåller två gamla pressar.

Investeringen bygger på en sparplan, att cirka 100 medarbetare skall avveck-las under en period fram till 2015. Ett so-cialt paket ingår med förtida pensione-ringar och avgångsvederlag riktat mot 55 år och äldre, men trots det finns risk för uppsägningar 2015.

idag är kBa-pressen installerad och håller på att trimmas in för full prestan-da. Klubben planerade att genomlysa in-vesteringsplanen under hösten, för att nå rätt bemanning och organisation. Men

35 får gå i Järfälla

så blev det inte. Vi möttes av ett mycket dystert ekonomiskt utfall, en ytterligare vikande annonsmarknad under somma-ren, som redan pågått under 2012.

Dagens Nyheter drar tillbaka förpro-ducering av flera av sina produkter och trycker istället en del av dessa med hu-vudtidningen på natten.

ägarna viLL aTT effekTen av in-vesteringen skall effektueras redan un-der 2013, till det kommer ytterligare ned-dragning av medarbetare, kopplade till den vikande annonsmarknaden.

Därför har DNEX-tryckeriet lagt ett varsel om 65 personer. Situationen är mycket komplex med ett sparpaket på ett redan befintligt sparpaket. Företaget vill även göra avsteg från LAS för ett antal medarbetare som de anser sig inte kunna undvara.

Nu tystnar maskinerna i Järfälla.

Klubben har tagit emot företagets kr av, vilka presenterades för medlem-marna på ett mycket välbesökt medlems-möte. Förhandlingarna med företaget har inletts under september.

CLAES HALLin DNEX­tryckeriet

Cirka 100 med - arbetare skall av vecklas under en period fram till 2015.̋

5

nOTISer

9 ★ revyn • 3 – 2012

nOTISer

TMF kritiska till bostadspolitiken

■ Orderingången för småhus visar en minskning under första halv­året. Den samlade orderingången minskade med 16 procent jämfört med samma period förra året. För juli månad var minskningen tio procent. Det visar TMFs nya Trä­husbarometer. I ett pressmedde­lande säger Leif G Gustafsson, vd för TMF:

– Vår bedömning är att ned­gången nu fortsätter, och att de tecken på uppgång vi såg tidigare under året helt har raderats ut. Vi är nu nere på oerhört låga nivåer, så här få småhus har aldrig tidi­gare byggts i Sverige. Enligt färska siffror från SCB minskade antalet påbörjade småhus med 53 procent under första halvåret 2012 gente­mot samma period förra året.

Enligt TMF är de största orsa­kerna till den minskande order­ingången försämrade kreditvillkor ihop med bolånetaket, samt den finansiella oron i världen. De an­ser även att det dessutom saknas en aktiv svensk bostadspolitik.

– Effekterna av den obefintliga svenska bostadspolitiken är dra­matiska. De senaste 20 åren har vi byggt ungefär hälften så många bostäder per capita jämfört med Norge, Danmark och Finland. Vi har en brist på 250 000 lägenheter i Sverige, en brist som bara växer så länge vi inte bygger fler bostä­der, avslutar Leif G Gustafsson.

darrigt läge inom skogsindustrin

■  Arbetsgivarorganisationen Skogsindustriernas kvartalsrap­portering visar på ett avvaktande konjunkturläge för skogsindustrin efter ökade exportvolymer hittills i år. En nedpressad pappersproduk­tion i USA och Europa håller till­baka massaleveranserna globalt, men fortsatt stora leveranser till Kina ger en total ökning.

Den nedåtgående trenden i pappersproduktionen i Sverige har hejdats och produktionen var marginellt lägre än förra året de första fyra månaderna. Exporten av papper har inlett starkare än 2011 och var drygt två procent hö­gre januari­april.

Antalet anställda har fortsatt att minska i massa­, pappers­ och sågverksindustrin. Omfattande aviseringar om personalneddrag­ningar hittills 2012, främst till följd av bristande lönsamhet. Under 2012 har ett pappersbruk, ett massabruk och ett sågverk lagts ner eller aviserat om nedläggning.

■ Kadax och Karlit i Karlholmsbruk har gått i konkurs. Båda tillhör samma kon-cern, Karlitföretagen. Konkursen berör cirka 130 GS-medlemmar, verksamhe-terna är de enda större arbetsgivarna på orten, så det skulle vara ett svårt slag för Karlholmsbruk om det inte skulle bli nå-gon fortsättning med nya ägare.

Karlit är idag Sveriges enda tillver-kare av MDF-board (förenklat uttryckt en högkvalitativ spånskiva som går att bearbeta som trä). Kadax i sin tur pro-ducerade möbler med bland annat MDF-board som råvara.

Verksamheterna var i stor utsträck-ning beroende av den största kunden IKEA, så när beställningarna från dem blev lägre än vad som förespeglats så räckte kassaflödet inte till. Vid konkur-sen uppgick skulderna till 80 miljoner kronor.

Under sommaren gjordes ett miss-lyckat försök till rekonstruktion. I den mån det finns seriösa spekulanter på verk-samheterna så kan man anta att de kallt inväntade konkursen.

Personalen blev uppsagd den 17 au-gusti. Rekonstruktören Peter Smedman kommenterade konkursen i Uppsala Nya Tidning:

– Det är tragiskt men vi kom inte över-rens med IKEA. Vi har försökt få fram

nya ägare för att få fram nytt kapital, men i det läge vi är i har det varit svårt.

Under sommaren hade Peter Smed-man flera sammanträffanden med IKEA utan att nå framgång. Med sin blågula image, med sill och köttbullar, så lyfter de inte ett finger för att Sveriges enda MDF-boardfabrik ska kunna fortsätta sin pro-duktion.

den 12 sepTemBer hölls ett stort in-formationsmöte med de berörda GS-medlemmarna i Karlholms Folkets hus. Först på plats var Leif Jansson som har arbetat längst av alla på Karlit, inte min-dre än 49 år.

Drygt 80 medlemmar fick en gedigen genomgång av a-kasseregler av Yesinde Aluko från GS A-kassa. Ronny Frithiof föredrog vad som finns att hämta från både avtals- och medlemsförsäkringarna. Inte minst inkomstbortfallsförsäkringen blir ett viktigt ekonomiskt tillskott vid omställningen om det inte blir fortsatt drift med nya ägare.

Intresset var stort och frågorna mån-ga, klubbordföranden Tommy Mårtens-son berättade att konkursförvaltaren fort-farande för samtal med intressenter. Det är vad som fortfarande gäller i skrivande stund.

SEppo SiniMAA

■Under året har över åtta större företag inom avdelningens område gjort stora neddragningar på personal eller gått i konkurs. Att hamna i arbetslöshet inne-bär ofta en personlig tragedi och inte blir det bättre av rådande konjunktur och re-geringens cyniska arbetsmarknadspolitik som i stort går ut på att hungriga vargar jagar bäst.

Men det finns en annan dimension av nedskärningarna och konkurserna. På sex av dem fanns det fackklubbar med fack-ligt förtroendevalda som förhandlade med arbetsgivaren. Klubbarna finns inte läng-re, vilket innebär att de företag som gjort neddragningar idag måste förhandla med avdelningens ombudsmän när det gäller löner eller större förändringar.

vår avdeLning BesTår av tre stora län, Gotland, Stockholm och Uppland. Inom avdelningens område har vi 290 fö-retag där vi har medlemmar och kollektiv-avtal.

108 av dem är arbetsplatser där det arbetar en ensam medlem. På 185 arbets-

platser har vi fem medlemmar eller färre. Räknar vi antalet arbetsplatser med tio medlemmar och färre är det 247. Ytterst få av dessa 247 arbetsplatser har någon som helst facklig verksamhet. I bästa fall har vi ett kontaktombud, men oftast inte.

Det innebär att merparten av dessa 247 arbetsställen ska servas av fyra om-budsmän och ett på heltid arbetande re-gionalt skyddsombud. Att alla dessa ar-betsplatser årligen ska få en ordentlig lönerevision och en skyddsrond som för-bundets mål – och verksamhetsplan har beslutat är dessvärre en utopi. Varför då?

Jo, verkligheten är den att avdelning-en har nästan inga fackligt förtroende-valda som tar uppdrag utanför den egna arbetsplatsen. Avdelningen har två regio-nala skyddsombud, varav den ena av dem endast kan komma ifrån ett par gånger i månaden.

Och vardagen för avdelningens om-budsmän handlar i allt större omfattning om långdragna försäkringsärenden och utlåtanden till Arbetsförmedlingen. Till det kommer det dagliga arbetet med att

hjälpa enskilda medlemmar i trångmål. Sammanlagt minimerar detta möjlighe-ten att utföra gedigna lönerevisioner.

samTidigT som aLLT färre är bered-da att ta ett fackligt uppdrag och många gnäller över att det för dyrt att vara med i facket tvingas GS av ekonomiska skäl att göra stora besparingar. Hur dessa be-sparingar kommer att se ut är i dagsläget inte klart, men att det handlar om färre anställda är ingen hemlighet.

Problemet som nu uppstår är att GS ska vara en medlemsnära organisation som bygger på att fackligt förtroendeval-da inte bara ska vara förtroendevalda på sina egna arbetsplatser utan även hjälpa kollegor på arbetsplatser utan facklig ak-tivitet.

Nöten som förbundet därför måste knäcka är hur får man fler fackligt för-troendevalda som utför målet med färre anställda. Eller är det dags att omformu-lera målet?

JonAS LundboRg

Hårt slag mot Karlholmsbruk – 130 mister jobbet

färre stora arbetsplatser och färre fackligt aktivaKommentar

Drygt 80 intresserade med-lemmar samlades på fokets hus för att få svar på sina frågor om a-kasseregler och försäkringar.

6

lag och reklambyråer. Resultaten blev mycket bra även om vi max kunde köra två jobb om dagen.

Med digitalpressen blev det efterbehandling och PÅ Me-dia växte försiktigt. 2004 köpte de ytterligare en digital-press, en HP Indigo, som är mer lik en offsetpress. Idag har PÅ Media nio anställda inklusive ägarna.

Under intervjun med Thomas får jag känslan att PÅ Me-dia skulle kunna växa snabbare. Men han återkommer flera gånger till att fördelarna med en liten organisation är att de kan göra snabba omställningar. Kanske är det dippen för tre år sedan som spökar då de var tvungna att varsla två an-ställda, båda är återanställda igen. Eller så handlar det om en sund försiktighet i en osäker bransch.

i TryckerieT Träffar jag Christel Wenckus och Ras-mus Eklund. Christel är från Stockholm och är i grunden bokbindare. Genom olika omständigheter hamnade hon för sju år sedan i Västerås där hon fick jobb på Edita. Efter någ-ra år i bokbinderiet där dök möjligheten att skola om sig till digitaltryckare upp. Den tog Christel och hon fick lära sig att trycka i en HP Indigo och en Ricoh ProC 901.

För cirka 1,5 år sen så började Christel fundera på om det kanske var dags att lämna Edita och gå vidare i yrkesli-vet. Hon kom då i kontakt med PÅ Media och Thomas, som ville anställa henne. Men efter övervägande kom hon fram till att det skulle bli för långt att pendla mellan Västerås och

9 ★ revyn • 3 – 2012

■ I prismotiveringen står det att PÅ Media ”leder vägen för den grafiska branschen in i det moderna mediesamhället. Genom envist och ihållande arbete har de lyckats etablera sig som en partner när kombinationer av digitala och tryck-ta medier är det som ger bäst resultat.”

Men vad innebär det i realiteten? Jo, att PÅ Media på ett framgångsrikt sätt lyckats integrera grafiska lösningar till sina kunder i allt från trycksaker till mobilapplikationer, vad som kallas Crossmedia.

Thomas Pall första jobb inom den grafiska branschen var som repromontör på Essinge Offset. Det var i brytningstiden mellan den gamla tekniken och datoriseringen. Som yngste medarbetare blev han satt att sköta bildbehandlingen i de nya programmen när macarna kom.

I mitten på nittiotalet blev han delägare i reproföretaget Hjertstedt & Co. Efter ett år klev han av men fortsatte som anställd. På Hjertstedt & Co började en lärling, Daniel Åhl-berg, som Thomas kom bra överens med och när Hjertstedt & Co gick omkull 1999 bestämde sig Thomas och Daniel för att starta PÅ Media.

från Början var det bara ett renodlat reproföretag men redan efter ett år bestämde de sig för att satsa på digital-tryck. Thomas berättar att det var en tuff lärotid med myck-et skruvande för att få fram bra resultat.

– Vi vände oss till kräsna kunder som skivbolag, filmbo-

För ett år sedan vann PÅ Media Grafiska innovationspriset trots det är företagets vd, Thomas Pall, osäker om framtiden, en osäkerhet han säkert delar med de flesta grafiska företag. Men skillnaden är kanske att PÅ Media inte hänger på teknikutvecklingen, de vill vara ledande.

Christel Wenckus och Rasmus Eklund granskar ett provtryck för en fotobok.

– Det är bra att alla här är med i facket, säger Thomas Pall, VD.

PÅ Media i medvindTEXT och FoTo JonAS LundboRg

7 9 ★ revyn • 3 – 2012

Västberga så hon tackade nej till jobbet. Men tanken var trots allt väckt och när Thomas senare under hösten 2011 hörde av sig igen med erbjudande om jobb så valde Christel att nappa på det. Hon och hennes sambo bestämde sig då för att flytta till Stockholm.

Skillnaden mellan Edita och PÅ Media är milsvid. Edita är en koncern med närmare 800 anställda verksamma i flera länder. I Västerås arbetar närmare 90 anställda.

Det var en stor omställning att gå från ett stort företag till ett litet. Det bygger på att gänget funkar, särskilt med närmsta kollegan Rasmus.

– Hade vi inte lirat hade jag inte trivts här.Christel berättar att det även tekniskt var en stor om-

ställning. Trots att hon körde en likadan press på Edita an-vände de inte tillnärmelsevis pressens kapacitet som hon gör nu.

– Det var frustrerande i början. Jag trodde att jag kunde köra Indigon, men kvalitetskraven här är mycket högre, här jobbar vi mer med att ställa bland annat färger, raster och lut-kurvor i pressen. Rasmus var till stor hjälp i början.

När jag frågar om vilka fördelar Christel tycker det är att arbeta i en mindre organisation svarar hon att det kanske lå-ter som klyschor, men att man blir en tajt grupp och att det är snabbare till beslut.

Hon upplever också som att det finns ett gehör för de an-ställdas synpunkter inom företaget.

– Har jag bra argument varför ett jobb ska köras på ett visst sätt så är det ok.

Eftersom att PÅ Media är ett litet företag måste alla rycka in där det behövs. Något Christel tycker är kul.

– Det är en häftig skillnad. Edita var en industri. PÅ Me-dia är en tomteverkstad. Jag kan fortfarande bli förvånad

över vilka fina saker vi producerar. Om det är mycket hand-arbete på en produkt, som till exempel bigning, limning, oblatering eller liknande så hjälper alla som har tid till.

Rasmus Eklund kommer från Heby och utbildade sig till grafiker i Uppsala. Första året efter skolan tog han lite ströjobb innan han tröttnade och kontaktade skolan som re-kommenderade honom att söka jobbet som digitaltryckare på PÅ Media. Flytten från Heby till Stockholm gick bra även om han saknade vännerna och att det var en smärre chock hur mycket han och flickvännen var tvungna att betala för bostadsrätten.

För att hitta nya kompisar spelade Rasmus fotboll med Stureby SK men det var inte samma lagkänsla som hemma i Heby där man hängde ihop efter träningar och match, i Stu-reby försvann alla åt olika håll. Rasmus tröttnade och slu-tade med fotbollen.

Nu har Rasmus arbetat fem år inom företaget och trivs bra. Han tycker att det fungerar bra att jobba ihop med Christel.

– deT är heLT UnderBarT. Tidigare hade jag nästan hela ansvaret för tryckningen. Christel kom från ett större företag med bra rutiner när det gäller överlämning av jobb som vi behövde.

PÅ Media är ett ungt företag i dubbel bemärkelse, medel-åldern ligger runt 30 och Thomas är äldst med sina 44 år. Han tror att det är en fördel eftersom ingen är rädd för ny teknik. När det gäller framtiden säger Thomas att man inte kan veta hur nästa år ser ut. PÅ Medias strategi är lyssna på kunderna vad de vill ha och se vad tekniken kan erbjuda för lösningar. Att bara sälja trycksaker är i alla fall ingen framkomlig väg.

det är en häftig skillnad. Edita var en industri. pÅ Media är en tomteverkstad.

”PÅ Medias lokaler är ovanligt ljusa och rena för att vara ett tryckeri.PÅ Media i medvind

nOTISer

8

ring och sjukdomsrisk samvarierar har de svårt att göra riskbedömningar och ge råd till patienter, arbetstagare och ar-betsgivare.

gs arBeTsmiLjöansvarige, Lennart Gunnarsson, anser inte att GS tagit för lättsinnigt på de här frågorna.

– Det har dock varit svårt att agera för våra skyddsombud. EUs regler för hygie-niska gränsvärden är för höga enligt vårt sätt att se det. Även om en mätning görs, där vi anser att det finns en risk, så når man inte över gränsvärdet.

Hur arbetar GS med de här frågorna?– Förutom skyddsombudens dagliga

arbete har vi tillsammans med Trä och-Möbelföretagen TMF tagit fram Maskin-körkortet för Träberabetningsmaskiner. I ett webbaserat utbildningsmaterial finns det information om dammproblem och vad som kan göras. För tillfället är det på skolorna man tar kortet, men det kommer inom kort att användas av företagen.

LennarT gUnnarsson berättar även om ett AFA-projekt som drivs av Hög-skolan Dalarna, där bland annat GS och TMF är med i referensgruppen, arbetar med effektiva åtgärder mot luftförore-ningar genom visualiserad ny kunskap.

Man använder sig av Pimexmetoden. Det innebär att arbetaren har ett mät-instrument på sig samtidigt som man fil-mar det han eller hon gör. Då syns väl-

9 ★ revyn • 3 – 2012

Det finns en anmärkningsvärd okunskap inom läkarkåren om arbetsrelaterade luftvägssjuk-domar, det skriver Jørn niel-sen, överläkare på Arbets- och miljömedicin i Lund, i senaste numret av deras nyhetsbrev Bulletin.

■  Enligt Arbets- och miljömedicin i Lund kan cirka 15 procent av all vuxenastma och var femte fall av KOL vara arbets-relaterat. I nyhetsbrevet framgår att de som arbetar i trädamm ligger riskgrup-pen för att få KOL.

2010 kom Arbets- och miljömedicin i Lund med rapporten Ögon och luft-vägsbesvär vid arbete med mjuka träslag inom träindustrin. I rapportens slutsats konstateras:

”Träindustriarbetare tycks oftare än icke trädamms-exponerade ha arbetsrela-terade symptom framförallt från ögon och övre luftvägar. En hög förekomst av ar-betsrelaterad torrhosta och kronisk bron-kit, som tycks ligga klart över vad som kan förväntas för åldern, noterades också, vil-ket talar för att exponering för trädamm utgör en ökad risk för luftvägsbesvär.”

jørn nieLsen skriver att det behövs mer forskning eftersom att det mellan åren 2000 och 2010 har tillkommit 41 astmautlösande kemiska ämnen till fle-ra hundra som redan är kända. Och om läkarkåren inte känner till hur expone-

Okunskap inom läkarkårendigt tydligt vid vilka arbetsmoment som man utsätts för trädamm och vad som kan göras för att minska dammet. Till exempel kan nämnas att det är jättestor skillnad på att ha vassa eller slöa verktyg. Våra RSO kommer att kunna använda Pimexfilmer vid sina arbetsplatsbesök. I höst ska Högskolan Dalarna även med-verka på förbundets RSO-utbildning.

Hur kan medlemmarna skydda sig i pro-duktionen?

– I samverkan med arbetsgivaren se till att det finns bra ventilation på arbetsplat-serna. Om inte detta går, använd person-lig skyddsutrustning, som skall vara hel och ren.

JonAS LundboRg

ENligt Arbetsmiljöverkets regler ska ventilationssystem kontrolleras och underhållas regelbundet. Detta är det viktigaste för att garantera en bra luftkvalitet. Kontrollen och underhållet ska dokumenteras.

Är Du OrOlig över din arbets­miljö? Kontakta avdelningens RSO:are, Ronny Frithiof 070­541 81 18 eller Göran Svensson (Upp­land) 018­56 08 17 eller kontakta Arbetsmiljöverket 010­730 90 00.

Arbetsmiljöverket inspek-terar skogsbranschen■ Inom skogsbruket sker många olyckor i jämförelse med antalet sysselsatta. Många med dödlig utgång. De olyckor och tillbud som anmäls är troligtvis bara en bråkdel av de som inträffar.

Fallolyckor, olyckor med hand­verktyg, till exempel röj sågar och motorsågar och hantering av föremål som grenar och stockar uppges vara de främsta orsakerna i de rapporterade arbetsolyckorna. I statistiken över olyckor med handverktyg ingår även skador orsakade av falla nde träd. De som arbetar som huggare inom skogsbruket är inblandade i 35 procent av arbetsolyckorna med sjukfrånvaro.

Arbetsmiljöverket kommer att besöka utvalda företag som arbetar med skogsbruk från hös­ten 2012 och fram till december 2013. Med skogsbruk menar vi de företag som arbetar med manu­ell och maskinell slutavverkning, gallring, röjning, ledningsröjning och plantering.

Vid inspektionen kommer vi bland annat att kontrollera:• företagetssystematiska arbetsmiljöarbete• hurniarbetarmedrisker och tillbud• hurnisäkerställerattalla följer regler för teknisk utrust­ ning och skyddsutrustning.

Liten uppgång i förpackningsbranschen■ GFFs marknadstatistik visar att marknaden för kartonnage på­verkades av en stark efterfrågan i ekonomin under det andra kvar­talet, vilket bidrog till en liten men klar uppgång för branschen. Orderingången på hemmamark­naden steg och priserna låg sam­mantaget stilla.  

Kapacitetsutnyttjandet låg kvar på cirka 90 procent på befintlig skiftgång. Lönsamheten ligger kvar på samma nivåer som under inledningen av året.

Trots uppgången har det varit en relativt stor minskning av personal. I rapporten sägs också att antalet anställda kommer att minska i en ännu högre takt det kommande halvåret.

Förpackningsföretagen tror att volymerna kommer att ligga stilla framöver, men att markna­den viker ned i slutet av året.

Under 2010 var drygt 29 900 personer sysselsatta inom skogs­bruket varav drygt 17 000 perso­ner var anställda.

akta Dig för onödiga pensionsråd■ Du som är på väg att fylla 61 eller nyligen fyllt löper stor risk att bli kontaktad av ett pensionsbolag som vill hjälpa dig att placera en del av dina pensionspengar. Om du får ett sådant samtal har du all anledning att se upp. I deras förslag ligger nämligen att du ska ta ut hela eller en del av ditt spa-rade pensionskapital för att låta placera hos dem.

Vad som är problemet är att du riskerar väldigt mycket. När du tar ut sina pensionspengar i förtid så får du betala skatt på dem. Eftersom den pension du tar ut läggs på din in-komst riskerar du att få betala mer i skatt på dina pensions-pengar, statlig skatt, om du kommer över brytpunkten. Det som blir kvar efter skatt kommer att placeras under en viss tidsperiod, oftast fram till det är dags att gå i pension. Låter du däremot pengarna stå kvar hos din ordinarie förvaltare så förräntas hela kapitalet. Skatt betalar du först när du lyfter pensionen.

Vad värre är att om du vill eller behöver pengarna innan bindningstiden gått ut så måste du betala en viss procentsats i kostnad för att få loss dina egna pengar.

Om det går så illa att du blir arbetslös så påverkar ditt förtida uttag av pensionen även a-kassan. Reglerna i a-kas-san är sådana att om du har en inkomst, exempelvis uttagen pension, så behöver inte a-kassan betala någon ersättning.

Har du en gång tagit ut någon del av din pension så kan du aldrig ångra dig, en gång uttaget alltid uttaget. Om du vill ha råd och tips om din pension så kan du kontakta Folksam 0771-950 950 eller undertecknad så vidarebefordrar jag intres-set till någon som kontaktar dig för en personlig genomgång.

Ronny FRiTHioF070­541 81 18

■Från och med årsskiftet får avdelningen en ny lag-uppställning för klubbildande och utbildning. De som tar över arbetet med bildandet av klubbar och klubbutbildning är Göran Larsson, tidigare ombuds-man i Grafiska Fackförbundet och en nyligen av-slutad tjänst på LOs Arbetslivsenhet, och Lars No-rin, före detta klubbordförande vid VTAB Heatset. Lars har också varit kanslichef på Grafiska Yrkes-nämnden.

Under första delen av september blev den nya klubb styrelsen vid Heby Såg klar med sin klubb-styrelseutbildning. Klubbarna vid Ineko och Printley har i dagarna påbörjat sin utbildning och för DNEX-klubben är starten för den planerade utbildning satt till den 4 december.

På klubbildarfronten pågår aktiviteter och diskus-sioner om bildandet av nya klubbar. I startblocken för bildande finns nu Elanders längst fram och en plane-rad start i oktober/november.

Ytterligare på ett par tre arbetsplatser pågår dis-kussioner och planering för startandet av klubbar.

Har du frågor/synpunkter eller vill du få mer in-formation eller argument för bildandet av klubb och vad det skulle innebära på den arbetsplats du jobbar så hör av dig till avdelningen: Tel 010 - 470 84 90 eller mejl; avd9@gsfacket.se

Vi gör gärna ett besök på din arbetsplats eller på annan plats som du önskar eller är lämplig.

ÅKE gyLFE

Ny laguppställning för klubbildande och utbildning

9 9 ★ revyn • 3 – 2012

sovsäck och liggunderlag i eller utanpå säcken?

Packningen har du på ryggen men bär i huvudsak med höfterna där cirka 75 procent av packningens vikt ska vila. Bäckenbenet är tåligt och bär redan upp hela överkroppen, varför överbelasta en ganska vek och rörlig ryggrad och få ömma axlar?

förkorTningen ”sTop” finns det fle-ra uttolkningar av. I friluftsliv kan man läsa den som Stanna, Tanka, Observera, Planera. Hamnar du i en situation som omedelbart inte kan eller bör lösas så gör du följande: stannar och tar av rygg-säcken, plockar fram ett par smörgåsar och lite att dricka, funderar på omgiv-ningen och jämför den med kartan, löser problemet.

■ ■ Regnet hade tilltagit under dagen och isarnas täcke över sjöarna blev allt mer utbrett vartefter bussen gnetade sig in i fjällvärlden, höjdmeter för höjdmeter. Vi kunde snart konstatera att vinterns snö kommit mycket och sent och att våren va-rit kall och sen. Den första dagen var idel regn och pulsande i blöt och djup snö. Hur skulle detta gå, hade vi planerat helt fel?

Många är sedan barnsben vana att röra sig i naturen och har förmodligen ett hyfsat grundtänk vad det gäller frilufts-vett. Kunskap man inte har själv besitter oftast någon annan och det är idag inga problem med att finna den bara man kan formulera frågeställningen.

Utan att överdriva det farliga så kan det vara bra att tänka tanken ”vad gör jag om…” innan avfärd. Det räcker att veta att det finns mat att köpa i vissa stu-

gor om man får slut, att man inte förlitar sig på mobiltelefonen i händelse av pro-blem, att man har några plåster undan-stoppat om man skulle få skavsår (kan rädda hela semestern!). Det viktigaste be-slutet är nog att kunna bestämma sig för att planera om eller avsluta vandringen i förtid om det krävs.

deT man har med sig ska kånkas runt i ett antal dagar och man bör därför vara lagom sparsam med vad man tryck-er ned. Kläderna ska skydda mot regn, vind och sol.

För en veckovandring mellan stugor klarar du dig med en säck på 35 liter om du packar litet och lätt, och med 50 liter om du vill ha lite roligare mat och dricka. Ska du bo i tält hamnar du på 65 liter och uppåt beroende på hur du packar; tält,

Friheten på fjället

Mitt sällskap och jag hade planerat en annorlunda tur längs gränsen mot norge för att få uppleva något nytt. ett par veckor var avsatta för en tillvaro långt borta från Kungsledens autostrada. Tält, terräng och kunskaper var tänkta att ange tonen för möjligheterna, och vädret och opåverkbara förutsättningar fick ange begränsningarna. redan innan vi klev av bussen anade vi att det inte skulle bli som planerat.

Det värsta man kan göra är att för-söka vinna tid genom att älga på och för-modligen bli trött, blöt och kanske ut-sätta sig för fara. Är du ute på en veckas vandring spelar inte en femton minuters omväg någon roll om du slipper att vada i iskallt strömmande vatten till midjan. Är du med i tänket?

och vår vandring i somras då, hur slutade det? Efter omlokalisering med buss fann vi solen och ett lättare liv.

Isarna låg över sjöarna och de häck-ande fåglarna for än hit, än dit i jakten på mat och en partner. På midsommarafton intogs en sillsmörgås i solskenet med sjö-isen som kraschade i ett lätt vågskalp i vin-den. På den tionde dagen kom jag upp på Kebnekaises sydtopp och kunde konsta-tera med utsiktens hjälp att Sverige fort-farande var till stora delar kvar i vinter-skrud.

Fjällturen blev inte riktigt som vi pla-nerat. Inte sämre eller bättre. Bara an-norlunda. Pulsandet i snöslasket resulte-rade i en natt under tak och nya planer men vi blev otroligt nöjda med resan för att vi hade tumme med vädrets makter förutom den där första dagen. Allra mest avgjorde dock vårt förhållningssätt till si-tuationen för tillfället.

I natursköna VemdaLeN ligger avdelningens fjällstuga. Ett sten kast från huset ligger pisten. Vill du hellre åka på längden är spåren i topp-skick. För fjällvandraren finns det otaliga leder att gå. Och skulle du en kväll tröttna på att laga mat ligger Storhogna fjäll hotell bara några hundra meter bort. Stugan har tre sovrum, vardagsrum, bastu och kök.VILL dU HYra StUGaN? Kontakta Ronny Frithiof, 070-541 81 18 ronny.frithiof@gsfacket.se

Fjällstugan väntar på dig

TEXT och FoTo STELLAn EngLund

en vecka eller två på fjället ger många nya intryck och minnen för livet.

10

Kortsiktiga mål• Under2013skaviteckna15nya kollektivavtal.• Enaktivlistamedhurvikonkret arbetar/har arbetat med företagen, för att underlätta uppföljning och utvärdering.

Ett undersökande arbete runt de aktu-ella företagen måste göras. Att finna kor-rekta firmatecknare för att få rätt motpart vid resonemangen kring kollektivavtalet är viktigt. Avdelningsanställda ska hjälpa till med att identifiera företag, adresser, telefonnummer och kontakta medlem-marna. Ombudsmännen ansvarar för av-talstecknandet. Första kontakterna tas av respektive förhandlare.

Uppföljning ska ske vid varje VU och styrelsemöte. Styrelsen ska hela ti-den värdera möjligheten/risken att kon-flikt kan uppstå och måste hålla god konflikt beredskap.

Utvärderingen sker av gruppen gemen-samt. Vid eventuella problem ventileras dessa med styrelsen.

Det finns en risk att politiska beslut försvårar eller omöjliggör arbetet. Även risk att minskande medlemsantal på-verkar, låg facklig närvaro kan fördär-va detta arbete. Utbrändhet, men också våld och hot om våld kan påverka detta område.

BranschgrUpperVi är ett förbund med flera olika bran-scher och avtal, därför behövs forum där bransch- och avtalsspecifika frågor kan diskuteras. Vi tror därför att det är av stor vikt att representanter från olika klubbar och arbetsplatser inom samma bransch/område har en möjlighet till er-farenhetsutbyte. Under 2012 har avdel-ningen fortsatt på den redan inslagna vä-gen, och kallat till branschvisa träffar.

Eftersom det 2013 är kollektivavtals-förhandlingar på alla våra avtal, blir ett naturligt fokus att informera och disku-tera avtalskrav inom respektive avtal, så-väl före som efter avtalsförhandlingarna.

För planering av dessa träffar har av-delningen utsett ansvariga för respektive avtalsområde. De kommer att skicka ut kallelser till klubbar och kontaktombud.

Det långsiktiga målet är att utveck-la ett levande forum för diskussion om branschspecifika frågor, framtid och fack-ligt samarbete mellan klubbar och arbets-platser.

Uppföljning sker genom rapportering till VU och styrelsen.

9 ★ revyn • 3 – 2012

arBeTsmiLjö  Vi börjar få ordning på vilka som är ak-tiva skyddsombud i vår avdelning. Vi hål-ler på att sammanställa dessa för att få igång en mailgrupp för att lättare kunna nå ut med ny information/utbildnings-tillfällen. Vi ska ordna träffar för våra skyddsombud och även vidareutbild-ningar. Hitta fler bra utbildningsplatser för att underlätta för medlemmarna att komma på utbildning då vi har ett stort geografiskt område.

Ronny Frithiof är tillförordnad ansva-rig för mål- och verksamhetsplanering för arbetsmiljön i avdelningen. I arbetsmil-jökommittén ingår för närvarande Ronny Frithiof och Göran Svensson.

Mål för 2013: • Atthatvåträffar/årförskydds- ombuden• AttfåflernyaRSO• Atthaenvidareutbildning• TvåBAM-utbildningar• 75RSO-besök• Sexträffarförarbetsmiljökommittén• Attavsättamertidföradministrativt arbete

verksamheT: Att vi ska hitta lämpli-ga personer av våra lokala skyddsombud som vill och kan tänka sig att utbilda sig till RSO. Att få aktiva skyddsombud som verkligen förstår hur viktiga de är i orga-nisationen och att de ska få möjlighet att träffa varandra för utbyte av varandras erfarenheter och ett större kontaktnät. Vi kommer att fortsätta följa upp de registre-rade skyddsombuden för att ta reda på om de fortfarande är aktiva. Vi kommer att kalla alla skyddsombud som gått BAM till en vidareutbildning. (rullande teman: Sys-tematisk arbetsmiljö, ergonomi, kemiska hälsorisker, buller, seende och belysning)

Ronny och Göran kommer att genom-föra avdelningens RSO-besök.

avTaLsTeckningVi vill stärka GS och den svenska model-len genom att visa på kollektivavtalets styrka och normerande i och med att vi får allt fler företag med kollektivavtal och ökad organisationsgrad.

Många företag saknar idag kollektiv-avtal. Ibland är det familjeföretag eller en-mansföretag, men också företag där det finns fackligt anslutna anställda.

GS policy är att kollektivavtal ska tecknas där det finns medlemmar. I dags-läget ger det oss fullt upp att göra.

Långsiktiga mål• Allamedlemmarskafinnaspåtrygga företag med kollektivavtal.

fackLigT poLiTiskTDen borgerliga regeringens politik drab-bar våra medlemmar hårt, särskilt sjuka och arbetslösa.

De fackliga organisationerna har för-svagats kraftigt genom höjda A-kasse-avgifter, som sedan omfördelats till dem som är i arbete. På sikt hotas fackfören-ingsrörelsens möjligheter att upprätthålla rikstäckande kollektivavtal.

Välfärdssamhället så som vi känner det håller på att göras till en marknad för privata vinstintressen. Det vi byggt upp gemensamt håller på att monteras ned. Det krävs ett stärkt opinionsbildningsar-bete mot alliansens politiska förändring-ar som drabbat våra medlemmar och de fackliga organisationernas styrka.

Vi vet vad LO-medlemmarna i regio-nen tycker i de stora politiska frågorna, genom svaren i den stora enkäten under namnet Stockholmsmodellen inför va-let 2010. Detta är en stor trygghet när vi diskuterar politik inom LO, inom för-bundet, inom LO-distrikten och med de rödgröna partierna. I dessa processer, diskussioner och analyser ska avdelning 9 Östra Svealand vara en aktiv spelare. Vi ska initiera och understödja aktivi-teter mot den politik som drabbar våra medlemmar.

Med start hösten 2012 blir 2013 en viktig upptakt inför valet 2014. Samar-betet inom LO-distrikten i Stockholms län, Mellansverige och på Gotland ska konkretiseras. I Stockholms läns LO-di-strikt tror vi på en fortsättning i någon form av Stockholmsmodellen, att LO-facken tillsammans skapar ett underlag för politiska diskussioner på arbetsplat-serna. Detta är av central betydelse då alltför många röstade mot sina objektiva intressen i 2010-års val. Vi siktar också att ha ett bättre samarbete runt dessa frågor i förbundsregionen (Mälardalen, Värmland, Dalarna och Östra Svealand). Avdelning 9 hade ett gott samarbete med förbundskontoret i valrörelsen 2010. Med god framförhållning borde detta kunna utvecklas.

Under 2013 räknar vi också med att kalla politiskt och/eller tvärfackligt ak-tiva medlemmar till en gemensam konfe-rens i avdelningen, med syftet att kunna öka våra kunskaper och aktiviteter i val-rörelsen 2014.

Vi ska fortsätta utveckla våra insatser när det gäller opinionsbildning i arbets-marknadsfrågor som berör våra medlem-mars vardag. Ett bra exempel är arbetet med att lyfta fram missförhållandena i den förvaringsinstitution som FAS 3 är.

Det är också dags att återigen sätta fokus på A-kassan, som idag inte är den

omställningsförsäkring som den var tänkt som. Vidare måste det hjärtlösa regelverk som drabbar många medlemmar bely-sas tydligare. Vår inställning ska vara att våra insatser gör skillnad!

fackLiga sTUdierStudieverksamheten 2013 kommer att innebära en förnyad och intensifierad satsning på att grund- och vidareutbilda förtroendevalda i befintliga klubbar lik-väl som att vi kommer att fortsätta arbe-tet med att starta nya klubbar och tillgo-dose dessa med nödvändig utbildning.

Utifrån arbetet med att rekrytera nya medlemmar, kommer också an-strängningar att göras för att rekrytera dessa till grundläggande medlemsut-bildningar som den tvärfackliga kursen Medlem i facket.

Under hösten 2012 genomförs genom uppsökande verksamhet en inventering av situationen avseende klubbarnas studie-organisation. Utifrån analys av denna in-ventering är avsikten att under 2013 hitta metoder, medel och former för att intensi-fiera arbetet med att få såväl bättre fung-erande struktur som fart på studieverk-samheten inom avdelningen. Såväl vad gäller lokala som centrala utbildningar.

Målsättningen när det gäller de sist-nämnda är att rekrytera minst tio med-lemmar till, framförallt LOs centrala tvärfackliga kurser. Vad gäller funktions-utbildningar kom mer behovsinventering och följande rekryteringsinsatser till ut-bildningar att göras. Detta gäller också funktionen ”kontaktombud” där vi pla-nerar att under 2013 kunna erbjuda en utbildning speciellt anpassad för dessa.

Målsättningen är också att genomfö-ra en förhandlarutbildning steg ett samt att rekrytera till denna utbildnings cen-trala steg två och tre.

En ytterligare målsättning är att under verksamhetsåret kunna erbjuda kortare utbildningsinsatser inom organisation och lönesystem.

I övrigt skall avdelningen fortsatt medverka i såväl tvärfackliga som regio-nala GS-studieaktiviteter.

försäkringar Vi kommer att träffa alla försäkrings-informatörer och stötta dem i deras roll för att de ska få insikten om hur viktigt det är att utföra sina uppdrag som infor-matörer. Vi kommer att använda mail-gruppen för att lättare kunna nå ut med ny information/utbildningstillfällen.

Vi ska ordna träffar för våra informa-törer och även interna vidareutbildningar. Vi ska leta efter bra utbildningsplatser för att underlätta för medlemmarna att gå ut-

Verksamhetsplan 2013för gS-Facket avdelning 9

11 9 ★ revyn • 3 – 2012

bildningen då vi har ett stort geografiskt område.

LO-kongressen beslutade att Försäk-ringsrådgivare i fortsättningen ska kallas Försäkringsinformatörer.

Ronny Frithiof är tillförordnad an-svarig för mål- och verksamhetsplanering och för försäkringsverksamheten i avdel-ningen.

I försäkringskommittén ingår: Ron-ny Frithiof, Göran Svensson och Hasse Barrstam samt adjungerade Claes Dur-gé, Folksam och Christina Labus, LO-distriktet.

Mål 2013: • Atthaenträffförförsäkrings- informatörerna• Atthaenvidareutbildning• Enförsäkringsinformatörs- utbildning• 45försäkringskvartar• Sexträffarförförsäkringskommittén

Vi måste få aktiva försäkringsinfor-matörer som verkligen förstår hur viktiga de är i organisationen och att de ska få möjlighet att träffa varandra för utbyte av varandras erfarenheter och ett större kontaktnät.

Vi kommer att fortsätta följa upp de registrerade försäkringsinformatörerna för att se om de fortfarande är aktiva. Om någon inte genomfört vidareutbild-ning på tre år, trots påminnelser, kom-mer vederbörande att skiljas från sitt uppdrag.

Ronny och Göran kommer att genom-föra försäkringskvartar.

medLemsvärvning och organisaTionsByggeI förbundets verksamhetsplan för 2012 var facklig närvaro och lönerevision två centrala mål. I den av förbundsmötet an-tagna verksamhetsplanen för 2013 har målen vidgats till medlemsrekrytering och rekrytering av fler fackligt förtroen-devalda.

Målet är ökad organisationsgrad med fem procent på två års sikt. Samtidigt ska antalet arbetsplatser med förtroende valda öka kraftigt.

Vi tror att en framgångsrik medlems-värvning består av en lång rad aktiviteter av olika karaktär och dignitet.

Det kan röra sig om rena riktade med-lemsvärvningsaktiviteter (medlemsvärva-re), att få klubbarna att konsekvent arbeta med medlemsvärvning och facklig intro-duktion, regional skyddsverksamhet och olika typer av försäkrings information.

Uppringning av enbart a-kasseanslut-na, facklig närvaro (ren agitation, med-lemsmöten och årsmöten, möten inför och under och efter avtals rörelserna), skol- information på yrkesprogram och tvär-facklig skolinformation tillsammans med LO-distrikten, och systematiska insatser gentemot företag med många anställda

men få eller inga medlemmar (detta gäller både företag med och utan avtal).

Vi tror också att tillsättandet av två ”avdelningsinspiratörer” per avdelning, som ska utbildas och syssla med bland annat medlemsvärvning är en bra idé.

För att utveckla arbetet med med-lemsvärvning tror vi också att vi bygger upp kunskap och tittar på ”de goda ex-emplen” vilka metoder har de använt för att lyckas och vad kan vi använda för att utveckla vår verksamhet. För att göra en sådan analys tillsatte planeringskonfe-rensen en grupp med uppgift att arbeta med kunskapsuppbyggnad och idépro-duktion på detta område. Gruppen kan knyta till sig personer med olika kompe-tenser och erfarenheter. Målet 2013 är att både utveckla metoder och aktiviteter inom detta område.

Vi behöver också en fördjupad analys och kunskap om hur det egentligen ser ut i vår avdelning. Hur långt sträcker sig våra branscher, och vilka företag i gräns-landet borde vi egentligen ha avtal och medlemmar på?

Uppföljning av Facklig närvaro och lönerevision ska sammanställas och pre-senteras på varje styrelsemöte av de an-svariga, samt att varje utförare rapporte-rar in månadsvis. Som det är nu innebär bristande rapportering att vår statistik ser sämre ut än vad den borde är.

represenTanTskapsmöTen 2013Vi ska verka för 100 procents uppslutning på avdelningens representantskapsmöten, där ombuden ska ha förståelse för sin upp-gift som valda av medlemmar; Att föra de-ras talan samt att återkoppla till de med-lemmar man representerar. Syftet är att uppnå en demokratisk legitimitet.

Mötena skall spegla det fackligt poli-tiska nuläget som berör medlemmarna, men även vara ett forum för information och nytänkande samt sedvanliga mötes-förhandlingar.

Vi ska kompetensutveckla ombuden i sin roll, att förstå vikten av deltagande i den demokratiska processen.

På representantskapsmötena redovi-sas någon av de branscher/företag som ingår i vårt förbund i syfte att skapa en insikt och förståelse kring de olika bran-scherna i vårt förbund.

Mötesdatum 2013Årsmötetors25aprilRepresentantskapsmötetis10oktober

sekTionerVisionen är att få igång en fungerande organisation med klubbar, sektioner och kontaktombud på de minsta arbetsplat-serna. En organisation där allas lika värde råder. Vi har idag problem med att förkla-ra värdet av det fackliga medlemskapet, det beror på för få förtroendevalda på ar-betsplatserna och för få som kan tänka sig uppdrag utanför sin egen arbetsplats.

Effekterna blir att vi tappar medlemmar, det blir färre deltagare på våra möten och resultatet blir ett svagare fack.

Därför har det startats tre sektioner, Gotlands län, Uppsala län och en för medlemmarna i Stockholm.

Målet är att vid 2013 års slut ha väl fungerande medlemsnära sektioner.

sociaLa medier – ansvarig Claes muschkinAvdelning 9 har på höstens verksamhets-planeringskonferens den 6 – 7 september beslutat sig för att föreslå att verksam-hetsområdet sociala medier ska införas.

Se det här dokumentet, fram till rep-skapet, som en preliminär verksamhets-plan för 2012 – 2013.

Vision Att medvetandegöra och aktivera avdel-ningens medlemmar. Sätta en positiv bild på vad facket i allmänhet och GS i synner-het gör. Locka kollektivanställda i alla an-ställningsformer och studenter inom vårt verksamhetsområde att bli medlemmar i GS.

Strategi Ansvarsområdet ska inledningsvis bestå av fyra olika fokus:1.InformationomGSochavdelning9:s verksamhet, aktiviteter och utbild- ningar2.Nyheteromarbetarrörelsen,LOoch GS på riksnivå men även lokalt. 3.Fakta/Folkbildning4.Opinionsbildning

Genomförande – Informationsinsamling•NyheterviaRSS-prenumerationav både branschtidningar och intressen- ternas nyhetsbrev, pressmeddelanden. ”Gilla” intressanta källor på Face- book med mera • RSS-prenumerationochanmälan till nyhetsbrev av intressanta insti- tutioner, myndigheter och bransch- organisationer för att bevaka rele - vanta rapporter och undersökningar•MailkontaktochTwitter

Informationsspridning • Facebook-grupp• Eventuelltnyhetsbrevmedveckans samlade info• SMS-tjänst,förutvaldameddelanden• Twitterharävenenannanfunktion än att rikta info till målgruppen

Andra verktyg som stödfunktioner:Ljud och bild• TillexempelYoutube,Bambuser, Tumblr med flera.

Analys och statistikAtt använda de verktyg som finns för att se vilka som följer avdelningen inom so-ciala medier.

Problem – Att nå målgruppen, att definie-ra vilka som är målgruppenMöjlighet – Fler och mer aktiva medlem-mar, dialog med målgruppen och mellan individer i målgruppen. En ökad aktiv fackligpolitisk diskussion/debattRisk – Ointresse hos målgruppen Styrka – Att nå alla samtidigt likväl som små grupper och ”ansikte mot ansikte”Svaghet – Alla är inte med på facebook. Lösningen är att lägga upp en spegel av facebookflödet på Avdelning 9:s hemsida.

UngdomsverksamheTMålsättningen för 2013 är att återupp-ta arbetet med att nå ut till ungdomar-na inom våra avtalsområden med fack-lig information/agitation och att därmed också öka rekryteringen av unga med-lemmar.

Utgångspunkten, eller avstampet för detta arbete, avser vi hitta genom att under hösten 2012/våren 2013 bjuda in ungdomar och inventera hur de själva ser på vad de vill, hur de vill att detta skall uppnås, hur och i vilken utsträckning de kan tänkas engagera sig fackligt, fack-ligt/politiskt. Tanken är att denna ung-domsgrupp i väsentliga delar sedan själva skriver agendan för hur det fortsatta ar-betet skall genomföras och förverkligas.

Att utbilda skolinformatörer kommer att bli en annan prioriterad angelägen-het. Detta eftersom vi anser det vara av stor vikt att ungdomar har en korrekt bild av hur arbetslivets villkor och regelverk fungerar den dag de tar steget ut på ar-betsmarknaden. I linje med detta skall vi även titta på hur vi eventuellt kan ta fram en särskilt anpassad arbetsmiljökurs, en ”skol-BAM” för elever på skolor under GS avtalsområden.

9-revyn9-Revyn ska komma ut med fyra ordi-narie nummer. Redaktionens ambition är att spegla de branscher vi organiserar och vara en tidning för medlemmar oav-sett var de bor eller inom vilken bransch de arbetar. 9-Revyn ska prioritera mate-rial som handlar om vardagen på våra ar-betsplatser. På de problem som medlem-marna ställs inför, de förhandlingar som klubbar och ombudsmän gör samt annat som rör det fackliga arbetet och medlem-marnas rättigheter. Vi vill särskilt lyfta frågor kring arbetsmiljö och medlems-försäkringar och har därför vikt särskilt utrymme åt dessa frågor.

Redaktionen har även valt att prio-ritera politiska frågor som är viktiga för oss löntagare. Vi anser även att material som handlar om internationell solidari-tet och kultur ska ha sin rättmätiga plats i tidningen.

Redaktionen består av Stellan Eng-lund, Ronny Frithiof, Peter Isgren, Sirpa Moisio, Claes Muschkin, Jonas Lund-borg (redaktör), Lena Rosén och Seppo Sinimaa (ansvarig utgivare).

krönIkaB-posT

krönIkan

Är min framtid slut?Slumpens spel och ödets nycker kan tydligen drabba vem som helst. Detta har hänt: Av en händelse tillbringade jag nyligen en helg i Stockholm, i stället för någon annanstans. Hemma kunde jag inte sitta av hygientek-niska skäl, så jag åkte till Bergianska Träd-gården, som hade sin årliga skördefest. Där gjorde jag förstås fynd hos lök- och knöl-säljare, köpte sticklingar och tyckte till om nyslungad honung (kvinnor i min ålder bru-kar ha beredskap för sådant också).

Nåväl, lite avsides hade en lokal eko-logisk odlare ställt sin vagn med grönsa-ker och inläggningar och trugade snällt på ”torshi, inlagda grönsaker enligt persisk tradition”. Ögonen tårades, näsan rann och det ringde i öronen, den inläggningen är verkligen inget för veklingar.

När jag släckte elden i munnen fick jag veta, att odlingen ligger nästgårds till mitt bostadsområde. Dagen därpå gick jag dit och fick en rundtur i området. Ståtlig majs vajade bredvid bondbönor, i växthu-set kryllade gurkorna. Känslan av att ha kommit hem infann sig genast. Guiden A tog med mig till åkern och orden rann och jag nickade och nickade, ställde frågor och fick svar. Precis som vilken odlare som helst ursäktade han ogräsens framfart och drog upp kvickrot av bara farten. Plötsligt hop-pade han ner i diket och kom lika fort upp med en fyrklöver, som han gav till mig.

Jag fick visioner, där jag under tidiga vårkvällar eller höstmorgnar går mellan odlingssängarna och sår, alternativt skör-dar. Dimman lägrar sig, stövlarna klafsar hemtrevligt i den fuktiga jorden. Trafiken hörs på avstånd. Denna skyddade zon till-hör mig och mina likasinnade. Vi råder bot på nyhjälplösheten, visar vägen till en hållbar utveckling.

Jag har ingen lust att leka domedags-profet, men det är hög tid att börja fundera, vad maten egentligen kostar. Det finns sä-song för allt även här hemma, man behöver inte skeppa hit sparris från Nya Zeeland i januari eller jordgubbar i mars från Argen-tina. Det vi är vana att köpa billigt, får nå-gon annan säkert betala dyrt i andra ändan.

Den inre rösten viskar allt oftare, att rent teoretiskt vet jag ju, hur odlingsked-jan ska fungera. Därtill är jag ett proffs på att gräva fram stenar, handhälsa maskar och väldigt nöjd, när jag fyller skottkärran med skatter från komposten... – men hur långt räcker det?

Jag har nyktrat till nu. Min framtid var det – tjugo år för sent. Det är sorgligt, egentligen, att upptäcka sin feghet. Jag vå-gar inte längre ta ett skutt utan att först noggrant se efter var jag hamnar. Jag har hamrat på tangenter hela mitt vuxna liv, bokstäver i olika skepnader är min vardag och det kan jag och tycker om. Lön den 25:e varje månad gör sitt också. Någon-stans i bakhuvudet hör jag ändå ett drop-pande – Gutta cavat lapidem, non vi sed saepe cadendo – eller på ren svenska: drop-pen urholkar stenen, inte med våld, utan genom att ofta falla.

SiRpA MoiSio

gs avdeLning 9, ösTra sveaLandBesöksadress; Arenavägen 39, Globen. Postadress: Box 5140121 17 JohanneshovTel 010­470 84 90, e­post: avd9@gsfacket.se

hemsida www.gsfacket.se/avd9

redakTör Jonas Lundborg, 010­470 84 95jonas@gsavd9.se

ansvarig UTgivare Seppo Sinimaa, tel 0702­62 98 44

redakTion Stellan Englund, Ronny Frithiof, Peter Isgren, Jonas Lundborg, Sirpa Moisio, Lena Rosén och Seppo Sinimaa.

grafisk form Losita Design, www.lositadesign.se

omsLagsBiLd Seppo Sinimaa

Tryck Pressgrannar 2012

9★Revyn

GS avdelning 9, östra Svealand

rePSKaPSmöte11 oKtober 2012, KL 10.00Lo-huset, barnhusgatan 18Norra bantorget

Du kan göra något; Sandra Eriksson berättar hur vi kan bemöta rasism och främlingsfientlighet på jobbet

Diskussion och beslut om avdelningens verksamhet och budget för 2013

Representantskapsmötet är avdelningens högsta beslutande organ. VaLda rePreSeNtaNter KaLLaS Per PoSt, övriga medlemmar i GS som önskar delta på mötet ska höra av sig till stellan@gsavd9.se eller 010-470 84 96 SeNaSt deN 2 oKtober.

Mötet pågår 10.00 – 15.00 med avbrott för lunch.

VäLKommeN!

•

•

FacKEt För SKOgS-, trÄ- OcH graFiSK braNScH