Mellanrum EN TIDNING FRÅN SVENSKA KYRKAN PÅ MÄLARÖARNA

6UNGDOMAR OM ATT VÅGA VARA SIG SJÄLV

NÄR LIVET SUGER:

JONAS HELGESSONFRÅN LIVET ÄR EN SCHLAGER

VANDRA med en mentormamma

LIGITAlovade vid lärarens grav ...

JulstämningBÖRJAR VID ADVENT

20141

BEDÖMA

SLAGIT

DANK

FATTIG-

KVARTER

AK

AD

EM

IS

K

SVALA &

ANROPA

BAKVERK

REPU-

BLIK

IR

AK

STÄNGDE S

LÖ

T

TUNNA

DE BODDE

I NORR

RESA FÖR

NYVALD

KUNG

ER

IK

SG

AT

A

LITEN

METALL-

STÅNG

KONST-

FORM

TE

AT

ER

IVER O

CH

BAKSLAG

HANDLA

T

MYNTEN

KAN MAN

SE TID

EN

FÖRDEL

DA

TO

RE

R

GÖR

GÖK

ER

BA

RM

LI

G

I PANNA

MEST

ILLV

ILLI

GE

INTE B

ÅDA

DOFTERNA

MISS-

TÄNKER

NEON

FÖRRÅDS-

FÖRMAN

STICKS

GL

UT

EN

AL

LE

RG

IK

ER

NA

DE LID

ER

AV CELI

AKI

ÅKA OCH

HOT

LUGN

FÖR-

MANAT

RIKTNIN

G

TAR EMOT

TURISTER

OND

TRÄNA

LA

SS

O

IGEN-

KÄNNINGS-

TECKNET

KAN

CROUPIER

GE

BÖRJAT

SKYMMA

MÖ

RK

NA

TKOFFERT

BE-

NÄMNING

STRÖM

SÖNDER

DÄGG-

DJUR

HONA

HUVUD-

STAD

STUVNING

BENDEL

UT-

SLAGET

KRÖP

TRENCH-

COATEN

REST

GAMLA

MÅTT

LUKTAT

ILLA

1B

ET

LE

HE

MS

VÄL-

VÅRDAT

ST

JÄ

RN

A

SLITA

NED-

SMORDA

LUKTAR

ILLA

SAGO-

VÄSEN

LÖVTRÄD

KADAVER

MAT-

SEDEL

FA

BR

IK

AT

EN

GICK I

GRUNT

VATTEN

VA

DA

DE

ME

NY

DANS-

FORM

BA

LE

TT

RE

SA

N

1. V

ad h

eter

dik

ten a

v Vik

tor R

ydber

g (bild

en) s

om

börjar "

Glä

ns öve

r sjö

och

stran

d…"?

2. V

em h

ar g

jort d

en m

est k

ända

tonsä

ttnin

gen?

Korso

rdsk

onstr

uktio

n: L

ars-

Göran

Stå

hl

B

ild: J

. Wolf

, Leip

zig

EVALU

TA

FYRA I ROM

LILJ

EVÄXT AL

O

DEN LÄNGRE F

ÖR-

FLYTTNIN

GEN MED

TÅG, BIL

ELL

ER FLY

G

I

RA

NT

IF

KÄNNA

IGEN

ID

E

IS

K

VÅGSPEL

FÖR-

FÖLJER

DIKT

STICKS

SKREV

SNORRE

STUR-

LASSON

TING

Y

ME

TI

GA

D

VARU-

MÄRKENA

DR

A

AV-

SLÖJA

DE

GUILLO

U

C

S

K

K

HSAMMAN-

DRAGNING

I MELL

AN-

GÄRDET

ANARKI

BLEV

AV MED

E

SA

SK

AO

S

R

RO

SGENA

KE

N

A

A

C

R

TILLF

ÖR-

LITLI

GA

MOT ELD

OD

E

FL

AM

U

V

NÄ

K

SÄ

KR

A

TA

A

MUSIKAL

AV

LLOYD

WEBBER

OCH RIC

E

EV

I

AG

T

SNARA

TE

RM

EL

AR

NA

R

IN

FA

RA

RO

V

MEST

ANGE-

LÄGEN

NE

PROFET

PÅ KUNG

DAVIDS T

ID

AN

AR

ST

E

MOTOR-

CYKEL

HD

SATT

TILL

HÄST

RE

D

ON

DA

R

L

E

GG

MAKA

UKÄNT

GLAS-

BRUK

BÅL

F

FA

VÖ

N

ÖR

TA

EN

AF

TAR OSS

UT PÅ

NÄTET

PRYD-

NADS-

VÄXT

FÖR-

ÅNGAD

SLASK

RIKTIG

T

DÅLIG

T

LA

DRYCK

CO

LA

DISTRA-

HERAD

KA

LVANFÖRE-

STÄLL-

NINGARNA

SL

UM

LÖVTRÄD

DAL-

KARL

V

S

TEO-

RETISK

2PLA

TSER

FÖR VÅRD

SLOTT I

KÖPEN-

HAMN

Korsord

på sid 31

Mellanrum är en tidning från Svenska kyrkan på Mälaröarna. Den ges ut av Färingsö församling och Ekerö pastorat med fyra nummer per år och delas ut till alla hushåll i Ekerö kommun. Nästa nummer kommer ut i slutet av februari. Ansvarig utgivare: Lars Brattgård, kyrkoherde Färingsö församling. Ställföreträdande utgivare: Peter Strömmer, kyrkoherde i Ekerö pastorat. Redaktion: Christian Appelsved, Färingsö församling. Marianne Abrahamsson och Ann-Marie Olkerud, Ekerö pastorat.

Tryck: Billes Tryckeri AB, Mölndal Tryckt på Multi Art Silk Upplaga: 11 000 ex

Svenska kyrkan genom livet

I livets stora händelser kan kyrkan finnas med. Välkommen att ringa och boka!

Ekerö pastorat Ekerö, Adelsö-Munsö och Lovö församlingar Ekerö pastorats expedition tel 08-560 387 00 Box 116, 178 22 EkeröBjörkuddsvägen 2, Ekerö ekero.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/ekero

Färingsö församlingFäringsö församlingsexpedition tel 08-564 209 20Box 7, 179 03 Stenhamra Herman Palms plan 4 D, Stenhamrafaringso.församling@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/faringso

2014

Min 17 mm bred

3

Mer läsning:• Låt fler få fylla fem. Mentormammor i Afrika är i fokus för årets Julinsamling.

Målet är att fler barn ska få fylla fem år. Sidorna 19-21

• 112 - Jourhavande präst. Vart kan jag vän-da mig om jag inte har någon att tala med? Sidan 26

• När livet suger... Jonas Helgesson, känd från musikalen Livet är en schlager. Läs ett kapitel ur boken på sidorna 5-9

Mellanrum – Ny gemensam tidning– Vi gör alltmer gemensamt, konstaterar Lars och Peter, kyrkoherdar i Färingsö församling och Ekerö pastorat. Sidorna 10-13

Julstämning börjar i advent! Allt om jul och advent i våra kyrkor hittar du på sidorna 22-24

Ligita lovade vid lärarens grav Diplomorganisten Ligita Sneibe vikarierar som organist på Färingsö. Läs intervjun på sidorna 14-18

4

Nea:Våga vara den

du kan vara,

den du inom

dig är!

Scilla:Att våga vara sig själv betyder allt för mig, eftersom alla andra är tagna redan. Är man inte sig själv kan man inte njuta fullt ut av livet.

6 ungdomar om att våga vara sig själv

Lollo:Du är unik, kom i håg det! Ha din egen åsikt, var hur du vill, du får vara kär i vem du vill, du får gilla vem du vill, du får vara med vem du vill!

Gustaf:

Att få vara vad

jag tycker om.

Att få uttrycka

vad jag tror på.

Beyla:Skita i andras negativa åsikter angående dig och att våga göra det man själv gillar!

Moa:Våga vara dig själv utan att skämmas för det. För du är perfekt precis som du är.

Vi frågade några ungdomar vad det betyder för dem att våga vara sig själv. Här är deras svar:

JONAS HELGESSON

När livet suger ...”Vad skulle du göra om du inte var handikappad?” Det är en fråga som jag får ibland.

Då brukar jag fråga: ”Vad skulle du göra om du var handikappad?” Sedan brukar det bli ett bra samtal om det väsentliga i livet.

”Vad har hänt med dig?” ”Varför går du så där?” ”Titta, han är CP-skadad ...” ”Skratta inte, han är förlamad! Det är synd om honom. Undrar förresten om han har någonstans att bo ...”

Ja, sådana kommentarer möter mig regelbun-det. Plus alla sorters mindre trevliga om-skrivningar förstås. Dem får jag över mig för jämnan, till och med när jag bara ska ut och köpa mjölk i närbutiken mittemot.

Dessutom haglar det blickar var jag än är – sådana som säger mer än tusen ord.

Men jag har blivit van. Van vid att uppfat-tas som lite”spooky” trots att jag vet att jag i själva verket är rätt normal. Jag har blivit trygg med det, och jag behöver inte ta åt mig alla kommentarer. Särskilt inte från folk som jag inte känner. Jag kan lyssna till vad mina vänner säger och tycker om mig istället.

att jag kan ta lite smällar har väl också att göra med att jag har lärt mig älska mig själv som den jag är. Livet hade blivit förfärligt annars. Det är ju redan så många som värderar mig och bedömer mig, så jag behöver inte göra det själv också, brukar jag tänka.

Istället lägger jag all kraft på att vara min egen bästa och möjliga hejaklacksledare. Jag övar mig att mobilisera självmotivation, självin-spiration, självuppmuntran. Och självförtroende.

men jag har blivit van. Van vid att det ibland är lättare sagt än gjort, allt det där. Teorin går inte alltid ihop med verkligheten.

Det händer, också för mig, att de vassa kom-mentarerna och de grova skämten inte bara svischar förbi mig utan tränger sig på. Och gör sig obehagliga. De gnager sig in i mitt hjärta, trots att jag har förbjudit dem att komma dit.

Ibland händer det att jag blir rejält missmodig av hånskratten, trots att jag har lovat mig själv hundratals gånger att inte bli det.

Vissa stunder drömmer jag mig bort. Jag funderar på hur det skulle vara att inte vara CP-skadad. Hur skulle det vara att både kunna gå och tala helt normalt? Tänk. Hur skulle det exempelvis vara att kunna gå en sväng på stan utan att något ”tufft”ungdomsgäng sarkastiskt härmar min gångstil? Eller hur skulle det vara att kunna ringa upp en dagstidning och be om en prenumeration utan att kundtjänsttjejen tror att jag är bakfull eller fruktansvärt magsjuk? Och hur skulle det vara att kunna säga mitt namn så tydligt när jag hälsar på någon ny be-kantskap att inte resten av konversationen inte behöver bli pinsam bara för att min nya kompis inte hörde ett smack av vad jag sa?

Ja, hur skulle det vara?

men jag har blivit van. Van att allt tar sin tid.Jag blir hela tiden bättre. Lite i taget. Mitt tal

utvecklas, min gång blir mer och mer normal, och min kropp kan utföra fler och fler saker.

Allt kräver hårt arbete, svett och tårar. Och framför allt mod! Jag måste våga anta nya utmaningar, trots att jag många gånger känner mig liten på jorden. Jag är övertygad om att om jag inte hade envisats med att lära mig cykla trots de otaliga dikesutflykterna hade jag definitivt inte kört moppe några år senare. Jag är lika övertygad om att om jag inte hade envisats med att trappa ner med mina talhjälp-medel och mitt teckenspråk för att börja lära mig att tala vanligt hade jag antagligen bara kunnat mumla obegripliga ljudsekvenser än idag. Nu kan jag i alla fall säga halva mitt namn, Jonas, utan större svårigheter. Det där j:et måste jag öva lite till innan det glider rätt på tungan.

Men det finns en sak som jag inte har blivit van vid. Det är att ge upp!Det hoppas jag att jag aldrig blir!

Texten är hämtad ur boken ”Grabben i kuvösen bredvid” men Jonas Helgessons tillåtelse Bild: Pressbilder av Jonas Helgesson

HEJ

Jag heter Jonas Helgesson och är uppvuxen i Göteborg men bor numera utanför Malmö, i trakterna där det luktar traktor. Jag är 36 år och gift med min bättre hälft Hanna som för övrigt är civilingenjör och utvecklar bensinpumpar. Själv arbetar jag som föreläsare, ståuppare, skribent och författare. Oj, det lät en aning ambitiöst kanske. Det jag gör är helt enkelt att berätta om mitt liv.

trots att jag försöker se på min livssi-tuation och allt vad den innebär med största möjliga tacksamhet och upp-skattning gör jag inte mig själv – eller någon annan – någon tjänst genom att försöka måla upp någon rosa dröm kring min tillvaro.

Jag vill inte sticka under stol med att jag till och från utsätts för saker, till exempel den där på lärarutbild-ningen, som får mig att tycka att livet verkligen suger. Ibland får jag känslan av att livsgnistan har kvävts av någon över mänsklig kraft och att allt som har lämnats kvar är meningslöshet och åter meningslöshet. Den sinnesstämning-en är minst sagt jobbig, och den kan komma och överrumpla mig när jag minst anar de, även när det inte är på den nivån att mitt yrkesval är ifråga-

satt. Samma typ av känsla kan, med skiftande inten-sitet, infinna sig i vitt skilda situa-tioner och under olika omständig-heter och hålla i sig i allt från bara några minuter till betydligt längre tid. Men hur kort tid denna känsla än varar, så gör den mig helt urlakad i både kropp och själ.

Jag har märkt att det som i de flesta fall utlöser den

destruktiva känslan i mig är att jag börjar misstro den jag är och argumentera vilt och aggressivt med mig själv om hur fruktansvärt orättvist

det är att just jag ska behöva ha denna dumma, omständliga CP-skada. Alla andra verkar ju ha det så lätt – det är den naturliga förlängningen av den argumentationen. Och snart, utan att jag riktigt är medveten om det har jag

efter ett antal likartade tankar grävt ner mig i en grop, fylld av självömkans lera, som jag har väldigt svårt att ta mig upp ifrån. Världen har krympt till min egen förtvivlan, och bekymren har fyllt universum.

Orsaken till att jag börjar misstro mig själv på det här sättet kan i sin tur vara tusen och en. Den kan, som sagt, bero på att lite för många har tittat snett på mig en och samma dag eller på att biträdet i klädbutiken har behand-lat mig på ett lite väl överlägset sätt. Eller på att vännens vän direkt satte in mig i den trånga ”CP-boxen” när jag hälsade på honom.

Jag har också märkt att jag är myck-et mer öppen för sådana här känslor i situationer där mitt handikapp är tyd-ligare och synligare. När några vänner ska göra något som jag vet att jag inte kan göra, typ paddla kajak eller åka snowboard, är det som om mitt handi-kapp väger tyngre än annars.

Eller ta en sådan banal sak som att prova kläder i en provhytt. Där blir

” Och självdistansen, som tur är! Utan självdistans går man nämligen under som CP-skadad.

GRABBEN I KUVÖSEN BREDVID Jonas Holgerssons bok om livet som CP-skadad, om självdistansen och humorn, ut-kom 2007.

Nyutgåvan av Grabben i kuvösen bred-vid börjar med Jonas resa till den första repetitionen för Jonas Gardells musikal Livet är en schlager, där han har en av huvudrollerna. Hur gick det till?

mitt handikapp oerhört otympligt, särskilt om det inte finns någon stol där inne. Jag skulle egentligen vilja ha en p-skiva att hänga på dörren för att visa när jag beräknar att vara färdig.

ja, som sagt, allt möjligt kan bli en utlösande faktor, och så får den hämmande känslan fritt spelrum och breder ut sig som ett virus i mitt inre.

Men jag har upptäckt att det avgörande inte är huruvida denna känsla får passera genom mig eller inte, utan om den får stanna och leva sitt liv där. Om jag låter den göra det, då kommer så småningom alla möjliga slags vänner till denna känsla och vill hälsa på. Och då har jag plötsligt en tebjudning med inte så trevliga gäster som herr depression, syster livskris, farbror bitterhet, kusin självupptagen-het och broder cynism.

vad gör jag då för att slippa ha sådana här otrevliga bekantskaper på sliskiga fikarep i mitt hjärta? Hur håller jag modet uppe?

Förutom att bli tröstad av mamma, förstås?Ja, det är ju en rätt personlig fråga, så den

får ett rätt personligt svar. Det kan låta gam-malmodigt, men jag ber faktiskt till Gud. Jag ber till Gud att få behålla den sprudlande gläd-jen och livets meningsfullhet i djupet av mitt hjärta, och om att kunna hålla de där andra otäcka känslorna på behagligt avstånd.

Vissa skulle säga att jag inte tillhör katego-rin som ska tro på en Gud. I alla fall inte på en god Gud som bryr sig om hur vi människor har det. Vilken Gud skulle kunna tillåta sådan orättvisa och en sådan till synes meningslös sjukdom?

Trots att jag inte har några enkla svar på sådana frågor tror jag på en Gud. Jag gör det mer och mer eftersom jag ofta kan känna hur han är där hos mig och ger livsgnistan och hoppet tillbaka till mig igen.

Och självdistansen, som tur är! Utan självdistans går man nämligen under som CP-skadad.

10

Nånting gammalt – Nånting nyttFyra församlingar men bara två kyrkoherdar, Lars Brattgård och Peter Strömmer.

1992 slogs församlingarna på Färingsö ihop till Färingsö församling där Lars Brattgård är kyrkoherde och chef.

Peter Strömmer är kyrkoherde över Ekerö pastorat med flera stora öar. Fortfarande är Adelsö-Munsö, Ekerö och Lovö egna försam-lingar, även om de har mycket gemensamt.

Alla öarna finns i Ekerö kommun och till-sammans är vi Svenska kyrkan på Mälaröarna.

mellanrummet mellan Färingsö och Ekerö/Munsö kallas för Långtarmen – en lång smal vik av Mälaren där man nästan kan vinka till varandra mellan öarna. Avståndet sjövägen är kort men på land betydligt längre. Förr var vattenförbindelsen ofta betydligt viktigare än landvä-gen. Numera är rondellen

vid Tappström en vägdelare men också en mötesplats mellan öarna.

lika och ändå olika. Lars och Peter konstaterar att församlingarna har väldigt mycket gemen-samt – men de har också sin egen prägel.

– Tänk bara, vi har åtta elvahundratalskyr-kor och alla är olika, säger Peter.

” – Vi gör alltmer gemensamt, konstaterar Lars och Peter nästan förvånat.

Text: Marianne Abrahamsson Foto: Christian Appelsved

11

MellanrumPAUS – tid för vila och eftertanke – vad vore musiken utan pauser

STILLHET – en frivillig eller en ofrivillig tystnad

PLATSEN EMELLAN – i övergångarna när livet förändras

EN GLIPA I TIDEN – ögonblicken då tiden står stilla

MÖTESPLATS – mellan himmel och jord, – mellan Gud och människa – i det tända ljuset, bönen, gudstjänsten och riten – i samtalet med en lyssnande medmänniska.

Lars konstaterar lite stolt att visningarna av Färing-sös vackra kyrkor med en kunnig guide har blivit en fin sommartradition. I Färentuna och Hilleshögs kyrkor finns det fantastis-ka kyrkmålningar.

Även om kyrkorna i Ekerö pastorat är vackra så är det ingen som har så fina målningar, men Peter kontrar med att Munsö kyrka är en av bara tre rundkyrkor i stiftet!

Hela Ekerö kommun präglas av att vara jord-bruksbygd som en gång har varit Stockholms trädgård med potatis-, grönsaks- och fruktod-lingar.

– På Färingsö finns många jordbruk kvar tack vare storskifte av mark som tidigare ägdes av kungen, säger Lars. Han berättar också om två stora arbetsplatser som har präglat och präglar ön: Stenbrottet och Svartsjöanstalten. Färingsö präglas av att många har arbetarbak-grund och Sveriges äldsta kooperation startade här!

– Hos oss finns det många stora gårdar och herresäten, konstaterar Peter.

Han förklarar att varje församling och ö har sin särprägel: Adelsö är ön med färja

och sin historiska miljö, Munsö med sinastora gårdar, Ekerö som

alltmer är en förort med stark inflyttning samt Lovö

som delvis präglas av livet runt slottet.

Gemensamt för öarna är att många

flyttar hit för att komma ut på

landet – men

också tätorterna Ekerö och Stenhamra växer alltmer.

spänningen mellan gammalt och nytt var en av de utmaningar som gjorde att Peter sökte tjänsten som kyrkoherde i Ekerö pastorat.

– Här finns två världsarv, men ock-så en modern tätort i närheten av Stockholm. Det är en utmaning jag gillar, säger Peter.

– Här finns också ett starkt församlingsengage-mang som tar sig uttryck på olika sätt. Det finns en vilja att göra nytt och ett socialt engagemang, konstaterar han.

För Lars var det utmaningen och möj-ligheten med en för-

samling som trots fyra medeltida kyrkor hade en längtan och goda möjligheter att utveckla verksamheten.

Färingsö församling satsar och nytänker mycket när det gäller musik och kultur – gärna i samarbete med kommunen.

– vi gör alltmer gemensamt, konstaterar Lars och Peter nästan förvånat. Förutom gemen-sam annonsering och nu en gemensam tidning räknar de upp gemensam sorgegrupp, ung-domsverksamheten har haft gemensam ledar-utbildning, diakonerna möts, ungdomskörer jobbar tillsammans, kyrkogårdsarbetarna har haft gemensamma utbildningsdagar.

En annan gemensam samlingspunkt är Kyr-kornas Second Hand där man också samarbe-tar med Mälarökyrkan.

En gemensam utmaning finns också – hur hitta ett språk för gudstjänst och tro idag? Hur fylla mellanrummet?

12

Ekerö pastorat och Färingsö församlingEkerö pastorat: 08-560 387 00, www.svenskakyrkan.se/ekeroFäringsö: 08-564 209 20, www.svenskakyrkan.se/faringso

13

Ekerö pastorat och Färingsö församlingEkerö pastorat: 08-560 387 00, www.svenskakyrkan.se/ekeroFäringsö: 08-564 209 20, www.svenskakyrkan.se/faringso

Här finns vi: Svenska kyrkan på Mälaröarna

Tolv kyrkor på sex öarÅtta medeltida kyrkor: • Adelsö • Ekerö • Färentuna • Hilleshög • Lovö • Munsö • Skå • Sånga Åtta kyrkor som byggdes under elvahundratalet, alla vackra, alla i bruk och alla inbördes olika.

Två kyrkcentra:• Ekebyhovskyrkan • Stenhamra församlingsgård Två nittonhundratalshus som rymmer kyrkorum, fina verksamhetslokaler och arbetsplatser.

Två ”lånekyrkor”:• Ansgarskapellet • Drottningholms slottskapell Ansgarskapellet ägs av en stiftelse och Drottningholms slottskapell ägs av Hovförsamlingen. Här firas gudstjänst och bedrivs verksamhet i Ekerö pastorats regi.

Drottningholms slottskapell

14

” Man ska inte vara rädd för att lyssna på ny musik

15

Ligita Sneibe har givit orgelkonserter i ett flertal länder såsom: Sverige, Finland, Danmark, Färöarna, Estland, Lettland, Litauen, Ukraina, Ryssland, Ungern, Tyskland, Österrike, England, Frankrike, Japan.

Klassiker och ny musik

En bra blandning Julen i kyrkan är tätt förknippad med musiken. Vi har träffat Färingsö församlings vikarierande organist Ligita Sneibe för att höra lite mer om vilka tankar som rör sig i huvudet på en organist så här inför helgerna.

– jul för mig är att öppna mitt hjärta för miraklet som händer, säger Ligita Snei-be. Det som händer under julhelgen är något som står över det materialistiska i vardagen. Man kan hitta något i hjär-tat och komma in i en sorts känslomäs-sig stillhet, menar Ligita. Det behöver jag och jag tror att alla behöver få uppleva det, fortsätter hon.

Ligita är uppvuxen i Lettland och flyttade till Sverige som student i början på 90-talet. Hon började med musik redan som fyraåring. Storasyster fick sällskap till skolan av Ligita och mormor som fortsatte promenaden till musikskolan. Där ställdes det höga krav och hon fick öva mycket. När Li-gita gick i skolan var det långa dagar - först skola och läxor och sen öva, öva. Hon valde trots det att fortsätta med musiken och efter gymnasiet utbildade hon sig till kompositör på musikhög-skolan i Riga. Sovjetregimen tillät inte

att man hade orgel som första instru-ment så Ligita fick ta en annan examen först.

ligitas första orgellärare var otroligt engagerad och tog verkligen sina elevers kompetens på allvar. Redan efter första terminen fick hon spela upp vid en riktig konsert.

– Han betydde så mycket för mig, berättar Ligita. Tyvärr så avled han i förtid och vid hans grav undrade jag hur någon som han kan gå bort? När jag stod vid hans grav lovade jag ho-nom att jag skulle bli organist. Det här har jag inte berättat för någon förut, säger Ligita.

En gästlärare som kom till musikhög-skolan i Riga var Hans-Ove Eriksson som är orgelprofessor i Piteå. 1991 frågade han om inte Ligita ville kom-ma och studera i Piteå och det ville hon. Först som gäststudent och sedan

Text och foto: Christian Appelsved

16

17

” När jag stod vid min orgellärares grav lovade jag honom att jag skulle bli organist. Det här har jag inte berättat för någon förut

18

efter avlagt inträdesprov började hon att studera där. Efter två spännande år avlade Ligita sin examen som Diplom-organist.

diplomutbildningen gav verkligen nya per-spektiv. Studenterna reste runt för att få möjlighet att spela på så många bra och historiska instrument som möjligt. Det var ett tajt schema med övningar hela dygnet och några fick spela mitt i natten för att alla skulle hinna spela något, berättar Ligita. Den största upp-levelsen var att få spela på den stora orgeln i Notre Dame i Paris, då kände Ligita sig så lycklig som en ängel. Men

det är svårt att välja favoritorgel.

– Varje orgel är unik och det gäller att hitta rätt nyckel till instrumentet, förklarar Ligita. Det gäller också att spela rätt musik till den orgeln. Små orglar kan också vara bra! Vilken musik som passar att spela beror på när och hur orgeln är byggd. Som organist måste man vara mycket lyhörd.

Ligitas första högskoleexamen

var som kompositör men det är svårt att hinna med att skriva någon musik. Komponerandet är ju också ett heltidsarbete och nu har spelandet tagit över. Ibland hinner hon skriva något beställningsverk men det tar för mycket tid att vara kyrkomusiker för att hon ska hinna med att komponera på fritiden.

under intervjun står det ett par väldigt slitna skor på orgelpallen.

– De skorna har varit med i tidning-en förut, berättar Ligita. När man spe-lar orgel behövs en speciell sorts skor med styva sulor så att man kan spela på pedalerna. Just det här paret är Ligitas första professionella orgelskor som hon köpte när hon började läsa i Piteå. Skorna är lagade flera gånger men de betyder mycket för Ligita.

För att bli en skicklig organist krävs att man dels är en duktig musi-ker förstås men det behövs också en historisk överblick kombinerat med djupa kunskaper om instrumentet, berättar Ligita. Då kan det bli konst av spelandet. Hela kroppen är med när man spelar och man behöver vara flexibel för det kan vara stor skillnad på olika orglar. På en del orglar måste man trycka väldigt hårt på tangenterna för att det ska låta medan det på andra orglar räcker med ett lätt anslag.

just under julen är det viktigt att kom-binera de gamla klassikerna med nyare musik. Annars menar Ligita att det är risk att musiken dör. Julen måste vara både traditionell musik och ny musik och nya tolkningar av det gamla för man tröttnar på att bara höra samma varje gång.

– Man ska inte vara rädd för att lyssna på ny musik, säger Ligita. Vi bor inte i pepparkakshus fortsätter hon och menar att musiken inte ska romantisera utan vara sann för att vara trovärdig. Musiken kan inte vara isolerad från resten av världen, fortsätter hon och det är lika viktigt med en bra balans i musiken som i livet. Ligita tycker att det är väldigt spännande med ny musik. Det ligger ett värde i varje möte.

Ligitas första orgelskor har varit med i cirka trettio år.

19

Svenska kyrkans julinsamling:

Låt fler få fylla femDet farligaste som finns är att födas in i fat-tigdom. Varje år dör närmare 7 miljoner barn innan sin femte födelsedag. Delta i Svenska kyrkans julkampanj 2014 och låt fler få fylla fem! Varje dag dör tusentals barn under fem års ålder för att de inte får tillräckligt med nä-ringsrik mat, rent vatten eller sjukvård.

Brist på mödravård och brist på jämställdhet är några av anledningarna till att FN:s mil-lenniemål med att minska barnadödligheten inte kommer att uppfyllas 2015. Men det finns hopp – och det går att förändra! Var med i Svenska kyrkans julkampanj 2014/2015! Julkampanjen pågår mellan första advent, i år 30/11, till trettondagen den 6/1 2015.

Philani-projektet i Sydafrika hjälper utsatta mammor och barn. Ett mål är att barnen ska uppnå fem års ålder. Det här mönstret från Philani och många fler säljs på tröjor, väskor, förkläden med mera.

20

Vandra med en mentormamma

Hon går omgiven av gröna berg och med vin-tersolen i ryggen. Hon går mellan huslängorna av betong och på stigar kantade av sopor. I ryggsäcken bär hon sin våg, sitt måttband och sina journaler. Med sig bär hon också kunskap för att upptäcka undernäring och sjukdomar hos små barn. Hon heter Constance Shabangu och är mentormamma.

det är en ny dag i Matsapha, Swaziland och Constance har efter ett kort möte på orga-nisationen Siphililes kontor börjat sin rutt av hembesök i stadens fattigaste områden. Metoden med mentormam-mor kommer ursprungligen från Sydafrika via ett projekt i Kapstadens kåkstäder, och utvecklas nu även här. Beho-ven i området är stora. Invå-narna här utgör en del av de fyrtio procent av Swazilands befolkning som lever i fattig-dom. Utsattheten slår hårdast mot barnen och alltför många barn får aldrig uppleva sin femårsdag.

21

på eftermiddagen återvänder Constance och får undersöka Philawi Mawba, en pojke på 13 månader. Han har hostat sedan han var liten berättar mamman med tårar i ögo-nen, och nu har han även kräkts blod och blött näsblod. Constance tittar på medici-nerna som skrivits ut, och hon och mamman kommer överens om att blir inte poj-ken bättre så måste han till läkare igen.

”Jag tänker ofta på mina klienter. Det händer ofta att de ringer mig på nätterna för att barnen är sjuka. ”

varje vardag gör Constance och de andra 31 mentormam-morna hembesök för att väga och mäta barn, förhöra sig om hur barnen mår, disku-tera amning, kost, hälsa och hygien. Ibland skriver de remisser till en klinik, i många fall följer de med till läkare. Tillsammans med mam-man försöker de också hitta lösningar på försörjning och ta upp familjeplanering och skydd mot hiv. Men många mammor lider av depression och det är en ständig brist på

pengar till kläder, mat och hyra. ”Det var jobbigt i början när alla trodde att jag skulle dela ut saker. Att bara prata, hur kan det lösa något? Men jag älskar mina klienter och jag gillar att hjälpa.” Bara genom att gå runt själv i slummen, att ha en uppgift och framfö-rallt kunskap, utmanar men-tormamman bilden av hur en kvinna i Swaziland ska vara.

i mötet föds både hopp och förändring. Mentormam-man Constance Shabangus arbete har betydelse, både för området i sig och för de mammor och barn hon möter. Utan Constance hade ettårige pojken Bonke inte levt idag.

Bonke är ett av de barn som lämnas på det dagis där Constance vän Nelly Maga-gula arbetar. De flesta för-äldrar i området tvingas att lämna sina barn, oavsett ål-der, hemma eftersom passning kostar pengar. Men på den här förskolan är avgiften låg och via mentormammapro-jektet undersöker och väger Constance barnen en gång i månaden.

mentormamman kommer med hopp, uppmuntran och kunskap. Metoden med mentormammor skapades för 35 år sedan ur en frustration över att utsatta mammor och barn inte fick tillgång till den mördavård och sjukvård de hade rätt till.

En mentormamma delar inte ut pengar eller mat. Is-tället informerar och utbildar hon och lyssnar och stöttar i frågor om amning, kost och barnets hälsa.

De första fem åren är av-görande för ett barns fram-tid, alla påfrestningar som kommer av att leva i utsatthet drabbar de små hårdast. Av alla barn som dör, dör 90 procent innan de har fyllt fem år.

att arbeta med mentormammor som metod lyfter frågor om jämställdhet. I alla tre länder där metoden finns idag är kvinnors rättigheter eftersat-ta, speciellt i fattiga områden. Männen är ofta frånvarande vilket gör kvinnorna sårbara och beroende. Om både kvin-nan och mannen i förläng-ningen kan ta ansvar för barn och inkomst så gynnar det hela samhället och barnens utveckling.

Våld i hemmet och sexuellt våld är oerhört vanligt här. Siphilile möter även denna fråga tillsammans med kyrkoledare, såväl som de 32 mentormammorna och de runt 1 000 mammorna som ingår i projektet.

” Att bara prata, hur kan det lösa något? Men jag älskar mina klienter och jag gillar att hjälpa.

22

Vinden susar i adventoch vårt första ljus blir tänt.Barn som har det svårt i världen,Gud bevare dem på färden

Mörkret tätnar i adventoch vårt andra ljus blir tänt.Gud bevare dem som gråter,låt dem le och leka åter

Kölden biter i adventoch vårt tredje ljus blir tänt.Gud bevare alla frusna,ge dem värme, låt det ljusna

Julen nalkas i adventoch vårt fjärde ljus blir tänt.På Guds lille son vi tänker,när de fyra ljusen blänker

Vinden susar i advent...

Foto

: Kyr

kobi

ld

23

Adventstid – musik och fest i kyrkanFÖRSTA ADVENT Söndag 30 november Adelsö kyrka18.00 ADVENTSGUDSTJÄNSTPeter Strömmer, Ad Mundidirigent: Birgitta Ruthberg

Drottningholms slottskapell 16.00 MUSIKGUDSTJÄNST OCH LJUSTÅG Dan Bekking, Lovö Barnkör under ledning av Klara Valkare

Ekerö kyrka 11.00 HÖGMÄSSA, Marianne Hägg-kvist, Ekerö kyrkokör Kerstin Baldwin dirigent, Bengt Tribukait orgel18.00 ADVENTSKONSERT – FRÖJDA DIG, solist: Viveca Axell Hedén, Ekerö kyrkokör, Kerstin Baldwin dirigent, Bengt Tribukait orgel

Ekebyhovskyrkan16.00 ADVENTSGUDSTJÄNSTMarianne Häggkvist, Lena stämmorHelena Hansson dirigent

Färentuna kyrka11.00 ADVENTSGUDSTJÄNSTYngve Göransson, orgel: Ligita Sneibe, Kyrkokören, trumpet: Per Johnsson

Lovö kyrka11.00 ADVENTSGUDSTJÄNSTDan Bekking, Lovö kyrkas kör, orgel: Vivi-Ann Gäfvert, trumpet: Mår-ten Adolfsson, dirigent: Leif Asp

Munsö kyrka11.00 HÖGMÄSSAPeter Strömmer, Ad Mundi dirigent :Birgitta Ruthberg

Sånga kyrka13.00 ADVENTSGUDSTJÄNSTLars Brattgård, orgel: Ligita Sneibe, Kyrkokören, trumpet: Per Johnsson

Tisdag 2 decemberEkerö kyrka19.30 JULKONSERT, sång: Johanna Grüssner, piano: Camilla Heidenberg, saxofon: Amanda Sedgewick

Lördag 6 december Drottningholms slottskapell 11.00 MUSIKGUDSTJÄNSTBoo Kapella, dirigent: Marianne Ribbing13.00, 14.00, 15.00 JULMUSIKSångkvartetten Vox Regalis

Ekebyhovskyrkan 17.00 KONSERT med Mälarö kammarkör, dirigent: Tove ÅbergVälgörenhetskonsert till förmån för Julkampanjen, Svenska kyrkans internationella arbete

ANDRA ADVENTSöndag 7 december Drottningholms slottskapell 11.00 HÖGMÄSSOGUDSTJÄNSTDan Bekking, Lovö kyrkas kör13.00 & 14.00 JULENS SÅNGERLovö kyrkas kör, dirigent: Leif Asp15.00 LUCIATÅG Västerleds Ungdomskör underledning av Carina Olofsson

Ekebyhovskyrkan 16.00 ADVENTS- & LUCIAGUDSTJÄNST, Ekerö Barnkörer, Marie Björnvad, Helena Hansson, präst: Ann-Sofie Kamkar

Herman Palmsalen11.00 ÖNSKEPSALMSGUDSTJÄNSTJeanette Frenkman, orgel: Ligita Sneibe.JULBASAR i församlingsgården

Lördag 13 decemberFärentuna kyrka 15.00 LUCIAKONSERTFaVo-kören, barnkören, diskantkören, ungdomskören, Yngve Göransson, Jonas Lundahl, Annika Becker

TREDJE ADVENTSöndag 14 december Ekebyhovskyrkan 16.00 MUSIKGUDSTJÄNST, Lena ThomsSonorakören, dirgent Birgitta Ruthberg

Herman Palmsalen11.00 ÖNSKEPSALMSGUDSTJÄNSTJeanette Frenkman, orgel: Ligita Sneibe.JULBASAR i församlingsgården

Tisdag 16 december 19.30 Onsdag 17 december 18.30 (utsålt) och 20.30Ekerö kyrka GOSPELKÖRENS JULKONSERTEREkerö Gospel, solist:Samuel LjungbladhDaniel Stenbaek piano, Magnus Ahlgren elbas, Oscar Eriksson slagverk, Pernilla Thörewik dirigent. Biljetter: 200:-. Ekebyhovskyrkans exp 08-56038700 eller Manickas Bod, Träkvista torg.

Fredag 19 decemberLovö kyrka 18.00 JULKONSERT med klassiskt musicerande barn och ungdomar från bland annat Lilla Akademien

Lördag 20 december Ekerö kyrka 15.00,18.00 KOM OCH SJUNG JULENS SÅNGER OCH PSALMERmed Ensemble ur Mämus, Ekeröensemblen, Helena Hansson och Kerstin Baldwin, Lennart Lundblad, solist och konferencier

FJÄRDE ADVENTSöndag 21 december Adelsö kyrka18.00 Vi sjunger in julenAnn-Sofie Kamkar, Ad Mundi, dirigent: Birgitta Ruthberg

SKÅ KYRKA11.00 ORGELMÄSSALars Brattgård, Ligita Sneibe. Musik ur An American Organ Mass av R Purvis. Baserat på carols och julpsalmer.

Läs mer om övriga gudstjänsteri Mälaröarnas nyheter, SvD och DN samt på hemsidornawww.svenskakyrkan.se/ekero www. svenskakyrkan.se/faringso

24

Annandag jul

Julmaten uppäten, vad gör vi nu?På annandagen har vi öppet hus i Ekebyhov och i Färentuna församlings-hem. Kom och var med i en varm gemenskap! Jul och gemenskap hör tätt ihop och många vill gärna fira tillsammans med sina familjer. Alla familjer ser inte lika ut och allas jultraditioner passar inte ihop riktigt heller. Så hur får man ut det mesta av julhelgen?Vi vill välkomna alla till en öppen julgemenskap på annandag jul.

Ekebyhovskyrkan Julkalas med Bullerbytema kl 14.00. Mat, julsånger, ringlekar, kaffe och saft.Kl 16.00 Julpsalmsmässa, en gudstjänst med nattvard, där vi sjunger julens sånger och psalmer tillsammans.Anmälan senast 18/12 till Marie Björnvad, 08-560 387 27marie.bjornvad@ svenskakyrkan.se

Färentuna församlingshem Julgröt med macka, kaffe och julgodis. Kom på julmys innan gudstjänsten. Öppet hus från kl 12.00. Dagen avslutas med gudstjänst med Staffansritt i Färentuna kyrka. Ingen anmälan.

FavvoVilken är din favorit julpsalm/sång?

GUDRUN PETTERSSON, ledare för Mälarstråk: Min favoritjulpsalm är Det är en ros utsprungen och speciellt vers 3 ”Den späda rosen fina” som påmminer mig om min far som var trädgårdsmästare.

MIE JOHANSSON sångpedagog som leder barn- och ungdomskör, barn/föräldraträffar: Gillar The Christmas Song – härligt jazzig, stämningsfull, drömlik för ”kids from 1 to 92 ...”

ROGER TANNER, översättare och vikarierande kantor, sjunger bas i Ekerö kyrkokör: O Come All Ye Faithful, (Dagen är kommen), har en härlig basstämma. Allra helst i min favoritkyrka The Gods Chapel i London tredje advent, då de har en fantastisk Carol Service.

Foto: Gitte Ragsdale

25

Julens gudstjänsterJULAFTON Onsdag 24 december

Adelsö kyrka 11.00 SAMLING KRING KRUBBANAnn-Sofie Kamkar, orgel: Göran Ericson

Drottningholms slottskapell17.00 JULBÖNDan Bekking, sång: Beatrice Almorgel: Leif Asp

Ekebyhovskyrkan 23.00 JULNATTSMÄSSAMarianne Häggkvist, Ekerö Gospelpiano: Daniel Stenbaek

Ekerö kyrka 10.00 JULSPEL Marianne Häggkvist Barnkören, Helena Hansson11.30 SAMLING KRING KRUBBANMarianne Häggkvist, musik: Helena Hansson17.00 JULBÖNJonas Gräslund, sång: Mikael Stenbaekorgel: Kerstin Baldwin23.00 JULNATTSMÄSSA,Peter Strömmer, Ekeröensemblen, orgel: Kerstin Baldwin

Färentuna kyrka 09.30 BARNENS JULBÖN Yngve Göransson, orgel: Jonas Lundahl, Julspel, Barnkören och Ungdomskören23.30 JULNATTSMÄSSALars Brattgård, orgel: Ligita Sneibe, sång: Gabriel Suovanen

Hilleshögs kyrka 17.00 JULBÖNJeanette Frenkman, orgel: Ligita Sneibe, flöjt: Håkan Sundin

Lovö kyrka11.00 SAMLING KRING KRUBBANDan Bekking, musik: Leif Asp

Munsö kyrka 23.00 JULNATTSMÄSSAAnn-Sofie Kamkar, orgel: Birgitta Ruthberg

Sånga kyrka11.00 SAMLING KRING KRUBBAN Yngve Göransson, orgel: Jonas Lundahl

JULDAGEN Torsdag 25 december

Adelsö kyrka 07.00 JULOTTAAnn-Sofie Kamkarorgel: Helena Hansson

Drottningholms slottskapell 11.00 HÖGMÄSSOGUDSTJÄNSTPeter Strömmer, Dan Bekking Lovö kyrkas kör, dirigent: Leif Asp, orgel: Bengt Tribukait

Ekerö kyrka 07.00 JULOTTAJonas Gräslund, Ekerö kyrkokör, solist: Thomas Bärlin, orgel: Kerstin Baldwin

Lovö kyrka 07.00 JULOTTADan Bekking, sång: Teresia Frödingerorgel: Bengt Tribukait

Sånga kyrka 07.00 JULOTTALars Brattgård, orgel: Jonas Lundahl, Kyrkokören

ANNANDAG JUL Fredag 26 december

Ekebyhovskyrkan 16.00 JULPSALMMÄSSAMarianne Häggkvist, Lena stämmor dirigent: Helena Hansson

Färentuna kyrka 15.00 GUDSTJÄNST MED STAFFANSRITTYngve Göransson, orgel: Jonas Lundahl, FaVo-kören, ryttare och hästar från Färingsö. Glögg och pepparkakor på kyrkbacken.

NYÅRSAFTON Onsdag 31 december

Adelsö kyrka 17.00 NYÅRSBÖNAnn-Sofie Kamkar orgel: Helena Hansson

Ekerö kyrka 17.00 NYÅRSBÖNJonas Gräslund, sång: Pernilla Thörewikorgel/piano: Daniel Stenbaek

Lovö kyrka15.00 NYÅRSBÖNJonas Gräslundorgel: Birgitta Ruthberg

Sånga kyrka 17.00 NYÅRSBÖNJeanette Frenkman, orgel: Ligita Sneibe, sopran: Ingegerd Nilsson

Trettondedag jul Tisdag 6 januari

Färentuna kyrka 15.00 TRETTONDEDAGSMUSIKLars Brattgård, orgel: Jonas Lundahl

Lovö kyrka 16.00 A FESTIVAL OF NINE LESSONS AND CAROLSDan Bekking, Lovö kyrkas kör, orgel: Martin Blomquist dirigent:Leif Asp

Söndag 11 januari

Lovö kyrka 11.00 GUDSTJÄNST MED SMÅ OCH STORA,Dan Bekking, Barnkören, Efter gudstjänsten: Julgransplundring

Ekebyhovskyrkan16.00 STICKOR – En konsert för hela familjen, sång: Linnea Andreasson, trombon: Per Kopp, piano: Amanda Elvinpräst: Marianne HäggkvistEfter gudstjänsten: Julgransplundring

26

En röst i nattenVarje natt och året runt finns de jourhavande prästerna där. De tar emot samtal från hela landet.

tillsammans bildar de en kedja för samtal med människor i livets olika situatio-ner. De finns på 112 tillsammans med andra som möter människor i olika svåra situationer. Här berättar en präst om sina erfarenheter av uppgiften som jourhavande präst.

– Jag har varit jourhavande präst ända sedan jag blev präst för fjorton år sedan. Det kändes naturligt då jag arbetade inom sjukvården, bland annat i psykiatrin innan jag blev präst. För mig var det självklart att gå in i rollen som en lyssnare och röst i natten.

Jourhavande präster i Stockholms stift tjänstgör vanligen en till tre nätter i månaden, fyra timmar. Prästerna i Stockholms stift har arbetspass 22-02 eller 02-06. Jourhavande präst öppnar redan 21 men då finns det präster från andra stift i tjänst.

– Jourhavande präst är något jag gör utöver min vanliga tjänst, så jag försö-ker pricka in arbetspass där jag kan få ha sovmorgon dagen efter. Några präs-ter jobbar betydligt flera nätter – men då har de nedsättning i den ordinarie prästtjänsten.

du är anonym när du ringer och präs-ten du pratar med är anonym. Ibland försöker den som ringer få reda på vem prästen är – men ömsesidig anonymitet gäller. Istället hänvisar jourhavande prästen till den egna församlingens präster för vidare samtal.

– Ofta blir det ett gott samtal och ibland kan man känna att det här sam-talet skulle jag gärna vilja fortsätta med – för min egen skull. Men vårt uppdrag är att vara här och nu!

För att kunna vara riktigt närvaran-de i samtalet är det viktigt att ha det lugnt omkring sig. Prästen jag intervjuar tillbringar journätterna i en friggebod/gäststuga på tomten. Tack vare det behö-ver det inte bli några störande moment i samtalen och inte heller för familjen.

Jourhavande präst 112Behöver du någon att prata med? Att få dela sina tankar med någon kan göra skillnad. Jourhavande präst lyssnar, och det som sägs stannar mellan er. Du kontaktar Jourhavande präst via telefon, digitalt brev eller chatt. När du kontaktar Jourhavande präst behöver du inte vara orolig för att någon utomstående ska kunna ta del av det som sägs eller skrivs mellan dig och prästen. Om du ringer spelas inte samtalet in och det syns inte heller på din telefonräkning.Tar du kontakt via chatt eller digitalt brev krypteras innehållet och försvinner när chatten stängs ner eller brevet tas bort. Ingenting sparas!

27

varför ringer man till jourhavande präst? Kanske för att få bli lyssnad till utan att bli värderad.

– Skälen kan vara många. Relationer, ekonomiska problem, att man mår då-ligt för något man gjort, arbetslöshet, sorg, livskriser ... kort sagt allt som har med mänsligt liv att göra.

– Ensamhet är ett annat problem. Ibland förstår man att människor ringer för att få prata åtminstone med någon, berätta något om dagen som varit.

För andra kan önskan vara att få höra en bibeltext, få förbön, eller kan-ske att få be tillsammans med någon.

– storhelgerna är det störst belastning, då ringer det hela tiden.Vanliga nätter är det mest samtal före midnatt och efter fyra på morgonen, men det är en ganska jämn ström av samtal hela ti-den. Sen varierar det hur många präster som är i tjänst. Om man någon gång är ensam ringer det oavbrutet.

text: marianne abrahamsson

28

Recept till 10 portioner: 2 kg mjölig potatis 800 g gul lök 600 g ansjovis 3 dl vispgrädde smör svartpeppar

Sätt ugnen på 200oC. Skala och skär löken i tunna skivor. Fräs löken i en stor klick smör i en stekpanna på låg värme tills den blir mjuk. Skala potatisen och skär den i tunna stavar. Smörj en ugnsfast form och varva potatis, lök och ansjovis. Krydda gärna med nymalen svartpeppar. Häll över allt ansjovisspad och grädden, avsluta med några klickar smör. Grädda i nedre delen av ugnen i 45-50 minuter.

Ett annorlunda soppkokDen 12 oktober firade Ekerö pastorat gudstjänst i Logen på Lovö prästgård. Efter gudstjänsten ser-verades en härlig soppa gjord på ekologiskt odlade grönsaker från gården. Lätt att ta efter också i mindre grytor med säsongens rotsaker t.ex. så här:

Ungefär lika delar av potatis och morötter Något mindre av palsternacka och rotselleri gul lök purjolök eventuellt buljongtärning salt

Skär i fina strimmor eller riv grönsakerna grovt:

Fräs först löken och purjolöken i smör eller olja. Tillsätt övriga grönsaker och vatten så att det täcker grönsakerna. Koka tills grönsakerna är mjuka (ca 10 minuter)

Ät tillsammans med ett gott bröd med smör och ost.

Hemligheten med JanssonJanssons frestelse är en klassiker i samband med julen. Nu avslöjar vår husmor hemligheten bakom en lyck-ad Jansson! Hur ska man göra för att Janssons frestelse ska bli så fan-tastiskt god som den kan bli när allt stämmer? Vi frågade Barbara Åberg som är husmor i Färingsö försam-ling och hon avslöjade hemligheten efter en stunds övertalning: använd ekologiska produkter, snåla inte med ansjovis och du måste steka löken! Och så ett par tips: • Det går att byta ut ansjovisen

mot ansjoviskryddad sill, smakar lika gott men är mycket billigare.

• Skölj gärna den strimlade potati-sen så blir lådan knaprigare.

29

Med vind i tankenHelt utan fossila drivmedel åker Färingsö församling omkring i sin helt eldrivna församlingsbil. Bilen laddas med el från vindkraftverk så devisen är sann. – Bilen har vind i tanken istället för bensin!

Har du hittat den rätta?Drop-in vigsel på Alla hjärtans dag!

Kom till Ekebyhovskyrkan lördagen den 14 februari. Ni behöver ta med er hindersprövning från Skatteverket. Vi ordnar med präst, organist och vittnen om ni inte har egna med er.Församlingen bjuder också på kaffe och bröllopstårta! Har ni frågor – kontakta pastoratets expedition 08-560 387 00, så berättar vi mer.

Odling vid Klockargården

Blommor till altarbordet Miljögruppen i Ekerö pastorat och familjen Rydström har tillsam-mans startat en Kyrkans trädgård på Lovö. Mycket har redan hänt! Jorden visar sig vara sagolik! Denna vår bördiga brukbara jord är nu plöjd, fräst och täckt med halm. Korna har fått beta lite i slänten, stängslet har generöst flyttats så att vi får en väl tilltagen yta att odla. Tillsammans har vi också röjt gräs, rensat, tulpanlökar har grävts ner och många goda idéer har kommit i dagen. Vad är tanken? Odlingen är tänkt att försörja Lovö kyrka med blommor till altarbordet, bär och grönsaker till församlingen och odlargemenskap för barn och vuxna.

30

Skänk en julgåva till en frihetsberövad kvinna!

Alla ska få klappar!Fängelsekyrkan bjuder de intagna kvinnorna till julfest den 18/12 och vi vill gärna kunna dela ut en julklapp till var och en av dem. Köp en hand-, hud- eller hårvårdsprodukt (ej parfym) och lämna på församlingsexpeditionen i Stenhamra senast tisdagen den 17 december kl 15.00. Varorna ska vara oinslagna eftersom de måste kont-rolleras av anstaltvakten. Tänk på att produkten helst ska vara alkoholfri eller att alkohol står tidigast på fjärde plats i innehållsförteckningen. Tack och varma hälsningar från Fängelsekyrkan! Jeanette Frenkman Birgitta Sommarbäck Carin Hemmati

Ge bort en

matkasseOm du vill bidra med en julgåva i Färingsö församling så tas den tacksamt emot. Pengarna kommer att gå till matkassar åt behövande familjer. Betala in till Färingsö församlings plus-girokonto 404 52 19‑5. Märk inbetalning-en med: Julgåva, diakoni.Tack på förhand!

Diakonins

akutkassaI Ekerö pastorat har diakonin en akutkassa, som kan ge hjälp vid ekonomiska svårig-heter av akut karaktär samt inför sommar och storhelger. Akutkassan har ett konto på Swedbank: clearingnr 8327‑9 kontonr 23 477 989‑0Tack på förhand!

BEDÖMA

SLAGIT DANK

FATTIG-KVARTER

SVALA & ANROPA

BAKVERK

REPU- BLIK

STÄNGDE

TUNNA

DE BODDE I NORR

RESA FÖR NYVALD

KUNG

LITEN METALL- STÅNG

KONST- FORM

IVER OCH BAKSLAG

HANDLAT

MYNTEN

KAN MAN SE TIDEN

FÖRDELGÖR GÖK

I PANNAMEST

ILLVILLIGE

INTE BÅDA DOFTERNA

MISS-TÄNKER

NEON

FÖRRÅDS- FÖRMAN

STICKS

DE LIDER AV CELIAKI

ÅKA OCH HOT

LUGNFÖR-

MANAT

RIKTNINGTAR EMOT TURISTER

OND TRÄNA

IGEN- KÄNNINGS-TECKNET

KAN CROUPIER

BÖRJAT SKYMMA

KOFFERT

BE-NÄMNING

STRÖM SÖNDER

DÄGG- DJUR

HONAHUVUD-

STAD

STUVNING BENDEL

UT- SLAGET

KRÖP

TRENCH-COATEN

REST

GAMLA MÅTT

LUKTAT ILLA

1 VÄL- VÅRDAT

SLITANED-

SMORDALUKTAR

ILLA

SAGO- VÄSEN

LÖVTRÄD KADAVER

KAN MAN VÄLJA FRÅN

GICK I GRUNT VATTEN

DANS- FORM

TEO- RETISK 2 PLATSER

FÖR VÅRD

SLOTT I KÖPEN- HAMN

LÖVTRÄDDAL- KARL

VANFÖRE- STÄLL-

NINGARNA

RIKTIGT DÅLIG

DRYCKDISTRA-HERAD

TAR OSS UT PÅ NÄTET

PRYD- NADS- VÄXT

FÖR- ÅNGAD

SLASK MAKAKÄNT GLAS- BRUK

BÅL

MOTOR- CYKEL

SATT TILL

HÄST

PROFET PÅ KUNG

DAVIDS TID

MEST ANGE- LÄGEN

SNARA

MUSIKAL AV LLOYD

WEBBER OCH RICE

TILLFÖR-LITLIGA

MOT ELDGENA

AV- SLÖJADE GUILLOU

SAMMAN-DRAGNING I MELLAN-GÄRDET

ANARKI

BLEV AV MED

VARU- MÄRKENA

DIKT

STICKS

SKREV SNORRE

STUR-LASSON

TING

VÅGSPEL

FÖR- FÖLJER

KÄNNA IGEN

DEN LÄNGRE FÖR- FLYTTNINGEN MED

TÅG, BIL ELLER FLYG

1. Vad heter dikten av Viktor Rydberg (bilden) som

börjar "Gläns över sjö och strand…"?

2. Vem har gjort den mest kända tonsättningen?

Korsordskonstruktion: Lars-Göran Ståhl Bild: J. Wolf, Leipzig

VALUTAFYRA I ROM

LILJEVÄXT

Skicka in lösningen till: Mellanrum c/o Ekerö pastorat, Box 116, 178 22 Ekerö, senast 15/1. Vinnaren är välkommen till Ekebyhovskyrkan för att välja något från kyrkshopen till ett värde av 100 kr. Vi säger grattis till Helene Gutke Noreen, Ekerö, korsordsvinnare i förra numret av Kyrkfönstret.

Julens möjlighetjesusbarnet ligger vid sin mors bröst och det är säkert många tankar som rör sig hos Maria. Hur ska det gå? Hur ska det bli? Det var en svår resa till Betlehem och Maria är trött. Även om allt gick bra så finns många tankar om det fortsatta livet. Josef är också fylld av allt som de varit med om och frågorna är många.

maria kunde inte veta vad hon sa ja till; men hon visade tillit. Josef kunde inte veta vad hans tillit skulle leda honom, men han visade uthållighet och trofasthet. Han stod vid Marias sida och gav henne sitt stöd. Herdarna såg och hörde det som inte ens fanns i deras föreställningsvärld att de kunde uppleva. Men de såg och förbehåll-slöst begav de sig till stallet för att se och möta det som de hade fått höra om.

när jesus föds i Betlehem en natt och skriker sitt första skrik, berät-tar det för världen att något nytt har hänt. En människa har fötts, som står på vår sida. När Gud längtar efter oss handlar det om att han vill ha relation med oss. Jesus möter oss som vi är, där vi är. Det är detta som vi kallar för inkarnation. Jesus blir människa för vår skull för att vi ska kunna ha en levande relation med Gud. Inkarna-tionen gör det möjligt för oss att erfara Gud och genom vår erfaren-het växer vår tro och tillit till honom. All kärlek har sitt ursprung hos Gud och han vill att vi fördjupas i vår relation till honom.

det är ett mysterium – detta att Gud blir människa. Det är en gåva, som vi inte kan förstå omfattningen av men som vi kan känna för-undran och glädje inför. Förundran över att Gud längtar efter oss och vill leva i kärlek och gemenskap. Glädje att Gud i Jesus lever i fullständig identifikation med oss.

Marianne Häggkvist, präst i Ekerö pastorat