metaller i mossa i kalmar län - ivl · 2015. 12. 10. · metaller i mossa i kalmar län, 2010-2011...

RAPPORT

Metaller i mossa i Kalmar län,

2010-2011

Rapporten godkänd 2012-04-27

IVL rapport B 2051

Karin Sjöberg Enhetschef

Helena Danielsson och Gunilla Pihl Karlsson

April 2012

Väggmossa (Pleurozium schreberi)

Metaller i mossa i Kalmar län, 2010-2011 IVL rapport B 2051


1

Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Rapportsammanfattning

Projekttitel Metaller i mossa i Kalmar län, 2010-2011 Adress

Box 5302 400 14 Göteborg

Anslagsgivare för projektet Kalmar Läns Luftvårdsförbund Telefonnr

031-725 62 00

Rapportförfattare Helena Danielsson & Gunilla Pihl Karlsson

Rapporttitel och undertitel Metaller i mossa i Kalmar län, 2010-2011

Sammanfattning: På uppdrag av Kalmar Läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa i Kalmar län under 2011. Resultaten har bearbetats och analyserats och jämförelser har gjorts mot provpunkter i Kalmar län inom den nationella undersökningen 2010 samt mot tidigare år med förtätnings-provpunkter, 1989 och 2000. De mossprover som insamlats i Kalmar län 2011 har analyserats med avseende på halter av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). För den statistiska analysen av metallinne-hållet i de insamlade mossproverna har de insamlade mossproverna delats in i olika kategorier: ”Bakgrund”, ”Glas-bruk”, ”Gruva”, ”Massaindustri”, ”Metallindustri”, ”Mineralindustri” och ”Stadsmiljö”. Jämförelse mellan medelkoncentrationer i mossprover från 2010-2011 med 2000 och 1989-1990 visar att koncentratio-nen de flesta metallerna har minskat till 2011 och i många fall är dessa minskningar statistiskt signifikanta. Undantag är Hg från kategori ”Gruva” där medelkoncentrationen är signifikant högre 2011 jämfört med 2000. ”Bakgrund”: Medelkoncentrationerna av Hg var signifikant högre jämfört med samtliga övriga kategoriers förutom ”Mineralindustri”. Medelkoncentrationen av Mn var i signifikant högre än samtliga kategoriers förutom ”Glasbruk” och ”Gruva”. För övriga metaller var medelkoncentrationerna signifikant lägre eller i samma nivå som för övriga kategorier. ”Glasindustri”: Medelkoncentrationerna av Pb i och Al var signifikant högre jämfört med ”Bakgrund”. Medelkoncen-trationen av Mn var signifikant högre jämfört med kategorierna ”Metallindustri”, ”Mineralindustri” och ”Stadsmiljö”. För övriga metaller var medelkoncentrationerna signifikant lägre eller i samma nivå som för övriga kategorier. ”Gruva”: Medelkoncentrationerna av Pb, Cu och Co var signifikant högre jämfört samtliga övriga kategorier. Medel-koncentrationen av As var signifikant högre jämfört med samtliga övriga kategoriers förutom ”Mineralindustri”. För övriga metaller var medelkoncentrationerna signifikant lägre eller i samma nivå som för övriga kategorier. ”Massaindustri”: Medelkoncentrationerna av samtliga metaller var signifikant lägre eller i samma nivå som för övriga kategorier. ”Metallindustri”: Medelkoncentrationerna av Cr var signifikant högre än samtliga kategoriers förutom kategori ”Mine-ralindustri”. Medelkoncentrationerna av Zn var signifikant högre än i kategorierna ”Bakgrund”, ”Glasbruk”, ”Gruva” och ”Massaindustri”. För övriga metaller var medelkoncentrationerna signifikant lägre eller i samma nivå som för övriga kategorier. ”Mineralindustri”: Medelkoncentrationer av As, Fe, Cr, Ni, V, Al och Mo var signifikant högre jämfört med övriga kategorier. Medelkoncentrationen av Cd var signifikant högre jämfört med kategori ”Stadsmiljö”. Medelkoncentratio-nen av Co var signifikant högre jämfört med samtliga övriga kategoriers förutom kategori ”Gruva”. För övriga metaller var medelkoncentrationerna signifikant lägre eller i samma nivå som för övriga kategorier. ”Stadsmiljö”: Medelkoncentrationerna av Cd och Ni var signifikant högre än i kategorierna ”Bakgrund”, ”Glasbruk” och ”Massaindustri”. Medelkoncentrationen av Cu var signifikant högre än i kategorierna ”Bakgrund”, ”Glasbruk” och ”Massaindustri”. Medelkoncentrationerna av Fe, Cr och Al var signifikant högre än i kategori ”Bakgrund”. Medelkon-centrationerna av Hg var signifikant högre än i kategori ”Metallindustri” och medelkoncentrationerna av Zn var signifikant högre än i kategori ”Massaindustri”. För övriga metaller var medelkoncentrationerna signifikant lägre eller i samma nivå som för övriga kategorier. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren

Metaller, mossa, Kalmar län, arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium, kobolt, mangan, molybden Bibliografiska uppgifter

IVL Rapport B 2051 Rapporten beställs via

Webbplats: www.ivl.se, e-post: [email protected], fax 08-598 563 90, eller via IVL, Box 21060, 100 31 Stockholm


4


4

Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................................................1 Inledning och syfte ............................................................................................................................4 Bakgrund .............................................................................................................................................4 Metodbeskrivning ..............................................................................................................................5

Provtagning .....................................................................................................................................5 Provhantering .................................................................................................................................7 Metallanalyser .................................................................................................................................7 Statistisk datahantering..................................................................................................................8

Svenska miljömål och miljökvalitetsnormer som rör metaller ....................................................8 Emissioner i Kalmar län ....................................................................................................................9 Resultat 2010-2011.......................................................................................................................... 12

Arsenik (As) ................................................................................................................................. 13 Bly (Pb) ......................................................................................................................................... 15 Järn (Fe) ........................................................................................................................................ 17 Kadmium (Cd) ............................................................................................................................ 19 Koppar (Cu)................................................................................................................................. 21 Krom (Cr) .................................................................................................................................... 23 Kvicksilver (Hg) .......................................................................................................................... 25 Nickel (Ni) ................................................................................................................................... 27 Vanadin (V).................................................................................................................................. 29 Zink (Zn) ...................................................................................................................................... 31 Aluminium (Al) ........................................................................................................................... 33 Kobolt (Co) ................................................................................................................................. 35 Mangan (Mn) ............................................................................................................................... 37 Molybden (Mo) ........................................................................................................................... 39

Statistisk jämförelse av 2010-2011 års data mot 2000 respektive 1989-1990 ......................... 41 2010-2011 vs. 2000 ..................................................................................................................... 41 2010-2011 vs. 1989-1990 ........................................................................................................... 42

Referenser ........................................................................................................................................ 43 Bilaga 1. Effekter av metaller ingående i mossundersökningen ............................................... 46 Bilaga 2. Medelvärden och medianvärden (mg/kg torrvikt) för samtliga metaller för 2010-2011 ................................................................................................................................................... 52

Bilaga 3. Tungmetallkoncentrationer (mg/kg torrvikt, 40° C) i de förtätade mossprovtagningarna 1989, 2000 och 2011. ............................................................................... 53


5


1

Sammanfattning

På uppdrag av Kalmar Läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa i Kalmar län under 2011. Resultaten har bearbetats och analyserats och jämförelser har gjorts mot provpunkter i Kalmar län inom den nationella undersökningen 2010 samt mot tidigare år med förtätningsprovpunkter i Kalmar län, 1989 och 2000. De mossprover som insamlats i Kalmar län 2011 har analyserats med avseende på halter av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). För den statistiska analysen av metallinnehållet i de insamlade mossproverna har de insamlade mossproverna delats in i olika kategorier: ”Bakgrund”, ”Glasbruk”, ”Gruva”, ”Massaindustri”, ”Metallindustri”, ”Mineralindustri” och ”Stadsmiljö”. Jämförelse mellan medelkoncentrationer i mossprover från 2010-2011 med 2000 och 1989-1990 visar att koncentrationen för de flesta metallerna har minskat till 2011 och i många fall är dessa minskningar statistiskt signifikanta. Undantag är kvicksilver från kategori ”Gruva” där medelkoncentrationen är statistiskt signifikant högre 2011 jämfört med 2000. ”Bakgrund” Jämförelse mellan kategori ”Bakgrund” 2010 med övriga kategoriers metallkoncentrationer 2011 sammanfattas nedan. Grönt = signifikant lägre medelkoncentration jämfört med ”Bakgrund”. Rött = signifikant högre medelkoncentration jämfört med ”Bakgrund”. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad. Kategori As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni V Zn Al Co Mn Mo

Glasbruk n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Gruva n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Massaindustri n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Metallindustri n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Mineralindustri n.s n.s n.s n.s n.s

Stadsmiljö n.s n.s n.s n.s n.s n.s

”Glasbruk” Jämförelse mellan kategori ”Glasbruk” 2010 med övriga kategoriers metallkoncentrationer 2011 sammanfattas nedan. Grönt = signifikant lägre medelkoncentration jämfört med ”Glasbruk”. Rött = signifikant högre medelkoncentration jämfört med ”Glasbruk”. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad. Kategori As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni V Zn Al Co Mn Mo

Bakgrund n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Gruva n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Massaindustri n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Metallindustri n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Mineralindustri n.s n.s n.s n.s

Stadsmiljö n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s


2

”Gruva” Jämförelse mellan kategori ”Gruva” 2010 med övriga kategoriers metallkoncentrationer 2011 sammanfattas nedan. Grönt = signifikant lägre medelkoncentration jämfört med ”Gruva”: Rött = signifikant högre medelkoncentration jämfört med ”Gruva”. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad. Kategori As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni V Zn Al Co Mn Mo

Bakgrund n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Glasbruk n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Massaindustri n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Metallindustri n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Mineralindustri n.s n.s

Stadsmiljö n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

”Massaindustri” Jämförelse mellan kategori ”Massaindustri” 2010 med övriga kategoriers metallkoncentrationer 2011 sammanfattas nedan. Grönt = signifikant lägre medelkoncentration jämfört med ”Massaindustri”. Rött = signifikant högre medelkoncentration jämfört med ”Massaindustri”. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad. Kategori As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni V Zn Al Co Mn Mo

Bakgrund n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Glasbruk n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s


Metallindustri n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s


Stadsmiljö n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

”Metallindustri” Jämförelse mellan kategori ”Metallindustri” 2010 med övriga kategoriers metallkoncentrationer 2011 sammanfattas nedan. Grönt = signifikant lägre medelkoncentration jämfört med ”Metallindustri”. Rött = signifikant högre medelkoncentration jämfört med ”Metallindustri”. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad. Kategori As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni V Zn Al Co Mn Mo

Bakgrund n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Glasbruk n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Gruva n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s



Stadsmiljö n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s

”Mineralindustri” Jämförelse mellan kategori ”Mineralindustri” 2010 med övriga kategoriers metallkoncentrationer 2011 sammanfattas nedan. Grönt = signifikant lägre medelkoncentration jämfört med ”Mineralindustri”. Rött = signifikant högre medelkoncentration jämfört med ”Mineralindustri”. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad.


3

Kategori As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni V Zn Al Co Mn Mo

Bakgrund n.s n.s n.s n.s n.s

Glasbruk n.s n.s n.s n.s

Gruva n.s n.s n.s

Massaindustri n.s n.s n.s n.s n.s

Metallindustri n.s n.s n.s n.s n.s

Stadsmiljö n.s n.s n.s n.s

”Stadsmiljö” Jämförelse mellan kategori ”Stadsmiljö” 2010 med övriga kategoriers metallkoncentrationer 2011 sammanfattas nedan. Grönt = signifikant lägre medelkoncentration jämfört med ”Stadsmiljö”. Rött = signifikant högre medelkoncentration jämfört med ”Stadsmiljö”. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad. Kategori As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni V Zn Al Co Mn Mo

Bakgrund n.s n.s n.s n.s n.s n.s

Glasbruk n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s



Metallindustri n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s n.s



4

Inledning och syfte

På uppdrag av Kalmar Läns Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa i Kalmar län under 2011. Då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften har metoden med att använda mossor som bioindikatorer för metaller visat sig ge en god bild av nedfallet över Sverige och andra länder. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. I Kalmar län har, förutom de nationella mossundersökningarna som genomförts vart 5:e år med start 1975, även utökade mossundersökningar genomförts 1989 samt 2000. Syftet med metallmätningarna i mossa i Kalmar län var främst att på lokal nivå följa förändringarna av metallnedfallet kring tätorter och industrier i Kalmar län under 2011 samt jämföra med nationella bakgrundsmätningar av metaller i mossa som genomfördes 2010.

Bakgrund

Som tidigare nämnts tar mossor nästan bara upp metaller från luften. Det förekommer endast ett litet upptag av metaller från underlaget (Tyler, 1970). Trender för nedfall av metaller över Sverige och andra länder kan följas genom att använda mossor som bioindikatorer (Harmens m. fl., 2008). Under 2010-2011 genomfördes mätningar av metaller i mossor storskaligt i många länder i Europa, och resultaten används för att följa upp nationella miljömål och det europeiska LRTAP-avtalet om minskade utsläpp av metaller. Även om tungmetallkoncentrationen i mossor inte ger någon direkt kvantitativ mätning av depositionen finns regressionsmetoder för att försöka göra detta mellan mossa och nederbördsdata (Berg och Steinnes, 1997; Berg m. fl., 2003). Flertalet metaller ingår i livsnödvändiga funktioner för levande varelser, men trots detta är många metaller skadliga för växter, djur och människor om de uppträder i alltför höga halter. Flera av metallerna kan lagras i levande vävnad och bli kvar där under mycket lång tid. Emissioner av metaller till luft härrör ofta från mänsklig aktivitet som metallurgisk industri, förbränning av fossila bränslen, avfallsförbränning med mera.


5

Metodbeskrivning

Provtagning

Den nationella mossundersökningens provtagningsförfarande följer den internationella manualen inom Luftkonventionen. I denna manual finns instruktioner för hur både provtagning, provhantering och analys skall genomföras.

Då förtätningsprovtagningarna som gjorts i Kalmar län framför allt inriktats mot att kartlägga metallbelastningen i städer samt i närheten av industrier gäller inte samtliga av de kriterier som gäller för den nationella undersökningen (punkterna 1, 2, 3 och 5 i beskrivningen av den nationella undersökningens förfarande nedan).

Provtagningsförfarande enligt den internationella manualen inom Luftkonventionen:

1. provtagningsytan skall ligga minst 300 m från riks- eller länsväg och samlad bebyggelse (tre eller flera hus för permanent boende med tomterna gränsande mot varandra)

2. provtagningsytan skall ligga minst 100 m från annan regelbundet trafikerad väg och hus för permanent boende

3. i första hand insamlas väggmossa (Pleurozium schreberi), i andra hand husmossa (Hylocomium splendens). Provet skall bestå av antingen enbart väggmossa eller enbart husmossa.

4. vid provtagning tas delprov från fem till tio (5-10) punkter. Punkterna skall ha ett inbördes avstånd av 5-10 m. Finns inte fem provpunkter inom ytan får provet tas från färre punkter, dock minst tre

5. proverna tas i normalt sluten skog (undvik under eller i kanten av täta grankronor) 6. mängden mossa skall totalt vara ca två liter 7. plasthandskar skall användas vid provtagning 8. rökning är inte tillåten under provinsamlingen eller vid annan hantering av

mossproverna 9. provet märks med mossart, antal delprover, provtagningsdatum, provtagare,

koordinater, topografi (sluttning eller plan mark)

Provtagningen av mossor i Kalmar län 2011 har genomförts av Lönnbom VA-teknik i Luftvårdsförbundets regi. I första hand har vägg- eller husmossa insamlats, men i fall då dessa arter inte funnits på provtagningsplatserna har andra mossarter, som pösmossa, stor gräsmossa, kalklockmossa och skuggsprötmossa, insamlats. Provtagningen utfördes under augusti och september 2011 och mossproverna insamlades i möjligaste mån vid tidigare använda koordinatsatta provlokaler. Totalt insamlades 121 mossprover i tätorter och vid industrier i Kalmar län 2011. Under 2010 provtogs i Kalmar län 34 bakgrundsprovpunkter (Figur 1). Exakta koordinater för mossprover som insamlats i


6

den nationella mossundersökningen av Riksskogstaxeringen (SLU) får ej publiceras. Därför anges dessa provpunkter med stora cirklar som endast indikerar inom vilket område mossproverna insamlats. Övriga provpunkters lägen anges mer exakt med små fyllda cirklar.

Figur 1. Karta över provtagningspunkter i Kalmar län inom förtätningsstudien 2011 samt inom den

nationella mossundersökningen 2010.


7

Provhantering

Naturhistoriska Riksmuseet har precis som i den nationella undersökningen 2010 skött provberedningen av insamlade prover i Kalmar län 2011. Efter provtagning har mossproverna förvarats i kyl eller frys inför sändning till Naturhistoriska Riksmuseet. Miljögiftsgruppen vid Naturhistoriska Riksmuseet har rensat och torkat proverna inför analys. Mossproverna har rensats så att de två till tre senaste årens tillväxt har tillvaratagits. Detta motsvarar tillväxt för åren 2008-2010. Eftersom kvicksilver är en flyktig metall har mossproverna torkats i rumstemperatur för att inte äventyra analysen av kvicksilver. Av de preparerade mossproverna har minst 2 g skickats till analys. Återstående mossmaterial bevaras i en provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet.

Metallanalyser

ALS Scandinavia AB i Luleå har precis som i den nationella undersökningen 2010 utfört metallanalyser på de insamlade proverna 2011. Mossmaterialet som insamlats i Kalmar län 2010/2011 har analyserats med avseende på halter av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). Samtliga metallanalyser har gjorts med ICP-SFMS, även kallad högupplösande ICP-MS. För analys av de metaller som ingår i den nationella undersökningen har proverna uppslutits med HNO3 i slutna teflonkärl i mikrovågsugn. För att kunna jämföra analyssvaren från den nationella mossprovtagningen 2010 med tidigare års analysresultat har tillsats av H2O2 uteslutits då tidigare års analyser av metallhalter i mossa ej uppslutits med tillsats av H2O2. Att avstå får uppslutning med tillsats av H2O2 innebär att utbytet kan ha påverkats. ICP-SFMS möjliggör direkt analys av vissa "svåra" provtyper som inte klaras med konventionell ICP-MS (ICP-QMS). Skillnaden ligger i konstruktionen av det "massfilter" som separerar isotoper/grundämnen med olika massa. I ICP-SFMS används magnetiska och elektrostatiska sektorer i stället för den s.k. quadrupol som har motsvarande funktion i ICP-QMS (ALS Scandinavia, www.analytica.se).


8

Statistisk datahantering

Samtliga analysresultat har innan kvalitetsgranskning och dataanalys korrigerats till att motsvara resultat efter torkning vid 40 grader. Detta för att kunna göra jämförelser med tidigare års undersökningar då torkning då gjorts vid 40 grader.

Variansanalys Variansanalys (ANOVA) har använts för att analysera eventuella skillnader mellan Kalmar läns medelkoncentration av metaller i 2010 års undersökning av bakgrundslokaler och motsvarande koncentrationer i förtätningsproverna insamlade 2011. Förtätningsproverna från Kalmar län har klassificerats beroende på närhet till föroreningskälla (kategorierna: ”Glasbruk”, ”Gruva”, ”Massaindustri”, ”Metallindustri”, ”Mineralindustri” samt ”Stadsmiljö”). ANOVA är en statistisk metod som används för att undersöka skillnader i medelvärde mellan fler än två grupper. Analysen har utförts med hjälp av statistikprogrammet STATGRAPHICS Plus for Windows 3.1. I de fall analyserade värden låg under analysföretagets rapporteringsgräns användes halva rapporteringsvärdet i de statistiska beräkningarna.

Svenska miljömål och miljökvalitetsnormer som rör metaller

Bland de svenska miljömålen finns miljömålet Giftfri miljö där metaller ingår. Definitionen för miljömålet Giftfri Miljö är: ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet).”

Ett delmål inom miljömålet rör utfasning av farliga ämnen där metaller (kvicksilver, kadmium och bly) omnämns. Där står bl.a. att farliga ämnen inte skall användas i produktionsprocesser om inte produktionsföretaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som bl.a. innehåller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet ska minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Målåret för delmålet är passerat men målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen.

Sverige har dock kommit en bit på väg när det gäller att fasa ut vissa ämnen med kända skadliga egenskaper, exempelvis kvicksilver, kadmium och bly. Inom EU finns numera gemensam lagstiftning som bland annat innebär tidsbegränsning i tillstånd för särskilt farliga ämnen. Dock återstår att klassificera många ämnens egenskaper och inventera tillverkare och konsumenter av varor som innehåller farliga ämnen. Vid prövning och tillsyn av olika verksamheter enligt miljöbalken läggs stor vikt vid att byta ut skadliga kemiska ämnen mot mindre farliga i enlighet med den så kallade substitutionsprincipen. Då


9

en stor del av de kemikalier och varor som används ursprungligen kommer från länder utanför EU är åtgärder på global nivå också viktigt.

Det finns även ett delmål som rör kadmium. År 2015 ska exponeringen till befolkningen via föda och arbete av kadmium vara på en sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Målet anses dock mycket svårt att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. Utsläppen av kadmium har minskat, men halterna i miljön minskar inte i samma takt. Det föreligger även viss osäkerhet kring vilken nivå som kan anses säker ur ett folkhälsoperspektiv.

Det finns även miljökvalitetsnormer för metaller i utomhusluft (Tabell 1). I luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477) ingår miljökvalitetsnormer för bly, arsenik, kadmium och nickel. Om normerna uppfylls bidrar de till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav i EU-direktiven 2008/50/EG och 2004/107/EG. I normen står att metaller frigörs och når ut i atmosfären bland annat vid förbränning av fossila bränslen, biobränslen eller avfall samt vid viss industriell verksamhet. Större delen av de metallmängder som genom åren släppts ut i luften finns fortfarande kvar i marken där de fallit ned. I närheten av vissa större metallindustrier har tungmetallhalterna i marken nått sådana nivåer att de hämmar mikroorganismernas nedbrytning av växtrester och därmed också frigörelsen av näring ur dessa rester. Arsenik, kadmium och nickel är cancerframkallande och det går inte att fastställa någon lägsta tröskel för skadlig inverkan på människors hälsa. Bly kan ge skador på nervsystemet.

Miljökvalitetsnormerna för metaller ingår i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och följs upp via luftmätningar av PM10 under ett kalenderår. Normen för bly är en så kallad gränsvärdesnorm eller skallnorm som inte får överskridas. Normerna för arsenik, kadmium och nickel är så kallade målsättningsnormer eller börnormer, som bör uppnås senast den 31 december 2012.

Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för metaller i utomhusluft (ur SFS 2010:477).

Emissioner i Kalmar län

Under perioden 1990 – 2009 kan man se en tydlig minskning av metallemissionerna till luft i både Sverige och inom EU. Rapporterade data till CLRTAP (Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar) visar att de svenska metallemissionerna till luft för många av metallerna har minskat med minst 50 % sedan 1990 (www.ceip.at/emission-data-webdab/officially-reported-emission-data). Även emissionerna för Kalmar län visar för

http://www.ceip.at/emission-data-webdab/officially-reported-emission-data



10

perioden 1990 – 2009 samma mönster, med stora minskningar av flertalet av rapporterade metallemissioner till luft (www.rus.lst.se), Figur 2. Sveriges officiella utsläppsstatistik, som rapporteras till UNFCCC (Klimatkonventionen) och CLRTAP, fördelas geografiskt över landet i ett rutnät med hjälp av relevant statistik och geografiska data (till exempel punktkällors koordinater, vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter). Dessa geografiskt fördelade emissionsdata är för Sverige bland annat viktigt för regional uppföljning av miljömålen. Statistiken finns på RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) hemsida (www.rus.lst.se) och är tillgänglig på läns- och kommunnivå.

Figur 2. Emissioner i Kalmar län för åren 1990, 2000 & 2009 i ton per år. Observera att skalan skiljer

sig åt för olika metaller. Data från nationella databasen för luft (www.rus.lst.se).

Några av punktkällorna för emissioner till luft i Kalmar län, större vägar samt städer med befolkning över 40000 invånare presenteras i Figur 3.

http://www.rus.lst.se/




11

Figur 3. Större punktkällor för emissioner till luft, vägar samt städer över 40000 invånare i Kalmar

län.


12

Resultat 2010-2011

För den statistiska analysen av metallinnehållet i de insamlade mossproverna har dessa delats in i olika kategorier: ”Bakgrund” - från den nationella undersökningen under 2010. Förtätningsundersökningen i Kalmar län 2011 har delats in i sex olika grupper beroende på närhet till föroreningskälla: ”Glasbruk” ”Gruva” ”Massaindustri” ”Metallindustri” ”Mineralindustri” ”Stadsmiljö” Jämförelse mellan Kalmar läns medelhalter för 2010 respektive 2011, har gjorts. I jämförelsen ingår för Kalmar län samtliga analyserade prover i bakgrundsmiljö för 2010 och de regionala förtätningsprover som togs 2011. I Bilaga 2 redovisas medel- och mediankoncentrationer för 2010 respektive 2011. Mer information om den nationella mossundersökningen av bakgrundsnivåer av metaller från 2010 hittas i Danielsson & Pihl Karlsson, 2011. IVL Svenska Miljöinstitutet AB är på uppdrag av Naturvårdsverket datavärd för data som insamlats i den nationella mossundersökningen och samtliga data finns att tillgå på www.ivl.se. Samtliga kartor som presenteras i resultatdelen är gjorda med hjälp av dataprogrammet ArcGIS. Kartorna som beskriver metallbelastningen är gjorda med IDW-teknik (IDW = Inverse Distance Weighted). IDW är en avståndsviktad medelvärdesinterpolation och bygger på viktade medelvärden. De provtagningspunkter som ligger nära aktuell position för provtagning av mossa får större inflytande på resultatet än de provtagningspunkter som är belägna längre bort. Som viktning används det inverterade avståndet mellan provtagningspunkterna. I kartorna finns även de enskilda förtätningsprovpunkternas metallkoncentrationer inlagda. I Bilaga 3 presenteras de enskilda förtätningspunkternas metallkoncentrationer för åren 1989, 2000 och 2011.

http://www.ivl.se/


13

Arsenik (As)

Arsenik är en halvmetall som finns i oorganisk form i mineral. Antropogena källor till arsenikemissioner till luft är gruvdrift, smältverk och användning av bekämpningsmedel som innehåller arsenik inom jordbruket (Cullen & Reimer, 1989). Även förbränning av kol ger emissioner av arsenik. I Sverige finns arsenikkis (FeAsS) i vissa malmer. Vid brytningen av dessa malmer kan en lokal spridning av arsenik ske. Arseniktrioxid (As2O3) används i stor utsträckning vid tillverkning av keramik, glas, elektronik, pigment, påväxthindrande produkter, kosmetika, fyrverkeripjäser och kopparlegeringar (Leonard, 1991). Dessa punktkällor, samt även diffusa utsläpp, är viktiga för förekomsten av arsenik i miljön. Arsenik kan även spridas till miljön via långväga atmosfärisk transport (Sternbeck och Carlsson, 2004). Bland naturliga källor till arsenik i atmosfären kan nämnas vulkanutbrott och vinderosion av bergarter och jordar.

Den statistiska analysen av arsenikkoncentrationerna i mossproverna från 2010-2011 visas i Figur 4. Medelkoncentrationen av arsenik i mossprover insamlade 2011 i kategorierna ”Mineralindustri” och ”Gruva” är signifikant högre jämfört med koncentrationerna av arsenik i prover från övriga kategorier i Kalmar län. Medelkoncentrationen av arsenik är signifikant högre i kategori ”Mineralindustri” jämfört med kategori ”Gruva”.

Figur 4. Medelkoncentrationer av arsenik i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av arsenik ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


14

Figur 5. Koncentration (mg/kg torrvikt) av arsenik i mossa insamlad 1989, 2000 samt 2010 & 2011.

Vid en jämförelse mellan arsenikkoncentrationerna i mossprover från Kalmar län förefaller koncentrationer för de flesta förtätningspunkter vara lägre eller i samma nivå 2011 jämfört med 2000 (Figur 5). Undantag är 11 provplatser belägna i Degerhamn, vid Gladhammars gruva, i Västervik, vid Mönsterås metall samt i Lindås. De högsta arsenikkoncentrationerna 2011 uppmättes i prover från Degerhamn (14,5 mg/kg torrvikt) och i Gladhammar (6.07 mg/kg torrvikt).


15

Bly (Pb)

Bly är en metall som har använts i över tusen år och som är giftig i de flesta av sina kemiska former (Eisler, 1988). Bly används bland annat i färgpigment, plast, kristall, blymantlad kabel, elektronik och hagelammunition. Blyanvändningen har dock minskat i Sverige. Källor som gruvbrytning, anrikning och smältning av blymineral och användning av organiska blyföreningar i motorbränsle har gett en ökad mängd bly i vår miljö. Bly har en lång uppehållstid i marken (Klaminder m. fl., 2006) och detta leder till att effekter i miljön kan ses i decennier efter att emissionerna och depositionen av bly har minskat (Berglund m. fl., 2009; 2010). Bly förekommer i atmosfären bundet till partiklar och tillförs ekosystemet med torr- och våtdeposition. Spridning av bly till miljön sker även genom diffusa utsläpp från varor i samhället. Långväga atmosfärisk transport har också stor betydelse för metallens förekomst i miljön. Koncentrationen av bly i mossprover insamlade i Kalmar län 2010-2011 visar att koncentrationerna i mossproverna insamlade vid kategori ”Gruva” är statistiskt signifikant högre än medelkoncentrationerna för bakgrund samt samtliga övriga kategorier (Figur 6).

Figur 6. Medelkoncentrationer av bly i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av bly ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


16

Figur 7. Koncentration (mg/kg torrvikt) av bly i mossa insamlad 1989 & 1990, 2000 samt 2010 & 2011.

Trenden mot allt lägre blykoncentrationer i insamlade mossprover i bakgrundslokaler är tydlig (Figur 6). Särskilt tydlig är den förbättring som kan ses i länets södra delar, där halterna 1989-1990 i flera fall låg över 50 mg/kg torrvikt och i några fall över 100 mg/kg torrvikt. I 2010-2011 års mossprovtagning finns endast ett prov med koncentration över 50 mg/kg torrvikt. Detta prov är insamlat i Gladhammar (53.8 mg/kg torrvikt). Ytterligare ett prov med halt över 15 mg/kg torrvikt är insamlat under 2011. Detta prov kommer från Lindås (18,6 mg/kg torrvikt). Vid jämförelse mellan koncentrationerna 2000 och 2011 visar resultatet att av provtagna platser 2011 är det endast 12 provplatser som uppvisar högre blykoncentrationer jämfört med 2000. Dessa provpunkter finns i Lindås, Gladhammar, Gunnebo, Degerhamn, Oskarshamn samt i Västervik.


17

Järn (Fe)

Järn är en vanligt förekommande metall i jordskorpan och har magnetiska egenskaper. Ofta finns järn som mineralerna magnetit eller hematit. Figur 8 visar att koncentrationen av järn i mossprover insamlade 2010 och 2011 i kategori ”Mineralindustri” är signifikant högre än samtliga övriga kategorier. Allra lägst är medelkoncentrationen i bakgrundsproverna. Koncentrationerna i prover från kategorierna ”Gruva”, ”Massaindustri” och ”Metallindustri” inte är signifikant skilda åt från kategori ”Bakgrund”. Järnkoncentrationen i prover från kategorierna ”Glasbruk” och ”Stadsmiljö” är signifikant högre än prover från ”Bakgrund”.

Figur 8. Medelkoncentrationer av järn i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av järn ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


18

Figur 9. Koncentration (mg/kg torrvikt) av järn i mossa insamlad 1989 & 1990, 2000 samt 2010 & 2011.

Även koncentrationen av järn i mossprover från bakgrundslokaler i Kalmar län har under perioden 1989-2011 minskat (Figur 9). En jämförelse mellan koncentrationerna 2011 och 2000 visar dock att vid järnkoncentrationen 40 förtätningsprovtagningsplatser dock är högre 2011 jämfört med provtagningsår 2000. Dessa platser finns vid glasbruken i Johansfors, Åfors, Målerås och Lindås, vid Gladhammars gruva, vid Mönsterås bruk, vid metallindustrierna i Blomstermåla, Mönsterås. Södra Vi och Gamleby, i Degerhamn, samt i stadsmiljöer i Kalmar, Västervik, Oskarshamn och Vimmerby. Totalt sex mossprover med järnkoncentration över 1600 mg/kg torrvikt är insamlade i Kalmar län under 2011. Fyra av dessa kommer från Degerhamn (3825, 2932, 2370 samt 1995 mg/kg torrvikt). De återstående två proverna är insamlade i Emmaboda kommun (Lindås) och i Gladhammar.


19

Kadmium (Cd)

Kadmium är en mycket giftig metall som i naturen främst finns i zinkmalmer. De antropogena kadmiumkällorna till atmosfären innefattar bland annat metallproduktion, förbränning av fossila bränslen samt avfallsförbränning (Suchara m. fl., 2007; Nriagu, 1989). Kadmium finns även som förorening i fosfatgödselmedel och har därmed orsakat förhöjda kadmiumhalterna i våra åkerjordar. Kadmium har använts som ytbeläggning på plåt, som legeringsmetall och till bilkylare. Kadmiumföreningar har också använts som pigment i röda och gula målarfärger, plaster och keramiska glasyrer. Fortfarande används kadmium i batterier. Kadmium förekommer bunden till partiklar i luften och tillförs ekosystemet med torr- och våtdeposition. Långdistanstransport och deposition bidrar också till spridningen av kadmium i den svenska miljön (Sternbeck och Carlsson, 2004). Vulkaner, vinderosion och skogsbränder anses vara de viktigaste naturliga källorna (Suchara m. fl., 2007). I Figur 10 visas resultatet av den statistiska analysen för kadmium. I figuren kan man se att medelhalterna av kadmium i proverna insamlade i stadsmiljö är signifikant högre än proverna från kategorierna ”Bakgrund”, ”Glasbruk” och ”Metallindustri”. Ingen signifikant skillnad finns mot övriga kategorier. Orsaken till detta är troligen, som visas av felstaplarna i figuren, att spridningen i kadmiumkoncentration i mossprover från stadsmiljö är stor.

Figur 10. Medelkoncentrationer av kadmium i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av kadmium ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


20

Figur 11. Koncentration (mg/kg torrvikt) av kadmium i mossa insamlad 1989 & 1990, 2000 samt 2010 & 2011.

Figur 11 visar att kadmiumkoncentrationerna i bakgrundsmiljö generellt sett har minskat sedan början av 1990-talet. Vid jämförelse mellan koncentrationerna av kadmium i mossa 2011 med koncentrationerna år 2000 visar uppgifterna att halterna av kadmium är högre 2011 vid 37 av förtätningsprovtagningsplatserna. Dessa platser finns vid glasbruken i Åfors, Johansfors, Boda, Målerås och Lindås, vid Gladhammars gruva, vid Mönsterås bruk, vid metallindustrier i Södra Vi, Gunnebo och Gamleby, i Degerhamn samt i stadsmiljö i Kalmar, Västervik, Oskarshamn och Vimmerby. Under 2011 insamlades totalt fem mossprover med kadmiumkoncentrationer över 0.8 mg/kg torrvikt. Samtliga av dessa prover är insamlade i stadsmiljö i Oskarshamn.


21

Koppar (Cu)

Koppar är en tänjbar metall med god elektrisk och termisk ledningsförmåga. Metallsmältverk och förbränning av fossila bränslen har traditionellt varit de största antropogena källorna till kopparemissioner till luft. Under senare år har emissioner av koppar från vägtrafik blivit en allt viktigare källa (Task Force on Heavy Metals, 2006). Hulskotte m. fl. (2006) och Johansson m. fl. (2009) menar att kopparemissioner från bromsarna på vägtrafikfordon är en viktig källa till diffusa kopparemissioner till luft. Gruvdrift och anrikning av koppar leder till damning av kopparhaltiga partiklar. I atmosfären binds koppar till partiklar och tillförs ekosystemen via våt- och torrdeposition. Kopparkoncentrationerna i 2011 års mossprover från kategori ”Gruva” är signifikant högre jämfört med samtliga övriga kategorier i Kalmar län. Koncentrationerna i prover från kategorierna ”Stadsmiljö” är i signifikant högre än koncentrationen i prover från bakgrundslokalerna (Figur 12).

Figur 12. Medelkoncentrationer av koppar i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av koppar ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


22

Figur 13. Koncentration (mg/kg torrvikt) av koppar i mossa insamlad 1989 & 1990, 2000 samt 2010 & 2011.

Figur 11 visar att kopparkoncentrationerna i bakgrundsmiljö generellt sett har minskat sedan början av 1990-talet men att koncentrationerna vid vissa av förtätningsprov-punkterna var högre 2000 jämfört med 1989. Vid jämförelse mellan koncentrationerna av koppar i mossa 2011 med koncentrationerna år 2000 visar uppgifterna att halterna av koppar är högre 2011 vid 42 av förtätningsprovtagnings-platserna. För åtta av dessa prover är koncentrationsskillnaden mellan 2000 och 2011 års prover mindre än 10 %. Övriga 34 prover är insamlade vid glasbruken i Johansfors, Åfors, Målerås och Lindås, vid Gladhammars gruva, vid Mönsterås bruk, vid metallindustrier i Södra Vi, Blomstermåla och Gamleby, i Degerhamn samt i stadsmiljö i Kalmar, Västervik, Oskarshamn och Vimmerby. Under 2011 insamlades totalt 19 mossprover med kopparkoncentrationer över 8 mg/kg torrvikt. Dessa prover är insamlade i Lindås, vid Gladhammars gruva, vid Blomstermåla metallgjuteri, i Degerhamn, samt i stadsmiljö i Oskarshamn, Västervik och Kalmar.


23

Krom (Cr)

Krom är en metall som finns i ganska riklig mängd i jordskorpan. Krom förekommer i flera olika oxidationstal. De vanligaste är två-, tre- och sexvärt krom. Krom används t.ex. vid framställning av speciellt hållbara legeringar, förkromning, tillverkning av rostskyddsfärger och pigment, garvning av läder och träimpregnering (International Chromium Development Association, 2007). Antropogena källor till emissioner av krom till luft är förbränning av fossila bränslen, brytning och bearbetning av kromrika malmer, metallurgisk och kemisk industri samt garveriverksamhet (Suchara m. fl., 2007; International Chromium Development Association, 2007). I atmosfären binds krom huvudsakligen till partiklar och tillförs ekosystemen med våt- och torrdeposition. Krom kan även tillföras atmosfären via vulkanutbrott. Noteras bör att analys av krom i mossprover är förknippat med stor osäkerhet (Steinnes m. fl., 1997) och risk finns att utbytet vid 2010-2011 års analyser varit lågt och att kromhalterna generellt är något underskattade.

Figur 14 visar att medelkoncentrationerna av krom i mossprover från kategorierna ”Metallindustri” och ”Mineralindustri” är signifikant högre än övriga kategoriers medelkoncentrationer. Koncentrationerna i ”Stadsmiljö” är signifikant högre än proverna från ”Bakgrund”.

Figur 14. Medelkoncentrationer av krom i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b, c, d) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av krom ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


24

Figur 15. Koncentration (mg/kg torrvikt) av krom i mossa insamlad 1989 & 1990, 2000 samt 2010 & 2011.

Figur 15 visar att kromkoncentrationerna i mossprover från bakgrundslokaler i Kalmar län successivt har minskat över perioden 1989-2011. Jämförelse mellan 2000 och 2011 års mossundersökningar visar dock att vid totalt 45 förtätningspunkter är kromkoncentrationen 2011 högre än motsvarande koncentrationer år 2000. Av dessa 45 provtagningspunkter finns 20 i närheten av glasbruk (Boda, Johansfors, Lindås, Målerås och Åfors) och 11 finns i stadsmiljö (Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Västervik). Övriga provtagningspunkter där det uppmätts högre kromkoncentrationer 2011 jämfört med 2000 hittas vid Mönsterås bruk (fem provpunkter), vid metallindustrierna i Mönsterås (två provpunkter), Södra Vi (två provpunkter) och i Blomstermåla (en provpunkt) samt i Degerhamn (två provpunkter) och vid Gladhammars gruva (två provpunkter). Provet med den i Kalmar län högsta kromkoncentrationen 2011 är insamlat i Degerhamn (5,03 mg/kg torrvikt). Ytterligare ett prov med kromkoncentration över 4 mg/kg torrvikt är insamlat i Södra Vi.


25

Kvicksilver (Hg)

Kvicksilver är sällsynt i jordskorpan och den enda kvicksilverhaltiga mineral av betydelse är cinnober. Metalliskt kvicksilver används i termometrar, blodtrycksmätare och barometrar, och små mängder finns i lysrör, batterier och andra elektroniska komponenter. Vid elektrokemisk framställning av klorgas inom kloralkaliindustrin används kvicksilver som elektrod. Yrkesmässigt exponeras idag främst tandvårdspersonal (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24). Oorganiskt kvicksilver emitteras framför allt från användning inom kloralkaliindustrin (Biester m. fl., 2002) och från förbränning av kol (Novoa-Munoz m. fl., 2008). I luft förekommer metallen främst som metalliskt kvicksilver men finns även bunden till partiklar och i gasformiga föreningar. Den atmosfäriska uppehållstiden för metalliskt kvicksilver är ett till två år, vilket gör långväga transport möjlig (Palm m. fl., 2001). Kvicksilver sprids globalt och ökande halter i fisk och däggdjur i Arktis finns belagda (WHO, 2007). I Kalmar län ligger medelvärdet av kvicksilverkoncentrationen i mossprover insamlade inom samtliga kategorier förutom ”Mineralindustri” signifikant lägre än motsvarande värde för bakgrundslokalerna (Figur 16). Vidare jämförelse visar att medelkoncentrationen av kvicksilver i mossprover från kategori ”Metallindustri” även är signifikant lägre än motsvarande värden för kategori ”Stadsmiljö”.

Figur 16. Medelkoncentrationer av kvicksilver i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011.

Förekommer samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av kvicksilver ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


26

Figur 17. Koncentration (mg/kg torrvikt) av kvicksilver i mossa insamlad 1989, 2000 samt 2010 & 2011.

Kvicksilver ingick inte i den nationella mossundersökningen 1990 och därför kan inte karta med IDW-teknik göras för detta år. De förtätningsprover i Kalmar län som analyserades 1989 finns dock redovisade på kartan för 1989-1990 (Figur 17). Vid en jämförelse mellan 2000 och 2011 års resultat förefaller kvicksilverkoncentrationerna i mossprover ökat (Figur 17). Av de 120 mossprover med analyserade koncentrationer av kvicksilver 2000 och 2011 finns hela 86 provpunkter med högre halter 2011 jämfört med 2000. Värt att notera är att mossproverna inför analys vid tidigare mossundersökningar

torkats vid 40° C, vilket kan ha påverkat resultatet av 2000 års undersökning. Mossprover-na som insamlats 2010 och 2011 har till skillnad från tidigare års undersökningar torkats i rumstemperatur för att minimera risken att kvicksilver avgår från proverna innan analys. Denna skillnad i provhantering kan vara orsak till att halterna av kvicksilver i mossproverna förefaller att ha ökat mellan 2000 och 2011. Kvicksilverkoncentrationerna i 2011 års mossprover från Kalmar län är generellt låga. Den högsta koncentrationen (0,109 mg/kg torrvikt) uppmättes i ett prov insamlat i Oskarshamn.


27

Nickel (Ni)

Nickel är en relativt vanlig metall i jordskorpan. Den används huvudsakligen som metallytbehandlingsmedel på grund av dess motståndskraft mot korrosion. Metallen används även i nickel-kadmiumbatterier och ofta även i legeringar (Palm m. fl., 2005). Viktiga källor för emissioner av nickel till luft är petroleumindustrin, järn- och stålindustrin (främst vid framställningen av rostfritt stål) samt förbränning av fossila bränslen (Task Force on Heavy Metals, 2006; Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24). De flesta nickelföreningar förekommer i atmosfären bundna till partiklar och tillförs ekosystemet med torr- och våtdeposition. I Kalmar län 2011 är det endast nickelkoncentrationer i mossprover insamlade i Degerhamn och i stadsmiljö som är signifikant högre än koncentrationerna i mossprover från bakgrundslokalerna i länet (Figur 18). Nickelkoncentrationerna i mossor från Degerhamn är signifikant högre även jämfört mot övriga kategorier i länet.

Figur 18. Medelkoncentrationer av nickel i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av nickel ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


28

Figur 19. Koncentration (mg/kg torrvikt) av nickel i mossa insamlad 1989 & 1990, 2000 samt 2010 & 2011.

Att även nickelkoncentrationerna i mossprover insamlade i bakgrundsmiljöer i Kalmar län visar en minskande trend sedan början av 1990-talet visas tydligt i Figur 19. Figuren antyder dock att koncentrationerna år 2000 är något högre jämfört med 1989-1990. Vid jämförelse mellan 2011 och 2000 års undersökningar har koncentrationerna för de förtätningsprovpunkter som finns representerade båda åren (120 provpunkter) är det endast för fyra av dessa som uppvisar högre nickelkoncentration 2011. Mossprover från sju provpunkter 2011 har nickelkoncentrationer över 3 mg/kg torrvikt. Dessa är insamlade i Degerhamn (10,3, 4,09, 4,06 och 3,93 mg/kg torrvikt) och i Oskarshamn (16,0, 4,07 och 3,06 mg/kg torrvikt).


29

Vanadin (V)

Vanadin är ett sällsynt, mjukt metalliskt grundämne som inte förekommer i ren form i naturen (Suchara m. fl., 2007). Vanadin används främst i hårda legeringar till exempel tillsammans med krom. Vanadin emitteras främst från förbränning av olja och kol samt från oljeraffinaderier. Diffusa emissioner kan härstamma från vägbaneslitage då bitumen kan innehålla betydande mängder vanadin (Johansson m. fl., 2009). För vanadin ligger koncentrationerna på samma nivå för kategorierna ”Glasbruk”, ”Gruva”, ”Massaindustri”, ”Metallindustri” och ”Stadsmiljö” som för bakgrundslokalerna inom Kalmar län, medan medelkoncentrationen för ”Mineralindustri” är betydligt och statistiskt signifikant högre (Figur 20).

Figur 20. Medelkoncentrationer av vanadin i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av vanadin ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


30

Figur 21. Koncentration (mg/kg torrvikt) av vanadin i mossa insamlad 1989 & 1990, 2000 samt 2010 & 2011.

Att koncentrationen av vanadin både i bakgrund och i förtätningsprovpunkter stadigt har minskat sedan 1989-1990 visas mycket tydligt av Figur 21. För 2011 är det endast 14 provpunkter som uppvisar högre vanadinkoncentrationer jämfört mot 2000 års koncentrationer. Vanadinkoncentrationer över 4 mg/kg torrvikt uppmättes 2011 i sex mossprover, samtliga insamlade i Degerhamn.


31

Zink (Zn)

Zink förekommer inte i ren form i naturen men finns bunden i många mineraler. Zink används bland annat som korrosionsskydd (förzinkning och galvanisering), vid produktion av mässing och brons, i andra legeringar samt även vid produktion av gummi, däck, kosmetika, pigment och bekämpningsmedel. Antropogena källor till luft är zinksmältverk, kemiska industrier, kol- samt avfallsförbränningsanläggningar (Suchara m. fl., 2007). Zink emitteras även diffust från transportsektorn på grund av däckslitage (Johansson m. fl., 2009). Zink förekommer i atmosfären bundet till partiklar och tillförs ekosystemen med torr- och våtdeposition. Både punktkällor och diffusa utsläpp samt långväga atmosfärisk transport utgör viktiga spridningsvägar (Sternbeck och Carlsson, 2004). Medelkoncentrationen av zink i mossprover från Kalmar län 2010-2011 skiljer sig signifikant från bakgrundsprovernas medelkoncentrationer endast för kategorin ”Metallindustri”. Figuren visar även att medelkoncentrationen av zink inom kategorin ”Massaindustri” är signifikant lägre än medelkoncentrationerna för Kategorin ”Stadsmiljö”.

Figur 22. Medelkoncentrationer av zink i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av zink ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


32

Figur 23. Koncentration (mg/kg torrvikt) av zink i mossa insamlad 1989 & 1990, 2000 samt 2010 & 2011.

Figur 23 visar på minskande zinkhalter i mossprover från 1989 till 2011. Precis som för nickel är dock koncentrationerna år 2000 något högre jämfört med 1989-1990. För 36 av totalt 120 förtätningsprovplatser med zinkanalyser gjorda både 2000 och 2011 är koncentrationen högre 2011. Dessa prover är insamlade vid glasbruken i Johansfors, Lindås, Målerås och Lindås, vid Mönsterås bruk, vid metallindustrierna i Blomstermåla, Gamleby, Gunnebo och Södra Vi, i Degerhamn samt i Oskarshamn, Vimmerby och i Västervik. Halter över 60 mg/kg torrvikt hittades i mossprover från provplatser i Johansfors (62,3 mg/kg torrvikt), Målerås(63,7 mg/kg torrvikt), Åfors (627,9 mg/kg torrvikt), Oskarshamn (105, 101, 93,0, 80,8, 74,6, 68,2, 63,6 respektive 61,3 mg/kg torrvikt), i Vimmerby (67,7 mg/kg torrvikt), i Gunnebo (262 respektive 69,4 mg/kg torrvikt), i Gamleby (65,4 mg/kg torrvikt) och i Degerhamn (110 mg/kg torrvikt).


33

Aluminium (Al)

Ca 8,3 % av jordskorpans massa består av aluminium i form av kemiska föreningar och är i jordskorpan det tredje vanligaste grundämnet. Aluminium används inom en mängd skilda områden och då framför allt som legeringar. Metallen finns ofta i förpackningsmaterial som till exempel aluminiumfolie, i burkar och tuber (Nationalencyklopedin, 2011-11-17; Suchara m. fl., 2007). Medelkoncentrationen av aluminium i mossprover från Kalmar län 2010-2011 var lägst i bakgrundsprover, dock inte signifikant lägre än prover från kategorierna ”Gruva”, ”Massaindustri” och ”Metallindustri”. Klart högst var halterna från kategori ”Mineralindustri”, signifikant högre än prover från övriga kategorier och bakgrund. Jämfört mot bakgrundsprovernas koncentrationer visade även proverna från kategorierna ”Glasbruk” och ”Stadsmiljö” signifikant högre halter.

Figur 24. Medelkoncentrationer av aluminium i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011.

Förekommer samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av aluminium ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


34

Inga mossprover analyserade med avseende på aluminium 1989/1990

Inga mossprover analyserade med avseende på aluminium 2000

Figur 25. Koncentration (mg/kg torrvikt) av aluminium i mossa insamlad 2010 & 2011.

I förtätningsproverna från Kalmar län varierar aluminiumkoncentrationerna 2010-2011 mellan 90,8 och 2530 mg/kg torrvikt (Figur 25), med den högsta koncentrationen funnen i ett prov insamlat i Degerhamn. Ytterligare 17 mossprover från 2011 har aluminiumkoncentrationer över 600 mg/kg torrvikt. Dessa prover är insamlade vid glasbruken i Målerås (704 mg/kg torrvikt) och Lindås (1556, 1233 respektive 898 mg/kg torrvikt), vid Gladhammars gruva (848 mg/kg torrvikt), vid metallindustri i Mönsterås (686 mg/kg torrvikt), i Degerhamn (2269, 1637, 1135 och 844 mg/kg torrvikt), i Oskarshamn(817, 740, 712, 694 och 641 mg/kg torrvikt) samt i Vimmerby (950 och 626 mg/kg torrvikt).


35

Kobolt (Co)

Kobolt sammanförs ibland med nickel och järn under benämningen järnmetallerna och har en ganska låg medelhalt i jordskorpan, ca 29 g/ton. Den förekommer oftast i sulfid- och arsenidmineral, ofta tillsammans med järn, nickel och koppar och erhålls ofta som bipro-dukt vid koppar- och nickelframställning. Kobolt har stor betydelse som legeringsmetall. Högtemperaturlegeringar med kobolt används till exempel i gasturbiner och tillsammans med volframkarbid för tillverkning av hårdmetall till skärverktyg. Metallen är också på grund av sina magnetiska egenskaper en viktig del i permanenta magneter. Kobolt används också för framställning av katalysatorer, i torkmedel samt för tillverkning av pigment (Nationalencyklopedin, 2011-11-17). Antropogena källor till kobolt i miljön är till exempel förbränning av fossila bränslen, metallurgiska och kemiska industriprocesser samt även läkemedelstillverkning (Suchara m. fl., 2007). Koboltkoncentrationerna i mossprover insamlade i kategori ”Gruva” är signifikant högre jämfört med övriga kategoriers och bakgrundsprovplatsers (Figur 26). Medelkoncentra-tionen i prover insamlade i kategori ”Mineralindustri” är signifikant lägre än prover från kategori ”Gruva” men signifikant högre än både bakgrund och övriga kategorier. Kobolt-koncentrationerna i prover från ”Glasindustri”, ”Massaindustri”, ”Metallindustri” och ”Stadsmiljö” skiljer sig inte signifikant från bakgrundsprovplatsernas medelkoncentrationer.

Figur 26. Medelkoncentrationer av kobolt i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av kobolt ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


36

Inga mossprover analyserade med avseende på kobolt 2000

Figur 27. Koncentration (mg/kg torrvikt) av kobolt i mossa insamlade 1989 och 2010 & 2011.

43 mossprover från 2011 har koncentrationer av kobolt över 0,3 mg/kg torrvikt. Dessa prover är insamlade vid glasbruken i Lindås och vid Gladhammars gruva, vid metallindustrierna i Gamleby, Mönsterås och Södra Vi, i Degerhamn, i Kalmar, i Oskarshamn, i Västervik samt i Vimmerby. Koncentrationer av kobolt över 1 mg/kg torrvikt i mossprover från 2011 är insamlade vid Gladhammars gruva (7,50 och 1,69 mg/kg torrvikt), i Degerhamn (4,24 och 1,53 mg/kg torrvikt), i Lindås (4,10 mg/kg torrvikt) samt i Oskarshamn (1,52 mg/kg torrvikt). Ett fåtal prover från 1989 analyserades med avseende på kobolt. Det högsta värdet för 1989 fanns i ett mossprov insamlat i Degerhamn (7,56 mg/kg torrvikt). Motsvarande koncentration i mossprov insamlat på samma provpunkt 2011 var 0,951 mg/kg torrvikt.


37

Mangan (Mn)

Mangan är det tolfte vanligaste grundämnet i jordskorpan. Medelhalten är ca 1 060 g/ton, och mangan är den efter järn och titan vanligaste övergångsmetallen. Mer än 90 % av manganmalmen används inom stålindustrin framför allt för framställning av ferromangan. Manganet i stålsmältor verkar som desoxidationsmedel och sänker också svavelhalten i stålet. Dessutom utgör mangan ett viktigt legeringselement i de flesta stål och bidrar till att öka stålets hårdhet. Mangan används även för tillverkning av batterier, inom kemisk industri, som färgmedel för keramik och tegel samt inom glasindustrin. Mangan ingår också i gödselmedel för grödor (Suchara m. fl., 2007; Nationalencyklopedin, 2011-11-17). Figur 28 visar att medelkoncentrationen av mangan i mossprover från Kalmar 2010-2011 är signifikant lägre i kategorierna ”Gruva”, ”Massaindustri”, ”Metallindustri”, ”Mineralindustri” samt ”Stadsmiljö” jämfört med bakgrundslokalerna inom länet (Figur 28). Medelkoncentrationen av mangan visar på ett omvänt mönster jämfört med de flesta av övriga metaller ingående i mossundersökningen 2010-2011, med den högsta koncentrationen i bakgrundsproverna.

Figur 28. Medelkoncentrationer av mangan i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011. Förekommer

samma bokstäver (a, b, c) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av mangan ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


38

Inga mossprover analyserade med avseende på mangan 1989/1990

Inga mossprover analyserade med avseende på mangan 2000

Figur 29. Koncentration (mg/kg torrvikt) av mangan i mossa insamlad 2010 & 2011.

Analyserna av mangan i mossprover från Kalmar län 2011 visar en spridning av koncentrationerna mellan 45 mg/kg torrvikt och 1104 mg/kg torrvikt. Inom länet har provet med den högsta mangankoncentrationen insamlats i Lindås. Ytterligare 21 mossprover med koncentrationer över 400 mg/kg torrvikt är insamlade vid glasbruken Boda, Johansfors; Lindås och Åfors, vid Gladhammars gruva, vid Mönsterås bruk, vid metallindustrierna i Blomstermåla och Mönsterås samt i Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Halter över 600 mg/kg torrvikt fanns i mossprover från Boda (704 mg/kg torrvikt), Johansfors (699 mg/kg torrvikt), Lindås (1104 mg/kg torrvikt), Mönsterås metall (685 mg/kg torrvikt) samt från Oskarshamn (727 mg/kg torrvikt).


39

Molybden (Mo)

Molybden är liksom volfram ca 100 gånger mer sällsynt än det lättaste elementet i samma grupp i periodiska systemet, krom. Medelhalten i jordskorpan är endast ca 1,2 g/ton. Det enda mineralet av praktisk betydelse är molybdenglans, MoS2. Den allra största mängden molybden används inom stålindustrin, för framställning av legeringar och för framställning av molybdenföreningar. Metallisk molybden används för elektriska och elektrokemiska komponenter i till exempel lampor, transistorer och likriktare. Under senare år har molybdenföreningar ökat i användning och utnyttjas numera även som katalysatorer, smörjmedel, korrosionsinhibitorer, färgpigment och flam- och rökdämpare för plastmaterial (Suchara m. fl., 2007; Nationalencyklopedin, 2011-11-17). Medelkoncentrationen av molybden i förtätningsprover insamlade i kategori ”Mineralindustri” ligger mycket högre än medelkoncentrationerna för övriga kategorier och bakgrundsprovplatser i Kalmar län. För övriga provtagna kategorier 2011 finns ingen statistiskt signifikant skillnad med medelkoncentrationerna i bakgrundsprover från Kalmar.

Figur 30. Medelkoncentrationer av molybden i mossprover från Kalmar län 2010 & 2011.

Förekommer samma bokstäver (a, b) över flera av staplarna indikerar detta att dessa gruppers medelkoncentrationer av molybden ej är signifikant åtskilda (ANOVA). Bakgrund (2010 års data); kategori (2011 års data): Glasbruk, Gruva, Massaindustri, Metallindustri, Mineralindustri samt Stadsmiljö.


40

Inga mossprover analyserade med avseende på molybden 1989/1990

Inga mossprover analyserade med avseende på molybden 2000

Figur 31. Koncentration (mg/kg torrvikt) av molybden i mossa insamlad 2010 & 2011.

Molybdenkoncentrationen i mossprover från Kalmar län 2010-2011 varierar mellan 0,053 och 10,2 mg/kg torrvikt (Figur 31). Provet med den högsta koncentrationen är insamlat i Degerhamn där samtliga åtta mossprover har koncentration av molybden över 0,370 mg/kg torrvikt (10,2, 4,53, 2,57, 2,30, 2,20, 1,70, 1,26 och 0,370 mg/kg torrvikt). Över denna nivå finns endast ytterligare sex mossprover från övriga kategorier inom länet (Lindås, 0,679; Gladhammars gruva, 0,538; Oskarshamn, 0,377, 0,466, 0,494, 0,525 mg/kg torrvikt).


41

Statistisk jämförelse av 2010-2011 års data mot 2000 respektive 1989-1990

I Tabell 2 redovisas medelhalter för de olika tungmetallhalterna i mossa för åren 2010-2011, 2000 samt 1989-1990, de år då förtätade undersökningar av tungmetaller i mossa genomförts i Kalmar län. Tabell 2. Medelhalter i mg/kg torrvikt för arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver,

nickel, vanadin, zink och kobolt för 2010-2011, 2000 och 1989-1990 års mossundersökning.

Kategori År

Ars

en

ik

Bly

Järn

Kad

miu

m

Ko

pp

ar

Kro

m

Kvic

ksi

lver

Nic

kel

Van

ad

in

Zin

k

Ko

bo

lt

Bakgrund 1990

13.08 344 0.289 5.97 1.286

1.62 2.61 43.5

2000 0.213 5.13 259 0.218 5.56 0.625 0.020 1.55 1.69 44.0

2010 0.057 2.81 138 0.195 4.09 0.293 0.049 0.72 0.90 37.5 0.119

Glasbruk 1989 1.973 42.98

0.298 7.59 0.760 0.073 1.50 3.03 63.0 0.700

2000 0.300 6.80 325 0.234 6.20 0.573 0.024 1.89 1.43 51.2

2011 0.135 3.92 472 0.169 4.74 0.472 0.039 0.77 1.10 37.8 0.338

Gruva 2000 0.157 4.71 230 0.202 4.66 0.538 0.010 1.63 1.22 67.7

2011 1.374 13.28 531 0.199 15.32 0.366 0.033 0.97 1.13 34.6 2.041

Massaindustri 1989

14.23

0.220 6.50 0.590 0.074 1.42 2.55 44.0 0.450

2000 0.237 3.88 335 0.196 3.67 0.529 0.019 2.26 1.38 37.7

2011 0.050 1.86 206 0.141 3.66 0.374 0.037 0.71 0.72 26.5 0.110

Metallindustri 1989

9.82

0.216 7.78 1.100 0.058 1.06 2.10 46.9 0.200

2000 0.298 5.48 521 0.267 13.35 1.570 0.031 3.13 2.18 67.1

2011 0.067 2.80 306 0.161 5.94 1.172 0.034 0.91 0.95 51.4 0.236

Mineralindustri 1989

24.21 2750 0.731 11.43 3.044

12.21 34.33 66.2 2.209

2000 5.375 8.34 3462 0.493 10.43 3.586 0.068 9.00 14.99 54.3

2011 2.808 5.29 1796 0.364 7.58 2.192 0.052 3.58 11.59 45.9 1.173

Stad 1989

36.38

0.484 9.37 0.890 0.070 2.69 2.70 57.6 0.350

2000 0.292 5.92 628 0.619 8.78 1.099 0.028 3.80 2.00 54.9

2011 0.096 3.37 427 0.497 7.18 0.731 0.041 1.70 1.16 48.1 0.359

2010-2011 vs. 2000

Nedan redovisas i resultatet av den statistiska jämförelsen (ANOVA) mellan analyserade metallernas medelkoncentrationer 2010-2011 och 2000.


42

Tabell 3. Statistiskt signifikanta skillnader mellan medelkoncentrationer i mossprover insamlade 2010-2011 med motvarande medelkoncentrationer i mossprover insamlade 2000. Grön markering indikerar signifikant lägre koncentrationer 2010-2011 medan röd markering indikerar signifikant högre koncentrationer 2010-2011. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad.

Kategori A

rsen

ik

Bly

Järn

Kad

miu

m

Ko

pp

ar

Kro

m

Kvi

ck

silv

er

Nic

kel

Van

ad

in

Zin

k

Ko

bo

lt

Bakgrund ns *

Glasbruk ns ns ns ns *

Gruva ns ns ns ns ns ns ns ns ns *

Massaindustri ns ns ns *

Metallindustri ns ns ns ns ns ns *

Mineralindustri ns ns ns ns ns ns ns ns ns ns *

Stadsmiljö ns ns ns ns ns * * - ej analyserat 2000

2010-2011 vs. 1989-1990

Nedan redovisas resultatet av den statistiska jämförelsen (ANOVA) mellan analyserade metallernas medelkoncentrationer 2010-2011 och 1989-1990. Tabell 4. Statistiskt signifikanta skillnader mellan medelkoncentrationer i mossprover insamlade

2010-2011 med motvarande medelkoncentrationer i mossprover insamlade 1989-1990. Grön markering indikerar signifikant lägre koncentrationer 2010-2011 medan röd markering indikerar signifikant högre koncentrationer 2010-2011. ns = ingen statistiskt signifikant skillnad.

Kategori

Ars

en

ik

Bly

Järn

Kad

miu

m

Ko

pp

ar

Kro

m

Kvi

ck

silv

er

Nic

kel

Van

ad

in

Zin

k

Ko

bo

lt

Bakgrund * * *

Glasbruk * ns ns

Gruva ** ** ** ** ** ** ** ** ** ** **

Massaindustri * * ns ns

Metallindustri * * ns ns ns ns ns ns ns

Mineralindustri * ns ns ns ns * ns ns ns

Stadsmiljö * * ns ns ns ns ns ns * - ej analyserat 1989-1990 ** - Inga prover från kategori “Gruva” insamlades 1989


43

Referenser

ALS Scandinavia, www.analytica.se/hem2005/sv/analytica/teknik_icpsfms.asp

Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24

Berg, T., Steinnes, E. (1997). Use of mosses (Hylocomium splendens and Pleurozium schreberi) as biomonitors of heavy metal deposition: from relative to absolute values. Environmental Pollution 98, 61-71.

Berg, T., Hjellbrekke, A., Rühling, Å., Steinnes, E., Kubin, E., Larsen, M.M., Piispanen, J. (2003). Absolute deposition maps of heavy metals for the Nordic countries based on the moss survey. TemaNord 2003:505, Nordic Council of Ministers, Copenhagen, Denmark.

Berglund, Å.M.M., Klaminder, J., Nyholm, N.E.I. (2009). Effects of reduced lead deposition on pied flycatcher (Ficedula hypoleuca) nestlings: tracing exposure routes using stable lead isotopes. Environmental Science & Technology 43, 208–213.

Berglund, Å.M.M, Ingvarsson, P.K., Danielsson, H., Nyholm, N.E.I. (2010). Lead exposure and biological effects in pied flycatchers (Ficedula hypoleuca) before and after the closure of a lead mine in northern Sweden. Environmental Pollution 158, 1368–1375.

Biester H, Müller G, Schöler HF. Binding and mobility of mercury in soils contaminated by emissions from chlor-alkali plants. Sci Total Environ (2002). 284:191–3.

Cullen,W.R., Reimer, K. J. Arsenic speciation in the environment. Chem. Rev. (1989). 89 (4), 713–764.

Danielsson, H. & Pihl Karlsson G. (2011). Metaller i mossa 2010. IVL Rapport B 1994.

Eisler, R., (1988). Lead Hazards to Fish Wildlife, and Invertebrates: a Synoptic Review. Biological Report 85(1.14), Contaminant Hazard Reviews. U.S. Fish and Wildlife Service, Patuxent Wildlife Research Center, Laurel.

EU-direktiv 2004/107/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften

EU-direktiv 2008/50/EG. Europaparlamentets och rådets om luftkvalitet och renare luft i Europa.

http://www.analytica.se/hem2005/sv/analytica/teknik_icpsfms.asp


44

Harmens, H., Norris, D. and the participants of the moss survey. (2008). Spatial and temporal trends in heavy metal accumulation in mosses in Europe (1990-2005). ISBN: 978-1-85531-239-5

Hulskotte, J.H.J., Schaap, M., Visschedijk, A.J.H. (2006). Brake wear from vehicles as an important source of diffuse copper pollution. Paper presented at 10th International Specialized Conference on Diffuse Pollution and Sustainable Basin Management, 18-22 September 2006, Istanbul, Turkey.

International Chromium Development Association. (2007). Health Safety and Environment Guidelines for Chromium. Revision 4 - January 2007.

Johansson, C., Norman, M., Burman, L. (2009). Road traffic emission factors for heavy metals. Atmospheric Environment 43, 4681–4688

Klaminder, J., Bindler, R., Emteryd, O., Appleby, P., Grip, H. (2006). Estimating the mean residence time of lead in the organic horizon of boreal forest soils using 210-lead, stable lead and a soil chronosequence. Biogeochemistry 78, 31–49.

Leonard, A. (1991). Arsenic. In “Metals and Their Compounds in the Environments: Occurrence, Analysis, and Biological Relevance (E. Merian, Ed.), 2nd edn, pp. 751–773. Weinheim, VCH.

Nationalencyklopedin, 2011-11-17.

Novoa-Munoz JC, Pontevedra-Pombal X, Martinez-Cortizas A, Garcia-Rodeja Gayoso E. (2008). Mercury accumulation in upland acid forest ecosystems nearby a coalfired power-plant in Southwest Europe (Galicia, NW Spain). Sci Total Environ 2008;394:303–12.

Nriagu JO (1989). A global assessment of natural sources of atmospheric trace metals. Nature, 338:47–49.

Palm A., Wängberg I., Brorström-Lundén E. (2001). Kvicksilver och organiska miljögifter i Örserumsviken – Utvärdering av mätresultat. IVL Rapport B 1433.

Palm A., Andersson J. och Brorström-Lundén E., (2005). Översiktlig kartläggning av farliga ämnens huvudsakliga spridningsvägar i Sverige. 1. Diffusa källor. SMED-rapport.

SFS 2010:477. Luftkvalitetsförordningen.

Steinnes, E., Rühling, Å., Lippo, H., Mäkinen, A. (1997). Reference material for large-scale metal deposition surveys. Accreditation and Quality Assurance 2, 243-249.

Sternbeck J., Carlsson A., (2004). Långsiktig plan för programområdet utsläpp av Farliga ämnen, SMED rapport.


45

Suchara, I., Mankovska, B., Sucharova, J., Florek, M., Godzik, B., Rabnecz, G., Tuba, Z., Kapusta, P. (2007). Mapping of main sources of pollutants and their transport in the Visegrad space. Part II: Fifty-three elements. Report of the expert group on bio-monitoring the atmospheric deposition loads in the Visegrad countries. project 11007-2006-IVF.

Task Force on Heavy Metals (2006). Overview of emissions. In: Task Force on Heavy Metals (ed.). Sufficiency and effectiveness review of the 1998 Protocol on Heavy Metals, UNECE Convention on Long-range Transboundary Air Pollution.

Tyler, G. (1970). Moss analysis – a method for surveying heavy metal deposition. In: Englund, H.H. and Berry, W.T. (eds). Proceedings of the Second International Clean Air Congress. Academic Press, New York.

WHO (World Health Organization). (2007). Health risks of heavy metals from long-range Transboundary air pollution. ISBN: 978-92-890-7179-6

www.ceip.at/emission-data-webdab/officially-reported-emission-data

www.rus.lst.se

www.ivl.se.



http://www.ivl.se/


46

Bilaga 1. Effekter av metaller ingående i mossundersökningen

Mossmaterialet som insamlats inom den nationella undersökningen 2010 och i förtätningsprovtagningen i Kalmar län 2011 har analyserats med avseende på halter av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn). Nedan följer en kortfattad översikt av dessa metaller. Avsnittet nedan tar främst upp hälsoeffekter av metaller, men många av metallerna har också konstaterats ha effekter på överlevnad och fortplantning hos fåglar (t.ex. Berglund m. fl.(2010); Dauwe m. fl. (2004); Nyholm, NEI (1981)), på tillväxt och skörd hos vete (Athar & Ahmad (2002)) samt på tillväxt hos tall (Fedorkov, A. (2007)). I Tabell 1A presenteras medelvärden i biotaprover hämtade ur Naturvårdsverkets biotadatabas (www.ivl.se). Medelvärdesberäkningen är gjord på prover som insamlats från 1990 till 2010. Prover med analyserade koncentrationer under detektionsgräns har för beräkningen satts till halva detektionsgränsen. Tabell 1A. Medelvärden av metallhalter i biotaprover insamlade från 1990 till 2010. Samtliga

koncentrationer anges i mg/kg färskvikt.

Grupp Organ Arsenik Bly Järn Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Vanadin Zink

Däggdjur Lever

0.0983 124 0.467 37.2 0.0164 0.0817 0.0140 2.42 33.2

Muskel

0.0158 29.7 0.0160 3.17 0.0372 0.000970 0.0222 0.00344 79.3

Njure

0.106 58.3 2.37 4.52 0.0245 0.780 0.0343 3.14 28.1

Fågel Lever

2.65 826 1.48 132

1.37 0.0472

52.5

Muskel

0.0373 90.5 0.0268 7.36

0.0171

21.5

Njure

24.1 220 3.94 7.66

12.6 0.261

30.1

Fågelägg Ägg

0.0220 41.0 0.0318 1.28

0.291

18.3

Insjöfisk Lever 0.197 0.0565

1.71 6.23 0.123 0.101 0.105

33.2

Muskel 0.0564 0.0146 11.6 0.00212 0.200 0.0744 0.403 0.0160

6.00

Njure

1.60

2.00

43.0

Arsenik (As) Arsenik absorberas via magtarmkanalen, lungorna och huden. Luftburen exponering för irriterande arsenikföreningar kan skada slemhinnorna i luftvägarna och exponerad hud. Långvarig yrkesmässig exponering för arsenik kan ge hudförändringar som kan leda till hudcancer. Det finns också en ökad risk för lungcancer hos yrkesmässigt arsenikexponerade. Arsenik kan också störa benmärgens blodbildning. Oorganiska arsenikföreningar kan ge akuta förgiftningar. Upprepad exponering för icke dödliga doser ger en mer diffus långdragen sjukdomsbild med symptom från olika organsystem. Vid djurförsök har man visat att arsenik har fosterskadande effekter och det finns misstankar om att kvinnor kan drabbas av reproduktionsstörningar och fostermissbildningar vid exponering av arsenik (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24).

http://www.ivl.se/


47

Arsenik förekommer i biotaprover (Tabell 1A) och har uppmätts i nederbördsprover och luftprover vid svenska bakgrundsstationer (Naturvårdsverkets luftdatabas, www.ivl.se; Sjöberg m. fl., 2011). Bly (Pb) Upptaget av bly sker både via födan och via inandningsluften. Upptaget via födan anses dominerande (WHO, 2007). Hos yrkesgrupper som arbetar med blyframställning och smältning av bly samt vid svetsning och annan bearbetning av blyklädda och blymönjemålade metallföremål kan kraftig blyexponering förekomma. Bly kan ge neurologiska skador, skador på skelettet och påverkar även hemoglobinsyntesen samt kan vid långvarig exponering ge anemi. Unga individer är känsligare för blyexponering än vuxna då upptaget via mag-tarmkanalen är högre och blod-hjärnbarriären är mer genomsläpplig för bly. Dessutom passerar bly placentabarriären och utsöndras med bröstmjölk. Därför räknas foster och spädbarn till de extra känsliga individerna (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24; WHO, 2007). Bly förekommer frekvent i biotaprover (Tabell1A) och har detekterats i nederbördsprover och luftprover vid svenska bakgrundsstationer (Naturvårdsverkets luftdatabas, www.ivl.se; Sjöberg m. fl., 2011). Järn (Fe) Att järn förekommer i biotaprover (Tabell 1A) är föga förvånande då järn är ett essentiellt näringsämne för de flesta organismer. Alltför höga halter kan dock ha skadliga effekter. Järnintag över 20-30 mg/kg/dag kan ge förgiftningssymptom som magsmärtor, kräkningar, m.m. (Suchara m. fl., 2007). Kadmium (Cd) Kadmium visar starka likheter med mikronäringsämnet zink och kan ersätta zink i många biologiska system. Allmänheten exponeras för kadmium huvudsakligen via födan och via tobaksrök. Kadmium finns i spannmålsprodukter då dessa tar upp metallen från åkerjordarna. Lever, njure, ostron, musslor och vissa vildväxande champinjonarter har speciellt höga kadmiumhalter. Akut eller kronisk exponering av kadmium kan ge skador i luftvägar, orsaka lungcancer, påverka njurfunktionen samt leda till benskörhet (Peralta-Videa, 2008; Suchara m. fl., 2007; WHO, 2007; Järup, 1998). På senare år har diskuterats om även den låga kadmiumexponering som förekommer i Sverige kan vara en bidragande orsak till osteoporos, men detta har ännu inte visats (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24). Den viktigaste exponeringsvägen är för människor intag via födan (> 90 % av det totala intaget för icke-rökare) (WHO, 2007).


48

I Sverige förekommer kadmium i biotaprover (Tabell 1A). Kadmium finns även i nederbörds- och luftprover vid svenska bakgrundsstationer (Naturvårdsverkets luftdatabas, www.ivl.se; Sjöberg m. fl., 2011). Koppar (Cu) Koppar fungerar som spårämne hos växter och djur, men är giftigt större doser. I höga koncentrationer är koppar irriterande för magslemhinnan efter oralt intag. Kopparsulfat kan användas som kräkmedel (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24). Koppar förekommer frekvent i biotaprover (Tabell 1A) och har detekterats i nederbördsprover och luftprover vid svenska bakgrundsstationer (NV luftdatabas, www.ivl.se; Sjöberg m. fl., 2011). Krom (Cr) I låga doser är trevärt krom en essentiell metall som behövs för glukosmetabolismen (International Chromium Development Association, 2007). I för höga doser orsakar trevärt krom skador på lever, njurar och lungor (Zayed och Terry, 2003). Sexvärt krom är den mest giftiga formen. Upptaget av trevärt krom i magtarmkanalen är mycket litet. Sexvärt krom tas upp betydligt bättre och kan också tas upp genom hud och slemhinnor. De sexvärda kromföreningarna är irriterande/etsande på hud och slemhinnor och är också allergent (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24). Det finns även en risk att utveckla lungcancer om man exponeras för sexvärt krom (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24; Peralta-Videa m. fl. 2008). Krom förekommer frekvent i biotaprover (Tabell 1A) och har detekterats i nederbördsprover vid svenska bakgrundsstationer (Naturvårdsverkets luftdatabas, www.ivl.se; Sjöberg m. fl., 2011). Kvicksilver (Hg) Kvicksilver och många av dess föreningar, t.ex. metylkvicksilver, är starkt toxiska för de flesta typer av organismer. Kvicksilver fungerar som en inhibitor för många enzymatiska processer. Utsläppen av oorganiskt kvicksilver till luft kan omvandlas till metylkvicksilver i mark och vatten. Metylkvicksilver bioackumuleras i näringskedjan och människor exponeras för metylkvicksilver främst via fisk i kosten. De organ som främst drabbas vid förhöjd exponering av kvicksilver är njurarna och det centrala nervsystemet (Harmens m. fl., 2008). Kvicksilver förekommer frekvent i biotaprover (Tabell 1A) och detekterbara, förhöjda halter har påvisats i luft och nederbörd (Naturvårdsverkets luftdatabas, www.ivl.se; Sjöberg m. fl., 2011).


49

Nickel (Ni) Nickel är ett viktigt spårämne för många organismer men kan i högre koncentrationer vara giftigt. Det är måttligt toxiskt för däggdjur, men kan framkalla allergiska reaktioner hos människor. Nickelföreningar och förmodligen också metalliskt nickel är cancerframkallande för människor (Harmens m. fl., 2008; Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24). Nickel har detekterats i ytvatten, provtagna med passiva provtagare, i förhöjda halter i södra Sverige jämfört med norra (SWECO VIAK, 2007) och förekommer frekvent i biotaprover (Tabell 1A). Nickel har detekterats i nederbördsprover och luftprover vid svenska bakgrundsstationer (Naturvårdsverkets luftdatabas, www.ivl.se; Sjöberg m. fl., 2011). Vanadin (V) Vanadin är en viktig beståndsdel i vissa enzymer, särskilt vanadinnitrogenas används av vissa kvävefixerande mikroorganismer. Vanadin binds hårt till jordpartiklar och tas därför inte upp lätt av växter (Harmens m. fl., 2008). Yrkesmässig exponering för vanadin kan verka irriterande på luftvägarna. Man har observerat snuva, men också effekter på de nedre luftvägarna såsom hosta, lungblödning och lunginflammation (Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24). Vanadin har i Sverige också uppmätts i lever och njure hos däggdjur (Tabell 1A). Zink (Zn) Zink är ett viktigt spårämne för alla organismer, och finns som en beståndsdel i proteiner och även som en signalsubstans. Zink har också betydelse för RNA-syntesen. Vid höga koncentrationer är det måttligt giftigt för växter. Höga zinkintag kan inducera brister av andra metaller som koppar, järn och magnesium (Harmens m. fl., 2008; Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24). Zink förekommer frekvent i biota (Tabell 1A) och har detekterats i nederbördsprover vid svenska bakgrundsstationer (Naturvårdsverkets luftdatabas, www.ivl.se; Sjöberg m. fl., 2011) samt i urban luft (Sternbeck och Carlsson, 2004). REFERENSER

Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, www.ammuppsala.se, 2011-08-24


50

Athar, R., Ahmad, M. (2002). Heavy Metal Toxicity: Effect on Plant Growth and Metal Uptake by Wheat, and on Free Living Azotobacter. Water, Air, & Soil Pollution. 138, 165-180.

Berglund, Å.M.M, Ingvarsson, P.K., Danielsson, H., Nyholm, N.E.I. (2010). Lead exposure and biological effects in pied flycatchers (Ficedula hypoleuca) before and after the closure of a lead mine in northern Sweden. Environmental Pollution 158, 1368–1375.

Dauwe, T., Janssens, E. Kempenaers, B, Eens, M. (2004). The effect of heavy metal exposure on egg size, eggshell thickness and the number of spermatozoa in blue tit Parus caeruleus eggs. Environmental Pollution, 129, 125–129. Research Centre for Ornithology of the Max Planck Society, Reproductive Biology and Behaviour, Postfach 1564, D-82305 Starnberg (Seewiesen), Germany

Fedorkov, A. (2007). Effect of heavy metal pollution of forest soil on radial growth of Scots pine. Forest Pathology 37, 136-142

Harmens, H., Norris, D. and the participants of the moss survey. (2008). Spatial and temporal trends in heavy metal accumulation in mosses in Europe (1990-2005). ISBN: 978-1-85531-239-5

International Chromium Development Association. (2007). Health Safety and Environment Guidelines for Chromium. Revision 4 - January 2007.

Järup, L., Berglund, M., Elinder, C.G., Nordberg, G., Vahter, M. (1998). Health effects of cadmium exposure - a review of the literature and a risk estimate. Scand J Work Environ Health 1998;24:suppl 1:52 p

Naturvårdsverkets luftdatabas, www.ivl.se

Nyholm, NEI. (1981). Evidence of involvement of aluminum in causation of defective formation of eggshells and of impaired breeding in wild passerine birds. Environmental Research, 26, 363-371.

Peralta-Videa, J. R., Lopez, M. L., Narayan, M., Saupe, G. Gardea-Torresdey, J. (2009). The biochemistry of environmental heavy metal uptake by plants: Implications for the food chain. The International Journal of Biochemistry & Cell Biology 41, 1665–1677.

Sjöberg, K., Pihl Karlsson, G., Svensson, A., Wängberg, I., Brorström-Lundén, E., Potter, A., Hansson, K., Rehngren, E., Persson, K., Areskoug, H., Kreuger, J. (2011). Nationell Miljöövervakning - Luft. Data t.o.m. 2009. IVL Rapport B 1968.

Sternbeck J., Carlsson A., (2004). Långsiktig plan för programområdet utsläpp av Farliga ämnen, SMED-rapport.

http://www.ivl.se/


51

Suchara, I., Mankovska, B., Sucharova, J., Florek, M., Godzik, B., Rabnecz, G., Tuba, Z., Kapusta, P. (2007). Mapping of main sources of pollutants and their transport in the Visegrad space. Part II: Fifty-three elements. Report of the expert group on bio-monitoring the atmospheric deposition loads in the Visegrad countries. project 11007-2006-IVF.

SWECO VIAK (2007) Nationwide screening of WFD priority substances. SWECO VIAK Screening Report 2007:1

WHO (World Health Organization). (2007). Health risks of heavy metals from long-range transboundary air pollution. ISBN: 978-92-890-7179-6

Zayed, A.M., Terry, N. (2003). Chromium in the environment: factors affecting biological remediation. Plant Soil 2003;249:139–56.


52

Bilaga 2. Medelvärden och medianvärden (mg/kg torrvikt) för samtliga metaller för 2010-2011

Tabell 2A. Medelvärden och medianvärden (mg/kg torrvikt) för samtliga metaller insamlade 2010 och 2011. För Kalmar län totalt 34 bakgrundsprover och 121 förtätningsprover analyserats.

Arsenik Bly Järn Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Vanadin Zink Aluminium Kobolt Mangan Molybden

Zon n

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Med

el

Med

ian

Bakgrund 34 0.057 0.050 2.81 2.77 138 120 0.195 0.183 4.09 3.82 0.293 0.265 0.0488 0.0498 0.717 0.674 0.897 0.849 37.5 35.5 177 137 0.119 0.102 451 438 0.116 0.103

Glasbruk 32 0.135 0.050 3.92 2.75 472 250 0.169 0.152 4.74 4.42 0.472 0.409 0.0392 0.0370 0.771 0.739 1.104 0.898 37.8 35.1 353 266 0.338 0.208 379 324 0.143 0.118

Gruva 5 1.37 0.265 13.3 3.55 531 245 0.199 0.209 15.3 6.52 0.366 0.312 0.0331 0.0329 0.965 0.705 1.134 0.760 34.6 34.3 350 217 2.04 0.466 276 327 0.190 0.107

Massaindustri 9 0.050 0.050 1.86 1.74 206 176 0.141 0.134 3.66 3.57 0.374 0.317 0.0365 0.0351 0.709 0.514 0.720 0.646 26.5 25.7 247 237 0.110 0.100 304 326 0.110 0.096

Metallindustri 21 0.067 0.050 2.80 2.66 306 293 0.161 0.153 5.94 4.38 1.17 0.795 0.0338 0.0345 0.912 0.892 0.946 0.950 51.4 35.3 314 268 0.236 0.189 237 206 0.140 0.141

Mineralindustri 8 2.81 1.38 5.29 3.84 1796 1726 0.364 0.347 7.58 6.61 2.192 2.110 0.0519 0.0523 3.58 3.27 11.6 9.65 45.9 38.3 1199 990 1.17 0.757 124 122 3.14 2.25

Stad 46 0.096 0.050 3.37 3.04 427 316 0.497 0.212 7.18 6.10 0.731 0.554 0.0408 0.0382 1.70 1.18 1.16 1.10 48.1 47.7 366 315 0.359 0.310 265 236 0.211 0.169


53

Bilaga 3. Tungmetallkoncentrationer (mg/kg torrvikt, 40° C) i de förtätade mossprovtagningarna 1989, 2000 och 2011.

Tabell 3A. Uppgifter från mossprovtagningen 2011 samt ut rapport ”Metallnedfall i tätorter och vid industrier i Kalmar län år 1989 och 2000” (Länsstyrelsen Kalmar län och Kalmar läns luftvårdsförbund, Meddelande 2002:11)

Id Ort/Lokal Kategori ostRT90 nordRT90 År As mg/kg

Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

026 Kalmar stad, Skogskyrkogård Stadsmiljö 1532995 6283233 2011 <0.1 4.58 410 0.206 8.30 0.788 0.0524 1.13 1.12 57.7 455 0.363 224 0.243 - -

026 Kalmar stad, Skogskyrkogård Stadsmiljö 1532995 6283233 2000 0.172 17.9 712 0.210 8.52 1.24 0.013 3.16 2.13 93.8 - - - - - -

026 Kalmar stad, Skogskyrkogård Stadsmiljö 1532995 6283233 1989 - 256 - 0.620 11.3 0.900 0.085 3.20 <3 95.0 - 0 - - - -

027 Kalmar stad Stadsmiljö - - 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

027 Kalmar stad Stadsmiljö - - 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

027 Kalmar stad Stadsmiljö - - 1989 - 143 - 0.620 17.8 1.80 0.071 5.10 3.00 104 - 1.00 - - - -

028 Kalmar stad, Djurängsbacken Stadsmiljö 1532380 6284653 2011 <0.1 2.97 313 0.151 5.88 0.423 0.0331 0.642 0.896 27.8 321 0.138 402 0.119 - -

028 Kalmar stad, Djurängsbacken Stadsmiljö 1532380 6284653 2000 0.147 4.27 227 0.140 3.44 0.270 0.011 1.22 1.04 28.3 - - - - - -

028 Kalmar stad, Djurängsbacken Stadsmiljö 1532380 6284653 1989 - 42.2 - 0.460 7.10 0.600 0.063 3.10 3.00 48.4 - <1 - - - -

029 Kalmar stad, Norrlidsv./Trollbackev. Stadsmiljö 1532690 6285973 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

029 Kalmar stad, Norrlidsv./Trollbackev. Stadsmiljö 1532690 6285973 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

029 Kalmar stad, Norrlidsv./Trollbackev. Stadsmiljö 1532690 6285973 1989 - 49.1 - 0.530 7.90 0.600 0.070 3.10 4.00 65.5 - <1 - - - -

030 Kalmar stad, Norrlidsv./Enighetensv. Stadsmiljö 1533875 6286818 2011 <0.1 1.80 300 0.120 5.54 0.429 0.0270 0.600 0.854 33.6 351 0.200 238 0.122 - -

030 Kalmar stad, Norrlidsv./Enighetensv. Stadsmiljö 1533875 6286818 2000 0.370 6.77 893 0.230 7.35 1.23 0.016 3.53 2.92 59.6 - - - - - -

030 Kalmar stad, Norrlidsv./Enighetensv. Stadsmiljö 1533875 6286818 1989 - 39.0 - 0.400 6.20 0.800 0.061 2.50 3.00 49.4 - <1 - - - -

031 Kalmar stad, Svensknabben Stadsmiljö 1534425 6284783 2011 <0.1 1.92 245 0.108 4.77 0.452 0.0345 0.676 0.864 25.1 311 0.166 125 0.141 - -

031 Kalmar stad, Svensknabben Stadsmiljö 1534425 6284783 2000 0.249 7.37 437 0.160 4.86 0.500 0.014 1.99 1.71 33.4 - - - - - -

031 Kalmar stad, Svensknabben Stadsmiljö 1534425 6284783 1989 - 29.9 - 0.420 8.40 0.500 0.074 1.90 <3 62.7 - <1 - - - -


54


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

032 Kalmar stad, Tallhagen Stad 1533575 6284008 2011 <0.1 3.03 266 0.222 6.73 0.363 0.0345 0.569 0.658 51.0 331 0.163 254 0.167 - -

032 Kalmar stad, Tallhagen Stad 1533575 6284008 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

032 Kalmar stad, Tallhagen Stad 1533575 6284008 1989 - 55.8 - 0.500 7.50 0.600 0.073 1.90 <3 57.9 - <1 - - - -

033 Kalmar stad, Stensö/S:a Utmarken Stadsmiljö 1531775 6280888 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

033 Kalmar stad, Stensö/S:a Utmarken Stadsmiljö 1531775 6280888 2000 0.150 4.03 499 0.270 8.47 0.470 0.007 2.38 1.32 55.7 - - - - - -

033 Kalmar stad, Stensö/S:a Utmarken Stadsmiljö 1531775 6280888 1989 - 25.9 - 0.640 9.40 0.800 0.099 3.40 <3 72.2 - 0 - - - -

034 Kalmar stad, Stathållareg.,Scoutst. Stadsmiljö 1531490 6281953 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

034 Kalmar stad, Stathållareg.,Scoutst. Stadsmiljö 1531490 6281953 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

034 Kalmar stad, Stathållareg.,Scoutst. Stadsmiljö 1531490 6281953 1989 - 37.2 - 0.530 9.40 0.800 0.075 2.40 <3 67.4 - 0 - - - -

035 Kalmar stad, mot Elverslösa Stadsmiljö 1530345 6283557 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

035 Kalmar stad, mot Elverslösa Stadsmiljö 1530345 6283557 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

035 Kalmar stad, mot Elverslösa Stadsmiljö 1530345 6283557 1989 - 28.7 - 0.380 6.70 0.800 0.064 2.50 3.00 41.8 - <1 - - - -

036 Kalmar stad, Över E22/Skälby Stadsmiljö 1531830 6283553 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

036 Kalmar stad, Över E22/Skälby Stadsmiljö 1531830 6283553 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

036 Kalmar stad, Över E22/Skälby Stadsmiljö 1531830 6283553 1989 - 35.7 - 0.610 6.70 0.600 0.056 1.70 <3 51.3 - <1 - - - -

037 Kalmar stad, Snurrom Stadsmiljö 1532215 6287048 2011 <0.1 2.33 248 0.138 4.70 0.360 0.0256 0.631 0.775 29.8 296 0.144 149 0.115 - -

037 Kalmar stad, Snurrom Stadsmiljö 1532215 6287048 2000 0.146 5.53 289 0.150 4.70 0.370 0.013 1.66 1.42 39.4 - - - - - -

037 Kalmar stad, Snurrom Stadsmiljö 1532215 6287048 1989 - 32.9 - 0.460 7.80 0.800 0.075 1.90 3.00 40.8 - <1 - - - -

066 Boda glasbruk Glasbruk 1492533 6289658 2011 <0.1 1.60 141 0.183 3.90 0.185 0.0363 0.424 0.591 29.5 204 0.169 429 0.0835 - -

066 Boda glasbruk Glasbruk 1492533 6289658 2000 0.204 4.60 184 0.290 3.93 0.100 0.012 1.30 1.17 36.9 - - - - 18.7 26.6

066 Boda glasbruk Glasbruk 1492533 6289658 1989 0.700 22.0 - 0.190 6.90 0.600 0.083 1.50 3.00 45.0 - - - - - -


55


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

067 Boda glasbruk Glasbruk - - 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

067 Boda glasbruk Glasbruk - - 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

067 Boda glasbruk Glasbruk - - 1989 1.90 58.0 - 0.330 9.20 1.30 0.106 2.00 3.00 64.0 - - - - - -




069 Boda glasbruk Glasbruk 1492038 6289098 2011 0.170 5.13 136 0.163 3.81 0.189 0.0267 0.419 0.510 35.2 90.8 0.105 285 0.115 - -





070 Boda glasbruk Glasbruk 1491735 6289006 1989 1.00 25.0 - 0.180 6.20 0.500 0.061 0.90 <3 42.0 - - - - - -

079 Johansfors Glasbruk 1484212 6285969 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

079 Johansfors Glasbruk 1484212 6285969 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

079 Johansfors Glasbruk 1484212 6285969 1989 0.500 17.3 - 0.210 5.50 0.400 0.049 1.50 <3 44.0 - - - - - -

080 Johansfors Glasbruk 1484170 6285784 2011 0.182 4.22 224 0.191 6.21 0.503 0.0785 0.919 1.20 39.7 271 0.158 437 0.180 - -

080 Johansfors Glasbruk 1484170 6285784 2000 0.229 7.13 156 0.190 5.40 0.090 0.008 1.27 1.29 42.3 - - - - - -

080 Johansfors Glasbruk 1484170 6285784 1989 0.500 17.8 - 0.180 5.60 0.500 0.045 0.90 3.00 42.0 - - - - - -

081 Johansfors Glasbruk 1483876 6285588 2011 0.175 3.57 146 0.149 3.24 0.277 0.0272 0.533 0.621 45.0 173 0.238 381 0.0665 - -




56


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

082a Johansfors Glasbruk 1483795 6285181 2011 0.189 2.78 293 0.150 3.96 0.438 0.0458 0.769 1.19 62.3 383 0.215 596 0.107 - -



083 Johansfors Glasbruk 1483372 6285202 2011 <0.1 2.16 136 0.146 3.53 0.197 0.0290 0.501 0.525 32.5 112 0.109 699 0.0894 - -


083 Johansfors Glasbruk 1483372 6285202 1989 0.500 19.3 - 0.360 7.80 0.400 0.061 1.20 4.00 67.0 - - - - - -

087 Åfors Glasbruk 1481302 6291189 2011 0.430 4.65 480 0.252 5.68 0.503 0.0323 1.09 1.01 63.7 396 0.303 511 0.175 - -

087 Åfors Glasbruk 1481302 6291189 2000 0.607 11.3 316 0.280 6.16 0.130 0.011 1.89 1.15 60.8 - - - - 15.7 9.94

087 Åfors Glasbruk 1481302 6291189 1989 6.40 101 - 0.290 6.90 0.800 0.053 1.00 3.00 83.0 - - - - - -

088 Åfors Glasbruk 1481233 6291082 2011 0.401 11.2 252 0.400 6.00 0.454 0.0510 1.25 0.922 48.2 277 0.281 282 0.198 - -

088 Åfors Glasbruk 1481233 6291082 2000 0.760 14.4 303 0.310 4.82 0.280 0.008 1.67 1.38 57.2 - - - - - -

088 Åfors Glasbruk 1481233 6291082 1989 9.40 209 - 0.480 7.20 0.400 0.125 0.90 <3 81.0 - - - - - -

089 Åfors Glasbruk 1480929 6291120 2011 0.189 5.13 146 0.204 3.66 0.236 0.0222 0.897 0.744 30.3 127 0.218 243 0.113 - -

089 Åfors Glasbruk 1480929 6291120 2000 0.443 9.20 129 0.170 3.79 0.070 0.005 0.97 0.96 28.1 - - - - 11.7 4.01

089 Åfors Glasbruk 1480929 6291120 1989 2.40 65.0 - 0.280 6.00 0.500 0.053 1.00 3.00 70.0 - - - - - -

090 Åfors Glasbruk 1480774 6290971 2011 <0.1 2.91 119 0.123 3.04 0.237 0.0382 0.610 0.655 25.8 162 0.142 468 0.0660 - -

090 Åfors Glasbruk 1480774 6290971 2000 0.294 9.20 176 0.190 5.01 0.200 0.006 1.31 1.46 42.8 - - - - 10.7 8.69

090 Åfors Glasbruk 1480774 6290971 1989 0.700 21.7 - 0.200 4.60 0.300 0.048 0.90 3.00 62.0 - - - - - -

091 Åfors Glasbruk 1481610 6291715 2011 <0.1 2.70 255 0.156 4.54 0.350 0.0452 0.838 1.00 53.7 345 0.241 266 0.148 - -

091 Åfors Glasbruk 1481610 6291715 2000 0.108 2.88 133 0.140 3.11 0.000 0.007 1.23 0.84 39.3 - - - - 16.7 9.64

091 Åfors Glasbruk 1481610 6291715 1989 0.700 19.7 - 0.200 6.90 0.400 0.060 1.00 <3 31.0 - - - - - -


57


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

282 S:a Vi Metallindustri 1499430 6402221 2011 <0.1 1.06 161 0.077 3.14 4.03 <0.02 0.370 0.367 24.6 159 0.0940 101 0.101 - -

282 S:a Vi Metallindustri 1499430 6402221 2000 0.697 3.10 301 0.170 5.39 3.38 0.020 2.69 0.95 43.8 - - - - - -

282 S:a Vi Metallindustri 1499430 6402221 1989 - 9.10 - 0.240 8.70 2.30 0.038 1.00 <3 46.5 - 0 - - - -

283 S:a Vi Metallindustri 1499252 6402763 2011 0.129 1.23 246 0.163 4.08 1.95 0.0345 0.551 0.701 35.4 283 0.299 117 0.0824 - -


283 S:a Vi Metallindustri 1499252 6402763 1989 - 12.6 - 0.230 6.40 0.900 0.051 0.90 <3 60.0 - 0 - - - -

284 S:a Vi Metallindustri 1499485 6402722 2011 0.139 2.95 421 0.116 3.93 1.18 0.0223 0.509 0.977 25.1 470 0.218 178 0.129 - -


284 S:a Vi Metallindustri 1499485 6402722 1989 - 6.60 - 0.140 6.00 0.800 0.036 0.80 <3 36.0 - <1 - - - -

285 S:a Vi Metallindustri 1499595 6402917 2011 <0.1 2.01 385 0.121 4.13 1.00 0.0416 0.629 0.980 21.4 365 0.387 133 0.113 - -


285 S:a Vi Metallindustri 1499595 6402917 1989 - 11.8 - 0.260 11.1 0.900 0.105 1.80 3.00 57.0 - 0 - - - -

286 S:a Vi Metallindustri 1499372 6402944 2011 <0.1 1.26 252 0.088 3.90 1.25 0.0370 0.590 0.555 38.8 354 0.165 263 0.0908 - -


286 S:a Vi Metallindustri 1499372 6402944 1989 - 9.00 - 0.210 6.70 0.600 - 0.80 3.00 35.1 - <1 - - - -

300 M-ås Bruk, Muskokärr Massaindustri 1541166 6328163 2011 <0.1 1.74 162 0.104 2.98 0.266 0.0324 0.443 0.646 21.5 196 0.0780 196 0.0848 - -

300 M-ås Bruk, Muskokärr Massaindustri 1541166 6328163 2000 0.100 2.56 194 0.170 3.31 0.130 0.006 0.95 0.88 29.2 - - - - - -

300 M-ås Bruk, Muskokärr Massaindustri 1541166 6328163 1989 - 14.8 - 0.180 6.10 0.400 0.066 1.10 3.00 33.0 - <1 - - - -

301 M-ås Bruk Massaindustri 1541976 6328598 2011 <0.1 1.58 145 0.133 3.45 0.213 0.0328 0.431 0.568 27.1 189 0.101 543 0.0889 - -

301 M-ås Bruk Massaindustri 1541976 6328598 2000 0.109 4.80 154 0.210 3.51 0.130 0.010 1.12 0.88 23.7 - - - - - -

301 M-ås Bruk Massaindustri 1541976 6328598 1989 - 13.8 - 0.200 5.40 0.400 0.071 1.40 <3 35.0 - <1 - - - -


58


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg



302 M-ås Bruk Massaindustri 1542801 6328908 1989 - 13.9 - 0.210 6.00 0.500 0.074 1.40 3.00 44.0 - <1 - - - -







305 M-ås Bruk Massaindustri 1543941 6329918 2011 - - - - - - - - - - - - - - - -

305 M-ås Bruk Massaindustri 1543941 6329918 2000 - - - - - - - - - - - - - - - -

305 M-ås Bruk Massaindustri 1543941 6329918 1989 - 15.1 - - 7.30 0.800 0.078 1.40 3.00 52.0 - <1 - - - -

306 M-ås Bruk, Vållö Massaindustri 1547429 6332388 2011 <0.1 2.17 213 0.121 3.64 0.442 0.0477 0.773 0.949 24.3 259 0.143 152 0.104 - -

306 M-ås Bruk, Vållö Massaindustri 1547429 6332388 2000 0.116 2.73 139 0.160 3.92 0.310 0.032 5.53 0.81 29.0 - - - - - -

306 M-ås Bruk, Vållö Massaindustri 1547429 6332388 1989 - 14.3 - 0.240 5.40 0.600 0.075 1.10 3.00 37.0 - <1 - - - -

307 M-ås Bruk, Vållö Massaindustri 1547044 6331086 2011 <0.1 1.57 176 0.192 3.20 0.317 0.0429 0.534 0.646 25.7 237 0.0822 344 0.0836 - -

307 M-ås Bruk, Vållö Massaindustri 1547044 6331086 2000 0.847 4.07 210 0.220 3.08 0.510 0.052 1.33 1.27 29.2 - - - - - -

307 M-ås Bruk, Vållö Massaindustri 1547044 6331086 1989 - 12.6 - 0.210 6.00 0.600 0.075 1.30 3.00 37.0 - <1 - - - -

308 M-ås Bruk,Svartö Massaindustri 1546155 6329064 2011 <0.1 1.61 196 0.192 3.87 0.443 0.0351 0.619 0.622 28.2 381 0.132 178 0.0915 - -

308 M-ås Bruk,Svartö Massaindustri 1546155 6329064 2000 0.162 3.63 187 0.180 4.51 0.410 0.032 1.66 0.97 35.4 - - - - - -

308 M-ås Bruk,Svartö Massaindustri 1546155 6329064 1989 - 15.9 - 0.240 7.00 0.800 0.085 1.50 3.00 45.0 - <1 - - - -


59


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg


309 M-ås Bruk Massaindustri 1544621 6329493 2000 0.181 4.33 1008 0.230 4.95 2.04 0.009 4.40 2.85 64.8 - - - - 14.7 0.17

309 M-ås Bruk Massaindustri 1544621 6329493 1989 - 15.6 - 0.230 7.50 0.800 0.073 2.60 3.00 65.0 - 0 - - - -

310 Västervik stad Stadsmiljö 1551926 6401676 2011 <0.1 2.28 157 0.180 5.32 0.255 0.0333 0.697 0.667 31.6 112 0.131 436 0.122 - -

310 Västervik stad Stadsmiljö 1551926 6401676 2000 0.186 3.97 273 0.140 5.97 0.640 0.024 1.69 1.11 24.4 - - - - - -

310 Västervik stad Stadsmiljö 1551926 6401676 1989 - 17.1 - 0.190 8.10 0.900 0.076 1.90 3.00 47.0 - <1 - - - -



311 Västervik stad Stadsmiljö 1551021 6402095 1989 - 18.1 - 0.400 11.9 1.30 0.075 2.30 4.00 62.0 - 0 - - - -






313 Västervik stad Stadsmiljö 1551508 6403566 1989 - 18.6 - - 13.1 1.00 0.111 1.60 3.00 49.0 - 0 - - - -




315 Västervik stad Stadsmiljö 1550528 6403030 2011 0.314 3.06 318 0.272 8.52 0.930 0.0533 1.07 0.964 47.5 344 0.206 191 0.229 - -




60


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg



316 Västervik stad Stadsmiljö 1550120 6405563 1989 - 10.3 - 0.200 7.90 1.10 0.055 1.30 <3 40.0 - <1 - - - -









319 Västervik stad Stadsmiljö 1552570 6404718 1989 - 11.6 - 0.300 5.10 0.400 0.045 1.70 <3 36.1 - 0 - - - -



320 Västervik stad Stadsmiljö 1549316 6402579 1989 - 13.1 - 0.320 7.20 0.800 0.041 2.40 <3 37.0 - <1 - - - -



321 Västervik stad Stadsmiljö 1547693 6404410 1989 - 32.0 - 0.480 11.3 1.00 0.048 3.20 3.00 55.1 - 1.00 - - - -

322 Västervik stad Stadsmiljö 1546449 6405116 2011 0.123 3.15 474 0.132 11.3 1.32 0.0259 1.16 1.51 41.6 394 0.391 206 0.260 - -




61


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg







400 Målerås Glasbruk 1485252 6309777 2011 <0.1 11.2 322 0.269 5.10 0.488 0.0417 0.943 1.11 67.9 432 0.290 260 0.182 - -

400 Målerås Glasbruk 1485252 6309777 2000 0.286 11.2 179 0.190 3.18 0.130 0.009 1.31 1.24 39.7 - - - - - -

400 Målerås Glasbruk 1485252 6309777 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

401 Målerås Glasbruk 1485129 6309641 2011 <0.1 2.87 115 0.168 4.65 0.189 0.0293 0.567 0.677 26.0 92.7 0.0878 255 0.0883 - -













62


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

405 Blomstermåla metallgjuteri Metallindustri 1532969 6316682 2011 <0.1 6.52 290 0.187 22.8 2.05 0.0357 1.71 0.959 39.4 468 0.189 424 0.151 - -

405 Blomstermåla metallgjuteri Metallindustri 1532969 6316682 2000 0.280 15.9 423 0.300 146 0.830 0.070 3.05 1.33 261 - - - - - -

405 Blomstermåla metallgjuteri Metallindustri 1532969 6316682 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -


406 Blomstermåla metallgjuteri Metallindustri 1533113 6316685 2000 0.350 7.97 618 0.250 11.0 1.11 0.031 3.33 2.54 48.4 - - - - - -



407 Blomstermåla metallgjuteri Metallindustri 1533201 6316619 2000 0.218 4.67 324 0.240 7.75 0.810 0.020 2.26 1.74 61.1 - - - - - -


409 Mönsterås metall Metallindustri 1536798 6323041 2011 <0.1 2.66 239 0.121 4.38 0.812 0.0489 0.937 1.15 26.3 267 0.166 685 0.116 - -

409 Mönsterås metall Metallindustri 1537275 6323283 2000 0.315 6.90 372 0.220 7.56 0.980 0.035 2.36 1.87 61.0 - - - - - -

409 Mönsterås metall Metallindustri 1537275 6323283 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

410 Mönsterås metall Metallindustri 1537546 6323347 2011 0.207 3.49 323 0.175 5.58 1.17 0.0413 0.892 1.29 34.7 490 0.183 317 0.141 - -



411 Mönsterås metall Metallindustri 1537036 6323474 2011 0.094 3.37 606 0.129 5.88 3.38 0.0346 2.07 2.16 30.5 503 0.310 249 0.182 - -



412 Mönsterås metall Metallindustri 1537144 6323523 2011 <0.09 2.65 432 0.102 4.85 2.18 0.0284 1.36 1.31 20.7 686 0.340 206 0.144 - -




63


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

414 Oskarshamn Stadsmiljö 1539873 6350510 2011 0.136 4.46 272 0.795 4.16 0.428 0.0509 2.70 1.11 41.1 302 0.232 590 0.108 - -

414 Oskarshamn Stadsmiljö 1539873 6350510 2000 0.243 5.67 288 1.65 8.58 0.630 0.030 6.20 1.54 43.6 - - - - - -

414 Oskarshamn Stadsmiljö 1539873 6350510 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -




416 Oskarshamn Stadsmiljö 1538614 6349661 2011 <0.1 3.24 281 0.725 4.57 0.349 0.0345 1.56 0.940 35.1 267 0.368 300 0.128 - -


416 Oskarshamn Stadsmiljö 1538614 6349661 1989 - 13.6 - 1.80 9.10 0.800 0.063 8.80 3.00 73.0 - 0 - - - -






418 Oskarshamn Stadsmiljö 1537285 6348672 1989 - 24.1 - 1.03 10.3 1.60 0.094 4.80 5.00 75.0 - 1.00 - - - -








64


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg





422 Oskarshamn Stadsmiljö 1538912 6348071 2000 0.182 4.77 468 0.410 7.59 0.920 0.033 2.81 1.48 212 - - - - - -







424 Oskarshamn Stadsmiljö 1538755 6347123 1989 - 14.6 - 0.660 7.80 0.900 0.068 2.80 <3 65.0 - <1 - - - -




426 Oskarshamn Stadsmiljö 1539933 6349363 2011 0.245 9.64 882 6.22 10.9 2.25 0.0700 16.0 1.99 101 817 0.705 219 0.494 - -




427 Oskarshamn Stadsmiljö 1538855 6348566 2000 1.48 14.0 3520 0.930 47.7 4.25 0.028 7.23 4.27 151 - - - - - -



65


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

428 Oskarshamn Stadsmiljö 1539787 6348391 2011 0.223 4.88 881 0.602 18.8 1.44 0.0372 3.06 1.20 105 433 1.52 141 0.525 - -



429 Oskarshamn Stadsmiljö 1540471 6348078 2011 0.230 3.64 500 0.560 7.85 0.803 0.0344 1.61 1.15 68.2 347 0.792 51.7 0.171 - -












433 Vimmerby stad Stadsmiljö 1502770 6394316 2011 <0.1 1.97 578 0.153 6.19 0.964 0.0446 1.26 1.37 67.7 481 0.397 267 0.270 - -

433 Vimmerby stad Stadsmiljö 1502770 6394316 2000 0.182 3.93 547 0.210 9.11 0.890 0.043 2.61 1.64 50.6 - - - - - -

433 Vimmerby stad Stadsmiljö 1502770 6394316 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -





66


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

435 Vimmerby stad Stadsmiljö 1503291 6394697 2011 0.152 2.48 414 0.169 5.97 0.630 0.0367 1.26 1.42 33.6 626 0.265 247 0.166 - -






437 Vimmerby stad Stadsmiljö 1503430 6394131 2011 0.171 3.32 858 0.206 7.27 0.970 0.0454 1.20 2.15 54.7 950 0.430 234 0.247 - -






439 Gladhammars gruva Gruva 1537063 6399548 2011 6.07 53.8 1724 0.249 53.4 0.718 0.0414 2.03 2.72 38.8 848 7.50 123 0.538 - -

439 Gladhammars gruva Gruva 1537063 6399548 2000 0.236 7.90 370 0.230 5.34 0.740 0.015 1.93 1.94 44.2 - - - - - -

439 Gladhammars gruva Gruva 1537063 6399548 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

440 Gladhammars gruva Gruva 1536895 6399127 2011 <0.1 2.25 164 0.209 4.60 0.312 0.0340 0.680 0.736 34.3 201 0.287 416 0.0883 - -







67


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg





443 Gladhammars gruva Gruva 1536303 6399775 2000 0.159 4.77 346 0.200 3.76 1.26 0.011 2.39 1.35 175 - - - - - -


444 Gunnebo Metallindustri 1543194 6399503 2011 <0.1 3.02 293 0.165 4.25 0.794 0.0284 0.913 0.950 262 268 0.211 190 0.152 - -

444 Gunnebo Metallindustri 1543194 6399503 2000 0.257 6.50 450 0.210 6.84 1.44 0.039 2.62 1.76 156 - - - - - -

444 Gunnebo Metallindustri 1543194 6399503 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

445 Gunnebo Metallindustri 1543658 6399677 2011 <0.1 1.66 125 0.116 3.42 0.264 0.0176 0.474 0.459 94.8 133 0.0901 286 0.185 - -



446 Gunnebo Metallindustri 1544303 6399738 2011 <0.1 3.37 180 0.116 3.14 0.301 0.0291 0.616 0.774 57.3 165 0.118 66.3 0.172 - -




447 Gunnebo Metallindustri 1544367 6399850 2000 0.142 3.73 241 0.140 5.75 0.800 0.020 2.07 1.17 55.5 - - - - - -



448 Gunnebo Metallindustri 1544570 6399706 2000 0.219 5.87 336 0.260 4.90 0.850 0.058 2.36 1.53 47.3 - - - - - -



68


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

449 Gamleby Metallindustri 1534937 6419097 2011 <0.1 2.62 338 0.227 5.48 0.541 0.0381 1.17 1.04 35.3 251 0.270 261 0.182 - -

449 Gamleby Metallindustri 1534937 6419097 2000 0.146 3.40 276 0.360 4.40 0.740 0.017 1.76 1.25 46.0 - - - - - -

449 Gamleby Metallindustri 1534937 6419097 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -










454 Degerhamn Mineralindustri 1537111 6249377 2011 0.167 2.40 335 0.205 6.78 0.499 0.0584 0.733 1.66 37.8 344 0.196 70.4 0.370 - -

454 Degerhamn Mineralindustri 1537111 6249377 2000 2.65 4.10 1869 0.380 8.67 1.95 0.039 9.07 15.6 43.3 - - - - - -

454 Degerhamn Mineralindustri 1537111 6249377 1989 - 9.94 197 0.200 1.96 0.990 - 0.99 1.96 20.0 - 0.980 - - - -




459 Degerhamn Mineralindustri 1538965 6247738 2011 1.60 7.39 2370 0.341 8.00 3.07 0.0564 3.93 26.8 110 2269 0.886 138 1.26 - -




69


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

460 Degerhamn Mineralindustri 1538340 6247445 2011 1.22 3.81 1456 0.352 6.43 2.03 0.0482 2.60 20.9 41.8 1135 0.628 130 10.2 - -


460 Degerhamn Mineralindustri 1538340 6247445 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -



461 Degerhamn Mineralindustri 1537556 6246545 1989 - 54.6 9404 1.93 30.4 6.53 - 38.1 88.0 147 - 7.56 - - - -










466 Lindås Glasbruk 1485694 6277592 2011 <0.1 1.84 534 0.176 7.60 0.825 0.0467 1.04 1.03 42.4 408 0.205 265 0.132 - -

466 Lindås Glasbruk 1485694 6277592 2000 0.231 4.47 212 0.190 6.57 0.490 0.069 1.62 1.17 43.1 - - - - - -

466 Lindås Glasbruk 1485694 6277592 1989 - 21.3 - 0.510 8.40 1.40 0.075 2.30 4.00 96.0 - 1.00 - - - -

467 Lindås Glasbruk 1485396 6277678 2011 0.801 18.6 4990 0.229 9.98 1.55 0.0705 1.87 3.87 46.6 1556 4.10 1104 0.679 - -

467 Lindås Glasbruk 1485396 6277678 2000 0.380 8.07 470 0.200 6.04 0.800 0.077 2.59 2.11 53.5 - - - - - -

467 Lindås Glasbruk 1485396 6277678 1989 - 51.9 - 0.440 15.6 2.30 0.124 4.00 8.00 96.0 - 1.00 - - - -


70


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

468 Lindås Glasbruk 1486012 6278103 2011 0.312 6.01 1293 0.193 4.23 0.958 0.0465 1.06 3.06 35.0 1233 0.491 320 0.178 - -

468 Lindås Glasbruk 1486012 6278103 2000 0.321 7.83 495 0.240 8.12 1.31 0.074 2.85 2.02 49.1 - - - - - -

468 Lindås Glasbruk 1486012 6278103 1989 - 21.8 - 0.390 9.60 0.500 0.103 1.40 <3 70.0 - <1 - - - -

469 Lindås Glasbruk 1486123 6278344 2011 <0.1 1.63 324 0.193 4.09 0.469 0.0319 0.668 1.16 31.0 357 0.199 542 0.108 - -

469 Lindås Glasbruk 1486123 6278344 2000 0.387 7.90 409 0.220 4.40 0.770 0.038 2.16 1.96 58.7 - - - - - -

469 Lindås Glasbruk 1486123 6278344 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

470 Lindås Glasbruk 1485715 6278163 2011 <0.1 2.12 307 0.148 5.90 0.429 0.0457 0.743 0.988 39.9 260 0.228 474 0.135 - -

470 Lindås Glasbruk 1485715 6278163 2000 0.613 6.03 894 0.260 11.0 1.90 0.039 4.00 2.31 104 - - - - - -

470 Lindås Glasbruk 1485715 6278163 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

471 Lindås Glasbruk 1484919 6278292 2011 <0.1 2.01 251 0.133 4.21 0.348 0.0345 0.535 0.788 57.2 276 0.167 328 0.0889 - -

471 Lindås Glasbruk 1484919 6278292 2000 0.281 6.73 445 0.300 8.37 0.850 0.076 2.44 2.06 57.5 - - - - - -

471 Lindås Glasbruk 1484919 6278292 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

472 Lindås Glasbruk 1484813 6277779 2011 <0.1 1.99 348 0.129 5.35 0.643 0.0291 0.844 0.899 28.7 295 0.209 213 0.121 - -

472 Lindås Glasbruk 1484813 6277779 2000 0.192 3.57 254 0.170 4.70 0.470 0.019 1.51 1.27 33.8 - - - - - -

472 Lindås Glasbruk 1484813 6277779 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

473 Lindås Glasbruk 1484269 6276129 2011 <0.1 2.82 435 0.161 5.39 0.551 0.0407 0.793 1.58 36.6 387 0.340 442 0.126 - -

473 Lindås Glasbruk 1484269 6276129 2000 0.307 4.63 1087 0.470 7.46 0.800 0.045 4.47 2.50 79.3 - - - - - -

473 Lindås Glasbruk 1484269 6276129 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

474 Lindås Glasbruk 1485457 6276080 2011 0.134 1.96 210 0.089 4.11 0.323 0.0295 0.458 0.696 27.5 167 0.207 216 0.206 - -

474 Lindås Glasbruk 1485457 6276080 2000 0.199 4.10 149 0.220 7.45 0.600 0.007 1.24 1.11 44.3 - - - - - -

474 Lindås Glasbruk 1485457 6276080 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -


71


Pb mg/kg

Fe mg/kg

Cd mg/kg

Cu mg/kg

Cr mg/kg

Hg mg/kg

Ni mg/kg

V mg/kg

Zn mg/kg

Al mg/kg

Co mg/kg

Mn mg/kg

Mo mg/kg

Sb mg/kg

Ba mg/kg

475 Lindås Glasbruk 1485773 6276311 2011 0.230 3.89 1566 0.220 5.74 1.01 0.0387 1.12 3.21 35.8 898 0.563 264 0.241 - -

475 Lindås Glasbruk 1485773 6276311 2000 0.157 3.63 125 0.270 4.62 0.330 0.008 1.16 0.90 38.4 - - - - - -

475 Lindås Glasbruk 1485773 6276311 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

477 Lindås Glasbruk 1485653 6275695 2011 0.120 2.64 212 0.131 5.40 0.322 0.0587 0.851 0.897 24.2 238 0.276 232 0.142 - -

477 Lindås Glasbruk 1485653 6275695 2000 0.350 8.23 716 0.260 19.7 2.61 0.029 4.00 2.11 68.1 - - - - - -

477 Lindås Glasbruk 1485653 6275695 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

478 Lindås Glasbruk 1485895 6276886 2011 <0.1 1.87 193 0.096 4.30 0.206 0.0401 0.566 0.720 28.1 159 0.155 363 0.107 - -

478 Lindås Glasbruk 1485895 6276886 2000 0.145 3.57 483 0.140 4.00 0.970 0.025 2.44 1.53 24.6 - - - - - -

478 Lindås Glasbruk 1485895 6276886 1989 - - - - - - - - - - - - - - - -

479 Lindås Glasbruk 1485583 6277308 2011 <0.1 1.66 209 0.132 4.66 0.389 0.0347 0.523 0.624 38.0 195 0.171 369 0.134 - -

479 Lindås Glasbruk 1485583 6277308 2000 0.104 2.59 233 0.110 3.00 0.670 0.022 1.40 0.79 30.6 - - - - - -

479 Lindås Glasbruk 1485583 6277308 1989 - 18.9 - 0.350 9.00 1.10 0.076 1.60 4.00 63.0 - 1.00 - - - -

480 Lindås Glasbruk 1485382 6277149 2011 <0.1 2.72 524 0.154 4.94 1.08 0.0376 0.960 1.45 33.3 441 0.286 445 0.171 - -

480 Lindås Glasbruk 1485382 6277149 2000 0.377 8.47 851 0.320 10.3 2.56 0.059 4.23 2.48 77.5 - - - - - -

480 Lindås Glasbruk 1485382 6277149 1989 - 23.6 - 0.290 9.50 1.60 0.083 3.40 5.00 58.0 - 0 - - - -


72

metaller i mossa i kalmar län - ivl · 2015. 12. 10. · metaller i mossa i kalmar län, 2010-2011...

Documents