metsä group bokslut 2013

PEFC/02-31-120

METSÄ GROUPS BOKSLUT

METSÄ GROUP

PB 10

02020 METSÄ

Tel. 010 4601

www.metsagroup.fi

www.metsagroup.com

Om

slag: Carta In

tegra 210

g/m2, in

sats Galerie A

rt Silk 115

g/m2. ©

Metsä G

rou

p 2

014

AVAUSAUKEAMA

UTGIVAREMetsä GroupKoncernkommunikationPB 1002020 METSÄ[email protected]

Publikationen finns i PDF-format på webbplatsen www.metsagroup.fi. Bokslutet finns tillgänglig på svenska, finska och engelska. Omslag: Carta Integra 210 g/m2

Insats: Galerie Art Silk 115 g/m2

BOKSLUT 2013

Övriga Europa 30Finland 19Tyskland 13Storbritannien 10Kina 7Italien 5Sverige 5Nordamerika 4Övriga Asien 4Övriga länder 3

OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE %

OMSÄTTNINGMILJ. EURO

0

1 100

2 200

3 300

4 400

5 500

20132012201120102009

INVESTERINGARMILJ. EURO

0

60

120

180

240

20132012201120102009

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSENMILJ. EURO

0

100

200

300

400

500

600

20132012201120102009

NETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD%

0

40

80

120

160

20132012201120102009

SOLIDITET%

0

10

20

30

40

20132012201120102009

RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD MILJ. EURO

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

20132012201120102009

RÖRELSERESULTATEXKL. POSTER AVENGÅNGSKARAKTÄR, MILJ. EURO

-100

0

100

200

300

400

500

600

20132012201120102009

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL EXKL. POSTER AV ENGÅNGSKARAKTÄR, %

-4

0

4

8

12

16

20132012201120102009

PEFC/02-31-120

2 STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE10 STYRELSENS FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION KONCERNEN11 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT12 BALANSRÄKNING13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL14 RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN15 NOTER TILL BOKSLUTET MODERFÖRETAGET70 RESULTATRÄKNING71 BALANSRÄKNING72 FINANSIERINGSANALYS74 NOTER TILL BOKSLUTET 83 FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE84 REVISIONSBERÄTTELSE85 KVARTALSJÄMFÖRELSER86 FEM ÅR I SIFFROR FÖRVALTNING 87 UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET93 UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN96 METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE, FÖRVALTNINGSRÅD OCH STYRELSE99 METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP

2 BOKSLUT 2013 — STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

OMSÄTTNING OCH RESULTAT

För år 2013 redovisar Metsä Group en omsättning på 4 931,6 miljoner euro (2012: 5 001,0 och 2011: 5 345,8). Till följd av de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade koncernens omsättning med cirka 76 miljoner euro jämfört med föregående år.

Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 342,3 mil-joner euro (2012: 255,7 och 2011: 314,5), dvs. 6,9 procent av omsätt-ningen (2012: 5,1 och 2011: 5,9). Rörelseresultatet förbättrades tack vare ökade leveransmängder för falskartong och vittop kraftliner samt prisökningar för massa och CTMP-massa. För barr- och lövmassa var marknadspriserna i utländsk valuta i genomsnitt drygt 5 procent högre jämfört med 2012. Priserna i euro var i genomsnitt 2 procent högre jämfört med 2012. Det ökade rörelseresultatet för mjuk- och matlag-ningspapper berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader och bättre produktionseffektivitet. Koncernens fasta kostna-der var cirka 5 procent lägre än 2012. Förlusterna i de enheter som lagts ned och som omorganiserats minskade med cirka 9 miljoner jämfört med föregående år.

Posterna av engångskaraktär var netto -7,9 miljoner euro (2012: -14,2 och 2011: -285,3). Av de mest betydande positiva posterna hän-förde sig 5,3 miljoner euro till försäljning av markområden, 4,6 miljoner euro till försäljningen av Alizay, 2,5 miljoner euro till försäljningen av den gamla pappersmaskinen i Äänekoski och 3,2 miljoner till återfö-ringar av tidigare kostnadsavsättningar. Avskrivningarna och nedskriv-ningarna i Kaskö och Suolahti uppgick till 8,5 miljoner euro och de övriga posterna anknutna till träproduktindustrins effektiviseringspro-gram till 8,8 miljoner euro. Kostnadsavsättningen för landskapsgestalt-ningen för den nedlagda avstjälpningsplatsen vid bruket i Husum i Sve-rige var 6,6 miljoner euro.

Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var 334,4 mil-joner euro (2012: 241,5 och 2011: 29,2). Andelen i intresseföretagens resultat var 9,7 miljoner euro (2012: 4,8 och 2011: 4,2), de finansiella intäkterna var 8,3 miljoner euro (2012: 15,3 och 2011: 8,7), de finan-siella kursdifferenserna -4,6 miljoner euro (2012: 2,4 och 2011: 2,3) och de finansiella kostnaderna 124,1 miljoner euro (2012: 130,8 och 2011: 142,0). I de finansiella kostnaderna ingår en tilläggsränta på cirka 8 miljoner euro, som hänför sig till tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån i förtid i mars. I de finansiella intäkterna för jämförelseåret ingår en utdelning på 7,6 miljoner euro från Pohjolan Voima Oy.

Räkenskapsperiodens resultat före skatt var 223,7 miljoner euro (2012: 133,2 och 2011: -97,7) och skatterna, inklusive förändringen av uppskjutna skatteskulder, uppgick till 35,1 miljoner euro (2012: 31,8 och 2011: 58,9). Resultatet för räkenskapsperioden uppgick till 188,7 miljoner euro (2012: 101,4 och 2011: -156,6).

Avkastningen på koncernens sysselsatta kapital exklusive poster av engångskaraktär var 9,1 procent (2012: 7,1 och 2011: 8,5) och avkast-ningen på eget kapital 10,3 procent (2012: 6,9 och 2011: 8,6). Avkast-ningen på sysselsatt kapital inklusive poster av engångskaraktär var 8,9 procent (2012: 6,7 och 2011: 1,1) och avkastningen på eget kapital 9,9 procent (2012: 6,1 och 2011: -9,9).

BALANS OCH FINANSIERING

Metsä Groups likviditet är god. Den totala likviditeten var 1 188,4 mil-joner euro i slutet av december (2012: 1 167,8 och 2011: 854,9). Av detta var 452,7 miljoner euro (2012: 518,5 och 2011: 330,4) likvida medel och placeringar och 735,7 miljoner euro (2012: 649,3 och 2011: 524,5) bindande kreditfaciliteter redovisade utanför balansräkningen.

Koncernens likviditetsreserv kompletteras av icke-bindande före-tagscertifikatprogram och kreditlimiter till ett värde av 174,7 miljoner euro (2012: 526,5 och 2011: 524,1). Antalet tillgängliga företagscertifi-katprogram har omdimensionerats under 2013 så att de motsvarar kon-cernens storlek och behov.

I slutet av december var koncernens soliditet 38,1 procent och nettoskuldsättningsgrad 76 procent (2012: 34,8 och 86 samt 2011: 28,1 och 132). Den räntebärande nettoskulden uppgick till 1 486,1 miljoner euro (2012: 1 590,0 och 2011: 1 953,4).

Nettokassaflödet från rörelsen var 313,5 miljoner euro (2012: 257,1 och 2011: 323,0). Under året ökade rörelsekapitalet med 47,6 miljoner euro (2012: frigjordes 82,1 och 2011: frigjordes 74,4).

Förändringen i det verkliga värdet för de finansiella tillgångar som kan säljas var -57,9 miljoner euro, främst beroende på att det verkliga värdet på aktierna i Pohjolan Voima Oy sjönk till följd av förändringen i futurpriserna för el.

I slutet av året var soliditeten för moderföretaget Metsäliitto Osuus-kunta 62,3 procent och nettoskuldsättningsgraden 16 procent (2012: 61,0 och 21 samt 2011: 60,7 och 41).

Medlemmarnas insatser i Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital ökade under året med totalt 61,8 miljoner euro (45,4). Det ordinarie andelskapitalet ökade med 2,7 miljoner euro (2,4). A-insatserna i till-läggsandelskapitalet ökade med 38,9 miljoner euro (28,9) och B-insat-serna med totalt 34,6 miljoner euro (14,2). I ökningen av B-tilläggsan-delskapitalet ingår en andel på 14,4 miljoner euro som överförts från C-tilläggsandelskapitalet. Enligt de meddelanden som mottagits före utgången av 2013 förfaller 26,4 miljoner euro (28,7) av tilläggsandels-kapitalet till återbetalning den 1 juli 2014.

I början av april betalade Metsä Board det återstående beloppet på 450 miljoner euro av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro och tog ut 500 miljoner euro av det syndikerade kreditlånet som underteck-nades i maj 2012. I december betalade Metsä Board i förtid en låneandel på 150 miljoner euro, som hänförde sig till ett syndikerat kreditlån som togs ut i april. Den ursprungliga förfallodagen för låneandelen skulle varit den 30 juni 2014. Metsä Board har samtidigt tagit ut ett arbetspen-sionslån på 75 miljoner euro samt ett banklån på 50 miljoner lån.

Moody’s Investors Service höjde Metsä Boards kreditvärdering från nivån B3 till B2 i maj. Värderingsutsikten höjdes i december från stabil till positiv. Standard & Poor’s Rating Services höjde Metsä Boards kre-ditvärdering i augusti från nivån B- till B och i december från nivån B till B+. Värderingsutsikterna är stabila. Höjningen av kreditvärdering-arna påverkade inte Metsä Boards nuvarande finansiella kostnader.

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

BOKSLUT 2013

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE — BOKSLUT 2013 3

Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneavtal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013.

Metsäliitto Osuuskunta undertecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december. Genom lånet återfinansieras det syndi-katlån som förfaller i april.

Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board enades den 30 september 2013 om ägararrangemang där Metsä Group Treasury Oy (tidigare Metsä Group Financial Services Oy), som verkar som den interna finansieringsenheten, i sin helhet övergick i Metsäliitto Osuuskuntas ägo. Arrangemanget påverkade inte Metsä Groups nyckeltal.

PERSONAL

Under 2013 sysselsatte Metsä Group i medeltal 11 222 personer (2012: 11 986 och 2011: 13 046). I slutet av december var antalet koncernan-ställda 10 741 (2012: 11 447 och 2011: 12 525), av vilka 5 238 arbe-tade i Finland (2012: 5 414 och 2011: 5 660) och 5 503 utomlands (2012: 6 033 och 2011: 6 865). Personalomsättningen under räken-skapsperioden var 9,5 procent (2012: 20,0 och 2011: 7,8) och anställ-ningens medellängd var 16,7 år (2012: 16,3 och 2011:15,6). Utbetalade löner och arvoden till Metsä Groups personal uppgick till 466,7 miljo-ner euro (2012: 469,3 och 2011: 598,6).

I slutet av december sysselsatte moderföretaget Metsäliitto Osuus-kunta 2 579 personer (2012: 2 645 och 2011: 2 723). Moderbolaget utbetalade 105,3 miljoner euro (2012: 97,1 och 2011: 99,7) i löner och arvoden.

Metsä Group främjar god ledarskapspraxis genom att utbilda direk-törer, chefer och personal så att de förstår och följer koncernens uppfö-randekod och gemensamma principer. Metsä Groups målsättning är att genom utbildning säkerställa att hela personalen är medveten om de krav som uppförandekoden ställer. Utbildningarna startade hösten 2011 och före utgången av 2013 hade cirka 84 procent av tjänstemän-nen (2012: 75) genomgått utbildningen.

Koncernens personaladministration och affärsverksamheter har startat förberedelserna för den kommande pensioneringsvågen genom kompetensutveckling av nuvarande personal och förberedelser för kom-mande rekryteringsbehov. Metsä Group deltog även i Skogsindustrins skolkampanj och Dialogprojektet för yrkesskolor med syfte att kart-lägga framtida arbetstagares förväntningar på arbetslivet.

Säkerheten i arbetet är mycket viktig för Metsä Group, och vi anser att säkerhetsnivån återspeglar den generella kvaliteten på koncernens verksamheter. Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra säkerheten i arbetet, och vårt mål är att minska antalet arbetsolyckor som leder till minst en dags frånvaro med tio procent per år. Det långsiktiga målet är noll arbetsolyckor. År 2013 minskade antalet olyckor som medförde frånvaro med 16 procent till 13,2 procent (2012: 15,7 och 2011: 18,3). Under räkenskapsperioden inträffade en arbetsolycka med dödlig utgång i produktionen (2012: 1 och 2011: 1). Sjukfrånvaron inom kon-

cernen var 4,0 procent (2012: 4,1 och 2011: 4,4) av den regelbundna arbetstiden.

Under året genomfördes även en enkät om arbetstillfredsställelse bland personalen, där frågor om arbetshälsa och säkerhet i arbetet stod i särskilt fokus. Enkätresultaten hjälper till att utveckla personalens arbetstillfredsställelse, men även affärsverksamheterna att uppnå sina strategiska mål. På skalan 4–10 i enkäten Fungerande arbetsgemenskap uppnåddes resultatet 8,3 på koncernnivå.

MEDLEMMAR

Vid periodens slut hade Metsäliitto Osuuskunta 123 275 medlemmar (2012: 124 255 och 2011: 125 144). Under året har 2 233 nya medlem-mar anslutit sig till andelslaget och 3 213 medlemmar avgått.

INVESTERINGAR

Metsä Groups investeringar i anläggningstillgångar uppgick under 2013 till totalt 206,6 miljoner euro (2012: 204,5 och 2011: 227,1). Dessutom förband sig Metsä Board att teckna aktier i Pohjolan Voima Oy för cirka 6 miljoner euro och Metsä Fibre för cirka 2 miljoner euro.

Metsä Tissues investering på 55 miljoner euro vid bruket i Krapko-wice i Polen blev klar. Investeringen omfattar två moderna mjukpap-persmaskiner, en förädlingslinje för storkonsumentprodukter samt en ny förädlings- och logistikcentral.

För att öka andelen förnybar energi startade Metsä Tissue och sam-riskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av det lokala energibolaget VänerEnergi AB, ett byggprojekt för nytt biokraft-verk i anslutning till Metsä Tissues bruk i Mariestad. Genom biokraft-verket kommer oljeförbrukningen vid bruket i Mariestad att minska med 90 procent och koldioxidutsläppen med 6 000 ton. Metsä Tissues andel av den totala biokraftverksinvesteringen på 30 miljoner euro är 50 procent. Biokraftverket tas i drift före utgången av 2014.

Metsä Tissue bygger även en ny förädlingslinje på cirka 10 miljoner euro vid bruket i Mariestad. Linjen kommer att tas i drift sommaren 2014. I Tyskland moderniserades pappersmaskin 1 vid bruket i Raubach och i Ryssland invigde Metsä Tissue en ny förädlings- och logistikenhet.

Omläggningen av produktionsprocessen vid Metsä Fibres bruk i Jout-seno till polysulfidkokning blev klar i maj. Under sommaren lanserade Metsä Fibre den nya barrmassan Botnia Nordic Plus, vars nya papperstek-niska egenskaper kunderna kan utnyttja för att utveckla sin egen process.

I juni fattades beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno. Förnyelsen av bottnen på sodapannan säkerställer brukets driftsäkerhet och pannans säkerhet. Moderniseringen av luftsystemet minskar kvävedioxidutsläppen i rökga-serna. I augusti fattades även beslut om modernisering av flissilot och effektivisering av behandlingssystemet för flissilots luktgaser vid bruket i Joutseno. Med investeringarna ökar driftsäkerheten vid bruket och mins-kar luktgasutsläppen från bruket. Investeringarna tas i bruk i juni 2014.


Moderniseringen av automationssystemet vid massabruket i Kemi har påbörjats, och hela investeringsprojektet blir klart före 2015.

Den nya sågmatningen, såglinjen och linjerna för hantering av färskt virke startades upp i september vid Metsä Woods sågverk i Vilppula. Investeringen på cirka 30 miljoner euro vid sågverket i Vilppula ger bättre produktionseffektivitet och flexibilitet att tillgodose kundernas olika behov.

FÖRETAGSARRANGEMANG

I januari 2013 sålde Metsä Board fabriksområdet i Alizay med befint-liga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil Gene-ral de l’Eurelle för 22 miljoner euro.

Metsä Wood sålde i april hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabag-koncernen. Metsä Wood stängde den franska sågen Casteljaloux inklu-sive dess förädlings- och distributionsenhet. I slutet av året lades också Metsä Woods förädlings- och distributionsenhet i Kaskö ned.

I maj köpte Metsäliitto Osuuskunta Ömsesidiga arbetspensionsför-säkringsbolaget Varmas aktier i Metsä Tissue Oyj, vilka utgjorde totalt 8,38 procent av bolagets aktiekapital. I januari 2014 ökade Metsäliitto Osuuskunta sin ägarandel i Metsä Tissue genom att köpa aktier av Jozef Antošík, vilka representerade 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital.

AFFÄRSOMRÅDEN

VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

Metsä Forest redovisade en omsättning på 1 561,0 miljoner euro (2012: 1 515,4) och rörelseresultatet var 27,8 miljoner euro (20,2). I rörelsere-sultatet ingår inga poster av engångskaraktär.

I Finland var virkeshandeln under året bättre än i genomsnitt. Vir-keshandeln var trög under sommaren, men ökade efter semestrarna till samma nivå som föregående år. Metsä Forest köpte aktivt alla virkesslag både som rotköp och som leveransköp. På hösten var efterfrågan störst på stockdominerade föryngringsobjekt, sommargallringar och energi-ved. Anskaffningen av skogsenergi utvecklades gynnsamt och försälj-ningen av skogsvårdstjänster fortsatte öka.

Metsä Forest levererade cirka 30 miljoner kubikmeter (30) virke till sina kunder. Cirka 83 procent gick till industrin i Finland. I Finland köptes huvuddelen av virket av Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Inköpsvolymen från finska privatskogar var större än planerat.

Exportlicenssystemet för runt barrvirke i Ryssland fungerade bättre under sommaren, även om byråkratin fortfarande störde exporten. Utbudet på virke var stor och prisnivån var fortsatt stabil. I Baltikum var det överskott på massaved, men sågverken hade brist på timmer. I Sverige var det brist på virke från privatskogar, men de företags- och statsägda skogarna levererade virke som normalt till marknaden.

För Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar anordnades olika evene-mang under året, bland annat Huvudstadsregionens skogsdag som lock-ade drygt 3 000 besökare. På våren infördes en ny tjänst för ägarmed-lemmarna, Taimiturva, som är marknadens mest omfattande tjänst för skogsföryngring. Med Taimiturva-tjänsten kan skogsägaren köpa sig ett etablerat plantbestånd med måltäthet och med en genomsnittlig höjd

på 1,3 meter. Utvecklingen av webbtjänsten Skogen på nätet fortsatte genom att man lade till nya funktioner.

I december inleddes samarbetsförhandlingarna om den preliminära planen på effektivisering av den operativa styrningen och förändringen av Metsä Forests struktur. Förhandlingarna gällde hela personalen i Fin-land med undantag av skogsarbetare samt landsbolagen inom den inter-nationella virkesanskaffningen. Förhandlingarna avslutades den 15 januari 2014 och den nya organisationen börjar gälla den 1 april 2014.

TRÄPRODUKTER

Metsä Wood redovisade en omsättning på 897,0 miljoner euro (2012: 904,2) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 15,1 miljoner euro (18,6). Rörelseresultatet inklusive poster av engångskaraktär var -2,1 miljoner euro (16,3).

Omsättningen och lönsamheten för första halvåret låg på samma nivå som föregående år, men under det andra halvåret var den ekono-miska utvecklingen sämre än under jämförelseperioden.

Osäkerheten och den begränsade tillgången till finansiering för bygg-projekten försvagade marknaden för byggverksamheten i vissa delar av Europa. I Storbritannien började ekonomin och byggverksamheten dock långsamt återhämta sig. Efterfrågan utanför Europa ökade, framför allt i Asien.

Metsä Woods starka ställning inom träbyggandet stödde försäljningen av Kerto och andra byggprodukter. Mot slutet av året stabiliserades efter-frågan så att den följde den normala säsongsvariationen. Plywoodproduk-ternas industriella användning ökade på huvudmarknaden och lönsamhe-ten utvecklades gynnsamt tack vare produktivitetshöjande åtgärder.

Marknadsbalansen för sågade trävaror var relativt bra hela året. Den svaga positiva prisutvecklingen för sågade trävaror räckte inte till för att kompensera effekten av det samtidigt ökade priset på råvara. Produk-tionsstoppet vid sågverket i Vilppula på sommaren med anledning av moderniseringen av sågverket minskade leveransvolymerna för sågade trä-varor.

Den industriella användningen av Metsä Woods produkter främja-des under året. Transport- och logistikföretaget DB Schenker valde Metsä Woods träkonstruktioner till utbyggnaden av sin landtrafikscen-tral i Vinikby i Vanda med cirka 12 000 kvadratmeter. Metsä Woods leveranser omfattar stommen, taket och ytterväggarna till utbyggnaden färdigmonterade. Byggarbetena inleddes i maj 2013.

Metsä Wood Merk GmbH:s hela aktiestock såldes i april till den tyska koncernen Ed. Züblin AG, som ingår i Strabag-koncernen. Arrangemanget stöder Metsä Woods fokusering på träbyggandets sys-tem- och produktdelslösningar på den centraleuropeiska marknaden. Samtidigt avtalade parterna om långsiktigt samarbete där båda företa-gen säljer varandras produkter.

Metsä Wood informerade i april om en omstrukturering av sina verksamheter och inledde ett effektiviseringsprogram för att förbättra bolagets konkurrenskraft och lönsamhet. I och med effektiviseringspro-grammet inledde bolaget förhandlingar om personalminskningar. För-handlingarna ledde till att bolagets personal minskade med 73 personer i Finland och med 135 personer i Storbritannien. Till följd av nedlägg-ningen av den franska sågverks- och vidareförädlingsenheten Castelja-loux sades 31 personer upp i slutet av året.

Metsä Wood tillkännagav i augusti sina planer på att lägga ned föräd-lings- och distributionsenheten i Kaskö. Under förhandlingarna om


nedläggningen kunde man inte finna företagsekonomiska förutsätt-ningar för att fortsätta med verksamheten. Verksamheten i enheten lades ned i slutet av året och personalminskningen blev totalt 51 personer.

MASSA

Metsä Fiber redovisade en omsättning på 1 313,8 miljoner euro (2012: 1 273,9). Också lönsamheten förbättrades jämfört med föregående år. Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 196,6 miljo-ner euro (148,1). Omsättningen och rörelseresultatet förbättrades, framför allt till följd av höjda massapriser och ökade försäljningsvoly-mer. Marknaden visade en uppgång under första kvartalet, och den måttliga uppgången fortsatte under hela året. Efterfrågan på blekt avsa-lumassa ökade i Kina med cirka nio procent jämfört med 2012.

Marknaden för barrmassa var i balans. Den nya kapaciteten ökade utbudet på kortfibrig massa något. Massaprisutvecklingen var gynnsam hela året, framför allt för barrmassa, där priset steg med 100 dollar under året och slutade på 910 dollar per ton.

Metsä Fibres leveransvolym för massa var 2 297 000 ton (2 258 000). Av leveranserna gick 888 000 ton till delägare (905 000) och 1 409 000 ton till marknadskunder (1 353 000). Vid Metsä Fibres massabruk slogs ett nytt årsproduktionsrekord, dvs. 2 297 000 ton (2012: 2 237 000). De nya årsproduktionsrekorden slogs vid bruken i Kemi och Raumo. Även Metsä Svirs sågverk i Ryssland slog ett nytt års-produktionsrekord.

Metsä Fibres totala virkesförbrukning under 2013 var 12,5 miljoner kubikmeter (12,2), varav 82 procent var barrved. Av virket kom 87 pro-cent från certifierade skogar, varav merparten var certifierad enligt PEFC-standarden i Finland.

Ombyggnaden av produktionsprocessen vid bruket i Joutseno till polysulfidkokning blev klar under året. Dessutom fattade man beslut om att förnya bottnen på sodapannan och modernisera luftsystemet vid bruket i Joutseno samt att modernisera flissilot och effektivisera behandlingssystemet för luktgaser. Moderniseringen av automations-systemet vid massabruket i Kemi påbörjades.

Det viktigaste forsknings- och utvecklingsprojektet under 2013 var stödet till lanseringen av polysulfidmassan. Dessutom utreddes bland annat möjligheterna till minskad vattenförbrukning i massaprocessen. Det gemensamma projektet, som utreder förutsättningar för en investe-ring i ett raffinaderi för biogasverk i Joutseno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökonsekvensbedömning. Myndighets-utlåtandet blev klart i december.

KARTONG OCH PAPPER

Metsä Board redovisade en omsättning på 2 019,3 miljoner euro (2012: 2 107,6) och ett rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär om 104,4 miljoner euro (74,9). De redovisade posterna av engångska-raktär i rörelseresultatet var +9,2 miljoner euro (+146,2) netto.

Rörelseresultatet förbättrades tack vare kraftigt ökade leveransmäng-der för falskartong och vit kraftliner, minskade förluster i de enheter som lagts ned och som ska omstruktureras samt av prisökningar för massa och CTMP-massa. Priset på vittop kraftliner var något högre än föregående år, men det genomsnittliga försäljningspriset på falskartong och papper var något lägre. Rörelseresultatet försämrades även av att det brittiska pundet och den amerikanska dollarn försvagades mot euron och att den svenska kronan förstärktes mot euron.

Rörelseresultatet för Metsä Board inklusive poster av engångskarak-tär var 113,6 miljoner euro (221,1). Nettoräntorna och de övriga finan-siella kostnaderna var 54,7 miljoner euro (52,3) och de finansiella kurs-differenserna -1,1 miljoner euro (5,0). De högre finansiella kostnaderna jämfört med jämförelseperioden berodde huvudsakligen på tidigarelagd återbetalning av ett USD-lån. Pohjolan Voima Oy betalade dessutom en utdelning på 5,5 miljoner under jämförelseperioden.

Resultatet exklusive poster av engångskaraktär före skatt var 48,6 miljoner euro (27,7), resultatet per aktie 0,17 euro (0,13) och avkast-ningen på sysselsatt kapital 6,4 procent (4,8). Resultatet inklusive pos-ter av engångskaraktär före skatt var 57,8 miljoner euro (173,9), resulta-tet per aktie 0,19 euro (0,52) och avkastningen på sysselsatt kapital 7,0 procent (12,4).

I slutet av december var Metsä Boards soliditet 40,7 procent och nettoskuldsättningsgraden 70 procent (33,2 och 73). Försäljningen av Metsä Group Treasury Oy till Metsäliitto Osuuskunta i slutet av sep-tember minskade klart Metsä Boards räntebärande lån och likvida medel, men effekten på den räntebärande nettoskulden var ringa. Arrangemanget resulterade i att Metsä Boards soliditet förbättrades med cirka 5 procentenheter och avkastningen på sysselsatt kapital med cirka 1 procentenhet.

Metsä Board tillkännagav i november sina planer på att förnya sin ledarskaps- och rapporteringsstruktur för att ännu bättre motsvara bolagets strategi och skapa bättre förutsättningar för en ökning av fals-kartong- och kraftlinerverksamheterna. Metsä Boards egentliga affärs-verksamhet uppdelas i två affärsområden, dvs. Cartonboard och Liner-board and Paper. Dessa utgör även Metsä Boards rapporteringssegment från och med början av 2014.

MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER

Metsä Tissue redovisade en omsättning på 1 000,1 miljoner euro (2012: 981,5). Försäljningen av egna produktmärken var fortsatt stabil i Fin-land och Skandinavien. Försäljningen av egna produktmärken ökade jämförelsevis mest i Ryssland och i centrala Östeuropa.

Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 54,5 miljo-ner euro (41,9). Förbättringen berodde dels på ökad försäljning, dels på minskade fasta kostnader till följd av omorganisationen samt av förbätt-rad produktionseffektivitet.

Metsä Tissues investeringsprogram på 55 miljoner euro i Krapko-wice i Polen slutfördes enligt planerna. Investeringen omfattade bland annat två nya mjukpappersmaskiner, en förädlingslinje för storkonsu-mentprodukter samt en ny logistikcentral. Efter moderniseringarna är bruket i Krapkowice en av Europas modernaste mjukpappersbruk.

I våras togs den nya förädlings- och logistikenheten i Vorsino i Ryss-land i bruk. Enheten ska möta de växande behoven på mjukpappers-marknaden i Moskva, S:t Petersburg och andra storstäder.

Samriskföretaget Katrinefors Kraftvärme AB, som till hälften ägs av Metsä Tissue, informerade om sina planer att i anslutning till Metsä Tissues fabrik i Mariestad i Sverige bygga ett biokraftverk. Dessutom bygger Metsä Tissue en ny förädlingslinje vid bruket i Mariestad.

År 2013 lanserade Metsä Tissue flera nya produkter för konsument-bruk och storhushåll. Toalettpapper med fyra skikt lanserades i höstas på marknaden i Finland, Skandinavien, Baltikum och Ryssland. I Skan-dinavien kom även ett starkare hushållspapper till affärerna, som är spe-ciellt avsett för användning i köket.


FORSKNING OCH UTVECKLING

Metsä Groups forsknings- och utvecklingskostnader var 17,7 miljoner euro (2012: 19,6 och 2011: 19,4), dvs. 0,4 procent (2012: 0,4 och 2011: 0,3) av rörelsekostnaderna.

Inom forskning och utveckling fokuserar Metsä Group på att för-bättra process- och resurseffektiviteten, utnyttja förnybara råvaror som konkurrensfördel och erbjuda kunderna mervärdesprodukter och -tjänster. Fokusområden inom process- och resurseffektiviteten är bland annat ökat utbyte av produktionen, energieffektivitet och optimal användning av biprodukterna. Vi utvecklar produkterna och tjänsterna i nära samarbete med våra kunder.

Genom att aktivt deltaga i planeringen och styrningen av FIBIC Oy:s (Finlands bioekonomiklusters) forskningsprogram har den grund-läggande forskningen riktats in på att både främja målen för den befint-liga affärsverksamheten och kartläggningen av nya affärsmöjligheter.

I slutet av 2012 deltog Metsä Group i bildandet av den europeiska biobaserade industrins konsortium Bio-based Industries Consortium, som har som mål att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Genom detta konsortium deltog vi i bildandet av ett innovationspart-nerskap mellan den offentliga och privata sektorn under Europeiska kommissionen. Projektet var en del av genomförandet av ramprogram-met Horisont 2020. Innovationspartnerskapet strävar efter att accele-rera kommersialiseringen av forskningsresultaten.

Inom virkesanskaffning och skogstjänster hänförde sig projekten till utveckling av medlemstjänsterna, produktiviteten inom drivning, trans-port och skogstjänsterna samt av datasystemen som stöder dessa. En ny tjänst, Taimiturva, infördes för ägarmedlemmarna, och webbtjänsten Skogen på nätet fick nya funktioner. För att förbättra produktiviteten inom transporter utnyttjade man möjligheten enligt den nya lagstift-ningen att använda större virkesbilar samt införde ett nytt operativt pla-nerings- och styrsystem för transporter. Som en del av styrsystemet finns företagarsystemet LogForce, som kan användas för att skapa stan-dardsystem inom branschen för multiföretagande.

Inom träproduktindustrin låg fokus på utvecklingen av konstruktions-lösningar för byggande och mervärdesprodukter samt på den ständiga utvecklingen av plywoodprodukter för industrin enligt kundernas krav. Vi vidareutvecklade stomlösningar samt tak- och mellanbjälklagselement för byggande av affärslokaler och även brand-, fukt- och mögelskydd för plywoodprodukter samt behandlingar som förlänger hållbarheten på lång sikt. Den flexibla bearbetningen av produkterna på den ombyggda såglin-jen vid sågverket i Vilppula var en betydande förändring. Sågverkets moderna produktionsteknik med mångsidiga sågmallar ger ännu bättre möjligheter att tillverka produkter som är anpassade efter kundernas behov och därmed en kundorienterad produktutveckling.

Inom forskning och utveckling på Metsä Fibre låg fokus på att köra igång den nya polysulfidprocessen vid bruket i Joutseno och att hjälpa kunderna vid införandet av den nya massan. Dessutom undersökte Metsä Fibre fossilfria alternativ för ett massabrukskoncept och minskad vattenförbrukning i massaprocesserna. Det gemensamma projektet, som utreder investering i ett biogasverk för produktion av biogas i Jout-seno med Helsingfors Energi och Gasum, fortsatte med en miljökon-sekvensbedömning. Myndighetsutlåtandet blev klart i december 2013.

Huvudmålet för forskning och utveckling inom kartong- och pap-persindustrin är att i framtiden tillverka allt lättare kartonger utan att ge avkall på deras slutliga användningsegenskaper. Man söker även aktivt efter nya slutanvändningsområden för produkterna. Verksamhe-

ten utgår från kundernas behov och produktions- och resurseffektivitet. År 2013 lanserades de nya lättare falskartongerna, som har högre pre-standa och bättre tryckegenskaper. Produktförnyelserna syftar till att främja tillväxten inom falskartongförsäljningen. Inom ökningen av kraftlinerverksamheten togs ett stort steg våren 2013, när produktio-nen av helblekt lätt kraftliner startade vid bruket i Husum. Under 2014 kommer kraftlinerproduktionens andel i Husum att öka ytterligare.

Inom affärsverksamheten Papper strävar man efter att ytterligare förenkla produktsortimentet. Samtliga bruk gjorde stora besparingar i de rörliga kostnaderna under räkenskapsperioden. Besparingsåtgärderna fortsätter under 2014. Metsä Board strävar aktivt efter att stärka sin position som kvalitetsledare och även utveckla sina tjänster inom leve-ranskedjan till toppennivå. Projektet Lean SCM, som syftar till att effektivisera leveranskedjans processer och verktyg, framskred som pla-nerat under 2013. Målsättningen är att slutföra projektet för kartong-verksamheten under 2014.

Målsättningen för produktutvecklingen inom mjuk- och matlag-ningspapper är att tillgodose kundernas och slutanvändarnas behov genom att skapa optimala koncept och lösningar i samarbete med dem och att förbättra kundgruppernas användarupplevelser och öka deras värde. Under året lanserade Metsä Tissue flera nya och förnyade pro-dukter på marknaden.

HÅLLBAR UTVECKLING

Metsä Group har förbundit sig att främja hållbar utveckling, kontinuer-ligt förbättra sin egen verksamhet och bedriva ansvarsfull affärsverk-samhet. Verksamheten styrs av koncernens uppförandekod och av prin-ciper för hållbar utveckling samt ett brett sortiment av policyer som styr olika områden.

Metsä Group stödjer ansvarsfullt skogsbruk enligt principen för hållbar utveckling. Vi kan spåra det virke vi använder till hundra pro-cent. Det kommer alltid från skogar som har skötts enligt principen om hållbar utveckling. Målsättningen är att andelen certifierat virke i verk-samheten ska vara över 80 procent. Under räkenskapsperioden kom 82 procent (2012: 82 och 2011: 81) av det virke som virkesanskaffningen köpte från certifierade skogar. Kraven i EU:s Timmerförordning, som trädde i kraft våren 2013, har inkluderats i den praxis som Metsä Groups virkesanskaffning tillämpar.

Metsä Group strävar efter att i sin verksamhet dämpa klimatföränd-ringen. Vårt mål är att fram till 2020 minska de fossila CO2-utsläppen i produktionen med 30 procent per producerad ton jämfört med nivån år 2009. Till följd av viktiga investeringar uppnåddes målet redan 2013 i och med att koldioxidutsläppen minskade med 32 procent från jämfö-relseåret. Av de bränslen som används består redan idag 85 procent av träbaserade biobränslen (2012: 83 och 2011: 80), mestadels av koncer-nens egna biprodukter, såsom bark och svartlut. Huvuddelen, 83 pro-cent, av den anskaffade totalenergin, är koldioxidneutral (2012: 82 och 2011: 80).

Metsä Groups energieffektivitet har förbättrats med fem procent sedan 2009. Målsättningen är att förbättra energieffektiviteten med tio procent fram till 2020. Att förbättra energieffektiviteten är en väsentlig del av alla investeringar i produktionen.

Metsä Group söker ständigt efter metoder att minska vattenförbruk-ningen i sin produktion bland annat genom effektiv återanvändning av vattnet i processerna. År 2013 var den totala vattenförbrukningen 302


miljoner kubikmeter (2012: 258 och 2011: 370). Processvattenförbruk-ningen var 146 miljoner euro (2012: 149 och 2011: 164). Metsä Groups mål är att fram till 2020 minska processvattenförbrukningen med tio procent jämfört med nivån 2010.

År 2013 var Metsä Groups utsläpp till luft följande: fossil koldioxid (CO2) 855 000 ton (2012: 962 000 och 2011: 1 200 000), biogenisk koldioxid 7 070 000 (2012: 6 884 000 och 2011: 7 001 000), kväveoxi-der (som NO2) 6 500 ton (2012: 6 400 och 2011: 7 300) och svavel (som SO2) 2 160 ton (2012: 1 700 och 2011: 2 400). Utsläppen i vat-tendrag var: fosfor 54 ton (2012: 50 och 2011: 79) och kemisk syreför-brukning (COD) 42 900 ton (2012: 43 600 och 2011: 45 800).

Vår totala avfallsmängd ökade med 5 procent från föregående år till 845 000 ton medan produktionen ökade med tre procent. Mer än 90 procent av de restprodukter och avfall som våra produktionsanlägg-ningar producerar återvinns främst genom återanvändning av materia-len och därefter inom energiproduktionen. Endast det avfall som inte kan användas någon annanstans hamnar på avstjälpningsplatsen. År 2013 var mängden deponiavfall 76 000 ton (2012: 81 400 och 2011: 69 000).

I princip alla av koncernens produktionsanläggningar har ett ISO 9001-kvalitetssystem och ett ISO 14001-miljösystem samt ett Chain of Custody-system, som på ett tillförlitligt sätt kan verifiera andelen certi-fierat virke i produkterna. Flera av koncernens produktionsanläggningar använder dessutom det certifierade arbets- och produktsäkerhetssyste-met OHSAS 18001 och energieffektivitetssystemet ISO 50001.

På koncernens produktionsanläggningar konstaterades under året inga avvikelser som skulle haft betydelsefulla miljökonsekvenser. Några tillståndsvillkor överskreds dock.

Koncernens dotterbolag har kvar miljöansvar för tidigare verksam-heter på stängda, sålda eller uthyrda industritomter och på nedlagda avstjälpningsplatser. Bokföringsmässiga reserveringar har gjorts för de kostnader som saneringsarbetet ger upphov till, i de fall där man har kunnat fastställa koncernens ansvar för markområdenas förorening. Koncernens miljöåtaganden år 2013 var 28,2 miljoner euro (2012: 26,6 och 2011: 26,3). Metsä Groups miljökostnader under 2013 var 47,3 miljoner euro (2012: 49,5 och 2011: 54,0) och bestod främst av drifts- och underhållskostnader för miljöskyddsutrustningarna, kostnader för avfallshanteringen och miljökonsekvenserna samt av avskrivningar på aktiverade miljökostnader.

Utöver i våra egna verksamheter har vi förbundit oss till ansvarsta-gande i hela vår leveranskedja. Vårt mål sedan juni 2011 har varit att inkludera uppförandekoden för leverantörer i alla nya och förnyade leverantörsavtal. År 2013 infördes uppförandekoden i totalt 216 avtal (2012: 73) och ingår nu i cirka 50 procent av alla nya leverantörsavtal. Metsä Group har som mål att revidera alla råvaruleverantörer med hög riskklassificering före utgången av 2015. Inom anskaffningsfunktionen inleddes under perioden en systematisk bedömning av råvaror och deras bearbetningsländer enligt principerna för hållbar utveckling.

RISKHANTERING OCH RISKER

Koncernens bolagsstyrningssystem tillsammans med den riskhante-ringspolicy som styrelsen fastställt styr riskhanteringsarbetet inom Metsä Group. Metsä Groups riskhantering är en systematisk och före-byggande verksamhet som bidrar till att bedöma och hantera de risker, hot och möjligheter som hänför sig till affärsverksamheten.

Metsä Group gör en regelbunden bedömning av strategiska, opera-tiva och finansiella risker och skaderisker som en del av sin löpande verksamhet. Dessutom bedömer koncernen riskerna i samband med årsplanerings- och strategiprocessen. Vid riskbedömningen i samband med årsplaneringen ligger fokus på identifiering av omsättnings- och kostnadsrisker, och vid riskbedömningen i samband med strategiproces-sen analyserar affärsområdena de risker som hänför sig till genomföran-det av deras affärsstrategier. Koncernens ledningsgrupp analyserar regel-bundet de mest betydande riskerna som en del av sitt ledningsgruppar-bete. Resultaten av riskhanteringsprocessen rapporteras regelbundet till styrelsen och till styrelsens kontrollutskott.

Vid riskbedömningarna 2013 identifierades följande risker och osä-kerhetsfaktorer som kan påverka Metsä Groups ekonomiska presta-tions- och funktionsförmåga:

UTVECKLING AV VÄRLDSEKONOMIN OCH EUROOMRÅDET

På huvudmarknadsområdena följer efterfrågan på träprodukter, massa, papper och kartong den allmänna ekonomiska utvecklingen. Tron på den positiva utvecklingen och tillväxten inom världsekonomin och euroområdet har stärkts något, men den ekonomiska förändringen präglas fortfarande av stora osäkerhetsfaktorer. En långsammare eller helt avstannad gynnsam utveckling i ekonomin kan ha direkta negativa konsekvenser för efterfrågan på Metsä Groups produkter, lönsamhet samt på tillgången till och priset på finansiering.

TILLGÅNG TILL FINANSIERING

Koncernens tillgång till kapital och priset på kapitalet är i stor utsträck-ning beroende av de rådande förhållandena och förändringarna på finansmarknaden samt det egna ekonomiska läget. Trots ett smärre för-bättrat förtroende till ekonomin påverkar den mångåriga europeiska skuldkrisen fortfarande den internationella finansmarknaden, banker-nas verksamhet och deras kreditgivning. Den ökande regleringen av finansmarknaderna försvårar dessutom tillgången till finansiering. Dessa faktorer kan ha negativa konsekvenser för tillgången till och pri-set på det främmande kapital som Metsä Group behöver.

Inom Metsä Group har man förberett sig för en återfinansieringsrisk genom att mångsidigt utnyttja olika finansieringskällor och starta åter-finansieringsprocesserna i god tid innan lånen förfaller till betalning. Dessutom hade koncernen i slutet av 2013 uttagbara bindande kredit-limiter för över 700 miljoner euro till sitt förfogande.

AFFÄRSVERKSAMHETENS CYKLISKA

FLUKTUATIONER OCH KONKURRENSVILLKOR

Metsä Group är verksam inom en cyklisk bransch, där balansen mellan efterfrågan och utbud kraftigt påverkar prisnivån på produkterna. En eventuell minskning i efterfrågan eller ökning i utbudet kan ha en nega-tiv inverkan på marknadsbalansen. Ogynnsamma konjunkturer eller ökad kapacitet hos konkurrenterna kan sänka priserna på slutproduk-terna. Å andra sidan kan en eventuell kapacitetsminskning hos de indu-striella aktörerna eller en omstrukturering inom industrin leda till pris-höjningar. Även större, långvariga valutakursändringar påverkar mark-nadsbalansen för skogsindustriprodukter på huvudmarknadsområdena och producenternas konkurrenskraft i Europa.


EFTERFRÅGAN OCH MARKNADSPRISET PÅ MASSA

Vid full kapacitet kan Metsä Fibre producera cirka 2,4 miljoner ton blekt barr- och lövmassa per år. Resultatet i verksamhetsområdet Massa har en central betydelse för hela Metsä Groups affärsverksamhet. Star-ten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfibermassa under det första halvåret 2014 har stor inverkan på massamarknaden och kan således inverka negativt på hela Metsä Groups affärsverksam-het och rörelseresultat.

KREDITRISKER OCH ÖVRIGA MOTPARTSRISKER

Affärsområdena och den centrala kreditövervakningen ansvarar för kre-ditrisker förknippade med kommersiell verksamhet. Kreditövervak-ningen fastställer tillsammans med affärsområdenas ledning de interna kreditlimiter som beviljas kunderna samt betalningsvillkoren. En stor del av kreditriskerna täcks av de försäkringsavtal som har ingåtts med kreditförsäkringsbolagen. Metsä Groups kundkreditrisk har varit på normal nivå 2013. Kreditriskerna har minskats genom att effektivisera kreditövervakningsåtgärderna och -processerna.

Huvudprinciperna för kreditövervakningen har definierats i den kreditanvisning som Metsä Groups styrelse har fastställt och som följer riskhanteringspolicyn. Vid behov deltar koncernens och affärsområde-nas operativa ledning i bedömningen av kreditriskerna och i de slutgil-tiga kreditbesluten.

När det gäller penningmarknadsinvesteringar, derivat och lån god-känner vi enbart sådana motparter som fastslagits i koncernens finansie-ringspolicy, som motsvarar kreditvärdigheten eller som särskilt namn-getts genom styrelsens beslut.

KUNDRELATIONER

I några av koncernens affärsverksamheter hänför sig en stor del av för-säljningen till ett begränsat kundunderlag. Förlusten av en stor eller flera viktiga kundrelationer kan i så fall ha en negativ inverkan på affärs-verksamheten i fråga samt på koncernens resultat.

PRISRISKER INOM PRODUKTIONS- OCH LOGISTIKKOSTNADER

OCH TILLGÅNG TILL PRODUKTIONSMEDEL

Oförväntade prisförändringar för de produktionsfaktorer som är vikti-gast för verksamheten, såsom virke, energi och kemikalier, eller direkta problem med tillgången till dessa kan försämra lönsamheten och även-tyra den fortsatta verksamheten. Metsä Group strävar efter att skydda sig mot dessa risker genom långfristiga leveransavtal och därmed för-bundna derivatavtal. En kraftig prisökning i transportkostnader och övriga logistikkostnader kan påverka Metsä Groups lönsamhet.

Även eventuella förändringar i lagstiftningen, regleringen eller beskattningen av viktiga produktionsfaktorer för verksamheten kan, om de realiseras, innebära betydande kostnadsökningar för Metsä Group.

ANSVARSRISKER

Olika typer av ansvarsrisker för skador som orsakas tredje parter är för-knippade med Metsä Groups affärsverksamhet, till exempel allmänna operativa ansvarsrisker, avtalsrisker, miljörisker och produktansvarsris-ker. Syftet är att hantera dessa risker till exempel genom att effektivisera affärsprocesser genom avtalsutbildning, förbättra ledarskapspraxis, höja kvalitetskrav och öka transparensen i verksamheten. En del av de nämnda ansvarsriskerna täcks av försäkringsavtal.

AVBROTTSRISKER

Stora skador, allvarliga olyckor, naturkatastrofer, miljöskador, allvarliga fel i viktiga datasystem, arbetskonflikter och problem med leverans av de viktigaste råvarorna kan i extrema fall avbryta affärsverksamheten. Då produktionsavbrotten är långvariga kan de ekonomiska förlusterna vara betydande. Dessutom kan det leda till slutliga kundförluster. Affärsområdena, fabrikerna och serviceverksamheterna (såsom koncer-nens data-administration) har sammanställt kontinuitets- och åter-hämtningsplaner för att minska dessa risker. Egendoms- och avbrotts-risker vid produktionsanläggningarna är till största delen täckta med försäkringsavtal.

SÄKERHETSRISKER

Exempel på de risker som hotar företagssäkerheten är brister och för-summelser inom säkerhet i arbetet, datasäkerhet, ekonomiska oegentlig-heter och personsäkerhet, externa hot och avsaknad av internkontroll. Koncernens störningsfria verksamhet säkerställs genom hantering av hot mot företagssäkerheten. Detta sker genom att utveckla och effekti-vera de viktigaste säkerhetsrelaterade verksamhetsprocesserna samt genom att öka riktlinjer, utbildning och internkontroll i anslutning till hantering av de centrala riskerna samt regelbundna övningar för hante-ring av krissituationer.

PERSONAL

Metsä Group har satsat på att säkerställa tillgången på yrkeskunnig per-sonal och minska personalomsättningen med hjälp av utvecklingspro-gram för personal, planer för rekrytering av efterföljare och utveckling av bilden som arbetsgivare. Metsä Group strävar efter att bland annat förbereda sig för risker i samband med generationsväxlingar och övriga personalrisker genom säkring av arbetsförmågan, karriärplanering och arbetsrotation. Metsä Group satsar dessutom kraftigt på samarbete med läroanstalter på alla nivåer och vi startar traineeprogram efter behov.

FINANSIERINGSRISKER

Finansieringsriskerna i affärsverksamheten hänför sig i huvudsak till valutor, räntor, likviditet, motpartsrisker och användning av derivatin-strument. Finansieringsriskerna hanteras i enlighet med den finansie-ringspolicy som Metsä Groups styrelse har fastställt. Syftet är att minska osäkerhet, förbättra förutsebarhet, balansera kassaflöde och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till de förändrade förhål-landena.

ÄNDRINGAR I ANDELS- OCH TILLÄGGSANDELSKAPITALET

Metsäliitto Osuuskuntas medlem är vid sin avgång berättigad till åter-betalning av den betalda insatsen och tilläggsinsatsen. Tilläggsinsat-serna återbetalas till medlemmen även efter ett skriftligt krav. Enligt andelslagets stadgar kan man för återbetalning av egentliga andelar och tilläggsandelar använda en penningsumma som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräk-ningen. Återbetalningar av andelskapitalet som är större än normalt kan ha en negativ inverkan på Metsä Groups ekonomiska ställning.

PÅGÅENDE RÄTTSLIGA TVISTEFRÅGOR

I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet


prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknads-domstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrens-begränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt mot-svarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuus-kunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsan-språken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.

I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaför-farande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skilje-domstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvarta-let 2014.

FÖRBEREDELSE FÖR RISKER OCH ÖVERFÖRING AV RISKER

För identifierade risker förbereder man sig efter bästa vetande och på det sätt som är mest ändamålsenligt för koncernen. När det gäller ska-derisker arbetar man aktivt inom riskhantering med försäkringsbolagen. Ett exempel på detta är de regelbundna riskbedömningarna för olika delområden, såsom fabriker och transportkedjan. Koncernens produk-tionsanläggningar och servicefunktioner har förberett sig för eventuella störningar eller avbrott i verksamheten genom att sammanställa konti-nuitets- och återhämtningsplaner. Ledarskapet under krissituationer styrs i koncernen, affärsområdena och enheterna av koncernens krishan-teringsplan.

Koncernens affärsområden bär själva en del av riskerna och de risker som överträffar den egna riskhanteringsförmågan överförs selektivt till försäkringsbolag, banker och andra motparter med hjälp av försäkrings- och derivatavtal samt övriga avtal. Betydande skaderisker täcks med föl-jande globala försäkringsavtal:• Program för egendoms- och avbrottsskadeförsäkring• Allmänt program för affärsverksamhets- och produktansvars-

försäkring• Program för ledningens och förvaltningsorganens ansvarsförsäkring• Program för transportförsäkring• Program för kreditförsäkring

HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSPERIODEN

Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuus-kunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna repre-senterar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital.

UTSIKTER FÖR DEN NÄRMASTE TIDEN

År 2014 ligger virkesbeställningarna från Metsä Forests kunder på nor-mal nivå. Efterfrågan på virke fortsätter att vara stabil för alla virkesslag.

Efterfrågan på träprodukter är fortsatt stabil inom ramen för den normala säsongsvariationen. Under första kvartalet förväntas markna-den för industriprodukter och sågade trävaror vara i stort sett i balans. Utsikten för byggandet och vidareförädling är dock utmanande i en stor del av huvudmarknaden.

Starten av konkurrenternas nya bruk för produktion av kortfiber-massa i Sydamerika och ökade produktionsvolymer under första halv-året har stor inverkan på massamarknaden. Å andra sidan stärks den positiva utvecklingen av den låga lagernivån hos producenterna av barr-massa, förseningen av projekten med tilläggskapacitet och de kinesiska investeringarna i produktionskapaciteten för mjukpapper och kartong. Den asiatiska marknadens betydelse för Metsä Fibre ökar.

Under första kvartalet 2014 förväntas leveransvolymerna för falskar-tong och vittop kraftliner öka något. Metsä Board höjde priserna på falskartong i Europa under årets sista kvartal, men det finns inga tecken på några större ändringar i den genomsnittliga prisnivån för vittop kraftliner under den närmaste framtiden.

Leveransvolymerna för obestruket finpapper och bestruket papper beräknas under första kvartalet 2014 i stort sett vara på samma nivå som under föregående kvartal. Några större ändringar i papperspriserna förväntas fortfarande inte.

Efterfrågan på mjuk- och matlagningspapper förväntas vara fortsatt gynnsam. Förändringar i energi- och råvarupriser påverkar dock kraftigt utvecklingen av bolagets rörelseresultat. Ökningen av dessa kostnader tillsammans med den lokala tillgången, kvaliteten och priset på retur-papper innebär betydande utmaningar även för det nya året

Metsä Groups rörelseresultat exklusive engångsposter förväntas bli något bättre under första kvartalet 2014 jämfört med sista kvartalet 2013.

FÖRSLAG TILL ANDELSRÄNTA

Styrelsen i Metsäliitto Osuuskunta har beslutat att föreslå för förvalt-ningsrådet att räntan på medlemmarnas stadgeenliga insatser i andels-kapitalet ska utgå med en ränta på 5,5 procent för 2013 samt en till-läggsränta om 1,0 procent jubileumsåret till ära, dvs. totalt 6,5 procent (5,5 procent för 2012). Förslag till ränta på A-insatserna i tilläggskapital är 5,0 procent (5,0) och på B-insatserna 4,5 procent (4,5).

Styrelsens förslag behandlas i april av förvaltningsrådet i Metsäliitto Osuuskunta som i sin tur gör en framställan om beloppet av andelsrän-tan till fullmäktige för beslut i maj.

10 BOKSLUT 2013 — FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013

Euro

Till fullmäktiges förfogande står

räkenskapsperiodens överskott 48 098 156,39

balanserade vinstmedel från tidigare år 595 983 633,63

sammanlagt 644 081 790,02

Styrelsen föreslår, att

till reservfond II överförs i enlighet med § 13 1 mom. i stadgarna 2 404 907,82

samt dessutom 2,18 2 404 910,00

andelsränta betalas

6,5 % på inbetalt andelskapital 13 135 268,01

5,0 % på inbetalt tilläggsandelskapital A 26 857 186,76

4,5 % på inbetalt tilläggsandelskapital B 4 509 565,25 44 502 020,02

bland balanserade vinstmedel lämnas 597 174 860,00

sammanlagt 644 081 790,02

Om fullmäktige godkänner förslaget ovan, är andelslagets eget kapital följande:

Andelskapital 203 407 308,67

Tilläggsandelskapital A 554 684 359,92

Tilläggsandelskapital B 110 542 437,05

Reservfond I 3 939 904,28

Reservfond II 64 144 460,00

Balanserad vinst 597 174 860,00

Eget kapital sammanlagt 1 533 893 329,92

Esbo, den 6 februari 2014

Martti Asunta Kari Jordan Mikael Aminoff Ordförande Viceordförande Verkställande direktör

Eino Halonen Arto Hiltunen Saini Jääskeläinen

Juha Parpala Timo Saukkonen Antti Tukeva

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FÖR 2013

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT — BOKSLUT 2013 11

Justerade

Milj. euro Not 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012

OMSÄTTNING 3, 5 4 931,6 5 001,0

Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning 31,2 -13,4

Övriga rörelseintäkter 3, 6 81,2 76,8

Material och tjänster 3, 7 -3 399,1 -3 462,4

Personalkostnader 3, 7 -692,2 -705,5

Avskrivningar och nedskrivningar 3, 8 -255,1 -249,1

Övriga rörelsekostnader 3, 7 -363,1 -406,0

RÖRELSERESULTAT 334,4 241,5

Resultatandelar i intresseföretag 9,7 4,8

Kursdifferenser 9 -4,6 2,4

Övriga finansiella intäkter 9 8,3 15,3

Övriga finansiella kostnader 9 -124,1 -130,8

RESULTAT FÖRE SKATT 223,7 133,2

Inkomstskatt 10 -35,1 -31,8

ÅRETS RESULTAT 188,7 101,4

ÖVRIGT TOTALRESULTAT 10, 21

POSTER, SOM INTE OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer 2,4 -25,3

Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras -0,1 7,1

Totalt 2,3 -18,1

POSTER SOM SENARE KAN OMKLASSIFICERAS TILL RESULTATET

Kassaflödessäkringar -2,5 -0,5

Finansiella tillgångar som kan säljas -57,9 -17,3

Omräkningsdifferenser -20,3 15,2

Övriga poster -0,2 0,1

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras 22,3 5,3

Totalt -58,5 2,8

Övrigt totalresultat efter skatt -56,2 -15,3

ÅRETS TOTALRESULTAT 132,5 86,1

ÅRETS RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL:

Moderföretagets ägare 109,2 59,2

Innehav utan bestämmande inflytande 79,5 42,1

188,7 101,4

ÅRETS TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL:

Moderföretagets ägare 83,1 49,6

Innehav utan bestämmande inflytande 49,3 36,5

132,5 86,1

Noterna utgör en integrerad del av detta koncernbokslut.

KONCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

12 BOKSLUT 2013 — KONCERNENS BALANSRÄKNING

Justerade Justerade

Milj. euro Not 31.12.2013 31.12.2012 1.1.2012

TILLGÅNGAR

LÅNGFRISTIGA

Goodwill 11 529,0 533,8 528,5

Övriga immaterialla tillgångar 11, 36 254,2 238,9 232,2

Materiella anläggningstillgångar 12, 36 1 988,3 2 073,3 2 129,0

Biologiska tillgångar 13 11,1 8,4 8,5

Andelar i intresseföretag 14 73,0 66,6 69,6

Finansiella tillgångar som kan säljas 15 305,7 356,2 367,9

Övriga finansiella tillgångar 16 20,1 13,9 11,5

Uppskjutna skattefordringar 17 47,0 70,4 65,4

3 228,4 3 361,4 3 412,5

KORTFRISTIGA

Omsättningstillgångar 18 775,0 724,8 781,3

Kundfordringar och övriga fordringar 19 700,9 705,7 735,1

Skattefordringar baserade på årets beskattningsbara inkomst 4,6 8,4 34,0

Derivatinstrument 29 2,4 5,1 0,3

Kassa och banktillgodohavanden 20 452,7 518,5 330,4

1 935,5 1 962,4 1 881,1

TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING 4 0,0 20,6 6,8

TILLGÅNGAR TOTALT 5 164,0 5 344,4 5 300,4

EGET KAPITAL OCH SKULDER

TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE HÄNFÖRLIGT EGET KAPITAL

Andelskapital 21 654,7 594,5 572,6

Omräkningsdifferenser 21 24,9 37,9 28,9

Fond för verkligt värde och övriga fonder 21 224,9 236,1 240,2

Balanserade vinstmedel 578,0 498,2 284,4

1 482,6 1 366,7 1 126,1

INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE 22 476,3 491,2 358,9

EGET KAPITAL TOTALT 1 958,9 1 857,9 1 485,0

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Uppskjutna skatteskulder 17 244,3 319,4 362,2

Pensionsförpliktelser 23 154,4 154,0 135,5

Avsättningar 24, 36 19,3 34,6 44,7

Låneskulder 25 1 601,9 1 161,2 1 854,2

Övriga skulder 26 6,6 4,2 6,3


2 046,8 1 704,2 2 429,4

KORTFRISTIGA SKULDER

Avsättningar 24, 36 33,9 53,8 144,8

Låneskulder 25 354,6 958,2 438,5

Leverantörsskulder och övriga skulder 27 750,8 754,0 761,8

Skatteskulder baserade på årets beskattningsbara inkomst 8,8 4,5 12,2


1 158,3 1 782,4 1 386,1

SKULDER TOTALT 3 205,1 3 486,5 3 815,5

EGET KAPITAL OCH SKULDER TOTALT 5 164,0 5 344,4 5 300,4


KONCERNENS BALANSRÄKNING

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL — BOKSLUT 2013 13

Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare

Milj. euro NotAndels -kapital

Omräkning-differens

Fond för verkligt värde

och övriga fonder

Balanserade vinstmedel Totalt

Innehav utanbestämmande

inflytandeEget kapital

totalt

EGET KAPITAL 1.1.2012 572,6 28,9 240,2 293,5 1 135,2 359,9 1495,2

IAS 19 retroaktiv justering 0,0 -9,1 -9,1 -1,1 -10,2

JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2012 572,6 28,9 240,2 284,4 1 126,1 358,9 1 485,0

Årets resultat 59,2 59,2 42,1 101,4

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21 9,0 -7,3 -11,4 -9,7 -5,6 -15,3

ÅRETS TOTALRESULTAT 9,0 -7,3 47,9 49,6 36,5 86,1

Transaktioner med ägarna

Betalda andelsräntor och dividender 21 -29,6 -29,6 -12,8 -42,3

Förändring i andelskapital 21 21,9 21,9 21,9

Överfört från fritt till bundet kapital 21 3,2 -3,2 0,0 0,0

Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4 198,7 198,7 108,6 307,3

EGET KAPITAL 31.12.2012 594,5 37,9 236,1 498,2 1 366,7 491,2 1 857,9

EGET KAPITAL 1.1.2013 594,5 38,2 236,1 519,0 1 387,8 500,0 1 887,8

IAS 19 retroaktiv justering -0,3 0,0 -20,9 -21,1 -8,8 -29,9

JUSTERAT EGET KAPITAL 1.1.2013 594,5 37,9 236,1 498,2 1 366,7 491,2 1 857,9

Årets resultat 109,2 109,2 79,5 188,7

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 10, 21 -13,0 -17,0 3,9 -26,1 -30,1 -56,2

ÅRETS TOTALRESULTAT -13,0 -17,0 113,1 83,1 49,3 132,5

Transaktioner med ägarna

Betalda andelsräntor och dividender 21 -31,6 -31,6 -36,8 -68,4

Förändring i andelskapital 21 60,2 -1,4 58,9 58,9

Överfört från fritt till bundet kapital 21 5,7 -5,7 0,0 0,0

Anskaffade andelar i innehav utan bestämmande inflytande, vilka inte förändrat beslutanderätten 4 0,1 5,4 5,5 -27,4 -21,9

EGET KAPITAL 31.12.2013 654,7 24,9 224,9 578,0 1 482,6 476,3 1 958,9


KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

14 BOKSLUT 2013 — KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

Justerade

Milj. euro Not 2013 2012

KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN

Årets resultat 188,7 101,4

Justeringar i årets resultat 30 347,3 260,1

Erhållna räntor 8,7 7,2

Betalda räntor -119,2 -123,8

Erhållen utdelning 3,4 12,6

Övriga finansiella poster, netto -16,7 -26,4

Betalda skatter -51,0 -56,2

Förändring i rörelsekapital 30 -47,6 82,1

NETTOKASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN 313,5 257,1

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av aktier i intresseföretag 0,0 -0,7

Förvärv av övriga aktier -2,1 -5,9

Investeringar i anläggningstillgångar -206,6 -201,7

Försäljning av aktier i dotterföretag 4 5,4 -2,8

Försäljning av aktier i intresseföretag 0,5 11,9

Försäljning av övriga aktier 0,6 1,2

Försäljning av anläggningstillgångar 36,0 27,9

Ökning/minskning i långfristiga fordringar, netto -1,3 -4,8

NETTOKASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -167,5 -174,9

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Förändring i andelskapital 60,4 45,4

Förvärvade innehav utan bestämmande inflytande 4, 30 -21,1 -164,4

Sålda innehav utan bestämmande inflytande 4, 30 0,0 471,1

Ökning i långfristiga skulder 1 109,4 339,2

Minskning i långfristiga skulder -1 278,8 -524,6

Kortfristiga skulder, ökning/minskning 3,0 -9,3

Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning -5,8 0,2

Betalda andelsräntor och dividender -78,1 -52,3

NETTOKASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -211,0 105,2

FÖRÄNDRING I KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE -65,1 187,3

Kassa och banktillgodohavande vid årets början 518,5 330,4

Omräkningsdifferens -0,8 0,9

Förändring i kassa och banktillgodohavande -65,1 187,3

KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDE VID ÅRETS SLUT 20 452,7 518,5


KONCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN

NOTER TILL BOKSLUTET 1 — BOKSLUT 2013 15

NOTER TILL BOKSLUTET

1. Redovisningsprinciper

Nedan beskrivs de viktigaste redovisningsprinciperna som har tilläm-pats vid upprättandet av koncernbokslutet.

GRUNDDATA OM KONCERNEN

Metsäliitto Osuuskunta, inklusive dotterföretagen, bildar en koncern (”Metsä Group” eller ”koncernen”), vars fem affärsområden är virkesan-skaffning och skogstjänster, träproduktindustri, massaindustri, kartong- och pappersindustri samt mjuk- och matlagningspapper. Tillverkningen sker i 9 länder. Metsä Groups huvudmarknad är Europa.

Koncernens moderföretag är Metsäliitto Osuuskunta. Moderföreta-gets hemort är Helsingfors och dess registrerade adress Norrskenspar-ken 2, 02100 Esbo.

En kopia av koncernbokslutet finns tillgänglig på webbplatsen www.metsagroup.com eller på moderföretagets huvudkontor på adres-sen Norrskensparken 2, 02100 Esbo.

Vid sitt möte 6.2.2014 har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse godkänt detta bokslut för publicering. Enligt Finlands lag om andelslag kan full-mäktige godkänna eller förkasta bokslutet vid fullmäktiges ordinarie möte efter publiceringen. Fullmäktiges ordinarie möte kan också fatta beslut om ändring av bokslutet.

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSGRUNDER

Koncernbokslutet är upprättat i enlighet med de internationella bok-slutsstandarderna (International Financial Reporting Standards, IFRS) med tillämpning av de gällande IAS- och IFRS-standarderna samt SIC- och IFRIC-tolkningarna som vid upprättande av bokslutet 31.12.2013 var godkända av EU. Med internationella bokslutsstandarder avses de standarder och tolkningar av dessa som EU godkänt för tillämpning inom EU i sin förordning (EG) nr 1606/2002 och som ingår i finsk bokföringslag samt bestämmelserna enligt denna lag. Noterna till kon-cernbokslutet överensstämmer med kraven i den finländska lagstift-ningen om bokföring och sammanslutningar som kompletterar IFRS-bestämmelserna.

Koncernbokslutet innehåller de uppgifter som krävs av en emittent av ett masskuldebrevslån.

Koncernbokslutet presenteras med en (1) miljon euros noggrannhet ifall inget annat nämnts.

Bokslutet har upprättats mot grundval av historiska anskaffnings-värden med undantag av finansiella tillgångar till försäljning, finansiella tillgångar bokförda via resultatet till verkligt värde, säkrade objekt vid säkring till verkligt värde, biologiska tillgångar samt aktiebaserade affärstransaktioner som verkställts med likvida medel, vilka upptagits till verkligt värde.

Enligt ledningen har koncernen tillräckliga resurser att fortsätta sin verksamhet inom en förutsebar framtid. Av den anledningen har bokslutet upprättats med tillämpning av principen om verksamhetens kontinuitet.

NYA OCH FÖRÄNDRADE STANDARDER SOM

TILLÄMPATS UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN

Metsä Group har tillämpat följande förändrade standarder och standar-der som trätt i kraft i början av år 2013.

IAS 1, Utformning av finansiella rapporter: Den mest centrala för-ändringen är kravet gällande grupperingen av posterna i totalresultatet ifall det är möjligt att de i ett senare skede påverkar resultatet då vissa villkor uppfylls. Förändringarna har påverkat utformningen av posterna i koncernens totalresultat.

IAS 19, Ersättningar till anställda: De mest väsentliga förändring-arna är följande: alla försäkringsmatematiska vinster och förluster bok-förs direkt i posterna för totalresultatet, dvs. ”korridormetoden” har avskaffats, och den finansiella utgiften beräknas på basen av nettopos-ten för tillgångar i anslutning till förpliktelsen och planen. Den föränd-rade standarden har anpassats retroaktivt enligt övergångsreglerna. De obokförda försäkringsmatematiska vinsterna och förlusterna har bok-förts i balansen 1.1.2012. Uppgifterna för 2012 har justerats enligt den förändrade standarden. I följande tabell presenteras de justeringar som gjorts i koncernens ingående balans samt i jämförelseperiodens siffror.

Milj. euro

Gammal redovisnings-

princip

Ny redo-visnings-

principFörändring-

ens inverkan

BALANS 1.1.2012

Långfristiga tillgångar

Övriga finansiella tillgångar 12,6 11,5 -1,1

Uppskjutna skattefordringar 61,8 65,4 3,6

Långfristiga skulder

Uppskjutna skatteskulder 362,4 362,2 -0,2

Pensionsförpliktelser 122,6 135,5 -12,9

Eget kapital totalt 1 495,2 1 485,0 -10,2

Milj. euro

Gammal redovisnings-

princip

Ny redo-visnings-

principFörändring-

ens inverkan

BALANS 31.12.2012

Långfristiga tillgångar

Övriga finansiella tillgångar 17,2 13,9 -3,3

Uppskjutna skattefordringar 60,0 70,4 10,3

Långfristiga skulder

Uppskjutna skatteskulder 320,2 319,4 -0,7

Pensionsförpliktelser 116,2 153,9 37,7

Eget kapital totalt 1 887,8 1 857,9 -29,9

RESULTAT 2012

Personalkostnader 709,5 705,5 -4,0

Övriga finansiella intäkter och kostnader 110,2 115,5 5,2

Inkomstskatt 31,8 31,8 0,0

ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012

Poster som inte omklassificeras till resultatet

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer 25,3 25,3

Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras -7,1 -7,1

NOTER TILL BOKSLUTET 1

16 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 1

IFRS 13 Verklig värdering: Till IFRS 13 har slåtts samman kraven på verkligt värdevärdering samt presentationen av de därtill hörande uppgifterna i bokslutet. Dessutom ingår i den nya standarden en defini-tion av verkligt värde. En utvidgning av verklig värdevärdering sker inte, men i standarden ges direktiv angående värderingen i de fall då använd-ning är tillåtet eller det krävs i någon annan standard. IFRS 13 har utvidgat koncernbokslutets noter en aning.

Förbättringar i IFRS-standarderna (Annual Improvements to IFRSs 2009–2011, maj 2012): Genom Annual Improvements görs små och mindre brådskande förändringar som samlas till en helhet och verkställs en gång per år. Förändringarna gäller totalt fem standarder. Inverkan av förändringarna har inte varit betydlig.

IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar i bokslutet: Med förändringen preciseras bokslutsnoterna angående de finansieringsin-strument som i balansen upptagits till nettobelopp samt allmänna net-toarrangemang eller motsvarande avtal. Inverkan av den förändrade standarden har inte varit betydlig.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

DOTTERFÖRETAG

Dotterföretag är alla sådana företag (inklusive sådana enheter som inrättats för ett speciellt ändamål) i vilka koncernen har rätt att utforma de finansiella och operativa strategierna. I allmänhet grundar sig detta på aktieinnehav som uppgår till mer än hälften av rösträtten. Vid bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande i ett annat företag beaktas förekomsten och effekten av sådan potentiell röst-rätt som vid granskningstidpunkten kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretagen konsolideras i koncernbokslutet i sin helhet från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från och med den dag när det bestämmande inflytandet upphör.

Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Vederlaget för för-värvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna till-gångar, övertagna skulder och de andelar som koncernen emitterat i form av eget kapital. I det överlåtna vederlaget ingår även verkligt värde på tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorat vederlag. Förvärvsrelaterade kostnader, med undantag av emis-sionskostnader för värdepapper i form av eget eller främmande kapital, kostnadsförs när de uppstår. I det överlåtna vederlaget ingår inte trans-aktioner som skall behandlas separat från förvärvet. Dessa har beaktats i samband med förvärvet i resultaträkningen. Ett möjligt villkorligt till-läggsvederlag värderas till marknadspris vid förvärvstidpunkten och upptas antingen som en skuld eller som eget kapital. Tilläggsvederlag som uppskattats som skuld värderas till marknadspris vid varje boksluts-dag och vinsten eller förlusten som uppkommer bokförs i resultaträk-ningen. Tilläggsvederlag som uppskattats som eget kapital värderas inte på nytt. Tillgångar och skulder samt villkorliga skulder som kan identi-fieras vid fusioner av affärsverksamheter uppskattas till marknadsvärde vid förvärvstidpunkten. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redo-visas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Det belopp varmed det överlåtna vederlaget, innehav utan bestäm-mande inflytande i det förvärvade objektet och tidigare aktieinnehav sammanräknade överstiger det verkliga värdet av koncernens andel av de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill i balansräk-

ningen. Om vederlaget, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare aktieinnehav sammanräknade understiger det verkliga värdet för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar och det är fråga om en förmånlig affär, redovisas mellanskillnaden i resultaträkningen.

Koncerninterna transaktioner, fordringar och skulder samt orealise-rade vinster och intern vinstutdelning elimineras vid uppgörandet av koncernbokslutet. Orealiserade förluster elimineras inte i de fall då för-lusten uppkommit på grund av nedskrivning. Redovisningsprinciperna för dotterföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de princi-per som koncernen tillämpar.

Vid förvärv som sker gradvis, uppskattas den tidigare ägarandelen till marknadsvärde och den vinst eller förlust som uppkommer redovi-sas i resultaträkningen. Då koncernen mister bestämmanderätten i dot-terföretaget uppskattas den kvarvarande investeringen till marknads-värde enligt datumet för bestämmanderättens upphörande och skillna-den bokförs i resultaträkningen. När koncernens bestämmanderätt upphör behandlas alla de poster som är förknippade med dotterföreta-get och upptagna i övrigt totalresultat på samma sätt som om koncer-nen direkt skulle ha överlåtit i fråga varande tillgångar och skulder.

Förvärv som skett före 1.1.2010 har behandlats enligt de regler som då varit i kraft.

ETT FÖRETAG FÖR SÄRSKILT ÄNDAMÅL

Metsäliitto Management Oy har konsoliderats i koncernbokslutet på samma sätt som ett dotterföretag. Företaget har grundats för aktierela-terade ersättningar till medlemmarna i koncernens ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskunta har bestämmande inflytande i Metsäliitto Management Oy med stöd av ett delägar- och låneavtal och av den anledningen har företaget konsoliderats i koncernbokslutet. Det bestämmande inflytandet är en följd av avtalsvillkoren, såsom tilläm-pandet av överlåtelseförbuden, pantningsförbuden och röstningsbe-gränsningarna angående Metsä Board Oyj:s B-aktier, vilka förvaltas av Management-bolaget. Därtill får företaget inte utan tillstånd av Metsä-liittos styrelse fatta beslut som inte kan anses höra till företagets bransch eller som inte enbart syftar till att genomföra arrangemanget. Metsä-liitto Osuuskunta eller de företag i vilka Metsäliitto har bestämmande inflytande har inte något innehav i det aktuella företaget. Företagets resultat- och balansräkning har konsoliderats i koncernbokslutet från ingången av arrangemanget. Metsäliitto Management Oy:s förvärv av B-aktier i Metsä Board Oyj har i koncernbokslutet upptagits som trans-aktioner med ägare utan bestämmande inflytande.

Metsäliitto Management Oy upplöses enligt bestämmelserna i delä-garavtalet efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2013 har offent-liggjorts eller, om de villkor som skjuter upp upplösningen verkställs, senast efter att Metsä Boards kvartalsrapport Q3/2017 har offentlig-gjorts. Eftersom Metsäliitto Osuuskunta i egenskap av koncern vid upplösningstillfället till ägarna i Management-företaget överlåter ett varierande belopp aktier eller pengar, upptas ledningens placering i Management-företaget som en finansieringsskuld och inte som en andel utan bestämmande inflytande i koncernbokslutet.

Närmare information om den bokföringsmässiga redovisningen av aktierelaterade belöningssystem finns i redovisningsprinciperna under Aktierelaterade ersättningar.

Eftersom den vägda medelkursen för Metsä Board Oyj’s B-aktier under 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 över-steg medelpriset för de anskaffade aktierna, har åtgärderna för upplös-ning av företaget påbörjats.


TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande behandlas som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid aktieförvärv av innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagt vederlag och det redovisade värdet på den förvärvade andelen av dotterföretagens nettotillgångar i eget kapital. Även vinster och förlus-ter på försäljning av aktier till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är alla de företag i vilka koncernen har betydande infly-tande, men inte bestämmande inflytande. Betydande inflytande grun-dar sig i regel på ett aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 pro-cent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalan-delsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Koncernens andel i intresseföretagen inkluderar även den goodwill som fastställts vid förvärvstidpunkten efter avdrag för eventuella nedskriv-ningar.

Koncernens andel av vinsten eller förlusten som uppkommit i intres-seföretagen efter förvärvet redovisas i resultaträkningen efter rörelsere-sultatet. Motsvarande bokförs koncernens andel av intresseföretagets förändring i eget kapital i övrigt totalkapital. Ackumulerade föränd-ringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. Om koncernens andel i intresseföretagens förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.

Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresseföretag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intres-seföretaget. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktio-nen utgör ett bevis på att en nedskrivning ska göras för tillgångsposten. Redovisningsprinciperna som tillämpas på intresseföretagen har vid behov ändrats så att de motsvarar de principer som koncernen tilläm-par. Utspädningsvinst eller -förlust från minskning i ägarandelen i intresseföretag redovisas i resultaträkningen.

Koncernen prövar vid utgången av varje rapporteringsperiod om det finns några antagande att investeringens värde i ett intresseföretag skulle ha minskat. Ifall sådana antagande kan upptäckas prövar koncer-nen investeringens bokföringsvärde som en helhet och jämför värdet med enhetens återvinningsvärde.

SAMRISKFÖRETAG

Koncernens innehav i gemensamt kontrollerade enheter redovisas i koncernbokslutet enligt klyvningsmetoden. Koncernen slår samman sin andel av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt kassa-flöden i det aktuella samriskföretaget med motsvarande poster i det egna koncernbokslutet. Koncernen redovisar den andel av vinster eller förluster från försäljningen av tillgångar till ett samriskföretag som mot-svarar de andra samägarnas ägarandel. Koncernen redovisar inte sin andel av vinster eller förluster i ett samriskföretag som är en följd av koncernens köp av tillgångar från detta samriskföretag förrän tillgång-arna säljs vidare till en oberoende part. En förlust på transaktionen redovisas emellertid genast, om den antyder att nettorealiseringsvärdet på kortfristiga tillgångsposter har minskat eller på en värdenedgång.

OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA

Koncernenheternas resultat och siffrorna för den ekonomiska ställ-ningen fastställs i den valuta som utgör den huvudsakliga valutan i varje enhets verksamhetsmiljö. Koncernbokslutet presenteras i euro som är funktionell valuta och rapporteringsvaluta i koncernens moderföretag.

Affärstransaktionerna i utländsk valuta har redovisats i funktionell valuta enligt transaktionsdagens kurs. De monetära posterna i utländsk valuta har omräknats till funktionell valuta enligt bokslutsdagens kurs. De icke-monetära posterna i utländsk valuta som har värderats till verk-ligt värde har omräknats till funktionell valuta enligt kursen den dag då det verkliga värdet fastställdes. I övrigt har de icke-monetära posterna värderats enligt transaktionsdagens kurs.

De vinster och förluster som har uppstått till följd av omräkningen av affärstransaktioner och monetära poster i utländsk valuta har redovi-sats i finansiella intäkter och kostnader, med undantag av de skulder som allokerats för säkring av en utländsk nettoinvestering och vars kurs-differenser i fråga om en säkring som visat sig vara effektiv redovisats i omräkningsdifferenserna i totalresultaträkningen. Förändringen i verk-ligt värde för en derivatsäkring som visat sig effektiv (valutaterminav-tal), upptas direkt i koncernens egna kapital i fonden för verkligt värde och först då den antagna försäljningen inträffar, upptas den som en kor-rektivpost till försäljningen i resultaträkningen.

Resultaträkningarna för de koncernföretag vars bokslutsvaluta är någon annan än euro omräknas till euro med hjälp av medelkurserna under rapporteringsperioden. För omräkningen till euro av nämnda företags balansräkningar används kurserna på bokslutsdagen. Omräk-ningsdifferenser som uppkommer vid omräkningen av dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar med olika kurser samt omräk-ningsdifferenser som uppkommer vid tillämpningen av förvärvsmeto-den redovisas i koncernens totalresultaträkning. Vid avyttring av dot-terföretag antingen så att dotterföretaget säljs eller upplöses, skall acku-mulerade omräkningsdifferenser fram till tidpunkten för avyttringen upptas i resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som upp-kommer vid avyttringen.

Omräkningsdifferenser som uppkommit före 1.1.2004, dvs. datumet då koncernen började tillämpa IFRS-standarderna, har vid övergången bokförts till balanserade vinstmedel enligt standarden IFRS 1. Dessa omräkningsdifferenser kommer inte heller i ett senare skede att resultat-föras vid försäljning av dotterföretag. Från och med övergångsdatumet redovisas omräkningsdifferenserna som en egen post i eget kapital vid sammanställning av koncernbokslutet.

FINANSIERINGSTILLGÅNGAR

Koncernens finansieringstillgångar har enligt standarden IAS 39 klas-sificerats i följande grupper: 1) Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultatinverkan, 2) Placeringar som hålls till förfal-lodatum, 3) Lån och andra fordringar samt 4) Finansieringstillgångar som är till salu. Klassificeringen av finansieringstillgångarna görs i sam-band med den ursprungliga bokningen enligt den tilltänkta orsaken till anskaffningen. De finansiella tillgångarna redovisas till det ursprungliga verkliga värdet. Transaktionskostnaderna inkluderas i finansieringstill-gångarnas verkliga värde, om det är fråga om en post som inte värderas till verkligt värde genom resultaträkningen. I dessa fall bokförs kostna-derna omedelbart i resultaträkningen. De finansiella tillgångarna avförs


från balansen då koncernen förlorat den avtalsbaserade rätten till kas-saflöden eller till ansenliga delar flyttat riskerna och intäkterna utanför koncernen. Köp och försäljning av finansieringstillgångarna bokförs på avslutsdagen för affären.

Finansieringstillgångar som bokförs till verkligt värde med resultat-inverkan är i huvudsak offentligt noterade masskuldebrevslån eller pla-ceringar i penningmarknadsfonder, som enbart anskaffats för handels-ändamål. Finansieringstillgångar som innehas i handelssyfte har värde-rats till verkligt värde på basis av prisnoteringar som publicerats på marknaden. Icke-realiserade och realiserade vinster och förluster som beror på förändringar i verkligt värde bokförs omedelbart i resultaträk-ningen för den period då de uppkommer. Också de derivat för vilka säk-ringskalkyl inte tillämpas klassificeras som finansiella tillgångar som innehas för handel. Principerna för upprättande av dessa och princi-perna för fastställande av det verkliga värdet beskrivs nedan.

Till placeringar som hålls till förfallodatum har grupperats place-ringar över 6 månader, som förfaller ett visst datum och som koncernen har för avsikt och förmåga att hålla ända till förfallodatum. Koncernen har inga placeringar som måste hållas till förfallodatum. Lånen och de övriga fordringarna utgör finansiella tillgångar med fasta eller fastställ-bara kostnader som inte noteras på aktiva marknader och som inte hel-ler är derivat. Utländska lån och övriga fordringar, inklusive kundford-ringar, har upptagits i gruppen lån och övriga fordringar. Placeringarna i dessa kategorier har värderats enligt effektivräntemetoden som en peri-odiserad anskaffningskostnad.

Finansieringstillgångar som kan säljas omfattar offentligt noterade och icke-noterade aktier. De värderas till verkligt värde, eller då det verkliga värdet inte tillförlitligt kan fastställas, till anskaffningsutgiften med avdrag för nedvärderingar. Det verkliga värdet på offentligt note-rade aktier grundar sig på börsnoteringarna på bokslutsdagen. Om det inte finns noterade kurser för finansieringstillgångar som kan säljas, till-lämpar koncernen olika värderingsmetoder för värderingen av dessa, t.ex. senaste tidens förvärv och diskonterade kassaflöden. I värderingen utnyttjas i allmänhet de uppgifter som fås från marknaden och i så liten mån som möjligt de delfaktorer som koncernens själv fastställt. Föränd-ringar i verkligt värde redovisas i övriga poster i totalresultaträkningen och upptas i fonden för verkligt värde med beaktande av skattepåver-kan. Ackumulerade förändringar i verkligt värde överförs från det egna kapitalet som en resultatpåverkande förändring av klassificeringen i de fall då placeringen avyttras eller dess värde har minskat så att place-ringen ska bokföras som en nedskrivningsförlust.

Penningtillgångarna består av kontanter, bankdepositioner samt andra kortfristiga, mycket likvida placeringar som enkelt kan omvandlas till ett på förhand känt penningbelopp och vilkas värdeförändringsrisk är liten. Enligt finanspolicyn har Metsä Group till penningtillgångar klassificerat de kortfristiga penningmarknadsplaceringarna.

Varje bokslutsdag bedömer koncernen om det finns något objektivt belägg för att värdet av en grupp finansiella tillgångar eller finansiella skulder har minskat. En väsentlig eller långvarig minskning av värdet av en placering så att det ligger under anskaffningsvärdet utgör ett objek-tivt belägg för en nedskrivning av aktier som klassificeras som finan-siella tillgångar för försäljning. Om det verkliga värdet av aktieplace-ringar underskridit anskaffningsvärdet väsentligt och den av koncernen fastställda tidsperioden, är detta ett bevis på värdeminskningen av aktien som är till försäljning. Om det finns belägg för nedskrivning, överförs förlusten som ackumulerats i fonden för verkligt värde till en

resultatpåverkande post. Nedskrivningsförluster på investeringar i form av eget kapital som klassificeras som finansiella tillgångar för försäljning återförs inte via resultaträkningen.

Följande kriterier tillämpas för bedömningen av huruvida det finns objektivt belägg för en nedskrivning av lån eller andra fordringar:• emittentens eller gäldenärens betydande ekonomiska svårigheter• brott mot avtalsvillkoren, till exempel försummelse av ränte- eller

kapitalbetalningar• av ekonomiska eller juridiska skäl som anknyter till gäldenärens eko-

nomiska svårigheter går koncernen med på sådana eftergifter till gäl-denären som koncernen annars inte skulle överväga

• sannolikheten för att gäldenären gör konkurs• den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna har på

grund av ekonomiska svårigheter inte längre aktiva marknader

En närmare beskrivning av prövningen av nedskrivningar av kundford-ringarna finns i redovisningsprinciperna gällande kundfordringar.

Beloppet av nedskrivningsförlusten fastställs som en differens mel-lan det bokförda värdet av tillgångsposten och nuvärdet av de uppskat-tade framtida kassaflödena diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan från den aktuella posten som hör till de finansiella tillgångarna (utan beaktande av tillsvidare orealiserade framtida kreditförluster). Nedskrivningen av de finansiella tillgångarna måste redovisas om det bokförda värdet av den finansiella tillgången överskrider det penning-belopp som kan fås för denna. Det bokförda värdet av tillgångsposten minskas och förlusten redovisas i koncernens resultaträkning. Om beloppet av nedskrivningsförlusten minskar under en senare period och minskningen objektivt kan hänföras till en händelse efter redovisningen av nedskrivningen (t.ex. förbättrad kreditklassificering för gäldenären), registreras en återföring av nedskrivningsförlusten i resultaträkningen. Om återföringen gäller aktieplaceringar som klassificerats som till-gångar till salu, bokförs återföringen alltid i totalresultatet.

FINANSIERINGSSKULDER

Koncernen har grupperat alla finansieringsskulder i gruppen ”Övriga skulder”. Då en finansieringsskuld bokförs, värderas den till en anskaff-ningskostnad. Transaktionskostnader inkluderas i det ursprungliga bok-föringsvärdet av alla finansieringsskulder. Senare värderas alla finansie-ringsskulder enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. Derivat, som inte är underkastade säkringsredo-visning, bokförs till verkligt värde under finansieringsskulder med resul-tatinverkan.

De finansiella tillgångarna och de finansiella skulderna klassificerade enligt IAS 39 samt de verkliga värdena presenteras i punkt 29 i noterna.

DERIVATAVTAL OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Derivatavtal bokförs i balansen på handelsdagen enligt anskaffnings-kostnaden och senare värderas de under sin löptid till verkligt värde vid varje bokslutsdag. Vinster och förluster som uppkommer vid värdering till verkligt värde, hanteras i bokföringen enligt sätt som angetts för derivatavtalets ändamål. Derivaten har vid avtalstillfället grupperats som 1) Säkringar för verkligt värde av fordringar, skulder eller fasta åtaganden, 2) Säkringar för uppskattad, mycket sannolik affärsverk-samhet, 3) Säkringar för nettoplaceringar i utländska enheter eller 4)


Säkringar som man inte tillämpar säkringsredovisning på. Derivat på vilka säkringsredovisning inte tillämpas grupperas i balansen som finansieringstillgångar eller finansieringsskulder som bokförs till verk-ligt värde med resultatinverkan. Då koncernen tillämpar säkringsredo-visning har koncernen vid upprättandet av säkringsförhållandet doku-menterat förhållandet mellan säkringsobjektet och säkringsinstrumen-tet samt den säkringsstrategi som följs. Koncernen har också kontinuerligt gjort den effektivitetstestning som fordras för att till-lämpa säkringsredovisning, för att säkerställa att förändringen i säk-ringsinstrumentets verkliga värde i varje säkringsförhållande tillräck-ligt effektivt motsvarar förändringen i den säkrade tillgångens verkliga värde mot den risk man säkrat mot.

Ändringarna i det verkliga värdet av de derivat som uppfyller villko-ren för säkringen av det verkliga värdet redovisas resultatpåverkande. På samma sätt behandlas ändringarna i det verkliga värdet av den tillgångs- eller skuldpost som är föremål för säkringen i fråga om den säkrade ris-ken. Ändringen i det verkliga värdet av den effektiva del av derivatin-strumentet som uppfyller villkoren för säkringen av kassaflödet redovi-sas direkt i fonden för det verkliga värdet av det egna kapitalet. Vinsterna och förlusterna som redovisats i det egna kapitalet överförs till resultaträkningen under den period då den säkrade posten redovisas i resultaträkningen. Om förutsättningarna för tillämpning av en säk-ringskalkyl inte uppfylls, eller om säkringsinstrumentet förfaller eller säljs, blir vinsten eller förlusten som har ackumulerats på säkringen av kassaflödet kvar i det egna kapitalet tills den förutsedda transaktionen realiseras. Om affärstransaktionen inte längre förväntas bli realiserad redovisas dock vinsten eller förlusten som ackumulerats i det egna kapi-talet direkt i resultaträkningen.

Derivatens verkliga värde visas i de räntefria fordringarna eller skul-derna. Derivatens verkliga värden har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet grupperade enligt den tillämpade bokningsprincipen. Förfal-lotiderna för säkring av kassaflöden har visats i punkt 28.

VALUTASÄKRING

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sin valutaflödesposition som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har det prognosticerade penningflö-det i USD, GBP, JPY, SEK, NOK och DKK definierats separat för Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsä Fibres försäljning. Till den del som förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (valutater-minavtal) visat sig vara effektiv, har den bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då den förutsedda för-säljningen realiserats, som en korrigering av försäljningen i resultaträk-ningen. Förändringarna i verkligt värde hos valutaderivat som gjorts för att säkra andra valutaflödespositioner har bokförts i finansieringspos-terna i resultaträkningen. Valutaterminernas verkliga värden baserar sig på bokslutsdagens terminspriser och valutaoptionerna värderas till marknadspriser enligt Black&Scholes-modellen.

Säkringen av en nettoplacering i en utländsk enhet hanteras i bokfö-ringen som en säkring av penningflödet. Förändringen av det verkliga värdet av derivat- och lånesäkringar, som visat sig vara effektiva, har bokförts direkt i koncernens eget kapital mot ackumulerade omräk-ningsdifferenser. Säkringens ineffektiva andel samt inverkan av valuta-terminernas ränteelement har bokförts i resultaträkningens finansie-ringsposter.

RÄNTESÄKRING

Vid hanteringen av ränterisken har man tillämpat så kallad säkring av verkligt värde enligt IAS 39 på vissa särskilt definierade lån och de deri-vatavtal (ränteswap- och valutaswapavtal) som säkrar dessa. Föränd-ringarna i det verkliga värdet av derivat som uppfyllt villkoren för effek-tiv säkringsredovisning har bokförts i resultaträkningens finansierings-poster liksom förändringarna i det verkliga värdet av den finansieringsskuld som säkrats med avseende på ränterisk och valutarisk. Då lånens verkliga värden beräknats har man beaktat ränte- och valutarisken, men inte eventuella ändringar i bolagets kreditriskpremie.

Dessutom tillämpar koncernen säkringsredovisning enligt IAS 39 för säkring av ränteflöden med rörlig ränta som så kallad säkring av pen-ningflöde, varvid förändringen i det verkliga värdet av derivat (ränte-swapavtal) bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verk-ligt värde.

Räntederivat, som säkringsredovisning inte tillämpas på, har värde-rats till verkligt värde och förändringarna i det verkliga värdet har bok-förts till finansieringsposterna i resultaträkningen. Ränteswapavtalen samt valutaswapavtalen värderas enligt marknadsräntekurvan till kassaflödenas nuvärde.

SÄKRING AV RÅVAROR

Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 för att skydda sig mot elprisrisken som en så kallad penningflödessäkring. Som objekt för säkringsredovisningen har särskilt definierats en del av det prognos-ticerade penningflödet från Metsä Boards, Metsä Tissues och Metsäliit-tos el- och naturgasköp i Finland, Sverige och Tyskland. Dessutom kan säkringsredovisning tillämpas som en så kallad penningflödessäkring, som skyddar Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Fibre mot prisris-ken för massa. Till denna del har förändringen av det verkliga värdet av derivatsäkringen (elterminer, naturgasterminer och massaterminer), som visat sig vara effektiv, bokförts direkt i koncernens eget kapital i fonden för verkligt värde och först då de förutsedda el- och naturgaskö-pen eller massaförsäljningarna eller -köpen realiserats, som en korrige-ring till anskaffningarna. De derivat, som syftat till säkringsredovisning men som visat sig vara ineffektiva liksom också andra råvaruderivat med vilka råvarurisker säkrats, värderas till marknadspriset på bokslutsdagen och förändringarna i det verkliga värdet bokförs till ”Övriga intäkter och kostnader”.

Så kallade inbäddade derivat värderas till verkligt värde och föränd-ringarna i det verkliga värdet bokförs till finansieringsposterna i resultat-räkningen. Antalet inbäddade derivat är obetydligt inom Metsä Group.

SEGMENTRAPPORTERING

Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter.

Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat.

Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncer-nen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till mark-


nadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmen-ten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen.

ENGÅNGSPOSTER

Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter behandlas som engångsposter och allokeras till rörelsens segment. Sådana poster är t.ex. betydande försäljningsvinster och -förluster, nedskrivningar och återfö-ringar enligt standarden IAS 36, Nedskrivning av tillgångar, samt kost-nader och återföringar i samband med strukturförändringar.

LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING

OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER

Till försäljning klassas en tillgång eller en verksamhet då en summa som motsvarar dess bokföringsvärde inkommer främst från försäljningen av tillgången. Att något ska vara till salu förutsätter att ledningen förbin-der sig till en plan att sälja samt att koncernen inleder ett åtgärdspro-gram för att verkställa planen. Dessutom skall tillgången vara direkt till försäljning i nuvarande skick till allmänna och vanliga villkor och för-säljningen uppskattas ske inom ett år.

Tillgångar till försäljning värderas till bokföringsvärdet eller ett lägre verkligt värde där försäljningskostnaderna reducerats. Avskrivningar görs inte på tillgångar som är till försäljning.

En verksamhet klassificeras som avvecklad när koncernen har avstått från den eller när den är klassificerad som en tillgång till försäljning och representerar en betydande affärsverksamhet eller geografiskt affärsom-råde. Resultatet efter skatt från en avvecklad verksamhet redovisas som en egen post i koncernens resultaträkning.

INTÄKTSREDOVISNING

Omsättningen innehåller de inkomster som fåtts från försäljningen av produkter och tjänster samt råvaror och förnödenheter korrigerat med indirekta skatter, beviljade rabatter och övriga korrektivposter till för-säljningen. Intäkterna från försäljningen av varor intäktsförs vid den tidpunkt när riskerna och förmånerna i anslutning till ägandet övergår till köparen och koncernen inte längre har någon övervaknings- eller besittningsrätt till produkten. I allmänhet avses den tidpunkt när pro-dukten har överlämnats till kunden i enlighet med leveransklausulen.

Koncernens leveransvillkor grundar sig på leveransklausulsamlingen Incoterms 2010, som den internationella handelskammaren har gett ut. De vanligaste leveransklausulerna som gäller koncernens försäljning är:• D-klausulerna, enligt vilka koncernen ska leverera produkterna till

avtalad destinationsort. Tidpunkten för försäljningen är lika med leverans till köparen på avtalad destinationsort vid avtalad tidpunkt.

• C-klausulerna, enligt vilka säljaren ordnar och betalar transporten till avtalad destinationsort samt vissa övriga kostnader. Koncernens ansvar för produkterna upphör emellertid då produkterna har över-låtits till fraktföraren i enlighet med den tillämpade klausulen. Tid-punkten för försäljningen är således den när säljaren överlåter varan till fraktföraren för transport till avtalad destinationsort.

• F-klausulerna, enligt vilka köparen ordnar transport och ansvarar för den. Tidpunkten för försäljning är den när produkterna levereras till köparens fraktförare.

Om de lokala bestämmelserna medför en fakturering som avviker från ovan nämnda bestämmelser, har inverkan av denna inkomst räknats och justerats.

Intäkter från försäljning av tjänster intäktsförs när tjänsterna har utförts.

Inkomster och utgifter som gäller långtidsprojekt bokförs som intäkter och kostnader utifrån färdigställandegraden när slutresultatet av projektet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden fastställs för respektive projekt som andelen utgifter för det arbete som utförts fram till tidpunkten för bedömningen av de uppskattade totalutgifterna för projektet. Om det är sannolikt att de totalutgifter som behövs för att färdigställa projektet överskrider de totalinkomster som fås från projektet, redovisas den uppskattade förlusten omedelbart som kostnad.

Dividendintäkterna redovisas då rätten till dividend har uppkom-mit. Ränteintäkterna redovisas enligt effektivräntemetoden.

LEVERANS- OCH HANTERINGSKOSTNADER

Kostnader i anknytning till leverans och hantering av produkter redovi-sas i resultaträkningens Material och tjänster.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Forskningsutgifter redovisas som kostnader då de realiseras. Utveck-lingskostnader aktiveras om det är sannolikt att utvecklingsprojektet producerar ekonomisk nytta och kostnaderna kan mätas på ett tillförlit-ligt sätt. Aktiverade utvecklingskostnader avskrivs över den antagna ekonomiska livslängden. Metsä Group har inga aktiverade utvecklings-kostnader.

KOSTNADER FÖR FRÄMMANDE KAPITAL

Kostnaderna för främmande kapital redovisas i regel som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit. Till förvärvs-kostnaden för betydande och långvariga investeringsprojekt i materiella tillgångar aktiveras kostnader för främmande kapital som uppkommit vid tillgångens förvärvande och under byggtiden.

INKOMSTSKATTER

Skattekostnaden i resultaträkningen består av skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och av kalkylmässig skatt. Den skatteeffekt som hänför sig till posterna i totalresultaträk-ningen redovisas på motsvarande sätt i totalresultaträkningen. Den skatt som grundar sig på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst räknas på den beskattningsbara inkomsten enligt gällande skattesats i varje land. Skatten korrigeras med eventuella skatter som hänför sig till föregående perioder.

De kalkylmässiga skatterna räknas på de temporära differenserna mel-lan det bokförda värdet och det beskattningsbara värdet. Den kalkylmäs-siga skatteskulden registreras dock inte då det är fråga om en tillgångs-post eller en skuld som ursprungligen skulle redovisas till det bokförda värdet och inte om en sammanslagning av affärsverksamheter och redo-visningen av en sådan tillgångs- eller skuldpost inte påverkar bokföring-


ens resultat eller beskattningsbara resultat vid tidpunkten för genomför-andet av affärstransaktionen. I beskattningen registreras ingen kalkyl-mässig skatt på icke avdragsgill goodwill, och på dotterföretagens outdelade vinstmedel redovisas ingen kalkylmässig skatt i den utsträck-ning som differensen sannolikt inte upplöses inom en förutsebar framtid.

De väsentligaste temporära differenserna uppstår till följd av avskriv-ningar på materiella anläggningstillgångar, värdering av finansiella till-gångar till försäljning och derivatavtal till verkligt värde, förmånsbase-rade pensionsarrangemang, oanvända skattemässiga förluster och värde-ringar till verkligt värde som gjorts i samband med anskaffningar.

De kalkylmässiga skatterna beräknas genom tillämpning av de skat-tesatser som reglerats före bokslutsdagen.

Den kalkylmässiga skattefordringen redovisas till det belopp till vil-ket det i framtiden sannolikt uppkommer beskattningsbar inkomst mot vilken den temporära skillnaden kan användas.

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

GOODWILL

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet, innehavet utan bestämmande inflytande och tidigare ägda andelar överstiger det verkliga värdet av det förvärvade dotterföretagets identifierbara netto-tillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill prövas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas i balansräk-ningen till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskriv-ningsförluster. Nedskrivningsförluster för goodwill återförs inte. Det redovisade värdet på den goodwill som ansluter sig till ett avyttrat före-tag inverkar på försäljningsvinsten eller -förlusten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelningen görs på de kassagenere-rande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv där goodwillposten uppstod.

ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

En immateriell tillgång upptas i balansräkningen till det ursprungliga anskaffningsvärdet i det fall, att anskaffningsutgiften kan tillförlitligt bestämmas och det är sannolikt att tillgångens förväntade ekonomiska nytta tillfaller koncernen.

De immateriella tillgångar, vars ekonomiska livstid är begränsad, kostnadsförs i resultatet via lineära avskrivningar under deras kända eller uppskattade ekonomiska livslängd. Immateriella tillgångar med obegränsad livslängd avskrivs inte, utan de prövas årligen för eventuell värdeminskning. Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningspe-riod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den för-väntade ekonomiska nyttan.

Avskrivningen av en immateriell tillgång påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fung-era på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassificeras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

DATAPROGRAM

Utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram aktiveras som immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar till kostnader under sin ekonomiska livslängd. Avskriv-ningstiden är högst sju år. I de direkta kostnader som aktiveras ingår konsult- och expertarvoden som betalats till utomstående, programli-censer som köpts för tillämpningen, personalkostnader till den del de direkt kan hänföras till projektet samt övriga direkta kostnader. Utgifter för underhåll och användning av dataprogram och ADB-tillämpningar redovisas som kostnader för den rapporteringsperiod under vilken de har uppkommit.

UTSLÄPPSRÄTTER

Utsläppsrätter som regeringar i berörda länder tilldelat utan vederlag har bokförts som immateriella tillgångar och motsvarande offentliga bidrag har upptagits till värdet vid anskaffningstidpunkten och bok-förts på skuldsidan i balansräkningen som förskottsbetalningar. Utsläppsrätterna värderas till ursprungligt anskaffningsvärde eller till ett lägre verkligt värde. Utsläppsrätterna avskrivs inte. Då utsläppen rea-liseras kostnadsförs ansvaret för dessa samtidigt som det offentliga stö-det intäktsförs. Eftersom detta sker till det ursprungliga anskaffnings-värdet får de tilldelade utsläppsrätterna ingen resultatmässig effekt på resultaträkningen. Resultateffekter uppkommer endast från förvärv eller avyttring av utsläppsrätter utöver dessa.

ÖVRIGA

Anskaffningsvärdet för patent, licenser och varumärken, vilka har en begränsad ekonomisk livslängd, aktiveras bland immateriella tillgångar och redovisas genom lineära avskrivningar som kostnad under den eko-nomiska livslängden om 5–20 år.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

De anläggningstillgångar koncernen anskaffat värderas till det ursprungligt anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar hos förvärvade dotterföretag värderas till marknadsvärde vid tidpunkten för förvärvet. Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansen till anskaffnings-värdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivnings-förluster. Räntekostnader under byggtiden för långfristiga projekt hän-förliga till materiella tillgångar aktiveras bland anläggningstillgångar för den tid som behövs för färdigställandet av investeringen. Reservdelar och serviceutrustning upptas som materiella anläggningstillgångar då de motsvarar specifikationen för materiella anläggningstillgångar. I övriga fall upptas de under omsättningstillgångar.

Miljörelaterade utgifter aktiveras om de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de genererar ekonomisk nytta i framtiden.

Sådana kostnader som uppkommer senare inkluderas i det bokförda värdet av tillgångsposten eller redovisas som separat tillgång enbart om det är sannolikt att koncernen drar ekonomisk nytta av tillgången i framtiden och att anskaffningsvärdet av tillgångsposten kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Det bokförda värdet för den del som ersatts med en ny del avbokas i balansräkningen. Samtliga övriga underhålls- och reparationskostnader redovisas resultatpåverkande som kostnad under den period då de uppkommit.


Materiella anläggningstillgångar avskrivs lineärt enligt följande för-väntade ekonomiska livslängder:

Byggnader och konstruktioner 20–40 årMaskiner och inventarier

Tung kraftverksteknik 20–40 årÖvrig tung teknik 15–20 årLätta maskiner och inventarier 5–15 år

Övriga poster 3–10 år

På mark- och vattenområden görs inga avskrivningar. Om betydande delar av en materiell anläggningstillgång har olika långa ekonomiska livslängder, görs separata avskrivningar för respektive del.

Tillgångens restvärde, ekonomiska livslängd och avskrivningsmetod granskas åtminstone i slutet av varje redovisningsperiod och justeras vid behov för att återspegla förändringarna i den förväntade ekonomiska nyttan.

Avskrivningen påbörjas, när tillgången är klar att användas, dvs. när den är klar och så placerad att den kan fungera på det sätt som ledningen förutsatt. Avskrivningen upphör när den immateriella tillgången klassifi-ceras som en tillgång till försäljning (eller ingår som en del i en grupp som klassificerats till försäljning) enligt standarden IFRS 5 – Anlägg-ningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

Vinster och förluster som uppkommer när anläggningstillgångar överlåts eller tas ur bruk beräknas som differenser mellan erhållna net-tointäkter och balansvärdet. Försäljningsvinster och -förluster ingår i resultaträkningens rörelseresultat.

OFFENTLIGA BIDRAG

Offentliga bidrag, t.ex. erhållna statsbidrag för anskaffning av materiella anläggningstillgångar, har bokförts som en korrektivpost till bokvärdet av materiella anläggningstillgångar i de fall då det är tämligen säkert att bidragen erhålls och att koncernen uppfyller villkoren för bidragen. Bidragen intäktsförs i form av mindre avskrivningar under tillgångens livslängd. Sådana bidrag, vilka erhållits för upplupna kostnader, bokförs i resultatet för den period då rättigheten till bidraget erhålls. Dessa bidrag upptas i övriga rörelseintäkter.

HYRESAVTAL

Hyresavtal som gäller materiella anläggningstillgångar, och vilka med-för att en väsentlig del av de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet av hyresobjektet i väsentlig grad tillfaller koncernen, klassifice-ras som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen vid den tidpunkt hyresperioden börjar till den hyrda tillgångens marknadsvärde eller till ett lägre nuvärde av minimihyrorna. Motsvarande hyresåtaganden redovisas bland övriga långfristiga ränte-bärande skulder. En anläggningstillgång som anskaffats genom finansie-ringsleasingavtal avskrivs inom loppet av dess ekonomiska livslängd eller en kortare hyrestid. Leasingavgifterna fördelas mellan ränta och amortering av skuld.

Hyresavtal där de risker och förmåner som ansluter sig till ägandet tillfaller hyresgivaren, behandlas som övriga hyresavtal, varav utbetalda hyror redovisas i resultaträkningen som jämnstora poster längs hyres-perioden.

NEDSKRIVNING AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Tillgångar som har en obestämbar ekonomisk livslängd, exempelvis goodwill, avskrivs inte utan prövas årligen avseende eventuellt nedskriv-ningsbehov. Tillgångar som avskrivs bedöms med avseende på värde-nedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att ett penningbelopp motsvarande det redovisade värdet på tillgång-arna kanske inte kan återvinnas.

Återvinningsvärdet är tillgångens verkliga värde minskat med för-säljningskostnader eller dess nyttjandevärde, beroende av vilket som är högre. Med nyttjandevärde avses de till nuvärde diskonterade nettokas-saflödena som kan erhållas från en kassagenererande enhet eller tillgång. Som diskonteringsränta används en ränta uträknad före skatt. Räntan skall avspegla marknadernas syn på pengarnas tidsvärde och på de speci-fika risker som är förknippade med tillgången.

För bedömningen av nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kas-sagenererande enheter). En nedskrivningsförlust bokförs då bokförings-värdet är större än det genererade kassaflödet. I det fall då nedskriv-ningsförlusten avser en kassagenererande enhet, fördelas förlusten först till enhetens goodwill och därefter jämt på enhetens tillgångsposter. I samband med bokföringen av nedskrivningsförlusten uppskattas till-gångens ekonomiska livslängd på nytt. Med undantag av goodwill, åter-förs nedskrivningsförlusten från övriga tillgångsposter i de fall, då det har skett förändringar i de antaganden som använts vid definiering av genererade kassaflöden. En återföring kan dock högst göras till ett värde som tillgången skulle ha om nedskrivning inte ägt rum. En nedskriv-ningsförlust på goodwill återförs inte.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rot-stående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade vär-den av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader). Beräkningarna tar hänsyn till skogstillgångarnas potentiella tillväxt samt miljövårdsrestriktioner. Avverkningsinkomsterna och skogsbruks-kostnaderna beräknas utifrån rådande pris- och kostnadsnivå enligt företagets förväntningar. Förändringarna i skogstillgångarnas mark-nadsvärde under räkenskapsperioden redovisas i rörelseresultatet. Vär-deringen av biologiska tillgångar (växande skog) i Metsä Groups intres-seföretag är i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Omsättningstillgångarna värderas till anskaffningsvärdet eller ett lägre nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för färdiga produkter och produkter under arbete omfattar kostnader för råvaruinköp, direkta löner för tillverkningen, övriga direkta tillverkningskostnader samt en andel av de indirekta kostnaderna för tillverkningen. Vid allokeringen av de indi-rekta kostnaderna för tillverkningen på olika produktenheter tillämpas som divisor produktionsvolymen vid normalt kapacitetsutnyttjande.

Vid värderingen av omsättningstillgångar tillämpas FIFO-metoden (first-in, first-out) eller alternativt metoden med vägt medelpris bero-ende på omsättningstillgångarnas natur. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset med avdrag för de kostnader som behövs för att färdigställa produkten samt försäljningskostnaderna.


KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna värderas till det förväntade nettoförsäljningsvärdet, som är det ursprungliga faktureringsvärdet med avdrag för uppskattade värderegleringsposter. Avsättningar görs från fall till fall om det finns anledning att anta att koncernen inte kommer att få betalning för det fakturerade beloppet på de ursprungliga villkoren.

EGET KAPITAL

Enligt IFRS grupperas finansinstrumenten antingen som skuld eller som eget kapital. Tolkningen i IFRIC 2 ”Medlemsandelar i ekonomiska föreningar och liknande instrument” definierar det belopp av andelska-pitalet som skuld, till vilken andelslaget inte har en obegränsad rätt att vägra återbetalning enligt andelslagets stadgar. Metsäliitto Osuuskuntas stadgar anger ett maximibelopp för återbetalning av andelskapitalen. För återbetalning av andelar och tilläggsandelar kan en penningsumma användas som motsvarar 1/3 av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen. Detta belopp av andelskapitalen redovisas som räntebärande skuld i bokslutet.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas om koncernen till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse, om betalningsförpliktelsen san-nolikt förverkligas och om omfattningen av förpliktelsen kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av de kost-nader som krävs för att täcka förpliktelsen. Den diskonteringsfaktor som använts för beräkningen av nuvärdet väljs så att den beskriver marknadernas syn på penningens tidsvärde vid granskningstidpunkten i fråga om riskerna som hänför sig till förpliktelsen. Om det är möjligt att få ersättning för en del av förpliktelsen av en tredje part, registreras ersättningen som en separat tillgångspost, då det i praktiken är säkert att ersättning erhålls.

OMORGANISERINGAR

En avsättning som gäller en omorganisering redovisas för den räken-skapsperiod under vilken ett legalt eller informellt åtagande uppkom-mit för koncernen. Avgångsvederlag redovisas när en detaljerad plan har gjorts upp för omorganiseringen och de medarbetare som berörs av omorganiseringen har fått del av de centrala punkterna i planen.

MILJÖFÖRPLIKTELSER

Som årskostnad redovisas utgifter som uppstår vid åtgärdande av för-hållanden som uppkommit genom verksamheten under tidigare perio-der, som inte längre i nuläget eller framtiden genererar intäkter. Miljö-ansvar redovisas i enlighet med gällande miljövårdslagar och -bestäm-melser om det är sannolikt att en förpliktelse har uppkommit och beloppet av denna kan bedömas på ett rimligt sätt.

ANSTÄLLNINGSFÖRMÅNER

PENSIONSÅTAGANDEN

Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning. Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensions-planer.

Avgiftsbestämda planer avser pensionsplaner, där koncernen betalar fasta avgifter till en separat enhet. Koncernen har ingen juridisk eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om fonden inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till alla anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande period eller under tidigare perioder. Alla pensionsplaner är förmånsbe-stämda med undantag av avgiftsbestämda pensionsplaner.

Utmärkande för förmånsbaserade planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön.

Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbe-stämda pensionsplaner är nuvärdet av åtagandet på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Storleken på åtagandet enligt förmånsbestämda planer grundar sig på oberoende försäkringsmatema-tikers årliga beräkningar med tillämpning av en förutsedd förmånsen-het (projected unit credit method). Nuvärdet av åtagandet fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med den rän-tesats som motsvarar räntesatsen för utfärdade förstklassiga företagso-bligationer. Lånen, vars ränta tillämpas, har utfärdats i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbase-rade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas via övrigt totalresultat som intäkter eller kostnader mot det egna kapitalet under den period som de uppstår.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen.

För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obli-gatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser utöver dessa avgifter. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i balansräkningen i den utsträckning som de kan komma tillgodo som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar.

ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Ersättningar efter avslutad anställning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Ersättningar vid uppsägning redovisas tidigare vid följande tidpunkter: (a) när koncernen inte längre kan återkalla sitt erbjudande om aktuella ersättningar och (b) när koncernen redovisar kostnaden för en omstruk-turering inom ett tillämpningsområde enligt IAS 37 som är förknippad med utbetalning av ersättningar som hänför sig till avslutad anställning. Om det rör sig om ett erbjudande som har gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång, fastställs ersättningar vid uppsägning utifrån det antal personer som förväntas acceptera erbjudandet. Förmåner som förfaller mer än tolv månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.

VINSTANDELS- OCH BONUSPLANER

Den skuld och kostnad som redovisas för vinstandels- och bonuspla-nerna grundar sig på villkoren för vinstandels- och bonusplanerna. Skulden redovisas då koncernen har en avtalsbaserad förpliktelse eller en faktisk förpliktelse som uppstått enligt tidigare praxis.


AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR

Ett aktierelaterat incitamentsprogram har införts för ledande befatt-ningshavare. Betalningarna erläggs antingen som egetkapitalinstrument eller i kontanta medel. I koncernens program beviljas ersättningarna i huvudsak som kontanta medel. De förmåner som beviljas som egetkapi-talinstrument värderas till verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och kostnadsförs i resultaträkningen jämnt fördelade över den period under vilken rätten uppkom. I de fall då betalningarna erläggs i kon-tanta medel periodiseras den skuld som ska redovisas och förändringen av dess verkliga värde på motsvarande sätt som kostnader. Resultateffek-ten av arrangemangen presenteras i posten för personalkostnader i resultaträkningen.

Metsäliitto Management Oy, som grundats för att administrera kon-cernens aktiebelöningssystem, har konsoliderats som ett dotterbolag i koncernbokslutet.

DIVIDENDER/ANDELSRÄNTOR

De dividender/andelsräntor koncernen betalar redovisas som minsk-ning i det egna kapitalet för den räkenskapsperiod under vilken aktieä-garna/fullmäktige har godkänt att dividend/andelsränta skall betalas.Den del av andelsräntorna som behandlas som en finansieringsskuld, har bokförts under finansiella kostnader.

JÄMFÖRELSETAL

Jämförelsetalen har vid behov korrigerats att motsvara de ändringar som gjorts under räkenskapsperioden och som hänför sig till presentations-sättet.

NYA OCH REVIDERADE STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM

SKA TILLÄMPAS UNDER KOMMANDE RÄKENSKAPSPERIODER

Metsä Group har ännu inte tillämpat följande nya eller reviderade stan-darder och tolkningar, som IASB redan publicerat. Koncernen inför dessa från och med standardens och tolkningens giltighetsdatum eller, om giltighetsdatumet är annat än räkenskapsperiodens första dag, från och med början av den räkenskapsperiod som följer giltighetsdatumet.* = Den aktuella föreskriften har inte godkänts för tillämpning inom EU den 31 december 2013.

IFRS 10 Koncernredovisning och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Enligt de befintliga principerna definierar IFRS 10 bestämmanderätten som en central faktor, då det gäller att avgöra om en sammanslutning ska omfattas av koncernredovisning. Standarden innebär ytterligare vägledningar för fastställandet av bestämmanderätten när det är svårt att bestämma. Den nya standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen.

IFRS 11 Samarbetsarrangemang och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): När det gäller redovisningen av samarbetsarrangemang ligger tyngd-punkten i IFRS 11 mer på rättigheter och skyldigheter än på den juri-diska formen av ett arrangemang. Det finns två typer av samarbetsar-rangemang: gemensamma verksamheter och joint ventures. Vid rappor-teringen av joint ventures ska rapporteringen i framtiden ske enligt en

metod, kapitalandelsmetoden, och det tidigare alternativet med klyv-ningsmetoden är inte längre tillåtet. Den nya standarden bedöms endast ha en något minskande effekt på balansens nyckeltal.

IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra sammanslutningar i bok-slutet och ändringarna i den (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): IFRS 12 sammanställer kra-ven på de uppgifter som ska redovisas i bokslutet. Dessa uppgifter hän-för sig till olika andelar i andra sammanslutningar, inklusive intressebo-lag, samarbetsarrangemang, strukturerade sammanslutningar och övriga sammanslutningar utanför balansräkningen. Den nya standarden ökar antalet noter som koncernen ska ge om sina andelar i andra samman-slutningar.

IAS 28 Andelar i intresseföretag och joint ventures (reviderad 2011) (ska tillämpas inom EU för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Till följd av publiceringen av IFRS 11 innehåller den nya standarden krav på redovisning för intresseföretagen och joint ventures enligt kapitalmetoden. Den reviderade standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen.

Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: presentation (ska tilläm-pas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Änd-ringarna klargör kraven i reglerna på när finansiella tillgångar och finan-siella skulder får redovisas netto i balansräkningen. De innehåller även mer vägledning gällande tillämpningen. Ändringarna bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen.

Ändringar i IAS 36 Nedskrivning av värdet på finansiella poster (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): Ändringarna syftar till att klargöra att tillämpningsområdet för infor-mation om återvinningsvärdet av tillgångar, förutsatt att detta belopp baseras på verkligt värde efter avdrag för kostnader vid avyttringen, är begränsat till värdeminskade tillgångar. Den reviderade standarden bedöms inte ha någon större effekt på koncernredovisningen.

Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värde-ring (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2014 eller senare): En specialbestämmelse har lagts till i IAS 39. Enligt specialbe-stämmelsen anses säkringsförhållandet inte som avslutat under vissa villkor, när det derivatinstrument som definierats som säkringsinstru-ment revideras av den ena motparten till en central motpart till följd av föreskrifter eller bestämmelser. Ändringarna bedöms inte ha någon effekt på koncernredovisningen.

Ändringar i IAS 19 Anställningsförmåner – Defined Benefit Plans – Employee Contributions* (ska tillämpas för räkenskapsår som bör-jar den 1 juli 2014 eller senare): Ändringarna klargör redovisningen när man i förmånsbestämda planer kräver avgifter av medarbetare eller tredje parter för planen. Ändringen har inte någon inverkan på kon-cernbokslutet.

Förbättringar i IFRS-standarder (Annual Improvements to IFRSs), ändringssamlingar 2011–2013* och 2010–2012*, december 2013) (ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 juli 201 eller senare): De små och mindre brådskande ändringar i standarderna som genomförs enligt metoden Annual Improvements sammanställs och genomförs en


gång om året. Ändringarna enligt projektet gäller fyra (2011–2013) och sju (2010–2012) standarder. Effekten av ändringarna varierar mel-lan olika standarder, men bedöms inte vara stora.

IFRS 9 Finansiella instrument* och ändringar i den (tidpunkten för standardens ikraftträdande har skjutits upp (tidigare den 1 januari 2015), giltighetsdatumet bestäms senare): Syftet med projektet som ursprungligen skulle genomföras i tre steg är att ersätta den existerande standarden IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värde-ring. Ändringarna i första steget (publicerade i november 2009) gäller klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De finansiella till-gångarna indelas enligt värderingssätt i två huvudgrupper: tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och tillgångar som värde-ras till verkligt värde. Klassificeringen beror på företagets modell för affärsverksamheten och de avtalsgrundade kassaflödenas särdrag. Änd-ringarna som publicerades i oktober 2010 gäller klassificering och vär-dering av finansiella skulder, och bestämmelser gällande dessa i IAS 39 överfördes till den nya standarden i huvudsak i oförändrat form. Änd-ringarna som gäller allmän säkringsredovisning publicerades i novem-ber 2013. Den del av IFRS 9 som inte ännu slutförts gäller nedskriv-ningar av finansiella tillgångar. Utöver detta föreslår IASB vissa änd-ringar i principerna för klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Den del som gäller makrosäkringsredovisning har avskilts till ett separat projekt från IFRS 9. Eftersom IFRS 9-projektet fortfarande pågår, är det omöjligt att för närvarande ge en bedömning om standar-dens effekter på koncernbokslutet.

2. Centrala bokföringsmässiga uppskattningar vid upprättandet av bokslutet och bedömningar som använts i redovisningsprinciperna

Att upprätta ett bokslut enligt IFRS-standarderna förutsätter använd-ning av vissa centrala bokföringsmässiga uppskattningar. Av ledningen krävs dessutom bedömningar vid tillämpningen av redovisningsprinci-perna. Uppskattningarna och de lösningar som kräver bedömningar evalueras hela tiden. De bygger på tidigare erfarenheter och andra fak-torer, som exempelvis förväntningar inför framtiden. Man anser att för-väntningarna är rimliga med hänsyn till de rådande förhållandena. Nedan beskrivs de områden, inom vilka det finns för koncernbokslutet avgörande antaganden och uppskattningar, samt de områden som krä-ver mycket bedömningar.

NEDSKRIVNINGSTEST

Koncernen prövar årligen nedskrivningsbehovet för goodwill och immateriella tillgångar under arbete samt för immateriella tillgångar med obestämbar ekonomisk livslängd. Nedskrivningstester på andra långfristiga tillgångar görs när det finns tecken på att värdet på tillgång-arna kan ha minskat. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna bygger på beräkningar av nyttjandevärdet. Dessa beräkningar förutsätter uppskattningar. År 2013 redovisades inga nedskrivningar baserade på nedskrivningstest. Känslighetsanalysen om väsentliga anta-

ganden som användes vid nedskrivningstestet och om effekten av deras ändring på nedskrivningsbeloppet framgår i not 8.

PENSIONSPLANER

Pensionsåtagandenas nuvärde beror på flera olika faktorer som fastställs försäkringstekniskt med hjälp av olika antaganden. Vid fastställandet av de nettoutgifter (eller -inkomster) som härrör sig från pensioner utgör diskonteringsräntan ett av antagandena. Ändringar i dessa antaganden påverkar pensionsåtagandenas bokföringsvärde.

En behörig diskonteringsränta fastställs i slutet av varje år. Det hand-lar om en ränta som används vid fastställandet av ett nuvärde för de uppskattade kommande kassaflöden som krävs för att uppfylla pen-sionsåtagandena. Vid fastställandet av den behöriga diskonteringsrän-tan tas hänsyn till räntorna för långfristiga statsskuldförbindelser eller motsvarande instrument. Övriga centrala antaganden om pensionsåta-gandena bygger på de aktuella marknadsförhållandena.

FINANSIELLA INSTRUMENT SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE

För de finansiella instrument som man inte handlar med på den aktiva marknaden fastställs ett verkligt värde med hjälp av olika värderingsme-toder. Bedömningar görs vid val av de olika metoderna samt antagan-den, som huvudsakligen bygger på de förhållanden som råder på mark-naden på räkenskapsperiodens sista dag. Den största post som värderats till det verkliga värdet, som man inte handlar med på den aktiva mark-naden, är investeringen i Pohjolan Voima Oy:s aktier som klassificerats som finansieringstillgångar som kan säljas. Priset för dessa fastslås uti-från genomförda affärer och analyser av de diskonterade kassaflödena. Bokföringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskattas vara 2,5 miljoner euro lägre eller 4,0 miljoner euro högre, om den ränta som används för diskontering av kassaflödena avvek med 10 procentenheter från den ränta som ledningen har uppskattat. Bokfö-ringsvärdet för de finansieringstillgångar som kan säljas skulle uppskat-tas vara 36,5 miljoner euro högre eller 36,6 miljoner euro lägre, om de energipriser som används för beräkning av verkligt värde avvek med 10 procentenheter från de priser som ledningen har uppskattat.

AVSÄTTNINGAR

VEn avsättning redovisas när företaget till följd av en tidigare händelse har en juridisk eller faktisk förpliktelse och betalningsförpliktelsen san-nolikt förverkligas. Avsättningarna fastställs utifrån tidigare erfarenhe-ter. En omläggningsavsättning görs när företaget har satt upp en detalje-rad omläggningsplan och informerat om denna. Avsättningarna enligt koncernens balansräkning per den 31 december 2013 uppgick till 53,2 miljoner euro.

INKOMSTSKATTER

Det krävs bedömningar av ledningen för att fastställa de skatter samt uppskjutna skattefordringar och -skulder som är baserade på räken-skapsperiodens resultat samt för att bestämma, upp till vilket belopp de uppskjutna skattefordringarna ska räknas. I koncernens balansräkning per den 31 december 2013 har 24,4 miljoner euro redovisats som upp-skjutna skattefordringar från fastställda förluster. Koncernen är föremål för inkomstbeskattning i flera länder. Att uppskatta de totala inkomst-skatterna på hela koncernens nivå förutsätter betydande bedömningar. För flera transaktioner och beräkningar är den slutliga skatten osäker. Inom koncernen förutser man kommande skattegranskningar och redo-



visar skulder som bygger på uppskattningar om ett eventuellt behov att betala mera skatt. Om den slutliga skatten i samband med dessa avviker från de ursprungligen redovisade beloppen påverkar skillnaderna både de skattefordringar och -skulder som bygger på räkenskapsperiodens beskattningsbara inkomst och de uppskjutna skattefordringar och -skulder under perioden då de fastställs.


Koncernen ser regelbundet över sina omsättningstillgångar för att kon-trollera om omsättningstillgångarna är större än i verkligheten, om omsättningstillgångarna inkluderar icke-säljbara poster eller om mark-nadsvärdet underskrider anskaffningsvärdet, och redovisar för sådana avdrag en avdragspost som minskar omsättningstillgångarnas bokfö-ringsvärde. För en sådan översyn måste ledningen uppskatta den kom-mande efterfrågan på produkterna. Eventuella ändringar i dessa värden kan leda till en granskning av omsättningstillgångarnas bokföringsvärde under kommande räkenskapsperioder. I balansräkningen per den 31 december 2013 redovisade koncernen omsättningstillgångar för 775,0 miljoner euro.

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringarna har i bokföringen redovisats i enlighet med det ursprungliga fakturerade beloppet med avdrag för nedskrivningar och ersättningar på grund av återbetalningar. Nedskrivningen redovisas från fall till fall samt på basis av tidigare erfarenheter, när det finns objektiva bevis på att fordran inte kan utkrävas till sitt fulla belopp. Om kunder-nas ekonomiska läge försvagas så att det påverkar deras betalningsför-måga kan det vara nödvändigt med ytterligare nedskrivningar under kommande räkenskapsperioder. Kundfordringarna uppgick i koncer-nens balansräkning per den 31 december 2013 till 558,9 miljoner euro och nedskrivningarna av kundfordringar till 1,1 miljon euro.

NEDSKRIVNING AV INVESTERINGAR I FORM AV EGET KAPITAL SOM

KLASSIFICERAS SOM FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

När värdeminskningen på investeringar i form av eget kapital som klas-sificerats som finansiella tillgångar som kan säljas är ett faktum, avgörs de i enlighet med instruktionerna i IAS 39. Detta förutsätter viktiga bedömningar bland annat när det gäller hur länge och hur mycket investeringens verkliga värde har underskridit anskaffningsvärdet. För att fastställa om det finns objektiva bevis på en nedskrivning måste man dessutom bedöma investeringsobjektets ekonomiska läge samt affärs-verksamhetens utsikter inom den närmaste framtiden, såsom bran-schens och sektorns resultatinriktning. Om man anser att minskningen av det verkliga värdet under anskaffningsvärdet helt eller delvis är bety-delsefull och långdragen, skulle en ytterligare förlust på 153,0 miljoner euro efter skatt kunna redovisas i bokslutet för år 2013. Denna förlust uppstår när de ändringar i det verkliga värdet av Pohjolan Voima Oy:s aktier som har redovisats i eget kapital i samband med de finansierings-tillgångar som kan säljas överförs till resultaträkningen.

3. Segmentinformation

Koncernens rörelsesegment består av koncernens affärsområden. Affärsområdena producerar olika produkter och tjänster, och de leds som separata enheter.

Rörelsesegmenten rapporteras på ett enhetligt sätt med den interna rapporteringen till den högsta operativa beslutsfattaren. Koncernchefen har utsetts till den högsta operativa beslutsfattaren som ansvarar för allokeringen av resurserna till rörelsesegmenten och för bedömningen av deras resultat.

Segmentrapporteringen följer samma bokslutsprinciper som koncer-nen överlag. Affärstransaktionerna mellan segmenten görs till mark-nadspriser. All försäljning och alla andra transaktioner mellan segmen-ten elimineras i samband med konsolideringen av koncernen. Bedöm-ning av segmentens resultat baseras på segmentens rörelseresultat.

Ett segments tillgångar och skulder är sådana poster som segmentet använder i sin affärsverksamhet eller som av motiverat skäl kan fördelas på segmentet. Icke-fördelade poster innehåller skatteposter och finan-siella poster samt poster som är gemensamma för hela koncernen. Inves-teringarna består av ökningar i materiella anläggningstillgångar och immateriella nyttigheter, vilka används under fler än en period.

RÖRELSESEGMENTEN

VIRKESANSKAFFNING OCH SKOGSTJÄNSTER

Metsä Forest levererar högklassigt virke och skogsenergi till Metsä Groups produktionsanläggningar och sina övriga kunder. De tillhanda-håller ägarmedlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta heltäckande tjänster inom virkeshandel samt skogs- och naturvård.

TRÄPRODUKTINDUSTRI

Metsä Wood erbjuder konkurrenskraftiga och miljövänliga träproduk-ter för byggprojekt, industri och distributörer. Produkterna tillverkas av högklassig och förnybart nordiskt virke.

MASSAINDUSTRI

Metsä Fibre är en av de ledande barrmassaproducenterna i världen. Bolagets huvudprodukter, dvs. ansvarsfullt och kostnadseffektivt pro-ducerad blekt barrveds- och björkmassa, har utvecklats för tillverkning av mjukpapper, tryck- och specialpapper samt förpackningskartong. Varumärket är Botnia och bolaget äger fyra massabruk i Finland.

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI

Metsä Board är den ledande falskartongproducenten i Europa, den största tillverkaren av bestruken vit kraftliner i världen och en bety-dande pappersleverantör, som erbjuder sina kunder kartong och papper av hög kvalitet för konsumentförpackningar samt för behoven inom kommunikation och reklam. Bolagets globala försäljningsnät förmedlar tjänster för tillverkare av märkesvaror och förpackningar, tryckerier, grossister och företag inom kontorsmaterialbranschen.



RÖRELSESEGMENTEN 2013

Milj. euro

Virkesanskaff-ning och

skogstjänsterTräprodukt-

industriMassa- industri

Kartong- och pappers-

industri

Mjuk- och matlagnings-

papperÖvrig

verksamhet ElimineringarKoncernen

totalt

Extern omsättning 371,1 837,0 780,3 1 943,1 999,8 0,4 0,0 4 931,6

Intern omsättning 1 189,9 60,1 533,5 76,2 0,3 5,4 -1 865,4 0,0

Omsättning totalt 1 561,0 897,0 1 313,8 2 019,3 1 000,1 5,8 -1 865,4 4 931,6

Rörelseresultat 27,8 -2,1 196,6 113,6 55,1 -7,0 -49,6 334,4

Engångsposter i rörelseresultatet 0,0 -17,2 0,0 9,2 0,6 -0,4 0,0 -7,9

Rörelseresultat exkl. engångsposter 27,8 15,1 196,6 104,4 54,5 -6,6 -49,6 342,3

Resultatandelar i intresseföretag 9,7

Finansieringskostnader, netto -120,4

Inkomstskatt -35,1

Årets resultat 188,7

Tillgångar 291,4 392,1 848,6 1 981,0 917,9 185,4 -268,9 4 347,6

Andelar i intresseföretag 73,0

Ofördelade tillgångar 743,4

Tillgångar totalt 5 164,0

Skulder 228,9 108,5 116,9 455,5 273,1 69,9 -268,9 983,9

Ofördelade skulder 2 221,2

Skulder totalt 3 205,1

Investeringar 5,4 43,5 28,7 66,9 53,0 17,2 214,5

Avskrivningar 2,8 28,9 59,9 103,6 39,7 2,0 12,5 249,4

Nedskrivningar 8,0 -2,3 5,7

Medelantal anställda 968 2 670 896 3 245 2 930 513 11 222

Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter)Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).

ENGÅNGSPOSTER I RÖRELSERESULTATET 2013

Milj. euro





industri


papperÖvrig


totalt

Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter 8,3 8,3

Förändring i lager -0,5 -0,5

Personalkostnader -7,5 1,7 0,6 -0,4 -5,6

Nedskrivningar -8,0 -0,2 -8,2

Återförda nedskrivningar 2,5 2,5

Övriga rörelsekostnader -1,3 -3,1 -4,4

Totalt 0,0 -17,2 0,0 9,2 0,6 -0,4 0,0 -7,9


Metsä Tissue underlättar med sina förstklassiga produkter vardagen för konsumenter, slutanvändare och kunder. Affärsverksamheten är en av de ledande leverantörerna av mjukpappersprodukter för hem och stor-hushåll och världens ledande leverantör av matlagningspapper. Bolagets egna varumärken är Lambi, Serla, Mola, Tento, Katrin och SAGA.

ÖVRIG VERKSAMHET

Övrig verksamhet inkluderar bl.a. Metsä Groups gemensamma koncern-funktioner, moderföretagets holdingverksamhet, Metsäliitto Manage-ment Oy samt en 48,98 procents andel i Metsätapiolas fastigheter.

Koncernen har inte sammanslagit några segment för att bilda de ovan nämnda rörelsesegmenten.


TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår personalkostnader om 7,5 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en kostnadspost om 2,4 miljoner euro hänförlig till stängningen av den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet, en post om 2,2 miljoner euro hänförlig till omorganiseringen av verksamheten i Metsä Wood UK och en post om 2,4 miljoner euro hänförlig till ned-läggningen av verksamheten vid förädlings- och distibutionsenheten i Kaskö samt till omorganiseringen av plywood- och byggnadsprodukt-verksamheterna.

I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hän-förlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlings- och distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti.

RÖRELSESEGMENTEN 2012

Milj. euro





industri


papperÖvrig


totalt

Extern omsättning 349,4 850,2 772,9 2 046,7 981,5 0,3 0,0 5 001,0

Intern omsättning 1 166,0 54,0 501,0 60,9 0,0 3,0 -1 784,8 0,0

Omsättning totalt 1 515,4 904,2 1 273,9 2 107,6 981,5 3,3 -1 784,8 5 001,0

Rörelseresultat 20,2 16,3 150,5 221,1 35,1 67,7 -269,4 241,5

Engångsposter i rörelseresultatet 0,0 -2,3 2,3 146,2 -6,8 73,7 -227,3 -14,2

Rörelseresultat exkl. engångsposter 20,2 18,6 148,1 74,9 41,9 -5,9 -42,1 255,7

Resultatandelar i intresseföretag 4,8

Finansieringskostnader, netto -113,0

Inkomstskatt -31,8

Årets resultat 101,4

Tillgångar 267,5 390,4 877,9 2 055,2 905,4 144,0 -251,1 4 389,4

Andelar i intresseföretag 66,6

Tillgångar som innehas för försäljning 20,6 20,6

Ofördelade tillgångar 867,8

Tillgångar totalt 5 344,4

Skulder 193,1 113,4 158,5 486,5 272,9 32,3 -251,1 1 005,6

Ofördelade skulder 2 481,0

Skulder totalt 3 486,5

Investeringar 5,9 26,8 35,3 66,1 65,0 17,0 -5,3 210,9

Avskrivningar 2,7 31,1 59,3 111,1 40,8 5,0 10,2 260,3

Nedskrivningar -2,3 -10,8 1,8 -11,3

Medelantal anställda 1 015 2 859 913 3 551 3 205 443 11 986

Segmentets tillgångar består av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, andelar i intresseföretag, omsättningstillgångar, kundfordringar och övriga icke-räntebärande fordringar (exkl. räntor och skatter)Segmentets skulder består av leverantörsskulder, erhållna förskott och övriga icke-räntebärande skulder (exkl. räntor och skatter).

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-ningsvinster om totalt 8,3 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en vinst om 5,3 miljoner euro från fastighetsförsäljningar i Finland, en vinst om 1,9 miljoner euro från försäljningen av det franska fabriksom-rådet Alizay samt en tilläggsköpesumma om 0,5 miljoner euro för intresseföretaget Plastiroll Oy, som såldes år 2012.

Personalkostnader och övriga rörelsekostnader innehåller totalt kostnader om 1,4 miljoner euro, av vilka de mest betydande är en miljö-reservering om 6,6 miljoner euro vid Husum-fabriket i Sverige, en åter-föring av kostnadsreserv om 3,5 miljoner euro i samband med försälj-ningen av Alizay-fabriken i Frankrike samt en kostnadsåterföring om 1,9 miljoner euro förknippad med produktionsomstruktureringarna vid Metsä Board Gohrsmühle år 2011.

I återförda nedskrivningar ingår en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla nedskrivna pap-persmaskin i Äänekoski.


TRÄPRODUKTINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår en personalkostnad om 2,1 miljon euro i anknytning till effektiviseringsprogram.

MASSAINDUSTRI: I återföringen av nedskrivningarna ingår en återfö-ring om 2,3 miljoner euro från fabriket i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.,

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRI: I rörelseresultatet ingår försälj-ningsvinster om totalt 149,6 miljoner euro, varav de väsentligaste är en vinst om 84,6 miljoner euro från försäljningen av Metsä Fibre -aktier, en vinst om 58,6 miljoner euro från försäljningen av Pohjolan Voima -aktier till Metsä Fibre samt en vinst om 5,4 miljoner euro från försälj-ningen av fastigheter i Finland.

Personalkostnaderna innehåller totalt kostnader om 5,0 miljoner euro, varav de mest betydande är en återföring om 9,0 miljoner euro i anknytning till omorganiseringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en extra kostnad om 7,0 miljoner euro i samband med stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay och en kostnad om 4,7 miljoner euro hänförlig till effektiviseringsprogrammet vid Metsä Boards Husum -fabrik.

Återförda nedskrivningar innehåller en återföring om 10,7 miljoner euro som hänför sig till klassificeringen av Metsä Board Alizay som en tillgång som innehas för försäljning.

Övriga rörelsekostnader uppgår till totalt 8,8 miljoner euro, varav de mest betydande var en kostnad om 2,2 miljoner euro i anknytning till omstruktureringen av produktionen i Metsä Board Gohrsmühle, en återföring av en tidigare bokförd kostnad om 7,0 miljoner euro hänför-

lig till stängningen av pappersfabriket Metsä Board Alizay, en kostnads-avsättning om 8,0 miljoner euro som hänför sig till sanering av jordmå-nen på tomten Niemenranta i Tammerfors och en kostnad om 3,5 mil-joner euro angående sanering av Metsä Boards industrifastighet i Nurmes.

MJUK- OCH MATLAGNINGSPAPPER: I rörelseresultatet ingår en avsätt-ning om 6,8 miljoner euro hänförlig till omstruktureringar och organi-sationsförändringar i alla verksamheter.

ÖVRIG VERKSAMHET: I rörelseresultatet ingår en försäljningsvinst om 80,9 miljoner euro från försäljningen av aktier i Metsä Fibre Oy, en avsättning om 1,8 miljoner euro för personalkostnader i anknytning till effektiviseringsprogram och en avsättning om 5,4 miljoner euro hänför-lig till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler.

Försäljningsvinsten om 84,6 miljoner euro som härstammar från försäljningen av aktier i Metsä Fibre och som ingår i Kartong- och pap-persindustrins rörelseresultat samt en motsvarande försäljningsvinst om 80,9 miljoner euro som ingår i Övrig verksamhet, har eliminerats i kon-cernen. Metsä Fibre -arrangemanget har inom Metsä Group genomförts som en transaktion mellan moderföretagets ägare och ägare utan bestämmande inflytande (not 4). I rörelseresultatet för Kartong- och pappersindustrin ingår dessutom försäljningsvinst om 59,1 miljoner euro från Pohjolan Voima -aktier och vinst om 1,7 miljoner euro från försäljning av materiella anläggningstillgångar. Dessa har i koncernen eliminerats som interna försäljningsvinster.

ENGÅNGSPOSTER I RÖRELSERESULTATET 2012

Milj. euro





industri


papperÖvrig


totalt

Försäljningsvinster i övriga rörelseintäkter 149,6 80,9 -226,7 3,7

Förändring i lager -0,1 -1,0 -1,1

Personalkostnader -2,1 -5,0 -6,8 -1,8 -15,8

Resultatandelar i intresseföretag 0,6 -0,6 0,0

Nedskrivningar -0,2 -0,2

Återförda nedskrivningar 2,3 11,0 13,3

Övriga rörelsekostnader -8,8 0,0 -5,4 -14,2

Totalt 0,0 -2,3 2,3 146,2 -6,8 73,7 -227,3 -14,2


GEOGRAFISKA OMRÅDEN

Omsättningen för de geografiska områdena presenteras enligt kundernas lokalisering. Tillgångarna och investeringarna presenteras enligt samma princip.

GEOGRAFISKA OMRÅDEN

OMSÄTTNING LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR INVESTERINGAR

Milj. euro 2013 2012 2013 2012 2013 2012

Finland 953,6 903,1 2 450,1 2 517,3 133,9 82,7

Tyskland 661,3 672,2 155,6 161,0 15,3 13,6

Storbritannien 482,7 542,4 30,3 27,7 0,5 0,5

Italien 243,4 211,4 0,2 0,3 0,0 0,0

Sverige 238,0 245,6 346,6 375,5 31,1 28,1

Frankrike 235,3 250,2 5,5 23,9 0,9 0,9

Polen 152,0 125,1 79,5 63,3 21,0 75,6

Holland 115,6 99,1 0,0 0,1 0,0 0,0

Övriga EU 538,9 588,5 66,9 71,3 3,7 4,4

Ryssland 138,3 154,1 46,3 49,9 7,9 5,0

Norge 121,5 126,4 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga Europa 176,0 211,9 0,1 0,1 0,1 0,0

Kina 329,5 322,1 0,3 0,4 0,1 0,0

USA 153,0 127,3 0,1 0,1 0,0 0,0

Övriga länder 392,5 421,6 0,0 0,0 0,0 0,0

TOTALT 4 931,6 5 001,0 3 181,5 3 290,9 214,5 210,9

PERSONAL I SLUTET AV ÅRET

2013 2012

Finland 5 238 5 414

Tyskland 1 670 1 876

Sverige 1 408 1 450

Storbritannien 590 720

Ryssland 537 531

Polen 422 430

Slovakien 325 399

Frankrike 182 228

Baltikum 114 140

Övriga Europa 169 174

Övriga länder 86 85

TOTALT 10 741 11 447

UPPGIFTER OM VIKTIGA KUNDER

Intäkterna från en (1) specifik extern kund överskred inte 10 procent av koncernens intäkter år 2013 eller 2012.



4. Företagsförvärv, tillgångar till försäljning samt sålda verksamheter

FÖRETAGSFÖRVÄRV

FÖRVÄRV UNDER ÅR 2013

FÖRVÄRV AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Den 2.5.2013 köpte Metsäliitto Osuuskunta av Ömsesidiga arbetspen-sionsförsäkringsbolaget Varma en andel om 8,381 procent i Metsä Tis-sue Oyj. Köpesumman inklusive överlåtelseskatt var 18,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 85,0 procent av Metsä Tis-sue. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 25,0 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 6,7 mil-joner euro.

I augusti 2013 förvärvade koncernen för 2,7 miljoner euro en andel om 0,32 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger koncernen 42,81 procent av Metsä Board. Till följd av förvärvet minskade inneha-vet utan bestämmande inflytande med 1,5 miljoner euro och vinstmed-len med 1,3 miljoner euro.

Metsäliitto Osuuskunta köpte 30.9.2013 av Metsä Board en andel om 51 procent i Metsä Group Treasury Oy. Aktiernas köpesumma inklusive överlåtelseskatt var 5,3 miljoner euro. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuuskunta 100 procent av Metsä Group Treasury. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 0,1 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,1 miljoner euro.

INVERKAN PÅ EGET KAPITAL 31.12.2013 HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE FRÅN FÖRVÄRV ELLER FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE:

Milj. euro 2013

Från ökning av ägarandel / Metsä Tissue Oyj 6,7

Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj -1,3

Från ökning av ägarandel / Metsä Group Treasury Oy 0,1

Från inverkan av övrig verksamhet 0,0

Nettoinverkan på eget kapital 5,4

FÖRVÄRV UNDER ÅR 2012

FÖRVÄRV AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Metsäliitto Osuuskunta använde sin köpoption den 24.4.2012 angå-ende UPM-Kymmene Abp:s ägarandelen om 11,0 procent i Metsä Fibre Oy. Inklusive överlåtelseskatt var aktiernas pris 152,4 miljoner euro. Efter köpet äger Metsäliitto Osuuskunta 67,81 procent i Metsä Fibre. Bokvärdet av Metsä Fibres nettoförmögenhet var vid anskaff-ningen 516,3 miljoner euro. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 83,6 miljoner euro och vinstmedlen med 68,8 miljoner euro.

Metsäliitto Osuuskunta köpte 81 procent i Biokraft Oy av Vapo Oy för 7,0 miljoner euro 12.6.2012. Efter förvärvet äger Metsäliitto Osuus-kunta 100 procent i Biokraft Oy. Bokvärdet av Biokrafts nettoförmö-genhet var vid anskaffningen 8,8 miljoner euro. Som en följd av förvär-vet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 7,2 miljoner euro och vinstmedlen ökade med 0,2 miljoner euro.

Under år 2012 har koncernen för 4,9 miljoner euro förvärvat en till-läggsandel om 0,7 procent i Metsä Board Oyj. Efter förvärvet äger kon-cernen 42,49 procent av Metsä Board Oyj. Bokvärdet av Metsä Boards nettoförmögenhet var vid anskaffningen 680,9 miljoner euro. Till följd av förvärvet minskade innehavet utan bestämmande inflytande med 4,6 miljoner euro och vinstmedlen med 0,6 miljoner euro.

INVERKAN PÅ EGET KAPITAL 31.12.2012 HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE FRÅN FÖRVÄRV ELLER FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE:

Milj. euro 2012

Från ökning av ägarandel / Metsä Fibre Oy -68,8

Från minskning av ägarandel / Metsä Fibre Oy 268,3

Från ökning av ägarandel / Biokraft Oy 0,2

Från ökning av ägarandel / Metsä Board Oyj -0,6

Från inverkan av övrig verksamhet -0,5

Nettoinverkan på eget kapital 198,7

TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNING

Metsä Board klassificerade år 2012 det franska pappersfabriket Alizays byggnader och maskiner, totalt 20,4 miljoner euro, som en tillgång till försäljning. Metsä Board hade förhandlat om försäljningen under år 2012 och det verkliga värdet baserade sig på ledningens bästa uppfatt-ning om fabriksområdets värde utgående från erhållna offerter. I sam-band med klassificeringen återförde Metsä Board tidigare bokade ned-värderingar om 10,7 miljoner euro. Alizay hade inga skulder till försälj-ning. Metsä Board sålde i januari 2013 fabriksområdet Alizay med befintliga anläggningar och byggnader till det statliga företaget Conseil General de l’Eurelle för 22,4 miljoner euro. Metsä Board klassificerade också Simpele Papers gamla pappersmaskin som en tillgång till försälj-ning. Verkligt värde baserade sig på ett preliminärt köpeavtal.

TILLGÅNGAR TILL FÖRSÄLJNNG


Materiella anläggningstillgångar 12 0,0 20,6

Tillgångar totalt 0,0 20,6

SÅLDA VERKSAMHETER

DOTTERBOLAG

Metsä Wood sålde 22.4.2013 hela aktiestocken i Metsä Wood Merk GmbH till den koncernen Ed. Züblin AG, som i sin tur hör till tyska koncernen Strabag. Försäljningen genererade en vinst om 1,1 miljoner euro och realiserade ett positivt kassaflöde om 5,4 miljoner euro. År 2013 inträffade inga andra företagsförsäljningar.

Metsä Board sålde år 2012 Premium Paper -verksamheten i Reflex -fabriken. Till avtalet hörde hela Premium Paper -verksamheten med därtill hörande fastigheter och ca 100 arbetstagare. Från försäljningen av verksamheten bokfördes ingen vinst eller förlust. Från försäljningen realiserades ett negativt kassaflöde om 2,9 miljoner euro. Under år 2012 inträffade inga andra betydande företagsförsäljningar.

32 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTET 5–6

5. Entreprenaduppdrag

I koncernen är det endast affärslinjen Byggnadsprodukter i segmentet Träproduktindustri som bokför intäkter från entrepenaduppdrag. I koncernens omsättning för år 2013 ingår 9,9 miljoner euro (8,0) i intäkter från entreprenaduppdrag.

I koncernens resultaträkning 2012 ingick 2,9 miljoner euro (3,1) i förverkligade kostnader och bokförda vinster (förlusterna avdragna) från pågående entreprenaduppdrag. I balansräkningen ingick 1,1 miljo-ner euro (2,7) i förskottsbetalningar för pågående entreprenaduppdrag.

6. Övriga rörelseintäkter

Milj. euro 2013 2012

Försäljningsvinster 12,8 18,4

Hyresintäkter 5,8 5,2

Sålda tjänster 13,9 13,9

Offentliga bidrag 21,5 14,0

Övriga 27,3 25,4

Totalt 81,2 76,8

De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2013 var Metsä Boards försäljningsvinst från fastigheter i Finland om 5,9 miljoner euro, Metsä Board Sveriges försäljning av elcertifikat om 2,3 miljoner euro och försäljningen av Metsä Board Alizay för 1,9 miljoner euro.

De mest betydande försäljningsvinsterna under år 2012 var Metsä Boards fastighetsförsäljningar i Finland om 3,9 miljoner euro samt Metsä Board Sveriges försäljningar av elcertifikat om 8,0 miljoner euro.

De offentliga bidragen gäller ersättningar för utbildnings-, hälso-vårds- och forskningsutgifter, energistöd samt utsläppsrättigheter för koldioksid enligt programmet för EU:s utsläppshandel.

SÅLDA VERKSAMHETER TOTALT


Materiella och immateriella anläggnigstillgångar 13 2,8 0,6

Omsättningstillgångar 2,6 0,0

Kundfordringar och övriga fordringar 1,8 0,3

Likvida medel 0,4 3,0


Pensionsåtaganden 0,0 1,2

Avsättningar 26 0,0 1,8

Leverantörsskulder och övriga skulder 3,0 0,1

Skulder totalt 3,0 3,1

Nettotillgångar 4,6 0,7

Omräkningsdifferenser och kostnader för sakkunniga 0,2 -0,1

Vederlag totalt 5,9 0,2

Försäljningsvinst 1,1

Försäljningsförlust -0,4

Kontant erhållen köpeskilling 5,9 0,2

Kostnader för sakkunniga -0,2 0,0

Likvida medel i sålda företag -0,4 -3,0

Inverkan på kassaflödet 5,4 -2,8

FÖRSÄLJNING AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Metsäliitto Osuuskunta, Metsä Board Oyj och japanska Itochu Corpo-ration kom 11.4.2012 överens om en affärstransaktion där Itochu Cor-poration köper en strategisk ägarandel om 24,90 procent i Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget verkställdes 3.5.2012. I transaktionen sålde Metsä-liitto Osuuskunta en ägarandel om 17,62 procent i Metsä Fibre Oyj för 334,0 miljoner euro och Metsä Board en ägarandel om 7,28 procent i Metsä Fibre Oyj för 138,1 miljoner euro till Itochu Corporation

Transaktionen ökade innehavet utan bestämmande inflytande med 202,8 miljoner euro och vinstmedlen med 268,3 miljoner euro. Efter transaktionen äger Metsäliitto Osuuskunta 50,20 procent, Metsä Board Oyj 24,90 procent och Itochu Corporation 24,90 procent av aktierna i Metsä Fibre Oyj. Arrangemanget ledde till att innehavet utan bestäm-mande inflytande ökade med 9,66 %-enheter i Metsä Group. Arvoden betalda i samband med affären uppgick till 0,9 miljoner euro och de bokfördes direkt i eget kapital.

NOTER TILL BOKSLUTET 5–6


7. Rörelsekostnader


Material och tjänster

Material, förnödenheter och varor

Inköp under perioden 2 444,9 2 466,8

Förändring av lager -29,1 22,8

Köpta tjänster

Distributionskostnader 633,4 627,4

Övriga köpta tjänster 349,9 345,4

Material och tjänster totalt 3 399,1 3 462,4

Personalkostnader

Löner och arvoden 461,0 466,4

Aktiebonusersättningar (not 34) 5,7 2,9

Lönebikostnader

Pensioner

Förmånsbestämda planer 5,5 4,0

Avgiftsbestämda planer 56,5 54,9

Övriga lönebikostnader 163,6 177,4

Lönebikostnader totalt 225,5 236,3

Personalkostnader totalt 692,2 705,5

Övriga rörelsekostnader

Hyror 39,0 46,0

Köpta tjänster 95,5 101,5

Förlust på sålda långfristiga tillgångar 0,3 0,8

Övriga rörelsekostnader 228,3 257,7

Övriga rörelsekostnader totalt 363,1 406,0

Köpta tjänster innehåller tjänster förknippade med produktionen och distributionskostnader för sålda produkter. Övriga rörelsekostnader innefattar bl.a. tjänster, energi- och fastighetskostnader samt admi-nistriva kostnader.

Hyrorna för år 2012 innehåller en kostnad om 5,4 miljoner euro för-knippad till avslutade hyresavtal för outnyttjade verksamhetslokaler.

Utgifterna för forskning och utveckling uppgick år 2013 till 17,7 miljoner euro (19,6).

ARVODEN UTBETALDA TILL NYCKELPERSONER INOM LEDNINGEN

Ledningens nyckelpersoner omfattar ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncernchefen.

ARVODEN BETALDA TILL LEDNINGENS NYCKELPERSONER TOTALT



Aktiebonus 0,0 0,0

Pensionskostnader 3,2 3,1

Totalt 8,7 8,2

LÖNER OCH ARVODEN BETALDA TILL LEDAMÖTERNA I FÖRVALTNINGSRÅDET SAMT DERAS PENSIONSÅTAGANDEN

Löner och arvoden

Euro 2013 2012

Järvinen Hannu ordförande 56 400 57 000

Paajanen Juha vice ordförande 24 000 22 800

Övriga medlemmar totalt 98 400 90 000

178 800 169 800

Fd. ledamöter i förvaltningsrådet 1 200

Totalt 178 800 171 000

Frivilliga tilläggspensioner

Euro 2013 2012

Järvinen Hannu ordförande 9 757 9 576

Paajanen Juha vice ordförande 4 476 4 138

Övriga medlemmar totalt

14 233 13 714

Fd. ledamöter i förvaltningsrådet

Totalt 14 233 13 714

LÖNER OCH ARVODEN BETALDA TILL LEDAMÖTERNA I STYRELSEN SAMT DERAS PENSIONSÅTAGANDEN

Löner och arvoden

Euro 2013 2012

Asunta Martti ordförande 83 640 86 640

Jordan Kari vice ordförande 0 0

Aminoff Mikael 46 500 48 900

Halonen Eino 48 000 51 600

Hiltunen Arto 48 900 49 800

Jääskeläinen Saini 46 800 48 600

Parpala Juha 47 100 48 900

Saukkonen Timo 46 800 48 600

Tukeva Antti 48 600 50 700

Totalt 416 340 433 740

Frivilliga tilläggspensioner

Euro 2013 2012

Asunta Martti ordförande 14 470 14 556

Jordan Kari vice ordförande 0 0

Aminoff Mikael 8 045 8 215

Halonen Eino 8 304 8 669

Hiltunen Arto 8 460 8 366

Jääskeläinen Saini 8 096 8 165

Parpala Juha 8 784 8 875

Saukkonen Timo 8 728 8 821

Tukeva Antti 8 408 8 518

Totalt 73 294 74 185

Belöningssystemet för ledningen består av en fast månadslön, en resul-tatlön, ledningens pensionsförmån, ledningsgruppens aktieinnehavs-system samt ledningens aktiebonussystem.



Genom ett styrelsebeslut kan koncernchefen på grundval av kon-cernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar 6 månaders lön och som grundar sig på resultatet, kassaflödet och de personliga målen.

År 2013 erhöll koncernchefen totalt 1 647 444 euro (1 362 171) i lön arvoden och andra förmåner från Metsä Groups företag. Metsäliitto Osuuskunta betalade ut 1 081 541 euro (1 054 878) i lön och natura-förmåner, 453 791 euro (196 766) i resultatlön samt i aktiearvoden 0 euro (0). De övriga koncernbolagen betalade ut totalt 112 112 euro (110 527) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen.

Maximibeloppen av resultatlönen för de ledamöter i koncernens led-ningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 6 månader. Kriterierna för resultatlönesystemet utgörs av resultatkraven på koncernnivå och inom det egna ansvarsom-rådet.

Till ledningsgruppens ledamöter inom de företag som hör till Metsä Group (exklusive koncernchefen) utbetalades år 2013 som löner och naturaförmåner 2 690 932 euro (2 814 891), som resultatlöner 605 367 euro (357 057) och som aktiearvoden 0 euro (0).

Koncernchefen har en uppsägningstid på 6 månader. Om koncern-chefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsvederlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag beta-las inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst. Uppsägningstiden för ledningsgruppens övriga ledamöter är 6 månader. Vid uppsägning har de övriga ledamöterna i ledningsgruppen rätt till en ersättning som motsvarar 6–18 månaders lön.

Ledningens aktiebonussystem och ledningsgruppens aktieinnehavs-system presentera i not 34.

Koncernchefen har via tilläggspensionssystemet i regel rätt att gå i pension vid en ålder av 60 år. Nivån för koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Denna beräknas uti-

från en femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. Om koncernchefens anställningsavtal upphör före pensionsåldern, är han berättigad till ett fribrev.

Utgifterna för koncernchefens förmånsbestämda pensionsplaner år 2013 var 1,1 miljon euro (1,0) och för de avgiftsbestämda planerna 0,3 miljoner euro (0,2).

Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett separat för-månsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tid-punkten för pensioneringen. Ledamöterna har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.

Utgifterna för de förmånsbestämda pensionsplanerna för övriga ledamöter inom ledningsgruppen år 2013 var 1,1 miljoner euro (1,1) och för de avgiftsbestämda planerna 0,6 miljoner euro (0,6).

REVISIONSARVODEN

Som koncernens oberoende huvudrevisor verkar KPMG Oy Ab.Revisionsarvoden har betalats för revision av årsboksluten och för

relaterande tjänster i enlighet med lokala krav. Arvoden för skattetjäns-ter innehåller skatterådgivning och -planering.

ARVODEN TILL HUVUDREVISORN


Revisionsarvoden 1,2 1,2

Arvoden för skattetjänster 0,0 0,0

Övriga arvoden 0,0 0,0

Totalt 1,2 1,3

Arvoden till andra revisorssamfund än KPMG var 0,6 miljoner euro (1,2).


8. Avskrivningar och nedskrivningar


Avskrivningar

Övriga immateriella tillgångar 14,4 14,1

Byggnader och konstruktioner 41,8 43,5

Maskiner och inventarier 190,1 199,2

Övriga materiella tillgångar 3,1 3,5

Totalt 249,4 260,3

Nedskrivningar

Övriga immateriella tillgångar 0,0 0,2

Byggnader och konstruktioner 3,1 -6,8

Maskiner och inventarier 2,6 -2,3

Övriga materiella tillgångar 0,0 -2,3

Totalt 5,7 -11,3

Avskrivningar och nedskrivningar totalt 255,1 249,1

Nedskrivning av övriga immateriella tillgångar ochmateriella anläggningstillgångar enligt segment

Träproduktindustri 8,0 0,0

Massaindustri 0,0 -2,3

Kartong- och pappersindustri -2,3 -10,8

Mjuk- och matlagningspapper 0,0 1,8

Nedskrivningar totalt 5,7 -11,3

I nedskrivningar ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hän-förlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlings- och distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti.

I nedskrivningar ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappersmaskin i Äänekoski.

I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö. Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.

Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller år 2012 en återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Alizays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som tillgångar till försäljning.

I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår år 2012 dessutom en nedskrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraftverk i Polen och stängningen av PM 5.

NEDSKRIVNINGAR AV TILLGÅNGAR

PRÖVNINGSPRINCIPER

Bokföringsvärdena för tillgångar eller så kallade kassagenererande enhe-ter prövas i händelse av eventuella nedskrivningar. En kassagenererande enhet är ett rörelsesegment eller en mindre enhet, till vilken ett återvin-ningsvärde kan fastställas. Om det finns indikationer på ett nedskriv-

ningsbehov av en tillgång eller en kassagenererande enhet eller om enhetens bokföringsvärde inkluderar eller har allokerats ett goodwill-värde, beräknas återvinningsvärdet för tillgången eller den kassagenere-rande enheten. Återvinningsvärdet är det nyttjandevärde som är base-ratpå tillgångens eller den kassagenererande enhetens kassaflöden eller dess nettoförsäljningsvärde.

Resultatet av goodwillprövningarna värderas genom att jämföra återvinningsvärdet (V) med den kassagenererande enhetens bokfö-ringsvärde (B) enligt följande:

FÖRHÅLLANDE

V 0–5 % > B

V 5–10 % > B

V 10–15 % > B

V 15–20 % > B

V 20–50 % > B

V 50 %– > B

TRÄPRODUKTINDUSTRIN

Prövningar av nedskrivningsbehov inom Träproduktindustri baserar sig på läget i slutet av december 2013.

I prövningen för år 2013 är nyttjandevärdet baserat på enhetens genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kas-sagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt växande kassaflödena som följer dessa prognoser.

Den huvudsakliga utgångsinformationen för prognoserna utgörs av prisutvecklingsprognoser för sågade trävaror och skivprodukter, prog-noser om efterfrågan på och leveransmängder av dessa produkter, kost-nadsutveckling för de viktigaste råvarorna och övriga produktionsfakto-rer som timmer, lim och energi samt utveckling av personalkostnaderna och de övriga fasta kostnaderna. Prognoserna påverkas även av genom-föringen av beslutade besparingsåtgärder samt av beslutade och plane-rade investeringar.

Prisutvecklingsprognoserna för försäljningspriserna och de centrala produktionsfaktorerna består, med beaktande av ledningens bedöm-ning, av de informationskällor som finns tillgängliga för branschen. Siffrorna för år 2014 är baserade på den preliminära budgeten vid test-tillfället.

Vid de nedskrivningsprövningarna av goodwillvärdet som gjorts har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt en tillväxt-faktor på 2 procent, som enligt ledningen motsvarar de kassagenere-rande enheternas tillväxt på lång sikt. Som utgångsvärde för de vikti-gaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflö-dena efter prognosperioden har man också använt ledningens vision om ändringar i dessa faktorer.

Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Träproduktindu-strins eget och främmande kapital. Som WACC har man vid de tester som gjorts på läget i slutet av december 2013 använt 5,60 procent (4,81). Både de kommande kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt.

NOTER TILL BOKSLUTET 8BOKSLUT 2013


Kassagenererande enheter i Träproduktindustri, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 31.12.2013:

ENHETGOODWILL,

MERESULTAT

(V-B)/B

Metsä Wood UK 0,7 över 50 %

CEE försäljningsbolagen 0,9 över 50 %

Tallsågarna 5,0 över 50 %

Totalt 6,7

Känslighetsanalys enligt viktigaste premisser

KASSAGENERE-RANDE ENHET

V-BMILJ. EURO

VIKTIG PREMISS

FÖRÄNDRING SÅ ATT V=B

Metsä Wood UK 59,2 • Ett stigande försäljnings- bidrag under en 5-års testperiod (accumulerat 4,7 %)

• WACC baserad på ränteni-våoch kreditrisk vid tidpunk-tenför prövning

• Höjningen i medelpri-set 3,1 %-enheter lägre

• WACC 6,5 %-enheter högre

CEE försäljningsbolagen

2,3 • Ett stigande medelpris under en 5-års testperiod (accumulerat 6,8 %)

• WACC baserad på räntenivå och kreditrisk vid tidpunkten för prövning



Tallsågarna 27,6 • Ett stigande medelpris under en 5-års testperiod (accumulerat 5,6 %)

• WACC baserad på räntenivå och kreditrisk vid tidpunkten för prövning



I tabellen nämns de antaganden för vilka återvinningsvärdet på den kas-sagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvin-ningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efter-frågan på marknaden, och producenternas kostnadsförändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.

MASSAINDUSTRIN

Metsäliitto genomför en komplett nedskrivningsprövning av Massain-dustrin minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar tes-tet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om känslighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av ned-skrivningsprövningen.

Den kassagenererande enheten Massaindustri består av Metsä Fibre -koncernen samt de goodwill och gängse värden som allokerats av Metsä Group.

I prövningen för år 2013 är nyttjandevärdet baserat på genererade kassaflöden. De kassaflöden som kan återvinnas av de kassagenererande enheter som ska testas är baserade på femårsprognoser och de jämt väx-ande kassaflödena som följer dessa prognoser.

De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsäliittos ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av marknadspriset för massa, valutakurser, leveransmängder samt kostnadsutvecklingen av virke och energi. Därtill påverkas nyttjandevärdet märkbart av diskon-teringsräntan för de kommande kassaflödena.

Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2013 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prog-nosperiodens femte år.

Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsäliittos eget och främ-mande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 5,60 procent (4,41).

Kassagenererande enheten Massaindustri, till den hänförligt good-will 30.9.2013 och resultatet av prövningen 30.9.2013:

ENHETGOODWILL,

MERESULTAT

(V-B)/B

Massaindustrin 389,8 över 50 %

På basen av prövningen 30.9.2013 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvär-det skall överträffa återvinningsvärdet. Den använda diskonteringsrän-tan borde vara 11,2 procent efter skatt eller medelpriset på massa under estimeringsperioden cirka 7 procent lägre än den prognos som använts i prövningen och vilken uppgjorts av en utomstående expert.

KARTONG- OCH PAPPERSINDUSTRIN

Metsä Board genomför en komplett nedskrivningsprövning minst en gång per år, under det fjärde kvartalet, och baserar testet på läget den 30 september. Dessutom görs en känslighetsanalys varje kvartal. Om käns-lighetsanalysen ger indikationer på nedskrivning, görs en komplett prövning. Kontrollutskottet går igenom resultaten av känslighetsanaly-sen eller nedskrivningsprövningen varje kvartal.

I prövningen för år 2013 är de kassagenererande enheterna desamma som för 2012 med undantag av Husum, vars pappers- och lainerpro-duktion har sammanslagits till en kassagenererande enhet.

I prövningen för år 2013 har nyttjandevärdet varit som bas för alla enheter som prövats. Återvinningsvärdena för de kassagenererande enheter som skall prövas grundar sig på femårsprognoser samt på jämt växande kassaflöden som följer dessa prognoser.

De centrala testförutsättningarna är baserade på uppskattningar av Metsä Boards ledning och marknadsprognoser. De viktigaste faktorer som påverkar förutsättningarna är utvecklingen av medelpriset för pap-pers- och kartongprodukter, leveransmängderna, valutakurserna och kapacitetsutnyttjandet, kostnadsutvecklingen av de viktigaste råvarorna såsom trä, massa, kemikalier och energi samt utvecklingen av personal-kostnaderna och de övriga fasta kostnaderna och diskonteringsfaktorn för kassaflödena. De väsentligaste premisserna är desamma som för år 2012.

Metsä Boards andel av Metsä Fibres återvinningsbara kassaflöde, bokföringsvärde och goodwill (45,2 miljoner euro) som ingår i ”Ande-lar i intresseföretag”, allokeras till de kassagenererande enheterna i för-hållande till deras massainköp.


Vid de prövningar av goodwillvärdet som gjorts på läget 30.9.2013 och tidigare har man i kassaflödena efter en prognosperiod på fem år använt 2 procent som tillväxtfaktor. Som utgångsvärde för de viktigaste förutsättningarna (priser, volymer, rörliga kostnader) för kassaflödena efter prognosperioden har man använt ett genomsnittsvärde för en prognosperiod på fem år och för de fasta kostnaderna värdet för prog-nosperiodens femte år.

Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Boards eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Boards kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 6,11 procent (5,88) och för Metsä Fibres del 5,30 procent (4,41). Enligt ledningen så avviker inte riskfak-torerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra.

Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Board, till dem hänförligt goodwill 30.9.2013 och resultatet av prövningen 30.9.2013:

ENHETGOODWILL,

ME

RESULTAT

(V-B)/B

Falskartong 1) 21,0 över 50 %

Kemi 1) 18,1 över 50 %

Kyro Paper 1) 1,1 20–50 %

Husum papper och kraftlainer 7,7 över 50 %

Zanders 1) 0,6 0–5 %

Marknadsmassa 1) 9,4 över 50 %

Totalt 57,9

1) Goodwill innehåller andelen av Metsä Fibres goodwill (45,2 miljoner euro), som i Metsä Boards koncernbalans ingår i ”Andelar i intresseföretag”

När det gäller följande kassagenererande enheter har en möjlig föränd-ring i ett viktigt antagande som följd att bokföringsvärdet överträffar återvinningsvärdet. I tabellen nämns de antaganden för vilka återvin-ningsvärdet på den kassagenererande enheten är mest känslig. Vid bedömningen av hur stor förändring som behövs i ett viktigt antagande konstaterades ingen märkbar korrelation med övriga antaganden som påverkar återvinningsvärdet. Slutprodukternas priser regleras mest av utbudet och efterfrågan på marknaden, och producenternas kostnads-förändringar har ingen större betydelse på produktpriserna.

KASSAGENERE-RANDE ENHET

V-BMILJ. EURO

VIKTIG PREMISS

FÖRÄNDRING SÅ ATT V=B

Zanders 0,2 • WACC baserad på räntenivå och kreditrisk vid tidpunkten för prövning



Metsä Tissues goodwill har prövats 30.9.2013 och i prövningen har nyttjandevärdet använts.

I prövningen av Metsä Tissue -koncernens goodwill har som kassa-generande enhet använts koncernens segment. Mjukpappersverksamhe-ten är fördelad på fyra geografiska områden och dessutom bildar mat-lagningspapperen ett eget segment. Vid beräkning av nyttjandevärdet har man använt budgeter och prognoser för nästkommande tre år som godkänts av ledningen. Kassaflödena efter tre år har extrapolerats genom att man använt den förutsedda genomsnittliga tillväxtprocenten inom branschen, vilken förutsätts fortsätta på en 2 procents nivå, för-utom på områdena Skandinavien och Västra Europa där tillväxten antas vara 1,5 procent.

Som diskonteringsfaktor för kassaflödena har man använt den senaste fastställda vägda genomsnittskostnaden för Metsä Tissues eget och främmande kapital (Weighted Average Cost of Capital, WACC). Då WACC beräknats, har man i det främmande kapitalet beaktat marknadens syn på Metsä Tissues kreditriskpremie. Både de framtida kassaflödena och diskonteringsräntan har beräknats efter skatt och de diskonterade kassaflödena och nyttjandevärdena redovisas i enlighet med IAS 36 före skatt. Som WACC efter skatt har man vid de tester som gjorts på läget 30.9.2013 använt 5,6 procent (5,3). Enligt led-ningen så avviker inte riskfaktorerna för de framtida kassaflödena i de kassagenererande enheterna nämnvärt från varandra.

Mest betydande kassagenererande enheter i Metsä Tissue, till dem hänförligt goodwill och resultatet av prövningen 30.9.2013:

ENHETGOODWILL,

MERESULTAT

(V-B)/B

Nord-Öst Europa (NEE) 36,0 över 50 %

Skandinavien (SCD) 64,5 över 50 %

Västra Europa (WE) 13,9 över 50 %

Mellersta-Östra Europa (CEE) 29,7 20-50 %

Baking & Cooking 3,6 över 50 %

Totalt 147,7

I ovannämnda kassagenererande enheter överstigs prövningsresultatet märkbart (> 50 %), förutom i CEE (27 %).

På basen av prövningen 30.9.2013 konstaterades att förändringarna i viktiga antaganden måste vara mycket betydliga för att bokföringsvär-det skall överträffa återvinningsvärdet. Angående de kassagenererande enheter, i vilka en möjlig förändring i premisserna skulle leda till att V<B, borde diskontoräntan i verksamheten CEE vara 6,8 procent efter skatt eller produktpriserna under estimatperioden i medeltal 1,2 pro-cent lägre än de använda.


9. Finansiella intäkter och kostnader


Kursdifferenser

Kommersiella poster -2,3 6,9

Säkring / ej säkringsredovisning -1,4 -6,0

Ineffektiv andel av säkringar i netto-investeringar i utländska enheter 0,1 -0,2

Övriga -0,9 1,7

Kursdifferenser totalt -4,6 2,4

Övriga finansiella intäkter

Ränteintäkter från lån, övriga fordringar och likvida medel 8,1 7,2

Dividendintäkter 0,2 8,0

Övriga finansiella intäkter totalt 8,3 15,3

Övriga finansiella kostnader

Värdering av finansiella tillgångar och skulder

Värdeförändring i finansiella tillgångar -0,1 -0,1

Vinster och förluster av derivat (ej säkring) 0,2 0,6

- " - från säkring till verkligt värde -5,2 17,6

- " - från föremålet för säkring till verkligt värde 9,5 -6,6

Värdering totalt 4,4 11,5

Räntekostnader från finansiella skuldervärderade till periodiserade anskaffningsutgifter -121,3 -131,3

Övriga finansiella kostnader -7,3 -10,9

Övriga finansiella kostnader totalt -124,1 -130,8

Finansiella intäkter och kostnader totalt -120,4 -113,0


10. Inkomstskatter


Skatt baserad på periodens beskattningsbara inkomst -61,2 -75,6

Skatt för tidigare räkenskapsperioder 2,5 0,1

Uppskjutna skatter 23,9 43,9

Övriga skatter -0,3 -0,2

Totalt -35,1 -31,8

AVSTÄMNING AV INKOMSTSKATT


Resultat före skatt 223,7 133,2

Skatt enligt skattesats i Finland 54,8 32,6

Förändring i Finlands skattesats från 24,5 % till 20,0 % -24,5 0,0

Förändring i Sveriges skattesats från 26,3 % till 22,0 % 0,0 -9,8

Skillnad mellan finländska och utländska skattesatser -1,9 0,0

Skattefria intäkter -1,6 -2,7

Icke-avdragsgilla kostnader 4,9 12,2

Justering av tidigare bokförda uppskjutna skatter 11,1 0,0

Användning av skattemässiga underskott som inte bokförts tidigare -14,7 -10,6

Icke-bokförda uppskjutna skattefordringarfrån beskattningsbara förluster 9,0 9,0

Resultatandelar i intresseföretag -2,3 -1,2

Skatter från tidigare räkenskapsperioden -2,5 -0,1

Övriga 2,9 2,4

Inkomstskatt i resultaträkningen 35,1 31,8

Effektiv skattesats, % 15,7 23,9

Företagsskatten i Finland ändrades från 24,5 procent till 20,0 pro-cent den 1 januari 2014. De uppskjutna skattefordringarna och -skul-derna anknytna till Finland har den 31.12.2013 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2013 var 24,5 miljoner euro.

Företagsskattesatsen i Sverige ändrade från 26,3 procent till 22,0 procent den 1 januari 2013. De uppskjutna skattefordringarna och -skulderna anknytna till Sverige har från 31.12.2012 uträknats enligt den nya skattesatsen. Inverkan av förändringen år 2012 var 9,8 miljoner euro.


SKATTER I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2013

Milj. euro Före skatt Skatteinverkan Efter skatt

Poster, som inte omklassificeras till resultatet

Poster hänförliga till justering avförmånsbestämda planer 2,4 -0,1 2,3

Poster som senare kan omklassificerad till resultatet

Kassaflödessäkringar -2,5 -0,4 -2,9

Finansiella tillgångar som kan säljas -57,9 22,8 -35,1

Omräkningsdifferenser -20,3 -0,1 -20,4

Övriga poster -0,2 0,0 -0,2

Totalt -80,8 22,3 -58,5

SKATTER I ÖVRIGT TOTALRESULTAT 2012

Milj. euro Före skatt Skatteinverkan Efter skatt

Poster, som inte omklassificeras till resultatet

Poster hänförliga till justering avförmånsbestämda planer -25,3 7,1 -18,1

Poster som senare kan omklassificerad till resultatet

Kassaflödessäkringar -0,5 0,2 -0,3

Finansiella tillgångar som kan säljas -17,3 4,6 -12,7

Omräkningsdifferenser 15,2 0,6 15,8

Övriga poster 0,1 0,0 0,1

Totalt -2,5 5,3 2,8



11. Immateriella tillgångar

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2013

Milj. euro Goodwill

Övriga immateriella

rättigheterPågående

projekt Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2013 533,8 489,6 10,1 1 033,5

Omräkningsdifferens -4,4 -1,3 0,0 -5,7

Ökningar 0,0 14,4 21,0 35,4

Minskningar -0,4 -11,4 0,0 -11,9

Överföringar mellan poster 0,0 7,5 -4,2 3,3


Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013 0,0 -260,9 0,0 -260,9

Omräkningsdifferens 0,0 0,8 0,0 0,8

Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 3,1 0,0 3,1

Periodens avskrivningar 0,0 -14,4 0,0 -14,4

Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 0,0 -271,4 0,0 -271,4

Bokvärde 1.1.2013 533,8 228,8 10,1 772,7

Bokvärde 31.12.2013 529,0 227,4 26,9 783,2


Milj. euro Goodwill

Övriga immateriella

rättigheterPågående

projekt Totalt


Omräkningsdifferens 5,3 0,7 0,0 6,0

Ökningar 0,0 22,2 7,0 29,1

Minskningar 0,0 -6,7 0,0 -6,7

Överföringar mellan poster 0,0 9,2 -8,5 0,7


Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012 0,0 -243,6 0,0 -243,6

Omräkningsdifferens 0,0 -0,5 0,0 -0,5

Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 -2,5 0,0 -2,5

Periodens avskrivningar 0,0 -14,1 0,0 -14,1

Nedskrivningar 0,0 -0,2 0,0 -0,2

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012 0,0 -260,9 0,0 -260,9

Bokvärde 1.1.2012 528,5 220,6 11,6 760,7

Bokvärde 31.12.2012 533,8 228,8 10,1 772,7


GOODWILL ENLIGT SEGMENT


Virkesanskaffning och skogstjänster 2,4 2,4

Träproduktindustri 6,7 7,1

Massaindustri 3,9 3,9

Kartong- och pappersindustri 12,7 12,7

Mjuk- och matlagningspapper 144,6 149,0

Övrig verksamhet 390,4 390,4

Elimineringar -31,7 -31,7

Totalt 529,0 533,8

Övrig verksamhet innehåller goodwill om 389,8 miljoner euro som uppkom i sambandnmed Metsä Fibre -affären och goodwill om 0,6 mil-jon euro från förvärvet av Metsä Tissue. Vid nedskrivningsprövning-arna har goodwillet hänförligt till Metsä Fibre allokerats till Massaindu-strin och goodwillet hänförligt till Metsä Tissue till Mjuk- och matlag-ningspapper.

I Metsä Group har inga utvecklingsutgifter aktiverats.Bokvärdet och marknadsvärdet för utsläppsrättigheterna i övriga

immateriella tillgångar 31.12.2012 uppgick till 8,2 miljoner euro (7,7).Ursprungligen upptogs dessa till ett värde om 11,2 miljoner euro (9,5). Utsläppsrättigheterna innehåller också gratisrättigheterna för år 2013, vilka inte ännu upptagits i registret på grund av försenad utdelning.

Bland övriga immateriella rättigheter upptas också aktiverade utvecklings- och produktionsutgifter för betydande nya dataprogram samt patenter, licenser och varumärken.


12. Materiella anläggningstillgångar

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2013

Milj. euroMark- och

vattenområdenByggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

Övriga materiella tillgångar

Pågående projekt Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2013 84,9 1 478,8 5 762,2 149,4 93,2 7 568,5

Omräkningsdifferens -0,3 -11,6 -50,5 -1,5 -1,1 -65,0

Ökningar 1,7 12,9 100,5 0,3 66,2 181,5

Minskningar -0,5 -54,5 -17,0 -0,2 -3,6 -75,8

Överföringar mellan poster 0,1 20,9 59,5 1,0 -84,7 -3,3


Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2013 -15,4 -932,3 -4 419,4 -128,2 0,0 -5 495,2

Omräkningsdifferens 0,0 6,9 39,1 1,1 0,0 47,2

Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,3 41,9 29,4 -0,4 0,0 71,2

Periodens avskrivningar 0,0 -41,8 -190,1 -3,1 0,0 -235,0

Nedskrivningar 0,0 -3,1 -2,6 0,0 0,0 -5,7

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2013 -15,1 -928,4 -4 543,5 -130,6 0,0 -5 617,5

Bokvärde 1.1.2013 69,5 546,5 1 342,8 21,2 93,2 2 073,3

Bokvärde 31.12.2013 70,8 518,1 1 311,1 18,4 69,9 1 988,3

I nedskrivningarna ingår en nedskrivning om 4,9 miljoner euro hän-förlig till nedläggningen av verksamheten i Metsä Woods förädlings- och distibutionsenhet i Kaskö samt en nedskrivning om 3,1 miljoner euro hänförlig till upphörandet av extrusionsbeläggningen i Metsä Woods plywoodfabrik i Suolahti.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2012

Milj. euroMark- och

vattenområdenByggnader och konstruktioner

Maskiner och inventarier

Övriga materiella tillgångar

Pågående projekt Totalt


Omräkningsdifferens 0,4 11,0 58,4 1,3 2,0 73,0

Ökningar 0,7 12,1 61,5 0,6 112,2 187,1

Minskningar 0,0 -6,8 -49,0 -0,9 0,0 -56,8

Överföringar mellan poster 0,0 38,3 68,1 3,2 -110,4 -0,7

Tillgångar till försäljning 0,0 -50,0 -523,7 -2,5 0,0 -576,2


Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2012 -15,4 -936,1 -4 737,2 -124,5 0,0 -5 813,1

Omräkningsdifferens 0,0 -7,6 -44,2 -1,0 0,0 -52,8

Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 6,6 47,2 -4,0 0,0 49,8

Tillgångar till försäljning 0,0 41,4 511,7 2,5 0,0 555,6

Periodens avskrivningar 0,0 -43,5 -199,2 -3,5 0,0 -246,2

Nedskrivningar 0,0 6,8 2,3 2,3 0,0 11,4

Ackumulerade avskrivningar 31.12.2012 -15,4 -932,3 -4 419,4 -128,2 0,0 -5 495,2

Bokvärde 1.1.2012 68,6 538,1 1 409,8 23,1 89,3 2 129,0

Bokvärde 31.12.2012 69,5 546,5 1 342,8 21,2 93,2 2 073,3


I nedskrivningarna ingår i Massaindustrin år 2012 en återföring om 2,3 miljoner euro från Metsä Fibres fabrik i Kaskö.

Återföringen baserar sig på försäljningen av bark- och oljepannorna till Metsä Board.

Nedskrivningarna inom Kartong- och pappersindustrin innehåller återföringar om 10,7 miljoner euro som hänför sig till Metsä Board Ali-

zays byggnader och maskiner som 31.12.2012 klassificerades som till-gångar till försäljning.

I nedskrivningarna för Mjuk- och matlagningspapper ingår en ned-skrivning om 1,8 miljoner euro som hänför sig till Metsä Tissues kraft-verk i Polen och stängningen av PM 5.

I nedskrivningarna ingår dessutom en återföring om 2,5 miljoner euro som hänför sig till försäljningen av Metsä Boards gamla pappers-maskin i Äänekoski.

42 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL BOKSLUTETT 13–14

Som säkerhet för banklån, pensionslån samt övriga skulder har utfär-dats fastighetsinteckningar och inteckningar i lösöre för 975,3 miljoner euro (286,9). Ökningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till det syn-dikerade kreditavtalet på totalt 600 miljoner euro som Metsä Board undertecknade i maj 2012, varav 500 miljoner euro utnyttjades i april 2013. Som säkerhet för lånet har aktiepanter för 535,3 miljoner euro, fastighetsinteckningar för 832,8 miljoner euro och en företagsinteck-ning på 600 miljoner euro utfärdats. Garantierna för lånet uppgår totalt till 1 968,1 miljoner euro.

I ANSKAFFNINGSVÄRDET PÅ MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR INGÅR TILL-GÅNGAR SOM HYRTS MED AVTAL OM FINANSIELL LEASING ENLIGT FÖLJANDE:

Milj. euro Markområden ByggnaderMaskiner och

inventarier Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2013 0,0 18,4 45,3 63,7

Ackumulerade avskrivningar 0,0 -8,6 -32,1 -40,6

Bokvärde 31.12.2013 0,0 9,9 13,3 23,1

Milj. euro Markområden ByggnaderMaskiner och

inventarier Totalt

Anskaffningsvärde 1.1.2012 0,0 18,4 51,1 69,5

Ackumulerade avskrivningar 0,0 -7,5 -33,5 -41,1

Bokvärde 31.12.2012 0,0 10,9 17,5 28,4

Ökningarna i materiella anläggningstillgångar under 2013 innehåller tillgångar om 0,7 miljoner euro (3,7), vilka hyrts via finansiella leasing-avtal.

Under år 2013 aktiverades lånekostnader om 1,9 miljon euro (0,8). Räntesatsen var 2,12-5,76 procent (3,35-3,66), vilken motsvarade kost-naderna för det lån som använts för att finansiera projekten.

Under år 2012 erhöll Metsä Fibres fabrik i Joutseno ett energiunder-stöd om 2,0 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet för byg-gandet av ett förgasningsverk. Understödet har bokförts som ett avdrag till anskaffningsutgiften.

13. Biologiska tillgångar

Biologiska tillgångar (växande skog) upptas till verkligt värde efter avdrag för uppskattade försäljningskostnader. Marknadsvärdet för rot-stående skog, exkl. unga plantbestånd, baserar sig på diskonterade vär-den av förväntade framtida kassaflöden (intäkter och kostnader).Förändringarna i skogstillgångarnas marknadsvärde under räkenskaps-perioden redovisas i rörelseresultatet.

Biologiska tillgångar klassas i sin helhet till nivå 3 i hierarkin för verkliga värden, eftersom värdena inte baserar sig på marknadsdata utan på företagets egna antaganden. I slutet av år 2013 ägde koncernen skog närmast bara i Finland.

Koncernen har långfristiga skogsarrendeavtal i Ryssland och Lett-land. Dessa tas inte upp i balansräkningen eftersom inga priser eller fasta grunder för fastställandet av priserna anges i avtalen. Staten fast-ställer priset i regel en gång om året eller oftare. I praktiken följer priset aktionspriserna på kortfristiga avverkningsrätter. Med långfristiga avverkningsrätter säkerställs i första hand tillgången på virke.

Största delen an koncernens biologiska tillgångar hör till intressefö-retagen i Finland. På grund av detta är summan av de i balansräkningen upptagna biologiska tillgångarna liten.


1.1. 8,4 8,5

Förvärv under perioden 0,0 0,2

Avverkning under perioden -1,3 -1,2

Vinster/förluster från uppskattning till verkligt värde 4,0 0,9

31.12. 11,1 8,4

14. Andelar i intresseföretag


1.1. 66,6 69,6

Resultatandelar 9,7 4,8

Utdelningar -3,2 -4,6

Ökningar 0,0 0,7

Minskningar -0,1 -4,7

Tillgångar till försäljning 0,0 0,0

Omräkningsdifferens -0,1 0,8

31.12. 73,0 66,6

Metsä Tissue Oyj köpte 45 procent av aktierna i Mäntän Energia Oy 15.1.2012. Efter förvärvet äger Metsä Tissue 90 procent av Mäntän Energia.

Metsäliitto Osuuskunta sålde sin andel om 50 procent i Thosca Holz GmbH 6.7.2012.

Metsä Board Oyj klassificerade 31.12.2011 sitt intresseföretag Plastiroll Oy som en tillgång till försäljning. Metsä Board sålde sin andel om 39 procent i Plastiroll i januari 2012.

I intresseföretagens bokvärde 31.12.2013 ingår goodwill hänförligt till företaget ZAO HC Vologodskie Lesopromyshlenniki 1,3 miljon euro (1,3).

NOTER TILL BOKSLUTETT 13–14

NOTER TILL BOKSLUTET 15–16 — BOKSLUT 2013 43

MEST BETYDANDE INTRESSEFÖRETAG 2013

Milj. euro HemlandTill-

gångar SkulderOmsätt-

ning ResultatInnehav,

%

Finsilva Oyj Finland 246,4 143,9 18,3 15,7 49,9

Katrinefors Kraftvärme Ab Sverige 31,6 31,1 12,0 0,0 50,0

Lohjan Biolämpö Oy Finland 15,7 14,0 6,6 0,0 46,0

Mäntän Energia Finland 7,2 4,4 15,4 0,1 90,0

Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 20,4 0,9 1,0 3,2 25,0

MEST BETYDANDE INTRESSEFÖRETAG 2012

Milj. euro HemlandTill-

gångar SkulderOmsätt-

ning ResultatInnehav,

%

Finsilva Oyj Finland 236,7 143,7 18,0 6,4 49,9

Katrinefors Kraftvärme Ab Sverige 19,7 19,1 11,4 0,1 50,0

Lohjan Biolämpö Oy Finland 15,5 13,8 1,3 0,0 46,0

Mäntän Energia Finland 9,1 5,4 12,4 0,2 90,0

Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 16,9 0,2 0,7 0,5 25,0

Inget intresseföretag noteras offentligt.

TRANSAKTIONER MED INTRESSEFÖRETAG


Försäljning 16,9 16,1

Inköp 105,0 94,1

Ränteintäkter 0,2 0,1

Räntekostnader 0,0 0,0

Fordringar

Långfristiga 2,9 1,5

Kortfristiga 1,3 1,9

Skulder


15. Finansiella tillgångar som kan säljas


Offentligt noterade aktieplaceringar 0,3 0,4

Icke-noterade aktieplaceringar 305,4 355,8

Totalt 305,7 356,2

Finansiella tillgångar som kan säljas är offentligt noterade och icke-noterade aktier. De offentligt noterade aktiernas verkliga värde är base-rade på bokslutsdagens börsnoteringar.

Mest betydande icke-noterade aktier består av en 3,4 procents andel i Pohjolan Voima Oy. Företaget producerar el och värme åt sina intres-senter i Finland. Företaget gör affärer med sina intressenter. Prisetpå el och värme baserar sig på produktionskostnader, och det betalda priset är vanligtvis lägre än marknadspriset.

Koncernen har rätt till en 6,6 procents andel av energin producerad av Olkiluoto kärnkraftverk (OL1 och OL2) via B-aktierna i Pohjolan Voima, till en cirka 6,7 procents andel av energin producerad av kol-kraftverket Meri-Pori via C2-aktierna och en 84,0 procents andel av energin producerad av Hämeenkyrön Voima Oy via G10-serien. Dess-utom har koncernen en cirka 2,0 procents andel i Olkiluoto 3, som är under byggnad, via B2-aktierna i Pohjolan Voima.

Ägarandelen i Pohjolan Voima Oy värderas varje kvartal till verkligt värde via metoden för diskonterade kassaflöden och det vägda medelta-let av värderingen enligt tidigare transaktioner. Den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden som använts är 3,9 procent (3,38) och 6,9 pro-cent för Olkiluoto 3 som ät under byggnad. För energins del har ett 12 månaders löpande medeltal för elprisförväntningar använts, vilket utjämnar de kortvariga fluktiationerna i marknadspriset för el. Föränd-ringen i verkligt värde minskad med den kalkylmässiga skatteskulden enligt finländsk skattesats, bokförs i övrigt totalresultat och redovisas i eget kapital i fonden för verkligt värde. Anskaffningsutgiften för Pohjo-lan Voima Oy är 47,8 miljoner euro (40,0) och verkligt värde 297,9 mil-joner euro (347,9). Kärnkraftsaktiernas verkliga värde var 283,4 miljo-ner euro (329,9), varav B-serien 276,9 miljoner euro (304,7) och B2-serien 6,5 miljoner euro (25,2), kolkraftsaktiernas (C2-serien) -4,7 miljoner euro (-4,4) och vattenkraftsaktiernas (A-serien) 7,2 miljoner euro (10,5) och G10-serien 12,0 miljoner euro (12,0).

Metsä Fibre och Metsä Board tecknade under år 2013 aktier i B2-serien till ett värde om 7,8 miljoner euro.

Intressentavtalet gällande aktierna i Pohjolan Voima Oy begränsar den fria handeln med aktier till andra än intressenter. Övriga icke-note-rade aktier, vilkas verkliga värde inte tillförlitligt kan bestämmas, har värderats till anskaffningspris med avdrag för eventuella nedskrivningar.

16. Övriga finansiella tillgångar

Milj. euroa 2013 2012

Räntebärande lånefordringar

Av intresseföretag 2,9 1,5

Av övriga 6,9 7,3

Totalt 9,8 8,9

Räntefria fordringar

Förmånsbestämda pensionplaner (not 23) 9,0 3,3

Av övriga 1,3 1,8

Totalt 10,3 5,1

Övriga finansiella tillgångar totalt 20,1 13,9



17. Uppskjutna skatter

AVSTÄMNING MOT BALANSEN 2013

Milj. euro 1.1.2013Bokfört i resultat-

räkningenBokfört i övrigt

totalresultatOmräknings-

differenser Förvärv / Avytringar 31.12.2013

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen

Pensionsåtaganden och övriga avsättningar 25,7 -4,3 0,9 -0,1 22,3

Interna bidrag 14,3 -4,9 0,0 9,4

Underskottsavdrag och övriga avdrag 21,3 2,7 0,5 24,4

Övriga temporära skillnader 24,5 -6,8 -0,1 2,4 20,1

Totalt 85,7 -13,3 0,9 2,8 0,0 76,1

Kvittat mot uppskjutna skatteskulder -15,4 -12,6 -1,2 0,1 -29,1

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen 70,4 -26,0 -0,3 2,9 0,0 47,0

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen

Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar 141,8 -20,7 -1,5 119,6

Förvärvad nettoförmögenhet och biologiskatillgångar värderade till verkligt värde 80,1 -17,1 63,0

Finansieringstillgångar till försäljningvärderade till verkligt värde 61,0 -22,8 38,2

Säkring av eget kapital 1,1 -1,1 0,0

Övriga temporära skillnader 51,9 -0,5 1,4 -0,1 52,7

Totalt 334,8 -37,2 -22,5 -1,6 0,0 273,5

Kvittat mot uppskjutna skattefordringar -15,4 -12,6 -1,2 0,1 -29,1

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 319,4 -49,9 -23,7 -1,6 0,0 244,3

AVSTÄMNING MOT BALANSEN 2012

Milj. euro 1.1.2012Bokfört i resultat-

räkningenBokfört i övrigt

totalresultatOmräknings-

differenser Förvärv / Avytringar 31.12.2012

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen

Pensionsåtaganden och övriga avsättningar 20,3 -2,0 7,2 0,1 25,7

Interna bidrag 14,4 14,4 -14,5 14,3

Underskottsavdrag och övrigaavdrag 20,5 0,6 0,1 21,3


Totalt 82,6 11,8 -9,4 0,8 0,0 85,7

Kvittat mot uppskjutna skatteskulder -17,2 -0,6 2,5 -15,4

Uppskjutna skattefordringar i balansräkningen 65,4 11,1 -6,9 0,8 0,0 70,4

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen

Avskrivningsdifferens och skattefria avsättningar 163,4 -23,8 2,3 141,8

Förvärvad nettoförmögenhet och biologiska tillgångar värderade till verkligt värde 83,7 -3,7 0,0 80,1

Finansieringstillgångar till försäljningvärderade till verkligt värde 79,8 -18,7 61,0

Säkring av eget kapital -1,5 1,5 0,0


Totalt 379,4 -32,1 -19,2 6,7 0,0 334,8

Kvittat mot uppskjutna skattefordringar -17,2 -0,6 2,5 -15,4

Uppskjutna skatteskulder i balansräkningen 362,2 -32,8 -16,8 6,7 0,0 319,4



Uppskjutna skattefordringar och -skulder kan kvittas mot varandra, ifall det finns en lagligt verkställbar rätt att kvitta skattefordringarna och -skulderna som baserar sig på årets beskattningsbara resultat och de uppskjutna skatterna hänför sig till samma skattetagare.

Vid utgången av 2013 hade koncernen skattemässiga nettoförluster på 114,2 miljoner euro (80,9), av vilka bokförts uppskjutna skatteford-ringar om 24,4 miljoner euro (21,3). Dessa förluster har uppkommit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Slovakien och Ryssland. De rörelseförluster om vars utnyttjande råder osäkerhet och för vilka därför inte redovisats uppskjutna skattefordringar utgjorde 1 300,5 miljoner euro (1 326,0). Dessa beskattningsbara nettoförlusterna har uppkom-mit närmast i Finland, Frankrike, Tyskland, Polen och Ryssland. De uppskjutna skattefordringarna från förlusterna uppgick 31.12.2013 till 374,3 miljoner euro (383,3).

Koncernen hade 31.12.2013 beskattningsbara nettoförluster på totalt 1 414,7 miljoner euro, varav 1 293,1 miljoner euro inteförfaller. Av förlusterna förfaller 47,6 miljoner euro under åren 2014-2018 och resten under senare år.

18. Omsättningstillgångar


Omsättningstillgångar

Material och förnödenheter 292,9 271,0

Varor under tillverkning 40,8 37,7

Färdiga produkter 405,8 381,6

Förskottsbetalningar 35,4 34,5

Totalt 775,0 724,8

Under år 2013 bokfördes som kostnader 0,4 miljoner euro för att få omsättningstillgångarnas bokföringsvärde att motsvara nettorealise-ringsvärdet (1,4). Kostnaderna har bokförts i resultaträkningen under ”Material och tjänster”.

19. Kundfordringar och övriga fordringar


Räntebärande lånefordringar

Av intresseföretag 0,0 0,1

Av övriga 7,9 1,9

Totalt 7,9 2,1

Kundfordringar och övriga räntefria fordringar

Av intresseföretag

Kundfordringar 1,7 2,2

Övriga fordringar 0,0 0,0

Resultatregleringar 0,3 0,3

2,0 2,5

Av övriga




691,0 701,1

Totalt 693,0 703,6

Kundfordringar och övriga fordringar totalt 700,9 705,7

Koncernen har inga lånefordringar på koncernbolagens verkställande direktörer eller deras suppleanter, ej heller på ledamöterna i styrelsen eller därmed jämförbara organ. Metsäliitto Management Oy, som grun-dats för att administrera aktiebelöningssystemet för ledamöterna i kon-cernens ledningsgrupp och som konsolideras som ett dotterbolagi koncernbokslutet, behandlas närmare i not 34.

OSÄKRA KUNDFORDRINGAR

I KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA HAR AVDRAGITS FÖLJANDE POSTER


1.1. 5,2 5,4

Ökning 5,8 2,2

Minskning -5,4 -2,4

31.12. 5,6 5,2

Koncernen har år 2013 bokfört nedskrivningsförluster av kundford-ringar om 1,1 miljoner euro (1,0).

FÖRDELNING AV KUNDFORDRINGAR FRÅN ÖVRIGA


Icke förfallna 493,7 500,2

Förfallna

Under 30 dagar 52,2 61,6

31–60 dagar 7,2 7,5

61–90 dagar 0,0 0,4

91–180 dagar 0,9 1,0

Över 180 dagar 3,2 4,6

31.12. 557,2 575,2



20. Kassa och banktillgodohavanden


Resultatpåverkande placeringar till verkligt värde 20,1 0,0

Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift 280,6 401,0

Kontanter och bankkonton 152,0 117,5

Totalt 452,7 518,5


21. Eget kapital

FÖRÄNDRINGAR I ANDELSKAPITALET

Milj. euro AndelskapitalA-tilläggs-

andelskapitalB-tilläggs-

andelskapitalC-tilläggs-

andelskapital Totalt

Andelskapital 1.1.2013 147,9 380,0 55,9 10,6 594,5

Betalda andelsavgifter 4,2 26,8 24,8 0,0 55,8

Överfört från räntor 1,8 24,3 0,0 0,0 26,0

Kapitalbonus 0,0 1,4 0,0 0,0 1,4

Återbetalda andelar -3,3 -13,5 -4,6 0,0 -21,4

Överfört till B-tilläggsandelskapital 14,4 -14,4 0,0

Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld 2,7 -0,8 -7,2 3,8 -1,5

Andelskapital 31.12.2013 153,3 418,1 83,3 0,0 654,7

Andelskapital 1.1.2012 149,1 366,1 46,4 10,9 572,6

Betalda andelsavgifter 4,1 22,4 15,6 0,0 42,1

Överfört från räntor 1,8 22,7 0,0 0,0 24,5

Återbetalda andelar -3,6 -16,2 -1,4 -0,1 -21,3

Förändring i den del som överförts till kortfristig finansieringsskuld -3,6 -15,0 -4,7 -0,2 -23,5

Andelskapital 31.12.2012 147,9 380,0 55,9 10,6 594,5

FÖRÄNDRING I DEN DEL SOM ÖVERFÖRTS TILL KORTFRISTIG FINANSIERINGSSKULD

Milj. euro AndelskapitalA-tilläggs-

andelskapitalB-tilläggs-

andelskapitalC-tilläggs-

andelskapital Totalt

31.12.2013 50,1 136,6 27,2 0,0 213,9

Förändring -2,7 0,8 7,2 -3,8 1,5

31.12.2012 52,8 135,7 20,0 3,8 212,3

Förändring 3,6 15,0 4,7 0,2 23,5

31.12.2011 49,2 120,8 15,3 3,6 188,9

FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE OCH ÖVRIGA FONDER


Fond för verkligt värde 61,6 78,4

Uppskrivningsfond 1,2 1,2

Omvärderingsöverskott 94,9 94,9

Reservfond 65,7 60,0

Fonder enligt stadgarna 0,1 0,1

Fond för investerat fritt eget kapital 1,6 1,6

Totalt 224,9 236,1


ANDELSKAPITAL

Andelens nominella belopp är en (1) euro. Medlemmens skyldighet att ta andelar bestäms utgående från arealen av den skogsmark som med-lemmen äger och den kommun i vilken skogsmarken är belägen, dock så att medlemmen är skyldig att ta högst 30 000 andelar.

TILLÄGGSANDELAR

Tilläggsandelar finns av tre slag: A-, B- och C-tilläggsandelar. Under våren 2013 överfördes C-tilläggsandelarna till B-tilläggsandelar. Till-läggsandelarnas nominella belopp är en (1) euro. De betalda tilläggsan-delarna utgör tilläggsandelskapitalet. Om utgivandet av av tilläggsande-lar om om betalning av och övriga villkor för dem beslutar Metsäliittos styrelse. Villkoren för tilläggsandelar i samma serie kan avvika från var-andra, varvid sådana tilläggsandelar kan märkas med avvikande känne-tecken. Endast en medlem vars andelskapital är till fullo betalt kan ta tilläggsandelar. Antalet A-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 900 miljoner. Antalet B-tilläggsandelar är minst en (1) och högst 300 miljo-ner. Antalet C-tilläggsandelar var minst en (1) och högst 100 miljoner. Räntan på tilläggsandelarna kan avvika från räntan på de egentliga andelarna. Därtill kan tilläggsandelarna också innehålla andra ekono-miska fördelar. Tilläggsandelskapitalet kan nedsättas genom ändring av stadgarna så att tilläggsinsatserna återbetalas till medlemmarna eller till den till vilken medlemmens rättigheter har övergått.En medlem kan teckna A-tilläggsandelar mot det nettobelopp som Metsäliitto betalar för virkesaffärer. Också med räntan som betalas åt Metsäliittos medlem-mar kan A-tilläggsandelar tecknas. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för A-tilläggsandelar.

Från och med början av 2012 lanserade Metsäliitto Osuuskunta en ny placeringsprodukt, Kapitalbonus, där medlemmarna kan teckna nya A-tilläggsandelar med ett nominellt värde av en euro i blandemission, enligt emissionsvillkoren separat varje år till det pris som styrelsen fastställt. De nya A-tilläggsandelarna erbjuds för teckning mot inkom-ster av virkesförsäljning eller andelsräntor. Fondökningen i blandemis-sionen kan maximalt uppgå till 100 miljoner euro.

En medlem kan teckna B-tilläggsandelar efter eget behov. Teckning kan dock endast ske inom gränsen för maximibeloppet för B-tilläggsan-delar.

Till C-tilläggsandelen hörde en fördel om rätt till tilläggsränta som bestäms av kursutvecklingen för Metsä Board Oyj:s B-aktie. Den even-tuella tilläggsräntan uträknades enligt följande: Om den enligt handels-volymen vägda genomsnittliga kursen för Metsä Boards B-aktie under fem handelsdagar före 15.2.2013 (”Avslutskurs”) överskrider 2,5 euro (”Gränspris”) på Helsingforsbörsen, betalas en sådan tilläggsränta på varje C-tilläggsandel som motsvarar differensen mellan Avslutskursen och Gränspriset, ändå högst en (1) euro per C-tilläggsandel. Kursen för Metsä Boards B-aktie överskred inte 2,5 euro, och därmed betalades ingen tilläggsränta på våren 2013.

Rätten till tilläggsränta har behandlats som ett inbäddat derivat enligt IAS 39. För rätten till tilläggsränta hade bokförts en skuld om 0,9 miljoner euro i bokslutet 31.12.2012. Skulden avvecklades under våren 2013.

Till medlemmarna kan av Metsäliittos överskott utdelas ränta, över-skottsutbetalningar eller annan ersättning. Det belopp som utdelas får inte överskrida det utdelningsbara överskottet enligt senast fastställda bokslut med beaktande av de begränsningar som stipulerats i lagen om andelslag i kapitel 8 paragraferna 3-5. För återbetalning av tilläggsande-lar och andelar kan en tredjedel av det utdelningsbara överskottet enligt den senast fastställda balansräkningen användas.

OMRÄKNINGSDIFFERENSER

Till fonden för omräkningsdifferenser bokförs de omräkningsdifferen-ser som uppkommit vid omräkningen av de utländska enheternas bok-slut. Då villkoren för säkringsredovisning har uppfyllts, förs också de vinster och förluster med avdrag av uppskjuten skatt, som uppkommit vid säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter, mot omräknings-differenser.

FOND FÖR VERKLIGT VÄRDE

Till fond för verkligt värde bokförs värdeförändringar i finansiella till-gångar som innehas till försäljning samt förändringar i verkligt värde efter kalkylerad skatt, för de derivatinstrument som används för säkring av kassaflöden.

UPPSKRIVNINGSFOND

Till uppskrivningsfonden bokförs uppskrivningar av markområden och värdepapper i långfristiga tillgångar.

OMVÄRDERINGSÖVERSKOTT

Ett omvärderingsöverskott hänförligt till den tidigare ägarandelen i Metsä Fibre uppstod år 2009 i samband med allokeringen av det verk-liga värdet för de förvärvade Metsä Fibre -aktierna.

RESERVFOND OCH FONDER ENLIGT STADGARNA

Reservfonden och fonder enligt stadgarna är närmast grundade och utökade på beslut av bolagsstämma eller fullmäktige.

FOND FÖR INVESTERAT FRITT EGET KAPITAL

Fonden för investerat fritt eget kapital innehåller placeringar som till sin natur är eget kapital samt teckningspriset för aktier till den del, som den uttryckligt enligt beslut inte skall bokföras som aktiekapital.

RÄNTOR PÅ ANDELSKAPITALET

Efter bokslutet har styrelsen föreslagit att räntor på andelskapitalet om totalt 44,5 miljoner euro skall betalas (39,7 miljoner euro år 2012). Andelen av andelskapitalets räntor som behandlades som finansierings-kostnader uppgick år 2013 till 9,8 miljoner euro (10,0).



ÖVRIGT TOTALRESULTAT EFTER SKATT 2013


Milj. euroOmräknings-

differens

Fond för verkligtvärde och

övriga fonderBalanserade

vinstmedel Totalt



totalt

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer 4,9 4,9 -2,5 2,4

Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet -0,9 -0,9 0,8 -0,1

Säkring av kassaflödet

Säkring av valutaflödet

vinster och förluster bokförda mot eget kapital -1,7 -1,7 -2,9 -4,6

bokförda som justeringar till omsättningen 1,1 1,1 1,5 2,5

Säkring av ränteflödet

vinster och förluster bokförda mot eget kapital 5,1 5,1 0,4 5,6

bokförda som justeringar till finansposterna 0,9 0,9 1,2 2,1

Säkring av råvaror

vinster och förluster bokförda mot eget kapital -0,7 -0,7 0,5 -0,2

bokförda som justeringar till inköpen -3,7 -3,7 -4,2 -7,9

Totalt 1,0 1,0 -3,5 -2,5

Finansiella tillgångar som kan säljas

vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde -27,6 -27,6 -30,3 -57,9

överfört till övriga rörelseintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0

Totalt -27,6 -27,6 -30,3 -57,9

Omräkningsdifferenser -14,5 -14,5 -7,6 -22,1

Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar 1,6 1,6 0,2 1,8

Totalt -12,9 -12,9 -7,4 -20,3

Övriga poster -0,1 -0,1 -0,1 -0,2

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet -0,1 9,6 9,5 12,8 22,3

Övrigt totalresultat efter skatt -13,0 -17,0 3,9 -26,1 -30,1 -56,2

ÖVRIGT TOTALRESULTAT EFTER SKATT 2012


Milj. euroOmräknings-

differens

Fond för verkligtvärde och

övriga fonderBalanserade

vinstmedel Totalt



totalt

Poster hänförliga till justering av förmånsbestämda planer -15,6 -15,6 -9,6 -25,3

Skatt hänförlig till poster som inte omklassificeras till resultatet 4,3 4,3 2,9 7,1

Säkring av kassaflödet

Säkring av valutaflödet

vinster och förluster bokförda mot eget kapital 3,4 3,4 3,5 7,0

bokförda som justeringar till omsättningen 1,2 1,2 1,6 2,8

Säkring av ränteflödet


bokförda som justeringar till finansposterna 0,0 0,0 0,0 0,0

Säkring av råvaror


bokförda som justeringar till inköpen 1,0 1,0 0,6 1,6

Totalt -2,2 -2,2 1,8 -0,5

Finansiella tillgångar som kan säljas

vinster och förluster från uppskattning till verkligt värde -7,9 -7,9 -9,4 -17,3

överfört till övriga rörelseintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0

Totalt -7,9 -7,9 -9,4 -17,3

Omräkningsdifferenser 10,5 10,5 7,0 17,5

Vinster och förluster från säkring av nettoinvesteringar -2,0 -2,0 -0,3 -2,3

Totalt 8,5 8,5 6,7 15,2

Övriga poster 0,0 0,0 0,0 0,1

Skatt hänförlig till poster som senare kan omklassificeras till resultatet 0,5 2,9 3,4 1,9 5,3

Övrigt totalresultat efter skatt 9,0 -7,3 -11,4 -9,7 -5,6 -15,3


22. Innehav utan bestämmande inflytande

MEST BETYDANDE INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE


Metsä Fibre -koncernen 303,6 288,6

Metsä Board -koncernen 127,1 133,7

Metsä Tissue -koncernen 44,8 67,2

Övriga 0,8 1,8

Totalt 476,3 491,2

23. Pensionsåtaganden

Koncernen har flera planer för ersättningar efter avslutad anställning. Bland dessa finns både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensions-planer.

PLANER FÖR ERSÄTTNINGAR EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING


Skulder i balansräkningen

Förmånsbestämda pensionsplaner 143,8 142,4

Avgiftsbestämda pensionsplaner 10,6 11,6

Skulder i balansräkningen totalt 154,4 154,0

Förmånsbestämda pensionsplaner

Skulder i balansräkningen 143,8 142,4

Överfonderade planer i balansräkningens tillgångar -9,0 -3,3

Nettoskuld för förmånsbestämda pensionsplaner totalt 134,8 139,1

FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER

Koncernens viktigaste förmånsbestämda pensionsplaner finns i Tysk-land, Storbritannien, Finland och Sverige.

I Tyskland har koncernen flera förmånsbestämda tilläggspensions-planer. Planerna beviljar en ålders-, invaliditets- och efterlevandepen-sion utöver det lagstadgade pensionsskyddet till de medarbetare, tjäns-temän, den högsta ledning och tidigare ägare av lokala bolag som är berättigade till en sådan. Pensionsåldern är i allmänhet 65 år och storle-ken på pensionen beror på anställningstiden. För att få full pensionmåste tjänstemännen och den högsta ledningen ha varit anställda i 25–30 år. När det gäller kollektivanställda beaktas alla anställningsårefter fyllda 18 år. En del av pensionsplanerna är stängda. De förmånsbe-stämda planerna i Tyskland är ofonderade.

De förmånsbestämda planerna i Storbritannien garanterar de perso-ner som omfattas av systemet en pension, vars storlek beror på anställ-ningstiden och lönen under de sista anställningsåren. Planerna är stängda för nya medlemmar. Tillgångarna i planen har placerats i fon-der, som administreras enligt lokala regelverk och praxis. De fonder som sköts av utomstående aktörer betalar förmåner till dem som är berättigade till dessa.

Koncernen deltar aktivt i verksamheten inom fondens investerings-kommitté.

I Finland har koncernen tilläggspensionsplaner som administreras som förmånsbestämda planer. Pensionsfonden Metsäliiton Toimenhal-tijain Eläkesäätiö beviljar en del av tjänstemännen ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner utöver det lagstadgade pensionsskyddet. Inga nya medlemmar omfattas längre av pensionsfonden. Tillgångarna i pensionsfonden har placerats i fastigheter, koncernbolagens aktier och andelar samt i övriga noterade aktier och skuldebrev. Dessutom har pensionsfonden skuldebrevsfordringar hos koncernen samt banktill-gångar. Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har därtill ett för-månsbestämt pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Storleken på pensionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbets-pensionslagen. Totallönen beräknas utifrån den femårsperiod som före-går tidpunkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till ett fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.

Det förmånsbestämda systemet i Sverige gäller för tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Planen beviljar ålders-, efterlevande- och invalidi-tetspensioner. Storleken på pensionen enligt planen grundar sig på lönen, där man tar hänsyn till kommande löneförhöjningar med infla-tionsjusteringar, anställningsår, befordringar och övriga väsentliga fak-torer, såsom ändringar på arbetsmarknaden. Planen i Sverige är ofonde-rad. Åtagandet omfattas av en garantiförsäkring.

Koncernen har dessutom förmånsbestämda planer i Belgien, Hol-land, Italien, Norge, Slovakien och Schweiz.

SIFFRORNA I BALANSRÄKNINGEN


Nuvärdet av fonderade åtaganden 138,8 134,3

Det verkliga värdet av systemets tillgångar -134,0 -122,2

Underskott på fonderane åtaganden 4,9 12,1

Nuvärdet av ofonderade åtaganden 130,0 127,0

Underskott på förmånsbestämda pensionsplaner totalt 134,8 139,1

Nettoskuld i balansräkningen 134,8 139,1



ÄNDRINGAR I FÖRMÅNSBESTÄMDA NETTOÅTAGANDEN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 2013

Milj. euroÅtagandets

nuvärde

System-tillgångarnas

verkliga värde Totalt

1.1.2013 261,3 -122,2 139,1

Utgift baserad på räkenskapsperiodens tjänstgöring 4,5 0,0 4,5

Administrativa utgifter 0,0 0,1 0,1

Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-) 9,5 -4,8 4,8

Utgift baserad på tidigare tjänstgöring 0,6 0,0 0,6

Vinster (-) och förluster på grund av åtagan-dets uppfyllande -3,3 3,7 0,3

Poster i räkenskapsperiodens resultat 11,3 -1,0 10,2

Poster på grund av omdefinitionen

Det verkliga värdet av planens tillgångarexklusive de poster som ingår iräntekostnaden eller ränteinkomsten 0,0 -12,9 -12,9

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av befolkningsstatistiska antaganden -0,4 0,0 -0,4

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av ekonomiska antaganden 11,0 0,0 11,0

Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller förluster -0,4 0,0 -0,4

Poster som hänför sig till övrigt totalresultat 10,1 -12,9 -2,7

Omräkningsdifferenser -3,4 2,2 -1,2

Betalningar

Från arbetsgivare 0,0 -4,2 -4,2

Från dem som deltar i systemet 0,0 -0,1 0,0

Betalningar för planerna

Utbetalda förmåner -11,0 4,3 -6,7

Uppfyllda åtaganden 0,4 -0,1 0,3

31.12.2013 268,8 -134,0 134,8

Uppfyllda åtaganden omfattar 3,3 miljoner euro som hänför sig till uttagna fribrev för två personer inom Metsä Groups pensionsplan för ledningsgruppen.

ÄNDRINGAR I FÖRMÅNSBESTÄMDA NETTOÅTAGANDEN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN 2012

Milj. euroÅtagandets

nuvärde

System-tillgångarnas

verkliga värde Totalt

1.1.2012 227,5 -111,9 115,7

Utgift baserad på räkenskapsperiodens tjänstgöring 4,0 0,0 4,0

Administrativa utgifter 0,0 0,1 0,1

Räntekostnad (+) eller ränteinkomst (-) 10,6 -5,3 5,3

Utgift baserad på tidigare tjänstgöring -0,2 0,0 -0,2

Vinster (-) och förluster på grund av åtagan-dets uppfyllande 0,0 0,0 0,0

Poster i räkenskapsperiodens resultat 14,4 -5,1 9,2

Poster på grund av omdefinitionen

Det verkliga värdet av planens tillgångarexklusive de poster som ingår iräntekostnaden eller ränteinkomsten 0,0 -3,0 -3,0

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av befolkningsstatistiska antaganden 0,1 0,0 0,1

Vinst (-) eller förlust som uppstår på grund av ekonomiska antaganden 26,2 0,0 26,2

Erfarenhetsbaserade vinster (-) eller förluster 1,8 0,0 1,8

Poster som hänför sig till övrigt totalresultat 28,2 -3,0 25,1

Omräkningsdifferenser 2,9 -1,9 1,0

Betalningar

Från arbetsgivare 0,0 -5,6 -5,6

Från dem som deltar i systemet 0,2 -0,2 0,0

Betalningar för planerna

Utbetalda förmåner -10,3 4,1 -6,3

Uppfyllda åtaganden -1,5 1,4 -0,1

31.12.2012 261,3 -122,2 139,1


SAMMANSÄTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDEN OCH PLANER PER LAND 2013

Milj. euro Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder Totalt

Nuvärde för åtagandet 108,2 79,3 42,9 20,7 17,6 268,8

Det verkliga värdet av systemets tillgångar 0,0 -88,3 -32,9 0,0 -12,8 -134,0

Totalt 108,2 -9,0 10,0 20,7 4,8 134,8

SAMMANSÄTTNING AV TILLGÅNGARNA FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDEN OCH PLANER PER LAND 2012

Milj. euro Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder Totalt

Nuvärde för åtagandet 102,1 75,6 42,9 23,8 16,8 261,3

Det verkliga värdet av systemets tillgångar 0,0 -77,5 -32,6 0,0 -12,2 -122,2

Totalt 102,1 -1,8 10,3 23,8 4,6 139,1


VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2013

Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder

Diskonteringsränta 3,15 4,45 1,4–3,75 4,0 2,25–4,1

Löneökning, % 3,0 2,4 0,0–3,5 2,8 1,0–3,75

Pensionsökning, % 2,0 2,8–3,6 2,1 2,0 2,0–3,5

Medellivslängd

Personer som går i pension i slutet av rapportperioden

Män 21,0 22,0 19,0 19,7 17,2–21,5

Kvinnor 25,3 24,2 24,7 22,8 23,0–24,3

Personer som går i pension 20 årefter rapporteringsperiodens slut

Män 23,8 23,4 20,6 21,7 17,2–25,7

Kvinnor 27,9 25,7 26,4 24,2 23,0–27,2

VIKTIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN 2012

Tyskland Storbritannien Finland Sverige Övriga länder

Diskonteringsränta 3,76–5,3 4,35 3,2–3,5 3,2 2,0–4,0

Löneökning, % 2,0–3,0 2,5-2,8 0,0–3,5 2,7 1,0-4,0

Pensionsökning, % 2,0 2,6–2,8 2,1 2,0 2,0–3,8

Medellivslängd

Personer som går i pension i slutet av rapportperioden

Män 19,8 22,4 19,0 19,7 17,2–23,5

Kvinnor 24,2 25,0 24,7 22,9 23,0–26,3

Personer som går i pension 20 årefter rapporteringsperiodens slut

Män 22,6 23,7 20,6 21,7 17,2–23,8

Kvinnor 26,8 27,0 26,4 24,2 23,0–25,3

Antaganden gällande dödligheten görs utifrån försäkringsmatematikernas anvisningar. Dessa bygger på publicerade statistiska uppgifter och erfarenheter inom varje område. Utifrån dessa antaganden beräknas den förväntade återstående medellivslängden för de personer som går i pension vid 65 års ålder.

DE FÖRMÅNSBESTÄMDA ÅTAGANDENAS KÄNSLIGHET FÖR ÄNDRINGAR I DE CENTRALA VIKTADE ANTAGANDENA 2013

Effekt på det förmånsbestämda åtagandet

Ändring iantagandet Ökning Minskning

Diskonteringsränta 0,5 % Minskning med 7,5 % Ökning med 8,3 %

Löneökning, % 0,5 % Ökning med 1,1 % Minskning med 1,1 %

Pensionsökning, % 0,5 % Ökning med 5,3 % Minskning med 5,3 %

Ett årsökning i antagandet

Ett årsminskning i antagandet

Förväntad medellivslängd Ökning med 4,2 % Minskning med 4,2 %

Ovanstående känslighetsanalyser bygger på att alla andra antaganden förblir oförändrade om ett antagande förändras. I praktiken är detta inte san-nolikt, och ändringar i vissa antaganden kan korrelera med varandra. Ett förmånsbaserat åtagandes känslighet för ändringar i väsentliga aktuariella antaganden har beräknats enligt samma metod som har använts vid beräkningen av pensionsåtagandena i balansräkningen.

TILLGÅNGARNA I PLANERNA BESTÅR AV FÖLJANDE POSTER 2013

Noterade Onoterade Totalt %

Egetkapitalinstrument 2,8 0,2 3,0 2 %

Skuldinstrument 3,1 15,9 19,0 14 %

Fastigheter 6,5 6,5 5 %

Godkända försäkringar 6,6 6,6 5 %

Likvida medel 3,0 3,0 2 %

Investeringsfonder 91,6 91,6 68 %

Tillgångar i försäkringsbolagen 4,3 4,3 3 %

Totalt 100,5 33,5 134,0 100 %

TILLGÅNGARNA I PLANERNA BESTÅR AV FÖLJANDE POSTER 2012

Noterade Onoterade Totalt %

Egetkapitalinstrument 1,9 0,2 2,1 2 %

Skuldinstrument 3,3 15,4 18,7 15 %

Fastigheter 6,3 6,3 5 %

Godkända försäkringar 5,6 5,6 5 %

Likvida medel 2,1 2,1 2 %

Investeringsfonder 82,3 82,3 67 %

Tillgångar i försäkringsbolagen 5,1 5,1 4 %

Totalt 89,6 32,6 122,2 100 %



Tillgångarna i pensionsplanerna omfattar andelar i Metsäliitto Osuuskunta till ett verkligt värde på 0,2 miljoner euro (0,2) samt A- och B-aktier i Metsä Board Oyj till ett verkligt värde på 1,9 miljoner euro (1,1).

De förmånsbestämda pensionsplanerna utsätter koncernen för flera olika risker, varav de viktigaste beskrivs nedan.

TILLGÅNGARNAS VOLATILITET

Vid beräkningen av de skulder som planerna ger upphov till har man använt diskonteringsränta som bygger på avkastningen på de högklas-siga masskuldebrevslån som företagen har emitterat. Om avkastningen på tillgångarna för planerna understiger denna avkastning uppstår ett underskott eller överskottet minskar. Koncernen strävar efter att minska placeringsrisken genom att diversifiera systemets tillgångar i olika egendomstyper, såsom aktier, fastigheter samt masskuldebrevslån från staten och företag. En stor del av tillgångarna för planerna beståri Storbritannien av aktier i aktiefonder, som man på lång sikt förväntar kommer att ge en bättre avkastning är masskuldebrevslånen från före-tag, även om de på kort sikt ger upphov till volatilitet och risker.

ÄNDRINGAR I AVKASTNINGEN PÅ MASSKULDEBREVSLÅNEN

Den minskade avkastningen på de masskuldebrevslån som företagen har emitterat ökar de skulder som systemet ger upphov till, även om värdeökningen på de masskuldebrevslån som ingår i systemet kompen-serar detta till en viss del.

INFLATIONSRISKEN

Merparten av förmånsåtagandena i planerna är inflationsindexerade, och en högre inflation ökar skulderna (även om inflationshöjningarna i många fall har ett tak för att skydda planerna mot mycket hög infla-tion). Merparten av tillgångarna i planerna är antingen sådana att de inte påverkas av inflationen alls (masskuldebrevslån med fast ränta) eller endast i mycket liten utsträckning (aktier). Det betyder att en ökad inflation ökar underskottet.

FÖRVÄNTAD MEDELLIVSLÄNGD

Merparten av åtagandena enligt planerna hänför sig till generering av livslånga förmåner för medlemmarna. Den förväntade ökade medellivs-längden ökar därmed åtagandena enligt planerna.

Avgifterna för förmånsbestämda pensionsplaner efter avslutad anställning förväntas bli 10,5 miljoner euro under 2014.

Medellängden på ett förmånsbaserat åtagande är 15,4 år (15,4).

24. Avsättningar

Milj. euro

Avsättning för omstrukture-

ringAvsättning för

miljökostnaderÖvriga

avsättningar Totalt

1.1.2013 45,0 26,6 16,9 88,4

Omräkningsdifferens -0,2 0,0 -0,2 -0,5

Ökning av avsättningar 3,4 7,4 0,9 11,6

Ianspråktagna avsättningar -33,2 -4,9 -3,1 -41,3

Återföring av outnyttjade avsättningar -3,1 -1,1 -1,2 -5,4

Diskonteringsinverkan 0,0 0,2 0,0 0,2

31.12.2013 11,8 28,2 13,2 53,2


Långfristiga 19,3 34,6


Totalt 53,2 88,4

Ökningen i Metsä Woods omstruktureringsavsättning om 3,3 miljoner euro hänför sig till planerna på att stänga den franska sågen Casteljaloux inklusive dess förädlings- och distributionsenhet.

Metsä Boards Husum-fabrik i Sverige bokförde en avsättning för miljökostnader om 6,5 miljoner euro. I samband med försäljningen av Alizay återförde Metsä Board avsättningar om totalt 2,4 miljoner euro. En 1,3 miljoner euros återföring hänför sig till produktionsföränd-ringen år 2011 i Metsä Board Gohrsmühle.

Största delen av de långfristiga avsättningarna antas förfalla till slutet av år 2017.

25. Låneskulder

RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER

Milj. euroBALANSVÄRDE

2013BALANSVÄRDE

2012

LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER

Masskuldebrevslån 189,3 261,0

Lån av kreditinstitut 1 054,4 565,9

Pensionslån 272,5 245,1

Finansiella leasingskulder 33,9 37,7

Övriga skulder 51,7 51,5

Totalt 1 601,9 1 161,2

KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE LÅNESKULDER

Kortfristig andel av långfristiga skulder 136,0 743,8

Kortfristiga skulder 2,2 0,3


Totalt 354,6 958,2

Räntebärande låneskulder totalt 1 956,5 2 119,5


RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR

Milj. euroBALANSVÄRDE

2013BALANSVÄRDE

2012

LÅNGFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR

Lånefordringar 9,8 8,9

KORTFRISTIGA RÄNTEBÄRANDE FINANSIERINGSTILLGÅNGAR


Resultatpåverkande placeringar till verkligt värde 20,1 0,0

Placeringar till periodiserad anskaffningsutgift 280,6 401,0

Kontanter och bankkonton 152,0 117,5

Totalt 460,6 520,6

Räntebärande finansieringstillgångar totalt 470,4 529,5

Räntebärande nettoskuld totalt 1 486,1 1 590,0

MASSKULDEBREVSLÅN

Milj. euro Ränta, % 2013 2012

2002–2014 9,400 0,0 87,2

2004–2020 9,000 15,3 15,3

2006–2013 8,750 0,0 448,8

2012–2017 5,125 174,1 173,8

Varat yhteensä 189,3 725,2

FINANSIELLA LEASINGSKULDER, FÖRFALLOTIDER


MINIMILEASINGAVGIFTER

under 1 år 7,1 7,7

1–2 år 21,5 6,3

2–3 år 1,8 3,8

3–4 år 1,5 3,0

4–5 år 1,3 2,6

Över 5 år 10,2 26,5

Totalt 43,4 49,9

Framtida finansiella kostnader 3,2 5,6

Nuvärde av minimileasingavgifter 40,2 44,3

Nuvärde av minimileasingavgifter

under 1 år 6,3 6,6

1–2 år 20,8 5,4

2–3 år 1,5 3,0

3–4 år 1,2 2,3

4–5 år 1,1 2,0

Över 5 år 9,2 24,9

Totalt 40,2 44,3

De mest betydande finansiella leasingavtalen gäller Metsä Boards Ääne-voima-kraftverk. Avtalstiden för Äänevoima Oy var ursprungligen 10-15 år. Skulderna förfaller senast år 2017. I avtalen ingår optioner för förlängning och köp.

26. Övriga skulder


RÄNTEFRIA SKULDER TILL ÖVRIGA

Erhållna förskott 1,9 1,7



Totalt 6,6 4,2

27. Leverantörsskulder och övriga skulder


RÄNTEFRIA SKULDER TILL INTRESSEFÖRETAG

Leverantörsskulder 4,7 4,0


Totalt 5,2 4,8

RÄNTEFRIA SKULDER TILL ÖVRIGA





Totalt 745,5 749,1

Leverantörsskulder och övriga skulder totalt 750,8 754,0



28. Hantering av finansiella risker

De finansieringsrisker som förknippas med affärsverksamheten kontrol-leras i enlighet med en av företagets styrelse och ledning fastställd finansieringspolicy. I policyn ingår detaljerade anvisningar för bland annat hanteringen av valuta-, ränte-, likviditets- och motpartsrisker samt användningen av derivatinstrument. Råvarurisker kontrolleras enligt policyn för råvarurisker. Målet är att skydda företaget mot bety-dande finansierings- och råvarurisker, jämna ut kassaflödet och ge affärsenheterna tid att anpassa verksamheten till nya förhållanden.

Metsä Group Treasury Oy är ett bolag som specialiserat sig på finan-siering och som verkar som koncernens interna bank. Under 2013 sålde Metsä Board sitt innehav om 51 procent i Metsä Group Treasury till Metsäliitto Osuuskunta som nu äger 100 procent av företaget. Finansie-ringsfunktionerna har centraliserats till Metsä Group Treasury som sva-rar för koncernbolagens finansieringspositioner i enlighet med den stra-tegi och finansieringspolicy som koncernbolagen fastställt, producerar de behövliga finansieringstjänsterna inom Metsä Group samt fungerar som kunskapscenter för finansieringsärenden.

VALUTARISK

Metsä Groups valutarisk består av valutaflödesrisken och omräknings-risker i anslutning till eget kapital i valuta samt av finansiella valutaris-ker. Huvuddelen av koncernens kostnader uppkommer på euroområdet och till en del i Sverige, medan en stor del av försäljningsintäkterna inkommer i andra valutor än euro. Därför kan det hända att försälj-ningsintäkterna varierar på grund av valutakursförändringar medan produktionskostnaderna hålls oförändrade. Produkterna prissätts också ofta i någon annan valuta än hemvalutan. Till denna så kallade valuta-flödespositionen hör balanspositionen av valutamässiga kundfordringar och leverantörsskulder samt en fjärdedel av det kontrakterade eller för-utsägbara valutaflödet.

US-dollar, det brittiska pundet och den svenska kronan är huvudva-lutorna i koncernens valutaflödesposition. Om dollarn och pundet för-stärks har detta en positiv effekt på koncernens resultat, och en negativ effekt om de försvagas. Om den svenska kronan försvagas förbättras koncernens resultat. Andra centrala valutor är bl.a. AUD, CHF, DKK, NOK och RUB. Säkringspolicyn går ut på att säkra balanspositionen och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen för kontrakterade eller förutsägbara valutaflöden. Säkringen kan dock variera mellan 0 och 12 månader. Finansieringspolicyn upptar speciella direktiv under vilka avvikelser från normen kan ske. Styrelsen i varje koncernbolag besluter om de säkringsgrader, som märkbart avviker från finansierings-policyn. Beloppet av säkringar per valuta beror på rådande kursnivåer och -förväntningar, räntedifferenser mellan valutorna och kursriskens betydelse för koncernresultatet. Största delen av valutaflödespositionen säkras via terminer, men också valutalån och valutaoptioner används.

Som en del av säkringen av valutaflödespositionen tillämpas säk-ringsredovisning enligt IAS 39, vilket innebär att det verkliga värdet av

de säkringar som används för säkringsredovisning bokförs i balansräk-ningen i det egna kapitalet, i fonden för verkligt värde. Av valutaflödes-positionen hade vid räkenskapsperiodens slut i genomsnitt 4,6 månader säkrats (2012: 4,7). Under räkenskapsperioden har säkringsgraden varierat mellan 4 och 5 månader (4–5). Säkringsgraden för US-dollarn var 3,2 månader (5,6), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 3,5 månader (2,6). Säkringsgraden för den svenska kronan var 8,2 månader (5,0), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 4,5 månader (4,2) och pundets säkringsgrad var 4,9 månader (3,8), varav säkringsredovisningens andel uppgick till 1,9 månader (2,3). Med de säkringar som används för säkringsredovisning har man av valutaflödes-positionen skyddat den del av försäljningen som förutsetts att vara mycket sannolik. Av normen som utsatts i säkringspolicyn hade vid årets slut i medeltal 94 procent (94) säkrats.

Omräkningsrisken av en nettoplacering som görs i en utländsk enhet uppkommer då de egna kapitalen för dotter- och intresseföretag som ligger utanför euroområdet konsolideras till euro i bokslutet. Enligt finansieringspolicyn ska 0–100 procent (0–100) av det egna kapitalets position vara säkrat. Omräkningsrisken för det egna kapitalet har säk-rats med terminer. För säkring av det egna kapitalets position tillämpas säkringsredovisning enligt IAS, vilket innebär att säkringens kursdiffe-renser bokförs mot det egna kapitalets omräkningsdifferenser i balans-räkningen för de säkringar som visat sig vara effektiva. Av det egna kapi-talets position var i genomsnitt 10 procent (12) säkrat under räken-skapsperioden och vid slutet av perioden 10 procent (10). Den låga säkringsgraden beror på att säkringen av det egna kapitalet i svenska kronor och polska zlotyn upphörde under åren 2011 och 2012.

Koncernen tillämpar metoden Value-at-Risk (VaR) för att utvärdera risken i den öppna valutapositionen. VaR uträknas på avvikelser från den finansieringspolicyenliga säkringsnormen om balansposition och en fjärdedel av den årliga valutaflödespositionen. På risktalet VaR till-lämpas ett 99 procents konfidensintervall och en månads tidsperiod, så VaR anger att med 1 procents sannolikhet minskar den öppna valutapo-sitionens marknadsvärde med mer än den summa risktalet anger under en månads tid. Befogenheterna beträffande säkringar har fastställts genom att begränsa företagsledningens befogenheter att fatta beslut såväl med avseende på maximibelopp för valutaspecifika säkringsgrader som på VaR-risklimit. Eventuella strategiska beslut som överstiger riskli-miterna fattas i företagets styrelse. Summan av limiterna för koncernbo-lagens valutaflödesrisker är 19,0 miljoner euro (16,0) och summan av koncernbolagens VaR-tal uppgår vid slutet av räkenskapsperioden till 5,7 miljoner euro (3,0). Medeltalet under räkenskapsperioden har varit 4,6 miljoner euro (3,9). Volymerna och de verkliga värdena för deriva-ten som tillämpats vid hanteringen av valutariskerna har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet.



VALUTAFLÖDE OCH SÄKRING

VALUTAFLÖDE, NETTO SÄKRING, MÅN.

Milj. euro Säkring 31.12 Medeltal

USD 470,8 -127,4 3,2 3,9

GBP 275,9 -112,2 4,9 4,4

SEK -346,0 236,4 8,2 6,3

NOK 97,0 -23,5 2,9 3,0

DKK 70,0 -22,7 3,9 4,1

Övrig lång 87,6 -17,1 2,3 3,5

Övrig kort -64,0 6,8 1,3 2,2

Totalt 2013 1 411,3 -546,1 4,6 4,4

Totalt 2012 1 484,8 -576,5 4,7 4,6

SÄKRING AV NETTOINVESTERINGAR I UTLÄNDSKA BOLAG

EGET KAPITAL SÄKRING, %

Milj. euro Säkring 31.12 Medeltal

GBP 85,7 -70,0 82,0 82,0

SEK 458,0 0,0 0,0 0,0

Övriga 147,4 0,0 0,0 0,0

Totalt 2013 691,1 -70,0 10,0 10,0

Totalt 2012 753,3 -77,7 10,0 12,0

RÄNTERISK

Ränterisken riktar sig främst mot de räntebelagda fordringarna och skulderna i balansräkningen samt valutasäkringarna. De räntebelagda fordringarna och skulderna presenteras i not 25. De mest centrala valu-torna i riskhanteringen är euron, US-dollarn, engelska pundet och den svenska kronan. Målet med ränteriskspolicyn är att minimera den av ränteförändringarna orsakade negativa effekten på koncernens och kon-cernbolagens resultat och finansiella situation samt sträva efter att opti-mera finansieringskostnaderna inom ramen för risklimiterna. Effekten av förändrad räntenivå på finansieringskostnaderna beror av de räntebe-lagda finansieringsposternas räntebindningstid som inom koncernen mäts med durationen. Då durationen förlängs påverkar en höjning av räntenivån långsammare finansieringsskuldernas räntekostnader. Låne-portföljens räntebindningstid påverkas bl.a. genom att reglera finansie-ring med rörlig versus fast ränta samt genom att använda räntederivat. För att hantera ränterisken använder koncernen bl.a. ränteswapavtal, räntefuturer samt ränteoptioner.

Den finansieringspolicyenliga normen för räntebindningstiden för-längdes under år 2013 från 6 till 12 månader. Bindningstiden kan dock variera från den i finansieringspolicyn specificerade normen inom ramen för de fastställda befogenheterna, så att företagets ledning fattar beslut om normavvikelser som överstiger fyra månader. Lånens ränte-bindningstid uppgick i slutet av året till 20,9 månader (23,2). Under räkenskapsperioden har räntebindningstiden varierat mellan 19 och 24 månader (15–24). Enligt lånepositionen i slutet av år 2013 innebär en 1-procentenhets räntehöjning att de kommande 12 månadernas ränte-kostnader kalkylmässigt stiger med 2,2 miljoner euro (-0,3), beroende på att beloppet av finansmedel med rörlig ränta är stor i förhållandet till lån med rörlig ränta. Då Metsä Group använder räntederivat utsätts den för en värdeförändringsrisk, som beror av förändringar i marknadspri-serna, eftersom derivat enligt IAS 39 ska värderas till verkligt värde i balansen. Att tillämpa säkringsredovisning jämnar dock ut den effekt derivatens marknadsvärdesförändringar har på koncernens resultat.

Koncernen tillämpar säkringsredovisning till verkligt värde enligt IAS 39 på lån med fast ränta, som via swap- och valutaväxlingsavtal har kon-verterats till finansiering med rörlig ränta. Koncernen tillämpar dess-utom säkringsredovisning för penningflöde enligt IAS 39 på största delen av de swapavtal, som har använts för att konvertera finansiering med rörlig ränta till finansiering med fast ränta. Bruttovolymen av rän-tederivaten är vid bokslutstillfället (inkl. valutaswapavtal) 822,7 miljo-ner euro (1 298,3). Av derivatportföljen riktades en andel på 659,2 mil-joner euro (1 079,1) till säkringsredovisning och de öppna derivaten med resultatinverkan uppgick till 163,5 miljoner euro (219,2). Räntes-wap- och valutaswapavtalens maturitet varierar mellan 1 och 7 år (1–8).

RÄNTERISK

2013 2012

Lånebelopp, milj. euro 1 743 1 907

Räntebindningstid, mån. 20,9 23,2

Medelränta, % 4,5 5,1

Räntekänslighet, milj. euro 2,2 -0,3

Räntekänslighet är en uppskattning av vilken effekt en ränteförändring om en procentenhet har på de årliga nettoräntekostnaderna. Ränteriskpositionen innehåller inte den andel av Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital, som bokförts som kortfristigt räntebärande kapital.

REFINANSIERING AV LÅN

Milj. euro TOTALT

1–4/2014 638

5–8/2014 198

9–12/2014 11

2015 133

2016 255

2017 222

>2017 286

Totalt 1 743

RÅVARURISK

För säkringen av råvarurisker tillämpas en för varje råvaruslag separat definierad riskhanteringspolicy. Enligt policyn sker hanteringen av råvarurisker centralt via Metsä Group Treasury på basis av den strategi som koncernbolagens styrelser godkänt. Råvarusäkringspolicyn tilläm-pas för hantering av prisriskerna för elektricitet, naturgas och massa. Transaktionerna i samband med utsläppshandeln styrs också via Metsä Group Treasury.

Målet med hanteringen av koncernens elprisrisk är att balansera elprisförändringarnas inverkan på koncernens resultat och ekonomiska ställning. Huvudprincipen är att skydda elköpens positioner, som består av differensen mellan de fabriksspecifika elkonsumtionsprognoserna och kraftverksproduktionsandelarna. För elanskaffningen till Metsä Boards och Metsä Tissues fabriker i Finland och Sverige tillämpas säk-ringsstrategin centrerat via Metsä Group Treasury i samarbete med kon-cernfunktionen Metsä Group Energi. Säkringarna av de mellaneurope-iska elprisriskerna verkställs av Metsä Group Energi i samarbete med de lokala energienheterna med fysiska avtal. Metsä Board, Metsä Tissue och Metsä Wood säkrar aktivt elprisrisken så att säkringsnormen är satt till en 80 procent, 40 procent, 20 procent och 0 procent säkringsnivå (80, 40, 20, 0) från den förutsedda nettopositionen för den första, andra, tredje och fjärde efterföljande 12-månaders period. För elsäk-


ringar har man tillämpat säkringsredovisning enligt IAS 39, av vilket följer att de säkringar som använts för säkringsredovisning i balansen har bokförts till fonden för verkligt värde i det egna kapitalet och först då de förutsedda elanskaffningarna realiserats, som en korrigering av anskaffningarna i resultaträkningen. Metsä Fibre säkrar varken sin el- eller naturgasposition.

Av energianskaffningen till koncernens fabriker är cirka en fjärdedel naturgasbaserad. Priserna för naturgasleveranserna är i Mellan-Europa bundna till marknadspriset för naturgas. I Finland är naturgasleveran-sernas priser bundna till utvecklingen av tung brännolja, importkol och energiprisindex. Säkringen av prisrisken för naturgas sköts huvudsakli-gen med fysiska avtal till fast pris. För Finlands del är endast oljeande-len fastslagen. Utgångspunkten för prisrisksäkringen för naturgas i Fin-land är att skydda avtalets oljerelaterade del med hjälp av oljederivat och fysiska leveransavtal med fast pris. Metsä Tissue har under år 2012 börjat använda säkringsredovisning enligt IAS 39 för att säkra prisris-ken för naturgasköpen i Tyskland. Säkringsstrategin baseras på en risk-policy enligt vilken säkringsbesluten fattas av Metsä Group Energi med stöd av Metsä Group Treasury och betydande strategiska beslut fattas i koncernbolagens styrelser.

Av elsäkringarna har cirka 39 procent (41) verkställts med fysiska leveransavtal och 61 procent (59) som så kallade finanssäkringar med hjälp av elderivat. Av finanssäkringarna har vid årsslutet cirka 99 pro-cent (100) säkringsredovisats. Av prisrisksäkringarna för naturgas har 72 procent (91) verkställts med fysiska leveransavtal och 28 procent (9) med så kallade finanssäkringar.

Enligt säkringspolicyn för massa kan koncernföretaget valbart säkra sin prisrisk antingen med finansavtal via Metsä Group Treasury eller med fysiska avtal till fasta pris. I säkringen av massaprisrisk tillämpas säkringsredovisning enligt IAS. I slutet av året hade Metsä Group inga avtal gällande massaderivat. Volymerna och de verkliga värdena för deri-vaten som tillämpats vid hanteringen av råvaruriskerna har visats i punkt 29 i noterna till bokslutet.

SÄKRING AV ELPRISRISK, 31.12

GWh 2013 2012

Elposition, netto 2014 1 317,4 1 393,5

Säkring av elposition 2014 1 485,0 1 394,5

Säkringsgrad i slutet av året, % 113 100

Elprisrisken säkras enligt fastställd riskhanteringspolicy för en tidshorisont om 4 år antingen med fysiska kontrakt eller med finanskontrakt. Uträkningen berör enbart säkring av följande års elprisrisk. I nettoelpositionen har beaktats både den egna elproduktionen och intresseföreta-gens elproduktion.

LIKVIDITETSRISK

Med likviditetsrisk avses att de finansiella tillgångarna och möjlighe-terna att ta lån inte är tillräckliga för att täcka finansieringsbehovet i verksamheten eller att kapitalanskaffningen blir orimligt dyr. Risken bevakas genom att man värderar likviditetsbehovet för 12–24 månader och säkerställer att likviditeten täcker huvuddelen av detta. Likviditets-reserven ska enligt finansieringspolicyn ständigt täcka 100 procent (80–100) av de första 12 månadernas och 50–100 procent (50–100) av de följande 12–24 månadernas likviditetsbehov. Målet är att högst 20 pro-cent (20) av koncernens lån inkluderande bindande kreditlöften får utgå under de följande 12 månaderna och minst 25 procent (35) måste

sträcka sig över en fyra års maturitet. Då finansieringsmarknaderna fung-erar normalt ur koncernens synvinkel sett, är målet också att undvika att hålla överloppslikviditet i form av placeringar och i stället upprätthålla likviditetsreserven som bindande kreditlöften utanför balansen.

Hörnstenen för hanteringen av likviditetsrisken är att dimensionera koncernens operativa beslut på ett sådant sätt att målen som uppställts för skuldsättningsgraden och en tillräcklig likviditetsreserv kan tryggas i alla konjunkturlägen. Likviditetsrisken hanteras också genom att på ett mångsidigt sätt använda olika kapital- och finansieringsmarknader för att minska beroendet av en enskild finansieringskälla. I beslut som rör finansieringen betonas också optimeringen av lånens maturitetsstruk-tur. Under de senaste åren har likviditeten och speciellt koncernens kapitalstruktur stärkts bl.a. genom Metsä Fibres ägararrangemang och försäljning av annan egendom. Finansieringsarrangemangen under år 2013 har i en betydande grad balanserat lånematuriteten.

I april tog Metsä Board ut 500 miljoner euro av det syndikerade kre-ditlånet som undertecknades i maj 2012 och betalade bort det återstå-ende beloppet av ett masskuldebrevslån på 500 miljoner euro. I decem-ber betalade Metsä Board bort en låneandel på 150 miljoner euro (bridge financing) och finansierade det i huvudsak med pensionslån och banklån. Metsä Tissue undertecknade i april ett syndikerat låneav-tal på 200 miljoner euro. Genom lånet återfinansierades det syndikatlån som skulle förfalla i september 2013. Metsäliitto Osuuskunta under-tecknade ett syndikerat låneavtal på 400 miljoner euro i december som förfaller år 2019. Genom lånet återfinansieras det syndikatlån som för-faller i april 2014.

Metsä Groups likviditet har fortfarande varit stark. Den tillgängliga likviditeten var vid slutet av räkenskapsperioden 1 188,4 miljoner euro (1 167,8) varav 735,7 miljoner euro (649,3) i bindande långfristiga kre-ditlöften och 452,7 miljoner euro (518,5) i likvida medel och place-ringar. Dessutom hade koncernen kortfristiga icke-bindande företags-bevisprogram och kreditlimiter till ett värde av cirka 174,7 miljoner euro (526,5). Antalet tillgängliga företagscertifikatprogram har omdi-mensionerats under 2013 så att de motsvarar koncernens storlek och behov. I slutet av 2013 täcker likviditetsreserven hela det förutsedda finansieringsbehovet för år 2014. Alternativ för återfinansiering för åren 2014–2016 kartläggs för tillfället. Av långfristiga lån och kredit-löften sträcker sig 5 procent (26) över en period om 12 månader och 34 procent (16) över en period om fyra år. De långfristiga lånens genom-snittliga maturitet är 3,3 år (2,0). Den kortfristiga finansieringens andel av koncernens räntebelagda skulder är 11 procent (10). Kassaflödet för låneamorteringarna presenteras i not 28.

MOTPARTSRISK

De finansiella instrumenten medför en risk att koncernen lider förluster när en motpart inte kan fullfölja sina förpliktelser. Koncernen hanterar denna risk genom att göra finansieringstransaktioner bara med de mest kreditvärdiga motparterna och inom ramen för i förväg fastställda grän-ser. Under räkenskapsperioden uppkom inga förluster i anknytning till kreditriskerna i finansieringen. Motpartsrisken som hänför sig till finan-sieringen begränsas av att koncernens likviditetsreserv upprätthålls till en del i form av bindande kreditlimiter. Kassa och banktillgodohavan-den och andra placeringar har distribuerats till ett flertal banker och institutionella företagscertifikat. Motpartslimiterna har under året granskats med beaktande av koncernens behov samt motparternas eko-


nomiska ställning. Derivathandeln regleras av standardiserade ISDA-avtal som upprättats med motparterna.

Koncernens kundfordringar är förknippade med en motpartsrisk, dvs. en risk att motparten är oförmögen att fullfölja sina förpliktelser. Kreditrisken som är förknippad med kundfordringarna hanteras baserat på en av ledningen godkänd kreditriskhanteringspolicy. För alla kunder har kreditlimiter fastställts och dessa revideras regelbundet på basen av bokslut och betalningsbeteende samt på basen av uppgifter från kredit- och ratingbolag. De enskilda kundernas kreditlimiter granskas minst en gång per år. Ibland, om ledningen anser det nödvändigt, används också rembursaffärer, bankgarantier, moderföretagsgarantier samt kreditförsäk-ringar för att minska kreditrisken. Limitgränserna godkänns enligt kredi-triskpolicyn och gränserna för godkännande varierar inom koncernens affärsverksamheter. Den operativa ledningen uppskattar och definierar alla de centrala kreditlimiterna som saknar kreditförsäkring och/eller någon annan slags försäkringsgaranti enligt kreditriskhanteringspolicyn.

I förhållande till alla Metsä Groups kundfordringar vid årets slut var de förfallna kundfordringarna 17,7 procent (13,0), varav 0,1 procent (0,2) mellan 90 och 180 dagar och 1,5 procent (0,8) över 180 dagar. Dessutom prövar koncernen sina kundfordringar för nedvärdering. En nedvärdering görs, när kundföretaget gått i konkurs eller då betalning-arna är över 6 månader förfallna (180 dagar) och ingen bindande betal-ningsplan har gjorts eller då det inte finns några godtagbara förkla-ringar. De osäkra kundfordringarna har specificerats i punkt 19 i noterna till bokslutet.

Kundfordringarna är geografiskt spridda till ett stort område såsom framgår ut not 3, Segmentinformation. De största kreditriskerna finns i Storbritannien, Tyskland, Finland, Italien, Belgien, Sverige och Polen. De 10 största länderna representerar cirka 70 procent (70) av alla externa kundfordringar. Kreditriskandelen för koncernens största enskilda kund (enskilt företag eller samägd företagsgrupp) ligger på 7 procent (7) av de totala kundfordringarna år 2013. Kreditriskandelen för de tio största kunderna (enskilda företag eller samägda företagsgrup-per) är 30 procent av de totala kundfordringarna (28). I slutet av år 2013 var största delen av koncernens kundfordringar säkrade.

HANTERING AV KAPITALSTRUKTUR

Med kapital och kapitalstruktur avses de medel som ägarna har placerat och de medel som ägarna har kvarlämnat som balanserade vinstmedel i företaget (eget kapital) och det lånekapital (främmande kapital) som utomstående har investerat i företaget samt förhållandet mellan dessa kapital. Koncernens målsättning vid hantering av kapitalstrukturen är att upprätthålla en effektiv kapitalstruktur som säkerställer koncernens verksamhetsbetingelser på finans- och kapitalmarknaden under alla för-hållanden, oberoende av branschens cyklicitet. För kapitalstrukturen har man i koncernens operativa verksamhet definierat centrala målvär-

den som motsvarar de traditionella krav som tillämpas på finans- och kapitalmarknaden. Företagets styrelse och styrelsens kontrollutskott gör en regelbunden bedömning av koncernens kapitalstruktur.

Koncernen följer upp utvecklingen av den egna kapitalstrukturen med hjälp av nyckeltal som beskriver nettoskuldsättningsgraden och soliditeten. Koncernens målsättning på lång sikt är en nettoskuldsätt-ningsgrad på högst 100 procent och en soliditet om minst 40 procent (tillfälliga undantag tillåtna).

DE NYCKELTAL SOM BESKREV KAPITALSTRUKTUREN 31.12.2013 OCH 31.12.2012 VAR:


Nettoskuldsättningsgrad, % 76 86

Soliditet, % 38,1 34,8

Räntebärande främmande kapital 1 956,5 2 119,5

- räntebärande finansieringstillgångar 470,4 529,5

Räntebärande nettoskuld 1 486,1 1 590,0

Eget kapital 1 482,6 1 366,7

+ innehav utan bestämmande inflytande 476,3 491,2

Totalt 1 958,9 1 857,9

Balansomslutning 5 164,0 5 344,4

- erhållna förskott 17,3 6,4

Totalt 5 146,7 5 338,0

Metsä Groups lånefinansiering var i slutet av år 2013 ordnad så, att Metsä Board, Metsä Fibre och Metsä Tissue var för sig hade egna lån för att täcka sina underkoncerners finansieringsbehov. Företagens lån var oberoende av varandra. Också för Metsäliitto Osuuskunta hade en separat finansiering ordnats för att täcka finansieringsbehovet för moderföretaget samt för Metsä Forest och Metsä Wood.

I vissa av låneavtalen finns klausuler angående koncernens ekono-miska prestation och kapitalstruktur. Övriga klausuler förknippade till koncernens lån är sedvanliga villkor som bland annat begränsar ansvars-förbindelser, överlåtelse och försäljning av egendom, skuldsättning av dotterföretag, betydande förändringar i rörelseverksamheten samt majoritetsförändringar i ägarstrukturen. Alla koncernbolag var under räkenskapsperioderna 2013 och 2012 inom de gränser som avtalats i låneavtalen.

I fall att Metsäliitto Osuuskunta eller dess dotterföretag av någon anledning inte skulle kunna uppfylla ovan nämnda förpliktelser angå-ende nyckeltalen, måste företagen få kreditgivaren att avstå från att for-dra nämnda förpliktelser, förhandla om refinansiering, eller betala sina lån tillbaka för att undgå avtalsbrott, vilket kunde få en negativ inver-kan på den ekonomiska ställningen.


KÄNSLIGHETSANALYS FÖR MARKNADSRISKER

INVERKAN PÅ POSITION AV EGET KAPITAL OCH FLÖDESPOSITION

31.12Inverkan på finansieringstill-

gångar och skulderInverkan på position av

eget kapitalInverkan på position av

eget kapital inkl. säkringInverkan på årligt

kassaflödeInverkan på årligt

kassaflöde inkl. säkring

Milj. euro 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012

RÄNTERISK (MARKNADSRÄN-TORNA +100 BP)

Resultatpåverkan 1,3 3,4 -2,2 0,3 11,3 17,4

Övrig inverkan på eget kapital 12,2 13,7

RÅVARURISK (ELPRISET +20 %)

Resultatpåverkan 0,0 0,0 -5,0 -6,6 7,3 9,4

Övrig inverkan på eget kapital 12,3 15,9

VALUTARISK (USD -10 %)

Resultatpåverkan -8,9 -4,3 -47,1 -39,4 -34,3 -21,2

Övrig inverkan på eget kapital 13,6 8,3 -0,2 -0,1 -0,2 -0,1

VALUTARISK (GBP -10 %)

Resultatpåverkan 2,9 0,5 -27,6 -30,9 -16,4 -21,2

Övrig inverkan på eget kapital 10,7 13,6 -8,6 -10,9 -1,6 -3,2

VALUTARISK (SEK -10 %)

Resultatpåverkan -2,7 2,3 34,6 -43,5 11,0 25,3

Övrig inverkan på eget kapital -12,6 -14,6 -45,8 -51,3 -45,8 -51,3

poster med ”+” tecken = positiv inverkan = ökning av tillgångarna / minskning av skulderna / ökning av kassaflödetposter med ”-” tecken = negativ inverkan = minskning av tillgångarna / ökning av skulderna / minskning av kassaflödet

Enligt IFRS 7 måste koncernen presentera en känslighetsanalys för de olika marknadsrisker som den utsätts för på rapporteringsdagen och visa hur relativt möjliga ändringar i de relevanta riskvariablerna skulle påverka resultatet och det egna kapitalet på rapporteringsdagen. Kon-cernen har identifierat marknadsräntorna, elpriserna och valutakurserna som centrala marknadsrisker och har definierat en ökning av räntenivån med 1 procentenhet, en ökning av elpriset med 20 procent och en för-svagning av US-dollarn, det engelska pundet och den svenska kronan med 10 procent som relativt möjliga riskvariabler. De nämnda valu-torna representerar cirka 80 procent av koncernens årliga flödesposi-tion. Marknadsrisken är till sin karaktär relativt linjär, så att verkning-arna av en motsatt förändring i marknadspriset storleksmässigt inte skil-jer sig så mycket från de presenterade talvärdena. Känslighetsanalyserna för marknadsriskerna har beräknats genom att man tillämpat etablerade metoder för beräkning av finansinstrumentens marknadsvärden som beskrivits i redovisningsprinciperna. Talvärdena på rapporteringsdagen återspeglar relativt väl de genomsnittliga marknadsriskerna under rap-porteringsperioden.

Dessutom presenterar koncernen sådana talvärden som beskriver riskvariablernas inverkan på positionen av det egna kapitalet och det årliga kassaflödet för att ge en bredare bild av marknadsriskerna för rän-torna, elpriset och valutakurserna. De årliga kassaflödena är baserade på prognoser och inte på befintliga kommersiella avtal. Om dollarn och pundet försvagas har detta en negativ effekt på den årliga flödespositio-nen, och om den svenska kronan försvagas är inverkan positiv. Bero-ende på säkringsstrategin så minskas denna effekt av säkringarna. Inver-kan på positionen för det egna kapitalet uppkommer vid konsolide-ringen av dotterföretagens egna kapital. En höjning av elpriset har en negativ inverkan på kassaflödet. Eftersom det närmaste årets elprisrisk till största delen är säkrad enligt säkringspolicyn, blir inverkan obetyd-lig då säkringen inkluderas. Då beräkningarna beaktar det närmaste årets kassaflöde och alla elsäkringsavtal är den kalkylmässiga inverkan en aning positiv.


AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2013

Milj. euro BALANSVÄRDE 2013 2014 2015 2016 2017 2018–

Masskuldebrevslån 725,2

Amortering -464,1 -87,2 -173,8

Finansiell kostnad -40,8 -14,7 -9,0 -9,0 -9,0

Lån av kreditinstitut 767,2

Amortering -201,3 -249,6 -169,3 -53,9 -39,6 -53,4

Finansiell kostnad -21,2 -14,8 -11,7 -5,1 -2,8 -3,8

Pensionslån 313,9

Amortering -68,8 -43,4 -33,4 -98,3 -19,4 -50,7


Finansiella leasingskulder 44,3

Amortering -6,6 -5,4 -3,0 -2,3 -2,0 -24,9


Övriga långfristiga räntebärande skulder 54,5

Amortering -2,9 -49,7 -1,8

Finansiell kostnad -0,7 -0,7 -0,7

Långfristiga totalt 1 905,0

amorteringar år 2014 -743,8

Långfristiga räntebärande i balansen 1 161,2

Amortering -743,8 -385,6 -255,4 -154,5 -234,9 -130,8


Kortfristiga räntebärande skulder 214,5

Amortering -214,5

Finansiell kostnad -10,0

Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder 762,7

Amortering -758,5 -2,3 -1,4 -0,3 -0,1 -0,1

Totalt 2 882,1

Amortering -1 716,7 -387,9 -256,8 -154,8 -234,9 -130,9


Borgensansvar 26,9 -13,3 -8,0 -0,7 -2,1 -0,3 -2,6

Derivatskulder

Ränteswapavtal -2,1 -6,3 -5,4 -3,2 -0,7 0,2

Valutaderivat -877,1 -46,3

Råvaruderivat -7,5 -2,4 -2,4 -0,9

Totalt 42,6 -886,8 -55,0 -7,8 -4,1 -0,7 0,2

Derivatfordringar

Valutaderivat 881,8 46,5

Totalt 5,1 881,8 46,5 0,0 0,0 0,0 0,0

Derivatinstrumentens nettokassaflöde -5,0 -8,5 -7,8 -4,1 -0,7 0,2


AMORTERING AV LÅN OCH FINANSKOSTNADERNAS KASSAFLÖDE 31.12.2012

Milj. euro BALANSVÄRDE 2014 2015 2016 2017 2018 2019–

Masskuldebrevslån 189,3

Amortering -174,1 -15,3


Lån av kreditinstitut 1 116,6

Amortering -62,2 -180,7 -399,3 -100,6 -130,7 -243,2


Pensionslån 335,6

Amortering -63,1 -37,7 -111,7 -32,6 -32,6 -58,0


Finansiella leasingskulder 40,2

Amortering -6,3 -20,8 -1,5 -1,2 -1,1 -9,2


Övriga långfristiga räntebärande skulder 56,1

Amortering -4,4 -49,9 -1,8

Finansiell kostnad -0,8 -0,8

Långfristiga totalt 1 737,8

amorteringar år 2013 -136,0

Långfristiga räntebärande i balansen 1 601,9

Amortering -136,0 -289,1 -512,4 -308,6 -164,4 -327,4


Kortfristiga räntebärande skulder 218,6

Amortering -218,6

Finansiell kostnad -9,8

Leverantörsskulder och övriga räntefria skulder 766,2

Amortering -759,6 -4,5 -2,0 -0,1 -0,1

Totalt 2 722,7

Amortering -1 114,2 -293,6 -514,4 -308,7 -164,4 -327,4


Borgensansvar 27,1 -9,4 -6,3 -8,3 -0,3 -0,2 -2,7

Derivatskulder

Ränteswapavtal -6,6 -6,4 -4,1 -1,5 -0,5 0,4

Valutaderivat -1 212,1

Råvaruderivat -7,3 -4,7 -2,5 -0,2

Totalt 30,5 -1 226,0 -11,1 -6,6 -1,8 -0,5 0,4

Derivatfordringar

Valutaderivat 1 214,7

Totalt 2,4 1 214,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Derivatinstrumentens nettokassaflöde -11,3 -11,1 -6,6 -1,8 -0,5 0,4


FÖRFALLOPLAN FÖR KASSAFLÖDETS SÄKRINGSREDOVISNING

Säkringsinstrumentets resultat redovisas i resultatberäkningen när kassaflödet som varit föremål för säkringen erhållits. Förfallodagarna för skydds-instrumenten är desamma som för det kassaflöde som är föremål för säkringen.

31.12.2013

Perioder, då det förutseddakassaflödet förväntas erhållas

Mycket sannolikavalutakassaflöden

Avtalsbaseraderäntekassaflöden

Mycket sannolikavarukassaflöden

Q1 138,4 -5,7 -9,9

Q2 101,8 -2,8 -9,6

Q3 56,9 -5,0 -8,8

Q4 7,7 -2,9 -7,8

Totalt 2014 304,8 -16,4 -36,1

2015 2,4 -14,9 -23,1

2016 -9,6 -13,3

2017 -7,0 -4,2

2018 -2,2

2019–

Kassaflöden totalt 307,2 -50,1 -76,6

Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 307,2 577,0 76,6

31.12.2012

Perioder, då det förutseddakassaflödet förväntas erhållas

Mycket sannolikavalutakassaflöden

Avtalsbaseraderäntekassaflöden

Mycket sannolikavarukassaflöden

Q1 125,9 -3,9 -9,6

Q2 112,1 -1,7 -9,1

Q3 38,1 -4,7 -8,0

Q4 14,8 -1,7 -8,0

Totalt 2013 290,8 -12,0 -34,7

2014 2,1 -9,5 -26,6

2015 -8,2 -17,4

2016 -3,5 -9,3

2017 -1,2

2018– -0,3

Kassaflöden totalt 292,9 -34,6 -88,0

Nominellt värde av de derivat som varit föremål för säkringsredovisning 292,9 590,0 88,0



29. Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

Milj. euro Not

Till verkligt värde

via resultat-räkningen

Finansiellatillgångar till

försäljning

Lånoch övrigafordringar

Derivati säkrings-

redovisningen

Till periodiserat

anskaffnings-värde

Bokvärdetotalt

Verkligt värde

FINANSIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2013


Övriga långfristiga finanstillgångar 16 20,1 20,1 20,1


Kassa och banktillgodohavanden 20 20,1 432,6 452,7 452,7

Derivatinstrument 29 -0,2 2,5 2,4 2,4

Totalt 19,9 305,7 1 152,0 2,5 0,0 1 480,2 1 480,2

FINANSIELLA SKULDER 31.12.2013

Långfristiga räntebärande finansskulder 25 1 601,9 1 601,9 1 638,3

Övriga långfristiga finansskulder 26 4,7 4,7 4,7

Kortfristiga räntebärande finansskulder 25 354,6 354,6 373,4


Derivatinstrument 29 4,4 26,1 30,5 30,5

Totalt 4,4 0,0 0,0 26,1 2 609,8 2 640,3 2 695,5

Milj. euro Not

Till verkligt värde

via resultat-räkningen

Finansiellatillgångar till

försäljning

Lånoch övrigafordringar

Derivati säkrings-

redovisningen

Till periodiserat

anskaffnings-värde

Bokvärdetotalt

Verkligt värde

FINANSIELLA TILLGÅNGAR 31.12.2012


Övriga långfristiga finanstillgångar 16 13,9 13,9 13,9


Kassa och banktillgodohavanden 20 518,5 518,5 518,5

Derivatinstrument 29 -0,2 5,3 5,1 5,1

Totalt -0,2 356,2 1 236,7 5,3 0,0 1 597,9 1 597,9

FINANSIELLA SKULDER 31.12.2012

Långfristiga räntebärande finansskulder 25 1 161,2 1 161,2 1 194,5

Övriga långfristiga finansskulder 26 4,2 4,2 4,2

Kortfristiga räntebärande finansskulder 25 958,2 958,2 971,4


Derivatinstrument 29 12,5 30,1 42,6 42,6

Totalt 12,5 0,0 0,0 30,1 2 784,8 2 827,4 2 873,8

Kundfordringar och övriga fordringar innehåller inte förskottsbetal-ningar, skattefordringar eller periodiseringar av personalkostnader (not 19). Leverantörsskulder och övriga skulder innehåller inte erhållna för-skottsbetalningar, skatteskulder eller periodiseringar av personalkostna-der (not 27).

Alla finansieringsskulder i Metsä Group värderas enligt metoden för effektiv ränta som en periodiserad anskaffningskostnad. De räntebä-rande finansieringstillgångar har klassificerats enligt IAS 39 -standar-

den. De verkliga värdena för varje skuld eller tillgång är uträknade till nuvärde enligt en marknadsränta. De tillämpade diskonteringsräntorna varierar mella 1,0 och 4,1 procent (1,0-5,4). Av de räntebärande skul-derna har 48 procent (37) en rörlig ränta och de övriga skulderna en fast ränta. Medelräntan för de räntebärande skulderna var i slutet av år 2013 4,5 procent (5,1). De verkliga värdena för kundfordringar och övriga fordringar samt leverantörsskulder och övriga skulder avviker inte nämnvärt från sina bokvärden i balansräkningen.


HIERARKIN FÖR FINANSIERINGSTILLGÅNGARNAS OCH -SKULDERNAS VERKLIGA VÄRDEN

2013

Milj. euro Not Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE


Kortfristiga finansiella tillgångar med resultatinverkan till verkligt värde 20 20,1 20,1

Derivatinstrument, fordringar 29 2,4 2,4

FINANSIELLA SKULDER SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE

Derivatinstrument, skulder 29 14,8 15,8 30,5

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE

Finansiella tillgångar 20 432,6 432,6

FINANSIELLA SKULDER SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE

Långfristiga räntebärande finansiella skulder 25 1 638,3 1 638,3

Kortfristiga räntebärande finansiella skulder 25 373,4 373,4

2012

Milj. euroa Not Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE


Derivatinstrument, fordringar 29 5,1 5,1

FINANSIELLA SKULDER SOM BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE

Derivatinstrument, skulder 29 7,1 35,4 42,6

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE

Finansiella tillgångar 518,5 518,5

FINANSIELLA SKULDER SOM INTE BOKFÖRS TILL VERKLIGT VÄRDE

Långfristiga räntebärande finansiella skulder 25 1 194,5 1 194,5

Kortfristiga räntebärande finansiella skulder 25 971,4 971,4

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VÄRDERATS ENLIGT NIVÅ 3


Värde 1.1. 355,8 367,5

Vinster och förluster i resultaträkningen 0,1 0,1

Vinster och förluster i övrigt totalresultat -57,9 -17,3

Förvärv 7,8 5,9

Avyttringar -0,5 -0,5

Värde 31.12. 305,4 355,8

I balansräkningen har finansieringstillgångarna och -skulderna gruppe-rats enligt IFRS 7, Finansiella instrument; Upplysningar, enligt punk-terna 27A och 27B.Nivå 1 De verkliga värdena är baserade på noterade priser på aktiva

marknaderNivå 2 De verkliga värdena baserar sig på värderingsmetoder,

som använder sig av observerbar prisinformation på marknaderna

Nivå 3 De verkliga värdena är inte baserade på observerbara marknadsdata, utan på företagets egna antaganden

Värderingen till verkligt värde för finansiella tillgångar som kan säljas presenteras i not 15.

Det verkliga värdet på el- och naturgasledningar definieras genom att tillämpa offentligt noterade marknadspriser (Nivå 1). Det verkliga värdet på valutaterminer och -optioner definieras genom att tillämpa marknadspriserna på rapportperiodens sista dag. Det verkliga värdet på swapavtal har definierats med en metod, som bygger på nuvärdet av de framtida kassaflödena. Till stöd för denna används marknadsräntorna och övriga marknadsuppgifter på rapportperiodens sista dag (Nivå 2). För finansiella instrument, som man inte bedriver handel med, definie-ras det verkliga värdet med hjälp av värderingsmetoder. Valet mellan olika metoder samt antaganden, som huvudsakligen utgår ifrån de förhållanden som gäller på marknaden på varje rapportperiods sista dag, kräver eftertanke (Nivå 3).

Redovisningsprinciperna innehåller en närmare beskrivning av de redovisnings- och värderingsprinciper som tillämpats.


DERIVATINSTRUMENT

31.12.2013

Milj.euroNominellt

värdeDerivat-

tillgångarDerivat-skulder

Verkligtvärde totalt

Säkring avverkligt värde

Säkring avkassaflöde

Säkring aveget kapital

Derivat utanförsäkrings-

redovisningen

Ränteswappar 779,2 13,1 -13,1 2,5 -13,2 -2,4

Räntederivat totalt 779,2 0,0 13,1 -13,1 2,5 -13,2 0,0 -2,4

Valutaterminer 1 168,8 2,3 0,6 1,7 2,5 -0,6 -0,2

Valutaoptioner 74,4 0,0 0,0 0,0

Valutaswappar 43,5 2,0 -2,0 -2,0

Valutaderivat totalt 1 286,8 2,4 2,6 -0,3 0,0 2,5 -0,6 -2,2

Elderivat 172,3 14,7 -14,7 -14,7 0,0

Övriga råvaruderivat 7,2 0,1 -0,1 -0,1

Råvaruderivat totalt 179,5 0,0 14,8 -14,8 0,0 -14,8 0,0 0,0

Derivatinstrument totalt 2 245,5 2,4 30,5 -28,1 2,5 -25,4 -0,6 -4,6

31.12.2012

Milj.euroNominellt

värdeDerivat-

tillgångarDerivat-skulder

Verkligtvärde totalt

Säkring avverkligt värde

Säkring avkassaflöde

Säkring aveget kapital

Derivat utanförsäkrings-

redovisningen

Ränteswappar 1 256,0 28,9 -28,9 -1,8 -20,9 -6,2

Räntederivat totalt 1 256,0 0,0 28,9 -28,9 -1,8 -20,9 0,0 -6,2

Valutaterminer 874,8 5,0 5,0 4,6 0,7 -0,2

Valutaoptioner 47,3 0,0 0,0 0,0

Valutaswappar 42,4 0,5 -0,5 -0,5

Valutaderivat totalt 964,5 5,1 0,5 4,6 -0,5 4,6 0,7 -0,2

Elderivat 164,1 12,9 -12,9 -6,9 -6,0

Övriga råvaruderivat 3,8 0,3 -0,3 0,0 -0,3

Råvaruderivat totalt 167,8 0,0 13,2 -13,2 0,0 -6,9 0,0 -6,3

Derivatinstrument totalt 2 388,3 5,1 42,6 -37,5 -2,3 -23,2 0,7 -12,7

30. Noter till koncernens rapport över kassaflöden


Justeringar i årets resultat

Skatter 35,1 31,8

Avskrivningar och nedskrivningar 255,1 249,1

Biologiska tillgångar -2,7 0,2

Resultatandelar i intresseföretag -9,7 -4,8

Vinster/förluster från långfristiga tillgångar -12,9 -20,1

Finansieringskostnader, netto 120,4 113,0

Pensionsförbindelser och avsättningar -38,0 -109,3

Totalt 347,3 260,1

Förändring i rörelsekapital

Förändring i omsättningstillgångar -63,4 63,3

Förändring i kundfordringar och övriga fordringar 6,8 28,1

Förändring i leverantörsskulder och övriga skulder 8,9 -9,4

Totalt -47,6 82,1

FÖRÄNDRINGAR I INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

År 2013 innehåller förvärvade innehav utan bestämmande inflytande ökningen i Metsä Tissue Oyj:s ägarandel om 18,3 miljoner euro och ökningen i Metsä Board Oyj:s ägarandel om 2,7 miljoner euro (not 4).

År 2012 innehöll förvärvade innehav utan bestämmande inflytande ökningen i Metsä Fibre Oy:s ägarandel om 152,4 miljoner euro, ökningen i Metsä Board Oyj:s ägarandel om 4,9 miljoner euro och ökningen i Biokraft Oy:s ägarandel om 7,0 miljoner euro. De sålda innehaven utan bestämmande inflytande om 471,1 miljoner euro här-stammar från försäljningen av ägarandelar i Metsä Fibre Oy (not 4).



31. De viktigaste dotterföretagen 31.12.2013

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

En förteckning av moderföretaget Metsäliitto Osuuskuntas aktieinne-hav presenteras på sidorna 81–82.

METSÄ FIBRE LandAntalaktier

Ägar-andel, %

INHEMSKA

Metsä-Botnia Metsät Oy Finland 100 000 100,00

Oy Silva Shipping Ab Finland 400 000 100,00

UTLÄNDSKA

Metsä Fibre GmbH Tyskland 1 100,00

Metsä Fibre S.r.l. Italien 1 100,00

OOO Metsä Svir Ryssland 1 100,00

ZAO Petrovles Podporozhye Ryssland 43 700 99,00

METSÄ TISSUE

UTLÄNDSKA

Dambi AB Sverige 4 501 000 100,00

Metsä Tissue AB Sverige 2 000 000 100,00

Metsä Tissue A/S Danmark 1 000 100,00

Metsä Tissue AS Norge 6 020 100,00

Metsä Tissue Immobilienverwaltungs GmbH Tyskland 1 100,00

Metsä Tissue Czech s.r.o. Tjeckien 100,00

Metsä Tissue Krapkowice Sp. z.o.o. Polen 2 300 000 100,00

Metsä Tissue Poland Sp z.o.o. Polen 98 171 100,00

Metsä Tissue Slovakia s.r.o. Slovakien 100,00

Metsä Tissue Ukraine LCC Ukraina 100,00

Metsä Tissue GmbH Tyskland 1 100,00

Metsä Tissue Hungary Kft. Ungern 100,00

Metsä Tissue Ltd Storbritannien 1 100,00

OOO Metsä Tissue Ryssland 1 100,00

METSÄ BOARD

INHEMSKA

Metsäliitto Osuuskunta Finland 179 171

Alrec Boiler Oy *) Finland 899 24,92

Metsä Board Kemi Oy Finland 2 000 000 100,00

OOO Peterbox Ryssland 100,00

Oy Hangö Stevedoring Ab Finland 150 100,00

Metsä Board International Oy Finland 10 000 100,00

Metsa Board (Middle East & North Africa) Ltd Cypern 742 105 100,00

Metsa Board Americas Corporation USA 180 100,00

Metsa Board Australia and New Zealand Pty Ltd Australien 1 100,00

Metsa Board Hong Kong Ltd Hong Kong 100 100,00

Metsa Board Shanghai Ltd Kina 100,00

Metsa Board Ibéria S.A. Spanien 147 871 100,00

Metsa Board Italia s.r.l. Italien 100 000 100,00

Metsa Board Singapore Pte Ltd Singapore 10 000 100,00

Metsa Board UK Ltd Storbritannien 2 400 100,00

Metsä Board Benelux n.v./s.a Belgien 2 921 100,00

Metsä Board CZ s.r.o. Tjeckien 100,00

Metsä Board Deutschland GmbH Tyskland 1 100,00

Metsä Board France S.A.S. Frankrike 8 211 100,00

Metsä Board Hungary Kft. Ungern 30 100,00

Metsä Board Ireland Ltd Irland 5 000 100,00

Metsä Board Nordic A/S Danmark 36 100,00

Metsä Board Nordic AB Sverige 1 000 100,00

Metsä Board Polska Sp. Z o.o. Polen 232 100,00

Metsä Board Schweiz AG Schweiz 100 100,00

M-real Benelux B.V. Holland 2 000 100,00

M-real Hellas Ltd Grekland 306 51,00

OOO Metsä Board Ryssland 100 100,00

UTLÄNDSKA

Metsä Board Deutsche Holding GmbH Tyskland 100,00

Metsä Board Zanders GmbH Tyskland 2 800 000 100,00

BGE Eisenbahn Güterverkehr GmbH Tyskland 90,00

Metsäliitto Energie GmbH Tyskland 80,00

Metsä Board IBP Deals Americas Ltd USA 50 100,00

Metsä Board Netherlands B.V. Holland 1 000 100,00

Metsä Board NL Holding B.V. Holland 15 350 100,00

Metsa Board IBP (HK) Ltd Hong Kong 7 009 900 100,00

Metsa Board IBP China Ltd Kina 100,00

Metsä Board Reinsurance AG Schweiz 19 997 100,00

Metsä Board Sverige AB Sverige 10 000 000 100,00

M-real Holding France S.A.S. Frankrike 520 000 100,00

M-real UK Holdings Ltd Storbritannien 146 750 000 100,00

M-real UK Services Ltd Storbritannien 115 800 001 100,00

M-real UK Services Ltd Iso-Britannia 115 800 001 100,00

*) Behandlas som ett dotterföretag enligt intresseavtalet.


33. Ansvarsförbindelser

I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otillåtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till marknads-domstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrens-begränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privatpersoner väckt mot-svarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuus-kunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsan-språken är ogrundade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.

I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemannaför-farande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 miljoner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuuskunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål. Skilje-domstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvarta-let 2014.

Företag i koncernen Metsä Group har under de senaste åren varit säljare i ett flertal aktieaffärer. I samband med dessa har företagen undertecknat sedvanliga ansvarsförbindelser. Det kan inte uteslutas att talan väcks mot säljaren angående dessa förbindelser eller att förbindel-serna ger upphov till kostnader för företagen.


32. Samriskföretag

Samriskföretagen ( Joint venture) har i koncernbokslutet konsoliderats rad för rad enligt den relativa ägarandelen. I bokslutet ingår koncernens andel av tillgångarna, skulderna, intäkterna och kostnaderna i Metsäta-piolas fastigheter. I koncernens resultat och balans ingår tillgångar, skul-der, kostnader och intäkter enligt följande:


Långfristiga tillgångar 58,0 47,9

Kortfristiga tillgångar 5,1 4,8


Långfristiga skulder 49,0 40,8

Kortfristiga skulder 3,8 5,1

Skulder totalt 52,9 45,9

Omsättning 13,3 12,2

Kostnader 14,3 14,0

Resultat -1,5 -1,6

MEST BETYDANDE SAMRISKFÖRETAG

Ägarandel, % 2013 2012

Äänevoima Oy 56,25 56,25

Metsätapiolas fastigheter 48,98 48,98



Inteckningar för egna lån

Ställda panter som säkerhet för lån

Lån av kreditinstitut 628,0 260,0



Ställda panter 841,1 470,1

Företagsinteckningar som säkerhet för lån


Företagsinteckningar 603,0 3,0

Fastighetsinteckningar som säkerhet för lån



Fastighetsinteckningar 970,7 282,2

Inteckningar i lösöresom säkerhet för lån


Inteckningar i lösöre 4,6 4,6

Övriga förbindelser för egen del

Givna panter 13,4 13,4

Borgensansvar och åtaganden 32,9 18,1

Övriga hyresavtal 37,6 39,7

Pensionsansvar 0,3 0,3

Övriga egna ansvar 9,4 11,8

Åtaganden för intresseföretag

Panter 0,3 0,0

Borgensansvar 2,0 3,5

Åtaganden för övriga


Totalt

Panter 854,7 483,5

Inteckningar 1 578,3 289,9


Övriga hyresavtal 37,6 39,7

Pensionsansvar 0,3 0,3

Övriga ansvar 9,4 11,8

Totalt 2 521,9 857,1

De ställda pantena utgörs av aktier i dotterföretagen och banktillgodo-havanden som ställts som säkerhet för Nord Pool -ansvaren.

Ökningen av ansvarsförbindelserna hänför sig till det syndikerade kreditavtalet på totalt 600 miljoner euro som Metsä Board underteck-nade i maj 2012, varav 500 miljoner euro utnyttjades i april 2013. Som säkerhet för lånet har utfärdats aktiepanter på 535,3 miljoner euro, fast-ighetsinteckningar på 832,8 miljoner euro och en företagsinteckning på 600 miljoner euro. Garantierna för lånet uppgår till totalt 1 968,1 mil-joner euro. Lånet har i sin helhet upptagits under punkt ”Ställda panter som säkerhet för lån”.


ÖVRIGA HYRESAVTAL

Koncernen har gjort många ouppsägbara hyresavtal om kontors- och lagerutrymmen. I vissa avtal ingår en möjlighet att förlänga avtalet efter det ursprungliga förfallodatumet.

MINIMIHYRESAVGIFTERNA FÖR OUPPSÄGBARA HYRESAVTAL


Under 12 månader 16,2 16,8

1–5 år 20,0 20,6

över 5 år 1,3 2,4

Totalt 37,6 39,7

ANSVAR FÖR SAMRISKFÖRETAG

Metsä Tissue Mariestad i Sverige har fram till år 2029 en förbindelse att köpa processånga av det lokala energibolaget Katrinefors Kraftvärme AB, i vilket Metsä Tissue AB har en ägarandel om 50 procent.

34. Aktiebonussystem

Under räkenskapsperioden har koncernen haft ett aktiebonussystem i kraft, som en del av företagets program för att inspirera och engagera nyckelpersoner: Aktiebonussystemet 2011, som styrelsen beslöt att ta i bruk 15.12.2010. Bonussystemets inverkan på resultatet för år 2013 var 5 718 512 euro.

AKTIEBONUSSYSTEMET 2011

Om de fastställda målen uppfylls kan företagets nyckelpersoner tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalenderåren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015. Bonusen för intjäningsperioden besluts på basis av de uppfyllda målen efter varje intjäningsperiod före utgången av april. Bonus utbeta-las dels som aktier och dels som kontant ersättning. Med kontantande-len täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonus utbetalas inte om personens anställningsförhållande upphör före utgången av intjäningsperioden. Personen måste dessutom behålla de intjänade aktierna i minst två år efter utgången av intjänings-perioden.


METSÄLIITTO MANAGEMENT OY

Ledamöterna i koncernens ledningsgrupp har under år 2010 beviljats ett aktiebaserat belöningssystem, som förverkligats genom bolaget Metsäliitto Management Oy. Systemet trädde i kraft 10.8.2010 och det omfattar 6,8 miljoner B-aktier i Metsä Board. Aktieförvärven har finan-sierats med ledamöternas kapitalplaceringar om 3 850 000 euro av vilka koncernchef Kari Jordans andel är 1 000 000 euro, samt med ett lån om 15 400 000 euro beviljat av Metsäliitto Osuuskunta. Aktier om ett belopp på 5,0 miljoner euro har anskaffats åt Kari Jordan.

Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta ska vara återbetalt senast den 31 mars 2014. Om systemets giltighetstid förlängs med ett år i sän-der 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs också lånets löptid i motsva-rande grad. Metsäliitto Management har rätt att betala tillbaka lånet i

förtid när som helst. Metsäliitto Management är skyldig att betala till-baka lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board, ifall kur-sen för Metsä Boards B-aktie inte enbart tillfälligt överskrider den i sys-temet bestämda nivån.

Systemets giltighetstid löper ut vid årsskiftet 2013–2014, då syste-met avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet kan upplösas genom att fusionera bolaget i Metsä Board eller genom att sälja bolagets B-aktier i Metsä Board antingen till Metsäliitto, part utsedd av Metsä-liitto eller till tredje part och upplösa bolaget, eller genom att sälja bola-gets aktier till Metsäliitto. Ifall det vägda medelpriset för Metsä Boards B-aktie under en tidsperiod om 20 dagar efter publiceringen av delårs-rapporten Q3/2013 underskrider det medelpris som Metsäliitto Mana-gement betalat för sina aktier, förlängs systemet fram till publiceringen

AKTIEBONUSSYSTEMET 2011

Tagits i bruk enligt styrelsens beslut 15.12.2010 2011–2013 2012–2014 2013–2015 TOTALT

GRUNDDATA

Maximal aktiebonus, antal 2 347 500 2 347 500 2 550 000 7 245 000

Beviljningsdag(ar) 4.4.2011/11.4.2012 11.4.2012 10.5.2013

10.12.2013 10.12.2013 10.12.2013

Intjäningsperiodens börjar, datum 1.1.2011 1.1.2012 1.1.2013

Intjäningsperioden slutar, datum 31.12.2013 31.12.2014 31.12.2015

Aktieinnehavsskyldighet, år 2 2 2

Villkor för bonus Anställningsavtal Anställningsavtal Anställningsavtal

Kriterier Soliditet Soliditet Soliditet

ROCE, EBIT-faktor ROCE, EBIT-faktor ROCE, EBIT-faktor

Rätt uppkommer senast, datum 30.4.2014 30.4.2015 30.4.2016

Frisläppande av aktier, datum 1.1.2016 1.1.2017 1.1.2018

Maximal giltighetstid, år 5 5 5

Betalningsätt Aktier och kontanter Aktier och kontanter Aktier och kontanter

Återstående bindningstid, år 2 3 4

Personer (31.12.2013) 51 51 52

Realisationspris, euro - - -

BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE *

Aktiekurs vid tilldelning, euro 3,09 1,90 2,80

Aktiens verkliga värde vid tilldelning, euro 2,73 1,83 2,54

Antagen utdelning, euro 0,12 0,02 0,08

Aktiekurs vid betalning / i slutet av perioden, euro 3,15 3,15 3,15

Verkligt värde vid bokslutstillfället, euro 4 994 134 4 984 116 6 112 752 16 091 003

INVERKAN PÅ RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING

Kostnad år 2013, aktiebaserade betalningar, euro 2 565 691 1 853 232 1 299 589 5 718 512

Kostnad år 2013, aktiebaserade betalningar behandlat som eget kapital, euro 0 -39 846 54 212 14 366

Skuld från aktiebaserade betalningar i slutet av räkenskapsperioden, euro 4 440 129 2 772 847 1 245 377 8 458 353

Antal 1.1.2013 **

Utestående i början av perioden 0 4 337 501

Förändring under perioden 7 500 27 500 2 320 001 2 355 000

Beviljade 124 862 181 250 77 501 383 612

Återförda 0 0 0 0

Tilldelade 0 0 0 0

Förverkade 116 664 116 664

Antal 31.12.2013

Utestående i slutet av perioden 2 012 639 2 053 751 2 242 500 6 308 889

Genomförbara i slutet av perioden 2 012 639 2 053 751 2 242 500 6 308 889

* Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen vid tidpunkten för premietilldelningen var marknadspriset för Metsä Boards B-aktie med avdrag för de uppskattade dividender som kommer att utbetalas före tilldelning. Vid beräkning av verkligt värde för kontantdelen uppskattas värdet varje rapporteringsdag fram till slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet av den aktiebaserade ersättningen bokförs till ett belopp som baserar sig på bästa möjliga uppskattning om ersättningens storlek, till vilken rättighet antas uppstå.

* * Aktiebonussummorna i tabellen syftar på antalet aktier och kontantandelar som kan tilldelas inom ramen för aktiebonussystemet. I bonuset ingår dessutom en kapitalandel, med vilken man täcker skatter och skatteliknande avgifter.



av Metsä Boards delårsrapport Q3/2014. Systemet förlängs motsva-rande ett år i sänder år 2014, 2015 eller 2016 fram till publiceringen av delårsrapporterna Q3/2015, Q3/2016 eller Q3/2017.

Under den tid systemet är i kraft, har överlåtelsen av de B-aktier som Metsäliitto Management äger i Metsä Board begränsats. Ledamötens ägarandel i Metsäliitto Management är i stort sett i kraft ända tills syste-met upplöses.

I Metsä Group behandlas systemet som ett aktiebelöningssystem betalbart med kontanter. En värdering sker varje rapporteringsdag på basen av det verkliga värdet på Metsä Boards B-aktie.

Under år 2013 bokfördes kostnader om 0,7 miljoner euro (0,0) i koncernresultatet hänförliga till Metsäliitto Managements aktieinne-havsprogram.

Eftersom det vägda medelpriset för Metsä Boards B-aktie under en tidsperiod om 20 dagar efter publiceringen av delårsrapporten Q3/2013 översteg det medelpris som Metsäliitto Management betalat för sina aktier, har åtgärder vidtagits för att avveckla systemet.

35. Transaktioner med närstående

Till koncernens närstående hör moderföretaget samt dotter-, samrisk- och intresseföretag. Till närstående räknas också ledamöterna i förvalt-ningsrådet, styrelsen och ledningsgruppen samt verkställande direktö-ren och deras närstående familjemedlemmar.

Nyckelpersoner som hör till koncernens ledning är ledamöterna i förvaltningsrådet, styrelsen samt ledningsgruppen inklusive koncern-chefen. Arvoden som erlagts till ledningen presenteras i not 7 och not 34. Nyckelpersonerna inom ledningen har inte beviljats lån, borgensan-svar eller övriga ansvarsförbindelser.

Omsättningen av Metsäliitto Osuuskuntas virkesleveranser till kon-cernens dotterbolag år 2013 var 758,0 miljoner euro (728,4). Omsätt-ningen till intresse- och samriskföretagen under år 2013 var 21,3 miljo-ner euro (16,9).

Metsäliitto Osuuskunta äger 49,9 procent av intresseföretaget Fin-silva Oyj, som handhar koncernens skogar. Finsilva säljer virke till Metsäliitto Osuuskunta och leveransernas omsättning år 2013 var 18,3 miljoner euro (18,0).

Metsä Group Treasury Oy, som ägs av Metsäliitto Osuuskunta, fungerar som Metsä Groups interna bank. Räntorna baserar sig på marknadspriser.

Metsäliitto Management Oy, vars hemort är Esbo, har grundats enbart för att administrera Metsäliitto Osuuskuntas aktiebelöningssys-tem. Metsäliitto Osuuskunta eller företag i vilka Metsäliitto har bestäm-manderätt, har ingen ägarandel i bolaget. På basen av avtal har Metsä-liitto Osuuskunta beslutanderätt i bolaget.

Metsäliittos viktigaste dotterföretag presenteras i not 31. I not 32 presenteras joint venture-företagen. Affärstransaktionerna med intres-seföretagen redovisas i not 14.

36. Miljöposter

I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljö-utgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta. I tabellen presenteras de miljöposter som upptagits i resultaträkningen samt de kostnader som har aktiverats till balansräkningen.

RESULTATRÄKNING



Personalkostnader


Lönebikostnader 1,5 1,6

Avskrivningar 12,2 13,1


Totalt 47,3 49,5

BALANSRÄKNING


Immateriella och materiella tillgångar

Anskaffningsutgift 1.1. 306,8 317,2

Ökningar 6,3 9,1


Ackumulerade avskrivningar 31.12. -181,1 -184,1

Bokvärde 31.12. 109,5 122,7

Avsättningar

Miljöavsättningar 28,2 26,6

NOTER

2013 2012

Förbindelser för skötsel av miljö (milj. euro) 11,0 16,3

Utsläppshandel

Innehav av utsläppsrätter (1 000 t) 1 654 1 362

Förverkligade utsläpp (1 000 t) 871 911

Försäljning av utsläppsrätter (milj. euro) 0,5 5,9

Utsläppsrättigheterna innehåller också gratisrättigheterna för år 2013, vilka inte ännu upptagits i registret på grund av försenad utdelning.

37. Händelser efter räkenskapsperioden

Metsäliitto Osuuskunta ökade sin ägarandel i Metsä Tissue genom det aktieförvärv som genomfördes den 15 januari 2014. Metsäliitto Osuus-kunta köpte Metsä Tissue Oyj:s aktier av Jozef Antošík. Aktierna repre-senterar totalt 6 procent av bolagets aktiekapital. Efter affären äger Metsäliitto Osuuskunta totalt 91 procent och Jozef Antošík 9 procent av Metsä Tissues aktiekapital.

70 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING

MODERFÖRETAGETS RESULTATRÄKNING(FINLÄNDSK REDOVISNINGSPRAXIS)

Milj. euro not 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012

OMSÄTTNING 1 1 676,6 1 604,6

Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning 2,0 -1,8

Tillverkning för eget bruk 0,3 0,4

Övriga rörelseintäkter 2 64,4 147,1

Material och tjänster 3


Inköp under räkenskapsperioden -1 043,5 -968,3

Förändring av lager 33,8 -14,9

Köpta tjänster -447,1 -411,6

Personalkostnader -164,7 -154,8

Avskrivningar och nedskrivningar 4 -35,6 -26,1

Övriga rörelsekostnader -71,9 -79,4

-1 729,1 -1 655,2

RÖRELSERESULTAT 14,2 95,1

Finansiella intäkter och kostnader 5

Intäkter från andelar i företag inom samma koncern 65,7 69,7

Intäkter från andelar i intresseföretag 3,1 4,2

Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva 9,8 12,6

Övriga ränte- och finansiella intäkter 5,3 1,9

Kursdifferenser 6 1,2 -3,7

Nedskrivningar på placeringar -11,7 -35,4

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader -37,9 -33,6

35,5 15,6

RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT 49,8 110,7

Bokslutsdispositioner

Förändring av avskrivningsdifferens -1,6 3,3

Inkomstskatt 7 0,0 0,0

RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT 48,1 113,9

MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING — BOKSLUT 2013 71

MODERFÖRETAGETS BALANSRÄKNING

Milj. euro not 31.12.2013 31.12.2012

AKTIVA

BESTÅENDE AKTIVA


Immateriella rättigheter 6,6 7,8

Goodwill 0,9 1,0

Övriga utgifter med lång verkningstid 1,4 1,8

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 15,3 7,7

24,1 18,3

MATERIELLA TILLGÅNGAR 8

Mark- och vattenområden 6,0 5,3




Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 5,7 16,0

151,6 148,5

PLACERINGAR 9, 10

Andelar i företag inom samma koncern 1 574,2 1 553,4

Fordringar hos företag inom samma koncern 139,7 1,9

Andelar i intresseföretag 26,5 26,5

Övriga aktier och andelar 1,7 2,0

1 742,2 1 583,8

BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 1 917,9 1 750,5

RÖRLIGA AKTIVA



Färdiga produkter och varor under tillverkning 35,2 33,2

Övriga omsättningstillgångar 3,0 3,1

Förskottsbetalningar 26,6 28,6

188,1 154,4

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 11

Fordringar hos koncernföretag 11,2 17,4



11,5 19,1

KORTFRISTIGA FORDRINGAR 11


Fordringar hos företag inom samma koncern 385,3 434,5

Fordringar hos intresseföretag 0,6 1,0




472,8 513,3

FORDRINGAR TOTALT 484,3 532,4

KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN 0,0 80,3

RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 672,5 767,0

AKTIVA TOTALT 2 590,4 2 517,5

Milj. euro not 31.12.2013 31.12.2012

PASSIVA

EGET KAPITAL 12

Andelskapital 203,4 200,7

Tilläggsandelskapital A 554,7 515,8

Tilläggsandelskapital B 110,5 75,9

Tilläggsandelskapital C 0,0 14,4

Övriga fonder

Reservfond I 3,9 3,9

Reservfond II 61,7 56,0

Balanserade vinstmedel 596,0 528,8

Räkenskapsperiodens överskott 48,1 113,9

1 578,4 1 509,6

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER

Avskrivningsdifferens 14,0 12,3

AVSÄTTNINGAR 13 3,9 3,8

FRÄMMANDE KAPITAL 14, 15

LÅNGFRISTIGT

Masskuldebrevslån 174,8 174,7




Skulder till företag inom samma koncern 2,8 2,8

Resultatregleringar 17 0,0 1,1

677,9 719,2

KORTFRISTIGT 16





Skulder till företag inom samma koncern 54,2 45,1

Skulder till intresseföretag 2,6 1,2


Resultatregleringar 17 116,2 104,2

316,3 272,6

FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 994,2 991,8

PASSIVA TOTALT 2 590,4 2 517,5

BOKSLUT 2013

72 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS

MODERFÖRETAGETS FINANSIERINGSANALYS


KASSAFLÖDE FRÅN RÖRELSEN

Rörelseresultat 14,2 95,1

Justeringar i rörelseresultatet 1) 35,5 -54,1

Erhållna räntor 15,2 14,4

Betalda räntor -34,4 -30,6

Erhållen utdelning 68,8 73,9

Övriga finansiella poster, netto -2,8 -7,4

Betalda skatter 0,0 0,0

Förändring i rörelsekapital 2) 22,9 38,0

119,3 129,1

KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av aktier -32,5 -192,0

Investeringar i anläggningstillgångar -49,7 -30,9

Avyttring av aktier 0,4 339,0

Avyttring av anläggningstillgångar 5,3 1,6

Ökning/minskning i långfristiga fordringar -130,3 128,2

-206,8 245,9

KASSAFLÖDE FÖRE FINANSIERING -87,5 375,1

KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Ökning i långfristiga skulder 202,7 207,8

Minskning i långfristiga skulder -238,1 -176,7

Kortfristiga skulder, ökning/minskning -0,3 -16,2

Kortfristiga räntebärande fordringar, ökning/minskning 22,3 -318,9

Betalda andelsräntor -39,7 -37,8

Ökning/minskning i eget kapital 60,4 45,4

7,3 -296,5

FÖRÄNDRING I LIKVIDA MEDEL -80,2 78,5

Likvida medel i början av perioden 80,3 1,7

Förändring i likvida medel -80,2 78,5

LIKVIDA MEDEL I SLUTET AV PERIODEN 0,0 80,3

1) Justeringar i rörelseresultatet

Avskrivningar och nedskrivningar 35,6 26,1

Försäljningsvinster/-förluster från anläggningstillgångar -0,3 -81,6

Förändring i avsättningar 0,1 1,3

Totalt 35,5 -54,1

2) Förändring i rörelsekapital

Omsättningstillgångar (ökning-/minskning+) -33,7 21,2

Kortfristiga icke-räntebärande fordringar (ökning-/minskning+) 18,1 -0,9

Kortfristiga icke-räntebärande skulder (ökning+/minskning-) 38,5 17,7

Totalt (ökning-/minskning+) 22,9 38,0

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER — BOKSLUT 2013 73

MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Bokslutet för Metsäliitto Osuuskunta är uppgjort i enlighet med fin-ländsk bokslutspraxis. Metsä Wood Holdings Oy fusionerades i moder-företaget Metsäliitto Osuuskunta 30.4.2013.

OMSÄTTNING

Vid beräkningen av omsättningen har indirekt skatt, rabatter och övriga korrektivposter avdragits.

KURSDIFFERENSER

Kursdifferenserna har bokförts bland finansposterna. Öppna och reali-serade kursdifferenser som uppkommit i samband med säkring av för-säljning bokförs direkt bland resultaträkningens finansposter.

AFFÄRSTRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA

Affärstransaktioner i utländsk valuta har bokförts till dagskurs. Samt-liga fordringar och skulder i utländsk valuta vid bokslutstidpunkten har omräknats till euro enligt Europeiska Centralbankens kurs på bok-slutsdagen.

PENSIONER OCH ANSVARSUNDERSKOTT

Den lagstadgade pensionstryggheten sköts av pensionsförsäkringsbolag utanför Metsä Group. En del av tjänstemännen har utöver en lagstad-gad pension rätt till tilläggspension antingen på basis av en försäkring, ett åtagande av pensionsstiftelsen Metsäliiton Toimenhaltijain Eläke-säätiö eller ett pensionsansvar som tillkommer företaget.

Pensionspremierna har periodiserats att motsvara de prestationsrela-terade lönerna i bokslutet.

UTGIFTER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifterna för forskning och utveckling redovisas som kostnader för räkenskapsperioden.


Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningskostnad eller till ett sannolikt lägre nettoförsäljningsvärde. Omsättningstillgångarna har periodiserats enligt FIFO- eller medelprisprincipen.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH AVSKRIVNINGAR

Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till ursprunglig anskaffningskostnad minskad med planenliga avskrivningar och ned-värderingar. Anläggningstillgångar avskrivs lineärt under sin sannolika ekonomiska livslängd enligt följande:

för byggnader och konstruktioner 20–40 årför maskiner och inventarier 3–15 årför övriga tillgångar 5–10 år

Anskaffningskostnaderna för mark- och vattenområden avskrivs inte.

LEASING

Leasingavgifterna betraktas som hyreskostnader.

MILJÖUTGIFTER

Miljöutgifterna inkluderar de specifikt identifierbara utgifter som orsa-kats av miljöåtgärder i avsikt att förhindra, åtgärda eller lindra skador på miljön.

EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Större rörelsefrämmande intäkts- och kostnadsposter, som t.ex. avytt-ring av affärsrörelse, redovisas som extraordinära poster. Skatteeffekten av dessa poster framgår ur noterna.

BOKSLUTSDISPOSITIONER

I Finland kan i beskattningen avdrag från resultatet för räkenskapspe-rioden göras, förutsatt att motsvarande post även återfinns i bokfö-ringen. Mest betydande är avskrivningsdifferensen på anläggningstill-gångar, som redovisas som avskrivningsdifferens i balansen och som för-ändring av avskrivningsdifferens i resultaträkningen.

AVSÄTTNINGAR

Framtida åtaganden som sannolikt kan medföra utgifter och förluster har redovisats som kostnader vid respektive kostnadspost. I balansräk-ningen redovisas dessa poster som avsättningar då exakt belopp eller exakt tidpunkt inte kan förutses. I andra fall upptas posterna under resultatregleringar. Till dessa poster hör bl.a. pensionsansvar samt avytt-rings- och saneringskostnader.

74 BOKSLUT 2013 — NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT


1. OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE

Finland 1 159,0 1 119,0

EU-länder 348,4 342,7

Övriga länder 169,3 142,8

Totalt 1 676,6 1 604,6

2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

Hyresintäkter 1,5 1,7

Vinst på försålda anläggningstillgångar 0,3 81,3

Sålda tjänster 56,9 58,4

Övriga 5,8 5,7

Totalt 64,4 147,1

Vinst på försålda anläggningstillgångar år 2012 innehåller försälj-ningsvinst från aktier i Metsä Fibre Oy om 80,9 milj. euro.

3. RÖRELSEKOSTNADER

Material och tjänster


Inköp under räkenskapsperioden 1 043,5 968,3

Förändring av lager -33,8 14,9

Köpta tjänster

Distributionskostnader 250,5 243,3

Övriga köpta tjänster 196,6 168,3

Totalt 1 456,8 1 394,8

Personalkostnader


Pensionskostnader 24,6 22,6

Övriga lönebikostnader 34,8 35,1

Totalt 164,7 154,8

Övriga rörelsekostnader

Hyror 9,7 14,9

IT kostnader 21,2 21,3

Köpta tjänster 19,3 16,3

Överlåtelseförluster på anläggningstillgångar 0,0 0,1


Totalt 71,9 79,4

Löner och arvoden till högsta ledningen

Koncernchefen 1,5 1,3

Styrelsens medlemmar och suppleanter 0,4 0,4

Förvaltningsrådets medlemmar 0,2 0,2

Totalt 2,1 1,9

PENSIONSÅTAGANDEN FÖR LEDNINGEN

Moderföretagets VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Vissa personer som hör till Metsäliittos ledning har rätt till en stad-geenlig tilläggspension då de går i pension vid 62 års ålder.


I FÖRETAGETS TJÄNST VAR UNDER PERIODEN I MEDELTAL

Tjänstemän 1 165 1 201

Arbetstagare 1 533 1 556

Totalt 2 698 2 756

Huvudrevisorns arvoden

Revision 0,1 0,1

Skattekonsultering 0,0 0,0

Övriga arvoden till revisionsbyråer 0,0 0,0

Totalt 0,1 0,1

Huvudrevisor är KPMG Oy Ab.

4. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Planenliga avskrivningar

Immateriella rättigheter 2,7 2,5

Goodwill 0,1 0,1

Övriga aktiverade kostnader 0,4 0,4




Planenliga avskrivningar totalt 35,6 26,1

Förändring av avskrivningsdifferens 1,6 -3,3

Totalavskrivningar 37,2 22,8

5. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Intäkter från bestående aktiva

Utdelningar

Från företag inom samma koncern 65,7 69,7

Från intresseföretag 3,1 4,2

Från övriga 0,0 0,0

Totalt 68,8 73,9

Ränteintäkter

Från företag inom samma koncern 9,8 12,6

Totalt 9,8 12,6

Intäkter från bestående aktiva 78,6 86,5

Övriga ränte- och finansiella intäkter

Ränteintäkter från företag inom samma koncern 4,9 1,4

Ränteintäkter från övriga 0,5 0,5

Totalt 5,3 1,9

Kursdifferenser 1,2 -3,7

Nedvärdering av placeringar -11,7 -35,4

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT — BOKSLUT 2013 75

NOTER TILL MODERFÖRETAGETS BOKSLUT


Räntekostnader och övriga finansiella kostnader

Räntekostnader till företag inom samma koncern -4,0 -2,6

Övriga räntekostnader -28,7 -26,8

Övriga finansiella kostnader till företag inom samma koncern -1,2 -0,5

Övriga finansiella kostnader -4,0 -3,7

Totalt -37,9 -33,6

Finansiella intäkter och kostnader totalt 35,5 15,6

Nedvärdering av placeringar innehåller år 2012 nedvärderingar om 11,7 miljoner euro (35,4) av bokföringsvärdet i utländska dotterbo-lag, som hör till Metsäliitto Osuuskuntas Träproduktindustri.

6. KURSDIFFERENSER I RESULTATRÄKNINGEN

Försäljningens kursdifferenser -0,4 0,1

Inköpens kursdifferenser 0,0 0,0

Finansieringens kursdifferenser 1,7 -3,7

Totalt 1,2 -3,7

7. INKOMSTSKATT

Skatt för räkenskapsperioden 0,0 0,0

Skatt för tidigare räkenskapsperioder 0,0 0,0

Totalt 0,0 0,0

8. IMMATERIELLA OCH MATERIELLA TILLGÅNGAR

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Anskaffningsvärde 1.1. 48,4 45,2

Ökningar 4,3 2,4


Överföringar mellan posterna 2,5 2,1



Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 1,3

Avskrivningar under året -2,7 -2,5


Bokvärde 31.12. 6,6 7,8

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. 0,4 0,4

GOODWILL



Ackumulerade avskrivningar 1.1. -0,1 0,0



Bokvärde 31.12. 0,9 1,0


ÖVRIGA AKTIVERADE UTGIFTER


Ökningar 0,1 0,4

Minskningar 0,0 -0,1

Överföringar mellan posterna -0,2 0,1


Ackumulerad avskrivning 1.1. -7,1 -6,9




Bokvärde 31.12. 1,4 1,8


PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR


Ökningar 9,9 6,3

Överföringar mellan posterna -2,3 -2,2


IMMATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT


Ökningar 14,3 9,1








Bokvärde 31.12. 24,1 18,2


MARK- OCH VATTENOMRÅDEN


Ökningar 0,8 0,0




Bokvärde 31.12. 6,0 5,3



BYGGNADER OCH KONSTRUKTIONER


Ökningar 8,0 9,8





Ackumulerad avskrivning på minskningar 0,0 -2,2



Bokvärde 31.12. 44,9 41,1

Ackumulerad avskrivningsdifferens 31.12. -3,7 -3,9

MASKINER OCH INVENTARIER


Ökningar 22,6 41,3








Bokvärde 31.12. 93,0 84,1


ÖVRIGA MATERIELLA TILLGÅNGAR


Ökningar 0,2 0,1

Minskningar 0,0 0,0







Bokvärde 31.12. 1,9 2,1


PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR


Ökningar 4,1 13,7

Överföringar mellan posterna -14,4 -1,6



MATERIELLA TILLGÅNGAR TOTALT


Ökningar 35,7 64,9








Bokvärde 31.12. 151,6 148,5


9. PLACERINGAR, AKTIER

ANDELAR I FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN

Anskaffningsvärde 1.1. 1 553,4 1 658,6

Ökningar 32,5 192,0



ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG




ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR


Ökningar 0,0 0,0



PLACERINGAR, AKTIER TOTALT


Ökningar 32,5 192,0



PLACERINGAR, FORDRINGAR

FORDRINGAR HOS FÖRETAG INOM SAMMA KONCERN


Ökningar 139,7 1,9



ÖVRIGA FORDRINGAR


Ökningar 0,0 0,0




PLACERINGAR, FORDRINGAR TOTALT


Ökningar 139,7 1,9



PLACERINGAR, FORDRINGAR

Kapitallån, givna 0,0 1,9

Övriga lånefordringar 139,7 0,0

Placeringar, fordringar totalt 31.12. 139,7 1,9

10. MARKNADSVÄRDE AV PLACERINGAR I BESTÅENDE AKTIVA

BÖRSNOTERADE AKTIER

Bokvärde 530,0 526,1

Marknadsvärde 419,3 293,2

Differens 110,7 233,0

Av differensen mellan bokvärdet och marknadsvärdet i de börsnote-rade aktierna härstammar 110,7 miljoner euro (233,0) från aktierna i Metsä Board Oyj. Metsäliitto anser, att de sannolika genererade inkomsterna i framtiden kommer att överstiga aktiernas bokvärde.

11. FORDRINGAR

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR



Totalt 11,5 19,1

De långfristiga lånefordringarna innehåller år 2012 en räntebärande fordran om 16,5 miljoner euro från Metsäliitto Management Oy. År 2013 har fordran, 16,5 miljoner euro, upptagits som en kortfristig lånefordran.

Företagets förmåga att svara för förpliktelsen är beroende av kurs-utvecklingen för Metsä Board Oyjs B-aktie. Metsäliitto anser, att Metsäliitto Managements aktier i framtiden kommer att generera en tillräcklig avkastning för att täcka låneförpliktelsen.

Inga lån har beviljats åt verkställande direktören, medlemmar i förvaltningsrådet, medlemmar i styrelsen eller deras suppleanter eller därmed jämförbara organ. Borgenansvar eller övriga förbindelser har heller inte givits.


KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Fordringar hos företag inom samma koncern





Totalt 385,3 434,5

Fordringar hos intresseföretag



Totalt 0,6 1,0

Övriga fordringar





Totalt 86,8 77,7

Fordringar totalt 484,3 532,4

KORTFRISTIGA RESULTATREGLERINGAR

Räntor 0,0 0,1

Försäkringar 0,7 0,5

Periodiseringar av löner och lönebikostnader 0,9 0,8

Erhållna bidrag 1,3 0,7

Gradvisa intäktsföringar 0,9 2,8

Övriga resultatregleringar 2,5 2,0

Totalt 6,3 6,9


15. LÅNGFRISTIGA LÅN OCH AVBETALNINGSPLAN

Milj. euro

Skulder till företag inom

samma koncern

Mass-skulde-

brevslån

Lån avkredit-

institutPensions-

lånÖvriga

lån Totalt

2014 0,0 0,0 40,5 9,5 0,0 50,0

2015 0,0 0,0 159,1 0,0 0,0 159,1

2016 0,0 0,0 34,1 0,0 0,0 34,1

2017 0,0 174,8 29,3 65,0 0,0 269,0

2018 0,0 0,0 10,9 0,0 0,0 10,9

2019– 0,0 0,0 200,0 0,0 0,0 200,0

Totalt vid årets slut 0,0 174,8 473,9 74,5 0,0 723,1


12. EGET KAPITAL

Andelskapital 1.1. 200,7 198,3

Betalda andelsavgifter 4,2 4,1

Överfört från räntor 1,8 1,8

Återbetalda andelar -3,3 -3,6

*) Andelskapital 31.12. 203,4 200,7

A-tilläggsandelskapital 1.1. 515,8 486,9

Betalda tilläggsandelar 28,1 22,4

Överfört från räntor 24,3 22,7

Återbetalda tilläggsandelar -13,5 -16,2

**) A-tilläggsandelskapital 31.12. 554,7 515,8

B-tilläggsandelskapital 1.1. 75,9 61,8

Överfört från C-tilläggsandelskapitalet 14,4 0,0


Återbetalda tilläggsandelar -4,6 -1,4

B-tilläggsandelskapital 31.12. 110,5 75,9

C-tilläggsandelskapital 1.1. 14,4 14,5


Överförda/återbetalda tilläggsandelar -14,4 -0,1

C-tilläggsandelskapital 31.12. 0,0 14,4

Reservfond I 1.1. 3,9 3,9

Reservfond I 31.12. 3,9 3,9

Reservfond II 1.1. 56,0 52,9

Överfört från föregående års överskott 5,7 3,2

Reservfond II 31.12. 61,7 56,0

Överskott 1.1. 642,7 569,8

Betalda andelsräntor -39,7 -37,8

Överfört till reservfond II -5,7 -3,2

Kapitalbonus -1,4 0,0

Räkenskapsperiodens överskott 48,1 113,9

Överskott 31.12. 644,1 642,7

Eget kapital totalt 1 578,4 1 509,6

*) Utestående andelsavgifter

Tecknat andelskapital 259,6 259,2

Betalda andelsavgifter -203,4 -200,7

Utestående andelsavgifter 56,2 58,5

**) Av tilläggsandelskapitalet förfaller 1.7.2014 till återbetalning 26,4 miljoner euro.


13. AVSÄTTNINGAR

ARBETSLÖSHETSPENSION

1.1. 2,2 1,8

Ökning 0,6 1,0

Minskning -0,2 -0,6

31.12. 2,6 2,2

PENSIONSSTIFTELSENS UNDERSKOTT

1.1. 0,9 0,5

Ökning 0,1 0,4

31.12. 1,0 0,9

ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

1.1. 0,7 0,2

Ökning 0,1 0,7

Minskning -0,5 -0,1

31.12. 0,3 0,7

AVSÄTTNINGAR TOTALT

1.1. 3,8 2,4

Ökning 0,8 2,1

Minskning -0,7 -0,8

31.12. 3,9 3,8

14. FRÄMMANDE KAPITAL

Långfristigt

Räntefritt 4,8 5,6

Räntebärande 673,1 713,6

Totalt 677,9 719,2

Kortfristigt

Räntefritt 266,3 228,2

Räntebärande 50,0 44,5

Totalt 316,3 272,6


18. ANSVARSFÖRBINDELSER

I mars 2011 väckte Forststyrelsen skadeståndstalan vid Helsingfors tingsrätt, enligt vilken den kräver solidarisk ersättning av Metsäliitto Osuuskunta och två andra skogsindustriföretag som en följd av otill-låtet prissamarbete på råvirkesmarknaden. Talan hänför sig till mark-nadsdomstolens beslut av den 3 december 2009, enligt vilket de nämnda företagen hade gjort sig skyldiga till ett brott mot lagen om konkurrensbegränsningar på råvirkesmarknaden. Dessutom har några av Finlands kommuner och församlingar samt ett antal privat-personer väckt motsvarande talan. Kraven på solidarisk ersättning från Metsäliitto Osuuskunta och de övriga ovan nämnda bolagen, som Metsäliitto Osuuskunta känner till, är totalt cirka 215 miljoner euro. Av dessa krav har cirka 72 miljoner euro ställts specifikt på Metsäliitto Osuuskunta. I de nämnda talandena ingår dessutom anspråk på ränte- och mervärdesskatt samt rättegångskostnader. Metsäliitto Osuuskunta anser att skadeståndsanspråken är ogrun-dade och har inte redovisat avsättningar för detta ändamål.

I november 2012 inledde UPM-Kymmene Abp ett skiljemanna-förfarande, enligt vilket UPM kräver Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board preliminärt för ett solidariskt skadestånd på 58,5 mil-joner euro och sekundärt för en solidarisk återbetalning av en påstådd obehörig vinst på 58,5 miljoner euro. Kravet bygger på ett påstått brott mot en medförsäljningsklausul enligt det ägaravtal som Metsä Fibres aktieägare undertecknade 2009. Metsäliitto Osuus-kunta bestrider kravet som ogrundat och har inte redovisat avsätt-ningar för detta ändamål. Skiljedomstolen väntas meddela sitt beslut i ärendet under det första kvartalet 2014.

Under de senaste 12 månaderna har det inte förekommit några andra sådana förvaltningsförfaranden, rättegångar eller skiljeförfa-randen, som kan ha eller har haft väsentlig inverkan på Metsäliittos ekonomiska ställning. Metsäliitto har heller ingen kännedom om att sådana förfaranden eller rättegångar skulle ha anhängiggjorts.


16. KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL





Skulder till företag inom samma koncern




Skulder till intresseföretag


Skulder till övriga



Kortfristigt främmande kapital totalt 316,3 272,6

17. RESULTATREGLERINGAR

Kortfristiga

Räntor 3,9 4,4

Pensionsförsäkringar 2,5 2,0

Övriga pensionsersättningar 2,8 0,7

Periodiserade personalkostnader 28,5 24,9

Periodiserade inköp 71,0 59,3

Övriga resultatregleringar 7,5 12,8

Totalt 116,2 104,2



Inteckningar för egna lån

Ställda panter för lån

Lån från kreditinstitut 260,0 260,0


Ställda panter 292,8 292,8

Egna förpliktelser och för företag inom samma koncern


För övriga


Övriga egna förpliktelser

För egna åtaganden 13,2 30,0

Leasingansvar

För nästa år 7,8 8,2

För därpå följande år 19,6 21,7

Totalt

Panter 292,8 292,8


Övriga ansvarsförpliktelser 13,2 30,0

Leasingansvar 27,4 29,9

Totalt 883,4 380,2

Metsä Groups interna finansieringsenhet, Metsä Group Treasury Oy, övergick i september 2013 i sin helhet i Metsäliitto Osuuskuntas ägo då Metsä Board Oyj sålde sin ägarandel om 51 procent. I sam-band med ägararrangemanget beviljade Metsäliitto Osuuskunta ett borgensansvar åt alla Metsä Group Treasurys samarbetsbanker för bolagets derivat- och låneansvar. Som en följd ökade Metsäliitto Osuuskuntas borgensansvar betydligt jämfört med år 2012.

Milj. euro

ANSVAR PÅ GRUND AV DERIVATKONTRAKT

Brutto-belopp

2013

Öppnakontrakt,

verkligt värde

Brutto-belopp

2012

Öppnakontrakt,

verkligt värde

Räntederivat

Ränteswapkontrakt 427,0 -6,8 435,0 -11,4

Valutaderivat

Terminkontrakt 121,2 -0,7 119,5 0,8

Optionkontrakt 2,9 0,0 2,5 0,0

Derivatkontrakt totalt 551,1 -7,5 557,0 -10,6


19. MILJÖPOSTER

Resultaträkning


Personalkostnader


Lönebikostnader 0,3 0,3

Avskrivningar 0,2 0,4


Totalt 2,0 2,9

Balansräkning

Materiella tillgångar

Anskaffninsvärde 1.1. 4,7 6,1

Ökningar 0,2 0,3


Ackumulerade avskrivningar -3,3 -3,1

Bokvärde 31.12. 1,0 1,6

Avsättningar

Miljöavsättningar 0,1 0,1

Givna förpliktelser för underhåll av miljöposter 4,6 11,6

I miljöutgifterna upptas enbart identifierbara tilläggskostnader, som kan förknippas med motarbetning eller lindring av miljöskador. Miljö-utgifterna aktiveras i sådana fall då de kan förknippas med kommande miljöskyddsåtgärder och de i framtiden genererar ekonomisk nytta.

MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013 — BOKSLUT 2013 81

DOTTERFÖRETAG LandÄgar-

andel, %Koncernens

ägande, %Antalaktier

Bokvärde1 000 euro

Asunto Oy Tapiolan Jalava Finland 48,98 2 415

Asunto Oy Tapiolan Pyökki Finland 48,98 1 206

Asunto Oy Tapiolan Saarni Finland 48,98 1 206

Asunto Oy Tapiolan Tammi Finland 48,98 1 206

Burt Boulton and Haywood Ltd Storbritannien 100,00 874

Finnforest Polska Sp. z.o.o. Polen 100,00 0

Finnforest Slovensko s.r.o. Slovakien 100,00 0

Finnforest UK Holdings Ltd Storbritannien 100,00 43 200 000 53 458

Finnforest Österreich GesmbH Österrike 100,00 0

Kiinteistö Oy Metsätapiola Finland 48,98 30 432 15 018

Kiinteistö Oy Metsätapiolan Pysäköinti Finland 48,96 212 2 119

Kiinteistö Oy Tapiolan Jalopuupysäköinti Finland 48,98 243

Kirkniemen Kartano Oy Finland 100,00 57 100 6 035

Kumpuniemen Voima Oy Finland 53,97 34 462

Metsa Forest Latvia SIA Lettland 100,00 670 3 259

Metsa Wood Italia S.r.l. Italien 100,00 1 0

Metsä Board Oyj * Finland 40,74 42,81 133 682 092 529 985

Metsä Fibre Oy Finland 50,20 60,85 38 211 721 058

Metsä Forest Eesti AS Estland 100,00 150 000 1 146

Metsä Forest Sverige AB Sverige 100,00 5 000 703

Metsä Group Services Sp. z.o.o. Polen 100,00 100 2 000

Metsä Group Treasury Oy Finland 100,00 50 000 10 236

Metsä Tissue Oyj Finland 85,00 7 750 800 174 836

Metsä Wood CZ s.r.o. Tjeckien 100,00 3 500

Metsä Wood Deutschland GmbH Tyskland 100,00 27 948

Metsä Wood Eesti AS Estland 100,00 100 000 651

Metsä Wood France S.A.S. Frankrike 100,00 405 000 4 596

Metsä Wood Holland B.V. Holland 100,00 143

Metsä Wood Hungary Kft. Ungern 100,00 1 056

Metsä Wood Ibérica S.L.U. Spanien 100,00 500 146

Metsä Wood Schweiz AG Schweiz 100,00 200 750

Metsä Wood USA Inc. USA 100,00 500 000 316

Metsäliitto France S.A. Frankrike 100,00 100 000 100

Mittaportti Oy Finland 33,33 53,62 1 000 8

OOO Metsa Forest Podporozhye Ryssland 100,00 4 579

OOO Metsa Forest St. Petersburg Ryssland 100,00 100 981

Äänevoima Oy Finland 20,00 56,25 2 000 000 2 000

DOTTERFÖRETAGSAKTIER TOTALT 1 574 237

*) Moderföretagets andel av rösterna 61,56 %, koncernens sammanlagda andel 62,24 %

MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013

82 BOKSLUT 2013 — MODERFÖRETAGETS AKTIEINNEHAV 31.12.2013

INTRESSEFÖRETAG LandÄgar-

andel, %Koncernens


Bokvärde1 000 euro

Finsilva Oyj Finland 49,90 48 128 550 14 439

Hartolan Kuningaslämpö Oy Finland 50,00 300 76

Lohjan Biolämpö Oy Finland 46,00 782 000 782

Metsäteho Oy Finland 24,00 40 67

Perkaus Oy Finland 33,33 2 500 6

Punkaharjun Lämpö Oy Finland 20,00 6 10

Punkavoima Oy Finland 35,00 8 750 929

Suomen Metsäsijoitus Oy Finland 25,00 23 850 4 011

ZAO HC Vologodskiye Lesopromyshlenniki Ryssland 44,19 6 164

INTRESSEFÖRETAGSAKTIER TOTALT 26 485

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR LandÄgar-

andel, %Koncernens


Bokvärde1 000 euro

Finnforest Nippon Japan 10,00 20 120

Finnish Wood Research Oy Finland 25,00 60 60

Finnish Bioeconomy Cluster FIBIC Oy Finland 5,00 150 150

Misawa Homes of Finland Finland 400 67

Bostads- och fastighetsbolag 1 106

Golf-aktier 186

Telefonaktier och -andelar 31

Övriga aktier och andelar 25

ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR TOTALT 1 746

FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE — BOKSLUT 2013 83

FÖRVALTNINGSRÅDETS UTLÅTANDE

Förvaltningsrådet har tagit del av Metsäliitto Osuuskuntas bokslut för år 2013 och koncernbokslutet för Metsä Group uppgjort i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), samt godkänner att de föreläggs revisorerna och fullmäktiges ordinarie stämma. Förvaltningsrådet instämmer i styrelsens förslag till disposition av överskottet.

Av förvaltningsrådets medlemmar är följande i tur att avgå: Johan Björkenheim, Eero Ekman, Teuvo Hatva, Ville Hirvonen, Antti Isotalo, Risto Junttila, Airi Kulmala, Hans-Erik Lindqvist, Juha Paajanen och Martti Palojärvi.

Enligt åldersparagrafen står Ilkka Juuselas mandat till fullmäktiges disposition.

Esbo, den 1 april 2014

För förvaltningsrådet

Hannu Järvinen Miika Arola Förvaltningsrådets ordförande Förvaltningsrådets sekreterare

84 BOKSLUT 2013 — REVISIONSBERÄTTELSE

REVISIONSBERÄTTELSE

TILL MEDLEMMARNA I METSÄLIITTO

OSUUSKUNTA

Vi har reviderat Metsäliitto Osuuskunta benämnda andelslagets bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2013. Bokslu-tet omfattar koncernens balansräkning, rap-port över totalresultat, rapport över föränd-ringar i eget kapital, rapport över kassaflöden och noter till bokslutet samt moderandelsla-gets balansräkning, resultaträkning, finansie-ringsanalys och noter till bokslutet.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE

DIREKTÖRENS ANSVAR

Styrelsen och verkställande direktören ansva-rar för upprättandet av bokslutet och verk-samhetsberättelsen och för att koncernbokslu-tet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlig-het med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberät-telsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhets-berättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryg-gande sätt.

REVISORNS SKYLDIGHETER

Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förut-sätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bok-slutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida med-lemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd eller styrelse eller verkställande direktören har

gjort sig skyldiga till en handling eller försum-melse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot lagen om andelslag eller andelslagets stadgar.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av gransk-ningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentlighe-ter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektivi-teten i andelslagets interna kontroll. En revi-sion innefattar också en utvärdering av ända-målsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsled-ningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhets-berättelsen

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräck-liga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt uttalande.

TILLÄGGSUPPGIFT

Efter publiceringen av bokslutet har skilje-domstolen givit sitt beslut gällande det öppna tvistemålet som har beskrivits i verksamhets-berättelsen och bokslutet och beordrat Metsä-liitto Osuuskunta och dess dotterbolag att som ersättning betala motparten totalt 67,1 miljoner euro, varav Metsäliitto Osuuskuntas andel är 47,5 miljoner euro. Skiljeförfarandets resultat skiljer sig följaktligen från den upp-skattning som presenterades i bokslutet. Metsäliitto Osuuskunta har vederbörligen informerat om skiljedomstolsbeslutet den 11 februari 2014.

UTTALANDE OM KONCERNBOKSLUTET

Enligt vår mening ger koncernbokslutet rik-tiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.

UTTALANDE OM BOKSLUTET OCH

VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

Enligt vår mening ger bokslutet och verksam-hetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgif-ter om resultatet av koncernens och moderan-delslagets verksamhet samt om deras ekono-miska ställning i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgif-terna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.

ÖVRIGA UTTALANDEN

Vi förordar fastställande av bokslutet och koncernbokslutet. Styrelsens förslag till dispo-sition av det överskott som balansräkningen utvisar beaktar bestämmelserna i lagen om andelslag. Vi förordar beviljandet av ansvars-frihet för medlemmarna i moderandelslagets förvaltningsråd och styrelseledamöterna samt verkställande direktören för den av oss gran-skade räkenskapsperioden.

Esbo, den 1 april 2014

KPMG Oy Ab

Raija-Leena HankonenCGR

Översättning

KVARTALSJÄMFÖRELSER — BOKSLUT 2013 85

KVARTALSJÄMFÖRELSER

Milj. euro Hela året Per kvartal

RESULTATRÄKNING 2013 2012 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013 Q4/2012 Q3/2012 Q2/2012 Q1/2012

Omsättning per segment

Virkesanskaffning och skogstjänster 1 561,0 1 515,4 393,4 352,5 392,2 422,8 375,6 350,8 384,8 404,1

Träproduktindustri 897,0 904,2 213,7 207,6 260,2 215,5 216,0 217,0 249,4 221,8

Massaindustri 1 313,8 1 273,9 339,8 341,6 309,3 323,1 321,4 326,6 300,4 325,5

Kartong- och pappersindustri 2 019,3 2 107,6 479,2 502,3 502,8 535,0 508,5 532,3 522,2 544,6

Mjuk- och matlagningspapper 1 000,1 981,5 258,5 247,8 243,8 250,1 254,1 248,5 235,4 243,5

Övrig verksamhet 5,9 3,3 1,7 2,1 1,1 1,0 0,6 1,0 0,8 0,9

Elimineringar -1 865,4 -1 784,8 -469,3 -440,9 -468,8 -486,4 -448,1 -434,0 -446,2 -456,5

OMSÄTTNING 4 931,6 5 001,0 1 216,9 1 213,0 1 240,5 1 261,1 1 228,0 1 242,2 1 246,9 1 283,9

Rörelseresultat per segment

Virkesanskaffning och skogstjänster 27,8 20,2 7,1 5,5 7,7 7,4 7,0 1,9 5,3 6,0

Träproduktindustri -2,1 16,3 2,0 -12,8 4,5 4,3 0,7 -0,8 12,1 4,2

Massaindustri 196,6 150,5 51,1 50,7 47,5 47,3 30,8 40,3 34,6 44,8

Kartong- och pappersindustri 113,6 221,1 30,5 19,3 28,9 34,8 39,3 23,4 162,0 -3,6

Mjuk- och matlagningspapper 55,1 35,1 14,7 12,8 13,9 13,7 6,7 11,4 7,0 10,0

Övrig verksamhet -7,0 67,7 -4,7 1,1 -2,5 -0,9 -4,1 -5,2 78,7 -1,7

Elimineringar -49,6 -269,4 -13,1 -13,3 -10,7 -12,5 -3,3 -14,0 -237,4 -14,6

RÖRELSERESULTAT 334,4 241,5 87,6 63,3 89,3 94,2 77,2 57,0 62,2 45,1

-"-, exklusive engångsposter 342,3 255,7 86,6 73,0 93,7 89,0 71,0 67,8 63,9 53,0

-"-, i % av omsättningen 6,9 5,1 7,1 6,0 7,6 7,1 5,8 5,5 5,1 4,1

Resultatandelar i intresseföretag 9,7 4,8 0,5 -0,2 2,8 6,7 -0,3 1,1 4,9 -1,0

Kursdifferenser -4,6 2,4 -2,6 -2,0 -0,2 0,2 1,1 1,7 -1,7 1,3

Övriga finansiella intäkter och kostnader -115,9 -115,5 -24,1 -30,0 -23,0 -38,8 -30,3 -35,2 -14,5 -35,3

RESULTAT FÖRE SKATT 223,7 133,2 61,3 31,2 69,0 62,3 47,7 24,6 50,9 10,1

Inkomstskatt -35,1 -31,8 10,3 -10,6 -18,8 -16,0 2,0 -8,6 -16,8 -8,5

PERIODENS RESULTAT 188,7 101,4 71,6 20,6 50,2 46,3 49,7 16,0 34,1 1,6

RÖRELSERESLUTAT EXKL. ENGÅNGSPOSTER 2013 2012 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013 Q4/2012 Q3/2012 Q2/2012 Q1/2012

Virkesanskaffning och skogstjänster 27,8 20,2 7,1 5,5 7,7 7,4 7,0 1,9 5,3 6,0

Träproduktindustri 15,1 18,6 1,8 -2,8 11,8 4,3 1,8 0,5 12,1 4,2

Massaindustri 196,6 148,1 51,1 50,7 47,5 47,3 30,8 40,3 34,6 42,5

Kartong- och pappersindustri 104,4 74,9 29,3 18,9 26,0 30,2 23,5 25,5 19,8 6,1

Mjuk- och matlagningspapper 54,5 41,9 14,7 12,8 13,9 13,1 13,5 11,5 7,0 10,0

Övrig verksamhet och elimineringar -56,1 -48,0 -17,4 -12,2 -13,2 -13,3 -5,7 -11,9 -14,9 -15,8

TOTALT 342,3 255,7 86,6 73,0 93,7 89,0 71,0 67,8 63,9 53,0

NYCKELTAL 2013 2012 Q4/2013 Q3/2013 Q2/2013 Q1/2013 Q4/2012 Q3/2012 Q2/2012 Q1/2012

Soliditet, % 38,1 34,8 38,1 36,1 35,0 35,1 34,8 34,2 33,6 28,3

Nettoskuldsättningsgrad, % 76 86 76 84 89 89 86 90 94 133

Räntebärande nettoskuld, milj. euro 1 486 1 590 1 486 1 583 1 649 1 676 1 590 1 648 1 705 1 993

Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,9 6,7 9,4 6,5 9,3 10,2 8,0 6,0 7,3 4,8

- ” -, exklusive engångsposter 9,1 7,1 9,3 7,5 9,8 9,7 7,3 7,1 7,4 5,7

Avkastning på eget kapital, % 9,9 6,1 14,9 4,4 10,7 9,9 10,8 3,5 8,2 0,4

- ” -, exklusive engångsposter 10,3 6,9 14,7 6,5 11,7 8,8 9,4 5,9 8,6 2,6

86 BOKSLUT 2013 — FEM ÅR I SIFFROR

FEM ÅR I SIFFROR

Milj. euro 2013 2012 2011 2010 2009

Omsättning 4 932 5 001 5 346 5 377 4 837

Rörelseresultat 334 241 29 497 -169

- "-, exkl. poster av engångskaraktär 342 256 314 547 -75

Resultat före skatt 224 133 -98 345 -329

Räkenskapsperiodens resultat 189 101 -157 214 -342

Långfristiga tillgångar 3 228 3 361 3 413 3 534 3 697

Omsättningstillgångar 775 725 781 798 669

Övriga kortfristiga tillgångar 1 161 1 258 1 107 1 340 1 364

Summa tillgångar 5 164 5 344 5 300 5 672 5 730

Eget kapital 1 483 1 367 1 126 1 154 927

Innehav utan bestämmande inflytande 476 491 359 524 471

Långfristiga skulder 2 047 1 704 2 429 2 534 2 689

Kortfristiga skulder 1 158 1 782 1 386 1 460 1 643

Summa eget kapital och skulder 5 164 5 344 5 300 5 672 5 730

Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,9 6,7 1,1 11,8 -3,3

- "-, exkl. poster av engångskaraktär 9,1 7,1 8,5 13,4 -1,4

Avkastning på eget kapital, % 9,9 6,1 -9,9 13,9 -20,0

- "-, exkl. poster av engångskaraktär 10,3 6,9 8,6 18,2 -13,4

Soliditet, % 38,1 34,8 28,1 29,7 24,5

Nettoskuldsättningsgrad, % 76 86 132 116 157

Skuldsättningsgrad, % 100 114 154 143 199

Räntebärande främmande kapital 1 956 2 119 2 293 2 398 2 778

Räntebärande finansieringstillgångar 470 529 339 459 575

Räntebärande nettoskuld 1 486 1 590 1 953 1 939 2 203

Investeringar i anläggningstillgångar 207 204 227 138 152

Investeringar, %/oms. 4,2 4,1 4,2 2,6 3,1

Medelantal anställda 11 222 11 986 13 046 13 168 14 534

Anställda i slutet av året 10 741 11 447 12 525 12 820 13 592

- av vilka i Finland 5 238 5 414 5 660 5 734 5 575

FORMLER FÖR BERÄKNING AV NYCKELTAL

Avkastning på sysselsatt kapital (%) ROCE =Resultat före skatt -/+ kursdifferenser + övriga finansiella kostnader

Balansomslutning - räntefria skulder (årsmedeltal)

Avkastning på eget kapital (%) =Resultat före skatt - inkomstskatt

Eget kapital totalt (årsmedeltal)

Soliditet (%) =Eget kapital totalt

Balansomslutning - erhållna förskott

Nettoskuldsättningsgrad (%) =Räntebärande nettoskuld

Eget kapital totalt

Skuldsättningsgrad (%) =Räntebärande skulder

Eget kapital totalt

Räntebärande nettoskuld = Räntebärande skulder - kassa och banktillgodohavanden - räntebärande fordringar

Kassaflöde från rörelsen = Årets resultat + justeringar i årets resultat + förändring i rörelsekapital

UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET — FÖRVALTNING 87

Denna utredning om Metsä Groups företags-styrningssystem har upprättats med stöd av 7 kap. 7 § i värdepappersmarknadslagen som en särskild rapport och den är publicerad samti-digt med Metsä Groups bokslut och styrelsens verksamhetsberättelse.

Metsäliitto Osuuskunta är ett finländskt andelslag och moderbolag till Metsä Group. I denna utredning hänvisas till Metsäliitto Osuuskunta på de ställen där ärendet enbart behandlas ur moderbolagets perspektiv. Vid beslutsfattandet och administrationen inom de bolag som ingår i Metsäliitto Osuuskunta tillämpas lagen om andelslag, aktiebolagsla-gen, värdepappersmarknadslagen, andelslagets stadgar, arbetsordningar som godkänts av för-valtningsorganen samt de principer och instruktioner som har godkänts av Metsäliit-tos styrelse och ledningsgrupp. Metsäliitto Osuuskuntas alla stadgar finns på Metsä Groups webbplats under ”Metsä Groups prin-ciper för företagsstyrning”.

Denna utredning om Metsä Groups före-tagsstyrningssystem följer strukturellt och innehållsmässigt den rekommendation om börsbolagens företagsstyrningssystem som Värdepappersmarknadsföreningen rf. gav ut den 15 juni 2010 (se www.cgfinland.fi). Metsä Groups moderbolag Metsäliitto Osuuskunta tar dock hänsyn till den kooperativa företags-formens särdrag och noterar avvikelserna från rekommendationen samt motiveringarna till dessa. I enlighet med det ställningstagande som Centralhandelskammaren publicerade i januari 2006 borde de sammanslutningar som har en bred ägarbas eller som på grund av sin omfattande verksamhet är regionalt eller nationellt viktiga följa rekommendationen för börsbolagen till den del som det med hänsyn till deras särdrag är möjligt i enlighet med comply or explain-principen, dvs. på ett sådant sätt att avvikelser och skälet till avvikel-serna måste anges.

Metsä Group upprättar boksluten och del-årsrapporterna i enlighet med de internatio-nella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS). Bok-slutsdokumenten publiceras på finska, svenska och engelska.

Metsä Groups huvudkontor finns i Esbo i Finland. Moderbolaget Metsäliitto Osuuskun-tas hemort är Helsingfors.

DE CENTRALA FÖRVALTNINGSORGANEN

Metsäliitto Osuuskuntas förvaltningsorgan är fullmäktige, förvaltningsrådet, styrelsen och verkställande direktören. Vid beslutsfattandet assisteras förvaltningsorganen av olika organ som nämns senare i denna beskrivning. Dessa organ bereder även förvaltningsorganens beslut. Verkställande direktören för Metsä-liitto Osuuskunta arbetar för närvarande som Metsä Groups koncernchef. Senare i denna utredning hänvisas till verkställande direktö-ren med ordet koncernchef.

FULLMÄKTIGE

Fullmäktige utövar ledamöternas högsta beslutanderätt inom Metsäliitto Osuuskunta i de frågor som enligt lagen och stadgarna ålagts fullmäktige. Fullmäktige ersätter andels-stämman i Metsäliitto Osuuskunta. Vid full-mäktigemötet behandlas frågor i enlighet med lagen om andelslag och Metsäliitto Osuuskun-tas stadgar samt övriga frågor som nämns i kallelsen till mötet. Fullmäktiges viktigaste uppgifter är:• att besluta om fastställande av bokslutet,• att besluta om vinstutdelning till medlem-

marna, • att besluta om beviljande av ansvarsfrihet

för förvaltningsrådet, styrelsen och verk-ställande direktören/koncernchefen,

• att välja ledamöterna till förvaltningsrådet och revisorerna samt att besluta om arvo-den för dem.

Fullvärdig medlem i Metsäliitto Osuuskunta eller hans/hennes maka/make kan väljas till fullmäktige. Ledamöterna till fullmäktige väljs vart fjärde år genom poströstning, en dataför-bindelse eller med hjälp av ett annat tekniskt hjälpmedel. Varje ledamot har en röst. Valet förrättas för varje valkrets så att man från varje valkrets väljer lika många representanter som antalet Metsäliitto Osuuskuntas röstberätti-gade medlemmar registrerade i valkretsens val-

längd den 1 januari under valåret, beräknat i tal som börjar på 2 300. Valkretsarna fastställs av förvaltningsrådet och bestäms i princip i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas krets-organisationer. En person i Metsä Groups per-sonal är inte valbar enligt valordningen.

Fullmäktige har enligt stadgarna samman-träde en gång om året på våren. Fullmäktige, förvaltningsrådet eller styrelsen kan besluta om ett extra sammanträde. Ett extra samman-träde måste även sammankallas om minst 1/10 av ledamöterna kräver det. Fullmäktige sammankallas av förvaltningsrådets ordfö-rande senast sju dagar före sammanträdet med en skriftlig kallelse som skickas till alla leda-möter i fullmäktige. De frågor som ska behandlas vid sammanträdet ska nämnas i kal-lelsen.

Varje ledamot har en röst vid sammanträ-det. För att ändra Metsäliitto Osuuskuntas stadgar krävs att minst 2/3 av de fullmäktige-ledamöter som deltar i sammanträdet bifaller ändringsförslaget. Närvarande vid fullmäkti-ges sammanträden är, förutom mötesrepresen-tanterna, styrelseordförande samt i regel leda-möterna i styrelsen och förvaltningsrådet. Därutöver deltar revisorerna i ordinarie sam-manträden.

Fullmäktiges sammansättning framgår av sida 96 i denna publikation.

DISTRIKTSRÅD

I enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stad-gar finns det ett distriktsråd i varje anskaff-ningsdistrikt. Distriktsrådet består av de från distriktet valda ledamöterna i fullmäktige, ledamöterna i förvaltningsrådet och styrelsen samt av de fullmäktigekandidater som inte har blivit valda vid fullmäktigevalet, ordnade på grundval av deras röstetal. Antalet sådana kan-didater är två gånger så många som antalet valda kandidater från distriktet, dock alltid minst fem. Distriktsrådets uppgifter beskrivs i de riktlinjer som förvaltningsrådet har fast-ställt. Enligt riktlinjerna är distriktsrådets huvudsakliga uppgift att genom sin verksam-het främja kommunikationen och interaktio-nen mellan medlemmarna och Metsäliitto Osuuskuntas anskaffningsdistrikt i fråga.

FÖRVALTNING

UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET

88 FÖRVALTNING — UTREDNING OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET

FÖRVALTNINGSRÅDET

Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar utgör förvaltningsrådet en del av Metsäliitto Osuus-kuntas styrningsmodell. På detta sätt har man velat trygga en tillräcklig ägarstyrning samt medlemmarnas engagemang i andelslagets beslutsfattande. För de strategiska och de övriga genomgripande besluten ansvarar Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och för den operativa ledningen ansvarar den operativa ledningsgruppen.

Förvaltningsrådets uppgifter fastställs i Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Förvalt-ningsrådets grundläggande uppgift är att övervaka att andelslaget förvaltas i enlighet med dess stadgar samt fullmäktiges och för-valtningsrådets beslut. Till förvaltningsrådets uppgifter hör dessutom:• att utse ledamöter i Metsäliitto Osuuskun-

tas styrelse och befria dem från sina upp-drag samt besluta om deras arvoden,

• att utse en verkställande direktör, som också är koncernchef, om inte förvalt-ningsrådet beslutar annat,

• att ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse och principiellt viktiga,

• att granska bokslutet och ge fullmäktige förslag om disposition av överskottet.

Förvaltningsrådet väljer inom sig ordförande och vice ordförande för ett år i taget samt utser en sekreterare. Förvaltningsrådet sam-manträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt eller styrelsen föreslår det. Förvaltningsrådet är beslutfört när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Beslutet blir den åsikt som majoriteten understöder. Om rösterna faller lika, avgör ordförandens röst och vid val lotten.

Förvaltningsrådet består av minst tjugo (20) och högst trettio (30) personer som full-mäktige utser bland Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar. Metsäliitto Osuuskuntas perso-nal kan välja högst fem (5) ledamöter till för-valtningsrådet. Dessutom kan fullmäktige på förvaltningsrådets förslag välja högst tre (3) sakkunningledamöter till förvaltningsrådet. Mandatperioden för en ledamot i förvalt-ningsrådet börjar efter det ordinarie samman-träde för fullmäktige som valt honom eller

henne och varar fram till det ordinarie sam-manträde för fullmäktige som hålls tre (3) år senare. Med en mandatperiod på tre år har man velat säkerställa kontinuiteten i besluts-fattandet. När ledamoten i förvaltningsrådet har fyllt 65 år slutar hans/hennes mandatpe-riod dock vid det ordinarie fullmäktigemöte hålls under nästkommande år. Vid val av leda-möter till förvaltningsrådet strävar man efter att förvaltningsrådet har representanter från alla regioner. Styrelseledamöter får inte väljas till förvaltningsrådet.

Förvaltningsrådets sammansättning fram-går av sida 97 i denna publikation.

FÖRVALTNINGSRÅDETS VALKOMMITTÉ

Valet av styrelseledamöter bereds av en sär-skild valkommitté som valts bland förvalt-ningsrådets ledamöter i enlighet med en sär-skild fastställd arbetsordning. Valkommittén gör dessutom ett förslag som rör styrelseleda-möternas arvoden. Valkommittén består av sex (6) ledamöter i förvaltningsrådet samt av förvaltningsrådets ordförande och vice ordfö-rande. Valkommitténs ordförande är förvalt-ningsrådets ordförande och sekreterare är sty-relsens sekreterare. Kommittén kan kalla sty-relseordföranden som expert till mötet.

Förvaltningsrådet valde på sitt möte den 7 maj 2013 följande personer till valkommittén: Ilkka Juusela, Esko Kinnunen, Timo Kässi, Hannu Lassila, Timo Nikula och Erkki Vaini-onpää. I kommittén ingår dessutom förvalt-ningsrådets ordförande Hannu Järvinen och vice ordförande Juha Paajanen med stöd av sin ställning.

INFORMATION OM FÖRVALTNINGSRÅDETS

MÖTEN UNDER FÖREGÅENDE

RÄKENSKAPSPERIOD

År 2013 hade förvaltningsrådet 34 ledamöter och fyra (4) av dessa hade valts av representan-ter för olika personalgrupper. Förvaltningsrå-det hade inga sakkunnigledamöter år 2013. Förvaltningsrådet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 95 procent.

STYRELSEN

Styrelsen svarar för att Metsäliitto Osuuskun-tas verksamhet och administration är ända-målsenligt ordnad i enlighet med Metsäliittos stadgar och lagstiftningen. Styrelsen har upp-rättat en arbetsordning för sin verksamhet som fastställer de detaljerade principer som ska tillämpas vid styrelsens beslutsfattande. Hela arbetsordningen finns på Metsä Groups webbplats under ”Metsä Groups principer för företagsstyrning”.

Styrelsen har bland annat följande uppgifter:• att fastställa verkställande direktörens/kon-

cernchefens uppgifter och övervaka att denna/dessa sköter andelslagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvis-ningar och bestämmelser

• välja och avskeda de direktörer som direkt underlyder verkställande direktören och den eventuellt utsedda koncernchefen

• att besluta om sättet att uppbära insatsen samt om tilläggsinsatser och villkoren för dessa

• att fastställa de årliga budgeterna och strate-gierna för andelslaget och koncernen samt övervaka att de iakttas,

• att underteckna och framlägga bokslutet och koncernbokslutet för granskning av för-valtningsrådet

• bereda ärenden för beslut i förvaltningsrådet• besluta om försäljning, inköp, nedläggning,

inledning och sammanslagning av affärs-verksamheter

• att på nomineringskommitténs förslag fast-ställa belöningar och andra förmåner för verkställande direktören/koncernchefen och annan högre ledning,

• även i övrigt besluta om de ärenden som med hänsyn till omfattningen och karaktä-ren av andelslagets verksamhet är ovanliga och vittbärande.

Styrelsen utser inom sig en styrelseordförande för ett år i taget. Koncernchefen är vice ordfö-rande i enlighet med Metsäliitto Osuuskuntas stadgar. Enligt rekommendationen bör verk-ställande direktören inte väljas till styrelseord-förande. En avvikelse från rekommendationen kan dock motiveras med den kooperativa styr-ningsmodell som valts i Metsäliitto Osuus-


kunta. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta som det är nödvändigt. Styrelsemötena förbereds av koncernchefen. Styrelsen är beslutför när mer än hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. Styrelsemö-tet protokollförs.

Styrelsen utvärderar regelbundet en gång om året sitt arbete och sina arbetsmetoder genom en självutvärdering.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

OCH MANDATPERIOD

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse väljs av för-valtningsrådet. Valet av styrelse avviker där-med från den rekommendation som gäller val av styrelse. Med de behörighetsbestämmelser som avviker från rekommendationen säker-ställs den kooperativa ägarstyrningen samt medlemmarnas omfattande deltagande i beslutsfattandet inom Metsäliitto Osuus-kunta.

Styrelsen består av minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter samt koncernchefen. Alla styrelseledamöter med undantag av koncern-chefen är oberoende av Metsä Group. Båda könen är representerade i styrelsen. Mandat-perioden för en styrelseledamot börjar vid ingången av det kalenderår som börjar efter det sammanträde av förvaltningsrådet där ledamoten har blivit vald och varar tre (3) år i sänder. Mandatperioden för en styrelseleda-mot upphör vid utgången av det kalenderår som han fyller 65 år. Mandatperioden för sty-relseledamöterna avviker från den ettåriga mandatperioden enligt rekommendationen. Andelslagets ägare har dock inte ansett att det har funnits något behov av att förkorta man-datperioden, eftersom en mandatperiod på tre år har ansetts vara nödvändig för att kontinui-teten i beslutsfattandet ska kunna säkerställas. Under de senaste åren har förvaltningsrådets valkommitté lagt speciell vikt vid styrelsens sammansättning och diversifieringen av leda-möternas kompetens.

Styrelseordförande under 2013 var Martti Asunta, vice ordförande Kari Jordan och styrel-seledamöterna var Mikael Aminoff, Eino Halo-nen, Arto Hiltunen, Saini Jääskeläinen, Juha Parpala, Timo Saukkonen och Antti Tukeva.

Styrelseledamöternas meritlistor framgår av sida 98 i denna publikation och deras inne-hav i Metsä Group av sida 95.

STYRELSEUTSKOTT

För att trygga effektiviteten i styrelsens upp-drag har Metsäliitto Osuuskuntas styrelse ett kontrollutskott och en nomineringskommitté till sitt förfogande. Utskotten har ingen egen beslutanderätt, utan styrelsen kan fatta beslut i ärenden utifrån utskottens beredning. Styrel-sen väljer utskottsmedlemmarna bland sina ledamöter.

KONTROLLUTSKOTTET

Kontrollutskottet bistår styrelsen vid skötseln av styrelsens övervakningsuppgift. I denna roll bedömer och övervakar utskottet frågor om den ekonomiska rapporteringen, revisionen, internrevisionen och riskhanteringen i enlig-het med den särskilda arbetsordningen som har fastställts för utskottet. Kontrollutskottet består av minst tre (3) medlemmar som styrel-sen väljer bland sina ledamöter en gång om året. Dessa medlemmar är oberoende av Metsä Group. Dessutom deltar koncernchefen i kon-trollutskottets möten, med undantag för de situationer där utskottet vill sammanträda utan den operativa ledningens närvaro. Kon-trollutskottet ska regelbundet rapportera till styrelsen om sin verksamhet och de iakttagel-ser som utskottet har gjort. År 2013 är Arto Hiltunen ordförande för kontrollutskottet och Martti Asunta samt Eino Halonen är medlemmar.

NOMINERINGSKOMMITTÉ

Nomineringskommitténs uppgift är att till-sammans med styrelsen se till att Metsä Group har ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lönesystem och en plan för efterföljare och utveckling i enlighet med en separat arbets-ordning som fastställts av styrelsen. I sitt upp-drag presenterar kommittén för styrelsen bland annat villkoren för verkställande direk-törens och koncernchefens anställningsförhål-lande, lönesystemen för högsta ledningen samt de viktigaste principerna för avtalen för högsta ledningen. Dessutom presenterar nomineringskommittén årliga mål för högsta

ledningen för beslut i styrelsen och följer upp att dessa uppnås. Vidare behandlar nomine-ringskommittén frågor i anslutning till högsta ledningens belöningssystem och presenterar dessa för beslut i styrelsen.

Nomineringskommittén består av tre (3) medlemmar som styrelsen årligen utser inom sig. Majoriteten av medlemmarna i nomine-ringskommittén ska vara oberoende av Metsä Group, och en person som hör till Metsä Groups operativa ledning kan inte vara med-lem i kommittén. Nomineringskommittén bör regelbundet rapportera om sin verksam-het till styrelsen. Nomineringskommitténs ordförande under 2013 var Martti Asunta, medan Eino Halonen och Antti Tukeva var kommitténs medlemmar.

INFORMATION OM STYRELSENS OCH

KOMMITTÉERNAS MÖTEN UNDER

FÖREGÅENDE RÄKENSKAPSPERIOD

Styrelsen sammanträdde tretton (13) gånger under året och ledamöternas deltagande var 97 procent. Kontrollutskottet sammanträdde fyra (4) gånger och ledamöternas deltagande var 92 procent. Förvaltningsrådet samman-trädde fyra (4) gånger och ledamöternas delta-gande var 83 procent.

KONCERNCHEF

Metsäliitto Osuuskunta har en verkställande direktör som också är Metsä Groups koncern-chef, om inte förvaltningsrådet beslutar något annat. Koncernchefen leder hela Metsä Groups verksamhet. För närvarande är Metsä Groups koncernchef Kari Jordan även Metsä-liitto Osuuskuntas verkställande direktör.

Koncernchefen har till uppgift att leda Metsä Groups operativa verksamhet i enlighet med lagen och bestämmelserna samt i enlighet med förvaltningsorganens beslut och anvis-ningar. Koncernchefen är enligt stadgarna ansvarig för andelslagets löpande administra-tion och följer upp kapitalförvaltningen.

Koncernchefen väljs av förvaltningsrådet, och koncernchefens avtal godkänns av styrel-sen. Ett sätt att välja koncernchef som avviker från rekommendationen kan motiveras med den kooperativa styrningsmodell som valts i Metsäliitto Osuuskunta.


Koncernchefens meritförteckning framgår av sida 98 i denna publikation och hans inne-hav i Metsä Group av sida 95.

LEDNINGSGRUPPEN

Metsä Group har en ledningsgrupp, vars ordfö-rande är Metsä Groups koncernchef. Lednings-gruppen bistår koncernchefen med planeringen och den operativa ledningen av affärsverksam-heten samt bereder förslag för styrelsen, såsom affärsstrategier, budgetar och viktiga investe-ringar. Ledningsgruppen har inga befogenhe-ter med stöd av lagen eller stadgarna. Lednings-gruppen består av Metsä Groups koncernchef, dotterbolagens verkställande direktörer, branschdirektörerna för Metsä Wood och Metsäliitto Virkesanskaffning samt av koncer-nens ekonomi- strategidirektörer.

Ledningsgruppen sammanträder på kal-lelse av ordföranden i regel två gånger i måna-den och dessutom alltid vid behov.

Ledningsgruppen bestod 2013 av koncern-chef Kari Jordan, Hannu Anttila (strategidi-rektör), Mikko Helander (Metsä Board Oyj:s verkställande direktör), Ilkka Hämälä (Metsä Fibre Oy:s verkställande direktör), Mika Jou-kio (Metsä Tissue Oyj:s verkställande direk-tör), Esa Kaikkonen (Metsä Woods bransch-direktör), Juha Mäntylä (Metsä Forests branschdirektör) samt Vesa-Pekka Takala (ekonomidirektör).

Ledningsgruppens meritförteckningar framgår av sida 99 i denna publikation och ledningsgruppens innehav i Metsä Group av sida 95.

INTERNKONTROLL, INTERNREVISION

OCH RISKHANTERING

En resultatrik affärsverksamhet förutsätter att verksamheten övervakas kontinuerligt och tillräckligt effektivt. Metsä Groups internkon-troll omfattar övervakning av ekonomisk rap-portering, interna godkännanden, uppföljning av investeringar och kreditövervakning. Verk-samheten i internkontrollen utvärderas i sin tur av Metsä Groups internrevision. Intern-kontrollen gäller hela organisationen och genomförs med stöd av bland annat interna instruktioner och olika rapporteringssystem.

På denna webbplats beskrivs principerna, målen och ansvaren för Metsä Groups intern-kontroll samt principerna för internrevisio-nen. Metsä Groups operativa ledning, chef för riskhanteringen och internrevision svarar för att nämnda principer görs upp, och styrelsen fastställer principerna.

DEFINITION AV INTERNKONTROLL

OCH DESS MÅLSÄTTNINGAR

Internkontrollen omfattar den ekonomiska övervakningen och den övriga övervakningen inom Metsä Group. Internkontrollen genom-förs av styrelsen, kontrollutskottet och den operativa ledningen samt av hela den övriga personalen. Med internkontroll avses den del av styrningen som ska säkerställa att: • de mål som har satts upp för Metsä Group

uppnås,• resurserna används på ett ekonomiskt,

ändamålsenligt och effektivt sätt,• riskerna för verksamheten hanteras i till-

räcklig mån,• den ekonomiska informationen och den

övriga informationen är tillförlitlig och korrekt,

• de externa reglerna och de interna arbetsru-tinerna tillämpas,

• lämpliga förfaranden iakttas i kundrelatio-nerna,

• verksamheten, informationen och egendo-men är tillräckligt skyddade,

• det finns tillräckliga manuella och datatek-niska system som har ordnats på ett lämp-ligt sätt till stöd för verksamheten.

FÖREBYGGANDE ÖVERVAKNING

Med förebyggande övervakning avses bland annat fastställande av värderingar, allmänna verksamhets- och affärsprinciper samt mål och strategier för Metsä Group. Metsä Groups företagskultur, styrningsmetoder och förhåll-ningssätt till övervakningen skapar tillsam-mans grunden för hela internkontrollen.

DAGLIG ÖVERVAKNING

Med daglig övervakning avses en allmän över-vakning och uppföljning, inklusive tillhörande verksamhetssystem och arbetsinstruktioner, i anslutning till verksamhetsstyrningen. Exem-

pel på detta kan vara bland annat att fastställa ansvarsområdena och befogenheterna för per-sonalen och att differentiera de farliga arbets-kombinationerna samt befattningsbeskriv-ningar, godkännanden och ersättarsystem.

ÖVERVAKNING I EFTERHAND

Med övervakning i efterhand avses uppfölj-ning och säkerställande, såsom olika utvärde-ringar som görs av ledningen samt gransk-ningar, jämförelser och verifieringar som säkerställer att målen uppnås och som ser till att de överenskomna verksamhets- och kon-trollprinciperna följs.

ÖVERVAKNING AV EKONOMISK

RAPPORTERING, KREDITÖVERVAKNING

OCH GODKÄNNANDEN

Organisationerna för de olika affärsområdena och koncernens ekonomiska organisationer ansvarar för den ekonomiska rapporteringen. Enheterna och affärsområdena ger varje månad rapporter om ekonomin. Controllerna för affärsområdena granskar månadsresultaten för de affärsverksamheter och enheter som hör till respektive controllers eget affärsom-råde och rapporterar dem till koncernens eko-nomiförvaltningen. Lönsamhetsutvecklingen samt affärsriskerna och -möjligheterna för affärsområdena behandlas månatligen i Metsä Groups ledningsgrupp med deltagare från högsta ledningen i Metsä Group och inom alla affärsområden samt i ledningsgruppen för ekonomi som bland annat koncernens eko-nomi- och finansdirektörer samt ekonomidi-rektörerna för affärsområdena deltar i. Resul-tatet rapporteras månatligen till styrelsen för Metsäliitto Osuuskunta. Dessutom rapporte-ras resultaten för de olika affärsområdena månatligen till styrelserna för affärsområdenas moderbolag. I Metsä Groups Controllers´ Manual finns en detaljerad beskrivning av rap-porterings- och övervakningsreglerna samt rapporteringsproceduren.

För kreditövervakningen ansvarar alla affärsområden i enlighet med Metsä Groups policy för kreditövervakning och policyn för affärsområdena som har gjorts upp utifrån policyn för kreditövervakning. Kreditöver-vakning bedrivs av en central koncernorgani-


sation för kreditövervakning tillsammans med affärsområdenas ledning.

Befogenheterna att godkänna kostnader, viktiga avtal och investeringar är stegvis fast-ställda för de olika organisationsnivåerna i den beslutsordning som styrelsen har fastslagit samt utifrån de befogenheter som koncern-chefen och den övriga ledningen separat har gett.

För godkännandet och uppföljningen av investeringar ansvarar koncernens ekonomi-förvaltning i enlighet med investeringspolicyn som har fastställts av styrelsen. Efter att inves-teringarna har godkänts preliminärt behandlas de i affärsområdets ledningsgrupp inom ramen för den årliga investeringsplanen. De mest betydande investeringarna presenteras separat för koncernens ledningsgrupp, styrel-sen för koncernens moderbolag och styrelsen för affärsområdets moderbolag för godkän-nande.

INTERNREVISION

Metsä Groups internrevision bistår styrelsen med dess övervakningsuppgift genom att bedöma nivån på den internrevision som upp-rätthålls för att uppnå målen för Metsä Groups verksamhet. Internrevisionen stöder organisationen dessutom genom att utvärdera och trygga funktionsdugligheten i affärspro-cesserna, riskhanteringen samt ledarskapet och administrationen. I sitt arbete följer internrevisionen det verksamhetsdirektiv för internrevisionen som Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har fastställt.

Enheten för internrevisionen arbetar under koncernchefen och kontrollutskottet. Hand-lingsplanen för internrevisionen upprättas för ett kalenderår i taget. Revisionen inriktar sig varje år på de områden som bedöms som vik-tiga med tanke på risken och koncernens mål vid den aktuella tidpunkten. Handlingspla-nens aktualitet och ändamålsenlighet ses över med ledningen halvårsvis.

Omfattningen och samordnandet av internrevisionen säkerställs genom regelbun-den kontakt och kommunikation med reviso-rerna och de övriga interna säkerhetsfunktio-nerna. Internrevisionen anlitar vid behov underleverantörer för att tillfälligt anställa

ytterligare resurser eller för att göra utvärde-ringar som kräver specialkompetens. De externa tjänsteleverantörerna arbetar då under chefen för internrevisionen.

Varje revision redovisas med en skriftlig rapport som delas ut till koncernchefen, den högsta ledningen i den underkoncern som har varit föremål för revisionen samt till ledningen i den funktion eller enhet som har varit före-mål för revisionen. Revisionsrapporterna ges för revisorernas kännedom och enligt pröv-ning till de instanser som anses vara relevanta på basis av rapportens innehåll. Internrevisio-nen gör halvårsvis upp en rapport om de genomförda revisionerna, de viktigaste iakt-tagelserna och de överenskomna åtgärderna för kontrollutskottet. I halvårsrapporten kon-stateras dessutom de viktigaste ändringarna i de genomförda revisionerna i jämförelse med handlingsplanen och övriga viktiga uppdrag som internrevisionen utfört samt eventuella ändringar i resurserna. Styrelsen får en årlig rapport om internrevisionens verksamhet.

RISKHANTERING

Riskhanteringen ansluter sig i väsentlig mån till Metsä Groups normala planering och styr-ning av affärsverksamheten. Riskhanteringen är en del av det dagliga beslutsfattandet, upp-följningen av verksamheten och internkon-trollen som främjar och säkerställer att de uppsatta målen uppnås.

Styrningen av affärsverksamheten och den effektiva samordningen av riskhanteringen utgår från de verksamhetsprinciper som fast-ställts av Metsäliitto Osuuskuntas styrelse och som syftar till att bibehålla riskhanteringen som en tydlig, förståelig och tillräckligt prag-matisk enhet. Om riskerna och utvecklingen av riskerna rapporteras regelbundet till styrel-sens kontrollutskott. Den centrala riskhante-ringen svarar även för samordnandet och kon-kurrensutsättningen av Metsä Groups försäk-ringar.

Det främsta syftet med riskhanteringen är att identifiera och bedöma de risker, hot och möjligheter som kan ha betydelse både för genomförandet av strategin och för uppnåen-det av de kortsiktiga och de långsiktiga målen. När det gäller betydande investeringar fogas

dessutom separata riskkartläggningar till för-slagen.

Affärsområdena utvärderar och följer regel-bundet upp riskmiljön och eventuella föränd-ringar i den som en del av den årliga plane-ringen och den strategiska planeringen. Identifierade risker och hanteringen av dem rapporteras till ledningen, kontrollutskottet och styrelsen minst två gånger om året. Affärs-riskerna innebär alltid även möjligheter, och de kan utnyttjas inom ramen för de överenskomna risklimiterna. Besluten om medveten risktag-ning ska alltid fattas bland annat utgående från en tillräcklig bedömning av riskhanteringsför-mågan och vinst- och förlustpotentialen.

ANSVARSOMRÅDEN INOM RISKHANTERINGEN

Ansvarsområdena inom riskhanteringen i Metsä Group fördelas på följande sätt:• Styrelsen ansvarar för riskhanteringen

inom Metsä Group och godkänner risk-hanteringspolicyn.

• Kontrollutskottet utvärderar de viktigaste riskområdena och huruvida Metsä Groups riskhantering är tillräcklig och ändamålsen-lig. Utifrån denna utvärdering framlägger kontrollutskottet förslag för styrelsen.

• Koncernchefen och ledamöterna i led-ningsgruppen ansvarar för att principerna för riskhanteringen görs upp och införs. Dessutom svarar de för att riskerna tas i beaktande i planeringsprocesserna och för att riskerna rapporteras på ett tillräckligt och ändamålsenligt sätt.

• Koncernens chef för riskhanteringen ansvarar för utvecklingen och samordnan-det av riskhanteringsprocessen, genomför-andet av riskbedömningarna och de vikti-gaste försäkringslösningarna i Metsä Group.

• Affärsområdena och serviceverksamhe-terna har till uppgift att identifiera och bedöma väsentliga risker för de egna ansvarsområdena i planeringsprocesserna samt att förbereda sig för sådana risker, vidta nödvändiga förebyggande åtgärder och rapportera om riskerna på ett överens-kommet sätt.


RISKHANTERINGSPROCESS

Syftet med riskhanteringen är att• främja och säkerställa att de mål som har

satts upp för affärsverksamheten uppnås• säkerställa en säker, fortlöpande och stör-

ningsfri affärsverksamhet under alla förhål-landen

• optimera Metsä Groups totala riskposition.

Till de viktigaste elementen i Metsä Groups element hör att genomföra en övergripande riskhanteringsprocess som stödjer hela affärs-verksamheten, att skydda egendomen och att säkerställa affärsverksamhetens kontinuitet samt säkerheten i och den kontinuerliga utvecklingen av Metsä Group, krishantering och kontinuitets- och återhämtningsplaner. Enligt riskhanteringspolicyn och -principerna är en tillräcklig riskbedömning en del av de preliminära utredningarna och genomföran-det av projekt som är ekonomiskt eller på något annat sätt viktiga.

UPPGIFTERNA FÖR RISKHANTERINGEN ÄR ATT

• säkerställa att alla identifierade risker som påverkar personal, kunder, produkter, egendom, kunskapskapital, image, sam-hällsansvar och funktionsförmåga hanteras på det sätt som lagen förutsätter utifrån bästa möjliga kunskaper och ekonomiska omständigheter

• säkerställa att målen för Metsä Group upp-nås

• uppfylla intressegruppernas förväntningar• skydda egendomen och säkerställa att verk-

samheten fortgår störningsfritt• optimera vinst- och förlustrelationen• säkerställa hanteringen av den totala risk-

positionen och minimeringen av de totala riskerna för Metsä Group.

De mest betydande risker och osäkerhetsfak-torer som Metsä Group har kännedom om är beskrivna i styrelsens verksamhetsberättelse.

HANTERING AV INSIDERINFORMATION

I fråga om insiderinformation tillämpar Metsä Group värdepappersmarknadslagen samt dot-terbolaget Metsä Board Oyj:s anvisning för insiderinformation, som upprättats i enlighet med Finansinspektionens standarder och de instruktioner som tagits fram av NASDAQ OMX Helsinki Oy (Helsingfors börs). Metsä Group förutsätter att varje anställd följer rikt-linjerna för insiderinformationen. För uppda-teringen och förvaltningen av Metsä Groups lagstadgade insiderinformation ansvarar sty-relsesekreteraren för respektive koncernbolag. Metsä Group rekommenderar endast långfris-tiga investeringar och användning av förvärvs-program. I Metsä Boards offentliga insiderre-gister ingår Metsäliitto Osuuskuntas styrelse-ledamöter, koncernchef samt revisorer. I Metsä Boards företagsrelaterade insiderregis-ter ingår ledamöterna i ledningsgruppen samt de personer som har utsetts till Metsä Groups juridiska och ekonomiska uppdrag samt upp-drag inom kommunikation och investerarrela-tioner och som därigenom får regelbunden insiderinformation om Metsä Board.

REVISION

Enligt Metsäliitto Osuuskuntas stadgar ska Metsäliitto Osuuskunta ha en revisor som är ett av Centralhandelskammaren godkänt revi-sionssamfund. Fullmäktige väljer den revisor som ska granska räkenskaperna för inneva-rande år, och revisorns uppdrag upphör i slu-tet av nästa ordinarie fullmäktigemöte. Revi-sorn har till uppgift att granska koncernens och moderbolagets bokslut och bokföring samt moderbolagets administration. Revisorn överlämnar en lagstadgad revisionsberättelse till Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar i samband med årsredovisningen och rapporte-rar regelbundet om sina iakttagelser till styrel-sen och Metsä Groups ledning.

I enlighet med beslutet av det ordinarie fullmäktigemötet våren 2013 är Metsäliitto Osuuskuntas revisor under räkenskapsperio-den 2013 CGR-samfundet KPMG Oy Ab med Raija-Leena Hankonen, GCR, som ansvarig revisor. År 2013 betalade bolagen inom Metsä Group totalt 1 212 000 euro (1 246 000 euro 2012) till KPMG-kedjan och totalt 223 000 euro (205 000 euro 2012) till övriga revisionssamfund i revisionsarvoden. År 2013 betalade bolagen inom Metsä Group totalt 32 000 euro (38 000 euro 2012) till KPMG-kedjan och totalt 393 000 euro (962 000 euro 2012) till övriga revisionssam-fund för sådana tjänster som inte anknyter till revisionen.

UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN — FÖRVALTNING 93

UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN

Denna utredning om Metsä Groups löner och arvoden har upprättats i enlighet med rekom-mendation 47 i Finsk kod för bolagsstyrning av den 15 juni 2010 och finns utgiven på Metsä Groups webbplats från den 1 april 2014. Enligt Metsä Groups praxis uppdateras utredningen om löner och arvoden prelimi-närt två gånger om året och alltid i mars–april samtidigt med den utredning som upprättas om förvaltningssystemet.

ARVODEN TILL FÖRVALTNINGSRÅDET OCH

STYRELSEN

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS

FÖRVALTNINGSRÅD

Utifrån fullmäktiges beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till för-valtningsrådets ordförande och vice ordfö-rande. Till de övriga ledamöterna betalas endast ett mötesarvode. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups rese-reglemente.

Ordinarie fullmäktigemöte beslöt våren 2013 att arvoden för ledamöterna i förvalt-ningsrådet ska förbli oförändrade under 2013. År 2013 var månadsersättningen till förvalt-ningsrådets ordförande 3 400 euro och mötes-arvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 56 400 euro (57 000 euro 2012) i lön och mötesarvoden. År 2013 var månadsersättningen till vice ordföranden 1 500 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till vice ordföranden utbetalades totalt 24 000 euro (22 800 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Till de övriga ledamöterna utbetalades 600 euro per möte i mötesarvo-den, totalt 98 400 euro (91 200 euro 2012). Till ledamöterna i förvaltningsrådet utbetala-des 2013 600 euro per möte i lön och mötes-arvoden, totalt 178 800 euro (171 000 euro 2012).

STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

Utifrån förvaltningsrådets beslut betalas en fast månadsersättning och ett mötesarvode till varje styrelseledamot. Ett mötesarvode betalas även för kontrollutskottets och nominerings-kommitténs möten. Ledamöterna har rätt till reseersättningar enligt Metsä Groups resereg-lemente.

Förvaltningsrådets möte beslöt i november 2012 att arvoden till styrelseledamöterna ska bli oförändrade 2013. År 2013 var månadser-sättningen till styrelseordföranden 5 800 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till ordföranden utbetalades totalt 83 640 euro (86 640 euro 2012) i lön och mötesarvoden. År 2013 var månadsersättningen till de övriga ledamöterna 3 200 euro och mötesarvodet 600 euro per möte. Till de övriga ledamöterna utbetalades totalt 332 700 euro (343 800 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Till koncern-chefen betalas inga separata löner eller arvo-den för styrelsearbetet. Till styrelseledamö-terna utbetalades 2013 totalt 416 340 euro (430 440 euro 2012) i lön och mötesarvoden. Ovanstående arvoden är pensionsgrundande.

BELÖNING AV MEDLEMMARNA

I DEN OPERATIVA LEDNINGEN

Syftet med Metsä Groups belöningssystem för den operativa ledningen är att på ett rättvist och konkurrenskraftigt sätt belöna ledningen för Metsä Groups resultat, tillämpningen av av strategin och utvecklingen av affärsverksam-heten. Metsäliitto Osuuskuntas styrelse fast-ställer på nomineringskommitténs förslag arv-odena och andra ekonomiska förmåner till koncernchefen samt till de ledamöter i led-ningsgruppen som är anställda av Metsäliitto Osuuskuntas samt kriterierna för ett resultat-lönesystem. Samma belöningsprinciper till-lämpas i samtliga bolag som ingår i Metsä Group, men beslut om belöningskriterierna fattas separat i varje dotterbolags styrelse.

Belöningssystemet består av en fast månadslön, en resultatlön som beräknas uti-från uppdragets resultateffekt, ledningens pen-sionsförmåner samt av ett aktiebonussystem.

KORTSIKTIGA INCITAMENT

KONCERNCHEFENS LÖN OCH ARVODEN

SAMT AVGÅNGSVEDERLAG

Koncernchefens månadslön inklusive natura-förmåner är 86 350,62 euro. I månadslönen ingår bostad, bil, chaufför och andra mindre naturaförmåner.

Genom ett styrelsebeslut kan koncernche-fen på grundval av koncernchefens avtal erhålla en resultatlön som motsvarar sex (6) månaders lön och som grundar sig på resulta-tet, kassaflödet och de personliga målen.

År 2013 erhöll koncernchefen totalt 1 647 443,60 euro (1 362 171 euro 2012) i lön, arvoden och andra förmåner från Metsä Groups bolag. År 2013 utbetalade Metsäliitto Osuuskunta 1 081 540,72 euro (1 054 878 euro 2012) i lön och naturaförmåner samt 453 790,89 euro (196 766 euro 2012) i resul-tatlön och aktiearvoden till koncernchefen. Metsä Groups övriga koncernbolag betalade ut totalt 112 111,99 euro (110 527 euro 2012) i lön, arvoden och andra förmåner till koncernchefen.

Koncernchefen har en uppsägningstid på sex månader. Om koncernchefen blir uppsagd av styrelsen har denne rätt till ett avgångsve-derlag som motsvarar den totala lönen för 24 månader. Avgångsvederlag betalas inte om koncernchefen själv avgår från sin tjänst.

LÖNER OCH ARVODEN TILL DE ÖVRIGA

MEDLEMMARNA I LEDNINGEN

Maximibeloppen av resultatlönen för de leda-möter i Metsä Groups ledningsgrupp som är anställda av Metsäliitto Osuuskunta kan variera enligt uppdragets resultateffekt och uppgå till ett belopp som motsvarar personens lön för 0–6 månader. Kriterierna för resultat-lönesystemet utgörs av resultatkraven på kon-cernnivå och inom det egna ansvarsområdet.

År 2013 utbetalade bolagen inom Metsä Group totalt 3 292 98,78 euro (2 904 262 euro 2012) i lön och arvoden till ledamöterna i ledningsgruppen (exklusive koncernchefen).

94 FÖRVALTNING — UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN

LÅNGSIKTIGA INCITAMENT

LEDNINGSGRUPPENS AKTIEINNEHAVSSYSTEM

År 2010 har en del av ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp medverkat i etablering av ett bolag vid namn Metsäliitto Manage-ment Oy. Av ledamöterna i ledningsgruppen är Mika Joukio inte delaktig i Metsäliitto Management Oy. Genom bolaget har före-tagsledningen placerat egna medel till ett belopp av 3 850 000 euro i B-aktier i Metsä Board. Koncernchef Kari Jordans placering var 1 000 000 euro. Dessutom har en del av bolagets placeringar i B-aktier i Metsä Board Oyj finansierats genom ett lån på 15 400 000 euro från Metsäliitto Osuuskunta. Ledningen bär själv ägarrisken för sina placeringar i syste-met. Syftet med arrangemanget är att upp-muntra ledamöterna i ledningsgruppen att köpa och inneha B-aktier i Metsä Board och därigenom att höja aktieägarvärdet i Metsä Group på lång sikt och att främja koncernens strategiska mål.

Hela lånet från Metsäliitto Osuuskunta återbetalas senast den 31 mars 2014. Om sys-temets giltighetstid förlängs med ett år i sän-der 2013, 2014, 2015 eller 2016 förlängs även lånets löptid. Metsäliitto Management har rätt att när som helst återbetala lånet i förtid. Om börskursen för Metsä Boards B-aktie inte endast tillfälligt överskrider en viss nivå som fastställts för systemet är Metsäliitto Manage-ment skyldigt att återbetala lånet i förtid genom att sälja sina B-aktier i Metsä Board.

Systemets giltighetstid löper ut vid årsskif-tet 2013–2014, då systemet avvecklas på ett sätt som fastställs senare. Systemet förlängs ett år i sänder om börskursen för Metsä Boards B-aktie i oktober–november 2013, 2014, 2015 eller 2016 understiger det medelpris som Metsäliitto Management betalade för sina B-aktier i Metsä Board. Överlåtelse av Metsä-liitto Managements B-aktier i Metsä Board är begränsad under systemets giltighetstid. Led-ningsgruppens innehav i Metsäliitto Manage-ment gäller i regel fram till avvecklingen av systemet. Om en ledamot i ledningsgruppen säger upp sig före avvecklingen av systemet återbetalas alla de medel som ledamoten har placerat i aktierna, exklusive en eventuell vär-destegring, till honom eller henne. Om syste-

met uppvisar en förlust, får ledamoten endast den beräknade andelen av kapitalet.

Genom Metsäliitto Management har man köpt totalt 6 790 887 B-aktier i Metsä Board, varav koncernchef en indirekt innehar 1 763 867 aktier och de övriga ledamöterna i Metsäliitto Management Oy indirekt totalt 5 027 020 aktier.

Eftersom börskursen för Metsä Boards B-aktie mot slutet av 2013 överskred det med-elpris som betalats för Metsä Board Oyj:s aktier i samband med arrangemanget har sys-temet avvecklats. Vid tidpunkten för syste-mets avveckling var koncernchef Kari Jordan berättigad till den relativa andel som motsva-rar hans innehav i Metsäliitto Management Oy:s nettotillgångar, dvs. totalt 1 138 340 euro.

AKTIEBONUSSYSTEM FÖR LEDNINGEN

Aktiebonussystem för 2011–2015: Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i december 2010 fat-tat beslut om ett aktiebaserat incitamentssys-tem för de ledande befattningshavarna i Metsä Group under 2011–2015. Genom systemet kan målgruppen tilldelas B-aktier i Metsä Board Oyj för tre intjänandeperioder på tre kalenderår var om de fastställda målen för intjäningskriterierna har uppfyllts. Intjänings-perioderna för aktiebonussystemet är kalen-deråren 2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015.

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i början av varje intjäningsperiod på tre år de ledande befattningshavare som ingår i mål-gruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i Metsä Board Oyj och dels som kon-tant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Bonusen utbetalas inte om personens anställningsförhållande har upphört före bonusutbetalningen. Aktierna får inte överlåtas under den tvååriga perioden då åtagandet gäller.

Systemets eventuella bonusar för varje intjäningsperiod (2011–2013, 2012–2014 och 2013–2015) grundar sig på Metsä Groups soliditet och på utvecklingen hos avkast-ningen på sysselsatt kapital (ROCE) samt rörelsevinsten (EBIT).

Bonusen för intjäningsperioden 2011–2013 betalas till 51 personer och ska motsvara värdet på totalt cirka 1,8 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Koncernchef Kari Jordans andel av bonusen motsvarar värdet på cirka 0,3 miljoner aktier. Eventuella bonusar för intjäningsperioderna 2012–2014 och 2013–2015 motsvarar tillsammans värdet på högst cirka 4,1–4,5 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar.

Läs mer om aktiebonussystemet på sidorna 67–68 i årsredovisningen.

Aktiebonussystem för 2014-2018: Metsäliitto Osuuskuntas styrelse har i februari 2014 fattat beslut om ett aktiebaserat incitamentssystem för de ledande befattningshavarna i Metsä Group under 2014–2018. Systemet omfattar tre intjäningsperioder på tre år vardera: kalen-deråren 2014–2016, 2015–2017 och 2016–2018.

Metsäliitto Osuuskuntas styrelse utser i början av varje intjäningsperiod på tre år de ledande befattningshavare som ingår i mål-gruppen och fastställer maximibonusarna för dem. Maximibonusen anges i antal aktier. Hur stor andel av maximibonusen som utbetalas till berörda befattningshavare beror på hur de fastställda målen för intjänandeperioden har uppfyllts. Eventuell bonus utbetalas dels som aktier i Metsä Board Oyj och dels som kon-tant ersättning. Med kontantandelen täcker man skatter och skatteliknande avgifter med anledning av bonusen. Efter varje intjänings-period följer en förbindelseperiod på två år, under vilken den ledande befattningshavaren inte får överföra eller sälja aktierna. Om kon-cernbolaget eller den ledande befattningshava-ren säger upp eller häver den ledande befatt-ningshavarens arbets- eller tjänsteavtal under förbindelseperioden ska den ledande befatt-

UTREDNING OM LÖNER OCH ARVODEN — FÖRVALTNING 95

ningshavaren återbetala de bonusar som redan utbetalats.

Eventuell bonus för intjäningsperioden 2014–2016 grundar sig på Metsä Groups soli-ditet och på utvecklingen hos avkastningen på sysselsatt kapital (ROCE) och rörelsevinsten (EBIT). Eventuella bonusar för den aktuella intjäningsperioden motsvarar tillsammans vär-det på högst cirka 4,6 miljoner B-aktier i Metsä Board inklusive även den del som ska betalas i form av pengar. Systemet omfattar i början av intjäningsperioden 55 personer inklusive samtliga ledamöter i Metsä Groups ledningsgrupp.

PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN

Metsä Groups ledningsgrupp omfattas av lagen om pension för arbetstagare. Genom lagen omfattas ledamöterna av det lagstadgade pensionsskyddet som bygger på anställningsti-

den och arbetsinkomsterna. Enligt arbetspen-sionssystemet i Finland räknas grundlön, arv-oden och skattepliktiga naturaförmåner in i inkomsterna, men inte inkomster av optioner eller inkomster utifrån ledningens aktiebonus-system.

PENSIONSSYSTEM FÖR KONCERNCHEFEN

Genom tilläggspensionssystemet har koncern-chefen i regel rätt att gå i pension vid 60 års ålder. Koncernchefens pension är 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallö-nen beräknas i sin tur utifrån den femårsperiod som föregår tidpunkten för pensioneringen. År 2013 utgjorde årsavgiften för det förmånsbase-rade pensionssystemet för koncernchefen 66 procent av den totallön och det totalarvode som bolagen inom Metsä Group betalade till koncernchefen (76 procent 2012). Koncern-chefen har rätt till ett fribrev om dennes anställ-ningsavtal upphör före pensioneringen.

PENSIONSSYSTEM FÖR LEDNINGEN

Ledamöterna i Metsä Groups ledningsgrupp har ett särskilt förmånsbaserat pensionsavtal med en fastställd pensionsålder på 62 år. Pen-sionen är högst 60 procent av totallönen enligt arbetspensionslagen. Totallönen beräk-nas utifrån den femårsperiod som föregår tid-punkten för pensioneringen. Ledamöterna i ledningsgruppen har rätt till fribrev om anställningen inom Metsä Group upphör före pensionsåldern.

LEDNINGENS ANDELS- OCH AKTIEPLACERINGAR I METSÄLIITTO OSUUSKUNTA OCH METSÄ BOARD OYJ

31.12.2013

Andelsplaceringar i Metsäliitto Osuuskunta

euro

Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj

(B-aktier)

Aktieplaceringar i Metsä Board Oyj genom Metsäliitto Management

(B-aktier)

STYRELSEN FÖR METSÄLIITTO OSUUSKUNTA

Martti Asunta 65 455 48 610

Mikael Aminoff 43 008 53 749

Eino Halonen 2 738 18 900

Arto Hiltunen 1 040

Kari Jordan 520 48 047 1 763 867

Saini Jääskeläinen 103 005 2 678

Juha Parpala 16 947 1 000

Timo Saukkonen 65 994 3 699

Antti Tukeva 28 376 3 200

METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP

Hannu Anttila 617 353

Mikko Helander 881 933

Ilkka Hämälä 617 353

Kari Jordan 520 48 047 1 763 867

Mika Joukio 34 345

Esa Kaikkonen 440 967

Juha Mäntylä 146 355 440 967

Vesa-Pekka Takala 440 967

96 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FULLMÄKTIGE

Metsäliitto Osuuskuntas medlemmar väljer bland sig fullmäktige vart fjärde år genom poströstning. Fullmäktige har den högsta beslutanderätten.

Aikkinen Ilmari Jordbrukare Mynämäki Niemelä Henry Jordbrukare Lappo

Alatalo Matti Jordbrukare Soini Nylund Mats Jordbrukare Pedersöre

Eeva Toivo Jordbrukare Kauhajoki Nyyssönen Olli-Pekka Bilförare Pielavesi

Haukilahti Tapani Jordbrukare Veteli Pekonen Kari Landsbygdsföretagare Parikkala

Häppölä Heikki Jordbrukare Orimattila Purhonen Petri Jordbrukare Enonkoski

Idström Eero Jordbrukare Kiuruvesi Pyykkönen Rauno Skogsbrukstekniker Suomussalmi

Isomuotia Harri Jordbrukare, forstmästare Tavastkyro Raininko Tuomo Land- och skogsbruksföretagare Jämijärvi

Juutilainen Jukka Land- och skogsbruksföretagare Juva Raitala Juha Jordbrukare Loimaa

Juvonen Matti Pensionär Joensuu Rautiola Antti Jordbrukare Oulainen

Kallunki Heikki Fysioterapeut Kuusamo Ryymin Jaakko Jordbrukare Idensalmi

Kananen Jussi Jordbrukare, agrolog Viitasaari Räsänen Tauno Företagare Tuusniemi

Kangas Erkki Lantbruksföretagare Harjavalta Savolainen Jyrki Jordbrukare Laukaa

Keskinen Sakari Jordbrukare Mänttä-Vilppula Sipola Atso Jordbrukare Uleåborg

Keskisarja Hannu Jordbrukare Nivala Sirviö Antti Jordbruksföretagare Kemijärvi

Kivenmäki Ari Agrolog, jordbrukare Kuortane Snellman Veli Forstmästare Helsingfors

Kiviranta Esko Jordbrukare, vicehäradshövding Sagu Storsjö Bo Jordbrukare Kristinestad

Koskinen Jaakko Jordbrukare Fredrikshamn Tienhaara Asko Jordbrukare Alajärvi

Kuisma Jaakko Agrolog Urjala Tolvanen Matti Jordbrukare, skogsbrukstekniker Varkaus

Kuivalainen Kyösti Landsbygdsföretagare Lieksa Tuominen Pasi Landsbygdschef, jordbrukare Eura

Laineenoja Jari Agronom, financieringschef Vittis Tuppi Veli-Matti Jordbrukare, företagare Laihela

Laitinen Pirkko Agrolog Utajärvi Turtiainen Matti Journalist, jordbrukare Kerimäki

Lamminsalo Asko Landsbygdsföretagare Rääkkylä Uotila Kirsi Skogsbruksföretagare Helsingfors

Lauttia Petri Jordbrukare Tavastehus Uusitalo Ilkka Jordbrukare Salo

Levänen Pertti Äldre konstapel St Michel Vapaniemi Jukka-Pekka Skogsserviceföretagare Nurmijärvi

Lunttila Tommi Land- och skogsbruksföretagare Äänekoski Wasberg Johan Skogsingenjör Korsholm

Lyömiö Matti Agrolog Mäntyharju Wasström Anders Landsbygdsföretagare Raseborg

Långgård Thomas Jordbrukare Malax Vuorela Erkki Landsbygdschef Salla

Morri Tiina Skogsbruksföretagare Virdois Vuorenmaa Heino Skogsbruksföretagare Haapavesi

Murto Pentti Agrologi Tammerfors Väänänen Martti Jordbrukare Siilinjärvi

Mäkinen Pirjo Skogsbruksföretagare Petäjävesi Ylitalo Martti Jordbrukare Ii

Nevavuori Jari Utvecklingschef, jordbrukare Nystad Ylä-Outinen Päivi Jordbrukare Villmanstrand

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD — FÖRVALTNING 97

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS FÖRVALTNINGSRÅD

Förvaltningsrådet ska se till att Metsäliitto Osuuskuntas verksamhet bedrivs i enlighet med stadgar och förvaltningsrådets beslut samt i Metsäliittosintresse. Förvaltningsrådet ser även till att fullmäktiges beslut verkställs och väljer Metsäliittos styrelse.

ORDFÖRANDE

Hannu Järvinen Agronom Janakkala

VICE ORDFÖRANDE

Juha Paajanen Jordbrukare Punkaharju

LEDAMÖTER

Björkenheim Johan Jordbrukare Storkyro Lappalainen Jukka Jordbrukare Pielavesi

Brandt Mats Agrolog Karleby Lassila Hannu Jordbrukare Vetil

Ekman Eero Landsbygdssekretare Pemar Lindqvist Hans-Erik Forstmästare, stadsdirektör Närpes

Hatva Teuvo Skogbruksföretagare Kajana Linnaranta Jussi Agronom Kuopio

Hirvonen Ville Agrolog Rääkkylä Malmström marten Jordbrukare Esbo

Hongisto Arto Jordbrukare Limingo Mikkola Antti-Jussi Jordbrukare Pälkäne

Isotalo Antti Jordbrukare Kauhava Nikula Timo Agrolog Laitila

Junttila Risto Verksamhetsledare Kemijärvi Palojärvi Martti Jordbrukare Vichtis

Juusela Ilkka Ekonomieråd Sastamala Ruuth Mauri Agrolog St Michel

Jäärni Antti Jordbrukare Simo Siponen Ahti Tapani Sociologie magister Kiuruvesi

Kinnunen Esko Jordbrukare Pieksämäki Tolonen Mikko Jordbrukare Suomussalmi

Kulmala Airi Specialist, jordbrukare Nousis Vainionpää Erkki Jordbrukare Töysä

Kuutti Petri Jordbrukare Kouvola Vanhatalo Jukka Jordbrukare Siikainen

Kässi Timo Agrolog Uurainen Äijö Matti Skogsingenjör Ikalis

PERSONAL- REPRESENTANTER

Hyvönen Jari Bruksmätare Keuru

Keskinen Matti Inköpsförman Nastola

Koljonen Timo Systemspecialist Esbo

Nurmi Mikko Projektingenjör Kyrö

MARTTI ASUNTA KARI JORDAN MIKAEL AMINOFF EINO HALONEN ARTO HILTUNEN SAINI JÄÄSKELÄINEN JUHA PARPALA TIMO SAUKKONEN ANTTI TUKEVA

98 FÖRVALTNING — METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE

METSÄLIITTO OSUUSKUNTAS STYRELSE

MARTTI ASUNTA(f. 1955)Forstmästare, skogsråd

Styrelseledamot sedan 2005, styrelseordförande sedan 2008• Huoneistokeskus Oy, byrådirektör

(2003–2005)• Kuru kommun, projektchef (2001–2003)• Kiinteistötoimisto Martti Asunta LKV,

företagare (1995−)• Föreningsbanken i Finland,

bankdirektör (1993–1995)• Tampereen Aluesäästöpankki (SSP),

regiondirektör (1988–1993)• Norra Tavastlands Skogsvårds-

föreningars Förbund, fältchef, verkställande direktör (1982–1988)

• Pellervo Media Oy, styrelseordförande (2013–)

• Sällskapet Pellervo, styrelseledamot (2008–), styrelseordförande (2010–)

• Metsä Board Oyj, vice styrelseordförande (2008–)

• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–)

• Metsä Tissue Oyj, styrelseledamot (2008–)

MIKAEL AMINOFF(f. 1951)Forstmästare

Styrelseledamot sedan 2008• Metsä Board Oyj,

styrelseledamot (2010–)• Finlands Skogscentral Kusten,

ledamot i regiondelegationen (2010–)• Sällskapet Pellervo,

delegationsledamot (2010–2011)• Skogsägarförbundet Kusten,

ordförande (2004–2007)• Södra skogsreviret,

styrelseordförande (2000–2007)• Jord- och skogsbruksföretagare

(1992–)• Västra Nylands skogsrevir,

verkställande direktör (1980–1997)

KARI JORDAN(f. 1956)Ekonom, bergsråd

Styrelseledamot och vice ordförande sedan 2005• Metsä Group, koncernchef (2006–)• Metsäliitto Osuuskunta,

verkställande direktör (2004–)• Metsä Board Oyj,

styrelseordförande (2005–)• Metsä Tissue Oyj,

styrelseordförande (2004–)• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2004–),

ordförande (2006–)• Centralhandelskammaren,

styrelseledamot (2007–2011), styrelseordförande (2012–)

• Finlands Näringsliv (EK), styrelseledamot (2005–), vice ordförande (2009–2011, 2013–)

• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2009–2011), vice styrelseordförande och medlem i styrelsens arbetsutskott (2005–2009), styrelseledamot (2012–2013), vice styrelseordförande och vice ordförande i styrelsens arbetsutskott (2014–)

• Ömsesidiga arbetspensions-försäkringsbolaget Varma, ledamot i fullmäktige (2006–2012), vice styrelseordförande (2013), styrelseordförande (2014–)

• Flera förtroendeuppdrag i olika stiftelser och föreningar

EINO HALONEN (f. 1949)Ekonom, finansieringsråd

Styrelseledamot sedan 2006• Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget

Suomi, verkställande direktör (2000–2007)

• Livförsäkringsbolaget Pohjola, verkställande direktör (1998–1999)

• Merita Nordbanken, vice verkställande direktör, regionbanksdirektör (1998)

• Merita Pankki Oy, direktör, medlem i ledningsgruppen (1996–1997)

• Kansallis-Osake-Pankki (1971–1995)• Cramo Oyj,

vice styrelseordförande (2003–)• YIT Oyj, styrelseledamot (2000–2012),

ordförande i revisionsutskottet (2004–2012) samt medlem i val- och nomineringskommittén (2008–2012)

ARTO HILTUNEN(f. 1958)Ekonom

Styrelseledamot sedan 2007• Centrallaget för Handelslagen i Finland

(SOK Corporation), koncernchef och styrelseordförande (2007–2009)

• Helsingin Osuuskauppa Elanto, verkställande direktör (2004–2007), styrelseordförande (2005–2007),

• Andelsaffären Elanto (efter fusionsbeslutet), verkställande direktör (2003)

• Helsingin Osuuskauppa Elanto HOK, verkställande direktör, styrelseordförande (1998–2003)

• Veho Group Oy Ab, styrelseledamot (2011–), ordförande (2012–)

• Talent Vectia Oy, styrelseledamot (2010–)


• SRV-Yhtiöt Oyj, styrelseledamot (2010–)• Itella Oyj, styrelseledamot (2010–),

ordförande (2011–)• Jenny och Antti Wihuris fond,

styrelseledamot (2010–)

SAINI JÄÄSKELÄINEN(f. 1959)Jord- och skogsbruksföretagare

Styrelseledamot sedan 2005• Mellersta Finlands centralsjukhus,

anestesiskötare (1986–1988), barnmorska (1989–1998)

• Korpilahden Osuuspankki, ledamot i förvaltningsrådet (2008), styrelseledamot (2009−)

• Vapo Oy, ledamot i förvaltningsrådet (2005–2009)

JUHA PARPALA(f. 1967)Agrolog

Styrelseledamot sedan 2009• Jordbrukare (1994–)• Simon Turvejaloste Oy,

styrelseledamot (2011–)• Metsäliitto Osuuskunta,

distriktsråd (1997–), ledamot i förvaltningsrådet (2001–2008)

• Osuuskunta Pohjolan Maito, styrelseledamot (2006–2007)

TIMO SAUKKONEN(f. 1963)Agronomie- och forstmagister, forstmästare

Styrelseledamot sedan 2007• Jordbrukare (1992–)• Sällskapet Pellervo r.f.,

delegationsledamot (2008–)• Simpeleen Osuuspankki,

ledamot i förvaltningsrådet (2000–), ordförande (2011–)

• Metsäliitto Osuuskunta, olika förtroendeuppdrag (1995–)

ANTTI TUKEVA(f. 1953)Agronom, lantbruksråd

Styrelseledamot sedan 2009• Osuuskunta Maitosuomi,

verkställande direktör (2007–)• Osuuskunta Normilk,

verkställande direktör (1994–)• Osuuskunta Maitojaloste,

verkställande direktör (1991–2006)• Jord- och skogsbruk,

Kukkala gård (1985–)• LähiTapiola Österbotten,

styrelseledamot (2012–)• Lakeuden Lähivakuutus,

vice styrelseordförande (2006–2012)• Olika förtroendeuppdrag inom

jordbruks- och mejerinärings-organisationer

METSÄLIITTO OSUUSKUNNAN HALLITUS 27.3.2013

Andels- och aktieinnehavet av Metsäliitto Osuuskuntas styrelseledamöter i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.

KARI JORDAN HANNU ANTTILA MIKKO HELANDER ILKKA HÄMÄLÄ MIKA JOUKIO ESA KAIKKONEN JUHA MÄNTYLÄ VESA-PEKKA TAKALA

METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP — FÖRVALTNING 99

METSÄ GROUPS LEDNINGSGRUPP

KARI JORDAN (f. 1956) Ekonom, bergsråd

Koncernchef, Metsä Group Medlem i ledningsgruppen sedan 2005• Metsä Group, koncernchef (2006–)• Metsäliitto Osuuskunta,

verkställande direktör (2004–)

För fullständig CV, se sidan 98

HANNU ANTTILA(f. 1955) Ekonom

Strategidirektör, Metsä GroupMedlem i ledningsgruppen sedan 2005• Metsä Group, strategidirektör (2006–)• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),

verkställande direktör (2005–2006)• Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä

Group), finansdirektör (2003–2004)• Metsä Tissue Oyj,

verkställande direktör (1998–2003)• Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre

Oy) och Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), tidigare olika ledande befattningar

• Pohjolan Voima Oy, styrelseledamot (2009–)

• Ömsesidiga Livförsäkrings- bolaget Tapiola, ledamot i förvaltningsrådet (2011–)

• Teollisuuden Voima Oyj, styrelseledamot (2007–)



• Metsä Group Treasury Oy, styrelseordförande (2010–2013)

MIKKO HELANDER(f. 1960)Diplomingenjör

Verkställande direktör, Metsä Board OyjMedlem i ledningsgruppen sedan 2006• Metsä Board Oyj,

verkställande direktör (2006–)• Metsä Tissue Oyj, Valmet- och

Metso-koncernerna, tidigare verkställande direktör i samt olika ledande befattningar


ILKKA HÄMÄLÄ(f. 1961) Diplomingenjör

Verkställande direktör, Metsä Fibre OyMedlem i ledningsgruppen sedan 2008• Metsä Fibre Oy,

verkställande direktör (2008–)• Oy Metsä-Botnia Ab (nuv. Metsä Fibre

Oy), tidigare olika ledande befattningar• Skogsindustrin r.f., styrelseordförande

och ordförande i styrelsens arbetsutskott (2012–2013), styrelseledamot (2014–)

• Pohjolan Voima Oy, styrelsesuppleant (2009–)

• Ömsesidiga Livförsäkrings- bolaget Ilmarinen, ledamot i förvaltningsrådet (2009–)

• Finlands Kvalitetsförening r.f., delegationsledamot (2008–)

MIKA JOUKIO(f. 1964) Diplomingenjör, MBA

Verkställande direktör, Metsä Tissue OyjMedlem i ledningsgruppen sedan 2012• Metsä Tissue Oyj,

verkställande direktör (2012–)• M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),

direktör för affärsverksamheten Consumer Packaging (2006–2012)

• Metsä-Serla Oyj och M-real Oyj (nuv. Metsä Board Oyj), flera ledande befattningar inom affärsverksamheten sedan 1990

ESA KAIKKONEN(f. 1969)Juris kandidat, vicehäradshövding

Branschdirektör, Metsä WoodMedlem i ledningsgruppen sedan 2008• Metsä Wood,

branschdirektör (2013–)• Metsä Group, direktör för

juridiska ärenden (2003–2013)• Metsäliittokoncernen (nuv. Metsä

Group), jurist (2000–2003)• Metsä-Serla Oyj (nuv. Metsä Board Oyj),

jurist (1998–2000)• Jurist i en advokatbyrå (1995–1998)• Finlands Näringsliv (EK),

medlem i lagutskottet (2007–2013)• Skogsindustrin r.f.,

medlem i sahatoimikunta, (2013–)• European Organisation of the Sawmill

Industry aisbl (EOS), styrelseledamot (2013–)

• Finnish Wood Research (FWR) Oy, styrelseledamot (2014–)

JUHA MÄNTYLÄ(f. 1961)Agronomie- och forstmagister, forstmästare, skogsråd

Branschdirektör, Metsä ForestMedlem i ledningsgruppen sedan 2008• Metsä Forest,

branschdirektör (2008–)• Metsäliitto Osuuskunta,

tidigare olika uppdrag • Södra Österbottens skogscentral och

Enso Forest Development Ltd, tidigare olika uppdrag

• CEPI (Confederation of European Paper Industries), medlem i Forest Committee (2012–)

• Skogsindustrierna, medlem i Skogskommitté (2011–)

• Skogsindustrin r.f., ordförande i skogsutskottet (2010–)

• Finlands Skogsstiftelse, styrelseordförande (2010–)

• Pellervo Ekonomiska forskningsinstitut, styrelseledamot (2011–)

• Metsä Fibre Oy, styrelseledamot (2008–)• Finsilva Oyj, styrelseledamot (2007–)

VESA-PEKKA TAKALA(f. 1966)Ekonomie magister

Ekonomidirektör, Metsä GroupMedlem i ledningsgruppen sedan 2010• Metsä Group, ekonomidirektör (2010–)• Outotec-koncernen, ekonomi- och

finansdirektör (2006–2010), medlem i ledningsgruppen, ersättare för verkställande direktören

• Outokumpu-koncernen, ekonomidirektör (2001–2006), medlem i ledningsgruppen (2005)

• Outokumpu-koncernen, tidigare ledande befattningar inom ekonomiförvaltning

• Metsä Group Treasury Oy, styrelseordförande (2013–)

METSÄ GROUPIN JOHTORYHMÄ 27.3.2013

Andels- och aktieinnehavet av Metsä Groups ledningsgrupp i Metsäliitto Osuuskunta och Metsä Board Oyj framgår av sida 95 i denna publikation.

100 BOKSLUT 2013 — EKONOMISK RAPPORTERING

EKONOMISK RAPPORTERING

Metsä Group lämnar inga kommentarer om företagets ekonomiskaresultat eller motsvarande frågor under tiden från slutet av rapporte-ringsperioden till publicering av rapporten för respektive period, medundantag av väsentlig förändring i marknadsläget eller rättelse av enfelaktig uppgift.

EKONOMISK INFORMATION

De ekonomiska översikterna publiceras på finska, svenska och engelska.Årsredovisningar och övriga publikationer kan beställas per e-post frå[email protected] och från koncernens webbplatswww.metsagroup.com.

Börsmeddelanden, delårsrapporter och bokslutsuppgifter uppdate-ras på Metsä Groups webbplats i realtid. På webbplatsen finns en före-tagspresentation, som alltid uppdateras i samband med att ekonomiskarapporter publiceras. På webbplatsen presenteras dessutom bland annatkoncernens produkter, kunder, försäljningsnätverk samt miljöfrågor

och organisation. På webbplatsen kan man beställa Metsä Groupspublikationer och ge respons. Företagets allmänna e-postadress ä[email protected].

Metsä Group strävar efter att regelbundet och öppet erbjuda aktuell och lättillgänglig information om koncernen. Koncernens målsättningär att på ett tillförlitligt och sanningsenligt sätt ge information om sinverksamhet och ekonomiska ställning samt utsikter för den närmastetiden. Alla investerare bemöts på ett likvärdigt sätt.

Metsä Group publicerar sina ekonomiska rapporter för 2014enligt följande:

STÄNGT FÖNSTER EKONOMISK ÖVERSIKT PUBLICERINGSDATUM

1.1.–6.2.2014 bokslutskommuniké för 2013 torsdagen 6.2.2014

3.4.–13.5.2014 delårsbokslut januari–mars tisdagen 13.5.2014

1.7.–31.7.2014 delårsbokslut januari–juni torsdagen 31.7.2014

1.10.–5.11.2014 delårsbokslut januari–september onsdagen 5.11.2014

BOKSLUT 2013

PEFC/02-31-120

METSÄ GROUPS BOKSLUT

METSÄ GROUP

PB 10

02020 METSÄ

Tel. 010 4601

www.metsagroup.fi

www.metsagroup.com

Om

slag: Carta In

tegra 210

g/m2, in

sats Galerie A

rt Silk 115

g/m2. ©

Metsä G

rou

p 2

014

metsä group bokslut 2013

Documents

vriga lnder

tillgnglig p svenska

format p webbplatsen

art silk

carta integra

poster avengngskaraktr

siffror frvaltning

sysselsatt kapital exkl