Noteringshäfte

S V E N S K AÅrskurs 6 – vuxna

NoteringshäftePersouppgifter:

Testpersonens namn: …………………………………………................……………………

Födselsdatum: ………………………............................... Norm: ………………….…….

Skola/Institution: …………………............................. Klass: ………….….……..

Testledare: …………………………................................. Datum: ………………………..

Noteringar:

………………………………………………………………………………………………………...

………………………………………………………………………………………………………...

………………………………………………………………………………………………………...

………………………………………………………………………………………………………...

………………………………………………………………………………………………………...

………………………………………………………………………………………………………...

………………………………………………………………………………………………………...

………………………………………………………………………………………………………...

………………………………………………………………………………………………………...

1. Läsflyt och läsförståelseBisamhället

1. Bikupan består av vaxkakor med sexkantiga kammare. Dessa kammare kallas celler. Här bevaras honungen. Ett bisamhälle består av en drottning, några hundra drönare och tusentals arbetsbin. Drottningen blir könsmogen vid 3-5 dagars ålder. Om vädret tillåter, kan drottningen flyga ut och para sig så fort hon blir könsmogen. Befruktningen är beroende av varmt väder. Om det inte varit bra väder, börjar drottningen lägga obefruktade ägg. De obefruktade äggen utvecklar sig till drönare. Befruktade ägg ger nya drottningar och arbetsbin.

Frågor:1. Hur ser vaxcellerna ut?2. Vad används cellerna till?3. Vilken betydelse har vädret för befruktningen?4. Vad händer med obefruktade ägg?5. Vad händer med de befruktade äggen?

2. Arbetsbina samlar nektar och pollen och gör annat arbete i bisamhället. Matsmältningskanalen består av en lång matstrupe som går från svalget till honungsmagen. I honungsmagen lagras honungen. Härifrån förs maten över till magsäcken. Där föregår det mesta av matsmältningen. De osmälta delarna av maten förs vidare till tunntarmen. Bina suger nektar från blommorna. En flygtur kan vara upp till 10 km lång utan vila. Bina samlar dessutom pollen som näring till larvproduktionen i kupan. Transporten sker med hjälp av pollenkorgarna på utsidan av binas bakben.

Frågor:6. Vilka uppgifter har arbetsbina?7. Vad används honungsmagen till?8. Var i binas kropp sker matsmältningen?9. Varför samlar bina pollen?10. Vilken nytta har bina av korgarna på utsidan av bakbenen?

3. Binas vingar är glasklara. I rätt belysning skiner de i alla regnbågens färger. När biet flyger är vingarna hopfästade med små krokar. Under vila är vingarna åtskilda och ligger platt längs med ryggen. När de nya drottningarna är utvecklade, försöker den gamla drottningen döda dem. Hon vill hindra dem från att överta bikupan. Om bisamhället är stort, kommer arbetsbina att hindra henne från att göra detta. Den gamla drottningen lämnar då bikupan åtföljd av en skara med arbetsbin. Vi säger då att bina ”svärmar”.

Frågor:11. Förklara hur binas vingar ser ut?12. Hur är vingarna hopsatta när bina flyger?13. Varför försöker den gamla drottningen döda de nya drottningarna i bikupan?14. Varför måste den gamla drottningen ofta lämna bikupan?

15. Vad betyder det att bina ”svärmar”?

4. Den här svärmen av bin hänger som regel i ett träd en tid eller under takskägget på en byggnad i väntan på ett nytt eget ”hem”. Den som har sitt arbete bland bina kallas biskötare. En av biskötarens uppgifter är att skaka ner bisvärmen i en låda och ge bina en ny kupa. Efter ”svärmningen” blir drönarna utkastade ur bikupan. När de försöker tränga sig in igen, blir de ihjälstuckna av arbetsbina. Bara arbetsbina och drottningen överlever vintern. Arbetsbina, som kryper ut ur cellerna på sensommaren eller tidigt på hösten, kan övervintra. Deras levnadsålder är upp till 8-9 månader. Drottningen däremot kan bli 4- 5 år gammal.

Frågor:16. Var uppehåller sig bisvärmen innan den hittar en ledig bikupa?17. Vilken uppgift har en biskötare?18. Vad händer med drönarna efter ”svärmningen”?19. Vilka bin kan övervintra?20. Hur gammal kan en bidrottning bli?

Källor:Hansen H. (1982). Bisygdomme og deres behandling. Biavlernes etiketkontor. Villumstad E. (1992). Birøkt som hobby og næring. Landbruksforlaget.Holm E. (1995). Lærebog i biavl. Rosendahls BogtrykkeriAschehoug og Gyldendal Store Ettbindsleksikon (2002). Oslo: Kunnskapsforlaget.

2. HörförståelseKimbrernas vandring

1. Det måste ha varit ett underligt följe av människor och djur som drog iväg. Några gick, andra red, och i vagnar hade de med sig allt som de kunde få plats med av redskap och utrustning. Männen bar vapen, för de måste vara beredda på kamp. I detta följe fanns det också husdjur som skulle vara med till det nya landet. Fort gick det inte. Ibland slog de läger och stannade ett tag. Sen bröt de upp igen och drog vidare söderut mot gränsen till Romarriket. Längs gränsen hade romarna byggt vakttorn och dessa var också bostäder för soldaterna.

Frågor:

1. Vad hade kimbrerna med sig i vagnarna?2. Varför bar männen vapen?3. Vart var de på väg?4. Varför hade romarna byggt vakttorn längs gränsen?

2. Romarna var medvetna om faran som hotade. Men de litade på soldaterna vid gränsen. De skulle nog ha vett att jaga de främmande tillbaka dit där de kom ifrån. De var stolta över sina krigare som var väl utrustade med vapen. Det första mötet slutade med seger för kimbrerna. En ny romersk här sändes ut mot inkräktarna, men också denna blev slagen, och nu började romarna bli oroliga. Kimbrerna måste stoppas. Romarna hade två duktiga härförare: Marius och Sulla. Förhållandet mellan dessa två var inte gott, för båda ville vara den bäste härföraren. Nu blev Marius utsedd till ledare för en ny här som skulle försöka stoppa kimbrerna.

Frågor:

5. Varför var inte romarna rädda när kimbrerna närmade sig Romarriket?6. Hur gick det i det första mötet mellan kimbrerna och romarna?7. Vad var orsaken till det dåliga förhållandet mellan de två härförarna?8. Vem fick i uppdrag att stoppa kimbrerna?

3. De romerska soldaterna flydde för kimbrerna. De sades om kimbrerna att de hade ljust hår och skägg. Männen var väldiga kämpar, och när de skulle slåss, var de sammanbundna med varandra, så att ingen skulle få för sig att fly. De måsta segra eller dö. Värst var ändå de förskräckliga krigsvrål som kimbrerna utstötte när de gick till angrepp. Marius tog hänsyn till allt detta, och han gick taktiskt tillväga när han skulle planlägga angreppet. Han förstod att de romerska soldaterna måste vänja sig vid synen av de ljushåriga kämparna. Därför slog han läger i närheten av kimbrerna.

Frågor:

9. Varför var de romerska soldaterna rädda för kimbrerna?10. Varför skrek kimbrerna så högt när de gick till angrepp?11. Hur planerade Marius angreppet mot kimbrerna?12. Var slog de romerske soldaterna läger?

4. Marius och kimbrernas hövding enades om tid och plats för det avgörande slaget. För kimbrerna fanns det ingen väg tillbaka. Skulle de ha hopp om att erövra nytt land, måste de slå romarna. Kimbrerna ställde upp sig till strid i god tid, men Marius lät med avsikt kimbrerna vänta en stund, innan han kom med den romerska hären. Solen stekte, och värmen tog på kämparna från norr som hade ställt upp sig ute på slätten. Marius hade ordnat det så att kimbrerna hela tiden hade solen i ansiktet. Så började kampen. Kimbrerna var inte lika väl organiserade som romarna, och dammet från den torra marken hindrade dem från att vråla lika skräckinjagande som de gjort under tidigare slag.

Frågor:

13. Varför var det så viktigt för kimbrerna att vinna över romarna?14. Vem bestämde tid och plats för det avgörande slaget?15. Vilken fördel hade romarna av att kimbrerna under kampen fick solen rakt i ansiktet?16. Varför vrålade inte kimbrerna under angreppet?

5. Allt var till fördel för romarna. Även om kimbrerna var många fler, var det romarna som segrade denna gång. Många tusen kimbrer stupade, och de som överlevde blev tillfångatagna. Små och stora, kvinnor och män blev förda till Rom som fångar, och i långa tider var det ett överflöd av ljushåriga slavar på slavmarknaden i staden. Det sista och avgörande slaget mellan kimbrerna och romarna ägde rum år 110 före Kristi födelse. Då hade kimbrerna varit på vandring i över 20 år.

Frågor:

17. Vem vann kampen?18. Vad gjorde romarna med fångarna?19. När ägde det sista och avgörande slaget rum mellan kimbrerna och romarna?20. Hur länge hade kimbrerna varit på vandring?

3.OrdidentifikationTESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR:

21 avig

22 faktiskt

23 flat

24 skriftlig

25 kapitel

26 anledning

27 politiker

28 favorit

29 igen

30 chanser

31 tunnel

32 länge

33 unge

34 sky

35 smyckena

36 polisen

37 sunt

38 tvål

39 papperet

40 tillbaka

1 rätt

2 bra

3 rart

4 norska

5 experterna

6 filosofi

7 omtala

8 likaså

9 henne

10 rusk

11 svar

12 vänner

13 genom

14 dräptes

15 kanske

16 bita

17 skepsis

18 medförde

19 djärv

20 procent

TESTORD: SVAR:

41 tappar

42 blå

43 teatern

44 sant

45 kar

46 patienten

47 knä

48 lika

49 sagt

50 första

51 inne

52 text

53 trycka

54 själ

55 fick

56 pris

4.Fonologisk läsning

TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR:

21 tjorhös

22 skif

23 fry

24 pintås

25 gratusk

26 ritmalit

27 plif

28 guv

1 eru

2 kly

3 reidårö

4 skroble

5 repak

6 trinsk

7 ponåset

8 rys

9 jen

10 skiluröski

11 öpyli

12 ukt

13 trymery

14 fok

15 klyfist

16 tubör

17 skjåluto

18 trun

19 kait

20 lemfät

5.Ortografisk läsning

TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR:

21 makt

22 rikt

23 kanske

24 varsel

25 kärlek

26 fortsatt

27 situation

28 gett

29 skillnader

30 gäst

31 strålande

32 glad

33 sköter

34 skepp

35 frid

36 tro

37 bränt

38 skjorta

39 schack

40 hjul

1 här

2 geni

3 genom

4 raps

5 falsk

6 viss

7 stabilitet

8 bilden

9 farligaste

10 självklart

11 gick

12 segrat

13 land

14 skugga

15 hem

16 kyrkan

17 hobby

18 yttersta

19 miljoner

20 känna

TESTORD: SVAR:

41 fjärrkontroll

42 kaptenen

43 fjär

44 restaurang

45 lust

46 spränga

47 framtiden

48 sjuk

6.Fonemisk medvetenhet

TESTUPPGIFTER: SVAR:

1 gnu

2 slok

3 pris

4 före

5 brus

6 rop

7 film

8 hans

9 sår

10 klart

11 helst

12 mars

13 text

14 spåra

15 danska

7.Fonologiskt korttidsminne

TESTORD: SVAR:

1 6- 9- 1

2 7- 2- 4

3 9- 2- 8

4 3- 5- 9- 1

5 4- 6- 7- 2

6 8- 3- 9- 5

7 7- 1- 4- 6- 3

8 9- 2- 8- 5- 1

9 4- 7- 6- 3- 2

10 2- 5- 1- 9- 4- 6

11 2- 8- 7- 2- 5- 4

12 1- 5- 3- 6- 9- 8

8.Arbetsminne

TESTORD: SVAR:

1 björn - hem

2 väg - klass

3 arbete – skola – stad

4 ting – fjäll - barn

5 brann – häst – pojke

6 hand – vikt – mor – vecka

7 hår – film – kvinna - mars

8 mat- fisk – natt – mus

9 båt – juni – klocka – far

10 elev – krig – lampa – vänner

11 buss – höst – byn – mål – svar

12skida – stjärna – tidning – flicka - resa

11. Visuellt korttidsminne

TESTORD: SVAR:

1 L T P

2 C M F

3 R H G S

4 K B M D

5 B N D W

6 T P S H

7 D K F R

8 G N W L T

9 H R K D P

10 M F C N H

11 B S G T L

12 K B F P C

13 D M B F N S

14 T H C K L R

15. Rättskrivning (diktamen)

SVAR:

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35