Tuija fick stöd tillbaka till arbetet när hon var sjuk.

Sidorna 6–7

Tillbaka på jobb

FPA stöd s. 12–15

Kela Benefits s. 16–17

■ Aktuellt Det lönar sig att reagera genast på kravbrev. s. 5

■ HälsanSjukdagpenningens ansökningstid halveras. s. 8–9

■ Studier&JobbBra att kunna kalkylera när man flyttar hemifrån. s. 10

■ PensionFamiljepension ger trygghet mitt i sorgen. s. 11

Mitt i a

llt

FPA:s

tidnin

g till

varje

hem 1

•2012

1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l ltM i t t i a l lt • 2 • 2 0 1 1

2 Aktuellt ■ 3

Tidningen Mitt i allt – Elämässä är ett offentligt meddelandesom delas till varje hem.Nummer 1/2012 delas ut 22.2.–4.3.

Årgång 40

År 2012 utkommer 2 nummer. Följande nummer utkommer i oktober 2012.

Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA)

Redaktionenredaktion@fpa.fi eller fornamn.efternamn@fpa.fitfn (växel) 020 634 11Adress PB 450, 00101 Helsingfors

www.fpa.fi/mittiallt

Redaktionen svarar endast för beställt material.

UtdelningenSuomen Suoramainonta Oy.tfn (09) 5615 6417 kl. 8.30-16.30eller webblanketten www.jakelupalaute.fi/kela

ChefredaktörSeija Kauppinen

RedaktionssekreterareTua Kyrklund

SekreterareChristel Stenström

OmbrytningBOTH Oy

OmslagsbildJuha Törmälä

Taltidningen(ISSN 1798-5374)Mitt i allt kan beställas som taltidning från Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, 00550 Helsingfors,tfn (09) 6962 3010

Upplagaca 2,7 miljoner

TryckeriSanomapaino Oy, Vanda

ISSN 1798-5358

Mitt i alltA n n i k A S ö d e r b l o m

Cirka 30 FPA-byråer har genomgått en ansiktslyftning och de blir småningom fler. ”Va? Har FPA-byrån nytt utseende? utbrister Mikael Bertus utanför FPA-byrån i Kampen. Stiligt, tycker han, men påpekar samtidigt att det är viktigare att förbättra kundbetjäningen än att förnya utseendet. Det är precis vad FPA ska göra.

Bättre med årenNär FPA under de närmaste åren utvecklar verksamheten är det kundens behov som är i fokus.

Ledaren ■ Februari 2012

Bry sig om – inte lura på

F r å g o r F å r S v A r

Vem Vill Vara sjuk och bort-glömd?

Ibörjan av juni ändras lagarna om sjukförsäk-ring och företagshälsovård. Vi ska ta itu med arbetsförmågan innan det är för sent.

Från och med juni ska arbetsgivare meddela företagshälsovården alla sjukskrivningar över

en månad.Efter tre månaders sjukledighet ska företagshälso-

vården bedöma arbetstagarens återstående arbetsför-måga. Arbetstagaren ska se till att bedömningen blir gjord och skicka den till FPA.

Lagstiftarens syfte är att främja hälsa och arbetsför-måga samt att stöda återgången till arbetet. Det är kan-ske inte lätt i praktiken. Det kräver nämligen nära sam-arbete mellan den insjuknade, dennes arbetsgivare, fö-retagshälsovården och FPA.

När företagshälsovården får kännedom om en lång sjukfrånvaro ska företagsläkaren bedöma arbetstaga-rens återstående arbetsförmåga. Arbetstagaren kan nämligen ha anlitat en läkare på annat håll. Företagslä-karen känner dock till förhållandena på arbetsplatsen, därför är utlåtandet motiverat.

Utöver bedömningen krävs det att arbetstagaren tillsammans med sin arbetsgivare och företagshälso-vården utreder sina möjligheter att fortsätta arbetet. Senast när arbetstagaren inom en två års period har fått sjukdagpenning för 90 vardagar ska utredningen om arbetsförmågan skickas till FPA. FPA påminner om saken med ett brev.

Lagändringen uppmuntrar till lösningar som ska göra det lättare att återvända till arbetet. Kan arbetet

göras lättare och anpassas till den arbetsförmåga som finns? Kan arbetstagaren efter sin sjukledighet fortsät-ta i andra uppgifter hos samma arbetsgivare?

Jag tycker det är bra att man inte nu talar om arbets-oförmåga utan om återstående arbetsförmåga. Då be-dömer man inte det som redan gått förlorat utan resur-ser som finns kvar. Över 20 000 finländare går varje år i invalid- eller sjukpension. Målet är att så många som möjligt ska fortsätta i arbetslivet.

Nu kan man vara sjuk och borta från jobbet i måna-der, utan att företagshälsovården kanske vet om det, för att någon annan läkare skriver ut sjukledigheter-na. Ingen försöker kanske heller stöda återgången till arbetet. Det händer lätt att en människa blir lämnad ensam och småningom invalid- eller sjukpensionerad, även om viljan att fortsätta arbeta fanns kvar.

Det finns program för tidiga ingripanden på arbets-platser. Med dem försöker man förhindra att männis-kor fjärmas från arbetslivet. Den nya lagstiftningen tvingar arbetsgivare att vara uppmärksamma på långa sjukskrivningar och stöda sina arbetstagare. Det hand-lar alltså inte om att lura på sina anställda, utan att bry sig om. Vem vill vara sjuk och bortglömd?

Många med nedsatt funktionsförmåga skulle gärna höra till en arbetsgemenskap och få innehåll i livet av arbete. Utkomsten är också mera tryggad när lönen lö-per. Man får hoppas att den nya praxisen ska fungera väl och vara bättre för dem som är sjuka.

Seija Kauppinen

■ Varför ersätts inte alla mediciner?

Alla som omfattas av sjukförsäkring-en i Finland har rätt att få ersättning för kostnader för läkemedel som or-dinerats för sjukvård. Det förutsätter att läkemedlet är ersättningsgillt.

Det är inte FPA som bestämmer om en medicin är ersättningsgill. Det gör Läkemedelsprisnämnden (Hila) som fungerar under social- och häl-sovårdsministeriet. För att ett läke-medel ska bli ersättningsgillt ska lä-kemedelsföretag ansöka om att få läkemedel ersättningsgilla genom att

föreslå ett skäligt partipris för varje förpackningsstorlek av läkemedlet till Hila.

Om Hila anser att partipriset inte är skäligt lämnas läkemedlet utanför ersättningarna. Det finns också läke-medel som inte ersätts eftersom lä-kemedelsföretag inte har ansökt om att få dem ersättningsgilla. Läkeme-delsföretag kan också ta bort läke-medel från de ersättningsgilla.

De beslut som Hila har fattat är bindande för FPA. FPA kan alltså in-te ersätta läkemedel som inte hör till ersättningssystemet. Mer informa-tion på www.fpa.fi/sokmedicin

An

jA r

ep

on

en

FPA siktar framåt är temat för åren 2012-2015. Verksamheten ut-vecklas också i fortsättningen på socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara grunder. Dessutom försö-ker FPA förutse kundernas behov. En röd tråd i utvecklingen är att den enskilda kunden i olika livssi-tuationer ska få sina stöd och tjäns-ter så enkelt och smidigt som möj-ligt. Det förutsätter att FPA blir bättre än tidigare på att förutse och identifiera kundens behov och rea-gera på dem.

FPA har redan kommit en bit på vägen. Kunderna kommer att mär-

kundens situation kräver det. FPA ska också begära färre tilläggsut-redningar och bilagor än tidigare.

God kundbetjäning kräver att de som arbetar för FPA är kunniga och nöjda med sitt arbete. Därför jobbar FPA också för att stärka sitt rykte som modern och lockande topparbetsplats som är vida känd för sin goda kundbetjäning. FPA som fyller 75 år i höst ska bli bättre med åren.

Tua Kyrklund

ka vissa förändringar redan i år (se s. 5). För att uppnå sina mål utveck-lar FPA också sina arbetsprocesser så att kunden ska få smidig betjä-ning skriftligt, muntligt, på webben eller ansikte mot ansikte. Utgångs-punkten är vad som är enklast för den enskilda kunden.

År 2015 har FPA som ett mål att få in hela 60 procent av ansökning-arna via e-tjänsten. I fjol var an-delen 17 procent. I år är målet det dubbla, dvs. 30 procent. Vid sidan om de elektroniska tjänsterna ska kunderna också ha möjlighet till god individuell kundbetjäning, när

M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt

Vardagsförnuft, FPa!

träff och sjönk! Jag fick kundrespons som krävde vardagsförnuft i FPA:s tjänster. En dotter ringde upp och berättade hur FPA-ärenden hade skötts för hennes drygt 85 år gamla föräldrar. Den ena föräldern hade

förlorat sitt förhöjda vårdbidrag som gällde för viss tid, för att den gamla människan inte hade kommit ihåg att fylla i den ansökan om fortsättning som hade kommit med posten. Den andra förälderns hälsotillstånd hade försämrats dramatiskt, och hemservicen kommer nu på besök fyra gånger per dag. Dottern gjorde ansök-ningarna om vårdbidrag och skaffade läkarutlåtanden som bilaga. Från FPA fick båda föräldrarna omgåen-de ett brev med uppmaningen att de ska skicka in en utredning över de kostnader som sjukdomen medför.

Dottern var irriterad, frustrerad och förargad. Hon ansåg FPA:s tillvägagångssätt obegripligt och tyckte att det var bevis på att FPA:s tjänstemän är främmande för den vardag som åldringar och deras anhöriga lever i. Hon undrade varför vårdbidrag beviljas för viss tid, och varför man inte ser till att bidraget fortsätter ut-an vältrar över ansvaret för ärendet på en sjuk åldring med minnesproblem. Hur kan man kräva att kostna-derna ska utredas fastän FPA redan i huvudsak känner

till dem? Oftast är det de anhöriga som blir tvungna att göra utredning-en – samma anhöriga som redan be-lastas av både stressande eget arbete och bekymmer för hur de närståen-de ska komma till rätta och må bra.

En erfarenhet till om vilken roll uppgifterna i ansökningen spelar fick jag när en gammal man ringde och undrade varför hans ansökan om vårdbidrag hade förkastats. Som bi-laga till ansökan fanns ett utlåtande om hans svaga syn. Det var skrivet av en specialist på ögonsjukdomar.

Kunden opponerade sig mot att ansökan inte blivit godkänd och konstaterade att han också hade större svårigheter än förr att röra sig. Det var inte nämnt i ansökan så jag frågade varför det blivit svårare att röra sig. Som en självklar sak svarade han ”för det ena be-net är amputerat”. Inte skriver ju en ögonläkare i sitt utlåtande att ena benet saknas. Då kunden ringde upp fick vi i det här fallet information som väsentligt inver-kade på handläggningen av vårdbidraget.

FPA vill förbättra sin service just nu. Många projekt som ska göra det enklare för kunden är på gång. Munt-lig ansökan infördes i fjol i samband med garantipen-sion. Kunderna blev förtjusta. Muntligta ansökningar kommer att bli vanligare. Antalet bilagor ska minskas genom att utnyttja information som redan finns hos FPA eller hos andra myndigheter. FPA:s språk görs kla-rare så att beslut och brev blir begripliga.

Det är just det efterlysta vardagsförnuftet som är den röda tråden i de här reformerna. FPA ska fungera begripligt och så att det går behändigt att sköta olika ärenden. Hur ansökan av vårdbidrag kommer att änd-ras vet vi ännu inte men alla som har rätt till bidrag oska få det och att det ska gå enkelt att söka.

Översättning Gunilla Bergström

4 ■ Aktuellt Kolumnen | Pirjo Myyry

För ena benet är amPu- terat.

Direktör för FPA:s kontaktcenter

Aktuellt ■ 5

Enklare än förr

ersättning för taxi till sjukhusetTuulikki Minkkinen som har melanom får taxiresorna ersatta när hon ska till sjuk-huset. Hon är nöjd med FPA:s nya beställningssystem för sjukvårdstaxi och FPA-ersätt-ningen som hon får direkt i taxin.

Hon kan inte längre beställa sin gamla bekanta taxi, för det får endast gravt handikappade och barn under 16 år, men det har gått bra i alla fall. Chauf-förerna har varit mycket hjälp-samma. Systemet utvidgas i år till Vasa, Sydösterbotten, Kym-menedalen, Mellersta Öster-botten, Päijänne-Tavastland och Sydkarelen. Läs mer på www.fpa.fi/reseersattning

sms och e-bilagor nytt för i årDe som ansöker om bostads-bidrag elektroniskt får nume-ra per SMS en påminnelse att skicka bilagorna per post till FPA. Från och med i sommar ska det bli möjligt att också skicka bilagor till FPA via e-tjänsten. Än så länge måste bilagorna skickas till FPA per post fastän ansökan i övrigt görs elektroniskt.

FPa skickar nyhetsbrev till arbetsgivareFPA börjar ge ut elektroniska nyhetsbrev med viktig infor-mation om FPA-förmåner och e-tjänster för arbetsgivare. Nyhetsbreven som är på fin-ska kan beställas på adressen www.kela.fi/uutiskirje.

Nästan alla stöd kan redan sökas på webben. Ännu enklare blir det när även bilagorna kan skickas elek-troniskt, kanske redan i sommar. Många kunder har redan möjlighet att hemma eller på jobbet skanna bi-lagor som hyresavtal eller löneintyg till pdf-filer som ska kunna bifogas till e-ansökningarna.

Besök på FPA ska vara möjliga trots att e-tjänsterna vinner terräng. FPA ska betjäna människor i alla åldrar och alla vill eller kan inte använda webben. För dem kan det vara bra att sköta sina ärenden med FPA på bo-kad tid, när det passar en själv. Det kan ske antingen på FPA-byrån eller genom att kundrådgivaren ringer upp kunden en på förhand bestämd tid.

Under de närmaste tre åren förnyar FPA också sina brev och alla 250 ansökningsblanketter så det blir kla-rare och begripligare för kunden.

De första nya blanketterna som tas i bruk i vår gäl-ler allmänt bostadsbidrag och handikappbidrag. Sam-tidigt gallras antalet bilagor som krävs till ansökning-arna.

Allt oftare ska det också bli möjligt att söka stöd per telefon. Än så länge kan man bara söka garantipension och europeiska sjukvårdskort per telefon. Från maj ska det också gälla ålderspension. Telefonansökningar för-utsätter att FPA börjar banda och spara samtalen. På

handbok om ätstörningar

Det kan vara svårt att veta var gränsen mel-lan ett normalt och ett stört ätbeteende går. Den som lider av en ätstörning gör of-tast allt för att dölja det. Bara en liten del av alla drabbade får vård. Handboken ”Jag har redan ätit” fyller därmed ett stort behov och ger svar på de flesta frågor som rör anorexia och bulimi. Boken är skriven av några av Finlands främsta experter på ät-störningar. Den riktar sig främst till anhöri-ga men även till personal inom hälso- och sjukvården och skolan. Orsaker, symptom och behandlingsformer tas upp på ett hel-täckande och lättfattligt sätt. Frågor som gås igenom är bl.a. om psykoterapi är nöd-vändig vid ätstörningar, hur familj och an-höriga kan hjälpa den drabbade eller själva få stöd samt praktiska kostråd. Anhörigas

egna berättelser är ett genomgående inslag. Traditionellt har ät-störningar ansetts bero på dysfunktionella familjerelationer. Förfat-tarna vill dock undvika skuldbeläggning och visar att både olika miljö- och genetiska faktorer påverkar insjuknandet. En positiv ny-het är att tillfrisknandeprognosen är högre än man tidigare trott.

Petra Ljung

utan barn, med sorg

I serien finlandssvenska antologier om soci-alt angelägna ämnen har Mikaela Sonck sammanställt en bok om barnlöshet – frivil-lig och ofrivillig.

Det första som slår mig efter en ge-nomläsning är att inställningen tycks för-ändras när man ger upp. För dem som är över 50 är acceptans och sorg det som do-minerar, för dem som är yngre än 40 och som vill ha barn, är det kamp och raseri. Il-skan riktar sig mot den egna bångstyriga kroppen, omständigheterna och omvärl-den som inte alltid är så taktfull.

Boken Utan lyfter fram många intres-santa frågor: Hur förhåller vi oss till barn,

mammor och kvinnor som inte har barn? Hur värderar vi männis-kor överhuvudtaget? Vad kan jag själv göra för att bli mer em-patisk och ödmjuk? Här påminns man än en gång om hur fruk-tansvärt svårt det är att förstå personer som befinner sig i ett annat läge.

Bidragen är välskrivna av mindre kända och kända personer som Monika Fagerholm och Yrsa Stenius. Det hade varit intres-sant att få läsa åtminstone något bidrag skrivet av en man.

Barbro Enckell-Grimm

Utan. Om barnlöshet och barnfrihet. Red.: Mikaela Sonck. Söderströms, 2011

Jag har redan ätit – Att vara anhörig till någon som lider av ätstörning. Anna Keski-Rahkonen, Pia Charpentier, Riikka Viljanen (red), översättning: Ann-Christine Relander. Gothia förlag, 2011.

el

inA

min

n

Om du fått för mycket stödNär man får ett kravbrev finns det ännu möjligheter att lösa knutar.

På webben,Per teleFon, På bokad tid.

FPA utvecklar nya arbetssätt som gör det enklare för kunden.

det sättet dokumenteras kundens uppgifter och an-sökan. FPA börjar spara samtal under vårens lopp. Då kunden ringer servicenumret berättar en röst att samtalet sparas i FPA:s datasystem.

Minna Latvala

Mer information på www.fpa.fi/etjanst och www.fpa.fi/servicenummer

mA

rt

ti

ku

hn

o

Ibland händer det att FPA betalar ut förmåner ogrun-dat eller till för stort belopp och måste kräva tillbaka utbetalningen. Ofta beror det på att kunden har glömt att meddela FPA en sådan förändring i förhållandena som påverkar beviljandet av en förmån eller förmåns-beloppet.

FPA:s indrivningsenhet kontaktar kunden med en betalningsuppmaning per post. I brevet anges belop-pet som ska betalas tillbaka, inbetalningskontot och förfallodagen. Om man inte kan betala beloppet inom utsatt tid, lönar det sig att så fort som möjligt kontakta indrivningsenheten som nämns i brevet. Man kan ha möjlighet att sköta betalningen på avbetalning. Man kan också fråga om råd på FPA:s servicenummer.

Om kunden inte betalar det återkrävda beloppet se-nast på förfallodagen, får kunden en ny uppmaning 14 dagar efter den första. I uppmaningen sägs att om be-loppet inte betalas går ärendet vidare till utsökning. I brevet påpekas det att en eventuell anteckning om betalningsanmärkning kan medföra problem för den som vill ansöka om lån eller hyra en bostad.

– Det är bra att veta att en överföring till utsök-ning inte i sig leder till en anteckning om betalnings-anmärkning. Detta görs först när kunden konstateras vara medellös vid utsökning, poängterar Antti Parta-nen. Han är jurist vid FPA och har specialiserat sig på återkravsfrågor.

– Det är alltså inte FPA som gör anteckningar om betalningsanmärkning. Vi kan inte heller stryka såda-na anteckningar.

Från och med början av april medför också situatio-ner där utsökningen har varat minst 18 månader un-der de senaste två åren anteckning om betalningsan-märkning.

– Till exempel det allmänna bostadsbidraget på-verkas av förändringar i familjeförhållandena och ut-komstskyddet för arbetslösa av antalet arbetsdagar.

Också en studerande kan få studiestöd ogrundat el-ler till för stort belopp, om inkomsterna överstiger den tillåtna gränsen, berättar Antti Partanen.

Ibland kan en annan förmån beviljas retroaktivt och därmed innebära att en tidigare beviljad förmån har betalats på fel grunder. I sällsynta fall kan orsaken vara dataöverförings- eller räknefel.

Vid sidan av ogrundade eller felaktiga utbetalningar har FPA i uppgift att driva in borgensfordringar och underhållsbidragsskulder.

I fjol återkrävde FPA nästan 86 miljoner euro i för-måner som betalats ogrundat eller till för stort belopp och cirka 74 miljoner i underhållsbidragsskulder. Åter-kravsbeloppet ökade med nästan 15 miljoner euro från året innan.

Satu KontiainenÖversättning: Kurt Kavander

■ Meddela FPA om dina förhållanden förändras så att det påverkar din rätt till en förmån eller förmånsbe-loppet. ■ Följ upp hur dina studier framskrider och dina in-komstgränser. Studiestöd kräver studier på heltid. ■ Reagera redan på den första betalningsuppmaning-en, om FPA återkräver en ogrundad eller för stor ut-betalning eller en underhållsbidragsskuld. Hör dig för om möjligheterna till avbetalning om du har det svårt ekonomiskt.■ Kontakta indrivningsenheten så fort som möjligt om du har svårigheter att betala beloppet som drivs in inom utsatt tid. FPA:s indrivningsenheter finns på adressen www.fpa.fi/kontaktaoss > FPA-byråer och andra serviceställen > Indrivningsenheter.

r e A g e r A i t i d

M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt

6 ■ Hälsan Hälsan ■ 7

kortare tid söka sjukdagpenningFrån och med 1.6. förkortas ansökningstiden för sjukdag-penning till två månader. För närvarande kan man ansöka om sjukdagpenning inom fy-ra månader i efterskott. Änd-ringen gäller både enskilda personer och arbetsgivare som söker dagpenning för sina anställda.

FPa stöder arbetsförmåganFPA har i år börjat med råd-givare som är specialiserade på att stöda arbetsförmåga. Syftet är att förhindra arbets-oförmåga och sjukpension i förtid. Till målgruppen hör särskilt unga personer som saknar yrkesutbildning, ar-betslösa arbetssökande och personer som av medicinska orsaker fått avslag på sjuk-dagpenning eller avslag på sjukpension. www.fpa.fi/ar-betsformaga.

Under våren provar FPA också på personliga kund-rådgivare för barn och vux-na med långvariga sjukdomar och handikapp. De personli-ga kundrådgivarna ska ta hel-hetsansvar alla förmåner som kunderna kan behöva.

e-recept i hela landetI år tar hela offentliga hälso- och sjukvården i bruk e-re-cept. Över 90 procent av apo-teken har redan beredskap för e-recept.

I höst ska e-recepten fung-era i hela Helsingfors och Ny-lands sjukvårdsdistrikt, som har ett befolkningsunder-lag på 1,5 miljoner invånare, o därmed är störst i landet. Några kommuner i distrik-tet har redan tagit e-recept i bruk.

De patienter som har fått elektroniska läkemedelsre-cept kan se sina egna recept-uppgifter genom att logga in på wwww.kanta.fi. Man log-gar in med sina nätbanksko-der.

När Tuija var sjuk fick hon stöd av arbetsgivaren, företagshälsovården och rehabiliteringen. Nu är hon i form igen, men måste passa sig för att hållas i skick.

■ FPA ordnar rehabilitering i samråd med arbetsplatsen och företagshäl-sovården. Det kan vara frågan om yrkesorienterad medicinsk rehabilite-ring (ASLAK) eller träning i syfte att bevara och förbättra arbetsförmågan (TYK).■ Nytt för i år är att ASLAK-rehabili-tering kan ordnas i form av kortvarig rehabilitering (10–12 dygn) inom åtta månader, men också som tidigare

långvarig rehabilitering (20–22 dygn) inom ett år. Rehabilitering kan allt-jämt fås i form av sluten- eller öp-penvårdsrehabilitering. Det långvari-ga alternativet kan bestå av upp till sju perioder och den kortaste perio-den kan omfatta tre dygn. Detta tjä-nar företagare och visstidsanställda sökande allt bättre.■ TYK-träning genomförs alltjämt inom två år och varar 30–33 dygn.

Man kan ansöka om rehabilitering i det fall att arbetsförmågan har för-ändrats. Ansökan kräver en läkarbe-dömning av och ett läkarutlåtande om rehabiliteringsbehovet.Rehabiliteringen omfattar dels yrkes-inriktat och arbetsrelaterat innehåll, dels innehåll som hänför sig till hälsa och levnadssätt. www.fpa.fi/rehabilitering.

r e H A B i l i t e r i n g F ö r A r B e t S l i v e t

Tuija kontrollerar att knäckebröden åker in i paketen på rätt sätt. Hon har arbetat som packare på Vaasan Oy:s fabrik i Kotka ett tiotal år och har trivts med sitt jobb och sina arbetskamrater.

Men hon fick problem med hälsan. De ensidiga ar-betsrörelserna tog på nacken och armarna. Tuija som jobbade i tre skift sjukrevs allt oftare.

− Det var kämpigt också psykiskt. Smärtorna var så svåra att jag knappt klarade av att sköta vanliga hus-hållssysslor. Jag knagglade mig fram på värkmediciner.

− Företagshälsovårdaren tyckte att jag gick lite för långt när jag enträget försökte arbeta trots smärtorna. Man borde söka hjälp i tid.

Ensam kände sig Tuija aldrig; situationen togs upp till diskussion med företagshälsovårdaren och chefen genast efter de första sjukskrivningarna. Helena Joas, ledande företagshälsovårdare vid Kotkan Työterveys, håller mottagning på fabriken varje torsdag.

− Arbetsförmågan upprätthålls till stora delar ge-nom förebyggande insatser. Det är ett långsiktigt ar-bete, poängterar Helena Joas. Hon känner många av de anställda sedan nyanställningsundersökningarna.

Med Tuija ventilerades även alternativ som partiell sjukdagpenning, arbetsprövning och till och med om-skolning, men rehabilitering var det som hon blev in-tresserad av.

ASLAK-rehabiliteringen fick Tuija att förstå vad hon själv kan göra för att upprätthålla arbetsförmågan. Re-habiliteringen bestod av föreläsningar, sjukgymnastik, gruppdiskussioner och mångsidig motion, såsom vat-tengymnastik, träning på gym och promenader.

− Vi fick också viktig information om skiftarbete, sä-ger Tuija tacksamt.

Efteråt var Tuija i så god form att hon mycket väl klarade av sina arbetsuppgifter, men hon måste se till till att arbetsförmågan består.

Efter den första rehabiliteringsperioden hölls det första officiella arbetsmiljösamtalet mellan arbetsta-garen och en företrädare för arbetsgivaren respekti-ve företagshälsovården. Under ett arbetsmiljösamtal dryftar parterna i samråd hur den anställdas arbetsför-måga kan stödas. I Tuijas fall har även företagsläkaren och företagssjukgymnasten varit med.

− Vi gick noggrant igenom vilka maskiner jag kan arbeta med och vilka jag inte kan använda. Allt an-tecknades. Arrangemanget har fungerat bra, och jag arbetar nuförtiden vid linjer där kroppen håller bättre. Alla chefer känner till situationen så jag har inte be-hövt förklara något, berömmer Tuija.

De klara överenskommelserna har varit till nytta för alla. Vaga överenskommelser och önskemål kan lätt ge såväl arbetstagaren som arbetsgivaren skuldkänslor i vardagens arbetsjäkt.

Vaasan Oy har fokuserat på att stöda arbetsförmå-gan genom modellen för tidigt stöd allt sedan 2005. En lagändring som trätt i kraft 2012 uppmuntrar alla arbetsgivare till detsamma. Syftet är att sporra till en övergripande utredning av den återstående arbetsför-mågan.

− I Kotka har tröskeln att besöka den bekanta häl-sovårdaren varit låg, och trepartssamarbetet fungerar bra. Från och med början av 2012 har alla enheter före-tagshälsovårdarmottagning på arbetsplatsen, berättar Vaasan Oy:s personalchef Laura Peljo.

Tuija är nu månare om sin hälsa än tidigare. Hen-nes hälsa följs upp genom regelbundna besök hos fö-retagshälsovårdaren.

− Jag har inte behövt särskilt mycket värkmediciner längre. Jag vet att jag måste ta hand om mig själv. Om kroppen är i skick kan jag njuta också av fritiden.

Stiina KiiveriÖversättning Kurt Kavander

Tuija är tillbaka på jobbetTuija Laukkanen, 52, kunde fortsätta arbeta tack vare rehabilitering och stöd från arbetsgivaren.

Gemensamt ansvar för arbetsförmåga

tuija kände sigaldrig ensam.

juh

A t

ör

mä

lä

Hjälp att få kontroll över kroppen

Handikapprehabilitering kombinerar vardag och expertis

Ridterapin har förbättrat Enni Kettunens koncentrationsförmå-ga och på hästryggen känner hon sig som vilken flicka som helst. CP-skada som gör att vänstra si-dan av kroppen inte fungerar som den borde.

Från tre års ålder har Enni del-tagit i ridterapi på ridcentret i Var-kaus.

Ridterapin, som har beviljats av FPA, är en av fysio- och funktions-

terapins stödformer. Ridterapi är till nytta för barn och vuxna som har svårigheter med t.ex. rörelse- eller funktionsförmågan. Vanli-gen är ridterapi en terapiform för en mellanperiod, men av vägande skäl, som i exempelvis Ennis fall, kan den också beviljas för lång tid.

Kati SoininenÖversättning Gunilla Bergström

FPA har aktivt börjat förbättra vård- och rehabiliteringskedjan för personer med grava handikapp. Behovet kom fram i ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt (VAKE) inom FPA.

− God rehabilitering sätts in i rätt tid, och den är effektiv och sam-hällsekonomiskt hållbar. Klienten upplever den som betydelsefull, och experten vet att den gör ver-kan. Där förenas vardag och exper-tis, berättar FPA:s sakkunnigläkare Tiina Suomela-Markkanen.

God rehabilitering poängter-ar kundorientering, interaktivt sa-marbete och aktivitet från kundens sida.

− När rehabiliteringsbehov och funktionsförmåga bedöms, beaktas också kundens egen bedömning. Klienten och experterna ställer upp rehabiliteringsmålen tillsam-mans. I rehabiliteringen ingår omfattande samarbete med olika

sakkunniga och enligt behov ock-så med anhöriga och den närmaste kretsen.

I rehabiliteringen tillämpas ef-fektiva metoder eller praxis som visat sig fungera. De måste också gå att överföra på det dagliga livet så att vardagen blir ett stöd för re-habiliteringen.

− Sällan är rehabiliteringen fär-dig efter rehabiliteringsperioden. Resultatet blir lyckat när klienten i sitt dagliga liv kan upprepa och träna det som lärts in under reha-biliteringen.

För klienter som behöver omfat-tande handledning utvecklar FPA som bäst en personlig rådgivning, där förmånerna sköts som en hel-het och i samarbete med övriga ak-törer.

Mer information på www.fpa.fi/rehabilitering www.fpa.fi/sokrehabkurs

mA

ri

pe

täjä

Från och med juni måste vi ta mera ansvar för sjukfrånvaron och arbetsförmågan. Vår åter-stående arbetsförmåga ska ses som en resurs.Löntagare, arbetsgivare och företagshälsovår-den ska tillsammans aktivt förhindra utdragna sjukfrånvaron och hitta nya lösningar för att stöda återgången till arbetet.

Samtidigt förkortas sjukdagpenningens an-sökningstid från fyra till två månader.

Arbetsgivare ska hålla reda på sina anställdas sjukfrånvaron och informera företagshälsovår-den när någon i personalen varit sjukskriven en månad.

Löntagare som varit sjuka och fått sjukdag-penning i ungefär tre månader får från FPA ett brev med uppmaningen att kontakta företags-hälsovården och begära en utredning om sin återstående arbetsförmåga och utsikterna att återvända till arbetet.

Företagshälsovården ska bedöma en arbets-tagares återstående arbetsförmåga om sjuk-frånvaroperioderna börjar dra ut på tiden eller återkomma ofta. Bedömningen ska göras se-nast när arbetstagaren har fått sjukdagpenning i 90 vardagar under en två års period.

– Före 90-dagarsgränsen påminner FPA ar-betstagaren att kontakta företagshälsovården för att göra bedömningen, säger Pirkko Sih-vonen, jurist vid hälsoavdelningen vid FPA.

Lagändringens mål är att uppmuntra att i samarbete dryfta lösningar som hjälper arbets-tagaren att återgå till arbetet och ventilera hur

arbetsuppgifterna kunde anpassas till arbets-förmågan.

Arbetsgivaren ska tillsammans med arbetsta-garen och företagshälsovården reda ut om ar-betstagarens återgång till arbetet kan stödas genom vissa åtgärder, såsom ändrade arbets-uppgifter eller flexibla arbetstider. Avsikten med samrådet är att arbetstagaren ska kunna återgå till sitt tidigare eller något annat arbete hos samma arbetsgivare.

Löntagaren kan alltjämt själv välja vilken läkare denne anlitar och ansöka om sjukdag-penning på basis av någon annan läkares än företagsläkarens utlåtande. Men senast när 90 sjukdagpenningsdagar är uppnådda behö-ver FPA behöver också företagsläkarens utlå-tande om att arbetsförmågan har bedömts och möjligheterna till fortsatt arbete utretts i samarbete med arbetsgivaren.

Alla FPA:s kunder som berörs av ändringen kommer att få ett brev med information från FPA. Ändringen gäller sjukdagpenningperioder som inleds 1.6.2012 eller senare.

Enligt lag ska arbetsgivare ordna före-byggande företagshälsovård för alla anställda. Om utlåtande saknas på grund av skäl som inte beror på arbetstagaren ska dagpenningen inte avbrytas. FPA tar reda på varför utlåtande saknas och kontaktar efter behov alla parter, berättar Pirkko Sihvonen.

Heini LehikoinenÖversättning: Kurt Kavander

Enni är lycklig på hästryggen.

M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt

8 ■ Studier&Jobb Hem&familj ■ 9

För mycket studiestöd? betala i marsStuderande som har lyft för mycket studiestöd år 2011 kan inom mars betala tillbaka det överbetalda beloppet och undvika sanktioner. Återbe-talningen sker enklast via www.fpa.fi/etjanst.

Tumregeln är att en stude-rande får förtjäna högst 660 euro i månaden utan att det inverkar på studiestödet. Läs mer på www.fpa.fi/studeran-de.

alla resurser ska tas till varaDet finländska samhället för-bereder sig på att ta till vara allas insats i arbetslivet. Det gäller också dem som har be-gränsad arbetsförmåga och som nu är svåra att sysselsätta. Regeringen har tillsatt en ar-betsgrupp som utarbeta en handlingsplan för att främja sysselsättningen av dem bl.a. inom tredje sektorn. Repre-sentanter från Arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdministeriet, un-dervisnings- och kulturmi-nisteriet, Folkpensionsanstal-ten och Kommunförbundet ska ha sitt arbete klart i slu-tet av året.

många saknar företagshälsovårdUngefär hälften av arbets-platserna saknar fortfarande lagstadgad förebyggande fö-retagshälsovård, visar FPA-planerare Timo Partios ut-redning. Cirka 300 000 lön-tagare och hela 90 procent av småföretagarna saknar före-tagshälsovård. För företagare är det frivilligt att ordna före-tagshälsovård för sig själva. www.fpa.fi/foretagshalsovard

120 euro mera i månadenGrunddagpenningens och ar-betsmarknadsstödets fulla be-lopp steg i början av året till 31,36 euro/dag, dvs. med 120 euro i månaden. Arbetslösa som tidigare fått avslag p.g.a. makens eller makans för hö-ga inkomster, egna kapital-inkomster kan nu söka om arbetsmarknadsstöd på nytt.

ny mammalåda i augustiModerskapsförpackningen även kallad mammalådan förnyas nästa gång i augus-ti. Själva lådan har fått nytt utseende via en designtäv-ling för Aalto-universitetets konst- och designstuderan-de. Studerande Johanna Öst Häggbloms bidrag ”Släkt-trädet” vann. Som en del av World Design Capital Hel-sinki 2012-året ställs tävlings-bidragen ut i Virka-galleriet i Helsingfors stadshus i ju-ni. Utställningen presenterar också mammalådans historia. Mera om förpackningen på www.fpa.fi/mammaladan.

brev om barnets sommarvårdI april får alla familjer som får stöd för privatvård ett brev, som ska besvaras se-nast i maj. Brevet innehåller en förfrågan om hur familjen ordnat barnens dagvård un-der sommaren och vårdavgif-ternas storlek. Om brevet inte har besvarats inom utsatt tid avbryter FPA utbetalningen av stöd för privat vård fr.o.m. 1.7.2012.

16 miljonerpå fpa.fiFPA:s webbplats www.fpa.fi hade i fjol 16 miljoner besök, vilket är en ökning på 17 pro-cent jämfört med året innan. Sidorna för föräldrar och stu-derande är de mest besökta.

E-tjänsten registrerade åt-ta miljoner inloggningar, vil-ket är 25 procent mer än året innan. Från och med i år kan man också ansöka om under-hållsstöd på e-tjänsten.

underhållsstöd på webbenOm det blir aktuellt, kan man från och med i år ansöka om underhållsstöd via FPA:s e-tjänst som finns på adressen www.fpa.fi/etjanst.

Det var rena slumpen att de nu bor i samma lägenhet. Kompisar-na Hilla Fred, Joona Uitto, Eetu Mykkänen och Ville Pekkinen sitter i sitt vardagsrum i Havsrast-böle i Helsingfors. En del av rum-met har avskilts som Hillas eget re-vir.

– Det var en idé som föddes helt spontant en kväll, säger Eetu.

– Någon sade sig leta efter en bo-stad och ville ha sällskap, eftersom det är så dyrt att bo ensam.

Det beslöt sig söka bostad hos staden, och svaret kom snabbt. Även om bostaden på fyra rum är stor, är hyran på 970 euro rent av förmånlig för de fyra studerande-na. Hyran delas enligt var och ens bostadsyta, och vännerna menar att rumsdelningen aldrig har med-fört några större tvister.

Bostadstillägget för studerande är till stor hjälp när hyran ska be-talas. Vännerna berömmer i kapp

Kompisarna Hilla, Joona, Eetu och Ville delar på kylskåpet i en rymlig fyra i östra delen av Helsingfors. Det blir förmånligare än att bo ensam.

Förmånligt att dela bostad

lönsamt att botill-sammans. barnet

Får ett egetkort.

nA

nA

uit

to

nA

nA

uit

to

l A S S i l ä h t e e n m ä k i

Det första brevet från FPA

För en studerande är stöden för boendet ingen enkel ekvation.

Paket till mammor räddar liv i Gambia

När barnet är fött skickar förlossningssjukhuset upp-gifterna om barnets födelse till Befolkningsregister-centralen. Den nyfödda människan registreras i be-folkningsregistret och får ett eget personnummer, som Befolkningsregistercentralen skickar till FPA.

Om barnet behöver vård på en privat läkarstation eller ersättningsgilla läkemedel innan det har fått sitt FPA-kort, beviljar FPA ersättningarna på ansökan i ef-terskott.

Sitt namn får barnet vanligen i ungefär 2-3 måna-ders ålder. Församlingen eller magistraten förmedlar namnuppgifterna till befolkningsregistret som kopp-lar ihop personuppgifterna och automatiskt förmed-lar dem till FPA.

FPA skickar barnets personuppgifter till korttillver-karen som finns i huvudstadsregionen. Där tillverkas cirka 1 300 FPA-kort per dag. Inom fem dagar blir kor-tet klart att postas hem till barnet.

Barnet kan bara ha ett enda giltigt FPA-kort i taget. Kortet är personligt och ett intyg på att innehavaren omfattas av sjukförsäkringen i Finland. FPA kan inte frångå principen om ett kort fastän barnets föräldrar inte skulle bo ihop.

Det första brevet från FPA med barnets namn på ku-vertet, skickas hem direkt från korttryckeriet. FPA-kortet är vanligen giltigt tills vidare. Det måste dock lämnas tillbaka om innehavarens sjukförsäkring i Fin-land upphör, till exempel för att man bosätter sig ut-omlands.

Kortet förnyas om namnet på innehavaren ändras el-ler om innehavaren får rätt till specialersättning för vissa läkemedel, som då ska antecknas i kortet. I så-dana fall förnyas, tillverkas och postas det nya kortet hem automatiskt.

Satu Kontiainen

En tid efter att babyn fått sitt namn får det sitt första brev från FPA. Det innehåller barnets eget FPA-kort.

Moderskapsförpackningar som tillverkats i Finland bi-drar till att minska mödra- och spädbarnsdödligheten i Gambia. Paketet med kläder och annat smått för babyn lockar mammor att föda på sjukhus där förpackningarna delas ut. I slutet av 1940-talet var målet hos oss liknande. Moderskapsförpackningen lockade mindrebemedlade mammor till mödra- och barnrådgivningen.

jAA

kk

o k

on

tiA

ine

n

FPA:s goda betjäning när de redde ut de byråkratiska svängarna.

– För säkerhets skull gav vi en li-tet mer detaljerad utredning än vad vi blev ombedda om. Vi redogjor-de för vilket rum som tillhör vem, rummens yta och var och ens an-del av hyran, berättar Ville.

– På FPA-byrån hade personalen sedan vid kaffebordet ventilerat om det är rätt att en bor i vardags-rummet, skrattar Hilla.

De fyra studerandena råkade in-te heller ut för att FPA skulle ha misstänkt eventuella parförhållan-den, även om de hade hört många historier om sådana erfarenheter.

Studiestödets bostadstillägg är högst 80 procent eller 201,60 eu-ro av studerandens boendekostna-der. Den överstigande delen måste man betala själv.

Om man flyttar ihop med en el-ler flera kompisar kan var och en få eget bostadstillägg för sin egen an-

del av hyran. Om t.ex. två studeran-de tillsammans hyr en bostad som kostar 500 euro i månaden, kan var-dera få 200 euro i bostadstillägg.

Om föräldrar köper eller hyr en lägenhet till sitt studerande barn betalar FPA endast 58,87 euro i må-naden i bostadstillägg oberoende om barnet betalar gängse hyra.

Allmänt bostadsbidrag kan bevil-jas studerande som bor i egen eller sin makes eller sambos ägarbostad eller tillsammans med sitt eget barn eller sin makes eller sambos barn.

Om en studerande själv köper en egen lägenhet eller 50 procent av en lägenhet, gäller inte längre studie-stödets bostadstillägg, utan då kan studeranden eventuellt få allmänt bostadsbidrag.

Jussi FörbomÖversättning Kurt Kavander

■ Liksom studiestöd betalas bostadstillägg endast för studie-månaderna. Bostadstillägget för-brukar stödmånaderna också om det lyfts separat. En studerande utan familj som bor på hyra kan få bostadstillägg (utan familj = inget eget barn eller makes eller sambos barn).

■ Det allmänna bostadsbidraget är högre än bostadstillägget och det kan betalas året runt, men också inkomstgränserna är högre för allmänt bostadsbidrag än för studiestöd. Bostadsbidragsbelop-pet blir vanligen mindre också där-för att det beviljas gemensamt till alla som bor i hushållet utgående från allas sammanlagda inkomster och boendekostnader.

■ Man kan uppskatta sitt studiestöd inklusive bostadstillägg och sitt eventuella bostadsbidrag med hjälp av beräkningsprogram-men på adressen www.fpa.fi/ berakningar.

F U n d e r A o C H K A l K Y l e r A

M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt

Pension ■ 1110 ■ PensionPensionsutdrag vart tredje årFrån år 2013 skickar arbets-pensionsbolagen ut pensions-utdrag endast vart tredje år. Det är också möjligt att välja elektroniska utdrag och und-vika pensionsutdrag per post. Tidigare har pensionsutdra-gen endast omfattat pension från den privata sektorn. Från och med i år gäller utdragen även pensioner från den of-fentliga sektorn, dvs. staten, kommunerna och kyrkan.

många söker utländsk pensionPensionsskyddscentralen (ETK) förväntar sig att anta-let ansökningar om utländsk ålderspension ökar klart de närmaste åren och når top-pen 2014–2016.

Från Finland söker vi mest pension från Sverige, men pensionsansökningar till öv-riga EU blir allt vanligare då finländare kan arbeta i fle-ra EU-länder och får rätt till pension från utlandet.

Pensionsansökningarna till Sverige har minskat på grund av förändringar i den svens-ka pensionspolitiken och bl.a. skärpta villkor för sjukersätt-ning dvs. vår sjukpension.

medicineringen i balansOm man upplever symtom som kan bero på samverkan av många olika mediciner ska man inte själv ändra på medi-cineringen utan tala om dem med sin läkare, så man får helheten i balans.

Personer över 75 år använ-der i snitt åtta olika medici-ner. Över en tredjedel använ-der mer än tio olika läkeme-del. Läkemedel för hjärt- och kärlsjukdomar samt mot de-pression och sömnproblem är vanligast. Långvarig be-handling med fler än 8-10 lä-kemedel ökar märkbart san-nolikheten för oönskade ef-fekter. Medicineringen ska bedömas regelbundet.

elektroniskt i eu

EU-ländernas socialförsäk-ringsverk övergår 1.5.2014 till att utbyta handlingar elektro-niskt. FPA och Pensionskydd-centralen gör det redan.

Svensk pension kommer inte automatiskt

Att söka pension från Sverige kan vara krångligt, vet Bengt Lundström.

Vid

Ar

lin

dq

ViS

t

r i i k k A S o r m u n e n

■ Pensionsskyddscentralen ETK förmedlar pensionsansökning-ar till utlandet till den behandlande instansen då sökanden senast har varit försäkrad i Finland. I allmän-het bor dessa sökande i Finland.■ Folkpensionsanstalten FPA tar emot pensionsansökningar till Finland och förmedlar dem till rätt arbetspensionsanstalt, då sökan-den senast har varit försäkrad ut-omlands. I allmänhet bor dessa sö-kande utomlands.

v e m S K ö t e r v A d ?

■ Sjukhuset eller vårdin-rättningen meddelar Be-folkningscentralen, som i sin tur underrättar FPA och arbetspensionsanstal-terna. ■ Om dödsfallet inträffat plötsligt och på annat stäl-le än på en vårdinrättning ska man kontakta polisen. Polisen ser vid behov till att dödsorsaken utreds och att uppgiften förmed-las till Befolkningsregister-centralen.■ Meddela FPA om din anhöriga som fått pension från FPA har dött. FPA betalar pension till slutet

av den månad då dödsfal-let skedde.■ Fyll i ansökan om famil-jepension och lämna in den till FPA eller arbets-pensionsanstalten. Du kan skriva ut blanketten på FPA:s webbplats.■ Om du har barn under 17 år kan du söka om barnbidragets tillägg för ensamförsörjare. Det kan du få om du inte ingått ett nytt parförhållande.

En minneslista finns på adressen www.fpa.fi/efterlevande

n ä r e n A n H ö r i g d ö t t

■ Allmän ålderspension i Sverige består av inkomstpension, premiepension och tilläggspension (Pensionsmyndigheten). Dessa motsvarar arbetspension i Finland. ■ Avtalspension/tjänstepen-sion inbetalas av svensk arbetsgi-vare. Den är kollektivavtalsbaserad och administreras av valcentraler för individuella tjänstepensions-avtal såsom t.ex. Fora.■ Garantipension motsvarar finsk folkpension (obs inte garanti-pension) från FPA.■ Sjukersättning från Försäk-ringskassan motsvaras i Finland FPA:s sjukpension. ■ Om du har frågor:Pensionsskyddscentralen ETK, uländska pensioner: 029 411 2815 FPA:s servicenummer i pensions-frågor: 020 692 222 Pensions-myndigheten i Sverige www.pensionsmyndigheten.seNordiska socialförsäkringsportalen http://www.nordsoc.org/fi/Nordisk skatteportal https://www.nordisketax.net

o m S v e n S K P e n S i o n

många ger uPP.

– Tro inte att den svenska pensi-onen kommer automatiskt. Man måste själv vara aktiv och förbere-da sig i god tid, säger Bengt Lund-ström i Ekenäs. Han arbetade fem år i Sverige på 90-talet och får idag också svensk pension.

Petra Bondas som är försäk-ringssekreterare vid FPA:s EU-pensionsenhet i Vasa betonar ock-så det egna ansvaret.

– Man måste själv hålla reda på var man varit bosatt och arbetat under olika perioder.

Situationen för dem som arbetat i Sverige kompliceras av att det in-te finns något heltäckande centralt register över avtals- eller tjänste-pensionerna.

– Vi kan bara upplysa om att den här sortens pensioner finns. Sedan är det upp till den enskilde att re-da ut vart ansökan skall skickas ge-nom att t.ex. kontakta sin gamla ar-betsgivare.

Bondas konstaterar att många troligen inte vet om att de har rätt till avtals-/tjänstepension. Vissa avstår rentav från att ansöka då de upplever systemet som invecklat och då dessa pensioner påverkar den finska folkpensionens storlek.

te ansöka om svensk allmän pensi-on, säger Petra Bondas.

Sverige skärpte sjukersättnings-regler år 2008. Det har lett till att personer som får sjukpension en-ligt finsk lagstiftning ofta får avslag från Sverige.

Bengt Lundström tycker att det var rätt krångligt att sätta sig in i allt som behövdes för att få ut den svenska pensionen.

– Jag begick misstaget att skicka in min svenska ansökan samtidigt som jag gick i finsk pension vid 63 års ålder. Det var två år för tidigt för svensk pension, så min ansö-kan förföll och jag fick sedan söka på nytt.

Lundström konstaterar att det dock löpt smidigt sedan den svens-ka pensionen väl började utbetalas.

Han åker fortfarande ofta till Sverige för att besöka dotter och barnbarn. Han har också vanan att titta på tians nyheter på Sveriges TV4 och läsa Svenska Dagbladet.

–Åren i Sverige gav mig ett lite annat, ”svenskt”, perspektiv på det som händer i världen, säger Bengt Lundström.

Petra Ljung

Avtalspensionerna kan dock utbe-talas som en engångsersättning om det rör sig om mindre belopp.

– Ett annat missförstånd är att folk tror att de kan välja om de vill söka svensk allmän pension eller annars få full pension från Finland. Finsk folkpension utbetalas enligt hur länge en person varit bosatt och arbetat i Finland, dvs. den blir inte större fastän man väljer att in-

FPA kan behövas mitt i sorgenNär man har förlorat en anhörig är myndigheter inte det första man har i tankarna.

När en anhörig dött får FPA veta om det via befolk-ningsregistret. Därefter reder FPA ut om den efterle-vande kan ha rätt till familjepension från FPA. Om så är fallet skickar FPA hem en ansökningsblankett för familjepension.

- På samma blankett kan man också ansöka om fa-miljepension enligt arbetspensionslagarna, påminner FPA:s jurist Tarja Waris.

FPA betalar efterlevandepension till efterlevande som är yngre än 65 år. Äldre efterlevande kan ha rätt till efterlevandepension på basis av arbetspension.

Efterlevande får först en begynnelsepension som är lika stor för alla. Därefter kan efterlevandepensio-nen övergå till fortsättningspension, men den beror på inkomsterna och på hur gamla eventuella minderår-iga barn är. Fortsättningspensionen består av grund-belopp och kompletteringsbelopp. Om det i familjen finns barn under 17 år kan den efterlevande söka barn-bidragets tillägg för ensamförsörjare.

Handläggningen går snabbare om ansökan är grundligt ifylld. Ibland måste FPA ändå begära till-läggsutredningar. Om den efterlevande får folkpension

från FPA och söker familjepension både från FPA och enligt arbetspensionslagarna, måste FPA vänta tills fa-miljepensionen är avgjord enligt arbetspensionering-en. Orsaken är följande:

− Man kan inte få både folkpension och fortsätt-ningspension. Kunden kan välja det alternativ som är förmånligare, säger Tarja Waris.

FPA betalar den avlidnas pension till slutet av den månad då dödsfallet skedde. Ibland kommer medde-landet om dödsfallet så sent till FPA att förmåner som hör till den avlidna felaktigt hunnit bli utbetalda. Då kan det hända att dödsboet uppmanas att betala till-baka.

Om det känns svårt att sköta FPA-ärendena mitt i sorgen lönar det sig att höra sig för om en bokad tid till FPA-byrån. Då kan man i lugn och ro gå igenom frågorna med kundrådgivaren.

På servicenumret 020 692 228 får man svar på frågor och råd om förmånerna till efterlevande. Där kan man också höra sig för om tidsbokningen.

Elina TeerijokiÖversättning Gunilla Bergström

1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l ltM i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2

Flytta utomlands?Att arbeta i ett annat EU-land eller leva pensionärsdagarna på Solkusten är exempel på situationer som kan avgöra varifrån man får sin sociala trygghet. Det verkar få finländare känna till.

Informationen på STÖD-sidorna 12–14 gäller personer som omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Om man flyttar utomlands eller enbart arbetar i ett annat land kan situationen vara en annan.

Om man reser utomlands för en längre tid än en vanlig se-mesterresa är det skäl att i god tid på förhand kontakta FPA och reda ut vad som händer med den egna sociala tryggheten.

Mera information på webbadressen www.fpa.fi/flyttning och på servicenumret 020 692 227 måndag−fredag kl. 8−18.

12 ■■■■ Stöd

Stöd för olika livssituationerDu får närmare information om FPA:s förmåner på www.fpa.fi och i broschyrerna.

■ Du hittar aktuella uppgifter om läkemedels- och referenspri-ser samt ersättningarna på adressen www.fpa.fi/sokmedi-cin.

Reseersättning■ FPA ersätter dina resekostna-der till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då rese-kostnaden enligt billigaste färd-sätt i en riktning överstiger själv-risken 9,25 e. För bruk av egen bil kan FPA ersätta 0,20 e/km efter självrisken.■ Om dina resekostnader under ett kalenderår överstiger 157,25 euro betalar FPA de överstigan-de kostnaderna i sin helhet. Du får då hem ett årssjälvriskkort.■ Om du för undersökningar el-ler behandlingar blir tvungen att övernatta på annan ort kan du få en övernattningspenning på högst 20,18 e/natt.■ Taxiföretagare som har avtal med FPA kan dra av ersättning-en direkt från reseräkningen.

Sjukdagpenning■ Om du är 16-67 år och oför-mögen att sköta ditt arbete på grund av sjukdom kan du få sjukdagpenning när du varit sjukskriven insjukningsdagen och 9 därpå följande vardagar. Om du får lön för sjuktiden be-talar FPA dagpenningen till din arbetsgivare. Dagpenningen är skattepliktig inkomst.■ Företagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring får sjukdag-penning redan då arbetsoförmå-gan pågått 3 vardagar efter in-sjukningsdagen. Dagpenningen beräknas då enligt den i be-skattningen fastställda inkomst som varit som grund för FöPL- eller LFöPL-försäkringen.■ Arbetslösa kan få en sjukdag-penning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen. ■ Om du har små eller saknar inkomster kaan du efter 55 da-gars arbetsoförmåga i en följd få en minimidagpenning på 22,96 e/vardag.■ Ansökningstiden för sjukdag-penning är 2 månader fr.o.m. 1.6.2012 (tidigare 4 mån).

Partiell sjukdagpenning■ Du kan börja få partiell sjuk-dagpenning direkt efter sjuk-dagpenningens självrisktid (9+1 vardagar). Den partiella sjukdag-

penningen är hälften av din sjukdagpenning. Deltidsarbetet får inte riskera din hälsa eller till-frisknandet.

Du måste vara sjukskriven på deltid och ha avtalat med din ar-betsgivare att du på viss tid minskar din arbetstid 40-60 %. Om du får heltidslön trots del-tidsarbetet betalar FPA den par-tiella dagpenningen till din ar-betsgivare.

Rehabilitering■ FPA har lagstadgad skyldighet att ordna rehabiliterande psyko-terapi, yrkesinriktad rehabilite-ring för funktionshindrade samt medicinsk rehabilitering för un-der 65-åringar med grava handi-kapp.■ Engligt prövning beviljar FPA yrkesinriktad och medicinsk re-habilitering med medel som riks-dagen beviljar skilt för varje år. Här ingår även familjerehabilite-ring för barn.■ FPA:s kurser finns på adressen www.fpa.fi/sokrehabkurs.

Rehabilitering för ungdomar■ För att undvika att 16-19-åriga ungdomar med funktionshinder direkt blir sjukpensionerade hänvisas de i första hand till ak-tiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning. Under den akti-va rehabiliteringen får de en re-habiliteringspenning som är minst 22,96 e/vardag. Under mellanperioderna är rehabilite-ringspenningen 20 % lägre.

Rehabiliteringspenning■ Rehabiliteringspenningen är avsedd för 16-67-åringar som deltar i heldagsrehabilitering för att kunna stanna, komma in i el-ler återvända till arbetslivet. Re-habiliteringen kan ordnas av bl.a. FPA, hälsovården eller före-tagshälsovården. Även läroav-talsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning.■ Rehabiliteringspenningen motsvarar sjukdagpenningen.■ Om klienten efter rehabilite-ringen deltar i arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än vanligt kan FPA enligt prövning bevilja rehabiliterings-stöd 9 e/dag.

Handikapp- och vårdbidrag■ Handikappbidraget för barn under 16 år ska stöda hemvården

HälsanBroschyrer Hälsa och rehabili-tering, Flytta till Finland eller utomlands.

ServicenummerSjuk 020 692 224Rehabilitering 020 692 225FPA- och EU-kortet 020 692 223 Handikappförmåner 020 692 231

FPA-kortet och EU-kortet■ Alla som har rätt till social trygghet i Finland får ett FPA-kort. Du behöver kortet bl.a. på apotek och läkarmottagningar för att få FPA-ersättning avdra-gen direkt från medicinpriset el-ler läkararvodet. Om du inte får ersättningen genast kan du an-söka om den inom 6 månader.■ När du flyttar till Finland ska du anmäla dig till FPA-byrån och ansöka om rätt till social trygghet i Finland.■ Om du har ett FPA-kort kan du också beställa ett europeiskt sjukvårdskort. Kortet kan du be-höva om du insjuknar under till-fällig vistelse i ett annat EU- och EES-land och i Schweiz. Med kortet får du medicinskt nöd-vändig sjukvård på samma villkor som vistelselandets egen befolkning. Kortet är giltigt 2 år i taget. Det ersätter inte FPA-kortet som endast gäller i Fin-land. Läs mer om hur och var du får vård i olika länder på adres-sen www.fpa.fi/sjukutomlands.

Sjukvårdsersättningar■ FPA ersätter en del av privat-läkararvodena (60 % av FPA-taxan) samt kostnader för under-sökning och behandling (75 % av FPA-taxan efter en självris-kandel på 13,46 euro). Ersätt-ningen är i praktiken ca 30 % av de verkliga kostnaderna.■ Du hittar ersättningstaxorna på www.fpa.fi/taxa.

Tandvårdsersättningar■ FPA ersätter en del av dina tandläkarkostnader. Ersättning-en är 60 % av FPA-taxan, men i praktiken ca 40 % av arvodet. Ofta får du ersättningen direkt på mottagningen. Tandgransk-ningar ersätts endast en gång per år.

■ Om din tandläkare ordinerar vård hos munhygienist får du arvodet ersatt enligt en särskild munhygienisttaxa.■ FPA ersätter inte tandtekniskt arbete eller protetiska åtgärder.■ Veteraner som har veteran-tecken eller minröjarintyg får högre ersättningar. Endast vete-raner får ersättning för kostna-derna för protetiska åtgärder. Tandvårdsersättningen för vete-raner är 100 % av FPA-taxan för granskning av mun och tänder, förebyggande tandvård samt kli-niskt arbete hos privattandläkare eller specialtandtekniker i sam-band med protetik. För tekniskt protetiskt arbete är ersättningen 50 % av FPA-taxan. För övrig tandvård är ersättningen 60 % av taxan. ■ www.fpa.fi/taxa.

Läkemedelsersättningar■ FPA ersätter en del av dina kostnader för läkemedel som or-dinerats för behandling av sjuk-

dom. Ersättningen är 42 %, 72 % eller 100 % av referenspri-set (då läkemedlet hör till en re-ferensprisgrupp) eller läkemed-lets pris. I 100 % -gruppen beta-lar du alltid minst en självrisk på 3 euro per läkemedel och köp. Vanligen får du ersättningen re-dan på apoteket då du visar upp ditt FPA-kort.■ Om dina läkemedelsutgifter med beaktande av referenspriser år 2012 överstiger 700,92 euro har du rätt till tilläggsersättning. Då du väljer läkemedel som inte kostar mer än referenspriset be-talar du resten av året endast 1,50 e/preparat. Om du väljer dyrare läkemedel måste du själv betala skillnaden mellan försälj-nings- och referenspriset.

När dina kostnader har nått årssjälvrisken får du hem ett brev med ett ”Meddelande för apoteket”. Det ska du ha med dig när du köper läkemedel res-ten av året. Då betalar du resten av året bara 3 euro per köp.

Stöd ■■■■ 13

av ett barn, som p.g.a. sjukdom eller handikapp i minst 6 måna-der behöver omvårdnad och re-habilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. ■ Handikappbidraget för vuxna (över 16 år) är avsett för perso-ner vars funktionsförmåga är nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjuk-dom eller handkapp, men som inte får sjuk- eller ålderspension. Bidraget är en ekonomisk ersätt-ning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller för att ersätta särskilda kostnader som handikappet orsakar. ■ Handikappbidragets grundbe-lopp är 89,18 e/mån, det förhöj-da handikappbidraget är 208,09 e/mån och det högsta bidraget 403,50 e/mån. Det är skattefritt.■ Vårdbidraget är avsett för pensionstagare som p.g.a. sjuk-dom eller handikapp har nedsatt funktionsförmåga i minst 1 år. Man måste bo i Finland och dessutom ha sjuk- eller invalid-pension, ålderspension. Det läg-sta bidraget är 59,73 e, det för-höjda 148,69 e och specialvård-bidraget är 314,41 e mån.■ Veteraner som får både front-tillägg och vårdbidrag till högsta belopp får ett skattefritt vete-rantillägg på 52,09 e.

Tolkningstjänster■ FPA beviljar personer med hörsel-, syn- och hörsel- eller talskada rätt till tolkning för ar-bete, studier, uträttande av ärenden och rekreation. ■ www.fpa.fi/sve-vatu.

Kostersättning vid celiaki■ Om du har celiaki och är över 16 år kan du ha rätt till en kos-tersättning på 21 e/mån.

Stöd till företagshälsovården■ Arbetsgivare och företagare får ungefär hälften av sina kost-nader för företagshälsovård er-satta av FPA. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Arbetsgivare och företagare kan frivilligt även erbjuda sina anställda sjukvårdstjänster som företagshälsovård. ■ www.fpa.fi/arbetsgivare.

Hem&FamiljBroschyrer Hem och familj, Pension, Flytta till Finland eller utomlands. ServicenummerFlyttning till/från Finland 020 692 227Bostadsbidrag 020 692 221Familjeförmåner 020 692 226Värnpliktiga 020 692 220

Flyttning till eller från Finland■ Om du flyttar utomlands eller återvänder till Finland ska du meddela flyttningen både till magistraten och FPA. ■ Om du flyttar utomlands för kortare tid än ett år tillhör du i allmänhet fortfarande den fin-ländska sociala tryggheten. Om du flyttar för längre tid upphör vanligen din sociala trygghet i Finland.■ I EU, EES-länder och i Schweiz är det vanligen arbets-landet som avgör varifrån man får sin sociala trygghet.■ Om du flyttar till Finland för att stanna kan du börja tillhöra den finländska sociala tryggheten från och med flyttningen. Du kan anses ha flyttat permanent om du är återflyttare eller om du i minst två år arbetar eller lever i äktenskap med en person som är fast bosatt i Finland.■ Kortare än två års bosättning i Finland berättigar i allmänhet inte till den sociala tryggheten, men undantag gäller t.ex. utsän-da arbetstagare, tjänstemän, studerande och familjemedlem-mar. Särskilda regler gäller även personer som flyttar inom Nor-den eller mellan länder som slu-tit sociala trygghetsavtal.■ www.fpa.fi/flyttning

Bostadsbidrag■ Om du har låga inkomster kan du få bostadsbidrag för dina bo-endeutgifter.■ Allmänt bostadsbidrag är av-sett för hushåll med små inkom-ster. Statsrådet fastställer varje år självriskgränserna enligt fa-miljestorlek, hemort och inkom-ster.■ Bostadsbidrag för pensions-tagare kan beviljas personer som fyllt 65 år men också yngre sjuk-, invalid-, arbets-, familje- eller garantipensionstagare. ■ Om du har deltidspension, tidigarelagd ålderspension eller ålderspension före 65 år kan du få allmänt bostadsbidrag.■ Studerande kan få bostadstill-lägg (se studiestöd).■ Värnpliktiga kan få bostads-understöd som en del av militär-understödet.

Militärunderstöd■ Militärunderstödet tryggar fa-miljens utkomst under militär- eller civiltjänstgöringen. Den värnpliktiga kan själv få bostads-understöd samt räntebidrag för studielån som förfaller under tjänstgöringen. Som anhöriga i familjen betraktas den värnplik-tigas maka, make eller sambo och gemensamma barn.■ Militärunderstödets grundun-derstöd motsvarar full folkpen-

sion. Barn höjer grundunderstö-det. Familjens disponibla inkom-ster efter skatt sänker stödet.■ Bostadsunderstöd ersätter även sådana boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas.■ Särskilt understöd kan beviljas t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets under-hållsutgifter som den värnplikti-ga annars borde betala under tjänstgöringstiden.

Moderskapsunderstöd■ Familjen får välja mellan en moderskapsförpackning med babykläder och barnavårdspro-dukter och 140 euro skattefritt. Även adoptivföräldrar har rätt till moderskaps understöd.

Adoptionsbidrag■ Adoptivföräldrar som adopte-rar barn under 18 år via en inter-nationell adoptionstjänst kan få ett skattefritt adoptionsbidrag som engångsersättning. Bi-dragsbeloppet är beroende av barnets hemland.

Föräldradagpenningarna■ Mammor och pappor har rätt till föräldraledigheter utan att deras anställningsförhållanden bryts. Under familjeledigheterna betalar FPA föräldradagpenning-ar. De är■ Moderskapspenning betalas under mammaledigheten (ca 4 månader). Om mammans arbete kan utgöra en hälsorisk under graviditetten kan hon eventuellt får särskild moderskapspenning redan i ett tidigt skede av gravi-diteten.■ Faderskapspenningför 1-18 vardagar under moder-skaps- eller föräldrapenningperi-oden, ■ Föräldrapenning till pappan eller mamman turvis (ca 6 måna-der). ■ Om båda föräldrarna arbetar på deltid och kan ta hand om sitt barn olika tider, kan båda få partiell föräldrapenning, som är hälften av den vanliga föräldra-penningen.■ Pappamånaden består av de 12 sista dagarna av föräldrapen-ningsperioden (som pappan tar ut istället för mamman) kombi-nerat med 1-24 vardagar extra pappaledigt med dagpenning. Pappamånaden måste användas inom 6 månader efter föräldrale-digheten. Någondera föräldern måste sköta barnet hemma fram till pappamånadens början. ■ Kvinnor i registrerat parförhål-lande kan få en dagpenningperi-od motsvarande pappamånaden.■ Adoptivföräldrar får fader-skaps- och föräldrapenning om adoptivbarnet är under 7 år då det tas i vård. Adoptivföräldrar

får föräldrapenning för högst 200 vardagar (ca 9 månader).■ Föräldradagpenningarna be-räknas vanligen på basis av de i beskattningen fastsställda in-komsterna enligt samma princip som sjukdagpenningarna. Dag-penningarna är skattepliktig in-komst.■ Föräldrapenningen är fr.o.m. minst 22,96 euro/vardag. Ar-betslösa får en dagpenning som är minst lika stor som arbetslös-hetsersättningen och studeran-de en dagpenning minst lika stor som studiestödet.

Barnbidrag■ Barn som bor i Finland får må-natligen ett skattefritt barnbi-drag från FPA tills de fyller 17 år.■ Barnbidraget är 104,19 e/mån för det äldsta barnet, för det an-dra 115,13 e, för det tredje 146,91 e, för det fjärde 168,27 e och för det femte samt varje därpå föl-jande barn 189,63 euro/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 48,55 e/månaden.■ På Åland besluter landskaps-styrelsen om barnbidragen. Där är motsvarande belopp 110, 143, 185 och 214 och 259 euro i måna-den. Det åländska ensamförsör-jartillägget är 50 euro. ■ År 2012 är utbetalningsdagar-na 26.1, 24.2, 23.3, 26.4, 25.5, 26.6, 26.7, 24.8, 26.9, 26.10, 23.11, 21.12.

Stöd för barnavården■ Efter föräldraledigheten har barnet rätt till kommunal dag-vård tills det blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja stöd för hemvård eller stöd för privat vård från FPA.■ Då ett barn inte har en kom-munal dagvårdsplats kan famil-jen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 327,46 e/mån. För övriga barn under 3 år är vårdpenningen 98,04 e och för barn under skolåldern 63,00 e/mån. Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 175,24 e/mån. Adop-tivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills adoptivbarnet börjar skolan.■ Stöd för privat vård av barn kan beviljas till skolstarten då barnet har privat dagvård. Pri-vatvårdsstödets vårdpenning är 166,71 e/mån/barn. Dessutom kan familjen beroende på in-komsterna få ett vårdtilllägg som är högst 140,19 e/barn i månaden. Familjen ska själv an-söka om stödet, men FPA beta-lar det direkt till dagvårdsprodu-centen.■ Ålänningar söker barnavårds-stöd hos hemkommunen.

Partiell vårdpenning■ En förälder som för barnets skull väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Även företagare kan få partiell vårdpenning.■ Den partiella vårdpenningen är 93,77 e/mån.■ Åland har eget stödsystem som sköts av kommunerna.

Underhållsstöd■ FPA betalar underhållsstöd för barn under 18 år, då en under-hållskyldig förälder inte betalar underhållsbidrag eller då bidra-get är lägre än underhållsstödet.■ Underhållsstöd beviljas också för utomäktenskapliga barn då faderskapet inte är fastställt samt för adoptivbarn, som en förälder adopterat ensam.■ Stödet är 147,96 e/mån/barn.

Specialvårdspenning■ Föräldrar som deltar i sjukvår-den eller rehabiliteringen av sitt under 16-åriga barn kan få speci-alvårdspenning som ersättning för utebliven inkomst då barnet är på sjukhus eller poliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma eller på rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs.■ Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus.■ Specialvårdspenningen beräk-nas enligt inkomsten på samma sätt som sjukdagpenning. För-äldrar som har låga eller inga in-komster kan få 22,96 e/vardag. Arbetslösa och studerande får en dagpenning som är minst lika stor som den föregående arbets-löshetsersättningen eller studie-stödet.

Studier&jobbBroschyrerna Studier, Arbetslöshet

ServicenummerStuderande 020 692 229Utan arbete 020 692 230 Flyttning till/från Finland 020 692 227

Studiestöd■ Studiestödet består av studie-penning, bostadstillägg och statsborgen för studielån samt räntebidrag. Studiepenning kan beviljas studerande som fyllt 17 år, bostadstillägg till studerande som inte har egna barn och som bor på hyra eller studerar utom-lands. Dessutom kan FPA bevilja statsborgen för studielån. Efter examen kan FPA bevilja ränte-bidrag till lånet.

Bryderi ■ 15

M i t t i a l lt • 1 • 2 0 1 2 1 • 2 0 1 2 • M i t t i a l lt

■ Om du är under 20 år och yr-kes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studie-penning beroende av dina för-äldrars inkomster, som kan ute-sluta eller sänka, men också höja din studiepenning.■ Studiepenningen är 38-298 e/mån. Den är beskattningsbar in-komst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boende-form, familjeförhållandena och dina inkomster. ■ Bostadstillägget är högst 80 % av hyran upp till 252 euro. Högre hyra beaktas inte. Bostadstilläg-get är 26,90-201,60 e/mån. Om du hyr bostaden av dina föräldrar får du högst 58,87 e/mån i bo-stadstillägg. Dina egna inkomster kan påverka bostadstillägget. Om du är under 18 år och studerar på andra stadiet kan dina föräldrars inkomster påverka bostadstilläg-get. Om du har egna barn kan du få allmänt bostadsbidrag.■ Tumregeln är att du får förtjä-na 660 e/mån de månader du tar ut studiestöd och 1 970 e/mån under de månader som du inte lyfter studiestöd. Du ska själv hålla reda på att stödet och inkomsterna är i balans. Det får du hjälp med räknaren på www.fpa.fi/berakningar. På e-tjäns-ten www.fpa.fi/etjanst ser du dina studiestödsuppgifter och där kan du också annullera och återbetala studiestöd.■ Om du har låga inkomster när du är utexaminerad kan du få räntebidrag för studielånet i 5 halvårsperioder.■ Åland har ett eget studiestöd-system.

Skolresestöd■ Du kan få skolresestöd när du studerar på heltid vid gymnasi-um eller yrkesskola och avstån-det mellan din bostad och sko-lan är minst 10 kilometer. Dina kostnader för skolresan ska överstiga 54 e/mån. Du betalar alltid själv minst 43 e/mån.

Alterneringsledigmed ersättning■ När du varit i arbetslivet i minst 10 år varav minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare kan du ta alterneringsledigt, om din arbetsgivare går med på det. För att du ska få alterne-ringsersättning måste nämligen din arbetsgivare förbinda sig att via arbetförmedlingen an-ställa en arbetslös person för den tid som du är ledig. ■ Alterneringsledigheten är alltid minst 90 och högst 359 kalenderdagar.■ Alternerneringsersättningen är 70 % eller 80 % av arbets-löshetsdagpenningen (utan barntillägg). Om du hör till en

arbetslöshetskassa ansöker du om alterneringsersättningen hos din kassa, övriga ansöker om ersättningen hos FPA.

Grundtrygghet för arbetslösa■ Om du är arbetslös, 17-64 år och inte får inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslös-hetskassa, kan du från FPA få grunddagpenning för högst 500 dagar eller arbetsmarknadsstöd (om du inte uppfyller arbetsvill-koret eller om du redan fått dagpenning från arbetslöshets-kassan eller FPA den längsta möjliga tiden).■ Arbetsmarknadsstödet är be-hovsprövat. Beloppet påverkas av nästan alla egna men också makens/makans/sambons in-komster (efter ett avdrag på 660 euro) och sociala förmåner. ■ FPA kan också bevilja jämkad arbetslöshetstrygghet till arbets-sökande som arbetar på deltid eller sporadiskt.

■ Grunddagpenningen, utbild-ningsstödet och arbetsmark-nadsstödet är skattepliktiga och som högst 31,36 e/dag. Barnför-höjningen är för ett barn 5,06 e, för två 7,43 e och för tre eller flera barn 9,58 e/dag. Du kan söka arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till arbetsför-medlingen som arbetslös arbets-sökande.■ På Åland har arbetsförmed-lingen hand om arbetslöshets-tryggheten.

Tillägg för arbetslösa■ Om du är arbetslös och deltar i sysselsättningsfrämjande tjäns-ter kan du i ersättning för uppe-hälle få 9 e eller 18 e/dag.På olika grunder kan du även få ett tillägg för sysselsättningsplan eller en förhöjningsdel till grunddagpenningen vars fulla belopp är 4,59 e/dag. Du får in-te båda samtidigt. Även permit-terade och visstidsanställda om-fattas av omställningsskydd.

Resestöd ■ Om du har rätt till arbets-marknadsstöd och får ett arbete utanför din pendlingsregion kan du utöver din lön i 4 månader få ett resestöd för att kunna inleda arbetet. Resestödet motsvarar arbetsmarknadsstödet och för-utsätter att ditt arbete pågår i minst 2 månader.

Arbets- och näringsbyrån kan också bevilja ett behovsprö-vat rörlighetsunderstöd.

Integrationsstöd■ Invandrare och flyktingar kan få integrationsstöd som motsva-rar arbetsmarknadsstödet med-an de integreras i Finland. Ansö-kan riktas till Arbets- och när-ingsbyrån, men utbetalas av FPA.

PensionBroschyrer Pension

ServicenummerPensionsärenden 020 692 222Efterlevandepensioner 020 692 228

Pension■ Arbetspensionen är den pri-mära pensionen. För dem som helt saknar eller endast har liten arbetspension tryggar folkpen-sionen och garantipensionen basutkomst.■ Till folkpensionerna hör sjuk-pension för 16-64-åringar, ar-betslöshetspension för 62-64-åringar födda senast år 1949 samt ålderspension från och med 65 års ålder. Ålders-pensionen kan tas ut redan vid 62 års ålder men då till minskat belopp.■ Folkpensionen är högst 608,63 e/mån för ensamstående och 539,85 e/mån och för gifta och sambor. Beloppet minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger 53,70 e/mån. Folkpensionen är skatte-pliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbets-pensionen före skatt för ensamstående är 1 257,96 e/mån eller mera och för gifta el-ler sambor 1 20,46 e/mån.■ Folk- och arbetspensionsta-gare som har barn under 16 år kan få en skattefri barnförhöj-ning som är 21,23 euro/barn/månad.■ För pensionstagare som har bott utomlands eller som har tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen vara lägre än i ovanstående exempel.

nA

nA

uit

to Tillfällig sjukpension

■ Rehabiliteringsstödet är en tillfällig sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjlig-göra återgång till arbetslivet. Ti-den med rehabiliteringsstöd är främst avsedd för att stödtaga-ren skall delta i åtgärder som bevarar eller återställer arbets-förmågan eller låta undersöka sin återstående arbetsförmåga. Stödet förutsätter en behand-lings- och rehabiliteringsplan.

Garantipension■ Garantipension kan beviljas pensionstagare vars bruttopen-sion är mindre än 713,73 e/mån. För en ensamstående som sak-nar arbetspension är garantipen-sionen 105,10 e/mån och för gif-ta och sambon 173,88 e/mån.Garantipensionen är lägre för dem som tidigarelagt sin folk-pension. Läs mera på www.fpa.fi/garantipension.

Fronttillägg■ Män och kvinnor som är bo-satta i Finland och som har frontmannatecken, fronttjänst-tecken, fronttecken eller veter-antecken får ett skattefritt fronttillägg på 47,55 euro/mån från FPA. Minröjare har rätt till ett motsvarande tillägg, men in-te till extra fronttillägg. Fronttill-lägg kan även betalas veteraner som bor utomlands och som har något av ovan nämnda tecken.

Efterlevandepensioner■ Familjepensionerna är efterle-vandepensioner till änkor och änklingar under 65 år samt barn under 18 år. Även studerande barn i åldern 18-20 år kan få barnpension.■ Till FPA:s efterlevandepension hör en begynnelsepension på 313,90 e/mån i 6 månader efter makens/makans död. Därefter kan FPA beroende på familjeför-hållandena och inkomsterna, betala en fortsättningspension. Efterlevandepensionen motsva-rar folkpension, men övriga pen-sioner och inkomster minskar beloppet.■ Barnpensionen är oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet är 57,76 e/mån. Ett barn under 18 år kan beroende på barnets övriga familje- och försörjnings-pensioner även få ett komplet-teringsbelopp på högst 87,36 e/mån. Föräldralösa barn har rätt till två grundbelopp och kom-pletteringsbelopp.

14 ■■■■ Stöd

e t t J o B B P å F P A

moderatorI medierna talas det ofta om diskussionsforumen på internet. Diskussioner som förs i sociala medier bakom pseudonym kan vara obehagliga och hotfulla. Där kommer FPA:s kundrådgivare Anniina Vähäkuopus in i bilden som moderator.

Hon arbetar på FPA:s kontaktcenter som kundrådgivare. Till-sammans med 300 andra kundrådgivare besvarar kundernas frå-gor per telefon. Hon har specialiserat sig på stöd för barnfamljer och studerande. Vid sidan om det arbetet jobbar hon som mo-derator för småbarnsfamiljernas diskussionsforum Kela-Kerttu, som finns på Suomi24-portalen och som grupp på på Facebook. Dit hittar man via www.kela.fi/Lapsiperheet > Kela-Kerttu.

– Det är fint att våra kunder till och med mitt i natten kan ställa frågor som grubblar över. Vi är sju ”Kerttun” som svarar så fort som möjligt – vanligen följande vardagsmorgon. Som moderator övervakar Vähäkuopus att diskussionen håller sig på en saklig nivå och att svaren är korrekta. Hon tycker det är bra att FPA finns med i sociala medier dvs. där FPA:s kunder-na finns.

– Sociala medier är också en viktig del av mitt liv och min fritid. Ibland känns jobbet som moderator inte som jobb.

Henrik Jussila

Intresserad av FPA som arbetsplats? Se www.fpa.fi/rekrytering

Skicka din bildkrysslösning senast 15.5.2012 till adressen Mitt i allt/FPA, PB 450, 00101 Hel-singfors. Märk kuvertet Bildkryss 1. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro.

De rätta svaren hittar du här:

Namn

Adress

E-post och telefon

1. Vad kallas Läkemedelspris-nämnden utgående från den finska förkortningen?a) Hylab) Helac) Hila

2. Hur mycket överbetalda förmåner drev FPA in i fjol?a) 1,3 miljoner eurob) 75 miljoner euroc) 137 miljoner euro

3. Vilken av följande hör inte till de svenska pensionerna?a) inkomstpensionb) lyxpensionc) premiepension

4. FPA har rehabilitering för personer i arbetsför ålder som kallasa) Aslakb) Oulac) Jouni

1c, 2b, 3b, 4a, 5c, 6b, 7c, 8a, 9b och 10c

10 frågor om social trygghet

Bildkryss 2/2011 pristagare: Janet Wallsten, Jakobstad, Inga Kjellberg, Åbo, Anneli Fagerlund, Esbo, Margareta Messia de Prado, Helsingfors och Disa Illman, Karis.

bildkryss 1/12Bildkryss 1/11 rätt lösning

7. Den 1 juni förkortas ansöknings tiden för sjukdag-penning från 4 månader tilla) 2 dagarb) 2 veckorc) 2 månader

8. Över 75-åringar använder mesta) läkemedel för hjärt- och

kärlsjukdomarb) psykmedicinerc) värkmediciner

9. Studiestödets bostadstillägg är högsta) 150,60 euro/månb) 201,60 euro/månc) 250,60 euro/mån

10. Vilken av följande förmåner kan man inte söka på e-tjäns-ten på internet?a) underhållsstödb) ålderspensionc) sjukpension

5. FPA ska förnya a) 75 ansökningsblanketterb) 115 ansökningsblanketterc) 250 ansökningsblanketter

6. För taxiresor som FPA ersätter får en bekant taxi, om mana) är pensionärb) gravt handikappad eller

under 16 årc) gravid eller reser med en baby

o l e b ä r lu n d