Uppsala Universitet

Statsvetenskapliga institutionen

Kandidatuppsats

VT - 2018

Moderaternas och Socialdemokraternas nya

migrationspolitik

- En analys av mediedebatten kring partiernas förändring av

migrationspolitiken

Författare: Andreas Celan

Handledare: Thomas Persson

2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ............................................................................................................ 2

1. Inledning ......................................................................................................................... 3

1.1 Syfte & frågeställning ............................................................................................... 4

2. Tidigare forskning ........................................................................................................... 5

2.1 Partiers drivkrafter .................................................................................................... 5

2.2 Ideologi ..................................................................................................................... 6

2.3 Strategi ...................................................................................................................... 6

2.4 Nischpartier & Mainstreampartier ............................................................................ 7

3. Teoretiskt ramverk .......................................................................................................... 8

3.1 Politisk förändring som begrepp ............................................................................... 8

3.2 Politisk positionering ................................................................................................ 8

3.3 Oppositionspartier, Regeringspartier & Utmanarpartier ......................................... 10

3.4 Migration ................................................................................................................. 11

3.5 Migrationspolitik som begrepp ............................................................................... 12

3.6 Flyktingkrisen och svensk migrationspolitik .......................................................... 13

4. Metod ............................................................................................................................ 13

4.1 Material & Avgränsningar ...................................................................................... 16

4.2 Operationalisering av begrepp ................................................................................ 17

5. Analys ........................................................................................................................... 18

5.1 Öppna gränser ......................................................................................................... 18

5.1.1 Moderaterna vill öppna gränserna .................................................................. 18

5.1.2 Socialdemokraterna angående öppna gränser ................................................ 20

5.1.3 Problem, orsaker & lösningar till öppna gränser ........................................... 21

5.2 Permanenta uppehållstillstånd ................................................................................ 22

5.2.1 Moderaterna emot tillfälliga uppehållstillstånd och för permanenta.............. 22

5.2.2 Socialdemokraterna förespråkar permanenta uppehållstillstånd ................... 24

5.2.3 Problem, orsaker & lösningar till tankesättet permanenta uppehållstillstånd 25

5.3 Gränskontroller ....................................................................................................... 25

5.3.1 Moderaterna vill införa gränskontroller ......................................................... 25

5.3.2 Socialdemokraterna ställer sig positiva till gränskontroller ........................... 27

5.3.3 Problem, orsaker och politiska förslag ............................................................ 28

5.4 Tillfälliga uppehållstillstånd ................................................................................... 28

5.4.1 Moderaterna vill ha tillfälliga uppehållstillstånd ............................................ 28

5.4.2 Socialdemokraterna vill lagstifta om tillfälliga uppehållstillstånd ................. 29

5.4.3 Problem, orsaker och lösningar ...................................................................... 30

6. Diskussion & Slutsatser ................................................................................................ 31

6.1 Vidare forskning ..................................................................................................... 33

7. Litteraturlista ................................................................................................................. 34

3

1. Inledning

Under år 2015 rådde det en migrationskris inom EU där miljontals människor hade tagit

sig över medelhavet till Europa för att fly undan krig och förtryck. När människor

riskerade att lida av allvarlig skada på grund av krig och konflikt hade EU och

medlemsländerna en moralisk skyldighet att hjälpa människor som ville skapa sig ett

bättre liv (EU-kommissionen, 2017). Händelsen kom att leda till stora konsekvenser inte

bara för medlemsländerna som idag brottas med illegala invandrare utan det dog tusentals

personer till havs på väg till Europa. Krisen kom att orsaka en enorm press på EU vad

gällde hur man skulle ordna mat, vatten och tak över huvudet till alla migranter och

flyktingar (Migrationsverket, 2018).

Migrationspolitiken har varit en av de dominerande och mest omdebatterade

inrikespolitiska frågorna under senare år, även idag när flyktingvågen avtagit en hel del är

frågan väldigt central. Det var just sommaren 2015 som både politiker och i princip hela

samhället i stort fick upp ögonen för denna fråga och det tog inte lång tid innan

statsminister Stefan Löfven kom ut med att Sverige var uppbyggt på solidaritet och ett

land som skulle visa medmänsklighet gentemot omvärlden, han betonade vikten av att

alla kommuner skulle ta sitt ansvar, att ingen kunde smita undan från att välkomna

flyktingar till kommunerna (Regeringskansliet 2015). Likaså var Fredrik Reinfeldt ute

året innan och talade om att “öppna våra hjärtan” i sitt tal om människor som ville

komma till Sverige och fly undan krig och fattigdom. Moderaternas väljarstöd hade

sjunkit åren innan 2014 och detta var ett sätt enligt Reinfeldt att ta ansvar för

migrationspolitiken med ett öppet samhälle som visade sig få ökat väljarstöd (svt

Nyheter, 2015).

Migrationsfrågan i svensk politik har definitivt varit en het potatis speciellt då

flyktingströmmarna var som störst. Sverigedemokraterna hade länge förespråkat en

begränsad invandring till Sverige och som kom att sätta press på både

Socialdemokraterna och Moderaterna. Partiets ökade inflytande i frågan kom att bli

svårhanterlig för resterande partier. Att vissa partier kan påverka andra partier till att

förändra sin position i någon politisk fråga är högst sannolikt. Vissa partier löper större

4

sannolikhet att göra en politisk förändring än andra beroende på om man är makthavare

eller inte (De Vries & Hobolt, 2012:5).

Uppsatsens fokus är på migrationsfrågan och dess förändring inom Moderaterna och

Socialdemokraterna. Mina förkunskaper säger mig att Sverige under lång tid bedrivit en

generös migrationspolitik men att den generositeten möjligen har avtagit. Denna aspekt är

något som har fångat mitt intresse. Ifall denna plötsliga förändring hos i princip alla

partier stämmer, förutom möjligen hos Vänsterpartiet och Centerpartiet blir intressant att

undersöka med tanke på att ämnet är högaktuellt och de flesta kan nog slå fast att något

sådant inte förekommer särskilt ofta. I medierna har det skrivits en hel del om denna

förändring och de uppdaterar dagligen var partierna ställer sig i olika frågor. Mycket

fokus har lagts på svängningen i migrationspolitiken vilket kommer kunna ge mig den

information jag behöver för att göra den empiriska beskrivningen. Invandringsfrågan

överlag har debatterats mycket i riksdagen kombinerat med olika förslag från båda

partierna men uppsatsens utgångspunkt kommer varken vara att fokusera på

riksdagsdebatter eller vad partierna framför för åsikter om frågan i partiprogrammen.

Istället kommer studien handla om hur partiernas politik har omskrivits i mediedebatten,

skälet till det är att väljarna får sin uppfattning om partiers politik och det politiska

hantverket mest via media.

1.1 Syfte & frågeställning Syftet med uppsatsen är att beskriva förändringen hos Moderaternas och

Socialdemokraternas migrationspolitik som kommer ta ansats innan flyktingkrisen och

vidare när krisen var som värst. Jag kommer utgå från vad som har skrivits om frågan i

mediedebatten och hur förändringsprocessen har sett ut vad gäller öppna gränser och

uppehållstillstånd. Anledningen till att jag inte väljer att titta på exempelvis två specifika

årtal och jämföra de är främst eftersom tillgången till värdefull information som kan

behövas för att beskriva förändringen utesluts.

Avgränsningen kommer vara till de största partierna från vänster respektive högerskalan

eftersom möjligheten till jämförelser mellan de två största partiernas åsikter och

5

uttalanden kommer finnas. Detta är en intressant aspekt att undersöka. Att inkludera alla

partier kan bli alldeles för mycket information sett till uppsatsens storlek. Anledningen till

att jag undersöker denna fråga är för att det tydligt finns en forskningslucka som behöver

fyllas då en beskrivning av partiernas migrationspolitik över tid när flyktingkrisen rådde

hjälper oss att förstå om partierna blev mer restriktiva på området. Studien handlar om en

politisk förändring och redogörelsen av denna process hoppas jag ska kunna generera

bättre förståelse för partiernas åsikter i frågan men även för svensk politik i stort och dess

föränderlighet.

Frågeställningen som kommer vara uppsatsens utgångspunkt och styra uppsatsen hela

vägen fram till slutsatsen är:

Hur har Moderaterna respektive Socialdemokraterna ändrat sin uppfattning gällande

migrationspolitiken under flyktingkrisen?

2. Tidigare forskning Vad gäller frågan om hur ofta politisk förändring sker beror till stor del på vad för parti

man pratar om. De partier som tenderar att starkt hålla fast vid sin ideologi kommer

troligtvis inte att svänga i någon politisk fråga oberoende av om en del av partiets

väljarkår inte längre stödjer politiken och i värsta fall byter parti. Det andra alternativet,

som talar för att ett parti lägger om någon politisk sakfråga handlar istället om strategi där

partiet istället förespråkar väljarstöd före ideologi. Det finns en hel del forskning på

området kring partiers drivkrafter och hur vi ska förstå partiers sätt att agera i olika

uppkomna politiska situationer. Den tidigare forskning som kommer presenteras i denna

studie handlar just om de två vägvalen partier står inför när de bedriver politik och vilka

partier det i grunden handlar om.

2.1 Partiers drivkrafter För att kunna förstå partiers politiska prioriteringar av olika slag och deras val att göra

politiska förändringar är det viktigt att klargöra drivkrafterna bakom deras agerande.

Partier tänker ofta rationellt, de är målmedvetna och väljer att agera kollektivt för att

6

maximera sina resultat. Först kan sägas att partier är intresserade av att vinna röster för

instrumentella skäl, vilket enligt författarna innebär att man får tillgång till political

offices, det vill säga alla fördelar med att vara i regeringsposition. Det andra är att partier

är aktörer som söker uppnå vissa mål med sin policy, även kallat policy seeking vilket ger

de motivation till att arbeta för att uppnå dem. Vad gäller de instrumentella skälen hänger

de naturligtvis ihop med att få ut så mycket som möjligt av sin politik. Det beror

visserligen på vad för parti man pratar om men eftersom vissa partier är mer

maktinriktade än andra är det lättare för de att förändra någon politisk fråga om stödet

finns inom partiet. Andra partier förespråkar istället den politik man alltid har stått bakom

eftersom den drivkraften hänger ihop med ett partis rykte och blir därmed svårföränderlig

(Klüver & Spoon, 2014:3).

2.2 Ideologi Ideologin som sagt, kännetecknas vara stark hos partier som under någon period förlorar

röster och fortsätter att bedriva samma politik även när partiet vinner röster (Budge,

2010:1). Politiska skillnader mellan partier runt om i världen har och göra med ideologi,

partier upprätthåller dess identitet och kontinuitet genom att vara en tilldragningsfaktor

för människor som delar ens uppfattningar. Det är mycket viktigare att värna om

ideologin som man alltid trott på än att lägga om politiken (Budge, 2010:4). Det är inte så

vanligt att kärnväljare byter partitillhörighet eftersom de starkt tenderar att hålla fast vid

en ideologi. De identifierar sig med ett parti så länge partiet inte rör sig på vänster-höger

skalan. Den interna processen är viktig med ett bra ledarskap som håller fast vid ideologin

så att inte andra partimedlemmar påverkas av hur folket röstar. Att partiets motivation

kommer när man bara är ute efter att få röster är uteslutet hos de som starkt håller fast vid

detta alternativ (Budge, 2010:10,12).

2.3 Strategi Partier som istället väljer olika strategier för att vinna val är något annat. Det

huvudsakliga målet med strategin hos partier är att maximera antalet röster för att kunna

komma i regeringsställning. En ambition som partier har och som skulle hjälpa de ett steg

7

närmare målet är ifall de lyckas med att maximera röster från så många olika

väljargrupper som möjligt. Man vill att sin egna politik ska dominera offentligheten. I

praktiken innebär det att man drivs av makt och är villig att ingå koalitioner med andra

partier som blir viktigt för att kunna få majoritet (Strom, 1990:4).

Strategiska partiers sätt att agera handlar om att agera vid rätt tidpunkt, en sådan tidpunkt

kan vara innan val där det kommer krävas en ledare som är en skicklig strategiker. Vad

gäller valet blir det ofta en tävling partierna sinsemellan om alla olika fördelar man kan

tänkas ha som ska gynna väljarna, politiskt sådana. Politiska löften som politikerna gör

till väljarna brukar ofta vara en strategi som partier använder sig av för att få stöd (Strom,

1990:18). Sammantaget kan konstateras att partiers drivkrafter i stor grad handlar om den

ideologiska och den strategiska aspekten.

2.4 Nischpartier & Mainstreampartier Nischpartier är partier som har få hjärtefrågor medan mainstreampartier är motsatsen och

för att visa att man kan hantera fler politiska frågor kan nischpartier ibland byta fokus och

utmana mainstreampartier för rösternas skull. Partier som ofta är precis över

procentgränsen och riskerar att förlora val är mer villiga att omförhandla och addera

politiska frågor till den politiska vardagen. Ofta är det mindre partier som är öppna för att

göra förändringar med förhoppningen om ett bättre valresultat och då handlar det oftast

om partier som sitter i opposition än regeringspartier eftersom de har ett större ansvar för

implementeringen av beslut (Meyer & Wagner, 2013:2,3). Att förlora röster är en

partiförlust och det betyder ofta att partier tar resultatet hårt. Man har därför som mål att

vinna röster och eftersom valförlust blir en risk för målen man har minskar chansen att

ingå i regering, förhandlingsstyrkan försämras och man vet inte vilken väg framtiden

visar. Vissa partier har inte resurser som krävs och uppmärksammas inte i media lika

mycket som andra partier vilket återigen innebär att man strategiskt agerar för att få upp

frågor och åsikter på den politiska agendan för att synas i media (Meyer & Wagner,

2013:7). Mainstreampartier som istället kanske ger otydliga beslut i några av de frågor

som de har hand om, reagerar inte på samma sätt vid valförlust vilket skulle innebära att

man här istället väljer en nischstrategi. Mainstreampartier tenderar istället att endast göra

8

några enstaka politiska förändringar som läggs i deras partiprogram. Dessa förändringar

är inte tillräckligt stora för att kunna betraktas som en nischstrategi (Meyer & Wagner,

2013:17).

3. Teoretiskt ramverk Teorikapitlet kommer till en början bestå av definitionen politisk förändring. Vidare

kommer teorins kärna att presenteras som innefattar partipolitisk positionering, vilka

partier det i grunden handlar om och vad för faktorer som ligger till grund för

förändringen. Slutligen innan metoddelen presenteras en bakgrundsdiskussion om

begreppen migration och migrationspolitik som även kommer relateras till Sveriges

kontext.

3.1 Politisk förändring som begrepp Inrättandet av en ny politisk linje i en sakfråga gör att ett parti är medvetet om att den

gamla politiska linjen måste skäras ner avsevärt mycket, dessa beslut kan inte döljas på

något sätt utan besluten kommer att få följder som antingen blir negativa eller positiva.

Politisk förändring handlar om transformationen från en politisk riktning till en annan

som formas av opinionsläget och olika lagar och regler som varit aktuella (Hogwood &

Peters 1982:3,4).

3.2 Politisk positionering Teorin i fokus handlar om partiers tendens att positionera sig i politiska frågor som ett

svar på dess politiska motståndare. Politiska partier kommer alltså att justera sin politik

för att kunna konkurrera med andra partier (Adams & Topcu, 2009:2). Vissa politiska

partier tenderar att anpassa sina politiska strategier som ett svar på motståndarnas

strategier. Med avseende på utvecklingen av partisystem menar författarna att teorin

belyser ett empiriskt mönster som innebär att politiska partier sällan tenderar att ”byta”

ideologi raskt i det politiska landskapet. Bytet sker alltså inte över en natt utan partier

börjar först med att anpassa sin politik till sina motståndarpartier som innebär att deras

politik i någon mån skiftar i samma riktning och ju mer tiden går desto mer tydligt blir det

9

att åsikterna förblir likadana som hos motståndarnas (Adams & Topcu, 2009:3).

Det finns ett par faktorer som ligger till grund för hur partier beter sig i frågan om hur de

ska positionera sig. Adams och Topcu menar att allmänhetens syn har betydelse och hur

resultatet blev för partiet i tidigare val vilket de studerar och kommer fram till en hypotes

som lyder: ”Political parties respond to rival parties’ policy shifts by shifting their own

policies in the same direction.” Politiska partier strävar ofta efter att få röster, som

Adams menar är vote-seeking parties. Rivaliserande partipolitiska åsikter kan därför

komma att påverka ett parti till att få incitament genom att ändra sin egna politik i samma

riktning trots att man tidigare har bestridit motståndarens politik.

När ett parti på antingen vänster eller högerskalan skiftar sin politik och närmar sig

utmanarpartiets åsikter är dess syfte att i någon mån betraktas som motbjudande för dess

politiska motståndare. Partiet har därmed skapat sig incitament till att förflytta sig mer åt

höger eller vänster beroende på vilken politisk fråga som omtalas. Riktningen sker främst

mot medianväljarens position för att kunna förhindra en valseger till det rivaliserande

partiet (Adams & Topcu, 2009:3,4).

Vidare som även nämnts kort ovan undersöker författarna och försöker se hur det

kommer sig att partier gör den politiska positioneringen mer specifikt. Det första som kan

konstateras är att partiet byter åsikt i linje mot partier som har närliggande åsikter för att

kunna konkurrera om väljare. Partiet blir mer tydligt i en specifik politisk fråga eftersom

tidigare åsikter som har presenterats inte har varit tillräckligt tydliga varför man måste

positionera sig närmre ett annat parti som har liknande uppfattningar. Under vissa

omständigheter kan det vara så att det politiska landskapet förändras där företrädare för

olika partier dels är osäkra kring vem väljarna kommer lägga sin röst på varför det skapas

incitament till att anpassa partiets politik till utmanarpartier. Partier borde alltså inte oroa

sig alltför mycket kring själva positioneringen i sig utan hur stor förändring det faktiskt

blir, alltså i hur stor utsträckning deras slutliga åsikter kommer likna utmanarpartiets. Det

kan ha betydelse för vem som kommer regera i slutändan eftersom det blir som en tävling

mellan partierna (Adams & Topcu, 2009:16).

10

Sammantaget kan sägas att under vissa omständigheter tenderar vissa partier att justera

sin politiska position till en annan. Enligt de empiriska beräkningarna visar det sig att

partier som förändrar sin politik på det sättet är missnöjda med hur den politiska frågan

tidigare har bedrivits. Detta säger oss att politiska partier faktiskt kan påverka varandra på

olika sätt. Vidare kan man fastställa att partier i någon mån tävlar med varandra i och med

att partier rör sig mer åt vänster eller höger för att kunna konkurrera med utmanarpartiet.

Det är en form av politisk strategi (Adams & Topcu, 2009:18).

3.3 Oppositionspartier, Regeringspartier & Utmanarpartier Politiska partier kan alltså påverkas av andra partier i olika sammanhang. Här förklaras att

partier som anses vara ”förlorarna” i det politiska landskapet tenderar att i större

utsträckning skapa incitament till att göra förändringar i politiken. Dessa partier är mer

kapabla till att utföra en förändring för att i ett senare skede byta regering. När en politisk

fråga blomstrar och får betydelse för allmänheten kommer ”förlorarna” att göra de stora

förändringarna för att nå positiva utfall. Dessa partier är alltså dem som kommer tjäna

mest på att göra en politisk förändring (De Vries & Hobolt, 2012:2).

Vidare kommer frågan om vilka politiska partier det i grunden handlar om? Partierna som

står i fokus i det sammanhanget är Mainstream opposition parties och Mainstream

government parties. Partier i opposition kan sägas vara de som med största sannolikhet

kommer att förändra politisk åsikt i någon fråga av olika anledningar. Ett skäl kan vara att

man vill vinna så många röster som möjligt. Vad gäller regeringspartierna karaktäriseras

de som ”vinnarna” i politiken just eftersom de befinner sig i regeringsställning och

kommer därför att vara mer lojala till partiorganisationen och till sina väljare. Det innebär

att sannolikheten till att de byter politisk åsikt finns men är mindre (De Vries & Hobolt,

2012:5).

Utmanarpartier har inget att förlora när det kommer till att skifta åsikt även fast de sällan

gör det. Det som utmärker utmanarpartier är att de aldrig har befunnit sig i

regeringsställning. Det är dessa partier som skiljer sig åt från resterande partier för att de

ofta har åsikter som de är ensamma om att ha. Ett stödjande av en ny politisk linje kan

11

vara riskabelt för ett oppositionsparti om man i för stor grad närmar sig utmanarpartiet för

att möjligheten till koalitioner kan i ett senare skede vara svåra att bilda. Slutsatsen är

därmed att regeringspartier inte förväntas förändra någon politisk fråga i lika stor

utsträckning som oppositionspartier eftersom det inte är nödvändigt just för att de

befinner sig i regeringsposition. Mycket fokus läggs på vad de gör när de är i regering.

Det som kan sägas är att media har granskat många förslag vilket begränsar dess

handlingsmöjligheter. Oppositionspartier löper alltså större chans att förändra sin politik

just eftersom de måste göra vad de kan för att återta regeringsmakten och är därmed mer

benägna till att röra sig i riktningen mot utmanarpartierna (De Vries & Hobolt, 2012:6).

Utifrån teorin ovan kan konstateras att vissa partier utmanas i större grad av andra partier

beroende på ifall partiet är i opposition eller i regeringsställning. Regerande partier

kommer sannolikt inte att skifta politik i lika stor grad av olika skäl medan det för

oppositionspartier är lättare med tanke på att de vill regera, de kan ta påtryckningar i

större grad från andra partier och kan byta åsikt i enlighet med väljare. Med det sagt

presenteras två hypoteser:

Hypotes 1: Mainstreampartier (S) & (M) kommer att förändra sin migrationspolitik som

svar mot utmanaren från nischpartier (SD)

Hypotes 2: Oppositionspartier (M) anpassar sig i högre utsträckning än regeringspartier

(S)

3.4 Migration Begreppet migration har utvecklats under väldigt lång tid och innebär att människor

förflyttar sig från en plats till en annan och förklaringarna till det kan vara olika, vissa gör

det av rena ekonomiska skäl, andra vill se hur det är i andra delar av världen eller så flyr

man från krig och förtryck (Kritz, 1987:6). En person som emigrerar kan vara invandrare

eller flykting. De som vill ha uppehållstillstånd och är i behov av skydd på grund av krig

och konflikt kallas flyktingar. En invandrare å andra sidan är en person som söker

uppehållstillstånd men kommer till ett annat land frivilligt för att arbeta eller förenas med

familjen. Begreppet migration omtalas av optimister och pessimister. Optimisterna

12

förespråkar en neoklassisk migration vilket innebär att migrationen till landet är gynnande

både för landet som personen emigrerar från och mottagarland. Eftersom arbetskraft står i

fokus är omfördelningen av den i städerna, industrisektorer, jordbruksområden och på

landsbygden en förutsättning för stabil ekonomisk tillväxt och är central för

utvecklingsprocessen. Migranterna såg man som ett hopp för arbeten inom olika sektorer

och förhoppningen om att de investerar i företag (Haas, 2010:5,6).

Optimisterna fick sig en stor utmaning vid slutet av 1960-talet där den pessimistiska

synen tog fart. Här såg man migration som något som förväntas undergräva nationella

ekonomier genom att beröva sina egna materiella resurser. Eftersom alla länder har

människor i sina länder som är väldigt rika kommer ojämlikheterna att bestå trots en ökad

migration eftersom migranterna oftast är vanliga arbetare. Det gynnar familjen som vill

skapa sig ett bättre liv men ifall man inte lyckats få permanent uppehållstillstånd blir det

endast en börda för staten. Enkelt uttryckt kommer ojämlikheterna att bestå. (Haas,

2010:11).

3.5 Migrationspolitik som begrepp Migrationspolitik är, till skillnad från begreppet migration en sakpolitisk fråga och

innebär statliga insatser för att ha kontroll och reglera inresan till ett nationellt territorium.

Vidare fastställer man vilka villkor som gäller för bosättning för de personer som söker

antingen permanent bosättning, något tillfälligt arbete eller asyl. Migrationspolitiken kan

ha många olika utbud av ändamål men den mest relevanta egenskapen som karaktäriserar

diskussionen om migrationspolitik är huruvida utvecklingen sker på ett planerat sätt och

om den är generös eller restriktiv (Freeman, 1992:3).

Australien exempelvis har gynnats av den stora migrationsvåg som de har haft tidigare år,

både politiska partier har varit överens kring detta men även befolkningen i sin helhet.

Den konsensusen är inte lika självklar idag och decennierna framöver är vissa partier för

att dämpa intaget till landet för att kunna nå fullständig kontroll över migrationen som

man menar har varit svårt. Tidigare fick personer permanent uppehållstillstånd direkt ifall

man ansökte om det men man gjorde om den regeln och ändrade till tillfälliga

13

uppehållstillstånd som det mest optimala och som kom att innebära att man först efter

fyra års tid kunde få permanent bosättning (Freeman, 1992:7).

3.6 Flyktingkrisen och svensk migrationspolitik Den kanske främsta orsaken till att flyktingkrisen rådde var på grund utav det långvariga

kriget i Syrien vilket kom att innebära att cirka 4 miljoner människor flydde för sina liv.

Hösten 2015 sökte 163 000 människor asyl i Sverige (Migrationsverket, 2018).

Migrationsverket meddelade att en av de största utmaningarna som Sverige stod inför var

att ordna boende till de asylsökande vilket egentligen började med när man ordnade

tältläger för dessa människor innan man hittade andra lösningar på problemet

(Migrationsverket, 2016). Det som mest kännetecknade Sveriges migrationspolitik innan

flyktingvågen var att man alltid såg invandringen som inget annat än berikande för

samhället. Sveriges välfärdsstat likaså har influerats av Sveriges integrationspolitik sedan

60-talet med påståendet att välfärden är till för alla. Förtroendet för den svenska

välfärdens kapacitet att hantera invandringen har varit en viktig del i svensk

migrationspolitik (Borevi, 2014).

Migrationspolitiken är bred och alla åtgärder som vidtogs av partierna nämns inte i

studien utan endast förändringen av öppna gränser och permanenta uppehållstillstånd som

är de centrala områdena i denna undersökning. De flesta är nog medvetna om att

invandringen åtstramades hos majoriteten av Sveriges riksdagspartier men att gå in i

detalj på två migrationspolitiska områden ger oss lärdom om vilka argument som togs

upp i mediedebatten kring mer specifika områden av förändringen i migrationspolitiken.

Det pratades varken om invandringens kostnader till Sverige eller om riskerna för

integrationsproblem innan krisen förutom hos Sverigedemokraterna. Resterande partier

ville hjälpa människor som var på flykt där Sveriges öppna gränser var ett sätt. Vidare var

permanenta uppehållstillstånd något som skulle göra att människor integrerades snabbare.

Den positiva bilden blev inte lika självklar framöver.

4. Metod Med hänsyn till vad uppsatsen ämnar undersöka vilket är förändringen i Moderaternas

14

och Socialdemokraternas migrationspolitik finner jag det mest lämpligt att använda en

kvalitativ textanalys. Denna textanalys innebär att ta fram det som är mest väsentligt i

innehållet genom en noggrann läsning av textens delar och dess helhet. Det är lösningen

på forskningsproblemet som är tanken med textanalysen. Ofta kommer frågor ställas till

materialet vilket kommer göras i detta fall med hjälp av analytiska verktyg. Fokuset

ligger inte i att besvara varför frågor utan istället ställs frågor om vad,vem,vilka karaktär

och på vilket sätt dessa över tid har förändrats. (Esaiasson m.fl, 2017:211,212).

För att besvara forskningsfrågan ställs därmed specifika frågor till materialet vilket

kommer underlätta undersökningen av textmaterialet då forskaren endast är ute efter att

fånga det mest centrala. Undersökningen kan benämnas vara intensiv med tanke på att det

inte är många fall som studeras, istället används mindre material varifrån informationen

hämtas där materialet undersöks på djupet istället för bredden då informationen istället

skulle vara väldigt tunn (Teorell & Svensson, 2007:267).

Det finns olika sätt hur en kvalitativ textanalys kan användas, det kan bero på vad för

material man vill undersöka, vad man vill få ut mer specifikt och vad det är för forskning

som utförs. Vad gäller denna studie kan en systematisering komma till användning vilket

grundas på att studien är av beskrivande karaktär. Studiens fokus kretsar kring en

förändring i mediedebatten, det är därför viktigt att klargöra idéstrukturen hos de aktörer

som förmedlar den informationen i media och begripliggöra dessa aspekter av innehållet.

(Esaiasson m.fl, 2017:213,214).

En annan alternativ metod skulle kunna vara att man utför intervjuer och på så sätt få

information om partiets interna struktur där olika partimedlemmar som har vetskapen om

detta skulle få svara (Esaiasson m.fl, 2017:227). Däremot väger nackdelarna tyngre än

fördelarna. Först och främst är det en stor utmaning att ta reda på vem som egentligen

innehar den kunskap som efterfrågas. Vidare kan diskuteras ifall personen som intervjuas

överhuvudtaget kan tänka sig att svara på frågor som rör partiets inre konflikter.

Textmaterialet som jag har läst består av den policy som partierna förespråkade vid två

olika tidpunkter och detta presenteras i olika tidningsartiklar av både skribenter och olika

15

politikers uttalanden. Förslagen om att det ska råda öppna gränser i vårt land gentemot

omvärlden och att Sverige ska ordna permanenta uppehållstillstånd till människor som

ville komma hit ger möjligheten att utröna ifall partierna vid ett senare skede blev

restriktivare och om det bortom flyktingkrisen kan finnas beskrivningar till den slutsatsen

som inte är helt uppenbar i mediedebatten. Tanken med textanalysen är som sagt inte att

försöka finna svar på “varför” frågor vilket inte heller är det primära fokuset i denna

studie. De frågor som i detta fall är analytiska hjälpmedel som redogörs nedan är rimliga

empiriska indikatorer på det jag undersöker.

Frågorna som ställs till materialet är inspirerade av Carol Bacchis policyanalys som hon

kallar “What's the problem represented to be?” och hennes utgångspunkt är att

policyproblem inte är givna i samhället utan öppna för att kunna tolkas (Esaiasson m.fl,

2017:217). Frågorna till materialet är således:

Hur är problemet med öppna gränser respektive uppehållstillstånd representerat?

Hur är orsaken till dessa två faktorer representerade?

Hur är lösningen på öppna gränser och uppehållstillstånd representerade? Vilka

politiska förslag möjliggörs?

Analysschemat nedan presenterar förväntade svar på frågorna som kommer ställas till

materialet innan flyktingkrisen 2014 och början på 2015. Vidare när krisen var som värst

under senare delen av 2015.

(1) Innan krisen (2) Under krisen

Problem: Syrienkonflikt, dåligt

ansvar inom EU.

Alla medlemsländer tar

inte ansvar, situationen

blir ohållbar.

Orsak: Främlingsfientliga EU-kritiska partier,

16

partier, Assads

härjningar.

risk för

integrationsproblem

och segregering.

Prioritering av egna

medborgare.

Lösningar: Öppna gränser &

permanenta

uppehållstillstånd

Mer krav från Sveriges

sida både på EU och

medlemsländerna.

Införande av

gränskontroll &

tillfälliga

uppehållstillstånd.

4.1 Material & Avgränsningar För att redogöra för förändringen i migrationspolitiken hos Socialdemokraterna och

Moderaterna kommer material hämtas från Mediearkivet (Retriever Research) avgränsat

till storstadspress. Mest material kommer användas från Dagens Nyheter. Sedan

tillkommer några andra källor. Att ha med artiklar från alla svenska dagstidningar skulle

ta för lång tid att gå igenom och analysera varför storstadspressen är en bra avgränsning

där informationen hämtas från endast ett begränsat antal dagstidningar eller tidskrifter.

Denna information utgör grunden för min analys. Tidigare har nämnts att riksdagsdebatter

utesluts och det kommer undvikas att ta med även när media publicerar dessa. Ur ett

tidsperspektiv är mediematerialet något som nyligen är publicerat och eftersom det har

skrivits mycket om flyktingkrisen och partiers migrationspolitik så blir materialet högst

användbart. Jag är medveten om att annat material har valts bort som troligtvis skulle vara

användbart att ha med då det har skrivits mycket om ämnet men jag tänkte i termerna

kring att försöka finna det material som underlättar utförandet av textanalysen. Vad gäller

17

valet av partier som även nämns tidigare är för att Moderaterna och Socialdemokraterna

har störst inflytande från båda blocken vad gäller hur politiken utformas eftersom det är

via de större partierna som en policyförändring sker.

Själva sökandet efter relevanta artiklar gick till på så vis att jag anpassade mina sökord till

om det handlade om öppna gränser eller permanenta uppehållstillstånd å ena sidan, å

andra sidan om exempelvis gränskontroller och tillfälliga uppehållstillstånd. Sökorden för

Socialdemokraternas syn på öppna gränser blev “Socialdemokraterna AND öppna

gränser”, likaså med Moderaterna. Å andra sidan blev det “Socialdemokraterna AND

gränskontroller” och så vidare. Ett sådant söksätt gav mig en bra nisch på de områden jag

närmare studerade vilket skulle underlätta textanalysen. När jag sökte på Moderaterna och

permanenta uppehållstillstånd exempelvis så fick jag en hel del artiklar som även

handlade om de tillfälliga uppehållstillstånden. Moderaterna och Socialdemokraterna ville

ha dessa i ett senare skede vilket var en förändring som jag kunde studera djupare och

likaså med partiernas öppna gränser. Vid sökandet av öppna gränser kom det upp gräns

och id-kontroller som de gav förslag på under krisens gång och som för mig genererade

en bild av att de förslagen skulle vara i fokus när jag vidare skulle undersöka

förändringen.

4.2 Operationalisering av begrepp Operationalisering handlar om att göra de teoretiska begreppen mätbara genom att tilldela

de en eller flera operationella indikatorer. Valet av operationaliseringar har stor betydelse

för vilka resultat man kommer fram till och hur säkra resultaten blir (Esaiasson m.fl,

2017:56). Ett centralt begrepp som hela studien kretsar kring är policyförändring. Den

mest logiska definitionen av policyförändring skulle jag säga presenteras väl i Hogwood

och Peters definition där de menar att den tidigare politiska linjen som bedrivits ersätts

med en ny, på det sättet får vi en politisk förändring eller policy change (Hogwood &

Peters, 1982:3). Det vi kan se när vi tittar på Moderaterna och Socialdemokraterna vad

gäller migrationspolitiken är en policyförändring som i detta fall innebär att man går från

att ha varit väldigt tydlig med att bedriva en generös migrationspolitik till en mer

restriktiv sådan.

18

Ett annat begrepp som kan vara värt att ha med är flykting. Eftersom troligtvis en stor

majoritet av de som kom till Sverige under denna period var flyktingar och som

uppenbarligen utgör en del av migrationen är det av betydelse att göra begreppet mätbart.

Enligt flyktingkonventionen benämns en person vara flykting ifall man är förföljd på

grund av ras, nationalitet, kön, religiös eller politisk uppfattning, sexuell läggning eller

tillhörighet av viss grupp. I Sverige finns möjligheten för de som inte benämns som

flyktingar ha rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande. Villkoren för det är att

det kanske pågår väpnade konflikter i deras hemländer eller att man löper stor risk att bli

dödad om man återvänder (Migrationsverket, 2017).

5. Analys Studiens analys ämnar först beskriva partiernas syn på öppna gränser och permanenta

uppehållstillstånd som förespråkades till en början för att få insyn i vad partierna tyckte

om de migrationspolitiska områdena. Det innebär att öppna gränser blir ett avsnitt och

permanenta uppehållstillstånd ett annat och efter varje avsnitt kommer en diskussion med

problemen representerade, orsaker och lösningar eller politiska förslag som återkopplar

till analysschemat i metodavsnittet. Slutligen kommer partiernas förändrade åsikter att

beskrivas med ett avsnitt om gränskontroller och ett om tillfälliga uppehållstillstånd för

att se förändringen.

5.1 Öppna gränser

5.1.1 Moderaterna vill öppna gränserna

Politiken som skulle göra skillnad var öppenhet, den skulle bevaras tyckte Moderaterna

när de satt i regeringsställning 2014. Moderaterna drev en tydlig liberalisering av

migrationspolitiken. Den fria rörligheten inom EU var viktig för svensk ekonomi. 1989

bedrev Socialdemokraterna en skärpt flyktingpolitik tyckte partiet trots alla

arbetskraftsinvandrare som blev en del av Sverige. Det kom att ändras när Alliansen fick

makten. Med det sagt ville man sprida vidare budskapet till grannländerna rapporterade

Dagens nyheter (Dagens nyheter, 2014).

19

Människor som flydde från osäkra områden där både fysisk och psykisk terror pågick,

dessa människor flydde till demokratiskt säkra länder i hopp om att få en säker vardag.

Debatten om öppna och stängda gränser var igång och Fredrik Reinfeldt frågade sig ifall

stängda gränser var det korrekta vägvalet. Utgångspunkten för partiet var att ta sitt ansvar

som världsmedborgare. Människor som hade hopp om att bosätta sig i Sverige skulle få

göra det argumenterade Reinfeldt eftersom de troligtvis aldrig skulle få återse sitt hem

igen. Reinfeldt hade svårt för hur Sveriges grannländer valde att hantera situationen som

rådde vilket skulle innebära att förbjuda flyktingars rörelsefrihet, det var inte en human

migrationspolitik enligt dåvarande statsminister.

“Är Sverige fullt? Är Norden fylld? Är vi för många? Vi är 25 miljoner som bor i Norden.

Jag flyger ofta omkring över det svenska landskapet. Det rekommenderar jag andra att

göra. Det är oändligt mycket mark och skog. Det finns mer plats än man kan föreställa

sig. De som säger att landet är fullt måste ju visa var det är fullt.” (Dagens nyheter,

2014).

Att förbjuda flyktingars rörelsefrihet skulle få implikationer för flyktingars möjlighet att

själva försörja sig och att integreras i det nykomna samhället. Den politiken motsatte sig

Julia Klingberg (M). Vid denna tid var det en våg av främlingsfientliga strömmar som

spred ut sig i Europa vilket var ett hot mot den humana synen på migrationen.

Moderaternas röst om öppenhet och tolerans var viktig. För att Sverige skulle kunna ta

emot alla dessa människor som tog sig över medelhavet krävdes kapacitet och socio-

ekonomiska strategier. Tidigare hade människor lyckats integreras i det svenska

samhället, det fanns många exempel på det menade Klingberg och att hon därför inte såg

någon anledning till att det inte skulle fungera vid detta tillfälle. (Julia Klingberg,

Nyheter 24)

“Mediebilden om att människor från andra länder varken kan eller vill bli en del av det

svenska samhället är ett problem för integrationen. Myter och osann information sprids

och leder till diskriminering. Vi måste få ett stopp på det här och det är faktiskt vårt

ansvar, som största opinionsparti, att vara aktiva till att förhindra denna mediebild. Det

finns många länder som varit framgångsrika i att integrera flyktingar i samhället och på

20

så sätt bygga upp konkurrenskraftig arbetskraft.” (Julia Klingberg, nyheter 24).

Julia Klingberg satt i kommunfullmäktige i Höganäs och hennes uttalande är inte lika

representativt för hela partiet i jämförelse med om Reinfeldt hade uttalat sig exempelvis,

vilket är viktigt att poängtera. Däremot var även Fredrik Reinfeldt för ett välkomnande av

flyktingar och öppna gränser när man tittar på hans uttalande ovan som ger en trovärdig

bild av att Moderaterna tyckte på det sättet vid det skedet.

Att svenska folket skulle öppna sin dörr när människor som flydde kriget kom och

knackade på, var något Moderaterna ville. Som kort nämndes tidigare visade historien att

migrationen till Sverige varit en ekonomisk tillgång och de långsiktiga dynamiska

effekterna av alla människor som kom under 2015, med all sannolikhet skulle bli

demografiskt gynnsamma. Man argumenterade vidare att det fanns ett starkt värde i att

man förespråkade ett öppet förhållningssätt till världen och välkomnade individerna som

ville leva i Sverige eftersom Sverige hade ett moraliskt ansvar att hjälpa människor i nöd

(Dagens Industri, 2015).

5.1.2 Socialdemokraterna angående öppna gränser

Till skillnad från Moderaterna och regeringen Reinfeldt hade Stefan Löfven länge

kritiserats för att ha varit för tyst i debatten kring hur Socialdemokraterna ställde sig i

debatten om migrationen. Denna fråga hade inte blomstrat inom Socialdemokraterna i

lika stor grad som hos Moderaterna mer än att man meddelade att man aldrig någonsin

skulle försvåra för människor som ville komma och leva i det svenska samhället. Skulle

Socialdemokraterna få regeringsmakten skulle de ta initiativ till en trygg majoritet för en

mänsklig och öppen migrationspolitik (Dagens nyheter, 2015). Det var egentligen andra

halvåret 2015 då flyktingströmmarna pågick i stor grad som Stefan Löfven och

Socialdemokraterna yttrade sig i frågan.

“Det finns absolut en samhällsmoral i detta. Vi är inte bara en samling människor på

samma geografiska yta. Samhällsmoralen är kittet i samhället. Jag har skyldigheter

gentemot det gemensamma. Jag måste bidra och göra mitt, men då har jag också

21

rättigheter. Det är det som bygger Sverige starkt.” (Dagens nyheter, 2015).

Människor som skulle söka asyl i Sverige skulle få sin sak prövad och viktigt var att

människor sökte sig till Sverige för att människor blev äldre och många skulle pensionera

sig samtidigt som färre och färre därmed skulle försörja fler och fler, därför var

arbetskraft till Sverige nödvändigt. När frågan kom ifall Sverige skulle klara utmaningen

var svaret positivt med villkoret att alla Sveriges kommuner tog sitt ansvar, att när man

hjälptes åt skulle mycket klaras (Dagens nyheter, 2015).

För Stefan Löfven handlade det dels om Sveriges roll som skulle visa solidaritet gentemot

omvärlden men det fanns andra faktorer som skulle komma att spela en betydande roll för

att få öppna-gränser politiken att fungera. Det handlade om att Sverige och hela det

internationella samfundet på ett bättre sätt skulle hantera orsakerna till krigen i både

Syrien och på den afrikanska kontinenten. Vidare var en väsentlig del att alla EU-länder

skulle omfördela ansvaret, sett till hur många människor som var på flykt kunde

medlemsländerna hantera situationen förutsatt att alla länder tog sitt ansvar. Slutligen

argumenterade han att Sverige skulle ta sitt ansvar på hemmaplan för att nyanländas

etablering skulle komma att bli bättre (Dagens nyheter, 2015).

Sverigedemokraterna hade länge varit kritiska till resterande partiers sätt att hantera

flyktingkrisen. Dagens nyheter rapporterade att Jimmie Åkesson och hans parti ville ha ett

totalstopp för asylinvandring till Sverige och att de inte var välkomna till landet. En stor

faktor som lagt grunden till den ansvarslösa asylmottagningen i EU var den fria

rörligheten poängterade Åkesson. Opinionen visade sig dock än stödja en politik som var

generös som Stefan Löfven var medveten om (Dagens nyheter, 2015).

5.1.3 Problem, orsaker & lösningar till öppna gränser

Sammantaget kan sägas att det fanns både externa och interna problem som låg till grund

för öppna gränser vilket hade och göra med oroligheterna i Syrien som Moderaterna

menade var en faktor till att människor flydde, vidare som Socialdemokraterna betonade,

var ett gemensamt ansvar inom EU nödvändigt och dels för att många länder hade en

främlingsfientlig syn på området. Dessvärre tog inte alla länder sitt ansvar, istället var det

22

ett fåtal länder som tog på sig hela ansvaret. Slutligen sträckte sig problemet internt med

Sverigedemokraternas vägran att ta emot flyktingar. Att vissa EU-länder vägrade ta emot

flyktingar som exempelvis Ungern grundade sig i att regerande partier var EU kritiska i

allmänhet och vägrade samarbeta som kan sägas vara en orsak till främlingsfientligheten

och att istället rikta resurser till de egna medborgarna. I Sverige hade vi

Sverigedemokraterna som menade att asylinvandringen hotade välfärden. Både

Moderaterna och Socialdemokraterna var tydliga med man skulle ha öppna gränser för att

de som flydde från krig skulle komma till en fristad. Det vi kan se skiljer partierna åt

något här är att Socialdemokraterna redan här tar upp att det ska tas ett gemensamt ansvar

i EU och ser behovet av ett internationellt samarbete till skillnad från Moderaterna.

5.2 Permanenta uppehållstillstånd

5.2.1 Moderaterna emot tillfälliga uppehållstillstånd och för permanenta

Sverige som första EU-land gav ut permanenta uppehållstillstånd till flyktingar från

Syrien. Situationen i Syrien förvärrades i stor grad och sett till hur det såg ut verkade det

som att konflikten inte skulle upphöra (Svenska Dagbladet, 2015).

Redan 2015 på Moderaternas partistämma kom det ett förslag om tillfälliga

uppehållstillstånd som en lösning på flyktingkrisen vilket fick ett stort nedslag.

Argumentet sträckte sig till att vara integrationspolitikens kraftiga åtgärd men som Muf-

ordförande Rasmus Törnblom och en majoritet inom Muf och samlingspartiet menade att

så inte var fallet. Detta riskerade istället att medföra flera problem än lösningar.

Moderaternas fokus skulle istället vara att bedriva en politik som gjorde upp med höga

trösklar och bidrag som höll människor utanför arbetsmarknaden menade Törnblom.

Permanenta uppehållstillstånd skulle fortsätta gälla med motiveringen att det var

fundamentalt att värna Sverige som ett land där jobb fanns att ta för folk, ett land av

kärlek, eller helt enkelt en plats där krig och förföljelse var långt borta. Permanenta

uppehållstillstånd skulle möjliggöra en öppen och bra tillgång till arbetsmarknaden som i

sin tur gjorde att människor kom att bära ett eget ansvar och etablerades i landet (Dagens

nyheter, 2015).

23

Osäkerheten om att möjligheten fanns till att människor som riskerade sina liv inte skulle

få stanna kvar i Sverige var enligt Törnblom motsägande till att människor med stort

engagemang etablerades i det svenska samhället. Frågan om de tillfälliga

uppehållstillstånden kom att innebära att personens egna ansträngning till att etableras

förbisågs och ifall det mot förmodan hade varit så att konflikten i dess hemland skulle

upphöra skulle även uppehållstillstånden upphöra. Det skulle i praktiken dessutom gälla

de människor som skaffat sig ett arbete.

I en situation som innebar att människor flydde från krig och förtryck var det enda rätta

att ge människor möjligheten till att skapa sig ett bättre liv. Det togs därför upp

arbetsmarknadsåtgärder inom partiet där man skulle påskynda processen till att människor

fick sitt första jobb vilket man såg som avgörande kombinerat med skattesänkningar för

att underlätta till att människor skulle ha råd med bostad och bli självständiga. Att färre

kom att äga rätten till avgörandet om att få stanna skulle skapa en bild av att dessa

människor var hjälplösa och migrationen kostsam.

“Är hemlandets konflikt avslutad så upphör uppehållstillståndet för alla utom de som har

kommit i arbete. Med vår stelbenta arbetsmarknad tar det för de allra flesta betydligt mer

än tre år att komma i arbete. Det innebär alltså att personer som under tre år fullföljt

utbildningsinsatser, lärt sig svenska och kommit långt i etableringen i Sverige kommer att

skickas tillbaka till ett land i ruiner. Det är såväl ologiskt som ekonomiskt slöseri.”

skriver Törnblom (Dagens nyheter, 2015).

Problemet med ett uttalande som kommer från Moderata ungdomsförbundet och inte från

någon högt uppsatt person i samlingspartiet är att ungdomsförbundet kan ha andra åsikter

i frågor som skiljer sig från den faktiska partilinjen vilket är viktigt att påpeka. Däremot

var inte diskrepansen lika stor när det kom till migrationsfrågan där även samlingspartiet

förespråkade permanenta uppehållstillstånd i och med att Sverige var ensamma om att

driva det i EU.

Sverigedemokraterna hade länge haft kritik mot ett förslag om permanenta

uppehållstillstånd som skulle skapa problem för Sverige långsiktigt med tanke på att det

24

skulle innebära en tilldragningsfaktor för människor att komma till Sverige. Man ville ha

tillfälliga uppehållstillstånd för integrationens betydelse (Aftonbladet, 2015).

5.2.2 Socialdemokraterna förespråkar permanenta uppehållstillstånd

I en orolig tid var inte bara Socialdemokraterna men hela regeringens besked att

invandringspolitiken skulle förbli generös. Att tala om de nyanlända i termer av problem

var fel menade den politiska kommentatorn Ewa Stenberg. Permanenta uppehållstillstånd

skulle garanteras för att kunna stärka svensk arbetsmarknad. Ifall fler människor fick

stanna i landet skulle bostadsbyggandet bli obligatoriskt eftersom människor skulle

behöva någonstans att bo (Dagens nyheter, 2015).

Sverige var ensamt om att ge ut permanenta uppehållstillstånd. När man tittade på hur

andra europeiska länder agerade i frågan kunde man se att länderna aktivt och

systematiskt försökte styra bort flyktingströmmarna från sina länder vilket var märkligt

när arbetskraft stod i fokus. Somliga europeiska länder motiverade det med att dess

arbetsmarknad inte kunde anpassa sig till allihop. Den politiske redaktören Anna

Dahlberg menade att uppehållstillstånden skulle gynna Sverige men att

Socialdemokraterna var riskmedvetna i denna fråga. Nyanländas etablering på

arbetsmarknaden kunde ta tid vilket medförde förslag om att snabbt liberalisera

bostadspolitiken och komma med åtgärder för nya vägar in på svensk arbetsmarknad.

Mångfald och tolerans hade alltid präglat den svenska modellen och det skulle gynna

Sverige i längden med all arbetskraft förutsatt att integrationspolitiken fungerade som den

skulle (Expressen, 2014).

Sverige var dessutom i behov av arbetskraft inom vissa jobbsektorer, varför det

permanenta uppehållstillståndet var nödvändigt. Det kom att handla om exempelvis

lågkvalificerade restaurangjobb för människor som hade låg utbildning men även jobb så

som IT-specialist, ingenjör, läkare skulle komma att bli betydande eftersom dessa

människor ofta besatt unik kompetens som efterfrågades. Folk som jobbade inom dessa

sektorer hade tillgång till alternativa arbetsgivare på en global marknad och därmed andra

förutsättningar till att förhandla om löner och vettiga villkor som skulle göra Sverige

konkurrenskraftigt. En stor nackdel med de tillfälliga uppehållstillstånden skrev Lisa

25

Pelling var att osäkerheten som människor kände angående uppehållstillstånden skulle

förstärkas. I praktiken skulle det innebära att personer sällan skulle vända sig till polis

eller andra myndigheter för att rapportera övergrepp, exempelvis ifall de hade sett något

eftersom risken fanns att de själva skulle kunna förlora sitt tillstånd och utvisas. (Dagens

nyheter, 2015).

Lisa Pelling är statsvetare och det hon skrev angående nackdelen med de tillfälliga

uppehållstillstånden i sista stycket ovan kan diskuteras. Hon syftade på att det är ett

argument som Socialdemokraterna använt sig av för att inte införa tillfälliga

uppehållstillstånd. Det finns en logik i argumentet men är möjligen ett ovanligt argument

som har använts inom Socialdemokraterna. Med det sagt finns det skäl att förhålla sig

kritisk till stycket.

5.2.3 Problem, orsaker & lösningar till tankesättet permanenta uppehållstillstånd

Det skulle uppstå problem för Moderaterna och Socialdemokraterna då

Sverigedemokraterna ville se en ännu stramare invandringspolitik som definitivt inte

innefattade permanenta uppehållstillstånd eftersom det skulle bli en tilldragningsfaktor

för människor att söka asyl i Sverige så det interna trycket var stort. Det framkom tydligt

när media rapporterade dessa händelser att Moderaterna till stor del ville driva en politik

som gick tvärtemot vad Sverigedemokraterna tyckte vilket kan sägas var en orsak till att

ge permanenta uppehållstillstånd men självfallet även för att möjliggöra en bättre vardag

för människor. Det framkom även att Socialdemokraterna tyckte att det var oacceptabelt

att vissa medlemsländer gjorde allt för att inte locka flyktingar till sitt land som grundade

sig i EU:s oförmåga att ha ett kvotflyktingsystem. Båda partier ansåg att permanenta

uppehållstillstånd var något som skulle stärka svensk arbetsmarknad i längden.

5.3 Gränskontroller

5.3.1 Moderaterna vill införa gränskontroller

Efter att tydligt ha signalerat att man stödjer en öppen invandringspolitik skulle det så

småningom komma reaktioner inom partiet och från andra håll. Redan i slutet på 2015

26

meddelade Moderaterna att man ville stänga den svenska gränsen för i stort sett alla

asylsökande. Många flyktingar insåg man anlände från redan säkra europeiska länder och

Dublinförordningen skulle granskas tyckte man.

Anna Kinberg-Batra sade: ”Flyktingar som anländer via ett annat EU-land ska snabbt

skickas tillbaka. – Om vi inte agerar nu väntar en systemkollaps.” (Sydsvenskan, 2015).

Att söka asyl var en mänsklig rättighet men sökandet skulle ske i första säkra land man

anlände till. Det främsta argumentet till de tillfälliga gränskontrollerna som man

förespråkade enligt dåvarande arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson

var just att Sverige inte längre hade kontroll över vilka som kom in i landet vilket var ett

stort problem. Svantesson meddelade att cirka hälften av alla människor som tog sig över

gränsen inte var i behov av asyl vilket visade allvaret.

När partiledaren Anna Kinberg-Batra fick frågan om vad som egentligen var skiljelinjen i

förslaget gentemot Sverigedemokraternas handlade det om att förslaget om

gränskontroller skulle finnas under en viss tid och inte permanentas. Denna åtgärd

inspirerades av Tyskland som brottades med samma sak och som likt Sverige hade tagit

emot avsevärt mer flyktingar än de flesta EU-länder. Att införa gränskontroller skulle

enligt Moderaterna sätta press på andra EU-länder att ta ett större ansvar vad gäller

mottagandet (Sydsvenskan, 2015).

Varför en fullständig gränskontroll inte var möjlig var för att polisen saknade resurser för

att sköta den. Moderaterna kritiserade Socialdemokraterna för att inte ha verkställt

tillfälliga gränskontroller när frågan kom upp på agendan, istället väntade man på

migrationsverkets yttrande och när de meddelade att gränskontroller var nödvändigt då

blev partierna överens i frågan. Förslagets förverkligande skulle innebära en drastisk

minskad flyktinginvandring eftersom Sverige inte längre skulle vara det första alternativet

för människor. Det som partiet konstaterade enligt Dagens industri var att den illegala

invandringen skulle bli ett besvär inte minst för polisens ökade arbetsbelastning ifall inte

åtgärder togs (Dagens industri, 2015). Utspelet från Moderaterna om att Sverige behövde

ha kontroll vid gränserna och över vilka som kom till landet fick reaktioner och man

27

kunde inte förbise att Moderaterna i det senaste valet förlorade en hel del väljare på grund

utav en generös migrationspolitik vilket lett till att man tittat på åtgärder för att hindra ens

väljare till Sverigedemokraterna i synnerhet (Aftonbladet, 2015).

5.3.2 Socialdemokraterna ställer sig positiva till gränskontroller

Den stora asylinvandringen kunde inte fortsätta som den gjorde när den var som värst

2015 menade inrikesministern Anders Ygeman. Han talade om att ett politiskt förslag

som partiet hade var att införa gränskontroller och ett skäl till det menade Ygeman var att

Migrationsverket var under en pressad situation. Statsminister Stefan Löfven uttalade sig

likaså om att det var nödvändigt att få ordning i flyktingmottagandet och att Sverige

behövde ha kontroll vid gränserna. Detta var dock inte det enda som skulle göras vid

gränsen menade inrikesministern utan det var av stor betydelse att man vid gränsen

utövade identifikationskontroller.

”Regeringen ska trycka på rederier att införa identifikationskontroller vid upprättandet

av passagerarlistor. De personer som kommer till den svenska gränsen kommer där att få

ta beslut om de vill söka asyl.” (Svenska Dagbladet, 2015).

Inte nog med att Socialdemokraterna var tydliga med att vidta åtgärder för att visa att

även Sverige var kapabla till att vara stränga och att inte allt ansvar skulle ligga på

enstaka länder uttalade sig statsministern om att situationen i EU skulle bli värre ifall

endast Sverige var det land som bar ansvaret. Löfven satte därmed press på EU och

menade att det var av stor betydelse att de gjorde saker tillsammans i unionen med tanke

på situationen de befann sig i. Oplanerade lösningar skulle förvärra situationen

(Göteborgs-Posten, 2015).

Justitieministern Morgan Johansson var tydlig med vad som skulle gälla när Sverige

stramade åt sin migrationspolitik på det sättet man gjorde, nämligen att svenska ID-

kontroller mer eller mindre skulle bli ett utpressningsverktyg gentemot de övriga

medlemsländerna. Kanske skulle det innebära något positivt i slutändan när fler och fler

länder valde att införa gränskontroller att EU:s yttre gräns till sist skulle återupprättas

eftersom länder skulle inse att det var ansvarslöst (Kvällsposten, 2016).

28

5.3.3 Problem, orsaker och politiska förslag

Moderaterna pekade på problem som innebar att människor inte sökte asyl i första säkra

EU-land, därmed urholkades asylrätten och att man inte visste vilka som kom in i landet.

Socialdemokraterna uttryckte sig tydligare om att det gemensamma ansvaret i EU hade

brustit och därmed var det svårt att upprätthålla kontrollen vid gränserna till följd av en

stor asylinvandring. Socialdemokraternas förslag blev således att införa gränskontroller

med identifikationskoll vilket skulle sätta press på övriga EU-länder att ta ett gemensamt

ansvar. Till skillnad från Moderaterna dröjde Socialdemokraterna med att strama åt

migrationspolitiken eftersom beskedet från migrationsverket inte hade kommit vilket ger

en bild av att de möjligen hade fortsatt med den stora asylinvandringen. Den

huvudsakliga lösningen var att alla länder skulle bidra vilket inte var fallet. Som

statsministern var inne på drog partiet slutsatsen att strama åt sin migrationspolitik

ytterligare för att få EU att agera eftersom Sverige och Tyskland inte kunde vara de enda

länderna att förlita sig på. Moderaterna ville att Dublinförordningen tolkades för att det

skulle råda ordning och reda i asylmottagandet. Sammantaget var båda partierna ganska

eniga i frågan om gränskontroller just med tanke på den ohållbara situationen och för att

sätta press på EU och medlemsländerna. Skillnaden kan sägas vara att Moderaterna i sin

retorik var mer stränga vad gäller åtstramningen än Socialdemokraterna.

5.4 Tillfälliga uppehållstillstånd

5.4.1 Moderaterna vill ha tillfälliga uppehållstillstånd

Dagens industri meddelade i oktober 2015 att Moderaterna var villiga att fatta beslut om

tillfälliga uppehållstillstånd och skärpta krav för anhöriginvandringen, motiveringen till

beslutet var främst att dämpa volymen av asylsökande ytterligare. Faktumet att nu

Moderaterna uppmanar EU att omfördela flyktingar som befinner sig i Sverige till andra

medlemsländer är ett helt annat synsätt än vad man förespråkade tidigare när man talade

om att arbetskraften var viktig inte minst för ekonomin långsiktigt (Dagens industri,

2015). Dagens nyheter likaså menade att Moderaterna och alliansregeringen under dess

tid vid makten argumenterade tydligt för permanenta uppehållstillstånd som en

förutsättning för en bättre start i Sverige som nyanländ och nu är det motsatsen. De

29

tillfälliga uppehållstillstånden var en integrationspolitisk fråga där tidigare förslag inte

hade gett frukt men där även Sverigedemokraterna var en bidragande faktor som

sannolikt fick partiet att tänka om. (Dagens nyheter, 2015)

”Det finns goda argument för tillfälliga uppehållstillstånd – om man vill minska

invandringen. Eftersom dagens ordning gör Sverige till ett undantag i EU skulle en sådan

ändring kunna skicka en signal till dem som nu är på väg mot Europa. Räkna inte med att

finna en fristad här.” (Dagens nyheter, 2015).

Partisekreterare Tomas Tobé ville i och med de nya presenterade förslagen öka satsningen

på att vinna väljare, helst från partier som inte ingick i allianssamarbetet. Han menade att

det fanns potentiella väljare som skulle kunna tänka sig rösta på Moderaterna men som

inte hade gjort det. Planen var att rikta politiska förslag som väljarkåren efterfrågade.

Denna satsning menade Tobé var ett sätt att bredda partiet och orientera sig mot

mittenväljarna. Moderaterna gjorde omprövningar på flera politiska områden och införde

efteråt en rad olika förslag varav tillfälliga uppehållstillstånd ett av dem. Tobé

konstaterade vidare att Moderaterna tappat en stor del av sina väljare till dels

Sverigedemokraterna varför nya politiska förslag skulle vara högaktuellt för att kunna

vinna tillbaka väljare (Dagens nyheter, 2015).

Dåvarande partiledare Anna Kinberg-Batra betonade vikten av att alla EU-länder var

tvugna att hjälpa till i flyktingkrisen. Sverige och Tyskland hade tagit ett stort ansvar

vilket hon var stolt över men i längden skulle det inte hålla. UNHCR menade Batra

skapade lagliga vägar in i Europa för de som flydde men de behövde se över att det

verkligen gällde människor som hade skyddskäl och inga andra. Batra menade att det var

en förutsättning för att kunna klara integrationen vilket hon inte var nöjd med. Sverige

hade redan stora utanförskap och parallella samhällen som behövde förebyggas, tillfälliga

uppehållstillstånd skulle därför vara något som visade att Sverige ställde krav på

människor (Göteborgs-Posten, 2015).

5.4.2 Socialdemokraterna vill lagstifta om tillfälliga uppehållstillstånd

Flyktingöverenskommelsen mellan alliansen och regeringen där bland annat tillfälliga

30

uppehållstillstånd togs upp, var ett förslag man blev ense om, men något som skulle dröja

tills det blev lagstiftat meddelade justitieministern Morgan Johansson som även

poängterade, var en viktig åtgärd. Johansson argumenterade att skärpta försörjningskrav

som skulle leda till ett permanent uppehållstillstånd var väsentligt så att integrationen

kunde bättras då den inte fungerade som den skulle. Eftersom permanenta

uppehållstillstånd var något Sverige var ensamma om att ha gällde det att få kontroll över

mottagandet till landet. Morgan Johansson betonade att Sverige i samma skede som

förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd sänt signalen att en omfördelning i EU behövde

ske för att Sverige redan hade tagit ett stort ansvar för Syrienkonflikten. Ifall Sverige

fortsatte som de gjorde skulle de inte längre ha kapacitet att ta hand om allihop.

Omfördelningen som Morgan Johansson talade om gällde ett tidigare EU-beslut då cirka

120 000 asylsökande befann sig i Italien, Grekland och Ungern som skulle placeras enligt

en kvotnyckel. Problemet med detta var att Ungern ställde sig utanför systemet och 54

000 platser blev lediga som Johansson menade att Sverige skulle nyttja där massor av

asylsökande i Sverige skulle placeras i andra länder. Sverige ansökte om detta hos EU-

kommissionen med motiveringen att asyltrycket var för stort (Sydsvenskan, 2015).

Stefan Löfven var tydlig med att exempelvis förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd var

något nödvändigt i syfte att minska asylinvandringen till Sverige. Han meddelade att

flyktingsituationen blev ohållbar. Uttalandena var likartade hos i princip alla politiker

inom Socialdemokraterna där även Löfven betonade vikten av att flera måste söka asyl i

andra länder.

”Det smärtar mig att meddela att Sverige inte längre klarar av att ta emot asylsökande

på den höga nivå vi gör idag” (Dagens industri, 2015)

5.4.3 Problem, orsaker och lösningar

Det som kan konstateras är att den stora asylinvandringen inte längre kunde fortsätta där

Socialdemokraterna pratade en hel del om att Sveriges kapacitet inte räckte till och

Moderaterna om att integrationsproblem skulle förvärras. Partierna ville ha tillfälliga

uppehållstillstånd men det var inte förrän flyktingöverenskommelsen som det blev

verklighet. Moderaterna brottades med uppgiften att få tillbaka väljare som de förlorat

31

och blev väldigt restriktiva med tiden. Något som skulle göra situationen mildare menade

Batra var att ha koll på vem som faktiskt var asylsökande redan från början vilket

UNHCR skulle behöva kartlägga. Eftersom situationen blev ohållbar tyckte båda

partierna att EU skulle agera och ta ett ansvar just för att det blev ojämnt fördelat.

Partierna ville även förflytta flyktingar till andra länder.

6. Diskussion & Slutsatser Denna studie har syftat till att beskriva förändringen av Socialdemokraternas och

Moderaternas migrationspolitik. Utifrån den presenterade analysen kan man konstatera att

mainstreampartierna som i detta fall är Moderaterna och Socialdemokraterna har gjort en

politisk förändring på migrationsområdet. Partierna har i någon mån utmanats av

Sverigedemokraterna som redan från början bedrev en restriktiv migrationspolitik.

Sverigedemokraterna klassas utifrån teorin som ett nischparti. För Moderaterna var öppna

gränser något som var fundamentalt för att få in arbetskraft i landet och där man tämligen

lite talade om att det skulle råda ett gemensamt ansvar inom EU till en början.

Socialdemokraterna förespråkade även de öppna gränser och ville ha arbetskraft men

menade att det i grunden handlade om ett gemensamt ansvar. Vidare vad gäller de

permanenta uppehållstillstånden var partierna ganska överens om att det var ett sätt som

skulle underlätta att få in fler i arbete, där båda partierna var ense om att det skulle

möjliggöra ett bättre liv för människor.

Det som sedan hände var att båda partierna stramade åt sin migrationspolitik. Partierna

ställde sig positiva till gränskontroller där Moderaterna mycket pekade på att asylrätten

inte följdes som den skulle, samtidigt ville Socialdemokraterna införa

identifikationskontroller för att sätta press på EU-länderna. Sverigedemokraternas lyft i

opinionen och dess roll som utmanare kom att ge effekt på hur partierna skulle hantera

situationen. Slutligen skulle de tillfälliga uppehållstillstånden vara något som uppmanade

EU att förflytta flyktingar från Sverige till andra länder. Min tolkning är att

Socialdemokraterna blev mindre restriktiva och ett skäl till det är att de pratade om

kapacitet. De talade om att Sverige inte längre hade kapacitet att ta emot flyktingar

eftersom det inte skulle finnas plats för alla vilket leder till slutsatsen att man möjligen

32

hade fortsatt med att ta emot en orimlig mängd flyktingar ifall Sverige skulle haft

kapacitet, till skillnad från Moderaterna. Med det sagt ställs frågan ifall det hade att göra

med Socialdemokraternas ovilja att anpassa sig i alltför stor grad mot

Sverigedemokraternas linje, eller berodde det mer på att partiet var i regeringsställning

och var begränsade? Den frågan kan diskuteras vidare. Moderaterna stramade åt sin

politik långt före Socialdemokraterna som istället väntade på migrationsverkets prognos.

Skulle migrationsverket meddela att Sverige hade kapacitet skulle möjligen

Socialdemokraterna fortsatt förespråka asylinvandring till Sverige men kanske inte en lika

liberal sådan som förr. Moderaterna kan sägas ha varit mer tydliga med att människor inte

längre skulle försöka finna en fristad i Sverige eftersom integrationsproblemen skulle bli

större, den retoriken återkopplas väl till Jimmie Åkesson och Sverigedemokraternas vilja

att ha totalstopp för asylinvandringen. Moderaterna förespråkade likt Socialdemokraterna

en omfördelning av flyktingar till andra länder men kunde inte tänka sig att människor

skulle fortsätta komma till Sverige. De rörde sig i större utsträckning mot

Sverigedemokraternas linje.

I de föregående avsnitten användes en textanalys för att undersöka ifall det förekommit en

policyförändring hos partierna. I förhållande till den presenterade teorin om politisk

förändring till följd av utmanarpartier kan konstateras att den empiriska delen stämmer

bra överens med båda hypoteserna som presenterades i teorin, om att båda

mainstreampartierna förändrar sin politik för att vidare fastslå att Socialdemokraterna

som befann sig i regeringsposition gjorde det i mindre utsträckning än Moderaterna som

befann sig i opposition. Teorin beskriver alltså partiernas positionering som vidare

utvecklas i analysen där det finns goda grunder att anta att det ligger i partiernas intresse

att byta åsikt i migrationspolitiken. Eftersom båda partierna betraktas som

mainstreampartier och Sverigedemokraterna som nischparti och utmanare får teorin

relevans med tanke på att den förklarar partiers tendens att positionera sig i frågor. Som

även nämnts tidigare ligger det troligtvis något i att Socialdemokraterna i mindre

utsträckning har förflyttat sig mot Sverigedemokraternas linje i migrationspolitiken med

tanke på att de befann sig i regeringsställning och ville därför inte ta förhastade beslut

med tanke på de potentiella efterföljande konsekvenserna. Den faktorn kan ha påverkat

33

dess beslut att inte bli alltför restriktiva då deras handlingsmöjligheter var begränsade.

Medan Moderaterna behövde ett lyft i opinionen och kunde ta risker. Utifrån empirin går

det alltså att fastställa att partierna svängde på de två migrationspolitiska områdena till

följd av flyktingkrisen då situationen blev ohållbar. Det man kan reflektera över är dels att

migrationsdiskursen har förändrats inom ett kort tidsspann. Sett till den svenska

demokratimodellens konstruktion kan man fråga sig i vilken mån det är möjligt att ta

sådana hastiga beslut som i detta fall, när demokratimodellen i själva verket ska motsätta

sig det. Nu var det så att en kris inträffade men ifall något sådant kan hända på det

migrationspolitiska området finns ju risken att det skulle kunna generera effekter även på

andra politiska områden.

6.1 Vidare forskning Vill man vidare forska på detta område empiriskt finns det möjligheter. Min avgränsning

var mediedebatten men mycket information skulle kunna tas från bland annat

riksdagsdebatter för att studera förändringen. Nu i efterhand känner jag att jag skulle

kunnat avgränsa mig ännu mer till att endast använda material från Dagens Nyheter då

informationsutbudet är stort i media. Eftersom det migrationspolitiska området är en av

Europas kanske största utmaningar framöver finns möjlighet till vidare studier. Teoretiskt

finner jag det svårare att hitta något som skulle kunna appliceras på liknande potentiella

forskningsproblem eftersom studien är av beskrivande karaktär. Hade studiens syfte varit

att istället förklara varför partier tenderar att byta åsikt i någon specifik politisk fråga är

jag övertygad om att flera förklaringsteorier skulle kunna komma till nytta. Studien

innefattade två politiska partiers uttalanden i migrationsfrågan och lite av olika skribenter.

Ett ytterligare förslag på vidare forskning är att undersöka andra riksdagspartiers syn på

området och forska om hur restriktiva de blev i sin migrationspolitik.

34

7. Litteraturlista

Adams,James & Topcu,Zeynep. (2009). Policy Adjustment by Parties in Response to

Rival Parties’ Policy Shifts: Spatial Theory and the Dynamics of Party Competition in

Twenty-Five Post-War Democracies: British Journal of Political Science, 39, p. 2-18.

Borevi, Karin. (2014). Multiculturalism and welfare state integration: Swedish model

path dependency. Identities: Global Studies in Culture and Power 21 (6): 708-723.

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/1070289X.2013.868351?needAccess=true

Björkman, Amanda. (2015). En stark majoritet för segregerande förslag –

Moderatstämman. Dagens Nyheter, 2015-10-18, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad

2018-04-27]

Budge,I,Ezrow,L & McDonald,M. (2010). Ideology, Party Factionalism and Policy

Change: An integrated dynamic theory. British Journal of Political Science, 40, 29 July,

s. 1-12.

Dahlberg, Anna. (2014). Nivån kan inte vara tabu i flyktingdiskussionen. Expressen,

2014-11-09, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-27]

De Haas,H. (2010). Migration and Development: A Theoretical Perspective. The

International Migration Review, Vol. 44, 5 March, s. 5-11.

De Vries,C & Hobolt,S. (2012). When dimensions collide: The electoral success of issue

entrepreneurs. European Union Politics, 13(2), S. 2-6.

Eriksson, Göran. (2015). Ännu ett steg bort från Reinfeldt. Svenska Dagbladet, 2015-05-

09, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-26]

Eriksson, Karin. (2015). När vi hjälps åt klarar vi mycket – Löfven ett år vid makten.

Dagens Nyheter, 2015-10-04, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-26]

Eriksson, Niklas. Hon hyllas av gamla – Partiet byter migrationskurs efter åren med

Fredrik Reinfeldt – Kinberg Batra: Man ska inte behöva vara missnöjd med oss.

35

Aftonbladet, 2015-10-19, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-18]

Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. och Wängnerud L. 2012. Metodpraktikan. 4.

(rev) uppl. Stockholm: Nordstedts juridik.

Europeiska kommissionen. (2017). EU och Migrationskrisen. [Hämtad 2018-03-28]

http://publications.europa.eu/webpub/com/factsheets/migration-crisis/sv/

Freeman,G. (1992). Migration Policy and Politics in the Receiving States. The

International Migration Review, Vol. 26, s. 3-7.

Higson, Patricia. (2015). Alla länder i EU måste hjälpa till. Göteborgs-Posten, 2015-09-

13, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-24]

Hogwood,B & Peters,G. (1982). The Dynamics of Policy Change: Policy Succession.

Policy Sciences, Vol. 14, 3 June, s. 3-4.

Klarskov, Kristian. (2014). Acceptansen har vuxit för ett öppet samhälle – Sverige och

invandringen. Dagens Nyheter, 2014-12-08, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-

04-20]

Klingberg, Julia. (2015). Den moderata rösten för öppenhet är viktigare än någonsin.

Nyheter24, 2015-01-13, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-23]

Klüver,H & Spoon,J. (2014). Who Responds? Voters, Parties and Issue Attention: British

Journal of Political Science, 46, 23 October, s.8.

Kritz,Mary. (1987). International Migration Policies: Conceptual Problems. The

International Migration Review, Vol. 21, 4 November, s. 6.

Löfven, Stefan. 2015. Tal av statsminister Stefan Löfven vid manifestation för flyktingar.

Regeringen. 6 september.

http://www.regeringen.se/tal/2015/09/tal-av-stefan-lofven-vid-manifestationen-for-

flyktingar-den-5-september/

[Hämtad 2018-04-03]

36

Lönnaeus, Olle. (2015). M vill stänga den svenska gränsen. Sydsvenskan 2015-11-10,

Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-28]

Lönnaeus, Olle. (2015). Skärpt flyktingpolitik dröjer ett år. Sydsvenskan, 2015-10-27,

Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-26]

Meyer,T & Wagner,M. (2013). Mainstream or Niche? Vote-Seeking Incentives and the

Programmatic Strategies of Political Parties. Comparative Political Studies, 46, s. 2-17.

Migrationsverket. 2018. Antal asylsökande – aktuell statistik.

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

[Hämtad 2018-04-10]

Migrationsverket. 2017. Asylregler.

https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-

om-asyl/Asylregler.html

[Hämtad 2018-04-28]

Migrationsverket. (2017). Sveriges flyktingkvot 2017. [Hämtad 2018-03-28]

https://www.migrationsverket.se/download/18.4100dc0b159d67dc61416da/14897530306

30/Sveriges+flyktingkvot+2017.pdf

Migrationsverket. 2016. Verksamhets- och utgiftsprognos februari 2016.

https://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871592a8b/148555622911

3/Migrationsverkets%20februariprognos%202016%20(P2-16).pdf

[Hämtad 2018-04-12]

Nilsson, PM. (2015). Andra chansen. Dagens Industri, 2015-10-26, Tillgänglig:

Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-23]

Nilsson, PM. (2015). De tog inte ansvaret för ett öppet Sverige. Dagens Industri, 2015-

02-04, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-24]

Nilsson, PM. (2015). M lyfter svåraste frågan. Dagens Industri 2015-11-10, Tillgänglig:

Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-28]

37

Nyman, Emelie, Nordh, Emelie & Lundgren, Rasmus. (2015). Gränskontroll får brett

stöd. Svenska Dagbladet, 2015-11-12, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-25]

Olsson, Hans. (2015). Vi måste vinna väljare utanför borgerligheten. Dagens Nyheter,

2015-10-15, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-23]

Pelling, Lisa. (2015). Sju förslag för att stärka de osynligas rättigheter. Dagens Nyheter,

2015-06-02, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-27]

Perlenberg, Csaba Bene. (2016). Öresundsregionen påverkar hela Europa. Kvällsposten,

2016-01-05, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-26]

Reinfeldt, Fredrik. 2015. Reinfeldt: ”Öppna era hjärtan”- talet gav ökat väljarstöd. Svt

Nyheter. 1 september.

https://www.svt.se/kultur/bok/reinfeldt-vill-inte-bli-en-foredetting

[Hämtad 2018-04-03]

Röstlund, Lisa. (2015). Väljarna sviker – lämnar KD för SD – Björn Söder: Vi är de nya

kristdemokraterna. Aftonbladet, 2015-01-31, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-

05-02]

Stenberg, Ewa. (2015). Regeringen står fast vid generositet. Dagens Nyheter, 2015-02-20,

Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-28]

Strom,K. (1990). A Behavioral Theory of Competitive Political Parties. Midwest Political

Science Association, Vol.34, 2 May, s. 4-18.

Teorell, J & Svensson, T. 2016. Att fråga och att svara. 4 uppl. Stockholm: Liber AB

Törnblom, Rasmus. (2015). Tillfälliga uppehållstillstånd löser inte akut flyktingkris.

Dagens Nyheter, 2015-05-15, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-27]

Wallberg, Peter. (2015). Löfven vill sätta press på övriga EU. Göteborgs-Posten, 2015-

11-11, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-04-25]

Öjemar, Fredrik & Nordenskiöld, Tomas. (2015). Spelet bakom stoppet. Dagens Industri,

38

2015-11-25, Tillgänglig: Mediearkivet. [Hämtad 2018-05-03]