moment 14 gynekologi stora bilder

34
Moment 14 - Gynekologi!

Upload: nedegenki

Post on 29-Dec-2015

23 views

Category:

Documents


6 download

DESCRIPTION

Moment 14, Del 1 & 2

TRANSCRIPT

Page 1: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Moment 14 - Gynekologi!

Page 2: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Moment  14  –  Gynekologi  &  Andrologi  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé   2014-­‐03-­‐03  

Vecka  10  

Skydd  11  b  måndag  3/3,  10:00  –  13:25  (Gynekologi  Del  1)  –  Rast  15  x  2  +  Lunch        Gsdag  4/3,  11:55  –  14:05  (Gynekologi  Del  2)  –  Rast  15  min        onsdag  5/3,  10:05  –  12:05  (Sex  och  Fortplantning)  –  Rast  15  min        torsdag  6/3,  10:00  –  13:25    (STD’s)  –  Rast  15  min      

Skydd  11  a  måndag  3/3,  13:30  –  15:00  (Gynekologi  Del  1)  –  Rast  15          onsdag  5/3,  13:00  –  16:35  (Gynekologi  Del  2)  –  Rast  2  x  15  min  

     torsdag  6/3,  12:55  –  14:40  (Sex  och  Fortplantning)  –  Rast  15  min        fredag  7/3,  13:10  –  15:40  (STD’s)  –  Rast  15  minuter  

       

Page 3: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Vad  är  Gynekologi?      •  Läran  om  de  kvinnliga  fortplantningsorganen    

•  Det  omfaVar  anatomin,  hormonerna  och  övrig  fysiologi  samt  sjukdomar  

•  Bröstens  anatomi,  fysiologi  och  patologi  ingår  även  inom  gynekologin.  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Page 4: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  –  Bröstens  anatomi  och  fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Brösten  består  av  fyra  olika  vävnadsformer.  De  innersta  delarna  består  av  skeleV-­‐muskelvävnad,  som  gör  aV  brösten  har  viss  rörelseförmåga.  Precis  framför  muskelvävnaden  finns  feVvävnaden  som  ger  brösten  sin  stadga,  form  och  spänsGghet.  Beroende  på  hur  tät  densitet  feVvävnaden  har,  ger  bröstet  sin  fasthet.  Genom  feVvävnaden  löper  även  lym_ärlen  och  en  del  lym_örtlar,  vars  funkGon  är  aV  försvara  mjölkkörtlarna  från  infekGoner  samt  leda  bort  överproducerad  vätska  som  Gllverkas  av  mjölkkörtlarna.  En  del  av  modersmjölken  består  av  anGkroppar  som  kommer  från  lymfan.  Mjölkkörtlarna  löper  både  utanpå  feVvävnaden  och  under  feVvävnaden  samt  miV  i  feVvävnaden.  Dessa  körtlar  producerar  bröstmjölken  vars  kanaler  mynnar  ut  på  bröstvårtans  yta.  

Page 5: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  –  Bröstens  anatomi  och  fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Mjölkkörtlarna  producerar  alltså  moders-­‐mjölken.  Dock  hålls  de  inakGva  Gll  dess  aV  Gllräckligt  mycket  progesteron  bildats.  Innan  dess  är  mjölkkörtlarna  även  mindre.  De  höga  nivåerna  av  progesteron  produceras  av  det  befruktade  ägget.  När  mjölkkörtlarna  växer  så  växer  även  brösten  och  feVvävnaden  ökar  i  volym.  Lym_örtlarna  fylls  med  lymfvätska  för  aV  förbereda  utsöndringen  av  anGkroppar  i  modersmjölken  som  används  för  aV  bygga  upp  immunförsvaret  hos  fostret  när  bäbisen  föds.  Mjölkgångarna  fylls  med  mjölk  under  graviditeten  och  det  är  deVa  som  gör  aV  bröstvårtorna  blir  uVöjda  och  därmed  växer  i  storlek.  Oeast  får  den  gravida  kvinnan  lite  mjölkläckage  mot  slutet  av  graviditeten  och  det  är  eV  säV  aV  tömma  mjölkkörtlarna  från  den  första  modersmjölken  som  är  lite  sämre  än  den  som  produceras  senare.  

Page 6: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  –  Bröstens  anatomi  och  fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Brösten  utvecklas  när  kvinnan  går  in  i  puberteten.  DeVa  sker  när  kvinnan  påbörjar  högre  nivåer  av  progesteron  och  östrogen.      Östrogenet  är  det  som  gör  aV  feV  börjar  fördelas  Gll  brösten  i  högre  utsträckning  än  innan.  Progesteronet  krävs  för  aV  mjölkkörtlarna  ska  påbörja  sin  utveckling.    VikGgt  aV  veta  är  aV  brösgllväxten  börjar  redan  innan  första  menstruaGonen.  Det  krävs  Gllräckligt  höga  nivåer  av  östrogen  för  aV  hypofysen  ska  Gllverka  FSH,  som  i  sin  tur  leder  Gll  den  fösta  ägglossningen,  som  krävs  för  ökad  produkGon  av  progesteron.  Innan  deVa  produceras  alltså  endast  mer  östrogen  än  vanligt  som  då  inleder  puberteten.  Därmed  är  det  endast  feVvävnad  som  samlas  i  brösten  innan  progesteronet  kommer  som  då  får  mjölkkörtlarna  aV  utvecklas.    Normalt  säV  sker  pubertetsutvecklingen  hos  flickor  i  dagsläget  mellan  12  och  15  års  ålder.  

Page 7: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  -­‐  Anatomi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Page 8: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  –  Vaginan  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Vaginan  omfaVas  av  de  yVre  delarna  av  kvinnans  könsorgan  och  slidan  (inre  delarna  av  det  nedre  könsorganen.            Vaginan  har  3  öppningar/kanaler.  Du  har  slidan,  urinrörsmynningen  samt  urinröret  som  kopplar  Gll  urinblåsan  och  klitoris,  vars  kanal  är  kopplad  Gll  prostatavävnad.  

Page 9: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  -­‐  Anatomi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Page 10: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  –  Vaginans  yLre  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

De  yVre  delarna  av  vaginan  består  av  de  yVre,  stora  blygläpparna  labia  majora,  bestående  av  en  blandning  av  feVvävnad,  de  inre  mindre  blygläpparna  labia  minora,  som  består  av  svällkroppar,  precis  som  penisens  övre  svällkroppar.  Klitoris  består  också  av  en  svällkropp,  samma  som  penisens  undre  svällkropp,  och  huserar  en  sädeskanal  som  är  kopplad  Gll  prostatavävnad.  Det  är  denna  körtelvävnad  som  producerar  den  vätska  som  kan  ejakuleras  vid  kvinnlig  fontänorgasm.      

I  miVen  finns  slidöppningen  som  leder  in  Gll  slidan.  Slidan  består  av  gladd  muskulatur  och  exokrin  körtelvävnad  som  producerar  slidsekret  vid  sexuell  sGmulans,  som  fungerar  som  glidmedel  och  som  underläVar  penetraGon.  Urinrörsmynningen  kopplas  Gll  urinblåsan  via  urinröret.  

Page 11: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  -­‐  Anatomi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Page 12: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  –  Övre  inre  könsorganen  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Slidan  kopplar  Gll  livmodermunnen,  som  också  kallas  för  livmodertappen.  En  del  av  livmoderns  nedre  del  siVer  alltså  inuG  slidan.  Hela  deVa  området  kallas  för  livmoderhalsen.  Livmoderhalsen  är  en  del  av  hela  livmodern  som  i  sig  består  av  äggledarna,  livmoderkroppen  (miVenparGet)  och  alltså  livmoderhalsen.      Äggstockarna  är  där  äggblåsorna  finns,  som  mognar  Gll  äggceller.  När  ägglossningen  sker  fångas  det  upp  av  äggledaren,  som  får  äggcellen  aV  vandra  mot  livmoderkroppen.    Livmoderns  samtliga  delar  förutom  äggledaren  består  av  glaV  muskulatur,  som  växer  Gll  sig  när  eV  befruktat  ägg  fäster  sig  i  livmodern.  Livmoderväggen  som  omger  livmoderns  inre  består  av  en  slemhinna,  som  delvis  består  av  vita  blodkroppar  men  först  och  främst  näringsämnen  och  eV  medel  som  både  livnär  eV  befruktat  ägg  och  hjälper  det  aV  fastna  och  hålla  ägget  på  plats.    

Page 13: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologisk  fortplantning  –  Anatomi  och  fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Page 14: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologi  –  De  inre  könsorganens  anatomi  och  fysiologi  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Som  en  del  av  fosterutvecklingsprocessen  utvecklas  äggstockarna  –  de  kvinnliga  könsgonaderna.  I  äggstockarna  bildas  drygt  en  miljon  äggblåsor.  Ungefär  500  av  dessa  äggblåsor  mognar  och  utvecklas  Gll  äggceller  med  ungefär  28  dagars  intervaller  med  start  från  puberteten,  när  Gllräckligt  östrogen  bildas.      

FSH  utsöndras  av  hypofysen  vid  mensens  början.  DeVa  gör  aV  äggstockarna  får  flera  äggblåsor  aV  börja  mogna.  Så  fort  en  äggblåsa  mognat  färdigt  så  spricker  denna  och  ut  kommer  en  äggcell  och  fångas  upp  av  äggledaren  vars  process  kallas  ägglossning.  När  deVa  sker  slutar  de  andra  äggblåsorna  aV  mogna  och  Gllbakabildas.  I  processen  dör  de  äggblåsor  som  inte  genomgår  ägglossning.  DeVa  sker  eeersom  när  en  äggblåsa  spricker  blir  en  gulkropp  kvar  (skalet  av  äggblåsan)  som  eeer  ägglossningen  börjar  producera  gulkroppshormonet  progesteron.  Progesteronet  får  i  sin  tur  livmodern  aV  börja  växa  och  mogna,  så  det  blir  redo  aV  ta  emot  eV  befruktat  ägg.  

Page 15: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Eeer  ägglossningen  är  kvinnan  ferGl.  Då  kan  ägget  befruktas.  Om  ingen  befruktning  sker  kommer  gulkroppen  aV  fortsäVa  producera  progesteron  Gll  dess  aV  gulkroppen  tömts  på  energi  och  näring.      

Om  ägget  däremot  befruktas  kommer  även  ägget  aV  producera  progesteron  och  nivåerna  slutar  alltså  inte  aV  sjunka  utan  i  stället  aV  öka  ännu  mer.  När  nivåerna  blir  Gllräckligt  höga  än  de  nivåerna  som  är  normala  vid  gulkroppsproducerad  progesteron  så  kan  graviditetstester  detektera  graviditet.      

En  menstruaGonscykel  pågår  i  ungefär  28  dagar  och  börjas  vid  första  blödningen  och  avslutas  vid  nästa  blödning.  Under  eV  liv  har  kvinnan  ungefär  500  cykler.  MenstruaGonsblödning  är  blod  från  nedbrytningen  av  livmodern.  

Page 16: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Page 17: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐03  

Page 18: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Moment 14 - Gynekologi del 2!

Page 19: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Moment  14  –  Gynekologi  &  Andrologi  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé   2014-­‐03-­‐04  

Vecka  10  

Skydd  11  b  måndag  3/3,  10:00  –  13:25  (Gynekologi  Del  1)  –  Rast  15  x  2  +  Lunch        Gsdag  4/3,  11:55  –  14:05  (Gynekologi  Del  2)  –  Rast  15  min        onsdag  5/3,  10:05  –  12:05  (Sex  och  Fortplantning)  –  Rast  15  min        torsdag  6/3,  10:00  –  13:25    (STD’s)  –  Rast  15  min      

Skydd  11  a  måndag  3/3,  13:30  –  15:00  (Gynekologi  Del  1)  –  Rast  15          onsdag  5/3,  13:00  –  16:35  (Gynekologi  Del  2)  –  Rast  2  x  15  min  

     torsdag  6/3,  12:55  –  14:40  (Sex  och  Fortplantning)  –  Rast  15  min        fredag  7/3,  13:10  –  15:40  (STD’s)  –  Rast  15  minuter  

       

Page 20: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Gynekologisk  patologi  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Grunderna  i  gynekologisk  patologi  bygger  på  följande  områden      •  Den  gynekologiska  undersökningen    

•  Övre,  yVre  och  inre  könsorganen  härrörande  Gll  reprodukGonsförmågan  

•  STD:s  –  sexuellt  överförbara  sjukdomar  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Page 21: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Den  gynekologiska  undersökningen  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Den  gynekologiska  undersökningen  bygger  på  3  principer.    1)  Ockulär-­‐  och  palpatorisk  besiktning  –  

Genom  ögat  observerar  man  utseendet  av  yVre  och  delar  av  de  inre  genitalierna  och  med  handen  och  fingrarna  känner  man  eeer  abnormaliteter.  

2)  Ultraljusundersökning  –  På  deVa  säV  kan  man  se  områden  som  annars  inte  kan  ses  genom  ockulärbesiktning.  

3)  Gynekologisk  provtagning  –  där  man  kan  ta  cellprover  eller  andra  vävnadsprover.  

Med  dessa  tre  undersökningsmetoder  kan  man  få  svar  på  de  allra  flesta  gynekologiska  åkommor  eeersom  du  i  detalj  kan  se  och  komma  åt  alla  gynekologiska  delar.  Undersökningen  genomförs  anGngen  av  en  gynekolog,  en  barnmorska  alternaGvt  av  en  allmänläkare  på  en  vårdcentral.  För  undersökning  av  brösten  används  mammografi  (röntgen  av  bröstet)  och  eventuell  biopsi.  

Page 22: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Bröstcancer  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Bröstcancer  innebär  en  elakartad  tumörbildning  i  bröstet,  som  kan  resultera  i  metastaser  (doVertumörer)  som  kan  sprida  sig  i  kroppen.  AV  ha  tumör  i  bröstet  i  sig  är  inte  farligt  utan  det  farliga  är  aV  tumören  kan  sprida  sig.  Bröstcancer  är  den  vanligaste  formen  av  cancer  för  kvinnor.    Symptom:  Knölar  i  bröstet  som  kan  vara  känsliga  och/eller  smärtsamma.    Diagnos:  Alla  kvinnor  över  40  kallas  Gll  mammografi  –  röntgen  av  bröstet.  Om  man  själv  känner  en  knöl  får  man  en  Gd  för  mammografi.  Upptäcks  tecken  på  tumör  så  genomförs  en  biopsi-­‐undersökning  för  aV  se  vilken  form  av  tumör  det  är,  elakartad  eller  godartad.      Behandling:  Kirurgisk  borVagning  av  knöl  +  extra  vävnad,  eventuellt  tas  hela  bröstet  bort.  Har  cancern  spridit  sig  används  cellgieer  och/eller  strålbehandling.    Bröstcancer  är  den  vanligaste  formen  av  cancer  bland  kvinnor  och  därför  kallas  alla  kvinnor  som  fyllt  40.  HiVas  ingen  tumör  får  man  återkomma  om  6  år,  är  den  godartad  undersöks  man  varje  år.  

Page 23: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Bröstundersökning  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Page 24: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Bröstundersökning  

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Page 25: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Mjölkstockning  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Mjölkstockning  innebär  aV  det  uppstår  en  blockering  i  mjölkgångarna.  Oeast  uppstår  det  i  endast  det  ena  bröstet.    Symptom:  Öm  knöl  på  bröstet,  oea  kan  det  förväxlas  med  brösVumörer.  Ibland  kan  huden  bli  röd  runt  knölen.    Diagnos:  Anamnes  och  palpaGon  på  vårdcentralen.  Vid  misstanke  om  tumör  genomförs  mammografi.    Behandling:  Principen  innebär  aV  man  vill  tömma  mjölkkanalerna.  DeVa  genom  ökad  amningsfrekvens,  varm  handduk  ovanpå  innan  amningen  kan  underläVa,  uVryckning  av  mjölken,  vila  då  spända  muskler  kan  bidra  Gll  blockering  av  mjölkgångarna  och  om  inget  annat  funkar  så  kan  man  använda  bröstpump  för  aV  fysiskt  tvinga  ut  mjölken.  Kirurgiska  ingrepp  kan  i  svåra  fall  behövas.  Om  smärta  uppstår  kan  man  förskriva  paracetamol  och/eller  NSAID.      

Page 26: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Kvinnlig  inferRlitet  Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Kvinnlig  inferGlitet  kan  orsakas  av  många  olika  skäl.  För  aV  förstå  vad  det  handlar  om  gäller  det  aV  förstå  alla  delar  som  spelar  in  i  kvinnans  fortplantningsmekanismer.  Det  kan  handla  om  medfödda  missbildningar,  hormonella  fel,  infekGoner  eller  cystor.    Symptom:  Beroende  på  orsak  kan  det  se  ut  på  olika  säV.  Gemensamt  är  då  aV  man  inte  kan  bli  med  barn  men  mens-­‐truaGonsrubbningar  kan  förekomma,  feber  och  svullnad  samt  smärta.    Diagnos:  Anamnes,  blodprov  (för  aV  se  om  infekGon  förekommer  och  eventuella  hormonrubbningar).  Röntgen  och/eller  ultraljud.    Behandling:  Beroende  på  orsak  behandlas  dessa,  såsom  hormonbehandling  eller  anGbioGka,  anGvirala,  operaGon  eller    in  vitro  (provrörsbefruktning).  Först  och  främst  brukar  man  allGd  se  Gll  aV  försöka  återställa  normala  hormonnivåer  även  om  eventuell  infekGon  förekommer.  SGmulering  av  ägglossning  genom  GllskoV  av  FSH  är  normalt.  Ibland  kan  deVa  leda  Gll  flera  ägglossningar  under  samma  menscykel  och  därmed  är  risken  för  tvillingar  förhöjd  vid  FSH-­‐behandling.  

Page 27: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

                   Cysta  En  cysta  är  en  vätskefylld  blåsa  som  kan  finnas  på  många  ställen  i  kroppen.  Cysta  på  ägg-­‐  stocken  är  en  av  de  vanligaste  vari-­‐  anterna  av  cystor  och  bildas  från    gulkropparna  eeer  själva  äggloss-­‐  ningen.  De  flesta  cystor  återbildas  och  försvinner  med    Gden  och  är  helt  ofarliga.  Dock  kan  de  utvecklas  Gll  cancer    om  man  har  otur.  DeVa  sker  normalt  säV  om  immun-­‐  försvaret  har  svårt  aV  bryta  ner  cystorna.    

Symptom:  De  allra  flesta  cystor  är  symptomlösa  men  vissa  som  inte  återbildas  kan  leda  Gll  allt  från  små  Gll  enorma  smärtor.  Det  gör  som  mest  ont  vid  menstruaGon  och  ägglossning.  Det  kan  även  göra  väldigt  ont  inne  i  buken  vid  samlag.  Är  cystan  stor  kan  den  även  trycka  mot  urinblåsan  och  orsaka  inkonGnensbesvär  och  polyuri.    

Diagnos:  Anamnes  och  gynekologisk  undersökning.  Då  känner  man  eeer  för  aV  utesluta  andra  sjukdomar.  Ultraljud  och  eventuell  röntgen  är  nästa  steg  som  bekräear  diagnosen.    

Behandling:  Kirurgi  där  man  anGngen  tar  bort  hela  cystan,  äggstocken  eller  helt  enkelt  bara  punkterar  cystan  så  vätskan  rinner  ut.  Ingreppen  görs  via  slidan  med  nål  eller  GVhålskirurgi.  

Page 28: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

                   Endometerios  Endometerios  brukar  kallas  för  omvänd  mens-­‐  truaGon.  DeVa  innebär  aV  blödningen  som    uppstår  när  Gllräckligt  mycket  östrogen  bildats  och  livmoderslemhinnan  börjar  brytas  ner  så  sker  blödningen  inte  bara  ner  och  ut  genom    slidan  utan  även  upp  och  ut  genom  ägg-­‐  ledaren  vilket  leder  Gll  inflammaGon  i  buk-­‐  hålan.  Sker  det  eV  fåtal  gånger  är  deVa    ofarligt  men  vid  upprepade  Gllfällen  kan  det  ha  förödande  konsekvenser.  Sjukdomen  kan  både  vara  engångsföreteelser  och  kronisk.    

Symptom:  Smärta,  oerhört  stark  smärta,  framförallt  vid  menstruaGon.  Det  börjar  i  bäckenet  och  strålar  oea  upp  ut  i  korsryggen  i  samband    Med  aV  inflammaGonen  sprider  sig.  Samlagssmärta  är  också  vanlig.    

Diagnos:  Anamnes  och  gynekologisk  undersökning.  Då  känner  man  eeer  för  aV  utesluta  andra  sjukdomar.  Ultraljud  utesluter  eventuell  cysta.  Lapraskopi  är  en  metod  som  behövs  för  aV  bekräea  diagnosen,  en  form  av  GVhålskirurgi,  när  paGenten  blir  sövd.    

Behandling:  Tyvärr  finns  inga  botande  behandlingar.  NSAID  och  dränage  är  praxis.  

Page 29: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Page 30: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Page 31: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Page 32: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

Cervixcancer  kallas  också  för  livmoderhals-­‐  cancer.  DeVa  innebär  aV  HPV-­‐virus    angriper  vävnaden  i  livmoderhalsen.  Då  uppstår  cellförändringarna  och  kan  ge  vårt-­‐  liknande  symptom.  Könsvårtor  orsakas  av    alla  HPV-­‐virus  men  endast  eV  10-­‐tal  av    dessa  ger  cellförändringar,  som  kan  liknas  vid  inre  könsvårtor.  Det  är  dessa  om  man    letar  eeer  vid  gynundersökningen  och  tar    cellprov  från.  Som  konsekvens  i  produk-­‐  Gonen  av  nya  virusparGklar  inuG  cellerna  så  kan  de  börja  dela  på  sig  ohämmat.  Det  är  då  det  utvecklas  tumörer.  DeVa  måste  behandlas  för  aV  undvika  aV  tumörerna  bildar  doVertumörer  och  sprider  sig  (metastaser).  VaccinaGon  är  vikGgt  för  aV  förebygga  livmoderhalscancer  då  deVa  är  den  näst  vanligaste  cancerformen  för  kvinnor.    

Symptom:  Oea  inga  symptom  alls  Gll  dess  aV  man  fåV  fullgod  livmoderhalscancer,  som  då  kan  uVrycka  sig  genom  blödningar.  Givetvis  är  det  dock  vanligt  med  könsvårtor  (kondylom).    

Diagnos:  Gynekologisk  undersökning  där  man  okulärbesikGgar  livmodertappen  för  eventuella  synliga  tecken  på  cellförändringar,  dvs  de  inre  könsvårtorna.  Cellprov  bekräear  diagnosen  Behandling:  Konisering,  i  svåra  fall  tas  bort  större  delar  eller  hela  livmodern.    

                   Cervixcancer  

Page 33: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

                   Cervixcancer  

Page 34: Moment 14 Gynekologi Stora Bilder

Norrköping  

Lärare:  Andreas  Roupé  

Skydd,  omsorg  &  säkerhet  –  Vårdblock  3,  Moment  14  

2014-­‐03-­‐04  

                   VesRbulit  VesGbulit  innebär  inflammaGon  i  slidan  som  gör  den  känslig  för  beröring  och  penetraGon.  Denna  är  kronisk  och  drabbar  drygt  1  av  100  kvinnor  utvecklar  vesGbulit  under  siV  liv.  VesGbulit  är  oeast  kronisk  och  utvecklas  under  puberteten  eeer  den  sexuella  debuten.  Man  vet  inte  varför  vesGbulit  utvecklas  men  man  vet  aV  upprepade  svampbehandlingar  och  p-­‐piller  ökar  chansen  aV  utveckla  vesGbulit.  Stress  och  sex  trots  aV  man  inte  är  på  humör  ökar  också  risken  aV  utveckla  sjukdomen.    

Symptom:  Smärta,  oeast  brinnande  vid  samlad  och  sGmulans.  Oea  kan  man  se  en  svullnad  av  slidväggen.    

Diagnos:  Anamnes  och  gynekologisk  undersökning.  Då  känner  man  eeer  för  aV  utesluta  andra  sjukdomar.  Förekommer  inte  misstanke  om  andra  sjukdomar  så  kan  man  bekräea  diagnosen.    

Behandling:  Användning  av  maxdos  NSAID  drygt  en  Gmma  innan  samlag,  glidmedel  och  ibland  lokalbedövning