myndigheters kommunikation på facebook och twitter1200297/...liknande studie som är cirka fem år...
TRANSCRIPT
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK
Medie- och kommunikationsvetenskap 3
Myndigheters kommunikation på Facebook och Twitter
- En kvalitativ analys av myndighetskommunikation i
sociala medier
Erica Sewing Frohlund
C - uppsats, 15 hp
H.T 2017
Handledare: Christian
Svensson Limsjö
Abstract
Title: Authorities communication on Facebook and Twitter
– A qualitative analysis of government communication in social media.
The purpose of this essay is to investigate how the authorities Swedish Migration Board and
Swedish Transport Administration communicate with the users on the social media Facebook
and Twitter. This essay is based on a qualitative content analysis of a total of six different
posts on Facebook and Twitter, which the authorities of the Swedish Migration Board and the
Swedish Transport Administration have done. The result is that Twitter's comments threads
were perceived as more general and not personally angled. On Facebook, the commentaries
contained very personal questions concerning the person who wrote the question. The most
common language acts of both authorities are mainly information. They occur to the greatest
extent, and mostly in all posts and responses. The nature of the information is usually
informative but sometimes also explanatory. Other language actions that appear a part are
calls. The most common call is when the text ends with a link reference. The text wants the
reader to press the attached link, thus performing an action. The ways of creating relationship
and the extent to which the texts try to create relationships with the recipients differ between
the two different social media. On Facebook, it is clearer that the texts are trying to create
relationships. Twitter does not match the same pattern.
Keywords: Government communications, social media, official language, Facebook and
Innehållsförteckning 1. Inledning .....................................................................................................................................1
1.1 Disposition .............................................................................................................................2
2. Bakgrund och tidigare forskning ................................................................................................3
2.1 Datorförmedlad kommunikation ..........................................................................................3
2.2 Myndighetsspråk och sociala medier ....................................................................................4
2.3 Myndighetskommunikation på Facebook .............................................................................5
2.4 Myndighetskommunikation på Twitter .................................................................................8
2.5 Policy och riktlinjer för myndigheters kommunikation i sociala medier ...............................9
2.6 Sammanfattning av tidigare forskning ............................................................................... 10
3. Syfte ......................................................................................................................................... 12
3.1 Frågeställningar .................................................................................................................. 12
4. Metod och Material ................................................................................................................. 13
4.1 Material .............................................................................................................................. 13
4.2 Metod ................................................................................................................................. 16
4.3 Vetenskapligt förhållningssätt ............................................................................................ 16
4.4 Innehållsanalys ................................................................................................................... 17
4.5 Modell för textanalys ......................................................................................................... 17
4.6 Genre begreppet ................................................................................................................ 19
4.7 Forskningsetiskt övervägande ............................................................................................ 19
5. Analys ....................................................................................................................................... 20
5.1 Analys av Migrationsverkets språkhandlingar, omtal och tilltal ........................................ 20
5.2 Analys av Trafikverkets språkhandlingar, omtal och tilltal................................................. 27
6. Sammanfattande resultat och slutsatser ................................................................................ 32
6.1 Resultat av Migrationsverkets kommunikation i sociala medier ....................................... 32
6.2 Resultat av Trafikverkets kommunikation i sociala medier ............................................... 33
6.3 Sammanfattande resultat .................................................................................................. 34
6.2 Jämförande analys med Holmqvist (2013) studie om Arbetsmiljöverket och Polisen ...... 34
7. Avslutande diskussion ............................................................................................................. 36
7.1 Förslag på vidare forskning ................................................................................................ 39
Referenslista
Bilaga 1 – Migrationsverket Facebook inlägg, Twitter inlägg 1 och 2
Bilaga 2 - Trafikverket Facebook inlägg, Twitter inlägg 1 och 2
1
1. INLEDNING
Enligt Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin (2012, 13) finns idag myndigheternas texter i
stor utsträckning på internet och därför har webbplatser fått en stor roll för myndigheters
kommunikation med samhällsmedborgare. När man talar om myndighetskommunikation blir
ordet myndighetsspråk relevant att analysera och titta närmare på. Kan myndigheters språk
särskiljas gentemot andra verksamheters språk i samhället? Idag har myndigheters språk
luckrats upp från de kanslispråkliga dragen med ålderdomliga ord, verbsammansättningar och
s-passiviseringar. Jämfört med tidigare så har myndigheters språk numer en intimare karaktär
med personliga tilltal och de typiska kanslispråkliga dragen i texterna är inte längre en
självklarhet. Traditionellt sätt har myndigheter förknippats med samhällets offentliga sfär men
i dagens samhälle kommunicerar även myndigheter mer inom den privata sfären. Exempel på
detta är när myndigheter erbjuder service via sociala medier som exempelvis Facebook och
Twitter. Samtidigt som myndigheter närmar sig den privata sfären mer och mer så finns det
andra verksamheter i samhället som närmar sig den offentliga sfären mer än tidigare. Skolan
är ett sådant exempel. Tidigare förmedlades information om hur skolundervisningen skulle
bedrivas muntligt mellan rektor och lärare. Idag finns dokument som beskriver sådana här
arbetsprocesser. På samhällsnivå utgör de här exemplen parallella processer. Myndigheters
språk antar en mer familjär karaktär samtidigt som andra områden i samhället influeras av
myndigheters mer byråkratiska skrivsätt. Den här förändringen innebär att myndigheters språk
på så sätt blir mindre formella vilket i sin tur gör det svårare att särskilja myndigheters
språkliga drag. Det man istället kan ha som utgångspunkt vid analys av området är att utgå
från myndigheten som institution (Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin 2012, 16).
Det finns en studie som har studerat Arbetsmiljöverket och Polisens kommunikation på
Facebook (Holmqvist, 2013). Syftet var att undersöka vilka olika sätt som myndigheterna
använder i sin kommunikation i sociala medier för att skapa relation med sina användare.
I den här C-uppsatsen har jag intresse av att undersöka två andra myndigheters
kommunikation i sociala medier för att sedan jämföra resultaten med Holmqvists (2013)
liknande studie som är cirka fem år gammal. Intresset ligger i att undersöka om det finns
några likheter/skillnader i myndigheters kommunikation i sociala medier idag jämfört med för
fem år sedan. Finns det indikationer på någon utveckling eller förändring? För att få ett
utvidgat perspektiv kommer två olika sociala medier, Twitter och Facebook, att undersökas.
Utgångspunkten för analys och jämförelse är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt
språk på Facebook och Twitter eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan
2
sociala medier som exempelvis Facebook och Twitter är mer privatare verksamheter.
1.1 Disposition
Uppsatsen börjar med inledning och disposition. Därefter redovisas tidigare forskning kring
studiens forskningsområde. Ett syfte presenteras sedan med anknytning till tidigare forskning
och bakgrund. I studiens problemformulering presenteras syftet med tillhörande
frågeställningar. Metod och materialredovisning presenteras sedan i direkt anslutning.
Studiens resultatredovisning kommer därefter sammanvävd med analysdiskussion. I studiens
avslutande diskussion dras slutsatser med målsättningen att nå studiens syfte. Sist presenteras
förslag på vidare forskning inom området.
3
2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING
I bakgrundskapitlet presenteras den bakgrund och tidigare forskning som studien utgår från
inom det aktuella studieområdet. Det är vanligt att tillämpa teori och begrepp som
utgångspunkt för det syfte som studien avser att undersöka. I den här uppsatsen har genre
begreppet använts som teoretisk utgångspunkt. Presentation av begreppet passar bäst in i
metodkapitlet då tillämpning av begreppet sker som en slags metod, se punkt 4.6. Samma sak
gäller för de teoretiska begrepp som finns i den textmodell som tillämpas i metodkapitlet.
Tidigare forskning som är relevant för den här studien handlar om datorförmedlad
kommunikation, myndighetskommunikation, myndighetsspråk och sociala medier,
myndighetskommunikation på Facebook och Twitter samt policy och riktlinjer för
myndigheters kommunikation i sociala medier. Avslutningsvis finns en kortare
sammanfattande slutsats över forskningsområdet. Eftersom Twitter och Facebook är de
sociala medier som har använts för datainsamling blir det relevant att få en övergripande bild
över forskningsläget från starten för cirka 10 år sedan fram till idag. Genom att presentera de
olika forskningsområdena i den här ordningen sker en övergripande introduktion som
successivt smalnar av och slutligen når kärnan, myndigheters kommunikation i sociala
medier.
2.1 Datorförmedlad kommunikation
Det finns forskning inom datorförmedlad kommunikation som har studerat dialogen mellan
myndighet och privatperson på Försäkringskassans Facebooksida för föräldrar (Sörlin och
Söderlundh, 2014, 56–65). På Försäkringskassans Facebooksida för föräldrar finns en
chattfunktion som heter Hanna. Där kan besökare ställa sina frågor och få svar direkt av
handläggare. Studien undersökte hur deltagarna i dialogen hanterar offentligt och privat
genom att positionera sig själva och andra som diskursdeltagare i ett semi-publikt medie.
Genom samtalsanalys studerades vilka som pekas ut som mottagare av inläggen, syftet var
också att ta reda på hur deltagarna accepterar eller avvisar de receptionsroller som de tilldelas.
Forskarna i studien menar att ”när en myndighet besvarar frågor på Facebook blandas sfärer,
som vanligen är åtskilda mellan som offentlig och privat på ett nytt sätt. Tidigare skedde
liknande fråga–svarsdialoger via slutna medier som telefon och mejl, vilket gjorde dem till en
ensak för privatperson och handläggare. Facebook är däremot ett semi-publikt medium, vilket
gör kommunikationen tillgänglig även för andra personer. Myndighetsdialogen har därmed
öppnats upp för nya deltagarkonstellationer.” Studien har sitt fokus på receptionsroller och
slutsatsen kommer fram till att det som tidigare traditionellt sätt tillhört det privata respektive
4
det offentliga blandas nu på nya sätt genom myndigheters kommunikation i sociala medier.
Det konstateras också att trådstartaren och myndighetens handläggare agerar på liknande sätt
som kan förväntas i ett mer traditionellt medium för myndighetskommunikation som
exempelvis ett telefonsamtal. Handläggarna behandlar ett institutionellt ämne av relevans för
myndighetens verksamhet och positionerar varandra ömsesidigt som direkta adressater. Det
nya mediets semi-publika karaktär ger dem möjlighet att positionera andra personer som
explicita direkta eller indirekta adressater. Resultatet i den här studien kommer fram till att
positioneringar och receptionsroller bör studeras ytterligare med frågor om exempelvis andra
typer av roller som verksamhetsroller och sociala roller. Genom den här analysen finns en
indikation på konturerna av hur privatpersoner och myndigheter hanterar Facebookmediets
nya möjligheter att blanda offentligt och privat. Myndighetens handläggare följer i stort sett
ett klassiskt mönster för institutionella samtal och bejakar enbart den offentliga sfären medans
privatpersonernas förhållningssätt är mer komplext och befinner sig inom båda sfärerna.
Annan forskning kring datorförmedlad kommunikation som har gjorts belyser socialt
beteende och identitetsskapande. Begrepp som flejmning och trolling förekommer. Detta är
två typer av aggressivt beteende där flejmning innebär att en person kommenterar en
nyhetssidas inlägg eller i ett forum på ett mycket negativt sätt. Trolling sker då inlägg och
kommentarer görs med enda syfte att hetsa upp en stämning eller störa en konversation. Den
som bedriver trolling kallas i sådant sammanhang för troll (Levinson, 2009, 170–171).
2.2 Myndighetsspråk och sociala medier
Collini (2011, 6) tar upp att det har skett en stor förändring av myndighetsspråket det senaste
århundradet. Vidare menar Larsson (2008, 212) att i takt med att kommunikation numer sker
via datorer och internet har utvecklingen från massinriktad kommunikation till mer
individanpassad och nätverksbaserad form tagit fart.
2010 genomfördes en studie bland åtta av Sveriges kommuner med syfte att ta fram en
språkstil åt den offentliga sektorns kommunikation på Twitter (Collini, 2011, 1). Genom en
enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gjort så svarade 53% av de
tillfrågade kommunerna att de använde Twitter som ett sätt att kommunicera med sina
invånare. Bland de kommuner som inte använde sociala medier uppgav 49% att de planerade
att komma igång med det. Syftet uppgavs vara att skapa dialog med medborgarna samt att ha
en kanal för nyhetsförmedling. Enligt Collini (2011, 1) så är Twitters informella sfär en ny
miljö för det konventionellt formella myndighetsspråket, vilket innebär helt andra krav på
5
texters stil och innehåll än andra medier. Resultatet av Collinis (2011, 53) studie visade att
kommunerna inte var särskilt närvarande, personliga eller inbjudande med slutsatsen att de
inte alls strävade efter att skapa dialog på Twitter. Studien presenterar ett gestaltningsförslag
om tjugo tweets som på så sätt bygger upp en tweetstil tillsammans med riktlinjer och råd
kring hur ett gott twittrande kan bedrivas och uppnås. Stilen som presenteras strävar efter att
adressera dialogsyftet på ett bättre, mer anpassat sätt genom en mer personlig, engagerande,
närvarande och tydlig inriktning.
Utöver den här studien finns ett flertal undersökningar/utvärderingar om myndigheter på
sociala medier. Dessa har sitt fokus kring frågor om vad som fungerat och inte fungerat. För
att få en något mer samlad uppfattning ger bland annat Herbert och Hjalmarsson (2012) en
sammanställning över språket i sociala medier. I sociala medier har språket en informell
karaktär. Denna stil beror på att datorförmedlad kommunikation består av en blandning av tal-
och skriftspråk samt öppenhet. Som medium har internet medfört en förväntan hos
samhällsmedborgarna på att information ska kunna fås snabbt och på ett lättillgängligt sätt.
Detta gäller även myndigheter. I sin natur är sociala medier styrda av användarna vilket för
myndigheterna innebär att de själva inte kan styra vad som skrivs på deras Facebook- eller
Twittersida. För myndigheter blir detta både en välkomnande kommunikationsväg men
samtidigt också svårnavigerad.
2.3 Myndighetskommunikation på Facebook
Det finns ett flertal studier som har undersökt myndighetskommunikation på Facebook. En
studie från 2015 (Bergholtz, Jönsson och Lindström, 2015) har undersökt vilka
relationsskapande taktiker som den svenska Polisen använder sig av på Facebook. Intresset
låg även i att ta reda på hur polisen använt Facebook för att kommunicera med interagerande
användare. Författarna till studien menar att det finns 80 olika Facebook konton hos Polisen.
En fullständig observation har gjorts genom insamling av empiriskt material från tre olika
Facebooksidor hos Polisen. Resultatet i studien kommer fram till att den svenska Polisen
kommunicerar en flerdimensionell bild av myndighetens arbete. Avsändare, språkbruk,
budskap och ämnesval varierar. Författarna till studien menar att närvaro på sociala medier
förutsätter ett enhetligt budskap och det kommunikativa arbetet kräver välutförda taktiker.
Som relationsskapande taktiker används uppmaningar till interaktion och även tilltal till
användarna. Vidare menar studiens författare att relationsskapande taktiker används för att
förbättra relationen till användarna samt för att skapa dialog. Genom det kan en dynamisk och
6
skiftande relation skapas till mottagarna. Förståelse för Polisens kommunikation och identitet
utvecklas från en traditionellt formell struktur mot ett ömsesidigt och dialogfrämjande system.
Exempelvis sker uppmaningar genom att Polisen erbjuder frågestunder med uppmuntran att
användarna ska ställa frågor. Detta är ett sätt att uppmana till interaktion och handling samt att
skapa och starta dialog. Polisen svarar även på frågor från läsare via kommentarsfält vilket
sker genom tilltal till frågeställaren.
Det finns en språkinriktad studie som har jämfört två myndigheters kommunikation på
Facebook (Holmqvist, 2013, 23–24). En kvalitativ analys har gjorts med fokus på systemiskt
funktionell grammatik där syftet var att ta reda på hur de två myndigheterna
Arbetsmiljöverket och Polisen skapar dialog med medborgare som besöker deras
Facebooksida. Ett av de stora problemen som framkommer i resultatet är att myndigheterna
inte vill släppa kontrollen över kommunikationen. Eftersom myndigheterna inte kan anta en
allt för informell ton och utan förbehållning eftersom de riskerar att tappa trovärdighet eller i
värsta fall bli straffskyldiga. Diskussion förs vidare kring att det kanske inte är så konstigt
eftersom myndigheter alltid har haft full kontroll över vad som sägs på deras olika kanaler.
Både när det gäller i brev eller på webbsidor. Till skillnad mot sociala medier och webben 2.0
där interaktion förespråkas och en strävan efter att alla deltagare ska tillföra innehåll på
samma villkor. Sammanfattningsvis konstaterar den här studien att många av myndigheternas
problem uppstår då den offentliga verksamheten kliver in i den privata sfären. I och med detta
uppstår en situation där myndigheterna varken får eller kan prata med myndighetsstämma
eftersom då uppfylls inte allmänhetens krav på datorförmedlad kommunikation på sociala
medier.
Ronkainen (2014, 4, 66–68) har gjort en finsk studie med syfte att på helhetsövergripande sätt
förstå hur statliga myndigheter agerar i sociala medier för närvaro. Studien har undersökt hur
statsförvaltningen utnyttjar Facebook och Twitter i kommunikation genom att analysera
användningen av sociala medier hos fyra myndigheter. De två finska statliga myndigheterna
Kommunikationsverket och Trafikverket och de två svenska myndigheterna Post- och
telestyrelsen samt Trafikverket använder sociala medier i sin verksamhet. Resultatet visar att
tre av fyra myndigheter använder Facebook och Twitter främst för att locka besökare till sina
webbsidor där det huvudsakliga och egentliga innehållet finns. På Facebook har svenska
Trafikverket skapat ett diskuterande samtalsklimat. Samhällsmedborgare ställer dagligen
frågor som myndigheten aktivt besvarar. Här får samhällsmedborgarna hjälp och en
interaktion uppstår, inte bara i rent informationssyfte. Resultatet visar att det finns
7
internationella skillnader i kommunikationsstilen i sociala medier mellan Finland och Sverige.
De skillnader som påvisas är att finska myndigheter antar en mer informerande och passiv
samtalston i sina texter medan de svenska myndigheterna har en mer uppmuntrande stil för
engagemang till diskussion men samhällsmedborgarna. Detta sker genom att myndigheten
använder sig av duande och frågesatser. En annan skillnad var att de svenska myndigheterna
använder personliga underskrifter på sina Facebook och Twitter meddelanden i större
utsträckning än de finska myndigheterna. Vid jämförelse mellan användandet av Facebook
och Twitter konton för publicering av antal inlägg och meddelanden så är alla myndigheter
två till tre gånger aktivare på Twitter än på Facebook. En intressant reflektion kring detta är
att ett Twitter-meddelande bara kan vara 140 tecken långt och att ärenden inte kan redovisas i
Twitter på ett lika omfattande sätt om i Facebook. Twitter används dagligen av
myndigheterna, medan Facebook bara uppdateras en till två gånger per vecka. En ytterligare
observation som gjordes är att även om myndigheterna publicerar mycket fler meddelanden
på Twitter så är inläggens kommentarkedjor på Facebook i regel ändå längre. Studien
noterade också att utöver enkelriktad information så verkar myndigheterna inte vara
intresserade av vad andra aktörer gör på sociala medier. Varje myndighet hade hundra-
och/eller tusentals gillare på sina sociala medier. I motsats följde myndigheterna själva högst
bara tiotals andra organisationer eller privata användare på Facebook eller Twitter.
Exempelvis hade Post-och telestyrelsen 861 följare på Twitter men visar själv inget intresse
för andra användare. Ronkainen (2014, 66–68) menar därav att detta visar att myndigheterna i
allmänhet ser sociala medier som informationskanaler, snarare är platser för nätverks- och
relationsskapande. Andra reflektioner som framkommer är antal språk som används. Finland
har två officiella språk, finska och svenska. Men det vara bara två meddelanden på fyra
månader som skrivits på svenska. Ronkainens diskussion landar därför i att eftersom finska
myndigheter inte skriver på svenska på sina sociala medier tyder det på att de inte anser att
sociala medier är lika betydelsefulla kommunikationskanaler som de mer traditionella
medierna så som press och webb. Ur ett helhetsperspektiv menar Ronkainen att statliga
myndigheter utnyttjar sociala medier som nybörjare, de prövar sociala medier i liten
utsträckning och det är bara vissa anställda som använder sociala medier och i begränsade
syften. Svenska Trafikverket är enda myndigheten som betjänar sina kunder aktivt vilket
indikerar på att de anser sociala medier som ett ytterligare kommunikationsverktyg. Denna
typ av användande är också mer mångsidigt.
8
2.4 Myndighetskommunikation på Twitter
Forskningen om Twitter är bara cirka 10 år gammal och redovisning av tidigare forskning
görs i kronologisk ordning från mer allmän till mer ämnesspecifik mot
myndighetskommunikation. För min uppsats syfte är tidigare kommunikationsinriktade
studier om Twitter mest relevant, men även Facebook eftersom det också är ett socialt medie.
Därför har de studier inom området som träffar uppsatsens syfte bäst valts ut för granskning
och presentation. Mer ämnesspecifik forskning om myndighetskommunikation och Twitter
har särskilt intresse och relevans. Därför får denna typ av tidigare forskning mer fokus och
resultatet redovisas mer ingående.
En av de tidigaste studierna som gjorts om Twitter genomfördes 2007 och undersökte varför
och hur användare twittrar (Java et al. 2008, 56–65). I den här studien framkom tre olika typer
av Twitter användare. Det var information source - användare med ett stort antal följare och
som själv regelbundet delar med sig av information och sprider nyheter. Den andra kategorin
var friends – användare som följer och följs av vänner, familj och kollegor. Det här var enligt
Java et al. (2008, 56–65) den största gruppen användare. Den tredje gruppen var informations
seekers – den här gruppen är användare som följer andra och läser information men som
själva inte bedriver informations- och nyhetsspridning.
Studien som Java et. al (2008) gjorde har därefter inspirerat till fler studier om Twitter. Bland
annat Honneycutt och Herrings (2009) studie som undersökte hur mycket Twitter stöder
konversationer mellan användarna och hur behovet ser ut för vidare utveckling. Den här
studien undersökte användandet av @-tecknet. Resultatet visade att tillämpningen av @-
tecknet användes för att adressera och referera till andra användare. Med andra ord användes
tecknet för att göra tweets både riktat till den omnämnda användaren men även i tweets som
inte var direkt riktad till användaren som refererades. Slutsatsen av den här studien kom fram
till att Twitter användes till informella och samarbetande syften även fast Twitter inte i
grunden är skapat för sådant användande. Utifrån detta mynnade studien ut i ett förslag om
förbättringar som kan underlätta användandet ytterligare.
Spring och Svensson (2016, 1) har studerat vilken dimension de svenska fotbollsklubbarna i
Allsvenskan främst använder för att bygga relationer på Twitter samt vilken dimension som
genererar mest svar från deras anhängare. Spring och Svensson (2016, 1) menar att
uppkomsten av sociala medier har förändrat hur organisationer måste tänka för att
kommunicera med allmänheten. Det råder osäkerhet kring hur sociala medier bör användas på
bästa sätt. Det är många som menar att organisationer måste fokusera på att bygga relationer
9
och bedriva personlig kommunikation. Det finns också många som påstår att det kan vara en
fördel att använda känslor i sin kommunikation. I den här studien har de här tankarna testats
med utgångspunkt ur tidigare forskning som kategoriserat organisationskommunikation på
Twitter i tre olika dimensioner. Totalt analyserades 2461 tweets från fotbollsallsvenskans 16
lag. Resultat gav indikation på att dimensionen av personliga förhållanden tillsammans med
patos är det som ger mest respons från Twitter-anhängare. Ytterligare forskning behövs dock
om detta antagande (Spring och Svensson, 2016, 1).
2.5 Policy för myndigheternas kommunikation i sociala medier
Policys och riktlinjer för myndigheters kommunikation i sociala medier kan påverka och
eventuellt utgöra en möjlig förklaring till varför myndigheter kommunicerar på ett visst sätt i
sina sociala medier. För den här studiens syfte kan det därför vara relevant att titta på policy
och riktlinjer för myndigheternas kommunikation i sociala medier. Särskilt intressant var det
att försöka hitta information om policy och riktlinjer för Migrationsverket och Trafikverkets
användning av sociala medier.
Publikt är en facktidning som det statliga fackförbundet ST ger ut. 18 november 2015
publicerade tidningen en artikel (Publikt, 2018) som diskuterar kring hur yttrandefriheten kan
begränsas av myndigheters policys för sociala medier. I artikeln framgår att tidningen
granskat 28 myndigheter där 17 av dem har svarat att de har en policy för användande av
sociala medier. Främst handlar myndigheternas policy om användandet av sociala medier i
tjänsten. ST:s förbundsjurist Veera Littsmarck menar att det är bra med policy så länge de
bidrar till en tydlighet. Hon tar bland annat upp Trafikverket som ett exempel som har många
restriktioner och att de istället kan uppfattas som en begränsning av yttrandefriheten och
meddelarfriheten. I Exemplet menar hon att myndigheten i sin policy skriver till de anställda
att de, ”på samma vis som privatanställda”, omfattas av lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare.
Vidare menar Veera Littsmarck att Lojalitetsplikten inte gäller på samma sätt för
statsanställda som för privatanställda. Grundlagsskyddet för yttrandefrihet och meddelarfrihet
gäller framför lojalitetsplikten även om det givetvis också finns en lojalitetsplikt. Vidare har
Trafikverket en annan punkt som anger att anställda ska ”främja Trafikverkets intressen samt
iaktta diskretion såväl inåt som utåt i Trafikverkets angelägenheter”. Publikt har pratat med
Lars-Åke Näslund som är förhandlingschef på Trafikverket. Han anser inte att formuleringen
om lojalitetsplikt är felaktig. Han förtydligar att det står att anställda självklart har
10
meddelar- och yttrandefrihet i enlighet med grundlagen. Men att anställda måste hålla isär
sina roller.
Migrationsverket har på sin hemsida (Migrationsverket, 2018) information om vad som gäller
på deras sociala medier. Informationen verkar vara riktad till användare och läsare. Utifrån
vad myndigheten anger där så skulle det kunna betraktas som en förklaring till varför de
svarar och agerar som de gör i sina sociala medier. För Facebook skriver Migrationsverket att
myndigheten publicerar texter, filmer och grafik om myndighetens uppdrag och om
migrationen till Sverige. Ibland bjuder myndigheten in till livechattar med experter från
Migrationsverket. Myndigheten raderar inget av det som skrivs på Migrationsverkets
Facebook-sida med undantag för aktiviteter som:
• bryter mot svensk lag eller mot det sociala mediets regler.
• innehåller känsliga personuppgifter eller är stötande, uppviglande eller kränker
enskildas personliga integritet.
• saknar relevans för sidans ämne.
• anses vara spam. Spam är när samma typ av inlägg återkommer med hög
frekvens från en eller ett fåtal avsändare.
• kommer från en uppenbart falsk avsändare (till exempel med påhittat namn).
• är huvudsakligen ett reklambudskap i marknadsföringssyfte från annan
organisation än Migrationsverket.
Eftersom det som skrivs på Migrationsverkets sociala medier kan bli allmän handling
uppmanar myndigheten användare att aldrig lämna ut personlig information som
personnummer eller annat som berör enskilt ärende. Istället ombeds användarna att kontakta
Migrationsverket via e-post eller telefon för personlig service. Migrationsverket tar inte
ansvar för om någon annan part än Migrationsverket eller deras experter i tjänst svarar på en
fråga i ett inlägg. För Twitter skriver myndigheten att Migrationsverket skriver om aktuella
saker eller ger verkets syn på en pågående debatt.
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
För att sammanfatta tidigare forskning om sociala medier och organisationskommunikation
kan konstateras att det finns fler liknande studier gjorda inom området som min studie avser
att undersöka. Den forskning som identifierats handlar om kommuner och myndigheters
användande av sociala medier som Facebook och Twitter. Det har gjorts en jämförande studie
11
mellan liknande myndigheters användande av både Facebook och Twitter i Sverige och
Finland. Det har även gjorts en språkanalyserande studie om Arbetsmiljöverket och Polisens
Facebook. I min studie har språket analyserats hos Trafikverket och Migrationsverket både på
Facebook och Twitter. Just någon sådan studie har inte påträffats vid eftersökning av tidigare
forskning. Vid sökning påträffades relevanta studier om Trafikverket men Migrationsverket
verkar det finnas mindre skrivet om. Några träffar om Migrationsverket och sociala medier
har inte påträffats alls. Både Trafikverket och Migrationsverket är aktiva på Facebook och
Twitter. Därför känns det intressant att studera de här två myndigheterna. Den ena lite mer
studerad och den andra mindre. Det kan ge ett intressant resultat där likheter och/ eller
skillnader kan framkomma som blir intressanta för analys. Det finns lite skrivet om policys
och riktlinjer för myndigheters användande av sociala medier. På Trafikverkets hemsida
hittades ingen allmän information om policy och riktlinjer för användande av sociala medier.
Däremot finns myndigheten med i en granskning som statliga fackförbundet ST:s facktidning
Publikt har gjort. I denna granskning framkommer två exempel som kan uppfattas som en
begränsning för myndighetens medarbetares yttrandefrihet och meddelarfrihet i sociala
medier. Migrationsverket har information till sina läsare som beskriver vad som gäller på
deras sociala medier. Utifrån det som beskrivs där får läsaren en förklaring till varför
myndigheten agerar som de gör i sina sociala medier.
12
3. SYFTE
Syfte med den här C-uppsatsen är undersöka hur myndigheterna Migrationsverket och
Trafikverket kommunicerar med användarna på de sociala medierna Facebook och Twitter.
Analysen går ut på att både se hur myndigheterna väljer att starta dialog med de verktyg som
Facebook och Twitter ger dem så väl som hur de kommunicerar med användarna i inlägg och
i svarskommentarer. Intresset ligger i att få svar på hur den interpersonella strukturen i
texterna ser ut.
3.1 Frågeställningar
För att nå studiens syfte bestod undersökningen av två delar. Dels finns det tre
frågeställningar som riktas till de två myndigheter som har studerats.
1. Hur använder myndigheterna språkhandlingar i sina inlägg för att skapa relation?
2. Hur använder myndigheterna tilltal och omtal i sina inlägg och dialoger för att skapa
relation?
3. Vilka olika sätt av språkhandlingar används för att skapa dialog?
Som en andra del har den här studiens resultat jämförts med resultatet från en liknande studie
som Holmqvist gjorde 2013 där hon undersökte Polisen och Arbetsmiljöverkets
kommunikation med användarna på Facebook.
13
4. MATERIAL OCH METOD
Material och metod presenteras uppdelat för att ge en lättförståelig, tydlig och översiktlig bild
av det här kapitlets innehåll. I första delen presenteras material. För att tydliggöra har
underrubriker kring avgränsningar, datainsamling och urval använts. Efterföljande del redogör
kortfattat den valda metoden. Tredje stycket presenterar en beskrivning av vetenskapligt
förhållningssätt. Syfte är att bidra till en ökad förståelse för metodval och förhållningssätt i
den här studien. Det fjärde stycket beskriver innehållsanalys som följs direkt av ett femte
stycke där modell för textanalys presenteras. I sjätte stycket presenteras genre begreppet som
tillämpande metod och avslutningsvis bemöter sjunde stycket forskningsetiskt övervägande.
4.1 Material
Materialet som har valts ut för analys är två olika Twitterinlägg samt ett Facebookinlägg med
efterföljande kommentarer från respektive myndighet. De två myndigheterna,
Migrationsverket och Trafikverket, har studerats och totalt blev det sex inlägg med
kommentarer som uppfyllde urvalskriterierna och som var relevanta för analys. Anledningen
till att både Facebook och Twitter har använts för inhämtning av material är att vid
efterforskning av flertalet olika myndigheters kommunikation via sociala medier framkom
skillnader i antal kommentarer samt olika typer av användare. Skillnaden mellan Facebook
och Twitter var att på Facebook var ofta kommentarstrådarna väldigt långa ofta med över 50
kommentarer till varje inlägg. Twitter hade inte lika många inlägg som fått efterföljande
kommentarer från användarna. Anledningen till att materialet utgörs av endast två inlägg från
Facebook och fyra från Twitter fördelat på ett respektive två per myndighet är att det är
kommunikationen som är intressant och inte antalet inlägg/kommentarer. Eftersom inläggen
på Facebook var mycket längre än på Twitter så var innehållet i ett Facebookinlägg tillräckligt
för analys i enlighet med den här studiens syfte.
Avgränsningar och urval
Jag har valt två Twitterinlägg och ett Facebookinlägg från varje myndighet.
Urvalskriterierna var:
- Inlägg som var aktuella vid söktillfället.
- Inlägg skrivna av myndigheten själva.
- Inläggen ska inte börja med hänvisning till annan plats men får ändå innehålla länk.
- Inläggen ska inbjuda till dialog.
- Det måste finnas kommentarer från läsare till myndigheternas inlägg.
14
- Det måste finnas minst tre svarskommentarer men inte fler än sexton
svarskommentarer som läsare gjort.
De inlägg som då blev aktuella från Migrationsverket var:
- Facebook inlägget ” Landanalyser är ett viktigt bidrag när Migrationsverket gör
rättsliga bedömningar av säkerhetsläget i olika länder. Här berättar en
landananalytiker på Lifos om hur insamling av information går till #MigFakta”.
- Twitterinlägget ”Panelsamtal om hur säkerheten i landet påverkar asylprocessen, idag
på @MRdagarna i Jkpg kl 16 med @Migrationsverket, @madelaineseidl1 för
@AmnestySverige och @RodaKorset. #MigFakta”’
- Twitterinlägget ”Kommer det fram ny information efter att en person fått avslag på sin
asylansökan, kan det bli aktuellt med verkställighetshinder.
De inlägg som blev aktuella från Trafikverket var:
- Facebook inlägget ”Idag drivs nästan all tung transport med fossila bränslen, men med
elvägar kan koldioxidutsläppen minska med upp till 90 procent. Nu testar vi Sveriges
första elväg där en elektrisk lastbil laddas upp genom att köra över en skena i
marken.”
- Twitterinlägget ” 98 500 km väg, 14 700 km järnväg – och nu också 1
inlägg på twitter! Följ oss, vi är mer än på väg.”
- Twitterinlägget ” Kan inte du heller få nog av järnvägsfrågor? Nytt avsnitt i
Järnvägspodden ute nu! https://t.co/b5qCkgR5f1 #järnvägspodden
Datainsamling
Trafikverkets Twittersida besöktes den 17 november och myndighetens Facebooksida
besöktes den 20 november 2017 för datainsamling. Det kunde snabbt konstateras att på både
Facebook och Twitter dominerar information om länkningar till myndighetens hemsida med
aktuella publiceringar inom specifika ämnen. Utifrån länkningar som Trafikverket skrivit
några rader om finns sedan reaktioner med kommentarer från användarna. Dialogerna som
uppstod på Facebook var många och långa. Varje inlägg hade långa kommentarstrådar där
15
flertalet användare kommenterat och Trafikverket hade också svarat på de flesta
kommentarerna.
På Facebook bestod utmaningen i att hitta lämpligt material som inte var alldeles för långa.
För att komma åt studiens syfte behövs material som tydliggör dialogen som myndigheten för.
En kommentarstråd som är lång och innehåller flera olika svar från Trafikverket bedömdes
tillräckligt. Ett inlägg med 20 kommentarer innehållande svar, frågor och text uppfyllde
urvalskriterierna. I detta inlägg fanns några kommentarer där användare enbart kommenterat
en annan användares namn och inget mer. Denna typ av kommentarer har inhämtats vid
datainsamlingen.
På Twitter fanns ett fåtal dialoger mellan användare och myndigheten. De inlägg som innehöll
en dialog bestod av att användare har kommenterat inlägget, Trafikverket har svarat men när
användaren fortsatt svara så har inte Trafikverket fortsatt med ett svar utan dialogen har
avstannat och avslut från Trafikverket saknas i dialogen. Eftersom intresset har sitt fokus
kring myndigheternas kommunikation i sociala medier togs inte någon hänsyn till om
användare som kommenterar inläggen även inkluderar sitt svar till andra användare utöver
myndigheterna. Det förekom också att myndigheterna svarade mer än en användare i samma
inlägg. Det vill säga att myndigheten skrev ett svar men skickades till mer än en användare.
Detta har tagits hänsyn till och finns med för analys i resultatdelen.
Den 18 november 2017 gjordes datainsamling på Migrationsverkets Facebook och
Twittersida. På Twitter påträffades ett fåtal inlägg inklusive länkning där två eller fler
användare har kommenterat och Migrationsverket har svarat. På Facebook har
Migrationsverket flera ortslokala facebooksidor. På många av dem saknades regelbunden
aktivitet och det fanns egentligen inget material att inhämta. Migrationsverket Norrköpings
Facebook sida stack ut ur mängden. På den här sidan förekom mycket och intensiv aktivitet.
Migrationsverket publicerar regelbundet nya inlägg med länkningar och användarna är
mycket aktiva med att kommentera, svara och ställa frågor. Där fanns definitivt material att
inhämta vilket utgjorde en utmaning i att begränsa urvalet. Majoriteten av alla inlägg hade
runt 50 efterföljande kommentarer. Migrationsverket hade aktivt försökt svara på alla
kommentarer och frågor som användarna skrivit. Som ett första urval från Migrationsverket
Norrköpings Facebooksida hittades ett inlägg med 15–20 kommentarer. Migrationsverkets
svar på kommentarerna var långa, utförliga och ingående. Därför har endast ett inlägg
inhämtats då detta material bedömdes innehålla tillräckligt med information för analys och att
nå den här studiens syfte.
16
Motivering till val av myndigheters Facebook och Twittersidor
Att valet föll för just de två myndigheterna Migrationsverket och Trafikverket beror, som
redan nämnts, dels på tillgången av inlägg med efterföljande kommenterar men även på att
myndighetstyp skiljer sig. Migrationsverket är en myndighet som fattar beslut som kan få stor
avgörande inverkan på den enskilda människans liv. Både avseende perspektiv som
mänskliga rättigheter, säkerhet och ekonomisk trygghet. Trafikverket är däremot en
myndighet som inte har riktigt samma personliga inverkan då deras verksamhet och beslut har
påverkar mer utifrån ett övergripande samhällsperspektiv. Därför kan det ge intressanta
resultat och olika perspektiv. Både i analys enskilt för sig men även i förhållande till varandra.
4.2 Metod
En kvalitativ innehållsanalys gjordes av de Facebook och Twitterinlägg som valts ut och som
samlats in. Metoden för innehållsanalys utgörs av den textmodell som Hellspong och Ledin
(1997) presenterar. Därefter har en jämförande analys av resultatet gjorts i förhållande till
resultatet av Holmqvists liknande studie från 2013 om Arbetsmiljöverket och Polisen. En
diskussion har gjorts i förhållande till tidigare forskning och vetenskaplig litteratur från
området.
4.3 Vetenskapligt förhållningssätt
Vetenskapsteori tillämpas som utgångspunkt för vetenskapliga studier. Med hjälp av
vetenskapsteori anges studiens typ och inriktning. Det finns två vetenskapliga traditioner som
är tillämpbara, positivism och hermeneutik. Valet av vetenskaplig tradition styrs av om
studiens syfte är att förklara eller förstå. Genom iakttagelse och logiska resonemang studeras
omvärlden utifrån det positivistiska förhållningssättet. Målsättningen är att beskriva och
förklara samband. Det hermeneutiska förhållningssättet tillämpas när människan och dess
omgivning ska förstås och tolkas. Hermeneutik förekommer inom samhälls- och
beteendevetenskapen. Detta eftersom inkännande och empati används som kunskapskälla vid
försök att förstå andra människor (Thurén, 2007, 16–17). Inom medie- och
kommunikationsvetenskap finns starka influenser från tolkande vetenskaper som exempelvis
hermeneutik, fenommenologi och semiotik. För de här tre är det gemensamma att de
undersöker en mening som finns i sociala handlingar, samtal, texter och andra
kulturproduktioner. Med hjälp av de koder som finns i samhället och kulturen kan allt som
symboliserar eller uttrycker något förstås. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att
forskaren måste vara försiktig i de generaliseringar som görs i studien. Inom medie- och
kommunikationsvetenskapen finns två olika sätt att underbygga generaliseringar på. Det
17
första utgörs av att ett statistiskt representativt urval av en större population studeras och som
får representera hela den population som studiens syftar till att dra slutsatser om. Det andra
sättet går ut på att ett fåtal fall studeras intensivt istället. Att jämföra ett antal olika fall för att
finna gemensamma faktorer och egenskaper är en vanlig metod (Ekström och Larsson, 2010,
15–18). Denna uppsats syftar till att försöka förstå hur myndigheter kommunicerar med sina
användare i sociala medier, varför den kommer hålla sig inom den förstående och tolkande
hermeneutiska vetenskapsteorin.
4.4 Innehållsanalys
En text är en representation och inte någon direkt avspegling av något. Att framställa världen
genom skrift är en aktiv handling där ställning tas och val till att välja vissa uttryck och
påståenden istället för andra. Det avsändaren vill förmedla och budskapet får sitt uttryck
genom valet av hur en text uttrycks. Textproducenten skapar sin text utifrån ett sammanhang
med en inramning och utifrån ett specifikt perspektiv. Textmottagaren gör tolkningar av
texten utifrån sina egna individuella referensramar. Meningen som skapas sker genom hur
något presenteras, vilka, former, ord och tecken som textproducenten har valt. Beroende på
om studien är kvalitativ eller kvantitativ så finns många olika textanalytiska metoder som är
tillämpbara. Textanalytisk metod utgår från en teoretisk tradition och ställer frågor till texten
utifrån sina teoretiska begrepp och perspektiv. Val av specificerad metod beror på syftet men
gemensamt för samtliga är att analysmaterialet utgörs av en text (Ledin och Moberg 2010,
153–155).
4.5 Textmodell för innehållsanalys
Metodvalet föll för den textmodell som Hellspong och Ledin (1997, 41) presenterar då denna
metod tillhör det textanalytiska området. En sådan metod lämpar sig mycket bra eftersom
syftet är att ta reda på frågor som undersöker hur och på vilket sätt. Hellspong och Ledin
(1997, 11) menar att vid studier av vardagslivets skrivna ord, brukstexter, som finns i
exempelvis rapporter, broschyrer, utredningar, lagar, recensioner och reportage ligger
intresset i att förstå vad texterna egentligen säger och hur texterna säger det. Intresset i sådana
studier handlar om att försöka förstå varför något är på ett visst sätt. Detta är en metod som
känns lämplig då syftet för den här studien har sådana intressen som textmodellen täcker in.
Textmodellen tittar på en text från tre olika perspektiv. Den första handlar om textens
sammanhang eller kontext. Den andra fokuserar på uppbyggnad eller struktur och den tredje
handlar om framställningssätt eller stilen.
18
Figur 1. En illustration i syfte att visa en indelning av de tre olika begrepp som Hellspong och Ledin presenterar i textmodell för innehållsanalys (1997, 11)
Textmodellen kan även beskrivas utifrån de begrepp som visas i figuren ovan. Det
interpersonella, ideationella och det textuella. Det interpersonella studerar relationen mellan
deltagarna, den ideationella funktionen fokuserar på verksamhet och det textuella begreppet
analyserar kommunikationssättet. Inom den interpersonella funktionen finns språkhandlingar,
tilltal och omtal. Även studien från 2013 om Arbetsmiljöverket och Polisen (Holmberg, 2013,
8) har använt sig av den här modellen. För den här studien blir modellen användbar då syftet
och frågeställningarna handlar om att undersöka den interpersonella strukturen - relationen
mellan deltagarna och kommunikationssättet i de texter som har analyserats. För att underlätta
analysen av respektive frågeställning finns en mer ingående beskrivning av språkhandlingar,
tilltal och omtal.
Språkhandlingar delas in i allmänna och speciella. De allmänna språkhandlingarna står enligt
Hellspong och Ledin (1997, 161-163) för den grammatiska konstruktionen. De allmänna
språkhandlingarna är grundläggande och dit hör påståenden, frågor, uppmaningar,
interjektioner och utrop. Frågor utgörs både av ja/nej frågor men kan också ställas med ord
som när. Exempelvis som; kommer du ihåg när? Genom att ställa en fråga söker vi
information om något som vi känner osäkerhet kring. En uppmaning är ett uttryck med syfte
att få någon till en aktiv handling. Exempelvis; Köp den här fina bilen! Allmänna
språkhandlingar återfinns i alla sammanhang (Hellspong och Ledin, 1997, 164). I den här
studien ligger fokus på att undersöka hur myndigheterna använder sig av de allmänna
språkhandlingarna i sina texter.
Tilltal används för att dra in läsaren i en text. Detta görs genom ordet ”du” och direkta frågor
till läsaren. Syftet är att inbjuda till dialog. När tilltal används konstrueras något som kan
kallas för ett ”textdu”. Textens du vänder sig till någon specifik, till den mottagare som
förväntas vara bekant med det texten handlar om. Tilltal är viktiga för att ge läsaren en
mottagarroll och tillskriva läsaren en lämplig identitet som passar textens syften. Genom
TEXT Interpersonella
Ideationella
Textuella
19
omtal av personer definieras ramen i texten. Detta blir särskilt tydligt när omtalet handlar om
textens eget jag. Exempel på omtal är när en växling sker från första till tredje person. Ett
speciellt pronomen som ofta används vid omtal när sändaren inte vill eller kan ange precis
vem hen menar är ordet man. Detta blir ofta särskilt tydligt när myndigheter kommunicerar,
”På Migrationsverket är man…” Ibland används ordet man i olika situationer i en text där
ordet kan avse flera olika personer (Hellspong och Ledin, 1997, 173–174). I den här studien
kommer en av frågeställningarna att analysera hur myndigheterna använder sig av tilltal och
omtal i sina texter för att skapa relation med sina användare.
4.6 Genre begreppet
För att underlätta analys av de texter som myndigheter förmedlar via Facebook
och Twitter på ett vetenskapligt sätt så har genre begreppet tillämpats. Genom att tillämpa
genrebegreppet görs analys av materialet utifrån ett tydligt perspektiv. Detta underlättar
identifiering av vilken institution texten kommer från, underlättar förståelse för texternas
bakgrund och syften samt varför de uttrycks på ett visst sätt och ser ut som de gör. Vilken
situation texten ska utgå från, vilket innehåll som ska tas upp och vilken stil som ska användas
(Hellspong och Ledin, 1997, 24–25).
4.7 Forskningsetiskt övervägande
Inför den här studien har ställningstagande till forskningsetik gjorts. Som utgångspunkt har
"Forskningsetik: systematisk analys av och reflektion kring etiska problem som uppstår i
samband med forskning" (Helgesson, 2015, 20) tillämpats. Utifrån ett forskningsetiskt
perspektiv finner jag inte att det kommer påverka arbetet i stor grad, bland annat då allt
material är offentligt. Vid datainsamling av inlägg på Facebook och Twitter där användare har
kommenterat myndigheternas inlägg har viss personlig användarinformation tagits bort. På
Twitter togs användarnamnen bort och enbart användarens @-adress är synlig, detta för att på
ett tydligt sätt ändå redovisa hela konversationer i de granskade inläggen. På Facebook finns
profilbilder intill varje användares inlägg. Dessa har tagits bort i samband med datainsamling
för den här studien. I så stor utsträckning som möjligt har en strävan att behandla materialet
för datainsamling gjorts så anonymt som möjligt, utan att manipulera eller påverka det
ursprungliga materialet.
20
5. ANALYS
Analysen görs i enlighet med den textmodell för innehållsanalys som Hellspong och Ledin
(1997) presenterar och som finns beskriven i den här studiens metodkapitel (kap 4.5). För att
redovisa analysen och besvara syftet i den här studien på ett tydligt sätt presenteras löpande de
texter som myndigheterna skrivit i egna inlägg och tillhörande kommentarer. Det är bara den
text som myndigheterna själva skrivit som svar på användares kommentarer och frågor som
presenteras. Syftet med detta upplägg är att tydliggöra analysen genom att återge konkreta
exempel. Anledningen till att bara myndighetens texter redovisas beror på att studiens syfte
fokuserar på myndigheternas kommunikation. Det finns samtidigt en hel del kommentarer
från olika användare som myndigheterna inte svarat på. Det kan dels vara
användarkommentarer som bara innehåller en annan användares namn men även
användarkommentarer som saknar adekvat relevans för inläggets ämne. Kommentarer som på
något sätt inte krävt bemötande eller svar från myndigheten. För att undvika en upprepning av
samma texter som återges som exempel för varje frågeställning har inlägg och kommentarer
analyserats för sig. En kommentar analyseras både utifrån språkhandlingar, tilltal och omtal
med indelning under respektive myndighet. Den tredje frågeställningen om vilka olika sätt av
språkhandlingar som myndigheterna använder för att skapa dialog besvaras löpande i
analysen hos respektive myndighet. Den innehåller inte några textcitat från myndigheternas
inlägg och kommentarer då det är en något mer övergripande frågeställning.
5.1 Analys av Migrationsverkets språkhandlingar, tilltal och omtal
Varje enskilt inlägg har tilldelats en språkhandling. Det här sättet valdes då varje inlägg och
kommentar betraktas som ett utspel eller respons som innehåller ett huvudsyfte och betydelse.
Tolkning av huvudbetydelsen för varje utspel och respons har gjorts. Därefter har de tilldelats
en övergripande språkhandling. Även tilltal och omtal har identifierats. Löpande besvaras
frågeställningen om vilka olika sätt som används för att skapa dialog genom att
språkhandlingar, tilltal och omtal lyfts fram.
Migrationsverkets Facebook inlägg
” Landanalyser är ett viktigt bidrag när Migrationsverket gör rättsliga bedömningar av säkerhetsläget i olika länder. Här
berättar en landananalytiker på Lifos om hur insamling av information går till.” #MigFakta Migrationsverket den 5 september
2017.
I myndighetens texter på Facebook förekommer flera olika språkhandlingar. Av allmänna
språkhandlingar finns till att börja med första meningen som är exempel på en upplysning.
Det troliga huvudsyftet är att på ett informerande sätt väcka intresse. Vidare kommer en
mening med en uppmaning till att trycka på bifogad länk för att få ytterligare information.
21
Uppmaningen är en allmän språkhandling. Huvudsyftet är att behålla intresset hos mottagaren
genom att uppmana till att söka mer information i den länk som hänvisas.
Migrationsverkets svarskommentar på Facebook
” Hej Sakhi, vi kan inte svara på frågor om individuella ärenden i sociala medier. Men du hittar mer information om
gymnasielagen på vår webbplats: https://www.migrationsverket.se/.../Om-gymnasielagen.html Med vänlig hälsning,
Martina.” Om gymnasielagen - Migrationsverket. Migrationsverket ansvarar för migrationen till…migrationsverket.se
I ett svar som myndigheten gör till Sahki finns också en uppmaning där sändaren hänvisar till
mer information i bifogad länk. Huvudsyftet i sitt svar till Sahki är att besvara och bemöta en
fråga vilket i sig är en respons på den fråga som Sahki ställt. Huvudsyftet med Sahkis fråga är
att få mer information och klarhet över något som rör honom personligen. Responsen sker
genom en upplysning som är en typ av språkhandling vilket utgör svar på den fråga Sahki
ställt. Genom att skriva ”Hej Sahki” görs ett direkt och personligt tilltal till just Sahki. Ordet
”du” är ett tilltal och ordet ”vi” är exempel på omtal då texten talar om sig själv. Mottagaren
tilldelas en mottagarroll och Migrationsverket tilldelar sig en lämplig identitet på samma nivå
genom att använda ordet ”vi”.
Migrationsverkets svarskommentar på Facebook
” Hej Mikael, En lägesanalys från Lifos är en sammanställning av aktuell landinformation. Lifos analyser säger alltså inte hur
de juridiska bedömningarna ska göras i likhet med rättsliga ställningstaganden. Ett rättsligt ställningstagande är verkets
juridiska bedömning av olika frågor. Det kan till exempel ge vägledning i hur den allmänna situationen i ett land ska
bedömas i ärenden om uppehållstillstånd. Ett rättsligt ställningstagande utgör ett stöd för verkets tjänstemän i den juridiska
bedömningen av ett ärende. Vissa ställningstaganden innehåller både landformation och rättsliga bedömningar av vilka
slutsatser detta leder till. Migrationsverket ska bedöma hur skyddsbehovet ser ut för varje person som ansöker om asyl i
Sverige. Det görs med hjälp med rättsliga ställningstagande, lifos landanalyser och annan landinformation från externa
aktörer samt den sökandes egen bevisning (muntliga berättelse och annan dokumentation som lämnats in).
Det är den sökande som har bevisbördan, det innebär att det är han eller hon som ska göra sitt skyddsbehov sannolikt.
Eftersom vi har fri bevisvärdering i Sverige har man möjlighet att själv inkomma med landinformation eller annan typ av
bevisning till stöd för sin ansökan. Tvivelmålets fördel är en bevislättnadsregel som innebär att Migrationsverket inte kan
ställa allt för höga beviskrav när det gäller påståenden om risk för exempelvis förföljelse, eftersom någon fullständig
bevisning som klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Inom asylrätten finns därför en
bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel. En förutsättning för att den asylsökande skall kunna
få förmånen av denna bevislättnadsregel är att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att hans eller
hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts. Vänligen Lisa”
I sitt svar till Mikael finns språkhandling genom en lång och utförligt beskrivande upplysning.
Svaret är en respons på Mikaels fråga. Då svaret är långt och utförligt verkar huvudsyftet vara
att försöka förklara ett ganska så invecklat regelverk på ett så tydligt och lättillgängligt sätt
som möjligt. I svaret finns utläggningar av faktorer som är beroende av varandra. Mikaels
inlägg är i sig långt (se bilaga 1) med flera frågor och påståenden. Detta gör också att
responsen i Migrationsverkets svar blir längre, just för att bemöta och besvara alla frågor och
22
påståenden som Mikael framför. De språkhandlingar som finns är upplysningar av både
informerande och förklarande karaktär. Tilltal förekommer genom hälsningsord och
personligt tilltal av namn. Även omtal förekommer där texten talar till mottagaren genom
ordet ”vi”.
Migrationsverkets svarskommentar på Facebook
Svaret till Irina är också en respons på hennes fråga.
”Hej Irina! Vi uppdaterade vårt rättsliga ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan i slutet av augusti i år. Där vi
bland annat tagit hänsyn till nya rapporter och analyser som berör situationen i landet, däribland från FN:s
Afghanistanmission UNAMA och EASO, EU:s stödkontor för migrationsfrågor. Läs gärna mer om det nya ställningstagandet
här: https://www.migrationsverket.se/.../2017-08-29-Fortsatt... Mvh, Linn”
Svarskommentaren börjar med ett hälsningsord och namnet på den texten vänder sig till. På
så sätt skapas ett personligt tilltal till textens ”du”, i det här fallet Irina. Det kan tolkas som
ett sätt att skapa relation med mottagaren på. Huvudsyftet är att besvara frågan samtidigt
som att upplysa om hur det faktiskt ligger till. I svaret verkar det vara viktigt att lyfta fram
och tydliggöra då texten innehåller upplysningar som förstärker varandra. Språkhandlingarna
utgörs av flera upplysningar av informerande och förklarande karaktär. Svarskommentaren
avslutas med en hälsningsfras och avsändarens namn vilket kan ses som ytterligare ett sätt
att skapa relation på. Texten använder ordet ”vi” vilket är en form av omtal där texten
uttrycker vem som talar genom texten.
” Hello Alejandro, what do you mean by "what about Venezuela"? Kind regards, Martina.”
Den här texten är ett kort svar bestående av en fråga, det vill säga en typ av språkhandling.
Huvudsyftet är en respons med svar på den fråga som ställts. Tilltal i ”du” form finns då
texten börjar med ordet ”hej” och ett personligt tilltal med personens namn. Genom en fråga
inbjuder texten till fortsatt dialog och försök till att skapa relation.
Migrationsverkets svarskommentar på Facebook
” Hej igen Mikael, ursäkta att ditt svar har dröjt.
Enligt internationell rätt och svenska lagstiftning ska Migrationsverket pröva om det finns ett internflyktsalternativ.
Migrationsverket kan hänvisa till internflykt om det bedöms att alternativet är rimligt och relevant för den asylsökande.
Bedömningen baseras på tillgänglig landinformation och hänsyn tas också till den enskilde asylsökandens förutsättningar.
Migrationsverket ska alltså göra sannolikt att det finns ett rimligt och relevant internflyktalternativ. Våra beslut kan
överklagas till domstol, som gör en enskild bedömning. Eftersom du har många frågor rekommenderar jag dig att i
fortsättningen kontakta vår kundtjänst: https://www.migrationsverket.se/Kontakta-oss.html. Mvh Lisa”
Svaret är en respons på Mikaels fråga. Då svaret är långt och utförligt är förmodligen det
primära huvudsyftet att försöka förklara och förtydliga myndighetens bedömningsprocess
samt det regelverk som finns att förhålla sig till. Migrationsverkets text kan på ett sätt verka
23
tvetydig här. Är myndighetens verkligen intresserad av fortsatt dialog då de hänvisar till
kundtjänst istället för att fortsätta dialogen i detta forum? Huvudsyftet i denna text skulle
därför kunna tolkas ha två olika delar, dels att besvara frågor som ställts men samtidigt
avsluta pågående dialog. Språkhandlingen är en upplysning bestående av flera meningar som
förstärker och förtydligar varandra. Omtal finns i texten genom orden ”våra” och ”vår” men
även ”jag”. Det finns också direkt tilltal till mottagaren. Både genom ordet ”du” och i
hälsningsfrasen där mottagarens namn nämns. Det finns också ett personligt tilltal genom
meningen ”ursäkta att ditt svar dröjt”.
Något annat som är intressant att uppmärksamma är att det finns en kommentar med inlägg
från tredje part som vill se diskussionen offentligt. Detta är en indikation på att det finns ett
intresse från användare att vilja föra något i offentligheten. Eftersom Migrationsverket inte
besvarar detta uppstår frågan om det kan vara en typ av dialog som myndigheten inte vill föra
offentligt? Eller beror det på att de inte sett/hunnit besvara kommentaren?
Migrationsverkets Twitter inlägg 1
”Panelsamtal om hur säkerheten i landet påverkar asylprocessen, idag på @MRdagarna i Jkpg kl 16 med
@Migrationsverket, @madelaineseidl1 för @AmnestySverige och @RodaKorset. #MigFakta”
Texten är en upplysning som på ett informativt sätt verkar försöka bjuda in användarna till
att ta del av den aktivitet som texten beskriver. Det troliga huvudsyftet är att på ett
informerande sätt väcka intresse. Vidare kommer en mening med information om vad som är
på gång och vart man kan få ytterligare information. Uppmaningen är en allmän
språkhandling. Huvudsyftet är att väcka och även behålla intresset hos mottagaren genom att
uppmana till att söka mer information i den länk som hänvisas.
Migrationsverkets svarskommentar på Twitter
”-Vi berättade hur nya rättsliga ställningstaganden tas fram, dels vilka rapporter och analyser som tas fram och hur den
rättsliga bedömningen av detta material görs. MV berättade också om vad säkerhetsläget i ett land har för betydelse när vi
avgör om en person ska få skydd i Sverige. Det resonerades särskilt kring begreppet internflykt och FN:s handbok, där MV
såväl som Amnesty och Röda Korset redogjorde för hur de tolkar möjligheten att använda sig av detta när ett asylärende ska
avgöras. Mvh/Linn”
I det här svaret på en användares fråga har texten utformats med direkt svar om det
frågeställaren vill ha svar på- Svaret är skrivet på ett upplysande och informerande sätt.
Språkhandlingarna i den här texten utgörs av upplysningar som bygger på varandra och på så
sätt förklaras innehållet. Huvudsyftet är att besvara en fråga genom information och
24
förklaringar, vilket är en respons på ställd fråga. I texten finns omtal genom ordet ”vi” vilket
ger uttryck för att texten talar om sig själv och dess avsändare.
Migrationsverkets svarskommentar på Twitter
”Hej! Läs gärna vår bedömning av möjligheterna till internflykt i Afghanistan i vårt rättsliga ställningstagande:
https://t.co/OrFdbjzoOG Mvh/Linn.
Den här texten innehåller ett kort svar på den fråga som användaren har ställt vilket utgör
språkhandlingen upplysning. Eftersom texten är ett svar på den fråga som ställts så är
huvudsyftet att ge respons på mottagarens handling. I textens svar finns en länkhänvisning för
mer information, vilket kan tolkas som en uppmaning till handling och interaktion hos
mottagaren. Att ge ett mycket kort svar och en länkhänvisning kan tolkas ha som huvudsyfte
att avsluta eller stoppa en dialog samtidigt som en uppmaning sker till att besöka angiven
länkadress. Genom hälsningsordet ”hej” sker ett tilltal i texten. Genom ord som ”vår och ”vårt
ger texten uttryck för vem som talar vilket är en typ av omtal.
Migrationsverkets svarskommentar på Twitter
”Hi, our focus area is processing existing applications. However, we receive a lot of applications that must be handled, which
create queues. We are aware that our processing times are long and that this can cause frustration for the people who have
applied / Sandra”
Även den här texten är en upplysning då den svarar på en fråga. Dess huvudsyfte är att ge
respons på avsändares handling och besvara den fråga som har ställts. Andra meningen kan
också ses som en upplysning. Tar man den meningen ur sitt sammanhang skulle den kunna stå
för sig själv. Det går att förstå att det handlar om en mängd ansökningar som någon får in, att
det tar tid att hantera allihop och att det orsakar köer. Likaså gäller nästkommande mening
som också kan lyftas ur sitt sammanhang och som går att förstå för sig. I den meningen får
man veta att det finns en ödmjukhet från ”vi” där de tydliggör en medvetenhet kring långa
behandlingstider och vad det får för konsekvenser hos motparten. Att ordet ”vi” finns i texten
innebär att omtal förekommer. Den som pratar i texten är ”vi”. Tilltal finns också genom
hälsningsordet ”hej”. Ödmjukhet visas genom orden ”vi förstår”. I den här texten finns
språkhandlingar i form av upplysningar. Meningarna bygger på varandra och förstärker
varandra vilket verkar syfta till att tydliggöra men även skapa relation, då ödmjukhet
tillämpas. Vilket också gör att meningarna kompletterar varandra. Texten avslutas med
avsändarens namn. Det indikerar på att texten är individuellt skriven och namnet kan tolkas
som ett relationsskapande sätt där avsändaren legitimerar sig genom att skriva sitt namn.
25
Migrationsverkets Twitter inlägg 2
”Kommer det fram ny information efter att en person fått avslag på sin asylansökan, kan det bli aktuellt med
verkställighetshinder.”
Den här texten har en kort informativ karaktär och utgörs av språkhandlingen upplysning.
Huvudsyfte är att ge information till den som läser inlägget. Eftersom inlägget är skapat utan
föregående frågeställning eller någon annans talan blir det svårare att identifiera texten som en
respons. Responsen som finns förekommer i efterföljande kommentarer och frågor från
mottagare.
Migrationsverkets svarskommentar på Twitter
” - Hej! Migrationsverkets bedömning av ålder i ett beslut om uppehållstillstånd kan överklagas, även om beslut är fattat.
Mvh, Matilda”
Här inleds texten med ett ”hej” vilket kan tolkas som ett sätt att skapa relation med motparten.
Detta är samtidigt en indikation på ett tilltal. Texten som följer är ett svar på den fråga som
motparten har ställt. Huvudsyfte är att ge svar och svaret i sig är en respons på den fråga som
ställts. Den språkhandling som kan identifieras är en upplysning. Texten avslutas med en
hälsningsfras och avsändarens namn. Detta indikerar också på att texten är individuellt
skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande sätt.
Migrationsverkets svarskommentar på Twitter
”- Hej, om åldern är avgörande för beslutet kan ärendet behöva omprövas. Annars Skatteverkets sak att utreda för
folkbokföringen. Mvh”
Texten inleds med ett ”hej” till den som skrivit en fråga till Migrationsverket. Att använda sig
av ordet ”hej” kan tolkas som ett sätt att skapa relation med motparten på. Även om specifikt
namn till den som texten riktar sig till saknas så skulle det ändå kunna tolkas som ett tilltal.
Därefter följer ett informativt svar på den fråga som har ställts. Som språkhandling tolkas
svaret som en upplysning. Texten avslutas med en hälsningsfras. Detta indikerar också på att
texten är individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande
sätt.
Migrationsverkets svarskommentar på Twitter
” - Hej, om det visar sig i utredningen att den som söker asyl och tolken inte förstår varandra avbryts samtalet och en ny tolk
anlitas. Efter utredningen gås protokollet igenom av MiV eller offentliga biträdet tillsammans med den sökande för att
eventuella missuppfattningar ska kunna rättas till. Vänligen Helena.
Avsändaren har skrivit en fråga. Den här texten är ett svar på frågan vilket innebär att textens
huvudsyfte är att ge svar. Svaret för sig är en respons på avsändares handling, alltså den
ställda frågan. I den här texten används ordet ”hej” vilket verkar vara ett sätt att skapa relation
med frågeställaren på vilket är en typ av tilltal. Namn på den som texten vänder sig saknas
26
men genom att använda ordet ”hej” indikerar texten ändå på att den riktar sig till någon. Det
skulle därför kunna betraktas som ett tilltal. Texten som följer är ett svar på den fråga som har
ställts. Svaret är som språkhandling en upplysning. Efter första meningen kommer en
efterföljande mening som förtydligar och ger mer information. Texten avslutas med en
avslutande hälsningsfras och avsändarens namn. Detta indikerar också på att texten är
individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande sätt.
Migrationsverkets svarskommentar på Twitter
” -Hej! Lämnar man in handlingar till stöd för underårigheten kan åldern justeras, innan beslut om uppehållstillståndet har
fattats. Mvh/Linn”
För att skapa en relation med frågeställaren och för att texten ska rikta sig till någon används
ordet ”hej”. Även om specifikt namn saknas så indikerar ”hej” på ett tilltal. Texten som
kommer därefter har som syfte att svara på en ställd fråga. Som språkhandling är texten en
upplysning. Texten avslutas med en avslutande hälsningsfras och avsändarens namn. Detta
indikerar också på att texten är individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu
ett relationsskapande sätt. Texten är ett svar på en fråga. Huvudsyfte är att ge svar, svaret i sig
är en respons på avsändarens, alltså frågeställarens, handling.
Figuren nedan presenterar ett sammanfattande stapeldiagram över förekomsten av antal inlägg
med de interpersonella parametrarna språkhandlingar, tilltal och omtal i Migrationsverkets
texter på Facebook och Twitter.
Figur 2.
Figuren visar ett stapeldiagram över
parametrar med antal språkhandlingar,
tilltal och omtal som förekom i
Migrationsverkets texter. Staplarna anger
antal inlägg där respektive parameter
förekom.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Antal inlägg
16
11
5
MIGRATIONSVERKETS TEXTER
Språkhandlingar Tilltal Omtal
27
5.2 Analys av Trafikverkets språkhandlingar, tilltal och omtal
Varje enskilt inlägg har tilldelats en språkhandling. Det här sättet valdes då varje inlägg och
kommentar betraktas som ett utspel eller respons som innehåller ett huvudsyfte och betydelse.
Tolkning av huvudbetydelsen för varje utspel och respons har gjorts. Därefter har de tilldelats
en övergripande språkhandling. Även tilltal och omtal har identifierats. Löpande besvaras
frågeställningen om vilka olika sätt som används för att skapa dialog genom att
språkhandlingar, tilltal och omtal lyfts fram.
Trafikverkets Facebook inlägg
I myndighetens texter på Facebook förekommer också flera olika språkhandlingar, tilltal och
omtal.
” Idag drivs nästan all tung transport med fossila bränslen, men med elvägar kan koldioxidutsläppen minska med upp till 90
procent. Nu testar vi Sveriges första elväg där en elektrisk lastbil laddas upp genom att köra över en skena i marken. Läs mer
om elvägen och den helelektriska lastbilen här: https://www.trafikverket.se/…/ny-elvag-testas-skarpt-med-t…/”
I detta inlägg finns i de två första meningarna upplysningar som språkhandlingar. Texten är
utformad och skriven på ett sätt som verkar vilja fånga uppmärksamhet hos motparten.
Huvudsyftet verkar vara att fånga intresse och uppmärksamhet för ämnet samtidigt behålla
intresset genom att inbjuda till mer information genom den länkhänvisning som finns. Genom
att ha med en bifogad länkhänvisning för mer information indikerar det också på att
avsändaren vill få motparten till interaktion och handling. Länkhänvisningen skulle också
kunna tolkas som en uppmaning. Texten gör ett omtal genom att uttrycka vem som talar och
det sker genom att ordet ”vi” finns med. På så sätt legitimerar texten vem det är som talar.
Trafikverkets svarskommentar på Facebook
” Hej Marcus! Vi hoppas ju att ingen ska bli påkörd, varken elbil eller vanlig bil. Om elbilen mot förmodan skulle välta
kommer avtagaren (kontakten) att hoppa ur spåret och strömmen slås av. Vänligen Camilla, Kundtjänst”
Tilltal till frågeställaren görs genom ordet ”hej” efterföljt av personens namn. Detta skulle
kunna tolkas vara ett sätt för att skapa relation med frågeställaren. Texten är ett svar på den
fråga som ställts, huvudsyftet är alltså att ge svar på en fråga vilket i sig är en respons på att
någon ställt en fråga. Som språkhandling är det en upplysning. Texten avslutas med en
hälsningsfras och avsändarens namn. Det indikerar också på att texten är individuellt skriven
och hälsningsfrasen kan tolkas vara ett sätt för att skapa relation. Texten legitimerar vem som
talar både genom ordet ”vi” men också då avsändaren avslutar med sitt namn. Mottagaren får
veta att ”vi” talar vilket som utgörs av Camilla på Trafikverkets Kundtjänst. Eftersom Camilla
anger instans som hon befinner sig på kan tolkningen bli att ”vi” är kundtjänst där Camilla
arbetar.
28
Trafikverkets svarskommentar på Facebook
”Hej Leif! Vi har ett pågående projekt gällande Hamnbanan i Göteborg, det ska byggas ut från enkelspår till dubbelspår för
att kunna utöka kapaciteten. Läs mer om projektet här: https://www.trafikverket.se/.../proje.../Goteborg-Hamnbanan/
Vänligen Fredrik, Kundtjänst”
Här inleds texten med ”Hej Leif” vilket är ett hälsningsord följt av personligt tilltal. Syftet
med det kan tolkas vara att skapa relation. Genom tilltal av namn riktar sig texten till en
specifik person vilket också verkar vara ett sätt för att skapa relation. Svaret som följer är en
språkhandling av upplysande karaktär. Därefter kommer en länkhänvisning för vidare
information. I det här fallet skulle länkhänvisningen kunna tolkas ha två syften. Dels för att ge
mer omfattande information som svar på den fråga som ställts. Men även som ett sätt att
uppmana till fortsatt interaktion och handling hos Leif. Texten uttrycker ordet ”vi” vilket
berättar vem som talar och detta är en typ av omtal. Texten avslutas med en hälsningsfras och
avsändarens namn. Detta indikerar även på att texten är individuellt skriven och
hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande sätt. Eftersom det här inlägget är
ett svar på en fråga så är huvudsyfte att ge svar och information. Svaret är i sig en respons på
frågeställarens handling och utgör samtidigt en typ av språkhandling.
Trafikverkets svarskommentar på Facebook
” Hej Daniel och Suzanne! 15 millimeter är den bredd som Elways, som utvecklar och ansvarar för säkerheten på elvägen,
har valt för att cykelhjul inte ska kunna fastna. Vi kommer att framföra de synpunkter vi får in till dem för kännedom.
Utvecklingen gällande luftledningar är fortfarande i sin linda rent tekniskt och det behöver utvecklas innan de används.
Vänligen Sara, Kundtjänst”
Den här texten vänder sig till två personer då den börjar med ”hej” efterföljt av två namn.
Detta är ett tilltal till de personer texten vänder sig till. Syftet med det verkar vara en vilja att
skapa relation med de här två personerna. Båda två har ställt varsin fråga men får här ett och
samma svar. Underliggande syfte kan också vara att fånga uppmärksamhet hos de båda
personerna, för att försäkra sig om att båda två ska se svaret. Efter hälsningsfrasen kommer
svaret på frågorna som ställts. Svaret är som språkhandling en upplysning. I texten finns tilltal
men genom att skriva ”vi” i nästa mening flyttas fokus från utomstående personer till
avsändare av texten. Detta är en typ av omtal då texten talar om sig själv. Innan avslut
kommer en språkhandling med ytterligare upplysande information. Texten avslutas med en
avslutande hälsningsfras och avsändarens namn. Detta indikerar också på att texten är
individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett relationsskapande sätt. Som
huvudsyfte finns utgångspunkten att besvara en fråga och att informera. Responsen är svaret
på användarnas frågor.
29
Trafikverkets svarskommentar på Facebook
” Hej igen Daniel! Vi tar dina synpunkter vidare till projektet. Vänligen Camilla, Kundtjänst
Detta är ett svar på en dialog som redan startat i tidigare inlägg. Det märks genom att
hälsningsfrasen innehåller ordet ”igen”. Hälsningsfrasen inbjuder till en fortsatt relation
samtidigt som den riktar sig till en specifik person med tilltal av namn. Direkt flyttas fokus
från ”du”-tilltal, alltså Daniel, till ”vi”. Här talar texten om sig själv istället vilket är en typ av
omtal. Meningen som följer kan betraktas både som en upplysning och ett påstående. Texten
påstår en handling som ska genomföras samtidigt som den informerar om vad som ska göras.
Texten avslutas med en avslutande hälsningsfras och avsändarens namn. Detta indikerar
också på att texten är individuellt skriven och hälsningsfrasen kan tolkas som ännu ett
relationsskapande sätt. Huvudsyftet är att ge svar samt fortsätta besvara ett samtal och en
dialog som startat sedan tidigare. Svaret är responsen på de synpunkter som frågeställaren
framför.
Trafikverkets Twitter inlägg 1
” 98 500 km väg, 14 700 km järnväg – och nu också 1inlägg på twitter! Följ oss, vi är mer än på väg.”
Det här inlägget består som språkhandling av en kort upplysning men avslutas med en
uppmaning till handling och interaktion genom att mottagaren ska följa avsändaren på
Twitter. Sättet som texten använder språkhandlingarna på är informerande med huvudsyfte att
besvara frågan som har ställts. Inlägget har ett avslutande påstående och uppmaning där omtal
samtidigt förekommer genom att texten berättar att det är ”vi” som talar.
Trafikverkets svarskommentar på Twitter
” -Tack. Visst har Trafikverket nyheter på väg. Håll utkik här och på https://t.co/w04tWQmBpV.”
Ett kort informativt svar. Som språkhandling innehåller det både en upplysning och en
uppmaning. Det sätt som texten använder dessa språkhandlingar på utgörs av syftet att
besvara den fråga som användaren har ställt.
Trafikverkets svarskommentar på Twitter
” -Det finns 256 mil statlig, 1733 mil kommunal och 104 mil enskild cykelväg i Sverige.”
Ett mycket kort svar på en ställd fråga. Sättet som språkhandlingen upplysning används på är
informerande med huvudsyfte att ge svar på den fråga som har ställts.
Trafikverkets svarskommentar på Twitter
” - Det stämmer att siffrorna omfattar både cykelväg och gemensam gång- och cykelväg.”
Texten är ett mycket kort och informativt svar på en fråga. Den språkhandling som finns är av
upplysande karaktär och sättet som språkhandlingen används på är informerande och
upplysande.
30
Generellt huvudsyfte för de här korta svaren är att ge svar på frågor som användarna ställer.
Svaren i sig är responsen på de frågor som har ställts. När det gäller inlägg som Trafikverket
gjort är huvudsyftet att delge information för att väcka intresse och engagemang. Responsen
utgörs av de frågor som användarna ställer till följd av inlägget.
Trafikverkets Twitter inlägg 2
” Kan inte du heller få nog av järnvägsfrågor? Nytt avsnitt i Järnvägspodden ute nu! https://t.co/b5qCkgR5f1
#järnvägspodden ”
Det här inlägget börjar med en fråga vilket är en typ av språkhandling. Sättet att använda
språkhandlingar på sker genom att texten ställer en fråga till mottagaren. Efterföljt kommer
både en upplysning och uppmaning då texten informerar om att det finns ett nytt avsnitt ute
nu. Detta är ytterligare sätt att använda språkhandlingar på. Uppmaningen sker i form av
länkningen som finns till det nya avsnittet där texten vill att mottagaren ska interagera och
genom handling lyssna på det nya avsnittet. Texten gör ett tilltal till mottagaren genom att
uttrycka sig med ordet ”du”. Detta ramar in vem texten vänder sig till, i det här fallet alla
mottagare som läser texten.
Trafikverkets svarskommentar på Twitter
” Vi hoppas att @SJ_AB kan hjälpa dig med svar på det.”
Den här texten verkar vara ett svar på en fråga men eftersom den börjar med ordet ”vi”
förekommer ett omtal vilket ger texten ett intryck av att tala direkt till mottagaren. I texten
finns även en hänvisning till någon extern instans som för hoppningsvis har svar på frågan.
Därmed sker en uppmaning att fråga annan aktör. Samtidigt kan texten också ses som en
upplysning då mottagaren får information om vem som kan ha svar på frågan. I detta lilla
inlägg finns alltså flera olika språkhandlingar – fråga, upplysning och uppmaning. Sättet som
språkhandlingarna används på har som syfte att besvara en fråga samtidigt som syftet också är
att informera och uppmana mottagaren till handling. Texten använder sig av ordet ”Vi”. Här
företräder texten den myndighet som ger användaren svar och information. Texten skriver
även ”dig” vilket fungerar som en typ av tilltal till mottagaren.
Trafikverkets svarskommentar på Twitter
” - Det har funnits flera järnvägsbroar i trä i Sverige. Du kan se dem i vårt arkiv. Ingen är i bruk. #järnvägsmuseet
https://t.co/Haimc5jGC0”
Texten svarar på en fråga, som språkhandling kan det tolkas som en upplysning.
Språkhandling och upplysning används genom att texten besvarar en fråga. Vidare kommer
också en uppmaning till handling då texten länkar till vidare information. Ordet ”du” används
vilket är ett tilltal och texten ger därmed ett visst intryck att tilltala en person. Eftersom
31
inlägget saknar personlig hänvisning eller hälsningsfras så skulle ordet ”du” i det här
sammanhanget kunna tolkas som att ”du” är alla som läser inlägget och inte bara en särskild
person. Ett omtal förekommer här genom att texten uttrycker ordet ”vårt”, vilket talar om för
mottagaren att talaren har ett arkiv att visa.
Trafikverkets svarskommentar på Twitter
” - Tills det byggs en ny träbro för tåg får vi njuta av arkivbilderna. Nytt försök: https://t.co/FdzK2fDjuv”
Den här texten svarar på en fråga. I sitt svar sker både en upplysning samt uppmaning vilket
är två olika typer av språkhandlingar. Texten talar om vad vi får göra tills en annan lösning
finns. Och egentligen kanske man också skulle kunna se det som ett konstaterande. Texten
konstaterar vad vid får göra tills något annat dyker upp. Genom en ny hänvisning med en
länkadress sker en uppmaning till handling. Upplysningen sker genom att texten talar om att
det finns bilder att titta på. Texten pratar i ”vi” form vilket är ett omtal. I det här fallet talar
texten om sig själv och mottagaren som en gemensam helhet. Du och jag, det är vi
tillsammans. ”Vi” får göra detta. Här tar textens eget jag ett steg närmare till mottagaren
genom att skriva ordet ”vi”. Detta ger en känsla av att avsändare och mottagare kan ha en
något mer personlig relation, bortom instutioner och myndigheters verksamhet. I sättet som
texten uttrycker ”vi” på framkommer att texten inkluderar mottagaren i vilka som utgörs av
just ”vi”. Därför skulle formuleringen och kommunikationssättet kunna tolkas som ett tilltal
till läsaren.
Figuren nedan presenterar ett sammanfattande stapeldiagram över förekomsten av antal inlägg
med de interpersonella parametrarna språkhandlingar, tilltal och omtal i Trafikverket texter.
Figur 3.
Figuren visar ett stapeldiagram över
parametrar med antal språkhandlingar,
tilltal och omtal som förekom i
Trafikverkets texter. Staplarna anger
antal inlägg där respektive parameter
förekom.
0
2
4
6
8
10
12
Antal inlägg
12
8 8
TRAFIKVERKETS TEXTER
Språkhandlingar Tilltal Omtal
32
6.SAMMANFATTANDE RESULTAT OCH SLUTSATSER
Resultatet av analyserna kan övergripande sammanfattas kring ett generellt huvudsyfte och en
generell respons när det gäller de svar som myndigheterna skriver till sina användare.
Huvudsyfte är att besvara de frågor och synpunkter som ställs och framförs. Detta gäller både
på Facebook och Twitter. Vidare presenteras resultatet i samma ordning som analysen har
presenterats, var myndighet för sig. I analyserna har varje inlägg/kommentar analyserats för
sig där språkhandlingar, tilltal och omtal identifierats. Resultatet kommer presenteras med en
sammanställning av dessa delar för respektive inlägg. Det innebär att en uppdelning av
språkhandlingar, tilltal och omtal finns för totalt sex olika inlägg. Tre från varje myndighet.
Sammanställning av resultatet och presentation av språkhandlingar, omtal och tilltal tillämpas
enligt den textmodell som Hellspong och Ledin (1997) presenterar och som finns beskriven i
den här uppsatsens metodkapitel (kap 4.5) Som en avslutande del i det här kapitlet görs en
jämförande analys med den här studiens resultat och resultatet i Holmqvist (2013) studie om
Polisen och Arbetsmiljöverket.
6.1 Resultatet av Migrationsverkets kommunikation i sociala medier
I Migrationsverkets inlägg och svarskommentarer förekommer olika språkhandlingar. Allra
mest förekommer språkhandlingen upplysning. Upplysningar finns i all text där någon
information delges. Vilket är i stort sett alla skrivna texter som myndigheten gjort. Sättet att
använda dessa språkhandlingar på utgörs av syftet att ge upplysning, information och
förklaringar. Eftersom upplysningarna har både informerande och ibland förklarande karaktär
vilket utgör dess syfte. Förklarande upplysningar finns framförallt i de svarskommentarer där
texten är lång och mer utförlig med flera olika delar som bygger på varandra. Informerande
upplysningar förekommer i samtliga texter. Det förekommer också andra språkhandlingar
som uppmaningar. Uppmaningar förekommer framförallt då det finns en hänvisning till en
länkadress. Genom att bifoga en länkadress med hänvisning till denna för mer information
kan det tolkas som en uppmaning till handling hos mottagaren.
Migrationsverket försöker skapa relation med sina användare genom hälsningsord som ”hej”.
Det förekommer i stort sett i alla svar som de skriver till sina användare. I inläggen på
Facebook finns ett personligt ”du” tilltal i direkt anslutning till hälsningsordet. Detta kan
tolkas som ett försök till att förstärka en relation. På Twitter saknas personliga ”du” tilltal i
form av personens namn som texten vänder sig till. På det sättet syns en skillnad mellan
myndighetens kommunikationssätt för att skapa relation med sina mottagare. Det skulle
kunna uppfattas som något mer formellt på Twitter just för att personligt tilltal med namn
33
saknas. De omtal som förekommer sker genom ord som ”vår”, ”våra”, ”vi” och ”jag”. Här är
det textens talare som framträder och det är ju alltså myndigheten själv. Genom att
myndighetens skribent till texterna använder sig av dessa ord skulle ett troligt syfte kunna
vara att försöka skapa en känsla av gemenskap hos läsaren. Även om texten kommer från en
myndighet så är det en annan människa som vem som helst. Dessa omtal kan också tolkas
syfta till att tona ner den formella myndighetsrösten och närma sig mottagaren på mer jämlik
”du-och-jag” nivå.
6.2 Resultatet av Trafikverkets kommunikation i sociala medier
Inläggen och texterna från Trafikverket innehåller olika språkhandlingar. Den vanligaste är
upplysningar. Upplysningarna kan ha både informerande och förklarande karaktär. Andra
språkhandlingar som förekommer är uppmaningar. Uppmaningarna blir synliga framförallt
vid länkhänvisningar. Genom att göra en länkhänvisning med meningen ”Läs …. för mer
information” uppmanar detta mottagaren att trycka på länken och läsa mer information där.
En annan språkhandling som förekommer är frågor till textens mottagare. Denna
språkhandling förkommer bara någon enstaka gång.
På Facebook sker tilltal och hälsningsfraser i respektive kommentarssvar till mottagarna.
Tilltalen sker genom personliga namn tilltal efterföljt av hälsningsord. Hälsningsord och
namntilltalen tolkas vara sätt för att skapa relation med mottagarna. Svarskommentarerna från
Trafikverket avslutas med hälsningsord och skribentens namn och även ibland instans. Som
exempelvis kundtjänst.
På Twitter saknas hälsningsfraser och namntilltal i samtliga inlägg och svarskommentarer.
Svaren är också mycket korta. Flertalet av dem avslutas med en länkhänvisning. Omtal
förekommer däremot genom ord som ”vi” och någon enstaka gång ordet ”vårt”. Detta kan
tolkas vara ett sätt för att ändå försöka skapa någon form av relation till mottagarna, om än på
mer formell nivå än inläggen på Facebook. På Twitter förekommer en typ av tilltal som skulle
kunna ses som försök till att skapa relation. I ett inlägg skriver Trafikverket om arkivbilder
och uttrycker sig genom att skriva ”du kan se dem”. I det här exemplet har texten ingen given
adressat, det vill säga att texten inte inleds med någon hälsningsfras eller personligt
namntilltal. I slutet av texten kommer ”du” tilltal efterföljt av en länkhänvisning. Genom att
skriva på det här sättet verkar texten rikta sig till läsaren, det vill säga vem som helst och alla
som läser texten. Genom ”du” tilltalet ger det ändå intryck av att texten vill skapa någon sorts
relation med sina läsare. Omtal som förekommer är exempelvis då texten skriver ” Tills det
34
byggs en ny träbro för tåg får vi njuta av arkivbilderna”. Här pratar texten om oss
tillsammans. Du och jag får göra det här. Texten talar om sig själv men även mottagaren på en
och samma gång. Detta kan också tolkas vara ett sätt för att närma sig och förlika sig med
mottagaren. Det här exemplet sticket ut i Trafikverkets kommunikationssätt på Twitter. Det är
enda gången som det förekommer mer tydligt försök till en mer personlig relation och där
myndighetens avsändare verkar anta en något mer personligare roll utanför
myndighetsuppdraget.
6.3 Sammanfattande resultat
Kommentarstrådarna på Twitter uppfattades oftast som mer generella och inte personligt
vinklade. På Facebook innehöll kommentarstrådarna mycket personliga frågor som rör
personen som skrivit frågan. Svaren på Facebook innehöll fler ord som verkade syfta till att
skapa relation. Generellt sätt så var orden som användes i relationsskapande syfte begränsade
till en inbjudande hälsningsfras och i vissa fall även efterföljt av personens namn. Likaså
avslutades flertalet svarskommentar genom hälsningsord och skribentens namn.
Relationsskapande ord var mest begränsat på Twitter hos båda myndigheterna. Något annat
som är anmärkningsvärt och som skulle kunna anses sticka ut är att det finns flera
kommentarer från användarna som myndigheterna inte besvarat. I vissa fall avslutar
myndigheterna en uppstartad kommunikation genom att hänvisa till kundtjänst. Här kan man
fundera över vad det säger om kommunikationssättet och dess syfte? Är myndigheterna
verkligen intresserade av en seriös kommunikation med användarna? Eller strävar de bara
efter att upprätthålla sitt uppdrag kring precis vad uppdraget kräver? Att inte besvara
användarkommentarer och frågor som har ställts väcker givetvis många frågor. Saknas brist
på intresse, begränsar riktlinjer och policy för sociala medier eller handlar det enbart om en
resursfråga där det kanske bara beror på tidsbrist? I många svar förekommer länkhänvisningar
istället för ett utförligt svar vilket skulle kunna tolkas som ett sätt att undvika samtal på.
6.4 Jämförande analys med resultatet i Holmqvist studie (2013) om polisen och arbetsmiljöverket
Holmqvist (2013) kommer i sin studie fram till att ett av de stora problemen som framkommer
i resultatet är att myndigheterna inte vill släppa kontrollen över kommunikationen. Eftersom
myndigheterna inte kan anta en allt för informell ton och utan förbehållning eftersom de
riskerar att tappa trovärdighet eller i värsta fall bli straffskyldiga.
Den här studiens resultat kommer fram till att kommunikationsstilen skiljer något mellan typ
av sociala medier. Fler relationskapande sätt används på Facebook jämfört med Twitter. På
35
Twitter framkommer mer tydligt att myndigheterna inte framträder med särskilt stor informell
ton. Belägg för att de skulle riskera trovärdighet eller riskera att bli straffskyldiga kan inte
styrkas i den här studien. Givetvis går det dock att föra ett resonemang om det skulle kunna
utgöra en förklaring till varför myndigheterna är mer formella i sin språkstil på Twitter
jämfört med Facebook. På Facebook förekommer fler relationsskapande sätt i språkstilen.
Eftersom dessa är synliga och identifieras går det inte att styrka att myndigheterna inte vill
släppa kontrollen över kommunikationen och anta en för informell ton. Eftersom samma
myndighet kommunicerar med sin mottagare i två olika sociala medier blir frågan varför
språkstilen och kommunikationssättet kan anta en något mer informell ton på Facebook
jämfört med Twitter. Det för diskussionen vidare in på typ av sociala medier. Facebook är av
en mer privat atmosfär medan Twitter är mindre privat och har en mer offentlig inriktning.
Antagande skulle kunna göras att det finns en koppling mellan social medie typ, att fler
relationsskapande ord och språkhandlingar förekom mer i det ena sociala mediet. Att
kommunikationssättet skiljer sig kan även bero på typ av användare. Genom att läsa hur
användare har kommenterat och vart ger en känsla av att på Facebook, som har en mer privat
sfär, verkar frågor komma från en bredare typ av målgrupp. Vissa frågor verkar
ämnesintresserade användare ha ställt samtidigt som personer i direkt beroendeställning, av
beslut som myndigheten jobbar med, har ställt privata frågor.
36
7. AVSLUTANDE DISKUSSION
De vanligaste språkhandlingarna hos båda myndigheterna är framförallt upplysningar. De
förekommer i allra störst utsträckning och i stort sett i alla inlägg och svarskommentarer.
Karaktären hos upplysningarna är oftast informerande men även ibland också förklarande.
Andra språkhandlingar som förekommer en del är uppmaningar. Vanligaste uppmaningen är
då texten avslutas med en länkhänvisning. Texten vill att läsaren trycker på bifogad länk,
alltså utför en handling. Ibland ställer texterna frågor till sina läsare vilket också är en typ av
språkhandling. Frågor förekommer inte lika ofta eller frekvent som upplysningar och
uppmaningar. Det finns ett tydligare återkommande mönster av upplysningar och
uppmaningar. Huvudsyftet med upplysningarna kan tolkas vara att just informera och
förklara. Vilket också är två delar som ofta förekommer frekvent. Utifrån detta skulle man
kunna tolka att information kan vara ett sätt för att engagera och nå mottagarna. Att informera
kan anses fylla flera funktioner. Dels att bidra med fakta och för öka kunskapen inom textens
område i inlägg och svarskommentarer. Men även att försöka väcka intresse till engagemang
som att bli nyfiken och vilja veta mer.
Sätten för att skapa relation och i vilken utsträckning som texterna försöker skapa relation
med mottagarna skiljer mellan de två olika sociala medierna. På Facebook är det mer tydligt
att texterna försöker skapa relation. Detta sker genom att det finns ett mönster där
hälsningsord och personliga namntilltal återkommer i varje svar som myndigheterna gör till
mottagarna. På Twitter förekommer inte samma mönster. Där förekommer färre sätt för att
skapa relation och de förekommer bara någon enstaka gång hos Trafikverket och i något
större utsträckning hos Migrationsverket.
Spring och Svenssons (2016) studie har studerat svenska fotbollsklubbar och identifierar
dimensioner som används för att bygga relationer på Twitter med sin anhängare. Resultatet
kom fram till att personliga förhållanden tillsammans med patos är det som ger mest respons
från Twitter-anhängare. För den här studiens resultat kan det vara intressant att fundera över
jämförelsen idrottsklubb och myndighet. Gemensamt för båda (2016) studierna handlar om
hur Twitter som socialt medie används av avsändarna för att försöka skapa relation. Frågan är
om personliga förhållanden och patos skulle vara en applicerbar dimension och möjlighet för
myndigheter för att skapa dialog på. Troligtvis är personliga förhållanden varken möjliga,
tillgängliga eller aktuella utifrån myndigheternas uppdrag. Det närmaste personlig relation
som kan tyckas skymta i myndigheternas dialoger på Twitter är de svarskommentarer där
användare svarar utförligt och med mycket text samt återkommer i diskussion genom
37
efterföljande kommentarer. Ett visst personligt/sakintresse skulle kunna anas. Men i dessa
exempel kommer detta från användare själva och inte från myndigheterna. Men frågan blir då,
skulle detta kunna var en möjlighet som myndigheterna kan fånga upp och använda sig av i
relationsskapande syfte?
Resultatet i Bergholz, Jönsson och Lindströms (2015) studie kommer fram till att Polisen
erbjuder frågestunder med uppmuntran att användarna ska ställa frågor. Detta är ett sätt att
uppmana till interaktion och handling samt att skapa och starta dialog. Polisen svarar även på
frågor från läsare via kommentarsfält vilket sker genom tilltal till frågeställaren. Likheter
finns med den här studiens resultat där både Migrationsverket och Trafikverket ställer frågor
för att skapa relation och starta dialog med användarna. Även tilltal förekommer i stor
utsträckning vilket också är en likhet med resultatet i Bergholz, Jönsson och Lindströms
(2015) studie.
Herbert och Hjalmarsson (2012) kommer fram till att sociala medier i sin natur styrs av
användarna vilket för myndigheter innebär att de själva inte kan styra vad som skrivs på deras
Facebook- eller Twittersida. I de inlägg som finns med i urvalet för analys i den här studien
förekommer exempel på detta. Sådana exempel är svarskommentarer från användare där
relevans för ämnet saknas och kommentarer med personliga åsikter och kritik. Detta är vidare
exempel där myndigheterna inte har besvarat kommentarerna. Myndigheterna kan inte styra
vad användare skriver mer än att publicera riktlinjer för hur deras sociala medier ska
användas.
Sörlin och Söderlundhs (2014) studie om relationsskapande taktik på Försäkringskassans
Facebooksida för föräldrar kommer fram till att handläggarna behandlar ett institutionellt
ämne av relevans för myndighetens verksamhet. I förhållande till den här studiens resultat
finns därmed likheter med vilket sätt som myndigheterna agerar och kommunicerar med
användare i sociala medier.
I förhållande till Collinis (2011) studie som presenterar en språkstil för organisationers
Twittrande med samhällsmedborgare kan konstateras att myndigheterna i den här studien till
viss del använder sig av några olika sätt för att engagera och föra mer personligare dialoger.
Collini (2011) presenterar råd och riktlinjer för att engagera och föra personligare dialoger. I
den här studien konstateras att på Twitter använder Migrationsverket en personlig språkstil för
att skapa relation med sina mottagare. Trafikverkets språkstil var inte lika utvecklad när det
38
gäller personliga tilltal. Båda myndigheternas personliga språkstil var mer outvecklad på
Twitter än på Facebook.
I Ronkainens (2014) studie som undersökte Twitteranvändandet av två svenska och två finska
myndigheter kom fram till att myndigheterna främst verkade se Twitter som en
informationskanal snarare än en kanal för att skapa relation och dialog med deltagarna. I den
här studien visar resultatet att fler relationsskapande sätt används på Facebook jämfört med
Twitter. Utifrån den slutsatsen skulle kunna konstateras att den här studiens resultat antar
samma riktning som Ronkainens (2014) studie.
En annan aspekt som kan vara relevant att lyfta fram i förhållande till den här studiens resultat
är myndigheternas verksamhet och myndighetsuppdrag. Migrationsverket och Trafikverket är
två helt olika myndigheter. Migrationsverket har ett uppdrag som riktar sig mer på individnivå
och Trafikverkets uppdrag är mer inriktat på en övergripande samhällsnivå. Detta kan
påverka kommunikationsstilen och vara en möjlig förklaring till varför det finns skillnad
mellan de olika myndigheternas kommunikationssätt.
I några kommentarer som användare gjort till båda myndigheterna förekommer uttryck som
skulle kunna tolkas som det Levinson (2009) tar upp om trolling. Kommentarerna har inte fått
något bemötande eller svar från myndigheterna. Kommentarerna är också skrivna på ett sätt
som kan tolkas både som uttryck för irritation, försök att skapa dålig stämning men även som
en påstående fråga eller slutsats.
Den här studiens resultat blir även intressant att diskutera i förhållande till det som påträffats
kring policy och riktlinjer för myndigheters kommunikation i sociala medier. Till att börja
med ska ju nämnas att det fanns viss skillnad mellan Migrationsverket och Trafikverkets sätt
att skapa dialog. Trafikverket hade något mer återhållsam och mer formell ton jämfört med
Migrationsverket. Detta skulle kunna ha sin förklaring i det som facktidningen Publikt
(Publikt, 2018) skriver i sin artikel, 18 november 2015 om yttrandefriheten kan påverkas av
riktlinjer och policy. Enligt artikeln var Trafikverket en av de myndigheter som hade många
restriktioner och riktlinjer för hur de anställda får kommunicera i sociala medier. Att
Trafikverket har många så kallade förhållningsregler kan ju resultera i att de anställda som ska
bemöta frågor och åsikter i sociala medier blir väldigt begränsade i hur och om de kan
uttrycka sig. Den anställde skulle även kunna känna en rädsla eller risk för att begå
tjänstefel/förlora sitt jobb vilket kan resultera som en förstärkande låsning för kommunikation
i sociala medier. Gällande Migrationsverkets information (Migrationsverket, 2018) om hur
39
deras verksamhet ska bedrivas i sociala medier finns exempel i den här studiens datainsamling
som överensstämmer med dessa riktlinjer. Ett exempel är inlägg där användare frågar
personliga frågor om sitt specifika ärende. I dessa inlägg svarar Migrationsverket genom att
hänvisa till kundtjänst, vilket en av deras riktlinjer på hemsidan anger. Ett annat exempel är
kommentarer som Myndigheten inte har bemött. Dessa kommentarer saknar relevans för det
inlägg som myndigheten gjort. Vilket också är en av de punkter som finns med i
Migrationsverkets riktlinjer. Sammanfattningsvis skulle kunna konstateras att myndigheternas
sätt att kommunicera i sociala medier förmodligen har en stor förklaring i de riktlinjer och
policy som finns.
Avslutningsvis kommenteras genre begreppet i förhållande till den här studiens resultat.
Resultatet indikerar på att texterna antar en formell och offentligare stil. Innehållet som tas
upp i texterna är helt relaterade till myndigheter som verksamhet. Bakgrunden till texterna har
sitt huvudsyfte att informera om myndigheternas verksamhetsuppdrag vilket förklarar varför
de ser ut som de gör. Detta är även exempel på vad tidigare forskning beskriver om
myndighetskommunikation. Som genre finns alltså flera olika delar i den här studiens resultat
som är förenliga med myndighetskommunikation som verksamhet och institution.
7.1 Framtida forskning
I vidare forskning och studier skulle det vara intressant att undersöka vilka persontyper som
myndigheterna svarar mer utförligt till. Om det finns någon koppling mellan användarnas
skriftliga språkkunskaper och mer utförliga längre svar från myndigheterna. För att få en mer
generell bild av myndigheternas kommunikationssätt skulle ytterligare undersökning av ett
flertal inlägg och svarskommentarer behöva göras. För en mer generell uppfattning om
myndigheters kommunikationssätt i sociala medier skulle även fler myndigheter kunna
studeras. Den här studien har undersökt Migrationsverket och Trafikverket. Holmqvist studie
från 2013 undersökte Arbetsmiljöverket och Polisen. Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan är två andra stora myndigheter som kommer i kontakt med en stor
målgrupp i samhället. Det skulle förmodligen vara intressant att göra liknande analys av deras
kommunikationssätt.
REFERENSLISTA
Ekström, Mats och Larsson, Larsåke. 2010. Inledning. I: Ekström och Larsson (red.) Metoder
i Kommunikationsvetenskap. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur
Helgesson, G. 2015. Forskningsetik. Lund: Studentlitteratur
Hellspong, Lennart och Ledin, Per 1997. Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys.
Lund: Studentlitteratur
Herbert, Ingrid och Englund Hjalmarsson, Helena 2012. Språket i sociala medier.
Stockholm: Prodicta förlag
Larsson, Larsåke. 2008. Tillämpad kommunikationsvetenskap. 3:e uppl.
Lund: Studentlitteratur
Ledin, Johanna och Moberg, Ulla. 2010. Textanalytisk metod. I: Ekström och Larsson (red.)
Metoder i Kommunikationsvetenskap. 2: a uppl. Lund: Studentlitteratur
Levinson, Paul 2009. New new media. International ed. Boston: Pearson education
Nyström Höög, Catharina., Söderlundh, Hedda och Sörlin, Marie 2012. Myndigheterna har
ordet: om kommunikation i skrift. Stockholm: NE Nationalencyklopedin
Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber
ELEKTRONISKA KÄLLOR
Bergholtz, Alice., Jönsson, Susanne och Lindström, Petra. 2015. "Stämningen fortsätter att
vara på topp" - en kvalitativ studie av polisens relationsskapande taktiker på Facebook.
Examensarbete. Lunds Universitet. https://lup.lub.lu.se/student-.papers/search/publication/7857722#?
(Hämtad 17-11-20)
Collini, Sofie. 2011. När myndigheter twittrar- Att ta fram en stil för det offentliga språket på
Twitter. Examensarbete. Mälardalens Högskola. http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:558570/FULLTEXT01.pdf
(Hämtad 17-09-18)
Holmqvist, Evelina. 2013. Myndigheten 2.0 - En komparativ analys av två myndigheters
Facebooksidor. Examensarbete. Umeå Universitet. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:688906/FULLTEXT01.pdf
(Hämtad 17-10-19)
Honeycutt, Courtenay och Herring, Susan C. 2009. Beyond Microblogging: Conversation and
Collaboration via Twitter. I: Proceeding of the Forty-Second Hawaii International Conference
on system Sciences (HICSS-42). pp 1-10. http://ieeexplore.ieee.org/document/4755499/?reload=true
(Hämtad 17-09-21)
Java, Akshay., Finin, Tim., Song, Xiadoan och Seng, Belle. 2008. Why we Twitter;
understanding microblogging and usage communities. Joint Ninth WebKDD and First SNA-
KDD 2007 Workshop on Web Mining and Social Network Analysis, 2007, pp.56-65 http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.87.6790&rep=rep1&type=pdf
(Hämtad 17-09-18)
Spring, Robin och Svensson, Emil. 2016. Twitterallsvenskan: En kvantitativ innehållsanalys
om relationsbyggande kommunikation på Twitter. Avhandling. Linnéuniversitetet. https://eds-a-ebscohost-com.e.bibl.liu.se/eds/detail/detail?vid=5&sid=59f0e305-fa92-4a36-
bec35c9930f61846%40sessionmgr4009&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=edsndl.oai.
union.ndltd.org.UPSALLA1.oai.DiVA.org.lnu-53648&db=edsndl
(Hämtad 17-09-20)
Ronkainen, Marko. 2014. Hur statsförvaltningen utnyttjar Facebook och Twitter i
kommunikation – en analys över användning av sociala medier i fyra myndigheter. Pro gradu-
avhandling. Uleåborgs universitet. Finland. http://jultika.oulu.fi/files/nbnfioulu-201405291592.pdf
(Hämtad 17-09-20)
Söderlundh, Hedda och Sörlin, Marie. 2014. Myndighet och privatpersoner i dialog på
Facebook - En analys av positioneringar och receptionsroller på Försäkringskassans
Facebooksida Förälder. I: Svenskans beskrivning 33: Förhandlingar vid Trettiotredje
sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den 15–17 maj 2013, pp.459–469. https://helda.helsinki.fi/handle/10138/14449
(Hämtad 17-09-15)
INTERNETKÄLLOR
http://www.publikt.se/artikel/policy-sociala-medier-kan-begransa-yttrandefriheten-18291
(Hämtad 2018-01-19)
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Sociala-medier.html
(Hämtad 2018-01-19)
Bilaga 1
Migrationsverket Facebook inlägg
Migrationsverket har delat sin video.
Landanalyser är ett viktigt bidrag när Migrationsverket gör rättsliga bedömningar av säkerhetsläget i
olika länder. Här berättar en landananalytiker på Lifos om hur insamling av information går
till.#MigFakta
Migrationsverket Gilla sidan den 14 maj 2016 · Tillförlitlig, relevant och lättillgänglig landinformation bidrar till rättssäkerheten i asylprövningen. #Asylskolan Kommentarer
Ali Zafare Man måste vara galen eller terrorist att få stanna i Sverige vilken faking regler har
ni ! den 5 september kl. 16:36
Zandra Jonsson Vad menar du? den 6 september kl. 08:20
Ali Asghar Jafari Migrationsverket måste fatta att Afghanistan är inte säkert land om
Afghanistan är säkert varför folk är på flykt ingen som vill inte att lämna sitt land och sina
föräldrar men snäll stoppa utvisningen till Afghanistan den 5 september kl. 18:35
Sakhi Hassani tack för informationen och jag har massor frågor kan ni svarar på mina frågor
om man går till gymnasiet man kan stanna i Sverige eller inte en del är duktiga och klara sig
snabbt att kunna stanna i Sverige och vi kämpar för att stanna i Sverige och jobbar hård i
skolan och hemma .jag väntar på positivt besked från migrationsverket. den 5 september kl. 18:50
Migrationsverket Hej Sakhi, vi kan inte svara på frågor om individuella ärenden i sociala
medier. Men du hittar mer information om gymnasielagen på vår webbplats:
https://www.migrationsverket.se/.../Om-gymnasielagen.html Med vänlig hälsning, Martina. Om gymnasielagen - Migrationsverket
Migrationsverket ansvarar för migrationen till…
migrationsverket.se
den 6 september kl. 16:11
Sakhi Hassani tack för webbsida. den 6 september kl. 16:13
Alejandro Gallego What about Venezuela?Visa översättning den 5 september kl. 20:41
Migrationsverket Hello Alejandro, what do you mean by "what about Venezuela"? Kind
regards, Martina.Visa översättning den 7 september kl. 12:37
Alejandro Gallego Security situation in Venezuela is very bad now, but as far I have heard
there are many Venezuelan people who have arrived seeking for asylum and they were
rejected.Visa översättning den 7 september kl. 12:46
Mikael Werner I alla typer av bedömningar, särskilt sådana som grundar sig på ett omfattande
underlag med stor variation i trovärdighet och kvalitet, så är det viktigt att vara medveten om att det
finns en osäkerhet dvs tolerans i bedömningens överensstämmelse med verkligheten. När underlaget
dessutom insamlas under lång tid och de verkliga förhållandena kan förändras snabbt och oförutsett är
toleransen ännu viktigare. Eftersom utlänningslagen är en skyddslagstiftning så gäller
försiktighetsprincipen, dvs i bedömningen av säkerhetsläget ska alltid osäkerheten dvs toleransen
beaktas så att landanalysen inte någonsin riskerar förmedla ett säkrare läge än vad som råder i
verkligheten.
Vad jag förstår så tar ni inte höjd för osäkerheten i underlaget för era bedömningar när ni skriver
landanalyser. Inte heller Migrationsverket eller förvaltningsrätten tar detta i beaktande. Resultatet blir
att asylbeslut fattas på ett underlag som inte har korrigerats för "benefit of the doubt" eller
försiktighetsprincipen. Hur ställer ni er till detta och vem tar ansvaret för att redovisa
osäkerhetsfaktorerna så att ingen skyddsbehövande människa riskerar att utvisas till livsfara på grund
av felaktigt beslutsunderlag och/eller missförstånd?
Tack för svar på förhand.
den 5 september kl. 23:06 · Har redigerats
Hanna Grek Mikael, när du säger att Migrationsverket inte tar höjd för osäkerheten i underlaget, vad
baserar du det på? På att dd inte gör en bedömning av säkerhetsläget som du är nöjd med? Som för
övrigt inget land i hela Europa delar?
den 6 september kl. 11:03
Mikael Werner Ett förtydligande exempel, kraftigt förenklat:
Två källor säger ofarligt, två källor säger farligt. Båda är lika trovärdiga.
Vad blir den sammanvägda bedömningen?...Visa mer
den 6 september kl. 14:24 · Har redigerats
Hanna Grek Bedömningen bygger till stor del på FN:s och Easos siffror på antal döda och skadade
per provins och distrikt, samt dessa källors beskrivning av våldets natur. Dessa aspekter tolkas mot
bakgrund av domarna Elgafaji och Diakité. Ditt exempel liknar på i...Visa mer
den 6 september kl. 22:07
Migrationsverket Hej Mikael,
En lägesanalys från Lifos är en sammanställning av aktuell landinformation. Lifos analyser säger alltså
inte hur de juridiska bedömningarna ska göras i likhet med rättsliga ställningstaganden. Ett rättsligt
ställningstagande är verkets juridiska bedömning av olika frågor. Det kan till exempel ge vägledning i
hur den allmänna situationen i ett land ska bedömas i ärenden om uppehållstillstånd. Ett rättsligt
ställningstagande utgör ett stöd för verkets tjänstemän i den juridiska bedömningen av ett ärende.
Vissa ställningstaganden innehåller både landformation och rättsliga bedömningar av vilka slutsatser
detta leder till. Migrationsverket ska bedöma hur skyddsbehovet ser ut för varje person som ansöker
om asyl i Sverige. Det görs med hjälp med rättsliga ställningstagande, lifos landanalyser och annan
landinformation från externa aktörer samt den sökandes egen bevisning (muntliga berättelse och annan
dokumentation som lämnats in).
Det är den sökande som har bevisbördan, det innebär att det är han eller hon som ska göra sitt
skyddsbehov sannolikt. Eftersom vi har fri bevisvärdering i Sverige har man möjlighet att själv
inkomma med landinformation eller annan typ av bevisning till stöd för sin ansökan. Tvivelmålets
fördel är en bevislättnadsregel som innebär att Migrationsverket inte kan ställa allt för höga beviskrav
när det gäller påståenden om risk för exempelvis förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som
klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Inom asylrätten finns därför en
bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel. En förutsättning för att den
asylsökande skall kunna få förmånen av denna bevislättnadsregel är att han eller hon gjort ett ärligt
försök att styrka sin berättelse och att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts.
Vänligen Lisa
den 8 september kl. 15:02
Mikael Werner Migrationsverket Tack Lisa för ert svar. Då är det alltså så att bedömningen av
säkerhetsläget görs efter bästa förmåga utan säkerhetsmarginal för osäkerhet och föränderlighet.
När det gäller internflyktalternativ så är det Migrationsverket som har bev...Visa mer
den 8 september kl. 16:10
Migrationsverket Hej igen Mikael, ursäkta att ditt svar har dröjt.
Enligt internationell rätt och svenska lagstiftning ska Migrationsverket pröva om det finns ett
internflyktsalternativ. Migrationsverket kan hänvisa till internflykt om det bedöms att alternativet är är
rimligt och relevant för den asylsökande. Bedömningen baseras på tillgänglig landinformation och
hänsyn tas också till den enskilde asylsökandens förutsättningar. Migrationsverket ska alltså göra
sannolikt att det finns ett rimligt och relevant internflyktalternativ. Våra beslut kan överklagas till
domstol, som gör en enskild bedömning. Eftersom du har många frågor rekommenderar jag dig att i
fortsättningen kontakta vår kundtjänst: https://www.migrationsverket.se/Kontakta-oss.html. Mvh Lisa Kontakta oss
Migrationsverket ansvarar för migrationen till Sverige. Det innebär dels att vi hjälper människor som söker skydd och asyl,
dels att vi handlägger ansökan om visum eller uppehållstillstånd för människor som vill komma till Sverige på besök, för att
arbeta, studera eller återförenas med sin familj. M...
migrationsverket.se
den 22 september kl. 12:31
Mattias Ekenberg Jag ser gärna diskussionen offentlig. den 11 oktober kl. 01:31
Simrik Sijan Migrationsverket it has been huge diskussions in asyl and ensamkommande will
yo mind to focus even in anknytnings ärende! What about those people who are Waiting to
meet there couple from almost 2 years? They are having real torture, no case officer, n...Visa
merVisa översättning den 6 september kl. 06:24
Omid Balkhi Utvisa inte ateister till dödsstraff! den 6 september kl. 20:19
Irina Ira Wesslén Migrationsverket bryr sig inte om landinformstion och det försämrade
säkerhetsläget i Afghanistan.
Ni lyssnar inte på en enda sakkunnig och anser er vara bäst att avgöra läget, oavsett hur
många som säger motsatsen. Avtalet mellan EU och Afghanistan styr hur många ni skriver godtyckligt upp i ålder och deportetar.
Vi är inte helt dumma i huvudet för att inte förstå vad som ligger bakom.
EU's secret ultimatum to Afghanistan: accept 80,000 deportees or lose aid
Memo leaked in advance of Brussels aid summit…
theguardian.com den 9 september kl. 09:57
Migrationsverket Hej Irina! Vi uppdaterade vårt rättsliga ställningstagande om säkerhetsläget
i Afghanistan i slutet av augusti i år. Där vi bland annat tagit hänsyn till nya rapporter och
analyser som berör situationen i landet, däribland från FN:s Afghanistanmission UNAMA och
EASO, EU:s stödkontor för migrationsfrågor. Läs gärna mer om det nya ställningstagandet här:
https://www.migrationsverket.se/.../2017-08-29-Fortsatt... Mvh, Linn Fortsatt allvarligt säkerhetsläge i Afghanistan - Migrationsverket
Situationen i Afghanistan fortsätter att vara…
migrationsverket.se den 11 september kl. 15:46
Migrationsverket Twitter inlägg 1 Migrationsverket @migrationsverket den 9 november 2017 klockan 10:24
*Panelsamtal om hur säkerheten i landet påverkar asylprocessen, idag på @MRdagarna i Jkpg
kl 16 med @Migrationsverket, @madelaineseidl1 för @AmnestySverige och @RodaKorset.
#MigFakta
KOMMENTARER OCH SAMTAL MELLAN ANVÄNDARE OCH MYNDIGHETEN
INLÄGG 1
___________________________________________________________________________
Svar från @elisiv till @migrationsverket den 9 november 2017
-Jaha! Och vad kommer ni fram till?
Svar från @elisiv till @migrationsverket den 10 november 2017
- Undrar fortfarande....kommer ni fram till något vettigt? Som att göra individuella och rättsäkra
utredningar till exempel. Eller som att göra om de utredningar där ni brustit. Det vore verkligen att
agera rätt ur MR-perspektiv om ni gjorde det nämligen.
Svar från Migrationsverket @migrationsverket till @elisiv den 10 november 2017
-Vi berättade hur nya rättsliga ställningstaganden tas fram, dels vilka rapporter och analyser som tas
fram och hur den rättsliga bedömningen av detta material görs. MV berättade också om vad
säkerhetsläget i ett land har för betydelse när vi avgör om en person ska få skydd i Sverige. Det
resonerades särskilt kring begreppet internflykt och FN:s handbok, där MV såväl som Amnesty och
Röda Korset redogjorde för hur de tolkar möjligheten att använda sig av detta när ett asylärende ska
avgöras. Mvh/Linn
Svar från @elisiv till @migrationsverket den 10 november 2017
-Ok! Så hur tänker ni kring internflykt i Afghanistan? Ca 1 miljon från Pakistan och flera hundra tusen
från Europa som ska återvända till ett land i kaos och krig med endast ett par "säkra" provinser. Det
måste ju innebära humanitär katastrof. Håller ni inte med om det?
Svar från Migrationsverket @migrationsverket till @elisiv den 10 november 2017
-Hej! Läs gärna vår bedömning av möjligheterna till internflykt i Afghanistan i vårt rättsliga
ställningstagande: https://t.co/OrFdbjzoOG Mvh/Linn
Svar från @elisiv till @migrationsverket den 10 november 2017
- Jo tack, jag har läst rapporten. Den säger dock inget om HUR de återvändande ska kunna leva i
landet.
Svar från @dobra7272 till @migrationsverket den 9 november 2017
-You are waitng too long for family partnership applications and permenant decisons.Do yo
think that by the end of this year 2016 applications will be decided?Permanent waiters can not
travel!You are blocking the freedom of travel for those waitng for a decision!Feel the press
now.
Svar från Migrationsverket @migrationsverket till @dobra7272 den 10 november 2017
-Hi, our focus area is processing existing applications. However, we receive a lot of
applications that must be handled, which create queues. We are aware that our processing
times are long and that this can cause frustration for the people who have applied / Sandra
Svar från @bjornmellquist till @migrationsverket den 10 november 2017
-Är det teater?
Migrationsverket
Twitter inlägg 2
Migrationsverket @migrationsverket den 2 november 2017
* Kommer det fram ny information efter att en person fått avslag på sin asylansökan, kan det
bli aktuellt med verkställighetshinder.
KOMMENTARER OCH SAMTAL MELLAN ANVÄNDARE OCH MYNDIGHETEN
INLÄGG 2
Svar från @mr_nost till @migrationsverket den 2 november 2017
-Om en åldersbedömning redan gjorts, och nya uppgifter om faktisk ålder tillkommer i
efterhand, tar man inte hänsyn till dessa då eftersom åldern redan prövats?
Svar från @migrationsverket till @mr_nost den 2 november 2017
- Hej! Migrationsverkets bedömning av ålder i ett beslut om uppehållstillstånd kan
överklagas, även om beslut är fattat. Mvh, Matilda
Svar från @mr_nost till @migrationsverket den 3 november 2017
-Tack, men jag menar att om ngn fått UT grundat på att hen är 17, men om ni får in uppgifter
efteråt som tyder på att personen är tex 45. Tar man hänsyn till det då?
Svar från @migrationsverket till @mr_nost den 3 november 2017
- Hej, om åldern är avgörande för beslutet kan ärendet behöva omprövas. Annars
Skatteverkets sak att utreda för folkbokföringen. Mvh
Svar från @mr_nost till @migrationsverket den 6 november 2017
-”Kan”omprövas? Med andra ord kan man även se förbi det och personen i fråga behöver inte
oroa sig för utvisning om man ljugit om åldern?
Svar från @tanjushka3 till @migrationsverket den 2 november 2017
-Tyvärr kan man inte göra om den mycket rättsosäkra asylprocessen
___________________________________________________________________________
Svar från @helenuhallin till @migrationsverket den 2 november 2017
-Om ni missuppfattat berättelsen pga att den tolk ni (ofta) använt inte talar samma språk som
den sökande är den riktiga berättelsen ny då?
Svar från @migrationsverket till @mr_nost den 6 november 2017
- Hej, om det visar sig i utredningen att den som söker asyl och tolken inte förstår varandra
avbryts samtalet och en ny ny tolk anlitas. Efter utredningen gås protokollet igenom av MiV
eller offentliga biträdet tillsammans med den sökande för att eventuella missuppfattningar ska
kunna rättas till. Vänligen, Helena
Svar från @konradavro till @migrationsverket den 8 november 2017
- Fast inte om det avgjorts i samband med ärendet om uppehållstillstånd? Det är väl bara
beslut om åldern initialt som kan överklagas separat.
Svar från @migrationsverket till @konradavro den 10 november 2017
-Hej! Lämnar man in handlingar till stöd för underårigheten kan åldern justeras, innan beslut
om uppehållstillståndet har fattats. Mvh/Linn
Bilaga 2
Trafikverket Facebook inlägg · den 9 november kl. 10:20 ·
Idag drivs nästan all tung transport med fossila bränslen, men med elvägar kan koldioxidutsläppen minska
med upp till 90 procent. Nu testar vi Sveriges första elväg där en elektrisk lastbil laddas upp genom att köra
över en skena i marken.
Foto: Trafikverket och NCC.
Läs mer om elvägen och den helelektriska lastbilen här: https://www.trafikverket.se/…/ny-elvag-testas-
skarpt-med-t…/
KOMMENTARER OCH SAMTAL MELLAN ANVÄNDARE OCH MYNDIGHETEN PÅ
FACEBOOK INLÄGG
Marcus Löwin Hoppas att det är induktans och inte direktkontakt med skenan. Vill inte vara den som blir påkörd
och bilen välter...
den 9 november kl. 10:38
Bror Carlzon Öppna länken och läs!
den 9 november kl. 13:23
Trafikverket Hej Marcus!
Vi hoppas ju att ingen ska bli påkörd, varken elbil eller vanlig bil. Om elbilen mot förmodan skulle välta kommer
avtagaren (kontakten) att hoppa ur spåret och strömmen slås av.
Vänligen
Camilla, Kundtjänst
den 9 november kl. 15:56
Leif Vieri Av vilken anledning har man helt valt bort järnvägen avseende tyngre transporter?
den 9 november kl. 18:57
Tony Karlsson Dom flesta lastbilstransporter går inom 15-20 mils radie, tror det är runt 80-85 %. Där det då iaf
där är svårt att lägga över på järnvägen. Sen konkurrerades tågtrafiken ut på vissa delar när det kom in bilar
bemannade med billiga utländska chaufförer.
den 9 november kl. 23:24
Leif Vieri Sorry, lite otydlig där -tänkte främst på fjärrtrafiken. Typ alla containers som går vidare från bl a
Göteborgs hamn.
den 9 november kl. 23:31
Trafikverket Hej Leif!
Vi har ett pågående projekt gällande Hamnbanan i Göteborg, det ska byggas ut från enkelspår till dubbelspår för
att kunna utöka kapaciteten.
Läs mer om projektet här: https://www.trafikverket.se/.../proje.../Goteborg-Hamnbanan/
Vänligen
Fredrik, Kundtjänst
den 10 november kl. 10:07
Leif Vieri Trevligt! Får hoppas att det här sätter lite fart på godstrafiken. Sedan behövs väl containerterminaler i t
ex Stockholm, gärna med frihamnsstatus.
den 10 november kl. 10:07
Daniel Bernås DET MÅSTE VA DET MEST KORKADE PÅ LÄNGE!!!
-Varför inte luftledningar?
- vad händer om en cyklist kör ned i spåret... ?
- vad händer vid snöfall?( nä den va för enkel... skippa snöfrågan och svara på de två första...de två första är mer
intressanta)
· den 11 november kl. 18:24 · Har redigerats
Pontus Sandberg Håller med dig !! Problemet med luft ledning är att det står järnvägs stolpar efter vägkanten ca
50-70 m mellanrum. Detta innebär att om en personbil eller lastbil går av vägen i 90-100 km/tim så blir det skrot
av bil och förare. Och det kan med föra att kontaktledning faller ner på körbanan. Detta orsakar en fara för övrig
trafik på en ganska lång sträcka . Mer forskning till induktions laddning
· den 11 november kl. 18:27 · Har redigerats
Eva Jonson Hej! Det är jag som har skrivit artikeln på trafikverket.se. Där kan du läsa om hur vägen klarar
snöröjning. Kan även meddela följande:
- Spåren i skenan är 15 mm breda. Det innebär att man tagit höjd för att de smalaste däcken på en
landsvägscykel inte ska kunna fastna eller skära ner i spåret.
- Skenan ligger endast någon eller några millimeter under vägytans nivå, så fordonen kommer inte uppleva att det
är någon skarv.
- Skenans metallyta har nedsänkta spår som är fyllda med en sand- och bitumenlösning som utformats för att
uppfylla gällande friktionskrav. Fortsatta mätningar av friktionen kommer att göras under testperioden.
- Projektet har haft möte med SMC (Sverige MotorCyklister), som också testkört över skenorna på den testbana
som projektet använt
sedan 2012. Omdömet från SMC är att man inte upplevt någon sämre friktion i samband med dessa körningar.
(källa: Hans Säll, konsortieordförande eRoadArlanda)
· den 13 november kl. 09:55 · Har redigerats
Daniel Bernås Hej Eva,
Ni kan inte tagit höjd för de smalaste däcken.
I så fall hade ni inte haft 15 mm utan 7-8 mm bred räls. Det ni bygger är en osäker lösning. Nollvisionen bör väll
täcka alla trafikanter.
-Ett cykeldäck för landsväg är 19-27 mm men en majoritet använder 23-25 mm. Detta mäts på den bredaste
delen av däcket och är mitt på däckets sida. ett spår likt det ni gör på 15 mm räcker för att däcket skall kila fast
och medföra att cyklister kör omkull. 15 mm bred räls ger att 78% av däcket i värsta fall och 55%(exkl
deformation) i bästa falla däcket sjunker ned i rälsen.
Det är alltså i de flesta fall största delen av däcket som hamnar mellan och Med deformation inräknat på däcket
så kläms hela däcket ned.
Det leder till väldigt dramatiska omkullkörningar med den direkt överhängande följdrisken att cyklisten också blir
överkörd av annan trafik då det finns fordon som följer rälsen....
-SMC är en intresseorganisation för motorcyklister som inte kan speciellt mycket om varken tribologi eller
(tramp)cyklister. Det är knappast en garanti för teknisk lösning utan snarast greenwashing.
Gilla
· den 13 november kl. 18:46 Rasmus Olsson Trafikverket har aldrig brytt sig om cyklister, det vet alla som cyklar mer än några kilometer till
jobbet ibland. Det mesta av verksamheten går ut på att eliminera cykeln som ett vägfordon, och flytta över den på
leksaksvägar som kallas cykelbanor.
den 13 november kl. 20:21 · Har redigerats
Suzanne Lindberg Eva Jonson Men luftledningar.... måste vara enklare, billigare och helt klart mer funktionellt
alla gånger.
den 14 november kl. 01:47
Trafikverket Hej Daniel och Suzanne!
15 millimeter är den bredd som Elways, som utvecklar och ansvarar för säkerheten på elvägen, har valt för att
cykelhjul inte ska kunna fastna. Vi kommer att framföra de synpunkter vi får in till dem för kännedom.
Utvecklingen gällande luftledningar är fortfarande i sin linda rent tekniskt och det behöver utvecklas innan de
används.
Vänligen
Sara, Kundtjänst
den 14 november kl. 15:49
Daniel Bernås Trafikverket
Jättebra om ni berättar för er leverantör att 15 mm är för brett för cykeldäck och läs gärna lite på några av de
cykelforum på Facebook för att få mer info om vad cyklister tycker.
7-8 mm spaltbredd är kanske möjligt men det är säkert övre gräns. Det är ju viktigt att ni ställer krav på rätt nivå
och detta är inte en säker lösning. vi får hoppas projektet inte har för mycket intern prestige så man kan ta till sig
kritik.
Men... bara som lite avslutande info.
Luftledningar har funnits i decennier... 🙂
Svara · den 14 november kl. 16:50
Trafikverket Hej igen Daniel!
Vi tar dina synpunkter vidare till projektet.
Vänligen
Camilla, Kundtjänst
den 15 november kl. 09:27
Magnus Thoor Det där är en ren cykelfälla. Även om man har tillräckligt breda däck för att inte sjunka ned i
skenan så kommer det att bli en kant. Kanske inte när rälsen är nylagd men efter ett tag så blir det garanterat en
höjdskillnad eftersom det är olika material. Parallella hinder är det bland det svåraste som finns att klara av på en
cykel.
den 13 november kl. 19:49
Jeanette Lillhammar Gunnar Matsson läs svaret på Daniel Bernås inlägg. Står om spårbredd, friktion och SMC
den 13 november kl. 22:29
Gunnar Matsson Tack Jeanette, de ska jag
den 14 november kl. 09:01
Trafikverket Twitter inlägg 1
*Trafikverket @trafikverket den 28 augusti 2017 klockan 10:07
98 500 km väg, 14 700 km järnväg – och nu också 1
inlägg på twitter! Följ oss, vi är mer än på väg.
KOMMENTARER OCH SAMTAL MELLAN ANVÄNDARE OCH MYNDIGHETEN PÅ
TWITTER INLÄGG 1
Svar från @the_berra till @trafikverket den 28 augusti 2017
-All trafik behöver vägar. Även virtuella sådana. Bra att ni är på väg. Jag har följt er länge på denna
vägen. Några nyheter på väg?
Svar från @trafikverket till @the_berra den 28 augusti 2017
-Tack. Visst har Trafikverket nyheter på väg. Håll utkik här och på https://t.co/w04tWQmBpV.
Svar från @tioPepe60 till @trafikverket den 28 augusti 2017
-Hur mycket cykelbana?
Svar från @trafikverket till @tioPepe60 den 28 augusti 2017
-Det finns 256 mil statlig, 1733 mil kommunal och 104 mil enskild cykelväg i Sverige.
Svar från @tioPepe60 till @trafikverket den 28 augusti 2017
-Av 9850 mil väg har bara 256 mil cykelbana? Allt borde ha cykelbana, särkilt 2+1-vägarna!
Svar från @trafikverket till @envall och @tioPepe60 den 29 augusti 2017
- Det stämmer att siffrorna omfattar både cykelväg och gemensam gång- och cykelväg.
Svar från @PeterCallerfelt till @trafikverket den 28 augusti 2017
-är Twitter mer prioriterat än cykelbanorna eftersom ni nämner er tweet före?
Svar från @jkrunegård till @trafikverket den 28 augusti 2017
- Äntligen!
Svar från @paddlarthomas till @trafikverket och @tioPepe60 den 28 augusti 2017
-Det var verkligen lite. Åtgärder på gång?
Svar från @envall_p till @trafikverket och @tioPepe60 den 28 augusti 2017
-Välkommen till Twitter. Men du twittrar data ur vägdatabasen så skiljer den inte på cykelbana o
gemensam gång- o cykelväg. Alltså gc-väg?
Svar från @trafikverket till @envall_p och tioPepe60 den 29 augusti 2017
- Det stämmer att siffrorna omfattar både cykelväg och gemensam gång- och cykelväg.
Svar från @jcthorburn till @trafikverket den 29 augusti 2017
- Vet ni alltså inte hur mycket cykelbana det finns? (för all del rimligt med tanke på hur styvmoderligt
cykelbanor brukar behandlas
Svar från @bCarlen till @trafikverket den 29 augusti 2017
- Välkomna till Twitter! Kanske en indikation på att ni börjar råda bot på det ni sköter sämst:
information! #pendling #tågtrafik
Svar från @AndersOlsen till @trafikverket den 4 september 2017
-äntligen
Svar från @ragsyrazor till @trafikverket den 11 oktober 2017
-@Trafikverket hello!! How long does it take to get driving licence after passing theory and Driving
test?
Trafikverket
Twitter inlägg 2
Trafikverket@trafikverket svar den 4 september 2017 klockan 17:21
*Kan inte du heller få nog av järnvägsfrågor? Nytt avsnitt i Järnvägspodden ute nu!
https://t.co/b5qCkgR5f1 #järnvägspodden
KOMMENTARER OCH SAMTAL MELLAN ANVÄNDARE OCH MYNDIGHETEN PÅ
INLÄGG 2
Svar från @zerbembasqwibo till @trafikverket den 5 september 2017
-Joda, det kan jag. :) Stämmer det att SJ tagit över Falun-Gävle från Tågkompaniet, och att de nu
ställer in flera avgångar i veckan?
Svar från @trafikverket till @zerbemasqwibo den 5 september 2017
-Vi hoppas att @SJ_AB kan hjälpa dig med svar på det.
Svar från @NiklasWiggh till @trafikverket den 6 september 2017
- När ser vi Sveriges första träbro för järnvägstrafik? Det är dags nu... 😉
Svar från @trafikverket till @NiklasWiggh den 6 september 2017
- Det har funnits flera järnvägsbroar i trä i Sverige. Du kan se dem i vårt arkiv. Ingen är i bruk.
#järnvägsmuseet https://t.co/Haimc5jGC0
Svar från @NiklasWiggh till @trafikverket den 6 september 2017
-Jo det var väl just det... tekniken har ju utvecklats. Dags att ta en ny i bruk... 😉
Svar från @trafikverket till @NiklasWiggh den 7 september 2017
- Tills det byggs en ny träbro för tåg får vi njuta av arkivbilderna. Nytt försök: https://t.co/FdzK2fDjuv
Svar från @NiklasWiggh till @trafikverket den 7 september 2017
- Jättefina bilder ☺👍🙏
Svar från @Bredbandsbladet till @trafikverket den 6 september 2017
- länken funkar inte...
1