närv! Personaltidning för medicinska fakulteten vid lunds universitet

nr 2 | 2013

Porträtt: Hon har svettats i hela sitt liv

fliP for english

vad händer med läkarutbildningen?

Destination Medicon village

Utbildning till salu tema: uPPdragsutbildningar

adressKansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

ansvarig utgivareJohanna Sandahl, kommunikationschef redaktionsrådAnita Nydemark, Anna Appelberg, Anna Arstam, Annika Jögi, Björn Martinsson, Elsa Warkander, Eva Bartonek Roxå, Helena Christianson (studentrepresentant), Jens Persson, Johanna Sandahl, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Olle Dahlbäck, Nina Hult, Carola Tilgmann, Viktoria Klingenfors och Åsa Hansdotter

omslagsfotonärv: Projekt: Introduction of Active Management of Third Stage of Labour (AMTSL) at Tumbi Regional Hospital and Kigamboni Health Centre, ITP 6 Tanzanianerve: bild på Charles Walther av Elisabeth Dawson

redigeringSofia B Liljedahl, redaktör

tryckLenanders Grafiska AB

foto till höger: Charlotte Carlberg Bärg, Kennet Ruona och Mikael Risedal

2

missa inte:

Uppdragsutbildning & innovation

Den tredje uppgiften innebär att vi som universitet ska sam-

verka med det omgivande samhället, informera om vår verksamhet

och verka för att våra forskningsresultat kommer till nytta.

En del i det arbetet är så kallade uppdragsutbildningar som

universitetet erbjuder externa aktörer. Våra lärare utbildar redan

yrkesverksamma på uppdrag av till exempel Region Skåne, Sida och

privata företag. Läs mer om hur detta går till på sidan 5 och framåt.

Innovation och kommerisalisering är ett annat sätt att se till

att vår forskning kommer samhället till nytta. Det har vi skrivit om

i den engelska delen av tidningen på sidan 12. Missa inte tipsen

från experterna.

Flytten till Medicon Village är på gång. Närv har träffat en pro-

fessor i onkologi som tycker att det finns fördelar med att samla

cancerforskare på samma ställe. Läs

mer om hans forskning på sidan 8.

Trevlig läsning!

sofia b liljedahl, redaktörsofia_b.liljedahl@med.lu.se

Kontakta mig gärna med tips och idéer!

12 Swedish summer the warmest day of the year

5 TEMA: Uppdragsutbildning

- På den tiden fanns det bara gympa – kort och gott.

Ledaren stod längst fram och gjorde en rörelse och deltagarna

stod på led och gjorde sedan efter. När våra patienter var fär-

digrehabiliterade hade vi ingenstans att skicka dem, eftersom

vi inte kunde veta vilken typ av eller nivå på gympa de skulle

möta, berättar Eva.

gymPa = roligt1978 startade Johan Holmsäter Friskis & Svettis i Stock-

holm. Det var en ny typ av tänkande med en gymnastik som

var differentierad med anpassad träning (Friskis) och lätt-,

medel- eller intensivgympa (Svettis). Det andra som var nytt

var att man var aktiv under hela passet som var uppbyggt

efter en fysiologisk kurva med uppvärmning, syretoppar och

avspänning. Alla kunde gympa och det skulle vara roligt!

Eva och hennes kollegor uppvaktade landshövdingen och

kommunalråd och 1983 kunde de starta upp Friskis & Svettis

i Lund.

- Det var många som hade avskytt skolgympan men som

nu tyckte det var kul. Det fanns inga måsten – man blev inte

iakttagen och man kunde vara klädd hur som helst. Alla mo-

tionärer skulle känna sig välkomna, betonar Eva.

Just den anpassade gympan till grupper som äldre kvin-

nor, personer med funktionshinder och rehabiliteringsbehov

har legat Eva varmast om hjärtat. Hon har själv forskat om

nack-, skulder- och ryggproblem hos vårdpersonal där gym-

nastik kan vara ett framgångsrikt sätt att komma tillrätta

med belastningsskador. Verksamheten i Lund växte från ett

femtiotal medlemmar första terminen till över 7 000 idag.

Koncepten har också ökat och utvecklats under årens lopp.

gymnastiserande Pågar

30 år efter starten leder Eva fortfarande pass på Friskis &

Svettis - bland annat den gympa som hon var med och satte

igång för äldre män.

- Ja, jag har mina pågar - den äldsta är 97 år och springer

hellre än han går. En av pågarna på drygt 80 år, var en gång

borta under flera veckor och jag var rädd att det hade hänt

honom någonting. När han sedan kom tillbaka berättade han

att han hade gift sig och därför haft fullt upp med sin nya fru!

Själv går Eva Horneij på lite olika typer av pass – det vik-

tigaste är ledaren betonar hon - men Indoor Walking är en

favorit för tillfället.

Sedan 2006 är Eva anställd på Institutionen för hälsa, vård

och samhälle som universitetslektor. Under våren 2013 går

hon i pension men fortsätter att undervisa på timmar inom

sjukgymnastutbildningen.

- Det är jättekul med studenterna – att få följa dem under

utbildningen och se deras kreativitet och hur de blir självstän-

diga är fantastiskt. Det är löftesrikt inför framtiden!

text & bild: åsa hansdotter

Sjukgymnast Eva Horneij började som Lunds universitets första företagssjuk-gymnast 1981, men var redan under 70-talet verksam i undervisningen på bland annat sjukgymnastutbildningen. 1983 revolutionerade hon gympavärlden när hon, tillsammans med två kollegor, startade upp Friskis & Svettis verksamhet i Lund.

PortrÄtt

Trettio år av svett....

3

”Det fanns inga måsten – man blev inte iakttagen och man kunde vara klädd hur som helst”

Universitetets uppgift är att öka den samlade kunskaps-

massan, men även att se till att denna kommer samhället till

del. Vi vet att det finns ett stort intresse för vår kunskap i

samhället. Uppdragsutbildning och innovationsutveckling är

två vägar för oss att skapa nytta av vår kunskap.

Yrkesdisciplinerna inom hälso-och sjukvården är under

ständig utveckling. Uppdragsutbildningar, det vill säga utbild-

ningar som ges till professionen av våra lärare och forskare, är

ett av universitetets instrument för att bidra till det livslånga

lärandet. Universitetsstyrelsen har dessutom beslutat att dessa

ska ha hög prioritet i vår organisation. Medicinska fakulteten

är en av de fakulteter som har flest uppdragsutbildningar och

uppdragen spänner över ämnen som sexuell hälsa i tredje

världen till utbildningar för ST-läkare på hemmaplan.

Regeringen, och indirekt skattebetalarna, förväntar sig

att vår forskning håller hög kvalitet och leder till resultat för

samhället. Vägen dit går bland annat genom innovationer och

kommersialisering. Att läkemedelsin-

dustrin nu allt mer lägger ut delar av

sin forskning externt ger också nya

samarbetsmöjligheter för akademin.

Jag tycker att detta är ett viktigt

område och fakulteten har därför en

vicedekan, Roland Andersson, med

särskilt fokus på innovation. Allt för

att göra det lättare för forskarna att

söka den kommersiella vägen.

Uppdragsutbildning och innova-

tion är två vägar för att se till att vår kunskap i slutändan gör

nytta för samhället och den enskilde patienten samtidigt som

det också ger upphov till nya arbetstillfällen.

gunilla Westergren-thorsson, dekanus

nytta och tillväxt i samhället – tredje uppgiften

Grattis Lena-Karin Erlandsson — nytillträdd prefekt på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Hallå där!

4

vad har du för bakgrund? Jag är arbetsterapeut. Sedan 1996

jobbar jag på Lunds universitet där

jag undervisar inom arbetsterapi

och aktivitetsvetenskap i grundut-

bildning och masterprogram. Jag är

forskargruppchef och har senast varit biträdande prefekt med

ansvar för samordning av utbildningsuppdrag på grund- och

avancerad nivå. Mitt forskningsområde är livsstilsrelaterad

hälsa med särskilt fokus på samband mellan vardag och hälsa.

hur ser du På ditt nya uPPdrag?Jag tar mig an det här uppdraget med stor respekt både för

det som den tidigare prefekten har åstadkommit under sina

sex år och för den utmaning det innebär att ta vid efter en så

erfaren person. Det ska bli spännande och jag ser fram emot

att lära mig mycket nytt!

vad Är viktigt för dig som ny Prefekt?Att alla på institutionen är delaktiga och känner sig engage-

rade i de frågor som vi arbetar med. I och med HSC’s flytt

till nya lokaler står vi inför en stor förändring som kommer

att påverka all verksamhet - då är det viktigt att alla är med i

processen. Det är också av stor betydelse att utbildning och

forskning får synas lika mycket.

hur Är du som chef?Jag har ett stort engagemang för mina medarbetare och har

ganska lätt att snabbt få en överblick och se saker från olika

perspektiv och sammanhang. Jag har humor och en positiv

utgångspunkt i vardagen.

vilken karriÄr hade du valt om du inte hade blivit arbetsteraPeut?Hundpsykolog eller skogsvaktare.

vilka finns i din familj?Min familj består av min isländske man som är professor på

högskolan i Halmstad och två tvillingpojkar på 15 år. (Inbillar

mig att jag har nytta i min yrkesroll att ha tagit hand om små

tvillingbarn – att snabbt kunna hitta pragmatiska lösningar

och ha mycket på gång samtidigt). Sen skulle nog Herr Oliver

bli ytterst förnärmad om han inte nämndes – det är vår katt.

du Pendlar mellan halmstad och lund – hur funkar det?Jag har pendlat med tåg mellan Halmstad och Lund i 17 år.

Från bruna tåg sedan blå till nuvarande Öresundståg. Får man

bara sittplats så är det faktiskt väldigt bra arbetstid – framfö-

rallt på morgonen. Och det händer ofta någonting oförutsett!

vad gör du för att koPPla av?Jag bakar bröd, bjuder vänner på middag eller så arbetar jag

i vår stora trädgård (på nästan 5000 m2).

vad finns På nattduksbordet?Just nu läser jag Mandelas arv och Spill är påbörjad.

text och bild: åsa hansdotter

tredje uPPgiftenEn uppdragsutbildning ger läraren chansen att föra ut sin

kunskap till professionen.

- Vi hör ofta att lärarna har ett stort utbyte med sina kurs-

deltagare som ger dem kontakter och exempel som de sedan

kan återföra till studenterna, säger Susanne Norrman. Det är

ju en annan sorts utmaning att utbilda yrkesverksamma – de

ifrågasätter mer och det blir en annan dialog och dynamik.

Institutionerna ansvarar för innehållet i kurserna och

LUCE kan hjälpa till med tjänster som försäljningsservice,

marknadsföring, budgetering och anbudsförfarande.

- I vår basservice ingår avtalsskrivning och fakturering,

säger Susanne Norrman som är avdelningschef. Men vi vill

gärna göra mer än så.

LUCE kan också stå för servicen runt en utbildning.

- Då kan läraren göra det hon eller han är bäst på, nämli-

gen undervisa, och behöver inte tänka på allting runt omkring,

säger Camilla Björklund som är kundansvarig och jobbar med

Medicinska fakulteten.

LUCE har ett universitetsövergripande ansvar och ska

fungera som länk mellan universitetet och omvärlden.

- Vi jobbar både med att se vad omvärlden efterfrågar

men också vad universitetet kan erbjuda. Vi vill hitta spets-

kompetensen, säger Camilla Björklund.

full kostnadstÄckningEnligt regelverket ska uppdragsutbildningar ges med full

kostnadstäckning alltså varken gå med vinst eller förlust.

Regeln finns för att säkra upp att uppdragsutbildningarnas

verksamhet inte går ut över grundutbildningen.

LUCE startades som bolag 2001 och blev en avdelning på

universitetet 2009. Riksrevisionen efterfrågade större kontroll

och nu diarieförs uppdragsutbildningarna på samma ställe och

alla kontrakt och fakturor hanteras av LUCE.

LUCE har 14 anställda och har de senaste åren haft en

omsättning på ungefär 60 miljoner kronor per år.

- Det finns en otrolig potential på Medicinska fakulteten.

Vi brinner för att vara med och utveckla och att vara ett stöd

och en samarbetspart. Har man en idé så får man gärna höra

av sig, avslutar Susanne Norrman.

text & bild: sofia b liljedahl

Lund University Commissioned Education (LUCE) arbetar med uppdragsutbild-ningar och fungerar som en dörr mot omvärlden. Uppdragsutbildningar är ett prio-riterat område för universitet och Medicinska fakulteten har några av flaggskeppen.

tema: uppdragsutbildning och innovation

Susanne Norrman och Camilla Björklund arbetar på LUCE.

5

i lunds universitets policy för uppdrags-utbildningar kan man läsa att:

• uppdragsutbildningar ska ges hög prioritet• den ska öka i omfattning• den ska vara bäst i sverige och konkurrens-

kraftig i europa• medverkan ska vara meriterande i

lönesättning

luce lund university commissioned education (luce) help teachers organise external courses, providing services ranging from cont-racts and marketing through to invoicing. the faculty of medicine is responsible for a number of the flagship courses.

Utbildning till salu!

6

tema: uppdragsutbildning och innovation

Utskottet som består av lärare från institutionen och per-

sonal inom uppdragsutbildningen, arbetar med att ta fram

utbildningar som möter det kunskapsbehov som finns inom

hälso- och sjukvårdsområdet.

- Det är en chans för lärarna och forskarna vid institu-

tionen att förverkliga en idé och samtidigt föra ut sin egen

forskning genom t ex ett seminarium, utbildningsdagar eller

en högskolepoängskurs, förklarar Erika Blücher koordinator

för uppdragsutbildningen.

Beroende på hur omfattande utbildningen är får lärarna

ett visst antal timmar för att utveckla kursprogrammet. En bra

idé resulterar inte nödvändigtvis i en ny utbildning, utan det

måste finnas en tillräckligt stor efterfrågan ute i verksamhe-

terna. U3 gör här en analys utifrån tidigare erfarenheter och

kontakter med hälso- och sjukvården för att kunna avgöra om

en idé är genomförbar.

en följd av u3

En uppdragsutbildning som tagits fram som en följd av

U3s arbete är Arbetsrehabilitering - enligt Individual Place-

ment and Support (IPS). IPS handlar om att personer med

psykisk funktionsnedsättning ska få ett riktigt arbete utan år

av arbetsträning och stegvis rehabilitering. Ulrika Bejerholm,

universitetslektor och docent i arbetsterapi vid Institutionen

för hälsa, vård och samhälle, hade precis avslutat sin forsk-

ningsstudie om IPS när de nya nationella riktlinjerna från 2011

började gälla:

- Det blev ett skriande behov ute i kommunerna, det

ringde folk från hela Sverige och bad oss komma och hand-

leda, berättar Ulrika Bejerholm.

- Det här är ju vår ”produkt” som vi vill implementera ute

i verksamheterna och samtidigt den tredje uppgiften. Men

för mig har det varit nödvändigt att kunna göra det inom min

tjänst som universitetslektor och forskare – jag måste vara

smart med min tid och uppdragsutbildningen passar perfekt

för detta, fortsätter Ulrika Bejerholm.

teamarbete

Nu är det snart ett år sedan första kursen startade och

nästan 120 personer har genomgått IPS-utbildningen. Till

hösten startar en fortsättningskurs med mer praktisk till-

lämpning och handledningskaraktär. Genom att mycket av

undervisningen ligger virtuellt på nätet hålls kostnaderna nere

och hela Sverige blir upptagningsområde.

- Det får inte vara tungrott när man har en idé till utbild-

ning, utan det bör finnas en administration runt framtagandet

så att man som lärare kan koncentrera sig på innehåll och

kursplaner. Vi har ett väldigt bra teamarbete på vår institution,

avslutar Ulrika Bejerholm.

text & bild: åsa hansdotter

På Institutionen för hälsa, vård och samhälle finns ett uppdragsutbildningsutskott (U3) som hjälper forskarna och lärarna att förverkliga idéer och föra ut forskningen.

there is a work group called u3 at the department of health sciences that fo-cuses on commissioned education. they help researchers and teachers to realise ideas and promote their research through e.g. seminars, all-day workshops or ects courses.

Ulrika Bejerholm universitetslektor och docent i arbetsterapi vid Institutionen för hälsa, vård och samhälle

U x 3 = U3 (hur då?)

FOTO: Projekt: Field study on Family Health and Wealth Study in Sebeta town, Oromia, 2010. ITP 7 Ethiopia

7

tema: uppdragsutbildning och innovation

I tuff konkurrens med Karolinska institutet och Uppsala

universitet har de lämnat vinnande anbud till Sida för fleråriga

utbildningsuppdrag i Afrika och Asien. Under åren 2006-2011

genomfördes det största uppdraget hittills som omfattade

mer än 100 projekt i 33 länder.

- Det här är det bästa vi gjort båda två! Vi har jobbat länge

och vi har aldrig tidigare sett så tydliga resultat av vårt arbete.

Det säger Karen Odberg Pettersson och Anette Agardh

på avdelningen för socialmedicin och global hälsa som finns

vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Tillsammans

har de haft det yttersta ansvaret för planering och genomför-

ande av uppdraget.

Uppdragets fokus på sexuell hälsa och mänskliga rättighe-

ter passade bra. En mångsidig och komplett kompetens inom

fältet har varit det vinnande receptet i anbudskonkurrensen,

tror de.

nya former för sexualundervisningMer konkret har det handlat om att förbättra mödravård,

utveckla ungdomsmottagningar och finna nya former för

sexualundervisning i skolan. Barnmorskor och förlossningslä-

kare har rest hit för att utbildas på plats vid Lunds universitet.

Därefter har de på hemmaplan arbetat i projektform tillsam-

mans med vårdpersonal, lärare, myndigheter, universitet och

andra berörda för att åstadkomma förändringar som kan leva

vidare efter projekttiden.

Kontakterna med beställaren har varit nära. Förutom

traditionell skriftlig rapportering har Sida-kontor i berörda

länder och svenska regeringens ambassader fungerat som

kontaktytor. I något fall har Sida också haft egen representant

på plats under ett av de regionala uppföljningsseminarierna.

nya forskningsfÄlt och nÄtverkMen utbildningarna har inte bara handlat om att föra ut

egen kunskap, menar Karen och Anette. Nyttan för den egna

forsknings- och utbildningsverksamheten har också varit stor,

t.ex. har nya forskningsfält tillkommit och nätverk byggts.

Bland annat har ett nätverk i form av en global akademi med

tidigare deltagare från den ovan nämnda uppdragsutbild-

ningen bildats.

- Det har öppnat dörrarna för våra studenter till praktik-

platser och uppsatsarbeten med bra handledare i många olika

länder, säger Anette.

För närvarande arbetar Anette med ett pågående Sida-

uppdrag i Indien som löper ut under året, med fokus på

ungdomar och sexuell hälsa. Det är också väntans tider för

besked om ett annat kontrakt vid den statliga myndigheten.

Karen och Anette funderar därtill kring andra vägar att fort-

sätta arbetet, i form av uppdragsutbildning eller på annat vis.

- Det är mycket pengar och kunskap som investerats och

det vill vi tillvarata och utveckla.

text: björn martinsson

Avdelningen för socialmedicin och global hälsa har utbildningsuppdrag i Afrika och Asien med fokus på sexuell hälsa och mänskliga rättigheter.

during the period 2006-2011 the division of social medicine and global health carried out an educational mission in

africa and asia, focusing on improving prenatal care, developing youth clinics and finding new sex education frameworks for schools.

Hälsoprojekt med ringar på vattnet – i världen och på hemmaplan

Medicon village är ett samarbete över gränser. Två hundra

cancerforskare från Medicinska fakulteten, LTH och Natur-

vetenskapliga fakulteten ska nu samlas på ett ställe. Planen

är att forskarna från Medicinska fakulteten flyttar in under

sommaren.

- Jag ser fördelar med flytten och att olika kompetenser

kommer varandra närmare, säger Mårten Fernö.

Han är prekliniker och disputerad i onkologi om steroid-

receptorer och bröstcancer. Hans forskning är translationell,

vilket innebär att han arbetar nära patologer, onkologer,

kirurger, biostatistiker och andra prekliniker.

Det finns olika sätt att behandla bröstcancer. Men i de

allra flesta fall påbörjas behandlingen med operation och då

opereras hela eller delar av bröstet bort. Ungefär två tredje-

delar av patienterna blir botade av enbart operation. Ändå

ges tilläggsbehandling (endokrin, strålning, cytostatika eller

antikroppsbaserad) till 80 eller 90 procent av patienterna.

Patienter som opereras med partiell kirurgi, det vill säga där

inte hela bröstet tagits bort, får nästan alltid strålning efter

operation.

- Vi vet att alla patienter inte behöver denna strålbehand-

ling. Deras tumörer har inte förmågan att utveckla lokala

återfall. Och vi vet att ungefär 10 procent av de patienter

som genomgått partiell kirurgi, får lokala återfall även om de

fått postoperativ strålning, säger Mårten Fernö.

individanPassad behandling- Det vore önskvärt att kunna identifiera de patienter

som inte behöver strålbehandling och även de som utvecklar

lokala återfall trots strålning, säger Mårten Fernö. De senare

patienterna hade kanske haft bättre nytta av borttagande av

hela bröstet redan vid den första operationen.

- Genom att studera genprofilen hos patienter tror vi att

man i framtiden kan förutsäga vem som kommer att få åter-

fall, säger Mårten Fernö. Vet man det kan man individanpassa

behandlingen från början.

I en studie som gjorts av Mårten Fernö, tillsammans med

bl.a. docent Per Malmström och med dr. Emma Niméus-Malm-

ström och forskare från andra sjukvårdsregioner i Sverige har

man fått fram mycket lovande resultat för att identifiera de

patienter som får återfall efter bröstbevarande kirurgi och

strålning.

- Det är för tidigt att säga något om betydelsen av våra

resultat men om vi har rätt så kan de i framtiden komma att

påverka den kliniska handläggningen av bröstcancerpatien-

terna, säger Mårten Fernö. Men understryker att resultaten

först måste bekräftas i nya patientmaterial.

- Forskningen går fort framåt och de senaste åren har vi

sett en enorm utveckling. Jag tror att vi kan komma ännu

längre nu när stora delar av cancerforskningen samlas på ett

ställe. Det blir ju lättare att samarbeta över gränserna, avslutar

Mårten Fernö.

text & bild: sofia b liljedahl

8

Professor i onkologi Mårten Fernö, vars forskning har som mål att hitta individanpassad behandling för patienter med bröstcancer, är en av dem som flyttar till Medicon Village.

Mårten Fernö förbereder sig för flytt.

Destination Medicon Village

Medicon Village will be home to

200 cancer researchers from the fa-

culties of Medicine, Engineering and

Natural Sciences. Mårten Fernö, Professor of

Experimental Oncology, can see many patient

benefits to working closer to other specialists

in the field.

Foto: Kennet Ruona

Regeringen utsåg Stefan Lindgren, professor i medicin vid

Lunds universitet, till särskild utredare och han har i samarbete

med kollegor från andra lärosäten, studenter och represen-

tanter från hälso- och sjukvården tagit fram ett förslag för en

förbättrad läkarutbildning. Förslaget blev färdigt i mars 2013

och ska nu troligtvis ut på remiss.

- Man pratar om eventuellt beslut från riksdagen innan

årskiftet. Vi kan inte veta om tidsplanen håller men om den

gör det är det bråttom och vi måste förbereda oss redan nu,

säger Christer Larsson.

Det är NBMFU som i så fall ska ta fram förslag på utbild-

ningsplan som sedan fastställs av fakultetsstyrelsen. Nämn-

den beslutar sedan om kursplanerna som sedan program-

direktören implementerar.

Nämnden kommer att utse en arbetsgrupp. Dess första

uppdrag blir att ta fram förslag på hur vi vid Lunds universitet

skulle kunna inkorporera de viktigaste nya tankegångarna i

läkarutbildningen. Om beslut om ny utbildning sedan kom-

mer ska gruppen ta fram utbildningsplanen och de första

kursplanerna.

- Mycket av det som kommit fram i utredningen är kanske

saker vi ändå hade behövt förändra. Tanken är att arbetet

också ska kunna användas för att förbättra den nuvarande

utbildningen. Det är ju inte förrän 2021 som den första kullen

eventuellt går ut, säger Christer Larsson.

Några av förslagen i utredningen kräver att vi utvecklar

examinationsformerna.

- Utbildningen blir annorlunda och det är mycket som

måste tänkas igenom. Vi måste se till att de som tar examen

med den nya utbildningen har betydligt högre kompetens

än de studenter som examineras idag. Däremot blir det nog

svårt att helt ersätta AT, dvs 18 månaders arbetslivserfaren-

het, med studier. Specialisttjänstgöringen (ST) bör i så fall nog

också modifieras då de nylegitimerade läkarna inte kommer

att ha samma erfarenhet och måste mötas på sin nivå, säger

Christer Larsson.

- Det är en spännande process, avslutar Christer Larsson.

9

vad händer med läkarutbildningen?Om förslaget till den nya läkarutbildningen beslutas av riksdagen kommer den nya utbildningen att erbjudas redan höstterminen 2015. Fakulteten förbereder sig för genomförande.

Breddad rekrytering och mångfaldVåra studenter ska veta vad utbildningen innebär redan

innan de söker. De ska veta vad som förväntas av dem men

också vilket stöd och hjälp de kan få. Därför bjöds studieväg-

ledare från kommunala och privata gymnasieskolor, Komvux,

folkhögskolor samt arbetsförmedlare in till en informations-

eftermiddag arrangerad av utbildningsavdelningen.

- När våra studenter fullföljer sina studier så har rekryte-

ringen varit lyckosam, säger Viktoria Klingenfors, utbildnings-

koordinator på Medicinska fakulteten och initiativtagare till

inbjudan.

Utbildningsavdelningen jobbar för en breddad rekrytering

och mångfald bland studenterna.

- För att skapa en bra vård i dag och i framtiden måste

vårdpersonal och forskare representera vårt heterogena

samhälle med olika erfarenheter, idéer och sätt att tolka och

bemöta omgivningen, säger Viktoria Klingenfors.

Gemensamt för alla som samlats på BMC den här dagen

är att målet för deras arbete är att ge stöd och vägledning för

att individer ska få information och möjlighet att sträva mot

det yrkesliv de önskar.

- Det blir än mer aktuellt nu när gymnasieskolan förändras

och elever från en del utbildningar per automatik inte längre

har behörighet att söka våra utbildningar, säger Viktoria

Klingenfors.

text & bild: sofia b liljedahl

Studievägledarna från fakulteten ledde en workshop med temat inspirera till högskolestudier. Här syns Annika Ilskog, studievägledare på Medicinska fakulteten och Susanne Frank Vuxenutbildningen i Landskrona stad.

Christer Larsson ordförande i nämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning (NBMFU)

text: sofia b liljedahlbild: björn martinsson

vad har du utvecklat?Jag har bland annat tagit fram ett system för att

administrera epost-listor som ger en möjlighet till att lägga

till och ta bort mottagare och även en inköpsportal om man

behöver köpa in en ny dator eller liknande, vilket ger en

möjlighet att beställa den igenom oss på IT-service. Jag har

även tagit fram en webbsida där fakultetens anställda kan

administrera tillgång till gemensamma kataloger som börjat

användas på CRC och snart kommer till HSC och Kansli M

på BMC också.

nya Webben - hur jobbade du med den?Jag arbetade fram mallar till den nya layouten som just nu

finns på Medicinska fakultetens webbsida och som snart alla

fakulteter kommer att använda. I höstas inrättades SamWebb

med representanter från alla fakulteterna. De samarbetade

med en reklambyrå som skissade fram en idé om hur mallarna

skulle se ut. Mitt arbete har bestått i att programmera dessa

skisser så att de fungerar på webben.

hur trivs du med ditt jobb?Jag tycker det är trevligt och mycket varierat, vilket jag trivs

väldigt bra med.

vad gör du just nu?Det som sker just nu är att jag är med och utvecklar en ny IT-

portal som främst kommer att användas internt av IT-service

för administration och de olika systemen som finns, vilket i

huvudsak handlar om användarhantering.

text: linus lindgrenbild: ingemar hultquist

Hallå där Emma Ekberg...vad gör en WebbProgrammerare?

Emma Ekberg, webbprogrammerare

10

Do we walk the walk or talk the talkEn social, etnisk och kulturell mångfald är centrala kriterier för god kvalitet. är vi på rätt väg? På mångfaldsdagen är det upp till bevis.

- Vi är en mångfasetterad fakultet med studenter och

personal från alla världens hörn. Är vi bra på att informera

och integrera personer med utländsk bakgrund där svenska

språket och svensk universitetetskultur skiljer sig från deras

erfarenheter? Hur uppfattas vi och finns det behov som vi

behöver bemöta? undrar Anna Maria Drake, vicedekan

med särskilt ansvar för sociala frågor.

En panel kommer att diskutera frågor som gäller

arbetstider, olika syn på arbetsförhållande, bemötande

och sociala aktiviteter. Det blir även en föreläsning av

internationellt erkände Richard Lewis om kommunikation

i en internationell forsknings-och lärandemiljö.

- Vi måste öka vår kulturella kompetens, säger Anna

Maria Drake som är ordförande för nämnden för jäm-

ställdhets- och likabehandlingsfrågor.

- Mångfaldsdagen är en del av de åtgärder som vi gör

2013, säger Anna Maria Drake och berättar att nämn-

den samarbetar med internationella avdelningen kring

arrangemanget av dagen.

Värdet av mångfald i verksamheten är en demokrati-

och jämlikhetsfråga. Lunds universitet har en mångfaldsplan

för anställda och en handlingsplan för att bredda student-

rekryteringen från underrepresenterade grupper.

sofia b liljedahl

FOTO: Kennet Ruona

Hon programmerar olika webbsystem som ska underlätta för användaren. Hennes största beställare är Medicinska fakul-tetens bibliotek och IKT. Men hon har också haft uppdrag som spänner över hela universitet.

global adventure - do it!Den 19 mars samlades närmare 100 studenter för att

lyssna på hur det är att studera utomlands. Erfarenheter

och reflektioner från placeringar runt om i världen, tex i

Svalbard, Grenoble och Hongkong gav deltagarna kunskap

och nyfikenhet att själva ta steget ut. Budskapet var tydligt

bland de som åkt iväg – Do it!

Global Adventure anordnas årligen av internationella

avdelningen och välkomnar studenter och lärare från hela

fakulteten.

karin frydenlund

Global Health beyond 2015 - vår rollfokus framtida milleniummål

Den 4-5 april deltog 25 studenter från Medicinska fakulteten i en konfe-

rens i Stockholm med fokus på framtida milleniemål. Utgångspunkten för

konferensen var FN:s Milleniemål som världens länder enades om år 2000.

Efter avslutad konferens släpps ” The Stockholm Declaration on Global

Health” som blir en ledstjärna för det fortsatta arbetet.

Medicinska fakulteten erbjöd ett tjugotal studenter från alla våra program

att delta. Satsningen är ett led i det strategiska arbetet med att öka kunskap

kring milleniemålen. Studenterna kommer under senare delen av våren att

arrangera ett seminarium tillsammans med internationella avdelningen för

alla studenter som inte kunde delta. Från fakulteten deltog även Susanne

Brokop (fakultetens U21-representant för arbetet med milleniemålen inom

våra utbildningar). Läs hennes reseskildring från konferensen på

www.med.lu.se/medarbetare/internationellt/artiklar_och_laenkar

birmingham nÄstaEfter fjolårets succé av sommarkonferensen kring milleniemålen som ar-

rangerades i Lund, tar nu Birmingham över stafettpinnen och anordnar nästa

event den 29 juni. Fakulteten utlyser i dagarna platser för 10 studenter.

Läs mer på: http://www.u21health.org/

karin frydenlund

FOTO: Hong Kong skyline, Most Photos

11

FOTO: Ida Sundberg

översyn av institutionsbenÄmningarDekanus har gett fakultetens sex prefekter samt prodekan Lars Dahlin i uppdrag att gemensamt arbeta fram förslag på nya namn för institutionerna.Gruppen ska också föreslå på vilket sätt fakulteten bör hantera obalansen i institutionernas storlek i Malmö, samt institutionstillhörigheten för forskargrupperna som eta-blerar sig på Medicon Village.

samordning av cancerforskningForskningsnätverket LUCancer har fått i uppdrag att ini-tiera och hålla samman en diskussion om strategi för sam-ordning av universitetets cancerforskning. I diskussionen ska en bred representation för cancerforskningen inom universitetet och sjukvården delta. Som utgångspunkt för diskussionen ska möjligheten prövas att samla den befint-liga cancerforskningen i en ny paraplyorganisation, och vilka möjligheter och utmaningar en sådan organisation skulle medföra.

facebook.com/medicinskafakultetenNu samlas all information på en och samma facebooksida. Sidan vänder sig till studenter och medarbetare.

medstara Phd mentorshiP Program at the faculty of medicine

Read more and apply at www.med.lu.se/medstar

På gång.

Charles Walther has spent the last few years developing new biopsy instruments. He recently won Tv4’s nationwide competition ‘Uppfinnarna’ (transl. ‘The Inventors’), and is by now well acquainted with the process of turning an idea into a marketable product.

His award-winning idea, an instrument that will one day

hopefully be able to greatly improve how tissue samples are

taken from the stomach and bowels, came to him while he

was out running one day in Uppåkra.“The biopsy instruments in this area haven’t changed

much in the last 30-40 years. By current methods, some

tissues are very difficult, dangerous and expensive to biopsy,

which obviously causes unnecessary stress and suffering for

the patient. As I also have a research role, I have the luxury of

not only knowing which types of samples work best under

the microscope, but from a molecular perspective as well. The

instrument that I came up with will hopefully help to diagnose

patients in a much safer, quicker and more effective way than

has been possible before.” says Charles.

This was when the hard work began. He was already in

touch with LUIS (Lund University Innovation System) about

a different instrument, so he knew a bit about the process

already.

“The support you get from LUIS is amazing. They have

helped me with patent and grant applications, and have given

me some great advice along the way. You get the feeling that

they really care about you and want you to do well. They’ve

been an incredible help, and have stood beside me through

the entire process.”

When asked about the experience of being on TV, he

looks a bit bashful and says that the whole experience

frightened him at the start.

“I was slightly worried about how I would be portrayed,

and if I’d be made to say or do things I didn’t feel comfortable

with. In the end it was a fantastic experience, and one that

I’m really happy to have been able to share with my family.

My kids are still talking about it!”

But it hasn’t been all fun and games for Charles. He has

sacrificed a significant amount of his own personal time to

make the project happen, and this is the one thing he says

that has been a real challenge for him. He is grateful to have

a very supportive supervisor, who has been generous with

allowing him time to develop his idea, but between his work

at the hospital and his research, it isn’t always easy to find

the time.

“Apart from the early starts and late nights, money has

been the other difficulty – as it always is with projects like

these. But LUIS has been a big help in that area, advising me

as to which grants to apply for. Keeping my motivation up is

also a constant battle, but the knowledge that what I’m doing

has the potential to help thousands of patients every day,

really helps me to stay driven and focused. My team and I have

come so far now that we have a fully functioning prototype,

and though we still have a long way to go, I am really excited

about what the future holds.”

running towards success

12

Charles Walther Cytologist and PhD student at the Department of Clinical Genetics in Lund, with his biopsy instrument.

text: elisabeth daWson

FOTO: Bruno Walther

13

toP tiPs from the exPerts: 1. Think about innovation when you are

planning your project – how can your project benefit patients?

2. Involve an expert early on – they can help formulate your ideas.

3. Take advantage of the available grants – there is money to help with everything from evaluation fees to patent registration.

4. Remember that published research results cannot be patented.

5. Take the leap – and if at first you don’t succeed, try again.

In 2010, LUDC (Lund University Diabetes Centre) started

up an innovation Officer programme, with the aim to increase

the amount of research projects that lead to innovation.

“The idea was to influence the environment from within”.

says the founder of the programme, Sylvie Bove. “By having

an Innovation Officer on site,

who continuously works with the

researchers, we are able to help

our colleagues see the possibilities

for innovation and the potential for

development within their projects.”

Annie Chandy, who works

with Sylvie as LUDC’s Innovation

Manager, explains how they work:

“My role consists largely of

spotting projects with potential

and then guiding the researchers

through the process of evaluating the innovation potential

of their projects, and seeing what can be done to increase

that potential. I also act as a link between our department

and LUIS (Lund University Innovation System), and help

with patent registration, grant applications and connecting

researchers with the external networks they need in order

to secure long term funding.”

“The difficulty is that researchers aren’t currently

rewarded by the grant system for registering patents and

working with innovation. The focus is still on publication.”

Annie continues, adding that she hopes to see a change

in this mind-set in the near future. “A change towards

rewarding patents to the same degree as publications would

likely promote innovation.”

The programme has worked well at LUDC, and the

university has now agreed to help part-finance a roll-out of

this model to other strong research areas, as an integrated

part of LUIS.

“We have been awarded funding from LU as of January

2014, however we already have an Innovation Manager

installed at MultiPark, and discussions have started with

several other research environments. “

text & Photo: elisabeth daWson

Innovation is one of the best ways of making sure research makes it out of the laboratory, and benefits patients in ‘the real world’.

Inside track to innovation

lund university innovation system - luisAt the university-wide internal innovation services office

LUIS business development and industry experts are on

hand to help with all aspects of the innovation process –

from brainstorming at the early stages of a project, through

to patent applications and contacts with industry networks.

Their main challenge is getting people through the door.

“We find that many researchers think they need to have

a fully formed idea before they contact us, but in reality

we’re happy to help even at the very early stages of a

research project. We can even save researchers a lot of

time, for instance if we find a pre-existing patent, or

can help steer the project in a more commercially viable

direction.” says Jesper Bristulf, Business Developer at LUIS

specialising in life sciences.

The importance of integrating research and innovation

is increasing, particularly within countries that have been hit

hard by the global economic down-turn.

“Research grants are harder to come by, and

alternative, private sector funding can help to fill the gap.”

adds Linus Wiebe, Director of Innovation at Lund University

and head of LUIS. “We are also seeing a growing trend

of large multinational companies relying more heavily on

academics and small start-up businesses to do the initial

development and due diligence on a project before they

invest in it.”

Jesper Bristulf and Linus Wiebe at LUIS

Innovation management

Annie Chandy, LUDC

” ...time to get over Tom”anna aPPelberg

columnistDreams can be excruciating banal when your friends relate

them. Unless there is an immediate point (”I dreamt I was

playing in Manchester United”), you often end up humming

politely with a vacant stare in you eyes as you poor bestie

confusingly underlines how STRANGE it was to FLY.

At the same time, there is no denying how stressful it was

that night when you dreamt you were missing your plane.

Consulting a dream dictionary is no comfort either; they

are often frightfully new age-y, and who dreams of ”serpen-

ts” anyway? Interpretations are whacky and include anything

from betrayal to pregnancy. My BS radar is off the charts.

Poppycock!

In an article in Science, Japanese researchers claim they

can now differentiate what kind of images their research

subjects experience. In the future, they hope to learn to

decode emotions, actions and even scents.

Mark Stokes, cognitive neuroscience researcher from

Oxford comments on the finds in an interview with BBC: ”All

of this would have to be done within individual subjects,” he

says. ”You would never be able build a general classifier that

could read anybody’s dreams. They will all be idiosyncratic to

the individual. The brain activity will never be general across

subjects,” he concludes.

Seems Mark Stokes doesn’t see the dream dictiona-

ries ever improving. But over the years I have come across

one exception in this disputable genre. It’s a tattered

paperback from the seventies by a forgotten author that

suggest a few unusual, if not revolutionary, perspectives to dream

interpretation. These are:

1) Try interpreting your dream literally. If you dream about

your house keys, do you actually know where they are? If

you dream about loosing your teeth, is your dental check-up

overdue?

2) If that doesn’t work, try relating it to events in the past

couple of days. (Maybe that serpent has something to do with

your around the clock gaming in World of War craft?)

The third suggestion is to examine if you dream is in fact

a pun. This opened up a new world to me. I swear, I had no

idea I was this corny.

Owning up to my own idiosyncrasies I’m forced to back

off from my initial statement about serpents. I occasionally

dream of Anacondas. Why? I was clueless. Until I had a closer

look. The word ”anaconda” is made up of the morphemes

”ana”, ”con” and ”da”. ”Ana” sounds like ”Anna”. Con is

originally a Latin prefix meaning “with” as in for example

”concede” and ”consent”, and you probably recognize the

Russian ”da” for yes. My anaconda is a rebus reading ”Anna

with yes”. And sometimes, in my dreams, it wants to have

a say.

Having a ”great” idea like taking the broken car for a

spin? Think not. In my dream there’s an anaconda the size of

a sleeping bag in front of the garage. It won’t budge. I can’t

get it to agree.

There are more examples: My dreams are littered with

critters like pandas and ”kaniner” (Kaniner are Swedish

speaking rabbits in cahoots with the anaconda telling me I

cannot, i e ”kan inte”). When my ex-boyfriend got married,

I dreamt of skipping over a tombstone. No dolphins in sight,

this could have made for a very ominous interpretation in an

off-the-shelf, new age dream lexicon, but was probably just

my brain gently reminding me it was ”time to get over Tom”.

14

Meet TV4 celebrity Charles Walther12

Editor’s pick:

call for columnistsIf you would like to be a part of a rotating group of columnists for Nerve!, then we would love to hear from you. No previous experience required. Email elisabeth.dawson@med.lu.se for more information.

The university’s mission is to increase the collective

knowledge base, and to make sure that this knowledge

benefits our society. We know that there is a great degree of

interest around what we do. Commissioned education and

innovation are two ways for us to generate societal benefits

from our knowledge.

The various disciplines within healthcare are constantly

developing. Commissioned education, i.e courses given by

our teachers and researchers for professionals in the field,

is one of the university’s tools for contributing to life-long

learning. The University Board has decided that these should

be given high priority within our organisation. The Faculty of

Medicine is one of the faculties that has the most amount of

commissioned courses, spanning subjects from sexual health

in developing countries to courses for specialists here at home.

The government, and indirectly also the tax payers,

expect that our research is of high quality and that it

generates results for society. One way to achieve this is

through commercialisation and innovation. The fact that the

life sciences industry is increasingly opting to ‘outsource’

various research areas, means

that there are more

opportunities for cooperation

with academia.

I believe that this is an

important area to develop,

and have therefore

appointment a Pro-Dean,

Roland Andersson, to focus

on innovation – all to make it

easier for researchers to

choose the commercial route.

Commissioned education and innovation are two ways

of making sure that our knowledge benefits society and

individual patients, as well as creating new employment

opportunities.

gunilla Westergren-thorsson dean

Swedish summer – the warmest day of the year

1. Sweden is a very normal

country, and the seasons are

no exception. It’s normal for

summer to be a bit colder

than normal. It’s also normal

to hear stories of previous

summers that were much

warmer than normal. This

may sound contradictory,

but don’t worry – this too is

entirely normal. You can also

be fairly certain that the best

weather will come either the week before your holidays, or

the week after. Somehow this is true for all Swedes,

throughout the whole summer period.

2. Having been holed up indoors for what feels like an

eternity – or at least for longer than the calendar suggests

winter has lasted – Swedes spend as much time as possible

outside during the summer months. All of a sudden people

seem impervious to the cold that they only weeks earlier

swore over. Long evenings are spent out on patios, huddled

next to heaters and wrapped in woolly jumpers and big

blankets, rather than heading back indoors and accepting that

summer nights here are not the same as, for instance, on an

island in the Mediterranean.

3. Swedes are never as talkative, outgoing or sociable as they

are during the summer. There must be something about the

sudden increase in daylight hours and vitamin D levels that

brightens their eyes and loosens their tongues. Take

advantage of this rare opportunity to speak to some strangers

and get to know the locals.

4. You will undoubtedly be invited to go for a swim in a lake

or the sea one sunny day, with the accompanying words “The

water is lovely at this time of year – really warm!” Do not be

fooled! Remember – Swedes go swimming in the sea in the

dead of winter, and cannot be relied upon as good judges

of what constitutes appropriate bathing conditions. Only the

smallest and most sheltered lakes reach temperatures that a

sane person would actually find pleasant. Seriously, bring a

wetsuit.

I hope you all have a wonderful summer – wherever you

choose to spend it.

elisabeth daWson

Congratulations! You have survived the Swedish winter, and are now likely heading full-speed toward your summer holidays. Here are a few things you should know about spending the summer months in Sweden:

Benefitting society – the third mission

15

lunds universitet

box 117221 00 lundtel 046-222 00 00www.lu.se

nErvE! staff magaZine for the faculty of medicine at lund university

issue 2 | 2013

vÄnd för svenska

A better sampletheme: innovation Page 12