Forskarfusk allvarligare än väntat

Vanity Scams

Falsk data och påhittade patienter

Publish or Perish

Forskare köper sig meriter

tema: etIK

PersonaltIdnIng för medIcInsKa faKulteten vId lunds unIversItet

ma

j 2010

läs om gIlbert från ugandaReportage sid 18

PendlIng mellan Pufendorf & susReportage sid 10

In englIsHAnna Appelbergs krönika sid 17

Forskningsetik - allas ansvar att hålla universitetetfläckfritt - sid 4

2 3

Ett forum för, och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

Redaktör: Anna Mansfeld (vikarie)Sara Liedholm (föräldraledig)E-post: anna.mansfeld@med.lu.seTel: 046-222 14 21

Ansvarig utgivare: Johanna Sandahl, informationschefRedaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Ar-stam, Anna Appelberg, Elsa Warkander, Eva Ageberg, Jimmie Kristensson, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Tove Gilvad, Vikto-ria Klingenfors

Grafisk form: Mumma ReklambyråTryck: Media-Tryck

Omslagsbild: Att Lunds universitets vapen-sköld hålls fläckfri är allas ansvar, illustration: Anna Mansfeld

maj 2010

Utbildning: 9

- Lunds universitet kan få apotekarutbildning 9

- Sommarforskarskolan 9

- Hallå där inger hallström 9

Forskning: hur går det för de fem strategiska forskningsområdena? 12

Husen 13

Förbättrad fördelning av fakultetsmedel 15

Hedersdoktor: karen luker - med omvårdnad i fokus 15

Medicinsk forskning i skåne på webben 16

Smärtnätet - nytt forum för expertis om smärta 16

Ny professur i praktisk medicin 19

ETiSKA MEDARBETARE!

Detta nummer tar upp ämnet etik, ett reflekterande som man alltid bör ha med sig i sitt handlande oavsett vad man arbetar med. Det kan röra sig om de mest vardagliga mötena som möten med kollegor, studenter eller hur man hanterar information. Med framsidesbilden vill jag illustrera hur lätt det är rasera den image av Lunds universitet som alla ni medarbetare dagligen polerar upp med ert engagemang och hårt slit.

Nytt jobb, ny arbetsplats. Jag är den nya vikarien för Närv. Nu har jag hunnit vara på fakulteten ett tag och det har varit mycket trevligt och intressant. Jag har fått lära känna en del nya män-niskor och har också hunnit förstå att det är omöjligt att få en överblick över alla avdelningar och alla kollegor. Det är en otroligt komplex organisation, både på höjden och bredden och djupet. Olika inriktningar, olika byggnader olika organisationer, olika städer och många kor-ridorer. Mycket forskning och undervisning pågår parallellt och det är svårt att få grepp om vad som händer och var det händer. Imponerande nog så fungerar det bra, så bra att Medicinska fakulteten fick utmärkelsen bästa medicinutbildning i år, det kändes kul att veta att man arbetar i en organisation med högkvalitativ utbildning.

Jag har lärt mig att det förekommer mycket samarbete mellan olika avdelningar och institutio-ner och organisationer i det dolda, samarbeten som har kommit av sig själv. Vilket är ett väldigt gott betyg till en komplex organisation. Samtidigt har jag förstått att i allt det lukrativa utbytet av kunskaper och tankar så finns det också en annan sida. En rivaliserande sida där man är rädd för att dela med sig av sina kunskaper. En sida där man istället för att hjälpas åt och utveckla sina idéer och tankar håller på dem av rädsla för att någon annan ska ta åt sig äran. Och på ett större plan handlar det om att konkurrera om forskningsmedel och studenter. Konkurrensen finns på alla plan och alla nivåer. Till viss del kan konkurrens vara bra, det skärper kraven och tvingar folk att gör sitt yttersta. Men samhällsekonomiskt är det fel när miljoner skattemedel läggs på tuff marknadsföring för att konkurrera inbördes istället för att satsa på bättre utbildning.

Och kom ihåg Närv är för och av oss alla på medicinska fakulteten. Så hör gärna av dig till mig med ideér och förslag på vad vi ska ta upp.

Trevlig läsning!

Anna Mansfeld, vikarierande redaktör

Närvaro och nerv= NÄRV!

På gångInneHåll

tema: etIK

I detta nummer:

alltId I närv!

Forskningsexcellens i nobelpris-klass - boka 1 september! Den 1 september startar Medicinska fakultetens Excellens Seminar Series med ett seminarium om forskningsexcellens i nobelprisklass. Vi gästas av Tim Hunt, Nobelpristagare i fysiologi och medicin 2001, Hans Jörnvall, professor emeritus vid Karolinska Institutet, sekreterare i Nobelkommit-tén 2000-2008 och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin samt Johan Stenflo, professor emeritus vid Lunds universitet och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin. De ska tala om nobelpris, forskningsexcellens och vägen dit. Tim Hunt, professor vid University of Cambridge, som fick Nobelpriset tillsammans med Leland H. Hartwell och Paul M. Nurse för deras upptäckter rörande ”kontrollen av cellcykeln”, håller en föreläsning med titeln ”The Control of Getting Into and Out Of Mitosis”. Seminariet startar kl 15 i aulan på SUS i Lund. Bakom seminarieserien står Heiko Herwald och Angela Cenci-Nilsson vid Medicinska fakulteten. Missa inte detta tillfälle till att lyssna till diskussioner om vägen till framgångsrik forskning.

Har du frågor kring seminariet kontakta heiko.herwald@med.lu.se

depression & mani”Depression och mani” är temat för årets Forskningens dag som i vanlig ordning infaller den första tisdagen och onsdagen i november dvs 2 november på SUS i Malmö och 3 november på SUS i Lund. Det är Lil Träskman-Bendz, professor i psykiatri vid Lunds universitet och Lena Eidevall FoUU koordinator vid Psykiatriförvaltningen, som ansvarar för det vetenskapliga innehållet. Till sin hjälp har de ett team projektledare, informatörer och administratörer vid Medicinska fakultetens kansli och Region Skåne FoU-enhet.

seminarium om behovet av forskning och utbildning i medicinsk etik i framtiden

Etikforskning och utbildning kommer att bli om möjligt ännu viktigare när den moderna genetiken, nanotekniken och stamcellsforskningen introduceras i sjukvården. Särskild uppmärksamhet bör riktas på de patientnära frågorna vilket introduktionen av de nya metoderna innebär. För att kunna hantera dessa viktiga framtidsfrågor behövs personer med goda kunskaper och etablerad erfarenhet av medicinsk etik som kan göra riskanalyser, bidra med analyser av värderingskonflikter, utgöra bollplank i svåra beslutssituationer och, inte minst viktigt, som kan föra forskningen inom området framåt. Satsningen inom detta område bör vara av en sådan omfattning att effekten blir bestående även när den upphört.

Läkaresällskapet Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm, den 2 juni kl 11.30-17.00. Mer info: kagl@vr.se

medicinhistoriskt symposiumDen 4-5 november 2010 arrangerar enheten för medicinens historia vid LU ett tvärvetenskapligt internationellt symposium under titeln Medicine under ideological pressure - Swedish-German contacts in medicine during 1933-1945. Medicinhistoriker, idéhistoriker och historiker från Sverige och Tyskland deltar. För mer info: Nilsmg.hansson@gmail.com

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning ännu bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig!E-post: anna.mansfeld@med.lu.se Tel: 046-222 14 21

2 3

Dekanus bo ahrén ”vardagens etik på fakulteten” 4

Forskningsetik 5

Stamcellsforskning 6

Nanomedicin - oanade möjligheter - okända risker 7

Etiska dilemman i vården 7

Enkäten: vilka etiska dilemman ställs du inför i ditt dagliga arbete? 8

Urkund: akademisk hederlighet och verktyg för dess främjande 8

Bibliotekstipset 8

Dagboken 10

Utmärkelser 14

in english 17

Med@arbetaren 18

Ny på jobbet 19

Sist men inte minst 20

4 5

Sanktionsfrågan är också viktig. Det gäller att hitta rimliga proportioner mellan förseelsens art och påföljden. National Academy of Science i USA har en tregradig skala, som man kan relatera påföljderna till. Det går ju inte att säga: vetenskaplig oredlighet är en viktig fråga, och sådant får inte förekomma – och sedan, när någon efter utredning visas ha förfarit oredligt, inte vidta några åtgärder, eller som också skett, belöna vederbörande genom att ge forskaren bättre forskningsmiljö. Det senaste - men inte enda - exemplet står försvarshögskolan för.

tema samverKanvardagens etik på fakulteten

Mycket av Medicinska fakultetens verksamhet har en tydlig etisk dimension. Vår verksamhet berör existentiella frågor och griper på olika sätt in i djupa frågor om ansvar och mening. Det gäller i högsta grad våra utbildningar. Våra studenter utbildas till olika yrken inom hälso- och sjukvården och därigenom till att i sin livsgärning arbeta nära människor i olika viktiga, ibland livsavgörande, skeden. Det gäller också i hög grad vår forskning, som i många fall både när det gäller frågeställningar och metoder kommer nära de viktiga livsfrågorna.

Det är därför viktigt att vi satsar på medicinsk etik inom fakulteten, både som en självklar del i våra utbildningsprogram och som levande komponent i vår forskning. Vi har en stolt tradition i detta genom att vi på 1990-talet var först i landet med att inrätta en professur i medicinsk etik, där Göran Hermerén var den förste inneha-varen. Genom hans verksamhet etablerades medicinsk etik som ett framgångsrikt akademiskt ämne där Lund blev centrum för utvecklingen i Sverige. Denna fram-gångsrika verksamhet har sedan fortsatt genom bl a professor Tore Nilstun och vår nuvarande professor Nils-Eric Sahlin.

I detta nummer av Närv behandlas några av de mest brännande medicinsk-etiska frågorna idag. Både stamcellsforskning och nanoforskning öppnar för nya behand-lingsstrategier av svåra sjukdomar som tidigare inte gått att behandla. Våra forskare är synnerligen framgångsrika i denna forskning. Samtidigt reses en mängd svåra frågor som berör frågan om livets ursprung, gränser för vad en människa är och får göra, och människans kontroll över sig själv. Det är mycket viktigt att våra forskare är aktiva även i denna diskussion, och det är glädjande att konstatera att våra forskare inom dessa områden har en hög integritet och aktivitet.

En annan dimension är hur vi arbetar inom forskningen. Idag är forskningen ytterst kompetitiv, vilket kan leda till att gränser för vad som etiskt riktigt passeras. Vi kommer då nära frågor om forskningsoredlighet som också behandlas i detta nummer av Närv. Det finns tydliga och odiskutabla exempel på forskningsored-lighet, som när forskare fabricerar data eller undanhåller viktig information i syfte

att presentera en tydlig forskningshistoria. Det finns emellertid även annat som kan gå in i begreppet forskningsoredlighet, som när forskningsprocessen i sig innebär oetiskt agerande exempelvis mot medförfattare, eller när strävan av uppmärksamhet får forskaren att tappa perspektivet på sig själv och sin egen forskning.

Vi säger i vår strategiska plan att ett mål för fakulteten är att vi ska vara en kreativ, medmänsklig och utvecklande arbetsplats och lärandemiljö. Lyckas vi med det förlöses den energi och entusiasm som är grunden för framgångsrik utbildning och forskning. En viktig del i detta är att arbeta med de etiska frågorna. Detta stämmer till eftertanke och därför är det mycket fint att Närv nu lyfter dessa frågor. Endast genom en aktiv och lyhörd diskussion och medvetenhet i etiska frågor kan vi bevara och vidareut-veckla det stora förtroende som medicinsk utbildning och forskning i stort likaväl som Medicinska fakulteten har i vår omvärld.

BO AHRÉN, DEKANUStem

aDetta var frågor som särskilt intresserade dokto-

randerna av uppenbara skäl: deras karriärmöjligheter är i hög grad beroende på vad och var de publicerar: Vem skall stå som författare på uppsatserna och i vilken ordning skall författarna stå? Hur länge kan sponsorn fördröja eller förhindra publiceringen? Detta är frågor som de är direkt berörda av. Det-samma gäller oredlighet, eftersom de yngre fors-karna inte sällan känner sig i underläge och ibland utnyttjade.

Här är ett inte påhittat exempel: en kvinnlig doktorand vid ett annat universitet hade skrivit en metoduppsats, avsedd att ingå som metodkapitel i hennes avhandling. Hon berättade för mig att hennes handledare hade översatt detta arbete till engelska och publicerat det i sitt eget namn. Motiveringen var att det skulle vara lättare att få det publicerat om han stod som författare. Vad gjorde Du åt detta, frågade jag då. Ingenting, sade hon. Vad skulle jag göra? Det är handledaren som har makten över min framtid.

Hur ofta sådant förekommer är det ingen som vet. Det finns antagligen ett ganska stort mörkertal. De fall som blir anmälda, utredda och publicerade är sannolikt toppen på ett isberg. Men även om det inte finns fler fall än dessa, är det mer än tillräckligt. Egent-ligen räcker det med ett enda fall för att stor skada skall vara skedd. De grundläggande värdena här handlar om förtroende för och tillit till vetenskapen.

Varför skall försökspersoner ställa upp på riskabla experiment, om de tror att forskarna efteråt friserar data? Varför skall finansiärer investera i forskning, om de tror att forskarna ibland hittar på data? Varför

ska forskare bry sig om att diskutera sina forskningsre-sultat med andra för att föra diskus-sionen framåt, om de fruktar att dessa forskare kommer att plagiera deras idéer eller resultat?

Det finns naturligtvis många gråzoner och svåra gränsdragningsproblem inom detta område. Det är inte alltid helt enkelt att säga vad som beror på slarv, inkompetens och brådska – och vad som är ored-lighet. Ibland står ord mot ord. Men den sorgliga sanningen är att Sverige är sämst i Skandinavien på att hantera anklagelser om oredlighet i forskning. Det beror inte på Vetenskapsrådet, som under många år gjort ett förtjänstfullt arbete för att driva dessa frågor – bromsklossarna finns på andra håll. Danmark är pionjären i Skandinavien och fortfarande det land där detta fungerar bäst. Utbildningsdepartementets proposition häromåret var en halvhjärtad kompro-miss och inte vad de som är insatta i frågorna hade önskat sig.

När jag började skriva om dessa frågor i Läkar-tidningen på nittiotalet, var reaktionen hos många: sådant förekommer inte hos oss, möjligen i det stora landet i väster. Vid det här laget har i stort sett alla universitet i Sverige och alla fakulteter haft sina skandaler, så nu är debattläget ett annat. Det som idag återstår att diskutera är bl a hur man får ett hel-täckande system för granskningen – ett system som inte bara täcker universiteten utan också stiftelser och andra institutioner där forskning bedrivs.

Forskningsetik tema:etIK

Forskningsetik är ett snabbt expanderande ämne. Nya frågor aktua-liseras i takt med att forskningen inriktas på nya problem, ställer upp nya mål och använder nya metoder. Nürnbergrättegångarna mot läkare som forskat på fångar i koncentrationsläger var en viktig utgångspunkt. Fångarna utsattes för grymma och farliga experiment för att få fram kunskaper som tyska armén hade användning för i sin krigföring.

Domskälen i Nürnberg var kärnan i det som sedan blev Helsing-forsdeklarationen. Denna deklaration innehåller viktiga riktlinjer för forskningsetik, som fått global spridning och tillämpning. Men många av de principer som förespråkas där hade formulerats långt tidigare, också i Tyskland. Detta kan man se i en bok av A. Moll som publicerades i Tyskland 1902 och innehåller ett grundligt och bra kapitel om forskningsetik.

Fokus i Helsingforsdeklarationen var hur man skulle skydda indi-vider mot övergrepp i vetenskapens namn. Sedan har forskningen utvecklats i riktningar som väckt andra frågor: vid epidemiologisk forskning och registerdataforskning medverkar ju inte de vars upp-gifter studeras på samma sätt som försökspersoner i en klinisk studie. Riskerna är inte heller desamma. Genforskning, biobanksforskning, stamcellsforskning av olika slag väcker delvis nya frågor.

Helsingforsdeklarationen publicerades första gången i mitten på 60-talet, och sedan har en rad nya reviderade versioner kommit, den senaste bara för några år sedan. En rad forskningsetiska skandaler, också efter 1964, även i USA, påminner om att det inte räcker att sätta vissa riktlinjer på pränt; man måste också påminna om dem, ta upp dem i undervisningen, ”hålla grytan kokande”, för att använda Frälsningsarméns uttryck, om man vill att de skall få genomslag i

forskarsamhället.Vid de kurser i forskningsetik för doktorander som jag bör-

jade med, och som nu övertagits av Kristina Hug och andra, togs därför inte bara de traditionella frågorna om informa-tion, samtycke, risk-vinstbedömning, konfidentialitet och rätt till privatliv och så vidare, upp. Vi diskuterade också publiceringsetik, oredlighet i forskningen, kommersiali-sering av forskningsresultat och de beroendeförhållanden och den styrning av forskningens inriktning som kom-mersialiseringen kan ge upphov till.

Publiceringsetik

För att definieras som ”författare” till en publicerad studie ska man: 1) på ett betydande sätt ha bidragit till artikelns utformning, förvärv av data, eller analys och tolkning av data; 2) ha utarbetat artikeln eller kritiskt reviderat dess viktiga intellektuella innehåll; 3) slutligt godkänt den publicerade versionen.

När en stor multicenter grupp har genomfört arbetet, bör de personer som är direkt ansvariga för manuskriptet anges tillsammans med gruppnamnet. Enbart de som uppfyller de ovanstående kriterierna ska anges som upphovsmän, och alla de som uppfyl-ler kraven bör anges. Anslagsansökning, insamling av data, eller ledning av forskningsgruppen innebär inte automatiskt att man kan stå som författare. Gruppen bör gemensamt fatta beslut om bidrags-givare/författare innan de lämnar manuskriptet för publicering.

Medarbetare som medverkat men inte uppfyller kriterierna för upphovsmannaskap bör förtecknas i ett särskilt “acknowledgments” avsnitt. Redaktören ska även fråga medförfattarna om de har personer som bör nämnas här. Det kan gälla t ex hjälp med insamling av data, analys av data, manuskriptbear-betning eller bara allmänt stöd. Läs mer: www.icmje.org/ethical_1author.html

God forskningsetik är en förut-sättning för fortsatt forskning. Att bryta mot den innebär inte bara en risk att skada det egna projektet, utan även kollegors och hela uni-versitetets rykte. Det riskerar även all framtida forskning. Hur ska man få försökspersoner att ställa upp på riskabla experiment och finansiärer att investera, om de tror att forskarna ibland hittar på data? Vem vill diskutera sina forsknings-resultat om man tror att andra fors-kare ska sno ens idéer eller resultat?

GÖRAN HERMERÉN Professor emeritus i medicinsk etik

vetenskapsrådet har sammanställt en bok om forksningsetik4

den sorgliga sanningen är

att Sverige är sämst i Skandinavien på att hantera anklagelser om oredlighet i forskning.

bakom varje studie finns det ofta många medverkande, men det är några få som syns och får äran.

foto

: flic

kr

6 7

tem

aStamcellsforskning

Stamcellsforskning är ett bra exempel på vikten av att integrera etik och vetenskap. När forskningens frontlinjer ändras, ändras också de etiska frågorna. Stamceller är celler som kan göra kopior av sig själva och även är pluripotenta i den meningen att de kan differentieras till celler med mer specialiserade upp-gifter, som nervceller eller hudceller. Forskningen har i hög grad inriktats på att förstå och kartlägga de mekanismer som styr differentieringsprocesserna. Stora förhoppningar knyts till möjligheterna att med hjälp av denna forskning utveckla behandlingar för en rad svåra sjukdomar.

Det har i första hand varit forskningen på embryo-nala stamceller som varit kontroversiell. Det beror på att det finns så många olika åsikter om vad man får göra med ett befruktat ägg. För en del har det befruktade ägget samma rätt till liv som en person, för andra – och det är också min åsikt – har det befruktade ägget ett skyddsvärde som gradvis ökar i takt med att det blir alltmer människoliknande. Först vid implanteringen – när det befruktade ägget fastnar på livmodern – finns riktiga förutsättningar för att det skall utvecklas till ett foster. Vid embryonal stam-cellsforskning tar man ut den inre cellmassan ur det befruktade ägget 5-7 dagar efter befruktningen, alltså före implanteringen, när man skall odla stamceller. Därmed förstörs det befruktade ägget.

Det vetenskapliga och etiska landskapet har delvis ändrats genom upptäckten av möjligheten att kunna ta specialiserade celler t ex hudceller och sedan repro-grammera dem, få dem att ’backa’ i utvecklingen

och bli mer odifferentierade (s.k. iPS celler). Man har lyckats visa att detta är möjligt både på möss och människor. Teoretiskt finns också möjligheten att inte bara ’backa’ utan att skräddarsy celler, dvs bygga upp från botten, möj-ligheter som utforskas inom syntetisk biologi, och som ställer oss inför nya etiska utmaningar. Kan man på dessa vägar få fram pluripotenta celler, har man undvikit det som för katoliker och åtskilliga andra varit ett svårt hinder: att ett befruktat ägg måste förstöras för att man skall kunna skapa en stam-cellslinje.

Forskningen har nu i hög grad inriktats på att undersöka likheter och skillnader mellan embryonala och iPS-celler: hur lika är de egentligen? Själv tror jag inte att alla etiska problem för-svinner om man ersätter embryonala stamceller med andra. En del försvin-

ner, andra tillkommer. Fortfarande kvarstår i båda fall risken för tumörer, risken att transplanterade celler skall vandra till andra delar i hjärnan och där leda till abnormaliteter – samt de risker som alltid förknippas med hjärnkirurgi vid transplantation av celler för exempelvis Parkinsons sjukdom.

Transplanterade stamceller kan under vissa omständigheter utvecklas till tumörbomber. Nega-tiva effekter kan också visa sig först efter lång tid. Säkerhetsfrågorna är därför viktiga. Strategier för att hantera dessa problem – som suicidgener och andra sätt att slå ut eller isolera tumörceller – är under utveckling.

Om riskerna är delvis okända och det finns stora kunskapsluckor, är det inte lätt att på ett korrekt sätt informera om risker och vinster. Och hur skall des-perata patienter informeras? De är villiga att ta varje chans, hur liten den än är. Inte minst gäller detta för-äldrar till barn. När är det etiskt försvarbart att pröva en icke etablerad behandling i en sådan situation? Frågan diskuteras i de riktlinjer som International Society for Stem Cell Research nyligen tagit fram, där flera lundaforskare medverkat.

Det finns också en rad andra frågor som väcks och som har med rättvisa och tillgång till nya behandlingar att göra. Kommer detta i första hand att bli något för de redan rika i de rika länderna, eller kommer också

u-länderna så småningom att kunna få tillgång till dessa nya behandlingar? Redan idag förekommer medicinsk turism: människor åker till kliniker i andra länder, betalar dyrt för oprövade behandlingar. Sådana kliniker finns inte bara i Kina och Ryssland utan också i Tyskland. Här väcks frågor om skydd för konsumenter och marknadsföringens etik.

Andra speciella frågor dyker upp som har med patent på stamceller och stamcellslinjer att göra. Grundläggande i patentfrågor är distinktionen mellan uppfinning och upptäckt. Principen är att uppfinningar kan patenteras, men inte upptäckter. Distinktionen är emellertid inte helt enkel att til-lämpa på bioteknikområdet. Uppfyller stamcells-linjer de vanliga villkoren för patenterbarhet? Eller faller de under några av de kategorier av uppfinningar eller upptäckter som inte kan eller bör få patenteras? Svaren på dessa frågor är inte etiskt neutrala; de gynnar somliga på andras bekostnad. Här tror jag man kan räkna med att det kommer att bli lättare att få patent på metoder och produkter som baseras på iPS-celler än på embryonala stamceller.

GÖRAN HERMERÉN Professor emeritus i medicinsk etik

Stamcellsforskning är ett av Lunds universitets profil-områden. Här ligger universitetet långt framme när det gäller preklinisk och klinisk forskning, liksom när det gäller analysen av de etiska problem som denna forskning aktualiserar.

- oanade möjligheter - okända risker

Nanomedicin innefattar diagnostik, behandling, förebyggande av sjukdom, smärtlindring och atom-kunskap om den mänskliga kroppen. Det pågår mycket forskning inom området, bland annat om hur man kan bekämpa cancer på ett effektivare och skonsammare sätt. Med nanopartiklar kan cellgif-terna styras så att de enbart angriper tumörcellerna och inte skadar de friska cellerna. Det finns också forskning om hur man med hjälp av nanofibrer ska kunna bota kärlkramp och förebygga infarkter, vilket hade inneburit en vinst inte bara för den enskilde utan hela samhället. Med hjälp av nanotekniken kommer vi sannolikt även att kunna förutsäga vilka sjukdomsrisker vi har. Forskare håller på att ta fram screeningsinstrument med nanopartiklar som kan ge enklare och snabbare test än de befintliga. I fram-tiden kan förhoppningsvis många tester göras direkt inom primärvården eller man kanske till och med kan köpa sina hemtest på apoteket. I förlängningen kanske nanorobotar kommer att kunna göra kirurgi på nanonivå.

Men alla framsteg kräver också en etisk överväg-ning. Vill vi verkligen kunna förutse alla eventuella

sjukdomar som vi kan ha förhöjd risk att drabbas av? Kan den informationen missbrukas? Om vi nu stän-digt kan förbättra oss både på det fysiska och mentala planet, hur påverkar det människovärdet och kommer alla att ha samma möjligheter till “förbättringar”? Farorna med alla nya teknologier är svårigheten att förutse de långsiktiga konsekvenserna.

Ett etiskt dilemma är det klassiska 90-10 proble-met. 90 procent av världens forsknings- och utveck-lingsresurser riktas mot tio procent av befolkningen. Världens största hälsorisker är undervikt, oskyddat sex, högt blodtryck, rökning, alkoholkonsumtion, orent vatten etc. Områden där nanoforskning gör liten nytta om man bortser från vattenrening. Frågan är kanske till vilken kostnad nanoforskningen förbätt-rar folks livskvalitet och förlänger liv om man jämför med andra riktade insatser.

För att ge perspektiv så kan det nämnas att ett mänskligt hårstrå är 75 000 nanometer i diame-ter. Det är detta mikroskopiska perspektiv som ger oanade möjligheter och risker. Nanopartiklar kan på grund av sin storlek penetrera huden och även blod- och hjärnbarriären. Och nanopartiklar i vissa

storlekar har visat sig vara giftiga. Det är viktigt att man väger fördelarna mot de eventuella riskerna. Men även att göra ingenting kan medföra risker.

Det finns kunskapsluckor om okunskapen. Man talar om kända ovissheter och okända ovissheter eftersom det finns begränsat antal testmöjligheter. Det största etiska dilemmat här blir att väga dessa kunskapsluckor mot förhoppningarna om revolu-tionerande sjukvård. Och även diskutera frågor om integritet, autonomi och social och global rättvisa.

ANNA MANSFELD

etiska dilemman i vårdenInom vården ställs man ofta inför etiska dilemman i kontakten med patienter. Skånes universitetssjukhus (SUS) i Lund har sedan 1993 ett eti-kråd som hjälper de olika klinikerna med etiska frågeställningar.

Etikrådet består av läkare, sjuksköterskor, barnmor-skor, kurator och en jurist. Deras uppgift är att med-verka, identifiera, analysera och om möjligt bidra till lösning av etiska konflikter på sjukhuset.

När personalen på en klinik känner att de står inför svåra ställningstaganden vid enskilda patientfall kan de tillkalla etikrådet. Då rycker ett litet team från etikrådet ut för att träffa personalen på den berörda avdelningen.

– I de sammanhangen fungerar vi som ett bollplank och vår roll är att belysa problemet ur alla synvinklar och få i gång en diskussion där alla är delaktiga, säger Lydia Holmdahl

Många gånger rör det sig om patienter vars liv hänger på en skör tråd. Etikrådet ska i dessa fall inte ge råd. När det gäller var gränsen för liv går, så finns det lagar som reglerar det (hjärtdöd, hjärndöd etc). Men ofta är det en glidande skala och det yttersta beslutet ligger alltid hos den ansvarige läkaren.

– Man ska vara lyhörd för de anhörigas åsikter, men de anhöriga får inte gå därifrån i tron att de har fattat beslutet, det är inte etiskt att de ska behöva leva med det, säger Lydia Holmdahl, ordförande i det etiska rådet.

Etikrådet arbetar också med att belysa etiska fråge-ställningar. En gång i månaden arrangerar de etikfora där de presenterar en aktuell etisk frågeställning. Exempel på ämnen som behandlats är; rätten till kejsarsnitt, sprutbyte, organdonationer, egenansvar inom vården m m och det brukar bli intressanta debatter.

– När det gäller etiska frågor så finns det sällan ett rätt eller fel, utan det handlar kanske om mer rätt eller mer fel, säger Lydia Holmdahl.

En av de största etiska frågorna inom vården enligt Lydia Holmdahl är prioriteringar och hur resur-serna ska fördelas. När man väljer att medicinera en bröstcancerpatient för höga belopp så att hon kan leva några månader till så kanske någon annan går miste om behandling i andra änden, resurserna är inte oändliga.

ANNA MANSFELD

Nanoteknologin handlar om vetenskap på atomnivå, redan idag finns många produkter där nanoteknologin använts för att ge bättre egen-skaper. Några exempel är: självputsande fönster, fläckfria kläder, slit-starka tennisbollar, etc. Mycket forskning bedrivs inom området och förväntningarna är höga. Inom nanomedicinen forskas det om bättre testmetoder och bättre och effektivare behandlingar. Men hur den tek-nologin i sin tur påverkar vår kropp och vår miljö, finns det inte mycket forskning om.

lydia Holmdahl, ordförande i det etiska rådet

Nanomedicin - vårt nya reservdelslager?

tema:etIK

Källor: läkartidningen nr 52, 2009, ”läkaren som riskanalytiker”, nils-eric sahlin.läkartidningen nr 17, 2007, ”nanomedicin utmanar europas etiker, jurister och toxikologer”, göran Hermerén.nanoethics (2007)1:223-237, ”challenges in the evaluation of nanoscale research: ethical aspects, göran Hermerénvetenskapsrådets bok ”där guld glimmar blått – forskare om den lilla nanorevolutionen”, 2007, Kristina sundbaum, ann fernholm, erika Ingvald, elisabeth sjöstedt m fl.

framtidens människa? alla skavanker går att åtgärda, utslitna och skadade delar går att byta ut eller reparera.

foto

: ann

a m

ansf

eld

foto

: mik

ael r

ised

al

nanoforskning i fasta tillståndets fysik, Ivan maxomov

8 9

Om universitet bestämmer sig för att gå vidare med planerna, så kommer utbildningen starta hösten 2012 och erbjuda 40 platser. Utbildningen kommer att vara 5-årig och ämnena som kommer att ingå är kemi, cellbiologi, immunologi och fysiologi med farmaceutisk inriktning och även farmakologi. En av terminerna kommer att vara lagd vid Köpenhamns universitet. Huvudansvaret kommer att ligga på Medicinska fakulteten men även Naturvetenskapliga fakulteten och LTH kommer att ha biansvar.

– Vi är redan bra på klinisk farmaci, där apo-tekare arbetar i sjukvården och hjälper patienter

att använda medicinerna rätt och att överföringen mellan olika vårdinstitutioner fungerar, säger Göran Thomé. Något annat som talar för det är att VDn för apotekarsocieteten, Andreas Furängen, tror att det kommer att vara brist på apotekare om några år.

Diskussionen om en apotekarutbildning vid Lunds universitet har pågått ända sen 90-talet. Men det var först 2006 som debatten tog fart på allvar då kemisten Eva Hansson skrev en första rapport. Då tillsattes en arbetsgrupp med Tommy Eriksson i spetsen.

ANNA MANSFELD

Inger Hallström, professor och pre-fekt vid institutio-nen för hälsa, vård och samhälle, som har blivit utnämnd till ny ledamot i pedagogiska aka-demin.

Grattis till utmärkelsen, vad innebär detta för dig? – Det är viktigt även ur ett vetenskapligt perspektiv att pedago-giken ingår som en del i professorers och lektorers arbete. Det blir lätt att man inriktar sig på en huvudsaklig del, antingen forskning eller utbildning, men jag vill gärna poängtera vikten av att ha med forskning, utbildning och klinisk verksamhet. För att nå ut med forskningen måste den finnas med i utbildningen och utbildningen är i sin tur beroende av forskningen.

Vilka egenskaper är viktiga hos den som undervisar? – Bra ämneskompetens och en bra pedagogisk kompetens som gör att kunskapen sätts in i ett större sam-manhang och skapar förståelse för området. I utbildning som rör bemö-tandet av sjuka och människor som har det svårt räcker det inte med faktakunskaper, man måste skapa förståelse och empati också.

Hur hoppas du att pedagogiska aka-demin ska kunna förbättra fakultetens utbildningar?– Vi ska vara en resurs och ett boll-plank för olika pedagogiska frågor. Men vi ska även arbeta strategiskt, med att utveckla och förbättra utbild-ningen, stärka medarbetares pedago-giska kompetens och fungera som inspiratörer.

Hur tycker du att den pedagogiska nivån är på fakulteten idag och vad skulle kunna förbättras?– Jag tycker att den pedagogiska kom-petensen redan är väldigt hög, vilket också högskoleverkets utvärderingar har visat. Sen kan det naturligtvis för-bättras. Jag tror att vi skulle vinna på en större samordning mellan de olika utbildningsprogrammen t ex genom att ha fler gemensamma kurser. Stu-denterna skulle också behöva förbe-redas mer inför att arbeta i team i den kliniska verksamheten. Lära sig mer om hur man tillsammans bemöter patienter, om patientsäkerhet och hälsofrämjande insatser.

ANNA MANSFELD

Under 2008 var jag delaktig i det intressanta arbetet att välja ”antipla-gieringsverktyg” för Lunds universitet. Utvärderingen resulterade i att LU sedan den 1 september 2008 har en campuslicens för textmatch-ningsverktyget Urkund. Detta innebär att lärare vid alla universitetets institutioner kan använda Urkund för att kontrollera studentarbeten.

Urkund är e-postbaserat och jämför automatiskt inskickade student-arbeten mot andra texter från främst tre källområden- – Internet, visst förlagsmaterial och Urkunds eget arkiv.

Med Urkund som ”ursäkt” har vi nu möjlighet att diskutera frågor kring citeringar, referenser och akademisk hederlighet med studenterna. Det bör vi göra! Det finns studenter som inte förstår att det tydligt måste markeras vad som är egen text eller annans text, att man måste veta hur och när det är relevant att citera och referera samt att ”klippa och klistra” inte är i sin ordning.

Den undervisning som vi från biblioteket bedriver inom ramen för grundutbildningarna är mångfacetterad. Ett av delmomenten kan handla

om hur och när man refererar. Förutsättningen för detta är att man kommit överens med sin kontaktbibliotekarie om sådan undervisning.

För den lärare som är involverad i uppsatskurser och vill arbeta mer med frågor kring såväl referenser som akademisk hederlighet ur ett mer etiskt perspektiv har Lund universitets bibliotek (LUB) gemensamt plockat fram användbart material, s.k. lärobjekt, se mer: www.lub.lu.se/laeranderesurser.htmlFrågor? Tveka inte att höra av er!

ANNA BRüMMER , Platsföreståndare för Medicinska fakultetens

bibliotek på HSC samt SUS, Lund, Teamledare Lärande och Undervisning.

(anna.brummer@med.lu.se).

Hallå där...

Bibliotekstipset En litteratursamling inom medicinsk etik är deponerad i biblioteket på HSC (Health Sciences Center) på Baravägen i Lund. Svenska Läkaresällskapet är ägare till samlingen. Boksamlingen utgörs ursprungligen av en donation av Clarence Blomqvists efterlämnade verk och har därefter kompletterats genom inköp av Svenska Läkaresällskapet.

2005 när ett nytt Medicinskt fakultetsbibliotek bildades föll det sig naturligt att boksamlingen inom medicinsk etik lokaliserades till detta bibliotek. Ett tjuogotal tidskrifter införlivades också senare i vår tidsskrifts-samling. Samlingen är avslutad och innehåller i huvudsak litteratur från hela 1900-talet samt ett fåtal från slutet av 1800-talet. Böckerna är placerade enligt numerus currens, sökbara i Libris och Lovisa och har en lånetid på 28 dagar.

Samlingen skall hållas tillgänglig för forskning och undervisning enligt de regler som gäller vid LUB - Lunds universitets bibliotek. Ny litteratur inom medicinsk etik finns under Dgv i vårt bibliotek.

SARA AKRAMY

Eget ansvar i vården?

”Vi vill ha mycket vård, god vård och vård i rättan tid.” Så börjar förordet till den lilla skriften ”Eget ansvar i

vården?” som sammanställts utifrån symposiet med samma titel som hölls på SUS i Lund den 16 sep-

tember 2009. Symposiet var Medicinska fakulte-tens avskedsgåva till Göran Bexell då han avgick

som rektor för Lunds universitet. Skriften är en sammanställning av talarnas och panel-

deltagarnas föreläsningar och tankar kring eget ansvar i vården som sym-

posiepubliken fick ta del av. Redak-tör för boken är Nils-Eric Sahlin. För mer information kontakta Katrin

Ståhl (katrin.stahl@med.lu.se).

tem

a

Snart börjar sommarskolan 2009/2010’s andra års-kurs. Det är tredje omgången man anordnar som-marskolan och söktrycket har varit högt. Sommar-forskarskolan riktar sig mot läkarstudenter och syftet är att få unga, duktiga och ambitiösa studenter att börja forska och kanske doktorera. Ett annat syfte är att fungera som en samarbetsplattform mellan nya forskare och befintliga forskargrupper. Under två somrar får femton studenter chansen att delta i en av fakultetens forskargrupper och får ersättning under perioden. Parallellt med det praktiska arbetet träffas

studenterna i s k journal clubs, föreläsningar och annan verksamhet där de tränas i att skriva artiklar, postrar etc.

– Hitintills har vi fått mycket roliga resultat, majo-riteten av våra studenter har valt att fortsätta dokto-rera och forska, säger Signe Borgquist, som är en av de ansvariga för sommarforskarskolan.

Från förra omgången studenter (2007-2008) har 47 procent redan fått en artikel publicerad och 60 procent har skrivit ett manuskript.

ANNA MANSFELD

sommarforskarskolan

lunds universitet kan få apotekarutbildning Högskoleverket har gett Lunds universitet tillstånd att utfärda apotekarexamen. – En apotekarutbildning kommer att stimulera läkemedelsforskningen vid Lunds universitet och stärka banden till Köpenhamns universitet. Även de befintliga apotekarutbildningarna i Uppsala och Göteborg kommer att sporras och utvecklas i och med konkurrensen, säger Göran Thomé, utbildningschef.

– I min lärarroll händer det att jag stöter på fusk och studenter som mår dåligt och därför beter sig konstigt. Men det är nästintill omöjligt att stänga av studenter från utbildningen. Och risken att studenter behandlas olika är eliminerad eftersom vi har anonym rättning på alla tentor.– I min roll som läkare så handlar de etiska fråge-ställningarna om komplikationer och skador som patienterna ibland drabbas av. Även om riskerna är ofrånkomliga så kan det vara svårt att komma över. Det enda sättet att undvika komplikationer är att inte operera alls.

– Om resultaten är värda mössens liv. Jag gör djur-försök för att jag tror att det ger oss viktig kunskap, men man vet ju aldrig i förväg hur betydande resultaten blir.– I början av min forskarutbildning var det mer dis-kussion och interaktion runt forskningen mellan olika grupper. Idag upplever jag att folk är mer rädda och håller på sin kunskap, det är synd för man går miste om andras kunnande. Det är förstå-eligt att man vill skydda sin idé men fler synvinklar och gemensamt kunnande förbättrar alltid. – Jag efterlyser ett forum för mer interaktion mellan olika forskningsgrupper på BMC.

– Många studenter vill gärna ha råd, men en vägle-dare ska aldrig ge råd. Vi ska bara ge dem verktygen så att de kan skapa sig tillräckligt med underlag för att själva göra väl underbyggda val. – Ibland kan det handla om studenter som vill hoppa av utbildningen för att den inte var vad de förväntade sig, då är det frestande att försöka övertala dem att stanna kvar, men det är inte OK. Sen finns det de som inte klarar utbildningen men som ändå inte vill sluta. Som studievägledare sitter man många gånger mellan fakultetens och studen-tens intressen och då vill man kanske ibland gärna tänka på vad som är bäst för fakulteten men det är studenten som ska stå i fokus.

– Vi ska arbeta för att stärka vårt varumärke, men ibland händer det saker som inte är gynnsamt för varumärket, som till exempel misstanke om forsk-ningsfusk. Då gäller det att vara öppen och saklig. Men det är inte ett så stort problem i praktiken, utan mer i teorin.– En annan sak är att vi verkar i en konkurrensutsatt bransch samtidigt som vi är en skattefinansierad myndighet. Vissa universitet lägger ner jättemycket skattemedel på att marknadsföra sig och rekrytera studenter från andra skattefinansierade universitet och högskolor. Man kan fråga sig om det är det vi ska använda skattemedel till.

etIK: vilka etiska dilemman ställs du inför i ditt dagliga arbete?

ulrika nordström, post doc, avdelningen för nervcells- överlevnad

johanna sandahl, informations-chef

martin stjernquist, programdirek-tör läkarutbildningen, professor i gynekologi och obstetrik

annika Ilskog, studievägledare

akademisk hederlighet och verktyg för dess främjande undervisningslokaler inom sjukhusetCRC-styrelsen har fått i uppdrag av dekanus att inventera vilka sjukhusanknutna undervisningslokaler som finns på SUS i Malmö och att föreslå hur de bäst kan användas.CRC-styrelsen beslöt vid sitt sammanträde den 15 april att tillsätta en arbetsgrupp som ska göra en inven-tering. Inventeringen ska vara klar den 21 maj 2010.

bolognaanpassningDekanus har gett en arbetsgrupp i uppdrag att se över hur kvaliteten i utbildningen på forskarnivå kan utvecklas ytterligare. Detta främst med fokus på Bolognaanpassning och nya propositioner från regeringen som rör universitet och utbildning. Arbetsgruppen leds av Åsa Lindberg Sand, som är verksam inom Lunds universitets pedagogiska utvecklingsenhet CED och är ledamot av fakultetens EAB (educational advisory board).

Mer information om arbetsgruppen, uppdrag och tidplan finns på fakultetens webbplats: www.med.lu.se/medarbetare_och_kolleger/dokument_och_protokoll/paagaaende_utredningar, sidan uppdateras efterhand som arbetet pågår.

Arbetsgruppen ska lämna sin rapport senast den 1 oktober.JOHANNA SANDAHL

UtBILDNIN

G

9

10 11

DaGB

okeN

forsKare I sydafrIKa

Måndag 19 april. Dagen är helt blank i kalendern, sånär som på ett möte på eftermiddagen, vilket verkar mystiskt tomt. Diverse samtal fyller snabbt dagen. Jag upptäcker att jag har missat måna-dens labmöte och att självklart det var saker jag borde ha tyckt till

om. Jag pratar med Bakhtiar hur vi ska lägga upp de epigenetiska analyserna för vårt projekt om expo-nering för ”Arsenik och kadmium och epigenetiska förändringar av DNA” - kan det vara orsaken till ämnenas gifitighet?

Tisdag 20 april: Jag håller föredrag om genetikens betydelse för omsättning av arsenik i kroppen och hur det kan påverka sjukdomsrisk för ”Dansk förening för genetisk epidemiologi” på den Biovidenskaplige fakultet i Köpenhamn. Det tar hela dagen med olika föredrag om hur genetik kan användas för diagnostik,

behandling, riskbedömning, samt läkemedel. Det är spännande eftersom våra nära grannar håller på med mycket intressanta saker som jag inte kände mycket till. Väl hemma får jag reda på att ett manuskript har blivit refuserat. Ibland vore det skönt med ett arbete där man inte jämt ska bli granskad.

Onsdag 21 april. Handledarmöte med Gerda om hennes studier om känslighet för kadmium. Därefter det eviga dåliga samvetet - epostboxen (jag som svårt internet-beroende tror att livet var bättre innan nätet fanns). På eftermiddagen går jag till Pufendorf för att prata med psykiater Magnus Lindvall om våra fynd av höga halter av litium i dricksvatten och hur det kan påverka folks hälsa. Därefter går jag igenom budgeten för vårt nya internationella projekt om 2000 barn som exponerats för kvicksilver under fosterstadiet via mammans fiskintag och effekter på barnens nervsys-tem. Vi vill undersöka vilka genetiska markörer som kan ge större risk för kvicksilverrelaterade skador på nervsystemet. Pengarna vill i sedvanlig ordning inte räcka till.

Torsdag 22 april. Jag skulle ha träffat Mattias Hög-lund på Pufendorf för att gå igenom vad som återstår att göra inför ett internationellt symposium om ”Växelverkan mellan miljö och epigenetik” som går av stapeln den 3-4 maj i Lund. Det är lite nervöst att få ihop allt praktiskt och innehållsligt inför ett möte på 150 personer. En oväntad magsjuka slog emellertid ut mig totalt och nervositeten fick vänta.

Fredag 23 april. På förmiddagen kör sköterskan Eva Assarsson och jag upp till företaget Stålprodukter AB i Bjärnum. Det ger möjlighet att se lite av lövsprick-ningen. Vi är lite tidiga så vi provar på centrumkon-ditoriet i Bjärnum. Trots gårdagens akuta tillstånd slår jag till på den osannolika kombinationen ost och räksalladsbaguette. Klockan elva informerar jag svetsarna på företaget om vår nya studie kring hur

exponering för små partiklar (till exempel från svets-rök) kan visa sig i förkortning av cellers telomerlängd och senare ge hjärtkärlsjukdom. (Kommer hypotesen att stämma? – resultat om två år först!) Sex svetsare möter upp. Jag pratar en stund och efteråt kommer vi överens att sköterskan Eva Assarsson och Huiqi Li kan komma i nästa vecka och ta blod- och urinprover samt göra mätningar av endotelfunktionen hos fyra icke-rökande svetsare. Det är lång väg tills vi har samlat ihop prover från 100 stycken... Nu åter till Lund på E22.

Efter lunch håller Huiqi föredrag för avdelningens forskarintresserade om att exponering för nitrosami-ner i gummindustrin ger kortare telomerer – kan det leda till senare cancer?

Vid halv fyra tar jag mig snabbt på cykel till dagis och skola för att hämta upp två trötta barn. De pigg-nar till ordentligt när vi åker ner på stan för att gå och sukta i spel- och leksaksbutikerna. Vi avslutar med en fika på Saluhallen innan det är helg.

KARIN BROBERG

Jag forskar om varför

vi är olika känsliga

för giftiga ämnen i

födan, exempelvis

arsenik i dricks-

vattnet eller kad-

mium i grönsaker

och säd, eller

för ämnen som

vi utsätts för i

arbetet. Syftet

är att under-

söka om de

individuella

skillnaderna är

genetiskt betingade - för att bättre kunna ta

hänsyn till detta i riskbedömningar. Jag arbetar även med

att ta fram markörer som kan visa på genetiska skador – för att identifiera

giftiga ämnen och för att förutsäga sjukdomsrisk. En sådan markör är

ändarna på DNA:t, s.k. telomerer, som bestämmer cellens livslängd. En

annan markör är epigenetiska förändringar av DNA, dvs modifieringar av

DNA:ts struktur som reglerar genuttrycket.

Arbetet sker i forskargruppen för molekylär arbets- och miljömedicin tillsammans med doktoranderna Karin Engström, Huiqi Li, och Gerda Rentschler; post dok Bak-htiar Hossain, och BMA Karin Paulsson på Skånes uni-versitetssjukhus. Under 2009-2010 har jag fått möjlighet att även arbeta på det nystartade Pufendorfinstitutet i gruppen för epigenetik, ledd av professor Sture Forsén.

Pufendorfinstitutet (på Sölvegatan) verkar för nya sam-arbeten och ny vetenskap genom att möjliggöra möten mellan forskare från olika fakulteter. Temat epigenetik handlar om den intima växelverkan som finns mellan arv och miljö via förändringar av DNA-strukturen.

från vänster till höger: Karin engström, bakhtiar Hossain, Karin broberg och Huiqi li

FAKTA/

Namn: Karin Broberg

Titel: Docent, Sjukhuskemist

Arbetar: Arbets- och miljömedicin

SUS, Lund samt Pufendorfinstitutet i

gruppen för epigenetik

Under 2009-2010 25% LU, 30%

Pufendorf och 45% Region Skåne

Medarbetare LU, Region Skåne: dokto-

randerna Karin Engström, Huiqi Li, och

Gerda Rentschler; post dok Bakhtiar Hos-

sain, och BMA Karin Paulsson på Skånes

universitetssjukhus

Pufendorf: Sture Forsén och medlemmar i

epigenetikgruppen

Familj: sambo och två barn: 4 och 7 år.

Intressen: Musik och svampar

PufendorfinstitutetPufendorfinstitutet är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut, instiftat år 2009 vid Lunds universitet. Det utgör en öppen, kreativ, flervetenskaplig miljö för forskare inom och utom universitetet med mål att identifiera och studera några av dagens och framtidens stora problem och söka dess lösningar. Pufendorfinstitutet är en viktig länk i Lunds universitets långsiktiga strategiska plan som är att initiera och uppmuntra gränsöverskridande samverkan samt att på ett bättre sätt kunna dra nytta av samverkan med internationella experter.

foto

: Ken

neth

ruo

na

utsikt från Pufendorfsinstitutets balkong

Interiör från Pufendorfinstitutet

foto

: gun

nar

men

ande

r

foto

: Kar

in b

robe

rg

12 13

ett lyft för bildforskningen vid luNu är den på plats, den avancerade MR-utrustning som gör det möjligt för forskare vid Lunds universitet att avbilda små strukturer och funk-tioner i djurmodeller.

– Med den här utrustningen kan vi få veta mer om olika sjukdomar och med hjälp av den kunskapen finna nya behandlingsmetoder för människan, säger Freddy Ståhlberg, professor i mag-netresonansfysik, som tillsammans med professor Deniz Kirik leder det relativt nybildade Lund University Bioimaging Center.

Utrustningen kommer att vara tillgänglig för alla forskare vid universitetet, men innan verksam-heten kan komma igång på allvar krävs en installations- och testkörningsperiod.

– Det här är första gången som Lunds universitet köpt en så här avancerad MR-utrustning av den här typen. I Sverige finns den tidigare endast i Stockholm och Umeå.

OLLE DAHLBÄCK

Hur går det för de fem strategiska forskningsområdena?

Under våren har uppmärksamheten riktats mot de nya ansvarsområden som följer med att vara ett utvalt Strate-giskt forskningsområde. En viktig skillnad är samarbetet mellan kollegor vid LU, Antidiabetic food centre på LTH, och diabetesforskare vid Uppsala Universitet. Mycken energi har gått till att finna bättre vägar för kommunikation. Detta har redan gett stor utdelning genom webbsajten Diabetesportalen.se som på kort tid blivit Sveriges främsta kanal för ny kunskap inom diabetes för den intresserade allmänheten, men även bland kollegor.

Vi arbetar även med att bygga upp strukturer för nyttiggörande av forskningsresultat; både omsättning av forskningsfynd i kommersiellt intressanta produkter, men också hur EXODIAB skall fungera i samklang med sjukvården.

Under hösten kommer vi tillsammans med ledningen att lägga upp en långsiktig plan för budget, tjänste-struktur och rekryteringar. Redan nu har vi en ny kollega på väg in i EXODIAB, så det känns som att vi har fått en flygande start.

Inom det strategiska forskningsområdet EpiHealth har våren präglats av planering för några viktiga satsningar. Den 4-5 maj anordnade vi ett forskningsseminarium i Skanör då olika forskare från Lund, Malmö och Uppsala presenterade sina olika projekt. Den 6-8 oktober ska vi ha en kurs i avancerad epidemiologi på post-doc nivå, där redan flera sökanden har registrerats.

Slutligen planeras en större screeningstudie bland medelålders och äldre individer för att studera gen-miljö interaktioner bakom flera sjukdomstillstånd i dessa åldersgrupper. Denna studie beräknas kunna starta i pilotfas under slutet av 2010. Vi har även börjat bygga upp en egen hemsida (www.med.lu/epihealth) där vi kommer att annonsera olika aktiviteter samt lägga upp en projektkatalog för epidemiologiska projekt inom såväl Lunds som Uppsala universitet, men även från andra externa lärosäten som vill söka kontakt och samverkan med EpiHealth.

erik renström, professor & vice-coordinatorlund university diabetes center, eXodIab

Peter m nilsson, professor & koordinator för epihealth

I MultiPark har vi redan hunnit samla vår styrelse tre gånger och arbetar intensivt med flera uppdrag. En operativ ledningsgrupp bestående av fyra personer, varav en från Göteborgs universitet, har bildats och en administra-tör rekryterats. Just nu skapar vi en gemensam strategi för de närmaste åren, med själva anslagsansökan som utgångspunkt.

Inom styrelsen har vi bildat tre arbetsgrupper vars roller kommer att vara att bereda ärenden inför styrelsebe-slut. Dessa grupper hanterar rekrytering, infrastruktur respektive utbildningsfrågor. Vi arbetar för närvarande t ex med utlysningar av en serie tjänster för yngre forskare; med att skapa en gemensam modell för hur medel till infrastruktur ska användas och med att bygga ett utbildningsprogram för doktorander och post-docs inom området. Redan innan sommaren hoppas vi utlysa de första tjänsterna.

Patrik brundin, professor & koordinator för multiPark

BioCARE har nu startat och undertecknad är utsedd som koordinator för BioCARE, Göran Stenman är vice-koordinator och därtill är Thoas Fioretos vice-koordinator för Lunddelen. BioCAREs program bygger på en sammanhållande fors-karskola och stöd till yngre forskare sammanhållna i en s.k. Junior Faculty. Detta skall vara kittet i programmet med återkommande retreats och kurser/minisymposier där syftet bl.a. är att öka kontaktytan mellan cancerforskare från Lund resp. Göteborg. Inom ramen för forskarskolan kommer några projekt att kunna beviljas doktorandstöd, den första ansökningsomgången är stängd och ansökningar är ute på extern bedömning. En ansvarig (director) för forskarskolan är under tillsättning.

Ett uppstartsmöte kommer att avhållas i Halmstad i början av juni då vi samlar PIs som ingått i ansökan samt ett flertal av de cancerforskare vid LU och GU som har biomarkörer på sin forskningsagenda. Tanken är att så många som möjligt ska kunna ge en kort presentation av sin forskning och brännande frågeställningar, naturligtvis tror vi att detta skall kunna bli starten på nya samarbeten mellan universiteten och även inom resp. universitet.

En hemsida är under skapande, www.med.lu.se/biocare på sikt även www.biocare.nu, där vi kommer att lägga in fortlöpande information. sven Påhlman, professor & koordinator för

biocare

Inom StemTherapy har vi nu påbörjat det vetenskapliga arbetet med fokus på prioritering av strategiskt viktiga forsk-ningsprojekt samt etablering av viktiga experimentella plattformar.

Inom kort kommer tre teknologiska plattformar som utgör grunden för forskningen att startas upp och därefter kommer beslut att fattas gällande budget för år två. Styrelsen är fastslagen och en arbetsordning och kommunikationsplan har arbetats fram.

Alla vi som deltar i projektet kommer att träffas en första gång nu i maj, sedan kommer vi att ha en stor kickoff i början av hösten dit vi planerar att bjuda in forskare och olika intressenter för att tydliggöra vad stamcellsforskningen kan bidra till.

Tre starka translationella forskningsprogram står i fokus. Huvudinriktningarna är diabetes, stroke och hematologiska sjukdomar. Målet är att överföra grundvetenskapliga fynd till klinik och patienter. Inom forsk-ningsområdet samarbetar drygt tio forskargrupper varav flera från Uppsala universitet.

Katarina branzén, informatör, stem therapy

En sprängladdning detonerade på CRC den 12:e april. Inga personer skadades men bitar av byggnaden sprängdes bort. Den skadade delen är den del som vetter mot Pildammsvägen där restaurangen ligger.

– Regionservice (fastighetsägaren) räknar med att återställandet kan komma igång i början på somma-ren och processen tar som regel sex till åtta veckor, meddelar Per Gustafson, Lunds universitets säker-hetschef.

Polisens utreder men man har fortfarande inte hittat varken skyldiga eller motiv. Sprängningen har inte föregåtts av något känt hot.

Men Per Gustafsson tror inte att man behöver vara rädd för att det ska upprepas.– Däremot har vi förstått att detta kan ske och det är bra att vara medveten om risken, säger Per Gustafson.

Hugh Connell som är föreståndare på CRC säger att man kommer vara mer vaksam angående akti-viteter inne och omkring CRC. Men han tror inte att det är farligare att arbeta på Medfak än på andra fakulteter.

– Det finns alltid risker med forskning, mer ini-från än utifrån. Riskerna för arbetsskada orsakade av de material, ämnen och tekniken som används är högre än risken för ett sprängattentat. Vi kommer att ta med oss de erfarenheter denna incident har gett oss och utveckla våra säkerhetssystem och rutiner mer, men vi kan aldrig skydda oss till 100 pro-cent, säger Hugh Connell.

ANNA MANSFELD

dramatisk brandövning 90 studenter innebrända

bomber och granater

Röken fyllde huvudtrapporna och brandlarmen tjöt. Alla de anställda lyckades ta sig ut, men det var värre med studenterna. Lärarna klarade sig men var spårlöst försvunna.

Det hela utspelade sig i F och H-byggna-derna på BMC. Tack och lov handlade om en förannonserad brandövning. Men hade det varit på riktigt hade det kunnat gå riktigt illa.

– Samtliga våningar i hus F utrymde exem-plariskt och personal i Hus H utrymde också

föredömligt, skriver Hans Hovenberg, HMS-koordinator på BMC service.

Däremot visade övningen att rutinerna för evakuering av studenter måste ses över.

– Inga lärare anmälde sin närvaro och avgav rapport för sina studenter, rutiner för detta borde skapas av utbildningsansvariga, skriver Hans Hovenberg Insatsledaren uppskattade förlusterna till ca 90 personer, samtliga stu-denter, vid denna övning.

ANNA MANSFELD

Nu är alla projekten på banan, Närv bad om en statusrapport.

a-huset på bmc stängs i juni för desinfektion

Alla våningsplan i A-huset kommer att evakueras och låsas en eller två helger i juni som ett försiktighetsmått i samband med väteperoxidesinfektion av bildcentrums magnetkamera på plan A09.

Magnetkameran håller nu på att instal-leras på plan 09 i A-huset. Utrustning och de ombyggda lokalerna skall desinfekteras innan de införlivas med den konventionella

avdelningen. Detta kommer att ske med väteperoxidgas.

Eftersom väteperoxid är utan lukt och inte ger någon förvarning innan det kan bli livsfarligt blir det nödvändigt att helt evakuera och stänga hela A-huset i samband med denna desinfektion. Själva desinfektio-nen tar ungefär ett dygn och planeras till en eller två helger under juni. Exakt tidpunkt

kan dessvärre ännu inte anges. Så snart som möjligt kommer vi att ange vilken eller vilka helger som blir aktuella.

Läs mer: på fakultetens hemsida:www.med.lu.se/medarbetare_och_kolle-ger/nyhetsarkiv/100421_desinfektion

KATRIN STÅHL

FoRS

kNIN

GHUSeN

14 15

Utnyttja din möjlighet att påverka genom att: o Ta kontakt med din institutions representant i arbetsgruppeno Ta direkt kontakt med ansvarig vicedekanus Bengt Jeppsson o Diskutera i fakultetens virtuella Dialogforum Ett diskussionsmöte planeras även under våren.Mer information om arbetsgruppen och vilka som sitter i den samt

bakgrundsinformation finns på http://www.med.lu.se/process_alf_fakul-tetsmedel

Utm

ÄRk

eLSe

R

Professor Karen Luker chef för School of Nursing, Midwifery and Social Work vid Manchesters univer-sitet och en internationellt ledande forskare inom vårdforskning har blivit utnämnd till hederdoktor vid Medicinska fakulteten.

Grattis till din hedersdoktorstitel, kom det som en överraskning?– Absolut, det kom som en blixt från en klar himmel, en underbar överraskning.

Du var gästforskare vid Lunds universitet mellan 1984-85, hur var det att arbeta i Sverige?– Det var en underbar erfarenhet. Även om jag var nygift, väldigt ung och utmaningarna var stora. Men entusiasmen och ansträngningarna jag mötte var stora och det var en mycket utvecklande tid i mitt liv.

Vad var den största skillnaden mellan Sverige och Storbritannien?– Från början såg jag en del skillnader, men efter ett tag såg jag mer likheter. Forskning om omvårdnad var ganska nytt i Sverige då, men i Storbri-tannien var det mer etablerat. Men jag upp-levde det som att jämställdhe-ten hade kommit mycket längre i Sverige.

På det privata planet förvånades jag av det begränsade matutbudet och jag kommer ihåg de statliga alkoholbutikerna. Idag har det ändrats och jag upplever Lund som livlig, mer som en sydeuropeisk stad.

Vilka frågor inom omvårdnad tycker du är vikti-gast för att möta framtiden?– Omvårdnad har nått en hög mognadsnivå, nu handlar det mer om vilka hälsofrågor man ska fokusera på och hur man ska stödja de äldre och hålla dem friska.

En stor fråga är hur man ska få folk att ta ansvar för sin egen hälsa. Vi måste arbeta mer förebyggande och stödja och motivera folk att ta eget ansvar. I framtiden kommer sjukhusvården begränsas och man får kanske använda sig mer av telefonkonsultation och patientstödjarfören-ingar. Sjukhusen kommer bara hantera de akuta och komplicerade fallen.

När det gäller palliativ vård måste vi hitta modeller för hemvård. De anhöriga kommer få

större ansvar och de måste få utbildning så att de kan känna igen de olika symtomen och känna sig trygga i sin omvårdnad av patienten.

Vilket anser du vara det största etiska dilem-mat inom vården?– Beslut om att avsluta liv, assisterat själv-mord debatteras mycket här I Storbritan-nien. Många patienter åker till Schweiz idag för att få hjälp.

En annan fråga är vilka behandlingar som ska finansieras av staten. Provrörsbefruktning, mag-säcksoperationer, plastikoperationer, var slutar det egna ansvaret och var går gränsen för kosmetisk behandling och livsavgörande behandling.

Vad anser du vara din största professionella fram-gång?– Att bli hedersdoktor och att leda sjuksköterske-utbildningen i Manchester, som är den ledande högskolan i Europa, när det gäller omvårdnads-forskning. Det har tagit tio år att nå hit och det är en utmaning att hålla sig kvar på den nivån.

ANNA MANSFELDIntervjun är översatt från engelska

Med omvårdnad i fokus

PERSoNLIGT:

Karen luker, Professor/dekan of the school of nursing, midwifery and social Workfamilj: man och 2 döttrar (varav en är tillbliven i sverige) Hobby: hästar, digitalfotografering, skidåkning och fågelskådning.

Den nuvarande modellen för fördelning av ALF- och fakultetsmedel har vissa brister. En arbetsgrupp, under ledning av vicedekanus Bengt Jeppsson, ser nu över hur modellen kan förändras för att fungera bättre.

2006 infördes en ny modell för fördelning av fakultetsmedel till forskare inom Medicinska fakulteten. Målet var att harmonisera hanteringen av fakultetsmedel med hanteringen av ALF-medel och att konkurrensutsätta fakultetsmedlen på samma sätt som ALF-medlen varit tidigare.

Det har under åren framförts en hel del kritik mot modellen. Modellen innebär bland annat att en grupp bedömde om ansökningarna från fakul-tetens forskare var ”ALF” (dvs. klinisk), ”icke ALF” (dvs. icke klinisk) eller ”blandad”. Därefter har tre prioriteringskommittéer bedömt och betygsatt ansökningarna.

– Många har framfört att indelningen av forskare i tre kategorier är artifi-ciell och inte återspeglar verkligheten i många projekt, säger Bengt Jeppsson, vicedekan med ansvar för fakultetens hantering av ALF-frågor.

– Dessutom har flera forskare ifrågasatt validiteten i bedömningarna av våra prioriteringskommittéer, fortsätter han.

Mot bakgrund av bland annat denna kritik ses nu modellen över. Bengt Jeppsson leder en arbetsgrupp med bland annat representanter från alla

institutioner som ska utveckla och omarbeta ALF- och fakultetsmedels-processen. I höst ska arbetsgruppen rapportera det de kommit fram till till fakultetsstyrelsen.

Frågan berör direkt en stor del av fakultetens forskare. För att arbetsgruppen ska kunna göra ett bra jobb är det viktigt att de får in synpunkter och förslag från alla delar av fakulteten.

JOHANNA SANDAHL

GRATTIS!

Glaukompris till Anders Heijls forskargrupp

Ögonkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö och glaukomforskar-gruppen vid Lunds universitet, ledd av professor Anders Heijl, har fått Pfizers Glaukomstipendium som ges till utvecklingsprojekt inriktade på effektivare diagnos och/eller bättre vård av patienter med glaukom.

De har fått priset för projektet ”Individualiserad glaukomvård”, som går ut på att åstadkomma en glaukomsjukvård där behandlingen av varje patient anpassas efter hans eller hennes behov, så att både under- och överbehandling undviks.

Anders Heijl och hans medarbetare har tänkt använda stipendiet till vidare-utbildning för klinikens glaukomsjuksköterskor på en europeisk glaukomkon-

gress, eftersom sjuksköterskans roll i vården av glaukompatienter ses som mycket viktig.

Pris för bästa avhandling 2009

Fredrik Tjernström, specialistläkare inom öron- näs- och hals-sjukdomar fick Anna-Greta Crafoord stiftelse pris för bästa medi-cinska avhandling vid Lunds universitet under 2009, ”Adaptation and learning in postural control”. Priset delades ut den 15 april i samband med Läkaresällskapet i Lunds vårmöte.

I ett pressmeddelande från Läkaresällskapet stod att läsa: I avhandlingen har Tjernström studerat vilka mekanismer män-niskan använder för att hålla balansen och hur dessa kan anpassa sig efter förändrade yttre omständigheter. Han beskriver nya fysio-logiska mekanismer för denna form av inlärning och visar sedan hur man tidsmässigt skall presentera rehabiliteringsträning för att få bästa effekt och hur exempelvis psykisk press och anspänning kan påverka denna förmåga.

Till sist använder han den vunna kunskapen och testar den i en ny utveckling av rehabilitering, där man i förväg rehabiliterar patienter som kommer att få ett funktionsbortfall efter operation av en speciell form av hjärntumörer. Metoden döps till PREHAB och genom att successivt ta bort funktionen samtidigt som man tränar patienten före operation och skada, kan han visa hur dessa patienter inte bara mår bättre efter operation men också får en bättre balans även på längre sikt.

Prestigefullt pris till lundaimmunolog

William Agace, professor i slemhinnans immunologi, tilldelades årets Göran Gustafssonpris i medicin av Kungliga Vetenskapsa-kademien.

William Agace har fått priset ”för sin framgångsrika forskning som är inriktad på att klarlägga tarmens normala immunförsvar samt förändringar i detta vid inflammatoriska tarmsjukdomar”.

Som pristagare får han 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 100 000 kronor. Priserna delades ut vid Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars.

Tarmcancerpriset 2010

Mef Nilbert, professor vid avdelningen för onkologi, Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus har fått Tarmcancer-priset 2010 ”för sin förmåga att förena forskning och patientnytta. Hon förenar forskning med patientnytta och har en enastående förmåga att informera så att alla förstår – en egenskap som uppskattas av patienter och anhöriga.

Priset på 10 000 kronor delades ut av Riksförbundet för mag- och tarmsjuka på Tarmcancerdagen den 19 mars. Syftet med priset är att uppmärksamma personer som påverkar och förbättrar tillvaron för personer med tjock- och ändtarmscancer.

Elisabet Londos får Åke Ljungdahls pris

Parkinsonfonden har tilldelat Elisabet Londos, överläkare och docent vid Psykogeriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, Åke Ljungdahls pris 2010 på 100 000 kr. Elisabet Londos får priset eftersom hon har gjort mycket framstående insatser inom klinisk Parkinsonforskning, ”särskilt rörande de minnesstörningar som drabbar en del patienter. Bland annat har hon studerat hur sjukdomsprocessen i hjärnan återspeglas i föränd-ringar som kan mätas i ryggmärgsvätska. Ett synnerligen viktigt fynd som Elisabet Londos publicerade i en ledande internationell tidskrift under 2009 är att ett nytt läkemedel kan minska symtomen vid Lewy Body demens, en sjukdom som är nära besläktad med Parkinsons sjukdom.”

Hilda och Alfred Eriksson pris

Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi, har utsetts till mottagare av Hilda och Alfred Eriksson pris för år 2010 som delas ut av Kungliga Veten-skapsakademin. Leif Groop får priset ”för banbrytande forskning rörande typ 2 diabetes”. Priset delades ut vid Kungliga Vetenskapsakademins högtids-sammankomst den 31 mars. Förutom äran fick pristagaren 150 000 kronor.

Flormanska belöningen

Kungliga Vetenskapsakademin har utsett docent Mattias Collin, som forskar på infektionssjukdomar, till mottagare av Flormanska belöningen 2010. Mattias Collin som är verksam vid avdelningen för infektionsmedicin, insti-tutionen för kliniska vetenskaper i Lund, tilldelas priset ”för hans arbeten rörande identifiering och karaktärisering av bakteriella immunmodifierande mekanismer”. Priset, 25 000 kronor, utdelas vid Vetenskapsakademiens allmänna sammankomst den 19 maj 2010.

Hederstitel i Kina

Professor Ingalill Rahm Hallberg har blivit utnämnd till ”’Consultory Professor” vid Fudan University i Shanghai. Medicinska fakulteten har sedan fler år ett utvecklat samarbete inom forskning och utbildning med Fudan University, bland annat inom området kvinnors hälsa.

HEDERSDoKToRER

Professor Josef Smolen från Wien. Han är professor i invärtesmedicin och reumatologi och en av världens ledande reumatologer. Hans forskningsfält spänner från grundforskning över klinisk forskning till hälso- och vårdveten-skaplig forskning och han har under många år haft nära samverkan med flera olika forskare vid Medicinska fakulteten.

Professor Karen Luker från Manchester. Hon är chef för School of Nursing, Midwifery and Social Work vid Manchesters universitet och en internationellt ledande forskare inom vårdforskning. Hon var gästlärare vid Lunds universitet 1984-85 och genom det arbetet lade hon grunden för utvecklingen av forsk-ningen inom omvårdnad vid fakulteten. (Läs mer till höger).

Ingvar Kamprad som är välkänd som grundare och mångårig ledare för IKEA. Han har sedan flera decennier visat ett stort engagemang för medicinsk forskning, främst cancerforskning, och bl a under årens lopp donerat över 100 Mkr till cancerforsk-ningen vid Lunds universitet. Bland annat har han donerat grundplåten till Kampradhuset på sjukhus-området i Lund och även stöttat undervisningen vid fakulteten genom en donation som möjliggjort det kliniska träningscentrumet Practicum i Kampradhuset.

förbättrad fördelning av fakultetsmedel

14 15

Idag upple-ver jag Lund

som livlig, mer som en sydeuropeisk stad

foto

: priv

at

16 17

Anna Appelberg is a journalist with a Swedish-Ame-rican upbringing and a bachelor’s degree in Russian. She is currently working as information officer at the Department of Experimental Medical Science.

anna.appelberg@med.lu.se, 046/222 08 75

A few years ago my friends and I agreed to celebrate Christ-mas in memory of Bruce Willis’s action movie Die Hard. Ever since then I’ve been on the look-out for memorable traditions to make my own. But trying to personalize the holiday calendar can easily bring on a bit of angst; St Pat-rick’s Day, La Tomatina and Holi, the Indian paint-throwing festival, all in one sweep could easily prove too much for the neighbors...

Season’s greetings I prefer low-key celebrations. April 2010 saw the growth of a new note-worthy outdoor tradition: Bovine release parties. The regional dairy company started to send out text messages when it was time to let the cows out for the season. Green grass makes cows hopping delighted, so plan for a farm visit next year.

What about Järnåkravägen 3? Did you go there on May 3rd? This is the Lund tax authority office. Albeit on a reduced scale (thanks to new technology) people were probably clogging the streets and honking their horns, busy handing in their income tax forms. It’s debated whether the social democrat leader Mona Sahlin said paying taxes was “sexy” or merely “cool”; nevertheless –you might have noticed a little dance act and a drum majorette waiting for you. The authori-ties are finally compensating for disappointing us in the election 2004. Featured, after the instructions on how to drop the envelope in the urn, was a picture of a hot dog. Cornered by an upset, peckish electorate, authority officials later explained the hot dog was to be taken as a symbol for rewarding yourself after completing your civic duties. Alas. The public knows when they’ve been cheated. Nowadays when we have a Knake sausage after voting, we are prepared to pay for it ourselves.

With mushy voices Swedes talk about the time between “May Day tree [Swe: Hägg] and Lilac”. May apparently has other implications for other cultures. My German friend told me about a particular charming tradition: If a young man in Germany fancies a young woman, he will cut down a birch tree, raise it on her front law and decorate it. When he returns to take the tree down, the father of the girl has to treat him to a keg of beer (!).

But now we see the onset of cherished June. And birches are in season in Sweden too, especially when it is time for the most bizarre and puz-zling aspect of modern Swedish culture: graduation. To celebrate that

they are done with their studies, the youth dress in white, get drunk, mount a truck full of birches and chant at the top of their lungs “Fore wee harr taagit stud ent en – fii fan whoa wee eh bra” [Eng: Damn we’re good - we’ve graduated]. The drinking I grasp, but the truck!? I’m clueless.

Provided you read my last column, you’ve lived through at least half a Swedish year.

You’ve probably noticed that Swedes eat the same thing every holiday;

herring-schnapps-chips. As a Swede I was almost outraged when I discovered Russia had

chips flavors I’d never heard about; bacon-, mushroom-, and salmon! This was certainly a blow to the pride of a nation that made

“chipsa” a verb and invented “fred-agsmys” [Eng: “Friday snug”. TGIF - but in the

bosom of the family].

What are your plans for the summer? Staycation in Sweden? Malmö should be okay, but I have no advice on what to do in Lund – the place will be deserted. Go east for Österlen. There’s a legendary market in Kivik July 19-21; watch William Arne’s motorcycle circus, ride the Ferris wheel, eat cotton candy and buy counterfeit Crocs. Regardless on what you decide on, have a great summer and see you in fall!

IN eN

GLISHBilddatabasen SpringerImages Medical Collection innehål-ler vetenskapliga bilder, fotografier, tabeller etc. inom bio-medicin, medicin, folkhälsa och farmakologi. Medarbetare och studenter vid Lunds universitet har tillgång till ca 900 000 bilder som kan användas i icke-kommersiellt syfte för undervisning, lärande och forskning, inklusive i egna presentationer, PDF-dokument eller föreläsningar.SpringerImages är tillgänglig via ELIN@Lund: http://elin.lub.lu.se/elin?lang=se, logga in med Lucat-idDirektlänk: www.springerimages.com/

Nu blir det lättare att hitta begriplig och intresseväckande information om vår forskning på webben. Medicin-ska fakulteten har gjort gemensam sak med hälso- och sjukvården inom Region Skåne och lanserar en popu-lärvetenskaplig forskningssajt, med adressen: www.vetenskaphalsa.se.

Det stora arbetet med att lansera och marknadsföra sajten sker i höst. Bakom sajten står, utöver fakul-teten, Skånes universitetssjukhus och Labmedicin Skåne, Psykiatri Skåne och Region Skånes enhet för forskning och utveckling. Sajten har som mål att på ett enkelt, informativt och sakligt sätt informera om forskning inom medicin och hälso- och vårdvetenskap i Skåne.

– Vi vill visa både bredden och djupet av vår forsk-ning och även visa på hur nära integrerad forskningen och den kliniska verksamheten är i vår region, säger Johanna Sandahl, fakultetens informationschef.

– Vi har länge brustit när det gäller just information på webben om vår forskning riktad till en bredare

allmänhet. Visst hade vi kunnat göra det på egen hand inom fakulteten, men genom att göra detta tillsammans med Region Skåne delar vi på arbete och kostnader och dessutom blir resultatet mycket bättre, säger Johanna Sandahl.

– Att kommunicera nyttan och resultatet av den medicinska forskningen är ett prioriterat område för Skånes universitetssjukhus. Vår mission är att vara ett universitetssjukhus och då behöver vi också profilera oss som en forskningsaktör och låta alla intresserade ta del av den forskning som vi bedriver, säger SUS kommunikationschef Eva Johannesson.

– Forskningssajten är ett bra sätt att stärka profile-ringen av den medicinska forskningen inom regionen både nationellt och i förlängningen även globalt. På det sättet stärker vi vår gemensamma konkurrenskraft, säger Elisabet Sjöberg Wester, kommunikatör på Labmedicin Skåne.

Forskningssajten har samma namn som den popu-lärvetenskapliga tidskrift som fakulteten och Region Skåne har gett ut tillsammans sedan 2004. Forsk-ningssajten har delvis samma innehåll som tidskriften,

men en hel del material är unikt för webben. Bland annat finns här filmer där forskare berättar som sin forskning. Sajten utnyttjar även de möjligheter som webben ger till fördjupning och länkar till annan relaterad information.

Vill du veta mer kontakta Nina Hult och Eva Barto-nek Roxå på info@vetenskaphalsa.se

medicinsk forskning i skåne på webben

Enheten för bibliotek och IKT har fått i uppdrag att förbereda och genomföra migrering från Novell Groupwise till den centrala Microsoft Exchange. De som berörs är de som använder Groupwise idag på HSC, CRC och KansliM.

Samtal och förberedande information med de olika grupperna är redan igång. Det pågår tester av olika verktyg och det verkar lovande. Vi vill att påverkan ska vara så liten som möjligt för att man ska kunna arbeta som vanligt. Tidsplaner är under bearbetning och målet är att vara klara till

sommaren. Mer information och beslutet finns på: www.med.lu.se/bibliotek_och_ikt/it_service/anstaelld/e_post/avveckling_groupwise

Ny informa-tion uppdateras kontinuerligt på webbsidan under projek-tets gång.

smärtnätet - nytt forum för expertis om smärtaSmärtnätet är ett samarbete mellan Region Skåne och medicinska fakulteten med mål att stimulera vårdteam och studenter att söka och fördjupad kun-skap om smärta och smärtbehandling. Med hjälp av denna webbsida hoppas man kunna optimera smärtbehandlingen för varje enskild patient.

Smärtnätet har en multiprofessionell samman-sättning med många smärtexperter inom regionen som uppdaterar hemsidan kontinuerligt med aktu-ell kunskap inom sitt område. Smärtnätet ingår även i sjuksköterskeutbildningen som ett led att stimulera och underlätta kunskapssökandet inom smärtområdet.

Framtidsvisionen är att det multiprofessionella samarbetet ska stärka interprofessionellt lärande, dvs. professionerna lär av varandra och får ökad kunskap och förståelse för deras olika roller i smärt-teamet, vilket kommer patienterna till godo. Gå in på: www.omv.lu.se/painnet

Är du intresserad att medverka i arbetet med Smärtnätet – kontakta Gull-Britt Dahlman, gull-britt.dahlman@med.lu.se eller Elisabeth Hansson, elisabeth.hansson@med.lu.se

LU får tillgång till 900 000 bilder

Nu finns det en nyutkommen katalog för medicinska fakultetens utbildningar på avan-cerad nivå. Tidigare har det bara funnits en för utbildningar på grundnivå. Kan laddas ned på: www.med.lu.se/utbildning alternativt beställas från: Viktoria.Klingenfors@med.lu.se

avveckling av groupwise

18 19

meD

@RB

eta

ReN

Gilbert växte upp på landsbygden i Ugandas sydvästliga delar och skulle egentligen ha blivit lantbrukare som sin far och mor. Men med stöd från sin fabror Bishop Paul Bakyenga kunde Gilbert flytta till Kampala, Ugandas största stad, och studera medicin. Redan vid nio års ålder uppmanade farbrodern honom att fokusera på en dröm och sedan realisera den: “Every child has a dream but you need to be clear about your goal and what you believe in” sa han till Gilbert.

Det var ett enkelt val för Gilbert, han ville bli läkare och han uppmuntrades även av sin mor, som lät honom se åtskilliga skolavslutningar. ”This could be you” sporrade hans mor var gång han såg de andra ta examen.

Första läkartjänsten en chockGilbert har alltid engagerat sig och kämpat

för ett bättre samhälle, under sin studietid var han politiskt aktiv. När han efter läkarexamen flyttade till norra Uganda för att tjänstgöra, fick han en chock. Han kom till ett sjukhus vars upp-tagningsområde omfattade hela provinsens 400 000 invånare. Gilbert berättar om den förfärliga syn som mötte honom och den desperation han kände att vilja förändra. Efter tre månader åter-vände han till Kampala.

– Jag insåg när jag var på sjukhuset att fler måste åka dit och arbeta. Jag fick nu användning för mina politiska erfarenheter och besökte mitt hemuniversitet och berättade om upplevelserna. Jag uppmuntrade studenterna att åka dit som sin första placering efter examen och arbeta ett par månader för att hjälpa sjukhuset och patienterna. Idag har en informellt rotationschema etablerats bland nyutexaminerade läkarstudenter.

Gilbert träffade Annette Agardh, program-direktör på mastersprogrammet i Public Health för första gången 2003 genom ett samarbete med Medical School Mbarara University. Inom samarbetet besökte han Lund för att lära sig mer om ”Peer Education”. Ett projekt som gav Gilbert många intressanta tankar och ny kun-skap. Bland annat lyckades han att genomföra ett Peer Education-projekt som gick ut på att distribuera fria kondomer och ha öppna diskus-sionsforum kring det mycket tabubelagda ämnet sex på hemuniversitet. Det tog två år av vilda protester att få igenom projektet, men till slut lyckades det.

–”The tabu became reality. We called it a secret service”, berättar Gilbert. Erfarenheten från projektet övertygade Gilbert om att det går att påverka, att det går att förändra.

Livet som student i SverigeSju år senare är Gilbert tillbaka i Sverige för

att studera Public Health. Han trivs på CRC i Malmö och i sin studentbostad i Lund. Men det var inte lätt till en början.

– Det är inte lätt att vara en internationell student som kommer från ett land där kollektivet är viktigt. Hemma bor man tillsammans med grupper av studenter på campus. Här måste var och en ta hand om sig själv. Är man inte van vid det blir man snabbt isolerad och deprimerad.

Gilbert hade turen att komma hit som Eras-mus Mundus-student. Han hittade snabbt andra

afrikanska studenter som kommit på samma stipendieprogram och de skapade tillsammans ett eget nätverk. “We created a family, a forum for not dying of bordom in the student dorm”.

Vad kommer du att ta med dig härifrån för-utom studiekunskaper?

Gilbert ler och svarar:– Jag har lärt mig att äta grönt! Här finns

massor av grönsaker som jag aldrig annars äter. Och cykla. Oj som jag cyklar. Hemma är det mycket ovanligt att man cyklar. Och jag kommer att sakna svenskarnas organisatoriska sinne! Uni-versitetskulturen är också mycket annorlunda. Jag trodde det skulle vara mer strikt, mer styrt. Men jag har upptäckt att det svenska utbild-ningssystemet är flexibelt och på Public Health-programmet känns det mycket kollegialt. Där jag kommer ifrån var det regelstyrt och studenterna skulle inte ha någon åsikt. Man lärde sig att hålla tillbaka. Här är debatten ett naturligt inslag i undervisningen. Det tar lite tid att vänja sig vid. Jag hoppas jag kommer ihåg att ta med den erfarenheten hem.

Har du något motto efter det första året i Sverige?

–”Be rooted in your culture but flexible in your practice”, svarar Gilbert utan längre eftertanke.

Intervjun är slut och jag kan bara hoppas att vi får äran att träffa personligheter som Gilbert även när studieavgifter införts.

KARIN FRYDENLUND Chef för fakultetens internationella avdelning

ny På jobbet!

Hej!

Vilka studenter berörs när Sverige inför studieavgif-ter för utomeuropeiska studenter? Närv har träffat Gilbert Tumwine. Han är en av de 79 studenter som går mastersprogrammet Public Health, ett av de program som kommer att avgiftsbelägga studenter från utomeuropeiskt land från och med HT 2011.

Namn: Gilbert Tumwine

Ålder: 32 årBakgrund: läkare från Uganda

Intressen: böcker, dans, musik och

romantiska filmer

Familj: 4 bröder och 2 systrar

Aktuell: läser Public Health i Lund

Porträtt: gIlbert tumWIneKliniska vetenskaper i LundAnnika Astermark, pediatrik (doktorand)Linus Broström, medicinsk etik (postdoktor)Lena Brundin, psykiatri (forskare)Sofia Gruvberger Saal, onkologi (forskare)Oskar Hallgren, lungmedicin & allergologi (biträ-dande forskare)Katja Harbst, onkologi (doktorand)Cecilia Hegardt, onkologi (laboratorieforskare)Jari Häkkinen, onkologi (forskare)Tina Ibertsson, logopedi, foniatri, audiologi (univer-sitetsadjunkt)Areej Khabut, molekylär skelettbiologi (projektas-sistent)Laila Ridell, in vivo-avdelningen (tekniker)Anna Rosenquist, medicin (laboratorieassistent)Lao Saal, onkologi (forskare)Anders Tingström, psykiatri (professor)Ellen Tufvesson, lungmedicin & allergologi (forskaras-sistent).

Kliniska vetenskaper i Malmö:Yang Zhang de Marinis, biträdande forskare, Diabetes och endokrinologiUlrika Krus, koordinator i humant vävnadslaborato-rium, Lund University Diabetes CentreMikael Hillström, statistiker/databasmanager, Lund University Diabetes CentreMia Ländin, biomedicinsk analytiker, Diabetes och celiakiEnming Zhang, forskarassistent, Islet patophysiologyMaria Scherling, projektassistent, Socialmedicin och global hälsaArvind Soni, postdoktor, Lund University Diabetes Centre/islet cell physiology

Laboratoriemedicin i Lund: Katarina Branzén, informatör, stamcellscentrumTsapogas Panagiotis, biträdande forskare, stamcells-centrumHanna Åberg, forskningsingenjör, stamcellscentrumHanna Barjosef, ekonom, stamcellscentrum/kansliet för laboratoriemedicin, LundPia Nyeng, biträdande forskare, stamcellscentrumJoakim Ragnarsson, ekonom, ILML:s kansliMarianne Bussiére, post dok, molekylärmedicin och genterapiMohammed Bakthiar Hossain, biträdande forskare, arbets- och miljömedicinGülsen Özkaya Sahin, doktorand, medicinsk mik-robiologiMaria Kraft, postdoktor, stamcellscentrumAnna Mansour, post dok, stamcellscentrumMarcus Winkler, post dok, stamcellscentrum

Laboratoriemedicin i Malmö:Forskarassistent Marcin Okrój, Proteinkemi, prof Anna Bloms gruppForskarassistent Maria Alvarado-Kristensson, Patologi, prof Göran Landbergs gruppPostdoktorsanställning Pontus Berglund, Exp patologi, prof Tommy Anderssons gruppLaboratorieforskare Ronald Carpio, Klinisk kemi, forskarassistent Yvonne Ceders guppLaboratorieforskare Victoria Sherwood, Exp patologi, prof Tommy Anderssons gruppLaboratorieingenjör Qing Liu, Experimentell pato-logi, prof Tommy Anderssons fgrupp

Doktorandanställning Elena Razumovskaya, Exp kli-nisk kemi, ing 46, plan 5, Wallenberglab, Malmö, prof Lars Rönnstrands gruppBiomedicinsk analytiker Minghui Liu, Cellpatologi, prof Anita Sjölanders gruppPostdoktor Alexander Pietras, molekylär medicin.

Medicinska fakultetens kansli:Thuy Tran, laboratorieforskare vid Lund University Bioimaging Center, LundErik Isacsson, ekonom vid medicinska fakultetens kansli, LundBo Olsson, ekonom vid medicinska fakultetens kansli, LundAndreas Erlandsson, IT-tekniker vid Biblioteks- och IKT-enheten, MalmöEvelina Jönsson, projektassistent vid Vårdalsinstitutet, LundAnna Mansfeld, vikarierande webbredaktör vid medi-cinska fakultetens kansli, Lund

Hälsa, vård och samhälle:Pernilla Siming, administrativ assistentPia Lundqvist, biträdande forskare

-Ann-Helen Thorén Fischer, biomedicinsk analyti-ker, neuroendokrinCarl Rosenblad, forskare, Brain Repair and Imaging in Neural Systems (BRAINS) Catarina Rippe, biträdande forskare, cellulär biome-kanik Annika Friberg, biträdande forskare, neurofysiologi Loella Ainetoft, ekonomiadministratör, kansli EMVSebastian Albinsson,postdoktor, kärlfysiologiDesirée Douglas, biträdande forskare, utvecklings-biologi i invertebraterKasia Sitnik, doktorand, slemhinnans immunologi Michiko Mori, doktorand, luftvägsinflammation Ulrika Nilsson, doktorand, glykobiologigruppen

ny professur i praktisk medicinMats Paulsson vd och koncernchef på Peab har donerat 7,5 miljoner kronor till Medicinska fakulteten. Pengarna är öron-märkta för en professur i praktisk medicinsk utbildning.

– Kvalificerad medicinsk forskning utbildning och vård är en angelägenhet för oss alla. Därför är det ett privilegium för mig att på detta sätt kunna bidra till utvecklingen av sjukvården, säger Mats Paulsson.

De senaste åren har fokus riktats mot att sjukvården faktiskt är en riskverksamhet. Det begås misstag i den prak-tiska kliniska verksamheten som kan påverka patienter allvarligt. För att förebygga det har sedan tidigare två trä-ningscentrum byggts upp inom Skånes universitetssjukhus, Practicum i Lund och Centrum för Medicinsk Simulering i Malmö. Här tränas studenter och vårdpersonal i kliniska färdigheter, teamarbete och kommunikation med fokus på patientsäkerhet.

Den nya professorn kan även komma att bli verksamhets-chef för dessa två träningscentrum, som planeras gå samman i en enhet. Professorn kommer också att få ett ansvar för pedagogisk forskning och utvärdering av praktisk klinisk utbildning.

– Vi har tidigare inte haft någon akademisk företrädare för detta ämne, samtidigt som behovet av forskning inom området medicinsk pedagogik är stort. Donationen är därför mycket värdefullt för oss. Nu hoppas vi på många kompe-tenta sökande till tjänsten, säger Bo Ahrén.

JOHANNA SANDAHL

nmt - dagarna NMT-dagarna lockar år efter år en stor publik av gymna-sielever och lärare som vill lyssna till populärvetenskapliga föreläsningar inom naturvetenskap, medicin och teknik. I år var det närmare 6000 elever och lärare som bokat in sig på de cirka 130 föreläsningar som bjöds av forskare och lärare från N-, M- och T-fakulteterna. Under fem dagar i mars de fick ta del av allt från främmande planetsystem och mörk materia till en resa in i hjärnan, sagan om ägget, balettdansares syn på sitt jobb, proteiner och livsviktiga molekyler och mycket, mycket mer. Totalt var det 17 000 förbokade platser!

Be rooted in your cul-

ture but flexible in your practice

mats Paulsson, Peab abs koncernchef med dekanus bo ahrén

nu är våren kommen och propparna de blomma

Konkurrera med kvalitet- studieavgifter för utländska studenter

Från och med höstterminen 2011 kommer utländska studenter att erlägga avgift för sina studier vid svenska högskolor. Avgiften ska täcka samtliga kostnader. Med utländska studenter menas sådana som kommer från länder utanför EU/EES eller Schweiz. Personer med stark anknytning till Sverige t ex genom perma-nent uppehållstillstånd ska inte betala.

För Medicinska fakulteten handlar det framför allt om studenter vid masterprogrammen i folkhäl-sovetenskap och idrottsvetenskap men alla utländska studenter ska betala. Avgifter måste därför fastställas för alla kurser som ges eftersom utländska studenter kan bli antagna till vilken kurs som helst. Vi räknar med att ta in avgifter motsvarande cirka 20 helårs-studenter under 2011 och att det blir cirka 70 om några år när reformen fått full verkan.

GÖRAN THOMÉ, utbildningschef

Fokus på kunskap- kvalitet i den högre utbildningen

Ett nytt kvalitetssäkringssystem för högsko-leutbildningar baserat på utvärderingar och kvalitetsbaserad resurstilldelning kommer att införas med start vid årsskiftet 2010/11.

Utvärderingarna kommer att genomföras i fyraårscykler och baseras på studenternas självständiga arbeten, utbildningarnas själv-värderingar och alumnundersökningar. Hög-skoleverket genomför utvärderingarna och kommer fortfarande att kunna ifrågasätta eller återkalla examenstillstånd. Den kvali-tetsbaserade resurstilldelningen kommer att införas successivt efter hand som allt flerut-bildningar utvärderats.

GÖRAN THOMÉ, utbildningschef

www.youtube.com/lunduniversity

Lunds universitet ser över sin webbplats i pro-jektet ny webb, ett treårigt projekt som syftar till att öka Lunds universitets synlighet på webben. En systemarkitekt ska få i uppdrag att se över en tek-nisk plattform och ett gemensamt CMS (Content Management System). För tillfället ligger fokus på att få fram en ny engelsk hemsida till september. I samband med införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter, har det uppkommit ett akut behov att förnya www.lu.se/english.

Nytt webbprojekt ser över hela universitets webbplats

Nya riktlinjer har kommit om besparingar av Uni-versitetets stödverksamhet. Ett processarbete för att kartlägga universitetets stödverksamhet på alla nivåer har påbörjats. Lunds universitet har stödverksamhet på flera nivåer, avdelningsnivå/fakultetsnivå och på universitetsnivå. Med hjälp av denna kartläggning hoppas man komma fram till ett effektivare, smidi-gare och mer enhetligt arbetssätt. Sektionscheferna är processägare.

Totalt sett går 22,6 % (2009) av universitetets indi-rekta kostnader, jämnt fördelat mellan institution/fakultet/universitet. Snittet för alla Sveriges lärosäten ligger på 26 %.

Begreppet stödverksamhet omfattar ekonomi,

personal, kursadmi-nistration, IT- och serviceverksam-heter och loka-ler. Målet med besparingarna av

stödverksamheten är att få ner kostna-

derna 2010 och också att göra en omfördelning i tid mellan befintliga och nya arbetsuppgifter.

Första delen av handlingsplanen handlar om att minska de ”fasta” kostnaderna för gemensamma lokaler som caféer, restauranger, lärosalar och kon-

gressverksamhet, men även att se över IT-stöd och servicefunktioner. Projektet ”samordnat IT-stöd” är ett led i detta, som syftar till att samordna hela universitetets IT-system.

Andra delen omfattar en kontinuerlig översyn av övrig stödverksamhet på universitetsnivå, fakultets-nivå och institutionsnivå. Målet är att effektivisera administrationen och uppnå ett mer enhetligt arbets-sätt där man utnyttjar resurserna effektivare och får en långsiktig rationalisering. Berörda funktioner är utbildnings- och studerandeadministration, forsk-ningsadministration, ekonomi- och personaladmi-nistration samt ledningsadministrationen. Målen ska vara uppnådda 31/12 2011.

besparingar i stödverksamheten

En akademi i tiden – ökad frihet för universitetet.

Propositionen föreslår minskad statlig styrning inom fyra centrala områden, intern organisation, lära-ranställningar, utbildning och ekonomiska frågor. Förslaget innebär bland annat att universiteten på egen hand får bestämma hur de vill utforma sin organisation, styrelse och rektor undantaget.

För läraranställningar ska universitetet, utöver till-sättningar av professor och lektor, själva få bestämma vilka kategorier av lärare som man vill anställa och hur man vill organisera karriärgångar. När det gäller utbildning så kommer bestämmelser om studiepla-ner, disputation och betygsnämnder reduceras. På det ekonomiska planet ska det bli lättare för univer-sitet att ta emot donationsegendom utan regeringens tillstånd och universitetet ska även få möjlighet att hyra ut studentbostäder.

Läs mer i dekanusbrevet: www.med.lu.se/brev-frandekanus

ANNA MANSFELD

Som ett led i synliggörandet har universitetet nu fått en egen videokanal på YouTube som är världens största sajt för rörliga bilder. Kanalen är uppdelad i tre huvudspår, forskning, stu-denter och kreativa gäster. Du kan se filmer om vår forskning, studentlivet och se intervjuer med personer utanför akademin (konstnärer, politiker, företagare etc.) som gästar universitetet. YouTube-kanalen kommer att skildra att universitetet är en mötesplats där nya idéer uppstår.

För att nå en internationell publik kommer många av repor-tagen vara på (eller textas till) engelska.