info nummer 6 2010
DESCRIPTION
Info kommer ut med cirka 14 nummer per år och riktar sig till samtliga förtroendevalda inom IF Metall. Syftet är att ge stöd och underlag samt att få igång en debatt i fackliga och politiska frågor på arbetsplatsen.TRANSCRIPT
För förtroendevalda i IF Metall
info:6/2010
Snart möter många facket för första gången
sidan 6
Så sjönkarbetsolyckor och sjukfrånvaro
sidorna 10–11
– Jämställdhetär kul men kräver en del vardagsslit
sidorna 2–3
info
:6/
2010
ww
w.if
met
all.s
e
2
Strax innan semestern förra året blossade debatten om lagen om anställningsskydd, LAS, upp för fullt. Borgerliga debattörer och högerpolitiker gjorde sitt bästa för att svartmåla vårt anställnings-skydd och vår arbetsrätt. Nu är det tydligen dags igen.
Centerpartiet vill slopa LAS för unga under 26 år, men deras ungdomsförbund går ännu längre. Skrota LAS, är ett av budskapen i deras nya valkampanj. Fuck facket 4-ever, är ett annat. På så vis ska de unga få det bättre, på så vis ska fl er jobb skapas. Kampanjen under-stöds av deras företrädare iförda gröna clownnäsor – och med tanke på budskapen känns det ganska befogat.
De anser att LAS utestänger de unga från arbetsmarknaden, oav-sett hur kompetenta de än må vara. Påståendet är varken nytt eller ovanligt, bara felaktigt.
LAS skyddar löntagarna mot god-tyckliga uppsägningar och faststäl-ler ett rättssäkert sätt för hur man lämnar sitt arbete – inte hur man kommer in i arbetet, vilket är vad ungdomsarbetslösheten handlar om. LAS tar dessutom hänsyn till kompetens. Detta kan du läsa mer om på sidan 4.
De nämnda ungdomsförbundet tycker också att de unga ska strunta i facket. Argumentet – det är mycket bättre att själv kunna få bestämma över sin anställning, vad man ska tjäna och hur mycket man ska jobba – är otroligt enfaldigt. Inte konstigt att arbetsgivarna hop-pas på en borgerlig seger vid valet i höst!
Stefan LöfvenFörbundsordförande i
IF Metall
Ett självklart mål för IF Metall är en jämställd organisation – där kvinnor och män har lika möjlighet till ut-veckling och bra lön.
– För att nå dit måste man börja med sig själv. Var står jag själv? Vilka attityder och fördomar kämpar jag själv med och vilka bidrar jag till att hålla vid liv och sprida vidare?, säger Hans Andersson, IF Metalls klubbord-förande på Ålö i Umeå.
För många är jämställdhet en fråga som redan är löst och något man inte behöver tjata om. Men Hans Andersson håller inte med om det.
– Vi är fortfarande fostrade in i den blå och rosa overallen redan från det vi föds.
Hans Andersson, IF Metalls klubbordföran
–Jämställdhet starta
Foto
det
ta u
ppsl
ag:
Joha
n G
unsé
us
Dessutom är jämställdhet en fråga om attityder och attityder tar tid att förändra. Det krävs både målmedveten-het och envetet vardagsslit.
– Ja, det skapas inte på en kafferast utan tar tid, säger Hans Andersson.
Ta myrstegTid ska det också få ta, tycker Hans Andersson. Problemet är att man ofta sätter upp för stora mål och vill se ett snabbt resultat. När de snabba föränd-ringarna uteblir ger många upp.
– Sikta inte på stjärnorna utan ta myrsteg framåt. Det viktiga är att komma igång med arbetet för ökad jämställdhet.
Som ledamot i jämställdhetskommit-tén för IF Metall Västerbotten, hand-
Gröna clownnäsorär befogat
3
rande på Ålö i Umeå
tar hos dig själv
Nu fi nns en ny skrift med exempel på handlingsplaner, tips, råd och idéer som hjälper IF Metalls avdel-ningar att starta arbetet för en mer jämställd organisation.
Du hittar den på www.ifmetall.se under menyn Om förbundet och vidare till Allas lika värde och Jämställdhet.
TipsPersonalen på din avdelningsexpedition kan hjälpa dig om du behöver hjälp med att ta fram de uppgifter som nämns i handlingsplanen.
Du kan också kontakta någon av föl-jande personer på förbundskontoret för frågor och funderingar.För jämställdhet på avdelnings-expeditionenCecilia Bergström, [email protected] 81 34, 070-229 21 42
För jämställdhet i det fackliga uppdragetJan Svärd, organisations- och studie-enheten [email protected] 82 03, 070-556 16 02
För jämställdhet på arbetsplatsernaMargareta Pettersson, [email protected] 81 31, 070-559 25 60
ledare i jämställdhetsutbildningar och klubbordförande vet Hans Andersson vad han pratar om. Ett bra sätt att få igång arbetet är att börja med lönerna.
– Hur många har egentligen gjort en lönekartläggning på arbetsplatsen innan de går in och förhandlar? Ta med en förhandlare i jämställdhetsarbetet och starta med lönerna.
Resultatet blir ofta mer än lika lön mellan kvinnor och män. De som börjar undersöka och kartlägga jämställdhet på arbetsplatsen och i organisationen upptäcker nämligen även andra saker.
Bonus – på riktigt– Ofta löser man andra problem på vägen och det skapar en mängd bonus-effekter, säger Hans Andersson.
Det är också viktigt att komma ihåg en viktig detalj i jämställdhetsarbetet.
– Jämställdhetsarbete är kul. Det är kul med arbetsplatser där det fi nns både tjejer och killar och det är kul att jobba ihop i grupper där det är en mix av båda könen, avslutar Hans Andersson.
PRATA VÄRDERINGAR hela tiden. – Om en dålig chef är kvinna är det lätt att vi lägger till ett könsrelaterat skällsord. Är det en dålig chef är den det oavsett kön, menar Hans Andersson, klubbordförande på Ålö i Umeå. Här i samtal med Robert Rosenqvist, Yosief Esak och Anna Nilsson.
MÅLINRIKTAD. Sikta inte på stjärnorna utan ta myrsteg framåt. Det viktiga är att komma igång med arbetet för ökad jämställdhet, säger Hans Andersson.
r
-
info
:6/
2010
ww
w.if
met
all.s
e
”LAS stänger ute unga från arbetsmarknaden”Efter att den borgerliga regeringen försämrade LAS kan man i praktiken vara tillfälligt anställd hos en och samma arbetsgivare under flera års tid utan att det ger rätt till fast anställning. Många unga drabbas av detta, de utnyttjas som ”buffert” och åker ut och in på arbetsmarknaden. Det är detta, inte turordningsreglerna, som gör att ungdomar har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden.
”Den sist anställde får alltid gå först”Kvalifikationerna vägs alltid in. Har man inte tillräckliga kvalifikationer för de jobb som finns kvar på företaget får man gå även om man har lång anställningstid. Anställda med kortare anställningstid – ofta yngre – får då vara kvar.
”LAS begränsar arbetsgivarens arbetsledningsrätt” Ja, så är det. Den arbetsgivare som på grund av minskad efterfrågan måste dra ned på personalstyrkan, kan göra det. LAS ser däremot till att turordningen förhandlas med facket så att godtycke förhindras – ingen ska kunna sägas upp utan saklig grund. Arbetsgivarna gillar inte detta, de vill själva kunna välja och vraka bland personalen.
”LAS gör att företaget förlorar nyckelkompetens”För de jobb som ska vara kvar och som kräver särskilt viktig kompetens kan lagen aldrig tvinga arbetsgi-varen att ha kvar någon annan än den som kan klara det jobbet.
”Facket bryr sig inte om företagets fortsatta överlevnad”Fackförbundens företrädare genomför dagligen förhandlingar där de bedömer vilken kompetens företaget måste säkra för att kunna utvecklas vidare. Det fackliga intresset är att bevara jobben långsiktigt – inte kortsiktiga vinster som ägarna ofta kräver.
”Med lång anställningstid sitter man alltid säker”För att få vara kvar vid neddragningar krävs alltid att man ska ha tillräckliga kvalifikationer för något av de jobb som blir kvar. Klarar man inte dem så är lång anställningstid ingen räddningsplanka.
”Sverige har världens striktaste anställningsskydd”På kontinenten är anställningsskyddet ofta mycket hårdare reglerat. I Finland kan företag tvingas ha kvar anställda på grund av deras försörjningsbörda. I Danmark, som ofta beskrivs som ett land i avsaknad av lagar om anställningsskydd, finns regler för uppsägningar i kollektivavtalen som liknar de svenska.
1
2
3
4
5
6
7
Info granskar myterna och lögnerna om
Centerpartiet vill slopa lagen om anställningsskydd, LAS, för unga under 26 år. Många arbetsgivare och borgerliga debattörer vill avskaffa lagen helt. De hävdar att anställningsskyddet är till nackdel både för före-tag, anställda och unga arbetslösa. Är det verkligen sant?
den”
r
LASIll
ustr
atio
n: B
o Pe
rsso
n
5
Fler jobb. Högre kvalitet i välfärden. Minskade klassklyftor. Ökad jämlik-het. Investeringar i grön omställning. Det är huvuddragen i de rödgrönas alternativa budgetmotion som pre-senterades i början av maj.
Den rödgröna oppositionen lovar bland annat att satsa på: 100 000 fl er jobb, prak-tik- och utbildningsplatser, utbyggd hög-skola samt arbetsmarknadsutbildning.
Förbättrad a-kassa där ersättnings-nivån höjs till 80 procent och taket höjs
Fler jobb, mer trygghet, ökad rättvisa
till 930 kr/dag 2011 (april) och 950 kr/dag 2012 (januari).
Mer resurser till kommunsektorn: to-talt 12 miljarder kr under 2011 och 2012.
Ny sjukförsäkring: nej till bortre tidsgräns, höjt tak och rehabilitering i stället för utförsäkring.
Stora investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning.
Reformerna ska bland annat betalas genom höjd skatt på inkomster över 40 000 kronor och införandet av en ny förmögenhetsskatt.
Mattias och Johan vill se ett regeringsskifte
TYDLIGT BUDSKAP. IF Metalls paroller Utveckling, trygghet, solidaritet och budskapet Regeringsskifte 2010 syntes utan tvekan bra i första maj-tågen runt om i landet.
Försämringarav a-kassan sågas i ny avhandlingRegeringens vårproposition inne-håller inga förslag till förbättringar av a-kassan. Arbetsmarknads-minister Sven Otto Littorin är nämligen nöjd med de föränd-ringar som genomförts sedan 2006. Samtidigt sågas regeringens politik i en ny avhandling.
Avhandlingen från Umeå universi-tets sociologiska institution bekräftar det IF Metall hela tiden hävdat: En låg a-kasseersättning ökar inte alls motivationen att söka jobb, tvärtom är en relativt hög nivå på a-kassan det som ökar möjligheterna att söka jobb under en längre tid. Då ökar även möjligheterna att hitta ett lämpligare och mera välavlönat jobb. Avhandlingen visar också att arbetsmarknadspolitiska program har positiva effekter på lång sikt. Avhandlingen är gjord av Madelene Nordlund.
Bättre villkor för de förmögna och åtstramningar för löntagare som blivit utslitna, sjuka eller arbetslösa – det är den borgerliga regeringens melodi.
– Vi industriarbetare förlorar på den po-litiken, medan överklassen och arbetsgi-varna har allt att vinna, säger Mattias Björkeholm, IF Metall Nedre Dalälven, som brinner för att prata politik med medlemmarna.
Avdelningens facklig-politiska kom-mitté ska besöka ett hundratal arbets-platser i Gävleregionen innan valet i höst.
PRATAR POLITIK. Mattias Björkeholm (t.v.), CNC-operatör i Tierp, och Johan Nilsson, ungdomsansvarig på avdel-ningen.
– I första hand gäller det att uppma-na folk att gå och rösta den 19 septem-ber. Det är vi löntagare som förlorar mest på den borgerliga politiken, men det är samtidigt i våra led som folk röstar i lägst utsträckning, säger Johan Nilsson.
Under arbetsplatsbesöken pratar de även om vikten av facklig-politisk sam-verkan och skillnaderna mellan rött och blått i politiken.
– Vi hoppas så klart på ett regerings-skifte 2010, och de allra fl esta som vi träffar håller med. Många har egna erfarenheter av hetsjakten på sjuka och arbetslösa. De tycker att regeringens politik är omänsklig, säger Mattias Björkeholm.
Texter och foto detta uppslag: Anneli Lundberg
info
:6/
2010
ww
w.if
met
all.s
e
66
Sommaren närmar sig och många ser fram emot välbehövd ledighet. För många andra betyder sommaren ett möte med det första jobbet. I båda fallen spelar du som förtroendevald en viktig roll för att ge svar på frå-gorna:
Vad gäller för min semester? Vilka regler gäller för mig som sommarjob-bare?
Några exempel på saker som sommarjobbarna be-höver tänka på hittar du i checklistan. Fler fi nns på www.lo.se/ung. LO har också en särskild hjälptelefon för unga sommarjobbare 020-56 00 56.
Välkomna särskilt de som kliver in på arbets-
platsen och möter dig från facket för första gången.
Sommarjobbaren – också en i laget
Foto: Hans Palmqvist
VIKTIG SPELARE. Som fackligt förtroendevald spelar du en viktig roll, särskilt för den som är ung och ny på jobbet.
VÄLKOMMENInformera om IF Metall och berätta om
medlemskapets värde. Unga studerande
har fritt medlemskap i IF Metall tills
de fyller 20 år.
ANSTÄLLNINGSBEVIS OCH INTYG
Alla ska ha ett skriftligt anställnings-
bevis som tydligt beskriver anställnings-
periodens längd, arbetstider och löne-
villkor. Se till att sommarjobbaren får
ett arbetsgivarintyg för referens efter
avslutad anställning.
RÄTT LÖNKontrollera att sommarjobbarna får rätt
lön. Gå igenom och förklara lönespecifi -
kationen med alla tillägg och avdrag. Be
dem spara lönespecifi kationen för att kunna
kontrollera att rätt lön betalats ut. Som-
marjobbare har rätt till semesterlön, vil-
ket normalt betalas ut med slutlönen eller
löpande under anställningstiden.
SKATTArbetsgivaren är skyldig att betala
skatt. Den som tjänar under 18 000 kronor
behöver inte betala någon skatt och kan
begära jämkning. Sommarjobbaren kan be-
ställa en blankett eller fylla i den
direkt på www.skatteverket.se. Beskedet
från Skatteverket lämnas till arbets-
givaren.
ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET
Gå igenom gällande säkerhetsföreskrifter.
Se alltid till att skyddsutrustning an-
vänds för att undvika skador.
VID SJUKDOMVid anställning mer än en månad har
sommarjobbaren rätt till sjuklön. Sjuk-
anmälan sker alltid till arbetsgivaren
som betalar sjuklön för de första 14
dagarna, förutom den första karensdagen.
Checklista för sommarjobbet
7
Så räknar du ut semesterdagarna
Så räknar du ut semesterlönen
Olle har rätt till 13 betalda semesterdagar plus ytterligare12 obetalda.
2 Observera att decimaltal alltid avrundas uppåt.
365
Teknikavtalet IF Metall
Stål- och metallavtalet
Motorbranschavtalet
Kronor per dag
1 1001 160
1 160
Svemekavtalet och Gruvavtalet saknar lägsta semesterlön.
12,3
365
180
Olle började sin anställning som svetsare den 3 oktober 2009. Hur många betalda semesterdagar han har rätt till räknar man ut på följande vis:
Exempel
25
Exempel:Månadslönen för Karl är 22 000 kronor. Han arbetar på ett företag som går under Teknikavtalet IF Metall.
Lägsta semesterlön – balkongtilläggetLägsta semesterlön – balkongtillägget
25
Månadslön =
=
=
x
x
x
x
x
=
x
0,8 procent
13 procent
fast tillägg per dag
rörligt tillägg per dag
Semestertillägg
Rörliga tillägg
22 000
=
15 000
=
0,008
0,13
25
176 kronor
78 kronor
254 kronor
Rörliga tillägg. Under förra året fick han totalt 15 000 kronor i ersättning för obekväm arbetstid, övertidsersättning, bonus och resetillägg.
Lägsta semesterlön är en garanti för lågt avlönade medlemmar att få ut en extra slant till semestern. Många medlemmar tvingas av ekonomiska skäl tillbringa semestern hemma – på balkongen – därav uttrycket balkongtillägg.
www.ifmetall.se. Räkneexemplet nedan gäller för dig som arbetar inom Teknikavtalet IF Metall. I medlemsportalen som du når via www.ifmetall.se finns fler tips kring beräkningen av semesterlön. En elektronisk räknelåda hjälper dig att räkna ut semesterlön alternativt semesterersättning inom alla större avtalsområden.
som avrundas till 13 betalda semesterdagar.
+
+
Allokemisk industri 1 183Kemisk industri 1 1 91
Utöver sin månadslön har Karl 254 kronor i semestertillägg per dag.
Antal betalda semesterdagar
Antalet anställningsdagar
Lägsta semesterlön 2010 inom Teknikavtalet IF Metall är
1 160 kronor per dag inklusive ordinarie lön.
Arbetar du inom Teknikavtalet IF Metall och har en månadslön som understiger 21 500 kronor inklusive rörliga tillägg berörs
du av det så kallade balkongtillägget.
Viktigt att notera:Viktigt att notera:
1
2
Betalda semesterdagar
1 Under tiden 1 april – 31 mars
info
:6/
2010
ww
w.if
met
all.s
e
8
KFF-avtalet inskränker inga lagar – Det nya avtalet om den förstärkta företrädesrätten innebär ingen för-sämring av medbestämmandelagen eller lagen om anställningsskydd, säger Christer Persson, chef för IF Metalls förhandlingsenhet.
Om arbetsgivaren vill förändra organi-sationen genom att till exempel minska antalet anställda måste den förhandla. Christer Persson förklarar att detta regleras i medbestämmandelagen, MBL.
– Samma gäller om ar-betsgivaren senare vill utöka bemanningen, då måste arbets-givaren förhandla innan den anställer.
Vill arbetsgivaren hyra in personal i stället för att an-ställa måste den lokala fackliga organisationen likt tidigare ställa frågan varför och hur länge inhyrningen ska ske.
– Om det i förhandlingen visar att det är motiverat att
hyra in personal måste arbetsgivaren kalla till förhandling och redovisa vilket företag den planerat att använda, säger Christer Persson.
Förstärkt företrädesrättEnligt den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten, KFF, kan arbetsgiva-
ren maximalt hyra in personal i 30 arbetsdagar under de sex månader som den förstärkta företrädesrätten gäller.
När arbetsgivaren beslutat att återanställa personal har arbetsgivaren enligt det nya avtalet möjlighet att hyra in personal för att hålla igång produktionen under återan-ställningsprocessen.
– Det ska vara överlägg-ningar med klubben och för-handling om vilket företag de tänker anlita. Det är viktigt att företaget snabbt kommer igång med återanställningarna, menar Christer Persson.
Fakta Medbestämmandelagen11 § Innan arbetsgivaren beslutar om viktiga förändringar i verksamheten måste han förhandla med facket.
38 § Om det är beslutat efter § 11-för-handling att bemanningsföretag ska anlitas ska arbetsgivaren innan de väljer bemanningsföretag förhandla med facket.
Lagen om anställningsskydd, LAS25 § reglerar vem som har företräde till återanställning och hur det fungerar.
Teknikföretagen säger upp IndustriavtaletAvtalsrörelsen har inte ens gått i mål då Teknikföretagen plötsligt säger upp samarbetsavtalet för lönebild-ning och utveckling inom industrin.
– Vi är förvånade och tycker det är ett märkligt agerande. Det är inte vad svensk industri behöver nu. Det skapar osäkerhet om lönebildningen i Sverige och industrins lönenormerande roll, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven.
Meddelandet kom på en hastigt tillkallad presskonferens några dagar före den 1 maj.
– Även detta är ett märkligt agerande. Vi brukar ha en ordning där parterna först var och en för sig utvärderar avtals-rörelsen, därefter gör vi en gemensam utvärdering, säger Stefan Löfven.
Samtidigt med uppsägningen av In-dustriavtalet säger Teknikföretagen att de är fortsatt öppna för samarbete.
– Det behövs en mer rationell syn på
lönebildningen, säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef.
Exakt vad rationell betyder förkla-rar han inte närmare. Men mindre centralisering och mer anpassning till det enskilda företaget är en riktning Teknikföretagen vill gå mot.
– Vill en part förändra något är det normala att begära förhandlingar. Tek-nikföretagen har i stället valt att säga upp avtalet, säger Stefan Löfven.
– Innan arbets-givaren hyr in personal ska för-handling enligt MBL genomföras. Avtalet innebär inget frikort för inhyrning, för-klarar Christer Persson.
VAD GÄLLER VID EN FÖRÄNDRING? En illustrationen i tidningen Info 2/2010 visar hur klubben kan agera. Finns också på www.ifmetall.se.
LAS och återanställningChrister Persson berättar att en del tror att avtalet med den förstärkta företrädesrätten innebär en försämring av företrädesrätten till återanställning i lagen om anställningsskydd, LAS.
– Vårt nya avtal (se exemplet nedan)innebär endast en förstärkning, ett skydd som inte tidigare funnits, absolut ingen försämring. Den lagstadgade före-trädesrätten löper på som vanligt, säger Christer Persson.
Så fungerar den förstärkta företrädesrätten i praktikenEn person blir uppsagd och är berättigad till företrädesrätt till återanställning och den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten. Det nya avtalet innebär att den förstärkta företrädesrätten löper parallellt med den lagstadgade företrädesrätten.
Uppsägningstid Företrädesrätt 3 månader 9 månader
Förstärkt företrädesrätt 6 månader
9
Människan i det nya klassamhället? ETT FILOSOFISKT-POLITISKT SAMTAL UNDER
ALMEDALSVECKAN
Sedan den borgerliga regeringen vann valet 2006 har Sverige genomgått ett systemskifte. Enorma skattesänkningar och förändringar i sjukförsäk-ringen och a-kassan har bland annat genomförts. Hur påverkas människan av dessa förändringar? Framstår det jämlika samhället alltmer som en dröm – eller är vi på rätt väg?
Välkommen till ett loso skt-politiskt samtal om människan i ett föränderligt samhälle.Datum: Torsdagen 8 juliTid: 9.00–10.00Plats: Terrassen, LO-fackens Hus, Hamnplan 5
Medverkande: Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall. Kerstin Vinterhed, journalist och präst. Maria Abrahamsson, riksdagskandidat (M). Hans Lindhe, riksdagsledamot (V). Moderator: Staffan Dopping
Under seminariet presenteras IF Metalls medlemsundersökning om samhällsutvecklingen.
notiser: ELI ABADJI från IF Metall Västra Skaraborg är en av alla fl itiga organisatörer som deltagit i projektet Starka tillsammans – organisera, rekrytera.
Den fackliga radiokanalenEn facklig internationell radiokanal med nyheter från olika håll i världen fi nns nu på nätet. Det är eldsjälen Marc Bélanger som har startat kanalen. Som före detta facklig utbildare från Kanada med kun-skaper i både journalistik och informa-tion är han rätt person på rätt plats.
Gå in och lyssna på www.radio-labour.net. Bidra med ditt namn och e-postadress på listan som fi nns på hemsidan för att ge kanalen underlag att söka ekonomisk hjälp.
Alla goda exempelI webbtidningen Starka tillsammans – organisera, rekrytera fi nns en mängd goda exempel. Där berättar förtroende-valda och anställda på avdelningar och förbundskontor hur just de har gjort under projektperioden.
Läs mer om tips, idéer och råd i webbtidningen på www.ifmetall.se.
IF Metalls verksamhetKrisen inom industrin och alla som drabbats av arbetslöshet har en stor plats i IF Metalls verksamhetsberät-telse för 2009. Ännu större del har dock allt det arbete som förtroen-devalda och anställda inom IF Metall utfört. Verksamhetsberättelsen fi nns på www.ifmetall.se.
Inga avgifter på LO:s kurser för skyddsombud 2010Bland det första som den borgerliga regeringen gjorde efter valet 2006 var att dra tillbaka pengarna som skulle ha gått till vidareutbildning av skyddsombud. Nu har LO och Svenskt Näringsliv kommit överens om att vika 10 miljoner kronor per år (2010–2014) för att fi nansiera vidareutbildningar av skyddsombud. Dessutom tredubblas kursutbudet. Målgruppen för utbild-ningarna är alla typer av skyddsom-bud, utsedda av LO-förbunden. Läs mer på medlemsportalen.
Glöm inte svar om industriarbetarnas villkorI början av mars fi ck alla klubbar med mer än 50 medlemmar en enkät om in-dustriarbetarnas villkor. Det är viktigt att så många klubbar som möjligt svarar.
– Svaren utgör underlag för hur för-bundet ska agera i olika frågor. Bland annat har de svar vi fi ck in förra gången legat till grund för en del av kraven i avtalsrörelsen, förklarar Angelica Teiffel på arbetsvillkorsenheten.
Hon vill uppmana alla klubbar som ännu inte svarat att göra det så fort som möjligt.
– Helst genom att fylla i enkäten på nätet i medlemsportalen. I utskicket fi nns alla uppgifter man behöver för att göra det. Det går även att skicka in en-käten via post, men vi föredrar svar via nätet eftersom det underlättar hante-ringen, säger Angelica Teiffel.
Fackliga ungdomar lär av varandraTill vardags jobbar Lina Jonsson som truckförare och materialhanterare på ITT Water and Waste Water i Lindås. Hon är även ungdomsansvarig på IF Metall Kalmarsund och deltog på en internatio-nell facklig ungdomskurs.
– Det var intressant att diskutera fack-ligt lokalt arbete med en person från USA och ta del av deras situation, säger hon.
Lina Jonsson var en av 25 unga från 8 länder och 14 fackförbund som diskuterade sin lokala fackliga vardag. Olikheterna var många, men likheterna ännu fl er.
– Målen är gemensamma oavsett världsdel – att värva medlemmar och förbättra arbetsvillkor, säger Malin Olsson, på organisations- och studie-enheten.
Före detta generalsekreteraren för Internationella Metallfederationen, Marcello Malentacchi, var en av förelä-sarna. Kursen var en avskedspresent till honom från de nordiska förbunden. Med
sin bakgrund på Volvo i Göteborg och över 20 års arbete med andra länder är erfarenheterna många.
- Tänk på det internationella per-spektivet i din vardag, allt hänger ihop var hans budskap, berättar Malin Olsson.
För Lina Jonsson gav kontakterna med kamrater i andra länder perspektiv till det egna lokala arbetet. Där spelar in-formation till skolungdomar en stor roll.
– Jag vill introducera facket tidigt för ungdomar, innan de kommer ut i arbetslivet. Det är sedan till stor vikt och hjälp när det ska söka eller få sina första jobb, säger hon.
Marcello Malentacchi och Lina Jonsson byter erfarenheter.
Foto: Malin O
lsson
info
:6/
2010
ww
w.if
met
all.s
e
10
Så sjönk arbetsolyckorna och sjukfrånvaron:
Strängbetong har full koll på olyckor o
Foto: Katrin Svensson
Under 2009 omkom sammanlagt 49 personer i arbets-olyckor, inom tillverk-ningsindustrin miste 11 personer livet. Det är inte acceptabelt!
Tillbudsrapportering, olycksstatistik och regelbundna skyddsronder.
– Det är några av anledningarna till att antalet arbetsolyckor minskat under senare år, säger Anders Friebe, skyddsombud och klubbordförande på Strängbetong i Veddige.
På Strängbetong i Veddige arbetar drygt 100 personer med att tillverka
betongbalkar som bland annat används vid byggnationer av bostäder, hotell och arenor. Arbetet är tungt och slitsamt. Även om balkarna, som kan väga upp emot 20–30 ton styck, fl yttas runt av traverser är det fortfarande många arbetsmoment som görs manuellt.
Stora byglar ska träs, tjocka vajrar dras och tunga järndetaljer ska lyftas in i betongen. Allt detta gör de anställda
för hand, varje dag, samtidigt som de står och går på oljiga järnsyllar som ligger i rader med 80 centimeters mel-lanrum. Fallskador är vanliga, liksom kläm-, skär- och rivskador.
– Allvarliga olycksfall har vi än så länge varit förskonade från, men mindre skador hör tyvärr fortfarande till vardagen. Förra året hade vi 13 arbetsolycksfall, och det är såklart 13
Skyddsombud – en handledningHandledningen är en introduktion och en praktisk vägledning för de som blivit utsedda till skyddsombud och innehåller användbara tips och råd för skyddsom-buden i deras uppdrag. Handledningen kommer även att fi nnas med i skyddsom-budsväskan. Finns på medlemsportalen.
11
r och tillbud
Checklista – ett hjälpmedel för skyddsombud Finns i en ny omarbetad version på medlemsportalen.
Så förebygger du olyckor• Arbetsmiljön ska uppmärksammas systematiskt, i det dagliga arbetet.• Skyddsronder ska genomföras regel- bundet, minst var tredje månad.• Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan mellan fack och arbetsgivare.• Alla tillbud (Oj!) och olyckor (Aj!) ska anmälas, åtgärdas och följas upp. • Både arbetsledare och skyddsombud ska ha grundläggande arbetsmiljö- utbildning samt anpassade vidare- utbildningar.
Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM – vem gör vad?• Arbetsgivaren har huvudansvaret.• Skyddsombudet driver på och är med vid genomförandet.• De anställda deltar.• Företagshälsovården är expertresurs.
för många, säger Anders Friebe.Arbetsmiljön har dock förbättrats
sedan början av 2000-talet, då klubben tillsammans med ledningen bestämde sig för att sätta fokus på arbetsmiljön. I dag fi nns arbetsmiljön alltid på dag-ordningen, vilket lett till färre arbets-olyckor och lägre sjukfrånvaro.
– Vi har 17 skyddsombud, en seriös partsgemensam skyddskommitté,
regelbundna skyddsronder och ett bra samarbete med företagshälsovården. Dessutom utbildar vi alla arbetsledare och hallchefer i Bättre arbetsmiljöut-bildning, BAM. På så vis har vi samma grundtänk kring arbetsmiljön.
Klubben och skyddsombuden har även full koll på olyckorna och till-buden.
– Det är nog viktigast av allt. Ju fl er tillbud och olycksfall som rapporteras, åtgärdas och följs upp, desto större är chansen att vi lyckas undvika allvarliga olycksfall i framtiden, säger Anders Friebe.
OJÄMNT UNDERLAG.– Det är lätt att ramla på järnsyllarna som ligger med 80 centimeters mellan-rum, säger Anders Friebe.
För förtroendevalda i IF Metall
ANSVARIG UTGIVAREMaria Bäckström, 08-786 83 73
REDAKTIONENTfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: [email protected] Andersson, Marinette Ask, Ewa Eriksson, Annette Lack, Anneli Lundberg, Lisa Wernstedt.
LAYOUT/TRYCKOlle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB
SIDAN 1 Hans Andersson, Ålö bruk, Umeå. Foto: Johan Gunséus
6/2010
HALLÅ DÄR!
Jan Thelin, ny klubbordförande för gruvarbetarna vid LKAB i Kiruna och efterträdare till Harry Rantakyrö.
Hur känns det att få ett så ”tungt” uppdrag?Lite ovant men bra! Jag har varit
gruppordförande tidigare och med mina 20 år i LKAB, både under jord och på andra områden i gruvan, vet jag vad medlemmarna pratar om.
Några nya arbetssätt?Egentligen inte, för även om jag är ny så är det fackliga arbetet ett lagarbete. Bakom den som för talan fi nns en styrelse och många medlemmar och vi kommer att fortsätta att höras. Vi i ”Gruv-tolvan” vill fortsätta att påverka både fackligt och politiskt!
Varm kopp mot Kalla SverigeHur får man stressade morgon-pendlare att ta emot en broschyr om försämringarna i sjukför-säkringen från kampanjen Kalla Sverige?
Jo, man blandar varmt och kallt och ger mottagaren en påse Varma koppen på köpet. Kon-ceptet är testat med framgång på Gotland och i Helsingborg.
I det här numret av Info följer bro-schyren Den orättvisa sjukförsäk-ringen med. Broschyren kommer från kampanjen Kalla Sverige som LO står bakom. Kampanjen fi nns bland annat på internet på Face-book och på den egna hemsidan www.kallasverige.se.
På hemsidan går att läsa hur den borgerliga regeringen har för-sämrat a-kassan, arbetsmiljön och
VARM KOPP I KALLT SVERIGE. Den borgerliga regeringen har gjort Sverige kallt. I Helsingborg och på Gotland har avdelningarna med framgång delat ut broschyren från kampanjen Kalla Sverige tillsammans med en påse Varma koppen.
sjukförsäkringen. Där fi nns även LO-medlemmarnas egna berät-telser om hur de blivit drabbade av den kalla hjärtlösa politiken som nu förs i Sverige.
Slår mot våra medlemmarI broschyren Den orättvisa sjuk-försäkringen fi nns kalla fakta om hur regeringen har försämrat sjukförsäkringen och hur det slår mot våra medlemmar. Dessutom innehåller den konkreta förslag till hur sjukförsäkringen ska kunna bli bättre.
Broschyren fi nns att beställa hos LO. Det har avdelningarna på Gotland och i Nordvästra Skåne gjort.
De har dessutom kommit på ett bra sätt att locka folk att verkligen ta emot broschyren.
– Vi lärde av Gotland och gjorde likadant. Vi delade ut broschyren tillsammans med en påse Varma koppen till stressade morgonpend-lare, berättar Berner Lundgren, ombudsman i Helsingborg.
Förutom det vitsiga i att dela ut varm dryck i ett kallt Sverige gjorde Varma koppen-tillägget också att fl er än vanligt tog emot broschyren.
– Vi brukar dela ut material till morgonpendlarna, men med något extra som Varma koppen går det mycket lättare. På en halvtimme hade vi gjort av med drygt 250 påsar och broschyrer.
Material som sedan lämnas i tågvagnar och bussar blir ofta läst av mer än en person, säger Berner Lundgren.
Foto: Lisa
Wernstedt
Läs mer om LO:s kampanj Kalla Sverige påwww.kallasverige.se och på Facebook.