KICK OFF 2010 för Medicinska fakultetenReportage sid 4-5

teMa Medarbetarskap

personaltidning för Medicinska fakulteten vid lunds universitet

1 / 2010

en vecka på handkirurgenDagboken sid 10-11

introduktion för nya studenterReportage sid 13

priMärvårdspris till kerstin ivarsson Utmärkelser sid 14-15

2

Ett forum för, och av, medarbetare inom Medicinska fakulteten!

Adress: Kansli M, Hämtställe 66BMC F12, 221 84 Lund Tel: 046-222 00 00 (vx)www.med.lu.se/narv

Redaktör: Sara LiedholmE-post: sara.liedholm@med.lu.seTel: 046-222 14 21

Ansvarig utgivare: Johanna San-dahl, informationschef

Redaktionsråd: Anita Nydemark, Anna Arstam, Anna Appelberg, Elsa Warkander, Eva Ageberg, Jimmie Kristensson, Juan Merlo, Karin Frydenlund, Karl Swärd, Katarina Branzén, Katrin Ståhl, Marta Bober, Olle Dahlbäck, Sara Akramy, Tove Gilvad, Viktoria Klingenfors

Grafisk form: Mumma ReklambyråTryck: Media-Tryck

1 / 2010

KäRA LäSARE! du håller i din hand det allra första numret av nya närv. förutom att den fått en helt ny och färggladare kostym så har vi utvecklat tidningen inuti.

arbetet med att göra om närv började redan för ett år sedan. då gick vi ut med en enkät till alla medarbetare och frågade vad ni tycker om tidningen, och vad ni vill läsa om. era svar ligger till grund för innehållet i den här och kommande tidningar. bland annat ska vi försöka skriva ännu mer om forskning och utbildning och på olika sätt skildra medarbetares vardag och arbetsvillkor. Med lite nya grepp hoppas vi göra tidningen mer angelägen och roligare för dig att läsa.

från och med i år gäller en ny redaktionell policy för närv, och i den slås fast att syftet med närv bland annat är:

att öka kunskapen om fakultetens verksamhet i alla dess delar, synliggöra med-•arebetare samt belysa och ge fördjupning i aktuella frågor.att bidra till ett öppet arbetsklimat och en ökad transparens i frågor som för •fakultetens verksamhet; utbildning och forskning, samt skapa närhet mellan fakultetens medarbetare. att bidra till att målen i den strategiska planen uppnås•att ge utrymme för olika åsikter, kritik och debatt•att öka samhörigheten och vi-känslan mellan olika personalkategorier•

närv är en produkt av medarbetare och för medarbetare och vem som helst får bidra med material till tidningen. varje nummer planeras av ett redaktionsråd som är sam-mansatt av representanter för verksamhetens olika delar. tillsammans ska de bidra till ett helhetsperspektiv på fakultetens verksamhet och jag hoppas att vi i framtiden ska bli ännu bättre på att spegla hela vår fakultets bredd och djup.

närv kommer även i fortsättningen att vara en tema-tidning eftersom det ger möjlighet till fördjupning av ett ämne och ett tillfälle att sätta ljuset på en särskild fråga. temat för detta premiärnummer är valt med omsorg, nämligen Medarbetarskap. vad innebär det att vara medarbetare vid Medicinska fakulteten? vid lunds univer-sitet?

som medarbetare har vi både rättigheter och skyldigheter. till rättigheterna hör - för-utom att få arbeta i en trygg och säker miljö - förmåner som subventionerad friskvård, och möjligheter till kompetensutveckling. universitetet har också nyligen beslutat om en ny rehabiliteringspolicy och Medicinska fakulteten har i år avsatt särskilda medel i budgeten för att hjälpa medarbetare med missbruksproblem.

till våra skyldigheter hör att vara goda medarbetare. dekanus bo ahrén utvecklar i sin spalt på nästa sida vad han anser är gott medarbetarskap, och betydelsen av att ha en gemensam värdegrund. fakultetens värdegrund slås fast i den strategiska planen som symboliseras av ett träd. ”utan gott medarbetarskap faller trädet”. det ligger i allas intresse att vara, och ha, goda medarbetare.

Trevlig läsning!

Sara Liedholm, redaktör

Närvaro och nerv= NÄRV!

Vill du också vara med i Närv eller har synpunkter och förslag på hur vi kan göra vår tidning ännu bättre? Då är du varmt välkommen att kontakta mig!E-post: sara.liedholm@med.lu.se Tel: 046-222 14 21

3

Dekanus Bo Ahrén: ”Medarbetarskap - Respekt och uppmuntran” 4

Kick off 2010 4-5

Ny HMS-organisation 6

Hjälp mot missbruk 6

Ny rehabiliteringspolicy 6

Anmälan av bisysslor 6

Utnyttja möjligheterna till kompetensutveckling 7

Bidrag för personalmobilitet till utländskt lärosäte 7

Skräddarsydd kurs för dig och dina kollegor 7

Starta eget med VentureLab 7

Lär dig skriva bra CV och ansökningsbrev 7

Gå ned i vikt eller sluta röka 8

Enkät: Tränar du? 8-9

Här kan du träna gratis 9

Ny webbingång för anställda 9

Larmnummer om något händer 9

Klart för e-rekrytering 9

aktuelltinnehåll

teMa Medarbetarskap:

En vecka på handkirurgen 10-11

är BMC fullt nu, Ingemar Carlstedt? 12

Arbetsmarknaden för biomedicinare bättre än ryktet 12

Introduktionsdag för nya studenter 13

Planera din karriär 13

Stora Primärvårdspriset till Kerstin Ivarsson 15

Season’s greetings 17

Ekonom som gillar att spexa 18-19

i detta nuMMer:

Dagboken 10-11

Aktuellt 12

Resumé 13

Utmärkelser 14-15

Pressklipp 16

In english 17

Porträtt 18-19

Ny på jobbet 19

Sist men inte minst 20

alltid i närv!

2/3 Seminariet för tidigmoderna studier: Medicinhistoriaen felande länk i medicinhistorien. det arabiska källmateria-lets betydelse och tillgänglighet (lena ambjörn, arabiska). läkekonsten i sverige under medeltid och tidigmodern tid utifrån arkeologiskt material (Johanna bergquist, historisk arkeologi) tid: 15.15 - 17.00 plats: sal 202, kulturanatomen, biskopsgatan 7, lund

5/3 SPSS-kurstid: kl 09:00-14:30plats: bMc studentcentrum datorsal (pcu), lundkontakt: Margareta bosevski, Margareta.bosevski@skane.se Målgrupp: de som endast tänker använda spss för inmatning av data och göra enkel beskrivande statistik. Mer information och anmälan: www.skane.se/templates/page.aspx?id=235615

8-12/3 Naturvetenskap Medicin Teknik - Stu-diedagar för gymnasieelever 2010 plats: norra universitetsområdetkontakt: katrin ståhl, katrin.stahl@med.lu.se gymnasieelever och lärare hälsas välkomna till studieda-gar på lunds universitet den 8-12 mars 2010. det blir fem dagar, 8-12 mars, fyllda av populära före-läsningar och demonstrationer för gymnasieelever och lärare. forskare och lärare vid lunds universitet bjuder på en mångfald av spännande kunskap genom 130 olika föreläsningsteman inom de naturvetenskapliga, medicin-ska och tekniska områdena. det handlar om hemligheter i vintergatans centrum och trassel i biomolekyler. det ”vandras” i hjärnan och vi får se hur vi hör. det finns att lära om kvantmekaniska lagar och hur man tar reda på om det finns läkemedelsrester i naturen. kort sagt - viktiga, roliga och spännande dagar! Mer information och program: www.lu.se/o.o.i.s/19002

9/4 Biostatistikkurskl 09:00-16:00plats: bMc studentcentr datorsal (pcu), lund kontakt: Margareta bosevski, Margareta.bosevski@skane.se Målgrupp: forskare, doktorander och annan personal som är sysselsatt med biostatistisk dataanalys. Mer information och anmälan: http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=184980

Se också fakultetens kalendarium på nätet: www.med.lu.se/kalendarium

4

Under 2006 arbetade vi gemensamt fram en strategisk plan för fakulteten. bland annat slår vi där fast vikten av att varje medarbetare blir sedd och respekterad för sin kompetens och person. vi betonar mänskliga värderingar i vår arbets- och lärandemiljö och vi slår vakt om grundläggande principer om männis-kors lika värde. om vi verkar i enlighet med detta skapar vi bättre förutsättningar där medarbetare vågar och vill utvecklas både som individer, gemensamt i sin grupp och i fakulteten som helhet. i sin tur skapar detta en god grogrund för ännu bättre utbildning och forskning – gemensamt förbättrar vi vår nationella och internationella konkur-renskraft.

vi har många medarbetare och miljöer i fakulteten som håller fanan mycket högt i detta avseende. samtidigt har vi, tyvärr, ändå alltför ofta anledning att fundera över hur det står till. hur ser det ut i min närmiljö, hur ser det ut i fakulteten i stort? omsätter vi alltid dessa värderingar i praktiken? om inte, varför har vi missat denna viktiga del av fakultetens verksamhetsidé? och, hur ska vi kunna åtgärda detta?

I vår strategiska plan visualiserar Medicin-ska fakulteten trädet som en metafor. vi kan

då fråga oss: vad är stammen i Medicinska fakultetens träd? ett svar är att det är värdegrunden, medarbetarskapet. utan gott medarbetarskap faller trädet.

det är inte alltid lätt att efter-leva detta i det dagliga värvet. den akademiska världen bygger i många sammanhang på, och framhåller ofta, individuella framgångar och konkurrens. det är viktigt och betydelsefullt för utvecklingen. Men vi får inte misstolka detta och tro att det samtidigt ger oss utrymme att behandla andra med mindre res-pekt eller att gemensamma strä-vanden inte är betydelsefulla.

Gott medarbetarskap är att kämpa för en kultur som lyfter fram varje medarbetares unika gåvor, entusiasm och engage-

mang; vi måste i högre grad visa respekt för varandra, vara varsamma i umgänget, frikostigt ge uppskattning, visa glädje över (andras) framgångar och stödja dem som inte lyckas just nu. här har varje medarbetare ett stort ansvar!

det finns tyvärr tendenser som närmast motverkar detta – vi har sett hur negativism underhålls och osaklig personkritik framförs både öppet och i det dolda. Jag menar att det största hotet mot en fortsatt framgångs-rik utveckling för fakulteten är att känslan, glädjen och ansvaret för det gemensamma tvingas ge vika för en kultur där positionering av särintressen ges allt större utrymme. det är en ödesfråga för fakulteten att en sådan kultur inte tillåts ta överhanden. en viktig utmaning för oss som ledare, och för oss alla som medarbetare, är att arbeta för en intern kultur i fakulteten där vi-känslan blir det dominerande kännetecknet.

Låt oss inför det nya decenniet lyfta detta arbete, både genom att arbeta emot de företeelser som motverkar en positiv anda i fakulteten och genom att visa på de goda och konstruktiva exemplen. kan vi utveckla den interna kulturen kan vi gemensamt ytterligare stärka fakultetens utbildning och forskning, och ge en stolthet i att vara medarbetare i fakulteten.

bo ahrén, dekanus

tem

aEn av nycklarna till framgång för varje organisation är dess interna kultur. Alla medarbetare i en organi-sation bidrar till dess kultur – vilket klimat och vilka värderingar som ska råda.

den 1 januari slogs usil och uMas ihop till skånes universitetssjukhus, sus. samtidigt vill man öka integrationen mellan sjukvården och Medicinska fakulteten och bildar universitets-medicinskt centrum skåne (uMcs).

- det innebär ingen ny organisation, sade dekanus bo ahrén.

han förklarade att integrationen består i deltagande i varandras ledningsorgan; repre-sentanter från sjukhusledningen ska sitta i fakul-tetsledningen och vice versa; personer från klinikernas ledningar ska sitta i institutionernas ledningsorgan och tvärtom.

i ett senare skede kommer även laboratorie-förvaltningen i lund, psykiatriförvaltningen och primärvården i skåne att integreras i uMcs.

Världsledande forskningde strategiska forskningsområdena som univer-sitetet fått pengar för av regeringen av (inom Medicinska fakulteten är det cancer, diabetes, epidemiologi, stamceller och neurovetenskap) ska utvecklas med siktet inställt på att bli världs-ledande.Medicinska fakultetens

värdegrund

Vårt arbetssätt och vår etik kännetecknas av:

vetenskaplighet – integritetentusiasm – Medmänsklighetnyfikenhet – oberoendeinnovationstänkande – öppenhetreflektion – ansvarskänsladelaktighet – likabehandlinghumor – respekt

Se: www.med.lu.se/plain/medarbe-tare_och_kolleger/policy_och_strate-gidokument/strategisk_plan

”Medarbetarskap - respekt och uppmuntran”

Nytt år – nya utma-ningar! Vid fakultetens kick off i januari satte fakul-tetsledningen fokus på tillkomsten av Skånes universitetssjukhus och Universitetsmedicinskt centrum, uppstarten av de nya strategiska forsk-ningsområdena och ett nytt utbildningsprogram vid fakulteten (Apote-karprogrammet). Dessutom fortsätter översynen av lärarsitua-tionen vid fakulteten.

5

introduktion av nyanställdaFrån och med i år kommer alla nyan-ställda vid Lunds universitet att erbjudas introduktion i tre led: över-gripande universitetsinformation, introduktion på fakultetsnivå (hölls den 15 februari) och introduktion på institutionsnivå.Den LU-övergripande informa-tionsdagen äger rum den 3 mars kl 8.30-15.00 (lunch och kaffe ingår). Då presenteras universitets vision, organisation och verksamhet.

Handbok (inte bara) för nyanställda: www3.lu.se/lu/nyanstalld/upload/Anstalld2007.pdf

Medarbetarskap

KICK OFF 2010– det är en fantastisk möjlighet, och vi har kunnat få hem detta eftersom vi har så enormt framstående forskare, sade bo ahrén.

han kommenterade också den mediala debatten om hur pengarna ska fördelas och betonade att tanken inte är att använda peng-arna till annat än forskningsområdena, utan att universitetet och fakultetens vill ha en dialog med forskarna kring hur delar av medlen ska användas.

till sommaren kommer beskedet om huru-vida fakultenten utökar sina utbildningsprogram med ett apotekarprogram. programmet har pla-nerats i samarbete med köpenhamns universitet och region skåne.

Lärarsituationenprodekanus susanne iwarsson berättade att ledningen kommer att fortsätta se över lärarsi-tuationen vid fakulteten. genom att bland annat ta fram en policy för anställningar och principer för finansiering vill man skapa en långsiktig och uthållig kompe-tensförsörjning, tryggare anställningsförhållan-

den och högre kvalitet i utbildningen.

Mingel och pratvid det efterföljande minglet fick deltagarna – samtidigt som de kunde kalasa på ostpaj, snittar och melon inlindad i prosciutto – möjlighet att reflektera över vilken bredd och djup det finns i fakultetens verksamhet.

frågan om den gemensamma värdegrun-den och den interna kulturen, som dekanus nämnde i sitt anförande och som han utvecklar i artikeln här intill, skapade diskussion bland en del medarbetare.

bo ahrén lovade att lyfta frågan under det kommande året.

Sara Liedholm

fotnot: vid årets kick off presenterade de sex som 2008 mottog fakultetens bidrag till satsning på tredje uppgiften sina projekt, liksom de fem nätverk som i fjol erhöll fakultetsbidrag för kommande verksamhet.

6

tem

aMedarbetarskapNy HMS-organisationfrån och med 1 februari 2010 gäller en ny organisation för fakultetens hMs-arbete (hälsa, Miljö och säkerhet). varje hus där fa-kulteten bedriver sin verksamhet (hsc, bMc och crc) får varsin kommitté vars uppgift är att behandla frågor inom hMs-området, ge information, hantera inkomna ärenden och utgöra lokal skyddskommitté vid granskning av byggprojekt.den övergripande uppgiften är att arbeta för en god arbetsmiljö, ett ansvarsfullt mil-jöarbete och en tillfredställande säkerhet för anställda och studerande vid fakulteten. de ska bland annat se till att handlingsplaner tas fram, att det finns rutiner för hMs-arbetet och se till att orsaker till olyckor och arbets-skador rapporteras och utreds.tillsammans med den i fakultetsledningen som dekanus utser bildar ordföranden i res-pektive hMs-kommitté en samrådsgrupp för hMs-kommitttéernas arbete.ordförande i respektive kommitté är:hMs-kommitté hsc: anna-karin dykeshMs-kommitté bMc: bo baldetorphMs-kommitté crc: holger luthman

Hjälp mot missbruki årets budget har fakulteten avsatt medel för att hjälpa medarbetare med olika former av missbruksproblem, såsom tablettmissbruk och alkoholproblem. det är första gången en sådan satsning görs. Medlen kommer att användas till att finansiera rehabiliteringsåt-gärder för medarbetare efter upphandling av behandlingsmetod.

Ny rehabiliteringspolicy till följd av den nya rehabiliteringspolicyn som tagits fram vid lunds universitet har personal-samordnarna vid fakulteten bildat en arbets-grupp som ska ta fram förslag till hur fakulteten ska handlägga rehabiliteringsfrågor.förslaget ska vara inlämnat i februari.

Anmälan av bisysslornu är det återigen dags för anmälan av bisysslor. information kommer att gå ut till alla anställda via e-bulleti-nen och på fakultetsnytt. den som har en bisyssla ska fylla i en blankett som skrivs under av prefekt eller motsvarande.

Efter mailväxling och kontakt med internatio-nella avdelningen valde jag ett land/universitet vilket lunds universitet har avtal med. det blev i detta fall erasmus university of rotterdam i hol-land. i kontakt med bibliotekschefen på erasmus Medical centre (eMc) planerade vi besöket. Jag hade chansen att träffa honom på eahil-konfe-rensen i juni 2009 i dublin, vilket underlättade hela planeringen för besöket i oktober. en vecka jobbskuggning i eMc och en vecka i universitetets huvudbibliotek (erasmus uni-versity library) samt en dags besök i leiden på Medicinska fakultetens bibliotek, verkade utmärkt för ett tvåveckorsprogram.

EMC är ett integrerat sjukhus och fakul-tetsbibliotek med lång erfarenhet av att arbeta mot sjukhuset. eMc har mer än 10 000 anställda och hela centret befinner sig i en utvecklings-fas.

biblioteket är organiserat enligt konceptet ”learning grid” med inspiration från university of Warwick i england.

första veckan på eMc fick jag lära mig om bibliotekets organisation, deras sätt att jobba med forskare, studenter och sjukhusanställda.

i och med att eMc hör till erasmus univer-sity, hade de en del gemensamma tjänster och

arbetssätt men det var ändå mycket intressant att se hur det fungerar i ett större bibliotek som vänder sig mot en större variation av utbild-ningar.

Det korta besöket på leidens bibliotek (leiden university Medical library, Walaeus library) var också mycket intressant. biblioteket är känt för sitt sätt att jobba mot sjukhuset och bland annat hur man jobbar som ”klinisk bibliotekarie”, vilket också har varit intressant för oss.

programmet utgick ifrån erfarenhetsbyte genom att beskriva arbetssättet och funktio-nerna i deras och vårt bibliotek. likheterna var så klart många men även olikheterna, som givet-vis var väldigt givande och tankestimulerande. från det dagliga servicearbetet mot bibliotekets olika målgrupper till våra uppfattningar av olika funktioner, begrepp, system, teknisk utrustning, utvecklingstrender, pedagogiskt arbete o s v var givande.

det känns otroligt bra att ha fått den här möjligheten till utbyte. Jag kom hem med en del funderingar och idéer som kan vara bra för mig själv och vår verksamhet.

Sara Akramy

Utnyttja möjligheterna till kompetensutveckling

Interiörbild från Erasmus University Library i Rotterdam i Holland.

Genom omväxling och att pröva på nya saker, kan man få erfarenheter som inte alltid går att få på job-bet/ i vardagen. Sara Akramy vid Bibliotek- och IKT-enheten berättar om sitt besök på Erasmus University of Rotterdam.

7

tema

Bidrag för personalmobilitet till utländskt lärosätesom ett led i att stimulera och öka inter-nationalisering av Medicinska fakultetens grundutbildning utlyses fem bidrag för perso-nalmobilitet till utländskt läro-säte under året 2010. behöriga sökande är lärare inom utbildning på grundnivå vid Medi-cinska fakulteten i lund/Malmö. ansökan ska vara tillstyrkt av både programdirektör och prefekt och ska innehålla information om res-mål, motivering, samt planerad undervisning. ansökan skickas elektroniskt och ska vara inkommen till Medicinska fakultetens interna-tionella avdelning senast fredagen den 5 mars 2010. e-mail: karin.frydenlund@med.lu.se Mer information: http://www.med.lu.se/medarbetare_och_kolleger/internationellt/aktuella_utlysningar

Skräddarsydd kurs för dig och dina kolleger?bibliotek & ikt vid Medicinska fakulteten ger service och kvalificerat stöd till fakulteten i lund och Malmö samt anställda vid skånes universitetssjukhus (sus) Malmö.vi erbjuder t.ex. undervisning i informations-sökning i olika ämnesdatabaser, hur man lägger upp ett ”Mitt kursbibliotek”, referenshantering – upplägg anpassat efter önskemål och behov. ni kan vara ett lärarteam, forskargrupp, eller anställda vid skånes universitetssjukhus. kontakt: yvonne hultman özeke-post: yvonne.hultman_ozek@med.lu.setel: 040-391507

Starta eget med VentureLabfram till sommaren arrangerar venturelab föl-jande kurser: 4/3 lär dig presen-tera ditt projekt!17/3 bevara värden och skapa varumärkesskydd i ditt företag31/3 lär dig sälja din idékurserna är helt gratis och öppna för alla med anknytning till lunds universitet, men föranmälan är obligatorisk. Mer information: http://www.ven-turelab.lu.se/

Lär dig skriva bra CV och ansökningsbrev arbetslivscenter ger dig konkreta exempel på säljande cv och ansök-ningsbrev, liksom metoder du kan använda för att få fram just dina styrkor. kommande kursdatum: 17/3, 14/4, 12/5anmälan via e-post: career@stu.lu.se. kontakt: christer ekdahl 046-222 75 80

Utnyttja möjligheterna till kompetensutveckling

FAKTA/ Kompetensutvecklings-medel för TA-personal

i fakultetens budget fastställs årligen anslag för kompetensutveckling för ta-personal. en kommitté med tre ledamöter varav en är lärare och två är teknisk/administrativ personal (barbro palmkvist, per-olof grände och anita nydemark) bedömer ansökningarna och beslutar om tilldelning.

ansökan om bidrag ska omfatta den planerade aktivitetens syfte, tidpunkt och innehåll samt kalkyl. ansökan ska också omfatta en motivering av den sökande samt vara tillstyrkt av prefekt eller motsvarande. då bidrag beviljas upp till högst hälften av det sökta beloppet ska ansökan åtföljas av ett intyg från prefekt eller motsvarande att resterande del finansieras inom ramen för institutionen eller motsvarande.

bidrag kan sökas för deltagande i kurser, konferenser, kongresser med mera. Medel måste sökas innan aktivitet påbörjas.

välkommen med din ansökan ställd till kommittén för kompetensutveckling av teknisk/administrativ personal, bMc f13, lund!

Medarbetarskap

Sara Akramy framför Erasmus- statyn som är gjord av Hendrick de Keyser, 1618 och är placerad på universitetsområdet.

världen

8

tem

aMedarbetarskap

enligt univer-sitetets frisk-vårdspolicy kan varje anställd få 1 500 kronor per år i bidrag till motion och friskvård av olika slag. kravet är att bidraget ska vara individuellt, det får alltså inte användas till familjekort etc, och det ska röra sig om mo-tionsinriktad friskvård av enklare slag och ”av mindre värde”.

- vi får till exempel inte betala ut startavgifter av olika slag, säger annike hemmingson som handlägger friskvårdsbidragen på sektion per-sonal.sporter som kräver dyr utrustning går exem-pelvis bort. däremot kan en enhetschef besluta att göra en enskild satsning på exempelvis mas-sage, en kurs i rökavvänjning eller kostrådgiv-ning för sin personal. Man kan också själv gå

en kurs någonstans och få kostnaden betald i efterhand.

är man osäker kan man kontakta annike hemmingsson, annike.hemmingsson@pers.lu.se, innan man anmäler sig eller betalar avgif-ten.

sammanlagt betalade universitetet ut drygt 2,3 miljoner kronor i friskvårdsbidrag under 2009. lth är den fakultet som mest utnyttjar friskvårdsbidraget. 2009 betalade universitetet ut en halv miljon kronor till 506 personer. Mot-svarande siffra för Medicinska fakulteten var 370 000 kronor till 423 personer.

Vem harrätt till bidraget?- bidraget erbjuds alla anställda. Med anställda menas

i detta sammanhang även doktorander som med

utbildningsbidrag.

Hur gör man?-Man betalar själv och skickar kvittot tillsammans med

en ifylld blankett (se nedan) till Monica andersson,

hs 27. summan, max 1500 sätts därefter in på ditt

lönekonto.

Sara Liedholm

gå ner i vikt eller sluta röka

Detta är OK:gymnastikstyrketräningspinningbowlingracketsporter som bordtennis, tennis, bad-minton eller squashlagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. tai chiQuigongkostrådgivninginformation om stresshanteringprofylaxkurser för gravida anställda och sk kontorsmassage, dvs behandlingar som är avstressande eller som syftar till att före-bygga och motverka ömhet och stelhet i exempelvis axlar, armar, nacke eller rygg som kan uppkomma i samband med ensidigt arbete: rosenterapi, akupressur, kinesiologi, zonterapi och floating rest. även enklare slag av fotvård eller fotmassage kan ses som friskvård.kurser om rökavvänjning kan erbjudas per-sonalen som friskvård.

Detta är inte OK:träning med en personlig tränare.sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning.

Mer information: http://www5.lu.se/anstaelld/min-anstaellning/loen-och-foer-maaner/foermaaner/motionsfoermaan

Annike Hemmingsson.

tränar du?

Närv frågade några medarbetare:

1. Vad tränar du?2. Hur ofta?3. Varför tränar du?

Ingemar Hultquist, webmaster:1. löpning och styrketräning2. löpning 2-3 gånger i veckan och styrketrä-ning 3 ggr i veckan3. för att bli stor, snabb, stark, sund och snygg(are). träningen är en förutsättning för att jag ska kunna ägna mig åt min andra hobby - dvs att äta för mycket!

Elsa Warkander, ekonomichef:2. Jag tränar på gerdahallen (på 8 min har du hunnit dit och klätt om). tränar styrkeyoga, pila-tes, ryggjympa eller gympastång. vilken sorts pass det blir avgörs av gerdahallens schema och vilken tid jag har. tränar gärna under arbets-dagen.2. 2 ggr i veckan.3. för att det gagnar rörlighet, styrka, kondition och humöret.

En tredjedel av fakultetens anställda utnyttjar uni-versitetets friskvårdsbidrag.Det allra vanligaste är ett årskort på Gerdahallen. Men pengarna kan också användas till att till exem-pel sluta röka, gå ned i vikt eller fotvård.

9

tema

På Clinical Research centre i Malmö finns det såväl motionshall, bastu och massage-rum. Motionshallen är utrustad med mattor och fria vikter. tidigare har där arrangerats olika kurser, men i skrivandes stund tjänstgör hallen som lagerlokal. enligt hugh connell, föreståndare på crc, finns det dock planer på att utveckla användningen av motionshallen genom att eventuellt lägga ut den på extern entreprenad.

här finns även en bastu som man kan boka för privat bruk eller för grupper. bokning sker via crc:s reception.

en privat företagare driver massageverksam-het på crc tre dagar i veckan för personalen. Mer information: www.helahuma.se

universitetsanställda, studenter och per-sonal tillhörande region skåne inom crc och Wallenbergs neurocentrum har även tillgång till uMas styrkträningslokal, ingång 59. det är gratis, men kräver en depositionsavgift på 300 kronor för passerkortet.

På BMC i Lund finns ett välutrustat gym i hus b, plan 15. det har alla anställda på bMc samt personal som arbetar på blocket tillgång till. lokalen är öppen dygnet runt alla dagar i veckan. instruktör finns på plats

tisdagar klockan 16.00 - 17.30 under termins-tid.

vilorummet på bMc b14 används även som massagerum. nabil daoud, dipl. terapeu-tisk massör, har som specialitet att ta hand om patienter med kronisk smärta och fibromyalgi, men utför även avslappningsmassage och tänj-ning av muskler. priset är 200 kronor för 30 minuter (massage skall ske utanför arbetstid). bokning av tider sker via en lista som sitter på dörren eller ring direkt till nabil på tel. 0702-608914. alla som arbetar på bMc är välkomna att boka sig.

Avdelningen för sjuk-gymnastik på health sciences centre, hsc, i lund, rymmer tränings-lokaler och rörelselabo-ratorer. de är dock bara till för de egna studen-terna och lärarna. de gympasalar som tidigare fanns i huset är ombyggda till hörsalar.

- under hösten har det diskuterats om vi ska införa någon form av kortgympa som mot-vikt mot allt sittande, men beslut är inte taget, säger bengt sivberg ordförande i husstyrelsen för hsc.

- i nuläget finns det inget generell träning under ledning. kommer vi igång är den natur-ligtvis öppen för all personal!

Sara Liedholm

Ny webbingång för anställda

nu lanseras en ny anställdsida för lunds universitet som innehåller den centrala förvaltningens interna information till anställda. här samlas de arbetsredskap som du behöver i ditt arbete. den nya sidan för lunds universitets förvaltning består av fyra ingångar: •Minanställning•Förmittarbete•Forskningochundervisning•ServiceITochtjänsterunder dem samlas de arbetsredskap som du behöver i ditt arbete. det nya utseen-det och innehållet bygger på användarnas behov - något som kartlagts genom enkäter, intervjuer och användartester ute i organi-sationen. sidorna bygger också på statistik - det som har varit mest efterfrågat har lyfts upp och det som inte varit så efterfrågat har tagits bort eller flyttats till specialwebb-platser. har du frågor eller synpunkter kontakta: sofia.hanson@rektor.lu.se se: http://www5.lu.se/anstaelld

Larmnummer om något händerom du behö-ver komma i kontakt med väktare eller un ivers i te -tets bered-skapsperson ring 20 700. från utlandet ringer du +46 46 222 07 00. vi rekommenderas lägga in det i våra mobiler. bra att ha om strömmen går eftersom det vanliga telefonnätet slås ut.

Klart för e-rekrytering tycker du att det är jobbigt att söka anställ-ning och ta kopior på allt som ska bifogas ansökan? snart är det ett minne blott. alla lediga anställningar vid universitetet ska från och med 2010 utannonseras och handläg-gas i en ny webbapplikation. Medicinska fakulteten tar det nya systemet i bruk fr o m vecka 5. det innebär till en början att endast lediga anställningar för ta-personal och doktorander ska kunna sökas via en sökan-deportal, och att man ska kunna bifoga cv, publikationer och andra handlingar digitalt. för lärare- och forskarpersonal är processen lite mer komplicerad och det kommer därför att dröja ytterligare en tid innan man inför e-rekrytering för dem.

Göran Thomé, utbildningschef:1. löpning, gymnastik, yoga och badminton.2. Jag brukar springa en runda som tar tre kvart två gånger i veckan. gymnastik och yoga är jag på en gång i veckan under vinterhalvåret. bad-minton spelar jag minst en gång i veckan. 3. för att må bra och ha roligt. löpning är ansträngande på ett skönt sätt och ger välbefin-nande flera timmar efteråt. gymnastik och yoga har jag börjat med på senare år. det gör jag för att kunna känna mig ”ung” och stark längre. badminton spelar jag för att det är roligt.

Martin Garwicz, professor:1. dels i styrkehallen på gerda, mest aerobiskt i trappmaskin, en del övningar för ryggen och stretchar, dels springer jag en runda på st hans backar då och då.2. en bra vecka 3 ggr på gerda och ett löppass; en sämre vecka kan det dock bli en gång (eller ingen alls).3. för att kunna åldras med värdighet... skämt åsido så tycker jag frågan är felställd - frågan är inte varför man tränar utan varför man sitter still så mycket.

Här kan du träna gratis!

10

FAKTA/Avdelningen för hand-

kirurgisk forskning

– handskador särskilt

nervskador och neuropati

Medarbetare:

anders björkman, handkirurg, dr Med vet

elisabeth brogren, blivande handkirurg,

doktorand

ingela carlsson, arbetsterapeut, doktorand,

disputerar mars 2010

ragnhild cederlund, arbetsterapeut, dr Med

vet, universitetslektor

anette chemnitz, handkirurg, doktorand

lars dahlin, handkirurg, professor

tina folker, forskningssekreterare

hanna frost, st-läkare, blivande doktorand

ingrid hallberg, bMa

Martin kvist, distriktsläkare, doktorand, disputerar

mars 2010

göran lundborg, nybliven professor emeritus,

fortfarande aktiv inom forskning

hans-eric rosberg, handkirurg, dr Med vet

birgitta rosén, arbetsterapeut, docent

lena stenberg, forskningsingenjör

niels thomsen, handkirurg, dr Med vet

Söndag: Med tanke på vädret bra ursäkt att jobba på bokkapitel som skall publiceras i stor ”operations-bibel” om reparation av perifera nerver. arbete på distans tillsam-mans med kollegor i linköping. inspirerande! känns viktigt med sammanfattande bokkapitel där tankar kan formas om hur expe-rimentella resultat omsätts i prak-tiska råd. deadline passerad, men svårt att finna lugn skrivtid senaste månaden.

Måndag: snabb diskussion med forskarkollegorna nils och anders i korridor om fredagens möte. anders har sk yngre alf tjänst, vilket möjliggör 50 procent forsk-ning. det är nödvändigt om han ska kunna koncentrera sig på forskning vissa dagar, veckor eller månader i vår jourtunga specialitet. telefonkontakt med yngre kollega om nervskada som behöver tas om hand snarast – ny forskning visar att tidsaspekten är grundläggande vid nervskador. inplaneras redan under morgondagen för bedöm-

ning. träffar extrapatienter på mottagningen trots ingen planerad mottagning - patientkon-tinuitet viktigt i vår specialitet. passar på att på mottagningen diskutera med forskningsskö-terska nina om kommande läkemedelsstudie. ringer ett par patienter. dikterar. går igenom journaler på patienter under behandling. final korrigering av avhandlingssammanfattning för doktorand Martin inför tryckning. diskussion med forskarkollega birgitta om strategi inför ny ansökan om forskningsmedel; skriva ansök-ningar är ett nödvändigt ”ok att bära”. kvällen avslutas med genomläsning av avtal med läke-medelsföretag. annorlunda språk - får hjälp av god vän som är jurist.

Tisdag: ytterligare diskussion om projekt och ansökningar med nils och anders innan extrapa-tienter på mottagningen. svårt ibland att hinna träffa patienter - de akademiska aktiviteterna konkurrerar om tid! balans mellan kliniska och akademiska uppgifter en pågående övning. hinner gå igenom nytt experimentellt projekt (fördjupningsprojekt inom läkarutbildningen; fös) med läkarstudent om nervskada och dia-betes innan lunch. avbryts av telefonsamtal med umeå kollega angående inbjudan av svenska handkirurger till amerikanska handkirurgför-eningens årliga möte till hösten. detta med internationella kontakter ska också skötas - kon-taktnät behövs för råd om behandling av sär-skilda patienter inom vår specialitet. inflödet av mail hanteras hyfsat under någon timma, men vissa dagar är mailbelastningen tung! påbörjar skrivande av kongressabstrakt innan möte med ledningsgruppen på kliniken där nu akademisk företrädare ingår. kan avsluta abstraktet innan ”hemgång”. kvällen avslutas med körning av dotter till hand-boll; kan jobba effektivt under 90 minuter med manus även i handbollshall och trots ”olju-det”.

Onsdag: ordinarie mottagning. spännande med patientkontakt ur flera aspekter! kan omsätta

Gör:i experimentella pro-

jekten studeras cell

signalering efter

olika typer av nerv-

skador, inklusive

vid diabetes.

de kliniska

p r o j e k t e n

omfattar epi-

demiologiska

och hälso-

ekonomiska

studier av

handskador

med långtidsuppföljning av

patienter med omfattande skador.

projekt följer patienter med och utan diabetes för att, dels

kartlägga nervsjukdom (neuropati) med nyutvecklad teknik, dels undersöka

orsaker till ökad känslighet för nervinklämning vid diabetes (bla analyser av

nervprov från människa) och resultatet av operation av sk karpaltunnelsyn-

drom (vanlig nervinklämning i handled; mer frekvent hos diabetiker).

i särskilda studier fokuseras på hjärnans reorganisation (studeras med

funktionell magnetröntgen) vid flera olika tillstånd (traumatiska nervskador,

vibrationsskada mm) samt på nya behandlingsstrategier vid rehabilitering av

patienter baserade på hjärnplasticitet. principer för konstgjord känsel utvecklas

under utveckling av nya handproteser inom ett eu-projekt.

dagb

OKen En vecka på handkirurgen

Diskussion om projekt med gästforskare Chuanjun Yi från Kina och Hans-Eric Ros-berg.

11

Enskilde patienten viktig in-spirationskälla för forskning.

teoretiska kunskaper och experimentella forsk-ningsresultat i praktiken. lång diskussion med patient om kommande rekonstruktion av nerv-skada. enskilde patienten viktig inspirationskälla för forskning! konsult på barnhabilitering – till exempel barn med nervskada vid födseln. svåra och intressanta frågor: forskningsområdet blir allt mer aktuellt inom gruppen. prefekt och sjukhuschef informerar/för dialog om sus i framtiden på crc. efter mötet direkt tillbaka till kliniken. opererar tillsammans med doktorand/kollega anette ett barn med handskada under jourtid. enstaka jourer bra för kontakt med akutverksamhet – också inspiration för framtida

projekt! kvällen avslutas med mailhantering och manusskrivande.

Torsdag: dag efter jour; jourfrekvens numera låg jämfört med heltidsklini-ker. tankar virvlar om tidi-gare journätter med en av handkirurgernas största problem – mikrooperatio-ner av avslitet/na finger/rar eller hand. genomläsning av doktorand ingelas avhandling om köldkäns-lighet och handskador. de aktuella avhandling-arna skall försvaras med en veckas mellanrum i mars. ovanligt för vår grupp med 2 disputatio-ner inom en vecka! tillbringar en stund på Wal-lenberglab för diskussion med lena om aktuella experimentella projekt. eftermiddagen ägnas åt genomgång av diverse handlingar och prio-riterar olika manusprojekt och aktiviteter med forskningssekreterare tina, vars arbetsinsats är ovärderlig för gruppen. korridordiskussion med kollegan och mentorn göran lundborg, nyligen emeritus, som fortfarande aktivt deltar i forskningen.

Fredag: sedan länge planerat forskningsmöte på hemlig ort; star-tar först 8.30 pga kollegor måste ”ronda” patien-ter. skönt med diskussion utan ringande telefoner och sökande men slutet störs ändå av att kollega hans-

eric är bakjour och måste avvika tidigare än för-väntat. stimulerande diskussion! strategier för året utlinjerade – inte dumt med en tydlig vision. uppdatering av projektet som drivs av ingrid (känselundersökning av barn). veckan avslutas med möte i lund om nytt projekt. funderar på hemvägen igenom forskningsansökning-arna med deadline nästa vecka. lyckades precis skicka in kongressammanfattning; deadlines är ibland lätta att missa!

Lars Dahlin, Handkirurgi, Malmö-Lund

Operation tillsammans med Anette Chemnitz under jourtid.

Aktivitet Wallenberg lab med forskningsi-genjör Lena Stenberg och läkarstudent Hanna Huttunen.

12

För några år sedan var det många som tyckte att det ekade lite tomt i BMC:s kor-ridorer. Hur ser det ut nu, tre år efter det att BMC:s sista hus, D-huset, stod klart? Närv frågade Ingemar Carlstedt, BMC:s ordförande.

bmC

Är BMC fullt nu?

aKt

uell

t

efter flera års rykten om att arbetsmarknaden för våra bio-medicinare är nattsvart och att Medicinska fakulteten forskar-utbildar biomedicinare till en säker arbetslöshet har program-ledningen genomfört en första alumniundersökning på 70 dis-puterade biomedicinare.

svarsfrekvensen var 87pro-cent. av de 61 svarande hade 35 arbete inom akademin, 13 inom privat näringsliv, en i lands-

t inget och en i en ideell organisation. 11 saknade vid undersök-ningstillfället ett arbete (fem arbetslösa, tre s t u d e r a n d e och tre föräld-ralediga). noterbart är att fyra av de fem arbetslösa disputerade under 2009 och av dem som disputerat 2003-2008 är det

endast en av 50 som inte har ett arbete. alla ansåg att deras arbete hade en biomedicinsk anknytning. vanligaste arbetsuppgifterna var forskning och utveckling, men arbetsledning, kliniska prövningar, vetenskapligt skrivande, undervisning och epidemiologi förekommer också.

en längre sammanfattning av undersök-ningen går att läsa på http://www.med.lu.se/biomedicin/alumni

Thomas Hellmark

– bMc är i stort sett på väg att bli fullt. det beror lite på hur man räknar. om vi räknar alla lokaler är 96 procent använda. labbytorna är utnyttjade till 91 procent. detta samtidigt som vi har flera nyrekryteringar på gång som innebär att fler forskare kommer att flytta in på bMc

Är målet att alla BMC:s lokaler ska vara använda till 100 procent?– nej, inte till 100 procent. Många stora

organisationer räknar med att man behöver runt 10 procent tomma lokaler för att kunna ha flexibilitet i verksamheten. Min personliga uppfattning är att för att kunna klara strategiska omflyttningar bör vi ha runt 5 procent av våra lokaler lediga.

Har vi lagom mycket labbut-rymme i förhållande till kon-torsutrymme?– nej. vi inom bMc-styrelsen har konstaterat att vi har en brist på kontorsutrymme inom bMc. det finns två anledningar. dels har vi lyckats med vår transla-

tionella forskning och fått in fler kliniska forskare på bMc. det är mycket glädjande. de behöver varsin skrivplats, men de kan dela labbplats med andra. dagens forsk-ningsutrustning gene-rerar stora mängder data som måste bearbetas vid datorer. detta samtidigt som det traditionella ”våtlabore-randet” minskar.

Hur ska ni få fram mer kontorsut-rymme?– det finns verksamheter i a-d husen som inte behöver labb. vi försöker hitta andra kontorsytor till dem, utanför dessa hus, så att kontoren inne i dessa hus frigörs till labore-rande verksamheter. samtidigt jobbar vi med att effektivisera användningen av både de labb och de kontorsytor som finns.

Behöver BMC expandera?– Just nu jobbar vi med att ta delar av det så kallade i-huset i anspråk. det kommer bl.a. att bli ett studentcentrum med uppehållsrum,

rum för pbl och morfologilabb som också ska flytta hit. vi utökar ju antalet läkarstudenter och har då ett behov av att se till att studen-terna får större och bättre lokaler.

Är det brist på andra lokaler?– även djurhusen håller på att bli fulla. vi håller på att planera för att öka kapacite-ten. vi kommer även att behöva göra mer utrymme för bildcentrum och annan tung utrustning i anslutning till djurhusen. vi ser ett ökat behov av mer utrustning för icke invasiva djurförsök.

Så, summa summarum, kan vi nu konsta-tera att Per Belfrage hade rätt när han drev på att även D-huset på BMC skulle byggas?– Ja, per hade rätt på många plan. anled-ningen till att delar har stått tomma tidi-gare är att per räknade med en gradvis ökad anslagsökning för fakulteten och därmed ett ökat lokalbehov. facit blev att vi hade en platå på några år. Men efter de magra åren kommer nu de feta. nu har vi landat på den nivå som per förutsåg.

Johanna Sandahl

arbetsmarknaden för biomedicinare bättre än sitt rykte

13

Hur planerar man karriären i den akademiska världen? Research School in Stem Cell Biology ordnade den 19 januari en dag med föreläsningar för att belysa frågan. Under dagen talade åtta erfarna akademiker inför en publik med många unga forskare.

research school in stem cell biology är en forskarskola med ett 50-tal doktorander. den fungerar som en paraplyorganisation och finansieringen sker med medel från veten-skapsrådet. när man för ett år sedan ordnade en karriärdag för att visa vilka karriärvägar som finns inom industrin blev detta mycket uppskattat. frågan kom upp om att anordna en liknande dag för att belysa karriäralterna-tiven inom akademien.

- det är viktigt med en bra mix av före-läsare som kan ge sina egna perspektiv på möjliga karriärvägar menar rebeqa gunnars-son, doktorand i forskarskolan och en av initiativtagarna till dagen. det är svårt att planera sin karriär om man inte vet vad man har att välja mellan och vilka vägar man kan gå menar hon.

Åtta föreläsningar hölls under dagen uti-från olika perspektiv. först ut var bo ahrén som talade om vikten av att ha en strategi för tjänstetillsättningar inom fakulteten.

- det är meningen att vår forskning ska påverka framtiden och då måste vi också

ha en strategi för hur vi rekryterar, inledde dekanus bo ahrén.

inför framtiden lyfte bo ahrén fram ett antal utmaningar, bland annat att fakulteten måste rekrytera fler kvinnor som forskar-gruppsledare och professorer.

nästa talare, kristina åkesson, ordförande i Medicinska fakultetens lärarförslagsnämnd, menade att det finns alla möjligheter att pla-nera karriären för den som vill. hon lyfte också fram ”förmågan att kunna se det extraordi-

nära i det uppenbara” som en viktig egenskap hos en forskare. vad utmärker en lovande aka-demisk karriär? enligt kristina är det att man har intressanta och relevanta frågeställningar, att man har goda kamrater omkring sig och de personliga egenskaperna.

Under dagen framgick det att många unga forskare tycker att det är svårt att kombinera kar-riär och familj. att ha familj kan vara ett hinder om man vill forska utomlands under en period, vilket ses som meriterande.

Katarina Branzén

läs mer: www.med.lu.se/stamcell-scentrum

Planera din karriär!

rebeqa gunnarsson och carmen flores är doktorander i forskarskolan och två av initiativtagarna till dagen.

foto: katarina branzén

Introduktionsdag för nya studenterDen 22 januari hölls en introduk-tionsdag för studenterna från de fyra av fakultetens utbildnings-program på grundnivå som har an-tagning till vårterminen, arbetste-rapeut-, läkare-, sjukgymnast- och sjuksköterskeprogrammet.

britt-Marie nilsson, biträdande utbildnings-chef, inledde dagen. därefter informerade kåren om vikten av att engagera sig och kar-nevalen om sitt upprop i densamma. fakul-tetens studievägledare berättade om vad de kan hjälpa studenterna med, studenthälsan presenterade sin verksamhet och fakulte-

tens internationella avdelning inspirerade till utlandsstudier.

andra delen av dagen hölls på engel-ska för att möjliggöra för fakultetens inre-sande utbytesstudenter att delta. detta pass inleddes av dekanus bo ahrén som hälsade studenterna välkomna. studenterna intro-ducerades sedan till fn:s millenniemål av professor per-olof östergren, forskargrup-pen för socialmedicin och globalhälsa. i ett interaktivt pass fick studenterna med ledning av programdirektör för masterprogrammet i folkhälsovetenskap, anette agardh, ta ställ-ning till och fundera kring ett antal påstående relaterade till fn:s millenniemål. tre studenter

från masterprogrammet i folkhälsovetenskap gilbert tumwine och geofrey Musinguzi, läkare från uganda samt salum Mshamu, sjuksköterska från tanzania kommenterade påståendena utifrån i sina erfarenheter och kunskaper.

Viktoria Klingenfors, utbildningskoordinator

OBS! Nästa introdag för nya stu-denter sker 9-12 torsdagen den 2 september i Lasarettets aula.

forskning & utbildning

reSumÉ

Biträdande utbildningschef Britt-Marie Nilsson (till vänster) tillsammans med studievägledare Annika Ilskog och internationella koordinatorn Anne Karczewski.

Studentmingel utanför aulan på SUS i Lund.

14

utm

ärK

elSe

rNäringslivspris till professor Jan NilssonMalmö stads näringslivspris inom life science 2009 har tilldelats Jan nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid lunds universitet. priset delades ut vid en galakväll på Malmö opera den 25 januari 2010.

Kungliga Vetenskapsa-kademin delar ut prisleif groop, professor i diabetes och endokrinologi, har utsetts till mot-tagare av hilda och alfred eriksson pris för år 2010. priset delas ut av kungliga vetenskapsakademin som även har utsett Mattias collin, som forskar på infektionssjukdo-mar, till mottagare av flormanska belöningen 2010.

Stort forskningsanslag från SSFJan nilsson får 35 miljoner kronor från stiftelsen för strategisk forskning. Med forskningsansla-get skall forskargruppen fortsätta sitt arbete med att utveckla nya läkemedel mot hjärtinfarkt och stroke.

En miljon till Huntington-forskningåsa petersén får en miljon kronor från torsten och ragnar söder-bergs stiftelser för projektet huntington’s disease – at the molecular interface of depression and obesity.

17 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden15 forskare i lund och Malmö får 17 miljoner kronor av hjärt-lungfonden för att hitta metoder och behandlingar som kan hjälpa människor som är hjärt- eller lung-sjuka: dirk Marcus Wuttge, lars edvinsson, pyotr platonov, lena uller, leif bjermer, david erlinge, håkan arheden, niklas nielsen, gunilla nordin fredrikson, harry björkbacka, björn dahlbäck, bo hedblad, isabel goncalves, olle Melander och leif groop

Vetenskapsrådets post-doc-stipendium till Hanna Lindgrenhanna lindgren har fått veten-skapsrådets postdoc-stipendium för att åka till cardiff, Wales i två år. hanna lindgren kommer att jobba i the brain repair group, som leds av professor stephen dunnett och professor anne rosser.

Årets bästa svenska intensiv-vårdsstudieJonas åkeson, universitetslektor och överlä-kare i anestesi och intensivvård i Malmö, har tillsammans med anders schmidt, överlä-kare vid anestesikliniken i helsingborg, skrivit 2008-2009 års bästa experimentiella inten-sivvårdsstudie. studien utgår från enheten för anestesiologi och intensivvård vid lunds universitet.

Årets Wyeth-stipendium tilldelas Lars Erik Kristensenlars erik kristensen, forskare vid avdelningen för reumatologi, tilldelas årets Wyeth-stipen-dium för yngre forskare. lars erik kristensen får priset för sitt internationella forskningsar-bete i klinisk reumatologi. priset är på 80 000 kr och delades ut i samband med svenska läkaresällskapets medicinska riksstämma i stockholm.

Aftab Jasir får experttjänst på ECDCaftab Jasir, medicine doktor vid institutionen för laboratoriemedicin i lund, sektionen för medicinsk mikrobiologi, har fått en expert-tjänst på european centre for disease pre-vention and control (ecdc).

Leif Groop företräder LU i ämnes-rådet för medicin, VRleif groop professor och forskargruppschef vid lunds universitets diabetescenter har valts att företräda lu i vetenskapsrådets ämnesråd för medicin.

Ny ordförande i Hjärt-Lungfon-dens ForskningsrådJan nilsson, professor i experimentell hjärt- och kärlforskning på lunds universitets dia-betescenter i Malmö, har utsetts till ny ordfö-rande i hjärt-lungfondens forskningsråd.

Stora Primärvårdspriset till läkar-student från Lundkerstin ivarsson, läkarstudent från lund har fått stora primärvårdspriset med sin uppsats “gottfrid – framtidens läkare”. Juryns motive-ring: “välformulerad, idérik och lagom visio-när, med en tydlig primärvårdsförankring.” prissumman är 50 000 konor.

Bengt Falcks pris 2009 i Neurove-tenskap till Johan BengzonJohan bengzon, docent och specialistläkare vid universitetssjukhuset i lund tilldelas bengts falcks pris i neurovetenskap 2009. prissumman är 25 000 kronor.

Hjärnfondens stipendier 2010biträdande forskarna shorena Janelidze och Joakim ekstrand vid institutionen för kliniska vetenskaper i lund och post doc christian hansen vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i lund, mottar 280 000

kronor var från hjärnfonden. stipendierna delas ut den den 3 december till stipendiater som genom åren har bidragit till ökad kun-skap om flera av hjärnans sjukdomar.

Angela Cenci Nilsson får pengar av Michael J Foxprofessor angela cenci nilsson får 109 000 us-dollar, motsvarande cirka 778 000 kronor, från Michael J fox foundation. pengarna ska användas till forskning om effekterna av behandling med l-dopa på hjärnans blodkärl vid parkinsons sjukdom.

Pris från Barndiabetesfondenbarndiabetesfonden har delade i oktober ut diplom och pris till två diabetesforskare vid lunds universitet. åke lernmark, professor i experimentell diabetesforskning fick motta det stora priset på 250 000 kronor. corrado cilio, docent i pediatrisk immunologi, fick priset som delas ut till yngre barndiabetes-forskare på 50 000 kronor.

Tobias Priset 2009 till Stefan Karlssonkungliga vetenskapsakademien har beslutat utdela tobias priset år 2009 till stefan karls-son vid lunds universitet, ”för hans grundläg-gande studier av mekanismer som reglerar blodbildande stamceller och hur metoder kan utvecklas för att föröka blodbildande stamceller i syfte att förbättra klinisk ben-märgstransplantation”

Ortopedsjuksköterska prisadden 16 november delades salus ansvars vårdpris ut för första gången. priset är på 250 000 kr och ska uppmärksamma personer som bidragit till att utveckla vården i sverige. årets vinnare är ami hommel, forskningssjuk-sköterska och klinisk lektor i lund.

2009 års Teggerstipendiaterfyra unga cancerforskare har mottagit priser från teggerstiftelsen på sammanlagt 1 miljon kronor: david ullmert som studerar samban-det mellan vissa enzymer och utvecklingen av prostatacancer, gabriella honeth som forskar om cancerbehandlingens effekt på cancer-stamceller, karl bacos som söker nya sätt att behandla multipelt myelom, och Malin pedersen som forskar om malignt melanom i ögonen.

15

varsågod! läs inledningen av kerstin ivarssons uppsats ”gottfrid – framtidens läkare”

”god morgon, god morgon camilla. hoppas att du sovit gott. idag är det tisdag och datumet är den 14:e mars 2045. nu är klockan sju och trettio. du bör stiga upp inom en halvtimme. klockan nio ska du vara på hälsohuset. ta ett urinprov med dig. du kan äta lunch på hälsohuset. idag serveras sushi, thaigryta och kycklingwraps. priset för dagens rätt är 20 euro inklusive måltids-dryck och kaffe.lunchen liksom ditt läkarbesök kan givetvis debiteras ditt hälsokonto. säg ´igen´ om du vill att jag upprepar informationen.” Meddelandet från högtalaren i sovrummet väckte camilla.”Ja, då var det dags igen. och jag som sov så gott. hade min senildator, förlåt hcs, väckt mig klockan fyra i natt hade det varit ok. då låg jag ändå vaken. Jag ligger ju sömnlös flera timmar varje natt. Jag vänder och vrider på mig. att räkna får fungerar inte. det går inte att läsa sig till sömns när man är skumögd. vem har mjölk hemma att värma? Jag hatar sömnlösheten. hoppas att gottfrid kan hjälpa mig med det också. nej, nu får jag gå upp. ett, två och tre... så, nu sitter jag på sängkanten. oj, det snurrar visst lite i huvudet. Jag får resa mig försiktigt…” mumlade camilla lite för sig själv.camilla tog sig sakta fram till köksbordet och kaffemaskinen. hon hade hunnit bli nit-tiofyra och hade diverse olika småkrämpor. hon hade fått en ny höftled förra året och rörde sig därför smidigare och med mindre smärta än tidigare. Men riktigt stadig kände hon sig inte. hon blev lätt yr.urinvägsinfektionerna kom oftare och var svårare att bli kvitt. att springa på toa stup i kvarten var lättare sagt än gjort när man inte längre hade så lätt för att ta sig runt hemma. sedan glömde hon en massa hela tiden. vad hon just skulle göra. vad folk hette. vad hon hade bestämt sig för att göra under dagen. ett liv utan hcs:n tedde sig närmast omöj-ligt. Men – trots att camilla kände att åldern började ta ut sin rätt var hon glad att hon fortfarande klarade sig på egen hand. hon hade ingen kommunal stödservice, utan klarade sig på den tvätt‐ och städhjälp som seniorkollektivet hon bodde i tillhandahöll. Maten åt hon antingen i kollektivets matsal eller på det närbelägna hälsohuset.

läs resten av uppsatsen:http://www.storaprimarvardspriset.se/pdf/Gottfrid_av_Kerstin_Ivarsson.pdf

Grattis...

- tack! Jo, jag tänker bli författare. inte nöd-vändigtvis en utgiven författare men ett av mina livsprojekt är att någon gång bli klar med min roman. sedan kanske den bara finns i ett ex i en skokartong på vinden...

I din framtidsvision är det fred mellan Israel och Palestina, Hälsohus har er-satt vårdcentraler och läkarrollen och de andra rollerna på en vårdcentral har utvecklats och blivit mer specialiserade. Blir det bättre i framtiden? Eller kom-mer man att säga att det var bättre förr?

- Jag är optimist. läkemedel, behandlingar och medicinsk utrustning blir allt bättre. vård-personalens kompetens ökar och patienterna/

medborgarna blir mer och mer medvetna om hur deras livsstil påverkar hälsan. övergången från industrisamhället till tjänstesamhället minskar antalet arbetsplatsolyckor och andra arbetsskador. all arbetskraft som finns till-gänglig kommer att behövas i framtiden, det kommer att minska den socioekonomiskt relaterade ohälsan.

Du går nu på termin 5 på Läkarprogram-met. Är det arbete inom primärvården som hägrar?- Ja, det hade nog passat mig bra. det eller kanske ett arbete som företagsläkare.

Sara Liedholm

...Kerstin Ivarsson, läkarstudent som fått Stora Primärvårdspriset medsin uppsats “Gottfrid – framtidens läkare” om hur livet på envårdcentral kan te sig år 2045!

du har inte funderat på att bli författare?

FaktaStora Primärvårdspriset är en årlig uppsatstävling för läkarstuderande.Tävlingen arrangeras av Primärvården Göteborg.Juryns motivering: “Välformulerad, idérik och lagom visionär, med entydlig primärvårdsförankring.”Kerstin Ivarsson mottog priset på 50 000 konor vid prisceremonin iSvenska Mässan i Göteborg den 3 december.

Kerstin Ivarsson mottog priset av den förre nobelpristagaren i medicin, Arvid Carlsson, vid en ceremoni i Göteborg före jul. Här flankerad av andrapristagarna i uppsatstävlingen. Från vänster: Cecilia Chrapkowska, Arvid Carlsson Kerstin Ivars-son och Cecilia Gustafsson

Foto: Jörgen Persson

16

preS

SKlI

ppforskningMänniskans utveckling i nytt ljushur kan det komma sig att människobarn börjar gå först i ettårsåldern, medan ett nyfött föl kommer upp på benen nästan direkt efter födelsen? forskarna har hittills antagit att människans motoriska utveckling är unik på grund av att vår hjärna är så komplicerad och att det är särskilt svårt att hålla balansen när man går på två ben. Men nu visar en fors-kargrupp från Medicinska fakulteten, lunds universitet att tidpunkten för när vi börjar gå infaller i samma stadium i hjärnans tillväxt hos praktiskt taget alla gående däggdjur – från igelkottar, illrar och bältdjur till elefanter.

Att vara pojke är en riskfaktorför tidig födelse medför en risk för följder som lågt blodtryck, hjärnblödningar, lungomog-nad och på sikt neurologiska och kognitiva handikapp. risken är större ju mer för tidig födelsen är: komplikationerna drabbar fram-för allt de allra mest omogna barnen, födda

före den 28e veckan. emma elsmén steen har

undersökt könsskillnaderna i denna sjuklighet genom journal- och registerstudier samt arbeten på klinik och i laboratorium.

– att nyfödda pojkar är mer i riskzonen än flickor är välkänt. Jag ville gå djupare in i frågan och framför allt se vad som händer de första kritiska dygnen, säger hon.

i en studie av journalerna för drygt 200 mycket för tidigt födda barn kunde hon visa att pojkarna är sjukare än flickorna under denna första tid. de behövde t.ex. oftare andningshjälp redan från början, och behövde också oftare hjälp att hålla uppe blod-trycket. ändå hade pojkarna, trots den behandling som gavs, lägre blodtryck dygnet efter födelsen samt utvecklade oftare kronisk lungsjukdom.

Ny signalsubstans kopp-lad till panikångestett svensk-amerikanskt forskar-team har hittat en förändring i hjärnan som kan vara kopplad till panikångest.

-våra amerikanska kollegor vid indiana university, illinois, har utvecklat en modell av pani-kångest i råtta. i en serie experi-ment fann de att signalmoleky-len orexin var direkt kopplad till ångestliknande symtom, säger lil träskman bendz, professor vid avdelningen för psykiatri vid lunds universitet.

tillsammans med lena brun-din, också hon läkare och fors-

kare vid avdelningen för psykiatri, har hon studerat ryggmärgsvätska hos patienter med olika psykiska besvär. Man fann att patien-terna med mest ångest hade högst halter av orexin i ryggmärgsvätskan.

Ny mekanism bakom hjärt- kärl-sjukdom vid diabetes beskrivenhögt blodsocker startar en komplex kedja av molekylära händelser vilka skadar blodkärlen och orsakar hjärt- kärlsjukdom. nu kan fors-kare vid lunds universitets diabetescenter, Medicinska fakulteten, visa varför och att den destruktiva kedjan kan brytas. upptäckten är ett avgörande steg mot en effektiv behand-ling av de kärlskador som drabbar merparten av alla diabetespatienter.

– det är ett hittills outforskat spår som kan förklara på vilket sätt höga blodsocker skadar blodkärlen, säger Maria gomez, fors-kare på lunds universitets diabetescenter (ludc) och ansvarig författare till artikeln som publicerats online i tidskriften arteriosclero-sis, thrombosis and vascular biology. i slutet av den nu kartlagda kedjan finns proteinet osteopontin.

Riskgen aktiverar stressystem och ökar diabetesrisk – forskningsge-nombrott i Scienceupptäckten av en ny genetisk riskvariant för typ 2 diabetes, och beskrivningen av den exakta mekanismen bakom, förklarar på molekylär nivå kopplingen mellan stress och diabetes. upptäckten publiceras i online-i tidskriften science. bärare av riskvarianten har stressade insulinceller vilket kraftigt redu-cerar deras förmåga att utsöndra insulin. och, vilket gör fyndet extra intressant, det finns redan medel som helt återställer insulincel-lens kapacitet.

arbetet bakom upptäckten bygger på ett samarbete mellan ludc-forskare med olika specialiteter, mellan genetiker, experter på djurmodeller för diabetes och de som arbetar med att kartlägga vad som går fel på den enskilda insulincellens nivå. bland de kända riskgenerna för typ 2 diabetes placerar sig den nu upptäckta varianten på adrenalinre-ceptorn högt upp på risklistan.

Nya smarta verktyg i kampen mot diabeteskomplikationeren sofistikerad mikrofon som ”hör” om ett aterosklerotiskt plack i blodkärlet är farligt och ett instrument som ekolodar ögats näthinna i tre dimensioner för att mäta tjockleken.

det är två nya verktyg som ska utvecklas i suMMit-projektet som startar nu. verktyg som utifrån kroppen avbildar dess inre och spårar diabetiska kärlskador.

suMMit är det största projektet någon-sin för att flytta fram positionerna i kampen mot diabeteskomplikationer. finansieringen, omkring 250 miljoner kronor, kommer från eu och läkemedelsindustrin.

projektet koordineras från lunds uni-

versitets diabetescenter (ludc) men också karolinska institutet, sahlgrenska akademin, tolv andra europeiska universitet och fem läkemedelföretag är med.

Banbrytande stamcellsforskninghur ”vet” den blivande bukspottkörteln i ett embryo vilka celler som ska producera insulin och vilka celler som ska få andra uppgif-ter? det måste forskarna förstå, om det ska bli möjligt att behandla typ 1-diabetes med stamceller som utvecklats till insulinproduce-rande betaceller. henrik sembs forskargrupp på stamcellscentrum har kommit fram till banbrytande ny kunskap som idag publiceras i tidskriften cell.

fynden är viktiga både grundvetenskap-ligt och för framtida medicinsk behandling. forskningen kring stamcellsbehandling av typ 1-diabetes kan nu ta flera steg framåt, efter-som man förstått mer om hur omogna celler utvecklas till betaceller. det blir också lättare att forska kring sjukdomar som har med rör-systemen att göra, som t.ex cystbildningar i njurens och leverns kanaler.

122 000 sämre år på grund av alkohol20,3 miljarder kr om året – det är vad alko-holen i sverige kostar samhället, enligt häl-soekonomen Johan Jarl. i hans avhandling från lunds universitet framkommer också vissa oväntade fakta, som att kvinnor med låg alkoholkonsumtion har mindre risk för långtidssjukskrivning än helnykterister.

för att få fram alkoholens totala kostnader har Johan Jarl tillsammans med ett nationellt forskarlag lagt samman kostnaderna för bl.a. sjukfrånvaro, sjukvård och annan vård, brott, förtida pensionering, förtida dödsfall och olika förebyggande insatser. till dessa 20,3 miljarder kr kommer också kostnaden för sämre livskvalitet både hos problemdrickare, deras närstående och dem som blir offer för alkoholrelaterade brott, som kan uppskattas till 122 000 s k Quality adjusted life years.– Man kan säga att det handlar om 122 000 levnadsår i full hälsa som inte blivit till på grund av alkoholens effekter! säger Johan Jarl.

17

Anna Appelberg is a journalist with a Swedish-American upbringing and a bachelor’s degree in Russian. She is currently working as informa-tion officer at the Department of Experimental Medical Science.

anna.appelberg@med.lu.se, 046/222 08 75

Swedes are known to be a secular bunch. A few years ago my friends and I decided to finally put an end to our hypocrisy. We skipped the confused Santa/Jesus deal and agreed to celebrate Christmas in memory of Bruce Willis’s 1988 action movie Die Hard. Ever since then I’ve been on the look-out for memorable traditions to make my own. This is what 2010 has in store for me:

Season’s greetings Let’s start with valentine’s day: valentine’s day wasn’t celebrated in sweden at all until a few years ago, but has now been accepted and embraced.

My guess is that this is partly thanks to the pupil’s bodies in our junior high schools. if you happen to know any young swedish teenagers, chances are, by mid-february, they are obsessing franti-cally about the possibility of sending or receiving an anonymous rose through the pupil’s body. Join them – take a chance on someone! last year i took my beau down-hill skiing at the southernmost slope in sweden, vallåsen, a two-hour drive from lund.

February is also the start of the “semla season”. a semla is a cream-filled car-damom bun served with milk that really deserves more fame than both smorgas-bord, bjorn borg and basshunter. pig out – by lent they are out of season.

March 8th is international Women’s day. despite decades of proclaimed state feminism, this will go unnoticed. if you look really hard you may find one or two self-scrutinizing articles on the sub-ject in the newspaper. i recommend the russian tradition, where women at home and in the workplace are given bouquets of mimosa. i don’t care that it was stalin’s favorite flower i Want MiMosa too this year!

March 25th is Waffle day. thanks to historic mis-pronunciation of virgin Mary (swe: “vår fru”, ie “our lady”) has been shortened to “Waffel” (swe: “våffla”). this is even better than cinnamon roll day. My swedish griddle will be sizzling.

April 1st is April fools. stay clear of any gullible, furious swede cursing eu for asking him to shorten all his moose-hunting towers to a pre-defined height!

Mid-april is easter. one of my american friends first couldn’t figure out why everyone on her street suddenly started to sport brightly colored feathers in their front-lawn trees and shrubs . first, my friend concluded the neighbors had all gone crazy, then she tried to break the code; perhaps the colors symbolized different sport teams? finally she was gripped by a wave of envy and decided go out and get feathers

of her own, no matter what. contrary to central europe where rabbits and hares seem to be the “it”-animals for easter, sweden is chicken country. but beware; bringing twigs inside usually means plant-lice.

On Holy Thursday swedish children dress up as wit-ches and go trick or treating. yes – the boys cross-dress. considering the amount of lipstick rouge and eyeliner freckles, this could be the true origin of swedish gender

equality. Make sure you have candy at home or the little ones in your neighborhood will be

upset. paying cash is also an option.april 12th is cosmonaut’s day –

the favorite addition to my personal calendar. cosmonaut’s day is also

a russian tradition, originating from soviet times.

With christer fuglesang becoming the first swede in space 2006 i feel it’s high time to start partying.

i have no idea how it is supposed to be celebrated,

but you will find me in the kit-chen mixing star-fruit punch, or

on a soccer field sending off left-over fireworks from new year’s. cheers!

this should be much more fun than princess victoria’s wedding.

Anna Appelberg

Foto: www.fotoakuten.se

In en

glISh

18

pOrt

rätt

– när du står på scenen har du frihet att gestalta olika aspekter av det mänskliga psyket som man aldrig skulle våga göra utanför scenen, utan att det skulle få negativa konsekvenser. därför ser jag spexandet som en praktisk psykoterapeutisk verksamhet.

christoffer Månsson är en av tre ekonomer på lunds uni-versitets största institution. han berättar att det egentligen är en tillfällighet att han i dag arbetar med ekonomi vid universitetet.

Beteendevetare– det var förre prefekten vid insti-tutionen, leif salford, som rekry-terade mig i samband med den

nya institutionsorganisationen för fem år sedan. visserligen är jag utbildad civilekonom, men jag har också läst personal och administration och ser mig själv främst som beteendevetare. anled-ningen till att jag läste ekonomi var att de erbjöd så bra kurser i organisation och ledning.

Men det finns också en annan förklaring till att det ändå blev ekonomi, då han tidigt enga-gerade sig i nationslivet och bland annat var heltidsanställd proqurator med ekonomiansvar på hallands nation.

– det är klart att de erfarenheterna ligger till grund för mitt yrkesval. det var där jag skaffade mig kunskaper i ekonomisk redovisning, vilket egentligen är rätt svårt att läsa sig till.

han förvärvade också andra kunskaper.– det var en bra social skola då jag var ledare

för människor som jag inte var chef över. Mitt enda styrmedel var den personliga relationen.

något jag har god nytta av i mitt jobb i en så stor organisation som ikvl, där min yrkesstolthet är att ge bra service och att finnas tillgänglig.

ikvl är en stor institution med 36 avdel-ningar, men det ser inte christoffer Månsson som negativt.

– tvärtom, det har gett mig möjlighet att jobba med mer kvalificerade uppgifter än om jag arbetat i en mindre organisation.

i dag ansvarar han för ekonomin åt åtta avdelningar.

– så många hade jag inte kunnat arbeta åt ifall jag inte haft tillgång till det elektroniska fakturahanteringsprogrammet lupin. det har varit en stor hjälp sedan det togs i bruk.

20 uppsättningarvar gladspexarna grundades i samband med lundakarnevalen 1998, men har sitt ursprung i västgöta nations spex. spexare blev christoffer Månsson för drygt tio år sedan och han har varit med i mer än 20 uppsättningar, bland annat i ”en karnevalssaga” som bygger på charles dickens ”en Julsaga”. i stället för dickens elake och snåle scrooge, som förlorat sin julanda, handlar spexet om den rike craafsing, som tappat bort sin känsla för karnevalen.

– det spelas vart fjärde år i samband med karnevalen. Jag har haft en av huvudrollerna som den lilla fula, dumma fen solveig.

sista spexet som christoffer Månsson spe-

Ekonom som gillar att spexa– På scenen kan du ta fram den arroganta skitstöveln i dig själv, och ju bättre du gör det, ju mer uppskattning får du. Det säger Christoffer Månsson, ekonom vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och mångårig spexare i Var Glad-Spexarna.

christoffer Månsson

19

Ekonom som gillar att spexalade var ”Moulin rouge”, som sattes upp på kiviks marknad för två år sedan. i dag ägnar sig universitetsekonomen mer åt sång än spex.

– Jag har tidigare sjungit i lunds student-sångare, men sjunger nu andratenor i Malmö akademiska kör. Men jag spexar fortfarande ibland.

Olle Dahlbäck

Foto: Olle Dahlbäck

Christoffer Månsson i rollen som den dumma fen Solveig i uppsätt-ningen ”En karnevals-saga”.Foto: Var GladSpexarna

ny på Jobbet!

hej!

Kliniska vetenskaper i Lund:James Wood, doktorand (neurologi)Helena Persson, postdoktor (onkologi)Ann Rosendahl, postdoktor (kirurgi)Jeanette Emt, universitetsadjunkt (medicinsk etik)Mats Johansson, universitetslektor (medicinsk etik)Eva Sjöstrand, forskningsadminsitratör (medicinsk etik)Martin Englund, forskarassistent (orto-pedi)Ole E. Sörensen, forskarassistent (infek-tionsmedicin)Oonagh Shannon, forskarassistent (in-fektionsmedicin)Artur Schmidtchen, professor (derma-tologi)Rolf Ljung, professor (pediatrik)Pia Maly Sundgren, professor (diagnos-tisk radiologi)Patrik Önnerfjord, forskare (bindvävs-biologi)Karsten Ruscher, forskare (experimen-tell hjänforskning)Cecilia Kjellgren, forskningsledare (barn- och ungdomspsykiatri)Pernille Holck, universitetsadjunkt (lo-gopedi, foniatri, audiologi)Cecilia Lundström, universitetsadjunkt (logopedi, foniatri, audiologi)Anne-lie Ståhl, laboratorieforskare (pediatrik)Sara Baker, forskningsingenjör (onko-logi)Kristina Eldh Aaltonen, biträdande fors-kare (onkologi)Anna Karlsson, laboratorieingenjör (onkologi)

Kliniska vetenskaper i Malmö:Lina Åkesson, forskarassistent, diabetes och celiaki.Petter Vikman, forskarassistent, diabe-tes och endokrinologiAhmed Delli, doktorand, diabetes och celiakiAnna Wendt, biträdande forskare, islet cell exocytosisXiangdong Liu, projektassistent, klinisk epidemiologi och befrämjande av hälsa i primärvården

Laboratoriemedicin i Malmö:Lijun Zhao, BMA, Klinisk kemi - B Dahl-bäckBjörn Nodin, BMA, Patologi - G

Landberg/K Jirströms fo-grpMaria Alvarado-Kristensson, forskaras-sistent, Patologi - G LandbergJillian Howlin, forskarassistent, Exp patologi - T AnderssonBarbara Wegiel, postdoktorstjänst, Exp cancerforskning - Jenny Liao PerssonDavid Lindgren, postdoktorstjänst, Mo-lekylär tumörbiologi - H AxelsonPontus Berglund, postdoktorstjänst, Exp patologi - T AnderssonBirendra Singh, laboratorieforskare, Med mikrobiologi - K RiesbeckLina Franzén, laboratorieforskare, Pato-logi - G Landberg/A Dejmek fo-grpCaroline Wigerup, postdoktor, Moleky-lär medicin - S Påhlman

Medicinska fakultetens kansli:Tobias Kristensson, servicetekniker vid HSC LundMagdalena Anderssonb, postdoktor vid Vårdalsinstitutet i LundCajsa Hofgren, postdoktor vid Vårdals-institutet i LundHelene Berggren, personalsamordnare vid kansliet i Lund

Hälsa vård och samhälle:Marianne Granbom, doktorand, avd för gerontologi och arbetsterapiMarianne Kylberg, doktorand, avd för gerontologi och arbetsterapiSusann Bönnemark, forskningsad-ministratör, avd för gerontologi och arbetsterapiEva Ageberg, Forskarassistent, avd för sjukgymnastikCatharina Sjödahl Hammarlund, pro-jektledare, avd för omvårdnadAnn-Charlotte Fredriksson, universitets-adjunkt, avd för omvårdnadJan-Åke Hansson, universitetsadjunkt, avd för omvårdnadAnn-Cathrin Jönsson, universitetsad-junkt, avd för omvårdnadJonas Wihlborg, universitetsadjunkt, avd för omvårdnadCarita Håkansson, universitetsadjunkt, avd för omvårdnadMagnus Zätterström, ekonom, kansliMaria Ekelin, adjungerad adjunkt, avd för omvårdnadAnna-Karin Larsson, adjungerad adjunkt, avd för omvårdnad

FAKTA/ChristofferMånsson

ålder: 37 årfamilj: singelbor: Malmögör: ekonom vid ikvlser upp till: dari-usz luczak, admi-nistrativ chef vid ikvlMotto: in vino veritas

19

Ny ordförande i NRUeva ramel, uni-vers i tets lektor, är ny ordförande i nämnden för rehabiliteringsut-bildning, nru. nya ledamöter i nämnden är dess-utom fredrik offer-lind och katarina strömqvist (lärarre-presentanter) samt anja nyberg, projektledare vid rehabilite-ringsgarantin i skåne.

Nya programdirektörer

carita håkansson och pernille holck är nya programdirektörer för masterprogrammet i medicinsk vetenskap respektive logopedut-bildningen.

Nya ledamöter i NBMFnämnden för biomedicinsk, medicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildning har valt in följande ny ledamöter:professor inga odenholt, docent thomas hellmark och universitetslektor carin Jarl-sunesson, nat fak (lärarrepresentanter) samt läkare peter blomqvist, region skåne.

Vakant ordförande i NOU anna-karin dykes slutade som ordförande i nämnden för omvårdnadsutbildning vid årsskiftet. i väntan på hennes efterföljare är uppdraget vakant.fyra nya ledamöter har valts in:nya lärarledamöter:universitetsadjunkt Margaretha danerekforskare Jimmie kristenssonuniversitetsadjunkt inga perssonuniversitetslektor bibbi thométvå av fyra yrkeslivsrepresentanter är vakanta.

Emeritiskrift 2009”vägen hit – källor till kunskap och utveck-ling, tankar och betraktelser av emeriti” är den tredje skriften i Medicinska fakultetens skriftserie där professorer som går till karriä-rens emeritifas, delar med sig av tankar och betraktelse.

i 2009 års upplaga är det leif salford, pro-fessor i neurokirurgi, Mats berglund, professor i klinisk alkoholforskning och björn lindgren, professor i hälsoekonomi som generöst delar med sig av kunskap, erfarenheter och intres-santa tillbakablickar.

skriften finns att tillgå på Medicinska fakulteten kommu-nikationsavdelning (kontakta: katrin.stahl@med.lu.se) alterna-tivt som nedladdningsbar pdf: http://www.med.lu.se/medarbetare_och_kolleger/hjael-pmedel_och_verktyg/presentationsmaterial/tryckt_presentationsmaterial

Ny internationaliseringspolicy för Medicinska fakultetenunder det gångna året har fakulte-tens inter-nationella styrgrupp arbetat med att ta fram en internationa-liseringspolicy för fakulteten. policyn som fastslogs av styrelsen den 10 december håller nu på att översättas. under våren 2010 kommer styrgruppen att arbeta med att ta fram en handlingsplan i nära samarbete med utbildningsprogram-men, lärare, forskare, administration och det internationella rådet. är du intresserad av internationaliseringsfrågor och vill medverka med synpunkter genom det internationella rådet, ta kontakt med karin frydenlund, internationella avdelningen: karin.fryden-lund@med.lu.se se: www.med.lu.se/medarbetare_och_kol-leger/dokument_och_protokoll/regler_och_styrdokument

Översyn av ansökningsprocessen till ALF-medeltilldelningen av alf-medel till projektmedel är nu klar. 192 miljoner kronor har fördelats i konkurrens. förteckning över tilldelningarna finns på www.med.lu.se/alf. vi har bestämt oss för att se över ansökningsprocessen så därför förlänger vi innevarande treårsperiod till att omfatta fyra år, dvs 2011 blir sista året. den som redan är priortierad får automatiskt förlängning. nästa treårsperiod kommer att omfatta åren 2012 - 2014.

Medfak twittrartwitter är en form av mikroblogg och infor-mationskanal som gör det enkelt att dela med sig och ta del av korta nyheter. vid medicinska fakulteten twittrar exempelvis forskargrup-pen bagadilico och fakultetens kommuni-kationsavdelning twittrar alla nyheter som publiceras på webben. se: http://twitter.com/medfak_luhttp://twitter.com/bagadilico

Artikelserie om medical humanities läkartidningen publicerar artiklar med ursprung i examensarbeten som görs av läkar-studerande på kursen i ”medical humanities” på läkarprogrammet vid lunds universitet. den andra artikeln i serien har rubriken ”ett bidrag till franz kafkas patografi - inbillning-ens värld, sjukdomens verklighet”. artikeln är skriven av läkarstuderande Jonatan Wist-rand. se: www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=13571

Masterclass European Grants gav ökad förståelse för forskningsfinan-sieringför att bättre förstå hur beslutsvägar och lob-bying fungerar inom eu samlades fakultets-ledningen och forskare från Medicinska fakul-teten till ett möte den 1 december. syftet med dagen var att öka kunskapen kring processen för de årliga eu-forskningsprogrammen samt få en inblick i vilka möjligheter som finns att påverka i eu.läs mer: www.med.lu.se/medarbetare_och_kolleger/nyhetsarkiv/100202_eudag

världen