nationell kvalitetsregisterrapport för diagnosår 2014 - nationella

Landstingens och regionernas

nationella samverkansgrupp

inom cancersjukvården

Esofagus- och

ventrikelcancer Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2014

från Nationella registret för esofagus- och

ventrikelcancer(NREV)

Juni 2015

Landstingens och regionernas

nationella samverkansgrupp

inom cancersjukvården

2

Regionalt cancercentrum, Norr

Norrlands universitetssjukhus

SE-901 85 UMEA

Innehallsforteckning

Innehallsforteckning

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.2 Styrgruppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.3 Stodteam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2.1 Incidens och geografisk distribution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

3 Etiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

4 Prognos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

5 Process- och resultatmatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

6 Redovisade resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

6.1 Inrapportering och grad av tackning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

6.2 Multidisciplinar terapikonferens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

6.3 Ledtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

6.4 Behandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

6.5 Komplikationer och postoperativ vardtid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

6.6 Overlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

6.7 Livskvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

7 Appendix: Inkomna enkater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

4 Esofagus-ventrikelcancer - Nationell kvalitetsrapport, 2013

1 Inledning

Svensk forening for ovre abdominell ki-

rurgi, SFOAK, beslot for nagra ar sedan att

sla samman foreningens davarande tva regis-

ter for esofagus- och ventrikelcancer SECC

respektive SWEGIR registren till ett gemen-

samt kvalitetsregister. Resultatet av denna

sammanslagning har blivit Nationellt kva-

litetsregister for esofagus och ventrikelcan-

cer (NREV). Registret oppnades 1 janua-

ri 2006 for inrapportering och startade med

inrapportering pa pappersformular. En web-

baserad inrapportering via INCA portalen

(www.incanet.se) startade i maj 2007. Via

denna portal presenteras aven registrets styr-

grupp, policydokument och vissa praktiska

manualer finns att ladda ned. Varje inrappor-

terande enhet kan fran och med januari 2009

via denna portal granska den egna enhetens

data och ladda ned alla egna inrapporterade

data som validerats pa onkologiskt centrum.

Sedan nagot decennium tillbaka har man i

vastvarden noterad en pataglig okning av in-

cidensen av adenocarcinom i gastroesofageala

overgangen (cardia), medan man noterat en

minskning av incidensen av ovrig ventrikel-

cancer samt av skivepitelcancer i matstrupen.

Denna trend ses aven i vart land (Figur 2, 3

och 4). Samtidigt har den terapeutiska arse-

nalen for behandling av dessa tumorer bred-

dats avsevart och omfattas nu av resektionski-

rugi, onkologisk och endoskopisk behandling.

En stor del av patienterna som drabbas av

tumorer i esofagus eller ventrikel kan enbart

erbjudas palliativ behandling. Kunskapen om

denna behandlingsform ar inte lika valdoku-

menterad i offentliga register som exempelvis

resektionskirurgi.

Med anledning av den dynamik som fore-

ligger bade betraffande tumorpanoramats for-

andring och nya behandlingsformer bade for

kurativt och palliativt syftande behandling

har registrets styrgrupp satt som ett viktigt

mal att kunna beskriva och utvardera denna

behandling, samt att kunna foresla forbatt-

ringar i varden av dessa patienter. Andra mal

ar att facilitera forskning och utveckling, stu-

dera halsoekonomi och patientupplevd livs-

kvalitet.

I ar presenterar vi for forsta gangen data

inkluderande aven aret innan, dvs arets rap-

port inkluderar data fran 2006-2014 ars in-

rappportering som bygger pa de tre formular

som registret baseras pa, samt fran matchade

data fran cancerregistret och befolkningsre-

gistret. Vi har valt att i denna rapport berak-

na tumorstadium enligt Union Internationale

Contre le Cancer (UICC)TNM klassifikations-

system version 7. For att harmonisera med

denna version inkluderas cardiacancer typ I,

II, II och X under esofaguscancer. For att for-

battra jamforbarheten over tid har alla dia-

gnoser som representerar lymfom, sarkom(ink

GIST), carcinoider, neuroendokrina tumorer

och malignt melanom exkluderats fran analy-

serna for samtliga ar. Dessa tumorformer rap-

porteras i andra kvalitetsregister. I denna ars-

rapport presenteras ocksa data fran Quality

of Life formularen for diagnosaren 2011 och

2013.

1.1 Organisation

Styrgruppen for Nationellt kvalitetsregister

for Esofagus och Ventrikelcancer (NREV)

har sedan start tillsatts av initiativtaga-

ren Svensk Forening for Ovre Abdominell

Kirurgi (SFOAK), samt av Gastrointesti-

nal Onkologisk Forening (GOF). Registret

har sedan start och varje ar fatt statsme-

del for driften. Det finns ett policydoku-

ment for registret som styr verksamheten

och som finns pa registrets hemsida: http:

//www.cancercentrum.se/samverkan/

cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/

kvalitetsregister/dokument/ NREV’s

styrgrupp har under 2011 och 2013 tagit fram

ett nationellt vardprogram for diagnoserna

Esofagus och Ventrikelcancer. Det ar styr-

gruppens mal att efterfoljsamheten till vard-

programmet ska speglas i framtida arsrappor-

ter.

1.2 Styrgruppen

Styrgruppen for NREV har en bred forank-

ring inom professionen. Gruppen innehaller

representanter for kirurgi pa lans-, landels-,

och samtliga regioners universitetssjukhus.

Nytt for i ar ar att en patientrepresentat

http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/dokument/




2 Bakgrund

ingar i styrgruppen. Det finns aven tre onko-

logrepresentanter, en patolog, tva sjuksko-

terskor och tva representanter fran Regi-

onalt Cancercentrum i styrgruppen. Foru-

tom ordforande och registerhallare finns en

FoU ansvarig. Gruppens medlemmar repre-

senterar forutom fackkunskap inom medi-

cin och omvardnad, kunnande inom epide-

miologi, statistik och IT. Den aktuella styr-

gruppens sammansattning finns pa: http:



kvalitetsregister/registergrupp/

1.3 Stodteam

Registret ar byggt pa INCA plattformen.

Drift och support skots av Regionalt Can-

cercentrum Norr i Umea. En nationell koor-

dinator ansvarar overgripande for formular-

hanteringen, men varje region har monitorer

som validerar inrapporterade data innan des-

sa laggs in i den nationella databasen. Till

styrgruppen finns pa Regionalt Cancercent-

rum Norr registerkonstruktor och statistiker.

Stodteamet presenteras narmre pa: http:



kvalitetsregister/support/

2 Bakgrund

2.1 Incidens och geografisk distribution

Esofaguscancer ar den attonde vanligast can-

cerformen, knappt en halv miljon patienter

drabbades i varlden aret 2008 [1]. I Sverige

har den totala incidensen for all esofaguscan-

cer varit stabil sedan 70-talet, Figur 1. Glo-

balt sett dominerar skivepitelcancer omfat-

tande over 90% av all esofaguscancer [2]. I fle-

ra vastlander har rapporterats en stabil eller

sjunkande incidens for den histologiska typen

skivepitelcancer i esofagus under de senaste

decennierna medan en dramatiskt okande in-

cidens for adenocarcinom i esofagus skett un-

der samma tidsperiod [3,4]. Figur 2 och figur 3

visar incidensen for man respektive kvinnor

for skivepitelcancer och adenocarcinom i eso-

fagus i Sverige mellan aren 1970 och 2013. Se-

dan mitten pa 2000-talet drabbas fler perso-

ner av adenocarcinom i esofagus an av skive-

pitelcancer i Sverige. Ventrikelcancer, som till

over 95% domineras av den histologiska subty-

pen adenocarcinom, var lange den vanligaste

cancerformen i varlden. Under de senaste de-

cennierna har en stadigt minskande incidens

globalt lett till att ventrikelcancer nu ar den

fjarde vanligast cancerformen med knappt en

miljon nya personer som drabbas arligen [1].

Figur 4 visar en tydligt sjunkande incidens

for ventrikelcancer i Sverige mellan 1970 och

2013. Alders- och konsfordelningen samt lo-

kalisationen av esofagus- och ventrikelcancer

redovisas i Figur 5. Fordelningen av lokalisa-

tion for tumorer i esofagus och ventrikel visas

i Figur 6.


http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/registergrupp/




http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/kvalitetsregister/support/





Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2013

0

2

4

6

8

10

12

Män

Kvinnor

Figur 1. Esofagus - Aldersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2013. All esofaguscancer,

oavsett tumortyp. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer). Kalla: Socialsty-

relsen, statistikdatabasen (2015-08-11). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.

se/statistik/statistikdatabas

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2013

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 2. Esofaguscancer for man. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer) Alders-

standardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2013 per tumortyp. Kalla: Socialstyrel-

sen, statistikdatabasen (2015-08-11). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.se/

statistik/statistikdatabas

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas




2 Bakgrund

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2013

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9AdenocarcinomSkivepitelcancerOdifferentierad cancer

Figur 3. Esofaguscancer for kvinnor. Cardiacancer (ICD10: C160 raknas som esofaguscancer) Al-

dersstandardiserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2013 per tumortyp. Kalla: Socialstyrel-

sen, statistikdatabasen (2015-08-11). Tillganglig fran: http://www.socialstyrelsen.se/

statistik/statistikdatabas

Ant

al/1

00 0

00

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2013

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Män

Kvinnor

Figur 4. Ventrikelcancer. Cardiacancer (ICD10: C160 ingar inte i ventrikelcancer) Aldersstandar-

diserad incidens/100 000 i Sverige 1970-2013. All ventrikelcancer, oavsett tumortyp.

Kalla: Socialstyrelsen, statistikdatabasen (2015-08-11). Tillganglig fran: http://www.

socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas







Åld

er

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

20253035404550556065707580859095

100105

Esofagus

Män

30 20 10 0 10 20 30

Kvinnor

15253035404550556065707580859095

100105

Ventrikel

Figur 5. Esofagus och ventrikelcancer aldersfordelning i procent, 2013-2014. alder vid biopsi.

3 Etiologi

Cervikala esofagus, 1%Övre 1/3, 4%

Mellersta 1/3, 11%

Nedre 1/3, 38%Malign tumör med övergripande växt, 1%

Matstrupen UNS, 9%

Cardia Typ I,II,III eller X, 35%

Esofagus

Fundus , 6%

Corpus , 27%

Antrum , 25%

Pylorus , 8%

Curvatura minor UNS, 5%

Curvatura major UNS, 3%

Malign tumör med övergripande växt, 7%

Magsäck UNS, 19%

Ventrikel

Figur 6. Fordelning av tumorens sublokalisation enligt formular 1, 2013-2014.

3 Etiologi

Liksom vid de flesta andra cancerformer ar

orsaken att drabbas av esofagus- eller ventri-

kelcancer multifaktoriell, och risken okar ge-

nerellt med alder. Miljofaktorer som rokning,

lag socioekonomiskt status och lagt intag av

frukt och gronsaker har storre betydelse an ge-

netiska faktorer och bidrar alla till utveckling

av dessa tumorformer. Det finns robusta data

for att rokning och alkohol ar starkt bidragan-

de till att utveckla skivepitelcancer i esofagus,

sarskilt i kombination [5,6]. Andra mer ovanli-

ga riskfaktorer for skivepitelcancer ar akalasi,

heta drycker, lutskada och familjara kluster.

De flesta adenocarcinom i esofagus uppstar i

ett metaplastiskt omvandlat skivepitel i nedre

delen av esofagus benamnt Barretts esofagus.

Gastroesofageal reflux har etablerats som den

dominerande risk faktorn inte bara for Bar-

retts esofagus men ocksa for adenocarcinom

i esofagus [7–9]. Andra riskfaktorer for ade-

nocarcinom i esofagus ar overvikt [5], sarskilt

abdominell, och rokning [10, 11], medan ett

skyddande samband har noterats for Helico-

bacter pylori (H. pylori) infektion [12,13] och

intag av frukt och gronsaker. En av de vik-

tigaste riskfaktorerna for att utveckla ventri-

kelcancer ar H. pylori infektion, som genererar

en mer an dubblerad risk och klassificerades

1994 som klass 1 carcinogen av International

Agency for Research on Cancer (IARC). Rok-

ning och lagt intag av frukt och gronsaker

ar andra etablerade men mattliga riskfakto-


rer for ventrikelcancer. Familjar forekomst av

ventrikelcancer ses i cirka 10% av fallen. Ge-

netiken ar ofullstandigt kand, men det finns

beskrivet mutationer i E-cadheringenen och

det forekommer okad risk i familjer med here-

ditar non-polypos cancer coli (HNPCC) samt

Peutz-Jeghers syndrom.

Cancer i cardia klassificeras vanligen som

ventrikelcancer, men efterliknar adenocarci-

nom i esofagus vad galler etiologiska fakto-

rer [5, 8–10].

Samtliga av tumorerna i esofagus och vent-

rikel bar en manlig dominans som for skivepi-

telcancer kan forklaras av skillnader i expone-

ring for kanda riskfaktorer, men for adenocar-

cinom i esofagus och ventrikel ar konsskillna-

den till stora delar oforklarad.

4 Prognos

Langtidsprognosen vid esofagus- och vent-

rikelcancer ar starkt beroende av patientens

alder, ovriga sjukdomar, tumorstadium, tu-

morlokalisation och typ av behandling. Ge-

nerellt sett ar prognosen dalig dar esofagus-

och ventrikelcancer ar den sjunde respektive

nast vanligaste orsaken till cancerdod i varl-

den [14].

For gruppen som drabbas av esofaguscan-

cer i Sverige har prognosen forbattrats nagot

over tid, men bara cirka 10% lever mer an

5 ar efter diagnos [15]. Av de som genomgar

kurativt syftande resektion av esofagus over-

lever 30-35%, en siffra som forbattrats avse-

vart de senaste decennierna, med stadiespe-

cifik 5-arsoverlevnad pa 71%, 32% och 11%

for stadium 0-I, II respektive III [16]. Pa se-

nare ar har flera studier rapporterat att sjuk-

hus med hog arlig volym av esofagusresektion

for cancer har lagre postoperativ morbiditet

och mortalitet an de sjukhus med lagre ar-

lig volym [17–19]. Overlevnaden for patienter

med ventrikelcancer varierar starkt mellan oli-

ka lander, exempelvis mellan Japan och Euro-

pa, men ocksa mellan europeiska lander. Det

beror sannolikt pa skillnader i patientpopula-

tion, tumorspecifika faktorer som stadium och

lokalisation samt typ av behandling. Overlag

lever 20-25% av patienterna i Sverige mer an

5 ar efter diagnos [20] I populationsbaserade

material fran Europa opereras mindre an 50%

med kurativt syfte varav 28-42% lever efter 5

ar [21].

5 Process- och resultatmatt

Socialstyrelsens har av regeringen fatt

uppdraget att utarbeta nationella kvalitets-

indikatorer som ska spegla olika aspekter av

kvalitet inom halso- och sjukvarden. Indika-

torerna ska vara tydliga, palitliga, matbara,

accepterade och mojliga att registrera konti-

nuerligt i ledningssystem sasom register och

andra datakallor. Uppdraget ska genomforas

i samrad med Sveriges Kommuner och Lands-

ting. Den goda halso- och sjukvarden utmarks

av att den ar kunskapsbaserad och andamals-

enlig, saker, patient- och brukarfokuserad, ef-

fektiv, jamlik och formedlad i rimlig tid. Kva-

litetsindikatorer inom cancersjukvarden kan

identifiera forhallanden som bor studeras nar-

mare nar det galler orsakssamband och moj-

ligheter till forbattring. Kvalitetsindikatorer-

na ar ocksa avsedda for:

� Larande

� Kvalitetsforbattring

� Verksamhetsutveckling

� Redovisning och uppfoljning pa olika ni-

vaer

� Styrning

� Underlag for avtal och ersattning

� Informerade val av vard- och omsorgsle-

verantor.

De overgripande kvalitetsindikatorer framtag-

na av SoS, SKL och landstingen for allman

cancersjukvard ar:

1. Tackningsgrad i nationellt kvalitetsregister

med tillhorande regionalt/nationellt vardpro-

gram.

6 Redovisade resultat

2. Multidisciplinar bedomning i enlighet med

faststallda vardprogram.

3. Ledtider.

4. Overlevnad och dodlighet.

5. Anvandning av NRS skala (Numeric Ra-

ting Scale, 0-10) for skattning av smarta i det

palliativa skedet. Parametern finns annu inte

i NREV.

6. Registrering av dodsfall i Svenska palli-

ativregistret. Parametern finns annu inte i

NREV, men ett samarbete med svenskt pal-

liativvardsregister har startats.

7. Ordination av opioid parenteralt vid behov

mot smarta till patient i livets slutskede. Pa-

rametern finns annu inte i NREV.

8. Tillgang till kontaktsjukskoters-

ka/motsvarande med tydligt definierat upp-

drag och koordinerande funktion inom respek-

tive verksamhet. Parametern finns annu inte

i NREV.

Socialstyrelsen har hittills ej berort resul-

tatorienterade kvalitetsindikatorer sasom ki-

rurgens (teamets) kompetens, sjukhusvoly-

mer eller standardiserat omhandertagande

av operationspreparat. I den internationel-

la litteraturen hanvisas det ofta till att des-

sa indikatorer paverkar patientens prognos.

NREV har unika forutsattningar att pa po-

pulationsbasis svara pa om dessa indikatorer

ar relevanta i svensk vard av patienter med

esofagus-ventrikelcancer. Det forutsatter dock

att registreringsgraden ar fortsatt hog inom

esofaguscancer, och att den forbattras for

ventrikelcancer. En av de viktigaste kunska-

perna fran registerutdragen ar den langa van-

tetiden fran biopsi till behandlingsbeslut. En

overenskommelse mellan Staten och Svens-

ka kommuner och landsting (SKL) 2015-2018

skall gora cancervarden mer jamlik. En del

ar inforandet av Standardiserade vardforlopp

med stort fokus pa forkortade vantetider mel-

lan diagnos och behandling. Under 2015 in-

fors standardiserat vardforlopp for esofagus-

och ventrikelcancer som en av fem pilot-

diagnoser. Upppgifter fran NREV kommer

att ligga till grund for att folja inforandet

och identifiera problem i vardkedjan. Lank

till den Standardiserade vardplanen: http:



vardforlopp/ En tankbar atgard ar att in-

ratta kontaktsjukskoterska och/eller koordi-

natorer for att optimera kommunikation inom

och mellan enheter/sjukhus som handlagger

patienter med cancer i esofagus eller ventrikel.

Vi har i denna arsrapport valt att presen-

tera foljande resultatmatt:

� Grad av tackning

� Multidisciplinar bedomning

� Ledtider

� Behandling

� Komplikationer

� Overlevnad

� Livskvalitet


6.1 Inrapportering och grad av tackning

Tackningskontrollen bygger pa kontroll av re-

gisterdata gentemot data som rapporterats in

till cancerregistret. Uttag av data fran respek-

tive region gjordes i april 2015. Pa grund av

den efterslapning som sker i inrapporteringen

kan man forvanta sig en nagot samre tack-

ningsgrad for det senaste aret.

Registret anvander tre formular for inrap-

portering: Formular 1 speglar utredningspro-

cessen fram till och med behandlingsbeslut.

Formular 2 speglar tumorbehandlingen. Ini-

tialt har registret kraftsamlat kring variab-

ler som studerar resektionskirurgi men aven

i nagon man palliativa ingrepp. Under 2008

tillkom onkologiska behandlingsprinciper till

registret. Formular 3 speglar uppfoljning ef-

ter behandling samt komplikationer till den-

na och utfallet av PAD. Vidare skickas sedan

ar 2009 tva standardiserade livskvalitetsfor-

mular till patienterna som lever ett ar efter

diagnos. Redovisning av tackningsgrader gors

for Formular 1-3 samt livskvalitetsformularen

(Figur 7-8 samt Tabell 1 och 2). Antalet in-

komna formular (formular 1-3 samt livskvali-


http://www.cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/matstrupe-och-magsack/vardforlopp/





tetsformular) per diagnosgrupp, ar och region

redovisas i Appendix. I Appendix redovisas

ocksa vilka kliniker som under ett ar alltjamt

har samre an 70% tackningsgrad for formular

1 de senaste fyra aren.


Pro

cent

94% 92%78% 76%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

EsofagusVentrikel

AnmälningsblankettenP

roce

nt

91% 88%73% 69%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

Operationsformuläret

Pro

cent 72%

84%

45%57%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

Vårddata− och komplikationsformuläret

Figur 7. Sverige: Tackningsgrader for formularen anmalan, operationdata och vardda-

ta/komplikationer.



Pro

cent

98% 98%

79%89%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

EsofagusVentrikel

Norra

94% 93%

70% 67%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

Uppsala

Pro

cent

94% 89%

47%55%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

Stockholm

94% 91% 93% 92%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

Västra

Pro

cent

90% 89%77% 78%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

Sydöstra

92% 96%88%

77%

0

20

40

60

80

100

2013 2014

Södra

Figur 8. Formular 1, anmalan - tackningsgrader uppdelat pa region och diagnosar.


Tackningsgrader for livskvatitetsformular

fran diagnosar 2011-2013. Tackningsgrader-

na representerar andelen inkomna och ifyll-

da livskvalitetsformular ett ar efter diagnos-

datum av alla patienter som ar registrerade i

formular 1 och som fortfarande lever efter ett

ar.

Tabell 1. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per region 2011-

2013 bland patienter som fortfarande lever efter ett ar.

Ej besvarat (%) Besvarat (%) Totalt (%)

Norra 50 (32.3) 105 (67.7) 155 (100.0)

Uppsala 128 (40.4) 189 (59.6) 317 (100.0)

Stockholm 164 (62.8) 97 (37.2) 261 (100.0)

Vastra 99 (32.8) 203 (67.2) 302 (100.0)

Sydostra 51 (30.7) 115 (69.3) 166 (100.0)

Sodra 111 (34.7) 209 (65.3) 320 (100.0)

Sverige 603 (39.6) 918 (60.4) 1521 (100.0)

Tabell 2. Tackningsgrad for livskvalitetsformular per diagnosar

bland patienter som fortfarande lever efter ett ar.

Ej besvarat (%) Besvarat (%) Totalt (%)

Esofagus

2011 97 (35.3) 178 (64.7) 275 (100.0)

2012 98 (36.3) 172 (63.7) 270 (100.0)

2013 142 (46.9) 161 (53.1) 303 (100.0)

Totalt 337 (39.7) 511 (60.3) 852 (100.0)

Ventrikel

2011 91 (36.1) 161 (63.9) 252 (100.0)

2012 76 (37.3) 128 (62.7) 204 (100.0)

2013 96 (45.1) 117 (54.9) 213 (100.0)

Totalt 263 (39.3) 406 (60.7) 673 (100.0)


6.2 Multidisciplinar terapikonferens

6.2 Multidisciplinar terapikonferens

Under det senaste decenniet har stravan att

diskutera varje enskilt patientfall tillsammans

med de olika berorda specialistgrenarna bli-

vit en allt starkare malsattning i omhander-

tagandet av de flesta tumorsjukdomar. For

esofagus- och ventrikelcancerpatienter brukar

specialister inom onkologi, kirurgi, radiologi,

och patologi samlas och ga igenom patien-

tens sjukhistoria, diagnos och bildmaterial for

att tillsammans komma fram till basta mojli-

ga behandling for den individuella patienten

samt ta stallning om patienten kan erbjudas

delta i nagot forsknings- eller utvecklingspro-

jekt. Det borgar for att patienterna inom regi-

onen erbjuds likvardig, men ocksa individan-

passad behandling. Annu foreligger dock sto-

ra skillnader mellan regioner och mellan olika

tumorgrupper i vilken utstrackning terapibe-

slutet tas multidisciplinart, Figur 9. Trenden

ar dock att andelen okar for bade esofagus-

och ventrikelcancerpatienter, Figur 10.

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra Sverige

Pro

cent

78%82%

95%

80% 80%

93%86%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Esofagus


Pro

cent

59%69%

84%

47%

70%

84%

68%

0102030405060708090

100

Uppgift saknasNejJa

Ventrikel

Figur 9. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa region, 2013-2014.


Diagnosår

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 10. Terapibeslut taget vid multidisciplinar konferens uppdelat pa diagnosar.


6.3 Ledtider

6.3 Ledtider

Att strava efter rimliga vantetider ar av hogs-

ta vikt for att minska patientens lidande och

oka sjukvardens flodeseffektivitet av patien-

ter. Socialstyrelsen och SKL har gemensamt

tagit fram viktiga ledtider for cancerpatien-

ter. Tid fran remissutfardande till forsta be-

sok pa specialistmottagning och tid fran di-

agnostisk atgard och besked om diagnos re-

gistreras annu inte i NREV. Patienterna far

i allmanhet vanta ca 20 dagar mellan dia-

gnos och behandlingsbeslut, Figur 11 och Fi-

gur 12. I Figur 13 presenteras vantetider mel-

lan diagnos och behandlingsbeslut med sprid-

ningsmatt dar det framgar att vantan kan bli

sarskilt lang for vissa patienter, ofta beroen-

de pa kompletterande utredningar innan be-

handlingsbeslut kan fattas. Tiden mellan be-

handlingsbeslut och terapeutisk atgard kan

endast till viss del rapporteras fran NREV da

tidigare har enbart tidpunkten for operation

registrerats. Manga patienter far dock onkolo-

gisk behandling med cytostatika ensamt eller

i kombination med stralning fore operation.

Inklusionen av en onkologimodul inom NREV

har nyligen startats varfor dessa ledtider kom-

mer att kunna rapporteras framover.

0

20

40

60

80

100

120

Vän

tetid

i da

gar

0

20

40

60

80

100

120

Vän

tetid

i da

gar

0

20

40

60

80

100

120

132 258 228 270 139 271 1298n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

2218 17

2421 21 21

NorraUppsalaStockholmVästraSydöstraSödra

Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 11. Esofaguscancer - Boxplot respektive kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut

2013-2014.


0

20

40

60

80

Vän

tetid

i da

gar

0

20

40

60

80

Vän

tetid

i da

gar

0

20

40

60

80

113 162 131 177 82 165 830n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

22

16 16

23

1618 18


Väntetid i dagar

Kum

ulat

iv p

roce

nt

0 20 60 100 140

0

20

40

60

80

100

Figur 12. Ventrikelcancer - Boxplot samt kumulativ tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut 2013-

2014.


6.3 Ledtider

2007 2010 2013

0

20

40

60

80

100

120A

ntal

dag

ar

2007 2010 2013

0

20

40

60

80

100

120A

ntal

dag

ar

22.5 21 22 22 21 21 21 21

Esofagus

2007 2010 2013

0

20

40

60

80

100

120

2007 2010 2013

0

20

40

60

80

100

120

17 18 18 17 18 16 1720

Ventrikel

Figur 13. Boxplot - tid fran diagnos(pad) till behandlingsbeslut per diagnosar. Boxen innefattar mit-

tersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar me-

diantiden.


6.4 Behandling

Behandlingen av esofagus- och ventrikelcan-

cer kan vara kirurgisk resektion eller onkolo-

gisk terapi. Inte sallan ges en kombination av

dessa behandlingar. NREV har fran borjan re-

gistrerat olika detaljer rorande den kirurgiska

behandlingen och sedan 2010 registreras ocksa

parametrar i den onkologiska behandlingen.

Kurativt syftande behandling av bade

esofagus- och ventrikelcancer innefattar vanli-

gen kirurgisk resektion av tumoren som horn-

sten i terapin. Endast 27% respektive 32%

av alla patienterna 2013-2014 med esofagus-

och ventrikelcancer genomgar kurativt syftan-

de kirurgisk resektion av tumoren, med eller

utan onkologisk tillaggsbehandling, Figur 14.

Siffror som varit svagt sjunkande under senas-

te aren, Figur 15, sannolikt till foljd av allt

battre diagnostik av metastaserad sjukdom,

eller pa slapande operationsregistrering. An-

talet och typ av resektion fordelar sig enligt

Figur 16. I de postoperativa resultat som pre-

senteras nedan stratifieras patienten till den

region/sjukhus dar operationen skedde, oav-

sett var patienten ar mantalsskriven eller ut-

redd.

Antal arliga resektioner av en viss typ per

sjukhus, det som ofta brukar kallas sjukhusvo-

lym for ingreppet har i flera vetenskapliga stu-

dier visat sig vara en viktig faktor for utfallet.

Sjukhus med hog volym av hogspecialisera-

de kirurgiska ingrepp, daribland esofaguscan-

cerresektion har lagre mortalitet och forlangd

langtidsoverlevnad jamfort med sjukhus med

lag volym. Det finns en stor spridning i

sjukhusvolym i Sverige for oppen eller mini-

malinvasiv esofaguscancerresektion, Figur 17,

och ventrikelcancerresektion, Figur 19 (en-

doskopiska resektioner typ EMR och ESD

har exkluderats). Antalet kliniker som ut-

for oppen eller minimalinvasiv resektion av

esofagus- och ventrikelcancer har dock mins-

kat under perioden 2011-2014, se Figur 21 och

22, sannolikt som foljd av den centralisering

av hogspecialiserad kirurgisk verksamhet som

paborjats pa flera hall i Sverige.


6.4 Behandling


Pro

cent

24%26%

32%

22% 24%

30%27%

32 69 77 61 35 83 357n=0

10

20

30

40

50Esofagus


Pro

cent

29%

34%31%

26%

42%

33% 32%

35 57 41 48 37 57 275n=0

10

20

30

40

50Ventrikel

Figur 14. Andel patienter som resekerades av alla patienter uppdelat pa region, 2013-2014. Observera

att andelen kan underskattas om tackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.


Diagnosår

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Figur 15. Andel patienter som resekerades av alla patienter, per ar. Observera att andelen kan un-

derskattas om tackningsgraden for operationsblanketten ej ar fullstandig.


6.4 Behandling

2011 2012 2013 2014

Endoskopisk resektion

Ant

al

0

5

10

15

20

15 1513

15

2011 2012 2013 2014

Partiell resektion ventrikel eller gastrektomi

Ant

al

0

50

100

150

200201

188202

130

2011 2012 2013 2014

Esofagektomi eller esofagogastrektomi

Ant

al

0

50

100

150

127143 152 158

Figur 16. Antal endoskopiska resektioner, partiella resektioner ventrikel eller gastrektomier respektive

esofagektomier eller esofagogastrektomier for operationsar 2011-2014. Antalet operationer

2014 kan vara underskattad pa grund av efterslapning i registreringen.


Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Ble

king

esju

khus

et

Hel

sing

borg

s la

sare

tt

Sun

derb

y sj

ukhu

s

Dan

dery

ds s

jukh

us

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Gäv

le s

jukh

us

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Läns

sjuk

huse

t i H

alm

stad

Var

berg

s sj

ukhu

s

Cen

tral

lasa

rette

t i V

äste

rås

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

ristia

nsta

d

Kal

mar

lasa

rett

Örn

sköl

dsvi

ks s

jukh

us

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Figur 17. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner per operationsar for perioden 2011 -

2014. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.


6.4 Behandling

Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)

Ble

king

esju

khus

et

Hel

sing

borg

s la

sare

tt

Dan

dery

ds s

jukh

us

Kal

mar

lasa

rett

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Figur 18. Genomsnittligt antal registrerade esofagusresektioner uppdelat pa klinik for 2013 - 2014.

Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.


Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Sun

derb

y sj

ukhu

sB

leki

nges

jukh

uset

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i Ö

rebr

o (U

SÖ

)K

alm

ar la

sare

ttD

ande

ryds

sju

khus

Söd

ersj

ukhu

set

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

ristia

nsta

dV

arbe

rgs

sjuk

hus

Cen

tral

lasa

rette

t i V

äste

rås

Väx

jö la

sare

ttH

elsi

ngbo

rgs

lasa

rett

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

Sun

dsva

lls s

jukh

usÖ

ster

sund

s sj

ukhu

sS

kara

borg

s sj

ukhu

s, S

KaS

Falu

lasa

rett

Väs

terv

iks

sjuk

hus

Hög

land

ssju

khus

et E

ksjö

Näs

sjö

Mäl

arsj

ukhu

set

Cap

io S

:t G

öran

s sj

ukhu

sÖ

rnsk

ölds

viks

sju

khus

Ers

ta s

jukh

usN

U−

sjuk

vård

enM

ora

lasa

rett

Hud

iksv

all s

jukh

usLy

ckse

le la

sare

ttA

rvik

a sj

ukhu

sG

ävle

sju

khus

Läns

sjuk

huse

t Ryh

ovV

ärna

mo

sjuk

hus

Ljun

gby

lasa

rett

Läns

sjuk

huse

t i H

alm

stad

Kar

lsko

ga la

sare

ttS

kelle

fteå

sjuk

hus

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Figur 19. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner per operationsar for perioden 2011 -

2014. Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.


6.4 Behandling

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

und

Kar

olin

ska

Uni

vers

itsts

sjh

Sah

lgre

nska

Uni

vers

itets

sjh/

SU

Uni

vers

itets

sjuk

huse

t i L

inkö

ping

NU

S N

orrla

nds

Uni

vers

itets

sjuk

hus

Aka

dem

iska

sju

khus

et −

Upp

sala

Ble

king

esju

khus

etU

nive

rsite

tssj

ukhu

set i

Öre

bro

(US

Ö)

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

arls

tad

Sun

derb

y sj

ukhu

sD

ande

ryds

sju

khus

Cen

tral

sjuk

huse

t i K

ristia

nsta

dV

arbe

rgs

sjuk

hus

Cen

tral

lasa

rette

t i V

äste

rås

Söd

ra Ä

lvsb

orgs

sju

khus

Söd

ersj

ukhu

set

Ska

rabo

rgs

sjuk

hus,

SK

aSH

ögla

ndss

jukh

uset

Eks

jö N

ässj

öH

elsi

ngbo

rgs

lasa

rett

Sun

dsva

lls s

jukh

usV

äste

rvik

s sj

ukhu

sN

U−

sjuk

vård

enC

apio

S:t

Gör

ans

sjuk

hus

Mäl

arsj

ukhu

set

Kal

mar

lasa

rett

Öst

ersu

nds

sjuk

hus

Väx

jö la

sare

ttA

rvik

a sj

ukhu

sM

ora

lasa

rett

Gäv

le s

jukh

usÖ

rnsk

ölds

viks

sju

khus

Gen

omsn

ittlig

t ant

al r

esek

tione

r pe

r år

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Figur 20. Genomsnittligt antal registrerade ventrikelresektioner uppdelat pa klinik for 2013 - 2014.

Endoskopiska resektioner typ EMR och ESD ingar ej.


2007 2010 2013

Ant

al

0

10

20

30

40

50

60Esofagus

2007 2010 2013

0

10

20

30

40

50

60Ventrikel

Figur 21. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa operationsar. Endoskopiska resektioner typ

EMR och ESD ingar ej.


6.4 Behandling

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

2

4

6

8

10

12

1420072008200920102011201220132014

Esofagus

Norra Uppsala Stockholm Västra Sydöstra Södra

Ant

al

0

2

4

6

8

10

12

1420072008200920102011201220132014

Ventrikel

Figur 22. Antal kliniker som utfor resektion uppdelat pa region och operationsar. Endoskopiska re-

sektioner typ EMR och ESD ingar ej. Med region avses den region dar opererande sjukhus

ar belaget.


Behandling av esofagus- och ventrikelcan-

cer kan ocksa delas upp i vilken intention be-

handlingen har - kurativt syftande eller palli-

ativ syftande behandling. Alla patienter dar

man fran borjan avser att utfora kirurgisk

kurativt syftande resektion blir inte resekera-

de, ofta pga att patientens allmanna tillstand

och sjuklighet forsamras under forbehandling-

en eller for att det skett en progress av tumo-

ren lokalt eller tillkomst av metastaser. Ett

viktigt kvalitetsmatt ar resektabilitet, dvs vil-

ken andel patienter som genomgick tumorre-

sektion av dem som man avsag for kurativt

syftande resektion. Vi ser att regionerna har

en likvardig resektabilitet, Figur 23 som inte

heller har andrats namnvart med tiden, Fi-

gur 24.


Pro

cent

75%82%

89%94%

74%

92%87%

30 54 83 61 26 89 343n =0102030405060708090

100Esofagus


Pro

cent

79%87%

81%

94% 97%

86% 87%

31 45 42 49 33 55 255n =0102030405060708090

100Ventrikel

Figur 23. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion

uppdelat pa region, 2013-2014. Berakningen av andelen ar avgransad till patienter dar

operationsdataformularet har inkommit och region baseras pa den region dar registrerat

sjukhus i formular 2 ar belaget.


6.4 Behandling

Diagnosår

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

EsofagusVentrikel

Uppgift saknas

Figur 24. Andel patienter som resekerades av alla patienter som planerades for kurativ resektion, per

ar. Berakningen av andelen ar avgransad till patienter dar operationsdataformularet har

inkommit.


Att fa bort all makro- och mikroskopiskt

synlig tumorvavnad vid operationen ar av-

gorande for langtidsoverlevnaden och brukar

anges som att tumoren ar radikalt avlagsnad.

Figur 25 visar regionernas andel radikalt av-

lagsnade tumorer. Skillnader mellan regioner

kan bero pa olikheter i hur extensiv kirurgin

varit, men ocksa pa att mer avancerade tu-

morer opereras i vissa regioner eller pa skill-

nader i definition och matning av radikalitet.

Det totala antalet lymfkortlar som tas med

vid resektionen, Figur 26 kan indikera pa hur

extensiv kirurgin varit, men ar ocksa beroen-

de pa hur man hanterar materialet och hur

noga man letar. Figur 27 och 28 pavisar att

det finns regionala skillnader i antalet lymf-

kortlar som tagits med och identifierats vid

resektionen. Framforallt syns skillnaderna for

esofaguscancer. En uppatgaende trend i an-

tal lymfkortlar som undersokts av patolog kan

ses for ventrikelcancer, Figur 29. Tumorstadi-

et for de patienter som genomgatt kirurgisk

resektion klassificeras enligt det internationel-

la TNM7 klassifikationssystemet och fordelas

enligt Figur 30. Ett antal av tumorerna kan

inte aterfinnas ens med mikroskop efter for-

behandling och anges som TX,NX,MX. Man

kan se regionernas fordelning av tumorstadi-

um i Figur 31 och 32.


Pro

cent

90%

73%

85%

77%

92%

82%

75% 75%

85% 86%

94%

83%

89%

80%

31 30 53 47 53 33 8 20 20 28 50 42 215 200n =0

20

40

60

80

100

EsofagusVentrikel

Figur 25. Andel radikalt resekerade av samtliga resekerade patienter 2013-2014 , per region. Med regi-

on avses den region dar opererande sjukhus ar belaget. Uppgift om mikroskopisk radikalitet

saknas for 3 resektioner i formular 3.


6.4 Behandling

1 12 25 38 51 64 77

Esofagus

Antal undersökta lymfkörtlar

Ant

al r

esek

tione

r

0

2

4

6

8

10

1 12 25 38 51 64 77

Ventrikel

Antal undersökta lymfkörtlar

0

2

4

6

8

10

Figur 26. Fordelning av totalt antal undersokta lymfkortlar av patolog per resektion fran formular 3,

2013-2014. Hals, thorax eller buk. I figurerna ingar bara resektioner med minst en undersokt

lymfkortel. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om typ

av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA

exkluderats).


0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

30 43 47 2 19 46 187n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

21

16

2624

10

35

23

Esofagus


Antal undersökta lymfkörtlar.

Kum

ulat

iv p

roce

nt

1 20 40 60 80

0

20

40

60

80

100

Figur 27. Esofagus - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog. Patien-

ter diagnostiserade 2013 - 2014. Totalt i hals, thorax eller buk per region. Endoskopiska

resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om typ av ingrepp saknas har al-

la patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA exkluderats). Minimum en

lymfkortel for att inga i figurerna. Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet

lymfkortlar, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalet. Med

region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.


6.4 Behandling

0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

Ant

al u

nder

sökt

a ly

mfk

örtla

r

0

20

40

60

80

25 42 27 18 24 38 174n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

1915

25

16.519

2320

Ventrikel


Antal undersökta lymfkörtlar.

kum

ulat

iv p

roce

nt

1 20 40 60 80

0

20

40

60

80

100

Figur 28. Ventrikel - Boxplot respektive kumulativt antal undersokta lymfkortlar av patolog. Patienter

diagnostiserade 2013 - 2014. Totalt i hals, thorax eller buk. Minimum en lymfkortel for att

inga i figurerna. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om information om

typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA

exkluderats). Boxen i boxplotten innefattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala

linjerna 90% och linjen inom boxen representerar medianantalen. Med region avses den

region dar opererande sjukhus ar belaget.


2007 2010 2013

0

20

40

60

80A

ntal

dag

ar

2007 2010 2013

0

20

40

60

80A

ntal

dag

ar

0

20

40

60

80

146 137 156 114 119 120 121 63n =

17 18 1719 18

25.5

21

25

Esofagus

2007 2010 2013

0

20

40

60

80

2007 2010 2013

0

20

40

60

80

0

20

40

60

80

72 76 70 65 68 57 55 23n =

15.518.5

15

20 21

27 27

22

Ventrikel

Figur 29. Boxplot - Antal undersokta lymfkortlar av patolog i hals, thorax eller buk per diagnosar.

Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (for att fa jamforbarhet over tid har

alla patienter registrerade med operationskoderna JCA och JDA exkluderats). Boxen inne-

fattar mittersta 50% av antalet lymfkortlar, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen

representerar medianantalet.


6.4 Behandling

Redovisningarna av stadium ar beraknade enligt TNM7. Det gar endast att klassificera dia-

gnoser enligt TNM7 fran och med 2011 nar differentieringsgrad borjande registreras. I redovis-

ningarna som galler stadium ingar endast adenocarcinom och skivepitelcancer. De diagnostyper

som inte har kunnats klassificerats till ett stadium enligt TNM7 redovisas som ovriga/saknas

och dar ingar: TX, T0 (undantag T0 om N3 for esofaguscancer), NX, MX samt diagnoser dar

endera av tumorlokal, t-stadium, n-stadium, m-stadium, histologiskt typ eller differentierings-

grad saknas i formular 3. M1 klassificeras alltid som stadium IV oberoende av om tnm-stadium

eller differentieringsgrad saknas eller ar klassad som X.

0 I II III IV Övriga/saknas

Pro

cent

0%

18%24%

38%

6%

14%

0

10

20

30

40

50

0 33 43 68 11 26n=

Esofagus

0 I II III IV Övriga/saknas

Pro

cent

1%

12%

28% 29%

15% 15%

0

10

20

30

40

50

1 22 50 52 26 27n=

Ventrikel

Figur 30. Andel diagnoser per stadium i Sverige enligt TNM7, 2013 - 2014. Uppgifterna om stadium

baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren (Om infor-

mation om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operationskoderna

JCA och JDA exkluderats). 8 av 26 esofaguscancerdiagnoser som ingar i ovriga/saknas var

NX, 6 saknade uppgift om differentieringsgrad och 14 var T0. Motsvarande siffror for 27

ventrikelcancrar var 20 (NX), 4 (differentieringsgrad saknas) respektive 4 (T0).


0 I II III IV Övriga

Pro

cent

2%8%

19%

56%

8% 8%

1 5 12 36 5 5n =05

1015202530354045505560

Norra

I II III IV Övriga

18%

30%

39%

5% 7%

15 25 32 4 6n =05

1015202530354045505560

Uppsala

I II III IV Övriga

Pro

cent

18% 17%

38%

3%

23%

19 18 39 3 24n =05

1015202530354045505560

Stockholm


6%11%

17%

39%

6%

22%

1 2 3 7 1 4n =05

1015202530354045505560

Västra

0 I II III Övriga

Pro

cent

3%

24%31%

24%17%

1 7 9 7 5n =05

1015202530354045505560

Sydöstra

I II III IV Övriga

10%17%

41%

13%19%

11 19 46 14 21n =05

1015202530354045505560

Södra

Figur 31. Esofagus - Andel diagnoser per stadium enligt TNM7 per region, 2011 - 2014. Uppgifterna

om stadium baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren

(Om information om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operations-

koderna JCA och JDA exkluderats). Med region avses den region dar sjukhuset som angetts

i registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.


6.4 Behandling


Pro

cent

1%

10%

25% 24%

15%

24%

1 8 20 19 12 19n =05

1015202530354045505560

Norra

I II III IV Övriga

13%

26% 27%

16% 19%

14 28 29 17 20n =05

1015202530354045505560

Uppsala

I II III IV Övriga

Pro

cent

20%24% 22%

9%

25%

17 21 19 8 22n =05

1015202530354045505560

Stockholm

I II III IV Övriga

14%10%

45%

8%

22%

7 5 22 4 11n =05

1015202530354045505560

Västra


Pro

cent

2%

22%

34%

15%9%

18%

1 14 22 10 6 12n =05

1015202530354045505560

Sydöstra

I II III IV Övriga

16%24%

28%

15% 17%

15 22 26 14 16n =05

1015202530354045505560

Södra

Figur 32. Ventrikel - Andel diagnoser per stadium enligt TNM7 per region, 2011 - 2014. Uppgifterna

om stadium baseras pa formular 3. Endoskopiska resektioner ar exkluderade fran figuren

(Om information om typ av ingrepp saknas har alla patienter registrerade med operations-

koderna JCA och JDA exkluderats). Med region avses den region dar sjukhuset som angetts

i registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.


Palliativ behandling planerades for 266

(43%) av patienterna med esofaguscancer

2014 och for 112 (32%) med ventrikelcancer

2014. Typen av palliativ behandling som pla-

nerades framgar av Tabell 3.

Tabell 3. Typ av planerad palliativ behandling av diagno-

ser som planerades for palliativ behandling, 2014

Antal (%)

Esofagus

Resektionskirurgi 1 ( 0.4)

Stent, PEG, venport eller annan 115 ( 43.2)

Kemoterapi 82 ( 30.8)

Radioterapi 58 ( 21.8)

Radiokemoterapi 32 ( 12.0)

Ventrikel

Resektionskirurgi 12 ( 10.7)

Stent, PEG, venport eller annan 30 ( 26.8)

Kemoterapi 57 ( 50.9)

Radioterapi 16 ( 14.3)

Radiokemoterapi 3 ( 2.7)


6.5 Komplikationer och postoperativ vardtid

6.5 Komplikationer och postoperativ

vardtid

Resektion av esofaguscancer ar ett av de stor-

re kirurgiska ingrepp som utfors och ar be-

haftat med en relativt hog andel postope-

rativa komplikationer. Totalt under perioden

2011-2014 drabbades 147 av 505 (29%) pa-

tienter som genomgick esofaguscancerresek-

tion av nagon av de pa forhand definierade

komplikationerna inom 30 dagar. Motsvaran-

de siffror for ventrikelcancerresektion var 111

av 570 (19%). Postoperativa komplikationer

delas vanligen upp i ”kirurgiska” om de anses

ha ett nara samband med det kirurgiska hant-

verket och ”allmanna”for de ovriga. I Tabell 4,

5 och 7 presenteras regionvis forekomsten

av postoperativa komplikationer 2013-2014.

Vi ser att gruppen rokare/fore detta rokare i

storre utstrackning drabbas av postoperativa

komplikationer efter esofagusresektion. Lac-

kage i den kirurgiska kopplingen - anastomo-

sen - ses i 10% av fallen efter esofaguscancerre-

sektion, medan det ar mer ovanligt (4%) efter

resektion av ventrikelcancer, Tabell 6. Fore-

komsten av allmanna komplikationer presen-

teras i Tabell 7 och typen av komplikation i

Tabell 8. Vanligast forekommande specificera-

de allmanna komplikation var allvarlig cardio-

vaskular komplikation efter esofagusresektion

som ses i 10% och sepsis efter ventrikelresek-

tion som ses i 6%.

Allvarlighetsgraden av postoperativ kompli-

kation brukar klassificeras enligt Clavien-

Dindo (referens Clavien et al. The Clavien-

Dindo Classification of Surgical Complica-

tions. Ann Surg 2009;250: 187-196) dar grad

IIIb och over anses som allvarlig komplikation.

NREV inforde Clavien-Dindo klassificering ar

2012 och annu saknas manga uppgifter, Fi-

gur 34.

Tabell 4. Komplikationer uppdelade pa rokvanor, 2013-2014

Rokare (%) Fd rokare (%) Icke rokare (%) Okant (%) Totalt (%)

Esofagus

Totalt 31 (54.4) 28 (58.3) 23 (41.8) 28 (47.5) 110 (50.2)

Allmanna 23 (40.4) 19 (39.6) 13 (23.6) 20 (33.9) 75 (34.2)

Kirurgiska 20 (35.1) 18 (37.5) 15 (27.3) 15 (25.4) 68 (31.1)

Ventrikel

Totalt 9 (33.3) 10 (27.8) 21 (29.6) 29 (36.2) 69 (32.2)

Allmanna 5 (18.5) 10 (27.8) 12 (16.9) 17 (21.2) 44 (20.6)

Kirurgiska 6 (22.2) 4 (11.1) 13 (18.3) 17 (21.2) 40 (18.7)


Tabell 5. Patienter som drabbats av en eller flera

kirurgiska komplikationer inom 30 dagar

efter huvudoperation 2013-2014. Mojli-

ga komplikationer listas i efterfoljande

tabell. Med region avses den region dar

opererande sjukhus ar belaget.

Antal (%) Totalt Antal

Esofagus

Norra 8 (25.8) 31

Uppsala 18 (34.0) 53

Stockholm 17 (31.5) 54

Vastra 1 (12.5) 8

Sydostra 3 (15.0) 20

Sodra 19 (38.0) 50

Sverige 68 (31.1) 219

Ventrikel

Norra 4 (13.3) 30

Uppsala 8 (16.0) 50


Vastra 6 (28.6) 21

Sydostra 5 (17.9) 28

Sodra 5 (11.4) 44

Sverige 40 (18.7) 214



Tabell 6. Fordelning av typ av kirurgiska kompli-

kationer baserat pa 219 esofagusresek-

tioner respektive 214 ventrikelresektio-

ner for aren 2013-2014. Varje diagnos

kan representeras av flera komplikatio-

ner.

Antal (%)

Esofagus

Blodning 3 ( 1.4)

Anastomosinsufficens 23 ( 10.5)

Substitutnekros 10 ( 4.6)

Intraabdominell abscess 3 ( 1.4)

Intrathorakal abscess 4 ( 1.8)

Ductus thoracicusskada 3 ( 1.4)

Nervus recurrenspares 15 ( 6.8)

Annan svar komplikation 16 ( 7.3)

Ventrikel

Blodning 3 ( 1.4)

Anastomosinsufficens 9 ( 4.2)

Substitutnekros 0 ( 0.0)

Intraabdominell abscess 11 ( 5.1)

Intrathorakal abscess 3 ( 1.4)

Ductus thoracicusskada 0 ( 0.0)

Nervus recurrenspares 1 ( 0.5)

Annan svar komplikation 19 ( 8.9)


Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

0123456789

10111213141516171819202122232425

EsofagusVentrikel

Figur 33. Andel patienter med anastomosinsufficens eller substitutnekros efter operation per diagno-

sar. Totalt antal esofaguscancerpatienter med anastomosinsufficens eller substitutnekros

var 152 och for ventrikelcancer, 59 patienter



Tabell 7. Allmanna komplikationer inom

30 dagar efter huvudoperation,

2013-2014. Mojliga komplikatio-

ner listas i efterfoljande tabell.

Med region avses den region dar

opererande sjukhus ar belaget.

Antal (%) Totalt

Esofagus

Norra 11 (35.5) 31

Uppsala 14 (26.4) 53


Vastra 2 (25.0) 8

Sydostra 1 ( 5.0) 20

Sodra 23 (46.0) 50

Sverige 75 (34.2) 219

Ventrikel

Norra 7 (23.3) 30

Uppsala 8 (16.0) 50


Vastra 5 (23.8) 21

Sydostra 2 ( 7.1) 28

Sodra 12 (27.3) 44

Sverige 44 (20.6) 214

Tabell 8. Fordelning av typ av allmanna komplikationer baserat pa

219 esofagusresektioner respektive 214 ventrikelresektio-

ner for aren 2013-2014. Varje diagnos kan representeras

av flera komplikationer.

Antal (%)

Esofagus

Allvarlig pneumoni 21 ( 9.6)

Sepsis 12 ( 5.5)

Allvarlig cardiovaskular komplikation 23 ( 10.5)

Lungemboli 7 ( 3.2)

Annan svar vardforlangande komplikation 29 ( 13.2)

Ventrikel

Allvarlig pneumoni 10 ( 4.7)

Sepsis 12 ( 5.6)

Allvarlig cardiovaskular komplikation 4 ( 1.9)

Lungemboli 4 ( 1.9)

Annan svar vardforlangande komplikation 19 ( 8.9)


I II IIIa IIIb IVa IVb V Uppgift saknas

Pro

cent

15%

25%

8%12%

7%

2% 3%

26%

34 56 18 27 16 4 7 58n =0

10

20

30

40

50Esofagus

I II IIIa IIIb IVa IVb V Uppgift saknas

Pro

cent

20% 18%

7% 8%3%

1% 1%

43%

42 38 14 17 7 2 2 92n =0

10

20

30

40

50Ventrikel

Figur 34. Clavien-Dindoklassificeringen for samtliga diagnoser i Sverige, 2013-2014.



Ett annat matt for att fanga upp kompli-

kationer ar postoperativ vardtid. Det pavisas

en del regionala skillnader avseende vardtid

efter resektion av esofaguscancer, Figur 35 och

ventrikelcancer, Figur 36, med medianvardti-

der pa 14 respektive 11 dagar, 2013-2014. Det

finns dock manga andra skal, utover postope-

rativa komplikationer, som kan forklara skill-

nader i vardtid.

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

30 53 54 7 19 49 212n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

12 1315

1

10

18

14

NorraUppsalaStockholm

SydöstraSödra

0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

Figur 35. Esofaguscancer - Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation

per region for 2013-2014. Med region avses den region dar opererande sjukhus ar bela-

get. Observera att Vastra regionen utgar i denna figur pa grund av fa registrerade vid

uttagstillfallet (7 st, 2013-2014).


0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

Vän

tetid

0

10

20

30

40

50

60

30 48 33 20 28 43 202n =

Norra

Uppsa

la

Stock

holm

Västra

Sydös

tra

Södra

Sverig

e

8.510

1214

8.5

1311


0 20 40 60 80 100

0

20

40

60

80

100

Vårdtid i dagar

Figur 36. Ventrikelcancer - Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation

per region for 2013-2014. Med region avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.



2007 2010 2013

0

20

40

60

80A

ntal

dag

ar

2007 2010 2013

0

20

40

60

80A

ntal

dag

ar

16 16 15 16 15 1614 14

Esofagus

2007 2010 2013

0

20

40

60

80

2007 2010 2013

0

20

40

60

80

10 11 11 11 10 11 129

Esofagus

Figur 37. Boxplot och kumulativ tid fran operation till utskrivning efter operation. Boxen innefattar

mittersta 50% av vardtiderna, vertikala linjerna 90% och linjen inom boxen representerar

mediantiden.


6.6 Overlevnad

Overlevnad kan indelas i kort- eller langtidso-

verlevnad. For korttidsoverlevnad efter kirur-

gi anses postoperativ mortalitet vara det ve-

dertagna mattet dar man tidigare vanligen

anvande tiden inom 30 dagar efter operation

som grans men som man numer oftast forlang-

er tom 90 dagar.

I Figur 38 och 39 presenteras 90-

dagarsmortaliteten 2011-2014 fordelat pa re-

gionerna respektive som tidstrend. Endast re-

sektioner som bedomdes som kurativa eller

gransfall kurativa ingar i redovisningen. Skill-

nader mellan regionerna kan bero pa faktiska

skillnader i det perioperativa omhandertagan-

det men kan ocksa bero pa olikheter i klassi-

fikation av tumorformer eller skillnader i pa-

tientpopulationer.

Pro

cent

2.9%

4.9% 5%

3.3%

1.7%

4.1% 3.9%

2 5 8 4 1 7 27Antal döda =0

2

4

6

8

10


Esofagus

Pro

cent

3.9%

5.7%4.6%

3.1%2.5%

3.7% 4%

3 6 5 3 2 4 23Antal döda =0

2

4

6

8

10


Ventrikel

Figur 38. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per region, 2011 - 2014 om operatorens

bedomning av tumorresektionen var kurativ eller gransfall kurativ/palliativ. Med region

avses den region dar opererande sjukhus ar belaget.


6.6 Overlevnad

Pro

cent

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

EsofagusVentrikel

Figur 39. Andel doda inom 90 dagar fran operationsdatum per diagnosar.


Langtidsoverlevnad mats vanligen som

minst 3- eller 5-arsoverlevnad. Den allomfat-

tande overlevnaden efter kurativt syftande re-

sektion av esofagus- och ventrikelcancer ar pa-

fallande lika, Figur 40. Endast ca 38% av pa-

tienterna lever efter 5 ar.

Prognosen efter kurativt syftande esofagusre-

sektion ar val kant for att vara dalig. Som for-

vantat ar tumorstadium en starkt, och alder i

mindre grad, bidragande faktor for langtidso-

verlevnad, Figur 41 och 42. Ingen storre effekt

ses av kon, Figur 43, vilket kanske forklaras av

andra faktorer som exempelvis livsstilsfakto-

rer, tumorstadium och alder.

Tumorstadium och alder har stor betydelse

vad galler overlevnaden efter kurativt syftan-

de resektion av ventrikelcancer, emedan effek-

ten av kon verkar vara liten, Figur 44–46.

I overlevnadsberakningarna i denna arsrap-

port foljs overlevnaden upp till och med 2015-

03-31. Endast resektioner som bedomts som

kurativa eller gransfall kurativa ingar i over-

levnadsberakningarna.

Överlevnad

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

EsofagusVentrikel

ÅrAntal patienter i risk: Esofagus: Ventrikel:

675 395 193 80571 383 218 101

Log−rank test, p värde = 0.582

Figur 40. Overlevnad fran operationsdatum, 2011-2014.


6.6 Overlevnad

Esofagus − Överlevnad per tumörstadium

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

ÅrAntal patienter i risk: IIIIIIIV

64 47 24 885 52 29 16

158 85 37 1124 11 6 0

Log−rank test, p värde = 0

Figur 41. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa tumorstadium (TNM7), 2011-

2014.


Esofagus − Överlevnad per åldersgrupp

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

ÅrAntal patienter i risk: <5050−5960−6970−7980−

28 22 11 685 56 29 8

202 134 66 33147 85 42 13

16 8 4 3


Figur 42. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa alder vid diagnos, 2011-2014.


6.6 Overlevnad

Esofagus − Överlevnad per kön

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

ÅrAntal patienter i risk: MänKvinnor

385 244 121 5093 61 31 13


Figur 43. Esofagus - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa kon, 2011-2014.


Ventrikel − Överlevnad per tumörstadium

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

IIIIIIIV

ÅrAntal patienter i risk: IIIIIIIV

72 63 41 23108 88 49 19105 60 26 9

36 13 6 1

Log−rank test, p värde = 0

Figur 44. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa tumorstadium (TNM7), 2011-

2014.


6.6 Overlevnad

Ventrikel − Överlevnad per åldersgrupp

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

<5050−5960−6970−7980−

ÅrAntal patienter i risk: <5050−5960−6970−7980−

31 24 14 662 49 23 11

118 89 61 31170 118 66 31

88 50 27 14


Figur 45. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa alder vid diagnos, 2011-2014.


Ventrikel − Överlevnad per kön

Öve

rlevn

ad

0 1 2 3

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

MänKvinnor

ÅrAntal patienter i risk: MänKvinnor

271 193 110 51198 137 81 42


Figur 46. Ventrikel - Overlevnad fran operationsdatum uppdelat pa kon, 2011-2014.


6.7 Livskvalitet

6.7 Livskvalitet

EORTCs HRQL formular har en fyrgradig

skala for svarsalternativen till funktions- och

symtomskalor: [1) inte alls, 2) lite, 3) en hel

del, och 4) mycket]. Den globala livskvalitets-

skalan har en sjugradig skala fran valdigt da-

ligt (1) till utmarkt (7). For att ge en enklare

och mer overskadlig presentation har vi diko-

tomiserat svaren.

Dikotomisering:

� Funktionsskalor: patienter som svarat

minst en gang med 3) en hel del eller

4) mycket i nagon del i en skala kate-

goriseras till dalig funktion i den skalan

annars kategoriseras patienten till god

funktion.

� Symtomskalor: patienter som svarat

minst en gang med 3) en hel del eller

4) mycket i nagon del i en skala katego-

riseras till symtomgivande annars kate-

goriseras patienten till inga eller mindre

symtom.

� Globala skalan: ett svar pa 4 eller mind-

re (samre) till nagon av de tva fragor-

na i skalan kategoriseras till dalig global

livskvalitet annars kategoriseras patien-

ten till god global livskvalitet.

Sa stor andel som 71% av fallen har dalig

funktionell formaga och 77% har fortfarande

negativa symtom ett ar efter esofaguscancer-

resektion 2011-2013, Figur 47 och 48. Patien-

terna angav i 45% av fallen en dalig global

livskvalitet, Figur 49. Motsvarande resultat

ett ar efter ventrikelcancerresektion ar 67%,

71% och 45%, Figur 47, 48 och 49.



Pro

cent

0

20

40

60

80

100

69%65%

73%64%

74% 74% 71%

n = 39 65 51 72 53 98 378

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

62% 65% 67% 70%65% 67% 67%

n = 45 60 48 46 54 63 316

Ventrikel

Figur 47. EORTC QLQ-C30: Andel patienter dar patienterna svarat antingen ”en hel del” eller ”myc-

ket” pa minst en av fragorna, 2011-2013. Det finns 28 fragor och alternativen ar: ”inte alls,

lite, en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar dalig funktionell formaga.

Med region avses den region dar sjukhuset som angetts i registerformular 2 (operationsdata)

ar belaget.


6.7 Livskvalitet


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

69%75%

86%

65%

77% 81% 77%

n = 39 64 51 72 53 98 377

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

59%70% 73% 73%

69% 71% 71%

n = 44 60 48 45 54 63 314

Ventrikel

Figur 48. EORTC QLQ-OG25: Andel patienter dar patienterna svarat antingen ”en hel del” eller

”mycket”pa minst en av fragorna, 2011-2013. Det finns 25 fragor och alternativen ar: ”inte

alls, lite, en hel del eller mycket”. En hel del eller mycket representerar negativa symtom.

Med region avses den region dar sjukhuset som angetts i registerformular 2 (operationsdata)

ar belaget.



Pro

cent

0

20

40

60

80

100

41%

53%

41%33%

53%

39%45%

n = 39 64 51 70 51 98 373

Esofagus


Pro

cent

0

20

40

60

80

100

48% 44% 46%41% 39% 37%

45%

n = 44 59 48 46 54 63 314

Ventrikel

Figur 49. EORTC QLQ-C30: Andel patienter dar patienterna svarat fyra eller samre pa minst en

fraga, 2011-2013. Det finns tva fragor som ar kodade ett till sju dar 1 ar ”mycket daligt”

och sju ar ”utmarkt” global livskvalitet. Med region avses den region dar sjukhuset som

angetts i registerformular 2 (operationsdata) ar belaget.


7 Appendix: Inkomna enkater

Tabell 9. Esofagus - Inkomna formular avseende anmalan, operation och vardda-

ta/komplikationer per region och ar.

Norra Uppsala Stockholm Vastra Sydostra Sodra Sverige

Formular 1

2006 79 126 109 123 51 135 6232007 61 157 97 109 59 119 6022008 75 149 141 100 67 107 6392009 70 151 153 120 74 140 7082010 52 147 131 101 59 137 6272011 75 146 115 127 72 134 6692012 61 158 120 115 72 146 6722013 75 155 144 137 76 121 7082014 60 112 93 135 72 152 624Totalt 608 1301 1103 1067 602 1191 5872

Formular 2

2006 45 76 101 61 35 99 4172007 40 96 66 44 59 90 3952008 51 88 98 27 64 78 4062009 51 82 105 40 72 100 4502010 35 90 67 36 58 104 3902011 48 86 75 42 72 90 4132012 38 81 60 31 70 94 3742013 44 82 80 45 67 66 3842014 34 38 49 23 40 55 239Totalt 386 719 701 349 537 776 3468

Formular 3

2006 16 39 43 30 14 59 2012007 16 33 30 23 25 53 1802008 27 44 39 14 28 45 1972009 22 40 41 22 24 34 1832010 11 37 27 15 19 34 1432011 20 35 32 19 20 27 1532012 18 34 23 8 17 40 1402013 17 42 33 7 15 32 1462014 14 19 12 2 6 20 73Totalt 161 323 280 140 168 344 1416


Tabell 10. Esofagus - Inkomna formular per region och ar. EORTC QLQ-C30 avser livskvalitetsfor-

mular gallande halsa och EORTC QLQ-C25 avser livskvalitetsformular gallande symptom.


EORTC QLQ-C30

2006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 0 0 0 0 0 02009 18 18 39 0 20 38 1332010 8 21 28 14 20 57 1482011 13 38 27 36 27 38 1792012 19 33 17 39 15 48 1712013 17 40 1 43 22 39 1622014 3 7 0 0 8 15 33Totalt 78 157 112 132 112 235 826

EORTC QLQ-C25

2006 0 0 0 0 0 0 02007 0 0 0 0 0 0 02008 0 0 0 0 0 0 02009 18 18 39 0 20 37 1322010 8 21 28 14 20 57 1482011 13 38 27 36 27 38 1792012 19 32 17 39 15 48 1702013 17 40 1 43 22 39 1622014 3 7 0 0 8 15 33Totalt 78 156 112 132 112 234 824


Tabell 11. Ventrikel - Inkomna formular avseende anmalan, operation och vardda-

ta/komplikationer per region och ar.


Formular 1

2006 85 143 79 114 55 117 5932007 111 120 108 96 89 118 6422008 84 108 110 116 55 92 5652009 72 124 108 105 60 117 5862010 46 112 106 116 70 112 5622011 78 120 101 107 61 108 5752012 63 76 80 98 63 86 4662013 65 102 94 98 55 98 5122014 57 64 40 86 34 75 356Totalt 661 969 826 936 542 923 4857

Formular 2

2006 47 97 63 70 39 82 3982007 79 82 64 45 85 82 4372008 63 63 77 58 52 56 3692009 41 82 73 49 55 69 3692010 27 78 65 42 67 70 3492011 57 64 59 32 60 57 3292012 36 41 48 31 61 39 2562013 32 52 58 33 49 52 2762014 24 26 26 21 23 25 145Totalt 406 585 533 381 491 532 2928

Formular 3

2006 34 75 37 46 31 48 2712007 55 59 42 27 37 50 2702008 40 42 50 26 28 39 2252009 25 47 57 26 17 45 2172010 18 46 41 16 23 37 1812011 32 45 32 23 32 39 2032012 25 27 28 16 24 26 1462013 21 37 25 13 22 36 1542014 11 15 6 6 8 15 61Totalt 261 393 318 199 222 335 1728


Tabell 12. Ventrikel - EORTC QLQ-C30 avser livskvalitetsformular gallande halsa och EORTC QLQ-

C25 avser livskvalitetsformular gallande symptom.


EORTC QLQ-C30

2006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 21 25 34 0 16 37 1332010 16 26 29 11 12 35 1292011 22 34 32 30 16 25 1592012 18 16 19 28 19 29 1292013 16 28 0 23 20 30 1172014 3 6 0 0 3 4 16Totalt 97 135 114 92 86 160 684

EORTC QLQ-C25

2006 0 0 0 0 0 0 02007 1 0 0 0 0 0 12008 0 0 0 0 0 0 02009 21 25 34 0 16 37 1332010 16 26 29 11 10 35 1272011 22 34 32 30 16 25 1592012 18 16 19 27 19 29 1282013 15 28 0 23 20 30 1162014 3 6 0 0 3 3 15Totalt 96 135 114 91 84 159 679


Tabell 13. Formular 1 - kliniker som under ett ar har samre an 70% tackningsgrad och som representerar

minst sex diagnoser i cancerregistret. Endast data fran och med 2011.

Sjukhus Klinik Diagnosar Saknade Tackningsgrad %

Norra Ostersunds sjukhus Kirurgkliniken 2014 7 (59)

Uppsala Karolinska universitetssjukhuset Allman kirurgi 2014 4 (60)

Akademiska sjukhuset Allman kirurgi 2014 17 (67)

Malarsjukhuset. Eskilstuna Allman kirurgi 2014 15 (25)

Nykopings lasarett Allman kirurgi 2014 3 (67)

Gavle sjukhus Allman kirurgi 2013 10 (66)

Gavle sjukhus Allman kirurgi 2014 18 (10)

Hudiksvall Sjukhuset Allman kirurgi 2014 6 (45)

Stockholm Capio S:t Goran Gastroenterologi 2014 9 (25)

Karolinska universitetssjukhuset Gastroenterologi 2014 10 ( 0)

Sodersjukhuset Internmedicin 2014 11 ( 0)

Sydostra Varnamo sjukhus Kirurgi 2014 6 ( 0)

Vrinnevisjh Norrkoping Kirurgi 2014 10 ( 0)

Vrinnevisjh Norrkoping Kirurgi 2013 7 ( 0)

Sodra Centrallasarettet Vaxjo Kirurgi 2014 14 (42)

Hallands sjukhus Halmstad Kirurgi 2012 9 (36)

Referenser

Referenser[1] J. Ferlay, H.R. Shin, F. Bray, D. Forman, C. Mathers, and D.M. Parkin. Estimates of

worldwide burden of cancer in 2008: Globocan 2008. International Journal of Cancer,

127(12):2893–2917, 2010.

[2] P.C. Enzinger and R.J. Mayer. Esophageal cancer. New England Journal of Medicine,

349(23):2241–2252, 2003.

[3] S.S. Devesa, W.J. Blot, and J.F. Fraumeni Jr. Changing patterns in the incidence of esop-

hageal and gastric carcinoma in the united states. Cancer, 83(10):2049–2053, 1998.

[4] MB Cook, WH Chow, and SS Devesa. Oesophageal cancer incidence in the united states by

race, sex, and histologic type, 1977–2005. British journal of cancer, 101(5):855–859, 2009.

[5] T.L. Vaughan, S. Davis, A. Kristal, and D.B. Thomas. Obesity, alcohol, and tobacco as risk

factors for cancers of the esophagus and gastric cardia: adenocarcinoma versus squamous

cell carcinoma. Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention, 4(2):85–92, 1995.

[6] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. The role of tobacco, snuff and

alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. International

journal of cancer, 85(3):340–346, 2000.

[7] W.H. Chow, W.D. Finkle, J.K. McLaughlin, H. Frankl, H.K. Ziel, and J.F. Fraumeni Jr.

The relation of gastroesophageal reflux disease and its treatment to adenocarcinomas of

the esophagus and gastric cardia. JAMA: the journal of the American Medical Association,

274(6):474–477, 1995.

[8] J. Lagergren, R. Bergstrom, A. Lindgren, and O. Nyren. Symptomatic gastroesophageal

reflux as a risk factor for esophageal adenocarcinoma. New England Journal of Medicine,

340(11):825–831, 1999.

[9] D.C. Farrow, T.L. Vaughan, C. Sweeney, M.D. Gammon, W.H. Chow, H.A. Risch, J.L.

Stanford, P.D. Hansten, S.T. Mayne, J.B. Schoenberg, et al. Gastroesophageal reflux disease,

use of h2 receptor antagonists, and risk of esophageal and gastric cancer. Cancer Causes

and Control, 11(3):231–238, 2000.

[10] M.D. Gammon, H. Ahsan, J.B. Schoenberg, A.B. West, H. Rotterdam, S. Niwa, W.J. Blot,

H.A. Risch, R. Dubrow, S.T. Mayne, et al. Tobacco, alcohol, and socioeconomic status

and adenocarcinomas of the esophagus and gastric cardia. Journal of the National Cancer

Institute, 89(17):1277–1284, 1997.

[11] A.H. Wu, P. Wan, and L. Bernstein. A multiethnic population-based study of smoking,

alcohol and body size and risk of adenocarcinomas of the stomach and esophagus (united

states). Cancer Causes and Control, 12(8):721–732, 2001.

[12] W.H. Chow, M.J. Blaser, W.J. Blot, M.D. Gammon, T.L. Vaughan, H.A. Risch, G.I. Perez-

Perez, J.B. Schoenberg, J.L. Stanford, H. Rotterdam, et al. An inverse relation between

caga+ strains of helicobacter pylori infection and risk of esophageal and gastric cardia

adenocarcinoma. Cancer research, 58(4):588, 1998.

[13] W. Ye, M. Held, J. Lagergren, L. Engstrand, W.J. Blot, J.K. McLaughlin, and O. Nyren.

Helicobacter pylori infection and gastric atrophy: risk of adenocarcinoma and squamous-

cell carcinoma of the esophagus and adenocarcinoma of the gastric cardia. Journal of the

National Cancer Institute, 96(5):388–396, 2004.

[14] D.M. Parkin. Global cancer statistics in the year 2000. The lancet oncology, 2(9):533–543,

2001.


Referenser

[15] M. Sundelof, W. Ye, P.W. Dickman, and J. Lagergren. Improved survival in both histologic

types of oesophageal cancer in sweden. International journal of cancer, 99(5):751–754, 2002.

[16] I. Rouvelas, W. Zeng, M. Lindblad, P. Viklund, W. Ye, and J. Lagergren. Survival after

surgery for oesophageal cancer: a population-based study. The lancet oncology, 6(11):864–

870, 2005.

[17] I. Rouvelas and J. Lagergren. The impact of volume on outcomes after oesophageal cancer

surgery. ANZ journal of surgery, 80(9):634–641, 2010.

[18] M.W.J.M. Wouters, HE Karim-Kos, S. Le Cessie, B.P.L. Wijnhoven, L.P.S. Stassen,

WH Steup, HW Tilanus, and R.A.E.M. Tollenaar. Centralization of esophageal cancer

surgery: does it improve clinical outcome? Annals of surgical oncology, 16(7):1789–1798,

2009.

[19] J.F. Finks, N.H. Osborne, and J.D. Birkmeyer. Trends in hospital volume and operative

mortality for high-risk surgery. New England Journal of Medicine, 364(22):2128–2137, 2011.

[20] M. Sant, C. Allemani, M. Santaquilani, A. Knijn, F. Marchesi, R. Capocaccia, et al.

Eurocare-4. survival of cancer patients diagnosed in 1995-1999. results and commentary.

European Journal of Cancer, 45(6):931–991, 2009.

[21] C. Lepage, M. Sant, A. Verdecchia, D. Forman, J. Esteve, and J. Faivre. Operative morta-

lity after gastric cancer resection and long-term survival differences across europe. British

journal of surgery, 97(2):235–239, 2010.

nationell kvalitetsregisterrapport för diagnosår 2014 - nationella

Documents