Nationell psykiatrisamordningNationell psykiatrisamordning

Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnareAnders Milton, Nationell psykiatrisamordnare

Utredningssekreterare:Utredningssekreterare:Ing-Marie Wieselgren, Ing-Marie Wieselgren, Ann TjernbergAnn TjernbergInger BohlinInger BohlinKristy DelisleKristy DelisleBirgitta SjööBirgitta Sjöö

ing-marie.wieselgren@social.ministry.seing-marie.wieselgren@social.ministry.se

www.sou.gov.se/psykiatri

En nationell psykiatrisamordnareEn nationell psykiatrisamordnare

Uppgift:Att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, resurser, personal och kompetens inom vård, socialomsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade.

Vid behov ge förslag till författningsändringar och förtydligande av gällande regelverk

Tillsammans med kommuner, landsting, och berörda statliga myndigheter formulera strategier för kvalitetsutveckling för att samordna och stärka utvecklingsarbetet.

Psykiatrisamordning -03

Psyki

atris

amord

ning

Samordning av vård, social omsorg och Samordning av vård, social omsorg och rehabilitering utifrån ett helhetsperspektivrehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv

En kraftsamling hos samtliga berörda aktörerför att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen av människor med psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder

Skapa förutsättningar för

Psykiatrisamordnare

Bra livssituation för personer med psykiska funktionshinder

Psykiatrisamordning -03

ArbeteArbete

BostadBostad

VännerVänner

BRA LIVSSITUATION:

Områden som behöver satsningarOmråden som behöver satsningar

Psykiatrisamordning -04

Psyki

atris

amord

ning

Sysselsättning> 50% saknar helt sysselsättning. Lönearbete - sysselsättning, arbetsrehabiltering

BoendeOlika typer av stödboende, stöd i ordinarie boende,anpassning av bostad - ”någonstans att bo”

Specialist psykiatriÖkad tillgänglighet till psykiatriska insatser ex.

öppenvård, slutenvårdplatser – nya former, uppsökandeverksamhet, akut och kontinuitet.

SamverkanPsykiskt störda missbrukare, personer med

omfattande behov, gemensamma nämnder m.m.

Kompetensutveckling – personalförsörjningGemensam utbildn, mångprofessionellt perspektiv

Delaktighet - handikappDelaktighet - handikapp

Många personer med psykiska funktionshinderhar en låg delaktighet i samhället vad gäller;boende, arbete/daglig sysselsättning,fritid, vänner och sociala relationer,ekonomi men också självkänsla

Många känner mindervärde, allmän rädsla,osäkerhet, och utanförskap i mötet med samhället.

Wieselgren -01

Leva i samhälletLeva i samhället

Psykiatrisamordning -04

Psyki

atris

amord

ning

Om personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska kunna leva integrerat i samhället på ett bra sätt krävs

VÅRD OCH OMSORG + ACCEPTANS

fr kommun o. landsting i samhället

efter behov.

Icke tillgodosedda behov av vård → psykiskt sjuka personer blir störande och skrämmande → allmänheten litar inte på att vården/samhället klarar dessa personer → minskad acceptans

Socialassistent

Arbetsförmedlingen

Bistånds-handläggare

Boendestödjare

Familjen/grannar/närstående

Tandvården

Psykiatriskt-rehabteam

Godman/ekonomirådgivning

Brukarorganisation

Psykiatrisk slutenvårdsavd

Försäkringskassa

Att lösa en gemensam uppgift

Människor med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska få den vård och omsorg de behöverför att ha en bra livssituationvara delaktiga i samhälletha makt i sitt livleva ett så självständigt liv som möjligt

Framgångsfaktorer:

Gemensamt uppdrag och ansvar - förankrat på alla nivåer

Att varför och för vem verksamheten finns är tydligt för alla

Personliga relationer

Eldsjälar

Tillgängliga, intresserade och engagerade läkare

Gemensam utbildning/fortbildning

Kunskap om varandras legala och organisatoriska förutsättningar

Samfinansiering av verksamheter för vissa grupper

Beslutsmandat lång ut i organisationen

Respekt för varandras kunskap

Ur Konsten att förmedla hopp, ha is i magen och stå kvar

Nödvändigt med samverkan!

Ett syfte med huvudmannaskapsreformerna inom vård och omsorg på 90-talet var att skapa ett tydligare ansvar för grupper med långvariga och sammansatta behov.

Ett tidigare sammanhållet ansvar för hälso- och vård delades vilket ställer krav på samordning och samverkan mellan de båda huvudmännen.

SOU 2000:114

Gemensam nämnd

Bakgrund:

Behovet av samverkan mellan kommuner och landsting har blivit allt tydligare.

Inriktningen är att utöka landstingens och kommunernas befogenheter att utforma arbetet utifrån de lokala förutsättningarna.

Prop. 2002/03:20Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet.

Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet FSF 2003:192.F.o.m. 1 juli 2003

Gemensam nämnd

Samarbetsformerna kan anpassas efter lokala behov och förutsättningar.

Huvudmannaskapet och det politiska inflytandet ligger kvar hos respektive part.

Personalen kan vara anställd hos respektive huvudman eller hos värdlandsting/kommun.

Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet:

verksamheter:inom landstingest hälso- och sjukvård, tandvård

inom kommunens hälso- och sjukvård, socialtjänst,

enligt LSS,

med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV

Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet:

verksamheter:inom landstingest hälso- och sjukvård, tandvård

inom kommunens hälso- och sjukvård, socialtjänst,

enligt LSS,

med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV

Gemensamt ta ansvar för verksamheter somhar ett naturligt samband med varandra.

• Vilka områden

• Vem ska vara värd- kommun/landsting

• Avtal-överenskommelse om ekonomi

• Var ska personalen vara anställd

• Vem ska vara chef

Succé eller . . . . .

?

Varför gör videt inte ?

Orsaker till att samverkan inte fungerar

Bristande resurser 21Lagstiftning 18Ekonomistyrning 17Fantasilöshet 16Revirstrider 14Brist på statlig styrning 9Ovilja 8Ointresse 6Ingen belöning 5

Vad skulle kunna förbättra samarbetet:

Avtal 28Samverkan 22Gemensam pengapåse 22Arbetsformer 22Uppdrag 20Utbildning 12Resurser 10Lagstiftning 9

Att lösa en gemensam uppgift

Människor med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska få den vård och omsorg de behöverför att ha en bra livssituationvara delaktiga i samhälletha makt i sitt livleva ett så självständigt liv som möjligt

Att lösa en gemensam uppgift !

Veta vad uppgiften är

Vilja samarbeta

Ha metoder och former

Ha mognad, klokhet, och uthållighet

Uppföljning av resultaten för DDYB

Landsting Kommun

Politiker Politiker

Tjänstemän Tjänstemän

Beställare Beställare

Produktion Produktion

Verksamhetschefer Socialchefer

Behandlare Boendestödjare

Gemensamt team:Gemensam referensram, praktisk arbetsgemenskap sitta i samma lokaler, gemensamma visioner

Ett sätt att organisera vård och stöd

Gemensam uppgift

Kräver samarbete

Gemensam nämnd

Gemensamt team

Redskap för attlösa vårt uppdrag

För att bry sig om att städa Måste man finnas i samma världSom skiten

Ur Klinisk blick av Pia Dellson

Utgå från den enskilda människanoch hennes behov

Gemensamma mål och visioner

Styrning och uppfölning

Vilja? !

Vad ska få vara frivilligt?

ja nejVeta vad uppgiften är

Vilja samarbeta

Ha metoder och former

Ha mognad, klokhet, och uthållighet

Uppföljning av resultaten för DDYB

Någon !

VisionVisionAtt medmänniskan full av hoppAtt medmänniskan full av hoppkan formulera sina egna målkan formulera sina egna måli vissheten att hon kommer att få hjälpi vissheten att hon kommer att få hjälpatt utveckla färdigheter och den kompetens att utveckla färdigheter och den kompetens hon behöver för att fullfölja de roller hon behöver för att fullfölja de roller hon tycker är viktigahon tycker är viktigai ett samhälle som ser henne som en resursi ett samhälle som ser henne som en resursoch anpassar sig efter hennes behovoch anpassar sig efter hennes behov