K a r r i ä r , v e t e n s K a p, n ät v e r K

N u m m e r 7 2013

du e ll om g r uvb rytn i ng s i d 10 | g r u n dvatte n hotas s i d 24 | kliv u r kom fortzon e n s i d 60

månadens fråga:

Hur klarar du mörkret?

Fredrik Sjöberg om lurade kvinnor

Bassam f lydde Syrien och f ick jobb Korta vägen

4steg till effektiva

team

lyktaN som täNdes i rymdeN

Håll koll på Läkemedelsvärlden.seLäkemedelsvärlden.se är en oberoende digital tidning somg ger daglig nyhetsrapportering kring hela läkemedelsområdetg bevakar apotek, hälso- och sjukvård, forskning, läkemedelsindustri, politik och myndigheterg publicerar fakta om nya läkemedelg ger engagerade bloggare utrymme för egna reflektioner och frågor som väcker debattg skickar nyhetsbrev två gånger i veckan

En prenumeration på LmV Plus ger dig som läsare även tillgång till allt exklusivt innehåll g läs mer på www.lakemedelsvarlden.se/lmv-plus

Sajten görs av en redaktion bestående av medicinjournalister. Tack vare vårt fokus på läkemedel ryms en bred omvärldsbevakning som ger sammanhanget inom ett snabbt föränderligt område.

Läs våra bloggare, gilla oss på Facebook och följ oss på Twitter.

Vi vill vara din digitala favorit!

Petra Hedbomchefredaktörwww.lakemedelsvarlden.se

Läkemedelsvärlden | Box 1136, 111 81 Stockholm | BESÖKSADRESS Wallingatan 26 A, Stockholm | TEL 08-723 50 00

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 30 jan med annonsstopp den 13 jan.Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Lina Alriksson. Övriga reportrar:

Johanna Rösth JR, Marita Teräs MT, Martin Wänerholm MW

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 750 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

BanBRyTanDE avTaL föR DoKTo-RanDER på KISom första universitet i landet försvinner lönestegarna för doktorander på Karolinska institutet.

LyKTan soM TänDEs I RyMDEn Att skicka ut en lykta tillsam-mans med en filmkamera i rymden trodde ingen var möjligt.

KRossaT BERgAtt ersätta naturligt grus från grusåsar med krossat berg är inte så lätt som det verkar.

vägEn TILL EffEKTIva TEaMLäs om grunderna för UGL, utveckling för grupp och ledare, enligt psykologiforskaren Susan Wheelan.

sID 8

sID 14

sID 24

sID 36

R e DAKT I On e n

MånaDEns fRåga:

Hur klarar du

mörkret?

NR 7 2013

An n On S B OK n I n G

38så bygger man effektiva team i fyra steg. fokusera mer på jobbet och mindre på femkamp på grönan.

36

Bassam shaksheru, biomedicinsk analy-tiker från syrien.

Vågar du kliva ur din komfortzon?Jag fascineras av människor som brinner för något. Hur galna idéerna än är så ska de ge-nomföras till varje pris. De beskriver det som att man kommer in i ett flow där fokus finns på bara en sak.

Det fick filmaren och naturvetaren Björn Lind-fors uppleva när han gick i land med ett projekt som ingen trodde var möjligt. Han skickade ut en lykta 30 kilometer i rymden. I en ram av kol-fiber var en kamera monterad som filmade hela äventyret.

Länge såg det ut som iskristallerna på linsen skulle göra det omöjligt att filma. Men så plöts-ligt, bara någon kilometer före vändningen så dunstade iskristallerna. Och allt blev glasklart. Projektet var i hamn.

I det här magasinet skriver vi om ännu en na-turvetare som drivs av passion. I trettiogradig kyla leder han överlevnadskurser, där delta-garna livnär sig på örter och bär från skogens

skafferi. Det är bivack som gäller och en riktigt varm sovsäck. Naturvetar-

nas chef för Marknad och rekry-tering, Erik Palmqvist delar med sig av sina bästa tips för hur man

överlever i vildmarken. Här av-slöjar han också vilka fem prylar

han väljer att ta med sig på sina strapatser. Sovsäcken hamnar i topp – sömnen är extremt viktig för att man ska lyckas lösa svåra problem och fatta rätt beslut.

Den lärdomen och andra erfa-renheter från extrema situatio-

ner har vi alla nytta av i vardagen. Tror det är värdefullt att då och då

kliva ur sin komfortzon och utsätta sig för helt nya saker.

n AT U R V e TA R e4 n R 7 2 0 1 3

n AT U R V e TA R e I M e D I A

ChEfREDaKTöR

SMHI äR MODERNAST I SvERIGESMhI har blivit utsett till Sveriges modernaste myn-dighet 2013. Juryns motivering lyder:

”SMHI är i bred mening en bra exponent för den moderna staten. Här finns maximal kundorientering, största möjliga öppenhet och frimodig användning av den senaste tekniken för att utveckla en ännu bättre verksamhet och ännu säkrare väderprognoser.”– SMHI har ett arbetssätt och en organisation där vi vill ta till vara varje medarbetares professionella kompetens. Utmärkelsen är mycket hedrande och går till hela vår myndighet och alla 660 med-arbetare, säger Lena Häll Eriksson i ett pressmeddelande.

norrköpings tidningar i november

”Länge leve biologerna”Ulf Dageby, deltagare i TV4-programmet Så mycket bättre. Han hyllade biologerna som värnar naturens mångfald, bland annat fåglar.

Systemfel bakom diagnosmissJämtlands läns landsting har gett fel provsvar till över hundra kvinnor som har testats för livmoderhalscancer. Dålig kommunikation och ensamar-bete pekas ut som orsaker till misstagen, liksom bristen på cytodiagnosti-ker, som allt oftare jobbar på distans.

En slutsats från Uppdrag gransknings program är att det i sjukvården finns ett systemfel med brister i kvalitetskontrollen och att föreskrifterna inte följs.

Uppdrag granskning, SVT 13 november

Kemister spås en ljus framtid enligt Saco. Detsamma gäller biomedicinska analytiker, djur-sjukskötare och naturvetare inom trädgård och landskap.

5n AT U R V e TA R en R 7 2 0 1 3

O P I N I O N

Hur ser Naturvetarna ut om fem till tio år? Den frågan ställde jag till ledamöterna i styrelsen på mötet i oktober. Det blev start-skottet för de framtidsdiskussioner som nu tar form.

Den utmanande uppgiften ligger på sty-relsens bord och ett förslag ska presenteras på kongressen 2015. Ett mål är att utveckla nya värden till medlemskapet! Jag är över-tygad om att det är nödvändigt för att ligga i framkant och fortsätta vara attraktiva för landets naturvetare.

Saken ställdes på sin spets på min förra arbetsplats när jag som ordförande för den lokala akademikerföreningen värvade nya unga medlemmar. Motfrågan från dem blev direkt: ”Vad får jag ut av medlemskapet?”

Det är en kaxig fråga som kräver ett bra svar om hur vi kommunicerar den service vi erbjuder medlemmarna i allt från löner, villkor och karriär till opinionsbildning i frågor som påverkar naturvetare i sin yrkesroll.

Nu ställer jag samma fråga till dig som läsare. Hur ser du på Naturvetarna i fram-tiden? Vad tycker du vi ska utveckla för att Naturvetarna ska vara ett förbund i tiden? Kontakta era kollegor, ombud och era re-

Hur vill du se Naturvetarna i framtiden?

För statens och branschens sats-ning med 65 miljoner kronor på livsmedelsforskning. Syftet är bland annat att minska matsvinnet och att hitta hållbara proteinflöden och pro-dukter i livsmedelskedjan.

För regeringens dåligt förberedda förslag om högskolestiftelser. Efter massiva protester har regeringen lyckligtvis dragit tillbaka förslaget.

l e D A R e n

presentanter för professionsfören-ingarna och prata framtid. Träffar ni på någon i styrelsen så är ni varmt välkomna att prata med oss. Själv-klart kan ni mejla eller ringa. För oss i styrelsen är det viktigt att ni ger oss impulser till framtidsfrågorna. Vår förhoppning är att till nästa för-bundsråd 2014 kunna presentera några huvuddrag.

Ett år har gått sedan kongressen då jag valdes som Naturvetarnas ord-förande. På det stora hela känns det som ett bra år och arbetet i styrelsen har varit händelserikt. Fokus har le-gat på att forma styrelsen och att föl-ja upp verksamhetsplanen.

Styrelsen har också arbetat med hur vi vill att Saco ska utvecklas. Ett förbundsråd i en ny form med fler ombud har vi hunnit med. Det var ett bra och aktivt förbundsråd som avslutades med pompa och ståt i No-belmuseet där vi delade ut pris för bästa doktorsavhandling och exa-mensarbete i fysik. Jag har också hunnit med att besöka våra fackliga kollegor i de nordiska grannländerna och konstaterar att vi är rätt lika och delar många dagsaktuella frågor. #

IvaR DE La CR UZ , förbundsordförande Naturvetarna ivar.delacruz@naturvetarna.se

I vA R D E L A c R U z , f ö R B U N D S O R D f ö R A N D E

Ivar de la Cruz

n AT U R V e TA R e6 n R 7 2 0 1 3

Efter RUT och ROT kom-mer nu BOT; ett skatteavdrag som innebär att fler kan få råd att köpa tjänster för hälsan. I större utsträckning kan vi själva styra över våra liv och vår livs-kvalitet. Långtidssjukskrivningar förebyggs och ekonomin påver-kas positivt – även hos företa-gen och i samhället.

BOT-avdraget ökar individens möjligheter att ta hand om kropp och själ och har samma arbets-marknadsmässiga fördelar som RUT- och ROT-avdrag: fler per-soner får råd att köpa tjänster, efterfrågan och antalet arbetstill-fällen ökar och fler företag star-tas i branschen.

Bara under 2012 skapades 1 600 nya jobb tack vare RUT. Liknande regelverk för tjänster som har med hälsa och förebyg-gande vård att göra bedöms ha minst lika stor potential. BOT-avdrag ökar möjligheterna för småföretagare i hälsobranschen och leder till minskad arbetslös-het, bland annat för dietister och nutritionister.

BOT har dessutom en betydan-de samhällsekonomisk dimension i form av minskade kostnader för ohälsa som idag betalas av både

här får natu rvetar e o c h an d r a c han s att g e s i na syn p u n kte r

i aktu e lla f r åg o r, m e d ko p p li n g t i ll natu rvete n s kap.

BOT-avdrag skapar jobb för naturvetare

nA-debatt

O P I N I O N

individen, samhället och arbetsgi-varen: mindre övervikt, färre onda ryggar, kroppar som fungerar bättre – och mindre vårdkonsum-tion. Minskad läkemedelsanvänd-ning vid sjukdomstillstånd som påverkas av matvanorna, såsom fetma, värk, ångest, diabetes typ II, sömnproblem, och hjärtkärlsjukdo-mar som högt kolesterol och högt blodtryck. Mindre sjukfrånvaro, ökad effektivitet på jobbet – och bättre livskvalitet.

När sjukdomsförebyggande be-handlingar blir tillgängliga även i grupper med lägre inkomst, ökar jämlikheten i vården. Individen får större möjlighet att ta ett eget an-svar, och även de som bäst behö-ver det får råd att ta hand om sin hälsa. för privatpersoner innebär det att man till ett rimligt pris kan

få bra rådgivning och behandling innan man blivit sjuk – och för sjukvården ett minskat tryck när det gäller livsstilsrelaterade sjukdo-mar. ökad produktivitet och ökade skatteintäkter är andra förväntade samhällsekonomiska fördelar.

BOT har på många sätt en po-sitiv påverkan på samhällsekono-min och individens välmående, och bör vara ett naturligt steg för att förbättra hälsan hos svenskarna, stärka utsatta grupper och öka

jämlikheten i vården.

Kajsa Asp Jonson, leg. dietist, Mersmak kommuni-kation

FAKTA B OT- Av D R AG E TBOT-avdraget gäller tjänster till privatpersoner i syfte att förebygga ohälsa. Skatteavdrag får göras för kostrådgivning, personlig träning, samtalsterapi och behandlingar såsom mas-sage och akupunktur. för-slaget har presenterats i samtliga politiska partier och tagits emot väl hos merparten. förhoppningen är att BOT blir verklighet inom en snar framtid.

Läs gärna mer på www.botavdraget.se

7N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

O P I N I O N

K O M M e n TA R e R F R å n W e B B e n

MÅNAD E N S f R ÅGA:

Jag har hunden med mig på jobbet. Han är mer populär än

jag. Janne

lyft varandraFörsöka behandla alla lika – även chefen och lönebidragar-na! Man skojar med alla, försö-ker hjälpa alla med det man kan, pratar inte skit bakom ryggen. Lyft varandra! Ulla

D U E LLE N: äR D ET fö R LäTT ATT ö P P NA

G R UvO R I SvE R I G E? S E S I DAN 10.

Råvaror till datorn och mobilen Markanvändning när de flesta gruvor är underjordiska, ja det är härligt med ankdammen Sveriges perspektiv. Utan gruvorna i Kiruna och Malmberget skulle knappast de samhällena finnas där. SNf är som vanligt extremt enögt och jag undrar i mitt stilla sinne vilka råvaror som ingår i den dator, mobil eller surfplatta som Mi-kael Karlsson använt för att föra fram sina egenintressen?Rutger

Jobba för rättvisemärkta gruvorAtt börja arbeta för internationell miljö- och fairtrade-certifiering av gruvor som vi importerar metaller och mi-neraler från, vore ett sätt att minska problemen för miljö och människors hälsa vid gruvdrift i andra länder (precis som certifiering av många andra varor). vid gruvbrytning i Sverige, och även utomlands, borde mer av intäkterna gå tillbaka till landet eller lokalsamhället. varför ska det mesta av vinsterna skänkas bort till utländska storföre-tag? Och det är väl klart att man för alla gruvor överallt bör arbeta för en bättre miljöhänsyn.pontus

S E S I DAN 12.

Jag startar morgonen med en hundpromenad i rask takt oavsett väder. Det blir en fin start på dagen både för kropp och själ. Birgitta

vAD GöR DU föR TRIvsELn på JoBBET?

vILKET äR DITT BäSTA TIPS föR ATT Må BRa I vInTERMöRKRET?

MÅNAD E N S f R ÅGA:

NyH ETS B R Ev N R 9-2103

5 700 kelvinJag köpte en dagsljus-lampa, 5 700 kelvin. Har den som köksbelysning, äter frukost, middag och sitter i detta ljus och arbe-tar under kvällen. Känner mig lite piggare på mor-gonen. Köpte också en till min trötta dotter, hennes förändring var mycket mar-kant. Hon gick från puppa till långsam larv och är nu en pigg flygande fjäril.Icyy

ljusterapi-lampa på jobbetFörsta 15 minuterna på jobbet varje dag under den mörka årstiden sitter jag vid min ljusterapi-lampa och jobbar vid datorn. Allt fler på jobbet har skaffat en egen och det fung-erar. Lätt märklig känsla i början men det har avsedd effekt. Som naturvetare har jag själv-klart kollat upp mekanismen bakom och det finns god vetenskaplig grund att hävda att det fungerar. Med rätt våglängd och rätt intensitet samt rätt tid på dygnet blir man helt plötsligt såväl gladare, piggare som allmänt trevligare.Erik

”Lyssnar – och det är guld värt! ” Eva

N AT U R V E TA R E8 N R 7 2 0 1 3

N Y H E T E R

Banbrytande avtal för doktorander på KI

Hur påverkas de som inte är med i Naturvetarna eller annat Saco-förbund?

– De går på ST:s avtal och be-håller lönestegen utan möjlighet att påverka sin lön.

När slår de lönesättande sam-talen igenom på bred front?

– Vi håller på att implemen-tera den modellen. År 2016 är planen att den ska tillämpas på hela KI. LEL

V I s A R Väg E N Lönestegen, som i praktiken har varit en lönenivå för alla doktorander försvinner nu, berättar Andreas Nyström. Han har tillsammans med Patriq Fagerstedt och Karl Bodell i löneförhandlingskom-mittén förhandlat fram det nya avtalet med KI.

I ett första steg på vägen till lönesättande samtal mellan chef och medarbetare kommer Sa-co-S att förhandla om lönerna kollektivt för medlemmarna.

– Vi kommer att jobba hårt för att höja och differentiera

lönerna för våra medlem-mar. Jag är optimist och tror på detta, säger Andreas Nyström.

FöRsT I lANdET

I dagsläget ligger 82 procent av doktoranderna på KI på den avtalade lägstanivån i stegarna. För de flesta innebär det 25 600 kronor från och med tredje året

Äntligen får doktoranderna på KI chans att påverka sin lön. Lönestegarna försvinner och ersätts av individuell lönesättning.– Det här är rätt väg att gå för att förbättra villkoren för dokto-rander, säger Andreas Nyström, ordförande för Saco-S på KI.

som doktorand. Fram till dess har de flesta doktorander gått på utbildningsbidrag. Någon yt-terligare höjning sker normalt inte då man oftast byter tjänst vid disputation.

– Det här är utan tvekan rätt väg att gå för att få bättre villkor för doktorander på KI. Avtalet är undertecknat av båda parter och vi är först i landet med den här modellen.

Andreas Nyström menar att båda parter vinner på den nya lönemodellen, som redan tilläm-pas för andra akademiker på KI.

– Lönestegen har hållit nere lönerna, vilket har gjort det svå-rare att rekrytera doktorander. Med individuella löner kan dok-toranderna motiveras att göra ett bättre jobb. Lönen blir ett kvitto på prestation och resultat.

gällER dIREKT

Han förklarar att även arbetsgi-varen vinner på att kunna an-

vända lönesättningen som ett verktyg att styra verksamheten.

När börjar det nya avtalet att gälla?

– Egentligen 1 oktober. Lö-neförhandlingarna rullar vi-dare nu.

Lönen blir ett kvitto på prestation och resultat”

Andreas Nyström.

KI är först i landet med att ta bort lönestegarna för doktorander.

Ekoteknik på Mittuniversi-tetet i östersund fyller 30 år. Andreas Englund är lära-ren som har varit med och utvecklat utbildningen som förenar hållbarhet, innova-tion och entreprenörskap.

Hur firar ni?– Vi har firat under hela hösten, bland annat med en hållbar-hetsfestival. Mousserande björksav, som en av våra tidigare studenter har tagit fram, skålade vi med.

En innovation alltså?– Ja, den produkten är en bra symbol för hur vi jobbar med att gifta ihop hållbarhet och innovation, genom att använda en lokal råvara. Ännu ett signum för ekoingenjörer är att de skolas till att bli entreprenörer. Det är ett problem att många naturvetare inte är så pigga på att bli företagare.

Vilken roll får de nya ekoentreprenörerna?– Vi har tagit entreprenörskapet ett steg till och startat en inriktning mot det. Vi har öppnat upp för lite nya bakgrun-der, som ekonomi och samhällsvetenskap. Det har gjort att fler studenter söker sig hit och att kurserna är fyllda.

Vad tillför de?– Det blir fruktsamma möten mellan naturvetare och entre-prenörer. De läser ihop ungefär 70 procent av tiden, men identiteterna är tydliga, vilket bland annat tar sig i uttryck i grupparbetena där studenterna snabbt intar sina roller.

Hur är det internationella inslaget?– All undervisning är på engelska och en stor del av stu-denterna är utländska. På masternivå är nästan alla från andra länder, som Kina och Australien. Vi har alltså lyckats upprätthålla en bra nivå trots att de utanför EU får betala för sin utbildning.

Var jobbar ekoingenjörerna och ekoentreprenör-erna?– De första entreprenörerna blir flygfärdiga först 2015. Ekoingenjörerna hamnar både inom näringslivet och i kom-munerna, ofta som miljöansvariga eller att de jobbar med miljöledningssystem. LEL

9N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Hallå där!

S KA NAtu rvEtAr E b LI E Ntr E p r E Nör E r?

Janne Agerholm

doktorand i socialmedicin

– Det är vettigt att det blir som på övriga arbets-marknaden. Nu får jag chans att förhandla om min lön varje år, men även med den tidigare modellen var det möjligt att förhandla kring ingångslönen. När jag började 2011 fick jag en tu-senlapp mer än vad löneste-gen stipulerade.

Alva Appelgren

doktorand i klinisk neuro- vetenskap

– Tanken är god och jag hoppas att det blir en bra löneutveckling för alla. Det är viktigt att känna till vad som krävs för att kunna höja sin lön, till exempel om det har att göra med an-tal publiceringar, hur många kurser man har gått eller att man följer sin studieplan.

Hur tror du det kommer att gå?– Det kan gå åt båda håll. De som har bra förhandlingssits vinner på detta, medan till ex-empel utländska doktorander och nyutbildade kan få det tuffare eftersom det nu inte finns en minimilön längre, säger hon som själv är från Danmark.

Hur tror du det kom-mer att gå?– Det kan både bli en fördel och nackdel, bland annat be-roende på vilken handledare man har och i vilken grupp man ingår. Tillgången på re-surser och pengar kommer att påverka lönesättningen. Det som gör mig tveksam är om löneutvecklingen blir ba-serad på antal publiceringar.

så TycKER doKToRANdERNA:

N AT U R V E TA R E10 N R 7 2 0 1 3

dUEllENMiljö och industri står ofta mot varandra när nya gruvor ska öppnas. Geolog Mugdim Islamovic

på SGu tycker att den miljöprövning som görs i dag är tillräcklig. Naturskyddsföreningen vill se skärpta regler och hävdar att Sverige är ett av världens gruvvänligaste länder.

JAMikael Karlsson, ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen

Mugdim Islamovic, geolog och utredare på Sveriges geologiska undersökning, SGu

1. Tar man T i llräck liga hän syn T i ll m i ljö o ch naTu rvär de n när nya g r uvor öp p nas?

2. Är de n j u r i di s ka p rövn i ng e n för at t öp p na e n g r uva för om stÄn dlig?

3. Vad Väg e r t yng st V i d e n p röVn i ng när M i ljöbalk e n o ch M i n e rallag e n k ro ckar?

4. Tolkar man lag e n på sam ma säT T i TäTb e folkade om råde n som i nor r län ds k g le s byg d?

5. På v i lk et sät t v i ll du s e e n förän dr i ng av lag e n?

– Nej. Inte alls. Minerallagen är välkänt svag ur ett miljöperspektiv. Trots det höjs röster för att underlätta ännu mer för mineralindustrin. Det är beklagligt. Minerallagen behöver skärpas.

– Ja. I sverige värdesätter vi ofta vår natur och miljö högre än i andra länder. Alla har väl rätt till en frisk miljö och fin natur. Det kan inte vara bättre att bryta metaller och mineral i länder där lagstiftningen har mildare krav och rovdrift kan pågå utan konsekvenser.

– Bilden är komplicerad. Man får till exempel inte prospektera i nationalparker, men hårresande nog kan det ske naturreservat. Miljö-balken har en långt svagare inverkan på minerallagen än på många andra lagar som rör markanvändning. Exempelvis tillämpas inte miljö-balkens viktiga regler om allmän hänsyn och miljökvalitetsnormer vid beslut enligt minerallagen.

Nej. I somras tog SGU i samråd med Naturvårdsverket, på regering-ens uppdrag, fram en vägledning för prövning av gruvverksamhet. Den omfattar hela prövningsprocessen, från undersökning till en gruva i drift. Följer man vägledningen att öppna en gruva minskar väntetiderna avsevärt utan att man rubbar på lagen.

– Absolut inte. I internationella jämförelser klassas Sverige som ett av de länder i världen som har den mest gruvvänliga lagstiftningen. Där-för finns ingen anledning att luckra upp regelverket ytterligare, som en statlig utredning föreslår. Det är viktigt att både miljökrav och processer måste säkerställa en så liten påverkan som möjligt. Så är inte fallet idag.

– Frågan är lite missvisande. Båda lagarna ingår i en prövning. De konflikter som uppstått på den senaste tiden mellan två riksintressen måste jag förklara att båda riksintressena är utpekade i Miljöbalken och att vid avvägningen vad som ska prioriteras tittar man på flertal fakto-rer, bland annat de ekonomiska och sociala, och väger av vilket som har den största samhällsnyttan.

– det är nog så att man inte skulle få anlägga en gruva mitt i Göte-borg eller Stockholm, men gruvorna i Kiruna och Malmberget visar ju att gruvlagstiftningen kan fara hårt fram även med människor i tätorter. Om inte minerallagen skärps ur ett miljöperspektiv finns det anledning att oroa sig såväl i glesbygd som i en del mer tätbefolkade områden.

– Ja. Vill man öppna en gruva i Stockholms innerstad skulle det vara omöjligt, men inte för att man tolkar lagen på olika sätt, utan just för att man följer lagen. Det är inte bara en lag som man tittar på, utan det är flera lagar med strikta bestämmelsen som man måste föl-ja när man beviljar en bearbetningskoncession.

– Miljöbalkens regler måste få fullt genomslag i minerallagen. Egent-ligen bör nog reglerna skrivas om och inordnas i miljöbalken. Vidare föl-jer av internationell rätt att talerätten i minerallagen ska utvidgas, så att fler miljöaktörer kan väcka talan och att även undersökningstillstånd kan överklagas. Användningen av mineral måste även ses i ett kretslopps-perspektiv som leder till mer återbruk och återvinning.

Minerallagen är ganska bra, men det är klart att den kan bli bättre, som till exempel en höjning av dagens låga mineralersätt-ning. Hur stor höjning kan jag inte uttala mig om men den borde ses över. Även bestämmelser om efterbehandling borde ses över, så att staten och skattebetalare inte behöver stå för merparten av kostna-derna om något går fel.

äR d ET FöR läTT ATT öppNA g R UVoR I sVE R Ig E?

NEJ

11N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

N Y H E T E R

NY MYNDIGHET FöR foLkHäLsAF U s I o N Efter nyår startar den nya Folk-hälsomyndigheten. Då slår Folkhälsoinstitutet, Smittskyddsinstutet och delar av Socialstyrel-sen ihop sina påsar.

Tanken är att den nya myndigheten ska ta ett helhetsgrepp om folkhälsan. På ett effek-tivare sätt än i dag ska man främja folkhälsan och jobba med smittskydd och göra epidemi-ologiska och mikrobiologiska analyser.

På kort sikt påverkas inte naturvetare inom nuvarande Smittskyddsinstitutet, SMI, av för-ändringen. Redan tidigare har forskningen flyttat över till främst KI.

– För oss naturvetare är det ingen posi-tiv förändring, men vi får gilla läget. Å andra sidan kan det ske en viss utveckling på lab-sidan, säger Sven Löfdahl, ordförande i den lokala Saco-föreningen på SMI. LEL

Solvatten vann PolhemsprisI N N o VAT I o N Lika enkel som genial är Petra Wadströms upp-finning Solvatten, som både vär-mer och renar vatten med hjälp av solen.

En guldmedalj och 250 000 kronor är prissumman från Sveri-ges Ingenjörers Polhemspris.

Redan har 80 000 människor i tjugo länder fått tillgång till rent vatten tack vare uppfinningen.

I en tvådelad vattendunk, som viks upp som en bok, renas vatt-net genom ett filter. Sedan gör solen resten, där uv-ljuset oskad-liggör mikroorganismerna. Efter två till sex timmar kan tio liter rent vatten tömmas ut på andra sidan. LEL

har koleldningen i kraft-värmeverken ökat med efter regeringens sänk-ning av koldioxidskatten.

Det visar SCB:s energistatis-tik som har mätt förbrukningen första halvåret i år jämfört med samma tid förra året.

– De sänkta koldioxidskat-tern tränger undan förnybara biobränslen, vilket förstärks av att utsläppsrätterna nästan är gratis i dag, säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergi-föreningen. LEL

46%F

ot

o:

So

lva

tt

en

o M s T R I T T Protesterna mot att införa hög-skolestiftelser har varit massiva. I alla fall mot det förslag som regeringen presenterade i somras. Regeringen svarade med att dra till-baka sitt förslag.

Det mesta talar ändå för att Jan Björklund, som gillar idén med stiftelser, kommer tillbaka med ett nytt förslag efter att det har utretts en runda till.

Tanken var att ge högskolorna större frihet. Som egen juridisk person skulle man kunna bygga upp eget kapital, ta emot donationer och bilda bolag. Det övergripande målet var att höja kvaliteten och nå en internationellt hög nivå.

Kritiken har sett lite olika ut. En rad profes-sorer och lektorer har varnat för att oberoendet hotas. Medan andra inte är emot stiftelsefor-men i sig, men att den behöver utredas mer.

– Det är bra att regeringen ser över hur högskolan är organiserad. Myndighetsformen är inte optimal. Därför är det synd att reger-ingens förslag var så skissartat. Det saknas till exempel garantier för rättssäkerhet och hur man säkerställer möjligheten för studenter och anställda att påverka, säger Sofie Andersson, utredare på Naturvetarna.

Hon hoppas att regeringen använder den ex-tra utredningsrundan till att verkligen fundera över kritiken.

– Jag hoppas också att man vågar släppa idén om stiftelser. Målet måste vara att hitta den bästa strukturen, och inte att ta hem politiska poäng. LEL

BAKLÄxA FöR HöGSKOLE-STIFTELSER

FO

TO: R

EG

ER

ING

SK

AN

SL

IET

Jan björklund Sofie Andersson

FO

TO

: N

AT

UR

VE

TAR

NA

N AT U R V E TA R E12 N R 7 2 0 1 3

MÅNAD E N S F R ÅGA:

vILKEt är dItt bäStA tIpS för

Att Må brA I vINtErMörKrEt?

Den biologiska klockan rubbas under den mörka årstiden. Vissa blir deppiga, medan andra tänder ljus och skapar mys. Nu vill vi veta vad du gör för att hålla humöret uppe.

Kommentera på www.naturvetare.se

N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Ljuset är en nyckel till att må bra under den mörka årstiden.

– Det finns en klar koppling mellan va-kenhet och dagslju-sets längd. Hormonet melatonin, som sti-muleras av mörker,

gör oss sömniga, säger Torbjörn Åker-stedt, professor vid Stressforsknings-in-stitutet.

Han förklarar att melatoninet når sin topp vid fyratiden på natten. När vi är vakna ska det vara borta, men så fort mörkret kommer smygande så sipprar det ner och får oss att gäspa.

– Ljuset aktiverar det retikulära syste-met, som är något av motorn i hjärnan. Fysiologiskt har ljuset två effekter: Det trycker bort hormonet och stimulerar ögat som gör att hjärnan håller sig vaken.

REs TIll solEN

Men det finns lösningar när det naturliga ljuset inte räcker till. Behandlingslampor har positiv effekt, liksom att resa till syd-ligare breddgrader.

– Även fysisk aktivitet hjälper. Det hö-jer nivån av serotonin, som håller oss pig-ga. Mörk choklad har också antidepres-siva effekter.

Under den mörka årstiden är det vanli-gare med sömnstörningar.

– Den biologiska klockan behöver in-put från ljuset. Vid ljusbrist senareläggs den biologiska klockan, vilket kan ge sömnsvårigheter. Det är straffet för att bo på nordliga breddgrader.

Den bästa effekten av tilläggsbelysning får man tidiga morgnar.

– Dra på ljuset vid frukostbordet och helst ännu tidigare. I andra änden ska starkt ljus undvikas på kvällen. Forskning visar att även datorskärmar påverkar. Sär-skilt det blå ljuset, med våglängder runt 450 nanometer har störst effekt.

MysFAKToRN sKA INTE UNdERsKATTAs

Därmed inte sagt att det är kört att ta en promenad mitt på dagen.

– Dagsljus är all-tid värdefullt. Att jobba i ett föns- ter-

terlöst rum är därför ingen bra idé. Det är dock möjligt att kompensera med artificiellt ljus. Men naturligt ljus är alltid bäst.

Hur verkningsfull är behandlings- lamporna?

– De brukar fungera bra. De har en ljusstyrka på runt 2000 lux på avstån-det 30 centimeter. En halvtimme räck-er för att få optimal effekt. De ska jäm-föras med ljusstyrkan mitt på dagen en molnig dag i november. Den brukar ligga på 1500 lux. En solig sommardag går den upp till 100 000 lux.

Kan tända stearinljus hjälpa?– Mysfaktorn ska inte underskat-

tas och inte heller placeboeffekten. Allt som förhöjer stämningen och gör dig

på gott humör är positivt för välbefinnandet. Däre-

mot är ljuset från stearinljus bara

en lux. # LEL

På morgonen är vi som mest mottagliga för extra ljus. Men även fysisk aktivitet och mörk choklad får oss att bli piggare så här års, enligt professor Torbjörn Åkerstedt.

fyll på med ljus

torbjörn åkerstedt

N Y H E T E R

Allt som förhöjer stämningen och gör dig på gott humör är

positivt för välbefinnandet

välj de mörka bitarna.

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E14 N R 7 2 0 1 3

Lyktan som

Det högtflygande projektet Lyktan goes to space höll på att falla på mållinjen. Men på 25 kilometers höjd dunstade iskristallerna från kameralinsen och allt blev glasklart. Filmaren Björn Lindfors antog den naturvetenskapliga utmaningen att göra det ingen trodde var möjligt.T E X T l a r s - E r i k l i l j E b ä c k

R E P O R TA G E T

15N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

R E P O R TA G E T

>

N aT U r V E Ta r E16 N r 7 2 0 1 3

istorien om lyktan i rym-den började som en ga-len idé. Det var filmaren Björn Lind-

fors som ville göra det omöjliga. Han har bland annat producerat en film om na-turvetare i olika roller och dess betydelse för samhällsutvecklingen.

– Att skicka upp en lampa, tre filmka-meror och en gps upp till 27 000 meters höjd skulle inte gå att göra. Den tanken fascinerade mig, så jag antog utmaningen.

Björn Lindfors, som är naturvetare i botten, fick med belysningsföretaget Atel-jé Lyktan på resan.

Sedan tidigare producerar han filmer för företaget, som förstås såg en pr-vinst.

EsraNgE NappadE

– Många bitar skulle falla på plats innan vi kunde släppa iväg ekipaget. Lyckligtvis nappade Esrange Space Center, SSC, som gav tillstånd och arrangerade uppsläppet i Kiruna.

Med sitt nordliga läge har Esrange ut-vecklats till ett rymdcentrum i Europa.

– Jättekul att det gick så bra. Det var en spektakulär händelse, även om vi har hissat upp större ballonger tidigare. Den här hade en volym på 500 kubikmeter, säger Mattias Abrahamsson, rymdingen-jör på SSC.

Det ska jämföras med den ballong de skickade iväg på uppdrag av forskare från KTH som skulle undersöka gammastrål-ningen i rymden.

– Den ballongen var gigantisk med en volym på drygt en miljon kubikmeter, motsvarande dubbla Globens storlek.

För SSC var projektet lyktan det första i sitt slag. Normalt jobbar de med upp-drag för vetenskapen.

– Vi tyckte det var spännande att filma hela projektet. Det är också ett sätt att få uppmärksamhet för det vi gör här på Es-range. Och på köpet fick vi en bra utbild-ning eftersom vi själva brukar filma, sä-ger Mattias Abrahamsson.

ViNdarNa UTmaNadE

Känslan av science fiction är påtaglig in-för släppet av ballongen och stämningen är laddad. Kommer det fyra kilo lätta eki-paget att klara påfrestningarna i form av extrem kyla, fukt och den tunna luften?

– Den stora utmaningen var vindar-

na, som kunde äventyra hela projektet. I vanliga fall har vi en månad på oss att invänta det optimala vädret. Nu hade vi ett tidsspann på två dagar, säger Mattias Abrahamsson.

Innan dess gick inte mycket som Björn Lindfors hade tänkt sig. Ingenjören, som skulle bygga konstruktionen, hoppade av tio dagar innan start. Allt var bokat och klart med helikopter, medarbetare och filmkameror som Canon sponsrade.

– Så jag kontaktade en uppfinnare som med kort varsel gav goda råd och hjälpte mig att konstruera en ram som skulle klara 80 minusgrader. Inget läm-nades åt slumpen, som till exempel att det krävdes ett speciallim som klarade påfrestningarna.

För att inte överskrida viktgränsen på

fyra kilo byggdes lådans ram i kolfiber. För att klara de elektroniska utmaningar-na kallades en ny ingenjör in. Bland an-nat skulle kameran trimmas in i förhål-lande till lampan.

– Både kameran och lampan som fick ström från litiumbatterier behövde en spänningsreglering. För att få lampan att slå på och av med fem minuters mellan-rum programmerade jag en mikropro-cessor, säger elektronikingenjören Chris-topher Törnqvist.

lådaN skyddar

Batteritid och kamerornas minneskort var begränsade. Därför gällde det att op-timera användningen för att få de bilder de ville ha.

Klarade elektroniken kylan?– Vi antog att lådans isolering i kombi-

nation med värme från kretskortet skulle räcka, vilket visade sig stämma.

Roel Lammers, marknadschef för Canon i Sverige är inne på samma spår.

– Våra filmkameror har ett inbyggt skydd mot överhettning, genom att vär-men leds bort. I den extrema kylan blev det en bra temperaturbalans i den skyd-dande lådan.

Att kameran fungerade i den miljön gläder honom.

– Det här är filmkameror för vanliga konsumenter och är inte byggda för att gå upp i rymden. Att filma i rymden med den här tekniken är unikt, så vitt jag vet. Det var också därför vi nappade på den galna idén, kul med nya vinklar på saker, säger Roel Lammers.

När den stora dagen i september när-made sig styrde Björn Lindfors och film-teamet bilen de 140 milen till Esrange, som ligger några mil nordost om Kiruna.

De fick tillgång till en hangar att jobba i. Målet var att skicka upp ballongen da-gen efter, alltså den 10 september. Det

HAtt skicka upp en

lampa, tre f ilmkameror och en gps upp till

27 000 meters höjd skulle inte gå att göra.

R E P O R TA G E T

17N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Stämningen är laddad på Esrange Space Center i Kiruna. Personalen är van vid att släppa upp ballonger, men då i vetenskapligt syfte.

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E18 N R 7 2 0 1 3

fanns en oro kring vädret som enligt prognoserna skulle vara växlande. Om det blåste mer än fem-sex meter per se-kund hade man inte kunnat genomföra ballongsläppet.

– När vi vaknade den morgonen var vädret perfekt med en klarblå himmel och svaga vindar. Fonden var den bästa tänkbara med träd som skiftade i gult och rött, som i ett drömlandskap, berättar Björn Lindfors.

som gENom ETT Trollslag

Men plötsligt blev vädret sämre och vinden tilltog. Att vänta till dagen efter var inget alternativ eftersom det skulle regna då.

– Som genom ett trollslag blev det vind-stilla och vi bestämde oss för att köra. Bal-longen och all utrustning var på plats så det var bara att verkställa uppsläppet.

Allt gick enligt planen bortsett från den heliumfyllda ballongen som lyfte långsam-mare än de hade tänkt sig. Så i stället för två timmar tog färden tre timmar upp till vändningen på 27 000 meters höjd.

Vägen ner var fritt fall med minimal inbromsning av fallskärmen i den ex-tremt tunna luften.

– På en kilometers höjd tappade tornet kontakt med ekipaget. Vi var oroliga för att det skulle sväva in över ryskt territo-

rium. Oroväckande skedde landningen i ett stenigt område mitt på tundran nära finska gränsen.

Innan dess hade en helikopter spanat och försökt pejla in utrustningen. Efter-som kontakten hade brutits fick de leta på marknivå.

– Äntligen kunde utrustningen hittas. Konstruktionen i kolfiber, de tre kame-rorna och lampan hade inte en skråma. Det fanns en oro för att ekipaget hade kraschlandat.

iskrisTallEr på liNsEN

Att det inte räckte med en kamera be-rodde på att man ville filma från olika vinklar för att få en så heltäckande bild som möjligt.

Med filmerna i tryggt förvar satte sig hela teamet för att se resultatet. De första filmsekvenserna på låg höjd med land-skapet i bakgrunden var fantastiskt fina. Men när lyktan flög in i molnen hände något oförutsett.

– Det hade fastnat iskristaller på lin-sen och man såg knappt något alls. Då gav jag nästan upp och tänkte att det var kört. Men så plötsligt syntes lyktan glas-klart. Efter nästan tre timmars färd på runt 25 000 meters höjd var bilden perfekt.

Björn Lindfors är filmaren bakom det omöj-liga uppdraget, som visade sig vara möjligt.

Kl. 11.14,40. Läget ser hopplöst ut, men en ljusning är i sikte.

Kl. 11,14.56. Kondensen börjar lätta. Kl. 11.16,38. Jubel när allt blev glasklart.

Vindarna var en utmaning när ballongen lyfte och kunde ha äventyrat hela projektet.

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E20 N R 7 2 0 1 3

Anledningen var att den tunna luften, med ett tryck som är närmare 30 gånger lägre än på markytan, inte kunde hålla fukt. Det gjorde att frosten som täckte linsen dunstade på ett ögonblick.

Björn Lindfors och hela filmteamet kunde andas ut. De var i hamn.

– Vi fick de bilder vi ville ha. Tajmning-en var rätt perfekt. Kamerornas minnes-kort hade bara tio minuters filmtid kvar.

Men varför gjorde du den här filmen?– Jag gick igång på den tekniska ut-

maningen att kunna filma på den höga höjden. Det är inte bara lyktans färd som är filmad, utan även förberedelserna och starten.

Finns det risk för kritik?– Visst finns alltid risken för att vi blir

beskyllda för att det är en fejk. Men vi kan argumentera emot i så fall. Och vi har bildbevis. #

SatE LLitE r PaSSar i n O R R

ssc levererar data från satelliter och styr och kontrollerar några satelliter på uppdrag. Satelliterna fotograferar jorden för att kunna studera klimatförändringar, ta fram kartor och förutse meteorologis-ka händelser. Data lagras i satelliten och genom antenner på jorden kan dessa överföras till bolagets kunder när satel-literna passerar i närheten.

Just läget nära nordpolen gör Es-range Space Center attraktivt som om-råde för antenner då antalet satellitpas-sager som kan fångas blir mycket större än vid ekvatorn där jorden har en ”tjock mage”. Satelliterna passerar nämligen i banor över nord- och sydpolen samti-digt som jorden snurrar kring sin axel. Det betyder att för varje varv satelliten gör så kan nya områden på jorden ob-serveras.

Var finnS SatELLitErna O C h vAD G ö R D E?

Tv-satelliter snurrar runt jorden på 36 000 kilometers höjd. De följer jor-dens hastighet och hinner ett varv på 24 timmar. På så sätt är de geosynkrona.

De flesta satelliter är inte geosynkro-na, utan de snurrar runt jorden på unge-fär 100 minuter. Satelliter som används för flygfotografering rör sig på höjder mellan 400 och 900 kilometer.

För att satelliterna ska hålla sig på sin bana runt jorden korrigeras de med hjälp av en motor, med bränsle som kan räcka upp till femton år. Mest energi för-brukas vid uppskjutningen.

genom att utnyttja ett klimatologiskt fenomen i övre atmosfären under som-marhalvåret kan en ballong, dubbelt så stor som Globen röra sig medsols runt hela nordpolen och landa igen i Skandi-navien. En så stor ballong kan lyfta två ton, vilket möjliggör många vetenskap-liga experiment.

Ett exempel är ett teleskop som från fyra mil ovanför jordytan gör det lättare att se ut i rymden. En liknande ballong-flygning med ett teleskop för solstudier avslutades i mitten av juni med landning i Kanada efter en flygning över bland annat Grönland.

E S rang E i vETE n S KAP E n S TJän ST

» rymdbasen Esrange space center, ssc, är ett statligt svenskt aktiebolag, med huvudkontor i Stockholm.

» ssc äger och driver rymdcentret Esrange Space Center utanför Kiruna

» är ett europeiskt rymdcentrum.

» jobbar på uppdrag av forskare från hela världen. För att komma ut i rymden använder man sig av raketer eller ballonger. i fallet med lyktan var det en heliumfylld ballong som lyfte lampan och kamerorna till önskvärd höjd.

tVå g LoB E n i E n BALLO n G

Satelliterna har en motor som gör att de håller sig i sin bana runt jorden.

FO

TO

: n

AS

A

R E P O R TA G E T

21N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3 21N aT U r V E Ta r EN r 7 2 0 1 3

M E r än J O R D E n D R ARdet är inte bara jorden som utövar dragningskraft på fritt svävande kroppar i rymden. Det finns inget svar på vilken höjd över jorden som dess dragningskraft upphör. Däre-mot blir den försumbar vid ett visst avstånd från jorden. i rym-den finns dragningskraft mel-lan allt som har en massa.

På 27 000 meters höjd är lufttrycket bara omkring en hundradel av det på markytan (101,325 kPa).

fug LE Sang i RyM D E nEsa-astronauten Christer Fuglesang blev första svensken i rymden när han den 9 december 2006 åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den interna-tionella rymdstationen, iSS.

Christer Fuglesang har genomfört två upp-drag med rymdfärjan Discovery och tillbringat över 26 dygn i rymden, varav 32 timmar på rymd-promenader. Detta gör honom till ESA:s mest er-farne astronaut när det gäller rymdpromenader.

Rymdstationen iSS snurrar runt jorden på 400 kilometers höjd. På den höjden behövs inte så mycket korrigering, utan den håller sig i sin omloppsbana runt jorden. Ett varv tar 90 minu-ter. helt färdigbyggd kommer den att väga 455 ton och vara tio meter lång.

Sex personer finns ständigt på rymdstationen som är världens största samarbetsprojekt för att bedriva forskning i rymden.

FO

TO

: n

AS

A

FO

TO

: n

AS

A

N aT U r V E Ta r E22 N r 7 2 0 1 3

Forskare ska inte ägna sig åt affärer. Det är ett vanligt och rimligt påstående, samtidigt som det leder tankarna fel. Av-görande är om man är intresserad av och brinner för att göra affärer eller forska.

Simon Fredriks-son, vd för Olink är en naturvetare som valde bort forskning-en för att ta fram nya produkter. Han har disputerat och bör-jade som doktorand hos professor Ulf Landegren vid Upp-

sala universitet, en av Sveriges mest väl-kända forskare inom life science och pap-pa till en mängd molekylära verktyg.

– Jag visste att jag ville ta fram produk-ter som andra vill använda. Det var mitt mål, säger Simon Fredriksson.

omgE dig mEd sTjärNor

Att gå från doktorand till att bli affärsman är inte helt lätt. Det gäller att skaffa sig den

kompetens som krävs. Simon Fredriksson lärde sig så mycket som möjligt från andra i branschen under tiden som han började arbeta och fick hands-on-erfarenhet.

– Omge dig med så duktiga personer som möjligt, säger han som svar på om han har något tips till andra naturvetare som vill ägna sig åt affärer.

Ett starkt nätverk har varit nyckeln för att komma vidare i karriären. Han har dä-remot inte gått några särskilda kurser i af-färsmannaskap eller ekonomi och tycker inte heller att det är nödvändigt.

– Det viktigaste är engagemang och in-tresse, men gå en utbildning som är inrik-tad på det du vill göra, råder han.

rollfördElNiNg

Vid en företagsstart är det viktigt med ett balanserat team av grunda-re. Alla kan inte ägna sig åt samma sak, då uppstår det lätt konflikter. Olink bestod till en början av lär-aktiga juniorer, samt personer med

en stark akademisk förankring och indu-striell kompetens. En framgångsfaktor var också att de hade tillgång till ett starkt nät-verk och många bra rådgivare.

forskaren som blev affärsmanframgångssagan om olink bioscience visar att ett starkt nätverk och bra rådgivare kan ta en idé hela vägen från idé till produkt. för bolagets vd simon fredriksson, som har varit med under hela resan, var det ett naturligt steg att gå från forskning till att göra affärer.

T E X T m a r i Ta T E r ä s

Simon fredriksson.

Verktyget som kvan-tifierar proteiner som indikerar cancer.

Biomarkörer för cancer kan kvantifiera upp till 92 proteiner samtidigt.

Olinks nuvarande vd var en av de lär-aktiga juniorerna.

– Jag har alltid velat gå hela vägen. Det slutar inte med publicering, utan när man har en produkt som andra vill använda, säger Simon på en fråga varför han valde att lämna forskningen.

Olinks affärsidé har blivit att ta fram molekylära verktyg. I Uppsala har de en perfekt placering med närhet till såväl universitetet, som Uppsala akademis-ka sjukhus och Uppsaladelen av Scilife Lab. Det senare har nyligen tagit fram en analysplattform utifrån en av Olinks produkter – Proseek. Tack vare plattfor-men kan kunder få proteiner kvantifi-erade genom att skicka in prover, istället för att sätta upp en helt egen analys.

23N aT U r V E Ta r EN r 7 2 0 1 3

oLi n KS P R O D u KTE R

ProseekGör det möjligt att på en och samma gång kvantifiera upp till 92 proteiner, som är vik-tiga indikatorer för cancer.

DuolinkMed hjälp av Duolink kan forskare identifiera och räkna specifika proteiner i cell- eller väv-nadsprov, samt upptäcka proteininteraktioner eller modifieringar. hittills har detta verktyg använts i mer än 700 vetenskapliga artiklar.

affärS Män MötE r FO R S KAR E På B i O -P u B

i uppsala finns en unik arena där affärs-män möter forskare. Bio-pubarna arrangeras av uppsala Bio och pub handlar inte om nå-got ölhak utan står för ”Partnership univer-sity Business”. På den senaste presenterade Olink hur de gått från idé till en produkt på världsmarknaden. Eventet lockade närmare 200 personer en torsdagskväll i september.

uppsala Bio arrangerar Bio-pubarna, där affärsmän och forskare möts. 200 perso-ner var på Bio-puben i höstas.

De viktigaste framgångsfaktorerna för Olink har varit att de hela tiden har varit omgivna av ett starkt nätverk och bra rådgivare. Idag är styrelsen en viktig resurs som stöttar och utmanar vd:s förslag.

– Styrelsen bidrar också med kom-petens när det gäller regulatoriska krav, kliniska prövningar, produktion, marknad och sälj. Vid starten behöv-des framför allt kunskap om patent, finansiering och FoU.

ViNNaNdE sTraTEgi

Det som höll Olink flytande i en tid där det fanns lite riskkapital var att de hade möjlighet att utlicensiera patent. När bolaget bildades sammanfördes alla grundares patent i en gemensam pool. Det gav förhandlingsutrymme och en frihet att agera.

Utöver patenträttigheterna, som är en utmaning inför varje produktlan-sering, är det marknadsföringen som bolaget måste fokusera på.

– Först tänkte jag att det inte fanns någon konkurrens. Vi hade en unik produkt, som vi ville få kunderna att berätta om, säger han.

Marknadsföring är dyrt och efter-som de inte utgått från ett kundbehov från början kan det vara extra svårt att få kundernas förtroende. Idag har Olinks ledning lärt sig att fokusera, både när det gäller vilka de främst vill sälja till och när det gäller själva pro-duktportföljen.

En vinnande strategi som har lett till att bolaget vuxit och idag har hela 35 medarbetare. #

Drömmen att förutse kardiovaskulära ris-ker har man kommit ett steg närmare.

N AT U R V E TA R E24 N R 7 2 0 1 3

På bara några decennier har byggindustrin gått från naturgrus till krossat berg när vägar och hus ska byggas. Genom den förändringen har landets grundvatten räddats. Men att skapa en gruskvalitet som motsvarar tusentals år av nötning är en utmaning. T E x T K i m B E R g s T R ö m

Skyddade grusåsar räddar vårt dricksvatten

Ny teknik ger bättre kvalitet och rätt form på gruset.

T E M A – G E OV E T E N S K A P

Naturgrus är en ändlig re-surs och viktigt för vårt fina svenska dricksvatten. Men det är också en viktig råvara för många byggprojekt. Idag utgörs allt mer av industrins grusbehov av krossat berg.

Sverige har ett miljömål som heter grund-vatten av god kvalitet. Det säger att "grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag".

Det innebär bland annat att uttaget av naturgrus ur våra grusåsar måste minska. Grusåsarna fungerar både som filter för regnvatten och som reservoarer för grund-vatten. Eftersom naturgruset inte är förny-bart på kortare tidsskalor än tiotusentals år måste vi därför begränsa uttaget för att säkerställa en fortsatt god tillgång på bra dricksvatten.

På Väg ATT TA slUT

Miljömålen härrör från 1999. Men redan långt innan det insåg man att uttaget av naturgrus skulle ställa till problem på sikt.

– Den här insikten går tillbaka till 1970-talets stora infrastrukturprojekt och miljonprogrammet. Då var ungefär 80 procent av allt ballastmaterial naturgrus. Den totala produktionen var också hög, på grund av alla de här byggprojekten. Man insåg att med det konsumtionsmönster vi hade då så skulle i synnerhet storstadsregi-

Från naturgrus till krossat berg

onerna snart utarmat sina naturgrusföre-komster, säger Mattias Göransson på Sve-riges geologiska undersökning, SGU.

Han är statsgeolog och har arbetat med bergmaterialfrågor på myndigheten se-dan 1995. Ballast är samlingsnamnet på de produkter som tas fram från naturgrus och berg.

Insikten ledde till att trenden vändes i början av 1980-talet. Orsaken till detta har framförallt varit två.

– Det började med att dåvarande Väg-verket gjorde om sina regler och inte längre accepterade naturgrus till sina vägprojekt. Sedan kom naturgrusskatten 1996, som gjorde det dyrare att utvinna naturgrus.

Idag är förhållandet det omvända mot på 1970-talet – 80 procent av allt ballast-material är krossat berg. Det finns även andra anledningar att minska bearbet-ningen av naturgrusförekomster.

– Själva brytningen är en miljöfarlig verksamhet. Man hanterar diesel, spräng-ämnen och andra kemikalier. Att göra det i direkt anslutning till vattenreservoarer är inte helt lyckat. Det finns även ett värde för natur- och kulturlandskapet i att ha kvar grusåsar.

Få ANVäNdNiNgsomRådEN

KVAR

Idag öppnas i princip inga nya naturgrustäkter. Det är inte förbjudet, men det ska fin-nas särskilda skäl för att få tillstånd, och miljöprövning-

arna är omfat-tande. Däre-mot finns det täkter som får tillstånd att fortsätta bryt-ningen av na-turgrus. Det

är i områden där länsstyrelsens mil-jöprövningsdelegation, som beslutar om tillstånd för verksamheten, be-dömer att det saknas ett ersättnings-material i närheten av exempelvis en betongfabrik, eller att det anses vara ekonomiskt orimligt att framställa ett ersättningsmaterial.

God kunskap om geologin är grunden för en god naturresurshus-hållning. SGU arbetar idag med att utarbeta underlag för regionala ma-terialförsörjningsplaner, för att hjäl-pa länsstyrelserna få en överblick över material- och dricksvattentill-gångar i en viss region. #

Mattias Göransson.

Krossat berg är en mer miljö-vänlig råvarukälla för grus.

25N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

N AT U R V E TA R E26 N R 7 2 0 1 3

Att tillverka betong enbart av krossat material har visat sig vara en svår nöt att knäcka. det räcker inte att krossa berget till korn av rätt storlek.

Bergets kvalitet är avgörande för möj-ligheterna att ta fram ett bra ersättnings-material för naturgrus i betong. Vilka mi-neral bergarten består av påverkar kva-liteten på betongen. Likaså spelar halten av flakiga glimmermineral stor roll. Nya EU-regler säger att berget inte får innehålla för mycket radioaktiva material, och man vill att berget ska vara ganska homogent, så kvaliteten inte ändras när man spränger sig djupare in i täkten. Men det finns inga tekniska problem att tillverka bra krossma-terial för betong, och det finns relativt gott om lämpligt berg i Sverige.

NyA REcEPT På gåNg

En övergång till enbart krossade produk-ter i betong kan också ställa andra krav

på betongtillverkarna. Något förenklat kan man säga att betongtillverkarna idag använder tre fraktioner för att tillverka betong. Det är inga problem att leverera de två större fraktionerna i form av kros-sat material. Det är den minsta fraktionen som är utmaningen.

– Kunde vi gå över till att leverera flera fraktio-ner för betong när det gäller krossat material så skulle vi kunna anpassa materialet mycket bättre efter betongindustrins be-hov, säger Pär Johnning,

entreprenadchef för kross på NCC i Bohus-län. Det innebär också att betongtillverkarna behöver investera i ny utrustning. Men med en förfinad process kan vi kanske leverera ett material som exempelvis gör att betong-en blir starkare istället.

Den bergtäkt Pär Johnning arbetar på le-vererar sedan flera år tillbaka krossat mate-

rial till betongtillverkning. NCC:s täkt och Färdig Betongs betongfabrik pekar också på en annan viktig kugge i processen. De två anläggningarna ligger alldeles bredvid varandra i Stenungsund.

sKUTA ATT VäNdA

– Eftersom det har varit självklart att man använde naturgrus till betong så ligger fortfarande många betongfabriker intill en grustäkt. Det är klart att de drar sig för att ta krossat material från en bergtäkt som ligger betydligt längre bort. Men allt efter-som kross blir vanligare som ingrediens i betongen så kommer säkert betongtillver-karna att lägga sina fabriker intill en berg-täkt med bra berg istället.

Det är en stor skuta att vända, men den är på god väg. I vissa regioner, som på väst-kusten, är redan en stor andel av all be-tongsand helkross. Tack vare framsynta be-slut för många år sedan kommer Sverige att få behålla sina grusåsar. Tänk på det nästa gång du tar ett glas vatten ur kranen. #

Pär Johnning

Bergmaterial på väg

T E M A – G E OV E T E N S K A P

27N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Sven Henrik Norman har arbe-tat med metoder att ta fram krossmaterial som kan ersätta naturgrus sedan mitten av 1990-talet.

– Det var i samma veva som när natur-grusskatten infördes, så jag blev nyfiken. Jag såg en möjlighet för oss som leveran-törer att kunna erbjuda en sådan produkt även i Sverige.

Sven Henrik Norman jobbar idag som försäljningsingenjör för Metso Minerals i Norge, men har även ett förflutet inom Sandvik och andra svenska företag.

KoRNFoRmEN äR AVgöRANdE

Naturgruskornen har av årtusenden av nötande mot varandra fått en väl avrun-dad form. Det gör dem väl lämpade för betongtillverkning. De kantigare och ofta mer avlånga kornen som en kross produ-cerar kräver mer vatten, och därför också mer cement för att ge en bra betong. Ce-menten är både den dyraste och mest mil-jöstörande delen av betongen. Cement-

tillverkningen är förknippad med stora koldioxidutsläpp. Naturgruset är också för-hållandevis väl sorterat i grusåsarna, vilket gör det lättare att sortera till säljbara pro-dukter än krossat material.

Men med rätt berg och rätt utrustning går det utmärkt att tillverka ett krossat ma-terial som kan ersätta naturgrus i betong. Det har Sven Henrik Norman varit med och gjort. Han har varit produkt- och pro-duktionschef på den norska täkten Velde Pukk, som varit väldigt framgångsrik.

– Med vår maskinsand kunde betong-tillverkarna minska cementåtgången med runt tio procent, vilket är både ekonomiskt och miljömässigt bra.

iNVEsTERA i Ny UTRUsTNiNg

Men det kräver mer av krossanläggningen. – Det är svårt att åstadkomma rätt ned-

nötning med vanliga krossar, som gnuggar stenen mot en metallyta, säger Sven Hen-rik Norman. Därför måste man ofta kom-plettera med en VSI-kross.

VSI-krossarna simulerar nötningen som naturgruset utsatts för. Kornen slungas i hög hastighet runt och mot varandra inne i en kammare. På så sätt nöts kornen ner, blir rundare och mindre avlånga. Man be-höver också en särskild sorteringsmaskin för att ta bort en del av det allra finaste materialet. Det kräver alltså en del inves-teringar.

– Det finns idag heller inga bra sätt att definiera de egenskaper bra be-tongsand behöver ha på ett sådant sätt att det går att kvalitetssäkra pro-dukten i hela produk-tionskedjan. Så det finns skäl till att betongtillver-karna är lite avvaktande,

säger Sven Henrik Norman. Men med en industriell process med hög processkon-troll går det att få en väldigt kontinuerlig och förutsägbar produkt. Det råder det inget tvivel om. #

Nötning av grus på konstgjord väg

gRUNdEN FöR ALLT SOM BYGGSI princip allt som byggs står på en grund av bergmaterial. Större delen av bergmaterialet går till att bygga vägar, men även broar, tunnlar, flyg-fält och järnvägar. Andra användningsområden är markberedning till bostäder och andra hus, till att bygga själva husen, husgrunder, isolering i form av leca, tegel- eller betongpannor på ta-ken, dräneringsmaterial, fyllnadsmaterial kring vatten- och avloppsrör, sanden under gungorna och sanden på isiga bil-, cykel- och gångvä-gar. Även parker, lekplatser, parkeringsplatser och grönytor byggs på bergmaterial, och det används för att filtrera vatten i våra vattenre-ningsverk.

miljARdER E N gåVA F R ÅN I STI D E NDet naturgrus som huvudsakligen bryts är olika typer av avlagringar från istiden. Det kan vara avlagringar från de älvar som rann under inlandsisen eller avlagringar som bildats vid isran-den. De karaktäristiska rullstensåsarna där nästan allt naturgrus bryts är is-älvsavlagringar. Det finns också avlag-ringar som kontinuerligt bildas genom vågornas verkan mot en strand, men de utgör en liten del av råvaran. Utan-för branschen kallas naturgrustäkterna ofta för grustag. Men lagen och indu-strin kallar dem grustäkter.

kronor är det sammanlagda värdet som

bergmaterialbranschen skapar, transporter

till kunder inräknade. Bergmaterial är landets

största produkt, räknat i vikt och producerar

varje år 85–100 miljoner ton grus och

bergkross. Branschen sysselsätter drygt

6 000 personer i produktionen och för

leveranser. Runt 40 procent av alla

godstransporter i Sverige är

bergmaterialtransporter.

Sven Henrik Norman.

9

N AT U R V E TA R E28 N R 7 2 0 1 3

år är ingen ovanlig ålder för vatten. Så länge kan det ha lagrats som grund-vatten innan det pumpas upp. Det vattnet kan ligga så djupt som 20 till 60 meter ner i marken.

– Det innebär att det tar lång tid för

100

Bra att veta oM gruND-vatteNKan grundvattnet ta slut?Ja, rent vatten kan bli en bristvara. Salt-vatten kan tränga in och föroreningar kan komma från andra skikt i marken eller från mänskliga utsläpp.

Måste grundvatten renas?Ibland behöver grundvatten renas, men inte alltid. Oftast är grundvattnet fritt från skadliga mikroorganismer

och behöver då inte renas i lika många steg som vatten från sjöar. Som re-gel görs en luftning av grundvattnet för att fälla ut eventu-ellt järn och man-gan, som sedan filtreras bort. Det gör man för att undvika belägg-ningar i led-ningsnätet.

vad är normal grundvattennivå?Den varierar över året och kommer att påverkas av klimatförändringarna. Djupet ner till grundvattnet beror på den lokala geologin. Två meter i lösa jordlager, med en meters variation upp och ner, är en bra måttstock.

Är brandsläckning en risk- faktor?Ja, på övningsplatser har man sett förhöj-da halter av flourerade kolväten, som är stabila i miljön och som påverkar ekosys-temen negativt. LEL

gruNDvatteN-Dagar locKaDe MåNgalunds universitet, sveriges geologiska under-sökning (SGU) och Länsstyrelsen i Skåne arrang-erade grundvattendagar i oktober. Intresset överträf-fade alla förväntningar och lockade cirka 230 perso-ner, som erbjöds 60 föredrag i allt från vattenkvalitet till jord- och bergvärme. Här är några smakprov.

Företrädare från bland annat regeringskansliet, kommuner och länsstyrelser, brunnsföretag och konsultföretag var där. LEL

regnvatten att sippra ner i marken. Det handlar ofta om en tidsfördröj-ning på mellan några månader och femtio år, säger Charlotte Sparren-bom, forskare vid geologiska institu-tionen vid Lunds universitet.

Så det som görs på markytan i form av föroreningar sätter spår i grundvattnet långt senare.

– Därför tar det också lång tid in-nan en åtgärd på markytan ger resul-tat på grundvattenkvaliteten. LEL

Man bedömer att det finns 80 000 förorenade områden från gamla utsläpp i

Sverige. Källa: Naturvårdsverket

29N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

5 frågorKan man hitta grund-vatten från helikopter?

En ny metod för att kartlägga grund-vatten testas nu. med hjälp av ett geofysiskt mät- instrument kan man från helikopter se runt 150 meter ner

i marken. Peter dahlqvist på sveri-ges geologiska undersökning, sgU, har koll på tekniken.

1. VAD ÄR pOÄNG E N?– på somrarna råder det vattenbrist på Got-land, så det finns ett behov av att hitta nytt grundvatten. Det här blir ett komplement och förbättring till existerande grundvatten-kartor. Den nya metoden ger en mer kom-plett bild och visar också var det finns salt grundvatten.

2. VAR kOM M E R I Dé N FRÅN?– Danska forskare vid Århus universi-tet har utvecklat metoden. I Danmark

har man tagit ett politiskt beslut att säkra rent grundvatten, som ofta är förorenat av nitrat och bekämpningsmedel från lant-bruket. Trenden är på väg att vända och vattenkvaliteten har förbättrats. Det hand-lar bland annat om att bruka jorden på annat sätt i närheten av vattentäkter.

3. SÅ DANSkAR NA SATSAR STORT?– Ja, man har plöjt ner 2,5 miljarder danska kronor i kartläggningen av grund-vattnet. Nu går tekniken och metodiken på export till hela världen.

4. H U R FU N kAR DET?– Med hjälp av elektromagnetiska vågor mäts det elektriska motståndet i marken (resistivitet). Det ger en bra bild av geo-login och dess innehåll av till exempel lermineral och vatten. på så sätt kan man skapa en geologisk modell för området.

5. HUR GÅR DET TILL pRAkTISkT?– Mätningarna utförs från en helikopter som flyger 70 meter över markytan. Själ-va mätutrustningen, som sitter i en stor ram, svävar på cirka 30 meters höjd. LEL

av Sveriges dricksvatten har sin källa i grund-vatten. Danskarna hämtar i stort sett allt (99%) sitt vatten från grundvattnet. Där satsar man nu på att kartlägga sitt grundvatten som bland annat är förore-nat av kemikalier från jordbruket.

– Liknande problem finns i Skåne med sitt inten-siva jordbruk som också vilar på sedimentära berg-arter, säger Charlotte Sparrenbom.

Hon menar att bekämpningsmedel i jordbruket är en risk, men att det inte är så väl undersökt i Sverige.

– Ju mer vi letar desto mer hittar vi. Och då inte bara själva modersubstansen, utan även dess nedbrytningsprodukter. Här behövs bättre över-vakning för att förstå och komma till rätta med problemen. LEL

tIcKaNDe BoMBerfrån gamla utsläpp av föroreningar finns det gott om i Sverige. Hittills bedöms 80 000 sådana områden finnas.

– Vattenkvaliteten är väldigt olika i olika delar av landet, säger Charlot-te Sparrenbom vid Lunds universitet. på till exem-pel kristianstadslätten

läcker föroreningar från en gammal deponi ner i grund-

vattnet. Liknande problem finns vid Sankt Hans backar i

Lund och på många andra platser i Sverige.

Hon förklarar att ytvatten och grundvatten hänger ihop. Förorenat ytvatten kan hamna i grundvattnet och även röra sig i markprofilen, genom till exempel sprickor.

– kommunerna tar ofta vatten från isälvsmaterial, som har bil-dats av utflöden från smältvatten under en glaciär eller inlandsis. Det är ofta snabb omsättning på grundvattnet här, vilket gör det känsligt för föroreningar. LEL

T E M A – G E OV E T E N S K A P

50%

N AT U R V E TA R E30 N R 7 2 0 1 3

v e t e n s k a p

– Det är ett fenomen som började i mitten av 90-talet. Det fanns för många disputerade matematiker och teoretiska fysiker som inte fick plats inom akade-min för den fortsatta karriären. Samtidigt behövde marknaden kvantitativa analy-tiker och anställde då naturvetare, berät-tar Claes Cramer, som driver algoritmisk värdepappershandel i egna bolag. Han är själv disputerad matematiker.

BöRsEN hAR BliViT mER AkAdEmisk

Förutom en god analytisk förmåga hade dessa matematiker och fysiker även goda kunskaper inom matematisk mo-dellering och programmering och kunde

därför skapa grun-den för den auto-matiserade börs-handeln. Högljud-da börsmäklare har ersatts med algorit-mer och datorer.

– Det har blivit tystare och mer aka-demiskt, samman-fattar Claes Cramer.

Men även om akademin bidrar med kompetens i form av personer som kan utveckla och optimera algoritmer ligger den akademiska forskningen långt efter börsen när det gäller så kallade trading strategier (se faktaruta). Algoritmer-

na som används för att tjäna pengar på marknaden publiceras inte så länge som det finns en lönsamhet i dem, dessutom har universiteten inte alltid de medel eller resurser som behövs för att bygga system.

– Det är en skillnad att handla på pap-per och genomföra faktiska affärer, kun-skaperna vi erhåller från marknadsnärva-ron är ovärderliga, påpekar Claes Cramer.

NäR UsA soVER

På förmiddagarna, när USA sover, ana-lyserar Claes Cramer marknaden och observerar händelse som är återkom-mande eller statistisk avvikande. Sedan tar han fram marknadsdata, gör en ana-

Algoritmer styr börsenNär du tänker på börsen, får du då upp en bild av börsmäk-lare som pratar i flera telefoner samtidigt, viftar med papper och skriker? då får du tänka om. Numera styrs börsen av algoritmer som jobbar tyst och effektivt. inte sällan tas algo-ritmerna fram av naturvetare som matematiker och fysiker.

T E X T N ATA l i E V o N d E R l E h R

Claes Cramer.Den blixtasnabba börshandeln styrs av algoritmer, som ofta tas fram av naturvetare som fysiker och matematiker.

lys och använder matematisk model-lering för att kvantifiera händelserna. Efter att ha byggt in formeln i en al-goritm är det dags för en testkörning i en simulator, eller i sandlådan som Claes Cramer säger.

– Då ser jag hur stabil algoritmen är. Om allt fungerar enligt en strikt utar-betad kontrollprocess bygger jag in den i systemet

I nästa steg är det dags för handel i små volymer utan marknadspåverkan.

Om resultatet är som förväntat ökar Claes Cramer sedan handelsfrekvens och volymer under bevakning av både system, risk och avkastning innan al-goritmen klassas som en produktions-algoritm.

ARTificiEll iNTElligENs EN

NATURlig UTVEckliNg

På kort sikt kommer den algoritmiska handeln inte förändras så värst mycket, enligt Claes Cramer. Marknaden är re-

31N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Algoritmer

» en algoritm består av en begränsad mängd väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift. Instruktionerna ska med säkerhet leda fram till ett sluttillstånd. ett exempel på en enkel algoritm är ett matlagningsrecept.

» informellt avses oftast ett dator- program när man pratar om algoritmer

» Hur effektivt en algoritm löser ett problem kan uttryckas på olika sätt:

tid – löser problemet på kortast tid

resurser – kräver lite datorminne

enkel – kräver liten mängd kod

» Det är svårt att avgöra vilken algoritm som är den mest effektiva. I regel nöjer man sig med ”den bästa hittills”

» Algoritmer finns överallt. De löser till exempel matematiska problem, matchar ihop singlar på dating-sajter, förbättrar sökningar på Google och handlar aktier på börsen.

”Efter att ha byggt in formeln i en algoritm är det dags för en

testkörning i en simulator”

efter testkörning i en simulator kan man se hur stabil en algoritm är. om den fungerar byggs den i systemet för handel i små volymer.

N AT U R V E TA R E32 N R 7 2 0 1 3

Bengt J Nilsson, professor i datalogi vid malmö Högskola, berättar mer om utveckling av algoritmer inom e-handeln.

Vad handlar projek-tet om?– Utgångspunkten var ett samarbete med ett företag i Lund som bygger plattformar för e-handlare. vi utveck-lade en algoritm som tar hänsyn inte bara till det kunden väljer eller klickar på men även till

det som kunden inte väljer. Inom e-handeln är det viktigt att i varje steg presentera de varor-na som är mest relevanta för den individuella kunden. Målet är alltid att interaktionen ska leda till ett köp så fort som möjligt, alltså att minska antalet interaktioner som är nödvän-diga för att hjälpa kunden.

Varför är sökoptimering så viktigt?– Många som letar på nätet vet inte exakt vad de är ute efter. Framtida sökmotorer kan visa dig vad du behöver utan att du visste om det. Om 10 år kommer vi att undra hur vi kla-rade oss utan den funktionen, ungefär som vi inte riktigt förstår idag hur vi kunde klara oss utan Google.

Det låter lite som storebror ser dig?– Det måste man tyvärr räkna med på nätet idag, därför ska man vara försiktig. samtidigt betyder det också att det finns en möjlighet att göra livet enklare för många människor.

Bengt J Nilsson.

sökmoToRER VisAR DIG vaD DU behöver

» De så kallade trading strategie-na är kärnan för den automati-serade börshandeln. en trading strategi är en algoritm som inter-agerar med övriga komponenter i systemet för att kunna ta beslut om och när en order ska placeras i marknaden.

» Även när man handlar manuelltfinns det oftast en algoritm som tar fram underlaget och skickar en signal när det händer någon-ting intressant.

» Systemen för algoritmisk handel behöver övervakas och optimeras. Därför bedrivs det ständigt arbete för att optimera trading strategierna:

en vanlig arbetsdag börjar en timme innan börsen i Usa öppnar.

Handlarna gör bedömningar avekonomisk statistik som har kom-mit in över natten och övriga hän-delser i världen som anses vara av betydelse.

När detta är klart tar man beslut om eventuella justeringar av algoritmernas parametrar och om man behöver sätta dem i vilo-läge inför kommande händelser innan marknaden öppnar.

När marknaden öppnar blir det

handel som vanligt, det vill säga inköp och försäljning av aktier, både i manuell och automatise-rad form fram till klockan tio på kvällen.

efter det återstår ett relativtkrävande analysarbete. eventu-ella problem dokumenteras och åtgärdas.

lativt mättad och en utveckling till ännu snabbare högfrekvenshandel är för kostsamt.

– Alltfler börshandlare tenderar till att göra något färre affärer och hål-ler sina positioner längre. Längre kan vara från minuter upp till timmar och dagar, förklarar Claes Cramer.

Däremot kommer algoritmerna alltmer att utvecklas till någonting som liknar artificiell intelligens (AI). I grunden handlar det om att be-

arbeta stora datamängder i realtid för att ta fram modeller för att fatta olika beslut.

– Vi kommer att se algoritmer som imiterar och förstår det mänskliga be-teendet allt bättre, inte bara på bör-sen utan även i det övriga samhället. Google och facebook har redan kom-mit en bra bit på vägen. Det är en del av en naturlig utveckling när det gäl-ler människa och maskin, avslutar Claes Cramer. #

AlgoritmiSk HANDel – så FUnkar Det

v e t e n s k a pv e t e n s k a p

Fråga en

NAturVetAre

Kan fysisk aktivitet förebygga diabetes?Att träning minskar risken för att utveckla diabetes typ 2 är allmänt känt. kan även lugna promenader ha effekt?

de flesta av oss kän-ner till att det är nyttigt att röra på sig. när det gäller typ 2 diabetes (även kallat åldersdiabetes) så kan fy-sisk aktivitet faktiskt skyd-da från att man utvecklar sjukdomen. Insulin är det hormon i kroppen som fri-sätts när blodsockernivån ökar. Insulinet aktiverar sedan olika system i fram-förallt skelettmuskeln men även fettväven så att blod-sockernivån återställs.

hos många perso-ner med typ 2 diabetes så fungerar inte denna insu-lineffekt på ett tillfredstäl-lande sätt – det kallas att man är insulinresistent. Fysisk aktivitet kan motverka detta genom att den arbetande muskeln istället blir mer insulinkänslig – det betyder att en vältränad muskel svarar bättre och tar upp blodsockret mera effektivt än en oträ-nad muskel. en vältränad muskel har också en större förmåga att förbränna fett. exakt hur fysisk aktivitet programmerar om muskeln till att vara mer insulinkänslig är inte helt känt, dock vet man att ett flertal olika system påverkas direkt av muskelarbetet. bland annat så får den tränade muskeln fler proteiner som kan ta upp socker (glukostransportörer) och fler mitokondrier.

ny forskning visar att även lätt belastning är positivt. antal stillasittande timmar utgör i sig en ökad risk för att vi utvecklar sjukdomar som till exempel typ 2 diabetes. således är all form av fysisk aktivitet – från vardagsmotion som en promenad eller att dammsuga hemma till längre och intensivare träningspass- positiva för vår hälsa.

ANNA kRook, pRofEssoR i iNTERgRATiV fysiologi, ki

Varför är marken röd?När jag har rest runt i Afrika och andra exotiska länder är jorden röd-orange. Jag undrar varför är det så och vilka kemiska processer som ligger bakom färgen? och varför är den brun, ibland svart, här hemma?

den röda eller gula färgen beror på att dessa jordar innehåller mycket järn. när berg och jord utsätts för vädrets växlingar och påverkan från växtlighet och markorganismer sön-derdelas och omvandlas dess mine-ral genom vittring.

Järn och aluminium som frigörs bildar oxider tillsammans med syre (egentligen både oxider och hy-droxider). Järnhydroxider bildas också när järnföremål rostar. Den-na typ av oxider är ganska stabila komponenter i marken. Därför la-kas järn och aluminium ut ur mar-ken i lägre grad än andra vittrings-produkter. Istället anrikas de under vittringens gång.

Det är dock bara järnoxiderna som påverkar jordens färg efter-som de är starkt röda, orange el-ler gula beroende på vilken typ av oxid det är frågan om, medan oxi-der av aluminium nästan är färg-

lösa. att en jord har rödaktig färg är alltså ett tecken på att den är påverkad av långtgående vittring. För detta krävs ett varmt klimat och att den legat stabil ganska lång tid. hög vittringsgrad innebär bland annat att jorden tappat en stor del av sitt mineralbundna nä-ringskapital.

Även den bruna färgen i svens-ka jordar kommer från järnoxider som bildas i vittringsprocessen. våra jordar är dock inte så starkt vittrade pga kallt klimat och kort tid för vittring sedan istiden. Där-för är mängden järnoxider betydligt mindre och påverkar inte färgen så starkt. att en svensk jord är svart beror oftast på att den innehål-ler mycket organiskt material som omvandlats till humusämnen.

JAN ERikssoN, docENT i

mARkkEmi, slU

33N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Järnhydroxider är stabila föreningar som ger marken dess röda färg.

Även lätt belastning är positivt, visar ny forskning.

Innovativ metod mot Alzheimers och Parkinsons laserljus skulle kunna bli ett effektivt va-pen i kampen mot sjukdomar som alzheimers, parkinsons och Creutzfeldt-Jakobs. Forskare från Chalmers och polen publicerade nyligen de uppseendeväckande resultaten i nature photonics.

– Ingen har tidigare pratat om att använda enbart ljus för att bota dessa sjukdomar. Det är en helt ny approach och vi tror att detta kan bli ett genombrott i forskningen om sjukdomar som alzheimers, parkinsons och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. vi har funnit ett helt nytt sätt att upptäcka dessa strukturer genom att enbart använda ljus från laser, säger piotr hanczyc, doktorand på Chalmers.

till skillnad mot friska proteiner bildar de sjuk-domsgenererande proteinerna ansamlingar av proteiner, så kallade amyloider, som när de före-kommer i stora mängder hindrar livsviktiga cell-processer från att äga rum. Lyckas man ta bort dessa aggregeringar så botar man i princip sjukdomen.

Forskarna har visat att det går att skilja ut oönskade proteinansamlingar från väl-fungerande proteiner i kroppen med hjälp av multi-fotonlaserteknik och de hoppas också kunna använda laser för att eliminera dem. mt

v e t e n s k a p

N AT U R V E TA R E34 N R 7 2 0 1 3

snabba...

Proteinkodande ”skräpgener” kan vara

kopplade till cancer.Forskare vid ki och Scilifelab hittat närmare hundra nya proteinkodande

regioner i arvsmassan hos människa. ett antal av dessa är så kallade pseudogener som misstänks ha en koppling till cancer.

3Varför missar vissa karriär-racet?Trots rätt utbildning, kontakter och en aktiv sida på linkedin hamnar vissa utanför i karriärracet. Arbets-livsforskaren caroline Tovatt vid lin-köpings universitet belyser detta i en avhandling om kontakters betydelse för våra karriärmöjligheter.

1. Vilka kontakter är det egentligen som är viktiga för vår karriär?

– Det beror på vilken fas i arbetslivet du är i. som ung är det ofta föräldrar, släkt och vän-ner som fixar in en på

en arbetsplats. Ofta handlar det då om enklare arbeten. senare i livet spelar studiekamrater, vänner, och tidigare kollegor en större roll. Du måste bli rekommenderad, men för att de ska vara villiga att göra det vill de flesta ha arbetat tillsammans med dig.

2. Ser du några problem med att kontakter är så viktiga?

– Ja, i grunden behövs viss kompetens på ar-betsmarknaden och det är inte alltid de som är mest socialt smidiga som är bäst på att leve-rera eller på det som ska göras. I många bran-scher är konkurrensen hård och då är det inte bara det man kan som har betydelse.

3. Har du några tips till den som vill stärka sitt professionella nätverk?

– Jag är skeptisk till att ge tips. Det är ju inte därför jag har skrivit avhandlingen, men det är självklart bra att ha chefer och kollegor som vill rekommendera dig. så fort du är inne på arbetsmarknaden får du ett förtroendekapital som gör att du får rekommendera ny personal. tänk på att många av oss är delaktiga i de re-kryteringsprocesser som sker. mt

laser light

Protein unit.

Amyloid.

v e t e n s k a p

35N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Mindre stress ger bättre fiskforskare vid göteborgs universitet och sLU har fått 10 miljoner för att studera hur odlade fiskar mår och vad de upplever som stressande.

– telemetritekniken ger oss för första gången möjlig-het att mäta variabler som hjärtfrekvens, blodflöden och andning i fiskar som simmar fritt i odlingsmiljön. Den in-blicken in i fiskarnas liv kommer hjälpa oss att förstå hur de olika odlingsmomenten påverkar dem, säger forska-ren och biologen albin Gräns vid Göteborgs universitet.

kommersiella fiskodlare välkomnar forskningen, ef-tersom det finns en insikt om att det finns ett samband stress och exempelvis köttkvalitet och olika sjukdomar hos odlad fisk. mt

Mindre öken med korkor har den senaste tiden beskyllts för att öka växthusef-fekten. Forskaren allan savory håller inte med. han menar att vi tvärtemot måste öka antalet boskap om vi ska kunna vända den negativa klimatutvecklingen och bromsa uppvärmningen.

problemet menar han är inte korna, utan dagens köttproduk-tion. Om vi istället skulle försöka efterlikna hur betesdjur i na-turliga system påverkar landskapet skulle mer kol och vatten is-tället bindas i marken. på så sätt är det möjligt att minska öken-spridningen och också uppvärmningen. enligt savory kan stora flockar av idisslare till och med förvandla öken till grässlätter.

Om du vill veta mer om holistisk management av boskaps-hjordar, så lyssna på allan savory på teD talks eller besök www.savoryinstitute.com. mt

fo

to

: M

ich

ae

l a

xe

ls

so

n

60%forskaren rapporterar i tidskriften science att hjärncellerna krymper under sömnen och att utrym-met mellan dem då ökar med så mycket som 60 pro-cent. hjärnan tycks använda sömnen för att tvätta bort de toxiner som byggs upp under en dag av tän-kande. hjärnan har ett eget nätverk av avloppsrör – det glymfatiska systemet – som transporterar materi-al ut ur hjärnan. när hjärncellerna, troligen gliaceller-na, krymper kan mer vätska pumpas in för att spola bort toxiner. vi vet sen tidigare att sjukdomar som alzheimers och parkinsons är förknippade med en uppbyggnad av skadade proteiner i hjärnan.

att processa information och att städa är två energikrävande processer, som inte tycks

kunna pågå samtidigt. Detta kan förklara varför djur sover trots att risken då är

betydligt högre att angripas av rovdjur. mt

N AT U R V E TA R E36 N R 7 2 0 1 3

Meningslösa möten är för många en plåga. Långa möten som drar ut på tiden får de flesta att tappa su-gen. Många tycker inte ens om att arbeta i grupp. En ovilja som bottnar i dåliga erfarenheter. Inte så konstigt, enligt Su-san Wheelan, organisationskonsult och gruppforskare, som ägnat nära 30 år åt att studera arbetsgruppers utveckling.

– Även grupper som lyckas bli bra team har stressiga perioder som inte är särskilt trevliga, säger Susan Wheelan.

Hennes modell IMGD, An Integrative Model of Group Development, över hur grupper utvecklas har seglat upp som den mest forskningsbaserade modell som finns.

VäRT All mödA

Trots att det kräver hårt och målmedvetet arbete med att få till de effektiva teamen, är det värt all möda, menar Wheelan.

– När team fungerar bra så är de oer-hört bra. Arbetet känns inte som en bör-da. Det blir roligt och dessutom produk-tivt, säger Susan Wheelan.

Hon kritiserar aktiviteter som sägs främja teambuilding. Att revisorer åker drakbåt gör dem inte bättre på revision. Trevliga samkväm behöver inte förbjudas

men ska inte förväxlas med att bygga ef-fektiva arbetsteam.

– Övningar måste vara kopplade till arbetet för att påverka arbetet. Tydliga mål fungerar bäst visar forskningen. Man behöver inte gilla en enda människa i sitt arbetsteam för att jobba effektivt tillsam-mans, säger Susan Wheelan.

IMGD är en livscykelmodell som speg-lar det mänskliga livet och utveckling, där vissa psykologiska frågor har sin bestämda plats i utvecklingen av arbetsgruppen, som Wheelan liknar vid ett beroendesystem. Chefen, menar hon, bär inte ansvaret för att gruppen når framgång, eller misslyckas.

BElöNA lAgARBETE

Viktigt är tydliga mål och roller och ett le-darskap som anpassar sig efter gruppens utveckling. Liksom att stötta innovationer, värdesätta kvalitet och service och belöna lagarbete framför individuella prestationer.

– Det är viktigt att uppdragen och må-len är tydliga, och de måste även upplevas som meningsfulla, säger Susan Wheelan.

Att ta in hjälp utifrån, som sponsorer, coacher, ledare, tränare och konsulter, är missriktad hjälp, enligt Wheelan. Det kan tvärtom leda till lägre effektivitet och produktivitet.

– Jag har inte hittat några belägg för att ett antal experter som regelbundet hjälper teamet skulle ha någon positiv effekt.

Det gruppen verkligen behöver när de till exempel kört fast, är riktad och regel-bunden feedback. Forskningen visar att grupper som får frekvent feedback blir mer framgångsrika.

Teamet behöver stå på egna ben för att kunna göra sitt jobb. Det kräver att de vet vilka beslut de kan fatta på egen hand och vilka beslut som måste granskas av andra. För att en grupp ska bli och fortsätta vara ett effektivt team, krävs att de får uppgif-ter som kräver ett kontinuerligt lärande.

– Grupper blomstrar när medlem-marna vet vad verksamheten går ut på, vilken roll de själva har och hur målen ser ut. #

Alla vill ingå i effektiva team och vinsterna är många. Men det gäller att undvika fallgroparna på vägen. Psykologiforskaren Susan Wheelan, tipsar om verktygen för att nå ända fram med gruppen.

Så bygger man effektiva team

m A N U A l E N

TEXT mARgAR ETA E ld h I llUSTRATION SARA-mARA / Söd E R B E Rg Ag E NTU R

Forskningen visar att grupper som

får frekvent feedback blir mer

framgångsrika

k a r r i ä r

37N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3 37N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

4 sta d i e r f ö r g r u p p u t v e c k li n g

1. Tillhörighet och trygghet Arbetsgruppen kan uppleva rädsla inför den nya situationen. de är be-roende av en chef som visar vägen, samtidigt kan de testa gränserna för att få reda på vilka regler, struktu-rer och roller som gäller. egna initia-tiv och konflikter undviks. Målet för medlemmarna är att skapa tillhörig-het. ledaren måste vara självsäker, styrande och skapa struktur. positiv feedback ökar samhörigheten och gynnar grupputvecklingen.

2. Opposition och konfliktMedlemmarna i gruppen försöker frigöra sig från sitt beroende av leda-ren. Målet är att klargöra målen med arbetet och skapa en enhetlig kultur och struktur. konflikter uppstår inom gruppen och med ledaren. de är nödvändiga för att definiera arbets-gruppen, dess mål och struktur, och för att skapa ett tryggt gruppklimat. ledarens viktigaste uppgift är att fungera som stöd och resurs.

3. Tillit och strukturRelationerna börjar präglas av tillit. Medlemmarna känner sig mer säkra på varandra och ledaren. arbetsgrup-pen är mogen att utveckla mål, struk-tur, rollfördelning samt fördelning av arbetet. konflikterna avtar och kom-munikationen är öppnare. ledarens roll är mer konsultativ och arbets-gruppen är självgående.

4. Arbete och produktivitetIntensivt och effektivt samarbete i arbetsgruppen. fokus på arbete och uppgifter. Medlemmarna vet sina rol-ler i gruppen och kommunikationen är öppen. teamet är högpresterande. ledaren fungerar som expertresurs.

N AT U R V E TA R E38 N R 7 2 0 1 3

Korta vägen till jobb för Bassam

Det tog bara två år för Bassam Shaksheru att få jobb som biomedicinsk analytiker efter flykten från Syrien.

man mest visas inomhus både när man jobbar och är ledig.

I september beslutade Migrationsverket att alla syrier i Sverige skulle få permanent uppehållstillstånd.

– Det var en glädjens dag. Jag tycker om friheten här och den svenska naturen, men mest vill jag tacka kollegorna som har stöttat mig.

Många invandrade akademiker faller på att utbildningen inte är jämförbar med den svenska. Men han kunde snabbt få sin irakiska utbildning godkänd av Högskole-verket här hemma.

På det mikrobiologiska laboratoriet job-

k a r r i ä r

39N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Efter två år i Sverige fick Bassam Shaksheru jobb inom sitt specialom-råde. Han är biomedicinsk analytiker, utbildad i Irak. Men han har sina rötter i Syrien, som han och hans familj flydde från mitt under brinnande krig.

I genomsnitt tar det sju år för en in-vandrad akademiker att få jobb i Sve-rige. En anledning till att Bassam Shak-sheru lyckades få jobb på så kort tid är att det råder brist på biomedicinska analytiker.

– Jag har också fått bra hjälp genom Korta vägen, som har snabbat på pro-cessen. De hjälpte mig med praktik här på Blekinge sjukhus. Första jobbet var ett vikariat som har övergått till en fast anställning, säger han med glädje i rösten.

SpRåkET äR NyckElN

Korta vägen gav honom också kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.

– Det var verkligen värdefullt att lära

Invandrade akademiker är en illa utnyttjad resurs i Sverige. Tack vare stöd från projektet Korta vägen kunde Bassam Shaksheru, biomedicinsk analytiker från Syrien, snabbt få jobb på Blekinge sjukhus.

T E X T l A R S - E R I k l I l J E B ä c k F O T O l I N A A l R I k S S O N

I N S p I R AT ö R E N

sig hur man söker jobb och hur sam-hället fungerar. En nyckel har varit det svenska språket, som jag har satsat hårt på att lära mig. Mina kollegor har varit en god hjälp, både för att lära mig fack-termer och svenska i allmänhet.

Han har en tung ryggsäck att bära på och har upplevt två dramatiska uppbrott. Först från Irak där han jobbade som biomedicinsk analytiker och sedan från hemlandet Syrien.

glädJENS dAg

Sina erfarenheter inom yrket har han från sjukhus i Bagdad, där det blev omöjligt att jobba efter Saddam Hus-seins fall. Det var då Bassam Shaksheru återvände till hemstaden Damaskus i Syrien.

Han är förtegen om flykten därifrån och vill inte gå in på detaljerna. I dag är han tacksam för att allt har löst sig så bra, och att barnen har anpassat sig till det kalla landet i norr.

– Kylan är inget problem, eftersom

i g e n o M s n i t t ta r d e t s j u å r f ö r e n i n va n d r a d a k a d e M i k e r at t få j o b b i sv e r i g e

N AT U R V E TA R E40 N R 7 2 0 1 3

bar han med att tillverka substrat för bakterier att växa i.

– Substraten, eller bakteriernas mat, har olika ingredienser beroende på vilka bakterier vi odlar fram. Det handlar om allt från streptokocker och stafylokocker till kolibakterier. Redan efter två till tre dagar får vi svar på vilken bakterie som har orsa-kat sjukdomen, vilket gör att rätt åt-gärd kan sättas in.

VAR AkTIV Och kämpA

Det går inte att ta miste på att Bassam Shaksheru stortrivs med jobbet, som både är roligt och utvecklande. Jobbet är hans stora intresse och fritiden äg-nar han åt att lära sig mer om yrket.

– Den stora skillnaden här i jäm-

förelse med i Irak är alla appara-ter, som används i analyserna och i steriliseringen. Jag känner ändå att jag har mycket att tillföra efter-som arbetsmetoderna är desamma.

Han förklarar att substraten till-verkades manuellt i Irak, medan det på sjukhuset i Blekinge sker med hjälp av maskiner på löpande band.

Hans språkkunskaper väger tungt på meritlistan.

– Utöver arabiska och engelska kan jag lite ryska. Svenska har rykte om sig att vara svårt, men efter att jag knäckte koden har det gått bra.

Vilket är ditt råd till andra invand-rade akademiker?

– Språket är nummer ett. Se till att träffa mycket folk, var aktiv och kämpa. Kontakta arbetsgivarna och erbjud dina tjänster som praktikant. Korta vägen finns på flera platser i Sverige. Ta hjälp av den. #

b as s a M s h a ks h e r u

Aktuell: flykting från syrien.

Utbildning: bio-medicinsk ana-lytiker, examen från bagdad universi-tet 1996.

Arbete: ble-kinge sjukhus, kliniska mikrobiologiska laboratoriet.

Familj: fru och två barn.

Fritid: vistas i naturen och lära mig mer om yrket.

drömmer om: att min stora familj flyttar till sverige och att jag och min familj blir svenska medborgare.

Redan efter två till tre dagar får man svar på vilken bakterie som har orsakat sjukdomen.

Språket är nummer ett. Se till att träffa mycket folk, var aktiv och kämpa.

”

k a r r i ä r

41N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

ko r ta väg e n

» Korta vägen är en arbets-marknadsutbildning för aka-demiker med utländsk bak-grund. finns på ett femtontal platser i sverige.

» Tanken är att deltagarna snabbt ska komma ut på ar-betsmarknaden och få ett jobb som matchar deras kom-petens. stor vikt läggs vid den personliga motivationen.

» Studietempot är högt i en akademisk miljö som varvas med utbildning och praktik.

» Individuell coachning ingår där man tillsammans tar fram en arbetsplan.

» Kravet för att få gå korta vägen är utländska akademis-ka studier på cirka tre år samt goda kunskaper i svenska.

» Pågår mellan 12 och 26 veckor och skiljer sig mellan olika orter, men gemensamt är att den ska ge en yrkes-inriktad utbildning i svenska språket och svenskt sam-hällsliv. I Irak tillverkades substraten manuellt. Här sker tillverkningen

maskinellt på löpande band.

Företagare i Naturvetarna möt-tes en eftermiddag i november. marknadsföring genom sociala medier var temat.

– Det var så himla bra och häftigt. Minglet gav flera vär-defulla kontakter. Roligt och givande att träffa andra natur-vetare i liknande situation, sä-

ger Gabriele Bodegård, som dri-ver företaget Gabis Specialresor.

Hur var själva seminariet?– Även det var kanon. Den skickliga

föreläsaren Linus Zackrisson övertygade mig om att Twitter och Linkedin kan an-vändas i marknadsföringen. Nu ligger jag i

startgroparna för att komma igång.Vilket var bästa tipset?– Det är viktigt att vara både professio-

nell och personlig i sin framtoning. Det gäller att väcka intresse och visa vad man har att erbjuda på de 140 tecken man får skriva i ett inlägg på Twitter.

Hon tror dock inte att sociala medier kan ersätta andra kanaler eller fysiska möten.

– Det blir mer ett komplement, som är kostnadseffektivt eftersom det är gratis att använda. Så det är den egna insatsen som är investeringen.

Nu hoppas Gabriele Bodegård att man bygger vidare på det nätverk som har ska-pats. I ett första skede kommer kontakter-na att ske via mejl.

– Roligt också om vi kan få med fler na-

turvetare som är före-tagare. Det visar sig att vi har mycket gemen-samt. Jag som trodde att jag var en udda fågel, men många na-turvetare har valt att gå andra vägar efter utbildningen. Jag gil-lar mångfalden.

I sitt företag Gabis Specialresor arrang-erar hon resor i Tyskland och Sverige. Som skoglig magister visar och berättar hon gärna om den svenska skogen och na-turen. Och bussen rattar hon själv.

– ag försöker flika in skogen och dess betydelse för Sverige, och ofta lyckas jag, säger hon med glimten i ögat. LEL

Gabriele twittrar om sitt företag

Gabriele Bodegård.

N AT U R V E TA R E42 N R 7 2 0 1 3

k A l E N d E R

Erik sprider goda

VIBBAR

Så håller AEA öppet i jul- och nyårshelgen

Råd från AEA om du hotas av arbetslöshet

är den totala nöjdhetsfaktorn för AEA på en 10-gradig skala från er medlemmar 7,9

AEA INFORMERAR NR 4 2013

AEA bred Etta nr 4 2013.indd 1 2013-11-16 09:49

Naturvetarakademin

KO

MP

ET

EN

SU

TV

EC

KLIN

GFÖR NATU RVETAR

E

Naturvetare gör affärer 31 januari stämningen är laddad när deltagarna i affärs-mannaskap har sitt företagsspel. i ett fiktivt företag lägger de upp affärs- och marknadsplaner. Missa inte att ansöka till ut-bildningen senast 31 januari.

j a n ua r i

31 sista ansökningsdag till affärsmannaskap för naturvetare.

31 Malmö – leadership friday

f e b r ua r i

4 Malmö – rekrytering och professionellt nätverkande i sociala medier med linus Zackrisson. kl 8.30-10. frukost från kl 8:00, comfort hotel.

6-7 Saltsjöbaden – Mod att leda.

12 Uppsala – Workshop kl 9-13 och kl 15-19 (bara för-middag om för få anmäler sig) clarion hotel gillet.

12-13 Stockholm – naturvetarnas fackliga grundkurs: statlig sektor.

14 Stockholm – leadership friday

M a r s

12-13 Stockholm – naturvetarnas fackliga grundkurs: privat sektor.

27 Stockholm – inspira-tionsdagar om företagande. arrangeras av saco och är öp-pet för alla medlemmar i na-turvetarna.

28 Göteborg – leadership friday

31 Malmö – leadership friday

a p r i l

2 Stockholm – förhandlings-teknik för fackliga förhandlare, fortsättningskurs.

2 Stockholm – akademiker-nas högskolepolitiska forum (sacoförbunden tillsammans).

3 Göteborg – inspirationsda-gar om företagande. arrangeras av saco och är öp-pet för alla medlemmar i naturvetarna.

4 Stockholm – leadership friday

9-10 Stockholm – natur-vetarnas fackliga grundkurs: kommun och landsting.

11 Lund – leadership friday

24 Luleå – inspirationsdagar om företagande. arrangeras av saco och är öppet för alla medlemmar i naturvetarna.

M a j

7 Stockholm – fackligt ledarskap, fortsättningskurs.

8 Malmö – inspirationsdagar om företagande. arrangeras av saco och är öppet för alla medlemmar i naturvetarna.

9 Göteborg – leadership friday

14 Stockholm – utbildning för löneförhandlare, fortsätt-ningskurs.

16 Stockholm – leadership friday

Naturvetarakademin – naturvetarna arrangerar regelbundet seminarier för dig som är naturvetare. i vårt utbud finns exempel leadership friday för chefer, seminarieserien ny som chef, inspirations-dagar om företagande, karriärsemina-rier och akademikerkompetens inspirationsdagar.

www.naturvetarna.se/Naturvetarakademin

Facklig satsning12–13 februari naturvetarna satsar på facklig utbildning. un-der våren finns chans till både fördjupning och breddning.

läs M e r på: www.naturvetarna.se/Kalender där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

k a r r i ä r

43N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Erik sprider goda

VIBBAR

Så håller AEA öppet i jul- och nyårshelgen

Råd från AEA om du hotas av arbetslöshet

är den totala nöjdhetsfaktorn för AEA på en 10-gradig skala från er medlemmar 7,9

AEA INFORMERAR NR 4 2013

AEA bred Etta nr 4 2013.indd 1 2013-11-16 09:49

Ett yrkesliv det svänger om

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

När Erik gick i femman började han spela oboe. Förklaringen: den där fl ickan i sexan som hade valt samma instrument. Annars var det verkligen inget man pratade högt om med kompisarna på Grisbackaskolan i Umeå.

– Jag växte upp på den västra ”ickeakade-miska” sidan av stan, där fi ck man inga extra poäng för oboe.

Erik fortsatte ändå att smita i väg till Musikskolans undervisning.

– Jag är väl förmodligen tjurskallig för oboe är ett svårt instrument och det var inte särskilt roligt i början när det lät helt förskräckligt.

Men han hade en entusiastisk lärare, som utbildat sig på Ingesund i Arvika, och så små-ningom kom Erik med i ett par orkestrar och hittade likasinnade.

Först musiken - sedan fysikenEfter studenten 1979, Erik gick 4-årig teknisk linje, och lumpen hade han siktet inställt på KTH och civilingenjörslinjen. Men så var det den där envise musikläraren:

– Han ville absolut att jag skulle gå på Ing-esund.

Erik sökte bägge alternativen. Och antogs.– Att jag kom in på Ingesund var en total

överraskning.Erik ville ge musiken ett år. Det blev två.

Och efter en förberedande utbildning följer naturligt högskolan... Erik hade haft en norsk lärare han såg upp till, det avgjorde.

– Att fl ytta till Norge kändes mer spännande än att gå på Musikhögskolan här hemma.

Erik är nu 23, han får lite frilansjobb i or-

kestrar som Dalasinfoniettan och Norrlandso-peran – men vacklar i sitt yrkesval:

– Uppgiften var inte så stimulerande som jag tänkt mig.

Studielånet tickade på, efter ett år i Oslo var det dags att sätta ned foten. Hösten 1984 hittar vi därför Erik på civilingenjörs-linjen vid Uppsala universitet. Han läser tek-nisk fysik.

– En minst sagt krävande utbildning. Om-ställningen från det fria konstnärslivet blev en chock.

Men Erik hade en idé; han skulle kombinera fysik och musik.

– Den visionen hjälpte mig att ta mig i mål.När det var dags för examensarbetet kom

Erik till Ingemansson Akustik i Stockholm.– Jag hamnade helt rätt, vi jobbade med

rumsakustik och elektroakustik ur ett brett perspektiv: hur ska en konsertsal byggas för maximal ljudkvalitet, hur kan vibrationerna i en högtalare minimeras. Där fi ck jag verkligen användning för båda mina utbildningar. För du

kan räkna hur mycket du vill, det är den ob-jektiva, tekniska biten, i musiken fi nns också alltid en subjektiv del, den som avgör om det låter vackert.

En kulturell brobyggareMen marknaden är begränsad, Erik glider över åt det industriella hållet och arbetar med produktutveckling, ännu ett kreativt fält. I samma veva som han hjälper Sony Erics-son designa in högtalare och mikrofoner i mobi-lerna knackar ett kinesiskt företag på.

– Då, i början på 2000-talet, sågs kineserna med stor misstänksamhet. Min roll blev att brygga över och hålla dem i handen när vi såg att det kom till aff ärer.

2005 accepterar Erik kinesiska AAC:s erbju-dande att sätta upp ett svenskt dotterbolag.

– Svettigt i början, men vansinnigt roligt. Att vara buff ert mellan kineser och till exem-pel fi nnar är spännande, kulturerna är så oli-ka. Det gäller att skapa trygghet i relationen, alla är vi är ju bara människor och i grunden har vi samma behov!

Det skulle bli många Kinaresor, och myck-et fl axande Europa runt, när verksamheten växte.

– 2007 fi ck vi första ordern hos Nokia, nu var vi inne i den goda spiralen. Vi blev den ledande leverantören av mikrofoner och hög-talare. Men sedan har det ju inte gått så bra för våra kunder…

I dag avvecklar Erik AAC:s verksamhet i Europa. Och därmed sitt eget jobb.

– Det är ovant men inspirerande att inte veta vad nästa utmaning blir, men ska man byta inriktning så är det väl hög tid vid 53!

Det har sagts att musik är den njutning människan får av att räkna utan att veta om att hon räknar. Erik Rudolphi har kombinerat hjärna och hjärta i sin karriär. När civilingenjören lägger kalkylerna åt sidan ger oboisten själen fri att räkna in takten i en helt annan sfär: 1, 2, 3, 4 ...

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

Eriks råd

”En akademisk examen ger större möjligheter än de fl esta inser. Ofta styr tillfälligheter hur det blir men om man skaff ar sig en vild idé om vad man vill kan man lättare se möjligheterna.”

Eriks ömsom romantiska ömsom vemodiga oboetoner kan höras i bland annat fl era Colin Nutley-fi lmer.

AEA:s medlemmarfortfarande nöjda

Varje månad mäter AEA nöjdheten hos de arbetslösa medlemmarna. På en 10-gradig skala ger ni oss följande betyg:

Besluten lätta att förstå:

8,6Personalen ger trevligt bemötande:

8,8Kompetent personal:

8,4Lätt komma i kontakt:

8,3AEA är en serviceinriktad organisation:

7,8Total nöjdhet:

7,9

AEA oktober 2013:Medlemmar:

66 2421Ersättningstagare:

9 645 (1,5%)

Programdeltagare:

4 664 (0,7%)Antal arbetslösa personer totalt:

14 304 (2,2%)

Öppet i jul- och nyårshelgenVåra öppettider under jul- och nyårshelgerna är begränsade och fi nns på aea.se. Tänk på att skicka in kassakort och handlingar så att du får din ersätt-ning i tid. @Vill du ha nyhetsbrevet

elektroniskt istället för på papper? Det enda du behöver göra är att anmäla din e-postadress på:www.aea.se/anmäl

AEA bred Mitten nr 4 2013.indd 1 2013-11-16 10:18

Ett yrkesliv det svänger om

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

När Erik gick i femman började han spela oboe. Förklaringen: den där fl ickan i sexan som hade valt samma instrument. Annars var det verkligen inget man pratade högt om med kompisarna på Grisbackaskolan i Umeå.

– Jag växte upp på den västra ”ickeakade-miska” sidan av stan, där fi ck man inga extra poäng för oboe.

Erik fortsatte ändå att smita i väg till Musikskolans undervisning.

– Jag är väl förmodligen tjurskallig för oboe är ett svårt instrument och det var inte särskilt roligt i början när det lät helt förskräckligt.

Men han hade en entusiastisk lärare, som utbildat sig på Ingesund i Arvika, och så små-ningom kom Erik med i ett par orkestrar och hittade likasinnade.

Först musiken - sedan fysikenEfter studenten 1979, Erik gick 4-årig teknisk linje, och lumpen hade han siktet inställt på KTH och civilingenjörslinjen. Men så var det den där envise musikläraren:

– Han ville absolut att jag skulle gå på Ing-esund.

Erik sökte bägge alternativen. Och antogs.– Att jag kom in på Ingesund var en total

överraskning.Erik ville ge musiken ett år. Det blev två.

Och efter en förberedande utbildning följer naturligt högskolan... Erik hade haft en norsk lärare han såg upp till, det avgjorde.

– Att fl ytta till Norge kändes mer spännande än att gå på Musikhögskolan här hemma.

Erik är nu 23, han får lite frilansjobb i or-

kestrar som Dalasinfoniettan och Norrlandso-peran – men vacklar i sitt yrkesval:

– Uppgiften var inte så stimulerande som jag tänkt mig.

Studielånet tickade på, efter ett år i Oslo var det dags att sätta ned foten. Hösten 1984 hittar vi därför Erik på civilingenjörs-linjen vid Uppsala universitet. Han läser tek-nisk fysik.

– En minst sagt krävande utbildning. Om-ställningen från det fria konstnärslivet blev en chock.

Men Erik hade en idé; han skulle kombinera fysik och musik.

– Den visionen hjälpte mig att ta mig i mål.När det var dags för examensarbetet kom

Erik till Ingemansson Akustik i Stockholm.– Jag hamnade helt rätt, vi jobbade med

rumsakustik och elektroakustik ur ett brett perspektiv: hur ska en konsertsal byggas för maximal ljudkvalitet, hur kan vibrationerna i en högtalare minimeras. Där fi ck jag verkligen användning för båda mina utbildningar. För du

kan räkna hur mycket du vill, det är den ob-jektiva, tekniska biten, i musiken fi nns också alltid en subjektiv del, den som avgör om det låter vackert.

En kulturell brobyggareMen marknaden är begränsad, Erik glider över åt det industriella hållet och arbetar med produktutveckling, ännu ett kreativt fält. I samma veva som han hjälper Sony Erics-son designa in högtalare och mikrofoner i mobi-lerna knackar ett kinesiskt företag på.

– Då, i början på 2000-talet, sågs kineserna med stor misstänksamhet. Min roll blev att brygga över och hålla dem i handen när vi såg att det kom till aff ärer.

2005 accepterar Erik kinesiska AAC:s erbju-dande att sätta upp ett svenskt dotterbolag.

– Svettigt i början, men vansinnigt roligt. Att vara buff ert mellan kineser och till exem-pel fi nnar är spännande, kulturerna är så oli-ka. Det gäller att skapa trygghet i relationen, alla är vi är ju bara människor och i grunden har vi samma behov!

Det skulle bli många Kinaresor, och myck-et fl axande Europa runt, när verksamheten växte.

– 2007 fi ck vi första ordern hos Nokia, nu var vi inne i den goda spiralen. Vi blev den ledande leverantören av mikrofoner och hög-talare. Men sedan har det ju inte gått så bra för våra kunder…

I dag avvecklar Erik AAC:s verksamhet i Europa. Och därmed sitt eget jobb.

– Det är ovant men inspirerande att inte veta vad nästa utmaning blir, men ska man byta inriktning så är det väl hög tid vid 53!

Det har sagts att musik är den njutning människan får av att räkna utan att veta om att hon räknar. Erik Rudolphi har kombinerat hjärna och hjärta i sin karriär. När civilingenjören lägger kalkylerna åt sidan ger oboisten själen fri att räkna in takten i en helt annan sfär: 1, 2, 3, 4 ...

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

Eriks råd

”En akademisk examen ger större möjligheter än de fl esta inser. Ofta styr tillfälligheter hur det blir men om man skaff ar sig en vild idé om vad man vill kan man lättare se möjligheterna.”

Eriks ömsom romantiska ömsom vemodiga oboetoner kan höras i bland annat fl era Colin Nutley-fi lmer.

AEA:s medlemmarfortfarande nöjda

Varje månad mäter AEA nöjdheten hos de arbetslösa medlemmarna. På en 10-gradig skala ger ni oss följande betyg:

Besluten lätta att förstå:

8,6Personalen ger trevligt bemötande:

8,8Kompetent personal:

8,4Lätt komma i kontakt:

8,3AEA är en serviceinriktad organisation:

7,8Total nöjdhet:

7,9

AEA oktober 2013:Medlemmar:

66 2421Ersättningstagare:

9 645 (1,5%)

Programdeltagare:

4 664 (0,7%)Antal arbetslösa personer totalt:

14 304 (2,2%)

Öppet i jul- och nyårshelgenVåra öppettider under jul- och nyårshelgerna är begränsade och fi nns på aea.se. Tänk på att skicka in kassakort och handlingar så att du får din ersätt-ning i tid. @Vill du ha nyhetsbrevet

elektroniskt istället för på papper? Det enda du behöver göra är att anmäla din e-postadress på:www.aea.se/anmäl

AEA bred Mitten nr 4 2013.indd 1 2013-11-16 10:18

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Börja tidigt att aktivt söka nytt jobb. Sök brett och tänk på hur du vill lösa situa-tionen på kort och lång sikt. Ta reda på vad du har rätt till om du skulle bli arbetslös: Klarar du a-kassans villkor? Har du andra försäkringar via arbetsgivare, fack eller andra? Vilka handlingar ska ansökan innehålla?

Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Ta reda på vilken hjälp de kan ge och vad som krävs av dig. Fråga vad som gäller för din indi-viduella handlingsplan och aktivitets-rapport. Ring arbetsförmedlingen på 0771-416 416.

Skicka din ansökan om arbetslöshets-ersättning till oss tillsammans med arbetsgivarintyg och andra intyg som styrker din situation. Blanketterna som hjälper dig att lämna rätt uppgifter hit-tar du på www.aea.se. Du når oss på 08-412 33 00, info@aea.se eller aea, Box 3536, 10369 stockholm.

Sök utannonserade arbeten och gör en plan för vilka arbetsgivare du ska kontakta med spontana intresse- anmälningar. Förfina och utveckla ditt personliga brev och CV.

TipsOm du vet att du kommer att blir arbetslös

1

2

3

4

I september infördes en ny regel som säger att alla arbetslösa varje månad ska rapportera till arbetsförmedlingen. De ska redovisa vilka jobb de sökt och vad de i övrigt gjort för att bryta sin arbetslöshet för att ha rätt till arbetslös-hetsersättning.

syftet är bl.a. att det ska vara tyd-ligt vad som krävs för att räknas som aktivt arbetssökande. skulle någon inte lämna in sin aktivitetsrapport i tid eller inte vara aktivt arbetssökande skickar arbetsförmedlingen ett meddelande till personens a-kassa. A-kassan utreder om rapporten har kommit in i tid eller inte och om personen anses ha varit passiv fattar arbetslöshetskassan beslut om en sanktion.

Så långt är allt gott och väl. Eftersom arbetslöshetsersättningen är en omställ-ningsförsäkring som delvis är skatte- finansierad är det självklart att varje arbetslös ska anstränga sig för att snabbt hitta en ny sysselsättning.

Tråkigt nog har det visat sig att infor-mationen om hur och när aktivitetsrap-porterna ska lämnas och varför de ska lämnas varit otillräcklig och otydlig. Dessutom har tekniken strulat. Jag hoppas nu att detta snabbt ska rättas till så att aktivitetsrapporterna kan bli effektiva och meningsfulla verktyg i de arbetslösas väg mot ny sysselsättning.

”Till sisT

självklart för arbetslösa att söka jobb

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

Arbetslösa ska redovisa vilka jobb de sökt och vad de i övrigt gjort för att bryta sin arbetslöshet för att ha rätt till arbetslöshets- ersättning.

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

k a r r i ä r

47N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3Utges av akademikernas a-kassa

ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Börja tidigt att aktivt söka nytt jobb. Sök brett och tänk på hur du vill lösa situa-tionen på kort och lång sikt. Ta reda på vad du har rätt till om du skulle bli arbetslös: Klarar du a-kassans villkor? Har du andra försäkringar via arbetsgivare, fack eller andra? Vilka handlingar ska ansökan innehålla?

Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Ta reda på vilken hjälp de kan ge och vad som krävs av dig. Fråga vad som gäller för din indi-viduella handlingsplan och aktivitets-rapport. Ring arbetsförmedlingen på 0771-416 416.

Skicka din ansökan om arbetslöshets-ersättning till oss tillsammans med arbetsgivarintyg och andra intyg som styrker din situation. Blanketterna som hjälper dig att lämna rätt uppgifter hit-tar du på www.aea.se. Du når oss på 08-412 33 00, info@aea.se eller aea, Box 3536, 10369 stockholm.

Sök utannonserade arbeten och gör en plan för vilka arbetsgivare du ska kontakta med spontana intresse- anmälningar. Förfina och utveckla ditt personliga brev och CV.

TipsOm du vet att du kommer att blir arbetslös

1

2

3

4

I september infördes en ny regel som säger att alla arbetslösa varje månad ska rapportera till arbetsförmedlingen. De ska redovisa vilka jobb de sökt och vad de i övrigt gjort för att bryta sin arbetslöshet för att ha rätt till arbetslös-hetsersättning.

syftet är bl.a. att det ska vara tyd-ligt vad som krävs för att räknas som aktivt arbetssökande. skulle någon inte lämna in sin aktivitetsrapport i tid eller inte vara aktivt arbetssökande skickar arbetsförmedlingen ett meddelande till personens a-kassa. A-kassan utreder om rapporten har kommit in i tid eller inte och om personen anses ha varit passiv fattar arbetslöshetskassan beslut om en sanktion.

Så långt är allt gott och väl. Eftersom arbetslöshetsersättningen är en omställ-ningsförsäkring som delvis är skatte- finansierad är det självklart att varje arbetslös ska anstränga sig för att snabbt hitta en ny sysselsättning.

Tråkigt nog har det visat sig att infor-mationen om hur och när aktivitetsrap-porterna ska lämnas och varför de ska lämnas varit otillräcklig och otydlig. Dessutom har tekniken strulat. Jag hoppas nu att detta snabbt ska rättas till så att aktivitetsrapporterna kan bli effektiva och meningsfulla verktyg i de arbetslösas väg mot ny sysselsättning.

”Till sisT

självklart för arbetslösa att söka jobb

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

Arbetslösa ska redovisa vilka jobb de sökt och vad de i övrigt gjort för att bryta sin arbetslöshet för att ha rätt till arbetslöshets- ersättning.

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

AEA Bred Sista nr 4 2013.indd 1

F R å g A E X p E R T E N :Natu rvetar Nas expe rte r svarar på fråg or fråN m e dle m mar Na

hej karl, det finns egentligen inga grän-ser för hur mycket du kan sticka ut, förutsatt att du är trovärdig och kan stå för det du inkluderar i din ansökan. det kan helt klart vara en poäng att ta med ett foto. som lä-sare får jag ett ansikte att relatera till när jag läser dina dokument. tänk dock på att ditt

foto ska visa ditt professionella jag. för de allra flesta betyder detta ett relativt neutralt ansiktsfoto, utan koppling till exempelvis se-naste semesterresan.

Men ett neutralt foto och ditt professio-nella jag innebär inte att du måste se trå-kig ut, utan ett spontan leende är nästan att föredra. tänk på att du bör följa samma regler när du inkluderar ett profilfoto i so-ciala medier och då speciellt på linkedin, ett forum som blir allt viktigare på svensk arbetsmarknad.

som avsändare har du ingen möjlighet att veta om läsaren lägger ett positivt eller negativt signalvärde i din bild, om du väljer att stå ut från mängden genom att tänka utanför boxen. i bästa fall gillar de vad de ser, i värsta fall blir du bortsorterad för att läsaren värderar din bild helt annorlunda än vad du själv gör.

du måste inte uppge din ålder. din ålder har ingen direkt koppling till hur mycket du kan komma att tillföra en organisation och hur bra du kommer att fungera med dina framtida kollegor. jag rekommenderar dig istället att fokusera på framtiden och den organisation du söker dig till. varför kom-mer du bli en viktig pusselbit i denna och varför ska de anställa just dig?

Mejla till karriar@naturvetarna.se så coachar vi gärna dig med din jobbansökan.

JOhAN RUNESSON

kARRIäRRåd-

gIVARE på

NATURVETARNA

Hur sticker jag ut i jobbansökan?Jag söker jobb för fullt och undrar om det kan vara en poäng att bifoga ett foto på mig själv, eller finns det andra sätt att sticka ut på? Måste jag uppge min ålder?

Hälsningar Karl

Ljusning på arbetsmarknadendet ser mer positivt ut för svensk ekonomi, enligt tord stranne-fors, prognoschef på arbetsförmedlingen. redan i fjärde kvartalet i år kommer konjunkturen att vända uppåt förutspår han. utveck-lingen kommer att fortsätta under 2014 och i längden kommer

man också att börja se stora effekter på arbets-marknaden. det framkom på ett seminarium som aea anordnade i november.

till 2015-16 förutspår han en arbets-kraftsbrist inom bland annat teknik, hälso-

och sjukvård och industrin. till grund för prog-nosen ligger trender i omvärlden, arbetslös-

hetsstatistik och olika konjunkturella index. KJ

Tjänstepensionen blir allt viktigare för den totala pensionen. och den betyder ännu mer för den som tjänar mer än 34 000 kronor per månad, eftersom den allmänna pensionen har ett inkomsttak på det beloppet.

de flesta kommer att få en pension som motsvarar två tredjedelar av tidi-gare lön, om man har tjänstepension. utan tjänstepension får många natur-vetare nöja sig med en tredjedel av sin tidigare lön i pension, enligt collec-tums beräkningar. LEL

av alla anställda är osäkra på sin pension, visar en undersökning från spp. 27 procent svarar att de inte

har tjänstepension och 14 procent att de inte vet.sanningen är att de flesta har tjänstepension.

de som jobbar på företag utan kollektivavtal ska vara vaksamma. de har inte tjänstepension med automa-tik. en del arbetsgivare löser tjänstepensionen på an-nat sätt. är du osäker pratar du med personalchefen

eller motsvarande. LEL

Höj din pensionden som inte har någon att försörja och lever ensam

kan höja sin pension med upp till tio procent, enligt alecta. genom att välja bort återbetalningsskyddet till efterlevan-de tillfaller hela tjänstepensionen individen. Många gjorde

det här valet för länge sedan och har dålig koll. LEL

41 %

Tjänstepensionen viktigare ju mer du tjänar

et är ingen tillfällighet att Google och Ikea år efter år hamnar i topp på listan över populära arbetsgivare. De är

starka varumärken hos konsumenterna. Men det räcker inte. De jobbar också målmedvetet med att locka de bästa medarbetarna.

– Unga väljer inte bransch, utan de väljer varumärke och vill ha roligt på jobbet. Miljön ska vara kreativ och ut-vecklande, säger Anna Dyhre, författare till boken Employer branding – Allt du behöver veta för att bli en attraktiv ar-betsgivare.

Hon talade på Naturvetarnas Leader-ship Friday under hösten och har jobbat med att hjälpa arbetsgivare att bli mer attraktiva.

– Matchningen på arbetsmarknaden har blivit en flaskhals. Sex av tio före-tagsledare har svårt att hitta rätt kom-petens.

N AT U R V E TA R E48 N R 7 2 0 1 3

l E d A R S k A p

Varumärket blir allt viktigare när organisationer ska attrahera, rekrytera och behålla personal. En nyckel är att kommunicera vart företaget är på väg. T E X T O F O T O l A R S - E R I k l I l J E B ä c k

D

Så blir du en attraktiv arbetsgivare

kVAR på FABRIkEN

Anna Dyrhe menar att många sitter fast i det gamla industrisamhällets syn på arbete.

– Trots att vi har gått igenom en tek-nisk revolution med möjlighet att jobba när vi vill och i stort sett var som helst, så är många kvar i fabriken med arbets-tider mellan nio och fem. ”Aldrig vill jag att jobbet stör mig en lördag”’, är en in-ställning som är på väg bort.

Hon förklarar att det är friheten och att ha roligt på jobbet i samspel med sina kollegor, som attraherar.

– Dagens medarbetare är ambitiösa men är inte beredda att lägga all sin en-ergi på arbetet. Man jobbar istället smart och vill ha en smart organisation. Jag tar gärna samtal på kvällstid om jag får göra bankärenden och annat på dagen.

dET OSyNlIgA kONTRAkTET

Det handlar om att ge och ta, det så kallade osynliga kontraktet, som också

tillåter privat mejlväxling och uppdate-ring på Facebook.

– Har du tråkigt på jobbet, byt arbets-givare. Enligt Trygghetsrådet får nio av tio nytt jobba efter uppsägning och åtta av nio får ett jobb som de trivs bättre med än innan.Hur lockar man nya medarbetare, och får dem att stanna?

– Som arbetsgivare måste man jobba målmedvetet med det, som är kopplat till vart företaget är på väg. Det duger inte med flashiga Powerpoint-bilder. Medarbetarna måste förstå visionen och vilken roll de har för att uppnå den. Att

Genom att vara tydlig får man

rätt medarbetare

k a r r i ä r

49N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

jobba för ett högre mål, som ett hållbart samhälle kan vara en sådan vision.

Anna Dyhre lämnar inget åt slumpen, utan uppmanar till att se över hela livs-cykeln för en anställd. I det ligger att ha en fungerande introduktion och se till att medarbetaren får chans att utvecklas.

– Ända sedan barnsben har dagens unga medarbetare blivit utvärderade och fått individuella utvecklingspla-ner. De är vana vid att få beröm och vill fortsätta få feedback. Ge dem den feed-back de vill ha, genom mentorer, chefer och individuella utvecklingsplaner.

hAppy EXIT

Hon förklarar att mer feedback leder till att de som inte passar in på en ar-betsplats går vidare, vilket i grunden är bra. Fel man på fel plats skapar inte

bara frustration för individen, utan för hela arbetsplatsen.

För att attrahera och behålla kompe-tens måste man klargöra organisatio-nens identitet, profil och image.

– Det handlar om hur medarbetarna ser på organisationen, hur vi vill upp-fattas och hur vi uppfattas av omvärl-den. När de överlappar varandra ger de en bild av organisationen som stämmer överens på både insidan och utsidan.

Ikea är ett bra exempel på tydlighet i identitet, profil och image. Eftersom företaget står för sparsam-het vet den som söker jobb där att lö-nen inte är så hög, som kund blir man inte sur för att man får sätta ihop sin hylla själv eftersom det sparar pengar till mig.

– Alla passar inte på Ikea, genom att vara tydlig får man rätt medarbetare.

Anna Dyhre påpekar att engagerade medarbetare är de bästa ambassaderna. Det gäller också de som lämnar ar-betsplatsen. Hon använder begreppet happy exit, där den tidigare medarbetaren kan tala gott om arbetsgivaren.

– Den egna webbsidan är viktig när organisationen ska kommuni-

cera med omvärlden. Folk litar mer på vad andra säger och skriver i sociala medier och på andra webbplatser. #

Folk litar på vad andra säger.

läs vad några av deltagarna tYckte oM seMinariet.

Att jobba för ett hållbart samhälle kan vara en vision som fungerar, menar Anna Dyhre.

N AT U R V E TA R E50 N R 7 2 0 1 2N AT U R V E TA R E50 N R 1 2 0 1 3N AT U R V E TA R E50 N R 7 2 0 1 3

Eva lundqvist, chef för den internationella projektorganisationen på Trial form support, TFS

Vad tyckte du om seminariet?– jätteroligt och upplyftan-de att höra om ett nytt tänk kring varumärken.

Vart är ni på väg?– vi ska växa i usa och europa genom att ha lokal anknytning. så våra mål är väl kända.

vad tYckte de ltagar na?

Rebecka Strandberg, mediechef på lab Tech magazine

Vad tänker du efter semi-nariet?– hur viktiga de anställda är för varumärket. Man repre-senterar företaget även ut-anför jobbet, som på en mid-dag med vänner.

Vad har ni för mål?– vi ska vara ledande i sve-rige inom branschinformation. vi är inte bara en tidning, utan har breddat oss och arrang-erar event.

Vad fick du ut av seminariet?

”För att utveckla ett team är det viktigt att hitta och utveckla varje individs styrka.ANgElA h I llEmyR.

NATURVETARE Och chEF.

mEdlEm I NATURVETARNA SEdAN 1992.

Naturvetare och chef?Som chef i Naturvetarna får du skräddarsydd service som utvecklar dig i din ledarroll. Om du inte redan får information från oss anmäler du dig på www.naturvetarna.se/chef.

N AT U RVETA R NA CH E F G E R D I G :

» rådgivning i frågor om din chefsroll: avtal, löner och villkor

» aktuella seminarier om ledarskap, som leadership friday

» saco:s chefsseminarier och nyhetsbrev

» utbildningen affärsmannaskap för naturvetare

k a r r i ä r

Christoffer Anderson

Nytt jobb: vd för hushållnings-sällskapet östergötland.

Tidigare jobb: platschef på kronfågel vid deras anläggning-ar i väderstad och flyinge.

Utbildning: agronom.

Pernilla Tidåker

Nytt jobb: forskare på jti: institutet för jordbruks- och miljötek-

nik, kring frågor om bioenergi,

Varför använde du Linkedin för att hitta jobbet? – jag gick en jobbsökarkurs för disputerade som trygghetsstiftelsen höll. vi fick inventera vårt kontaktnät. jag hade inte riktigt använt linkedin tidigare. jag skickade ut en förfrå-gan till mina kontakter om de kände till någon som söker min kompetens. femton svarade och kom med förslag på företag eller bad om min cv. en hade pengar till en postdoktjänst som var intressant. vi ordnade ett möte och jag blev anställd som forskare för projektet.

Hur känns det? – när jag blev arbetslös trodde jag inte att jag skulle få fortsätta med min dröm – att forska. jag sökte en del administrativa tjänster inom akademin därför att jag ville stanna inom fors-karvärlden. så jag känner mig väldigt glad!

Vad forskar du om? – jag ska undersöka hur olika miljögifter på-verkar utvecklingen hjärnan på möss. vi hop-pas kunna identifiera hur olika gener påverkas av gifterna och se om störningar eventuellt förs vidare genom generationer.

Varför är Linkedin ett bra verktyg för att söka jobb? – för mig gick det snabbt, jag hade jobb inom en månad. jag fick höra att det framför allt är genom kontakter som många får jobb. då är kontaktnätet på linkedin mycket smidigt att använda. det är ett praktiskt sätt att leta runt efter jobb och låta andra hitta en.

Vad ska man tänka på? – att våga ta kon-takt! det är enkelt att skicka ut en öppen förfrågan till sina kontak-ter. de flesta har man varit i kon-takt med på nå-got sätt tidigare och arbetar inom samma bransch. använd ett ledigt språk och ta dig tid att uppdatera din profil.

Tips till andra som söker jobb? – var aktiv från början. vänta inte på annonser utan utnyttja dina kontakter för att få tips på arbetsgivare. håll koll på vad du har gjort och vad du kan redan när du har ett jobb. då blir du inte lika handfallen om du blir arbetslös. JR

Stefan hittade jobbet med LinkedinP å N y T T J o B B

F l E R p å N y T T J O B B

uthållig växtnäringsförsörjning och livscykelanalys.

Tidigare jobb: verksam som forskare och lärare inom växt-produktion och kretsloppsteknik på sveriges lantbruksuniversitet (slu).Utbildning: agronom.

Mattias Grapenfelt

Nytt jobb: vd för hushållnings-sällskapet jämtland.

Tidigare jobb: regionchef för Mittsverige på svenska turistföreningen.

Utbildning: civilekonom.

Tim Hipkiss

Nytt jobb: Miljökonsult på enviro-planning ab i göteborg

Tidigare jobb: projektledare på slu i umeå.

Utbildning: fd ekologisk zoologi, Msc ekologi.

Daniel otterholm

Nytt jobb: systemut-vecklare på transport-styrelsen.

Tidigare jobb: Webbutveck-lare på Maxfps.

Utbildning: datavetenskap.

Angela Hillemyr

Nytt jobb: administra-tiv chef och vice pre-fekt nyttig-

görande vid institutionen för tillämpad mekanik på chal-mers.Tidigare jobb: associate director, dMpk r&d astra-Zeneca.Utbildning: kemistlinjen och forskarutbildning inom analy-tisk och marin kemi.

När Stefan hallgren stod utan jobb efter sin postdok tog han hjälp av sitt nätverk på linkedin. det gav resultat och idag har han nytt jobb som forskare inom ett miljötoxikologiprojekt på Uppsala universitet.

51N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

N AT U R V E TA R E52 N R 7 2 0 1 3

Det är svårt att tänka sig en bättre start i arbetslivet. Under 15 månader gör delta-garna i Lantmännens traineeprogram fyra praktikblock inom olika affärsområden i företaget.

– Åtminstone ett av blocken ska gö-ras utomlands. Förutom praktiken jobbar traineerna med projekt i mindre grupper, för att finna lösningar på olika utmaning-ar företaget ställs inför, berättar Daniel Aglöv, ansvarig för traineeprogrammet.

Lantmännen, som är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi och lantbruk, ordnar snart sitt fjärde trai-neeprogram i ordningen. De flesta som söker är ingenjörer och agronomer, men även andra naturvetare är välkomna.

Ett annat företag med traineeprogram är Holmen Skog. De har valt att kalla sitt program för aspirantprogram, för att sär-

skilja det från traineeprogram som främst är till för de som vill göra en snabb karri-är. Programmet riktar sig till skogsmästare och jägmästare och aspiranterna gör tre olika projekt på omkring tre månader var-dera inom olika delar inom affärsområdet.

– Syftet med programmet är att ge nyutexaminerade studenter en så bra in-skolning till företaget som möjligt. As-piranterna jobbar med olika delar av verksamheten, och man ska ha konkreta arbetsuppgifter, säger Mats Nilsson, per-sonalchef på Holmen Skog.

De som antas till programmen vid Lant-männen och Holmen skog är tillsvidarean-ställda från början, och får ordinarie löner. Aspiranterna vid Holmen Skog är garante-rade jobb efter avslutat program, dock kan man inte säga från början var man ham-nar. Ett genomgånget traineeprogram vid

Lantmännen är ingen garanti för fort-satt tjänst inom koncernen men Daniel Aglöv berättar att hittills har alla som gått programmet fått jobb.

– Både de som har gått programmet och deras chefer tycker att programmet överträffar alla förväntningar, säger Da-niel Aglöv. #

Som trainee eller aspirant får man värdefulla kontakter och en fot in på arbetsmarknaden. – Jag fick en bred erfarenhet som jag hade nytta av när jag började jobba, säger Daniel Stridsman, tidigare aspirant på Holmen Skog.

Trainee - en flygande start i yrkeslivet

T E X T c h R I S T I N E ö B E R g

trainee tYcker till

Syftet är att ge en så bra inskolning

till företaget som möjligt

S T U D E N T

k a r r i ä r

53N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

vaD har trainEE gEtt Dig?

Hanna Heikinnen, jägmästare och produktionsledare på Holmen Skog. Var aspirant 2012:

hur var din tid som aspirant?– jag är verkligen jättenöjd med mitt år på aspirantprogrammet, även om det periodvis var lite jobbigt med en del flyttande. Mitt första pro-

jekt rörde inventering och det andra planering och viltförvaltning. sedan var jag på huvud-kontoret, innan jag fick ett vikariat som produktionsledare.

har du nytta av det i ditt jobb idag?–jag har lättare att sätta mig in i vad andra jobbar med och att förstå deras problem. jag har också fått en övergripande bild av hur ett skogsbolag fungerar.

”Jag har fått en övergripande bild av företaget.”

”Jag tog reda på vad jag trivdes med.”

”Kontaktnätet är ovärderligt”

fo

to

: t

om

my

Är

le

ma

rf

ot

o:

Ro

lf

An

de

Rs

so

n

trai n e e M ixar teor i och prakti k

En trainee är en nyutexaminerad student som genomgår en intern-utbildning på ett företag.

de flesta traineeprogram är mellan ett och två år långa, och blandar praktik med teori om fö-retaget och branschen.

på vissa program blir traine-erna fast anställda med ordinarie lön medan andra program erbju-der någon form av tidsbegränsad anställning och/eller anställning med lägre lön.

är du i ntr esse rad av att b li trai n e e?

www.traineeguiden.se och www.traineemarknaden.com listar tillgängliga program.

Källa: www.traineeguiden.se, allastudier.se

Jakob Söderström, innovation project manager på Lantmännen. Gjorde sin trainee 2011:

Varför ville du bli trainee?–jag fastnade för lantmännen eftersom företaget stod för värdering-ar jag delar. själva programmet var jättebra, man fick verkligen testa olika typer av tjänster för att få förståelse för hela företaget.

Vilken nytta har du haft av det?– det kontaktnät jag fick är helt ovärderligt, och något jag verkligen har användning för. extra kul är det när folk frågar mig om hjälp med kontakter.

Daniel Stridsman, jägmästare och distriktschef på Holmen Skog i Vimmerby. Var aspirant 2004:

Vad gjorde du som trainee?– Mitt första projekt rörde traktplanering och vägbyggnad. därefter var jag på regionkontoret i lycksele för att göra regionalt bokslut. under den tiden sökte jag och fick en produktionsledartjänst på företaget.

Vad gav det dig att vara aspirant?– jag fick en bred erfarenhet som jag hade nytta av när jag började jobba. det var också en fördel att ta reda på vad jag trivdes att jobba med och vad som var mindre intressant.

N AT U R V E TA R E54 N R 7 2 0 1 3

Mer info och anmälan senast den 14 feb på http://fortbildningalnarp.slu.se.Frågor? kontakta Lena Johnson, SLU Alnarp, 040 – 41 52 69 eller lena.johnson@slu.se

Grön EntreprenörSKOGENS SOCIALA VÄRDEN - forskningen visar vägen

Är du intresserad av skogens sociala värden och av att utveckla verksamheter på lands-bygden? I vår erbjuder SLU (Sveriges lant-bruksuniversitet) en ny tredagarskurs.Aktuell forskning och kunskap om entreprenör-skap varvas med förebilder inom området.

Ny kurs!

Vi söker Regionalt skyddsombud till Uppsala län Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer som erhåller medel från Arbetsmiljöverket för att engagera Regionala skyddsombud. Vi söker nu Regionalt skyddsombud till Uppsala län. De prioriterade branscherna är Bemanning, IT, konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för våra medlemmar och nu har vi fått möjlighet att ge dessa frågor ytterligare tyngd genom satsningen på Regionala skyddsombud. När verksamheten ändras på grund av organistoriska skäl påverkar det anställdas arbetsmiljö påtagligt. Den ständiga nåbarheten, det gränslösa arbetet och stressen påverkar anställdas psykosociala arbetsmiljö. Antalet små arbetsplatser ökar också vilket innebär att kraven på arbetsmiljöarbetet ökar. De Regionala skyddsombuden arbetar även för att öka antalet lokala skyddsombud på företagen. De har en viktig uppgift att företräda sina arbetskamrater och verka för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. På arbetsplatser där det saknas skyddsombud är de Regionala skyddsombuden länken mellan de anställda och arbetsgivaren. Vi söker dig som är fackligt förtroendevald och har ca fem års erfarenhet av fackligt arbete och arbetsmiljöarbete sedan tidigare, antingen inom den privata eller offentliga sektorn. Du ska ha lätt för att kommunicera med både arbetsgivare och medlemmar på arbetsplatsen. Du ser en spännande utmaning i att öka insatserna för våra förbunds medlemmar när det gäller deras arbetsmiljö. Uppdraget som Regionalt skyddsombud innebär en arbetsinsats om minst 40 procent av en heltid. Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställningsvillkor och därutöver kommer du att få ett arvode. Du är välkommen med din ansökan till Mats Rosén på Sveriges Ingenjörer, mats.rosen@sverigesingenjorer.se till handa senast den 10 december 2013. Kontaktpersoner: Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, 070-266 27 62 Martin Edrenius, Jusek, 070-665 29 02 Anna Sonesson, Naturvetarna, 0737-19 20 24 Mats Rosén, Sveriges Ingenjörer, 070-237 07 57

Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer som erhåller medel från Arbetsmiljöverket för att engagera Regi-onala skyddsombud. Vi söker nu Regionalt skydds-ombud till Uppsala län. De prioriterade branscherna är Bemanning, IT, konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för våra medlem-mar och nu har vi fått möjlighet att ge dessa frågor ytterligare tyngd genom satsningen på Regionala skyddsombud. När verksamheten ändras på grund av organistoriska skäl påverkar det anställdas ar-betsmiljö påtagligt. Den ständiga nåbarheten, det gränslösa arbetet och stressen påverkar anställdas psykosociala arbetsmiljö. Antalet små arbetsplat-ser ökar också vilket innebär att kraven på arbets-miljöarbetet ökar. De Regionala skyddsombuden arbetar även för att öka antalet lokala skydds-ombud på företagen. De har en viktig uppgift att företräda sina arbetskamrater och verka för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. På arbetsplatser där

det saknas skyddsombud är de Regionala skydds-ombuden länken mellan de anställda och arbetsgi-varen.

Vi söker dig som är fackligt förtroendevald och har ca fem års erfarenhet av fackligt arbete och ar-betsmiljöarbete sedan tidigare, antingen inom den privata eller offentliga sektorn. Du ska ha lätt för att kommunicera med både arbetsgivare och medlem-mar på arbetsplatsen.

Du ser en spännande utmaning i att öka insatserna för våra förbunds medlemmar när det gäller deras arbetsmiljö.

Uppdraget som Regionalt skyddsombud innebär en arbetsinsats om minst 40 procent av en heltid.

Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställningsvillkor och därutöver kommer du att få ett arvode.

Du är välkommen med din ansökan till Mats Rosén på Sveriges Ingenjörer, mats.rosen@sverigesingen-jorer.se till handa senast den 31 december 2013.

Kontaktpersoner:

Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, 070-266 27 62

Martin Edrenius, Jusek, 070-665 29 02

Vi söker Regionalt skyddsombud till Uppsala län

Vi söker Regionalt skyddsombud till Uppsala län Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer som erhåller medel från Arbetsmiljöverket för att engagera Regionala skyddsombud. Vi söker nu Regionalt skyddsombud till Uppsala län. De prioriterade branscherna är Bemanning, IT, konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för våra medlemmar och nu har vi fått möjlighet att ge dessa frågor ytterligare tyngd genom satsningen på Regionala skyddsombud. När verksamheten ändras på grund av organistoriska skäl påverkar det anställdas arbetsmiljö påtagligt. Den ständiga nåbarheten, det gränslösa arbetet och stressen påverkar anställdas psykosociala arbetsmiljö. Antalet små arbetsplatser ökar också vilket innebär att kraven på arbetsmiljöarbetet ökar. De Regionala skyddsombuden arbetar även för att öka antalet lokala skyddsombud på företagen. De har en viktig uppgift att företräda sina arbetskamrater och verka för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. På arbetsplatser där det saknas skyddsombud är de Regionala skyddsombuden länken mellan de anställda och arbetsgivaren. Vi söker dig som är fackligt förtroendevald och har ca fem års erfarenhet av fackligt arbete och arbetsmiljöarbete sedan tidigare, antingen inom den privata eller offentliga sektorn. Du ska ha lätt för att kommunicera med både arbetsgivare och medlemmar på arbetsplatsen. Du ser en spännande utmaning i att öka insatserna för våra förbunds medlemmar när det gäller deras arbetsmiljö. Uppdraget som Regionalt skyddsombud innebär en arbetsinsats om minst 40 procent av en heltid. Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställningsvillkor och därutöver kommer du att få ett arvode. Du är välkommen med din ansökan till Mats Rosén på Sveriges Ingenjörer, mats.rosen@sverigesingenjorer.se till handa senast den 10 december 2013. Kontaktpersoner: Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, 070-266 27 62 Martin Edrenius, Jusek, 070-665 29 02 Anna Sonesson, Naturvetarna, 0737-19 20 24 Mats Rosén, Sveriges Ingenjörer, 070-237 07 57

Vi söker Regionalt skyddsombud till Uppsala län Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer som erhåller medel från Arbetsmiljöverket för att engagera Regionala skyddsombud. Vi söker nu Regionalt skyddsombud till Uppsala län. De prioriterade branscherna är Bemanning, IT, konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för våra medlemmar och nu har vi fått möjlighet att ge dessa frågor ytterligare tyngd genom satsningen på Regionala skyddsombud. När verksamheten ändras på grund av organistoriska skäl påverkar det anställdas arbetsmiljö påtagligt. Den ständiga nåbarheten, det gränslösa arbetet och stressen påverkar anställdas psykosociala arbetsmiljö. Antalet små arbetsplatser ökar också vilket innebär att kraven på arbetsmiljöarbetet ökar. De Regionala skyddsombuden arbetar även för att öka antalet lokala skyddsombud på företagen. De har en viktig uppgift att företräda sina arbetskamrater och verka för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. På arbetsplatser där det saknas skyddsombud är de Regionala skyddsombuden länken mellan de anställda och arbetsgivaren. Vi söker dig som är fackligt förtroendevald och har ca fem års erfarenhet av fackligt arbete och arbetsmiljöarbete sedan tidigare, antingen inom den privata eller offentliga sektorn. Du ska ha lätt för att kommunicera med både arbetsgivare och medlemmar på arbetsplatsen. Du ser en spännande utmaning i att öka insatserna för våra förbunds medlemmar när det gäller deras arbetsmiljö. Uppdraget som Regionalt skyddsombud innebär en arbetsinsats om minst 40 procent av en heltid. Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställningsvillkor och därutöver kommer du att få ett arvode. Du är välkommen med din ansökan till Mats Rosén på Sveriges Ingenjörer, mats.rosen@sverigesingenjorer.se till handa senast den 10 december 2013. Kontaktpersoner: Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, 070-266 27 62 Martin Edrenius, Jusek, 070-665 29 02 Anna Sonesson, Naturvetarna, 0737-19 20 24 Mats Rosén, Sveriges Ingenjörer, 070-237 07 57

Vi söker Regionalt skyddsombud till Uppsala län Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer som erhåller medel från Arbetsmiljöverket för att engagera Regionala skyddsombud. Vi söker nu Regionalt skyddsombud till Uppsala län. De prioriterade branscherna är Bemanning, IT, konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för våra medlemmar och nu har vi fått möjlighet att ge dessa frågor ytterligare tyngd genom satsningen på Regionala skyddsombud. När verksamheten ändras på grund av organistoriska skäl påverkar det anställdas arbetsmiljö påtagligt. Den ständiga nåbarheten, det gränslösa arbetet och stressen påverkar anställdas psykosociala arbetsmiljö. Antalet små arbetsplatser ökar också vilket innebär att kraven på arbetsmiljöarbetet ökar. De Regionala skyddsombuden arbetar även för att öka antalet lokala skyddsombud på företagen. De har en viktig uppgift att företräda sina arbetskamrater och verka för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. På arbetsplatser där det saknas skyddsombud är de Regionala skyddsombuden länken mellan de anställda och arbetsgivaren. Vi söker dig som är fackligt förtroendevald och har ca fem års erfarenhet av fackligt arbete och arbetsmiljöarbete sedan tidigare, antingen inom den privata eller offentliga sektorn. Du ska ha lätt för att kommunicera med både arbetsgivare och medlemmar på arbetsplatsen. Du ser en spännande utmaning i att öka insatserna för våra förbunds medlemmar när det gäller deras arbetsmiljö. Uppdraget som Regionalt skyddsombud innebär en arbetsinsats om minst 40 procent av en heltid. Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställningsvillkor och därutöver kommer du att få ett arvode. Du är välkommen med din ansökan till Mats Rosén på Sveriges Ingenjörer, mats.rosen@sverigesingenjorer.se till handa senast den 10 december 2013. Kontaktpersoner: Ann-Kristin Eriksson, Civilekonomerna, 070-266 27 62 Martin Edrenius, Jusek, 070-665 29 02 Anna Sonesson, Naturvetarna, 0737-19 20 24 Mats Rosén, Sveriges Ingenjörer, 070-237 07 57

Anna Sonesson, Naturvetarna, 0737-19 20 24

Mats Rosén, Sveriges Ingenjörer, 070-237 07 57

55N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Vill du vara föreståndare på Sveriges nyaste naturum?Laponiatjuottjudus/Laponiaförvaltningen söker

Föreståndare för naturum Laponia, 100%Läs mer om tjänsten på www.laponia.nuFör frågor kontakta Åsa Nordin Jonssonasa.n.jonsson@laponia.nu, tfn 072-561 10 31Ansökan skickas till asa.n.jonsson@laponia.nu senast den 30/12

MORA ORSA MILJÖKONTOR SÖKER

Miljöinspektörmed inriktning på livsmedel.Sista ansökningsdag 31 december 2013.Läs mer om jobbet på www.orsa.se

Vill du arbeta med miljövård i Dalarna?Länsstyrelsen söker miljöhandläggare till tre olika områden:

Prövning av miljöfarlig verksamhetEfterbehandling av förorenade områdenMiljöanalys

Läs mer om tjänsterna: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

www.facebook.com/lansstyrelsenidalarna

Länsstyrelsen söker medarbetare

Länsstyrelsen har en bred verksamhet. I rollen som regeringens regionala företrädare ingår bland annat att offensivt arbeta för en hållbar framtid. Tillstånd, tillsyn, samordning och utveckling av viktiga samhällsområden är våra huvuduppgifter. www.lansstyrelsen.se/norrbotten

RovdjurshandläggareEn tjänst i Luleå, en tjänst i Jokkmokk.

Läs mer om Länsstyrelsen och arbetsuppgifterna på www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Limnolog till vattenmyndig­heten i Luleå

NR. ANNoNSSToPP UTGIVNING

1 13 januari 30 januari

2 24 februari 13 mars

3 7 april 24 april

4 2 juni 19 juni

5 18 augusti 4 september

6 6 oktober 23 oktober

7 24 november 11 december

UTgIVNINgSplAN 2014

Med en annons i det här magasinet når du runt 32 000 na-turvetare. vårt nyhetsbrev och vår webb är också effektiva annonskanaler. läs mer: www.naturvetare.se

MAGASINET

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E56 N R 7 2 0 1 3

S Pa N a r i N

Vad gör du när du fastnar i telefonkö? Många knappar lite planlöst på sin mo-bil och väntar på att det ska lossna. ke-misten Martin Wä-nerholm har hittat en annan lösning, som han har skrivit en bok om.

Hur kom du på idén att skriva en bok för tråkiga väntetider?

– Jag såg en lucka, ingen har gjort detta tidigare. Som naturvetare är jag van att tänka utanför boxen för att hitta nya lösningar. Vi är ofta strukturerade och ser sammanhang, egenskaper som kommer till nytta när man skriver.

Så det är ingen vanlig bok?

– På 200 sidor ryms 52 olika långa noveller, som du kan välja mel-lan beroende på hur många samtal du har framför dig i kön. Den kortaste novellen är bara en halvsida och den längsta femton sidor, som man hinner med att läsa om man har 26 samtal före i kön.

Vad får vi läsa om?– Novellerna utspelar sig i varda-

gen där vad som helst kan hända, ofta lite tillskruvade med oväntade slut. Jag har en ettårig journalistut-bildning att luta mig emot, så jag är ingen novis. Däremot är det min bok-debut. Läs mer på www.väntetid.se

Vad gör du till vardags?– Jag jobbar på Swerea, som är ett

forskningsinstitut för tillverkningsin-dustrin. Vi fungerar som en länk mel-lan akademin och industrin. LEL

N o V E LLE r

Perfekta boken för telefonkön

N ya m at E r i a L

Min favorit bland appar just nu är Evernote. Den hjälper mig att hålla ord-ning på saker. Var jag än befinner mig kan jag no-tera idéer som dyker upp eller så handfasta saker som vad jag ska handla. Vitlöken är till exempel lätt att glömma.

inget särskilt med det kan man tycka. Men det fiffiga är att det jag skri-ver i mobilen också ham-nar i paddan och i min dator på jobbet och hem-ma. Det gäller bara att ladda ner appen, eller

programvaran, i varje enhet. Synkroniseringen sköter res-ten. Man kan också lägga in bilder i dokumenten för att förstärka budskapet.

Har du någon favoritapp? Dela gärna med dig av dina bästa. LEL Mejla: reaktion@naturvetarna.se

Blås upp din stolNej än så länge går det inte att blåsa upp en bil, dä-remot finns en metallprodukt som går att blåsa upp. idag används detta av vissa designers för att göra möbler, till exempel stolar. Materialet är inte nytt utan består av plåt men sättet att använda det på är en ny idé.

En tunn metallplåt skärs till med laser och två lager plåt svetsas samman i kanterna. Därefter kan materia-let blåsas upp med luft och du får en bullig struktur.

Det finns funderingar på att använda materialet i lättviktssammanhang där det önskas en fin yta som kan uppnås

när plåten putsas upp. Framtida marknader är fordonsindustrin och inom designområdet.

– Det här är ett bra exem-pel när ett gammalt välkänt material används på ett nytt sätt, säger Sascha Peters som arbetar med att hitta nya användningsområden för gamla material. mW

Klä dig i mjölkVarje dag kasseras stora volymer mjölk som inte längre kan säljas. Men det finns alternativ. Ett är att utvinna proteinet kasein och använda det för att skapa ett nytt material. Proteinet kan formas till granulat som används för att tillverka olika plastpro-dukter. Det kan också användas till fibrer från vilket det går att göra tyger. Materialet har antibakteriella egenskaper som gör det intressant inom sjukvården.

Materialet presenterades av Sascha Peters vid en utställning om framtidens material.

– Jag vill vara en länk mellan de som har ett ma-terial och de som designar och tillverkar produkter, säger Sascha Peters.

Han tror att framtidens material kommer att bestå av sådant som annars skulle blivit avfall och där är mjölken ett bra exempel. mW

N y a N Vä N d N i N g

V i Lk E N ä r d i N faVo r i ta p p ?

Bästa appen håller ordning

kasserad mjölk får nytt liv.

k a r r i ä r

57N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

b o k T i P S E T :

Ny trend med minskade löneklyftorTvärtemot vad många tror har den totala lönespridningen på arbetsmarknaden inte ökat på 2000-talet. Är det bra eller då-ligt? Lena Granqvist, ekonom på Saco, reder ut begreppen i en ny antologi, som kort och gott har titeln Lönespridning.

Med den indivi-duella lönesätt-ningen kan man tycka att löne-spridningen borde ha ökat. Var och en får chans att argumentera för sin lön med hän-syn till kompe-tens och resultat.

– Möjligen kan det vara så att det nya sät-

tet att förhandla om sin lön inte har slagit igenom på bred front. Av olika skäl använder kanske inte arbets-givaren alltid lönen som ett verktyg att styra verksamheten, spekulerar Lena Granqvist.

Hon förklarar att det framför allt handlar om var lönespridningen mäts. Det kan ha skett förändringar inom och mellan olika grupper. Det är stora skill-nader i lönespridning mellan olika yrkes-

grupper. Läkare, ekonomer och jurister har stor lönespridning inom yrket.

– De yrkesgrupperna har också en god lönsamhet, räknat över hela livet. Bland ekonomer har de som tjänar mest tre gånger högre lön än som tjänar minst. Där finns alltså goda möjligheter att göra en lönekarriär.

GåR bAck på UTbiLdNiNG

För yrken som biomedicinska analytiker gäller det motsatta. Lönespridningen är liten och livsinkomsten är låg.

– De som utbildar sig inom de yrke-na går ekonomiskt back, räknat på livs-lönen, i jämförelse med dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet. Detsamma gäller biologer.

Sambandet mellan livslön och löne-spridning är dock inte lika tydligt för matematiker och statistiker. För dem är lönespridningen stor samtidigt som lön-samheten inte alls når upp till nivåerna för ekonom- och juristutbildningarna.

Är stor lönespridning alltid bra?– Det är inget självändamål och kan

ibland vara kontraproduktivt. Arbets-klimatet och samarbetsviljan kan på-verkas negativt om löneskillnaderna på arbetsplatsen inte upplevs som rättvisa. En viss lönespridning är sund om den speglar att det finns ett samband mellan lön och prestation, att den ger chans till en lönekarriär.

I boken skriver författarna att de for-mella kvalifikationerna som utbildning

och erfarenheter spelar mindre roll för lönen än tidigare, något som kan hänga ihop med den lokala och individuella lö-nesättningen

– Individuella prestationer och per-sonliga egenskaper har blivit viktigare i lönesättningen. Det har varit mer gynn-samt för kvinnor än för män, vilket har medfört att lönegapet mellan män och kvinnor har minskat.

pSykoLoGi

Det finns ett avsnitt i boken som har ett psykologiskt perspektiv på lönen.

– Den som har högst lön är inte alltid den är mest nöjd och motiverad. Viktiga-re är upplevelsen av lön, att man känner till löneprocessen och vilka kriterier som gäller för att kunna höja sin lön. Känslan av att lönen är rättvis har också betydelse.

Det är långtifrån bara lönenördar som har glädje av den här boken. Du som är lönesättande chef eller förtroendevald får en djupare förståelse för hur löneproces-serna fungerar och varför det är bra med en viss lönespridning. LEL

LENA GRANqViST

ÄR REdAkTöR föR

bokEN Löne-

spridning, Som

GES UT AV SNS

föRLAG.

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E58 N R 7 2 0 1 3

Varför luras kvinnor in i vidskeplighet?

Gästkrönika

av fredrik Sjöberg, författare och biolog

Döden är naturvetenskapsman. Eller var, förr. och jag vet, man ska inte travestera boktitlar. Per Lindebergs ”Dö-den är en man” behandlar dessutom ett styckmord som inte hör hit. Men boken var ett angrepp inte minst på Hanna olsson, vars ”Catrine och rättvisan” beskrev samma fall med rakt motsatt ståndpunkt i skuld-frågan. Det hör hit. Den genusbetingade konflikten.

En vetenskapsjournalist stod mot en feminist, och jag lägger mig inte i vem som landade närmast sanningen, inte nu, fastän frågan har blivit enklare att avgöra efter Dan Josefssons bok om härvan kring Thomas Quick. Den saken lämnar jag åt var och en att fundera över. Min avsikt är en annan. Enkelt uttryckt är jag trött på att kvinnor luras in i maktlöshet.

Så låt oss tala om vidskepelse. Den finns runt omkring oss, och alla som be-tvivlar att vi här har att göra med en form av åtminstone delvis könsbunden humbug vill jag rekommendera ett besök i någon av alla dessa butiker som förutom tarotkort, kristaller och drömfångare säljer böcker om själavandring, änglar, astrologi och så

vidare. De är inte ovanliga. och det är främst kvinnor som besöker dem.

Jag talar inte om Scientologerna och andra sekter som styrs av män med dunkla syften. De är så extrema att en sten kan se det. Nej, det som intresserar mig är denna vardagliga vidskepelse vars kommersiella yttringar har en så tydlig genusprofil. Visst, man kan se det hela som en harmlös hobby, jämförbar med de passioner som får framför allt män att

frivilligt frysa arslet av sig på menings-lösa bandymatcher, men vidskepelsens fördumning skapar underordning.

Varför bryr sig så få feminister om detta? En förklaring kan vara naturve-tenskapsmannen, betraktad som fien-de, om än inte döden själv. Man måste förvisso inte vara naturvetare för att genomskåda reinkarnation och kristall-terapi, men det underlättar, och jag tror att en del av problemet är blockeringar från förr. inte minst biologer möts ofta med misstänksamhet, som vore vårt ämne suspekt, liksom kvinnofientligt.

Nog finns än i dag dumdryga re-virmän som reflexmässigt fördömer all genusforskning som undermålig, vil-ket förstärker gamla konflikter, men detta bör inte hindra feminismen från att erövra också naturvetenskapen och göra den till sin. behovet av kunskap är stort. och det ena utesluter inte det andra. Vidskepelsen är ett bra exempel. att sådan dumhet håller kvinnor nere mer än män är en social konstruktion – som bäst bekämpas med naturveten-skaplig bildning.

59N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Geologiska Föreningen i Sverige verkar för att på olika sätt nå ut med geovetenskaplig kunskap i samhället.

Vi arrangerar föredrag och exkursioner och samverkar med andra aktörer – i projekt som främjar geovetenskapen.

www.geologiskaforeningen.se

facebook.com/geologiskaforeningenisverige

info@geologiskaforeningen.se

HÅLL DIG UPPDATERAD INOM GEOLOGINS OMRÅDE Geologiskt forum är Geologiska Föreningens populärvetenskapliga tidskrift som kommer ut fyra gånger om året – ofta är det forskarna som skriver själva om aktuella projekt och frågeställningar. Geologiskt forum vänder sig till alla som är intresserade av geovetenskapen – från fossil till landskapsutveckling, från jordens inre till ut i rymden, inklusive klimat-, miljö- och resursfrågor. Priset för en årsprenumeration är 250 kronor (4 nr/år). Om du blir medlem i Geologiska föreningen ingår tidningen i medlemskapet för 290 kr. Som medlem får du från år 2014 även tillgång till Geologiskt forum:s digitala arkiv där du kan ta del av tidigare nummer (pdf-filer).

Hur gör jag för att prenumerera eller bli medlem? Alternativ 1. Sätt in det aktuella beloppet på Plusgiro: 2108-9. Ange ditt namn, adress och e-postadress. Alternativ 2: Via vår hemsida kan du betala direkt med kort. Gå till www.geologiskaforeningen.se/medlem.php250 kr

Fyra nr från:

NutritioNistföreNiNgeN söker styrelsemedlemmar

Nutritionistföreningen är en professions-förening inom Naturvetarna vars syfte är att bygga nätverk samt arbeta för nutritionisters intressen. Är du nutritionist och intresserad av ett lärorikt, meriterande och nätverksbyggande uppdrag bör du kontakta oss för mer information.

Nutritionistföreningens styrelse genom Per Frank, per.frank@hotmail.com

Examensring för Biomedicinska Analytiker nu kan du som medlem köpa den via Naturvetarna!

Skicka din beställning till: elba.abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer, leve-ransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 5.680 kronor)

Arbetsmarknadsdag Lunds Naturvetarkår5 mars 2014 har ert företag möjlighet att möta 1700 studenter inom biologi, kemi, fysik, geologi, meterologi, naturgeografi, matematik, miljövetenskap, molekylärbiologi och medicinsk strålningsfysik.

Mejla atlas@luna.lu.se för mer information.

N AT U R V E TA R E60 N R 7 2 0 1 3

Skulle du överleva i vildmarken? Erik Palmqvist visar hur man med rätt förberedelser klarar sig utan matsäck och tält i naturen. En nyckel är att samarbeta och hjälpa varandra.

E F T E R J O B B E T

T E X T L a r s - E r i k L i L j E b ä c k

Kliv ur din

Äntligen uppenbarar sig den perfekta platsen för att slå läger. Ber-get i bakgrunden ger lä och några granar föder förhoppningar om att hitta ved. Snön ligger meterdjup och kvicksilvret är på väg ner mot 30 mi-nusgrader.

Efter några mils skidåkning i tuff terräng har gruppen på åtta personer som tränar överlevnad i de svenska fjällen gjort sitt dagsverke. Hungriga, trötta och törstiga ställs de inför en rad problem som de måste lösa.

– Det är lustblandade känslor i en avskalad miljö, säger Erik Palmqvist, skogsmästaren som leder kurser i över-levnad. Lika mycket som att klara de praktiska utmaningarna gäller det att jobba tillsammans i gruppen och dela med sig av det som är jobbigt.

snabba insaTsEr

En av deltagarna är på väg att tappa sugen och ger ett lojt intryck. Om ing-et görs direkt så kommer allmäntill-ståndet snabbt att försämras. Det kan handla om vätskebrist eller att kylan har sänkt kroppens temperatur. Med

snabba insatser från gruppen går åter-hämtningen snabbt.

– Hade vi inte varit uppmärksam-ma på den här personens tillstånd så hade både individen och gruppen bli-vit lidande. Vinsten av att samarbeta blir påtaglig, säger Erik Palmqvist som är fascinerad av den psykologiska de-len av att utsätta sig för den här typen av strapatser.

Han förklarar att man tvingas kon-frontera sig själv.

– Det ger kunskap om vem man är och hur man reagerar i olika situa-tioner. Basala behov som i vardagen är problemfria blir stora utmaningar. Känslorna växlar mellan oro och entu-siasm. Det är viktigt att reflektera över ens egna reaktioner.

GEr nyTTa på jobbET

Den insikten om sig själv tar han med sig hem till kontoret.

– Men utmaningarna kan vara väl så stora på jobbet. Glädjen är viktig i båda miljöerna. Det måste vara roligt för att bli motiverad och kunna göra ett bra jobb.

Vad driver dig?– Jag har två passioner i livet: män-

niskor och skog. Att vistas i skogen tillsammans med människor är den optimala umgängesformen för mig. Tror det är viktigt för alla att ta reda på vad man trivs med och brinner för.

På vilket sätt ger det en kick?– I naturen är det lättare att vara

i nuet utan distraktioner, som radio, mobiltelefon och annat som stör.

Så mobilen lämnar vi hemma?– Ta med det som du behöver i

svåra situationer. Det finns inget egenvärde i att avstå från modern tek-nik, som ger både glädje och nytta. Däremot ska man vara beredd på att batterierna tar slut och att vi kan hamna på platser utan täckning.

Lite oväntat är inte maten flaskhal-sen för att överleva i naturen.– Sömnen är den enskilt viktigaste faktorn, den påverkar vårt omdöme och förmågan att lösa problem. Utan sömn blir man dum. Att dricka är förstås också viktigt, medan man bio-logiskt klarar sig utan mat i upp till tre till fyra veckor. #

komfortzon

61N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Bara den late frySerAnpassa klädsel till aktivitet. Grundregeln är att inte bli svettig. Lätta på halsduken och ta av en tröja när du aktiverar dig fysiskt. Klä på dig när du är i stillhet. Ylle närmast kroppen trans-porterar bort fukt och värmer även i fuktigt till-stånd. Nackdelen med funktionsmaterial är att de samlar på sig salter som efter några dagar kan ge skavsår. Bomull är sämst eftersom det suger upp fukt. Mellanlagret kan vara kläder i ylle eller syntet. Överdragskläder i ett vindtätt och vattenavstötande material, typ goretex.

Bygga BoPå vintern: Gräv en grop i snön och utnyttja dess isolerande förmåga. Det går också bra att skrapa ihop en snöhög som får frysa ihop och sedan gräva ut en snögrotta. Om det finns träd kan man bygga ett skydd med ris och förstärka med snö. Tanken är att få det så bekvämt som möjligt med minsta möjliga ansträngning.

På sommaren: Använd en sluttning eller träd som en naturlig vägg. Bygg den andra väggen av sly och grenar. Granris på taket hål-

ler tätt för ett lätt regn. På en risbädd av torrt granris sover man också gott. Finns torr mossa att tillgå blir det ett mjukt liggunderlag.

Så SliPPer du vÄtSkeBriStVatten kan man bara bära med sig i begrän-sade mängder. På vintern är det enklast att smälta snö. Är det barmark kan man dricka vat-ten från de flesta sjöar i Sverige. Är du osäker

på kvaliteten ko-kar du vattnet.

Ät vad naturen BjuderNaturens skaf-feri har en del att erbjuda. Rötter av hundkäx kan ätas direkt eller till-

lagas för att få energi. Även hänglav innehåller kolhydrater. Te av tallbarr är en god varm dryck. Bär av olika slag och nypon och kråkbär, är en energikälla att räkna med även om de är frysta. Innerbark, det som under kriget blandades i brödet, är ännu ett exempel på födokälla.

Men man behöver inte vara så renlärig och avstå mat. Att laga mat över öppen eld är en härlig upplevelse. Det som begränsar är hur mycket du orkar bära med dig.

e r i kS BÄSta öve r levnadSti PS

E r i k paLmqvi sT

aktuell: Leder utbildningar i överlevnad.

arbete: Chef för marknad och rekrytering på Naturvetarna.

Utbildning: Skogsmästare.

Familj: Fru och två barn.

Eriks i Topp

5Packningslista i

prioritetsordning

1. sovsäck

2. skidor

3. kniv

4. spade

5. kokkärl

Ett tunt lager av näver kan man skära bort från björken. En perfekt grogrund för eld.

Packa pulkan med det vikti-gaste.

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

N AT U R V E TA R E62 N R 7 2 0 1 3

f ö r b u n d s r å d e t

Gör Naturvetarna sitt jobb?förbundsrådet inom naturve-tarna hade möte under hösten. uppdraget är att följa upp de beslut som kongressen fattade för ett år sedan.

Vad är ditt intryck?– Bästa mötet med förbundsrådet hit-tills. Och jag har varit med rätt länge. Pre-cis så här ska man jobba med uppföljning av kongressens beslut. Styrelsen gör ett bra jobb.

Vilka frågor är viktiga för dig?– att synliggöra naturvetare i samhället, och då i synnerhet geovetare. frågan om huruvi-da pensionärer ska kunna vara medlem i en professionsförening utan att vara medlem i Naturvetarna är också viktig. Nu ska frågan utredas ytterligare, där planen är att fatta beslut på förbundsrådet nästa år.

Vad gör du till vardags?– Jag är pensionär och engagerar mig i Geosektionen. Nu närmast ska jag till Colo-rado och delta i ett internationellt möte för geovetare. Jag ser särskilt fram emot ex-kursionerna. LeL

Vad tyckte du om mötet?– en mycket intressant pre-miär för mig. Jag är impone-rad över hur styrelsen hittills har jobbat med de beslut som kongressen fattade

förra året.

Vilken fråga engagerar dig?– framtidsfrågan är viktig:

vart förbundet är på väg, varför och hur det ska ske. Det handlar om hur vi ska profilera oss för att fortsätta vara attraktiva.

Vad gör du till vardags?

så tyckte de som Var där:

– Framtidsfrågorna engagerar mig.

– Så här ska det fungera!

– Jag är utbildad biolog och jobbar på Kemikalieinspektionen. Där håller jag i trådarna för branschdialogen, som innebär att jag inspirerar företagen att på frivillig väg gå längre än vad kemikalielagstift-ningen kräver.

christer åkerman, ordförande för Geosektionen.

anna Lindberg, stockholms valkrets.

nästa år höjs medlemsavgif-ten till naturvetarna med fem kronor. Höjningen gäller bara ordinarie medlemmar, som efter nyår får en avgift på 235 kronor per månad.

– Kongressen beslutade att medlems-avgiften ska höjas så att vi följer den allmänna kostnadsutvecklingen och kan fortsätta att erbjuda god service till våra medlemmar. Bland annat utökar vi vårt kursutbud för fackligt förtroendevalda under 2014, säger Helena Nicklasson, förbundsdirektör på Naturvetarna.

Hon uppmanar alla medlemmar att ta del av Naturvetarnas utbud.

– Passa på att till exempel boka tid för att öva lönesamtal eller ta del av Na-turvetarakademins kursutbud, säger He-lena Nicklasson. Jr

Möt geologer från hela NordenN å G o T F ö R A l l A Du som gillar geologi och att träffa folk har chan-sen nu. Kom till Lund i januari och möt kollegor från hela Norden.

under tre dagar bjuds det på ett smörgåsbord av geologi med allt från tektonik, paleontologi, petrologi, eko-nomi och miljö. Deltagarna kan välja bland 400 föredrag.

– vi går på djupet i urgamla för-kastningar och hur jordskorpan har

bildats. Men även geologens roll i miljö-prövningar och exploateringar tar vi ett grepp om. alla kan hitta något, säger Marc Johnson, ordförande i Geologiska föreningen, som i år är värd för det 31:a nordiska geologiska mötet.

Mötet pågår under tre dagar, 8-10 ja-nuari och är öppet för alla. Studenter får en generös rabatt. LeL

Läs mer:www.geologiskaforeningen.se

63N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

Naturvetarna belönade fysiker som ett fyrverkeri i vetenskap. så var känslan när årets naturve-tarpriser i fysik delades ut på no-belmuseet. naturvetarnas ordfö-rande Ivar de la cruz lotsade pu-bliken genom kvällen och delade ut priserna.

I sina presentationer gick pristagarna från ak-tuella Higgspartikeln till mer tillämpad fysik.

vinnaren i klassen bästa examensarbete, Stella riad, tog oss med på en resa i stan-dardmodellens värld med flera dimensioner. Bilden med lindansaren, som bara kan röra sig åt två håll, och myran som också klättrar i en tredje dimension, illustrerade hur antal di-mensioner kan vara olika i olika världar.

– Det är grundforskning i ordets rätta be-märkelse. I dag ser vi ingen praktisk tillämp-ning på min forskning, utan den ingår i jakten på förståelse för naturen, säger Stella riad.

PRiSchEck På 50 000 kRoNoR

– I standardmodellen är neutrinen masslös men experiment visar att den faktiskt har en liten massa. Därför vill man i nya modeller ge den en massa, ungefär en miljon gånger min-dre än en elektrons.

Lyckliga pristagare: daniel Platz och stella riad.

Stella riad fick en prischeck på 25 000 kronor. Svaret på frågan vad hon gör om fem år kom blixtsnabbt.

– Då har jag disputerat och är ute i värl-den och forskar.

Som käNSElSPRöT

Daniel Platz segercheck var på 50 000 kro-nor, vilket var priset för bästa doktorsav-handling.

– Jag hoppas att den mätteknik som jag har varit med och utvecklat kan leda till ef-fektivare solceller.

Hans forskning bidrar till att förfina mätme-toderna på nanonivå. Han liknar det vid ett känselspröt som scannar av ytor på allt från bakterier ner till atomer. Tekniken beskriver ytans topografi och mekaniska egenskaper.

utöver flera publiceringar i vetenskapliga tidskrifter har Daniel Platz forskning lett till ett patent och ett spinnoff-bolag, som ut-vecklar och säljer den nya mätmetoden.

Juryn har bestått av representanter från Kungl. vetenskapsakademiens klass i fysik. LeL

P R i S A d Michael Stephens har utsetts till årets geolog år 2013. Priset på 25 000 kronor får han för sin insats och för-måga att omsätta sin breda kunskap inom det geologiska ämnesområdet, såväl direkt i sam-hällets tjänst som inom den akademiska värl-den. Det är Geosektionen inom Naturvetarna som delar ut priset för sjuttonde gången.

Som strukturgeolog är han en av Sveriges

främsta. Michael Stephens är en lysande pedagog och föredragshållare och har deltagit i mer än 50 stora konferenser och internationella möten, nästan alltid med egna föredrag som drar fulla hus. LeL

årets geolog efterfrågad expert

michael stephens trollbinder sin publik.

N AT U R V E TA R E64 N R 7 2 0 1 3

analyslönespridning ger chans till lönekarriärSaco har i dagarna sammanställt en antologi kring begreppet lönespridning. Den potentiella lönekarriären illustreras genom att koppla ihop lönespridning med livslön för olika utbildningar. analysen visar ett positivt samband mellan lönespridning och livslön, kollektivet tjänar på en hög lönespridning då det ger bättre löner överlag. Jägmästare har en relativt hög lönespridning och en bra potentiell lönekarriär.

Men psykologisk forskning visar att det inte är löneni-vån som har störst betydelse för motivation och presta-tion, det är snarare den upplevda lönerättvisan. Den har att göra med hur löneprocessen fungerar och lönesät-tande chefs förmåga att behandla individer med värdig-het och respekt. De förklaringar, argument och motive-ringar som ges spelar också in. en individ med en lägre löneutveckling kan alltså vara nöjdare än en individ med en hög, enligt denna forskning. att kontinuerligt analysera och utvärdera lokala löneprocesser är därför väldigt viktigt.

Löneprocessen är det dock svårt att ha koll på innan man befinner sig på en arbetsplats. Däremot är det bra för någon som funderar på vad man ska utbilda sig till att ha lite koll på den möjliga lönekarriären. Om det kommer att råda brist eller överskott på en viss kompe-tens på arbetsmarknaden är också relevant information.

Karriär- och lönemöjligheter är viktiga pusselbitar i valet av högskoleutbildning. Samtidigt finns det, helt i enlig-het med den psykologiska forskningen, andra drivkraf-ter även när man väljer utbildning. De allra flesta väljer

nog mer utifrån intresse och det man brinner för, precis som det ska vara för att kunna vara motiverad och prestera genom hela sitt arbetsliv.

kRiSToFER JERViNGE,

UTREdARE På NATURVETARNA

Naturvetarakademin

KO

MP

ET

EN

SU

TV

EC

KLING

FÖR NATU RVETARE

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

” Det är den upplevda lönerättvisan som har

störst betydelse för motivation och prestation.

Lönerna för jägmästare visar att stor lönespridning ger möjlighet till högre lön. Skillnaden i lön mellan de som

tjänar minst och de som tjänar mest är betydligt större i näringslivet än i staten.

LönesPrIdnInG JäGmästare 2012

65N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 3

5 snabbaNaturvetarna satsar på facklig utbildning

Naturvetarna höjer ribban och erbjuder fler utbildningar för förtroendeval-da nästa år. klara Rapp håller i trå-darna för den sats-ningen.

Naturvetarakademin

KO

MP

ET

EN

SU

TV

EC

KLIN

GFÖR NATU RVETAR

E

Naturvetarakademin erbjuder kur-ser och utbildningar, speciellt framtagna för att öka naturvetares värde på arbets-marknaden.

Du hittar fackliga utbildningar såväl som kurser inom karriärutveckling, ledar-skap, projektledning och branschspeci-fika kurser.

utbildningarna genomförs på flera oli-ka orter i Sverige.

flertalet utbildningar kan beställas och i viss mån skräddarsys om ni är flera på en arbetsplats, högskola eller förening som vill gå den.

www.naturvetarna.se/ naturvetarakademin

Kompetens- utveckling ger trygghet

utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare bidrog till att Helen Pe-tersson i dag är senior projektledare på medicon Village ab i Lund.

– Jag sög åt mig allt och har verkligen nytta av kompetensen i mitt nya jobb.Det här blev den pusselbit som fattades i Helen

Peterssons kompetens. Nu står hon stadigt på de tre benen: forskning, projektledning och af-färsmannaskap.

– Det var värt varenda krona, eftersom jag har jobb i dag. När man som jag kommer från akademin kan ens kompetens ibland bli lite ifrå-gasatt inom industrin. Sedan tidigare är jag cer-tifierad projektledare, så den här utbildningen blev lite av pricken över i:et.

Vad var bäst?– att skriva en affärsplan, marknadsföring och att lära sig tolka siffrorna i balansräkningar och

årsredovisningar. Sådant kunde jag inte innan. en fördel var också att utbildningen var skräd-darsydd för naturvetare och på rätt nivå.

Hon fick också en känsla för att förstå och driva företag, något deltagarna fick pröva på i ett företagsspel.

Vad gör du som projektledare?– Jag jobbar med strategisk utveckling och in-ternationalisering på Medicon village aB. Tan-ken är att skapa ett kluster inom life science i världsklass. Det handlar om att bygga upp sam-arbeten med andra kluster i världen och hjälpa företagen med kontakter.

Helen Petersson gillade formen att läsa på dis-tans från hösten 2012 fram till i våras.

– Det är en förutsättning för att kunna jobba samtidigt. att träffas vid fyra tillfällen är värde-fullt, och möjligt att få in i kalendern. Ännu en fördel är nätverket som vi byggde upp tillsam-mans. vi fortsätter att hålla kontakten på Lin-kedin.

så du kan rekommendera andra att gå ut-bildningen?– Ja absolut. Jag sög åt mig allt och har verk-ligen nytta av kompetensen i mitt nya jobb. LeL

affärsmannaskap visade Helen vägen till nytt jobb

1. vaD Är NYTT?

– under 2014 finns det chans att gå nya utbildningar, som alla bygger vidare på den fackliga grundkursen. Tanken är att stärka de förtroendevalda i sin roll och vad det innebär att företräda medlemmarna på jobbet.

2. vaD I N N e BÄr DeT KON Kr eT?– De nya utbildningarna fokuserar på ledar-skap, förhandlingsteknik och en utbildning för löneförhandlare. vi kommer även att ge kurser i arbetsmiljö för skyddsombud.

3. var för Le DarSKaP?– Många förtroendevalda har ledande roller och behöver verktygen för att kunna leda. vi

pratar om det goda ledarskapet, med möjlig-heter att träna det. Det finns tid för samtal och att deltagarna själva får reflektera.

4. H u r POPu LÄra Är NaTu r-veTar NaS uTB I LDN I NGar?– vi har kö till den fackliga grundkursen, som även den utökas. Nästa år ges den vid sex tillfällen, två gånger per sektor. Den ger bland annat kunskap om den fackliga rollen och vad kollektivavtal innebär.

5. MåSTe JaG Ta Se M eSTe r för aTT vara M e D På uTB I LDN I NG e N?– Nej, du har rätt vara ledig från jobbet med lön. Som förtroendevald har du den rätten, enligt förtroendemannalagen. LeL

N AT U R V E TA R E66 N R 7 2 0 1 3

”Jag brinner för att agronomers kompetens tas till vara”

P R o F i l i N AT U R V E TA R N A

SoFiA STRANdbERG

Aktuell: Ordförande i Agronom-förbundet.

Utbildning: Agronom med inrikt-ning husdjur.

bor: Stockholm.

Fritidsintressen: Träning, vänner och stort engagemang i Agronom-förbundet.

Senast lästa bok: Sommarboken av Tove Jansson.

”En samlad aktör för att företräda och lyfta fram naturvetarprofes-sionernas betydelse i samhället.”

Bra med Naturvetarna!

Agronomers utbildning samt att in-spirera och uppmuntra medlemmar-na att ta tillvara sin kompetens är något som Sofia brinner för.

Vad gör en agronom? – agronomutbildningen handlar främst

om livsmedelsproduktion. Hållbar produk-tion av livsmedel är alltid aktuellt. Jag har in-riktat mig på husdjur, främst kor, grisar och får, men många specialiserar sig också inom hästområdet övriga inriktningar är livsmedel, mark/växt, ekonomi och landsbygdsutveck-ling.

hur ser en vanlig dag ut för dig?– Jag arbetar på Sigill kvalitetssystem aB,

som utvecklar och förvaltar standarden IP för certifiering av blommor och livsmedel. före-tag certifierar sin produktion eller odling enligt våra standarder och visar då att produkterna uppfyller vissa krav inom djuromsorg, livsmed-

elssäkerhet och miljöhänsyn. Jag ansvarar för Affärsutveckling och kommunikation. Mina utmaningar ligger i vilka produkter vi ska er-bjuda, vilken service ska vi ge våra kunder, och hur vi beskriver värdet av det vi erbjuder på bästa sätt. Det är frågor jag brottas med.

Vad driver dig att arbeta fackligt? – Jag valde att engagera mig för att jag var

intresserad av utvecklingen av agronomers kompetens. Jag vill påverka utvecklingen av vad en agronomexamen innehåller, och upp-muntra agronomer att föra fram sin kompe-tens. Detta måste såklart grundas i god utbild-ning som går i takt med övriga samhället.

Vad gör Agronomförbundet?– vi vill synliggöra agronomerna och vår

kompetens. vi jobbar mycket med utbild-ningsfrågor, främst gentemot universiteten. vi vill sprida agronomers kompetens så att ar-betsgivare får upp ögonen för oss. att inspi-rera och visa de möjligheter utbildningen ger gör vi främst genom vår tidning agronomen, som bygger mycket på intervjuer med agro-nomer, såväl studenter som yrkesverksamma. Medlemmarna får ett brett kontaktnät inom agronomkåren.

– Jag blev ordförande för ungefär ett år sedan, men jag har suttit i styrelsen sedan 2010. vi är cirka1 660 medlemmar. Även studenter är välkomna som medlemmar.

Den 30 november var det agronomdagen. firandet av detta årliga event har varierat. I år hölls dagen i KSLa:s lokaler i Stockholm och

fylldes med inspirerande föreläsningar på te-mat ”Matens pris” som avslutades med en middag på kvällen. cJ

Läs mer: www.naturvetarna.se/agron-omforbundet.

Håll koll på Läkemedelsvärlden.seLäkemedelsvärlden.se är en oberoende digital tidning somg ger daglig nyhetsrapportering kring hela läkemedelsområdetg bevakar apotek, hälso- och sjukvård, forskning, läkemedelsindustri, politik och myndigheterg publicerar fakta om nya läkemedelg ger engagerade bloggare utrymme för egna reflektioner och frågor som väcker debattg skickar nyhetsbrev två gånger i veckan

En prenumeration på LmV Plus ger dig som läsare även tillgång till allt exklusivt innehåll g läs mer på www.lakemedelsvarlden.se/lmv-plus

Sajten görs av en redaktion bestående av medicinjournalister. Tack vare vårt fokus på läkemedel ryms en bred omvärldsbevakning som ger sammanhanget inom ett snabbt föränderligt område.

Läs våra bloggare, gilla oss på Facebook och följ oss på Twitter.

Vi vill vara din digitala favorit!

Petra Hedbomchefredaktörwww.lakemedelsvarlden.se

Läkemedelsvärlden | Box 1136, 111 81 Stockholm | BESÖKSADRESS Wallingatan 26 A, Stockholm | TEL 08-723 50 00

Ko n ta Ktwwww.naturvetarna.se

e - p O s t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

p O s ta d r e s s : Box 760, 131 24 nacka

B e s Ö K s a d r e s s : Planiavägen 13

vä X e L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O r d f Ö r a n d e : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

f Ö r B U n d s d i r e K tÖ r : Helena nicklasson, 08–466 24 36

m e d Le m sJ O U r : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

m e d Le m s s e r v i C e : info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

K a r r i ä r s e r v i C e : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H e f s s e r v i C e : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

a K a d e m i K e r n a s a - K a s s a , a e a : www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

i n KO m s t f Ö r s ä K r i n g e n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

a K a d e m i K e r f Ö r s ä K r i n g :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N r 7 2 0 1 3 67N at u r V e ta r e

n Y t t F r å n n at u r v e ta r n a

påve r Kan – några av mina hjärtefrå-gor är forskning och utbildning, livslöner och inte minst miljön. Jag ser fram emot att få arbeta i Sacos styrelse.

Ivar de la Cruz bakgrund som ordförande för akademikerföreningen på astra Zenecas

forskningsanläggning i Sö-dertälje gör att han ser nyttan av samarbete inom Saco. Sedan ett år tillbaka är han ordförande för na-turvetarna.

– Saco har ge-nom ”ansvaret”

ett bra dokument som kommer att lyfta akademikerna och skapa en gemensam identitet.

I botten är han utbildad ke-mist och i dag verksam i eget företag. LeL

ivar de la Cruz är ordförande för naturvetarna.

g ratti s Cajsa Lovehav, kandidatstudent i geo-grafi, är vinnare av Sacos fototävling 2013. Så här beskriver hon själv sin bild:

”naturvetarnas ansvar ligger bland annat i att for-mulera teorier för hållbar utveckling och biodiversi-tet. alla människor har en liten del av världen i sin hand. akademikerna ska vägleda oss att göra oss medvetna.”

Naturvetare vann Sacos fototävling

Ivar de la Cruz invald i Sacos styrelse

i år skickar vi inga julkort. i stället skänker vi pengarna till ett viktigt ändamål, som bygger på en naturvetenskaplig uppfinning.

10 000 kronor satsar vi på Solvatten. en innovation som nyligen belönades med Polhemspriset. redan har 80 000 människor i världen fått tillgång till rent vatten. vi vill bidra till att de ska bli fler.

tekniken är lika enkel som genial. I en två-delad vattendunk, som viks upp som en bok, renas vattnet genom ett filter. Sedan gör solen resten, där det ultravioletta ljuset oskadliggör mikroorganismerna. efter några timmar kan tio liter rent vatten tömmas ut på andra sidan.

C H E F

Tillsammans lyfter

vi naturvetare

God Jul!

naturvetarna bidrar till rent vatten

P o s t t i d n i n g BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

fo

to

: s

olv

at

te

n