C H E F

NA

TU

RV

ET

AR

E N

R1

20

14

N u m m e r 1 2014

dU E ll om TRä E llE R b EToNg s i d 12 | Rob oTAR TAR öVE R s i d 32 | ExTRAkNäck s i d 52

månadens fråga:

Hur blir du

effektivare?

Utländska talanger lämnar Sverige för

Danmark

Magnus Huss hoppas på skogsråvara Blågul kemi

10trender på arbets-

marknaden

LÖNESKOLA

Coachning i lönesamtal

Coachning ilönesamtal

Som medlem i Naturvetarna kan du boka tid och bli coachad inför ditt lönesamtal. Målet är att du blir bättre på att kommunicera din kompetens och dina resultat i relation till uppsatta mål. Vi samtalar också om hur du presenterar ditt bidrag till verksamheten på din arbetsplats.

Vi lägger fokus på hur lönesamtalet ska förberedas och genomföras, och inte på siffror. När du når fram till lönesättande chef med dina argument så ökar chansen till ett bättre resultat i lönesamtalet.

Så gör du:Gå in på www.naturvetarna.se/coachning-lonesamtal och fyll i formuläret. Inom tio dagar blir du kontaktad av någon av våra coachutbildade experter, som erbjuder tid för samtal. Coachningen tar 30-40 minuter och sker på telefon. Läs mer på sidan 65 i det här magasinet.

Vill du ha lönerådgivning vänder du dig till naturvetarnas medlemsjour. jour@naturvetarna.se, 08-466 24 80

K a r r i ä r , V e t e n s K a p, n ät V e r K

POSTTIDNING Bavsändare: Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seanvändarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Ko n ta Ktwwww.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O R D F Ö R A N D E : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S A - K A S S A , A E A : www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 1 2 0 1 4 67N AT U R V E TA R E

n Y t t F r å n n at u r v e ta r n a

Stiftelsen KamratfondenDelförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden av de pengar som åter-stod efter fusionen med naturvetareförbundet.

Bidrag kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen skogsakademiker emellan. Medlemmar i Skogsakademikerna har företräde.

Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöj-ning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompe-tens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

Stiftelsen von Porats fondDelförbundet Skogsakademikerna hanterar Läns-jägmästare ernst von Porats donationsfond. Fon-den kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från ernst von Porat år 1909 och heter nu Stif-telsen von Porats fond. Stiftelsens syfte är att ge medlemmar ekonomiskt bidrag i en medicinskt el-ler socialt svår situation. Pengar delas ut som en-gångsbelopp till stöd och uppmuntran.

utdelningen från von Porats fond baseras på di-rektavkastningen från föregående år.

För båda stipendierna gäller:ansökan kan normalt göras en gång per år. an-sökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april. ansökningshand-lingar returneras inte.

Så ansöker du:ange syfte med ansökan samt eventuell projektbe-skrivning (mål, metod och förväntat resultat). ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. ange namn och kontaktuppgif-ter samt eventuell grupp eller organisation. ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp.

ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång.

återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. ange i an-sökan hur det ska ske. Det kan vara en rapport el-ler som en artikel i naturvetaren. ange namn och kontaktuppgifter. ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det.

Skicka ansökan till: Skogsakademikerna c/o naturvetarna, Box 760, 131 24 nacka ulf.bergius@naturvetarna.se

C H E F

Skogsakademikernas stipendier Det finns pengar att söka från två stipendier som hanteras av Skogsakademikerna, som ingår i naturvetarna. Dessa är Kamratfonden och von Porats fond.

Uppsagt trygghetsavtal i statenOM STÄLLN I NG trygghetsavtalet för statligt anställda är uppsagt och upphör att gälla från och med den 19 juni 2014. Centrala parter har nu sammanställt information för dig som är förtroendevald inom staten om vad som gäller under trygghetsavtalets uppsägningstid.

Informationen berör dem som sägs upp eller vars tidsbegränsade anställningar löper ut samt de arbetstagare som gör en överenskom-melse om frivillig avgång senast den 18 juni 2014, det vill säga under trygghetsavtalets uppsägningstid. Läs mer på www.naturvetarna.se JR

FOR U M Hur kan utbildning och forskning bidra till att ska-pa jobb och välfärd – idag och i framtiden?

Den frågan kommer att dis-kuteras på akademikernas högskolepolitiska forum 2 april. Det är Saco och ett antal Saco-förbund, däribland naturvetar-na, som arrangerar.

Den viktiga frågan om kopp-lingen mellan högre utbildning, forskning och Sveriges framtid som välståndsnation är i fokus.

tanken är att någon namnkun-nig internationell person ska tala. efter parallella seminarier blir det en paneldiskussion där toppolitiker diskuterar forsk-ning och högre utbildning.

Boka in hela dagen, från klockan 9.00. Forumet äger rum på hotell Hilton vid Slussen i Stockholm.

någon entréavgift tas inte ut. Läs mer och anmäl: www.natur-vetarna.se LEL

#kunskapslandet

AN MÄL DI R E KT Har du tänkt gå utbildningen affärsman-naskap för naturvetare, men ännu inte kommit till skott? Chansen finns fortfarande. anmäl dig di-rekt, dock senast 31 januari, på: https://dinkurs.se/Affarsman-naskapforNaturvetare

Du får den pusselbit som många naturvetare saknar. Det handlar om att utveckla affärspla-

ner och få de verktyg som eko-nomer och affärsstrateger har. Kursarrangören Lunds universitet, i samarbete med naturvetarna, beskriver det som att man plock-ar det bästa ur MBa, Master of business administration.

utbildningen ger 7,5 högsko-lepoäng och bedrivs på distans under våren, med start 12-14 mars. LEL

Kunskap för jobb och välfärd

Sista chansen för affärsmannaskap

Boka redan nu in 2 april. Naturvetarna med fler bjuder in till Akademikernas högskolepolitiska forum.

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 13 mars med annonsstopp den 24 feb.Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Ann Ledin Wirén. Övriga reportrar:

Johanna Rösth JR, Marita Teräs MT, Martin Wänerholm MW.

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 200 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

uTLänDsKa TaLang-ER LäMnaR svERigE föR DanMaRKStelbenta regler gör att Sverige går miste om utländska studen-ter som utbildas här.

hon LoCKaR fLER TiLL KyRKogåRDEnTrädgårdsingenjör skapar gröna rum med plats för mer än kon-templation.

LönEsKoLaNaturvetarnas löneskola visar hur du kan använda lönesta-tistiken och ger goda råd på vägen.

vaRning föR psyKopaTERSå skyddar du organisationen mot psykopater, som kan ställa till stor skada.

siD 8

siD 14

siD 24

siD 36

R e DAKT I On e n

NR 1 2014

An n On S B OK n I n G

Magnus huss ser möjlig-heter i den biobaserade råvaran.

36

Bli en populär mejlkontakt.

MånaDEns fRåga:

Hur blir du

effektivare?

38

Hjärnsläpp som drabbar SverigeDet är inte bara Jan Björklund som vill locka hit forskartalanger. Även näringslivet behöver de bästa hjärnorna för att ligga i världstopp. Trots avgifter för utländska studenter utanför EU så hittar en del hit för att studera.

De rotar sig här och bygger upp ett nytt liv. Så länge de studerar går det bra. Sedan är det vär-re, i alla fall om de inte hittar ett nytt jobb direkt. Utan studier och arbete måste naturvetare och andra utländska akademiker lämna landet, trots att vi så väl behöver dem.

i stället drar de över sundet och söker jobb i Danmark. Där har man infört så kallat green card som ger dem möjlighet att stanna under tre år och söka arbete.

i det här magasinet möter du datavetaren Zes-han Jaffari som har utbildats i Sverige, men vars kompetens kommer till nytta i Danmark. En lag-ändring lär vara på gång även här hemma, som gör att Zeshan Jaffari och andra i hans situation får stanna och söka jobb i Sverige.

sedan är frågan om de svenska ar-betsgivarna är redo för att anställa dem. Kanske vi ser ett trendskifte nu. På sina webbsidor skriver många företag att de välkomnar mångfald och personer med olika bakgrund. Det har kinesiska kemisten Jie Cao tagit fasta på och är därför optimistisk om att få arbete i Sverige när han tar sin master-examen i sommar. Han vittnar om att det finns många kemist-

jobb att söka.

att välkomna utländsk kompetens är en chans som svenska arbetsgi-

vare inte får missa. Det kan uppväga en del av den dystra Pisastudien som

störde julfriden för en hel nation.

n AT U R V e TA R e4 n R 1 2 0 1 4

n AT U R V e TA R e I M e D I A

ChEfREDaKTöR

MILJöSAMARBETE KRISARefter mindre än ett år av samarbete mellan kom-munerna Sotenäs, Lysekil och Munkedal har man stora problem. Personalen är kritisk och chefen har hoppat av. Trots löften om att behålla all personal har anställda sagts upp.

– Det var aldrig tal om att man skulle dra ner på några tjänster, i stället skulle man hitta vinster i samordningen. Man har inte talat om det alls och det är ju inte positivt naturligtvis, säger Jonny Andersson på fackförbundet Naturvetarna.

Bohuslänningen 11 december 2013

Står på djurens sidaFjäderfän som saknar foder och vatten. Importerade hundar som lever i misär på en för liten yta, med risk för att importören får sitt tillstånd indraget.

– Vi jobbar för djurens bästa, säger en av djurskyddsinspektörerna i Skåne, som tittarna får följa en vanlig arbetsdag.

I ett inslag har en anmälan kommit in om en halt häst i en hage. Hästägaren är tvär och otrevlig till en början och kritisk till tillsynen. Men det visar sig att hästarna mår bra och ärendet avskrivs som en obefogad anmälan. På ett pedagogiskt sätt förklarar djurskydds-

inspektören hur tillsynen fungerar och vad deras uppdrag är. När inspektörer-na lämnar gården är hästägaren vänligt inställd.

Del 1 av 6 av tv4:s program Djurskyddsinspektörerna. Sänds på torsdagar klockan 21.00 och finns tillgängligt på webben.

följ djurskyddsinpektörerna på tv.

5n AT U R V e TA R en R 1 2 0 1 4

O P I N I O N

Den gröna kapplöpningen har börjat. Något som är svårt att tro när man ser de uteblivna resultaten vid klimatförhandling-arna i höstas. Att skapa en håll-bar ekonom handlar allt mer om strategisk affärsutveckling. Frå-gorna löses inte vid de interna-tionella förhandlingsborden.

Den globala spelplanen har förändrats. Europa, med Tyskland som draglok, är fortfarande ledan-de när det gäller resurssnål och förnyelsebar teknik. Hinder i be-fintlig infrastruktur och hur arbetet organiseras inom EU gör dock att försprånget blir allt mindre.

Den kinesiska ledningen har bestämt sig för att Kina skall bli världens ledande leverantör av resurssnål och förnyelsebar tek-nik. Man arbetar systematiskt med detta i sina femårsplaner. Korea har under en lång tid gjort strategiska satsningar inom om-rådet och tar fram mycket intres-sant teknik. Japan använder sitt bistånd strategiskt för att föra ut japansk teknik. Indien planerar att skapa en egen nisch: resurs-snål och förnyelsebar teknik för

här får natu rvetar e och an dra chans att g e si na syn pu n kte r

i aktu e lla frågor, m e d koppli ng ti ll natu rvete nskap.

Naturvetares århundrade är här

nA-debatt

O P I N I O N

fattiga konsumenter. Med den egna hemmamarknaden som bas, där en stor del av befolk-ningen är fattig, vill man nå en världsmarknad.

Tillväxten av resurssnål och förnyelsebar teknik på USA:s hemmamarknad bromsas av brist på styrmedel och politisk vilja. I USA är man fortfarande ledande på att ta fram ny teknik, men den flyttar snart utomlands när det inte finns en egen hemmamarknad.

De olika ländernas framgång i den gröna kapplöpningen visar

på vikten av styrmedel och po-litisk vilja. Det räcker inte att passivt vänta in de nya gröna marknaderna. Man måste vara aktiv. Likadant är det för Na-turvetarna som fackförbund. Miljöfrågorna skapar jobb för naturvetare. Det räcker inte att passivt vänta på de nya gröna jobben. Naturvetarna måste vara ett aktivt fackför-bund som syns och påverkar miljöpolitiken. Det skapar jobb för våra medlemmar.

Det är idag en brist på per-soner med kompetens att

konstruera de nya tekniska sys-temen som behövs i en hållbar ekonomi. Dagens tekniska sys-tem grundar sig främst på ma-skin- och elektroteknik. Dagens miljöinnovatör är en maskining-enjör. I framtiden kommer lös-ningar grundade i biologi och kemi bli allt viktigare.

Vi står inför ett paradigmskifte, där1900-talet var ingenjörernas århundrade och 2000-talet kan bli naturvetarnas. Paradigm- och systemskiften kräver innovation. Naturvetarna måste därför föra fram en modern syn på inno-vation i den samhällspolitiska debatten. Kombinationen miljö- och innovation är ett viktigt stra-tegiskt ben för att skapa jobb för våra medlemmar.

Andreas englund,lärare i ekoteknik vid Mittuni-versitetet.

n AT U R V e TA R e6 n R 1 2 0 1 4

I nV 7/2013 skriver Kajsa Asp Jonson att BOT-avdraget skapar jobb för naturve-tare. För att värdera effekten av ett sådant avdrag rätt så måste man se det i sitt sam-manhang. BOT-avdraget är en del av en mo-dell där den offentligt organiserade vården krymper. De naturvetare som kan sälja tjäns-ter blir färre än de som egentligen behövs och som skulle kunna finansieras i ett of-fentligt sjukvårdssystem, utan vinstintresse.

BOT-avdraget ingår i en individualiserad men skattefinansierad modell. Den som utför/säljer tjänsterna är företagare och ingår inte i någon övergripande hälso- och sjukvårdsorga-nisation. Den som köper tjänsterna måste ha pengar att betala hälften av det verkliga priset, motsvarande RUT- och ROT-avdraget.

Detta kan betraktas som ”ett rimligt pris” men utesluter delar av befolkningen från att ta del av tjänsterna. Eftersom låg inkomst är relaterad till sämre hälsa så får de med sämst

hälsa minst möjlighet att utnyttja avdraget. Att BOT-avdraget skulle stärka utsatta grup-per och öka jämlikheten i vården saknar alltså grund. Det blir framför allt de som har det gott ställt som med hjälp av skattemedel ytterligare kan höja sin livskvalitet.

Om sjuk- och hälsovården däremot inte bara finansieras utan också organiseras via den offentliga sektorn kan tjänsterna tillhan-dahållas till ett pris som gör dem tillgäng-liga för alla. Dietisten kan ingå i team där prevention och behandling kan utvecklas i samverkan mellan olika professioner. Den kan organiseras som flöden inom och mellan primärvårdens olika delar, skol- och familje-hälsovård. Det möjliggör kunskapsutveckling och rättvist tillhandahållande av sjuk- och hälsovård.

Vi unnar alla dietister som är egna före-tagare att få bättre förutsättningar för att rekrytera patienter. Skattemedel bör dock

användas för att finansiera ett rättvisare sys-tem, som bland annat skulle underlätta för-verkligandet av ett av DRF:s mål ”En dietist på varje vårdcentral”.

Karin haby, leg dietistLena Ljungkrona-falk, leg dietistMaria Magnusson, leg dietist med specialisering inom folkhälsa, leg sjuksköterska, med. dr

I förra magasinet naturvetare skrev Fredrik Sjöberg en krönika. Han ser kvin-nors dumhet och vidskepelse som förkla-ring på kvinnors maktlöshet och att lös-ningen ligger i mer naturvetenskaplig bild-ning. Jag menar att han har missförstått saken och därmed även missar lösningen.

Det är inte bara kvinnor som söker al-ternativa förklaringar och lösningar. Där-emot finns det ofta en stark koppling mellan maktlöshet och utanförskap hos dem som söker dem. Vi har ett samhälle där människor blir sjuka och arbetsoföra. Sjukvården och trygghetssystemen för-mår inte att fånga upp dem.

Det finns studier som pekar på att kvinnor står för större delen av ansvaret och arbetet med att ta hand om familjen. De har sämre chans till löne- och karriär-utveckling och får sämre vård än män.

Vi har ett samhälle där vi odlar myten

om allas lika rättigheter och möjligheter. Sanningen är långt ifrån myten. Det ska-par en känsla av dubbelt misslyckande hos dem som faller igenom.

Forskning visar att yoga och medita-tion har positiva effekter på hälsan. Pla-cebo ska inte underskattas, men utöver den så är det bättre att angripa ett pro-blem med inställningen att man själv kan göra något åt det istället för att ge upp och se sig som ett offer.

Tills vi har löst de samhällsproblem som ligger till grund för behovet av alter-nativa lösningar tror jag inte ytterligare satsning på naturvetenskaplig bildning är svaret, särskilt som just universiteten är några av de ställen med störst problem med jämställdhet.

Med vänliga hälsningarlinda Stöberg

B OT-AVD RAG B I D RAR I nTe T I LL JÄ M LI K H Ä LS A

M e R nATU RVeTe n S KAP Ä R I N T E Lö S N I N g E N

l Ä S A R B R e V

K A R R I Ä R

n AT U R V e TA R e58

n R 7 2 0 1 3

Varför luras kvinnor in i vidskeplighet?

Gästkrönika

av fredrik sjöberg, författare och biolog

Döden är naturvetenskapsman. Eller var, förr. Och jag vet, man ska inte travestera boktitlar. Per Lindebergs ”Dö-den är en man” behandlar dessutom ett styckmord som inte hör hit. Men boken var ett angrepp inte minst på Hanna Ols-son, vars ”Catrine och rättvisan” beskrev samma fall med rakt motsatt ståndpunkt i skuldfrågan. Det hör hit. Den genusbe-tingade konflikten.

En vetenskapsjournalist stod mot en feminist, och jag lägger mig inte i vem som landade närmast sanningen, inte nu, fastän frågan har blivit enklare att avgöra efter Dan Josefssons bok om härvan kring Thomas Quick. Den saken lämnar jag åt var och en att fundera över. Min avsikt är en annan. Enkelt uttryckt är jag trött på att kvinnor luras in i maktlöshet.Så låt oss tala om vidskepelse. Den finns runt omkring oss, och alla som be-tvivlar att vi här har att göra med en form av åtminstone delvis könsbunden humbug vill jag rekommendera ett besök i någon av alla dessa butiker som förutom tarotkort, kristaller och drömfångare säljer böcker om själavandring, änglar, astrologi och så vi-dare. De är inte ovanliga. Och det är främst

kvinnor som besöker dem.Jag talar inte om Scientologerna och andra sekter som styrs av män med dunkla syften. De är så extrema att en sten kan se det. Nej, det som intresserar mig är denna vardagliga vidskepelse vars kommersiella yttringar har en så tydlig genusprofil. Visst, man kan se det hela som en harmlös hobby, jämförbar med de passioner som får framför allt män att frivilligt frysa arslet av sig på menings-lösa bandymatcher, men vidskepelsens fördumning

skapar underordning.

Varför bryr sig så få feminister om detta? En förklaring kan vara na-turvetenskapsmannen, betraktad som fiende, om än inte döden själv. Man måste förvisso inte vara naturvetare för att genomskåda reinkarnation och kristallterapi, men det underlättar, och jag tror att en del av problemet är blockeringar från förr. Inte minst bio-loger möts ofta med misstänksamhet, som vore vårt ämne suspekt, liksom kvinnofientligt.

Nog finns än i dag dumdryga revirmän som reflexmässigt fördömer all genusforskning som undermålig, vilket förstärker gamla konflikter, men detta bör inte hindra feminismen från att erövra också naturvetenskapen och göra den till sin. Behovet av kunskap är stort. Och det ena utesluter inte det andra. Vidskepelsen är ett bra exempel. Att sådan dumhet håller kvinnor nere mer än män är en social konstruktion – som bäst bekämpas med naturveten-skaplig bildning.

Linda stöberg menar att det inte bara är kvinnor som söker alternativa förklaringar och lösningar.

Dietister befarar att BoT-avdraget skulle krympa den offentliga vården.

7N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

O P I N I O N

K O M M e n TA R e R F R å n W e B B e n

D U E LLE N: S KA VI BYg gA I TR Ä

E LLE R B ETO N g? S E S I DAN 12

Bygg smart med olika material Både spännande och tråkigt att ställa materialen mot varandra. Vi måste ifrågasätta dagens metoder och materialval för att minska vår totala miljöpå-verkan. I framtidens byggande finns det plats för alla material, men vi bör an-vända dem smart: Trä till relativt enkla konstruktioner som bostäder upp till 40 våningar, lokaler och lättare belastad infrastruktur. Betong för tung infra-struktur och hög fuktpåkänning. Stål för extrema konstruktioner och för att stärka och förbinda de andra materialen. Sammantaget måste allt byggande använda material på ett mer optimerat sätt. Världen vinner på människors samarbete och förmåga att se komplexa helheter. Även gällande byggande!

RiaB

DITT BÄSTA TI PS FöR ATT B LI M E R E FFE KTIV PÅ JOB B ET?

MÅNAD E N S F R ÅgA:

S E S I DAN 14

Utse en vinnare i Duellen!Duellen är i och för sig trevlig men det blir ofta argument för respektive sida staplade mot varandra utan analys, för-djupning och jämförelse. Trä mot betong är ett bra exempel på att båda sidors ar-gument låter lika bra. Det blir då ingen riktig vinnare och helheten känns lite meningslös. Jag hade gärna sett tillägg-et att för varje fråga försöka kora en vin-nare, duellen kan då sluta med att det blir till exempel 3-2 till den som vinner. I övrigt tack för en trevlig tidning!

sh

Inkubera svåra problemTillåt dig att slappa. Inkubera ”olösliga” problem några dagar. Plötsligt, när du tänker på ingenting, kommer hjärnan på en briljant lösning. Eller också löser det sig av sig självt.

Rebeccaianeby

lägg in allt i kalendernPlanera in all arbetstid i kalendern, även mindre uppgifter, som att kolla mejl och kontera fakturor. Var realistisk. Håll dig till kalendern och möblera om vid behov, om till exempel nya uppgifter ram-lar in. Då växer en tydlig bild fram av hur mycket som ligger på ditt bord. Ibland kan man behöva tacka nej till vissa uppdrag. Prata med chefen om vad som är viktigast och vad som kan lyftas. Plingande mejl är bannlysta. Jag knappar även ur telefonen ibland när jag sitter och arbetar koncentrerat. Efter denna enkla superkur känner jag äntligen att det är jag som har ansvar och kontroll över min arbetsinsats!

Johanna

n AT U R V e TA R e8 n R 1 2 0 1 4

O P I N I O N

Vi var många som blev oroade över Pisa-studien som presenterades strax före jul. Att dagens skolelever har bristande kun-skaper i naturvetenskapliga ämnen har va-rit känt länge, men att det var så illa kunde inte jag föreställa mig.

Vad det beror på har diskuterats, analyse-rats och debatterats. Att dåliga betyg i natur-vetenskap hänger ihop med bristen på na-turvetarlärare kan vi väl enas om. Och värre lär det bli. Allt för få söker sig till lärarutbild-ningen i ämnen som kemi, fysik, matematik, teknik och biologi. Jag delar Lärarnas Riks-förbunds farhåga att dessa ämnen till och med riskerar att utrotas. Här krävs det ome-delbara åtgärder för att vända trenden.

Det är därför glädjande att det är fler än vi på Naturvetarna som vill se utökade och förenklade möjligheter för naturvetare att växla karriär och bli lärare. Nu senast var det Vetenskapsakademiens arbetsgrupp som på DN Debatt förespråkar en betald ettårig utbildning för disputerade naturve-tare. Detta är ett utmärkt förslag! Men jag vill öppna upp för fler än disputerade.

Jag är övertygad om att det finns många naturvetare som kan bli utmärkta lärare. Disputerade naturvetare med erfarenhet från forskning och utbildning i både aka-demi och näringsliv är självklara. Men även andra naturvetare som har annan erfaren-

Låt f ler naturvetare få chansen att bli lärare

För tv-serien Djurskyddsinspek-törerna. Bra PR för en av Naturve-tarnas yrkesgrupper som får chans att visa vad yrket innebär och hur utsatta djurskyddsinspektörer är.

För att utländska studenter inte får stanna i Sverige och söka jobb efter avslutad masterutbildning. Läs mer om det här intill.

h E LE na n iCK Las son, förbundsdirektör Naturvetarna helena.nicklasson@naturvetarna.se

H E LE N A N I C K L AS S O N, Fö R B U N D S D I R E KTö R

het från industri, näringsliv och offent-lig sektor borde ges samma möjlighet att sadla om till lärare.

Det finns två springande punkter som måste lösas:

1. Själva lärarutbildningen. Här är Ve-tenskapsakademiens förslag med en betald påbyggnadsutbildning utmärkt. Hur lång den ska vara och vilket innehåll den ska ha måste an-passas efter förkunskaperna. Har man till exempel kunskaper i pe-dagogik behöver lärarutbildningen inte vara lika lång.

2. Vilja och lämplighet att bli lärare. Utbildningen får inte bli en åtgärd att snabbutbilda naturvetare som saknar annan anställning. Det mås-te vara varje individs vilja, intresse och fallenhet för läraryrket som ska styra. Jag är övertygad om att det bland alla våra medlemmar finns många som skulle bli utmärkta lä-rare. Frågan är om ni naturvetare vill. För att locka naturvetare till skolans värld måste arbetsmiljö, lö-neläge och utvecklingsmöjligheter förbättras.

Hur ser du som själv är naturvetare på att växla karriär och bli lärare? Vad

skulle få dig som är naturvetare att vilja bli lärare? Vilka förutsättningar måste finnas? Hör av dig så för vi diskussionen vidare. #

Kontakta mig: helena.nicklasson@naturvetarna.se eller twitter @na_hni eller ring 0733 662436!

l e D A R e n

9N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

N Y H E T E R

Utländska medborgare som får sin högre utbildning i Sverige tvingas i dag lämna landet direkt efter examen. Zeshan Jaffari är en av dem som hade velat stanna och arbeta i Sverige efter sina studier, men som istället sökte sig till Danmark.

Det har gått bra för Zeshan Jaf-fari. Bland tusentals andra utom-europeiska, välutbildade personer som sökt ett danskt green card tillhör han den minoritet som har fått ett kvalificerat arbete. Tre år efter att han kom till landet har han i dag sitt kontor på Copenha-gen business school, där han fors-kar om sociala medier.

– Jag tror att jag lyckades för att jag har arbetat på flera ställen i världen, och på så sätt lärt mig att nätverka, säger han på tele-fon från Köpenhamn strax innan han ska gå iväg på jullunch med jobbet.

Om han jämför med sin situa-tion som masterstudent på KTH

i Stockholm så har han nu ett be-tydligt större socialt nätverk, och de flesta av vännerna är danska. Vägen sedan KTH-tiden har gått via två års jobb i Kanada: på Google och som forskningsassis-tent på universitetet i Ottawa.

Startade eget

Väl i Danmark startade han ett eget företag, efter svårigheter att hitta ett arbete. Men företaget, som tillhandahöll tjänster inom IT, tvingades stänga när nya reg-ler hindrade green card-inneha-vare att driva eget.

Många andra utländska före detta studenter i Sverige har lik-som Zeshan Jaffari sökt sig till

Danmark. Enligt Adeel Asghar, talesperson för intresseorganisa-tionen Danish green card associ-ation (DGCA), är upp emot 60-70 procent av green card-inneha-varna i Danmark före detta stu-denter i Sverige, som gärna hade stannat kvar här om de hade hit-tat ett bra arbete.

När green card infördes i Dan-mark 2007 var arbetslösheten låg. Kort därefter slog finanskri-sen till, vilket har nämnts som en förklaring till varför jobbmatch-ningen har gått så dåligt. En un-dersökning från 2010 som togs fram av integrationsdepartemen-tet visade att mindre än en tred-jedel av de med green card hade

Zeshan Jaffari är inte ensam om att ha tagit sig över sundet från Sverige.

Utländska talanger lämnar Sverige för danmark

t e x t e l S a P e r S S o n

N AT U R V E TA R E10 N R 1 2 0 1 4

N Y H E T E R

ett kvalificerat jobb, medan lika många hade enklare arbe-ten. Resten var arbetslösa.

Det här har fått en del att peka på reformen som ett misslyckande. Reglerna har redan stramats upp, och den danska regeringen har sagt att de vill se över hela systemet för internationell rekrytering.

diSkriminering ett

hinder

Adeel Asghar försvarar green card, och förespråkar bättre in-formation till arbetsgivare om systemet och bättre möjlighe-ter till praktik eller projektar-

beten som en väg till arbete. Diskriminering är en svårare nöt att knäcka.

– Vi får ofta inte ens komma på intervju, säger han.

Diskussionen känns igen i Sverige där det talas om be-hov av utländsk, kvalificerad arbetskraft, samtidigt som många av de som har läst ett masterprogram på en svensk högskola upplever att det är väldigt svårt att få jobb. Inom kort väntas regeringen lägga fram ett förslag om sex måna-ders uppehållstillstånd efter studietiden, något som är tänkt att minska det här problemet.

Förslaget, som är en del av en riksdagsutredning har ta-gits emot positivt från de flesta håll, även om en del menar att sex månader är för kort tid för att hinna få ett arbete.

Men en ny regel löser inte allt. Det gäller till exempel fö-retagens vilja att anställa. Mag-nus Huss, förbundsdirektör på arbetsgivarorganisationen Innovations- och kemiindustri-

erna i Sverige, IKEM, pekar i och för sig på att stora framtida pensionsavgångar i branschen kommer att öka rekryteringsbe-

”Vi får ofta inte ens komma på intervju

fo

to

gr

af

Bja

rk

e M

ac

ca

rt

hy

Magnus Huss, förbundsdirek-tör på IKEM.

Zeshan Jaffari har idag sitt kontor på Copenhagen business school, där han forskar om sociala medier.

fo

to

: a

nn

a l

ed

in w

iré

n

Z e S h a n a li Ja f fa r i

Ålder: 29 år.

Född: lahore, Pakistan.

Bosatt: Köpenhamn, Danmark.

Utbildning: Datavetenskap på University of Punjab.

Master inom iT från Kungliga Tekniska högskolan, KTh, i Stockholm.

medicon Village i lund firar två år och fort-sätter att växa. Vd mats leifland välkomnar fler företag till den unika miljön.

går det bättre än väntat?– Ja, vi hade som mål att antalet an-ställda skulle vara 900 i slutet av 2014. Vi lyckades med det ett år tidigare. nu är vi fler i astra Zenecas gamla lokaler än som jobbade på läkemedelsföretaget innan ned-läggningen här i lund.

hur stort kan det bli?– när astra Zeneca var som störst jobbade 1 300 perso-ner här, så det är vårt nästa mål. Så sent som i går skrev vi hyresavtal med tre företag. Vi måste bli fler för att få ett positivt resultat.

Varför lockas företagen hit?– Vi har ett bra koncept där alla som hyr är medlemmar och bidrar till en intressant miljö med många kontakter mellan forskare och andra, både inom akademin och med näringslivet.

Så det är något av en smältdegel där alla möts?– Ja det kan man säga. Det bygger på engagemang och aktiviter dit alla bjuds in. nästa vecka ska jag på ett fru-kostmöte där ett nytt företag presenterar sig. Vi ser också att flera samarbeten har startat.

Vilka är era största hyresgäster?– 250 cancerforskare från lunds universitet hyr här, liksom eSS med sina 200 anställda. inkubatorn för 30 företag inom life science finns här. nya företag tillkommer hela tiden och befintliga växer. Men även iT-företag och juristföretag har närvaro med specialister inom life science-området.

Vilken roll spelar medicon Skills?– Det har haft den viktiga rollen att ta till vara den kom-petens som friställdes när astra Zeneca lade ner. i dag har i stort sett alla därifrån jobb, men det är ett långsiktigt arbete att matcha kompetenser med utvecklingen inom näringsliv och akademi. framtiden är dock lite oviss för Medicon Skills eftersom eU-pengarna räckte till och med december 2013. LEL

11n at U r V e ta r en r 1 2 0 1 4

Hallå där!

Var För V I LL aLLa t I LL M E dIC on V I LLag E?

För Längt U p p E HÅLLS-t I LLStÅn d På g å n g?

Utredningen om cirkulär migration föreslog 2011 att studenter från länder utanför eU/eeS ska få stanna i Sverige i sex månader efter avslutade studier, istället för att som i dag tvingas lämna landet med en gång. andra förslag är att medföljande familjemedlemmar ska kunna få arbetstillstånd och att stipen-diesystemet utökas för studenter som måste betala för sina studier.

g r E E n Car d i Da n M a r K

ett danskt green card ger utomeu-ropeiska medborgare uppehållstillstånd för att söka arbete i upp till tre år i Dan-mark. för att få ett green card krävs att man når ett visst antal poäng i ett sys-tem där utbildning, ålder, arbetserfaren-het och språkkunskaper bedöms.

hovet, och därmed öppna upp för mer rekrytering av utländsk arbets-kraft. Men han tror att vissa företag upplever att det är mer krävande att anställa någon som inte kan så bra svenska.

– Det är en tröskel som företa-gen måste komma över för att se det som något stimulerande och kul istället för ett hinder, säger han.

löSning På gång

En förklaring till svårigheten med jobbmatchningen kan också finnas i migrationsforskaren Kirsten Hvi-ids granskning av rekryteringen av dataspecialister i Sverige och Dan-mark. Resultaten visar nämligen att de få storföretag som står för 50 procent av all internationell re-krytering uteslutande går via egna kanaler, också i andra länder, när de ska anställa. De har med andra ord inget behov av vare sig green card-innehavare eller internatio-nella studenter.

Zeshan Jaffari engagerar sig för att andra med liknande bakgrund som han själv ska få verktyg för att komma in i det danska samhället bättre och hitta arbete. Han är po-sitiv till ett förlängt uppehållstill-stånd i Sverige, där han själv inte fick jobb, men är tydlig med att det även krävs andra åtgärder.

– Om man ser till hur Sverige fungerar i dag när det gäller inte-gration så är det sex bortkastade månader om det inte samtidigt finns någon typ av mentors- eller integrationsprogram där männis-kor får lära sig om svensk kultur och får hjälp att närma sig arbets-givare. #

dUellenByggande i trä börjar ta fart med bland annat höga hus på åtta våningar. Här ställer

vi trä mot betong och jämför effekterna på miljö, klimat, komfort och kostnader. professor i träbyggnadsteknik möter företrädare från betongindustrin.

trÄErik Serrano, professor i träbyggnadsteknik vid Linnéuniversitetet och i byggnadsmekanik vid Lunds universitet.

Marie Bergman, kommunikationschef på Strängbetong

1. D it t bästa arg u m e nt för at t bygga i trä/ b etong?

2. V i lk et mate r ial är bäst för k li matet?

3. H us ets tr ivs e l , kom fort o cH b ran dr i s k m e d trä r e s p e ktive b etong?

4. V i lk et mate r ial V i n n e r m i ljöracet?

5. H u r påve r kas bygg kostnade r na m e d r e s p e ktive mate r ial?

trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Tillväxten i våra svenska skogar är större än den avverkning vi gör. Det tar några få minuter av tillväxt för att producera material nog för att bygga ett stort flervåningshus. Träets tekniska egenskaper gör det lämpat för industriellt byggande med hög grad av prefabricering – framtidens byggmetod.

Betong är ett naturmaterial som är formbart och hållbart. hus i be-tong står kvar och är sig lika efter minst hundra år, se bara på Panthe-on i rom, snart två tusen år gammalt.

de byggregler vi har är materialneutrala, detta innebär alltså att vi måste uppfylla samma krav oavsett materialval. Trä uppfattas av de allra flesta som ett vackert material om man exponerar det i bo-städer eller i offentliga miljöer. exponerade träytor ger goda akus-tiska egenskaper och träets förmåga att ta upp och avge fukt från och till luften gör att inomhusklimatet blir behagligare.

det är lätt att bygga lufttäta hus i betong, en förutsättning för att uppnå passivhus-standard. Dessutom kan betong lagra värme, där-med blir behovet av tillförd energi lägre. Betong tar under sin livstid upp koldioxid. De betonghus som finns i Sverige idag absorberar varje år 300 000 ton koldioxid.

med trä går det att skapa CO2-neutrala bostäder (sett över hela byggnadens livslängd, inklusive byggande, boende och återvinning) om vi har en stor andel trä i kombination med ett hållbart skogsbruk. andra byggnadsmaterial ger en större klimatbelastning.

inne i ett betonghus mår man bra eftersom det är tyst, dessutom är inomhustemperaturen jämn tack vare de termiska egenskaperna. Be-tong kan inte mögla och brinner inte. Vid brand blir oftast skadan be-gränsad och huset kan återställas.

Utan tvekan vinner trä. Betong vinner alltid i längden. Betonghus är relativt underhållsfria och energieffektiva. Betong kan återvinnas och återanvändas. Krossad betong kan användas igen; blandas i ny betong eller som fyllnadsmate-rial vid vägbyggen. när betongen krossas tar den upp en större mängd koldioxid. Betong består bara av naturmaterial, mest sand och sten (80 %) och vatten, plus cement som är krossad kalksten.

det största problemet idag är att det är ungefär lika dyrt att bygga med trä som det är att bygga med andra material. Våra bygg-kostnader är alltför höga. idag går det att producera bostäder i trä till konkurrenskraftiga kostnader. Tyvärr är däremot kopplingen mel-lan kostnaderna och priserna för våra bostäder ibland väldig svag. för att få ner kostnaderna är det av största vikt att man i ett så ti-digt skede som möjligt bestämmer sig för vilket byggsystem (och därmed material) man ska använda.

Betong är hållfast och kan byggas med långa spännvidder. Det ger flexibilitet i utformningen av huset, men även låga kostnader för eventuella ombyggnader. använder man också prefabricerad betong, kan färdigställandegraden vid fabrik vara hög. Därmed får man korta byggtider och kunden kan snabbare ta huset i bruk. Det sänker både kostnader och medför tidigare intäkter.

S ka Vi Bygga h US i trÄ e lle r B etong?

Betong

13n at U r V e ta r en r 1 2 0 1 4

n Y h e T e r

BäST På aTT förKlara fOrSKning

f i n a l Vem som är bäst i Sverige på att presentera sin forskning har utsetts på den nationella finalen av forskar grand Prix – akademikernas motsvarig-het till idol. andreas Ohlin kammade hem segern för sin fängslande presenta-tion om infektioner hos små barn.

Bland finalisterna fanns bland andra alva appel-gren från Karolinska in-stitutet som berättade om hur människor reagerar på misstag. andreas Svens-son från linnéuniversitetet pratade om hur fiskar som

är infekterade av parasiter satsar allt på att fortplanta sig. forskar grand Prix arrangeras av Vetenskap & allmän-

het och forskningsråden formas, forte, VinnOVa och Ve-tenskapsrådet. Syftet är att ge forskningskommunikation högre status och mer uppmärksamhet. Jr

m o t i Vat i o n S h ö j a r e Uppmuntrande ord från kollegor och en klapp på axeln får oss att må bättre på jobbet. Det visar psyko-logen niklas hansen i en undersökning om erkännande som styr-medel i en organisation.

han konstaterar att erkännande är en av de största dolda re-surserna i svenska organisationer. Det kostar inget att ge beröm. riktigt illa kan det gå vid brist på erkännande, då risken för psykisk ohälsa ökar mycket.

för att erkännande ska bli en motivationshöjare måste det vara sant och äkta. Om det används fel så kan det slå över och leda till en förtroendeklyfta. LEL

U P P tÄ c k t en ny upptäckt av forskare på Karolinska institutet kan förklara varför enäggstvillingar inte är identiska, trots att de har nästan identisk genuppsättning. Slumpen styr nämligen om det är genkopian du har ärvt från mamma eller pappa som uttrycks i dina celler.

Det kan också förklara varför sjukdom bara uppkommer hos vissa individer, även om de bär på

samma genkopia som friska släk-tingar.

– Denna upptäckt är också in-tressant för grundforskning om geners aktivitet och reglering. Det belyser till exempel att studier och modellering av genaktivitet bör gö-ras med upplösning för både mo-derns och faderns alleler (varianter av en och samma gen), säger rick-ard Sandberg. LEL

SlUmPen Styr generS Uttryck

av alla arbetssökande tjänstemän fick nytt jobb under fjärde kvartalet förra året, enligt Trr Trygghetsrådet. Tidgare under året fick de flesta nytt jobb i offentlig sektor, men den trenden tycks ha vänt.

Dessutom startar allt fler aktivt arbetssö-kande tjänstemän företag. av de tjänstemän som Trr stöttat till nytt jobb under de tre sista månaderna 2013 har hela nio procent startat eget företag. LEL

andreas ohlin fängslade sin publik och vann Forskar grandprix.

n at U r V e ta r e14 n r 1 2 0 1 4

MånaD e n S f r åga:

dItt BäSta tIpS För att BLI

mer effektiV pÅ JoBBEt?

många lägger i högsta växeln direkt på det nya året. Men nu vill vi att du lutar dig tillbaka och funderar på om det finns andra sätt att jobba på för att bli mer effektiv. Dela gärna med dig av dina bästa tips.

Kommentera på www.naturvetare.se

15n at U r V e ta r en r 1 2 0 1 4

n Y h e T e r

känner du dig nöjd när du går från job-bet? Nio av tio upplever att de inte hinner med det de ska göra under dagen. I stället väntar hemarbete när barnen har nattats.

Så behöver det inte vara, menar Anna Zetterberg, som driver företaget What’s your Motive. Med bra planering och tydli-ga målbilder blir man effektivare. Men det är ingen kvick fix, utan kräver övning.

– Det handlar bland annat om att avgrän-sa sig. Fundera på vad ditt uppdrag är. Börja med att se på hela året och zooma sedan ner på dagsnivå, förmiddag och eftermiddag.

Hon förklarar att många kommer till job-bet utan att ha någon plan för dagen. Myck-

et ska göras och i stället för att vaska fram det viktiga kör man gasen i botten.

– Det är lätt att slu-kas av alla information som strömmar in från alla håll. Vi är alltför öppna för det och tap-par fokus. Våra reptil-hjärnor klarar inte av att hantera flödet.

Anna Zetterbergs konkreta tips är att våga stänga av och välja bort.

– I stället för att åtgärda allt på en gång gör du en översiktslista. Ringa in det viktiga och identifiera ett fåtal saker som du måste göra. Koppla ihop det med din kalender och se vilken tid du har att jobba med det.

I Outlook finns bra verktyg för det och

du slipper ha lösa lappar utspridda på arbetsbordet med saker som ska göras.

StÄng aV moBil och mejl

En sak i taget är ett av hennes mantra. I alla fall när man ska jobba med saker som kräver koncentration.

– Stäng av mobilen och gör dig otill-gänglig. Även plingen på mejlen dist-raherar och ska stängas av. Att avbryta med mejl och Facebook fördummar. Varje avbrott innebär ett IQ-fall och en startsträcka att komma igång igen.

Men när ska jag svara på mejl och prata med kollegor?

– De flesta av oss är mest effektiva på förmiddagen. Börja dagen med en viktig och krävande arbetsuppgift i stället för att kolla mejlboxen.

Men låt inte mejlen bli liggande. Hen-nes enkla råd är att hantera dem på något sätt; titta inte på dina mail utan gör dem!

– Kasta, spara, göra, brukar jag säga. Men spara inte i inboxen, utan lägg över dem i mappar för senare åtgärd. Mejl som inte kräver någon större eftertanke besvarar man direkt.

SkriV liStor

Man har mycket att vinna på att skapa struktur i sin vardag. Anna Zetterberg vittnar om personer som tycker sig ha fått ett nytt liv när de fått översikt och kontroll över sina arbetsuppgifter och sin tid.

– Studier visar att man blir upp till tio gånger effektivare när man har tydliga mål. Skriv ner dina mål och hur du ska nå dem. Då är chansen betydligt större att lyckas.

Spurta inte hela tiden. Ta pauser, gå ut, ta en frukt och ladda om. Prata med kollegor, gärna över en fika, och träna kroppen är andra råd. # LEL

de flesta kan bli effektivare på jobbet. en översikt över saker man ska göra, tydliga mål och mod att stänga av är några av effektivitetskonsulten anna Zetterbergs tips.

Våga stäng av på jobbet

anna Zetterberg.

51. Sätt upp tydliga mål, både på kort och lång sikt.

2. gör en översiktslista i stället för lösa lappar med saker som ska göras.

3. avgränsa dig. Stäng av mobil, mejl och annat som stör när jobbet kräver koncentra-tion. enklare rutinuppgifter och mejlhantering klarar du att göra med ”öppen dörr” och tele-fonen på.

4. Spurta inte hela tiden. Dela upp dagen i block: planerat koncentrationsarbete då du är avstängd, tillgänglighetstid då du även gör enklare uppgifter och hanterar mejl, mö-ten och annat

5. Stäng av jobbet när du går hem. Träna din kropp, ät hälsosamt och sov gott.

läs mer på www.motive.se

snabba:

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E16 N R 1 2 0 1 4

Hon vill locka f ler till kyrkogården

På Skogskyrkogården i Kalmar finns vilda djur som kaniner, fåglar och ekorrar men även fiskar i en damm.

R E P O R TA G E T

17N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

R E P O R TA G E T

>

Hon vill locka f ler till kyrkogården

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E18 N R 1 2 0 1 4

ed stor entu-siasm visar Birgitta Linå-ker runt på Skogskyrko-gården i Kal-mar. Ett ord återkommer

hon ständigt till. Det går som en röd tråd i hennes arbete som trädgårdsingenjör vid Kalmar kyrkogårds- och fastighetsför-valtning.

– Tjofräs är ett peppord som jag an-vänder för jag märker att många blir gla-dare av det, säger Birgitta Linåker.

Hennes arbete innebär att planera och genomföra förändringar men också be-vara de fyra kyrkogårdarna i centrala Kalmar.

Plats för möten

Birgitta Linåker arbetar för att kyrkogår-den ska vara en plats för möten, ro och eftertanke, som en grön oas mitt i stan där besökare kan betrakta både djur och natur.

– Kyrkogården är först och främst en plats för sorgearbete men det är även en plats för kulturhistoria, en grön oas för rekreation och meditation och en viktig beståndsdel i samhället. Det ska vara en trygg plats där människor kan mötas, säger hon.

Birgitta Linåker vill att alla ska känna

sig välkomna och trygga. På Skogskyrko-gården finns vilda djur som rådjur, harar, fåglar och ekorrar men även fiskar i en anlagd damm.

– Många kommer hit spontant och fla-nerar. Det är flera som bor runtomkring som använder kyrkogården som rekrea-tionsområde. De kanske sätter sig vid dammen och läser eller har med sig fika, säger Birgitta Linåker.

Bjuder in unga

För att nå unga engageras elever vid gym-nasiets floristutbildning till blomsterrang-emang. Elever vid estetiska programmet är med i kyrkogårdsteater. Belysningen är designad av studenter vid designutbild-ningen på Linnéuniversitetet.

Förskoleklasser kommer på studiebe-sök. De får åka med i personalens elbilar och mata fiskarna i dammen.

M

trädgårdsingenjören Birgitta linåker i Kalmar brinner för att kyrkogården ska vara mer än en plats för sorg. Därför ordnar hon kyrkogårdsteater, växtvandringar och välkomnar besökare som vill möta djur och natur. Allt med ett rungande ”tjofräs”. t e x t a n n a s m e d B e r g f o t o K r i s t i n a W i r é n

– Jag har världens bästa jobb. Jag arbetar med gestaltning och utveckling av begravnings-platser och möter även människor, säger Birgitta Linåker som är trädgårdsingenjör vid Kalmar kyrkogårds- och fastighetsförvaltning.

R E P O R TA G E T

19N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Som trädgårdsingenjör vid en kyrkogårdsförvaltning planerar Birgitta Linåker för hur kyrkogårdar ska utvecklas, bland annat vad gäller växter och belys-ning men även arrangemang som kan locka besökare.

B i R G i T TA L i n å K E R

Ålder: 57 år.

Bor: Algutsrum på Öland.

familj: Sambo och fyra utflugna barn.

utbildning: Markbyggarutbildning i norrköping 1979 och trädgårdstekni-kerutbildning vid SLU, Alnarp 1981.

gör: Trädgårdsingenjör vid Kalmar kyrkogårds- och fastighetsförvaltning.

Hobby: Simma, cykla, ordna träd-gårds- och julmarknader, promenera med hunden.

drivkraft: Att möta dagen som den kommer, timma för timma med ”tjofräs” i tanken. Det finns inga ”invecklingsmöj-ligheter”, bara utvecklingsmöjligheter.

n at u r V e ta r e20 n r 1 2 0 1 4

”

n at u r V e ta r e20 n r 1 2 0 1 4

– Det är kul både för oss och för barnen. Vi vill att kyr-kogården ska vara som en park och vi säger till barnen att de får gå och springa på gräsmattan. Det är inte som förr när de skulle vara så all-varliga. Vi vill att de ska kun-na vara naturliga på kyrkogår-den. Det är en lika viktig plats i samhället som skolor, sjuk-hus eller polisstationer.

PositiVa reaKtioner

På sommaren hålls kyrkogårds-teater som handlar om kultur-historien som en kyrkogård rymmer. På Alla helgons dag är det uppträdande med elddans.

– Vi försöker att kompro-missa och hålla arrangemang

på ett neutralt ställe på kyr-kogården. Vi har inte dans bland gravarna utan på an-dra platser eller utanför kyr-kogården. Allting bygger på traditioner och kultur men vi måste också skapa framtidens historia och göra begrav-ningsplatserna till en levande plats. Vi har bara fått positiva reaktioner.

Birgitta Linåker återkom-mer ofta till hur hon och kol-legorna ska verka för att le-vandegöra kyrkogårdarna. För att locka besökare gäller det att arbeta för att utforma plat-sen med belysning som ökar tryggheten och planteringar som är vackra.

– Vi sätter människan i

En oas, som växlar i olika färger under året, där besökarna kan söka kontemplation, och betrakta både djur och natur.

Det är flera som bor runtomkring som använder kyrkogården som

rekreationsområde

Birgitta Linåker berättar om planerna för att utveckla Skogskyr-kogården i Kalmar där det bland annat ska bli en ”Sinnenas och minnenas park”, en rofylld plats.

R E P O R TA G E T

21N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

B i R G iTTAS R åD fÖ R ATT LO c KA B ES Ö KAR E:

> tänk på rofylld stämningsbelysning, för trygghetskänslan.

> skapa rofyllda platser med hjälp av växter och vatten.

> Prata med besökarna, var en god lyssnare.

> arbeta med öppenhet mot allmänheten och arrangera olika evenemang, till exempel kyrkogårdsteater och rundvandringar med olika teman.

> arbeta med skolorna och bjud in elever att vara med och göra projekt under olika teman på kyrkogården.

Så häR j O B BAR MAn M E D M i Lj Ö f R åG O R: Komposterar gräs, blommor och löv från träden, vilket ger egen kompostjord. Använ-der inga bekämpningsmedel eller konst-gödsel. Planterar fleråriga växter. Köper närodlade växter. Ställer krav på att leve-rantörer ska vara miljöcertifierade. fasar ut vanliga lampor och byter till LED-belysning. Sparar på belysning nattetid då bara var tredje lampa är tänd. Använder biogasbilar, elbilar och tjänstecyklar. Personalen är ut-bildad i ecodriving. Bygger om krematoriet och ska i framtiden använda rapsolja i stäl-let för olja vid kremering. informerar bloms-terhandlare om att blomsterkransar går att göra komposterbara.

M i Lj ÖTi PS T i LL B ES Ö KAR E: erbjuder kompostjord för plantering. har batteriholkar där besökare kan slänga bat-teridrivna ljus och tunnor för komposterbart material. föreslår att besökare kan välja att plantera perenna växter i gravrabatter i stället för ettåriga växter, undvika blommor med mycket emballage, samt att använda levande ljus och levande blommor. Möjlig-het finns att återanvända gravstenar som slipas om.

fokus och skapar en harmonisk miljö med vatten, växter, natur och djur.

Personalen har en också en viktig roll i att möta besökarna. Arbetet har en allvarlig sida eftersom de ofta möter människor som bär på sorg.

– Vi finns till hands och kan lyssna och prata. Vi som jobbar här känner oss trygga i oss själva och vi känner att vi hjälper till när

På kyrkogården kan besökare använda kom-postjord till gravrabatterna, vilket är en del av miljöarbetet.

vi möter anhöriga men det är inte så mycket tjofräs när man träffar famil-jer vars barn gått bort.

flerÅriga Blommor

Miljöarbetet är Birgitta Linåkers andra hjärtefråga. Det började på 1990-talet. Genom åren har hon och de 25 med-arbetarna jobbat med tydligt miljöfo-kus, vilket ledde fram till att Kalmar 2010 blev första kyrkogårdsförvalt-ningen i Sverige som uppfyllde kraven på Svenska Kyrkans miljödiplomering.

– Nu arbetar vi framåt hela tiden med ny miljöförbättrande åtgärder.

De har bland annat bytt ut ettåriga blommor till fleråriga, köper närod-lade växter, ställer krav på miljöcerti-fiering hos leverantörer och använder biogasbilar.

– Vi ger också råd till besökare hur de kan bli miljöproffs, bland annat genom att använda vår egen kom-postjord i gravrabatterna eller välja att inte köpa blommor som har för mycket emballage.

Världens Bästa joBB

Birgitta Linåker föreläser emellanåt om sitt arbete för studenter som utbildar sig till trädgårdsingenjörer. Hon upp-muntrar dem att välja samma bana som hon gjort.

– Jag har världens bästa arbete efter-som jag jobbar med växter och träffar människor. Det finns många utveck-lingsmöjligheter. Jag får komma med idéer för att förnya men även förvalta det som finns, säger Birgitta Linåker. #

N at u r v e ta r N a s lö N e s k o l a

N AT U R V E TA R E22 N R 1 2 0 1 4N AT U R V E TA R E22 N R 1 2 0 1 4

Årets lönestatistik är klar. Vi vill tacka alla som har svarat på löneenkäten och bidragit till en tillförlitlig lönestatistik. Grunden är lagd för att du ska kunna påverka din lön. Naturvetarnas löneskola visar vägen. T E x T L A R s - E R i k L i L j E b ä c k

N at u r V e ta r N a s lö N e s k o l a

23N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Fär s k lön e stat i st i k på Saco Lö n eS ö k

2013 års löner för akademiker hittar du på www.naturvetarna.se/sacolonesok. Du måste logga in med ditt medlemsnummer, som finns vid adressen på baksidan av det här magasinet.

Här finns oändliga möjligheter att kolla aktu-ella lönenivåer för olika grupper. Gör flera

uttag och jämför. Väg samman och an-vänd den statistik som passar din situa-tion bäst.

N at u r v e ta r N a s lö N e s k o l a

N AT U R V E TA R E24 N R 1 2 0 1 4N AT U R V E TA R E24 N R 1 2 0 1 4

Så bestäms din lönForskning visar att det är den upplevda lönerättvisan som be-tyder mest för motivation och prestation. i det ligger att förstå löneprocessen och veta vad som krävs för att kunna höja sin lön. Viktigt är också att man har en lön som motsvarar de krav som ställs i jobbet.

lö n e n påv e r k a s av :

Marknaden – tillgång och efterfrågan av olika yrkesgrupper. Med en bredare ar-betsmarknad ökar chansen till högre lön.

bransch – lönsamhet och omsättning av pengar. Det finns högre finansiella vär-den i till exempel läkemedelsbranschen än i jordbruket.

Arbetsgivaren – Privat, statlig eller kommunal. lönerna är som regel lägre i offentlig sektor än i privat. Företagens olika lönsamhet påverkar också löneni-våerna.

individen – Dina prestationer, resultat och ditt ansvar.

Vad är rättvis lön?För Naturvetarna är

rättvis lön när alla får en lön som speglar individens resultat, ansvar och kvalifikationer.

25N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Saker som driver upp lönen1. Se till att få rätt lön på första jobbet efter

examen. en för låg ingångslön är svår att rätta till i efterhand, med risk för att halka efter lö-nemässigt under hela karriären.

2. Byt arbetsgivare eller tjänst på ditt nuva-rande jobb. statistik visar att det är ett bra sätt att höja sin lön.

3. Fungerande lönesamtal med tydliga mål och uppföljning. Det är i lönesamtalet du kom-municerar din kompetens och dina prestatio-ner. läs våra 10 tips inför lönesamtalet.

4. Förändra dina arbetsuppgifter, där du utför mer kvalificerade arbetsuppgifter och tar ett större ansvar.

5. kompetensutveckling. Håll dig uppdate-rad och blir mer attraktiv på arbetsmarknaden.

i lönesättande samtal mel-lan chef och medarbetare kommer man överens om lönen.

1. chefen tar initiativ till lönesamtal och bjuder in medarbetaren.

2. Uppföljning av årets re-sultat och prestationer. titta i backspegeln och följ upp om de mål som sattes upp i förra lönesamtalet/plane-ringssamtalet är uppfyllda.

3. sätt upp nya mål för nästa år. Dela upp mål för verk-samheten och dina person-liga mål.

4. kom överens om vad som behövs för att du ska klara målen. Det kan handla om allt från en ny dator till kompetensut-veckling.

5. kom överens om vilken lönehöjning du ska ha i år.

6. Ta sikte på framtiden och sätt upp ett lönemål, till ex-empel på ett, tre eller fem års sikt. kom överens om hur du ska utvecklas under den tiden för att nå målet.

N at u r V e ta r N a s lö N e s k o l a

N AT U R V E TA R E26 N R 1 2 0 1 4

i löneenkäten ställs frågor om löneprocessen. av dem som svarade att de haft lönesamtal 2013 var det 26 procent som inte diskuterade vad som påverkar lönen.

Hela 55 procent som uppgav att de haft lönesamtal i 2013 års enkät hade inte diskuterat vad man kan göra för att höja sin lön. Utveckling-en går ändå åt rätt håll då motsvarande siffra 2011 var 68 procent.

Diagrammet visar att det lönar sig att röra på sig i arbetslivet, både när det gäller att byta tjänst och arbetsgivare. siffrorna avser den genomsnittliga löneutvecklingen per år under de senaste fem åren.

Diagrammet visar att av dem som besvarade löneenkäten 2013 hade 80 procent lönesamtal.

B li N öj D M e D D i N lö N ingen är så intresserad av dina arbetsin-satser och din lön som chefen. Men det är du själv som hittar argumenten och använ-der lönestatistiken på rätt sätt, utan att an-vända den som ett argument för höjd lön. allt för att du ska få en lön som du är nöjd med och ligger i nivå med dina resultat och ditt ansvar.

N ä r s k a lö N e N H öjas ?Det ser lite olika ut på olika avtalsområ-den. som regel sker lönerevisionen 1 ja-nuari om inte arbetsgivare och den lokala akademikerföreningen, eller motsvarande, har kommit överens om något annat. är du

osäker pratar du med den fackliga före-trädaren på din arbetsplats, eller kontaktar Naturvetarna.

i N G å r P e N s i o N ?Om det saknas kollektivavtal på din ar-betsplats måste du ta reda på om arbetsgi-varen betalar in pengar till din tjänstepension och de försäkringar som ingår i ett kollektiv-avtal. om inte så är din faktiska lön betydligt lägre än det belopp du får i ditt lönekuvert eftersom du då själv måste avsätta pengar till din tjänstepension och dina försäkringar.

” G i c k s ä M r e ä N Vä N tat ””Det gick inte som jag tänkte mig och

hoppades”, är reaktioner som kan dyka upp efter lönesamtalet. ta initiativ och föreslå chefen att omforma din tjänst med delvis nya arbetsuppgifter med större ansvar. Du kan också ta hjälp av Naturvetarnas kar-riärrådgivare för att komma vidare. Har du till exempel sett till att få den kompetens-utveckling du behöver?

coacH N i NG i N För löN esaMtaletVår nya service ”coachning inför löne-samtalet” hjälper dig att komma rätt i lö-nesamtalet, så att det blir en dialog mel-lan dig och chefen om dina arbetsinsatser kopplat till lön. läs mer på sidan 65.

K O M P E T E N S

27N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Kompetens- utveckling får dig attväxa

>

Vad blir ditt nästa drag i din karriär? Var smart och utveckla dig i linje med verksamhetens behov.

K O M P E T E N S

N AT U R V E TA R E28 N R 1 2 0 1 4

– För att inte bli tagen på sängen gäller det att hålla sig uppdaterad för att fortsät-ta vara attraktiv på arbetsmarknaden, sä-ger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

Hon förklarar att man själv måste ta ansvar för sin kompetensutveckling, sär-skilt den som utvecklar dig som person och inte ger direkt nytta i jobbet i dag.

– Fråga dig själv vad du behöver för att utvecklas åt det håll du vill. Det kan handla om allt från projektledning till för-säljning och kommunikation. Gå gärna kurser, men se också till att skaffa dig er-farenhet av sådant som du är nyfiken på.

Lika viktigt är att ha koll på vilka be-hov som finns inom den organisation man jobbar i.

– Den kompetens som krävs för en viss tjänst kan förändras snabbt. Ha en dialog med ledningen om hur de ser på verk-samheten och din

roll på några års sikt. Kanske du framöver kommer att arbeta mer i team, med kom-munikation eller få en mer ledande roll.

Kompetensutveckling som inte behövs i jobbet idag kan vara svår att motivera. Marita Teräs tips är att ta upp frågan i ut-vecklingssamtalet.

– Kompetensutveckling borde vara en naturlig del i lönesamtalet och utveck-

lingssamtalet. Tänk på att argumentera utifrån verksamhetens behov. Om inte det funkar så är en möjlighet att acceptera en lägre lönehöjning mot att du får den kom-petensutveckling du behöver för att ut-vecklas i den riktning du vill.

Hon återkommer flera gånger till att förstå sin egen roll på jobbet och i den or-ganisation man verkar.

– Vad är verksamhetens uppdrag och vad tillför just jag, är frågor man bör stäl-

la sig. I dag måste alla kunna förstå sin roll och kunna argumentera varför det man gör är viktigt. Även den som job-bar på en miljöförvaltning måste kunna marknadsföra vad man gör och varför.

Men kompetensutveckling är inte bara att gå kurser. Mycket finns att hitta gratis.

– Att läsa, ta del av material på inter-net, gå på konferenser och nätverka kan ge nog så mycket. Att bara reflektera och hämta in är också värdefullt.

Hur stor del av min tid bör jag avsätta till kompetensutveckling?

– Det beror på hur snabbt utvecklingen går i just din bransch eller ditt yrke. På Google har de anställda möjlighet att ägna en dag i veckan åt att hämta in ny kunskap och utveckla sig själv. LEL

Alla vet att vi lever i en värld som förändras med blixtens hastighet. Kunskaper och färdigheter blir snabbt inaktuella och behoven förändras. Med kompetens- utveckling blir du tryggare i din roll.

Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

Kompetensutveckling behöver inte vara att gå på kurs. På nätet hittar man en del, men lika viktigt är att nätverka och reflektera.

E fTE r frågadE

Naturvetare behövs för att lösa de flesta av de samhällsut-maningar vi står inför. Oavsett om det handlar om miljö, klimat, hälsa eller om hur vi ska klara vår framtida energiförsörjning är naturvetenskaplig kompetens en förutsättning om vi ska komma framåt.

I NVE sTE r I Ngar I fOU har M I N s KaT

Enligt en färsk rapport från EU-kommissionen har Sveriges investeringar i FoU sjunkit från 4,13 procent till 3,37 procent i förhållande till BNP åren 2001-2011. Detta är bekymmersamt för naturvetare, som framför allt finns i forsknings- och utveck-lingsintensiva verksamheter.

Nedläggningen av Astra Ze-necas forskningsanläggningar i Lund och Södertälje kommer sannolikt att göra det svårare för Sverige att nå upp till fyrapro-centsmålet till 2020, särskilt ef-tersom Astra Zeneca inte är det enda bolag som investerat min-dre i FoU i Sverige de senaste åren. Fortsatt kraftfulla statliga satsningar i FoU är därför vikti-gare än någonsin, även om det verkar som att den nedåtgående trenden kommer att vända i år.

g LObaL KOM PETE N s

Naturvetares kompetens och arbetsmarknad är global. Arbets-språket för naturvetare är allt oftare engelska och på utbild-ningen kommer många lärare och studiekamrater från andra länder. Naturvetare framhåller ofta möjligheten att arbeta utom-lands och arbeta med människor från andra kulturer som en stor fördel. Framöver är det troligt att ännu fler naturvetare kommer att arbeta utanför Sveriges gränser.

I M I NOr ITET

På de allra flesta arbets-platser finns få naturvetare. Det innebär att de sällan är särskilt synliga även om de ofta står för en unik kompetens. Det gör det extra viktigt för naturvetare att vara skickliga på att kommuni-cera sin kunskap till kollegor och chefer.

TU r b U LE N s I NOM LI fE scI E NcE

Life science-branschen är central för naturvetare. En dra-matisk omställning, där framför allt stora läkemedelsbolag skurit ner samtidigt som små biotech-bolag fått ökad betydelse. Upp-sägningarna i branschen duggar tätt, men fortfarande får de allra

flesta nya anställningar relativt snabbt. Även globalt har antalet arbeten i läkemedelsbranschen sjunkit med cirka 4 procent, sam-tidigt som bioteknik-företag, som exempelvis Novo Nordisk, anstäl-ler allt fler. Många svenska medi-cinteknikföretag går också bra.

TjäN sTE s E KTOr N VäxE r

Tjänstesektorn i sverige växer och nästan hälften av alla jobb i Sverige finns inom denna sektor. Det är därför inte så konstigt att allt fler naturvetare arbetar med att leverera kunskapsintensiva tjänster.

LaN dsTI Ng E N aN sTäLLE r

Naturvetare är allt oftare an-ställda av landstingen. Biomedi-cinska analytiker, sjukhusfysiker, sjukhusgenetiker samt miljö- och yrkeshygieniker är några exem-pel på yrken som naturvetare kan ha inom hälso- och sjukvår-den, men även biomedicinare, biologer och kemister arbetar allt oftare inom landstingen.

aLLT fLE r I sTaTLIg TjäN sT

allt fler naturvetare får anställ-

ning inom staten. Troligen är detta en effekt av att det pågår ett generationsskifte, där de som går i pension ofta ersätts av aka-demiker. Myndigheter där många naturvetare arbetar, såsom ex-empelvis Kemikalieinspektionen, har också utökat sin verksamhet.

KVaLITET Och säKE r h ET aLLT VI KTIgar E

Kvalitet- och säkerhetsfrå-gorna är i fokus i praktiskt taget alla verksamheter och natur-vetare har en bra bakgrund för att tackla denna typ av arbets-uppgifter. De naturvetare som

har kunskap och erfarenhet av kvalitetsledningssystem är efter-frågade.

KOrTs I KTIg h ET

slutligen, om vi ska kunna få full utväxling på naturvetares kompetens måste vi komma bort från den kortsiktighet som råder i vår ekonomi. Oavsett om det handlar om miljö eller hälsa ten-derar vi att ha betydligt lättare för att åtgärda de problem som uppstår istället för att arbeta fö-rebyggande så att de inte alls uppstår.

29N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

>

som påverkar naturvetares arbetsmarknad

Var kommer jobben för naturvetare att finnas framöver? Vilka branscher går bra och vilken kompetens är efterfrågad? Naturvetarnas arbets-marknadsstrateg, Marita Teräs, har identifierat några trender som har betydelse för naturvetare.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

Det är extra viktigt för naturve-tare att vara skickliga på att kommunicera sin kunskap till kollegor och chefer.

N AT U R V E TA R E30 N R 1 2 0 1 4

djUrsjUKsKöTarE

Brist

Det finns idag över 800 yrkesverksamma djursjukskötare med legitimation, men efter-som kravet på legitimation infördes nyligen och det behövs betydlig fler kan vi förvänta oss att antalet kommer att öka kraftigt.

NaTUrVETarE INOM LIfE scIENcE

Balans

Naturvetarna förutsätter att Sverige kom-mer att fortsätta att satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom life sci-ence då Sverige har en konkurrensfördel med all kompetens som finns inom detta område. Därför förutser vi en större andel tjänster inom denna sektor men i mindre fö-retag, då det sker en outsourcing av forsk-ning och utveckling, och således en balans på arbetsmarknaden på längre sikt.

bIOMEdIcINsKa aNaLyTIKEr

Brist

Vi står inför stora pensionsavgångar och antalet nyexaminerade kommer inte att täcka behovet.

cyTOdIagNOsTIKEr

Brist

Vi står inför stora pensionsavgångar och an-talet nyutexaminerade kommer inte att täcka behovet.

dIETIsT

Balans

Behovet av dietister ökar inom primärvården och vi blir allt mer medvetna om sambandet mel-lan kost och hälsa. Intresset för kompetensen är stort i samhället och många vill utbilda sig till dietist varför utbudet matchar efterfrågan.

sjUKhUsfysIKEr

Balans

Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar och det blir också allt vanligare att kompetensen ef-terfrågas utanför sjukvården. Framför allt är det producenter av medicinteknisk utrust-ning och strålskyddsmyndigheter, som utöver landstingen behöver kompetensen.

NaTUrVETarE INOM arbETsMILjö

Brist

Det har blivit svårare för företagen att få tag på kvalificerade arbetslivsingenjörer med na-turvetenskaplig kompetens och branscherfa-renhet. Vi står inför stora pensionsavgångar och antalet nyexaminerade kommer inte att täcka behovet.

NaTUrVETarE INOM MILjö

Balans

Efterfrågan på miljövetenskaplig kompetens har ökat, liksom möjligheten att specialisera sig inom olika områden. Miljöfrågorna har blivit stra-tegiskt viktiga för allt fler verksamheter och allt fler bedriver ett systematiskt miljöarbete.

NaTUrVETarE INOM LaNTbrUK

Balans

Kompetensen behövs för att lösa många av de utmaningar samhället står inför. Behovet

av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en le-vande landsbygd och öppna landskap är bara några exempel. Vi kan också förvänta oss en del pensionsavgångar.

NaTUrVETarE INOM sKOg

Balans

Högre miljökrav och klimatomställning ökar behovet av skogsakademiker. Certifieringar, standarder och frivilliga överenskommelser har blivit allt viktigare verktyg för att minska produktionens miljöpåverkan. De är flexiblare instrument än lagstiftning men kräver en stör-re arbetsinsats när det gäller exempelvis do-kumentation och uppföljning.

NaTUrVETarE INOM Träd-gård Och LaNdsKaP

Brist

Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav på planering, uppfölj-ning, kvalitet och kostnadseffektivitet. I nulä-get råder balans men på längre sikt förutser vi en brist såväl för nyutexaminerade som yrkeserfarna. Utvecklingen är en följd av att kraven på alla våra grönytor ökar, oavsett om det handlar om lekplatser, golfbanor, parker eller den egna trädgården.

gEOVETarE

Balans

Arbetsmarknaden för geovetare har förbätt-rats de senare åren och mycket tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta. Det beror dels på att klimat- och miljöproblem är i fokus och dels på en ökad efterfrågan på mi-neral, metaller samt andra naturtillgångar.

Naturvetarna tittar i spåkulan

T E x T K r I s TO f E r j E r V I N g E

Framtiden ser ljus ut för många naturvetaryrken. Här är Naturve-tarnas bedömning av arbetsmark-naden för naturvetare om fem år.

Brist Överskott Balans

K O M P E T E N S

31N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

KEMIsTEr

Brist

Vi står inför en situation där allt färre utbildar sig till kemister, sam-tidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Därtill är stora pensionsavgångar att vänta. Kompetensen behövs framför allt för att möta många av de utmaning-ar vi står inför på miljöområdet.

fysIKEr

Balans

Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. Arbetslös-heten är låg och de få individer som utexamineras får nästan undantags-löst kvalificerade arbeten. Det kan emellertid vara svårt att komma in på arbetsmarknaden för fysiker som inte har en plan för hur de ska till-lämpa sin kompetens i arbetslivet.

MaTEMaTIKEr/ sTaTIsTIKEr

Brist

Matematikers kompetens är ef-terfrågad och det är idag lätt att få jobb. Kompetensen efterfrågas inom allt fler branscher och områ-den i takt med att de matematiska modellerna och applikationerna bli-vit allt mer komplexa. Särskilt goda framtidsutsikter har matematiker in-riktade mot statistik, bank- och för-säkringsbranschen samt it.

daTaVETarE

Brist

Datavetares kompetens är mycket efterfrågad. Till skillnad från många

andra grupper inom IT-områden har datavetaren en djup och bred kompetens, som lätt kan möta upp eventuella nya kompetenskrav. De är i likhet med andra naturvetare tränade på att snabbt ta till sig ny kunskap.

bIOLOgEr

Överskott

Antalet biologer har på kort tid ökat starkt. Idag är biologer den grupp på arbetsmarknaden som har störst yr-kesspridning. Många återfinns emel-lertid inom life science eller arbetar med miljö- och naturvårdsfrågor.

MILjö- Och häLsO-sKyddsINsPEKTör

Balans

Se under naturvetare inom miljö.

agrONOM

Balans

Se under naturvetare inom lantbruk.

LaNTMäsTarE

Balans

Se under naturvetare inom lantbruk.

jägMäsTarE

Balans

Se under naturvetare inom skog.

sKOgsMäsTarE

Balans

Se under naturvetare inom skog.

Studenten Jie Cao menar att det redan nu finns många jobb för kemister att söka. Han kom hit på ett stipendium från An-ders Wall och avser att stanna.

I juni tar Jie Cao examen från mas-terpro-grammet i kemi på Uppsala universitet.

– Jag har börjat söka jobb och ser att det finns behov av kemister. I förra veckan var jag på intervju på Sveriges tekniska forskningsinstitut.

Inget är klart, men han tycker det känns lovande. Får han inte napp där söker han andra jobb.

– Jag trivs bra här och vill gärna börja min karriär i Sve-rige, säger han på impone-rande bra svenska efter bara ett och ett halvt år i landet.

Hans specialitet är mate-rialkemi och är van att jobba

med avancerade analysin-strument. Exjobbet gjorde han på Sandvik. Processtiden vid tillverkning av ett material kortades till hälften. På köpet fick man en renare produkt och nedfallet minskade.

Till Sverige kom han tack vare ett samarbete mellan Uppsala universitet och Pe-kings universitet. Men det är glest i klassrummet med bara tio studenter förra året.

– I år är vi dubbelt så många och de flesta kom-mer från Sverige och andra EU-länder.

För att få stanna i Sverige efter examen måste Jie Cao ha ett jobb.

– Det känns lovande. De flesta arbetsgivare vill ha mångfald och efterlyser sö-kande från olika länder. Åt-minstone säger de det på sina webbsidor.

hur trivs du i Uppsala?– Ganska bra, jag är bland annat med i Svensk-kine-siska studentföreningen, där jag är aktivitetsansvarig. Jag lär mig mer svenska och mina svenska vänner får trä-na kinesiska. LEL

Ljus framtid för kemist

Naturvetarna tittar i spåkulan

jie cao.

N AT U R V E TA R E32 N R 1 2 0 1 4

v e t e n s k a p

– Förutom att göra människans liv enklare och få tid över till annat kan ro-botarna få fler uppgifter i samhället. Ett sådant område är äldrevården.– Vi kommer att leva längre och vi vill bo kvar hemma. Vi har inte resurser för att ta hand om alla våra gamla, då kan robo-tarna hjälpa till.

Roboten kan till exempel vara ett kom-plement till hemtjänsten genom att ut-föra sysslor som att hämta saker eller slå larm om en äldre person ramlar. Även på sjukhusen skulle robotarna kunna utföra alla uppgifter som handlar om att hämta eller transportera saker så att vårdperso-nalen kan ägna sig åt patienterna. Likaså kan robotar användas för farliga uppgif-ter som att söka efter överlevande efter en jordbävning.

KäNNA och UppfATTA

För att kunna göra det måste robotarna utrustas med sinnen. Danica Kragic visar upp roboten PR2, en stor sak med två ar-mar vars händer har utrustats med sen-sorer för att kunna greppa och förflytta olika föremål. I ett annat rum står den lilla roboten Nao i viloläge. Nao kan sam-

arbeta med andra robotar för att gemen-samt lösa en uppgift som att förflytta en sak eller att spela boll.

– Det svåraste är att vi utgår från oss själva när vi skapar ett datorprogram för roboten. Enkla saker som är självklara för oss, som att plocka upp en sak, är egent-ligen ganska svåra. Människor lär sig ge-nom träning. När vi har lärt oss skickar hjärnan signaler till musklerna som gör att armen och handen rör på sig utan att vi tänker på det. En robot måste räkna fram samma sak med hjälp av matematik, fysik och datalogi, säger Danica Kragic.

Hon förklarar att det är relativt enkelt att få roboten att se med hjälp av en ka-mera. Men det är mycket svårare att få den att förstå vad den ser. Likaså är det med språk, det är inte svårt att få en robot att prata, men mycket svårare att få den att förstå vad vi säger.

– Att känna är lätt, att uppfatta är svårt, påpekar Danica Kragic.

älsKAd AV EN RoboT

Vissa är rädda för att robotarna kommer att ta över samhället, en föreställning som förstärks av filmvärlden.

– Intelligens är att kunna resonera lo-giskt, att hitta och agera efter vissa led-trådar. Om en robot kan gå till väga på samma sätt som en människa borde den

också vara in-telligent. Men eftersom den inte har någon hjärna väljer vi att kalla det för artificiell intel-ligens, säger Da-nica Kragic.Det är inte

Science fiction blir vardagRobotar släpps snart in i våra liv. Redan nu används robotar flitigt i industrin. Men i framtiden kan de spela en allt större roll i våra hem och i vår vardag. det är även möjligt att de kan interagera och utveckla relationer med människor. T E X T N ATA l i E V o N d E R l E h R

Danica Kragic.

Enkla saker som är självklara

för oss, som att plocka upp en

sak, är egentligen ganska svåra.

ovanligt att ha en ganska intim relation till tekniska prylar, som till exempel smartpho-nes. I virtuella spel blir vi någon annan och gläds åt den personens framgångar.

– Vi anpassar vårt beteende till saker som fyller en funktion. När robotorna gör det i våra liv kommer vi att kunna älska dem också, resonerar hon.

Eftersom människor har relativt lätt för att ta till sig förändringar kommer vi i framtiden också att acceptera att bli älskade av en robot, fastän den är programmerad att göra det.

– Vi kommer att acceptera robotar så småningom och ha ett samspel med dem. Både robotar och människor kommer att behövas, det kommer att vara en rolig framtid att leva i. Jag önskar att kunde vara här och kolla hur det ser ut om hundra år, säger Danica Kragic. #

33N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Automatiska gräsklippare och damm-sugare finns redan men annars är markna-den för vardagsrobotar inte speciellt stor, de flesta vet inte vad de skulle använda en robot till. Därför är också utvecklingen långsamma-re än vad den skulle kunna vara.

– Inom en snar framtid kommer det däre-mot att finnas ett behov och en vilja att byta ut vissa kroppsdelar. Dels för att återställa en funktion efter en skada men också för att förbättra oss själva, menar Danica kragic.

Roboten Nao kan samarbeta för att lösa en uppgift eller spela boll.

Detta fenomen kallas för enhance-ment, en förstärkning av de mänskliga förmågorna. exempel ur verkligheten:» Pacemaker: elektronisk apparat som opereras in i kroppen när hjärtat inte pumpar som det ska på grund av ett fel i hjärtats elektriska fortledningssystem.» Deep Brain Stimulation: ett system där elektroder som har opererats in i hjärnan stimulerar eller blockerar vissa signaler. används främst i samband med rörelsesjukdomar som till exempel parkinsons sjukdom men har även tes-tats för kontroll av tvångssyndrom och

andra psykiatriska sjukdomar.» Robothandprotes: ersättning efter skada eller olycka.» Cochleaimplantat: ger döva hörsel.» Cellterapi eller regenerativ medi-cin: transplantation av stamceller eller odlad vävnad för att ersätta skadade cel-ler/vävnad. Än så länge i försöksstadiet.

Just nu används dessa metoder för att bota en sjukdom men i framtiden skulle det vara tänkbart att samma metoder används av friska människor som vill för-bättra till exempel inlärningsförmågan eller minnet.

Maskin eller Människa

N AT U R V E TA R E34 N R 1 2 0 1 4

I serien ”Äkta människor” le-ver människor sida vid sida med människoliknande robotar, så kallade hubotar. Lisette Pag-lar, som gestaltar huboten Mimi, tycker att serien gör att man börja tänka kring djupare frågor.

Hur har Mimi utvecklats?– Mimi var först en fri hubot som blev till-fångatagen och fick minnet raderat. ett tag var hon ”anita”, en service-hubot som många andra. Med hjälp av vetenskapen fick hon tillbaka ett artificiellt medvetande, just nu går hon igenom en identitetskris där hon inte riktigt vet var hennes lojalitet lig-ger, hos de vilda hubotarna eller hos män-niskorna. Hon funderar också mycket över sin egen existens och sin uppgift i världen.

Vad har du tagit med dig från din roll?– Genom att ha gått igenom utvecklingen av en hubot har jag funderat en del kring frågor som vad som gör en människa till människa och vad ett medvetande är. se-rien har fått mig att stanna upp och tänka kring djupare frågor, fast det handlar om populärkultur.

Vad är ett medvetande, enligt dig?– att kunna skapa känslor för levande personer men även känslor till tekniska saker, till karaktärer och fiktiva figurer. Det är nog en specifik mänsklig egen-skap som vi dagligen använder oss av.

Skulle du vilja ha en hubot?– Inte hemma hos mig men som en god vän att hänga med och prata om livet med. Jag tror att grundtanken bakom

fascinationen av mänskliga maskiner är att de ska rädda oss från undergången, att de kan få oss må bättre och bli bättre människor.

RoboTTEKNologi - MöJ lIG H ete r M e D konse kve nse r

» Robcab – en transportrobot som hämtar och lämnar saker (till exempel pro-ver, rena lakan etc) på rätt ställe inom en vårdcentral eller sjukhus. • SEMGlove–handskesomger ett bättre grepp• Giraff–mobilkommunikationslös-ning som underlättar äldres kontakt med omvärlden, till exempel hemtjänsten eller fa-

”Mänskligheten har alltid varit beroende av teknologin”

Mimi är en vild hubot. I den andra sä-songen av tv-serien ”Äkta människor” funderar hon mycket över sin egen existens och sin uppgift i världen.

Robotdalen möjliggör kom-mersiell framgång av nya

idéer och forskning inom ro-botik och automation. ett område är hälsorobotik där lösningar för vård och om-sorg utvecklas.

– vi människor har alltid varit beroende av teknolo-gin, den senaste teknolo-gin är robotar. Det är viktigt

att komma ihåg att robotar kommer att vara komplement

till människor och inte någon er-

fo

to

: J

oh

an

Pa

ul

in

RobotenGirafftestashemmahosäldreiVästerås Stad.RobCab hämtar

och lämnar saker.

sättning, påpekar adam Hagman, ansvarig för kärnområdet hälsorobotik.

redan nu finns det brist på vårdperso-nal, då gäller det att använda de händer som finns på ett vettigt sätt.

– samtidigt som vi attackerar utma-ningen med en åldrande befolkning skapar vi jobb. vi tar in produkter som kommer till användning och gör nytta för samhället.

Några exempel:

miljen. Den har en videoskärm som ansikte där den personen som på distans interagerar syns.

fo

to

N:

te

ré

se

AN

de

rs

so

N

v e t e n s k a pv e t e n s k a p

Fråga en

natuRvEtaRE

35N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Varför passar inte den nya njuren?Enavminabästavännerharväntatpåennynjure under säkert ett halvår. Hittills har inget organ kommit in som passar. Vad krävs för att en donerad njure ska matcha min goda väns vävnader?

din vän har troligen inga anhöriga som passar som givare och står på väntelistan för avliden donator. en risk vid organtransplan-

tation är att kroppen stöter bort det nya organet då det inte är kroppseget.

För att undvika avstötning ut-förs olika korstester, som görs med flera olika metoder. I korstesterna tes-tas patientserum mot donatorceller.

korstesterna är ett sätt att se hur den nya njuren kommer att passa in i motta-garens kropp. om korstesterna visar att

patientprovet reagerar positivt mot donator-cellerna finns det en risk för avstötning vid en transplantation.

Inför en njurtransplantation görs alltid en så kallad Hla-analys (Human leukocyte anti-gen). Hla är en molekyl som finns på ytan hos

alla celler i människokroppen och som kan skilja sig väldigt mycket åt från person till person. Hla har till uppgift att pre-sentera smådelar av proteiner för immunförsvarets celler. om ett främmande protein upptäcks leder det till att immunför-svaret sätts igång. För att minska risken för avstötning vid en transplantation är det därför viktigt att mottagare och donator är så vävnadslika som möjligt.

vid njurtransplantationer med avliden donator måste man ta hänsyn till blodgrupp. Just nu står runt 130 patienter på väntelis-tan här på karolinska universitetssjukhuset. vid val av patient tas hänsyn till negativa korstester, vävnadstypningen samt hur länge patienten stått på väntelistan.

JENNy ERiKssoN, lEg. bioMEdiciNsK ANAlyTiKER,

KARoliNsKA UNiVERsiTETssJUKhUsET

Många köar för en ny njure.

Varför funkar inte utsläppsrätter?Utsläppsrätter framställs ofta som nyckeln till minskade utsläpp av växthusgaser. Men ändå fortsätter utsläppen att öka. Vad har gått fel?

EU:s system med handel för ut-släppsrätter har kollapsat. om vi vill ha en övergång till en modern, fossilfri ekonomi så måste det som smutsar ned barnens framtid bli dyrt. sedan systemet infördes så har det istället blivit billigare att släppa ut växthusgaser.

Idag kostar det lite drygt 40 kr att släppa ut ett ton koldioxid. Det är idag väldigt svårt att hitta en lunch för det priset.

Det finns idag för mycket ut-släppsrätter inom eU. Det beror dels på en övertilldelning, dels att investeringen av förnybar en-ergi har ökat. Dessutom har den ekonomiska krisen gjort att före-tagens produktion gått ned vilket har minskat behoven av att an-vända utsläppsrätterna.

om man vill minska utsläp-pen måste mängden utsläppsrät-ter som släpps ut på marknaden minska. enkelt, logiskt och rättvist i en union som finns till för att

möta gränsöverskridande gemen-samma problem. tyvärr har det inte varit lika enkelt för politikerna att fatta besluten som gör att vi undviker ett klimatkaos.

en negativ effekt av det låga priset är att det hotar nyinveste-ringar i förnybar energi. en annan att det inte blir ekonomiskt smart att använda energin mer effektivt.

rätt utformat kan handel med utsläppsrätter göra eU till ett fö-redöme i klimatpolitiken. För att vi ska komma dit behöver vi mo-diga politiker som vågar sänka utsläppstaket så att vi får ett kor-rekt pris på utsläppen.

I slutet av maj är det val till eU-parlamentet. ett utmärkt till-fälle att fråga politikerna om det är rimligt att det är lika dyrt att ta en fika som att släppa ut ett ton koldioxid. sVANTE AXElssoN,

gENERAlsEKRETERARE

NATURsKyddsföRENiNgEN

Det kostar inte mer än en fika att släppa ut ett ton koldioxid. Det är inte rimligt menar Svante axelsson.

Cancer- immunoterapi

immunoterapi är på god väg att bli en helt ny möjlighet att bekämpa cancer. Forskning inom om-rådet har funnits länge, men nu har kliniska tester

bevisat att det finns verklig potential. redan 2007 rapporterade forskare vid karolinska institu-

tet att de hade hittat en ny metod att behandla tjocktarms-cancer utan att använda cellgifter. De visade att det är möjligt att stärka patienters immunförsvar och hejda cancertumörers spridning, genom att odla patienternas egna vita blodkroppar för att sedan föra tillbaka dem genom blodtransfusion. en stor fördel är att metoden inte innebär några biverkningar eftersom det är kroppens egna försvarssystem som stärks. sedan kjell Dahls avhandling publicerades har det svenska företaget sen-toclone, som är specialiserade på immunoterapi, gått vidare med kliniska studier.

Även forskare på slU och Uppsala universitet ligger i framkant inom området och 2008 rapporterade de att de framgångsrikt behandlat ett par hundar med en helt ny typ av immunoterapi. Försöken kan få betydelse även för män-niskor som drabbats av hudcancer, eftersom hundar är väl-digt lika människor genetiskt. Mt

Klonade människor tack vare koffein

Många djurceller har tidigare blivit klonade. Först ut var fåret Dolly, men mänskliga celler har varit besvärli-gare att arbeta med. I maj tillkännagav forskare i oregon

att de lyckats lösa problemet, bland annat med hjälp av en skvätt koffein. Den teknik som användes liknar annars den som användes

när Dolly klonades 1996. Cellkärnan från en fullt utvecklad cell injicerades i en tom äggcell, som sedan

delade sig och har potential att ut-vecklas till många

olika slags celler. Många forskargrupper

i sverige ägnar sig åt stam-cellsforskning, som yt-

terst syftar till att hitta metoder för att bota många svåra sjukdo-mar. Mt

2013 års vetenskapliga genombrott!

Tidskiften science rankar varje år de fem största vetenskapliga genombrotten. Maga-sinet Naturvetare följer upp genom att lyf-ta fram några svenska forskargrupper som forskar inom de allra hetaste områdena.

Ettapålistanöverdeviktigasteforskningsgenombrotten 2013.

N AT U R V E TA R E36 N R 1 2 0 1 4

Dolly var enklare att klona.

3. 1.

Missa inte filmen ”Breakthr

ough

of the Year 2O13” på Youtub

e.

v e t e n s k a p

37N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Modifiering av gener i varje labb

En ny teknik för genmodifiering kommer som god tvåa. tekniken baseras på proteinet Cas9, som

bakterier använder som vapen för att strimla attackerande virus-Dna. År 2012 visade forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Usa och österrike att pro-teinet skulle kunna användas i laboratorie-studier av olika geners funktion. Upptäckten blev startskottet för en flodvåg av forskning om hur olika gener fungerar och skulle kun-na användas inom hälsovården. Mt

allt fler studier pekar på sömnens betydelse för att vi ska må bra. Science upp-

märksammar exempelvis en studie där forskare vid University of rochester Medical Center visat att hjärnan stä-dar bort slaggprodukter under sömnen. genom försök på möss kunde forskar-na se att kanalerna mellan hjärncellerna vidgades under sömnen, vilket gjorde det möjligt att skölja bort exempelvis

Bra sömn livsviktigt

supernovor skapar

kosmisk strålning

Forskare vid Fermi-teleskopet visade att kosmisk strålning, det vill säga elektriska laddade par-

tiklar från rymden som rör sig med extremt hög hastighet, verkligen kommer från super-novor eller exploderande stjärnor precis som teoretiska fysiker länge hävdat. Magnetiska fält i rymden har tidigare gjort det omöjligt att spåra strålningen tillbaka till källan. Det

2. 5.

4. var genom att leta efter indirekta bevis, i form av de radioaktiva signaturer som de kosmiska partiklarna ger upphov till när den kolliderar med atomer i rym-den, som forskarna vid Fermi-teleskopet slutligen lyckades bekräfta teorin.

Även ett projekt som flera fysiker vid stockholms och Uppsala universitet är inblandade i har överträffat alla förvänt-

ningar. Det handlar om Icecube, som är ett system av sensorer som når 2,5 km ner i isen i antarktis. redan innan an-läggningen var helt färdigställd lyckades forskarna detektera neutriner, som är partiklar som inte stoppas eller viker av när de rör sig genom universum. troligen bildas neutrinerna samtidigt som den kosmiska strålningen. Mt

proteiner som kan orsaka alzheimers.På Uppsala universitet har forska-

re visat att det finns ett tydligt sam-band mellan ökad aptit och sömn-brist. Sover du dåligt blir du helt enkelt hungrigare och mer benägen att äta kaloririk mat. resultaten är in-tressanta, eftersom de tyder på att de kan finnas ett samband mellan sömnproblem och viktuppgång som är två växande hälsoproblem. Mt

N AT U R V E TA R E38 N R 1 2 0 1 4

Vårt flitiga mejlande kan strula till det rejält. Missförstånd, mejlbombande och slarv är vanliga misstag.

Många får hundratals mejl i inkor-gen varje dag på jobbet. Stressen gör att vi svarar snabbt.

– Ofta slarvar vi med innehållet och skickar iväg mejlen utan att tänka efter med känslan av att ha gjort lite nytta och betat av mejlhögen, säger e-post-doktorn Olle Bälter, forskare på KTH, som doktorerat på hur man mejlar professionellt, och författare till boken Effektivare e-post: konkreta råd för ett bättre e-postliv.

Men att lägga lite omsorg och tid på sina mejl lönar sig. Du undviker missför-stånd och blir en omtyckt mejlkontakt.

– Tänk på mottagaren, uttryck dig tydligt och enkelt. Då får du garanterat korrekta svar, säger Olle Bälter.

KoRTA och RAppA

Mejl ska vara korta och rappa med-delanden. Håll dig till ett ämne. Skriv enkla meningar. Byt stycken ofta. Foku-sera på budskapet.

– Bäst är mejl med kort info, sam-manfattningar efter möten och extrem-korta mejl där budskapet får plats i äm-nesraden, säger Olle Bälter.

I sin avhandling har han studerat

hur de anställda på ett IT-företag han-terar en överfull inkorg. Det visade sig att de agerade annorlunda än de sa. De ansåg sig välja ut de viktigaste först. I själva verket valde de ut de mejl som gick snabbast att svara på.

– Många känner sig stressade över mejlströmmen. Man är rädd att det ska ta tid och vara jobbigt, säger Olle Bälter.

Viktiga mejl, menar han, bör inte skickas med en gång, utan sparas och gå igenom innan de skickas.

UNdViK KäNsloR

Symboler och smileys hör inte hemma i arbetsmejl.

– Du uppfattas lätt som oseriös och ger ett slarvigt intryck, att mejlet är ett hastverk du rafsat ihop utan större om-sorg, säger Olle Bälter.

Att mejla sina känslor är ofta ingen bra idé.

– Känslor hör inte hemma i mejl. Känslosamma saker ska levereras med respekt öga mot öga.

Undvik ironi och sarkasmer. Det är onödigt och kan leda till missförstånd.

BäTTRE ATT RiNgA

Likaså bör du undvika versaler, som lätt uppfattas som att du höjer rösten. Pre-cis som fetstil och understrykningar.

– De kan snarare upplevas som något hotfullt av läsaren, säger Olle Bälter.

Bäst är att helt avstå från mejl med känslig karaktär. Undvik att smita undan och skicka iväg ett mejl med ett känsligt besked bara för att det känns olustigt att ringa.

– Människor man sparkat på via mejl ger ofta igen på olika sätt. Du kan bara göra slut med en person en gång, och det är viktigt hur du gör det, säger Olle Bälter.

Mejl som innehåller känslig infor-mation bör du vara försiktig med att vidarebefordra eller visa för andra. – Att få hotfulla mejl är alltid en fråga för personalavdelningen, enligt Olle Bälter. #

En inbox som håller på att svämma över kan få vem som helst att stressa upp sig. Men svara inte direkt på viktiga mejl. Det lönar sig att lägga ner omsorg på sin e-post.

Så blir du en omtyckt mejlkontakt

M A N U A l E N

TEXT MARgAR ETA E ld h i llUsTRATioN MAR iA RAyMoN d s doTE R / söd E R B E Rg Ag E NTU R

Mejl som innehåller känslig information bör du vara försik-tig med att vidare-

befordra eller visa för andra.

k a r r i ä r

39N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

1 0 m e j lt i p s

1. lägg omsorg på mejlen. spara och läs igen innan du skickar.

2. Ha ett ämne per mejl.

3. skriv kortfattat och tydligt.

4. Undvik känslor i jobbmejl.

5. spar ilskna mejl. sov på saken.

6. Gräl i mejlväxling är tabu.

7. tänk löpsedel – är du beredd att se dina mejl där? Om inte, låt bli att skriva dem.

8. skippa ironi och sarkasmer.

9. sprid inte privata mejl.

10. Undvik smileys i arbetsmejl.

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E40 N R 1 2 0 1 4

Magnus tog naturliga steget till industrinMagnus Huss jobbar för att locka unga att bli kemister. Lika viktigt är att få kemiindustrin att fortsätta att satsa i Sverige. Men hans stora vision är Blågul Kemi.

T E X T l A R s - E R i K l i l J E B ä c K F o T o A N N A l E d i N W i R é N

i N s p i R AT ö R E N

>

N AT U R V E TA R E42 N R 1 2 0 1 4

Magnus Huss beskriver kemiindustrin i termer av hälsa, hållbarhet och miljö. Men han håller med om att kemikalier ibland hamnar på fel plats.

emist – ett framtids-yrke, ropar löpsed-larna ut samma dag som jag träffar Mag-nus Huss, förbunds-direktör för Innova-tions- och kemiin-dustrierna i Sverige.

– Det kunde inte bli bättre, säger han spon-tant. Det gäller att sprida positiva bilder av yr-ket, som ibland är lite osynligt. Många vet inte vilka jobb som finns för kemister.

Han förklarar att det inte bara handlar om ke-miindustrin, utan kemister har viktiga roller inom allt från gruvnäring och bilar till läkemedel, livs-medel och papper, liksom på myndigheter, som Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket.

FöR Få KEMisTER UTBildAs

Under Kemins år 2011 fick ämnet ett uppsving. Men fortfarande utbildar sig för få till kemister och många platser gapar tomma på landets uni-versitet. Bland folk i allmänhet är det inte många som på rak arm kan komma på något svenskt kemiföretag.

– Kemilärarna i grundskolan och på gymnasiet har en viktig roll för att göra ämnet intressant och få fler att satsa på det. Vi inom branschen måste skapa våra egna berättelser. Jämför med skogen och gruvnäringen som har sina sagor.

Kemiindustrins ibland lite smutsiga rykte vill han ändra på. Istället använder han ord som hälsa, hållbarhet och miljö. Men han håller inte med om att de jobbar i motvind.

– Visst används kemikalier fortfarande på fel sätt och på fel plats. Det är en utmaning sam-tidigt som kemi och kemikalier är grunden för innovationer och nödvändiga för en hållbar ut-veckling, till exempel nya energisnåla och kli-matsmarta material och produkter som folk har nytta av i sin vardag.

ViT Bil äR sVART

Han räknar upp supertunna material, färger, lä-kemedel och skönhetsmedel. Vad sägs om en vit bil som ögat uppfattar som svart? Finessen är att den reflekterar solens strålar som om den vore vit och därför kräver mindre luftkonditionering, något som ger stora energibesparingar.

Den svenska industrin och dess innovations-kraft är lätt att ta för självklar. Men många län-

K

k a r r i ä r

43N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

der slåss om de internationella kemiföre-tagens investeringar i forskning och nya produktionsanläggningar.

– Vi måste få med politikerna på tåget så att de blir bättre på att marknadsföra Sverige. Så sent som i förra veckan var jag på Näringsdepartement och försökte enga-gera dem. Vi har fördelar i Sverige genom våra råvaror och vår kompetens.

Han förklarar att kemiföretagen har stor produktion i Sverige, men att ägandet i åtta fall av tio ligger utanför landet,

vilket också gäller huvudkontoren. Pro-duktion i Sverige behövs också för att långsiktigt behålla och utveckla forskning på svenska universitet.

BlågUl KEMi

Magnus Huss har fler höga mål. När jag frågar honom om biobaserade produkter går han i spinn.

– Vår ambition – Blågul Kemi – är att förverkliga visionen om en biobaserad ekonomi. Sverige har goda förutsättningar att förädla inhemska bioråvaror till kemi och material och inte bara till bränsle.

Men än så länge går det trögt, inser han. I dagsläget sker den mesta tillverkningen av till exempel biopolymerer i Brasilien, som använder billig etanol. Sydamerika lig-ger steget före Europa.

Varför händer inte mer här hemma? – Det är stora flöden och processer

som måste förändras. Än så länge är den svenska

råvaran för dyr,

men om industrin ges rätt förutsättningar kan det löna sig på sikt. Målet är ett bio-raffinaderi i Stenungsund med råvaror från skogen och plastavfall.

FåNgA iN KoldioXid

Det finns annat som är på gång.– Vi har ett medlemsföretag som gör

polymerer av luftens koldioxid. Det är möjligt, men dyrt att binda kol. Det visar ändå att innovationskraften finns för att minska utsläppen av växthusgaser.

Miljö och hållbarhet har alltid varit star-ka drivkrafter för Magnus Huss.

Men hur hamnade du här?– Jag kom i kontakt med branschen via

mitt arbete på Det Naturliga Steget. Här såg jag att det fanns en förändringsvilja.

KliMATET BliR TUFFARE

Han är optimist även när det gäller klimatet.– Under min tid i Regeringskansliet ar-

betade jag med det första internationella klimatavtalet som skrevs under i Rio 1992. Ett annat var Montrealprotokollet som såg till att freon kunde fasas ut.

Klimatet blir tuffare att rå på. Det är en balansgång mellan politikers ambition att minska klimatpåverkan och länders kon-kurrenskraft.

Billig BAsKRAFT BEhöVs

Han menar att baskraft till ett konkurrens-kraftigt pris måste finnas i Sverige. Därför är han oroad över handlingsförlamningen när det gäller kärnkraften.

– Partierna verkar inte orka lösa det po-litiska dödläget och energibolagen, som äger kärnkraften, tjänar bra med pengar

ändå. Osäkerheten minskar Sveriges att-raktionskraft som investeringsland.

Det menar han är olyckligt. – Sol, vind och vatten räcker inte. Visst

fortsätter vi att effektivisera men svensk industri ligger redan i framkant. Att ex-portera svenskt stål, papper, polymerer och andra produkter tillverkade av i princip koldioxidfri energi är kanske den bästa kli-matinsats Sverige kan göra. #

m aG n U s H U s sAktuell: Förbunds-direktör för innova-tions- och kemiin-dustrierna i sverige – iKem.

Utbildning: agro-nom.

Karriär: länsförsäk-ringar, Finansdepartementet, lRF, Det naturliga steget och kommunikationsby-rån springtime.

Familj: marja, logoped och barnen erik och liisa.

gör en ledig dag: tränar med marja, hejar på mina barns handbollslag, pysslar och odlar på vårt lantställe, ser till att um-gås med vänner och spelar golf.

Bästa sida: strategisk, kreativ och glad.

Kan bli bättre: ”Följa upp”, tjata.

ogillar: när det går långsamt.

iKEM , i n n Ovat i O n s - O c H K e m i i n D U st R i -e R n a i sv e R i G e

Företräder 1 400 företag i bransch- och arbetsgivarfrågor.

Medlemsföretagen finns bland an-nat inom läkemedel, bioteknik, plast, kemi och återvinning.

Det äR e n balansGånG m e llan pOliti Ke Rs am b itiOn att m i nsKa Kli matpåve R Kan OcH län De Rs KOn KU R R e nsKRaFt.

Innovation: För ögat svart, men reflekterar solen som om bilen vore vit.

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E44 N R 1 2 0 1 4

F R å g A E X p E R T E N :Natu rvetar Nas expe rte r svarar på fråg or fråN m e dle m mar Na

hej, har du fått besked från din arbetsgi-vare att de ska säga upp dig på grund av ar-betsbrist måste du omgående kontakta na-turvetarna. vi bevakar dina rättigheter genom att påkalla förhandling med din arbetsgivare.

Din arbetsgivare är skyldig enligt lag att förhandla med din fackliga organisation, na-turvetarna, vid arbetsbrist. Detta gäller för alla företag i sverige oberoende om de har kollektivavtal eller inte.

innan din arbetsgivare överlämnar besked om uppsägning måste den ha ett underteck-nat förhandlingsprotokoll där naturvetarna har godkänt arbetsbristen och vilka den drabbar.

Under förhandlingen går arbetsgivare och naturvetarna igenom företagets underlag till arbetsbristen. Om det finns grund för arbetsbrist så skrivs ett för-handlingsprotokoll där det framgår att parterna är eniga om att det handlar om arbetsbrist. nästa steg blir att stu-dera turordningslistan, där vi jämför anställningstid i relation till tillräcklig kompetens för att slutligen kunna

bestämma vem eller vilka medarbetare som ska sägas upp.

Om arbetsgivaren har kollektivavtal så får de uppsagda hjälp av trygghetsrådens experter för att komma vidare i yrkeslivet. naturvetarna erbjuder också hjälp genom vår karriärservice. när du får ett nytt jobb kontaktar du vår medlemsjour och får löne-rådgivning eller hjälp att granska ditt anställ-

ningsavtal.när du blir uppsagd får

du nytta av inkomstförsäk-ringen som ingår i med-lemskapet. Den ger dig 80 procent av tidigare inkomst under ett halvår.

ElBA ABREUoMBUdsMAN på

NATURVETARNA

Hjälp, jag är uppsagd – vad ska jag göra?Jag är varslad om uppsägning och undrar vilken hjälp jag kan få av Na-turvetarna? Chefen säger att det beror på arbetsbrist, men jag har en känsla av att andra saker ligger bak-om. Hur ska jag agera?

En löneförhandling behöver inte alltid handla om lön. Att växla höjd lön mot en annan för-mån, som extra tjänstepension kan löna sig.

Vad är poängen med löneväxling?– Det kan vara ett sätt att spara till en högre pension, vilket gör det möjligt att gå i pension ti-digare eller att få en högre pension, säger anna-lena nordén, ombudsman på naturvetarna.

Kan det löna sig?– ja, om din arbetsgivare väljer att låta hela löne-höjningen gå till den extra tjänstepensionen ger det mer pengar än vad det skulle ha blivit som lön. Dessutom skjuter du upp skatten, som san-nolikt blir lägre när du är pensionär än i dag när du jobbar.

Finns det några nackdelar?

gånger högre slutlön än ingångs-lön ska vara möjligt i alla akademiska

yrken, enligt saco. men så är inte verkligheten. Flera akademiker-

grupper har en löneutveckling som är i det närmaste platt.

Hur ser det ut för ditt yrke? mejla till redaktion@naturvetarna.se LEL

3 Växla lön mot pension– sjukpensionen från

itp blir marginellt lägre, eftersom den grun-dar sig på din inkomst. Detsamma gäller sjuk-penning och föräldra-penning om du tjänar mindre än 7,5 prisbas-belopp per år (333 000 kronor för 2014). mot-svarande gräns för för-äldrapenning går vid 10 prisbas-belopp.

hur påverkas min allmänna pension?– Om du tjänar mindre än 8,07 pris-basbe-lopp per år blir ålderspensionen lite lägre, eftersom även den grundar sig på din in-komst. LEL

Anna-Lena Nordén.

K a R R i ä R

Kimia Ebrat

Nytt jobb: miljöingen-jör på cOWi inom miljö-planering.

Tidigare jobb: miljökonsult på Goodpoint.

Utbildning: masterexamen i miljövetenskap, inriktning miljökemi, stockholms univer-sitet. Kandidatexamen i kemi från University of bristol.

Magnus Roman

Nytt jobb: teknolab ab som produkt-

specialist inom kromatografi.

Vad gör du som kvalitetssamordnare?– jag arbetar med kvalitetssäkring av livs-medel. jag ser till att våra produkter följer

aktuell lagstiftning och att de lever upp till olika kvalitets- och miljökrav. på kvalitets-avdelningen ansvarar vi för att kontrollera att våra leverantörer är certifierade. vi hanterar även reklamationer och produktlarm. Varför sökte du jobbet?– jag sökte jobb på många forum, som livs-medelsjobb.se, livsmedelifokus.se och på naturvetarnas webbplats. jag sökte tjänsten då den gav möjlighet att arbeta med ett brett produktsortiment och för att kvalitetsarbete är viktigt. jag är nyexaminerad så det här är mitt första riktiga jobb och det känns helt rätt. Vad hos dig tror du gav dig tjänsten?– jag tror att personlighet var viktigt, utöver de formella meriterna. jag gissar att drivkraft, viljan att lära och att gilla utmaningar värderas högt. De sökte även en noggrann, strukture-rad och ansvarsfull person. Du intervjutränade med Naturvetarnas kar-riärrådgivare. Vad tog du med dig från det?

– Det gav mig självförtroende och peppade mig inför intervjun. De tipsade mig om att vara ärlig och ställa frågor för att visa in-tresse, samt att ge exempel på situationer där jag dragit nytta av mina starka sidor. lyft gärna fram engagemang utanför skolan, till exempel i kåren, ideellt arbete och språk. Det gäller att sticka ut på något sätt.Ditt tips till nyexaminerade? – ta kontakt med olika företag du är intres-serad av och bevaka deras webbsidor. Gäl-lande löneanspråket rekommenderar jag att ringa naturvetarna. Det är svårt att veta vad man ska begära i lön när man söker första jobbet och de hjälpte mig verkligen. Hur ser du på din fortsatta karriär? – jag skulle gärna fortsätta arbeta med frå-gor om hållbar livsmedelsproduktion och kva-litetssäkring, gärna med uppdrag utomlands en dag. Det är ett spännande område under ständig utveckling. JR

Säker mat är viktigt för Estellep å N y T T J o b b

F l E R p å N y T T J o B B

Tidigare jobb: Dalco chrom-tech ab, produktspecialist.Utbildning: matematiskt- naturvetenskapligt program vid Uppsala universitet, inriktning mot analytisk kemi.

Elin Wallin

Nytt jobb: mikrobiolog på ccs healthcare.

Tidigare jobb: mikro-

biologi labb på stockholms universitet och har forskat på Helicobacter pylori. elin har även varit ordförande för natur-vetarnas studentråd.

Utbildning: biomedicinar-

programmet med examens-arbete i mikrobiologi.

Sandra olsson

Nytt jobb: projekt- ledare på Gothia

Forum för klinisk forskning.Tidigare jobb: scientific manager, Dentsply implants.

Utbildning: molekylärbiolog, phD i medicin.

Camilla Gard

Nytt jobb: Doktorand vid Karoiin-ska institu-

tet, om hälsoeffekter av håll-bara matvanor.Tidigare jobb: Universitets- lärare och föreläsare via Klimatmat.se

Utbildning: nutritionist.

bo Selerud

Nytt jobb: vd Hushåll-ningssäll-skapet Konsult. Tidigare

jobb: egen konsultverksam-het med inriktning mot marknadsföring, försäljning, styrning, ledning och utveck-ling av bolag.Utbildning: jägmästare.

Butikshyllorna fylls hela tiden på med nya produkter. samtidigt blir folk alltmer medvetna om mat. Agronomen Estelle Eriksson har nytt jobb som kvalitetssamordnare på Menigo Foodservice.

45N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

e flesta har någon gång rå-kat ut för psykopater på job-bet eller i andra samman-hang. Särskilt bland chefer

hittar man dem.– De kan ställa till stor skada om man

inte stoppar dem i tid. Man brukar räkna med att närmare fem procent av alla che-fer är psykopater, säger chefsrekryterare Lars-Olof Tunbrå, som föreläste på Na-turvetarnas Leadership Friday i december.

Bland folk i allmänhet är motsvarande siffra runt två procent. Så många som 60-70 procent av de våldskriminella kan klassas som psykopater.

siTTER i gENERNA

Lars-Olof Tunbrå menar att psykopater har en personlighetsstörning som inte går att bota. Det sitter i generna. Några kännetecken är att de är vältaliga och har förmåga att dupera folk, liksom att de har ett narcissistiskt beteende.

N AT U R V E TA R E46 N R 1 2 0 1 4

l E d A R s K A p

De är lika farliga som charmiga, ibland oemotståndliga. Men det finns varningstecken som man bör vara vaksam på när ny personal ska rekryteras. T E X T o F o T o l A R s - E R i K l i l J E B ä c K

D

Skydda organisationen mot psykopater

– De har ofta ett högt IQ och lågt EQ, vilket är en farlig kombination. Empati och ansvarskännanade är inte deras star-ka sidor. De drivs av sitt starka ego och stora kontrollbehov. Hot och hämnd lig-ger också nära till hands.

Psykopaterna är ofta drivande och vi-sar framfötterna. De är handlingskraftiga och förändringsbe-nägna, vilket ofta uppskattas av ägarna och högre chefer,

som vill ha snabba resultat i kvartalsrap-porteringens tidevarv.

– Det håller ett tag, men det går inte förklara bort resultatförsämringar flera gånger om. Kollegorna mår dåligt och verksamheten tar skada. Det tar två till tre år att städa upp efter en psykopat.

Hans recept är glasklart.– När psykopaten visar sitt rätta an-

sikte finns det bara en sak att göra. Det är utköp som gäller, vilket är den bästa affären för arbetsgivaren. Kostnaden på en till två miljoner kronor är liten i jämförelse med den skada som psykopaten orsakar. Notan för lägre effektivitet är ofta betydligt större bara under ett år.

KollA REFERENsER

Men de flesta psykopater har förmåga att resa sig och skaffa sig ett nytt chefsjobb.

När psykopaten visar sitt rätta ansikte finns det

bara en sak att göra

Lars-olof Tunbrå.

FORtsättninG på siD 48

Skydda organisationen mot psykopater

K a R R i ä R

47N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Skulle du vilja möta den här personen på din arbetsplats? Hannibal Lecter från filmen När lammen tystnar.

FO

tO

: t

Op

Ha

m p

ict

UR

ep

Oin

/sc

an

pix

N AT U R V E TA R E48 N R 1 2 0 1 4

Hur är det möjligt?– Många arbetsgivare gör inte sitt

jobb när de ska anställa och kanske nöjer sig med att läsa cv. Men även om man tar referenser från olika håll är det inte så lätt. En tumregel är att kolla med tre referenser, gärna fler om man känner sig osäker.

Han förklarar att de ofta får bra refe-renser med sig från tidigare jobb, vilket kan vara svårt att genomskåda i inter-vjuer. De goda referenserna ingår som en del i uppgörelsen.

– En skicklig rekryterare kan se bak-om de positiva omdömena. Ställ mer frågor och gå på djupet. Fråga om re-sultat och hur genomförda förändring-ar uppfattades hos personalen. Här gäl-ler det att vara vaksam på signaler.

ANliTA psyKologER

För att vara på säkra sidan menar Lars-Olof Tunbrå att man regelmässigt bör använda sig av psykologer vid rekry-tering, särskilt vid chefsbefattningar. Den kostnaden betalar sig snabbt om varningen kommer innan anställnings-kontraktet är signerat.

– Psykologer har kunskap och vana att ställa de rätta frågorna. Om de har med en psykopat att göra så kommer de ofta till slutsatsen att det är tomt under den välpolerade ytan. Eftersom psykopaten vet hur man ska bete sig så förställer den sig och spelar teater.

Man kan ha flera av de personlig-hetsdrag, som utmärker psykopati, utan att vara psykopat. Hur kan man vara säker i sin bedömning?

– Om man ser fler och tydliga teck-en på att en person kan vara psykopat ska man vara på sin vakt. Även om han eller hon uppträder så i stressade si-tuationer bör man hissa varningsflagg. Kom ihåg att chefer ofta jobbar under stress.

sE Upp FöR TEsTER

Han varnar också för personlighets-tester, som ju bygger på självskattning. Psykopaterna förskönar sig själva och är smarta nog att genomskåda testerna.Hur gör man om skadan redan är skedd och de finns inom den egna organisationen.

– Arbetsmiljöundersökningar brukar fånga upp problemet. Medarbetarna har lättare än högre chefer att se pro-blemen. Även de fackliga representan-terna är duktiga på att upptäcka psyko-pater. De får tidiga signaler om perso-nal som mår dåligt och om prestatio-nerna är på väg ner.

Som chefsrekryterare ser Lars-Olof Tunbrå trenden att personliga egenska-per blir allt viktigare i rekryteringar av både chefer och medarbetare.

– Yrkeskunskaper blir snabbt omo-derna. Personlighet väger ofta tyngre än erfarenheter för hur man lyckas som ledare. När det gäller experter så är för-

stås specialistkunskapen viktig, säger civilingenjören som sadlade om och blev författare till boken Psykopatiska chefer – lika farliga som charmiga. #

Psykopati finns inte som diagnospsykopati (från psyche "själ", "liv" och pathos "lidande") är en gene-rell beteckning på en störd per-sonlighet ifråga om känsloliv och vilja att följa sociala normer. Det finns inte som diagnos i någon standardiserad diagnosmanual.

1. 2.3.4.5.6.7.8.9.10.

talför, ytlig och charmigFörhöjd självuppfattning, grandiossöker spänningpatologiskt lögnaktigHar inte förmåga att känna skuldbeteendeproblem i barndomenimpulsiv, agerar kortsiktigttar inte ansvar för sina handlingarbristande självkontrollparasiterande livsstil

Varn ingstecken för psykopater

Vad fick du ut av seminariet?

K a R R i ä R

k a r r i ä r

49N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

vaD tycKte De ltaGaR na?

Vad fick du ut av seminariet?

”För att utveckla ett team är det viktigt att hitta och utveckla varje individs styrka.ANgElA h illEMyR.

NATURVETARE och chEF.

MEdlEM i NATURVETARNA s EdAN 1992.

Naturvetare och chef?som chef i Naturvetarna får du skräddarsydd service som utvecklar dig i din ledarroll. om du inte redan får information från oss anmäler du dig på www.naturvetarna.se/chef.

NATU RVETA R NA CH E F G E R D IG :

» Rådgivning i frågor om din chefsroll: avtal, löner och villkor

» aktuella seminarier om ledarskap, som leadership Friday

» sacos chefsseminarier och nyhetsbrev

» Utbildningen affärsmannaskap för naturvetare

Anki Book, business manager på life science-företaget grifols Nordic AB

Vad tyckte du om seminariet?– intressant, jag hade gärna hört mer. är man uppmärksam och medveten om detta så blir man uppmärksam på beteen-den, som kännetecknar psyko-pater. men det finns också en risk att man för lättvindigt och felaktigt stämplar normalt folk som psykopatiska.

Vad tänker du efter seminariet?– Det väcker tankar, både om mig själv och om folk i min om-givning. psykopatbeteende går lite hand i hand med härskartek-niker. viktigt att vara uppmärk-sam på den här typen av beteen-de. psykopater på en arbetsplats kan göra livet surt för många.

Erik Moelv, programansvarig på miljöenheten, Nacka kommun

49N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Vad gillar du Leadership Friday?– jättebra, känns lyxigt att få inbjudan, jag hoppas på fort-sättning nästa år. bra tillfälle att träffa kollegor. Hög kvali-tet på kort tid, kan man säga.

Varför kom du hit?– spännande rubrik. jag gil-lar formatet på leadership Friday: en timmes föreläs-ning och chans att nätverka med andra naturvetare. jag kommer tillbaka efter nyår.

N AT U R V E TA R E50 N R 1 2 0 1 4

et lyser av passion i ögonen på de dokto-rander som magasinet Naturvetare träffar på Stockholms universitet i december. De utgör

den nya styrelsen för doktorandrådet vid institutionen för molekylära biovetenskaper Wennergrens institut, MBW.

– Vi vill kunna påverka och förbättra vill-koren för doktorander, säger Amanda Gon-zález Bengtsson.

Den möjligheten är stor eftersom de har tre platser i institutionsstyrelsen.

– De lyssnar på oss och det känns me-ningsfullt att delta på mötena, säger Mikaela Behm.

SAmARbETA mER

I grunden är de nöjda med villkoren, men några saker kan bli bättre.

– Förutom att vi ska fungera som länken mellan oss runt 65 doktorander och institu-tionsstyrelsen vill vi främja samarbetet mellan forskargrupperna som finns här, säger hon.

Nyligen hade de en kickoff för alla dok-torander med inbjudna postdok och inspi-ratörer från näringslivet. Det blev lyckat och gav inblickar i den framtid som väntar, inty-gar doktorandrådet.

Hittills har de jobbat på bred front med

olika frågor, som hur undervisningen för studenter ska fördelas mellan doktorander-na så att den blir jämn.

– Jag gillar verkligen att undervisa. Vi har den viktiga rollen att inspirera och vägleda studenterna, säger Andreas Ring.

FlER böR gRANSkA

Även uppföljningen kan förbättras. I dags-läget har de kontinuerliga utvecklingssam-tal med handledaren där man går igenom kurser, publiceringar och ser till att dokto-randen är på rätt väg. Många gånger vilar ett allt för stort ansvar på den enskilda dok-toranden.

– Vi vill få in fler personer som granskar och som kan bedöma om projektet kommer att hålla. Det handlar om att få vägledning och säkra kvaliteten, säger Fredrik Lack-mann.

Han berättar att det nu ligger ett förslag i den riktningen. Tanken är att en kommitté med två gruppledare och handledaren ska följa doktoranden under hela utbildningen.

Doktorandrådet vill gå ett steg till och in-föra mentorskap, antingen med disputerade inom akademin som mentorer eller externa mentorer.

Att doktoranderna brinner för sin forsk-ning går inte att ta miste på. Den stora fri-heten är ett stort plusvärde, liksom att hela tiden lära sig nya saker.

– Jag gillar problemlösningen och att samarbeta med andra. Även undervisningen är rolig, säger Olaspers Sara Eriksson som får medhåll av sina kollegor.

NyFikEN på iNdUSTRiN

När vi pratar framtid, efter disputationen, är den inte lika självklar.

– Konkurrensen inom akademin blir tuf-fare ju högre upp man kommer. Efter post-dok möter man kanske det största hindret, säger Andreas Ring.

Han är lite bekymrad över nedgången i branschen, men hoppas på vändning.

– Vi kan få det att vända, säger Amanda González Bengtsson optimistiskt. Jag är ny-fiken på industrin och är öppen för att job-ba där efter disputationen.

Bakgrunden till att doktorandrådet starta-de är att tre institutioner på Stockholms uni-versitet gick samman och bildade MBW. Där finns 30 forskningsgrupper, 170 anställda och 65 doktorander. #

D Vi vill främja samarbetet mellan forskargrupperna

som finns här

Ett nytt doktorandråd har sett dagens ljus på Stockholms universitet. De jobbar för bättre villkor för forskarstuderande, men också med att skapa inspirerande mötesplatser. T E X T o F O T O l A R S - E R i k l i l J E b Ä C k

Doktorander med chans att påverka

Fo

to

: o

ra

sis

Fo

to

K a R R i ä R

51N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

a m a n Da G O n z á le z b e n Gts s O n

Molekylärbiolog

Forskning: tillgången på omega 3-fett- syror i kroppen är kopplad till bröstcancer och infertilitet. Kroppens egen produktion styrs av ett enzym. Hennes fokus ligger på vilka faktorer som har förmåga att påverka produktionen av den hälsosamma fettsyran.

Vi har den viktiga rollen att inspirera och vägleda studenterna.

F R e D R i K l ac K m a nMolekylärbiolog

Forskning: år 2009 belönades ada e. yo-nath med nobelpriset för sin beskrivning av cellens proteinfabrik ribosomen. Fredrik lackmann och den forskargrupp som han ingår i tar det ett steg till och studerar hur ribosomen bildas och sätts ihop. Det är en fundamental biologisk process för allt liv och har koppling till cancer.

O l as p e R s s a R a e R i Ks s O n

Biomedicinare

Forskning: studerar interaktio-nen mellan patogena bakterier och mänskliga celler. Hon tittar bland annat på reglering av bakteriernas aggregering. på sikt kan det leda till ny antibiotika.

j e s s i ca O ls e n

Molekylärbiolog

Forskning: Hon har adrenerg mole-kylärfysiologi i fokus. Förhoppningen finns att hitta nya sätt för fettceller att ta upp glukos. Hon studerar glukosreg-leringen, hur fettceller tar upp glukos, vilket hänger ihop med diabetes typ-2.

m i K a e l a b e H mMolekylärbiolog

Forskning: editering av Rna är en nödvändig process i cellen. Det sker genom att ett enzym skriver om Rna-koden. Den processen har studerats i hjärnan och har en koppling till neuro-logiska sjukdomar som als och alzhei-mer, men också cancer.

a n D R e as R i n GMolekylärbiolog

Forskning: tittar på hur cellmembran-proteiner veckar sig, vilket är en grund-läggande biologisk process som man inte vet så mycket om. Om veckningen sker på fel sätt kan det leda till sjukdo-mar. membranen är cellernas kontakty-tor mot omgivningen och har en viktig roll i upptaget av läkemedel.

FO

tO

: O

Ra

sis

FO

tO

N AT U R V E TA R E52 N R 1 2 0 1 4

– Det är väldigt viktigt att ha fått prak-tisk erfarenhet inom sitt specialområde. De som har varit på Astra Zeneca och jobbat ex-tra under tiden de stu-derat har ett direkt för-

språng längre fram, säger Filip Sjögren, personalchef på Astra Zeneca.

FlEsT NATURVETARE

Läkemedelsföretaget Astra Zeneca rekry-terar 60 till 80 sommarjobbare varje år. Majoriteten av dem är studenter med na-turvetenskaplig eller produktionsteknisk bakgrund.

– Söker du sommarjobb inom forskning behöver du oftast ha en studiebakgrund inom naturvetenskapliga ämnen. På flera av platserna vill vi ha in studenter som lä-ser kemi eller biokemi. Framtida farma-ceuter, kemister och biomedicinare vill vi gärna ha in på forskningsområdet, även om de inte kan utföra alla uppgifter innan de är färdigutbildade, säger Filip Sjögren.

Inom skogsindustrin finns också en

stor del av de framtida jobben för natur-vetare. Charlotte Johnsson, HR-specialist på Sveaskog, instämmer i Filip Sjögrens resonemang.

– För att senare få ett jobb på Sveaskog är det viktigt med tidigare praktisk erfa-renhet. Ska man jobba med att planera av-verkningar eller köpa in virke krävs det att man har jobbat i skogen under somrarna till exempel.

Att jobba extra på Sveaskog innebär också att de lär känna stu-denterna och får vet vad de kan, vilket är bra när de är färdiga med sin utbildning och ska söka jobb, menar Charlotte Johnsson. #

Sommaren känns avlägsen när vintermörkrets grådask tränger in i studentlyan, men nu är det hög tid för dig att söka extraknäck. Rekryterings- processen inför sommarjobbet sätter igång i februari och mars.

Extraknäck inkörsport till framtida jobb

T E X T s A N N A N i l s s o N

S T U D E N T

Ett extraknäck ger inte bara extra slantar i din redan snåla student-budget. Det ger dig också en större chans att få ditt första fasta jobb. Så här tänker rekryterarna när de anställer dig.

Charlotte Johnsson.Filip Sjögren.

Så tänker de som anställer dig

K a R R i ä R

53N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

Så gjorDe joSefine för

att knipa extrajobbet

tjänaR DU FöR mycket?Då ryker ditt studiebidrag. tjäna la-gom mycket på ditt extraknäck och slipp den otrevliga överraskningen – att behöva betala tillbaka ditt studiemedel.

För att få fullt studiemedel från scn, centrala studiestödsnämnden, får du inte tjäna hur mycket som helst vid sidan av studiemedlet. i år har det totala beloppet på vad du får tjäna höjts. men drar du in mer än 86 000 kronor varje halvår riskerar du att få ditt studiemedel minskat eller indraget.

Risken är då att ditt studiemedel mins-kas med högst 61 procent av den del av inkomst som överstiger maxbeloppet.

Husdjursagronomen Josefine Jerl-ström extrajobbar på ett slakteri. Hennes intresse för slakt och djur-välfärdsfrågor väcktes halvvägs in i utbildningen. Innan dess trodde hon att hon skulle arbeta med avel.

hur fick du jobbet?– jag kontaktade slakteriets vice vd efter att hon hållit ett föredrag för vår klass på slU, sveriges lantbruksuniversitet, och sökte en praktikplats. Hade jag inte gjort det hade jag inte fått sommarjobb och hade jag inte fått

sommarjobb hade jag inte blivit anställd. just nu har jag påbörjat min masteruppsats som handlar om slakt och hur en definition på död kan tas fram i lagstiftningen.

hur strategisk var du när du sökte jobb?– jag tänkte väldigt strategiskt. jag sökte först praktik på slakteriet och fick det. sedan sökte jag praktik på landsbygdsdepartement och fick, efter upprepad kontakt, praktik där också. jag ville jobba parallellt och lära mig hur det fungerar i praktiken men ville också sätta mig in i hur man stiftar lagar. efter det, sommaren 2013, blev jag anställd på slakteriet. Det var den bästa sommaren under hela min studietid. nu jobbar jag extra som timanställd.

Bästa rådet till andra studen-ter?– att sätta sig ner och fundera på vad man själv vill. att söka upp per-sonen det handlar om. Ringa och inte ge sig. när jag sökte praktik på landsbygdsdepartementet ring-de jag runt till flera olika personer som jobbade där för att kolla om det fanns något projekt jag kunde få medverka i. ett envetet tjatande i flera månader och samtal med olika personer på departementet gav re-sultat. jag ringde nog sex gånger. Och jag fick ju praktiken till slut.

Josefine påbörjar snart sin master-uppsats. Den handlar om djurhjär-tats aktivitet under slakten.

Lyft tidigt i din cv och i ditt personliga brev fram hur just dina kunskaper kom-mer till användning på företaget. Läser du en kurs i analytisk kemi? Lyft då fram den kursen när du söker just en tjänst i labbet. Enkelt uttryckt: se till att matcha din profil mot det arbete du söker och visa med konkreta exempel att du förstår hur dina kunskaper kan användas i dina framtida arbetsuppgifter. Var tydlig med vad du kan och visa att du hundrapro-centigt vill ha jobbet. #

Denna ansökan plockar rekryteraren upp

N AT U R V E TA R E54 N R 1 2 0 1 4

K a R R i ä R

Leve hoppjerkan!

Gästkrönika

en gång i tiden var hoppjerka ett fult ord. en hoppjerka bytte jobb oftare än andra och sågs inte sällan som illojal. idag är bilden en annan.

tiderna förändras nämligen. att vi inte stannar hela karriären på samma ar-betsplats kan delvis bero på mindre osäkra anställningsförhållanden. Det kan också vara en effekt av att vi uppmuntras att söka utveckling och högre lön genom nya ar-betsuppgifter. en annan orsak är att vissa arbetsuppgifter helt enkelt inte finns kvar längre. Den snabba utvecklingen i it-bran-schen är ett tydligt exempel.

yrken kommer och yrken går. Kom-petens, däremot, består. För akademiker är det en trygghet. en generell examen från högskolan är nämligen inte bara ett intyg på kunskaper inom ett visst ämne. Det är också ett bevis på en lång rad eftertraktade, ge-nerella färdigheter och kunskaper som är efterfrågade på stora delar av arbetsmark-naden. även för yrkesexamina ställs tydliga krav på generell akademisk kompetens, utö-ver yrkesspecifika kunskaper.

i praktiken handlar generell akade-misk kompetens om förmågan att själv identifiera problem, se begränsningarna i

det egna arbetet och presentera sitt arbe-te både i tal och i skift hemma såväl som utomlands. Det betyder också att kunna dra slutsatser av begränsade underlag och göra överväganden som tar in etiska, samhällsvetenskapliga aspekter. Det gör att akademiker har stora möjligheter att utvecklas och arbeta inom nya områden. Därför är akademiska färdigheter nyttiga på många jobb.

alla arbetsgivare har inte greppat det. istället är utgångspunkten att akademiker ska vara specialiserade redan när de lämnar högskolan. Det är problematiskt på flera sätt.

vi kan räkna med att en fyraårig utbild-ning kostar knappt en miljon kronor i lån och utebliven lön, om man tar fullt lån och annars skulle ha haft ett relativt lågavlö-nat jobb. i det perspektivet är det rimligt att arbetsgivaren också står för en del av kostnaden för en specialist.

Specialisering har en baksida. För mycket specialisering gör oss mindre flexibla på arbetsmarknaden. i klartext: det blir svårare att hitta ett annat jobb. Då blir det också svårare att vidareutvecklas i sitt yrke och höja sin lön genom att byta jobb. Den generella, akademiska kompetensen blir alltså en god grund för att kunna byta jobb och karriär när det behövs – till ex-empel i en konjunktursvacka – eller för att kunna byta arbetsgivare när lönen, arbets-miljön eller villkoren inte är schysta.

akademiker är generalister i grunden. Det ger frihet och flexibilitet, men det ger också arbetsgivare större möjligheter att hitta rätt person med högskoleutbildning, snarare än en per-son med rätt högskoleutbildning. Då kan både anställda och arbetsplats utvecklas i nya riktningar. Det kräver goda villkor i arbetet, det ska vi aldrig tumma på.

Emelie Lilliefeldt är doktor i statsvetenskap och utredare på Saco.Håkan Regnér är docent i nationalekonomi och Sacoekonom.

55N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

K A l E N d E R

Naturvetarakademin

KO

MP

ET

EN

SU

TV

EC

KLIN

GFÖR NATU RVETAR

E

Workshop: Karriär på egna villkor12 februari

Råd och tips om hur du utformar cv och personligt brevteori och praktiska övningarverktyg för att komma igång med din karriärplaneringDiskussion och övning på hissamtal och intervjusituationer

Naturvetarakademin – naturvetarna arrangerar regelbundet seminarier för dig som är naturvetare. i vårt utbud finns exempel leadership Friday för chefer, seminarieserien ny som chef, inspirations-dagar om företagande, karriärsemina-rier och akademikerkompetens inspirationsdagar.

www.naturvetarna.se/Naturvetarakademin

Facklig satsning12–13 februari naturvetarna satsar på facklig utbildning. Un-der våren finns chans till både fördjupning och breddning.

läs m e R på: www.naturvetarna.se/Kalender Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

Förbundets karriärrådgivare från vänster: Sofia Sjöholm, Anna Ogenstad, Ann Lundström, Johan Runesson, Christel Lindgren och Marita Teräs.

WoRKSHop: vad v i ll jag? vad kaN jag? vart ska jag?

2 Stockholm – akademikernas högskolepolitiska forum (saco-förbunden tillsammans).

3 Göteborg – inspirationsdag om företagande. arrangör: saco. öppet för alla medlemmar i naturvetarna.

4 Stockholm – leadership Friday

9-10 Stockholm – naturvetarnas fackliga grundkurs: kommun och landsting.

11 Lund – leadership Friday

24 Luleå – inspirationsdag om företagande. arrangör: saco. öppet för alla medlemmar i naturvetarna.

24 Luleå – ny som chef: inspirationsseminarium.

m a j

7 Stockholm – Fackligt ledarskap, fortsättningskurs.

8 Malmö – inspirationsdag om företagande. arrangör: saco. öppet för alla medlemmar i naturvetarna.

8 Malmö – ny som chef: inspirationsseminarium.

9 Göteborg – leadership Friday

14 Stockholm – Utbildning för löneförhandlare, fortsättningskurs.

16 Stockholm – leadership Friday

F e b R Ua R i

4 Malmö – Rekrytering och professionellt nätverkande i sociala medier med linus zackrisson. Kl 8.30-10. Frukost från kl 8.00, comfort Hotel.

6-7 Saltsjöbaden – chefskonferens Mod att leda.

12 Uppsala – Workshop kl 9-13 och kl 15-19 (endast förmiddag om för få anmäler sig) clarion Hotel Gillet.

12-13 Stockholm – naturvetarnas fackliga grundkurs: statlig sektor.

14 Stockholm – leadership Friday

m a R s

12-13 Stockholm – naturvetarnas fackliga grundkurs: privat sektor.

27 Stockholm – ny som chef: inspirationsseminarium.

27 Stockholm – inspira-tionsdag om företagande. arrangör: saco. öppet för alla medlemmar i naturvetarna.

28 Göteborg – leadership Friday

a p R i l

2 Stockholm – Förhand-lingsteknik för fackliga förhandlare, fortsättningskurs.

Vad gör en forskare? Ja det undrar nog en del bland allmän-heten. Vilken tur att det då finns flera vetenskapsfestivaler i vårt land där det finns möjlighet att träffa forskare eller delta i experi-mentverkstäder.

I Uppsala hålls Scifest den 28 februari – 1 mars. Freda-gens målgrupper är mellan-, högstadiet och gymnasiet och på lördagen är det öppet för all-mänheten. Årets tema är hållbar energi som är helt i linje med att FN har utsett 2014 - 2024 till årtiondet för hållbar energi.

På scen finns Benjamin ”Bep-pe” Singer från SVT:s Hjärnkon-

k a r r I ä r

N AT U R V E TA R E56 N R 1 2 0 1 4

S Pa N a r I N

Gå på festivalp o p u l ä r v e t e n s k a p

Har du någon gång funderat över hur man kan göra periodiska sys-temet intressant även för icke naturvetare, och kanske även för natur-vetare som inte är ke-mister? Theodore Gray har grubblat på det och ägnat lång tid åt att göra fotoboken Grundämnen, ett bildlexikon över universums alla kända atomer.

I denna bok presenteras varje grundämne i den ordning de förekommer i det periodiska systemet. Utöver att varje grundämne är fotograferat i dess renaste form finns bilder som ger exempel på hur vi är vana att se dem i vårt dagliga liv. Till varje uppslag berättas också varje grundämnes historia. Det har ta-git sju år för författaren att sammanställa denna sam-ling av alla kända grundämnen på jorden.

Boken publicerades under 2013 och kommer att ges ut som app till smarta telefoner och surfplattor. MW

b o k

Atomer för alla

l ä s a r n a s favo r i ta p pa r

Apptips

Sandra Olsson, projektledare på

Gothia Forum, delar med sig av sina

bästa apptips:

linkedin: Linkedin gör att jag snabbt

och enkelt kan dela med mig av in-

tressanta artiklar och information till

mina kontakter. Samtidigt kan jag

läsa någon av alla artiklar som sprids

genom Linkedin. appen gör det enk-

lare och snabbare att nätverka och

hålla sig uppdaterad var man än be-

finner sig.

e.on fordonsgas.: app med alla tank-

ställen med fordonsgas i Sverige.

Har du någon favoritapp? Dela gärna

med dig av dina bästa. Mejla:

redaktion@naturvetarna.se

f ö n s t e r t i ll d e t f ö r f lu t n a

Du som gillar naturbilder får ditt lystmäte med råge, om du tar dig till Naturhisto-riska riksmuseet i Stockholm. Följ

den holländska na-turfotografen Frans

Lantings resa från ant-arktis till afrikas savanner. Han nöjer sig inte med vackra bilder, utan söker ursprunget i områden som sedan jordens

uppkomst är så oförändra-de som möjligt. I Hajbukten

i australien dominerar tre miljarder år gamla livsformer landskapet än i dag.

Bilder från Sibiriens gejs-rar och väsande heta källor ger en glimt av hur det kun-de gestalta sig i förhistorisk tid. Ett fönster till det förflut-na som fotografen själv kall-lar det. Han hittar paralleller mellan kroppens blodkärl till jordens djupa fåror med slingrande floder.

Utställningen pågår fram till 2 mars. lel

Häng med på en fotografisk tidsresa

toret och Hans rosling som hål-ler föredrag för gymnasister. www.scifest.uu.se

I Göteborg finns sedan många år också en vetenskaps- festival. Årets tema är prelimi-närt: agera, reage-ra och interagera. Den är öppen för allmänheten 7-11 maj och från den 5 maj för skolor. Programmet kommer under våren. www.vetenskapsfestivalen.se MW

för fler än nyfikna barn.

k a r r I ä r

57N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

B O k T I P S E T :

Sopor för miljarder bränns uppMed smartare hantering av sopor skulle betydligt mer kunna återvin-nas. Lösningen ligger i att sortera avfallet vid fastigheten, nära dig, enligt miljödebattören Robert Falck.

Har du också en gnagande oro över vad som händer med dina sopor när du slängt dem? Sanningen är att det beror helt på var i världen du bor. I Sverige och stora delar av Europa återvinns mycket av avfallet, men en stor del bränns upp och en mindre del hamnar på deponi.

– Vi måste förbättra och förenkla avfalls-hanteringen och öka återvinningen för att få bukt med ett av världens största miljöpro-blem, där även utsläpp av växthusgaser ingår. Mängden sopor ökar hela tiden i takt med att människor i världen flyttar till städerna.

Det säger Robert Falck, miljödebattör och vd för det kommunala avfallsbolaget SRV återvinning på Södertörn i Stockholm.

LäTT ATT göRA RäTT

Att så mycket avfall fortfarande bränns upp även i Sverige är ett gigantiskt slöseri. Det me-nar Robert Falck, författaren till boken Smarta sopor.

– Det ska vara lätt att göra rätt för konsu-menterna och sorteringen måste ske vid fast-igheten, nära dig.

Som vd för avfallsföretaget SRV återvin-ning har Robert Falck själv visat att det är möjligt. På Södertörn återvinns närapå allt

avfall. År 2012 nådde man 98,7 procent. Att hushållen själva kan sortera sitt avfall i sopkärl på tomten bidrar till det. Det gäller allt från tidningar, lysrör och batterier till glas, papper, plast och metall.

– Det är bättre för miljön att vi kommer och hämtar soporna än att var och en tar bilen och lämnar dem i gröna iglor.

Större saker som gamla uttjänta kylskåp och datorer, liksom kläder får invånarna själva åka och lämna på de så kallade åter-vinningscentralerna.

Men tas verkligen allt om hand?– Ja, det ligger mycket pengar i att åter-

vinna till exempel ädelmetaller i elektro-nik. Även uttjänta plaster är värdefulla. Totalt sett är dock återvinningen ingen bra affär. Gammal målarfärg och däck är till exempel dyrt att ta hand om.

RöRigT sysTEM

Det är här producentansvaret kommer in i bilden. Det innebär att tillverkarna är an-svariga för att samla in och ta hand om ut-tjänta produkter.

– Tanken med den lagen är utmärkt,

men ansvaret för hela insamlingen borde ligga på kommunen.

Han förklarar att Sverige är det enda land i Europa som har två parallella sys-tem för insamling av sopor: kommunerna och producenterna.

Kommunerna hämtar soporna vid fast-igheten och står för återvinningscentral-erna, där kylskåp, däck och annat lämnas. Återvinning av förpackningar av papper, glas kartonger sköter producenterna ge-nom sitt företag Förpacknings- och tid-ningsinsamlingen AB.

– Det blir rörigt för konsumenterna och ett hinder för kommunerna att bygga ut sin egen återvinning.

Om insamlingsansvaret för allt avfall läggs på kommunerna skulle i stället pro-ducenterna betala en slant till kommuner-na för att samla in soporna och se till att så mycket som möjligt återvinns.

Är det politiskt möjligt?– Jag hoppas att regeringen lägger en

proposition i frågan. Det behövs en för-ändring för att Sverige ska bli det krets-

loppssamhälle politikerna pratar om, säger Robert Falck. lel

RobERT FALck äR

Vd FöR ETT

koMMUNALT

AVFALLsboLAg.

Det ska vara lätt att göra rätt och

sortera hemma

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E2 N R 1 2 0 1 4N AT U R V E TA R E58 N R 1 2 0 1 4

Naturvetarna är ett Saco-förbund som vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och grupp. Förbundets verksamhet drivs av en vilja att förändra förutsättningarna för naturvetare och sätter en ära i att alltid ligga steget före och hitta nya lösningar. Läs mer om Naturvetarna på www.naturvetarna.se

Vill du ha mitt jobb somkarriärrådgivare?Jag heter Johan Runesson och är en av Naturvetarnas engagerade karriärrådgivare som drivs av att ligga steget före! Mina två år här på Naturvetarna har varit några av de roligaste, lärorikaste och mest engagerade jag någonsin upplevt. Under våren flyttar jag med familjen till Eslöv och kommer därför tyvärr att sluta och Naturvetarna söker nu dig som vill överta mitt fantastiska jobb.

Vad jag gör i korthet

• Jag coachar medlemmar i deras karriärutveckling, med fokus på doktorander och disputerade

• Jag arrangerar och håller i workshops, seminarier och andra aktiviteter med fokus på karriär och arbetslivsfrågor

• Jag håller mig à jour med naturvetares utbildningar och arbetsmarknad

• Jag bidrar till den fortsatta utvecklingen av förbundets karriärservice - vilken service vill medlemmarna ha nu och i framtiden?

• Jag marknadsför Naturvetarna och rekryterar aktivt nya medlemmar

Mina (och dina?) kValifikationer

Jobbet kräver ett starkt personligt driv och en förmåga att arbeta självständigt och i projektform. Vi jobbar mycket i team och du förväntas ha god samarbetsförmåga. Har du kompetens inom karriärutveckling är det meriterande och du förväntas också ha lätt för att kommunicera i såväl skrift som tal på svenska och engelska, både i enskilda samtal och inför grupper. Du, precis som jag, är inspiratören med ett coachande förhållningssätt som har ett genuint intresse för naturvetares karriärfrågor på individnivå.

Jag har en doktorstitel i Neurokemi och har du också en dok-torsexamen i ett naturvetenskapligt område är detta meriterande då ditt fokus som karriärrådgivare är på doktoran-der. Det gör även att arbetet i hög utsträckning är förlagt runt om på landets lärosäten vilket medför en hel del resande.

En förutsättning för arbetet är att jag är positiv och serviceinriktad och sätter medlemmen i centrum för mitt arbete. Som person är jag engagerad, kommunikativ, prestigelös och har en hög integritet. Känner du igen dig? Sök mitt jobb!

anStÄllningenAnställningen är en tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enligt överenskommelse. Tjänstens placering är på Naturvetarnas kansli i Nacka.

anSökanSnarast, dock senast den 5 februari, vill vi ha din ansökan. Ansökan skickas till min chef christel.lindgren@naturvetarna.se

för Mer inforMation:

Johan Runesson, Karriärrådgivare, 08-466 24 39, 0733-662439

Christel Lindgren, Chef – Karriär & Arbets- marknad, 08-466 24 58, 0733-662458

Harriet Rehn, ordförande Saco-föreningen, 08-56292021

E F T E R J O B B E T

3N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4 59N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

k a r r i ä r

• ProjektledareTillväxtTrädgård- Omvärld Alnarp

• Biträdandeuniversitetslektoratiprimärlivsmedelsproduktion- Vid institutionen för biosystem och teknologi

• Biträdandeuniversitetslektoratilandskaps-arkitekturmed inriktning mot identifikation, representation och kommunikation av landskap - Vid institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

• Biträdandeuniversitetslektoratiintegreratväxtskydd- Vid institutionen för växtskyddsbiologi

Sista ansökningsdag: 2014-02-21. Se fullständiga annonser på www.slu.se/lediga-jobb

SLU,ALNARP

Sveriges lantbruksuniversitetSwedish University of Agricultural Sciences

Projektledare tillväxt trädgård Sista ansökningsdag 21 februari 2014Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb

Omvärld AlnarpVäx med oss! Nu söker vi:

Vattensamordnare/Limnolog

Vi söker dig som vill arbeta brett med Västerås stads vatten. I

samarbete med stadsbiolog och stadsekolog arbetar du efter

Västerås stads vattenplan med intern och extern samverkan.

Sista ansökningsdag: 16 februari

Jobba med det viktigaste. Västerås stad har 10 000 medarbetare inom 100 olika yrken,

alla med det gemensamma målet att bygga en stolt och väl fungerande stad där framtidstro

står i centrum. Välkommen till en arbetsplats full av liv. Läs mer på www.vasteras.se

AVDELNINGSCHEFVi söker en chef som kan leda verksamheten och utvecklingen samt bedriva forskning på Kustlaboratoriet.

Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet

Sista dag för intresseanmälan: 10 februari 2014 Fullständig annons: www.profficelifescience.se

Vi söker

Vattenverksamhetshandläggare med databaskunskaper (ref.nr: 112-207-2014)

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Vi söker en

Utredare inom vattenförvaltingenFör mer information www.lansstyrelsen.se/halland

Vi söker

Områdesskyddshandläggare (ref.nr: 112-205-2014)

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

E F T E r J O B B E T

N AT U R V E TA R E60 N R 1 2 0 1 4

T E X T S A R A E j V E g å R d

Luna ligger lydigt på den blöta marken. Matte Terese Österberg går kors och tvärs i ett litet skogsparti och gömmer favoritleksakerna, en blå boll och två pinnar. Luna försöker följa varje steg med blicken.

Ett otåligt gny slipper ur henne när matte kommer tillbaks. Mattestäl-ler sig bredvid Luna och tittar in mot skogen. Tiken fäster blicken i exakt samma riktning. Det knäpper och droppar från regntunga träd. Ett svagt brus hörs från motorvägen.

Matte pekar med hela handen i blickens riktning och säger lugnt:

– Leta.Luna flyger upp och klipper i sam-

ma språng grenen som ligger precis framför henne. Det prasslar till ute i skogspartiet och på några sekunder är hon tillbaks med favoriten, den blå bollen, i munnen.

– Duktig tjej! tjoar Terese Öster-berg och klappar händerna.

Med samma otroliga fart hämtar Luna de två pinnarna och med sam-ma entusiasm berömmer matte varje

återkomst. Efter uppvärmningen ver-kar Luna avslappnad och nöjd. Hon bär sin blå boll med tungan klädsamt hängande halvvägs ur munnen.

Vi är på Brukshundsklubben i Gö-teborg, där Terese Österberg har till-bringat mycket tid med fyraåriga Luna. Att träna på en klubb gör det möjligt att få erfarenheter och känna samhörighet. Luna får ta plats i livet.

– Jag tillbringar nog fyra timmar om dagen med henne, funderar hon. Och mer på helgerna förstås.

Att det blev just schäfer när hon och sambon Jody köpte hund, är ing-en tillfällighet.

– Vi har haft schäfer i familjen se-dan jag var sju år. De är alltid glada, alltid ”med”. De är en bästa vän… ja, du vet, alla sådana klyschor stämmer, skrattar Terese Österberg.

För henne är fritiden med Luna ett oumbärligt sätt att ladda om bat-terierna efter en jobbdag som marin-biolog på Universeum. Är de inte på klubben tränar de spår i skogen, eller miljötränar i centrum, med en obli-

gatorisk fika på centralen. Hade hon inte haft hund hade hon helt säkert hållit sig mer inomhus.

– Jag skulle ju aldrig gå ut när det regnar, skrattar hon. Jag tror säkert det här höjer min livskvalitet. När vi är på klubben är vi helt fokuserade på det vi gör. Vi är i nuet. #

Luna får Terese att slappna avSchäfertiken Luna hjälper Terese Österberg att fokusera på nuet. Ett intensivt träningspass med människans bästa vän är ett oslagbart recept på avkoppling.

Terese Österberg tränar spår i sko-gen med schäfern Luna.

Tänk igenom ditt val lika noggrant som ett hus-köp. Besök utställningar, hundklubbar, prata med hundägare. Vilken hund fungerar i ditt liv? Var beredd att avsätta tid till en kompis som ska följa dig i minst 10-15 år.

Besiktning och iD-märkningköp hund av en säljare som föl-jer Svenska kennelklubbens regler och köpeavtal. Då är val-pen nyligen veterinärbesiktigad och id-märkt, oftast även vac-cinerad och avmaskad. Du und-viker också den allt vanligare handeln med smuggelhundar. Sådana valpar har oftast dålig grundhälsa och blir en dyrköpt erfarenhet.

ett Lättare LivMycket motion och ett bra hel-foder är enkla grundrecept för

ett gott hundliv. Tyvärr lider allt fler hundar precis som vi av övervikt. Sviterna blir i stort sett desamma: ledproblem, påfrest-ningar på inre organ och ökad risk för diabetes.

regeLBunDna kontroLLerkolla tänderna och borsta dem regelbundet för att und-vika tandsten och tandlossning. känn igenom hunden från nos till svans varje dag så märker du snabbt om något är på tok. Följ också veterinärens råd om vac-cinationer och skaffa en vete-rinärvårdsförsäkring. Veterinär-besök är inte statligt subventio-nerade – det blir snabbt några tusenlappar även för ”småska-vanker”.

måste man trä-na så mycket?Ja och nej. Terese och Luna trivs bäst med att träna klas-siska bruksgrenar, som lydnad

och spår. Detta är också tävlingsmoment som kräver mycket precision. är det inte din grej finns mycket roligt att göra med hunden hem-mavid: Göm leksaker på kluriga sätt, göm dig själv, hoppa hinder, sortera sa-ker… det viktigaste är att spendera tid ihop! För att hantera vardagen tryggt och säkert är det dock en bra investering att gå valp- och vardagslydnadskurs.

hunDDagisHundar bör rastas var sjätte timme. Det är svårt för de flesta att leva upp till det och dagis kan vara ett bra alternativ. Här rastas hunden aktivt när du jobbar. Dagis som tar emot fyra eller fler hundar per dag ska ha till-stånd från länsstyrelsen. Det betyder att lokalerna har kontrollerats ur djurskydds-synpunkt och att personalen har lämplig utbildning.

h u n Dsug e n?

TE R E S E ÖSTE R b E Rg

ålder: 33 år.

Arbete: Marinbiolog och dykare på Universeum aB, ett Science Center i Göteborg som bland annat har stora saltvat-tensakvarier.

Familj: Sambo, hunden Luna och en skäggagam.

Har du hört talas om UGL, men inte riktigt vågat ta steget?

– Vi vill erbjuda våra nyckel-personer den här utbildningen, som stärker dem i sin roll som fackliga ledare, säger Klara Rapp, strateg på Naturvetarna, som tillsammans med Erik Palmqvist håller i trådarna.

De är båda certifierade hand-ledare i UGL, Utveckling av grupp och ledare, genom För-svarshögskolan. Vetenskapen om grupputveckling är baserad på psykologiforskaren Susan Wheelans forskning.

– Naturvetarnas styrka är la-gar, avtal och förhandlingar. Den här utbildningen ger en annan kompetens, som är minst lika viktig. Vi jobbar med att utveck-la gruppen, hur man fungerar tillsammans och skapar goda re-lationer, säger Erik Palmqvist.

Roll i gRUppEN

Klara Rapp fyller i att grunden är att lära känna sig själv, hur man reagerar i olika situationer och vilken roll man tar i grup-pen. Det gör det lättare att för-stå andra.

Varför just UGL?– Vi valde en av de mest eta-

blerade utbildningarna, som vi själva kan hålla i, säger Erik Palmqvist.

De vill sudda ut mytbildning-en kring UGL.

– Tanken är att inte riktigt veta vad som kommer att hän-da. Alla får sin egen upplevelse av utbildningen. Se den som en chans att starta en resa med sig själv, säger Klara Rapp.

Hon blev själv överraskad över sin egen upplevelse när hon gick kursen.

– Det handlar om att gå in i den med ett öppet sinne. Det jag trodde jag skulle jobba med blev något helt annat. Ju mer du ger desto mer får du tillbaka i form av feedback från andra.

ÖVA fEEdbAck

Det bjuds på många tillfällen att träna feedback, både att ge och ta emot. Andra konkreta saker är att lösa konflikter, lik-som att undvika att de uppstår.

– Deltagarna lär sig också metoder för kommunikation och stresshantering. Var och en får ökad kunskap om att ta ansvar för sina egna känslor. Det kan ingen annan göra, sä-ger Erik Palmqvist.

Vad har ni själva lärt er?– Jag har blivit tryggare i

mig själv och vågar vara mer privat på jobbet. Tidigare

hade jag tydligare gränser mel-lan hur jag är hemma och hur jag är på jobbet, säger Klara Rapp.

– Jag har länge vetat att jag skulle bli chef och har haft den auktoritära chefen som förebild. Nu inser jag att jag kan vara Erik fullt ut i ledarrollen och känna mig trygg med det, säger Erik Palmqvist.

Klara Rapp kommer flera gånger tillbaka till möjligheter-na med utbildningen.

– Du bestämmer själv vad den leder till. Det är en fantas-tisk möjlighet att få spegla sig i andra. Nyckeln är att våga vara sig själv i olika situationer. LEL

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

N AT U R V E TA R E62 N R 1 2 0 1 4

fackliga ledare ges chans till UglAtt vara sig själv och veta hur man reagerar i olika situationer är vägen till ett gott ledarskap. Nu får förtroendevalda inom Naturvetarna möjlighet att utvecklas som ledare.

- UGL, Utveckling av grupp och ledare, pågår under fem dagar på en kurs-gård i vaxholm.

- Under 2014 ges utbild-ningen vid två tillfällen, vecka nio och en vecka i oktober.

- Gruppen består av åtta till tolv deltagare. Helst ska man inte känna varandra innan och ingen får stå i be-roendeställning till någon annan.

- Förtroendevalda inom Naturvetarna får chans att gå utbildningen. Läs mer på www.naturvetarna.se

Klara Rapp och Erik Palmqvist på Naturvetarna håller i trådarna för UGL.

Naturvetarakademin

KO

MP

ET

EN

SU

TV

EC

KLIN

GFÖR NATU RVETAR

E

– Jag har med stort intresse tagit del av rapporten. Under-sökningen bekräftar behovet att se över ledarskapet inom akade-min, hälsar Peter Honeth genom sin pressekreterare.

Han har bråda dagar före jul och stressar mellan möten. Sam-hällspolitiska chefen Frida Lawe-nius och utredaren Sofie An-dersson på Naturvetarna hade ändå ett givande samtal med statssekreteraren.

– Naturvetarnas rapport kom-mer att föras in som en del av underlaget i den utredning som departementet kommer att ge-nomföra, säger Peter Honeth.

Några konkreta frågor som togs upp var det kollegiala ledar-skapet och dess förutsättningar. De har en samsyn om behovet av att tydliggöra prefektens roll och uppdrag. Ett problem är de dubbla lojaliteterna, där både ex-terna finansiärer och universite-tet vill styra forskningen.

– Det måste bli attraktivt att vara prefekt, där fokus läggs på vetenskap och det visionära le-darskapet. En lösning är att fri-göra administrationen från pre-fekten, säger Sofie Andersson som tagit fram Naturvetarnas rapport.

Peter Ho-neth ger varken tum-men upp el-ler ner till det förslaget, men han är öppen för förändring.

Av allt att döma är

den tidigare så heta frågan om att driva högskolan som stiftelse lagd på is. Minns att kritiken från de flesta remissinstanser var hård när regeringen presentera-de det förslaget i somras.

Här några slutsatser från Na-turvetarnas undersökning om le-darskapet i akademin:

» 36 procent tycker att ledarskapet fungerar bra eller mycket bra.

» 49 procent tycker att den formellt ansvariga fattar besluten.

» Det är svårt att kombinera rollerna att vara ledare och forskare.

» Ledarskap premieras inte i forskarkarriären. LEL

63N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

ERiks sNAbbA

5

Naturvetarakademin

KO

MP

ET

EN

SU

TV

EC

KLIN

GFÖR NATU RVETAR

E

Erik Palmqvist på Naturvetarna

Väx med Naturvetarakademin 1. ska Naturvetarna bli kursarrangör?Inte i första hand, utan med Naturvetaraka-demin vill vi samla både egna och andras ut-bildningar som utvecklar och stärker naturve-tare i deras framtida karriärer.

2. Varför behövs Naturvetarakademin?att som naturvetare arbeta med sin kompe-tensutveckling är ett viktigt sätt att säkerstäl-la att man även i framtiden är anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden. Med Na-turvetarakademin vill vi göra det enklare för våra medlemmar att välja bra utbildningar.

3. Vilka är målgrupperna?Naturvetare som vill utvecklas och växa.

4. Är utbildningarna kvalitetssäkrade?utbildningarna och arrangörerna är utvalda för att de erbjuder uppskattade och beprö-vade utbildningar samt för att passa för dig som är naturvetare.

5. Några exempel på kurser och utbild-ningar som Naturvetarakademin ger?– affärsmannaskap för naturvetare har hjälpt

många naturvetare att vidga sin kompetens. våra fackliga kur-

ser är populära och stärker de förtroendevalda

i deras roll som fackliga ledare. Här intill kan du läsa om utbild-ningen i uGL, som kommer att ges

under året. LEL

Naturvetarna pratade ledarskap med peter HonethUnder en pressad halvtimme veckan före jul mötte Naturvetarna Jan björklunds statssekreterare peter Honeth. Naturvetarnas rapport om det bristande ledarskapet i akademin var på agendan.

Peter Honeth.

N AT U R V E TA R E64 N R 1 2 0 1 4

Monica fröjd har ända sedan skoltiden, då hon satt i elevrådet, varit fackligt en-gagerad. Men det är på labbet hon har tillbringat sin mesta tid.

– Jag känner mig redo för ett karriärbyte, så det känns inte som några pro-blem att lämna jobbet som bio-medicinsk ana-lytiker på Karo-linska universi-tetssjukhuset.

Där är hon med i valbe-redningen för Naturvetarnas lokalförening.

Dessutom är hon ordförande för BMA-förening-en inom Naturvetarna.

Att nätverka och skapa goda relationer är hen-nes styrkor. Hon framhåller också sin förmåga att hitta lösningar, en egenskap som är viktig för en förhandlare. Däremot har det gått några år sedan hon förhandlade på ett diagnostikföretag, där hon satt i styrelsen för fackklubben.

Som ombudsman på Naturvetarna är det medlemmarna och lokalföreningarna inom landstingen som hon ska stötta.

– Jag ser fram emot att jobba med engage-rade människor. Det känns roligt att göra nå-got nytt, vilket i sig är utvecklande. Att föreläsa är en passion, men först ska jag lära mig de ar-betsrättsliga lagarna och avtalen.

Vad gör du en ledig dag?– Jag har skaffat båt och ser fram emot skär-

gårdsliv i sommar. Som tidigare balettjej har jag sadlat om och börjat springa, som till och med har blivit ett sug. LEL

N ya På N at U R V E ta R N a :

Monica hittar lösningar

Att starta, värva och utveckla akademi-kerföreningar är Anna centerdals nya uppdrag. Hon har titeln lokalförenings-rekryterare och jobbar för flera saco-förbund, däribland Naturvetarna.

– Det ser jag verkligen fram emot, det är både stimulerande och utvecklande. Och inte minst är det ett viktigt arbete. Det lokala arbetet ute på företagen gör verkligen nytta.

Fram till den 20 januari var hon på heltid ordförande för Unionenklubben på beman-ningsföretaget Adecco. Nu blir arbetsfältet bredare och omfattar alla företag inom Ikem (Innovations- och kemiindustrierna), SLA (Skogs- och lantbruksarbetsgivarna) och Skogs-industrierna.

– Facklig närvaro på jobbet ger så mycket. Å ena sidan gäller det att i dialog och samarbete

utveckla företa-get. Men allt är inte alltid frid och fröjd, då vi beva-kar våra medlem-mars rättigheter och ser till att ar-betsgivarna följer lagar och avtal.

Anna Centerdal är inte jurist i bot-ten, utan har läst retorik och medie- och kommunika-tionsvetenskap.

På fritiden är det stickning och att träffa vänner som gäller. Springer gör hon också, men löpardojorna får ligga på hyllan tills snön har smält. LEL

Anna startar akademikerföreningar

anna Centerdal.

Monica Fröjd.

förhandlingarna om doktoran-dernas individuella löner på KI kunde inte genomföras i 2013 års lö-nerevision. arbetsgivare och Saco-S-föreningen enades om att skjuta upp förändringar av ersättningsmodellen då arbetsgivaren inte var redo att ta fram underlag för individuella löner.

– vi hade ett avtal om att dokto-randerna skulle ingå i 2013 års lö-nerevision så att vi kunde förhandla varje doktorands lön individuellt. Ty-värr saknas mycket information och underlag om doktorandernas indivi-duella prestation, säger Patriq fager-stedt, förhandlare för Saco-S på KI.

Saco-S valde därför att acceptera att ha kvar modellen, där arbetsgi-varen sätter lönen, med garanterade lägstalöner vid registrering, halvtid och disputation under ett år till.

– vi var villiga att fortsätta för-handlingen om doktorandlöner men arbetsgivaren föredrog att hålla ihop hela lönerevisionen. vi har dock av-talat om ta upp frågan i nya förhand-lingarna som startar 1 februari. Det är svårt att spekulera om var vi ham-nar. Men jag kan se vissa öppningar.

– Individuell lönersättning tilläm-pas redan idag på många institutio-ner på KI. Det vi saknar är ett avtal som beskriver denna praxis.

Han förklarar att det kan bli möj-ligt att komma överens om kriterier.

– vid sidan av marknadsläget skulle man kunna få in undervisning, institutionsuppdrag och annat som inte rör den egna avhandlingen i lö-nekriterierna. Diskussionen är i gång och vi har en dialog med alla prefek-ter, vilket känns lovande säger Patriq fagerstedt.

Men Saco-S gick inte lottlöst från förra årets förhandlingar. Lägstalö-nen för alla doktorander höjdes med minst 500 kronor per månad. LEL

Fortsatta diskussioner om doktorand-löner på KI

65N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Det är inte alltid lö-nesamtalet går som på räls. ”Det finns inga pengar”, är en vanlig kommentar från ar-betsgivaren.

– Genom samta-let får medlemmarna chans att göra sin röst

hörd och argumentera för högre lön, säger Anna Ogenstad.

Många känner sig stärkta av coach-ningen.

– Men vi pratar inte siffror, utan det handlar om lönesamtalet i stort. Det är till exempel viktigt att man pratar lön med den som har mandat att sätta lön.

Hur ska man då tänka?– Ytterst handlar det om att kommu-

nicera nyttan av sin kompetens inom ra-men för verksamhetens behov. Hur du bidrar utifrån uppsatta mål, både för dig som individ och för verksamheten i stort. Det är det som ligger till grund för löne-sättningen och som ditt lönesamtal ska handla om. Klargör och kom överens med arbetsgivaren om vilka dina arbets-uppgifter är. Jobbar du med det ni har kommit överens om?

Anna Ogenstad menar att man också måste ha klart för sig vilka mål man har och vägen dit.

– Du måste veta vad som krävs för att

du ska kunna höja lönen. I nästa steg föl-jer du upp hur väl du har lyckats med dina arbetsuppgifter utifrån dina mål.

Ska man tänka framtid också?– Ja absolut. Blicka framåt och klargör

hur du kan bidra till att verksamheten ut-vecklas på ett sätt som är till nytta för ar-betsgivaren. På köpet får du som individ också personlig utveckling och nya utmaningar. Prata hellre om potentialen, och mindre om vad du inte vill göra.

Hur går coachningen till?– Anmäl dig genom att besöka vår webb,

under fliken Din lön hittar du tjänsten Coachning i lönesamtal. Använd formulä-ret för att anmäla dig. Sedan bokar vi en tid. Coachningen sker som regel över telefon och tar runt 45 minuter.

Är det något man kan förbereda?– Fundera på hur dina lönesamtal har

fungerat hittills, i vilka delar du har känt dig säker och var det finns

utrymme för förbättring? Läs gärna Naturvetarnas löne-skola på sidan 22-26 innan coachningen börjar. LEL

Så kan du få ett bättre lönesamtalVisste du att du kan få coachning inför lönesamtalet? Anna ogenstad är en av Naturvetarnas karriärrådgivare som stärker och hjälper medlemmarna inför samtalet.

Coachning ilönesamtal

anna Ogenstad.

anette andsten, Marita teräs, Ramón Sánchez-Lövy och anna Ogenstad är några av Naturvetarnas coacher i lönesamtal. Fokus ligger på löneprocessen och inte på siffror.

N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 4

”Min dröm är att få praktik inom FN”

p R o f i l i N AT U R V E TA R N A

JosEfiNE JERlsTRÖM

aktuell: Nyvald ordförande för Naturve-tarnas studentråd.

Kommer från: Bie utanför Katrineholm.

Fritid: hundar, hästar, vänner, naturen, träning.

Senast lästa bok: ”Bli en vinnarskalle” av Olof röhlander.

Att förbundet jobbar så brett och involverar många olika yrkes- kategorier.

Bra med Naturvetarna!

Josefine Jerlström, agronomstudent på slU i Uppsala, är nyvald ordfö-rande för Naturvetarnas studentråd. Hon utstrålar glädje, driv och enga-gemang.

Varför har du valt att engagera dig?Jag tycker det är roligt att arbeta med stu-denter, och för studenter. Jag vill driva ut-vecklingen framåt och få till en förändring. Det finns så mycket man kan göra för att inspirera människor. Jag är glad att jag har fått den här chansen!

Vilka frågor jobbar ni särskilt med? främst de frågor som är relevanta för na-turvetare på marknaden just nu. Hur arbets-livsanknytning kan förbättras är ständigt aktuellt. vi ska arrangera möten med utbild-ningspolitiskt aktiva i hela landet. Det hand-lar om kåraktiva, representanter från bland annat Saco Studentråd och från SfS (Sve-riges förenade studentkårer) samt andra som är aktiva. att få fler studenter engage-rade i dessa frågor är en utmaning!

Har du några goda exempel på ar-betslivsanknytning?agronomprogrammet som jag går är bra. vi har praktikkurser och många externa före-läsare. utbildningen till biolog är också ett bra exempel, under hela programmet får studenterna information om vilka möjlighe-ter som finns efter examen. Många univer-sitet har även karriärservice med exempel-vis cv-granskning för studenter.

Hur länge är du vald?Jag är vald ett år som ordförande. Innan dess var jag studentambassadör för Natur-vetarna i två år, och ledamot i studentrådet

ett år. Jag har också varit engagerad i ul-tuna studentkår i frågor kring utbildningsbe-vakning.

Hur kommer studentrådet att jobba framöver? vi ska åka runt för att träffa kårer och prata om hur de ser på fackliga verksamheter. vi vill också utöka samarbetet med kårerna på lärosätena. Tillsammans med Naturvetarnas kansli kartlägger vi nu vår ”turné”.

Hur kan vi få fler att engagera sig?främst handlar det om att informera studen-ter om vad de får ut av att vara engagerade, och vad det leder till. Det blir en extra merit i cv:n, vilket ger chans till bättre jobb och man lär sig något som man inte får genom ut-bildningen. Studenter bör också själva ta på

sig ett större ansvar för sina studier för att kunna påverka sin framtid.

Du är snart färdig agronom. Vad vill du göra i framtiden?I vår börjar jag på min masteruppsats och i juni blir jag klar. Jag är också anställd på slakteriet i uppsala där jag jobbar med djur-skydd. Hållbar utveckling, och jordbruks-frågor intresserad mig, eftersom det är det vi alla lever av. Min dröm är att få praktik inom fN, för jag gillar biståndsarbete och internationellt arbete. När jag skrev min C-uppsats var jag i etiopien, och jag vill gärna jobba någonstans i afrika igen. CJ

Ko n ta Ktwwww.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O R D F Ö R A N D E : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S A - K A S S A , A E A : www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 1 2 0 1 4 67N AT U R V E TA R E

n Y t t F r å n n at u r v e ta r n a

Stiftelsen KamratfondenDelförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden av de pengar som åter-stod efter fusionen med naturvetareförbundet.

Bidrag kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen skogsakademiker emellan. Medlemmar i Skogsakademikerna har företräde.

Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöj-ning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompe-tens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

Stiftelsen von Porats fondDelförbundet Skogsakademikerna hanterar Läns-jägmästare ernst von Porats donationsfond. Fon-den kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från ernst von Porat år 1909 och heter nu Stif-telsen von Porats fond. Stiftelsens syfte är att ge medlemmar ekonomiskt bidrag i en medicinskt el-ler socialt svår situation. Pengar delas ut som en-gångsbelopp till stöd och uppmuntran.

utdelningen från von Porats fond baseras på di-rektavkastningen från föregående år.

För båda stipendierna gäller:ansökan kan normalt göras en gång per år. an-sökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april. ansökningshand-lingar returneras inte.

Så ansöker du:ange syfte med ansökan samt eventuell projektbe-skrivning (mål, metod och förväntat resultat). ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. ange namn och kontaktuppgif-ter samt eventuell grupp eller organisation. ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp.

ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång.

återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. ange i an-sökan hur det ska ske. Det kan vara en rapport el-ler som en artikel i naturvetaren. ange namn och kontaktuppgifter. ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det.

Skicka ansökan till: Skogsakademikerna c/o naturvetarna, Box 760, 131 24 nacka ulf.bergius@naturvetarna.se

C H E F

Skogsakademikernas stipendier Det finns pengar att söka från två stipendier som hanteras av Skogsakademikerna, som ingår i naturvetarna. Dessa är Kamratfonden och von Porats fond.

Uppsagt trygghetsavtal i statenOM STÄLLN I NG trygghetsavtalet för statligt anställda är uppsagt och upphör att gälla från och med den 19 juni 2014. Centrala parter har nu sammanställt information för dig som är förtroendevald inom staten om vad som gäller under trygghetsavtalets uppsägningstid.

Informationen berör dem som sägs upp eller vars tidsbegränsade anställningar löper ut samt de arbetstagare som gör en överenskom-melse om frivillig avgång senast den 18 juni 2014, det vill säga under trygghetsavtalets uppsägningstid. Läs mer på www.naturvetarna.se JR

FOR U M Hur kan utbildning och forskning bidra till att ska-pa jobb och välfärd – idag och i framtiden?

Den frågan kommer att dis-kuteras på akademikernas högskolepolitiska forum 2 april. Det är Saco och ett antal Saco-förbund, däribland naturvetar-na, som arrangerar.

Den viktiga frågan om kopp-lingen mellan högre utbildning, forskning och Sveriges framtid som välståndsnation är i fokus.

tanken är att någon namnkun-nig internationell person ska tala. efter parallella seminarier blir det en paneldiskussion där toppolitiker diskuterar forsk-ning och högre utbildning.

Boka in hela dagen, från klockan 9.00. Forumet äger rum på hotell Hilton vid Slussen i Stockholm.

någon entréavgift tas inte ut. Läs mer och anmäl: www.natur-vetarna.se LEL

#kunskapslandet

AN MÄL DI R E KT Har du tänkt gå utbildningen affärsman-naskap för naturvetare, men ännu inte kommit till skott? Chansen finns fortfarande. anmäl dig di-rekt, dock senast 31 januari, på: https://dinkurs.se/Affarsman-naskapforNaturvetare

Du får den pusselbit som många naturvetare saknar. Det handlar om att utveckla affärspla-

ner och få de verktyg som eko-nomer och affärsstrateger har. Kursarrangören Lunds universitet, i samarbete med naturvetarna, beskriver det som att man plock-ar det bästa ur MBa, Master of business administration.

utbildningen ger 7,5 högsko-lepoäng och bedrivs på distans under våren, med start 12-14 mars. LEL

Kunskap för jobb och välfärd

Sista chansen för affärsmannaskap

Boka redan nu in 2 april. Naturvetarna med fler bjuder in till Akademikernas högskolepolitiska forum.

C H E F

NA

TU

RV

ET

AR

E N

R1

20

14

N u m m e r 1 2014

dU E ll om TRä E llE R b EToNg s i d 12 | Rob oTAR TAR öVE R s i d 32 | ExTRAkNäck s i d 52

månadens fråga:

Hur blir du

effektivare?

Utländska talanger lämnar Sverige för

Danmark

Magnus Huss hoppas på skogsråvara Blågul kemi

10trender på arbets-

marknaden

LÖNESKOLA

Coachning i lönesamtal

Coachning ilönesamtal

Som medlem i Naturvetarna kan du boka tid och bli coachad inför ditt lönesamtal. Målet är att du blir bättre på att kommunicera din kompetens och dina resultat i relation till uppsatta mål. Vi samtalar också om hur du presenterar ditt bidrag till verksamheten på din arbetsplats.

Vi lägger fokus på hur lönesamtalet ska förberedas och genomföras, och inte på siffror. När du når fram till lönesättande chef med dina argument så ökar chansen till ett bättre resultat i lönesamtalet.

Så gör du:Gå in på www.naturvetarna.se/coachning-lonesamtal och fyll i formuläret. Inom tio dagar blir du kontaktad av någon av våra coachutbildade experter, som erbjuder tid för samtal. Coachningen tar 30-40 minuter och sker på telefon. Läs mer på sidan 65 i det här magasinet.

Vill du ha lönerådgivning vänder du dig till naturvetarnas medlemsjour. jour@naturvetarna.se, 08-466 24 80

K a r r i ä r , V e t e n s K a p, n ät V e r K

POSTTIDNING Bavsändare: Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seanvändarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer