new vÄnersborgs tingsrÄt dot m mål nr m 1429-11 mark- och … · 2016. 3. 30. · mark- och...

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT D O M Mark- och miljödomstolen 2012-12-06

meddelad i Vänersborg

Mål nr M 1429-11

SÖKANDE Sven-Erik Vänneå Trälshult 23, Snickebo 310 20 Knäred

Ombud: Walter Johansson SWECO, Energuide AB Sturegatan 4 791 51 Falun

SAKEN

tillstånd t i l l nybyggnation av Trälshults kraftverk, Laholms kommun, Hallands län

Avrinningsområde: 98 N : 6266110 E: 402005

DOMSLUT

1. Mark- och miljödomstolen, som godkänner den för ansökan upprättade miljö

konsekvensbeskrivningen, lämnar Sven-Erik Vänneå tillstånd att på fastighet

erna Laholm Trälshult 4:6-8 bygga om och bibehålla Trälshults kraftverk på

sätt anges under rubriken ANSÖKAN nedan. Den nu tillståndsgivna verk

samheten avser åtgärder omfattande i huvudsak intagsparti, maskinstation och

utloppskanal samt att vid arbetenas utförande anlägga provisoriska anord

ningar som fångdammar.

Dok.Id 176910

Mark- och miljödomstolen lämnar vidare Sven-Erik Vänneå tillstånd att av

leda en vattenmängd om högst 2,8 m3/s t i l l den nya kraftstationen. Drift av nu

befintlig äldre kraftstation får endast ske vid driftstörningar i den nya kraft

stationen.

Arbetena ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden

uppgett och åtagit sig i målet om inte annat följer av domslutet nedan.

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1070 Hamngatan 6 0521-27 02 00 0521-27 02 30 måndag - fredag 462 28 Vänersborg E _ p o s t : [email protected] 09:00-16:00

¬

VÄNERSBORGS TINGSRATT Mark- och miljödomstolen

DOM M 1429

4. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden den 15 september -15 no

vember.

5. Vid kraftverket får inte förekomma någon korttidsreglering. Vad beror på

kraftverkets skötsel får vattennivån på upp ströms sidan dammanläggningen

inte överstiga +85,00 m. För kraftverkets praktiska drift får dock vattennivån

avsänkas till +84,50 m.

6. Förbi kraftverks dammen ska släppas en minimivattenföring om 300 1/s - dock

högst tillrinningen om denna är mindre - samt utföras en fiskväg utförd i hu

vudsak på sätt som angetts i målet. I fiskvägen ska släppas minst 150 1/s eller

tillrinningen om denna är mindre. Anläggningen ska vara försedd med en av-

ledningsränna för utvandrande ål och annan fisk.

7. Intaget till kraftverksturbinen ska förses med ett vinklat intagsgaller med ett

galleravstånd på högst 15 mm.

8. Innan arbetena påbörjas ska tillsynsmyndigheten godkänna ett kontrollpro

gram för vattenverksamheten.

9. Mark- och miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa de

ytterligare villkor som kan erfordras avseende

a. utformning av fiskvägen, b. kontrollprogram för densamma samt c. hur minimivattenföringen ska fördelas mellan fiskvägen och andra anlägg

ningsdelar.

10. Strömfallsfastighet för Trälshults kraftverk ska fortfarande vara fastigheten

Laholm Trälshult 4:8.

11. Den allmänna fiskeavgiften enligt i 6 kap 7 § lagen (1998:812) med särskilda

bestämmelser om vattenverksamhet fastställs till 1 100 kronor såsom en

gångsavgift. Avgiften ska betalas till Havs- och vattenmyndigheten senast en

månad efter det att denna dom vunnit laga kraft.

¬


DOM M 1429-11

12. Arbetena skall vara utförda inom tio (10) år från det att domen vunnit laga

kraft i tillstånds de len.

13. Anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas inom tio (10) år från

arbetstidens utgång.

14. Den andel som tillståndshavaren enligt 31 kap. 22-23 §§ miljöbalken är skyl

dig att tåla utan ersättning bestäms till 1/20.

15. Sven-Erik Vänneå skall betala ersättning för rättegångskostnader till

a. Kammarkollegiet med 50 000 kr. b. Barbro Mollgård med 50 000 kr. På beloppen skall ränta utgå enligt lag.

16. Prövnings avgiften fastställs till trettiotus enniohundra (30 900) kr.

¬


DOM M 1429

BAKGRUND Trälshult kraftverk är beläget i Vänneån, ungefär 4 km uppströms åns utlopp i La

gan och ungefär 5 km öster om Knäreds tätort, Laholms kommun. Lagan mynnar i

Kattegatt (Laholmsbukten) väster om Laholm.

Söderbygdens vattendomstol lagligförklarade i dom den 21 mars 1968 (dom

A 15/1968) då befintlig kraftstation och utloppskanal. Domstolen lämnade samtidigt

tillstånd till utrivning av ut befintlig damm och till bygge av en ny damm med nytt

turbinintag ungefår 200 m nedströms den damm som skulle utrivas. I domen läm

nades även tillstånd till att med den nya dammen dämma Vänneån uppströms den

nya dammen till nivåerna +84,85 m resp. +85,00 m (RH 00) under vegetationstid

resp. övrig tid av året, samt ålades sökanden bl.a. att i samråd med fiskerikonsulent

utföra fiskväg genom den nya dammen och i denna släppa erforderligt vatten, dock

högst 50 1/s. I domen anges vidare bl.a. att kraftstationen är försedd med en turbin

på drygt 40 hk som drar en generator på 25 MW, att turbinen vid full drift behöver

en vattenmängd om 0,6 m3/s samt att tillopps- resp. avloppskanalen var ungefär

200 m resp. 450 m långa. Strömfallsfastighet för anläggningen är fastigheten La

holm Trälshult 4:8.

I 1968 års dom finns vidare antecknat att den då befintliga dammen enligt uppgift

var utförd 1914 i syfte att avleda vatten till befintlig kraftstation samt att kraftverks

ägaren 1956 hade sänkt och förlängt avloppskanalen samt installerat ny turbinkam-

mare och turbin.

Sven-Erik Vänneå har nu ansökt om tillstånd att bygga om anläggningen, främst på

så sätt att det byggs en ny maskinstation strax nedströms den befintliga, där det pla

ceras en semikaplan dimensionerade för drivvattenföringen 2,8 m3/s.

¬


DOM M 1429

YRKANDEN

Sven-Erik Vänneå har yrkat

1. tillstånd att bygga om och bibehålla Trälshults kraftverk med därtill hörande an

ordningar, omfattande i huvudsak, intagsparti, maskinstation och utloppskanal,

samt att vid arbetenas utförande anlägga provisoriska anordningar som fång

dammar,

2. tillstånd att avleda 2,8 m3/s vatten till den nya kraftstationen och i övrigt hushålla

med vattnet inom ramen gällande regleringsamplituder och vattenhushållnings-

bestämmelser,

3. tillstånd att i vad beror på kraftverkets skötsel vid kanalintaget inte dämma högre

än +85,00 m med fullt öppen damm, för kraftverkets praktiska drift avsänka vat

tennivån vid intaget till +84,50 m samt att i fiskvägen framsläppa 150 1/s eller

om detta inte bedöms tillräckligt 300 1/s; dock högst tillrinningen om denna är

mindre.

4. att tiden för anmälan av oförutsedd skada bestäms till 5 år.

5. att arbetstiden bestäms till 10 år.

6. att givet tillstånd ska få tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

7. att den förlust som han enligt 31 kap 22§ miljöbalken är skyldig att underkasta

sig utan ersättning, ska bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet av den

vattenkraft som enligt tillståndet kan uttagas vid kraftverket.

8. att den i ärendet inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns.

Sven-Erik Vänneå har tillagt att den befintliga maskinstationen med det utseende

och utrustning som finns idag kommer att behållas och att den kan komma att an

vändas vid drifts störningar i den nya kraftstationen.

¬


DOM M 1429

ANSÖKAN

Sven-Erik Vänneå har anfört följande.

Allmänt

Hans farfar projekterade 1910-1911 för en kvarn i Vänneån. Verksamheten över

togs sedermera av hans far. Vid en brand 1964 förstördes samtliga byggnader och

maskiner. Ombyggnad skedde relativt omgående. I samband med återuppbyggna

den söktes och erhölls vattendom för kraftanläggningen (Dom A 15/1968). Han

övertog rörelsen 1980 och har vidareutvecklat elproduktionen med ny asynkron

generator med styrningsutrustning som möjliggjort inkoppling på riksnätet för för

säljning av överskotts energi. Avtal har slutits med Södra Hallands Kraft, som har

koncession på elnätet, om leverans.

Utbyggnadsförslaget innebär att befintliga anläggnings del ar såsom reglerings anord

ningar, utloppskanal och intagsluckor i huvudsak kommer att användas. Gränsen för

den tidigare dämningen för Vänneå kraftverk förändras inte.

Planerade åtgärder innebär att det byggs en ny maskinstation strax nedströms den

befintliga, där det placeras en semikaplan alternativt kaplanturbin dimensionerade

för drivvattenföringen 2,8 m3/s. Över turbinsumpen placeras en överbyggnad som

blir väl anpassad i den lokala miljön. I maskinstationen placeras styr- och elutrust

ning. Vissa schaktnings arbeten utförs i den befintliga utlopps kanalen.

Detaljplan eller områdesbestämmelser motverkas inte av det ansökta företaget.

Några följdföretag förutom att dra fram en kraftkabel till anläggningen uppkommer

inte.

Byggtiden för effektiviseringen av Trälshults kraftverk har beräknats till ca 1 år,

men för att ha möjlighet att avvakta lämplig konjunktur hemställs om en byggtid

om 10 år. Tid för anmälan av oförutsedd skada bör sättas till 5 år.

¬


DOM M 1429

Bygdeavgift enligt bestämmelserna i 6 kap 2§ (SFS 1998:812) ska inte utbetalas.

Allmän fiskeavgift ska enligt bestämmelserna i 6 kap 7§ (SFS 1998:812) utgå med

24 avgifts enheter.

Höjd- och hydrologiska uppgifter

Alla höjder i ansökan är relaterade till rikets höjdsystem RH 00. Som huvudfix för

vattenföretaget föreslås koppardubb i berg ca 280 m SV om befintligt vattenkraft

verk. Höjdfixen har höjden +87,20 m.

Vänneån, som ingår i Lagans avrinnings område, har vid läget för kraftverket ett

avrinnings område om drygt 100 km . Inom avrinnings området finns inte några

sjöar/regleringsmagasin av betydelse. Vid SMHLs mätstation 98-2202 Norekvarn i

Vänneån, belägen ungefär 4 km uppströms Trälshults kraftverk, är de karakterist

iska vattenföringarna m.m. följande.

Högsta högvattenföring 20 m3/s Medelhögvattenföring 14,3 m3/s Medelvattenföring 2,3 m3/s Medellågvattenföring 0,30 m3/s Lägsta lågvattenföring 0,18 m3/s

2

Nederbördsområdet är 105 km Sjöandelen är 1 %

Rådighet utbyggnads vits ord och strömfallsfastighet m.m.

Han har som ägare av fastigheten Trälshult 4:8, ensam rätt till den fallrättighet som

avses disponeras i planerat vattenföretag och har därmed vattenrättslig rådighet.

Planerad dammanläggning kommer att ligga inom denna fastighet och fastigheten

Brånalt 2:3. Utloppskanalerna kommer att ligga inom fastigheterna Trälshult 4:6

och Trälshult 4:7. De fastigheter han inte äger har han tecknat servitutsavtal med.

Trälshult 4:8 bör utgöra strömfallsfastighet.

Befintliga anläggningar m.m.

Befintlig reglerings damm är utförd av armerad betong med på båda sidor anslu

tande jorddammar vilka har tätats med träspont. Betongdammen är försedd med tre

¬


DOM M 1429

flodutskov med trösklar på höjden +83,65 m och med ett bottenutskov. Flodutsko-

ven är avstängbara, den mellersta, som är 4,0 m brett med 6 bjälksättar av trä och de

båda yttre med tre respektive fyra spettluckor (träluckor löpande i I-balkar), var och

en med bredden 1,0 m. Bottenutskovet som är 0,8 m x 1,5 m kan stängas av med en

vridbar spjällucka. Tubintaget som är placerat till vänster i dammen har två stycken

avstängningsluckor med rensgaller. Den totala dammbredden är 63,5 m och utsko-

vens fria bredd 12 m.

Befintlig reglerings damm har en avbördningsförmåga som med god marginal övers

tiger högsta högvattenföringen vid dämningsgräns (avbördningskapaciteten är unge

fär 26 m3/s vid dämningsgräns medan högsta hö gvattenf öring är 20 m3/s). Den be

fintliga reglerings dammens utformning framgår av bilaga A:3A och A:3B till ansö

kan. Uppströms dammen finns ett ungefär 1 hektar stort indämt område.

I reglerings dammens högra, norra, del finns en fiskväg. Omlöpet har sannolikt brist

fällig funktion för fiskars upp ströms vandring vid alla flöden, men innebär att det

alltid rinner ungefär 50 1/s genom detta som minimitappning till huvudfåran. Någon

torrfåra finns inte i den gamla huvudfåran. Dammen och kraftverket har ingen re

glerande förmåga, eftersom det indämda området är så litet (< 1 ha). Vid flöden

högre än ungefär 0,7 m3/s rinner vatten över dammkrönet, varför detta torde vara

den vanligaste vägen för nedströms vandrande fisk och andra vattenorganismer.

Maskinutrustningen är placerad i anslutning till dammbyggnaden och består av två

francisturbiner med tillhörande generatorer på 24 kW och respektive 10 kW. Den

större turbinen är från 1956 och den mindre från år 1980. Normalårsproduktionen

har angivits till 160 000 kWh. Under år 1980 installerades det en ny modern styrut

rustning. Befintlig maskinutrustning tillgodogör sig en drivvattenföring på ca 0,8

m /s.

Utloppskanalen har en sammanlagd längd av ca 450 m, varav de första 100 m ned

ströms kraftstationen utgörs av en täckt avloppsutrymme med bredden 1,8 m och

höjden ca 1,0 m. Det finns en fallförlust på ca 2,0 m i den befintliga utloppskanalen.

¬


DOM M 1429

Nya anläggnings del ar m.m.

Planerna innebär att det byggs ett nytt maskinhus ca 100 m nedströms nuvarande

kraftverksbyggnad. I maskinstation placeras en semikaplanturbin alternativt kaplan-

turbin, dimensionerad för en drivvattenföring av 2,8 m3/s.

Maskinstationen binds samman med intaget med en tilloppstub av trä alternativt

plast med diametern 1400 mm. Tuben kommer att dras i rakt nedströmsriktning

parallellt med befintlig utloppskulvert. I maskinstationen placeras ett turbinaggre-

gat, med antingen vertikal eller horisontell uppställning, med tillhörande generator

samt övrig elektrisk och mekanisk utrustning. Maskinutrustningen dimensioneras

för ca 200 kW. Med vald utbyggnadsvattenföring och uppmätt bruttofallhöjd upp

nås en utbyggd effekt på ca 200 kW. Normalårsproduktionen kan beräknas till ca

0,9 GWh.

Kraftstations överbyggnaden uppförs i betong med träbeklädnad. Den förses med en

takkonstruktion som innehåller en taklucka för intransport av skrymmande anlägg

ningsdelar. Byggnaden kommer att anpassas till miljön i området och utföras i sam

råd med kommunens byggnadsnämnd.

Den befintliga regleringsdammen är i sådant skick att den inte behöver några ome

delbara åtgärder. Nytt intag byggs 2 - 5 m till höger om det befintliga intaget för att

kunna höja nuvarande drivvattenföring från ca 0,8 m3/s till 2,8 m3/s och användas

för det planerade vattenkraftverket. Intagets tröskelhöj d kommer att förläggas på

nivån +82,30 m. Bredden på det nya intaget blir 3,0 m. I intagets uppströmsdel pla

ceras ett galler med spaltbredden 22 mm och en gallerlutning på 20 - 35°. Gallret

placeras så att ingen 90° vinkel uppstår. Därmed riskerar inte ålen att fastna mot

gallret.

Någon förändring av utskovens fria bredd och tröskelhöjder kommer inte att ske,

varför utskovet även fortsättningsvis kommer att avbörda högsta hö gvattenf öringen

utan överdämning.

¬


DOM M 1429

I dammbyggnaden kommer att installeras en pegel med sänknings- och dämnings

gräns tydligt markerade.

Driwattnet från turbinen leds ut till befintlig utloppskanal via en ny ungefär 50 m

lång öppen utloppskanal från kraftverket. Befintlig utloppskanal kommer att öppnas

upp, breddas och fördjupas från och med platsen där den nya utloppskanalen anslu

ter. Sänkningen sker för att komma åt den nuvarande fallförlusten och ned till vat

tenytan vid medelvattenföring i kanalens inlopp i huvudfåran. Utloppskanalen

kommer att bli ca 460 m lång. Kulverten kommer sannolikt att förkortas till ca

80 m. Sträckan från dammen till utlopps kanalens mynning kommer att vara ca

510 m. Kanalen utformas så att det uppnås en våt area på ca 4 m . Viss avverk

ning/röjning på fastigheterna Träls-hult 4:6 och 4:7 krävs. För principsektion av

utloppskanalen, se bilaga A:9 till ansökan.

Utloppskanalens anslutning till huvudfåran ca 250 m nedströms den nya damm

byggnaden kommer att hamna på höjden +77,00 m. Den nyttjade bruttofallhöjden

kommer således bli 8,00 m. Nuvarande vattenkraftverk har nedströms vattenytan

+79,00 m. Befintligt vattenkraftverk nyttjar en bruttofallhöjd på 6,00 m. Massorna i 3 2-

utloppskanalen har beräknats till ca 500 m . Mindre muddring, ca 2-4 m , i ut

loppskanalens anslutning till Vänneån kommer att erfordras.

Normalt dimensioneras ett kraftverks drivvattenföring till 1,5 ggr medelvattenfö-

ringen. I läge för Vänneå kraftverk är me del vatt enföringen beräknad till 2,3 m3/s.

Mot bakgrund av den mindre goda reglerings graden i vattendraget har här valts

drivvattenföringen 2,8 m3/s.

Fiskväg m.m.

Befintlig fiskväg i reglerings damm ens högra sida ska byggas om för en anpassning

till dagens krav på utformning. Genom fiskvägen kommer fortsättningsvis att fram

släppas 150 1/s eller om detta inte bedöms tillräckligt 300 1/s. Om tillrinningen är

mindre släpps hela tillrinningen fram.

¬


DOM M 1429

Den säkraste metoden för att skapa fungerande faunapassage är ett s.k. omlöp. Om-

löpet ska anläggas på landtungan mellan dammluckorna och den befintliga laxtrap

pan på åns högra sida. Omlöpet ska bestå av natursten i fraktioner 200-600 mm.

Med fallhöjd på 2,1 m bör längden vara ungefär 40 m för att hålla en genomsnittlig

lutning på 5 %, vilket får bedömas som fullt tillräckligt Omlöpet anläggs som en

meandrande bäck med tre vilobassänger med placerade med jämna mellanrum. För

att skapa en så stark konstruktion som möjligt bör släntlutningen vara ungefär 45°

(1:1). Inloppet till omlöpet kommer att ligga vid laxtrappans utskov, men kommer

att byggas om i sin helhet. Utskovets botten kommer att ligga på + 84,50 m. Bred

den på det nya utskovet blir 0,5 m med en reglerings lucka av trä med en rektangu

lär bottenöppning (underlöp).

Utskovet byggs på plats. Dammen sänks ner under byggnationstiden för att kunna

arbeta i torrhet och därmed minimera risken för grumling. Detta sätt innebär även

att omlöpet egentligen kan byggas vilken tid på året som helst, men helst med så lite

tjäle som möjligt. Dammluckan infästning byggs på traditionellt vis med en järn-

balkskonstruktion och förankras i utskovkroppen med expanderbult. Området kring

omlöpet bör besås med lämplig örtblandning för att passa in i närmiljön. Eftersom

det kommer att bli en hel del grävning finns det även ett värde för den vandrande

fisken att stränderna planteras med al och andra lämpliga träd/buskar. Det nya om

löpet (faunapassagen) kommer att harmonera väl in i gårdsmiljön. Det är väl re-

nommerade fiskeexperter som har lämnat förslag på fiskvägens utformning och att

den kommer att fungera med ett flöde på 150 1/s. Den slutliga utformningen måste

ske på plats i samband med fiskvägens anläggande.

Alla typer av fisk och andra vattenlevande organismer såsom grodor ska kunna an

vända planerad fiskväg. Fiskvägen kommer att utformas i samråd med tillsynsmyn

digheten. Det finns ingen erinran mot att tillsynsmyndigheten får ett delegationsför

ordnande i fråga om fiskvägens funktion.

Han ska även anlägga en ål- och smoltavledare med ett flöde om ca 30 1/s i ett

110 mm-rör.

¬


DOM M 1429

Förhållanden under arbetstiden

Ombyggnation av Trälshult kraftverk kommer inte att erfordra annan avverkning än

i samband med utökade våta areor i till- och utloppskanalen. De buskar och träd

som det här är fråga om är ett fåtal och finns på den egna marken.

Provisoriska anordningar såsom fångdamm kommer att utföras uppströms framför

det planerade nya intaget så att dess ombyggnad kan ske i torrhet. Arbetet med

fångdamm och intag beräknas ta ca två månader. Utförandet av fångdammen kom

mer att ske på sådant sätt att det under byggtiden inte på något sätt kommer att

hindra framsläppandet av det tillrinnande vattnet. En mindre fångdamm kommer att

placeras i den befintliga utloppskanalens inlopp i huvudfåran för att hindra att vat

ten rinner in bakvägen i samband med sänkningen av den nuvarande utloppska

nalen. Fångdammarna kan bestå av jordfyllnadsmassor, alternativt spont. Utlägg

ande och borttagande av fångdammarna kommer att ske på sådant sätt att minsta

grumling uppstår.

Grumlings alstrande arbeten bör utföras vid låga flöden och okänsliga perioder.

Normalt sett är det optimalt att utföra denna typ av arbete under juli-augusti. Inga

grumlande arbeten kommer att utföras när öringen leker (september). Bottenfaunan

har en viss tolerans mot grumlingar. Blir grumlingarna alltför kraftiga kan känslig

bottenfauna och fiskrom överlagras och kvävas. De arbeten som planeras förväntas

inte medföra någon risk för känsliga organismer. Största delen av de grumlingar

som uppstår i dammen lägger sig åter på botten.

Några temporära anläggningar kommer inte att behövas, som t ex särskilda arbets-

vägar under arbetstiden. Åtkomsten av anläggningen under arbetstiden beräknas

kunna ske genom utnyttjande av befintliga vägar.

De massor som blir följd av schaktningen i utloppskanalen, ca 500 m 3, bedöms inte

behöva någon särskild deponering. Massorna kommer i huvudsak att användas

inom arbetsområdet. Eventuella överskottsmassor som inte kan återanvändas inom

arbetsområdet, deponeras på av kommunen anvisad deponi.

¬


DOM M 1429

Ekonomisk tillåtlighet

För att effektivisera och trygga den fortsatta driften i Vänneå kraftverk krävs en

beräknad investering på 4,2 MSEK. Produktionen ett normalår kan beräknas vara

900 000 kWh. Den specifika kostnaden för återupptagande av driften i anläggning

en beräknas till 43 öre/kWh. Värdet på den producerade energin är betydligt större.

Under senaste året har den totala ersättningsnivån (nätnytta och handelspriset) legat

på storleksordningen 45 öre/kWh exklusive elcertifikat. Numera skrivs det avtal för

försäljning av energiproduktionen inklusive elcertifikat på 75 öre/kWh. Vid en mi-

nimitappning av 300 1/s minskar normal årsproduktionen med ca 40 000 kWh/år.

Kostnaden för fiskvägen uppskattas till ca 150 000 kr. Denna kostnad ingår i beräk

ningen av anläggningskostnaderna.

De skador som företaget kan anses förorsaka är i sammanhanget försumbara. Effek-

tiviseringen av kraftverket uppfyller därmed tillåtligheten enligt bestämmelserna i

11 kap 6§ miljöbalken. (se vidare teknisk beskrivning s 5 f)

Miljökonsekvenser m.m.

Vattenförekomsten Vänneån (5E627342-135652) har som helhet bedömts ha God

ekologisk status. Bedömningen baseras på att parametern fisk uppnår god status,

och parametern bottenfauna (ASPT-, Di-, och MISA -index) uppnår hög status. De

hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna (kontinuitet, hydrologisk regim, morfologi)

är inte statusklassade av vattenmyndigheten. Enligt uppgift finns 5 vandringshinder

i Vänneån varav dammbyggnaden vid Trälshult utgör ett av hindren för uppströms

vandring eftersom det befintliga omlöpet inte är optimalt fungerande.

Enligt bilaga V till Ramvattendirektivet framgår vilka kvalitetsfaktorer som skall

användas för klassificeringen av ekologisk status.

För Vänneån sker varken i dess helhet eller lokalt någon förändring av vattenväx

ternas eller bottenfaunans sammansättning och artförekomst (diversitetsindex).

Möjligen kan en minskning av individantalet ske vilket även kan ske under natur

liga förhållanden och vilket även med största sannolikhet sker idag vid en minimi-

tappning om 50 1/s.

¬


DOM M 1429

Artsammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan, vilket är ytterli

gare en biologisk kvalitetsfaktor enligt nämnda Bilaga V, förbättras. Detta i och

med de gynnsammare förhållandena som skapas då vandringshindret elimineras och

minimitappningen ökas. Avsikten med vandringsvägen är att denna skall bli ända

målsenlig. Därför kommer utformningen och funktionen att utarbetas av sakkun

niga.

Undersökningar visar att det vid torrläggning av åfåror eller nolltappning kan upp

stå skador på bottenfaunan, men inte ens där heller entydigt. I Vänneån är det inte

fråga om någon nolltappning utan det kommer att ske en minimitappning över hela

året om tillrinningen så medger vilket, tillsammans med byggande av en fungerande

fiskväg, kommer medföra att det inte sker någon försämring av vattendragets status.

Den hydrologiska regimen innebär givetvis att mera vatten styrs till det ansökta

vattenkraftverket än till det tillstånds givna. Detta leder till motsvarande minskning i

huvudfåran på sträckan mellan dammbyggnaden och där utloppskanalen mynnar i

huvudfåran. Minskningen leder dock inte till att dynamiken försämras nämnvärt

delsträckan, och i Vänneån som helhet sker ingen försämring överhuvudtaget. Den

ökade minimivattenföringen medför en klar förbättring av den hydrologiska regi

men under lågvattenperioder. I och med en högre minimitappning blir förhållandena

för alla biologiska kvalitetsfaktorer betydligt stabilare än för närvarande och den

"habitatförstörande" påverkan som befarats uppstår inte.

Den aktuella sträckan i huvudfåran nedströms dammen och fram till där utloppska

nalen mynnar ut utgörs av en forssträcka, främst med sten- och grusbotten. Ett fåtal

större block finns. Utloppskanalen sträcker sig parallellt med huvudfåran på en

sträcka om c:a 460 m varefter vattnet som nyttjats i kraftverket återförs till Vän

neån. Åsträckan mellan dammen och utloppet från kraftverket utgör ett bra upp

växtområde för fisk och kan på några ställen även utgöra lekområde. Vattenföringen

genom omlöpet kommer att tredubblas till följd av ombyggnationen, vilket medför

större möjligheter till bottenfaunaproduktion då perioden med en högre vatten-

¬


DOM M 1429

mängd förlängs. En ökad bottenfauna kommer även fisken tillgodo i form av fisk

föda. Nedströms utloppskanalens inlopp i huvudfåran sker ingen förändring. Vat

tenmängden blir densamma som idag fr.o.m. detta område.

Det kommer fortsatt att ske en variation i Vänneåns djup och bredd på den aktuella

sträckan även om vattenmängden minskar med 2,2 m3/s jämfört med hur det ser ut

idag. Någon onaturlig förändring av struktur och substrat sker inte. Möjligtvis kan

strandzonens struktur förändras något då den strandnära växtligheten vid gynn

samma tillfällen kan etablera sig längre ut mot vattnet på vissa ställen, eventuellt på

bekostnad av den vattenlevande floran. Det förväntas dock ske en normalisering

vid de naturliga flödes variationer som fortsatt kommer att ske. Stränderna är natur

liga med viss naturlig erosion vilket motsäger att strandvegetationen kan "krypa" ut

mot vattnet, i vart fall inte längs hela sträckan. Såsom förhållandena är idag är ris

ken under långa lågvattenperioder större för att markvegetationen kan etablera sig i

vattendraget men en ökad minimitappning bör motverka att detta sker.

Genomgången ovan visar att de hy dromorfo logiska kvalitetsfaktorerna inte medför

någon nämnvärd försämring av de biologiska kvalitetsfaktorerna och inom vissa

områden sker även en förbättring av nuvarande status vilket även leder till en än

bättre status i framtiden, främst avseende fisk men även beträffande bottenfaunan.

Visserligen ökar möjligheten för främmande arter att vandra men risken torde för

närvarande vara liten i Vänneån. Höga flöden kommer fortsatt att förekomma med

jämna mellanrum vilket helt naturligt säkerställer en fortsatt mångfald av arter.

Bottenfauna. Klassificering = Hög. Även detta har skett under nuvarande förhållan

den i vattendraget. Den planerade moderniseringen av vandringsvägen förväntas

kunna bidra till en ökad möjlighet för parasiterande bottenfauna (t ex flodpärl-

mussla) att kunna sprida sig. Om man ser specifikt på antalet individer av de olika

arterna kan eventuellt en obetydlig minskning ske. Vattenmängden i ett vattendrag

varierar alltid naturligt vilket i sig inte minskar antalet arter. Så bedöms inte heller

ske på grund av den vattenmängd som avleds till kraftverket vars lägsta drivvatten

föring är c:a 350 1/s, flöden därunder kommer alltid att släppas fram genom huvud-

¬


DOM M 1429

fåran. Då tillflödet i Vänneån är 500 1/s eller lägre kommer allt vatten att släppas

genom fiskvägen och huvudfåran (350 1/s + 150 1/s).

Biologiska kvalitetsfaktorer. Klassificering = Hög. Därmed kan man också dra slut

satsen att de ingående indikatorerna som vägs in såsom t ex bottenfauna med hän

syn till artrikedom, diversitet, funktion, tolerans mot föroreningar, alger av olika

slag samt växtplankton har hög status.

Hydromorfologin är ej klassad. En vandringsväg finns och kommer att omkonstrue

ras så att det blir ett väl fungerande omlöp. Beträffande kontinuiteten kommer det

alltså att ske en tydlig förbättring. Omlöpet är en faktor som det ställs krav på med

hänvisning till parametrarna "kontinuitet", "barriäreffekt", "förekomst av artificiella

vandringshinder" och "fragmenteringsgrad". Han medverkar i högsta grad till att

påverkan av dessa parametrar minskar och att avsikten med fria vandringsvägar

uppnås. Inget hinder för t.ex. fisk kommer alltså att finnas mellan Vänneåns upp

ströms belägna områden och fram till mynningen i Lagan.

Hydrologisk regim är ej klassad. Vattendraget är idag reglerat. Den aktuella 400 m

långa sträckan mellan dammbyggnaden och utloppskanalens mynning i huvudfåran

får tidvis ett mindre flöde på upp till 2,2 m3/s jämfört med idag, vilket även beskri

vits i MKB:n, men en ökad minimitappning. Den föreslagna minimitappningen till

sammans med det "överskottsvatten" som släpps fram leder inte till något bortfall

av arter och skadar därför inte den biologiska mångfalden.

Kontinuitet är ej klassad. Kontinuitetshindret i vattendraget på den aktuella sträckan

avhjälps. Verksamheten bedöms sammanfattningsvis starkt bidra till att vattendra

get, och framförallt den aktuella sträckan, kan uppnå minst God Ekologisk status år

2015 beträffande de ingående kategorierna i de hydromorfologiska kvalitetsfak

torerna. Inga nya hinder eller andra åtgärder som försämrar de morfologiska förhål

landena kommer att vidtas.

¬


DOM M 1429

De risker som Vattenmyndigheten identifierat och som kan medföra att God Ekolo

gisk status till år 2015 inte kan uppnås är att effekten av tidigare utförda kalkningar

avtar eller minskar vilket kan riskera en försämring. Det kan i sammanhanget po

ängteras att vattenkraften motverkar försurning. Vattenmyndigheten ser också att

God Kemisk status inte kan uppnås till år 2015 då kvicksilverhalterna kommer att

fortsätta överstiga det gränsvärde som finns angivet i direktiv 2008/105/EG .

Då god ekologisk status enligt Bilaga V till Ramvattendirektivet tillåter lätta föränd

ringar i arternas sammansättning och förekomst i förhållande till de typspecifika

samhällena som kan hänföras till av människor framkallad påverkan på de fysika-

lisk-kemiska och hydromorf o logiska kvalitetsfaktorerna torde de ovan redovisade

förändringarna inte leda till någon sådan försämring som medför att ickeförsäm-

ringskravet inte kan tillgodoses.

I bedömningen beträffande den hydrologiska regimen i Fiskeriverkets och Natur

vårdsverkets rapport Ekologisk restaurering av vattendrag utgår man ifrån kraftverk

med magasineringsmöjligheter samt skymtar en antydan om att de små vattenkraft

verken skulle "spara" vatten vid lågflödesperioder för att köra kraftverket tillfälligt

en kort tid. Detta finns inte alls med i planeringen för Vänneåns vattenkraftverk.

Det kommer alltid att släppas fram vatten i huvudfåran, det kommer alltså inte att

ske någon torrläggning, och därför finns inte någon risk för att förutsättningarna för

kiselalger och bottenfauna skulle försämras. Tanken med hela projektet är att för

bättra förutsättningarna för fisken och därmed även för övriga arter. Kiselalger finns

därhelst det finns vatten och det sker inte någon ökning av någon art på bekostnad

av någon annan eller enbart utslagning av kiselalger inom den aktuella sträckan på

grund av den förändrade hydrologiska regimen. Även förutsättningarna för dessa

blir, som en följd av den ökade minimitappningen, betydligt bättre än vid tillstånds-

givet alternativ. Såsom WSP också konstaterat så sker en förbättring av statusen

beträffande MLQ vilket bekräftar ovanstående resonemang.

Bottenfaunaundersökningar i Vänneån har utförts uppströms vid Fagerdala och på

en plats belägen c:a 1 km nedströms aktuell plats. Vid bottenfaunaundersökningen

¬


DOM M 1429-11

på sistnämnda plats 2004-12-02 var totalantalet taxa 47 stycken. Inga rödlistade

eller ovanliga arter återfanns. Vid undersökning 2007 vid Fagerdala var artantalet

27 stycken. Inga rödlistade arter noterades.

En regelrätt florainventering har inte utförts. Växtligheten inom området för tuben,

kraftverket och första sträckan av utloppskanalen utgörs till största delen av tomt

mark med klippt gräsmatta. Resterande 360 m kanal sträcker sig genom skogsmark

där trädbeståndet övervägande består av gran. Växtligheten på höger sida om kana

len där den sträcker sig genom skogen är mycket sparsam. På vänster sida är mark-

och strandvegetationen något rikligare.

Länsstyrelsen anser att förutsättningarna för flora och fauna förändras "radikalt".

Denna bedömning är inte rimlig, bland annat men hänsyn till de naturliga flödesva-

riationerna i Vänneån, vilka både flora och fauna anpassat sig till. Dessa variationer

visas t ex i varaktighetsdiagrammet samt månadsmedelvärdena som bifogats ansö

kan som bilagor till Teknisk beskrivning. Utöver detta kan kraftverket inte drivas

vid flöden understigande 350 1/s.

Landlevande djurarter bedöms utgöras av för området vanliga arter såsom hare, räv,

rådjur, älg mm. Tecken av bäver kunde inte ses vid besökstillfällena. Området hyser

ett rikt småfågelliv.

Temperaturväxlingarna mellan 300 1/s och 150 1/s bedöms bli marginella om det ens

sker sådana, då det rör sig om strömmande vatten på en relativt sett kort sträcka.

Även här sker en förbättring jämfört med nuvarande förhållanden.

Ramvattendirektivet bortser inte från att mänsklig aktivitet i vatten förekommit,

förekommer och kommer att förekomma i framtiden. Sökanden vill kombinera en

verksamhet med ett ansvar för miljön. Avsikten är att försöka påverka den akvatiska

miljön så litet som möjligt och bidra till en förbättring i enlighet med gällande re

gelverk.

¬


DOM M 1429

Vänneån har som helhet God ekologisk status vilket baserats på en generellt god

status vid ett flertal provfisken. Det är uppenbart att det sker en positiv förändring

avseende fiskens möjligheter att vandra och finna nya lekområden och någon nega

tiv hydrologisk påverkan på fisken eller övriga vattenlevande arter i Vänneån som

helhet sker inte. Vattenföringen i huvudfåran minskar på sträckan mellan damm

byggnaden och utloppskanalens mynning och en påverkan sker lokalt men i gengäld

öppnas ett av de vandringshinder som finns i Vänneån idag.

Automatiserad reglering av dammen innebär färre och mindre vattenstånds variat

ioner i dammen till gagn för såväl flora som fauna i strandzonen. Under förutsätt

ning att föreslagna skyddsåtgärder vidtas, medför anläggningen förbättrade möjlig

heter att bibehålla miljökvalitetsnormen god ekologisk status för vattenförekomsten

även i framtiden samtidigt som man tillför lokalt producerad förnybar energi. Avgö

rande för denna bedömning är införlivandet av en minimitappning i regleringsbe

stämmelser, villkor om förbättrande av fiskvandringsvägen, starkt lutande galler,

anpassad spaltvidd, flyktväg för ål och andra fiskarter samt omkonstruktion av be

fintligt omlöp. Reglerings graden i vattensystemet påverkas inte. Detta medför att

huvudfåran även i framtiden kommer att präglas av naturliga flödes variationer.

Närmast uppströms belägna kraftverk (c:a 5 km uppströms) byggdes om så sent

som år 2010, vilket skedde i samförstånd med länsstyrelsen i Kronobergs län. Där

finns inte några krav på minimitappning. Det finns inte något kraftverk i Vänneån,

Lagan, Stensån, Smedjeån eller Suseån som har krav på 300 1/s genom fiskväg. Inte

heller där Länsstyrelsen byggt och bekostat fiskvägar finns någon som har så stor

vattenmängd i fiskväg. Han avser ändock att - om 150 1/s inte anses tillräckligt,

framsläppa 300 1/s i minimitappning.

Av kvalitetsfaktorer bedöms en god minimitappning vara den ekologiskt viktigaste

faktorn för att bibehålla miljökvalitetsnormen god ekologisk status i vattenföre

komsten. Torrläggning av en huvudfåra såsom berörd åfåra (mellan dammbyggna

den och omlöpets mynning), innebär skador på förekommande biota vilket föranle

der att sökanden bedömer att en minimitappning på 300 1/s kan vara en bra lösning

¬


DOM M 1429

för att undvika sådana skador. Lämpligen fördelas minimitappningen med 150 1/s

genom dammbyggnaden och 150 1/s genom fiskvägen då det av fiske sakkunniga

anses tillfyllest där.

Ansökt verksamhet innebär att det sker en lokal reducering av vattenföringen i hu

vudfåran med 2,2 m3/s (MHQ sänks från 13,8 m3/s till 11 m3/s jämfört med nu till-

ståndsgivet alternativ). Den föreslagna minimitappningen upprätthåller ändå goda

förutsättningar för både bottenfauna och fisk. Minskningen av MHQ i huvudfåran

innebär enligt kammarkollegiet (WSP) att statusen för denna parameter förändras

från god till otillfredsställande. Denna bedömning bestrids.

Höga vattenföringar kan framförallt vara till gagn för strömvattenlekande fisk under

lekperiod (framförallt under vår- och höst). Dessa högre flöden främjar uppvandring

av sådana fiskarter till lekområden. Högflöden kan även bidra till bättre förutsätt

ningar för vuxen fisk att stanna kvar i fåran under längre perioder. I övrigt kan de

leda till lokala översvämningar som främjar insektsproduktion i strandzonen och

ökad uttransport av förna till vattendraget (framförallt under våren).

Avgörande för de biologiska processerna är att tillräckligt höga flöden sker under

vår- och höst i huvudfåran. Den berörda fåran är markant utformad med branta

strandbrinkar, vilket talar för att översvämningspåverkan är av underordnad bety

delse i detta fall för t.ex. insektsproduktion. Den planerade utbyggnads graden

(2,8 m3/s i förhållande till me del vattenföringen 2,2 m3/s) talar för att det även i

framtiden kommer spillas större vattenflöden till huvudfåran, än vad som leds ge

nom kraftverket, såväl vår och höst under ett normalår. Varaktigheten i dessa flöden

kommer att minska, men det är av underordnad betydelse då fiskreproduktion nor

malt sker under en begränsad period. Det väsentliga är att tillfällen erbjuds då vat

tenföringen i huvudfåran överstiger eller är i rimlig nivå med den i utloppskanalen.

Me de lhö gvattenf öringens betydelse bedöms vara av underordnad betydelse på

grund av huvudfårans morfologi. Fåran är markant och väl definierad i terrängen.

Högre flöden innebär inte översvämningar av t.ex. våtmarks områden som annars

¬


DOM M 1429

kunde lidit skada av denna förändring. Vidare kommer periodvis höga flöden tappas

i huvudfåran även i fortsättningen. Det är inte visat att det finns ett samband mellan

högre vattenflöden och flera arter.

Vid Trilleholms kraftverk har studier genomförts av Tidans Vattenförbund några år

före en vattenkraftsutbyggnad och en uppföljning av vad som händer efteråt. Studi

erna visar att en utbyggnad och en övergång till en minimitappning motsvarande ca

6 % av me de lvattenföringen i frivattenfåran medförde att antalet taxa ökade liksom

individtätheten. Omdömet blev att vattendragets bottenfauna övergick till att ha

höga naturvärden, vilket den inte hade innan utbyggnaden.

Kammarkollegiet (WSP) har noterat att det i det ansökta alternativet sker en status

höjning beträffande me de llågvattenföringen. Lågvattenföringen i huvudfåran är

sannolikt den mest begränsande faktorn för biologisk produktion av såväl bottenin

sekter som fisk i denna delsträcka. Att denna status förbättras är av större betydelse

än en reducerad medelhögvattenföring som har ringa bäring på praktiska konse

kvenser i denna vattenfåra. Det är känt att alla någorlunda rena vattendrag, oavsett

storlek, hyser en riklig mängd djur-, fisk- och växtarter vars antal och artsamman

sättning varierar av naturliga skäl. Att teoretiskt bedöma hur ett vattendrag reagerar

beträffande djur och växtlighet vid olika vattenföringar jämfört med de naturliga

svängningarna är näst intill omöjligt att göra. Naturligtvis är det uppenbart att en

sträcka som torrläggs med jämna mellanrum förlorar sin biologiska mångfald. Detta

är dock inte fallet här.

Ingen aktiv reglering förekommer och kommer inte att förekomma varför parame

tern regleringsamplitud enligt NFS 2008:1 får hög status. Reglerings graden är i

princip 0. En ökad vattenavledning medför därför inte någon försämrad status i

Vänneån som helhet och med all sannolikhet inte heller lokalt, varken initialt eller i

framtiden då effekten på de biologiska faktorerna (fisk, bottenfauna) torde bli syn

nerligen begränsad.

¬


DOM M 1429

Han kommer inte att försämra den ekologiska statusen i vattenförekomsten Vän

neån som av Vattenmyndigheten klassificerats ha God Ekologisk Status. Den hän

syn till den biologiska mångfalden som krävs kommer att tillgodoses. Kraven för

detta måste dock sättas på en rimlig nivå. Den planerade verksamheten medför inga

olägenheter av betydelse för människan och belastar inte naturen med fara för på

tagliga olägenheter.

1 Vattenkraftverket byggs på land 2 En befintlig utloppskanal kommer att nyttjas förutom en sträcka på c:a 20 m som

ansluter till den befintliga. Berör inte huvudfåran. 3 Den befintliga fiskvandringsvägen moderniseras med sakkunnig hjälp så att den

blir välfungerande. 4 En minimitappning om 150 1/s släpps genom fiskvägen. 150 1/s motsvarar 6,52

% av MQ och 6,82 % av den mängden vatten som överstiger dagens avledning på 600 1/s.

5 Intagsgallret konstrueras och installeras så att framförallt ål inte fastnar. 6 Flyktväg för ål installeras. 7 Sökande nöjer sig med 2,2 m3/s, utöver de 0,6 m3/s som leds genom det befint

liga kraftverket, istället för 1,5 x MQ

Vid elfisken i Vänneån vid Trälshult 2012-06-30 kunde konstateras att vare sig bio

toperna eller fiskförekomsterna avvek mellan området upp- och nedströms kraft

verkskanalen i huvud-fåran. Några spår av flodpärlmusslans glo chi die larver kunde

inte upptäckas, varför det är troligt att de åtminstone inte förekommer i denna del av

Vänneån. Enligt obekräftade uppgifter skulle det ha funnits flodpärlmusslor på

1970-talet. Vänneån undersöktes år 1998 på två ställen i de nedre delarna men inga

musslor hittades. Troligtvis har musslorna försvunnit genom försurningen.

För att studera fisksamhället i området valdes kvantitativa elfisken som metod. För

att möjliggöra eventuella skillnader baserade på flöden, valdes två likvärdiga loka

ler ut, lämpliga för yngre stadier av öring, så nära utloppet av kraftverkskanalen

som möjligt. Den övre lokalen har nedre gräns ungefär 50 m uppströms kraftverks-

kanalen och den nedre lokalen har övre gräns ungefår 50 m nedströms kraftverks

kanalen. Vid elfisketillfället hade huvudfåran fullt flöde i "omlöpet" samt ett visst

läckage från luckorna, vilket innebär under 100 1/s i den övre lokalen. Kraftverket

gick med ungefär 600 1/s, vilket innebär att nedre lokalen hade ungefär 700 1/s.

¬


DOM M 1429-11

I samband med elfisket dokumenterades biotoperna i huvudfåran vid minimivatten-

föring. Bottensubstrat och bottenvegetation var jämförbar i de bägge lokalerna. Vat

tenmossa dominerade vegetationen. Bägge lokalerna karaktäriseras som goda för

laxfiskungar.

Båda lokalernas fiskar dominerades av elritsa (29 resp. 16 individer) men hade även

enstaka öring och lake. Den övre lokalen hade dessutom en gädda. Ingen av de

fångade öringarna hade ärr på gälfilamenten som är typiska för flodpärlmussla, var

för det är rimligt att anta att några sådana åtminstone inte finns i Vänneån inom nå

gon kilometers avstånd.

I Elfiskeregistret finns under perioden 1985-2010 35 elfisketillfällen på 10 lokaler

redovisade för Vänneån. Fiskbestånden i Trälshult 2012-06-30 avviker inte särskilt

mycket, förutom avseende årets öringungar och lake.

Vid elfisket illfål let 2012-06-30 hade huvudfåran i Trälshult vatten från omlöpet och

ett visst läckage från otäta luckor i dammen. Sannolikt var vattenföringen i huvud

fåran mindre än 100 1/s. Ingenstans i huvudfåran förekommer grundområden som på

något vis skulle kunna förhindra fiskar att fritt vandra vid miniflödet på ungefär 100

1/s. Sträckan är ganska flack, orensad och naturlig. På flera platser efter sträckans

stränder kan man se bark som är avskavd på träden upp till en meter över den be

fintliga vattenytan. Detta är sannolikt resultat av isgång och höga flöden.

Beträffande elfisken vid Sunne dammar och Mölledal nedströms kraftverket, se

bilagor till aktbil 65.

¬


DOM M 1429

INKOMNA YTTRANDEN

Kammarkollegiet har anfört bl.a. följande.

Kammarkollegiet har yrkat i första hand att ansökan ska avvisas, i andra hand att

ansökan ska avslås samt i annat fall att den sökta verksamheten ska förenas med

sådana villkor och försiktighetsmått som innebär att ickeförsämringskravet upprätt

hålls och att verksamheten inte medverkar till att miljökvalitetsnormen god ekolo

gisk status 2015 överträds.

Grunder för för stahandsyrkandet

Kammarkollegiet är av uppfattningen att miljökonsekvensbeskrivningen har sådana

brister att den inte kan utgöra underlag för prövning och att ansökan av den anled

ningen ska avvisas.

Miljökvalitetsnormer för vatten tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöbalken.

En verksamhet som tillståndsprövas enligt miljöbalken ska därmed konstrueras,

byggas, planeras och bedrivas på ett sätt som är långsiktigt förenligt med normerna.

I här aktuellt fall gäller normen god ekologisk status 2015 och avser ansökan ett ej

tidsbegränsat tillstånd. Det ankommer på sökanden att redovisa hur verksamhetsut

övaren genom vidtagande av försiktighetsmått för den sökta verksamheten ska und

vika att en miljökvalitetsnorm inte följs, 6 kap 7 § p 2 miljöbalken. Någon sådan

redovisning i tillräcklig utsträckning har ej skett.

Kammarkollegiet har låtit WSP utreda om det som verksamhetsutövaren redovisat

är tillräckligt för att kunna bedöma påverkan på miljökvalitetsnormen. Av utred

ningen framgår att ansökningshandlingarna inte innehåller de uppgifter som behövs

för att kunna bedöma hur den sökta verksamheten kommer att påverka möjligheten

att följa MKN god ekologisk status till 2015. Av utredningen framgår vidare att

ansökan inte heller visar om verksamheten riskerar att medföra en försämring, som

inte bara är tillfällig, av statusklassificeringen.

Sven-Erik Vänneå har beretts tillfälle att komplettera ansökan och miljökonse

kvensbeskrivning mot bakgrund av WSP:s utredning. Fortfarande föreligger emel-

¬


DOM M 1429

lertid det förhållandet att ingivna handlingar saknar vederhäftighet i resonemangen

och innehåller ostyrkta uppgifter samt faktafel. Vidare saknas flera av de uppgifter

som efterfrågas i WSP:s rapport. Påståenden som inte är vetenskapligt belagda kan

inte accepteras som godtagbart underlag i en MKB.

Uppgifter som efterfrågats och som fortfarande saknas samt brister i densamma är

bl.a. följande:

Det framgår inte hur fiskvägen ska konstrueras och fungera. Exempelvis behövs en tydlig redogörelse av hur det ska säkerställas att vandrande fisk väljer den naturliga fåran istället för utloppskanalen. Underlaget måste möjliggöra en bedömning av huruvida fiskvägen kommer att fungera. En sådan bedömning är inte möjlig med föreliggande underlag. Det saknas vidare fortfarande en redogörelse av verksamhetens påverkan på biologiska kvalitetsfaktorer utifrån det bedömnings system som miljökvalitetsnormerna bygger på. Belägg för påståendet att det kommer att ske en förbättring med avseende på de biologiska kvalitetsfaktorerna saknas kopplat till det bedömnings system som normerna bygger på och vetenskapliga referenser saknas. Påståendet att vattenväxternas eller bottenfaunans sammansättning och artförekomst inte kommer att påverkas är exempelvis inte belagda. Förbättringar för fiskfaunan är beroende av en fungerande vandringsväg och tillräcklig mintappning. Brister avseende redovisning av fiskvägens funktion har emellertid redan konstaterats ovan varför inte heller påståendet om förbättrade förutsättningar för fiskfaunan kan garanteras. Påståendet att minskade högvattenföringar i huvudfåran inte innebär att dynamiken försämras nämnvärt är inte belagda. Förbättringen av minvattenföringen i förhållande till dagens minvattenföring sker enligt WSP:s rapport endast från dålig till otillfredställande status. Mil-jökvalitetsnormen god ekologisk status 2015 ska uppnås i Vänneån. Det finns många studier om hur ett vattendrag reagerar vid olika vattenfö-ringar jämfört med de naturliga svängningarna avseende naturmiljöns påverkan. Påståendet att det är omöjligt att bedöma hur ett vattendrag reagerar vid olika vattenföringar jämfört med de naturliga svängningarna stämmer inte.

Tillräcklig precisering av presenterade försiktighetsmått saknas också. Ingenstans i

ansökan finns emellertid tillräckligt tydligt redogjort för, genom exempelvis rit

ningar och tydliga beskrivningar, hur galler ska konstrueras, hur flyktvägen ska

konstrueras eller närmare redovisning av hur omlöpet ska konstrueras. Det är inte

¬


DOM M 1429-11

förenligt med 6 kap 7 § p 2 att ansökan saknar en tydlig redovisning av de försiktig

hetsmått som behövs för att skadliga verkningar av verksamheten ska undvikas,

minskas eller avhjälpas.

Ansvaret för att underlaget för prövningen är tillräckligt åvilar verksamhetsutöva

ren. Då Vänneå inte på ett tillräckligt sätt redovisat påverkan på miljökvalitetsnor

men eller hur verksamhetsutövaren genom vidtagande av försiktighetsmått ska und

vika att en miljökvalitetsnorm inte följs är det inte möjligt för tillståndsmyndigheten

att göra den bedömning av påverkan på normen av verksamheten som ska göras i

tillståndsprövningen.

På grund av bristerna i ansökan och MKB avseende verksamhetens påverkan på

miljökvalitetsnormen och avseende hur verksamhetsutövaren genom vidtagande av

försiktighetsmått ska undvika att en miljökvalitetsnorm inte följs, ska ansökan avvi

sas.

Grunder för andrahandsyrkandet

I ansökan har inte visats att den sökta verksamheten kan ske utan försämring av den

ekologiska statusen i vattendraget, med avseende på de parametrar, exempelvis

hydromorf ologi ska kvalitetsfaktorer i vattendrag, som ska bedömas. Bristerna i

underlaget är sådana att sökanden inte visat att verksamheten genom de försiktig

hetsmått som vidtas inte negativt påverkar möjligheten att följa gällande miljökvali

tetsnorm eller att ickeförsämringskravet upprätthålls i och med den sökta verksam

heten.

En minimitappningen understigande MLQ innebär att goda förutsättningar för fisk

inte upprätthålls. MLQ eller tillrinningen som lägsta vattenföring är av betydelse för

att upprätthålla ett livskraftigt och fungerande ekosystem. Höga flöden är viktiga för

vattendragets status och därmed förutsättning för att bibehålla nuvarande status och

för att upprätthålla ickeförsämringskravet.

¬


DOM M 1429

Det är inte visat att verksamheten genom lokalisering eller vidtagande av tillräck

liga försiktighetsmått är förenlig med gällande miljökvalitetsnorm icke-försäm-

ringskravet och de krav som ska ställas enligt miljöbalken för att miljökvalitetsnor

men för vatten ska följas och för att de allmänna hänsynsreglerna ska upprätthållas.

Det är inte visat att sökt verksamhet på aktuell plats innebär minsta intrång för mil

jön, någon alternativ plats är inte redovisad, och ansökan är därmed inte förenlig

med 2 kap 1, 3 och 6 §§ miljöbalken. Verksamheten med yrkande försiktighetsmått

är inte heller förenlig med vad som är bästa möjliga teknik med avseende på

skyddsåtgärder i form av omlöp, fingaller, mintappning kontrollprogram för fisk

vandring. Ansökan ska därmed avslås.

Det är inte heller visat tydligt hur verksamheten efter vidtagande av sådana försik

tighetsmått som krävs för att uppfylla kravet på ickeförsämring skulle vara förenlig

med 11 kap 6 § miljöbalken.

Grunder för tredjehandsyrkandet

Kammarkollegiet yrkar i tredje hand att den sökta verksamheten ska förenas med

sådana villkor, begränsningar och försiktighetsmått som innebär att ickeförsäm

ringskravet upprätthålls och att verksamheten inte medverkar till att miljökvalitets

normen inte följs samt att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken följs. Tillstånd

till verksamheten måste därvid förenas med åtminstone sådana villkor och försik

tighetsmått som Länsstyrelsen och tidigare Fiskeriverket anfört som krav i sina in

lagor. Dvs. som villkor för verksamheten krävs

En väl fungerande fiskväg i form av ett omlöp där akvatisk fauna kan passera både upp och nedströms Fiskvägens funktionalitet ska följas upp En sammanlagd mintappning i fiskväg och åfåra om minst 0,3 m 3 eller tillrinningen Intaget till kraftverket ska konstrueras så att nedvandring för ål säkerställs och så att dödlighet i turbinerna minim eras. Konstruktionen bör utgöras av ett vinklat fingaller med en spaltvidd om högst 15 mm samt en avlednings-ränna för utvandrande ål och annan fisk. Nivåvakten i reglerings dammen bör vara inställd så att korttidsreglering omöjliggörs.

¬


DOM M 1429

Härutöver måste verksamheten också förenas med miljöanpassad varaktighet av

höga flöden i den naturliga fåran. För att åstadkomma detta krävs närmare utredning

av vilka delar av den naturliga flödesregimen som är viktiga att efterlikna för att

minimera miljöpåverkan. Även de höga flödena är viktiga, för att säkerställa till

exempel substratförhållanden i fåran, kontakt med strandzonen samt strandzonens

struktur. Det behöver exempelvis utredas när och hur mycket av medelhögvattenfö-

ringen (MHQ) som behöver släppas i den naturliga fåran för att underhålla fårans

struktur och funktion.

Att meddela tillstånd tillsammans med föreslagna försiktighetsmått är emellertid

endast möjligt om verksamheten därmed också kan anses förenlig med 11 kap 6 §

miljöbalken.

Länsstyrelsen i Hallands län har anfört följande.

Länsstyrelsen har anslutit sig till kammarkollegiets yrkanden, dvs. att ansökan i

första hand ska avvisas, i andra hand ska avvisas samt i annat fall att den sökta

verksamheten ska förenas med sådana villkor och försiktighetsmått som innebär att

ickeförsämringskravet upprätthålls och att verksamheten inte medverkar till att mil-

jökvalitetsnormen god ekologisk status 2015 överträds.

Ansökan saknar vederhäftighet i resonemangen och innehåller ostyrkta uppgifter

samt faktafel. Vidare saknas fortfarande flera nödvändiga uppgifter. Sammantaget

saknar miljökonsekvensbeskrivningen det underlag som krävs enligt 6 kap. miljö

balken.

Precisering till presenterade försiktighetsmått saknas. Det är oklart vilken minimi-

vattenföring, spaltbredd och lutning på galler m.m. som avses. Det finns fortfarande

brister i redovisningen av vandringsvägens funktion. Det behövs precisering om hur

fiskvägen ska konstrueras och hur lockfrämjande åtgärder ska säkerställer att vand

rande fisk väljer den naturliga fåran istället för utloppskanalen. Annars går det inte

att bedöma om fiskvägen kommer att fungera.

¬


DOM M 1429

Redogörelser för bedömning av biologiska kvalitetsfaktorer (bottenfauna och fisk),

utifrån det bedömnings system som miljökvalitetsnormerna bygger på, saknas fortfa

rande trots att det anges att det kommer att ske en förbättring med avseende på

dessa kvalitetsfaktorer.

En fiskväg konstruerad som omlöp, där all akvatisk fauna kan passera både upp-

och nedströms, är den lämpligaste konstruktionen av fiskväg för Trälshults kraft

verk. Länsstyrelsen anser att det planerade omlöpets konstruktion ska redovisas i

ansökan. Genom fiskvägen ska släppas 300 1/s motsvarande medellågvattenföring

eller lägst tillrinningen. Intagen till befintlig och planerad kraftstation ska förses

med vinklat intagsgaller med mellanrum på högst 15 mm, samt avledningsränna för

utvandrande ål och annan fisk.

Vänneå har hävdat att fiskvandringen är mer eller mindre försumlig på sträckan.

Detta framförallt med stöd av den bedömning som låg till grund för villkoren i äldre

domar. Länsstyrelsen vill betona att mycket har hänt i både vattendraget och om

världen sedan dess. Genom omfattande kalknings insats er och biotop åtgärder har

Vänneåns fisksamhälle restaurerats och tätheten av öring och övriga fiskarter har

ökat. Innebörden är att det finns mer fisk som har behov av att vandra för lek och

födosökning i vattendraget idag än på 1960-talet. En ytterligare positiv effekt av ett

omlöp är att den möjliggör för återkolonisation av arter som missgynnats på grund

av försurningen. Speciellt viktigt att nämna i sammanhanget är situationen för vand

ringsfisken ålen. Ålen är idag akut hotad och det är av yttersta vikt att artens upp-

och nedströms vandring förbi säkerställs genom omlöp, snedställda fingaller (15 mm

spaltöppning) och avledningsränna. Utsättningar av ålyngel sker regelbundet i Vän

neån inom ramen för Lagans ålplan.

Länsstyrelsen vill förtydliga att fiskerinäring förekommer i Vänneån. Längs Vän

neån förekommer ett vattenförbruksföretag, Vänneåns Fiskodling, samt ett fisketur

ismföretag, Sunnedamms Sportfiske. Sunnedamms Sportfiske erbjuder i samverkan

med Vänneåns fiskevårds områdesförening bland annat fiskeupplevelser i Vänneån.

¬


DOM M 1429

Vänneån erbjuder mycket goda miljöer för strömlevande öring och har en stor pot

ential som sportfiskevatten. Länsstyrelsen genomförde under sommaren 2009 en

okulär besiktning på sträckan från Vänneåns mynning i Lagan upp till länsgränsen.

Resultaten från denna besiktning gav bl.a. att det finns ca 43 000 m goda eller

mycket goda reproduktions områden för öring. Vänneåns öringbestånd har under en

längre tid decimerats till följd av bland annat försurning och kraftverksregleringar.

Inom fiskevårds områdets ledning pågår restaurering av lek- och uppväxtområden

samt utplantering av öring. Utsättningar av ålyngel sker regelbundet i Vänneån

inom ramen för Lagans ålplan. På grund av det akuta hot som idag föreligger mot

ålen är det mycket viktigt att artens upp- och nedströms vandring förbi Trälshults

kraftverk säkerställs genom såväl omlöp som snedställda fingaller samt avlednings

ränna.

Påverkan av förändrad hydrologisk regim nedströms dammkroppen är störst vid

låga vattenföringar. En grov botten gör vattendraget extra känsligt vid lägre flöden.

För låg vattenföring innebär en låg vattennivå vilket i sin tur innebär för lite vatten

för att fisken ska kunna ta sig fram, en barriäreffekt erhålls Finns där block och sten

i fåran blir barriäreffekten ännu större. Vissa fiskar är revirhävdande, till exempel

öring. Låg vattenföring ger mindre yta för fisk att finnas i. Det finns alltså en korre

lation mellan vattenföring och antal arter. Ju högre vattenföring desto fler arter.

MLQ som lägsta vattenföring är av betydelse för att upprätthålla ett livskraftigt och

fungerande ekosystem och därmed en förutsättning för möjligheten att bibehålla

gällande miljökvalitetsnormer och för att verksamheten inte ska komma att inkräkta

på ickeförsämringskravet.

Även de höga flödena är viktiga för att säkerställa till exempel substratförhållanden

i fåran, kontakt med strandzonen samt strandzonens struktur. Medelhögvattenfö-

ringen (MHQ) är till gagn för fisk och insekter just på grund av att det underhåller

vattendragets fåra och dess substrat. Det är alltså inte av underordnad betydelse att

varaktigheten i MHQ minskar. Beaktas bör också att det idag sker ett omfattande

läckage i dammluckorna. Detta kan medföra att dynamiken i vattenföringen (hydro

logisk regim) blir än mer "onaturlig" än vad som är fallet idag och komma att påverka

¬


DOM M 1429

möjligheten att följa gällande miljökvalitetsnormer och kan därmed komma att in

kräkta på ickeförsämringskravet.

Det finns många studier på hur ett vattendrag reagerar vid olika vätteirföringar jäm

fört med de naturliga svängningarna både avseende fauna och flora samt fluviala

processer. Påståendet att det är omöjligt att bedöma hur ett vattendrag reagerar vid

olika vattenföringar jämfört med de naturliga svängningarna stämmer inte.

Om lämpliga försiktighetsmått vidtas finns förutsättningar att genomföra sökt verk

samhet på ett sätt som inte förhindrar möjligheterna att bibehålla miljökvalitetsnor

merna god ekologisk status 2015 för berörd vattenförekomst. Lämpliga försiktig

hetsmått är följande.

Då drivvattenföringen förändras från 0,6 till 2,8 m3/s i intaget innebär detta att för

utsättningarna för livsutrymme för flora och fauna i den naturliga fåran nedströms

dammen försämras radikalt vilket riskerar att leda till en försämring av ekologisk

status, varvid den fastställda MKN riskerar att inte kunna följas. Eftersom den na

turliga fåran är anpassad efter en naturlig hydrologisk regim bör minimitappningen

bestämmas till medellågvattenföringen, eller lägst tillrinningen då detta skulle ge

tillräckligt livsutrymme för faunan i fåran. Av samma anledning behöver varaktig

heten av MHQ i den naturliga fåran vara miljöanpassad. Till exempel genom att

släppa förbi högflöden vid vissa tider på året för att på så sätt bibehålla kvaliteten på

strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem nedströms.

Med anledning av ovanstående bör ett tillstånd till sökt verksamhet förenas med ett

villkor om att en väl fungerande faunapassage (fiskväg) i form av ett omlöp, där

akvatisk fauna kan passera både upp- och nedströms, anläggs samt med villkor om

en sammanlagd minimitappning på 0,3 m3/s, motsvarande medellågvattenföringen

eller lägst tillrinningen, genom faunapassagen och dammkroppen. Faunapassagens

funktionalitet bör följas upp. I uppföljning av det nya kraftverkets påverkan på vat

tenkvaliteten bör bl.a. kontrolleras eventuell förändring i bottenflora och akvatisk

fauna nedströms kraftverket vid minst en punkt i Vänneån.

¬


DOM M 1429

Intaget till kraftverksturbinen bör konstrueras så att nedvandring för ål säkerställs

och så att dödlighet i turbinen minimeras. Konstruktionen bör utgöras av vinklat

intagsgaller med mellanrum på högst 15 mm samt en avledningsränna för utvand

rande rödlistad ål och annan fisk.

Nivåvakten i reglerings dammen bör vara inställd så att korttidsreglering omöjlig

görs. Länsstyrelsens erfarenhet av automatiska nivåvakter är att dessa, vid ogynn

samma flödesförhållanden, kan medföra en skadlig korttidsreglering i vattendraget

och därmed en stor stress för flora och fauna nedströms.

Länsstyrelsen föreslår att en eventuell nybyggnation av Trälshults kraftverk förenas

med följande villkor för att begränsa skador på fisk och övrig limnisk

fauna:

En väl fungerande fiskväg i form av omlöp ska anläggas. Stationär öring samt andra arter ska kunna röra sig fritt i hela ån. Fiskvägens funktionalitet ska följas upp. För att möjliggöra fiskvandring och erbjuda tillfredsställande flöden för fisk och övrig fauna i naturfåran, bör minitappningen i omlöpet vara 300 1/s, motsvarande medellågvattenföringen, eller lägst tillrinningen. Intaget till kraftverksturbinen ska konstrueras så att nedvandring för ål säkerställs och så att dödlighet i turbinen minimeras. Konstruktionen bör utgöras av galler om högst 15 mm samt en avledningsränna för utvandrande ål och annan fisk. Nivåvakten i reglerings dammen ska vara inställd så att korttidsreglering omöjliggörs.

Länsstyrelsen anser att en uppföljning av verksamheten bör genomföras för att stu

dera eventuella konsekvenser av det nya kraftverket i Trälshult och omlöpets funkt

ion, förutom egenkontroll av nivåer. Uppföljningen bör bl.a. omfattas av följande:

kontroll av akvatisk flora och fauna i minst en punkt nedströms kraftverket. Uppföljning av omlöpets funktion genom bl.a. fiskräkning och kontroll av flödet.

¬


DOM M 1429

Älvräddarnas Samorganisation har anfört följande.

Älvräddarnas Samorganisation yrkar

300 1/s ska släppas i omlöp, att intagsgallret ska vara av lutande konstruktion och att sakkunniga tar fram vad som är bästa spaltbredd just detta fall på sökandes bekostnad, att en prövotid för oförutsedda skador sätts på tio år, att underhåll av fiskväg/omlöp åläggs sökande.

Ansökan bör kompletteras med en utförligare miljökonsekvensbeskrivning med

detaljerad utredning och beskrivning angående nytt omlöp. Miljökonsekvensbe

skrivningen har inte utförts med vattendirektivets i eke-försämringskrav i fokus. De

kvalitetsfaktorer som utgör grunden för den hydromorf o logiska bedömningen, mor

fologi, hydrologisk regim och kontinuitet ska beaktas, i annat fall ska ansökan av

slås. I en sådan bedömning ska de ingående klassificeringsparametrarna för bland

annat hydromorfo logi ska kvalitetsfaktorer som påverkas av ett kraftverk på platsen

ingå. Det är inte visat hur verksamheten kan undvika att påverka den ekologiska

statusen på platsen för det tänkta kraftverket.

Ansökan måste kompletteras med ett i detalj planerat omlöp för en icke diskrimine

rande fiskväg, fullt fungerande för både upp- och nedströms vandring. Konsultation

kring omlöpets utformande bör ske med Fiskeriverket och/eller kunnig konsult med

omlöp som specialitet. Omlöpet ska underhållas av sökande för all framtid. En ökad

tappning om 300 liter kan öka förutsättningarna för att bilda habitat i själva omlö

pet. Argumentet runt omlöpet som endast en "transportsträcka" visar på dålig kun

skapsinhämtning om nyttan och poängerna med moderna omlöp.

Nuvarande ordförande i FVO har i samtal med Älvräddarna yttrat att ambitionen är

att främja och bevara ån och fisket. Vidare säger han att nedströms kraftverket är

det en bra yngelsträcka, och önskemål finns om att det alltid ska finnas tillräckligt

med vatten där. Här finns ett fint öringsbestånd som är naturligt reproducerande.

Tidigare ordförande i FVO, Bror Jonsson, hävdar att påståendet att det "inte finns

någon fisk att tala om" helt och hållet beror just på kraftverket vid Trälshult och det

vandringshinder det utgör.

¬


DOM M 1429

Andelen skadad resp. härav död fisk i turbiner är enligt det tyska företaget Herkules

Aquatec för francisturbiner 29,4 % resp. 1 % samt för kaplanturbiner 26,3 % resp.

87,3 %. EON har i samarbete med biologer från Karlstad universitet utfört ändring

ar på intagsgaller i Ätrafors kraftverk, Ätran. Det visar sig att snedställda galler med

12 millimeters spaltvidd minskat dödligheten på ål från 90 % till mindre än 10 %.

Enligt provtagningar förekommer inte ål i förevarande vattendrag, dock säger tidi

gare ordförande i FVO, Bror Johnsson, att ål fångats i betydande mängder upp

ströms Trälshult åtminstone så sent som 1985. Oavsett ålens förekomst eller ej, är

det givet att skadorna och dödligheten minskar på vilken art som helst, om de hind

ras att riskera en genomfart via turbinerna. Med hänvisning till ordalydelsen i 2 kap.

3 § om "bästa möjliga teknik" bör ett snedställ galler med 12 millimeters spaltvidd

installeras. I fråga om avledningsränna har vi diskuterat det med konsult Lars Göran

Pärlklint som anser att det skulle förbättra situationen avsevärt.

Havs- och vattenmyndigheten har anfört följande.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om

upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område

(ramdirektivet för vatten eller vattendirektivet) har implementerats i svensk rätt bl.a.

genom vattenmyndigheternas föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i

respektive vattendistrikt, dvs. miljökvalitetsnormerna för vatten. Det svenska sätten

med miljökvalitetsnormer är ett system med klar rättslig påverkan på bl.a. till

ståndsprövning i och med de krav som ställs bl.a. på innehåll i miljökonsekvensbe

skrivningar enligt 6 kap 7 § punkt 2 miljöbalken.

Som grund för den klassificering som vattenmyndigheterna gjort av ytvattenföre

komster ligger Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering

och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, NFS 2008:1. Här framgår de olika be

ståndsdelar i form av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvali

tetsfaktorer och dess underparametrar som bygger upp miljökvalitetsnormen för

ekologisk status, den norm som främst är aktuell för prövningen i förevarande mål.

Det kan konstateras att man i den svenska implementeringen av vattendirektivet har

¬


DOM M 1429

lagt en stor vikt vid de biologiska kvalitetsfaktorerna. Dessa faktorers underlig

gande parametrar påverkas i sin tur i högsta grad av hydromorf ologisk påverkan på

grund av exempelvis inrättande av vattenkraftverk. Detta medför att det finns an

ledning att studera hydromorfologisk påverkan på exempelvis fisk och bottenfauna

även om de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna och parametrarna som ingår i

miljökvalitetsnormen till övervägande del inte har klassats, vilket är fallet i den i

målet aktuella vattenförekomsten, j f r VISS. Myndigheten anser inte att sökandens

uppfattning om de fysikalisk-kemiska faktorernas särställning överensstämmer med

den svenska implementeringen av vattendirektivet.

Av verksamhetsutövare ska krävas en redogörelse av den inverkan verksamheten

har på relevanta kvalitetsfaktorer som vattenförekomsten har klassificerats utifrån

samt för hur verksamheten påverkar möjligheten att följa MKN för vattenförekoms

ten och hur det ska undvikas att MKN inte följs pga. verksamheten. Den redovis

ning som i miljökonsekvensbeskrivningen ges av det aktuella projektets påverkan

på möjligheten att följa MKN är inte tillräckligt specifik. Myndigheten delar sökan

dens tolkning att det endast går att ställa rimliga försiktighetsmått enligt 2 kap 7 §

miljöbalken när det gäller miljökvalitetsnormen för ekologisk status. För att kunna

göra en bedömning utifrån vad som är rimligt behöver emellertid påverkan på möj

ligheten av följa MKN vara utredd. Hänsynsreglerna ska relateras till miljökvali

tetsnormen.

Det kan konstateras att det faktum att den aktuella vattenförekomsten redan idag är

klassificerad med god ekologisk status inte innebär att verksamheter som kan med

föra en försämring av detta ska godkännas. Miljökvalitetsnormerna god ekologisk

och god kemisk status ska vara uppnådda år 2015. Verksamheter som kan medföra

hinder mot detta bör inte tillåtas om inte villkor meddelas som eliminerar denna

risk.

Det är positivt att sökanden har för avsikt att anlägga ett omlöp förbi kraftverket och

att sökanden för detta har tagit fram en teknisk beskrivning. För att omlöpet ska ha

en god funktion krävs en tillräcklig minimitappning. Denna ska vara minst 300 1/s.

¬


DOM M 1429

Myndigheten anser att sökanden inte på ett tillräckligt ingående sätt beskrivit före

komsten av fisk och fiskbiotoper uppströms och nedströms kraftstationen. Inte hel

ler projektets påverkan på fisk och fiske har beskrivits tillräckligt. Havs- och vat

tenmyndigheten anser att sökanden inom ramen för miljöbalkens kunskapskrav bör

genomföra undersökningar av fiskfaunan som på ett bättre sätt beskriver fiskföre

komsten vid aktuell plats, både uppströms och nedströms kraftverket.

Myndigheten vill påpeka att fritidsfiske av framförallt öring förekommer i Vänneån.

Utsättning av öring sker och det finns flera fiskodlingar i närheten. Sökanden anger

att "de arter som finns i Vänneån är elritsa, öring och gädda". Det förekommer defi

nitivt fler arter i ån, även om detta inte redovisas i just de elfisken som genomförts.

Det är t.ex. sannolikt att ål förekommer, vilket även bekräftas av Länsstyrelsen.

De ansökta åtgärderna innebär enligt miljökonsekvensbeskrivningen att tiden med

mindre flöden i huvudfåran nedströms kraftverket, en sträcka på cirka 460 m, ökar.

I miljökonsekvensbeskrivningen anges att "den aktuella sträckan har bra ståndplat

ser och utgör ett bra uppväxtområde för en- och tvåsomrig öring med den planerade

minimivattenföringen". Det saknas närmare information om huvudfårans betydelse

som fiskhabitat i dagsläget och hur detta område skulle kunna påverkas av verk

samheten.

Havs- och vattenmyndigheten gör bedömningen att ett ökat vattenuttag i kombina

tion med en för låg minimitappning riskerar att försämra förhållandena för fisk i

området nedströms kraftverket. Särskilt mängden strömmande vattenpartier, vilka är

viktiga för öring, riskerar att minska vid ett minskat flöde. Strömvattenbiotoper blir

idag allt mer sällsynta och har därför (både vad avser vattenkvalitet och biologi) ett

mycket högt skyddsvärde.

Enligt Naturvårdsverket har vattenförvaltningsarbetet identifierat fysisk påverkan,

däribland vattenkraftens anläggningar, som en av de enskilt viktigaste faktorerna

som förhindrar att god ekologisk status nås. Skälen är framförallt att kraftstationer

¬


DOM M 1429

utgör vandringshinder och att hydrologisk påverkan allvarligt påverkar livsmiljöer

na. Naturvårdsverket anger vidare att de två enskilt viktigaste styrmedlen inom vat

tenförvaltningen för att uppfylla kraven enligt ramdirektivet för vatten är åtgärds

programmen och miljökvalitetsnormerna.

En minskad fragmentering av vattensystemen är nödvändig för att uppnå miljömålet

"levande sjöar och vattendrag". Omlöpet ska vara anpassat för de i vattendraget

förekommande fisk- och skaldjurs arterna. Detta ställer bl.a. krav på fiskvägens ef

fektiva lutning som för att passa merparten av fiskarter ej bör överstiga 2-3%. Om

löpet ska vara färdigt och funktionellt senast då kraftanläggningen tas i drift.

För ett väl fungerande omlöp krävs att ett tillräckligt vattenflöde avleds för att fisk

av olika slag ska kunna passera. Minimitappningen i omlöpet bör vara minst 300 1/s

och om tillrinnande vattenflöde är lägre ska hela flödet släppas. Omlöpets utform

ning och placering ska godkännas av Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndig

heten och dess funktionalitet ska regelbundet uppföljas (t.ex. med hjälp av en auto

matisk fiskräknare). Det är viktigt att tappning i hela huvudfåran säkerställs för att

undvika torrläggning.

För att effektivt förhindra fisk att passera genom kraftverkets turbiner bör ett galler

med spaltbredden 15 mm monteras vid intagets uppströmsdel. Fiskgallret ska kom

pletteras med en säker alternativ vandringsvägglyktöppning och en effektiv rensan

ordning. Studier har visat att ett lutande galler är mer effektivt för att förhindra fisk

passage, särskilt för de mer simsvaga fiskarterna. Vilken lutning gallret bör ha beror

bland annat på vattenföringen. Det som är av störst vikt är att flödeshastigheten över

gallret är så pass låg att alla fiskar klarar av att simma därifrån. En särskild utred

ning av gallerutformningen bör genomföras av sökanden i samråd med fiskexpertis

för att uppnå en god skyddseffekt. Det finns tydliga exempel på att fisk har skadats

eller hittats döda vid galler utan avledningsanordning och på fisk som skadats vid

nedströmspassage genom turbiner.

¬


DOM M 1429

Som ytterligare krav på villkor för eventuellt tillstånd anser Fiskeriverket att regle

ring av vattenflödet ej skall tillåtas. Även om det rör sig om ett strömfallskraftverk

kan en påverkan på tappning uppkomma under perioder med lägre flöden i Vän

neån.

Vad gäller arbeten i vatten anser Havs- och vattenmyndigheten att de grumlande

arbeten som behöver genomföras ska undvikas under vissa känsliga perioder, som

under hösten vid öringens lek (15 sept-15 nov). Geotextilduk bör nyttjas för att för

hindra grumlingspåverkan utanför arbetsområdet. En naturlig vattenframrinning i ån

ska säkerställas under hela arbetstiden. Vidare bör arbetena följas upp inom ramen

för ett kontrollprogram. Kontrollprogrammet ska tas fram av sökanden och godkän

nas av Länsstyrelsen. Programmet ska vara utformat på ett sådant sätt att olika ef

fekter av projektet kan belysas. Utförandet av programmet ska ske på sökandens

bekostnad. Resultaten ska enligt anvisningar successivt redovisas till Länsstyrelsen.

Havs- och vattenmyndigheten anser att en fiskeskada uppkommer vid nybyggnation

av kraftverket. Verket saknar dock i nuläget tillräcklig information för att kunna

bedöma skadans storlek och karaktär. Eventuell fiskavgift kan uppskattas först efter

komplettering av ansökan. Sakkunnig bör förordnas med stöd av 22 kap. 6 och

12 §§ miljöbalken för att efter erforderliga kompletteringar utförts beräkna denna

skada.

Laholms kommun (kommunstyrelsen) har anfört följande.

Laholms kommun anser att det kan ges tillstånd för sökt vattenkraftverk under för

utsättning att man samtidigt tar hänsyn till den biologiska mångfalden genom att

skapa fri vattenväg förbi kraftverket. Produktion av förnybar energi som samtidigt

tar hänsyn till den biologiska mångfalden är möjlig om sökanden är beredd att följa

f i ske expertis ens krav och rekommendationer, använda bästa möjliga teknik för att

fisken skall kunna vandra både uppåt och neråt förbi kraftverket, det finns tillräck

ligt med vatten i förbipassagen året om, det finns fungerande anordningar som gör

att ingen fisk hamnar i gallren och i turbinen.

¬


DOM M 1429

Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun har anfört följande.

Havs- och vattenmyndighetens krav och rekommendationer beträffande vattenfö

ring och val av teknik för att uppnå fria vattenvägar bör följas. Vid en nybyggnation

skall högre krav på fria vattenvägar ställas än vid en ombyggnation. Innan tillstånd

ges bör sökande lämna en utförlig redovisning över hur fiskvägen ska utformas.

Målsättningen med ramdirektivet för vatten är att både god ekologisk- och vatten-

kemisk status ska uppnås i alla inlands- och kustvatten till år 2015. Direktivet syftar

till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Redovisningen av

hur fiskvägen ska utformas är otillräcklig. Sven-Erik Vänneå ska i miljökonse

kvensbedömningen utreda och visa behovet av fiskväg. Innan tillstånd kan ges ska

en utförlig redovisning av fiskvägen lämnas. Vid utformningen av befintlig fiskväg

har utgången varit behovet av vandring för yngel. Nyare forskning har visat att även

vuxna fiskar, som öring och gädda, kan vandra och därför finns behov av fria fisk

vägar året om. Troligtvis finns ål i Vänneån. Enligt Sveriges förvaltningsplan för ål

är Lagan ett av de vattendrag där åtgärder ska vidtas för att öka utvandringen till

lekplatser, utsättning, minskat fiske mm. Vid byggnationen av kraftverket ska ål ges

möjlighet att vandra förbi verket.

Barbro Mollgård, fastigheten Brånalt 2:3 har anfört följande.

Hon motsätter sig att sökanden medges dämningsrätt som påverkar fastigheten. Fö

reslagen ersättning accepteras inte då den är för låg. Medges sökanden ändå att ut

föra dämning som påverkar fastigheten Laholm Brånalt 2:3 yrkar hon att ersättning

en bestäms till 43 000 kr, varav 28 000 kr avser marknadsvärdeminskning på fastig

heten och 15 000 kr av ser förlorat värde av återstående tid på nyttjanderättsavtal,

ingånget mellan parterna den 12 februari 1966. Beräkningen av yrkad ersättning

framgår av värderingsutlåtande upprättat av Maria Nilsson, Civilingenjör Lantmä

teri, LRF Konsult AB Juridiska Byrån. Ersättningsrätten följer av 31 kap. 16 § mil

jöbalken.

Sven-Erik Vänneå har svarat följande.

Han accepterar Mollgårds krav på 43 000 kr.

¬


DOM M 1429

Länsstyrelsen anför bl.a. att "eftersom den naturliga åfåran är anpassad efter en na

turlig hydrologisk regim bör minimitappningen bestämmas till medellågvattenfö

ringen." Nuvarande vattenkraftverk togs i drift år 1968 och där stadgades att det

skulle framsläppas en minimitappning på 50 1/s, före dess har det från 1910-11 un

der perioder förekommit nolltappning i huvudfåran. Dock torde de dryga fyrtio åren

som minimitappning utgjort 50 1/s medfört att vattendraget har anpassat sig till det

nämnda flödet men givetvis har mera vatten passerat huvudfåran generellt än vad

som kommer att ske nu i och med att det befintliga kraftverkets slukförmåga endast

uppgår till 0,6 m3/s. Han är dock beredd att släppa fram 300 1/s, fördelat mellan

luckutskovet och omlöpet, för att på så vis upprätta förutsättningarna för florans och

faunans livsutrymme och därmed garantera en fortsatt God ekologisk status eller till

och med Hög ekologisk status.

Länsstyrelsen föreslår också som ett led i att tillstånd kan ges att sökanden kan

släppa förbi högflöden vid vissa tider på året för att på så vis bibehålla kvaliteten på

strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem nedströms. Sökanden kommer

alltid att släppa fram högflöden då det inte går att innehålla vatten i uppdämningen.

Även extrema högflöden kommer fortsatt att förekomma i huvudfåran på nämnd

sträcka. Det bör här tydliggöras att kvaliteten på ekosystemen nedströms kraftver

kets utloppskanals mynning inte kommer att förändras på något vis då samma vat

tenmängd som framrinner uppströms kraftverket även kommer att framrinna i hu

vudfåran från och med utloppskanalens mynning. Sträckan som berörs av lägre vat

tenföring är den som sträcker sig mellan dammbyggnaden och utloppskanalens

mynning i huvudfåran.

Kammarkollegiet anför som skäl för att ansökan skall avslås att yrkade försiktig

hetsmått inte är förenliga med bästa möjliga teknik. Det är tveksamt på vilka grun

der Kammarkollegiet finner dessa skäl då sökanden föreslagit ett omlöp, en galler

lutning på 20- 35°, flyktvägar samt en för fiskvägen väl tilltagen minimitappning

för att tillgodose vattenmiljöns kvalitet samt upprätthålla God ekologisk status.

¬


DOM M 1429

Det har hitintills inte kunnat visas att frisk fisk frivilligt simmar in mot turbinen.

Goda exempel finns där fisken setts simma fram och tillbaka genom gallret trots att

kraftverket är i drift. Vid de försök som gjorts har fisken (och ibland träbitar) tving

ats genom turbinen. 22 mm:s spaltvidd och en lutning på 20 - 35 grader är tillräck

ligt för att få en lugnare vattenhastighet. Det behövs inte avledningsränna om det

tillkommer ett omlöp. Det bör här anmärkas att det idag inte föreligger problem

med fisk på gallret eller att det förekommer död fisk nedströms kraftverket.

Havs- och vattenmyndighetens försiktighetskrav beträffande grumlings alstrande

arbeten accepteras. Sådana arbeten kommer inte att utföras under känsliga perioder

som t.ex. undertiden 15 september till 15 november och inte heller under högflö-

desperioder.

Allt tillrinnande vatten kommer att släppas fram genom utskovsdammen under ar

betstiden då det inte finns några som helst möjligheter att innehålla vatten någon

stans.

Någon fiskeskada utöver den som eventuellt kan ha uppstått då dammen ursprung

ligen uppfördes kommer inte att uppstå. Dessutom kommer i framtiden en dubbelt

så stor minimitappning som idag att släppas fram.

Kammarkollegiet har ifrågasatt tillåtligheten enligt 11 kap 6 §. I ansökan är visat

effektiviseringen av Trälshults vattenkraftverk uppfyller kraven i tillåtlighetsbe

dömningen. I kalkylen finns medtaget kostnaderna för att iståndsätta fiskvägen.

Några skador eller olägenheter uppstår inte vid genomförande av planerad effektivi-

sering vilket även framgår av i ärendet inlämnad ansökan med tillhörande miljökon

sekvensbeskrivning. Vad som inte har redovisats och som det bör tas hänsyn till är

den miljönytta som effektiviseringen av Trälshults kraftverk medför. Miljönyttan

består av tillkomsten av ytterligare ca 750 000 kWh från vår mest, enligt alla ut

förda livscykelanalyser, miljövänliga energikälla. Den utökade elproduktionen är ett

bidrag till kampen mot den pågående klimatförändringen och del i att uppfylla våra

miljömål.

¬


DOM M 1429-11

Han kan acceptera att tiden för anmälan av oförutsedd skada bestäms till 10 år.

Han accepterar länsstyrelsens yrkande avseende uppföljning av verksamheten lik

som föreslagen inskränkning i tillåten tid för grumlande arbeten.

RÄTTEGÅNGSKOSTNADER

Kammarkollegiet har yrkat ersättning med 92 809 kr varav utlägg 9 809 kr. Av

yrkad ersättning avser 56 000 kr kammarkollegiets eget arbete, 3 000 kr kammar

kollegiets utlägg, 27 000 kr ersättning till WSP för förberedande av och deltagande i

huvudförhandling samt 6 809 kr WSP:s utlägg. Kammarkollegiet har tillagt att det

därutöver har haft utgifter till WSP som de inte yrkat betalning för.

Barbro Mollgård har yrkat ersättning med sammanlagt 80 076 kr exkl. moms (hon

är momsredovisningsskyldig), varav 39 818 kr för ombudsarvode (förbundsjurist

Jonas Månsson) samt 40 258 kr för utlägg (utredning av civilingenjören Maria Nils

son, LRF Konsult AB).

Sven-Erik Vänneå har svarat följande.

Han kan vad gäller kammarkollegiet endast vitsorda 15 000 kr. Kammarkollegiets

hantering och skrifter, inklusive WSP:s yttrande, har inte tillfört ärendet något i

sådan grad att begärda kostnader kan anses skäliga i ärendet. Kammarkollegiet har

även i stor utsträckning hänvisat till länsstyrelsens bedömningar och yttranden i

ärendet.

Resultatet av den analys han gjort av i statusklassificeringen ingående parametrar

för beslutande av miljökvalitetsnormen för Vänneån har i stort sett samma slutsatser

som WSP kommit fram till men klätt resultatet i andra ord. Det är myndigheten som

ska tillämpa miljöbalken vid en tillståndsprövning som har skyldigheten att se till

att beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner finns tillgängliga vid prövning

en (6 kap 19 § miljöbalken) och de krav som Kammarkollegiet ställt på sökanden

och som sedermera resulterat i det av Kammarkollegiet beställda yttrandet av WSP

(Rapport 2012-04-19) står inte i proportion till den utredningsbörda som skall läg-

¬


DOM M 1429

gas på en sökande. WSP:s rapport uppfattas också som generell då man inte sett

fortsättningarna i verkligheten. Fortsatt diskussion var inte möjlig då WSP inte

deltog vid synen. Någon åtgärdsplan är inte upprättad för Vänneån.

I Magnus Fröbergs skrift "Vad innebär miljökvalitetsnormer för vatten för verk

samhets utövare?" anges följande på sidan 3. "Då vattenmyndigheten och övriga

myndigheters resurser är begränsade finns en uppenbar risk att de i samband med

tillståndsprövningar kommer att försöka ställa krav på verksamhetsutövarna att ge

nomföra miljöundersökningar och redovisa uppgifter som egentligen inte behövs

vid tillståndsprövningen, utan vars syfte primärt kommer att vara att uppfylla Sveri

ges förpliktelser att karakterisera och övervaka landets vattenförekomster. Avsikten

är inte att verksamhetsutövare vid en tillståndsprövning ska tillhandahålla ett all

mänt underlag för bedömningen av vattenkvaliteten i en vattenförekomst, eller re

dogöra för det allmänna behovet av åtgärder för att följa miljökvalitetsnormer för

vatten överlag."

Han har accepterat den av Mollgård begärda ersättningen om 43 000 kr. Den av

LRF begärda kostnadsersättningen om 80 076 kr är dock inte skälig. Det har för

Civ. Ing Maria Nilsson, LRF Konsult AB framställts ersättning för utredningskost

nader om totalt 40 258 kr. Detta ersättningsyrkande avvisas i sin helhet. I samman

ställningen av kostnaderna hänvisas till ett värderingsutlåtande som han inte har fått

tagit del av och kan därför ifrågasätta om något sådant finns. Oavsett huruvida det

har utförts en ortprisutredning eller inte, så har inte det behovet här förelegat. Han

tog med hjälp av sakkunnig fram en egen värdering som presenterades för Moll-

gårds tidigare ombud. Det givna förslaget motsvarade 10 kr/m för det överdämda

markområdet, som närmast är att betrakta som impediment om ca 2 800 in , vilket

också är i överensstämmelse med vad Förbundsjurist Jonas Månsson sedermera

yrkade som ersättning för sin klient. I den bjudna ersättningen ligger en stor post för

goodwill. En rätt utförd ortprisutredning ger inte det utfallet som presenterats. Det

bör särskild anmärkas att i dag finns det ortprisuppgifter som gör det möjligt att via

datorn ta fram uppgifter på mindre än 15 minuter, som är fullt tillräckligt som un

derlag för att åsätta ett värde på ett markområde. Han kan mot bakgrund av vad som

¬


DOM M 1429

ovan har anförts inte se att Civ. Ing Maria Nilsson har haft någonting att tillföra i

ärendet och avvisar därför i sin helhet yrkade kostnader.

DOMSKÄL

Allmänt

Av 3 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar framgår att vat

tenkraftverk alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan. För verksamhet som

ska antas ha betydande miljöpåverkan gäller utökade krav på innehållet i miljökon

sekvensbeskrivningen samt utökade krav på det samråd som ska ske inom ramen för

den process inom vilken miljökonsekvensbeskrivningen upprättas. För att miljökon

sekvensbeskrivningen ska kunna godkännas måste såväl innehållet i densamma som

samrådsprocessen vara tillfyllest. Om inte miljökonsekvensbeskrivningen kan god

kännas föreligger hinder mot att meddela tillstånd och ska ansökan avvisas.

Det har i målet inte riktats någon invändning mot företaget samråd. Däremot har

flera remissinstanser/parter riktat invändningar mot innehållet i miljökonsekvensbe

skrivningen. Detta gäller framförallt vad gäller redovisningen av hur det ska undvi

kas att verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs, en redovis

ningsskyldighet som framgår av 6 kap 7 § 2 st 2 p miljöbalken.

De miljökvalitetsnormer som här är aktuella är de som fastställts av vattenmyndig

heterna med stöd av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vat

tenmiljön (vattenförvaltningsförordningen). Nämnd förordning har sin grund i

europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om

upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ram-

vattendirektivet). Enligt ramvattendirektivet åligger det medlemsstaterna att genom

föra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i

alla ytvattenförekomster samt skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekoms

ter i syfte att uppnå en god ytvattenstatus senast 2015 (eller vid vissa förutsättningar

vid en senare tidpunkt).

¬


DOM M 1429

För genomförande av ramvattendirektivet är Sverige indelat i fem vattendistrikt

med en vattenmyndighet i varje distrikt som har ansvar för förvaltningen av kvali

teten på vattenmiljön i distriktet. Enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen ska

vattenmyndigheten fastställa kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för bl.a. ytvatten

förekomsterna i vattendistriktet. Kvalitetskraven för ytvatten ska fastställas så att

tillståndet i ytvattenförekomster inte försämras och så att alla ytvattenförekomster,

utom de som förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade, senast den

22 december 2015 uppnår god ytvattenstatus enligt bestämmelserna i ramvattendi

rektivet (det finns dock vissa möjligheter att flytta fram tidpunkten resp. att sänka

kvalitetskraven). För konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvattenförekomster

gäller kvalitetskravet god ekologisk potential istället för god ytvattenstatus.

Närmare bestämmelser för fastställande av kvalitetskrav avseende ytvatten finns i

Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvali

tetsnormer avseende ytvatten, NFS 2008:1. Härav framgår bl.a. att vattenmyndig

heterna ska klassificera ekologisk status eller potential och kemisk ytvattenstatus för

ytvattenförekomster i syfte att avgöra vilka miljökvalitetsnormer som ska faststäl

las.

Bestämmelserna syftar således bl.a. till att uppnå dels god ekologisk status eller

potential, dels god kemisk ytvattenstatus i alla ytvattenförekomster vid angiven tid

punkt.

Enligt NFS 2008:1 ska - förenklat uttryckt - vid klassificering av ekologisk status

och potential ske en sammanvägning av de biologiska kvalitetsfaktorerna, de fysi-

kalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna och de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna.

Vattenmyndigheten Västerhavet har fastställt kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer)

för Vänneån. Enligt den av myndigheten gjorda klassificeringen hade Vänneån vid

klassificeringstidpunkten 2009 såväl god ekologisk status som god kemisk ytvatten

status. Vad gäller den ekologiska statusen bör dock anmärkas att ingen av kvalitets

faktorerna ingående i den hydromorfologiska statusbedömningen är bedömd, utan

¬


DOM M 1429

att statusbedömningen helt vilar på de biologiska och de fysikalisk-kemiska kvali

tetsfaktorerna. Då befintlig status har bedömts vara god har kvalitetskraven automa

tiskt fastställts till god ekologisk status 2015 och god kemisk ytvattenstatus 2015.

Ansökt vattenverksamhet har ingen (åtminstone ingen beaktansvärd) påverkan på

kvalitetskravet avseende kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskravet avseende ekologisk

status kan dock komma att påverkas och miljökonsekvensbeskrivningen måste där

för beskriva hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att

en denna miljökvalitetsnorm inte följs. I sammanhanget gäller att kvalitetskravet

avseende ekologisk status inte är en gränsvärdesnorm enligt 5 kap. 2 § 1 p. miljö

balken (se 4 kap. 8 b § vattenförvaltningsförordningen) och att bestämmelserna i

2 kap. 7 § 2 - 3 st miljöbalken därför inte är tillämpliga.

Upprättad miliökonsekvensbeskrivning

Det samråd som genomförts inom miljökonsekvensbeskrivningsprocessen får anses

godtagbart.

Den miljökonsekvensbeskrivning som bifogats den ursprungliga ansökan är inte av

sådan art att den skulle kunna godkännas. Miljökonsekvensbeskrivningen har emel

lertid kompletterats vid ett flertal tillfällen och är nu av bättre kvalitet. De många

kompletteringarna gör emellertid att den miljökonsekvensbeskrivning som nu före

ligger är något svår att överblicka, vilket bl.a. torde framgå av den sammanställning

som domstolen gjort under rubriken Miljökonsekvenser m.m. ovan.

Samtliga de kompletteringar som avser miljökonsekvensbeskrivningen har skett

efter det miljökonsekvensbeskrivningen kungjordes (kungörelse utfärdades av

Växjö tingsrätt den 21 december 2010) och vissa kompletteringar har till och med

skett efter Mark- och miljödomstolens huvudförhandling i målet. Mot bakgrund

bl.a. av vad Högsta Domstolen uttalat i dom den 10 juni 2009 i mål T 3126-07 (Ar

vika skyddsdamm) kan i någon mån ifrågasättas om inte vissa kompletteringar skett

för sent för att kunna godtas. Mark- och miljödomstolen gör emellertid sammanta

get bedömningen att kompletteringsförfarandet och kompletteringstidpunkterna kan

accepteras.

¬


DOM M 1429

Vidare kan diskuteras om det kan godtas att miljökonsekvensbeskrivningens inne

håll till följd av kompletteringsförfarandet kommit att bli uppdelade på ett antal

olika handlingar. Detta förhållande medför att miljökonsekvensbeskrivningen är

svår att överblicka och strider mot grundprincipen att miljökonsekvensbeskrivning

en ska vara ett fristående dokument.

Vad gäller sakinnehållet i miljökonsekvensbeskrivningen instämmer domstolen i

remissmyndigheternas invändningar att miljökonsekvensbeskrivningen i vissa delar

innehåller obestyrkta påståenden. Samtidigt gäller att det måste finnas en gräns för

de krav som kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning. Om det är uppenbart att

framförda påståenden är korrekta och/eller de negativa verkningarna som kan befa

ras i aktuellt hänseende är mycket begränsade kan det inte rimligtvis krävas av

verksamhetsutövaren att han vidtar omfattande och kostsamma utredningar i frågan;

dock att det självfallet gäller att miljökonsekvensbeskrivningen alltid måste uppnå

en viss kvalitativ miniminivå.

De kvalitetsfaktorer som kan påverkas av vattenkraft är bl.a. - vilket även framgår

av den åberopade rapporten från WSP - de biologiska faktorerna kiselalger, botten

fauna och fisk samt de hydromorfologiska faktorerna kontinuitet, hydrologisk regim

och morfologiska förhållanden. Faktorerna kontinuitet och morfologiska förhållan

den påverkas inte negativt av den ansökta verksamheten. Däremot påverkas den

hydrologiska regimen, vilket i sin tur kan ha betydelse för de biologiska faktorerna.

Sven-Erik Vänneås ansökan rör om- och tillbyggnad av en befintlig tillståndsgiven

och därmed laglig verksamhet. Den ökade vattenavledning för kraftproduktion som

ansökan syftar till medför att vattenflödet i Vänneåns huvudfåra reduceras på den

ungefär 500 m långa sträckan mellan dammen och utloppskanalens mynning. Flö

desreduceringen kommer som högst att uppgå till 2,2 m3/s (motsvarande den ökade

drivvattenföringen som ökar från 0,6 till 2,8 m3/s). Då medelvattenföringen i ån

uppgår till 2,3 m3/s kommer således vattenföringen i huvudfåran att minska väsent

ligt under stora delar av året. Medelhögvattenföringen uppgår emellertid till

¬


DOM M 1429

14,3 m3/s, varför det även efter en utbyggnad kommer att förekomma regelbundet

återkommande perioder med flöden överstigande vad kraftverket kan svälja. För

ändringen av den hydrologiska regimen kan leda till en försämring av den ekolo

giska statusen. Det är i ansökan inte helt klarlagt vilken påverkan som kan följa

härpå.

I syfte att minska de negativa följderna av den ökade drivvattenföringen har Sven-

Erik Vänneå åtagit sig att öka minimivattenföringen till Vänneån. Nuvarande mini-

mivattenföring uppgår till 50 1/s (eventuellt jämte ett visst spill genom dammen) och

Vänneå har i målet - som han slutligt bestämt sin talan - accepterat att öka minimi

vattenföringen till 300 1/s om detta anses nödvändigt. En minimivattenföring om

300 1/s är också vad övriga som fört talan förespråkat. Denna förändring av den

hydrologiska regimen är till fördel för Vänneåns ekologiska status. En sådan mini

mivattenföring torde också vara tillräcklig för att bibehålla och i vissa avseenden

förbättra förhållandena för bottenfauna och uppväxtområden för fisk m.m.

Sven-Erik Vänneå har härtill åtagit sig att utföra en ny och förbättrad fiskväg förbi

dammanläggningen och i fiskvägen släppa upp till 300 1/s. Den tänkta fiskvägen är

inte presenterad i detalj. Fiskvägar måste emellertid utformas individuellt utifrån

förhållandena på platsen och detaljutformning måste oftast ske i samband med utfö

randet. Vad Sven-Erik Vänneå presenterat beträffande fiskväg får anses innehålla

den precisering som kan krävas på detta stadium av projektet. Sven-Erik Vänneå

har härtill åtagit sig att utforma fiskvägen i samråd med fiskeribiologisk expertis

och tillsynsmyndigheten. Det saknas anledning anta annat än att det är möjligt att

utföra en fungerande fiskväg. Fiskvägen kommer att medföra positiva effekter för

Vänneåns ekologiska status.

Negativa verkningar i övrigt är i allt väsentligt koncentrerade till utförandetiden.

Med iakttagande av de försiktighetsmått som Sven-Erik Vänneå åtagit sig att utföra

får dessa verkningar betecknas som tillfälliga och mycket begränsade.

¬


DOM M 1429

Sammanfattningsvis kan konstatera att den förändring som sker av den hydrolo

giska regimen torde innebära både en förbättring och försämring med avseende på

den ekologiska statusen. Med hänsyn till förhållandena på platsen och det material

som föreligger i målet bedömer domstolen att den förändring som sker av den hyd

rologiska regimen sammantaget inte medför att den ekologiska statusen försämras.

Av domstolens resonemang ovan följer också att inte heller de biologiska faktorerna

påverkas på så sätt att den ekologiska statusen försämras. Ansökt verksamhet har

därför inte någon negativ inverkan på möjligheterna att klara föreliggande kvalitets

krav. Mot denna bakgrund och då någon myndighetsklassificering av de hydromor

fologiska kvalitetsfaktorerna inte utförts kan det inte anses nödvändigt med en nå

gon tillkommande redogörelse av verksamhetens påverkan på de olika kvalitetsfak

torerna utifrån det bedömnings system som miljökvalitetsnormerna bygger på eller

att lämna ytterligare vetenskapliga referenser. Den omständigheten att miljökonse

kvensbeskrivningen skulle kunna göras bättre och mer omfattande (något som fö .

alltid är fallet) kan därför inte få medföra att miljökonsekvensbeskrivningen inte ska

anses uppfylla kraven i 6 kap. 7 § 2 st 2 p miljöbalken.

Vid angivna förhållanden saknas vidare anledning förordna om sakkunnig i förelig

gande fiskefrågor.

Ansökan rör en begränsad ändring av en befintlig verksamhet. Det är därför inte

aktuellt att kräva en redovisning av möjliga alternativa lokaliseringar. Innehållet i

miljökonsekvensbeskrivningen får anses tillräckligt även i övrigt.

Vid angivna förhållanden bör det även kunna accepteras att miljökonsekvensbe

skrivnings innehållet är spritt på olika handlingar och att innehållet i miljökonse

kvensbeskrivningen begränsats på sätt gjorts.

Miljökonsekvensbeskrivningen kan således godkännas.

Tillåtlighet m.m.

Sven-Erik Vänneå har som ägare till strömfallsfastigheten erforderlig rådighet för

ansökt vattenverksamhet.

¬


DOM M 1429

Vattenverksamheten strider inte mot någon kommunal markanvändningsplan och

kan, som anförts under föregående avsnitt, inte anses motverka möjligheterna att

klara fastställda miljökvalitetsnormer. Verksamheten är förenlig med kravet på

bästa möjliga teknik.

Vid en bedömning enligt 11 kap. 6 § miljöbalken ska intäkterna av verksamheten

överstiga de faktiska kostnaderna och fördelarna från allmän och enskild synpunkt

av verksamheten överstiga de skador och olägenheter den medför. Bestämmelsen är

allmänt hållen för att möjliggöra en helhetsbedömning av verksamheten och en

ekonomisk analys i ett tillstånds ärende gällande vattenverksamhet får av praktiska

skäl ske med ett visst mått av schablonisering och rimlighet.

Den elproduktion som sökanden uppgett förefaller storleksmässigt rimlig vid en

övers lagsmäss ig kontrollberäkning, även med hänsyn till den i domen bestämda

minimitappningen. De ekonomiska kalkyler som redovisas i ansökan är inte helt

aktuella, bl.a. är dagens elpris och priset på elcertifikat något lägre än när ansökan

gjordes. En investering i ett vattenkraftverk får dock ses i ett långt perspektiv och

med beaktande av den prisbild som varit de senaste åren bedömer domstolen att

verksamheten fortfarande är ekonomiskt lönsam. Nyttan av elproduktionen vid

Trälshult är dock begränsad sett ur allmän synpunkt. Mot detta ska ställas den på

verkan på enskilda och allmänna intressen som verksamheten medför. Några olä

genheter eller skador av betydelse på enskilda intressen kan inte anses uppstå. Vad

gäller de allmänna intressena så är det främst den påverkan som sker på huvudfåran

till följd av den minskade vattenföringen där som kan medföra olägenheter eller

skador som har betydelse för tillåtligheten. Med hänsyn till vad domstolen dock

anfört ovan om inverkan på vattendraget vad avser miljökvalitetsnormer m.m. så

bedöms föreslagen minimitappning och den förändrade flödesregimen ändock med

föra att sträckans värde som strömmande vattendrag kan bibehållas i sådan omfatt

ning att påverkan på sträckan blir begränsad. Domstolen finner således att den på

verkan som kan uppstå på huvudfåran på grund av den förändrade flödesregimen

¬

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen

DOM

51

M 1429-11

inte är av sådan omfattning att den utgör hinder mot verksamheten enligt bestäm

melsen i 11 kap. 6 § miljöbalken.

Inte heller i övrigt förekommer något som gör ansökt verksamhet otillåten. Tillstånd

ska därför lämnas.

Villkor för verksamheten m.m.

I enlighet med vad parterna förklarat sig vara överens om ska meddelas förbud mot

grumlande arbeten under perioden för öringens lek (15 sept-15 nov). Skäl föreskriva

användning av geotextilduk föreligger inte.

Villkor bör meddelas om inrättande av ny fiskväg förbi dammanläggningen samt

om en minimivattenföring om sammanlagt 300 1/s.

Intaget till kraftverksturbinen bör förses med ett vinklat intagsgaller med ett galler

avstånd på högst 15 mm.

Anläggningen ska i enlighet med Sven-Erik Vänneås åtagande förses med en avled

ningsränna för utvandrande ål och annan fisk. Vidare ska nivåvakten i reglerings

dammen ska vara inställd så att korttidsreglering omöjliggörs.

Innan arbetena påbörjas ska tillsynsmyndigheten godkänna ett kontrollprogram för

vattenverksamheten. Det ligger på Sven-Erik Vänneå att ta fram förslag till kon

trollprogram som ska omfatta minst arbetenas utförande, kontroll av akvatisk flora

och fauna i minst en punkt nedströms kraftverket viss tid efter utförda arbeten samt

uppföljning av omlöpets funktion. Som verksamhetsutövare har Sven-Erik Vänneå

att stå kostnaderna för utförandet av programmet.

Det bör delegeras till tillsynsmyndigheten att meddela de ytterligare villkor som kan

behövas vad gäller utformning av fiskvägen, kontrollprogram för densamma samt

hur minimivattenföringen ska fördelas mellan fiskvägen och andra anläggningsde

lar.

¬


DOM M 1429-11

Allmän fiskeavgift enligt bestämmelserna i 6 kap 7 § lagen (1998:812) med sär

skilda bestämmelser om vattenverksamhet bör bestämmas som en engångsavgift om

1 100 kronor.

Tiden för anmälan om oförutsedd skada bör sättas till 10 år.

Rätte gån gskostnader

Enligt 25 kap. 2 § miljöbalken ska i ansökningsmål om vattenverksamhet sökanden

svara för sina egna och motparternas kostnader vid mark- och miljödomstolen, allt

under förutsättning att kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av par

tens rätt.

Barbro Mollgård och kammarkollegiet är parter i målet och har således rätt till skä

lig rättegångskostnadsersättning. Begärda ersättningsbelopp framstår emellertid -

även med beaktande av att ansökan ursprungligen varit bristfällig såväl vad gäller

ersättnings erbjudande som omfattning - som något höga.

Vad gäller Barbro Mollgård förtjänar särskilt noteras att den påverkan hennes fas

tighet utsätts för är såväl begränsad som befintlig. Mot bakgrund härav och vad som

är upplyst och parternas tidigare kontakter i frågan borde ersättningsfrågan kunnat

ha hanterats på ett mer kostnadseffektivt sätt. Sven-Erik Vänneås rättegångskost

nadsansvar gentemot Barbro Mollgård bör därför begränsas till 50 000 kr.

Vad gäller kammarkollegiet noterar mark- och miljödomstolen särskilt att kammar

kollegiets argumentation till mycket stor del rör förhållanden där andra myndigheter

besitter särskild sakkunskap. Kammarkollegiet ska visserligen företräda de all

männa intressena, men det bör kunna krävas att de olika myndigheter som företrä

der allmänna intressen samarbetar i sin verksamhet och drar nytta av varandras sak

kunskap. Det framstår inte som rimligt att varje myndighet på den sökandes bekost

nad ska agera i samtliga frågor helt oberoende av vad andra myndigheterna gör.

Mot bakgrund av det anförda finns anledning att begränsa Sven-Erik Vänneås rätte

gångskostnadsansvar även mot kammarkollegiet till 50 000 kr.

¬


DOM

53

M 1429-11

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV425)

Överklagande senast den 27 december 2012

Göran Stenman Nils-Göran Nilsson

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Stenman, tekniska rådet

Nils-Göran Nilsson samt de särskilda ledamöterna Bo Essvik och Stefan Andersson.

¬


DOM

54

M 1429-11

DOMSLUT 1 BAKGRUND 4 YRKANDEN 5 ANSÖKAN 6

Allmänt 6 Höjd- och hydrologiska uppgifter 7 Befintliga anläggningar m.m 7 Nya anläggnings de lar m.m 9 Fiskväg m.m 10 Förhållanden under arbetstiden 12 Ekonomisk tillåtlighet 13 Miljökonsekvenser m.m 13

INKOMNA YTTRANDEN 24 Kammarkollegiet 24 Länsstyrelsen i Hallands län 28 Älvräddarnas Samorganisation 33 Havs- och vattenmyndigheten 34 Laholms kommun (kommunstyrelsen) 38 Miljö- och byggnadsnämnden i Laholms kommun 39 Barbro Mollgård, fastigheten Brånalt 2:3 39 Sven-Erik Vänneås svar 39

RÄTTEGÅNGSKOSTNADER 42 DOMSKÄL 44

Allmänt 44 Upprättad miljökonsekvensbeskrivning 46 Tillåtlighet m.m 49 Villkor för verksamheten m.m 51 Rättegångskostnader 52

¬

SVERIGES DOMSTOLAR

Bilaga

INFORMATION

dom i mål där mark- och miljödomsto-Hur man överklagar -len är första instans Den som vill överklaga mark- och miljö-domstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och rniljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.

Överklagandet ska ha kommit in t i l l mark- och mil |ödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. ans-lutningsöverklagande) även om den vanliga t i den för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas t i l l mark- och mil)ödomstolen och det måste ha kommit in t i l l mark- och mil)ödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. O m det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i Mark- och mil)ööverdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och mil |ödomstolen har kommit t i l l ,

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och rniljödomstolen har kommit ti l l ,

3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

O m prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet ti l l Mark- och miljö

överdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om

1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer,

2. den ändring av mark- och miljödomsto-lens dom som klaganden vi l l få ti l l stånd,

3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomsto-lens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,

4. de omständigheter som åberopas t i l l stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt

5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.

Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen til l omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. V i l l klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen til l detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vi l l att motparten ska infinna sig personligen v id huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ti l l överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad.

Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och rniljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

D v 425

www.domstol.se

¬

new vÄnersborgs tingsrÄt dot m mål nr m 1429-11 mark- och … · 2016. 3. 30. · mark- och...

Documents