ns fondskola - börshajen...faktorer tydligt visar vad ett investmentbolag skall göra för att...

BÖRSHAJENSFONDSKOLA

2 BÖRSHAJENS FONDSKOLA BÖRSHAJENS FONDSKOLA 3

Förord

Miljoner svenskar äger idag aktier, antingen direkt eller indirekt via exempel-vis aktiefonder och pensionsfonder. Detta är en devis vi gång på gång hör eller läser om i de finansiella medierna. Just det aktieägande som går under benämningen ”indirekt” är vad den här delen av Börshajens skola till stor del handlar om. Nämligen investerarnas exponering mot aktier via en fond.

Sverige är ett av de länder i världen där aktieägandet och även det frekventa fondsparandet är som mest utbrett. Man skulle rentav kunna kalla denna investeringsform för en folkrörelse - så omfattande är sparandet i fonder!

Via nätmäklare och banker har privata investerare i det närmaste ett oändligt utbud av fonder att välja mellan. Idag fyller fonderna flera olika funktionerna i ett spektrum som sträcker sig alltifrån snabb trading via exempelvis de OMX-baserade hävstångsfonderna XACT BULL & BEAR till Pensionssparan-de med en placeringshorisont över flera decennier.

Området fonder är stort nog att skriva ett antal romaner om men vi har i denna introduktion valt att bryta ned det vi anser vara relevant information till lättbegriplig fakta. Vad är egentligen en hedgefond och hur fungerar en indexfond? Vad är en aktivt förvaltad fond och vad är en ETF? Vilka fondbo-lag är störst i världen? Och framförallt, vad skall du tänka på innan du börjar placera och spara i fonder?

Frågorna för nybörjaren inom fondernas värld är onekligen många och för-hoppningsvis finner du flera av svaren i Börshajens fondskola!

Trevlig läsning önskar Börshajen

Innehåll

Inledning

Fondsparandet i Sverige - en folkrörelse

Fondsparandets utbredning och samlade värde

Vad definierar en fond och hur fungerar den?

Så handlar du med fonder

Olika typer av fonder

Fonder jämfört med investmentbolag

ETF:er - börshandlade fonder

Varför presterar många aktivt förvaltade fonder inte bättre än index?

Att välja rätt fonder

Fondmarknadens stjärnor


Fondskolan

FONDSPARANDET I SVERIGE - EN FOLKRÖRELSE

Området ”fonder” är som sagt stort nog att skriva dussintals böcker om och därav blir utrymmet i denna introduktion till fondmarknaden en begränsande faktor. Vi har försökt dokumentera den viktigaste och grundläggande fakta som nybörjaren behöver känna till och understryker att syftet med denna utbildning främst är att introducera nybörjaren till fondmarknaden. För den som vill vidareutbilda sig finns det ett stort utbud böcker på både svenska och engelska som beskriver portföljteori och olika investeringsstrategier inriktade på fonder.

Fonder kan för många privata investerare och småsparare utgöra en bra bas i börsportföljen och innebära den grundtrygghet som gör att man successivt vågar sig på egen analys och klassisk ”stockpicking” (val av enskilda aktier).

DET SVENSKA FONDSPARANDETS UTBREDNING OCH SAMLADE VÄRDE

Det svenska sparandet i aktiefonder slog på allvar igenom under 1980-talet och har sedan dess ökat stadigt genom såväl goda som sämre börstider. 2015 uppgick de svenska fondernas samlade värden till över 3000 miljarder kronor. För att förvalta denna samlade summa tog bankerna och andra för-valtningsinstitut uppskattningsvis ut omkring 25 miljarder kronor i ersätt-ning.

Idag sparar omkring 5,5 miljoner svenskar i fonder på månadsbasis. Utö-ver dessa aktiva insättningar sker ett betydande flöde till premiepension, tjänstepension och pensionssparande. Ett vanligt sätt att pensionsspara är exempelvis att ge sin bank fullmakt att vid varje lönetillfälle överföra en förutbestämd summa vilken planenligt placeras enligt kundens instruktioner och val av fonder.

VAD DEFINIERAR EN FOND OCH HUR FUNGERAR DEN?

En fond består av ett flertal olika underliggande värdepapper, exempelvis aktier eller räntepapper. En fond innebär oftast per automatik en risksprid-ning även om det finns fonder som är hårt nischade och exponerade mot en specifik marknad (exempelvis en tillväxtekonomi eller en snabbt växande bransch) alternativt ett enskilt tillgångsslag.

Nischade fonder såsom råvarufonder eller fonder exponerade mot tillväxt-marknader (emerging markets) som Brasilien och Kina står i skarp kontrast till de traditionella indexfonder som många svenska investerare placerar i. Att bygga en egen fondportfölj och kombinera fonder med olika exponering och risknivå kan vara en riktigt spännande sysselsättning som dessutom tar dig med på en lärorik resa.

SÅ HANDLAR DU MED FONDER

Fonder handlas i så kallade andelar direkt via din bank eller nätmäklare. Vissa fonder har bestämda månatliga datum då andelarna kan säljas och köpas medan andra fonder handlas på daglig basis. Till skillnad mot aktie-marknaden har du alltid fondbolaget som motpart när du köper eller säljer fondandelar.

FONDBOLAG OCH FONDFÖRVALTARE

En fond drivs av ett fondbolag som kan vara fristående eller exempelvis gå under en storbanks verksamhet. Fondens exponering bestäms beroende på


vilken typ av fond det rör sig om av strikt reglerade regelverk. Fondens place-ringar exponering och administration sköts av fondförvaltare.

VARFÖR SPARA I FONDER?

Fonder erbjuder investerare som inte har tid eller kunskap nog att välja ut enskilda aktier enligt en egenutvecklad strategi. Att köpa fonder kan alltså vara detsamma som att köpa sig tid och en rationell investeringslösning som innebär att proffs som sitter mitt i marknaden allokerar och fördelar dina likvida medel enligt fondens riktlinjer.

Du gör givetvis ett val i fråga om exponering och riskprofil när du väljer att investera i fonder. Fonder kan också utgöra en del i en samlad börsportfölj där egna val av aktier kombineras med fonder som upplevs intressanta, antingen som en säker bas eller som en volatil krydda i portföljen.

AVGIFTER FÖR FONDFÖRVALTNING

Du betalar som vid all förvaltning även när du investerar i fonder en avgift för den tjänst du köpt. Denna avgift kan vara såväl fast som prestationsbaserad eller en kombination av båda dessa faktorer vilket idag är den vanligaste ersättningsmodellen.

OLIKA TYPER AV FONDER

Det finns idag ett stort antal olika typer av fonder som administreras utifrån fasta ramverk och regler. Vi skall i denna grundutbildning så enkelt som möjligt förklara de vanligaste fondtyperna och dess struktur.

INDEXFONDER

Indexfonder är som namnet antyder fonder vars mål är att följa ett specifikt index. Indexet kan exempelvis vara Stockholmsbörsens OMXS30-index eller OMXSPI, det vill säga Stockholmsbörsens samlade index.

Att vara exponerad mot exempelvis OMXS30 via en indexfond har sedan 2008 varit en riktigt bra affär, detta på grund av att den långa så kallade primärtrenden successivt klättrat till högre nivåer. Denna typ av långsiktigt

stigande trender kallas ofta för ”Buy and hold-market”. Köp och behåll har varit en enkel men lönsam strategi sedan den senaste primära nedtrendens slut år 2008. Denna strategi kommer givetvis att fungera betydligt sämre den dag den långa så kallade primära börstrenden ser sitt slut.

AKTIEFONDER

Aktiefonder placerar som namnet antyder enbart i aktier. Aktiefonder kan ha olika inriktning och investera i olika branscher. Det finns exempelvis renod-lade småbolagsfonder eller så kallade etiska fonder som endast placerar pengar i bolag med hållbarhetslösningar som en del av sin strategi. Aktiefon-der är den vanligaste fondformen bland svenska investerare.

RÄNTEFONDER

En räntefond placerar uteslutande i räntebärande värdepapper. Detta kan ex-empelvis vara statsskuldväxlar, bostads eller statsobligationer. Räntefonder har vanligtvis en lägre risk än aktiefonder som tenderar att vara mer volatila. Räntefonder delas in kategorierna korta räntefonder, långa räntefonder, före-tagsobligationsfonder och realräntefonder.


FÖRETAGSOBLIGATIONER

Företagsobligationsfonder placerar i obligationer utgivna av olika företag. Fonderna exponeras mot nivåer av risk vilket per definition innebär att fon-dernas avkastningsnivå kan variera kraftigt. En viktig faktor att ta hänsyn till är det aktuella företagets stabilitet och soliditet. Stora solida företag som ge-nererat bra resultat under en längre tid erbjuder givetvis en betydligt säkrare investering än ett mindre bolag med sämre ekonomi och kassaflöde.

REALRÄNTEFONDER

Realräntefonder är en fondtyp som placerar i obligationer till fast ränta över den rådande inflationen. Räntan på en realränteobligation fastställs i ett procenttal med inflationen adderad. Det innebär i praktiken att du som investerare är skyddad från inflationsfaktorn och att inflationen därmed inte kommer att påverka din avkastning.

HEDGEFONDER

Hedgefonder är aktivt förvaltade fonder med stor rörelsefrihet och flexibilitet i sina förvaltningsstrategier. Hedgefonder har oftast som mål att leverera absolut avkastning oavsett om marknaden som helhet rör sig uppåt eller nedåt. Därigenom blir jämförelsen med ett specifikt börsindex ofta mindre relevant än för andra fonder.

Hedge betyder rakt översatt häck. Att hedga innebär att placeringarna skyddas genom metoden ”att sätta upp en häck” kring de aktiva placeringar-na. Detta i syfte att minska eller risken för stora förluster vid oväntade eller extrema marknadsrörelser.

I och med hedgefondernas stora rörelsefrihet får fondförvaltaren en myck-et betydande roll till skillnad mot många andra fondtyper. Vi hör ofta talas om stjärnförvaltare som belönas med höga bonusar och utmärkelser inom hedgefond-segmentet.

BLANDFONDER

Blandfonder har rätten att placera i både aktier och räntebärande värde-papper enligt valfri fördelning. En blandfond vars strategi innebär en högre exponering mot aktier än mot räntepapper har en högre risk och därigenom även en möjlighet till högre avkastning.

Fördelningen mellan innehaven är oftast angivet i fondens beskrivning och i ett spann, till exempel att fonden ska ha minst 25 % investerat i aktier och 25 % i räntebärande värdepapper. På det sättet får förvaltaren en flexibili-tet att välja mer aktier eller mer räntebärande värdepapper och på så sätt påverka risk och förväntad avkastning när hans eller hennes marknadssyn förändras.

PPM-FONDER

PPM-fonder innebär Premiepension, vanligtvis kallat PPM. Dessa fonder är en del av den allmänna pensionen som du själv kan reglera genom egna val av fonder. Medlen som förvaltas är dina intjänade pensionspengar.

ETF:ER

ETF:er är en förkortning för Exchange Traded Fund som rakt översatt innebär börshandlad fond. Liksom en börshandlad produkt (ETP) är fonden noterad och handlas på en reglerad börs och går under fondmarknadens bestämmelser.

De mest kända ETF:erna på den svenska marknaden torde vara XACT-fon-derna där XACT BULL och BEAR. Dessa fonder är grundade på storbolags-indexet OMXS30:s kursutveckling och har blivit mycket populära. Detta fram-förallt innan index-certifikaten med sin många gånger högre utväxlingsfaktor slog igenom vilket skett framförallt under de senaste tio åren.

En ETF kan alltså vara strukturerad med ett inneboende hävstångskoncept.


XACT BULL & BEAR hade exempelvis i sin ursprungliga form en hävstång som motsvarade 1,5 ggr den procentuella utvecklingen på OMXS30-index.

AKTIVT FÖRVALTADE ETF:ER

Idag finns det även aktivt förvaltade ETF:er. Dessa administreras av en förvaltare men handlas över börsen enligt samma princip som vanliga aktier börshandlade produkter.

FONDER JÄMFÖRT MED INVESTMENTBOLAG

Vi inleder detta avsnitt med att förklara vad ett investmentbolag är och hur det verkar. När man hör ordet investmentbolag faller tankarna ofta på Warren Buffet, en av världens genom tiderna skickligaste investerare, och på hans skapelse Berkshire Hathaway som genom investeringar i flera av de mest framgångsrika amerikanska bolagen skapat fler dollarmiljonärer än något annat bolag i branschen.

Medan de svenska miljardbolagen inom kategorin investmentbolag skapats under flera generationer har Warren Buffet drivit upp Berkshire Hathaway till dess nuvarande storlek på en mansålder. Warren äger idag ca 32 procent av bolaget som enligt Forbes Global 2000-lista är det femte största publika bolaget i världen.

Nämnas bör dock att Warrren Buffet inte är Berkshires grundare (detta är Oliver Chase som startade verksamheten år 1839). Vid en jämförelse med svenska företags framfart ter sig en liknelse med det icke börsnoterande IKEA som det mest konkreta exemplet på vilka extrema resultat en perfekt riskjuste-rad investeringsstrategi kombinerat med frekvent agerande kan leda till.

Berkshires strategi och innehav bör i ett tidigt stadium belysas eftersom dessa faktorer tydligt visar vad ett investmentbolag skall göra för att lyckas: köp aktier i de bästa företagen och behåll dem genom såväl starka som svagare börstider.

Bland Berkshires långsiktiga kärninnehav finner vi en tidigt initierad och där-efter påbyggd position i världens starkaste varumärke Coca Cola, IBM, USA:s största bank Wells Fargo och världens ledande kreditkortsföretag American Express. Vilka företag som är de bästa investeringarna är upp till invest-mentbolaget att avgöra - precis enligt samma princip som en fond.

SVENSKA INVESTMENTBOLAG

Bland de svenska så kallade storbolagen, noterade på Nasdaqs lista för de största företagens aktier Large Cap återfinns ett antal framgångsrika investmentbolag. På börsens mest omsatta-lista OMXS30 återfinns idag två i investmentbolags aktier; det av familjen Wallenberg kontrollerade Investor B och den av Stenbäck-sfären kontrollerade Kinnevik B som tog plats på OMXS30 den dag Scania lämnade den svenska börsen. Även Industrivärden C brukar omnämnas som en riktig tungviktare bland svenska investmentbo-lag som i en bred börsuppgång tenderar att utvecklas starkt.

DE MEST KÄNDA SVENSKA INVESTMENTBOLAGEN

I den starka börstrend som under senare år ägt rum har flera investmentbo-lag utvecklats oerhört starkt med nya kursrekord som följd. Detta i exempel-vis Investor B, Latour B och Lundbergföretagen B. Andra kända investment-bolag är Melker Schörling, Industrivärden C, Bure Equity och Öresund.

LIKHETER MELLAN INVESTMENTBOLAG OCH FONDER

Ett investmentbolag har en tydlig likhet med fonder då affärsiden är att investera i flera olika aktier som bedöms kunna uppvisa stark kursutveckling (diversifiering) och vanligtvis även i flera olika branscher för att uppnå en


balanserad riskspridning. Om aktiemarknaden är stark utvecklas flera av investmentbolagen genom sin exponering mot starka företag ofta väldigt bra med stark kursutveckling som följd.

Skillnaderna mellan att investera i investmentbolag jämfört med en fond är dels att du ofta erhåller årlig utdelning och dels att du inte betalar någon avgift till de förvaltare som administrerar bolagets innehav. En annan viktig skillnad är att fonder styrs av regelverk som ofta tvingar dem att vikta om portföljen då fonden inte får ligga för tungt investerad i en enskild aktie.

I praktiken innebär detta att en fond kan tvingas sälja av det innehav som går allra bäst för att köpa en aktie som utvecklas sämre vilket ofrånkomligen kan verka direkt kontraproduktivt.

INVESTMENTBOLAG VS INDEXFONDER

Bilden nedan visar en linjär jämförelse på månadsbasis sedan millennieskif-tet där Investor B och Kinnevik B jämförs med OMXS30-index. Korrelationen är som synes mycket tydlig vilket konkret innebär att kursutvecklingen över tid är tämligen likartad.

Fördelarna med att äga de framgångsrika investmentbolagen gentemot en indexfond är tämligen uppenbara:

1) Investmentbolagen ger dig årlig utdelning på ditt innehav

2) Investmentbolagen tar till skillnad mot indexfonderna ingen årlig förvalt-ningsavgift

Nackdelen med att äga ett investmentbolag jämfört med en indexfond uppenbarar sig om placeringarna misslyckas alternativt utvecklas sämre än index. Ett gott råd är att studera och utvärdera vilka investmentbolag som le-vererat god avkastning under längre tid och kanske även att köpa flera olika investmentbolag för ytterligare riskspridning.

Väl skötta investmentbolag är enligt Börshajen mycket intressanta byggstenar eller rentav grundstenar i en börsportfölj för dig som är nybörjare på börsen.

OM RISK

Oavsett hur bra aktier och bolag ett investmentbolag väljer att investera i kan en nedtrend på börsen slå mot såväl indexfonder som mot investment-bolag då dess innehav har en direkt påverkan från rådande marknadsklimat.

Oavsett om du väljer att köpa en indexfond eller investmentbolag är den så kallade marknadsrisken närvarande och timingen avgörande för den avkastning du i slutände kommer att få. Mer om detta läser du i Börshajens Aktieskola – Del 2 som fokuserar på just timing och strategi för att finna rätt tidpunkter att investera på börsen.

VARFÖR PRESTERAR FLERA AKTIVT FÖRVALTADE FONDER SÄMRE ÄN INDEX?

Aktivt förvaltade fonder är fonder som sköts av förvaltare med målsättning-en att genom aktiv börshandel slå börsens genomsnittliga avkastning.

En fråga som de svenska medierna under senare år varit duktiga på att belysa är följande:

Varför presterar så kallade aktivt förvaltade fonder inte bättre än index, det vill säga börsen som helhet?

Granskningarna har utförts av såväl finansiella medier som allmänna ny-hetsorgan. Ett par av de fyra svenska storbankerna har som en följd av den omfattande granskningen utsatts för hård kritik men även mindre finansiella institut har hamnat under lupp och kritiserats. Fondernas årliga avkastning

Blå graf: OMXS30-indexRöd graf: Kinnevik BGrön graf: Investor B


har jämförts med såväl OMXS30 som OMXSPI och siffrorna har presenterats svart på vitt.

Kritiken, som i allra högsta grad varit befogad, ligger dels i att för höga avgifter tagits ut för aktiv förvaltning som i själva verket inte alls varit speciellt aktiv och dels det faktum att fondernas avkastning i många fall endast speglar börsens indexutveckling.

ANLEDNINGEN TILL PROBLEMET

För den vanlige småspararen som inte har tid eller analytisk kunskap att själv välja ut enskilda aktier är fonderna ett populärt alternativ. Den logiska förkla-ringen är sannolikt föreställningen att professionella analytiker och förvaltare med mångårig erfarenhet av börsen borde prestera bättre än gemene man. Åtminstone över längre sikt. Ett tillfälligt ”turköp” eller innehav av en vinnarak-tie som exempelvis Fingerprint kan man aldrig förvänta sig att en fond skall överprestera men börsen som helhet är enkelt annan parameter.

Svaret på frågan om de aktivt förvaltade fondernas oförmåga att överprestera index kan förklaras med ett enda ord: rädsla. Denna uppgift kommer upplys-ningsvis från insidan av fondvärlden. Den rädsla vi talar om grundar sig i risken att prestera sämre än börsen som helhet. Det interna trycket på fondförvaltar-na är hårt och den förvaltare som inte lyckas prestera åtminstone som index riskerar helt enkelt att bli av med sitt uppdrag. Rent konkret innebär detta att man får sparken.

Därav har det varit vanligt förekommande att individer som ansvarar för en aktivt förvaltad fond helt enkelt inte vågar satsa på aktier som skulle kunna bli explosiva kursvinnare till ett attribut av högre risk.

Att välja rätt fonder där uppsidan i att uppnå ett riktigt bra resultat är en bonus som ofta motsvarar en extra månadslön medan nedsidan för den som miss-lyckas är att bli av med sitt arbete. Just därför har många aktivt förvaltade fonder misslyckats och endast återspeglat den avkastning börsen som helhet har genererat.

ATT VÄLJA RÄTT FONDER

Som vi tidigare påpekat finns det idag ett utbud av fonder som är enormt. Fon-dernas exponering kan riktas mot flera olika tillgångar, marknader eller rentav kontinenter och vidare finns det ett antal olika fondtyper att välja mellan.

”Det viktigaste rådet vid val av fonder är exakt detsamma som vid alla place-ringar – investera aldrig mer pengar än du har råda att förlora. ”

ALLMÄNNA TIPS

Det finns dessvärre ingen helig gral eller magisk formula som talar om hur du som nybörjare väljer rätt fonder men vi har tagit fram några enkla men enligt vår egen syn på saken värdefulla tips:

Även om fonderna i sig innehåller en riskspridning genom placeringar i olika aktier och tillgångar kan du välja att köpa mer än en fond. Tre till fem fonder kan vara en bra början för dig som är ny på fondmarknaden och då med varie-rande riskprofil.

En tumregel som vi tidigare berört är att titta tillbaka historiskt på hur mycket en specifik fond som intresserar dig har rört på sig. En indexfond kommer ex-empelvis att återspegla börsen som helhet medan mer nischade fonder med hårdare exponering mot exempelvis en volatil tillväxtregion erbjuder större möjlighet till hög avkastning men också en högre risk.

Du måste helt enkelt som vid alla andra placeringar göra din hemläxa, läsa på om olika fonder och finna en modell som passar din portfölj och dina unika målsättningar. Allteftersom du blir mer kunnig och insatt i de olika segmenten av fonder kommer du att kunna ta ut svängarna mer och därigenom förändra din riskprofil.

En idé kan vara att kombinera stabila fonder som genererar en mer modest avkastning med mer aggressiva fonder och därigenom skapa en egen fond-portfölj som motsvarar din egen riskprofil.


Slutsatsen är att övning ger färdighet och att ditt resultat står helt i paritet med nedlagt arbete och tid! Tänk på detta innan du beslutar dig för vem som skall få förtroendet att förvalta dina pengar!

FONDMARKNADENS STJÄRNOR

Då vi nu har belyst det faktum att många aktivt förvaltade fonder inte mäktar med att prestera bättre än index skall vi självklart även peka på det faktum att det finns fondförvaltare som presterar riktigt bra.

Du har sannolikt hör talas om flera av stjärnorna på den svenska fondhimlen som Brummer & Partners och dess välkända fond LYNX, Didner & Gerge, Cevi-ans aktivistfonder och den enormt populära framgångssagan Spiltan fonder. Detta är exempel på fondbolag som genom årens lopp höjt sig över mängden i det gigantiska utbudet av fonder.

Detta antingen genom en imponerande stabilitet eller genom spektakulärt framgångsrika resultat med absolut avkastning som följd. Med absolut av-kastning avses den avkastning du de facto erhåller oavsett hur fonden preste-rat med ett specifikt jämförelseindex.

Flera av dessa framgångsrika fonder har en tämligen aggressiv strategi där finansmannen Christer Gardells Cevian kanske utmärkt sig allra mest som ett av Europas mäktigaste fondbolag. Genom extremt offensiva räder har man gått in som aktiv ägare i flera svenska storbolag och i Volvo har Cevian exem-pelvis intagit positionen som näst största ägare efter Industrivärden.

Tunga positioner i Swedbank efter bankaktiernas krasch för några år sedan var ett annat spektakulärt drag som sent kommer att glömmas i svensk fondhistoria. Målet är att dubbla investeringen på tre år och aldrig förlora 20 procent av investeringen. Risk vägs alltså mot möjlighet vilket för övrigt alltid bör göras i alla börsaffärer oavsett om det gäller enskilda aktier eller fonder.

DE INTERNATIONELLA JÄTTARNA – USA OCH LONDON DOMINERAR

Under 2016 var åtta av världens 10 största fondförvaltare med inriktning hed-gefonder amerikanska. Endast de Londonbaserade fondbolagen Man Group (tredje störst i världen) och Winton Group (sjätte störst i världen) kunde utma-na giganterna från USA. Störst av alla hedgefonder var Bridgewater Associates som enligt den senaste siffran förvaltar över 100 miljarder dollar.

AQR som återfanns på andraplatsen förvaltar över 60 miljarder dollar. På tio i topp-listan återfinns endast fonder som förvaltar mer än 28 miljarder dollar och den fond som emellanåt marknadsförts i svensk finansmedia BLACK-ROCK ligger med sina 28,6 miljarder dollar i förvaltat kapital som tionde störs-ta hedgefond i världen.

För den som är intresserad av exponering mot de internationella superfonder-na rekommenderas att man tar kontakt med sin mäklare. Dessa fonder går ofta att placera i direkt eller indirekt. Ett exempel är fondandelsfonder Avan-za+BlackRock som investerar i BlackRocks olika fonder.

ns fondskola - börshajen...faktorer tydligt visar vad ett investmentbolag skall göra för att...

Documents