nya testamentet och pacifism? - diva portal516777/fulltext01.pdfnya testamentet och pacifism?...

Teologiska institutionenBibelvetenskap D-uppsats HT 2011Av Patrik SkantzeHandledare Prof James A Kelhoffer

Nya testamentet och pacifismPerspektiv paring varingld och ickevaringld i Matteusevangeliet Romarbrevet Foumlrsta Petrus och Uppenbarelseboken

- och deras tolkningshistoria

Inneharingllsfoumlrteckning

DEL 1

10 Introduktion

11 Inledning 1

12 Presentation Val och motivering av texter 2

13 Metod och avgraumlnsning 3

20 Pacifism Mening betydelse och ursprung

21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper 3

22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia 4

30 Etymologi och begreppet fred

31 Ordet pacifism 6

32 shalom i GT och judendomen 7

33 eirēnē i NT 8

34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket 9

DEL 2

40 Jesus i Matteusevangeliet

41 Matt 53-9 Saliga de som haringller fred 10

42 Matt 521-24 Du skall icke draumlpa 14

43 Matt 538-41 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden

saring vaumlnd ocksaring den andra mot honom 18

44 Matt 543-48 Aumllska era fiender och be foumlr de som foumlrfoumlljer er 22

45 Matt 2236-40 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 25

46 Matt 2652 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd 26

47 Sammanfattning 28

50 Fraringn Paulus till Johannes uppenbarelse

51 Centurioner legionaumlrer och officerare 29

52 Paulus och Bergspredikan 31

53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud 32

54 Foumlrsta Petrusbrevet 35

55 Uppenbarelseboken 37


DEL 3

60 Fraringn patristik till reformation

61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren 39

62 De tidiga kyrkofaumlderna 42

63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig 46

64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr 49


70 Avslut

71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn 53

72 Slutsatser 58

73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning 61

Omslagsbild (kopparstick 1600-talet av Jan Luiken) Vi ser Dirk Willems aktiv i den anabaptistiska foumlrsamlingen i Asperen i Holland Han hade blivit omdoumlpt som en ung man och varit aktiv i den anabaptistiska foumlrsamlingen i sin hemstad Foumlr detta satt Willems faumlngslad i ett slott i staden men lyckades fly genom ett foumlnster med hjaumllp av ett rep Det var vinter och han flydde oumlver floden paring den tunna isen En vakt fraringn slottet fick dock syn paring honom och tog upp jakten Men paring vaumlg oumlver floden gick han genom isen och ropade paring hjaumllp Willems houmlr vaktens rop och vaumlnder genast tillbaka Han tar sig ut paring isen och raumlddar sin foumlrfoumlljares liv I tacksamhet vill vakten laringta Willems loumlpa men han beordras fraringn slottet att genast gripa honom Dirk Willems foumlrs tillbaka till slottet och saumltts nu i foumlrvar i en saumlkrare cell daumlr han inte kan fly Naringgra maringnader senare braumlnns han paring baringl foumlr sin tros skull Han blev en av alla dessa martyrer paring 1500-talet (Ur Martyr s Mirror 1660 s 742) httpwwwhomecomersorgmirrordirk-willemshtm (30 dec 2011)

1

DEL 1 10 Introduktion

11 Inledning

En inledande beraumlttelse som kan fungera som en ingaringng och just uttrycker ett flertal av de

fraringgor som detta arbete vill undersoumlka aumlr den diskussion som vaumlcks av munken Antonios

Denne sk oumlkenfader beskrivs av Per Beskow ha drivits av en intensiv laumlngtan att foumlrverkliga

ett djupare kristet liv och finna en naumlrmre gemenskap med Gud Detta foumlr honom till en

kristen eremit som boumlrjar undervisa honom Ett moumlte som senare ledde till att Antonios sjaumllv

inledde ett liv som asket paring 270-talet vt Det var ocksaring kring tiden i boumlrjan av 300-talet som

dragningen till oumlknen boumlrjade goumlra sig gaumlllande bland de kristna paring ett mera maumlrkbart saumltt

samtidigt som de diokletianska foumlrfoumlljelserna svepte in oumlver de kristna foumlrsamlingarna i hela

det romerska riket1 I den gamla faumlstningen Pispir i mellersta Egypten vistades Antonios under

tjugo aringr i enslig meditation En dag broumlt han tystnaden och boumlrjade undervisa maumlnniskor och

organisera asketerna som under aringren hade soumlkt sig dit och samlats runtomkring omraringdet daring de

visste att han fanns inne i klostret2 Naringgra av dessa sentenser som finns bevarade i den uppsjouml

av litteratur kring de tidiga oumlkenfaumlderna fraringn 3400-talen finns ocksaring samlade i Oumlkenfaumldernas

taumlnkespraringk Daumlr finner vi bl a foumlljande dialog utspelas

Naringgra broumlder kom till Antonios och sade till honom Saumlg ett ord till oss Hur skall vi bli

fraumllsta Abban sade till dem Ni har lyssnat till skriften Den duger aringt er De sade Vi vill

houmlra det ocksaring av dig fader Abban sade till dem Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring

vaumlnd ocksaring den andra mot honom (Matt 539) De sade till honom Det kan vi inte goumlra

Abban sade till dem Om ni inte kan vaumlnda den andra till saring kan ni vaumll taringla den foumlrsta De

sade till honom Det kan vi inte Abban sade Om ni inte kan det saring laringt aringtminstone bli att

ge igen De sade Det kan vi inte Daring sade Abban till sin laumlrjunge Goumlr i ordning lite

vaumllling aringt de haumlr sjuklingarna Om ni varken kan eller vill vad ska jag daring goumlra er Vad ni

behoumlver aumlr boumln 3

1 Den diokletianska foumlrfoumlljelsen var anfoumlrd av kejsar Diokletianus och anses vara den sista stora foumlrfoumlljelsen av de kristna innan vaumlndningen foumlr den tidiga kyrkan som kom med kejsar Konstantin Denne upphaumlvde foumlrfoumlljelsen och gav dem sitt beskydd 313 vt Kejsarkulten kring Diokletianus avkraumlvde likt tidigare att samtliga medborgare av lojalitet var tvungna att offra till kejsaren naringgot som var otaumlnkbart foumlr de kristna med tron paring Kristus som enda Herre varav maringnga slutade sina liv som martyrer Martling 2007 s 33 2 Beskow (foumlrord) Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 7 3 Oumlkenfaumldernas taumlnkespraringk 2003 s 27-28

2

Redan tidigt uppstod etiska och trosmaumlssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu

budskap likt t ex citatet fraringn Bergspredikan ovan ordagrant skulle tolkas och efterlevas

Aumlven i andra texter och utsagor har dessa fraringgestaumlllningar periodvis aktualiserats och under

olika skeenden problematiseras under historiens garingng Fraringgor som kommer behandlas aumlr hur

man staumlller sig till utsagor om fred och varingld ickevaringld Vilka foumlrestaumlllningar rent generellt

finner vi i antikens tankevaumlrld judendomen tiden runt Jesus och den foumlrsta tidens kyrka fram

till reformationen och hur foumlrstaringr vi temat idag I vilken utstraumlckning tillaringter kaumlllan dvs de

utvalda bibeltexterna att man faringr anvaumlnda varingld och vilken funktion fyller det i saringdant fall och

i vilken utstraumlckning faringr det anvaumlndas I samband med detta kommer fraringgor kring legitimitet

att diskuteras samt belysa foumlrharingllningssaumltt till olika former av oumlverhet och auktoritet

12 Presentation Val och motivering av texter

De bibeltexter som ligger till grund foumlr diskussionen och aumlr baringde tyngdpunkten i uppsatsen

samt daumlr det stora exegetiska arbetet ligger aumlr fraumlmst centrerat kring Matteusevangeliet

Utoumlver Matt aumlven kortare analyser av tre nystestamentliga brev Texterna aumlr de som foumlljer

1 Jesus hos Matteus med fokus paring Bergspredikan (Matt 53-9 21-24 38-41 43-48

och 2236-40 2652)

2 a) Paulus med fokus paring Romarbrevet 12-13 (129-21 131-7 8-10)

b) Foumlrsta Petrusbrevet (211-14)

c) Uppenbarelseboken (allmaumlnt om fred varingld ickevaringld samt synen paring oumlverhet)

Anledningen till dessa val av texter aumlr att dels aumlr personerna i fraringga viktiga nytestamentliga

foumlrgrundsgestalter men breven de figurerar i belyser ocksaring paring varsitt saumltt mina

fraringgestaumlllningar utifraringn lite olika synvinklar (oavsett foumlrfattarfraringgan) och kan daumlrmed

komplettera varandra samt oumlka foumlrstaringelsen i fraringgor om tolkning och eventuell utveckling av

temat Flera av dem aumlr ocksaring standardtexter i form av att de genom historien staumlndigt

haumlnvisats till och utgoumlr saringlunda fortfarande en viktig och central del i laumlrofraringgor De har ocksaring

kontinuerligt anvaumlnts i den teologiska debatten i fraringgor om fred och pacifism Naumlr det gaumlller

utombibliskt material kommer temat belysas utifraringn den patristiska eran belysas ur judisk

tradition ett urval av reformatorernas centrala tolkningar och bekaumlnnelsedokument likvaumll

som den Romersk katolska kyrkans katekes och dess historiskt fixerade doktriner i aumlmnet

Aumlven avslutningsvis diskuteras utifraringn moderna perspektiv och metoder

3

13 Metod och avgraumlnsning

De bibelvetenskapliga metoder jag fraumlmst kommer att anvaumlnda mig av aumlr kaumlll- och

traditionshistorisk-kritiska verktyg Aumlven oumlversaumlttningar kommer att analyseras likasaring

oumlversaumlttningsproblematik behandlas under del 2 och Matteusevangeliets texter Texterna

kommer ocksaring att komparativt analyseras och saumlttas i relation och diskuteras kring

tolkningshistoria Gaumlllandes de bibliska avgraumlnsningarna kommer jag i den maringn det aumlr moumljligt

foumlrsoumlka koncentrera mig till de presenterade texterna ovan Men naturligtvis beroumlr dessa texter

indirekt andra texter och sammanhang daumlrmed blir denna graumlnsdragning naturligtvis generell

Naumlr det gaumlller det utombibliska materialet aumlr det avgraumlnsat till skrifter och tankegods som

beroumlr de naumlmnda tidsepokerna och tillhoumlrande dokument Det har ocksaring under arbetets garingng

staringtt klart foumlr mig att temat befinner sig i ett spaumlnningsfaumllt Ibland har jag upplevt att

fraringgestaumlllningen aumlr stigmatiserad i en del litteratur jag foumlrdjupat mig i under min research av

material infoumlr arbetet En del roumlster har talat och agerat utifraringn en stark personlig oumlvertygelse

saring till den grad att det ibland kaumlnts problematiskt Detta har inneburit att arbetet och en del

kommentarer angraumlnsat och givit uttryck foumlr metoder som jag skulle kategorisera - och brukar

ingaring i reader response-skolan Daumlr bemyndigas vi friheten att just faring favorisera eller vaumllja

att laumlsa in en betydelse i texten Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma aringt vad NT-foumlrfattarnas egen

eventuella intention oumlvertygelse och verklighet kan taumlnkas ha varit Det har ocksaring varit en

balansgaringng mellan ambitionen att anvaumlnda kommentarer som uttrycker neutralitet i aumlmnet

men ocksaring visa paring de forskare som faktiskt aumlr djupt oumlvertygade om sin sak och argumenterar

foumlr och vill visa historiciteten i aumlmnet


21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper

Begreppet pacifism innefattar ett flertal teoretiska grunder och utgoumlr ingen enskild doktrin

Inte heller aumlr det alltid religioumlsa motiv bakom bejakandet av pacifism utan kan vara rent

sekulaumlr Gemensamt daumlremot oftast som politisk metod som staumlller ickevaringldet - mot varingld och

krig Den inflytelsefulle Mahatma Ghandi agerade utifraringn det hinduiska begreppet ahimsa I

begreppet ahimsa ingaringr ickevaringld och sjaumllvbehaumlrskning som centrala vaumlrden4

4 Jacobsen 2004 s 25

4

Pacifismen kan ocksaring vara ett staumlllningstagande baserat paring vanligtvis tvaring moraliska principer

och handlingsteorier En deontologisk daumlr vikten laumlggs vid huruvida handlingen korrelerar i

enlighet med en gaumlllande etisk norm eller princip eller dess motsats - ett mer pragmatiskt

foumlrharingllningssaumltt daumlr de foumlrvaumlntade konsekvenserna avgoumlr handlingen och daumlrmed praumlglas av

en mer utilitaristisk etik Naumlr det kommer till kristendomen menar maringnga historiker forskare

och exegeter att med Jesus grundlades tanken om pacifism i mellanoumlstern Dale W Brown

foumlrklarar att hela grunden till den kristna pacifismen och de kristna fredsroumlrelserna vilar paring

Jesus Bergspredikan aumlven med stoumld utifraringn hur den tidiga kristna kyrkan intog foumlr position

gentemot varingld samt hur de praktiserade kristen tro laumlste och foumlrstod Jesu budskap5 Det finns

ytterligare tvaring viktiga principer bland de kristna fredsroumlrelserna som vaumlxt fram under 1900-

talet De som ansluter sig till ett rent fysiskt passivt icke-motstaringnd och de som bejakar ett

agerande ickevaringld-motstaringnd Baringda sidor av denna skiljelinje menar dock att kristna ska

vaumlgra att delta i krig daring det involverar doumldande och i foumlrlaumlngningen innebaumlr ett destruktivt varingld

mot Guds skapelse6 I ickevaringldstraditionen skiljer man alltsaring mellan en passiv protest och ett

aktivt ickevaringld och olika roumlrelser uttrycker detta paring olika saumltt Ickevaringldmotstaringnds-

anhaumlngarna foumlrespraringkar motstaringnd som innebaumlr ingripande eller vaumlgran till samarbete Den

andra sidan foumlrespraringkar en passiv haringllning daumlr inget fysiskt varingld faringr anvaumlndas under naringgra

omstaumlndigheter7 Det aumlr dock ofta glidande graumlnsdragningar daring en del nutida roumlrelser

inkluderar tanken paring allt liv (ickevaringld oumlver artgraumlnserna) Aumlven de som menar det aumlr legitimt

att foumlrstoumlra saringdant som doumldar likt t ex vapenfabriker men aumlven daring livsmedelsindustrier

slakterier minkfarmar etc Detta tvaumlrtom mot den majoritet som utesluter all form av sabotage

eller att oskyldiga medmaumlnniskor kommer till skada

22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia

Richard Deats aumlr tidigare chefredaktoumlr foumlr Fellowship of Reconciliation8 vilket aumlr USAacutes

aumlldsta interreligioumlsa fredsorganisation som sedan 1915 arbetat foumlr fred ickevaringld och raumlttvisa

Deats foumlrklarar vilken dramatisk transformering kristendomen fick med kejsar Konstantins

konvertering och hur de kristna foumlrsamlingarna gick fraringn att ha varit foumlrfoumlljda till att deras tro

blev statsreligion i romarriket Deats skriver

5 Brown 2003 s 31 6 Brown 2003 s 40 7 Spalde amp Strindlund 2004 s 52 8 httpforusaorg (13 dec 2011)

5

Det var daring integreringen aumlgde rum mellan kyrka och stat korset och svaumlrdet Den tidiga kyrkan hade

vaumlgrat boumlja knauml infoumlr Caesar och de kristna hade tidigare likasaring vaumlgrat tjaumlnstgjort i de vaumlpnade

styrkorna livsval som innebar martyrskap och foumlrfoumlljelse Efter Konstantin boumlrjade dock den verkligt

dramatiska foumlraumlndringen daring kyrkan nu boumlrjade vaumllsigna staten i gengaumlld fick hon beskydd av

densamme De vaumlpnade styrkorna bestod nu ocksaring av kristna soldater daumlr flaggor och fanor med kors

och statssymboler nu blivit sammanflaumltade med varandra I Kristi namn boumlrjade sedan inkvisitorer

slakta kaumlttare och otrogna och eroumlvra hedniska laumlnder9

Deats fortsaumltter att beskriva hur de fredsoumlkande kristna nu hamnar i periferin och istaumlllet

foumlrblir i minoritet oftast funna i munkordnar och garingr att finna inom mystiken Reformatorerna

foumlrsoumlkte sedan paring 1500-talet att rena kyrkan och aringterskapa den kristna spiritualiteten som de

kristna tillaumlmpade de foumlrsta 300 aringren efter Kristus Trots detta fortsatte baringde Martin Luther

och Jean Calvin i varierande grad med alliansen mellan kyrka och stat Dessutom behoumlll de

teorin om raumlttfaumlrdigt krig10 och gav teorin dessutom en stark staumlllning i deras respektive laumlror

Kristen krigfoumlring fortsatte alltsaring med ytterligare kraft dessutom med kyrkosplittringen som

senare aumlven innebar uppkomsten av nationalism11 Naringgot av en aringterkomst foumlr ickevaringldet var

de mindre roumlrelser som uppstod under och efter reformationen De sk historiska

fredskyrkorna som kontinuerligt genom historien foumlrespraringkat pacifism aumlr de foumlrgreningar som

brukar ingaring under termen historical peace churches likt t ex amishfolket mennoniterna och

kvaumlkarna som i sin tur har sitt ursprung i radikal pietism och radikal puritanism Den tidigaste

kaumlllan de alla dock har gemensamt aumlr ursprungligen den anabaptistiska traditionen

Anabaptismens uppkomst haumlrroumlr fraringn oroligheterna under reformationen daumlr mer radikala

roumlster boumlrjade foumlrespraringka troendedop (i deras oumlgon var barndopet ogiltigt) Anhaumlngarna blev

senare foumlrfoumlljda av baringde katoliker och protestanter vilket fick paringfoumlljden att maringnga utvandrade

till USA under 1600-talet Grundlaumlggande tankar var dels avvisandet av barndopet men ocksaring

en stark misstro mot varje form av statskyrkodoumlme och man straumlvade naumlrmast efter en

kommunistisk egendomsgemenskap Man haumlvdade och haumlvdar aumln ocksaring ickevaringlds-principen

utifraringn en helt literal tolkning av Bergspredikan Utifraringn Bergspredikan kraumlver man aumlven en

moralisk-religioumls legalism samt ett sedligt och helgat liv12 Naumlr dessa kristna emigranter kom

till USA var de naturligtvis i minoritet och vaumlckte baringde foumlrvaringning och foumlrundran

9 Deats 2003 s 5 10 Jus ad bellum eller den sk Just war theory i Katolska kyrkans katekes inneharingller fortfarande olika premisser foumlr ett legitimt militaumlrt varingld Dessa ingaringr i vad den kallar laumlran om det raumlttfaumlrdiga kriget sect 2309 Denna doktrin har sitt ursprung hos Augustinus och behandlas under punkt 63 11 Deats 2003 s 6 12 Martling 2007 s 210

6

Deras tro och tolkning menar Deats gjorde att de blev tvingade att soumlka sig bortom kontexten

bortom stamtaumlnkandet och fick konkreta konsekvenser i deras liv och foumlr deras omgivning

Det finns dokumenterat att den koloni kvaumlkarna grundade i Pennsylvania behandlade

indianerna raumlttvist och med respekt och de baringda grupperna ansaringg att de delade ett slaumlktskap

och byggde upp ett foumlrtroende foumlr varandra Allt detta samtidigt som andra kolonisatoumlrer gick

i krig mot dessa vildar13 Men aumlven dessa foumlrgreningar av kristenheten har blivit beskyllda

foumlr att vara heretiker och blivit anklagade foumlr att ha grundat och skapat pacifism14 Andra

grupper som dock intar en helt neutral och passiv haringllning aumlr t ex antitrinitiska samfund som

Jehovas Vittnen som sedan dess bildande under 1870-talet varit vapenvaumlgrare och vars

medlemmar inte faringr goumlra militaumlrtjaumlnst Trots teologiska diskussioner aumlr fraringgor om ickevaringld

inte saring kontroversiellt laumlngre inom kristenheten Naumlstan alla stora samfund har foumlrgreningar

och roumlrelser som praktiserar ickevaringld som aumlr mer eller mindre pacifistiska till sin laumlggning

Aumlven om Katolska kyrkan fortfarande officiellt innehar doktrinen om raumlttfaumlrdigt krig i sin laumlra

finner vi aumlven daumlr starka ickevaringldsroumlrelser som Pax Christi vilket aumlr en icke-kommersiell

fredsroumlrelse15 Men aumlven Catholic Worker roumlrelsen som baringde arbetar foumlr att hjaumllpa noumldstaumlllda

till ett baumlttre liv men aumlven arbetar foumlr att konkret foumlraumlndra samhaumlllsstrukturer Maringnga Catholic

workers har ocksaring en egen erfarenhet av faumlngelseliv som en foumlljd av icke-varingldsaktioner mot

militarism och sociala oraumlttvisor16 Men aumlven Ortodoxa Evangelikala Lutherska och

Reformerta kyrkor har liknande roumlrelser idag17 Den sydafrikanske Anglikanska Biskopen

Desmond Tutu har gjort sig kaumlnd som ickevaringlds-foumlrespraringkare Aumlven Aumlrkebiskop Rowan

Williams tog starkt avstaringnd fraringn invasionen av Irak 2003 med ett brett stoumld av den engelska

Anglikanska kyrkan Sett till svenska foumlrharingllanden finner vi den kristna fredsroumlrelsen18

30 Etymologi och begreppet fred 31 Ordet pacifism

Engelskans pacifism 19 haumlrstammar ytterst av latinet och aumlr en sammansaumlttning mellan

orden pax fred frid samt ordet facesso vanligtvis oumlversatt goumlra men har fler betydelser

likt utfoumlra utraumltta eller fullborda20

13 Deats 2003 s 7 14 Brown 2003 s 67 15 httpwwwpaxchristinetinternationalengindexphp (22 dec 2011) 16 Spalde amp Strindlund 2004 s 11 17 Deats 2003 s 8-9 18 httpwwwkrfse (22 dec 2011) 19 Termen pacifisme myntades av den franske fredsaktivisten Emile Arnaud (1864-1921) vilket senare antogs och boumlrjade anvaumlndas av andra fredsaktivister fraringn boumlrjan av 1900-talet httpwwwjstororgpss286462

7

Paring svenska blir en rent lexikal oumlversaumlttning vanligast goumlra fred och uttrycker en aktiv

handling Ordet pacifism och de foumlrestaumlllningar begreppet rymmer aumlr dock en modern term

och var i 1904 aringrs kompletta Oxford-lexikon aumlnnu inte upptaget21 och garingr heller inte bara rakt

av att applicera paring judendom kristendom eller antikens foumlrestaumlllningar om ickevaringld utan att

riskera bli en anakronism Termen pacifism myntades inte foumlrraumln i boumlrjan av 1900-talet och

daring som ett synonym till anti-krig och har sina roumltter i de tankar om ickevaringld som bl a kom

och foumlretraumlddes av Mahatma Ghandi under senare delen av 1800-talet och foumlrsta halvan av

1900-talet Maringnga forskare och exegeter vaumlrjer sig daumlrfoumlr foumlr att anvaumlnda termen medans

andra menar att det aumlr fullt legitimt Walter Wink foumlrespraringkar dock foumlr att det aumlr dags att

pensionera termen helt i dessa sammanhang Fraumlmst foumlr vad han menar dess hopploumlsa

sammanblandning med passivitet vilket har otillraumlcklig grund i skriften22 Men naumlr begreppet

pacifism aumlndaring anvaumlnds kraumlvs alltsaring en foumlrsiktighet likasaring en medvetenhet aumlven kring vad

ordet fred har foumlr inneboumlrd i biblisk betydelse och mening samt hade foumlr betydelse i antikens

taumlnkande Sett till ordet fred paring hebreiska שלום (shalom) och grekiska εἰρήνη (eirēnē) aumlr

detta ett huvudbegrepp baringde i GT och i NT och betecknar ofta det tillstaringnd som utgoumlr

motsatsen till krig23 Men gemensamt aumlr ocksaring att vare sig shalom eller eirēnē inte enbart aumlr

fred enligt denna definition av ordet eller implicit skulle inlemma ett foumlrbud mot varingld

32 Shalom i GT och judendomen

GTs shalom har en mycket rik inneboumlrd men kan aumlven anvaumlndas i ren sekulaumlr mening

likt haumllsnings- och avskedsfraser som t ex allt vaumll med dig men aumlr haumlr ofta satt i relation till

Gud naumlr det raringder frid mellan Gud och hans foumlrbundsfolk Shalom uttrycker aumlven ett

harmoniskt tillstaringnd av lugn fullhet och haumllsa24 Aumlven om ordet aumlr en kontrast till krig

fungerar det alltsaring inte bara som en motsatts eller en antites till krig Shalom aumlr ett positivt

begrepp med en egen betydelse25 Shalom aumlr i GT ocksaring en sammanfattning av den

eskatologiska fraumllsningstidens tillstaringnd loumlsenordet foumlr paradistillstaringndets aringtervaumlndande26

Joseph P Healey understryker att shalom innebaumlr en restaurering av den ursprungliga

gudomliga planen med skapelsen Shalom aumlr en budbaumlrare om fullbordandet av det

kommande livet

20 Nordstedts latinsk-svensk ordbok 2001 21 Early amp Grimsrud 2010 s 6 22 Wink 1996 s 118 23 Bibellexikon 1967 s 1458 24 The Concise Dictionary of Classical Hebrew 2009 s 462 25 Healey 1992 s 206 26 Bibellexikon 1967 s 1459

8

Och i oumlronen paring en troumltt och sargad planet ger det den goda nyheten att striderna skall upphoumlra

och att de skall smida om sina svaumlrd till plogbillar och sina spjut till vingaringrdsknivar Folken

skall inte lyfta svaumlrd mot varandra och aldrig mer oumlvas foumlr krig (Jes 24)27 Naomi Goodman

menar vidare att begreppet och tron paring shalom kommer ur det renaste och houmlgsta inom judisk

moral och att den judiska traditionen aumlr mycket tydlig med att varingld bara aumlr raumlttfaumlrdigt naumlr det

kommer till sjaumllvfoumlrsvar och aumlr den absolut sista utvaumlgen28 Naumlr det kommer till fraringgor om

fred och ickevaringld lyfter Goodman sjaumllv engagerad i den judiska fredsroumlrelsen likt flera

forskare profeter som Jesaja Mika och Habakkuk som foumlrespraringkare foumlr fred men aumlven de

texter i Torah som lyfter fraringgan likt t ex 1 Kroumln 227-9 daumlr det framgaringr att David inte fick

tillaringtelse att bygga templet pga att han var en krigare daumlrfoumlr blev detta istaumlllet givet Salomo

som var en man av fred Den judiska acceptansen av krig menar Goodman haumlrstammar fraringn

nationalismen vilket har sitt ursprung i kungadoumlmets era29

Prof i judisk lag Michael J Broyde problematiserar dock fraringgan och visar att judendom och

synen paring pacifism aumlr en komplicerad historia daring Torah vare sig foumlrbjuder eller paringbjuder

pacifism Broyde foumlrklarar att aumlven den judiska traditionen som vaumlxte fram med rabbinismen

vare sig favoriserar eller saumltter pacifism framfoumlr andra etiska doktriner30 Judendomen

motsaumlger sig dock total pacifism likasaring finns det ingen teologisk pacifism i den judiska

traditionen Daumlremot saumltter man ett moraliskt vaumlrde paring och foumlrespraringkar en pragmatisk

pacifism31 Paring ett individuellt plan kan aumlven en individs samvetsvaumlgran att bruka varingld

raumlttfaumlrdigas om det t ex fungerar som ett svar mot ett oraumlttfaumlrdigt krig Broyde ger exempel

naumlr judisk lag befaller att foumlrsoumlka hindra varingld och raumldda livet paring naringgon som haringller paring att

moumlrdas aumlven om det kraumlver varingld och blir paring bekostnad av moumlrdarens liv Talmud befaller

ocksaring att inte ge naringgon naringd till den som moumlrdat och paringbjuder om det aumlr noumldvaumlndigt ta dennes

liv Detta aumlven om moumlrdaren inte kan straffas i domstol paring grund av att denne t ex aumlr

minderaringrig32 Schulchan Aruch den mest auktorativa sammanstaumlllningen av juridiska regler

inom judendomen paringbjuder aumlven den anvaumlndning av varingld foumlr att ingripa och skilja stridande

parter Aumlven i fall daumlr varingld aumlr den enda utvaumlgen - aumlr det tom tvingande33

27 Healey 1992 s 207 28 Goodman 1996 s 67 29 Goodman 1996 s 68 30 Broyde 1996 s 17 31 Broyde 1996 s 19 32 BT Sanhedrin 72a 33 Shulchan Aruch Chosen Mishpat 42111

9

33 eirēnē i NT

I NT ses Jesus som uppfyllelsen av GTs framtidshopp Vid hans foumldelse sjoumlng aumlnglarna

Frid paring jorden (Luk 214) Naumlr Jesus senare infoumlr sitt lidande och sin doumld taringgade in i

Jerusalem i oumlverensstaumlmmelse med profetian Sak 99-10 sjoumlng ocksaring laumlrjungaskaran Fred i

himmelen och aumlra i houmljden (Luk 1938) Men NT raumlknar daumlremot inte med naringgon varaktig

politisk fred i vaumlrlden daumlremot med krig in i aumlndens tid (Matt 246 Upp 1217 137 1614

1919) Foumlrst sedan en ny himmel och en ny jord skapats skall evig fred uppstaring (Upp 211-4)

Uppfyllelsen om fred utan aumlnde ska alltsaring inte garing i uppfyllelse foumlrraumln paring den nya jorden daumlr

raumlttfaumlrdigheten bor (2 Pet 313)34 Naumlr det kommer till det grekiska eirēnē figurerar det i

naumlstan varje skrift i NT Oftast foumlrekommer ordet naumlr det raringder goda relationer mellan Gud

och maumlnniskor35 Eirēnē beskriver ocksaring en social och kollektiv verklighet ett tillstaringnd av

foumlrsoning och helhet bland en grupp maumlnniskor I epistlarna fungerar ordet aumlven daumlr ibland

som en haumllsningsfras likt shalom men haumlr faringr ordet ocksaring betydelsen den speciella religioumlsa

frid som genom Kristus tillfaller maumlnniskan36

34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket

Foumlr de tidiga hebreerna kunde aumlven Yahwe betecknas som fred likt t ex beraumlttelsen om

Gideon som byggde ett altare aringt Yahwe och kallade detta Yahwe-fred (Dom 624 Herren

aumlr fred min ant) Till skillnad mot inneboumlrden i det judiska begreppet fred vilket ocksaring i

flera avseenden stoumlds av den kristna foumlrstaringelsen fanns hos grekerna under antiken ocksaring

foumlrestaumlllningen om fred som naringgot som existerade inom den inre maumlnskliga naturen av sig

sjaumllvt och inte noumldvaumlndigtvis kom utifraringn Hebreerna anvaumlnder termen fraumlmst foumlr att beskriva

mellanmaumlnskliga och sociala relationer och aumlr haumlr naumlrbeslaumlktat med raumlttvisa37 naringgot som vi

ocksaring sett sparingr av i andra Petrusbrevet 313 Tanken paring pacifism under antiken var till en stor

del ocksaring bara ett ideal som enbart fanns hos ett faringtal intellektuella38 De filosofiska

tankestroumlmningar likt stoicismen39 och i de grekiska foumlrestaumlllningar som fanns kring fred var

genomfoumlrandet av detta daumlremot snarare riktad mot det individuella och handlar mer om en

personlig straumlvan aumln naringgot som skulle genomfoumlras av hela folk eller kungadoumlmen

34 Bibellexikon 1967 s 1459-1460 35 Klassen 1992 s 207 36 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 61 37 Klassen 1992 s 207 38 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 39 Pacifistiska stroumlmningar inom stoicismen anses aumlven ha paringverkat Origenes jaumlmsides med Jesus betoning paring ickevaringld Ekenberg 1994 s80

10

Tvaring kontrasterande ideal som ocksaring aumlr centrala i den klassiska litteraturen och existerade sida

vid sida var dels den homeriska med dess heroiska ideal Ett ideal som foumlrutsaumltter att kriget aumlr

den arena daumlr de verkligt maumlnskliga dygderna faringr moumljligheten att visas Den andra motsatsen

aumlr det icke-heroiska vilket menar att maumlnniskan naringr sin fulla potential genom arbete och

gaumlrningar vilket i sin tur genererar fred och raumlttvisa40 I Rom under de foumlrsta aringrhundradena

fanns det ocksaring en rent juridisk inneboumlrd av Pax definierad som ett foumlrbund mellan stater som

skapat en raumlttvis situation och vilade paring oumlmsesidigt erkaumlnnande Dock var detta ingen

universell princip utan bara ansaringgs vara en fred som kunde uppnarings i den civiliserade vaumlrlden

och exkluderade de som ansaringgs staring utanfoumlr denna41 Pax eller fred i just detta sammanhang

rymmer alltsaring inte den andliga dimension vi tidigare sett exempel paring42

Sammanfattningsvis under denna del har vi i grova och generella drag beroumlrt den historiska

utvecklingen kring pacifism fram till varingra dagar saring som den oftast aumlr framstaumllld Vi har aumlven

sett de bakomliggande grundprinciper och motiv som brukar ingaring begreppet Men ocksaring

kunnat se att det inte implicit i termen fred i dess bibliska inneboumlrd eller tradition ligger naringgon

direkt konflikt mot utoumlvandet av varingld eller indirekt ingaringr ett foumlrbud mot varingld Under de

foumlljande exegetiska delarna fortsaumltter vi nu att koncentrera oss paring de enskilda bibeltexter som

aumlr upphov till olika staumlllningstaganden i fraringgan

DEL 2 40 Jesus i Matteusevangeliet

41 Saliga de som haringller fred Matt 53-9

3 Μακάριοι οἱ πτωχοὶ τῷ πνεύmicroατι ὅτι αὐτῶν ἐστιν ἡ βασιλεία τῶν οὐρανῶν 4 Μακάριοι οἱ

πενθοῦντες ὅτι αὐτοὶ παρακληθήσονται 5 Μακάριοι οἱ πρᾳεῖς ὅτι αὐτοὶ κληρονοmicroήσουσιν τὴν γῆν 6

Μακάριοι οἱ πεινῶντες καὶ διψῶντες τὴν δικαιοσύνην ὅτι αὐτοὶ χορτασθήσονται 7 Μακάριοι οἱ

ἐλεήmicroονες ὅτι αὐτοὶ ἐλεηθήσονται 8 Μακάριοι οἱ καθαροὶ τῇ καρδίᾳ ὅτι αὐτοὶ τὸν Θεὸν ὄψονται 9

Μακάριοι οἱ εἰρηνοποιοὶ ὅτι αὐτοὶ υἱοὶ θεοῦ κληθήσονται

- Nestle-Aland Novum Testamentum Graece

40 Klassen 1992 s 207 41 httpwwwbritannicacomEBcheckedtopic437798pacifism (26 okt 2011) 42 Pax Romana den romerska freden var ocksaring ett uttryck foumlr naumlr det raringdde fred i riket Lindholm 2004 s 344

11

3 Saliga de som aumlr fattiga i anden dem tillhoumlr himmelriket 4 Saliga de som soumlrjer de skall bli

troumlstade 5 Saliga de oumldmjuka de skall aumlrva landet 6 Saliga de som hungrar och toumlrstar efter

raumlttfaumlrdigheten de skall bli maumlttade 7 Saliga de barmhaumlrtiga de skall moumlta barmhaumlrtighet 8 Saliga

de renhjaumlrtade de skall se Gud 9 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

3 Blessed are the poor in spirit for theirs is the kingdom of heaven4 Blessed are those who mourn

for they will be comforted 5 Blessed are the meek for they will inherit the earth 6 Blessed are those

who hunger and thirst for righteousness for they will be filled 7 Blessed are the merciful for they will

be shown mercy 8 Blessed are the pure in heart for they will see God 9 Blessed are the peacemakers

for they will be called sons of God

- NIV

Naumlr det gaumlller Matteusevangeliets struktur inneharingller den 5 stoumlrre tal daumlr Bergspredikan aumlr det

inledande talet (51-729) Matt 59 Saliga de som haringller fred de skall kallas Guds soumlner

ingaringr i Bergspredikans inledande del de sk salighetsprisningarna (53-12) som bestaringr av nio

stycken utsagor om att en viss grupp aumlr saumlrskilt lyckliga Det aumlr i inledningen ocksaring en

bestaumlmd grupp som Jesus vaumlnder sig till Dels de socialt utsatta och foumlrtryckta vilket var en

realitet Men uttrycket fattiga i anden syftar ocksaring till de som tog allvarligt paring Guds lag43

Generellt hos Matteus aumlr ocksaring att de som haringller fred - ocksaring aumlr foumlrknippade och naumlra relaterat

till de som aumllskar sin naumlsta44

Gaumlllande Matt 59 aumlr det vaumlrt att naumlmna att meningen Haringller fred peacemakers εἰρηνοποιοὶ

gr form εἰρηνοποιός inneharingller verbstammen poie och har en aktiv inneboumlrd och alltsaring skulle

kunna oumlversaumlttas de som goumlr fred och alltsaring har samma inneboumlrd som den latinska varianten

av ordet pacifism (31) Som vi tidigare har sett har ordet eirēnē (likt hebr shalom) flera

inneboumlrder och fred skulle ocksaring kunna oumlversaumlttas frid Svenskan aumlr fouml ett av de faring spraringk

som skiljer mellan fred och frid Men daring Matteus i foumlrsta hand inte talar om naringgon abstrakt

andlig fred utan om en konkret fred i detta ords bokstavliga betydelse aumlr detta den laumlmpligaste

oumlversaumlttningen45 Tord Fornberg betonar den dubbla inneboumlrden av fred saringvaumll jordisk fred

som den frid Gud ger houmlr hit

43 Giertz 1984 s 36 44 Viviano 1990 s 640 45 Fornberg 1989 s 79

12

Hans Dieter Betz understryker att Matt 59 alltid varit historiskt kontroversiell paring grund av

dess politiska foumlljder daring denna mening saring tydligt foumlrutsaumltter och bekraumlftar fred som en dygd 46

Men eftersom heller inga andra foumlrklaringar anses noumldvaumlndiga tar texten ocksaring foumlr givet att

mottagarna vet vad detta betyder Detta innebaumlr ett glapp eller vissa foumlrstaringelsekomplikationer

daring termens svaringraringtkomliga bakgrund staumlller fraringgor just om ordets betydelse Finner vi dess

roumltter i judisk teologi i GT eller i det grekisk-romerska taumlnkandet och de skillnader som goumlrs

daumlr (se aumlven punkt 33) Forskare har menat att εἰρηνοποιοὶ aumlr mer typiskt foumlr hellenistisk

grekiska samt pekar paring att tidig kristen litteratur bara anvaumlnder denna sammansaumlttning en

enda garingng och det just haumlr Andra verbsammansaumlttningar skulle dessutom korrespondera

baumlttre med den hebreiska motsvarigheten47

Dale W Brown pekar paring det som aumlr gemensamt foumlr och de relationella aspekter baringde shalom

och eirēnē har mellan Gud och maumlnniskor och betonar egenskaperna harmoni sam-

staumlmmighet och ordning Brown menar dock i sin tur att det aumlr problematiskt att engelskan

vanligtvis bara innefattar en betydelse av ordet peace och haumlnvisar vidare till den variation

Paulus anvaumlnder sig av naumlr han uttalar sig kring fred som naumlr han uppmuntrar de kristna att

haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er (Rom 1218)

Likasaring hur Paulus infoumlrlivar shalom i andens frukter Kaumlrlek glaumldje frid taringlamod vaumlnlighet

godhet trofasthet oumldmjukhet och sjaumllvbehaumlrskning (Gal 522-23) vilket har del i Guds rike

Med namngivandet att kalla de som haringller fred Guds barn efterfraringgar ocksaring Jesus samma

egenskaper av sina laumlrjungar som naumlr han sade till dem att vara som barn som villkor foumlr att

komma in i Guds rike (Matt 183-5) Brown goumlr haumlr ingen skillnad paring barn eller soumlner men

understryker att maringnga haringller med om att pacifister aumlr just naiva som barn48 och att detta

ofraringnkomligt leder till liv Andra likt Fornberg menar dock att det aumlr viktigt att goumlra en

distinktion mellan dessa Naumlr det kommer till termen Guds soumlner υἱοὶ θεοῦ betecknar detta

uttryck Guds fraumllsta folk i himmelriket i den kommande tidsaringldern detta till skillnad fraringn

uttrycket Guds barn som staringr foumlr de kristnas gemenskap haumlr i vaumlrlden49 Att det finns en

skillnad mellan dessa uttryck menar aumlven jag det garingr att urskoumlnja hos Matt och haringller med

Betz paringpekande att Jesus benaumlmner sig sjaumllv likt alla raumlttrogna judar sig som Guds son Guds

soumlner50 och inte per automatik garingr att behandla orden barn soumlner som identiska

46 Betz 1995 s 137 47 Betz 1995 s 137-138 48 Brown 2003 s 138-139 49 Fornberg 1989 s 70 50 Betz 1995 s 548

13

Ska vidare termen peacemakers de som haringller fred antas vara rent religioumls eller anses vara

politisk eller ha en social inneboumlrd Betz staumlller fraringgan om Matt 59 rentutav aringterspeglar ett

politisk staumlllningstagande genom motstaringnd mot raringdande ordning Fraringgan aumlr inte svart eller vit

och kan inte svaras paring saring enkelt enligt Betz Ett av skaumllen menar jag ocksaring aumlr att distinktionen

mellan det religioumlsa och det politiska inte garingr att ta foumlr givet var ett sjaumllvklart tankegods under

antiken Det aumlr i alla fall uppenbart att Bergspredikan i stort behandlar termen paring flera olika

nivaringer Betz goumlr en viktig iakttagelse naumlr han belyser att antiteserna (521-48) samt fraringgorna

om foumlrlaringtelse (612 14-15) och icke-doumlmandet (71-5) alla faller under ramen fred dock utan

att anvaumlnda termen Haumlr ingaringr de dock i en kontext som behandlar familj slaumlktband och

vaumlnskap och involverar relationer mellan individer och aringteruppraumlttandet av trasiga saringdana och

behandlar inte relationer mellan politiska organ eller olika samhaumlllsklasser51 Utifraringn just

denna synvinkel menar Betz att politiskt engagemang ligger utanfoumlr Bergspredikans intresse

Hos Matteus likt judiska texter som t ex Psaltaren eller 1 Henok goumlr saligprisningarna ocksaring

en stark koppling mellan laglydnad och salighet samt ofta inneharingller foumlrbannelser oumlver de

oraumlttfaumlrdiga I detta judisk-kristna sammanhang hos Matteus foumlrvaumlntas alltsaring den kristne att

leva upp till beskrivningen av ett fullkomligt kristet liv52 Man kan alltsaring haumlr inte bortse ifraringn

att de som haringller fred aumlr en direkt konsekvens av raumlttfaumlrdigt leverne vilket daumlrmed

naturligtvis indirekt kan faring politiska konsekvenser Naumlr det kommer till fred i stort har

Bergspredikan daumlremot inget intresse i att faring laumlrjungarna att agera som en politisk grupp eller

fungera som foumlrmedlare mellan politiskt stridande parter Daumlrfoumlr kan inte Bergspredikan

anvaumlndas som en allmaumln vaumlgledning foumlr ett korrekt politiskt beteende Jesus undervisar helt

enkelt laumlrjungarna saring att de utvecklar moraliskt riktiga attityder i enlighet med Jesu laumlra och i

denna process behandlas inte konkreta politiska situationer 53

Naumlr det kommer till fraringgor om varingld aumlr som vi tidigare sett begreppet shalom en houmlgt

vaumlrderad dygd i GT aumlndaring kan vi se att baringde daumlr och i de judiska upproren mot romarna att

detta inte utesluter krig och varingld Andra forskare har velat se ett pacifistiskt budskap i den

med Jesus samtida Qumranroumlrelsen54 men aumlven i dessa texter kan vi i skrifter som i t ex

Krigsrullen se hur Gud ska saumlnda ner aumlnglar till maumlnniskornas hjaumllp i deras krig mot moumlrkrets

soumlner55

51 Betz 1995 s 138 52 Fornberg 1989 s 74 53 Betz 1995 s 139 54 Eisenman amp Wise 1992 s 19 55 Vermes 2004 The War Scroll bl a i 1QM 1Q33 The Complete Dead Sea Scrolls s 166

14

Typisk foumlr apokalyptisk litteratur aumlr just de tvaring motsatskrafterna vilket daring i naringgra fall ocksaring

har paralleller till salighetsprisningarna i Matt Nedan exempel paring saligprisningar ur 2 Henok

5211-12

Happy - who cultivates the love of peace

Cursed - who disturbs those who are peaceful by means of love56

Men paring vilken nivaring framstaumlller Matteusevangeliet Jesus som peacemaker Sett till

Bergspredikan faumlller Jesus inledningsvis flera direkt fientliga kommentarer gentemot

hedningarna (547 67 32 721-23) En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar ocksaring att de som haringller

fred i Matt 59 i Lukas kortare motsvarande variant (620b-23) helt saknas daumlr Betz

understryker vidare att den tidiga kristendomen heller inte var enig i fraringgor om krig och fred

Foumlrekomsten av krig och krigslika situationer och foumlrharingllanden var daumlremot ett stort problem

foumlr de tidigt kristna Dels av rent oumlverlevnadsmaumlssiga skaumll men aumlven daring av etiska och

teologiska Jesus kan haumlr framstaring som ambivalent Om hans foumlrkunnelse verkligen

foumlrespraringkade eller befallde fred eller vad vi idag menar med pacifism maringste han ocksaring ha

varit en stark motstaringndare till romarnas styre och deras palestinska allierade57 Eftersom han

inte tydligt klargoumlr fraringgan har tolkningen av hans uttalanden faringtt en maringngfald olika tolkningar

Att Matteus framstaumlller Jesus som foumlrespraringkare foumlr ickevaringld aumlr klart dock inte paring vilka nivaringer

och omraringden Betz foumlreslaringr att Paulus staumlndiga uppmaning att uppraumlttharinglla fred kan vara

riktade till de attityder som aringterspeglas i den foumlrmodade Q-kaumlllan hos baringde Luk 1251-53 och

Matt 1034-3558 Tro inte att jag har kommit med fred till jorden Jag har inte kommit med

fred utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot

hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor Ett uttryck foumlr att Paulus inte ville att

gemenskapens instaumlllning skulle vara fientligt instaumllld till vare sig Romarna eller hedningarna

42 Du skall icke draumlpa Matt 521-24

21 Ἠκούσατε ὅτι ἐῤῥέθη τοῖς ἀρχαίοις Οὐ φονεύσεις ὃς δ᾽ ἂν φονεύσῃ ἔνοχος ἔσται τῇ κρίσει 22 Ἐγὼ

δὲ λέγω ὑmicroῖν ὅτι πᾶς ὁ ὀργιζόmicroενος τῷ ἀδελφῷ αὑτοῦ εἰκῆ ἔνοχος ἔσται τῇ κρίσει ὃς δ᾽ ἂν εἴπῃ τῷ

ἀδελφῷ αὑτοῦ ῥακὰ ἔνοχος ἔσται τῷ συνεδρίῳ ὃς δ᾽ ἂν εἴπῃ microωρὲ ἔνοχος ἔσται εἰς τὴν γέενναν τοῦ

πυρός

56 The Old Testament Pseudepigrapha - Charlesworth 1983 57 Betz 1995 s 140 58 Betz 1995 s 140

15

23 Ἐὰν οὖν προσφέρῃς τὸ δῶρόν σου ἐπὶ τὸ θυσιαστήριον κἀκεῖ microνησθῇς ὅτι ὁ ἀδελφός σου ἔχει τι

κατὰ σοῦ 24 ἄφες ἐκεῖ τὸ δῶρόν σου ἔmicroπροσθεν τοῦ θυσιαστηρίου καὶ ὕπαγε πρῶτον διαλλάγηθι τῷ

ἀδελφῷ σου καὶ τότε ἐλθὼν πρόσφερε τὸ δῶρόν σου


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

21 Ni har houmlrt att det blev sagt till faumlderna Du skall icke draumlpa den som draumlper undgaringr inte sin dom

22 Men jag saumlger er den som blir vred paring sin broder undgaringr inte sin dom och den som okvaumldar sin

broder undgaringr inte att staumlllas infoumlr raringdet och den som foumlrbannar honom undgaringr inte helvetets eld23

Om du baumlr fram din garingva till offeraltaret och daumlr kommer iharingg att din broder har naringgot otalt med dig

24 saring laringt din garingva ligga framfoumlr altaret och garing foumlrst och foumlrsona dig med honom kom sedan tillbaka

och baumlr fram din garingva

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

21 You have heard that it was said to the people long ago Do not murder and anyone who murders

will be subject to judgment 22 But I tell you that anyone who is angry with his brother will be subject

to judgment Again anyone who says to his brother Raca is answerable to the Sanhedrin But

anyone who says You fool will be in danger of the fire of hell 23 Therefore if you are offering

your gift at the altar and there remember that your brother has something against you 24 leave your

gift there in front of the altar First go and be reconciled to your brother then come and offer your

gift

- NIV

Foumlregaringende punkt (41) vaumlcker bla fraringgor om kontextualitet kontra universalism I vilken

maringn aumlr fraringgor om fred varingld och moumljligt ickevaringld ett allmaumlngiltigt budskap hos Jesus i

Matteus Aumlr det naringgot som fraumlmst aumlr riktat till den egna gemenskapen Ett sparingr vi varit inne

paring aumlr att de som skapar fred saring som det kommit till uttryck i Matt 59 och delar av

Bergspredikan aumlr att den fraumlmst naumlmnts i en kontext som behandlar familj slaumlktband och

vaumlnskap och involverar individuella relationer Under denna punkt diskuteras detta saringvaumll

fraringgor om raumltten att ta en maumlnniskas liv Varingra verser ingaringr i Matteus antiteser (521-48)

Du skall icke draumlpa Jesus citerar haumlr ett av de tio buden i Guds lag den sk dekalogen (2

Mos 2013 5 Mos 517) Judarna tillaumlmpade den paring den yttre gaumlrningen och i Mose lag fanns

bestaumlmmelser om hur en moumlrdare skulle doumlmas59 Foumlljande den som draumlper undgaringr inte sin

dom ur dekalogen har haumlr ocksaring foumlrsetts med en utlaumlggning vilket utgaringr och aumlr haumlmtad fraringn 1

59 Giertz 1984 s 39

16

Mos 96 Den som utgjuter maumlnniskoblod hans blod skall utgjutas av maumlnniskor ty Gud har

gjort maumlnniskan till sin avbild samt 3 Mos 2417 daumlr doumldstraff stadgas foumlr mord

Gaumlllande Matt 521 och ordet draumlpa moumlrda gr form φονεύω understryker J Vernon

McGee att vara varse om att det haumlr handlar om mord och inte om att doumlda rent allmaumlnt vilket

aumlr en avsevaumlrd och viktig skillnad Sammanblandningen av dessa tvaring betydelser har medfoumlrt

enligt McGee en rad missuppfattningar ofta utifraringn de som vill foumlrespraringka pacifism och laumlser

in dessa tankegaringngar i denna text60 Jesus infoumlr dock inte haumlr naringgot som kan tolkas vara ett

allmaumlnt foumlrbud mot att doumlda och kan inte anvaumlndas som ett argument mot ett eventuellt

foumlrsvar eller under svaringra omstaumlndigheter krig Versernas huvudpoaumlng aumlr istaumlllet naringgot annat61

Att Jesus haumlnvisning till samt generella fraringgor om GT och problematiserandet av foumlrbudet

mot att moumlrda aumlven skulle gaumllla tanken paring att doumlda rent allmaumlnt aumlr alltsaring inte ny Inte heller

huruvida detta enbart kan vara avsett att gaumllla det egna av Gud utvalda judiska foumlrbundet (3

Mos 1918 eller senare de kristna) men vara legitimt att utfoumlra paring andra grupper och daumlrmed

inte kunna anses tolkas vara en universell princip Trots detta aumlr det svaringrt att argumentera mot

att baringda tillvaumlgagaringngssaumltt faktiskt foumlrekommer i GT och daring inte bara mot icke-judiska

grupper (likt t ex naumlr Israeliterna boumlrjar inta Kanaan och paring Guds befallning doumldar allt som

kommer i deras vaumlg Maumln kvinnor barn och boskap - Jos 620-21) Ett sidosparingr men som

aumlndaring kan vara intressant i sammanhanget aumlr beraumlttelsen om guldkalven som tydliggoumlr just

detta I 2 Mos 32 under tiden Mose tar emot de tio budorden paring Sinai berg bad folket Aron att

goumlra en bild av deras Gud som de kunde tillbe dvs avguderi varav Aron av folkens

smycken goumlt en guldkalv de offrade till Mose som blir bestoumlrt naumlr han kommer tillbaks

beordrar daring leviterna att spaumlnna paring sig sina svaumlrd garing igenom laumlgret fram och tillbaka fraringn

den ena porten till den andra och doumlda var och en sin bror sin vaumln eller slaumlkting Naringgot de

utfoumlr och omkring 3000 familjemedlemmar foumlll Vaumlrt att naumlmna haumlr aumlr ocksaring hur de engelska

oumlversaumlttningarna antingen vaumlljer att oumlversaumltta hebreiskans הרג harag med kill eller slay

Fraringgan om det har doumldats eller om mord har begaringtts aumlr ur principiellt avseende viktigt och

utgoumlr saringledes en stor skillnad Den svenska folkbibeln oumlversaumltter texten i fraringga med doumlda

Bibel 2000 oumlversaumltter med den mera neutrala loumlsningen hugga ner

60 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011) 61 McGee Matthew 5 18-28 httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (28 nov 2011)

17

Tillbaks till NT och en relevant fraringga i sammanhanget Vad avses med broumlder i Matt 522

Aumlr det alltid menat att vara en bokstavlig saringdan saring som det delvis resonerats under punkt 41

Ordet ἀδελφῷ gr form ἀδελφός anvaumlnds ofta foumlr att beskriva just en koumlttslig broder Men

uttrycket anvaumlnds ocksaring trosfoumlrvanter i mellan Likasaring kallade de kristna ocksaring varandra

inboumlrdes foumlr broumlder som i t ex i Rom 829 1623 I LXX oumlversaumltts broder ofta till

medmaumlnniska62 Sett till Matteus uttrycker broder ibland en i tankesaumltt naumlra foumlrbunden likt t

ex Matt 1250 Var och en som goumlr min himmelske Faders vilja aumlr min bror och min syster

och min mor Aumlven Matt 522 tolkas vanligtvis att gaumllla och aumlven straumlcka sig till mer aumln att

bara enbart gaumllla ett rent blodsband I fraringgan om den straumlnga foumlrmaningen i v22 att inte bli

vred paring sin broder finner vi aumlven i andra texter liknande foumlrmaningar likt t ex 1 Joh 31 Den

som hatar sin broder aumlr en moumlrdare Inneboumlrden och vad Jesus fraumlmst menar haumlr aumlr att budet

skaumlrps och foumlrbinder draringp med hat Bo Giertz menar att det som betonas aumlr att synden lika

mycket sitter i hjaumlrtat och handlar om maumlnniskans inre liv och inte bara i den yttre gaumlrningen

Redan att vredgas paring sin broder aumlr en synd som ocksaring den kommer under domen63 Aumlven

Benedict T Viviano uttrycker liknande tankegaringngar med att Jesus foumlrflyttar fokuset paring sjaumllva

mordhandlingen ner till det kaumlnslomaumlssiga foumlrspel som aumlr det ursprung som sedan leder till

gaumlrningen och daumlrmed soumlker sig till roumltterna av moralisk aktivitet64 Daumlr i det djupast

maumlnskliga foumlds och startar naumlmligen det som sedan realiseras i det yttre

De efterfoumlljande verserna fraringn v23ff faringr nu daumlremot ljusa och positiva formuleringar av det

som uttryckts negativt i v2165 Haumlr talas istaumlllet om behovet av foumlrsoning dvs inte bara min

kaumlrlek till brodern utan ocksaring om min vilja att gottgoumlra min skuld mot gentemot denne Dessa

verser saringvaumll som alla de sex antiteserna (521-48) visar ocksaring att de har formulerats innan de

Jesustroende judarna stoumltts bort ur synagogan vilket aumlgde rum tiden runt det judiska upproret

66-73 och efterspelet fram till 80-talet vt66 Naumlr detta sades bestod alltsaring aumlnnu tempeltjaumlnsten

och visar att brodern i detta sammanhang aumlr naringgon som vi delar tron med samt hur allvarligt

det aumlr att inte foumlrsonas med denne innan man baumlr fram sin offergaringva Det fanns foumlrseelser som

beivrades vid den lokala domstolen och det fanns groumlvre foumlrbrytelser som maringste upp infoumlr det

Stora raringdet i Jerusalem

62 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 4 63 Giertz 1984 s 39 64 Viviano 1990 s 642 65 Fornberg 1989 s 93 66 Fornberg 1989 s 93

18

Vreden som att kalla naringgon idiot eller aringsna (raka) aumlr saring grovt att Jesus illustrerar en stark bild

av att en saringdan person tom aumlr vaumlrd att kastas i helvetet67 och foumlrtjaumlnar att komma infoumlr det

stora raringdet Detta aumlr dock inte en bokstavlig anvisning foumlr en rent vaumlrldsligt juridisk eller

borgerlig lagstiftning att ta hand om utan vill visa hur allvarligt detta aumlr - och att det aumlr infoumlr

Gud och hans domstol vi blir skyldiga68 Aumlven Tord Fornberg understryker att i kyrkans

messianska foumlrsamling aumlr allt vad vrede heter helt uteslutet69

43 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den

andra mot honom Matt 538-41

38 Ἠκούσατε ὅτι ἐῤῥέθη Ὀφθαλmicroὸν ἀντὶ ὀφθαλmicroοῦ καὶ ὀδόντα ἀντὶ ὀδόντος 39 Ἐγὼ δὲ λέγω ὑmicroῖν microὴ

ἀντιστῆναι τῷ πονηρῷ ἀλλ᾽ ὅστις σε ῥαπίσει ἐπὶ τὴν δεξιάν σου σιαγόνα στρέψον αὐτῷ καὶ τὴν ἄλλην

40 καὶ τῷ θέλοντί σοι κριθῆναι καὶ τὸν χιτῶνά σου λαβεῖν ἄφες αὐτῷ καὶ τὸ ἱmicroάτιον 41 καὶ ὅστις σε

ἀγγαρεύσει microίλιον ἓν ὕπαγε microετ᾽ αὐτοῦ δύο


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

38 Ni har houmlrt att det blev sagt Oumlga foumlr oumlga och tand foumlr tand 39 Men jag saumlger er vaumlrj er inte mot

det onda Nej om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring vaumlnd ocksaring den andra mot honom 40 Om naringgon

vill processa med dig foumlr att faring din skjorta saring ge honom din mantel ocksaring 41 Om naringgon vill tvinga dig

att foumllja med en mil i hans tjaumlnst saring garing tvaring mil med honom

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

38 You have heard that it was said Eye for eye and tooth for tooth 39 But I tell you Do not resist an

evil person If someone strikes you on the right cheek turn to him the other also 40 And if someone

wants to sue you and take your tunic let him have your cloak as well 41 If someone forces you to go

one mile go with him two miles

- NIV

67 Helvetet (Grek γέεννα) Gehenna anvaumlnds i judiska texter som term foumlr helvetet Jfr 2 Baruk 8513 daumlr helvetet omtalas som eld och gloumldande kol Namnet kommer fraringn Hinnoms dal soumlder om Jerusalem I GT foumlrraumlttades daumlr barnoffer till Molok (2 kroumln 283 Jer 3235) paring Jesu tid braumlnde man sopor i dalen I NT kan det ibland tolkas fungera som ett symbolspraringk Utoumlver tre av evangelierna finner vi ordet bara en garingng (Jak 36) Matteus anvaumlnds uttrycket 7 garingnger vilket aumlr flest av evangelierna Jfr Mark 3 och Luk 1 (Joh anvaumlnder det ej och inte heller Paulus) Aumlven en distinktion mellan hades (doumldsriket) och Gehenna finns I hades lider de ogudaktiga ett tillfaumllligt straff i ett okroppsligt tillstaringnd (Luk 1624) men i Gehenna lider de ett evigt straff till kropp och sjaumll efter uppstaringndelsen paring den yttersta dagen (Mark 943 45 47) Bibellexikon 1967 s 1924-1926 68 Giertz 1984 s 39 69 Fornberg 1989 s 93

19

Walter Wink menar att maringnga pacifister fortfarande grundar sin opposition mot varingld och krig

paring ett rent missfoumlrstaringnd av Jesus foumlrkunnelse i Matt 538-4170 Maringnga pacifister tolkar v39 daumlr

Jesus befaller sina efterfoumlljare att inte vaumlrja sig mot ondskan som att Jesus haumlr laumlr ut ett icke-

motstaringnd mot ondskan Upphovet till detta aumlr den grekiska meningen microὴ ἀντιστῆναι gr form

ἀνθίστηmicroι vilket kan oumlversaumlttas paring svenska att inte staring emot att inte goumlra motstaringnd att inte

motstaring71 men kan ocksaring ha en juridisk betydelse att inte vittna mot (Engelska oumlversaumlttningar

aumlr vanligtvis oumlversatta do not resist men skulle efter denna definition kunna oumlversaumlttas do not

testify against) Wink menar att slutsatsen att inte goumlra motstaringnd blir maumlrkligt passiv daring Jesus

med hela sitt vaumlsen just goumlr motstaringnd mot ondska inte heller evangeliet i stort saumlger att man

inte ska goumlra motstaringnd mot ondska En bidragande orsak till denna foumlrvirring menar Wink kan

vara att maringnga oumlversaumlttare foumlrbiser hur antistenai ofta anvaumlnds i LXX Daumlr anvaumlnds det som

en teknisk term foumlr krig (44 av 71 ggr) och refererar till och anger utoumlvandet av strid naumlr en

arme marscherar fram och upp mot fienden Paring samma saumltt anvaumlnder Josephus ordet (15 av 17

ggr)72 Ett exempel som just speglar detta bildspraringk aumlr Efesierbrevet 613

Therefore take up the whole armor of God so that you may be able to withstand (antistenai)

on that evil day and having done everything to stand (stenai) firm

Ta daumlrfoumlr paring er hela Guds vapenutrustning saring att ni kan staring emot paring den onda dagen

och beharinglla faumlltet sedan ni fullgjort allt

Bilden man faringr haumlr aumlr alltsaring inte en till haumllften medvetsloumls boxare som bara tar emot Tvaumlrtom

naringgon som staringr emot och vaumlgrar att fly Jesus saumlger inte att vi ska fly eller kapitulera infoumlr

ondskan daumlremot att motstaring och vaumlgra att handla likadant som den som anvaumlnder varingld och paring

det saumlttet laringta varingldet styra villkoren Wink menar att den korrekta foumlrstaringelsen och den

ursprungliga betydelsen finns bevarad som vi finner den i Rom 1217 1 Thes 515 1 Pet 39

Daumlr de alla unisont saumlger Loumlna inte ont med ont73 Jesus staumlller sig haumlr ocksaring paring tvaumlren mot

en fundamental ingrediens i judendomen genom att problematisera GT-citatet oumlga foumlr oumlga

och tand foumlr tand dvs ius talionis lagen om lika vedergaumlllning 74 (2 Mos 21 3 Mos 2420

5 Mos 28) Det ska dock saumlgas att denna lag i GT tjaumlnar syftet att begraumlnsa den ohaumlmmade

vedergaumlllningen vilket hindrade att varingldet spred sig 70 Wink 1996 s 102 71 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 17 72 Wink 1996 s 102 73 Wink 1996 s 102-103 74 Denna lag var inte unik foumlr judarna utan moumlter man redan hos amoriterkungen Hammarubi (ca 1790-1750 fvt) likasaring senare i romersk lag Viviano 1990 s 643

20

Detta var alltsaring ett redskap foumlr att daumlmpa just varingld och innebar ett viktigt historiskt framsteg

och en moralisk utveckling75 Men aumlven haumlr vaumlcks fraringgor om liv och doumld Tord Fornberg

menar att det raringdde stora diskussioner om tillaumlmpning likt den om att det endast kunde vara

fraringgan om ett avsiktligt mord som vedergaumlllningens lag borde kunna tillaumlmpas bokstavligt paring

Med denna bakgrundsbild blir det naturligtvis aumln mer dramatiskt naumlr vi nu haumlr ser att istaumlllet

foumlr att efterstraumlva vedergaumlllning ska den kristne helt avstaring fraringn att med juridiska medel goumlra

sin raumltt gaumlllande Jesus vaumlnder sig alltsaring inte bara mot jus talionis utan all vedergaumlllning Vi

kan dock se liknande resonemang hos Paulus i bl a 1 Kor 61-8 i frustrationen oumlver att de

kristna processar med varandra och garingr till hednisk domstol Inte heller Matteus raumlknar med

raumlttsliga processer vare sig i synagogan eller kyrkan76

Ett ickevaringld-motstaringnd framkommer ocksaring i v40 Wink understryker att om naringgon slagit dig paring

den houmlgra kinden innebaumlr det att den som utdelat slaget anvaumlnt sin vaumlnsterhand Ur judisk

mening aumlr vaumlnsterhanden framfoumlrallt reserverad foumlr orena uppgifter77 men detta var ocksaring

naringgot allmaumlngiltig under antiken Det intressanta haumlr blir daring naumlsta drag daring den kristne

uppmanas vaumlnda andra kinden till dvs den vaumlnstra Detta staumlller foumlroumlvaren eller den som

utdelat slaget infoumlr ett val att anvaumlnda sin houmlgra hand och daumlrmed tvingas uppgradera den

som faringtt slaget det hade naumlmligen blivit konsekvensen Detta slag eller oumlrfil var inte utfoumlrt

foumlr att skada utan foumlroumldmjuka Det var heller inte utfoumlrt mot naringgon som var jaumlmstaumllld utan

understaumllld olika typer av oumlverhet likt befaumllhavare Slagets syfte var att tvinga naringgon tillbaka

till dennes normala status och sociala position Genom att vrida paring kinden goumlr tjaumlnaren det

omoumljligt foumlr befaumllhavaren att anvaumlnda vaumlnsterhanden igen Den vaumlnstra kinden utgoumlr ju nu

egentligen ett perfekt maringl foumlr ytterligare ett slag fast nu med houmlgernaumlven Men bara jaumlmlikar

har slagsmaringl och det sista befaumllhavaren vill goumlra aumlr att uppraumltta denna underhuggare denna

jaumlmstaumllldhet Uttrycket blir i Matt 540 istaumlllet att denne individ visar att hon har en annan

Herre aumlr jaumlmstaumllld samt aumlr ett barn av Gud78

Andra perspektiv paring Matt 538-41 aumlr dels de judiska forskare som understryker vilken kontrast

den judiske Jesus intar mot sin rabbinska samtid - om det nu skulle vara ett fullstaumlndigt

ickevaringld som foumlrespraringkas haumlr Betz menar tom att naringgra av dessa forskare naumlstintill

foumlrloumljligar de som foumlrespraringkar att detta var det historiska budskapet vilket de menar enbart kan

vara gjort utifraringn en sentimental modern tolkning som laumlser in pacifism i texten 75 Viviano 1990 s 643 76 Fornberg 1989 s 100 77 Wink 1996 s 104 78 Wink 1996 s 104

21

Ytterligare ett judiskt perspektiv aumlr reflexioner kring Matteusevangeliets varingldsamma polemik

mot den raumlttsliga princip om vedergaumlllning med ett extrempacifistiskt etiskt ickevaringld som

verktyg mot ondskan Detta passar heller inte in i det tankegods som fanns rent tidsmaumlssigt

och skulle varit naringgot som aumlven faringtt rabbinerna i Talmud att reagera och uppfatta som

orealistiskt och enbart kunna realiseras av naringgra faring helgon paring jorden Torah var daumlremot inte

avsedd foumlr aumlnglar79 Som motkommentar haumlr kan man vaumll aumlndaring se att det baringde i GT men

aumlven under Jesus egen samtid fanns judiska grupper som staumlllde houmlga krav likt t ex de

skriftlaumlrda ur den shammaitiska skolans tolkningstradition eller Qumranroumlrelsen straumlvan efter

andlig perfektionism Verserna maringste dock om de ska tolkas ur judisk foumlrstaringelse alltsaring inneha

andra dimensioner aumln att bara foumlrespraringka pacifism Detta staumlller ocksaring rent praktiska fraringgor

om dels instaumlllning till felaktigt eller oraumlttvist maktutoumlvande I vilken utstraumlckning ska man daring

lyda Hur boumlr en kristen leva enligt Matteus

Gaumlllande makten Om den i sammanhanget som tvingar kan foumlrmodas vara naringgon ur den

militaumlra ockupationsmakten vilket haumlr tvingar naringgon civil baumlra hans packning - ska vi till och

med garing laumlngre aumln vad som kraumlvs Ur Lutherska teologers synvinkel likt Bo Giertz hamnar

detta tankegods under tvaringregementslaumlran (se aumlven 64) Det jordiska med dess egna villkor

samt det andliga med sina Jesus statuerar med alla fyra verser att den vaumlrldsliga ordning som

raringder och maringste faring raringda i denna vaumlrlden den gaumlller inte i Guds rike Detta gudsrike aumlr icke av

denna vaumlrlden Daumlr har man redan faringtt foumlrlaringtelse och ger nu foumlrlaringtelse Syftet med dessa verser

aumlr alltsaring inte att detta skall goumlras till norm foumlr det civila samhaumlllet Daumlr maringste raumltt vara raumltt och

samhaumlllets fraumlmsta uppgift aumlr att haringlla raumltten vid makt (tom Paulus kunde aringberopa sin lagliga

raumltt gentemot uppenbara oumlvergrepp) Giertz foumlrklarar verserna utifraringn sin lutherskt praumlglade

teologi att med Guds rike raringder en annan ordning daumlr kraumlver man heller inte vedergaumlllning

Rikets barn vet att de faringr vara med i Riket bara daumlrfoumlr att Gud efterskaumlnkt hela den skuld som

han borde kraumlva ut av dem Daumlrfoumlr skall ocksaring de avstaring fraringn att kraumlva ut sin raumltt av andra80

Den kristne ska alltsaring bortse fraringn sina legitima krav daring hon vet houmlrt och sett en annan

verklighet aumln den som till synes utspelar sig runt henne

Som vi tidigare sett riktar Walter Wink en tydlig kritik till att tolka Jesus i Matteustexten

passivt Benedict T Viviano betonar i sin tur precis som under punkt 42 hur fokus foumlrflyttas

fraringn det yttre fysiska till det inre livet Jesus undervisar om ickevaringld mot det onda i den

meningen att undvika varingld och fysisk skada Detta oumlppnar upp foumlr ett rent psykiskt och 79 Betz 1995 s 283-284 80 Giertz 1984 s 41-42

22

moraliskt motstaringnd81 Hans Dieter Betz staumlller fraringgan om Matts Jesus i Bergspredikan

foumlrespraringkar pacifism och svarar delvis ja daring predikan kan anses rekommendera ickevaringld

som en dygd82 Trots daring en viss reservation infoumlr termen och vidare att det heller inte aumlr

realistiskt att tro att det som paringbjudes aumlr en attityd av resignation eller att principfast

oumlverlaumlmna sig i haumlnderna paring foumlrbrytare Utan det handlar om att inte haumlmnas samt att

distansera sig fraringn tanken om vedergaumlllning paring de villkor som tidigare uttryckts83

44 Aumllska era fiender och be foumlr de som foumlrfoumlljer er Matt 5 43-48

43 ἠκούσατε ὅτι ἐρρέθη ἀγαπήσεις τὸν πλησίον σου καὶ microισήσεις τὸν ἐχθρόν σου 44 ἐγὼ δὲ λέγω ὑmicroῖν

ἀγαπᾶτε τοὺς ἐχθροὺς ὑmicroῶν καὶ προσεύχεσθε ὑπὲρ τῶν διωκόντων ὑmicroᾶς 45 ὅπως γένησθε υἱοὶ τοῦ

πατρὸς ὑmicroῶν τοῦ ἐν οὐρανοῖς ὅτι τὸν ἥλιον αὐτοῦ ἀνατέλλει ἐπὶ πονηροὺς καὶ ἀγαθοὺς καὶ βρέχει ἐπὶ

δικαίους καὶ ἀδίκους 46 ἐὰν γὰρ ἀγαπήσητε τοὺς ἀγαπῶντας ὑmicroᾶς τίνα microισθὸν ἔχετε οὐχὶ καὶ οἱ τελῶναι

τὸ αὐτὸ ποιοῦσιν 47 καὶ ἐὰν ἀσπάσησθε τοὺς ἀδελφοὺς ὑmicroῶν microόνον τί περισσὸν ποιεῖτε οὐχὶ καὶ οἱ

ἐθνικοὶ τὸ αὐτὸ ποιοῦσιν 48 ἔσεσθε οὖν ὑmicroεῖς τέλειοι ὡς ὁ πατὴρ ὑmicroῶν ὁ οὐράνιος τέλειός ἐστιν


------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

43 Ni har houmlrt att det blev sagt Du skall aumllska din naumlsta och hata din fiende 44 Men jag saumlger er

aumllska era fiender och be foumlr dem som foumlrfoumlljer er 45 daring blir ni er himmelske faders soumlner Ty han

laringter sin sol garing upp oumlver onda och goda och laringter det regna oumlver raumlttfaumlrdig och oraumlttfaumlrdiga 46 Om ni

aumllskar dem som aumllskar er skall ni daring ha loumln foumlr det Goumlr inte tullindrivarna likadant 47 Och om ni

haumllsar vaumlnligt paring era broumlder och bara paring dem goumlr ni daring naringgot maumlrkvaumlrdigt Goumlr inte hedningarna

likadant 48 Var fullkomliga saring som er fader i himlen aumlr fullkomlig

- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

43 You have heard that it was said Love your neighbor and hate your enemy 44 But I tell you Love

your enemies and pray for those who persecute you 45 that you may be sons of your Father in heaven

He causes his sun to rise on the evil and the good and sends rain on the righteous and the

unrighteous46 If you love those who love you what reward will you get Are not even the tax

collectors doing that 47 And if you greet only your brothers what are you doing more than others

Do not even pagans do that 48 Be perfect therefore as your heavenly Father is perfect

- NIV

81 Viviano 1990 s 643 82 Betz 1995 s 281 83 Betz 1995 s 284

23

Benedict T Vivianoacutes inledande ord under punkt 41 att de som haringller fred ocksaring aumlr

foumlrknippat och naumlra relaterat till de som aumllskar sin naumlsta84 staumlller fraringgan vem som daring aumlr min

naumlsta Aumlr det naringgon som raumlknas som broder som fastaumln om ordet anvaumlnds i dess vidaste

betydelse aumlndaring aumlr naringgon som delar min religiositet tradition och gemenskap Detta leder aringter

till fraringgor om det som aumlr kontextuellt betingat kontra universalism Vi fortsaumltter att undersoumlka

de aktuella fredsteman som Matteus staumlndigt vidareutvecklar eller alternativt foumlrklarar

inneboumlrden av i Jesus utlaumlggningar oumlver centrala GT-texter i judendomen Ursprunget till

budet att aumllska naumlstan85 i v543 finner vi bl a i 3 Mos 1918 Du skall inte haumlmnas och inte

hysa agg mot naringgon av ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren

Men daumlr gaumlller budet fraumlmst Israeliska landsmaumln och att aumllska sin medbroder och medsyster i

Guds foumlrbundsfolk 3 Mos kap 19 raumlknar aumlven upp en maumlngd kategorier likt foumlraumlldrar (v3)

fattiga (v10) anstaumlllda arbetare (v13) handikappade (v14) slavar (v20) de gamla (v32) Men

faktiskt daumlr aumlven daring invandraren (33-34) som de foumlrmanas behandla som en infoumldd och aumllska

honom som sig sjaumllv och laringta sig paringminnas om att de var ju sjaumllva invandrare i Egypten

Jesus tillaumlgg haumlr att det skulle vara sagt att hata sin fiende finner vi daumlremot inte i GT-

texten i fraringga Men som vi har sett under punkt 42 har vi aumlven sett exempel paring att Israelerna

av Gud faringtt legitimitet att baringde hata och utrota fiender Och tanken om raumlttfaumlrdigt varingld eller

heligt krig genomsyrar och faringr sin naumlring ur flera texter (5 Mos 72 2016-17)86 Trots detta

foumlrmanar GT kanske paradoxalt samtidigt staumlndigt vikten av att hjaumllpa sin motpart och soumlka

fred vilket aumlven foumlrkunnas av flera profeter Torah kraumlver alltsaring av Israelerna att behandla

aumlven fraumlmlingen som sin naumlsta Nu inkluderar dock Jesus in fienden in i detta Detta helt i

motsats till vad som tidigare inkluderats i termen naumlstan Att hata var enligt judisk tro inte

per automatik omoraliskt att hata fienden i visa sammanhang daumlremot kanske respektloumlst87

I naringgra av de poetiska boumlckerna likt t ex ordspraringksboken finner vi texter om att aumlven behandla

fienden med respekt Aumlr din fiende hungrig ge honom broumld aumlr han toumlrstig ge honom vatten

(2521) Detta aumlr dock naringgot helt annat aumln att helt och fullt aumllska sin fiende vilket ur judisk

synvinkel anses som ren daringrskap Maringnga exegeter betonar att Jesus haumlr foumlrmodligen vaumlnder

sig till sin samtid daumlr dessa fraringgor och kontrasten mellan att hata och att aumllska verkat ha saknat 84 Viviano 1990 s 640 85 πλησίον Anvaumlnds ofta som beteckning foumlr landsman och vaumln Hos Matt 543 naumlrstaringende naumlstan (sin naumlsta) medmaumlnniska Engelskan oumlversaumltter vanligtvis med neighbor Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 180 86 Fornberg 1989 s 100 87 Betz 1995 s 307

24

proportioner Kring dessa fraringgor skilde sig ocksaring uppfattningarna markant aringt mellan den

hillelitiska och den shammaitiska skolan Tord Fornberg menar att man hos den foumlrstnaumlmnda

varnade foumlr alla former av hat medans en del skriftlaumlrda fariseer ur den shammaitiska skolan

tycks ha foumlrespraringkat hat gentemot hedningar och kaumlttare88 Tillaumlgget du skall hata dina

fiender hos Matteus kan alltsaring taumlnkas vara ett svar paring de negativa ordalag som raringdde bland

olika judiska grupperingar89 Ytterligare en saringdan tankegaringng finner vi aumlven i den eseeiska

Qumranroumlrelsens texter likt i Foumlrsamlingsregeln and that they may love all the sons of

light each according to his lot in Godacutes design and hate all the sons of darkness each

according to his guilt in Godacutes vengeance (1QS 19-11)90 Detta kan alltsaring aringterge en vanlig

instaumlllning bland judarna men aumlven ha varit naringgot som praumlglade den samtida judiskortodoxa

teologin

Det radikala kravet fraringn Jesus i v44 att tom aumllska fienden och de som foumlrfoumlljer er knyter

ocksaring aringter an till de avslutande saligprisningarna i Matt 5 10 Saliga de som foumlrfoumlljs foumlr

raumlttfaumlrdighetens skull dem tillhoumlr himmelriket 11 saliga aumlr ni naumlr man skymfar och foumlrfoumlljer

er och paring allt saumltt foumlrtalar er foumlr min skull 12 Glaumld er och jubla er loumln blir stor i himlen Paring

samma saumltt foumlrfoumlljdes ju profeterna foumlre er tid Vem var daring fienden ur foumlrfattarens oumlgon

Flera exegeter likt Hans Dieter Betz menar att fienden i sammanhanget maringste vara samma

maumlnniskor som de som omtalas i verserna ur salighetsprisningarna91 Dessa foumlrfoumlljare aumlr just

de judar som saringg de kristna som heretiker Judar som likt Paulus innan hans konvertering

foumlrfoumlljde och tom doumldade de kristna Anledningen till att man ber foumlr dem som foumlrfoumlljer aumlr

en grundlaumlggande teologi i Bergspredikan daring foumlrboumlnen aumlr ett utmaumlrkande drag foumlr de

raumlttfaumlrdiga inte bara i Bergspredikan utan vi aumlven finner hos Abraham Moses och Job Daring de

som foumlrfoumlljde Jesus och de kristna ocksaring mest sannolikt var just judiska slaumlktingar fd vaumlnner

och tillhoumlrde samma grupp av maumlnniskor faller det sig daring naturligt ur judisk synvinkel att just

be och inlemma dessa maumlnniskor i sina foumlrboumlner92 Fraringn vv46-47 understryker Matt sedan att

aumlven de mest korrumperade maumlnniskor goumlr skillnad mellan vaumlnner och ovaumlnner haumlr

foumlretraumldandes av icke-judar (hedningar) och tullindrivare93 och tanken att de skulle faring naringgon

88 Fornberg 1989 s 101 89 Viviano 1990 s 644 90 Vermes 2004 The Community Rule1QM The Complete Dead Sea Scrolls s 99 91 Betz 1995 s 312 92 Betz 1995 s 313 93 τελώνης Tullindrivare alt publikan var naringgon som av den romerska statens aumlrende skoumltte indrivning av tullintaumlkter samt andra statsinkomster Dessa var ocksaring kaumlnda foumlr sina utpressningar De publikaner som omtalas i NT var med naringgot undantag samtliga judar Som tjaumlnstemaumln aringt den romerska ockupationsmakten var de foumlraktade av andra judar daring de ofta utnyttjade sin staumlllning Jesus chockade ocksaring sin samtids religioumlsa ledare

25

form av loumln foumlr detta aumlr fraumlmmande foumlr Gud Gaumlllandes den sista versen och inneboumlrden av

fullkomlig τέλειοι gr form τέλειος Vers 48 har enligt ordbok betydelsen etiskt fullkomlig94

Men ordet har ocksaring mot semitisk bakgrund ocksaring en nyans av helhet och harmoni95 vilket i

sin tur aringter foumlr tankarna till shalom Avslutningsorden att vara fullkomliga som Fadern i

himlen staumlller enlig Fornberg inte primaumlrt kravet att en maumlnniska skall leva utan synd utan

handlar mer om fokus och att hela hennes hjaumlrta skall vara odelat och vara helt och fullt

tillaumlgnat Herren Om maumlnniskan aumlr odelad i sin kaumlrlek till Gud och medmaumlnniskan ocksaring till

fienden och foumlrfoumlljaren lever hon upp till Guds lag saringdan Gud fraringn boumlrjan avsett den96

45 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Matt 2236-40

36 ∆ιδάσκαλε ποία ἐντολὴ microεγάλη ἐν τῷ νόmicroῳ 37 ὁ δὲ ἔφη αὐτῷ ἀγαπήσεις κύριον τὸν θεόν σου ἐν ὅλῃ

τῇ καρδίᾳ σου καὶ ἐν ὅλῃ τῇ ψυχῇ σου καὶ ἐν ὅλῃ τῇ διανοίᾳ σου 38 αὕτη ἐστὶν ἡ microεγάλη καὶ πρώτη

ἐντολή 39 δευτέρα δὲ ὁmicroοία αὐτῇ ἀγαπήσεις τὸν πλησίον σου ὡς σεαυτόν 40 ἐν ταύταις ταῖς δυσὶν

ἐντολαῖς ὅλος ὁ νόmicroος κρέmicroαται καὶ οἱ προφῆται


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

36rdquoMaumlstare vilket aumlr det stoumlrsta budet i lagenrdquo 37 Han svarade honom rdquoDu skall aumllska Herren din

Gud med hela ditt hjaumlrta och med hela din sjaumll och med hela ditt foumlrstaringnd 38Detta aumlr det stoumlrsta och

foumlrsta budet 39Sedan kommer ett av samma slag Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 40 Paring dessa

baringda bud vilar hela lagen och profeternardquo

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

36 Teacher which is the greatest commandment in the Law 37 Jesus replied Love the Lord your

God with all your heart and with all your soul and with all your mind 38 This is the first and greatest

commandment 39 And the second is like it Love your neighbor as yourself 40 All the Law and the

Prophets hang on these two commandments

- NIV

Denna punkt beroumlr i stort sett den innan och fungerar delvis som repris Det sk dubbla

kaumlrleksbudet aumlr idag inom kristen etik centralt Hos Matteus ser Jesus lagen som en helhet

Haumlr inleder han med att citera med vad han kallar det stoumlrsta budet i lagen 5 Mos 65 Du

genom att ha umgaumlnge och bordsgemenskap med dessa maumlnniskor Dessutom haumlvdade han att publikaner och skoumlkor var naumlrmare Guds rike aumln dessa ledare (Matt 2131f) Publikanen Matteus houmlrde ocksaring till de tolv som paring Jesus kallelse blev hans laumlrjunge (Matt 99) Bibellexikon 1967 s 4561-4562 94 Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna 2010 s 220 95 Fornberg 1989 s 101 96 Fornberg 1989 s 102

26

skall aumllska Herren din Gud av hela ditt hjaumlrta med hela din sjaumll och med all din kraft och

sedan aringter igen 3 Mos 1918 dock genom att nu citera den helt att aumllska sin naumlsta saring som sig

sjaumllv Detta bud aumlr dock en mindre central text i GT och utgoumlr i judisk liturgi inte samma

status som den senare faringr i NT (Matt 543 1919 Rom 138-10 Gal 514 Jak 28) Naumlr det

kommer till det foumlrsta budet ser vi att Matteus oumlversaumltter kraft i med all din kraft till

foumlrstaringnd Viktigt aumlr ocksaring att naumlmna att benaumlmningen och uttrycket Aumllska i det foumlrsta

budet inte huvudsakligen uttrycker en kaumlnsla utan foumlrbundstrohet och aumlr en fraringga om vilja och

agerande97 Dessa tvaring bud fraringn Moselag har dock aldrig kombinerats tidigare i alla fall inte

omtalats eller kan styrkas ha foumlrekommit men enligt Benedict T Viviano visar paring en

moralisk utveckling Till skillnad fraringn Rabbinerna som sade att vaumlrlden haumlnger paring fraumlmst

Torah och Tempelgudstjaumlnsten saumlger Matts Jesus att hela lagen vilar paring dessa tvaring

sammanslagna bud98

Den vidare fraringgan vem som avses med medmaumlnniskan har vi daring sett tidigare och i 3 Mos

1918 att det i foumlrsta hand aumlr medisraeliten som avses Du skall inte hysa agg mot naringgon av

ditt folk utan du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv Jag aumlr Herren aumlven om fraumlmlingen i

naringgon maringn blir inkluderad Meningen att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv uttrycker naturligtvis

inte naringgon form av narcissism utan en sund och raumltt form av sjaumllvrespekt I sammanhanget

kan det vara vaumlrt att naumlmna aumlven Lukas som ger ett radikalt svar med liknelsen om den

barmhaumlrtige samariern Kaumlrleksbudet kan tom omfamna ett foumlraktat blandfolk Matteus med

sin mer avvaktande haringllning till samarierna saumlger inte detta rent ut men det maringste anses vara

underfoumlrstaringtt med tanke paring att evangeliet mynnar ut i en tydlig universalism99 Och just i

denna fraringga finns ocksaring en spaumlnning i Matteus som tar sig i uttryck i en foumlrskjutning av

missionsperspektivet Fraringn att foumlrst ha foumlrbjudit mission till icke-judar rdquoTa inte vaumlgen till

hedningarna och garing inte in i naringgon samarisk stadrdquo (105) avslutas evangeliet med att

uppmana till just en saringdan mission rdquoAringt mig har getts all makt i himlen och paring jorden Garing

daumlrfoumlr ut och goumlr alla folk till laumlrjungar (2818-20)

46 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd Matt 2652

52 τότε λέγει αὐτῷ ὁ Ἰησοῦς ἀπόστρεψον τὴν microάχαιράν σου εἰς τὸν τόπον αὐτῆς πάντες γὰρ οἱ λαβόντες

microάχαιραν ἐν microαχαίρῃ ἀπολοῦνται


97 Viviano 1990 s 666 98 Viviano 1990 s 666 99 Fornberg (1b) 1989 s 387

27

52 Daring sade Jesus till honom rdquoStick tillbaka ditt svaumlrd Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med

svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

52 Put your sword back in its place Jesus said to him for all who draw the sword will die by the

sword

- NIV

Varingran vers ingaringr i perikopen daumlr Jesus faumlngslas efter att ha blivit foumlrraringdd av Judas daumlrefter

staumllls han sedan infoumlr det Stora raringdet och oumlverstepraumlsten Kajfas Utsagan i v52 aumlr intressant

just foumlr att se Jesus reaktioner paring varingld Vem aumlr det som faringr doumlda Enbart Gud eller aumlven vi

maumlnniskor Flera parallella skeenden aumlger rum daumlr bara Jesus vet vad som djupast sett haumlnder

och vad han aumlr paring vaumlg emot detta foumlrstaringr inte laumlrjungarna till fullo Skriften har vidare

foumlrutsagt att Guds son Messias faktiskt ska lida och douml och detta maringste daumlrfoumlr ske Allt

foumlrsvar av Jesus med vapen maumlnskliga eller gudomliga hindrar daumlrfoumlr Guds fraumllsningsplan

fraringn att foumlrverkligas Haumlr sker Guds vilja aumlven naumlr det tycks vara onda maumlnniskor som tar

initiativet (t ex Jesus svar till Judas min vaumln nu har du gjort ditt v50) Matteus 2652 aumlr haumlr

ocksaring ensam om denna viktiga mening av Jesus naumlr han blir gripen Det aumlr naumlr han befaller

den ofoumlrstaringndige laumlrjungen100 att sticka sitt svaumlrd i skidan efter att ha huggit av oumlrat paring

oumlverstepraumlstens tjaumlnare som Jesus faumlller orden Den som griper till svaumlrd skall doumldas med

svaumlrd Guds sak foumlrsvaras inte med vapen Jesus praktiserar haumlr ickevaringld och lever haumlr sjaumllv

upp till Bergspredikans ord om kaumlrlek till fienden i staumlllet foumlr vedergaumlllning101 Tar man till

vapen foumlr evangeliets skull saring har man laumlmnat Guds rike och aumlr tillbaka i vaumlrlden Med en

anspelning paring Jeremia 152a Saring saumlger Herren I doumldens varingld den som houmlr doumlden till i

svaumlrdets varingld den som houmlr svaumlrdet till visar Jesus att varingld skapar nytt varingld krig foumlder nya

krig det blir staumlndigt ny blodsutgjutelse Framfoumlrallt visar han sina laumlrjungar att de maringste

avstaring varingld aumlven naumlr de sjaumllva blir offer foumlr varingld102

En synoptisk jaumlmfoumlrelse visar dock att Matteus ensam anvaumlnder just denna mening Vi

finner den vare sig hos Markus Lukas eller Johannes Hos Lukas roumlr dessutom Jesus

oumlverstepraumlstens tjaumlnares oumlra och helar honom (Luk 2251) Hos Matteus daumlremot finner vi

istaumlllet en djupare symbolik i det foumlrlorade oumlrat enligt Benedict T Viviano Att laumlrjungen skaumlr

av just oumlrat paring oumlverstepraumlstens tjaumlnare aumlr ingen slump utan en medveten avsedd gest Tjaumlnaren 100 Enligt Joh 1811 var det Petrus som houmlll i svaumlrdet 101 Fornberg (1b) 1989 s 446 102 Fornberg (1b) 1989 s 446

28

var vice ordfoumlrande i Tempelfoumlrvaltningen och representerar alltsaring oumlverstepraumlsten103 Ett

vanstaumlllt oumlra enligt 3 Mos 2118 (LXX) diskvalificerar en maumlnniska att oumlverhuvudtaget kunna

tjaumlna som praumlst Gesten avsloumljar daumlrmed att en praumlst som griper Guds saumlndebud aumlr olaumlmplig

och andligt sett doumld Avslutningsvis Gaumlllandes 2652 ligger detta tankegods ocksaring i linje med

Som du saringr kommer du faring skoumlrda eller Med den dom som ni doumlmer med skall ni sjaumllva

doumlmas (Matt 72) En reflektion som kan goumlras kring detta blir att foumlrfogandet oumlver detta

beteende dvs makten att straffa doumlma och doumlda foumlrflyttas upp till det andliga och inte aumlr

naringgot de kristna ska aumlgna sig aringt Gud aumlr den som har makten att doumlma inte vi maumlnniskor foumlr

henne gaumlller att vandra i Jesu efterfoumlljd Ett drag som tydliggoumlrs med Jesus aumlr just att som

maumlnsklig och jordisk gestalt praktiserar han ickevaringld Men som himmelsk gestalt ser vi en

annan egenskap och funktion vid den sista tiden Daumlr agerar han som advokat aringt hans

himmelske Fader Det aumlr ocksaring Gud som har fraringgan om doumld och liv i sin hand daumlr utgaringngen aumlr

dubbel (Matt721-23 2531-46) vilket hos Matteus foumlrklaras vara ett evigt straff eller dess

motsats - det eviga livet foumlr den raumlttfaumlrdige Trots detta utspelade drama aumlr denna

framstaumlllning bara en av flera moumljliga Den konkreta fraringgan om pacifism och i vilken

utstraumlckning detta maringste praktiseras foumlr att passera domen laringter sig inte besvaras saring enkelt och

rymmer fler dimensioner baringde utifraringn Matts Jesus samt naumlrstaringende material Temat kommer

nu behandlas utifraringn en annan kontext aumln bara utifraringn den Matteanska

47 Sammanfattning

Inledningsvis understroumlks att ordet goumlra fred peacemaker (εἰρηνοποιοὶ) ur

saligprisningarna (53-9) har en aktiv inneboumlrd och innefattar samma betydelse vi finner i

pacifism Denna utsaga behandlar i sitt sammanhang dock fraumlmst naumlrstaringende relationer inte

politiska utan individuella och uppraumlttade saringdana framfoumlr att vara ett redskap mot

samhaumlllsauktoriteter eller regeringar Aumlven ordet broder (ἀδελφός 522) bekraumlftar den naumlrhet

vilket fraumlmst infoumlrlivar familjen samt den religioumlsa identiteten men aumlven i vissa sammanhang

medmaumlnniska Precis som min broder har min naumlsta behandlats och har med Jesus garingtt

fraringn sin ursprungliga inneboumlrd (landsmaumln och trossyskon) till att nu infoumlrliva den som tom

foumlrfoumlljer dvs fienden Fienden ska dock fraumlmst foumlrstarings vara kommen ur samma kontext som

foumlrfattaren sjaumllv och kaumlrleken till denne kan tolkas vara riktad till fd naumlrstaringende daumlrav

foumlrmaningen att aumlven be foumlr dessa Fraringn denna naumlrhet har arbetet sedan vidare belyst fraringgor

103 Viviano 1990 s 670

29

om kontextualism kontra universalism och sett hur budskapet roumlrt sig mot det sista idealet

Fraringgan om foumlrbudet mot att doumlda (521) kan tolkas ha foumlrflyttats fraringn det yttre till det inre och

handlar om den inre moraliska kompassen och landar i att soumlka foumlrsoning med det brustna och

bort fraringn misstaumlnksamhet och hat och daumlrifraringn aringter bli synligt i det yttre daring i vidare

bemaumlrkelse aumln bara gaumlllandes den egna kontexten Vi har diskuterat den av forskare menade

spraringkmissuppfattning som ibland gjorts med ordet antistenai huruvida det i samband med

Jesu foumlrkunnelse ska anses vara - passivitet infoumlr ondskan eller tvaumlrtom syftar till ett motstaringnd

(staring emot withstand) mot ondska Enighet har visats i att det inte kan anses tolkas vara en

resignation mot ondska daumlremot en utveckling fraringn vedergaumlllningens lag Med det dubbla

kaumlrleksbudskapet (2236-40) ser vi en ej tidigare kaumlnd sammanslagning av tvaring bud som nu blir

centralt och direkt normerande Vi har sett hur Jesus sjaumllv praktiserar ickevaringld och jag har

avslutningsvis foumlreslagit att varingld doumlmande och den som har raumltten att ta en maumlnniskas liv

foumlrflyttats fraringn det maumlnskliga ansvaret till det himmelska vilket motiveras utifraringn Matts Jesus

egna utlaumlggningar Trots detta finns hela tiden reservationen i vilken grad av pacifism som ska

tilldelas Jesus daring han inte uttryckligen aumlr emot de styrande i Rom eller naumlmner naringgot om den

ockupation som raringder i alla fall utelaumlmnas vi information hur han tydligt staumlller sig till detta I

ett avseende laumlmnas daumlrmed faumlltet oumlppet foumlr tolkning

50 Fraringn Paulus till Johannes Uppenbarelse

51 Centurioner legionaumlrer och officerare

Indirekt vaumlcker texter som behandlats under foumlregaringende del med de starka markeringar att

inte bruka varingld om en kristen alls kunde vara militaumlr Detta daring denna tjaumlnst inkluderar

varingldsutfoumlrande men aumlven raumltten att doumlda Hur bokstavligt ska man t ex tolka Matt 2652

den som griper svaumlrd ska doumldas med svaumlrd Aumlr det bara naringgot som saumlger sig sjaumllv och aumlr en

logisk konsekvens utefter krigets egna spelregler eller saring allvarligt att vi foumlrnekas kommande

salighet dvs Gud straffar den som doumldar - med doumlden Eller vem faringr baumlra vapen och utoumlva

varingld - kristna Dessa fraringgor likt fraringgor om oumlverhet kommer diskuteras under foumlljande delar

Naumlr det kommer till Jesus ickevaringldmotstaringnd som vi t ex sett komma till uttryck i Matt 2652

betonar Bo Giertz att i den gamla vaumlrldens ordning kan vapen behoumlvas och understryker att

vare sig Jesus Johannes Doumlparen eller Simon Petrus befallde de centurioner eller legionaumlrer104

104 Olika rang av soldater Den romerska militaumlrens houmlgsta organisationsnivaring utgjordes av legionen Centurionerna var romerska befaumll och hade hand om den mest grundlaumlggande enheten i armeacuten

30

som kom till dem att sluta med sina yrken Vad dessa texter istaumlllet vill foumlrmedla aumlr att Kristi

rike inte foumlrsvaras med vapen105 Om vi tittar paring Matt 85-10 moumlter vi daumlr en hednisk officer

vilket daring stod utanfoumlr det judiska folkets religioumlsa gemenskap som ber om hjaumllp att faring sin

sjuka och foumlrlamade tjaumlnare botad Om denne soldat saumlger Jesus i v10 Sannerligen inte hos

naringgon i Israel har jag funnit en saring stark tro I motsvarande text hos Lukas (71-10) betonas att

officeraren har anknytning till synagogan och tom uppges ha byggt denna och att han aumllskar

det judiska folket Robert J Karris skriver att denna text saringvaumll som Matteustexten aumlr

foumlraningar om den fullskaliga roumlrelse och mission som nu boumlrjar riktas mot de ickejudiska

folken daumlr dessa texter bekraumlftar deras vaumlrdighet106 Den som tar emot budskapet aumlr daumlrmed

vaumlrdig oavsett kulturell bakgrund Jesus riktar ocksaring detta specifikt till de judiska broumlder

som med skepsis ser hur kyrkan nu boumlrjar vidgas och oumlppnas till alla de grupper som staringr

utanfoumlr foumlrbundsfolket Matt 85-10 blir daumlrmed ett inlaumlgg i debatten huruvida kyrkan skall

vara inomjudisk eller universell107 Fraringgan om deras tjaumlnster eller huruvida man kan arbeta

som soldat hamnar alltsaring i periferin och behandlas inte utan hamnar under den mer snaringrigt

teologiska fraringgan om det aumlndaring inte indirekt utesluter militaumlr utoumlvning

Det chockerande budskapet aumlr alltsaring fraumlmst att den hedniske officeraren ocksaring inkluderas i

fraumllsningen trots att han aumlr hedning Detta styrks aumln mer i Apostlagaumlrningarna 10 och

officieraren i den italienska bataljonen Cornelius som faringr Petrus att foumlrstaring att Gud inte goumlr

skillnad paring maumlnniskors etniska haumlrkomst (v34f) Cornelius yrke problematiseras inte haumlr

heller och han beskrivs dessutom som from och gudfruktig som liksom alla i hans hus gav

rikligt med allmosor till judarna Dessutom bemyndigas han av Gud att faring ett uppdrag en syn

foumlrmedlad av en aumlngel Han houmlrde alltsaring till de hedningar som trodde paring Israels Gud och gick i

synagogan och paring maringnga vis levde som jude108 Men inte bara hedningar tjaumlnstgjorde i det

militaumlra Aumlven judar kunde tjaumlnstgoumlra som soldater likt de i Luk 314 som foumlrmodligen

tjaumlnstgjorde under Herodes Antipas vilket uppraumltthoumlll Roms vilja i landet109 I deras fraringga vad

de skall goumlra foumlr att bli fraumllsta och undvika den slutliga domen faringr de av Johannes doumlparen

svaret att inte pressa av naringgon pengar med varingld eller hot utan vara noumljda med sin loumln Alltsaring

ingenting om att laumlgga ner sina vapen En fraringga som foumlrdjupas under punkt 62 men blir

relevant att staumllla aumlven haumlr aumlr om militaumlrerna i NT rentutav innehade en vapenfri tjaumlnst

105 Giertz 1984 s 134 106 Karris 1990 s 696 107 Fornberg 1989 s 140 108 Giertz 2001 s 189 109 Karris 1990 s 686

31

funktion och daumlrmed problematiseras inte yrket Oavsett vad vi kan se aumlr aumlndaring att Jesus

riktar en mycket kraftig varning till att anvaumlnda varingld och visar dessutom med sitt liv att han

inte anvaumlnder det sjaumllv Samtidigt - vare sig Matteus eller Lukas och Apg saumlger naringgot om att

militaumlrerna boumlr avsaumlga sig sina tjaumlnster Detta kan inte saumlgas vara sjaumllvklart underfoumlrstaringtt

framfoumlrallt daring kanske tydligast med Cornelius i minnet

52 Paulus och Bergspredikan

Rom 129-21 9 Er kaumlrlek skall vara uppriktig Avsky det onda haringll fast vid det goda 10 Visa varandra tillgivenhet och broderlig kaumlrlek oumlvertraumlffa varandra i oumlmsesidig aktning 11 Slappna inte i er iver haringll er brinnande i anden Tjaumlna Herren 12 Glaumld er i hoppet var utharinglliga i lidandet och ihaumlrdiga i boumlnen 13 Hjaumllp Guds heliga med vad de behoumlver vinnlaumlgg er om gaumlstfrihet 14 Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte 15 Glaumld er med dem som glaumlder sig och graringt med dem som graringter 16 Bemoumlt alla lika och haringll er inte foumlr goda att umgarings med dem som aumlr ringa Var inte sjaumllvkloka 17 Loumlna inte ont med ont Taumlnk paring vad som aumlr riktigt foumlr alla maumlnniskor 18 Haringll fred med alla maumlnniskor saring laringngt det aumlr moumljligt och kommer an paring er 19 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren 20 Men aumlr din fiende hungrig ge honom att aumlta aumlr han toumlrstig ge honom att dricka Daring samlar du gloumldande kol paring hans huvud 21 Laringt dig inte besegras av det onda utan besegra det onda med det goda

Rom 138-10 8 Staring inte i skuld till naringgon utom i er kaumlrlek till varandra Ty den som aumllskar sin medmaumlnniska har uppfyllt lagen 9 Buden Du skall inte begaring aumlktenskapsbrott Du skall inte draumlpa Du skall inte stjaumlla Du skall inte ha begaumlr och alla andra bud sammanfattas ju i ordet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 10 Kaumlrleken varingllar inte din naumlsta naringgot ont Kaumlrleken aumlr alltsaring lagen i dess fullhet

- Bibel 2000

Den naumlrmaste parallellen till Bergspredikan finner vi hos Paulus och Romarbrevet 129-21

och 138-10 Paring fraringgan om Paulus formulerat 129-21 sjaumllv svarar Joseph A Fitzmyer att

maringnga exegeter aumlr oumlvertygade om att det haumlr finns ekon av Jesus egna ord daumlr Paulus

anvaumlnder sig av fragment av uttalanden fraringn Jesus som redan hade blivit en del av den kristna

trosundervisningen och fungerade som en foumlrsta primitiv katekes (se aumlven 61)110 Daumlrmed kan

detta inneharingll spegla instruktioner som var vanliga bland de tidiga kristna foumlrkunnarna Dale

W Brown lyfter i sin tur hur tydligt det hos Paulus 1221 argumenteras foumlr ett

ickevaringldmotstaringnd genom uppmaningen att agera och inte laringta sig besegras av det onda utan

besegra det onda med det goda111 Men till skillnad fraringn Bergspredikan finner vi aumlven

110 Fitzmyer 1993 s 652 111 Brown 2003 s 41

32

1219 Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha sin garingng ty det staringr

skrivet Min aumlr haumlmnden jag skall utkraumlva den saumlger Herren Paulus skiljer sig haumlr naringgot

fraringn Bergspredikan aumlven om han klart godkaumlnner dess maximer Till skillnad mot

Bergspredikan reserveras alltsaring en uttalad plats foumlr Guds haumlmnd haumlr Den haumlmnd en person

raumltteligen kanske har raumltt att utfoumlra blir hos Paulus ett aumlrende som tillfaller Gud att utfoumlra inte

den enskilt kristne I fraringgor om ondska ogaumlrningsmaumln och syndare ligger fokus hos Paulus

kring foumlrhoppningen om deras aringnger och omvaumlndelse detta utifraringn en kommande

eskatologisk framtid Bergspredikan ligger ocksaring helt i linje med 1221 att besegra det onda

med det goda Andra nyansskillnader som finns ligger i vad Paulus inte beroumlr haumlr likt Matt

539-42 om att aumllska sina fiender i v1214 daumlremot hjaumllpa denne om han aumlr i noumld och att

Vaumllsigna dem som foumlrfoumlljer er vaumllsigna dem och foumlrbanna dem inte

Hans Dieter Betz understryker dock att baringde Bergspredikan och Rom 129-21 138-10 tydligt

foumlrespraringkar att vaumlnda sig bort fraringn haumlmnd Aumlven om ogaumlrningsmaumln fortsaumltter med att goumlra ont

- aumlr ickehaumlmnd fortfarande det som uppmanas att praktisera112 Som vi kommer att se under

foumlljande punkt raumlknar Paulus med civila plikter vilket en kristen aumlven har att uppfylla Men

den som drivs av kaumlrleken uppfyller alla bud vilket Paulus kopplar till 139 och dekalogen

eftersom budorden aumlr formulerade som foumlrbud skriver Paulus att kaumlrleken uppfyller dem

eftersom kaumlrleken inte goumlr naringgonting ont mot naumlstan113 Brown understryker att Bergspredikan

fungerar som en kanon inom kanon foumlr maringnga kristna pacifister och fredsfoumlrespraringkare Den

fungerar ocksaring jaumlmsides med 1310 Paulus foumlrsaumlkran om att kaumlrleken aumlr lagen i dess fullhet

som direkt normerande och ett vaumlsentlig fundament foumlr dessa gruppers kristna tro114 Fitzmyer

understryker ocksaring det som diskuterats under foumlregaringende del naumlmligen att i 3 Mos 1918

innebaumlr att aumllska sin naumlsta som sig sjaumllv judiska fraumlnder men att Paulus haumlr anvaumlnder det i

ett vidare perspektiv bortom den judiska identiteten och religiositeten115

53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud

Rom 131-7 1 Varje maumlnniska skall underordna sig all den oumlverhet hon har oumlver sig Ty det finns ingen oumlverhet som inte aumlr av Gud och den som finns aumlr foumlrordnad av honom 2 De som motsaumltter sig oumlverheten goumlr daumlrfoumlr motstaringnd mot Guds ordning och de som goumlr motstaringnd drar straff oumlver sig sjaumllva 3 De styrande aumlr inget hot mot goda gaumlrningar men mot onda 112 Betz 1995 s 285 113 Giertz 2001 s 324 114 Brown 2003 s 28 115 Fitzmyer 1990 s 864

33

Vill du slippa kaumlnna fruktan foumlr oumlverheten goumlr daring det goda och den skall beroumlmma dig 4 den staringr ju i Guds tjaumlnst foumlr att du skall kunna naring det goda Men goumlr du det onda kaumlnn daring fruktan Det aumlr inte foumlr inte som oumlverheten baumlr sitt svaumlrd den staringr ju i Guds tjaumlnst som haumlmnare foumlr att vreden skall drabba den som goumlr det onda5 Daumlrfoumlr aumlr det noumldvaumlndigt att underordna sig inte bara foumlr vredens skull utan ocksaring i insikt om vad som aumlr riktigt 6 Det aumlr ju daumlrfoumlr ni betalar skatt ty de styrande aumlr Guds tjaumlnare naumlr de vakar oumlver allt saringdant 7 Ge alla vad ni aumlr skyldiga dem aringt var och en det han skall ha skatt tullar respekt voumlrdnad

- Bibel 2000

Naumlr det kommer till Paulus finner vi en uttalad tanke paring att oumlverheten aumlr i Guds tjaumlnst Naringgot

som senare faringr stora konsekvenser oumlver hur delar av kyrkan utvecklas Till att boumlrja med saring

var oumlverheten foumlr Paulus och hans samtida den romerska staten Den allmaumlnna bilden kanske

aumlr att denna i alla avseenden enbart var en boumlrda Foumlr i fraringga om osedlighet tillaumlt den det

mesta likasaring foumlregick de styrande ofta med daringligt exempel och var haringrd att utkraumlva tullar och

skatter Men den hade ocksaring sina foumlrtjaumlnster daring den skaffat fred aringt folken och gjort slut paring

sjoumlroumlveri och bevaumlpnade band som paring maringnga saumltt var en stor plaringga Den romerska staten hade

ocksaring infoumlrt romersk raumltt116 vilket houmlll uppe aringtminstone en elementaumlr ordning med maktens

medel trots att den daring var hednisk117

Fram till den tid som Paulus skrev brevet (ca 56-57 vt) hade det inte funnits naringgon officiell

foumlrfoumlljelse av kristna i Rom Fraringn aringr 49 boumlrjade dock judar fraringn Rom utvisas men dessa

utvisningar skedde just i Rom och aringterspeglar inte hela situationen i det romerska riket och i

aumlnnu mindre grad var dessa aktioner riktade mot judekristna118 Exakt hur och naumlr den kristna

foumlrsamlingen uppkom i Rom vet man inte daumlremot vet vi genom den romerske

historieskrivaren Suetonius att det foumlrmodligen fanns en foumlrsamling aringr 49 En del menar att

kristna invandrare fraringn oumlstra medelhavsomraringdet under 40-talet grundade foumlrsamlingen

Medlemmarna kom sedan fraumlmst fraringn stadens judiska befolkning och hade vid 50-talets slut

en dominerande staumlllning inom kyrkan119 Andra foumlrespraringkar dock foumlr likt de flesta exegeter

att foumlrsamlingen i huvudsak verkar ha bestaringtt av icke-judiska kristna med tanke paring tilltalet i

15f 13ff inte verkar riktat till judar120 En traditionell tolkning av Paulus Romarbrev aumlr att

aumlven om de kristna lever i den nya tidsaringldern som ett resultat av Jesus verk paring korset och

116 Romersk raumltt jus romanum aumlr beteckningen paring det raumlttsystem som utvecklades under det romerska riket och naringdde sin houmljdpunkt de trehundra foumlrsta aringren vt 117 Giertz 2001 s 322 118 Fitzmyer 1993 s 662 119 Martling 2007 s 18 120 Holmstrand 2006 s 259

34

maumlnniskans raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tron paring Jesus Kristus aumlr de kristna fortfarande en del av

denna tidsaringlder med dess lagar och ordningar I den nya tidsaringldern aumlr Kristus foumlrvisso Herre

vilket inneburit frihet foumlr de kristna men denna frihet innebaumlr inte raumltt till samhaumlllelig anarki

Anledningen aumlr att den civila myndigheten kommer fraringn Gud sjaumllv som de kristna aumlr kallade

till att voumlrda och respektera Det ovanliga och naringgot foumlrvaringnande haumlr foumlr att komma fraringn Paulus

aumlr att tron inte naumlmns i sammanhanget Fitzmyer understryker ocksaring att den civila makten saumlgs

komma fraringn Gud dock utan en kristen eller judisk nyans i gudsbegreppet Paulus motiverar

inte sina argument med Israels Gud eller Fadern och varingr Herre som grund foumlr sin utsaga om

den civila makten utan helt enkelt Gud Detta aumlr vidare ocksaring naringgot som aumlr avsett att gaumllla

alla inte bara kristna121 I vers 131 understryks just att Varje maumlnniska ska underordna sig

all den oumlverhet som finns

Man kan ocksaring fraringga sig varfoumlr Paulus uppmanar foumlrsamlingen i Rom att underkasta sig

romersk myndighet Fitzmyer menar orsaken aumlr att Paulus helt enkelt aumlr oumlvertygad om att

Jesus oumlverbygger klyftan mellan judar och hedningar Denna oumlvertygelse genomsyrar aumlven

Gal 328 och Ef 211-21 Vidare har Paulus undervisning haumlr ibland aringberopats foumlr att motivera

totalitaumlra eller tyranniska styren och regeringar vilket tvingat kristna medborgare att

underordna sig vilken form av auktoritet som helst Detta saumlger dock inte Paulus alls daumlremot

naumlmner han inget om riskerna Likasaring inget om de eventuella konflikter som rimligtvis detta

kan innebaumlra Inte heller aumlr graumlnserna mellan himmelsk och vaumlrldslig oumlverhet klara Vad

Paulus laumlr i denna passage maringste ocksaring foumlrstarings utifraringn hans judiska bakgrund och i ljuset av

GT daumlr Israel gavs i uppdrag framfoumlrallt under tiden i exilen att aumlven daring respektera de

styrande tom be foumlr dem122 Goumlr allt foumlr att den stad jag har deporterat er till skall

blomstra och be till Herren foumlr den Ty dess vaumllgaringng aumlr er vaumllgaringng (Jer 297) Foumlrharingllandet

mellan den romerska staten och Paulus vaumlcker ocksaring fraringgan vilken erfarenhet han sjaumllv hade

av att foumlrfoumlljas av den Under denna tid naumlmner han sjaumllv att han liksom de kristna foumlrvisso

blivit foumlrfoumlljd av baringde hedningar och judar (2 Kor 1124) men foumlrfoumlljelsen fraringn judarna verkar

ha varit mer paringtaglig och Paulus skriver att judarna inte bara foumlrfoumlljer kristna utan aumlven doumldat

Jesus och profeterna och fortsaumltter ocksaring att foumlrfoumllja Paulus (1 Thess 214-16) (Under punkt

64 behandlas aumlven kritiken av Luthers Paulustolkning i the new perspective)

Dessa fraringgor kring erfarenhet och betydelse av foumlrfoumlljelse aumlr ocksaring naringgot som James A

Kelhoffer foumlrdjupar Han understryker ocksaring att kritiken mot judarna blir aumln mer paringtaglig och

121 Fitzmyer 1993 s 663 122 Fitzmyer 1993 s 665

35

utvecklad i Matteus Lukas Johannes och Apostlagaumlrningarna123 Inte foumlrraumln efter branden 64

boumlrjade Rom se de kristna som ett paringtagligt hot Det var daring kejsar Nero beskyllde branden paring

de kristna sannolikt ett svepskaumll daring den fraumlmsta anledningen sannolikt var den mycket snabba

tillvaumlxten hos den kristna kyrkan Efter branden startades en massiv foumlrfoumlljelse av kristna i

Rom vilket fick till konsekvens att baringde Paulus och Petrus avraumlttades124 Vad som skulle garing

att foumlreslaring aumlr att erfarenhet av foumlrfoumlljelser fraringn romersk makt aumlnnu inte gjort sig saring starkt

paringtagliga och inte fanns i Paulus medvetande naumlr han skrev Rom 131-7 Inte heller kunde han

ana den utveckling vilket senare aumlgde rum i Rom Paulus foumlrvaumlntar sig heller inte att den

romerska makten naringgonsin skulle godkaumlnna foumlrfoumlljelser av Guds tjaumlnare125

54 Foumlrsta Petrusbrevet

Under foumlljande tvaring punkter fortsaumltter diskussionen om foumlrharingllandet till oumlverhet vilket aumlven i

detta fall indirekt beroumlr just Rom Detta foumlr att se hur andra nytestamentliga foumlrfattare

uttrycker relationen William J Dalton skriver om Foumlrsta Petrusbrevet (oavsett foumlrfattarfraringgan

min ant) gaumlllandes datering att trots brevets adressater de fem romerska provinserna Pontus

Galatien Kappadokien Asien och Birthynien aumlr foumlrfoumlljda och inledningsvis foumlrklaras leva

foumlrskingrade som fraumlmlingar att det aumlnnu inte fanns naringgon storskalig foumlrfoumlljelse mot de

kristna och att brevet foumlrmodligen foumlrfattats foumlre Petrus blev avraumlttad av kejsar Nero runt aringr 65

vt126 Det skulle kunna laringta rimligt med tanke paring att delar av brevet fortfarande ligger i linje

med Romarbrevet 13 Haringkan Ulfgard understryker dock att adressaterna med tanke paring

formuleringen i 210 foumlrmodligen inte kan ha varit judekristna Ni som foumlrut inte var ett folk

aumlr nu Guds folk naringgot som aumlven David G Horrel understryker127 I brevets slut haumllsar

foumlrfattaren fraringn foumlrsamlingen i Babylon vilket fungerade som ett kodnamn foumlr Rom under

det foumlrsta aringrhundradet128 Aumlven haumlr finner vi uppmaningar liknande Paulus

1 Pet 211-14 Uppfoumlr er vaumll bland hedningarna saring att de som saumlger att ni aumlr onda maumlnniskor ser era goda gaumlrningar och prisar Gud den dag han kommer Underordna er foumlr Herrens skull all samhaumlllsordning det maring vara kejsaren som har den houmlgsta makten eller staringtharingllarna som aumlr saumlnda av honom foumlr att straffa dem som goumlr det onda och beloumlna dem som goumlr det goda - Bibel 2000 123 Kelhoffer 2010 s 358-359 124 Martling 2007 s 18 125 Kelhoffer 2010 124 126 Dalton 1990 s 903 127 Horrel 2008 s 77 128 Ulfgard 2006 s 281

36

Den romerske kejsaren och de staringtharingllare som denne utsett foumlr de olika provinserna

representerar i texten oumlverheten eller staten Foumlrfattaren ser dessa som politiska instanser och

betraktar dem inte som enskilda individer Horrel betonar att Foumlrsta Petrusbrevet uppmanar

till en i huvudsak konformistisk instaumlllning till den statliga auktoriteten och vi finner haumlr i ett

avseende en liknande syn som kommer till uttryck hos Paulus i Rom 131-7 Undergivenheten

menar Horrel fraumlmst beror paring en ren oumlverlevnadsstrategi daring mottagarna av brevet saknar reell

makt och har mycket smaring moumljligheter att staring emot baringde de sociala och religioumlsa sedvaumlnjor som

paringtrycks av kejsaren129 Trots foumlrstaringelse foumlr detta aumlr denna raumlttning efter omgivningens normer

och regler ocksaring en motsatts mot den ickepragmatiska radikala och nonkonformistiska

framtoning som maringnga forskare menar aumlr signifikativt och typiskt foumlr Jesus (vilket kommer

foumlrdjupas aumln mer 71) och daring inte bara hur han framstaumllls i Matteus utan aumlven tolkas vara av

de foumlrsta aringrhundradenas kristna (se 62) Samtidigt Horrel menar att det motstaringnd och den

vaumlgran som ibland praumlglar de tidiga kristna inte bestaringr av en vaumlgran att understaumllla sig romersk

oumlverhet eller statsutoumlvning de var tom ofta villiga att omfamnas av kejsaren och dess

myndighetsutoumlvning ibland med haumlnvisningen till just Rom 13 Utan deras motstaringnd bestod i

vaumlgran att tillbe romerska gudar vilket betraktades som en provokation och var en vaumlgran

som maringnga garingnger ledde till doumldsstraff130

Birger Olsson understryker att den positiva synen paring staten redan finns bekraumlftat av NT med

Jesu ord Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsaren och Gud det som tillhoumlr Gud (Mark 1213-

17)131 Som vi har sett kommer 1 Pet naumlra Rom 131-7 Men det finns aumlndaring en viktig skillnad

Gud naumlmns inte haumlr som kaumllla till staten vilket kan bero paring konfliktsituationen132 Centralt foumlr

Foumlrsta Petrusbrevet aumlr ocksaring fraringgan om den kristnes lidande och att detta lidande leder till liv

Glaumld er i staumlllet oumlver att ni delar lidandet med Kristus ty daring faringr ni jubla av glaumldje ocksaring naumlr

hans haumlrlighet uppenbaras Saliga aumlr ni om ni skymfas foumlr Kristi skull (413ff) Aumlven som

fraumlmlingar i denna vaumlrlden skall man foumllja samhaumlllets ordningar och goumlra gott mot sin

omgivning Aumlven slavar ska underordna sig oraumlttvis oumlverhet (218) Lidandet har hos Petrus

sitt ursprung i att bakom den jordiska scenen framtraumlder en mycket stoumlrre kamp Den

paringgaringende kampen mellan Gud och Satan (59)133 Den kristne uppmanas orubblig i tron staring

emot Djaumlvulen vilket dock haumlr inte aumlr ett synonym eller per automatik aumlr Rom

129 Horrel 2008 s 84 130 Horrel 2008 s 88 131 Olsson 1982 s 118 132 Olsson 1982 s 118 133 Olsson 1982 s 187

37

Naumlr det kommer till fraringgan om oumlverhet understryker dock Jim Kelhoffer att de direktiv som

finns kring detta hos baringde Paulus i Rom 131-7 och 1 Pet i 213-17 inte garingr att ta foumlr givet

var allmaumlnt accepterat i den tidiga kyrkan134

55 Uppenbarelseboken

Skillnaden i attityd mot statsmakten mellan Paulus och Foumlrsta Petrusbrevet mot

Uppenbarelseboken aumlr slaringende135 Ett inledande talande exempel aumlr 1 Pet 217 aumlra kejsaren

vilket kan jaumlmfoumlras med Upp 213 daumlr satan har sin tron En vers som kan syfta paring kejsarens

altare som var orsaken till saring maringnga kristnas martyrium eller syfta paring hela andan i Rom136

Adela Yarbro Collins foumlrklarar att baringde Justus Martyren och kyrkofader Ireneus kopplar

foumlrfattaren till att vara Evangelisten Johannes men har senare foumlreslagits varit antingen

presbytern Johannes eller en foumlr oss okaumlnd Johannes Det har diskuterats men boken anses av

en majoritet forskare tillkommit i slutet av kejsar Domitianus regering (81-96 vt)137 Det som

dock skulle tala foumlr en senare datering aumlr att foumlrfoumlljelserna verkar ha tilltagit aumln mer

Haringllningen till oumlverheten och Rom skiljer sig nu drastiskt ifraringn Paulus Det finns naturligtvis

mycket att saumlga om denna bok daumlr det fraringn fraumlmst konfessionellt haringll ifraringgasatts huruvida det

aumlr kejsaren eller Rom som avses likt den bibelkritiska forskningen generellt aumlr ense om t ex

som att det stora Babylon foumlrmodlighen aumlr staden Rom vilddjuret eventuellt kejsar Nero

osv138 Trots detta kan det vara svaringrt att fraringngaring att Uppenbarelseboken anknyter till sin egen

samtid och med symbolspraringk beskriver den romerska statens maktutoumlvning139 Oavsett ovan

naumlmnda saring har boken foumlrvirrat i alla tider De kristna specifikt judekristna haumlr aumlr svaringrt

foumlrfoumlljda av den romerska staten Att saumlga att Romarriket var antikrist gick heller inte att saumlga

rakt ut daumlrav menar en del den maumlngd spraringkliga koder i boken Uppenbarelseboken aumlr ocksaring

en kraftig kritik mot assimilering och synkretism till den omgivande kulturen en teologisk

haringllning som aumlr liktydig med avgudadyrkan foumlr Johannes (Upp 214-16 20)140

Naumlr det kommer till den stora skoumlkan Babylon foumlrklarar Hans Lindholm att det var vanligt

bland de prostituerade i Rom att de bar namn paring pannan Aumlven denna skoumlka Babylon har en

tydlig identitet paring hennes panna var ett namn skrivet en hemlighet det stora Babylon (Upp

134 Kelhoffer 2010 s 125 135 Ulfgard 2006 s 282 136 Giertz 1980 s 37 137 Collins 1990 s 997-998 138 Giertz 1980 s 8 139 Ulfgard 2006 s 300 140 Kelhoffer 2010 s 178

38

175) Foumlr Johannes hade Babylon blivit en samlande symbol foumlr oumlvermod gudloumlshet

kejsarkult och brutal makt Maringnga av de foumlrsta kristna saringg ocksaring paralleller till sin egen

samtids supermakt Rom Nu faringr namnet ocksaring en helt annan laddning och blir taumlcknamn foumlr

ovan beskrivna egenskaper141 Samlingsnamnet foumlr Satansriket var Babylon och vid denna tid

var just Rom platsen daumlr detta framtraumldde tydligast142 Vad vi alltsaring tydligt ser haumlr aumlr att

motstaringndet mot oumlverheten alltsaring aumlr ett faktum ingenting om att acceptera och visa lydnad mot

oumlverheten

Men hur framtraumlder fraringgan om ickevaringld och fred haumlr Jesus andliga himmelska gestalt aumlr

laringngt borta fraringn den jordiska gestalt som praktiserar ickevaringld Haringkan Ulfgard understryker att

den himmelskt upphoumljda Jesusgestalten i Upp har lite gemensamt med de synoptiska

evangeliernas jordiske Jesus143 Haumlr framtraumlder han nu som krigarkung och aumlr nu redo likt vad

vi sett hos Matteus tidigare - att doumlma vaumlrlden (Upp 1911-16) Han aumlr satt till fall eller

uppraumlttelse Den vaumlrld som inte velat ta emot honom faringr nu moumlta honom med svaumlrd

Upp 1915-16 Och ut ur hans mun kom ett skarpt svaumlrd som han skall slaring folken med och han skall

valla dem med en stav av jaumlrn och han skall trampa vinpressen foumlr Guds allhaumlrskarens straumlnga

vredes vin Och han har ett namn skrivet paring manteln och paring laringret Konungarnas konung och

herrarnas herre - Bibel 2000

Haumlr moumlter vi alltsaring Kristi andra ankomst - denna garingng som domaren144 Efter denna slutliga

dom (2011-15) skapar Gud en ny himmel och en ny jord (211-8) och raumlddar det som garingr ur

den gamla En ny begynnelse tar vid den gamla finns inte mer Lidande och doumld tillhoumlr det

foumlrgaringngna vilket Jesus besegrat paring korset och nu genom striden mot Satan iklaumldd av Gud sin

krigiska roll Freden behandlas nu utifraringn ett evighetsperspektiv och tillfaller de som trott paring

Jesus och daumlrmed uppstaringr fraringn doumlden Det nya livet foumlrflyttas till en ny plats livets traumld som

staringr i paradiset (Upp 27) Men innan denna paradisiska fred bryter alltsaring Johannes

uppenbarelse ut i jubel infoumlr det varingld som kommer att tillaringtas och hjaumllper till att demonstrera

Guds makt och haumlrlighet och inte rymmer de etiska perspektiv som t ex diskuterats under

Matt

141 Lindholm 2004 s 342 142 Giertz 1980 s 105 143 Ulfgard 2006 s 303 144 Collins 1990 s 1014

39

56 Sammanfattning

Inledningsvis har vi sett att yrket som militaumlr verkar ha ansetts vara legitimt foumlr en kristen

med exemplet Cornelius ur Apostlagaumlrningarna Att vara militaumlr kan aumlven tolkas vara legitimt

hos Matteus aumlven om en stoumlrre reservation boumlr intas daumlr i fraringgan Vi har ocksaring sett att

Bergspredikan och Rom 12 ligger naumlra varandra i synen paring maumlnsklig ickehaumlmnd (aumlven om

raumlttskipning principiellt kan bli utfoumlrd av maumlnniskor genom Gud i Romarbrevet) likasaring sett en

foumlrskjutning i foumlrharingllande till oumlverhet vilket i detta sammanhang har behandlats utifraringn

romarrikets existens Hos Paulus (Rom 13) aumlr civila politiska instanser inraumlttade av Gud och

naringgot alla ska underordna sig Aumlven Foumlrsta Petrusbrevet laumlr daring specifikt den kristne boumlr lyda

oumlverheten Men hos honom saumlgs ingenting om att denna makt aumlr inraumlttad eller ingaringr i Guds

ordning Fraringn dessa foumlrestaumlllningar moumlter vi i Uppenbarelseboken en rakt motsatt attityd

gentemot Rom daumlr heller inga av de tidigare framstaumlllningarna foumlrekommer I fraringgor om fred

och ickevaringld har vi sett att aumlven Paulus lyfter inneharingllet Bergspredikan och straumlvan efter fred

aumlr signifikativt baringde foumlr honom och foumlr Petrus Trots detta kan Gud enligt ett saumltt att tolka

Paulus med det civila och med hjaumllp av de maumlnniskor som verkar daumlr straffa den som saumltter

sig emot oumlverheten och de samhaumlllsordningar som finns Vidare har ocksaring diskuterats Paulus

eventuella brist paring erfarenhet av kraftig foumlrfoumlljelse fraringn Rom i fraringgan Jag har ocksaring belyst att

aumlven haumlr (likt del 2) ser vi tendenser till att de kristna faringr direktiv att inte utoumlva varingld paring jorden

- utan straumlva efter att skapa fred men att utfoumlrandet av varingld inte aumlr foumlrbjudet men aumlr

foumlrbeharingllet Gud och Jesus (i sin himmelska gestaltning) Bemyndigande och foumlreteelser av

varingld ickevaringld har olika funktioner och plats i det jordiska himmelska och i det maumlnskliga

gudomliga naringgot som ocksaring kan ses bli bekraumlftat och blir synligt i Uppenbarelseboken

DEL 3 60 Fraringn patristik till reformation

61 Missionens villkor och de foumlrsta aringren

Vi fortsaumltter nu med att foumlrdjupa oss i de texter som inte upptagits i kanon och de foumlrsta

aringrhundradena efter Jesu doumld Hur foumlrstod de foumlrsta foumlrsamlingarna den kristna tron och hur

praktiserades kristen tro i fraringgor om varingld ickevaringld raumltt agerande vid foumlrfoumlljelser raumltten att ta

naringgons liv Med apostlamoumltet i Jerusalem aringr 49 vt bekraumlftades och oumlppnades doumlrren

definitivt foumlr hedningarna aumlven om fraringgan var infekterad ytterligare aringrtionden framaringt

40

Texter som Apostlagaumlrningarna 15 aumlr ocksaring exempel paring den definitiva brytningen mot den

inomjudiska synen daumlr kyrkan nu aumlr paring vaumlg ut mot vaumlrlden145 vilket kanske bekraumlftas som

mest tydligt i missionsbefallningen (Matt 2819-20) En kort beskrivning och resumeacute oumlver vad

som tidigare naumlmnts kring den historiska situationen Det foumlrsta aringrhundradet fick de kristna

som vi sett utoumlva sin religion naringgorlunda ifred daring de fortfarande var relativt faring vilket fick den

romerska statsmakten att laringta dem vara Fraringn naumlr de boumlrjade vaumlxa och bl a vaumlgrade acceptera

kejsardyrkan boumlrjade statsmakten se de kristna som ett hot och under 100 och 200-talen

oumlkade foumlrfoumlljelserna dramatiskt i hela romarriket Trots dessa foumlrfoumlljelser vaumlxer den kristna

kyrkan Som tydliggjorts inledningsvis skedde den sista stora foumlrfoumlljelsen av kristna av kejsar

Diokletanius i slutet av 200 och boumlrjan av 300-talet fram till Konstantins omvaumlndelse daring

kyrkan blev statsreligion i romarriket Naringgot som avsloumljar naringgot om missionens villkor aumlr

foumlljande rader ur Matteusevangeliet

Matt 1034 Jag inte kommit med fred till jorden utan med svaumlrd Ty jag har kommit foumlr att staumllla en man mot hans far en dotter mot hennes mor en sonhustru mot hennes svaumlrmor och mannens husfolk skall bli hans fiender Den som aumllskar sin far eller mor mer aumln mig han aumlr inte vaumlrd att tillhoumlra mig - Bibel 2000

Jesus klargoumlr i Matt 1034 att endast de som prioriterar troheten mot Jesus framfoumlr alla olika

maumlnskliga bindningar aumlr vaumlrdiga att foumllja honom En laumlrjunge maringste vara beredd att foumllja

Jesu lidande naringgot som vi ocksaring sett uttryckas hos 1 Pet (54) Dessa verser ingaringr vidare i

utsaumlndningstalet och aumlr daring uttalade med bakgrund av att Jesus uppgift aumlr att foumlrverkliga lagen

och ge den sin definitiva uttolkning - vilket i sin tur ofraringnkomligt kommer leda till motstaringnd

baringde fraringn synagogorna och i foumlrlaumlngningen aumlven fraringn hedningar146 Flera forskare

understryker ocksaring att inneharingllet i Matt 1034 ocksaring speglar den tidiga kyrkans erfarenheter

under generationen mellan den historiske Jesus och evangeliets tillkomst Tord Fornberg

menar att utsaumlndningstalet inte kan ha varit ett tal som Jesus haringllit vid ett konkret tillfaumllle

under sin verksamhet i Galileacuteen utan talet inneharingller Jesusord som tolkats och omformulerats

i ljuset av ett par decenniers dyrkoumlpta erfarenheter att vara kristen och ute paring mission i Jesu

namn147 Matteus slutredaktion verkar vidare ocksaring staring mitt i en utvecklingskedja som leder

fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen

145 Gal 21-20 visar ocksaring att det var en delvis konfliktfylld laumlngre och mer problematiskt process Detta innebaumlr dock inte ett totalt uppbrott mot synagogan eller att missionen till judarna slutade Petrus Jakob Kefas och Johannes vaumlnde sig tidigare till de omskurna medans Paulus och Barnabas mission var riktad till hedningarna 146 Fornberg 1989 s 198 147 Fornberg 1989 s 198

41

Naumlr det kommer till Jesus radikalitet i saligprisningarna antyder en jaumlmfoumlrelse mellan Matteus

(53-12) och Lukas (620-26) och deras inboumlrdes paralleller att de kan ha uppfattats vara svaringra

och paradoxala foumlr foumlrfattarna daring de stred mot all tidigare maumlnsklig erfarenhet en total

omvaumllvning av alla maumlnskliga vaumlrden vilket ska praumlgla det inbrytande gudsriket148

En tidig skrift som tydligt utgaringr fraringn Matteus evangelium aumlr Didacheacute (de tolv apostlarnas laumlra)

allmaumlnt daterad mellan 70-90 vt och kan betecknas som en tidig kyrklig instruktionsbok Det

garingr dock inte att faststaumllla om evangeliet foumlrelegat i fixerad form naumlr denna formulerades149

Haumlr betraktas dock saligprisningarna som Bergspredikan i stort som en direkt uppmaning foumlr

hur en kristen ska leva och vare sig problematiseras eller uppfattas vara paradoxer utan vara

allmaumlnna levnadsregler150 Vaumlrt att naumlmna aumlr att Didacheacute inte heller verkar ha naringgon vetskap

om Paulus eller paringverkats av hans skrifter Detta bekraumlftar att Bergspredikan verkar ha varit

en central del i den tidiga kristna foumlrkunnelsen daring den naumlmns baringde haumlr och hos Paulus (se 52)

oberoende av varandras vetskap Didacheacute inleder med en moralisk undervisning om de tvaring

vaumlgarna livets och doumldens (vilket kan jaumlmfoumlras med Matt 713-14) och beskriver att livets

vaumlg foumlr det foumlrsta aumlr att Aumllska Gud som har skapat dig och Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv

daumlrefter den negativa form av den gyllene regeln som aumlr kaumlnd inom judendomen Allt vad du

inte vill att det skall haumlnda dig det skall du inte heller goumlra mot naringgon annan (12) Daumlrefter

delar av Bergspredikan (Matt 544-47 Luk 627f 32)151 daumlr vi daring aringter uppmanas be foumlr varingra

fiender aumllska de som hatar vaumlnd andra kinden till Vidare beskrivs sedan att laumlrans andra bud

aumlr att icke draumlpa och vidare i uppraumlkningen finner vi foumlrbud mot att doumlda barn genom vare sig

abort eller barnamord (22)

Vi finner haumlr heller ingen distinktion likt den Paulus goumlr i Rom 13 mellan det civila och

privata aumlven om slavarna uppmuntras underordna sig sina herrar som Guds avbilder i

voumlrdnad och fruktan (411) Oumlverhuvudtaget finns ingen information om raumltten till varingld inte

heller infoumlrlivar skriften teorier om raumlttfaumlrdigt varingld i kaumlrleksbudet likt tolkningen naringgra hundra

aringr senare (se 63) Didacheacutes etiska fokus kan fouml jaumlmfoumlras med senare tids trosbekaumlnnelser

daumlr Bergspredikans etiska inneharingll helt saknas

148 Fornberg 1989 s 74 149 De apostoliska faumlderna 2006 s 15 150 Fornberg 1989 s 74 151 Matt 544-47 Luk 627 32 anses av en del forskare vara ett senare tillaumlgg i Didacheacute De apostoliska faumlderna 2006 s 25

42

62 De tidiga kyrkofaumlderna

Alvin L Carpenter haumlvdar att baringde teologer och historiker aumlr oumlverens om att kyrkan de 300

foumlrsta aringren verkar ha varit emot alla former av varingld Maumlnniskor generellt aumlr inte medvetna hur

radikal den var De foumlrsta praumlsterna diakonerna biskoparna och medlemmarna var vad vi

idag faktiskt kallar pacifister Det antogs som sjaumllvklart att den som kom till tro och ville

leva efter Jesu undervisning ocksaring behoumlvde ta trons konsekvenser och dela hans lidande

daumlrmed fullt ut praktisera ickevaringld som en av bestaringndsdelarna Tanken paring att man som kristen

fick anvaumlnda varingld under naringgra som helst omstaumlndigheter aumlven om det saring gaumlllde att foumlrsvara

sitt liv existerade inte Det aumlr daumlrfoumlr alla dessa tusentals maumlnniskor fick saumltta livet till152 Aumlven

Walter Wink foumlrklarar att i oumlver 300 aringr var kyrkan djupt rotad i ickevaringld trots de haringrda och

brutala foumlrfoumlljelserna153 En av de avsloumljande beskrivningar som finns hur livet under

foumlrfoumlljelsen var men aumlven avsloumljar den kristna sjaumllvuppfattningen finner vi i Brevet till

Diognetus154 Daumlr framkommer ocksaring att deras tro inte aumlr en tankekonstruktion utan Guds

son har uppenbarat den sanna gudskunskapen och aumlr fraumllsaren Gud foumlrbarmade sig och tog paring

sig varingra synder och utgav sin egen son som loumlsen Nedan en kort sammanfattning av vad som

beskrivs vara den raringdande situationen

De kristna bor baringde i grekiska och utlaumlndska staumlder och foumlljer alla stiftade regler och lagar De aumlr

medborgare gifter sig och skaffar barn som alla andra men uthaumlrdar allt som fraumlmlingar De aumllskar

alla men foumlrfoumlljs av alla De aumlr okaumlnda men foumlrdoumlms De doumldas men goumlrs levande De smaumldas men

vaumllsignar Naumlr de goumlr gott straffas de som onda Naumlr de straffas glaumlds de som om de fick nytt liv Av

judarna bekaumlmpas de som fraumlmlingar och av grekerna foumlrfoumlljs de (kap 5-6)Varingld finns inte hos Gud

Han saumlnde sin son foumlr att kalla inte foumlr att foumlrfoumllja Han saumlnde honom foumlr att aumllska inte foumlr att doumlma

Men en garingng skall han komma tillbaks foumlr att doumlma Ju mer de foumlrfoumlljs desto mer vaumlxer de i antal

Detta aumlr Guds kraft (kap 7-8)155

Dale W Brown menar att Brevet till Diognetus aumlr ett viktigt portraumltt av den tidiga kyrkan

och visar vad han menar att Jesus pacifistiska haringllning fortsatte att inta en sjaumllvklar plats i

den apostoliska kyrkan Han betonar att vill man laumlra kaumlnna den tidiga kyrkan aumlr det viktigt att

foumlrstaring de primitiva staringndpunkter man hade kring krig och fred Krig saringgs som ett resultat av 152 Carpenter 2005 s 3 153 Wink 1996 s 110 154 Det finns flera teorier om foumlrfattare och adressat Ett foumlrslag aumlr att det skulle vara skrivet av apologeten Quadratus till kejsaren i Rom Skriften brukar dateras mellan 125-190 vt De apostoliska faumlderna 2006 s 208 155 De apostoliska faumlderna 2006 s 213-215

43

maumlnsklighetens fall likasaring ansaringg att man inte ska doumlda naringgon som aumlr Guds avbild Det var

med Augustinus och andra som senare utarbetade teorier om raumlttfaumlrdiga krig daumlr kristna

lekmaumln foumlrvaumlntades vara soldater medans ickevaringldet blev aumlmnad foumlr kyrkan och dess praumlster

och biskopar156

Brown sammanfattar ocksaring naringgra tidiga dokumenterade fall ur kyrkohistoriker Prof

Gottfried Arnolds studier i patristik vilket finns samlade i hans verk The First Love That Is

The True Portrayal of the First Christians fraringn 1696 I kapitlet What They Believed

Concerning War and the Soldieracutes Life (vol 5 chap 5 sect 1-18 40-49) ges flera exempel

fraringn den tidiga kyrkan hur de kristna hanterade fraringgor om militaumlr makt och ickevaringld157 De

apostoliska foumlrsamlingarna gjorde en distinktion mellan de som var soldater innan deras

omvaumlndelse och de som blev soldater efter sin omvaumlndelse Daumlr framkommer att de kristna

var oumlvertygade om att soldaters liv var fyllda avgudadyrkan och synd De ifraringgasatte huruvida

en troende alls kunde vara militaumlr och daumlrmed haringna Kristus seger paring korset Andra exempel

visar att som kristen var det straumlngeligen foumlrbjudet att garing med i armeacuten En kyrkoledare svarade

militaumlren som ville rekrytera deras medlemmar att kristna inte tror paring maumlnskliga vapen utan

paring Guds vapen De fortsatte foumlrklara att om praumlsterna i de hedniska templen avkraumlvdes att inte

ha blod paring haumlnderna hur mycket mer kraumlvs det inte daring fraringn de kristna som alla aumlr Guds

praumlster Andra fall visar att kyrkan tillaumlt de som var soldater innan deras konvertering att

fortsaumltta saring laumlnge deras samvete tillaumlt158 Maringnga konvertiter avsade sig ocksaring sina tjaumlnster och

foumlrklarade att nu var de i tjaumlnst hos Kristus Arnold ger exempel paring soldater som offentligt

laumlgger ner sina vapen framfoumlr befaumllhavares foumltter och saumlger att de inte kan baumlra vapen laumlngre

efter de omvaumlnt sig och straffades daumlrmed med doumlden Det finns ocksaring exempel paring de som

valde att vara kvar inom det militaumlra men daumlr handlar deras uppgifter om civil funktion som

att dela ut post och uppdrag som inte innebar att vara ute i faumllt eller delta i strid159 Andra

fungerade som obevaumlpnade livvakter aringt den romerska statsmakten160 Carpenter understryker

att kyrkan houmlll sig borta fraringn hedendom vaumlgrade att laringta sig omskaumlras eller delta i judiska

houmlgtider likasaring vaumlgrade militaumlrtjaumlnst Trots detta deltog man i det oumlvriga samhaumlllets

156 Brown 2003 s 32 157 Brown 2003 s 34 158 Tertullianus foumlklarar att det aumlr annorlunda med de som kommer till tro naumlr de redan aumlr militaumlrer Likt t ex de Johannes tog emot foumlr att doumlpa samt officeraren som Petrus undervisar Aumlndaring foumlrklarar Tertullianus haumlr att en soldat maringste omedelbart laumlmna armeacuten naumlr tron bekaumlnts och denne blivit doumlpt The Chaplet or de Corona (chap XI) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 100 159 Den romerska haumlren var en omfattande och komplicerad apparat med en maringngfald funktioner daumlribland en rad uppgifter foumlr icke-stridande soldater Ekenberg 1994 s 81 160 Brown 2003 s 34-36

44

gemensamma plikter saring laumlnge detta inte innebar en direkt konflikt med deras tro161 Att ta del

av den kyrkliga gemenskapen innebar ocksaring laringnga inlaumlrningsprocesser rannsakan och

naumlrgaringngna granskningar av deras personliga liv Om man paring naringgot saumltt aringterfoumlll till hedniskt liv

fick man inte ta emot nattvarden inte heller delta i gudstjaumlnsten utan staring utanfoumlr kyrkan och

lyssna paring naumlr evangeliet predikas Trots detta hindrade inte det kyrkan att fortsaumltta vaumlxa

Nedan naringgra centralfigurer och exempel som ofta lyfts fram i fraringgor om kyrkofaumlderna och den

tidiga kyrkans instaumlllning till varingld ickevaringld

Justinus Martyren (ca 100-165 vt) Vi som var fyllda med krig ondska och moumlrdade varandra har var och en av oss foumlrvandlat sina krigsredskap Svaumlrd till plogbillar och varingra spjut till jordbruksredskap Vi odlar nu istaumlllet fromhet raumlttfaumlrdighet vaumllgoumlrenhet tro och hopp vilket vi har fraringn varingr Fader sjaumllv genom Han som blev korsfaumlst Ingen kan skraumlmma den som tror paring Jesus naringgonstans i vaumlrlden Detta staringr klart efter att vi blivit torterade genom korsfaumlstningar halshuggningar blivit slaumlngda till vilda djur fastkedjats braumlnts Oavsett vilken tortyr ger vi aldrig upp varingr bekaumlnnelse162

Hos Justinus framgaringr haumlr att de omvaumlnda inte moumlrdar varandra laumlngre och blivit foumlrvandlade

inte ens tortyr faringr dem att ge upp sin tro

Biskop Irenaeus av Lyon (ca 130-202 vt) Guds ord som aumlr frihetens lag predikades av apostlarna och naringdde ut oumlver hela jorden och var med och orsakade en stor foumlraumlndring i sakernas tillstaringnd Krigslansarna gjordes till plogbillar svaumlrd till vingaringrdsknivar foumlr att istaumlllet anvaumlndas foumlr att skoumlrda dvs gjordes om till verktyg foumlr fredliga syften De (kristna) aumlr nu helt fraumlmmande infoumlr att ta strid utan naumlr de blir slagna vaumlnder de andra kinden till163

Irenaeus tydliggoumlr att de kristna aumlr fraumlmmande infoumlr att ta strid och vaumlnder andra kinden till

naumlr de blir slagna ev ett uttryck foumlr en passivitet som nutida ickevaringldsfoumlrespraringkare (likt t ex

Water Wink) kritiserar och menar Jesus inte foumlrkunnade eller demonstrerade Tertullianus (ca 160-220 vt) Vi maringste fraringga oss om militaumlrtjaumlnst och krigsfoumlring oumlverhuvudtaget alls aumlr laumlmpligt foumlr kristna Skall det anses vara lagligt att ha svaumlrdet som yrke naumlr Kristus sjaumllv foumlrkunnar att den som anvaumlnder svaumlrd skall foumlrgoumlras med svaumlrd Och ska en fredens son ta del i strider naumlr det inte aumlr tillaringtet foumlr honom att ens garing till domstol Endast utan svaumlrd kan en kristen foumlra krig daring Herren har avskaffat svaumlrdet164 Tertullianus understryker haumlr tydligt att enbart utan varingld kan en kristen foumlra krig och

ifraringgasaumltter kraftigt laumlmpligheten att vara militaumlr som kristen med haumlnvisning till Matt 2652 161 Carpenter 2005 s 17 162 Dialogue with Trypho (chap CX) The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 254 163 Irenaeus Against Heresies The Ante - Nicene Fathers Vol 1 1987 s 512 164 The Chaplet or de Corona (chap XI-XII) The Ante - Nicene Fathers Vol III 1987 s 99-101

45

Presbyter Hippolytus (ca 170-235 vt) Den som aumlr soldat och staringr under befaumll faringr inte doumlda naringgon Om han faringr order att doumlda skall han inte utfoumlra den och han faringr inte avlaumlgga soldated Om han inte aumlr beredd till detta skall han avvisas Den som har raumltt att utdoumlma doumldsstraff och den som aumlr stadsmagistrat och baumlr purpurklaumldnaden skall laumlmna sin post eller avvisas De katekumener eller troende som vill bli soldater skall avvisas eftersom de har foumlraktat Gud165 Hos Hippolytus ser vi att kristna soldater foumlrekommer och kan visa att soldatyrket inte per

automatik innebar krigsfoumlring utan innehade flera samhaumllleliga funktioner Vi ser att det kan

framkomma en skillnad i de som var soldater naumlr omvaumlndelsen aumlgde rum och de som blivit

omvaumlnda men sedan velat bli soldater det sistnaumlmnda aumlr inget alternativ foumlr Hippolytus och

understryker att dessa ska avvisas daring denna oumlnskan eller handling visar att de indirekt avvisar

Gud Biskop Cyprianus av Khartago (ca 200-258 vt) Naumlr enskilda personer begaringr mord aumlr det ett brott Men naumlr det goumlrs i statens namn kallas det dygd Staten begaumlr frihet fraringn straff naumlr de goumlr onda gaumlrningar inte paring grund av att de aumlr oskyldiga utan paring grund att de vill kunna utfoumlra grymhet i stor skala166

Aumlven Cyprianus baringde kritiserar oumlverheten och ger uttryck foumlr en fredsbejakande haringllning

Vidare kan naumlmnas att Clemens av Alexandria (ca 150-215 vt) som konverterade till

kristendomen beskriver Kristus som en fredens saringng vilket sammankallat en fredsarmeacute av

kristna som inte utgjuter naringgot blod Dale W Brown haumlnvisar aumlven till Clemens laumlrjunge

Origenes (ca 185-254 vt) och hans foumlrkunnelse om att de kristna inte laumlngre lyfter svaumlrd mot

andra nationer vi laumlr inte ut krig utan vi har blivit fredens barn foumlr Jesu skull vilket aumlr varingran

ledare167

Origenes tydliggjorde ocksaring de kristnas instaumlllning att aumlven om den romerska kejsaren saring

skulle tvinga de kristna att kriga foumlr honom vaumlgrar de och haumlvdar vidare att statsmakten inte

kan kraumlva mer av kristna aumln vad de kan av sina egna praumlster och understryker aringter att de

kristna inte deltar i strid168Alvin L Carpenter ger exempel paring hur haringrt man tog paring budet att

icke doumlda169 I en skrift av Aumlrkebiskopen av Caesarea Basilika (329-379 vt) framgaringr att om

165 Ur Den Apostoliska Traditionen Ekenberg 1994 s 48 166 The Epistles of Cyrian The Ante - Nicene Fathers Vol V 1987 s 277 167 Brown 2003 s 32 168 Against Celsus The Ante - Nicene Fathers Vol IV 1979 s 668 169 Hos Hippolytos framkommer att en doumlpt person inte faringr ha en funktion som myndighetsutoumlvare om det innebaumlr att utdoumlma doumldsstraff och maringste vaumlgra en saringdan order (en vaumlgran som ofta innebar konsekvensen avraumlttning daring ordervaumlgran i det romerska imperiet var belagt med haringrda straff) Ekenberg 1994 s 78

46

en kristen uppsaringtligt doumldat naringgon men efteraringt aringngrat sig skall denne nekas nattvard i totalt

tjugo aringr Fyra aringr ska han soumlrja utan att faring komma in i kyrkan Daumlremot vid ingaringngen be

maumlnniskor att be foumlr honom Efter fem aringr faringr han bli upptagen i foumlrsamlingen igen men bara

lyssna Daumlrefter sju aringr bland andra som begaringtt olika typer av brott I fyra aringr faringr han vara med

andra kommunikanter men inte ta emot broumld och vin Naumlr dessa tjugo aringr sedan aumlr avslutade -

daring faringr han delta fullt ut i gemenskapen igen och ta emot kommunionen170 Liknande utsagor

om fred och ickevaringld hittar vi aumlven hos andra betydelsefulla teologer likt Tatianus

Athanasius Eusebius mfl under de foumlrsta aringrhundradena i kyrkans historia Maringnga aumlr de

teologer vilket vi sett som senare ocksaring lyfter denna epok

Haumlr skulle det att garing att efterfraringga diskutera och framlaumlgga fler nyanser likt hur

instaumlllningen var mot de som befann sig utanfoumlr den egna kontexten och sjaumllvuppfattningen

Precis som vi i NT finner en teologisk maringngfald kring temat gaumlller detta aumlven kyrkofaumlderna

T ex uttryckte just Eusebius en glaumldje oumlver det varingld som foumlrde kejsar Konstantin till makten

Flera av dessa nyckelpersoner likt de sk antignostiska faumlderna Irenaeus Tertullianus och

Hippolytos kan ocksaring de i sina laumlromaumlssiga graumlnsdragningar uppfattas vara aggressiva i

utspelet mot sin naumlsta - dvs fienden som i detta fall var gnostikerna Likasaring finns det flera

exempel paring inomkyrkliga konflikter likt t ex Origenes vilket blev exkommunicerad foumlr kaumltteri

av Biskop Demetrios av Alexandria aringr 231171 En kort reflexion blir haumlr det moraliska

dilemma som James A Kelhoffer indirekt vaumlcker i fraringgor om legitimitet Foumlrfoumlljelse och

lidande ger de kristna legitimitet daring de fungerar som bevis foumlr deras tros sanningsenlighet

men aumlr inte vaumlrdeneutralt Flera av de kristna NT-foumlrfattarna eller naringgra av dessa faumlder

tillskriver eller verkar inte erkaumlnna andra gruppers utsatthet lidande och foumlrfoumlljelser samma

vaumlrde som deras eget och daring inte bara med tanke paring judar eller hedningar utan aumlven kristna

med en annan tolkning aumln foumlrfattarnas perspektiv172

63 Augustinus kaumlrleksbudet och teorin om raumlttfaumlrdigt krig

Anders Ekenberg understryker att den fornkristliga tolkningen annars aumlr kompromissloumls och

avvisar varje form av varingld och doumldande Detta med deras haumlnvisning till Jesus vilket

konsekvent intar samma haringllning i evangelierna173 Under 2300-talet ser vi dock en situation

daumlr en spaumlnning boumlrjar framtraumlda mellan kyrkofaumldernas ideal och den verklighet den kristna

170 Carpenter 2005 s 19 171 Martling 2007 s 67-68 172 Kelhoffer 2010 s 376-377 173 Ekenberg 1994 s 78

47

lokalbefolkningen lever i Detta kan ha gjort att de kaumlnt sig tvingade att boumlrja inta en delvis

annorlunda haringllning aumln tidigare Den paringtvingade soldattjaumlnsten fick kristna soldater att heller

inte alltid se sig i staringnd att inta samma rigoroumlsa instaumlllning som t ex Hippolytos eller Origenes

som var emot alla former av varingldsanvaumlndning174 Men under 3400-talet boumlrjar vi aumlven se en

annan instaumlllning hos inflytelsefulla teologer i fraringgor om varingldsutoumlvning vaumlxa fram

Uppfattningar som markant boumlrjar skilja sig gentemot de tidigare kristna foumlrfattarna i kyrkan

Detta sker under den radikalt foumlraumlndrade situationen daring kristendom tillaringts och sedermera blir

officiell foumlr hela det romerska riket Nu finner vi att kristna sammanflaumltas och infoumlrlivas in i

den romerska statsapparaten och intar positioner som vore otaumlnkbart tidigare och bara

innehoumllls av hedningar175

Jus ad bellum teorin om raumlttfaumlrdigt krig har en laringng tillkomsthistoria men var fraringn boumlrjan en

kyrklig tanketradition med framfoumlrallt kyrkofader Augustinus (354-430 vt) och senare

Thomas av Aquino (1225-1274 vt) som foumlretraumldare 176 Teorin har ocksaring sedan boumlrjan varit

under utveckling och justerats under historiens garingng Daring teorin aumlr saring omfattande koncentrerar

vi oss kort kring Augustinus vilket behandlar aumlmnet och fraringgor om varingld i sitt verk Guds stad

daumlr han bl a skriver foumlljande

Den vise - saumlger filosoferna - skall foumlra raumlttfaumlrdiga krig Som om han inte om han besinnar att han aumlr maumlnniska maringste kaumlnna en stoumlrre sorg oumlver att ha tvingats foumlra raumlttfaumlrdiga krig Vore de inte raumlttfaumlrdiga skulle han ju inte tvingas foumlra dem och daring skulle det foumlr den vise inte finnas naringgra krig Det aumlr ju motstaringndarnas oraumlttfaumlrdighet som tvingar den vise att foumlra raumlttfaumlrdiga krig och denna oraumlttfaumlrdighet maringste en maumlnniska soumlrja aringtminstone foumlr att den finns hos maumlnniskorna aumlven om den inte framtvingar krig177

Det framkommer ocksaring att raumlttfaumlrdiga krig aumlr ett noumldvaumlndigt ont men ocksaring att den som inte

lider av insikten i noumldvaumlndigheten av detta onda har foumlrlorat foumlrmaringgan till maumlnsklig empati

Den som med sorg taumlnker paring detta hemska grymma ohyggliga onda maringste daumlrfoumlr tillstaring att det aumlr ett elaumlnde Den maumlnniska daumlremot som endera drabbas av det eller taumlnker paring det utan att kaumlnna sorg i

174 Ekenberg 1994 s 80-81 175 Ekenberg 1994 s 81 176 Teorin skulle kunna sparingras tillbaks till Clemens vilket foumlrvisso menade att kristendomen var fredlig och mot varingld till sitt vaumlsen men menade att det romerska riket ocksaring var naringgot positivt foumlr stabilitet och ordning Som bevarare av ordning kan en kristen soldat verka (dock oklart med vapen) Biskop Ambrosius (340-397 vt) anser dock att det aumlr en moralisk plikt foumlr en kristen att foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring kraumlvdes Vidare anser han att raumlttfaumlrdiga krig aumlr defensiva till sin laumlggning - men ytterligare ett steg - ocksaring motiverade att inledas i syfte att foumlrsvara kristen ortodoxi en teori som oumlvertogs av hans adept Augustinus 177 Augustinus 1997 s 74

48

sitt hjaumlrta hon tror sig aumlga saumlllhet av ett skaumll som helt visst aumlr aumln jaumlmmerligare - naumlmligen att hon mist till och med sin maumlnskliga kaumlnsla178 Augustinus menar att det inom alla individer (aumlven bland foumlrbrytare och roumlvare) finns en

naturlig straumlvan efter fred Nedan att kriget i sig aumlr en laumlngtan efter just fred

Det finns inte naringgon som inte vill ha frid Aumlven de som vill ha krig oumlnskar ju inget mer aumln att segra och foumlljaktligen aumlr deras oumlnskan att genom krig naring fram till en aumlrofull fred Vad annat innebaumlr en seger aumln att motstaringndarna underkuvas Naumlr detta aumlr uppnaringtt kommer ju fred att raringda Det aumlr saringledes i syfte att faring fred som maumlnniskor foumlr krig till och med de som straumlvar efter att visa krigisk duglighet i strid och ledarskap Daumlrav framgaringr det att freden aumlr det oumlnskade maringlet foumlr kriget Alla maumlnniskor soumlker fred - aumlven genom att foumlra krig179

Utifraringn Bergspredikan och Matteusevangeliet menar Augustinus vidare att evangeliet

undervisar ickevaringld vilket innebaumlr att en kristen inte ens faringr anvaumlnda sjaumllvfoumlrsvar Daumlremot

om naringgon attackerar min medmaumlnniska - daring kraumlver kaumlrleksbudet (Matt 2234-40) att foumlrsvara

min medmaumlnniska med vapenmakt om saring behoumlvs180 Walter Wink menar att med detta drag

foumlraumlndras hela kyrkoutvecklingen daring Augustinus haumlr oumlppnar doumlrren foumlr teorin om raumlttfaumlrdigt

krig vilket sedan innebar kyrkans legitimerande av militaumlrt foumlrsvar av det Romerska riket

vilket i sin tur inkluderade anvaumlndning av tortyr och doumldsstraff181 Efter Kejsar Konstantin och

framaringt gav Augustinus kristendomen en ny status som en privilegierad religion daring den boumlrjade

fungera som ett foumlrsvar aringt statens vaumlgnar

Det skulle garing att problematisera denna tolkning daring Augustinus tolkning inte implicit

raumlttfaumlrdigar eller legitimerar oraumlttfaumlrdiga krig Paring ett saumltt blir eller kan det bli en missbrukad

doktrin Foumlr Augustinus betraktas det som kaumlrleksfullt att foumlrsvara oskyldiga mot det onda

Men Augustinus blottlaumlger och identifierar ett problem som ingen tidigare teolog hade stoumltt

paring och formulerade en teologi som sedan varit normerande in i varingra dagar182 Och framfoumlrallt

kanske en teori som garingr att medvetet missbruka med dolda agendor och anvaumlnda i egen sak

Carpenter beskriver den nya roll kyrkan fick som bakbunden daring loumlner boumlrjar betalas ut fraringn

staten till biskopar och praumlster Naringgot som hindrade kyrkan att agera fritt och gjorde att man

laumlt bli att kritisera makten alltfoumlr haringrt Tidigare hade man inte varit beroende av staten och

existerade paring egna villkor183 Maringnga kristna foumlretraumldare likt Lactantius (240-320 vt)

beundrade ocksaring Konstantin saring till den grad att de nu boumlrjar uppmana kristna att de borde vara 178 Augustinus 1997 s 74 179 Augustinus 1997 s 80 180 Wink 1996 s103 181 Wink 1996 s 103 182 Wink 1996 s 110 183 Carpenter 2005 s 5

49

beredda att douml foumlr kejsaren184 Fraringn 4500 talen boumlrjar kyrkliga ledare ocksaring tala i termer om

att Bergspredikan som omoumljlig att efterleva och enbart skulle tolkas allegoriskt laringngt bort fraringn

den direkta tolkningen man tidigare intagit Fraringn kyrkans sida likasaring att ickevaringldet bara gaumlllde

ordnar och de som var vigda till aumlmbetet och inte gaumlllde alla kristna185

64 Renaumlssansen I reformationens fotsparingr

Augustinermunken Martin Luther (1483-1546 vt) stod paring maringnga saumltt i samma faringra och var

djupt influerad av Augustinus tankar Maumlnniskan blir fraumllst genom Guds naringd och kan inte

raumlttfaumlrdiggoumlra sig sjaumllv genom egna gaumlrningar utan tron allena aumlr det som raumlddar Foumlr Luther

var maumlnniskan en tvaringdelad natur en inre andlig och en yttre koumlttslig186 Tillvarons

uppdelning mellan lag (samhaumllliga plikter) och evangelium (tro) genomsyrar hela hans

teologi daumlr ocksaring skriften delas in i tvaring delar Guds bud i GT (du skall) och Guds loumlften i

NT (som en maumlnniska moumlter naumlr hon kommer till insikt om sin ofoumlrmaringga att efterleva buden

och inte kan fraumllsa sig sjaumllv) Maumlnniskan blir raumlttfaumlrdiggjord genom tro paring en annans foumlrtjaumlnst

- Jesus gaumlrning paring korset

Vi kommer ocksaring haumlr se hur de tidigare behandlade texterna Rom 13 Petrus 2 och Matteus

korrelerar med varandra foumlr Luther Framfoumlrallt Paulus blir foumlr Luther en grundbult foumlr de

foumlrestaumlllningar som praumlglade honom Aumlven Bergspredikan faringr en utvecklad utlaumlggning

gentemot de foumlrsta kyrkofaumlderna Men Luther garingr till angrepp aumlven mot de skolastiska

teologer som menar att Bergspredikan bara aumlr avsedd foumlr praumlsterskapet och munkarna Luther

foumlrklarar att den istaumlllet maringste tolkas paring raumltt saumltt daring den gaumlller alla utifraringn lydnad infoumlr den

funktion varje maumlnniska har187 I skriften Temporal Authority To What Extent It Should Be

Obeyed framkommer den sk tvaringregementslaumlran tydligt Daumlr understryks att den vaumlrldsliga

makten behoumlvs foumlr att alla kristna inte aumlr sant kristna Om alla vore sant kristna skulle inte den

vaumlrldsliga makten behoumlvas Daumlremot faringr inte den vaumlrldsliga makten ta vilka friheter som helst

Den har endast makt oumlver den yttre maumlnniskan och faringr inte inkraumlkta paring Gudsriket och saumltta sig

i Guds staumllle Utifraringn Rom 131-7 och 1 Pet 213-14 understryker ocksaring Luther att den som

motsaumltter sig den styrande makten motsaumltter sig Guds ordning och drar paring sig sin egen dom daring

Gud instiftat den civila lagen Den vaumlrldsliga makten maringste i sin tur ocksaring reagera mot de som

184 Carpenter 2005 s 8 185 Carpenter 2005 s 59 77 186 Luther 2006 s 39 187 Luther 1523 s 661-664

50

goumlr uppror och skydda de goda annars bryter den Guds lag Det aumlr med denna bakgrund

Luther tolkar och infoumlrlivar Matt 2652 Alla som drar svaumlrd skall doumldas med svaumlrd188

Ett exempel paring hur Luther arbetar och foumlrstaringr de bibeltexter som tidigare behandlats kan vi se

ocksaring i samband med bondeupproret (1524-1525 vt) Efter att ha foumlrdoumlmt oumlverheten foumlr

deras oraumlttvisa behandling av boumlnderna och att de sjaumllva aumlr orsak till revolten vaumlnder han sig

sedan till boumlnderna daring de missuppfattat den kristna friheten och anvaumlnder denna till att bruka

varingld och stoumlra ordningen Luther foumlrklarar att boumlnderna bryter sitt loumlfte att vara oumlverhetens

undersaringtar naringgot aumlven Gud kraumlver Ge kejsaren det som tillhoumlr kejsare och Gud det som

tillhoumlr Gud (Luk 2025) och drar daumlrmed paring sig sin egen dom Den som saumltter sig emot

oumlverheten staringr daumlrfoumlr emot vad Gud har bestaumlmt och drar saring domen oumlver sig sjaumllva (Rom

132)189 Detta blir senare ocksaring centralt foumlr de Lutherska kyrkorna och uttrycks i dess laumlra190

Nedan en repris men ett exempel fraringn hustavlan som inleds med att alla olika staringnd skall

foumlrmanas att akta paring sin syssla genom ett foumlr dem saumlrskilt avsett bibelspraringk

Var och en vare underdaringnig den oumlverhet som han har oumlver sig Ty ingen oumlverhet finnes som icke aumlr av

Gud all oumlverhet som finnes aumlr foumlrordnad av Gud Daumlrfoumlr den som saumltter sig upp mot oumlverheten han

staringr emot vad Gud har foumlrordnat men de som staring emot detta de skola faring sin dom Ty de som hava

vaumlldet aumlro till skraumlck icke foumlr dem som goumlra vad gott aumlr utan foumlr dem som goumlra vad ont aumlr Vill du

vara utan fruktan foumlr oumlverheten saring goumlr vad gott aumlr du skall daring bliva prisad av den ty oumlverheten aumlr en

Guds tjaumlnare dig till fromma Men goumlr du vad ont aumlr daring maring du frukta ty oumlverheten baumlr icke svaumlrdet

foumlrgaumlves utan aumlr en Guds tjaumlnare en haumlmnare till att utfoumlra vredesdomen oumlver den som goumlr vad ont

aumlr Romarbrevets trettonde kapitel 191 Luthers lilla katekes om vaumlrldslig oumlverhet

Detta blir ocksaring en doktrin som foumlrstaumlrks under den lutherska ortodoxin Luthers syn i fraringgor

om ickevaringld varingld sammanfattar Philip Melanchton i Augsburgska apologin i SKB som att

evangeliet foumlrbjuder sjaumllvhaumlmnd Detta understryks tydligt av Jesus som foumlrbjuder sina

apostlar till privata haumlmndaktioner Detta goumlr Jesus foumlr att de ska foumlrstaring att de inte ska rycka

makten fraringn de som har till uppdrag att skoumlta saringdant dvs den borgerliga ordningen Den

raumltta foumlrstaringelsen av Kristus uppmaning i Matt 539 om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden saring

vaumlnd ocksaring den andra mot honom aumlr att ingen rent personligt ska bruka varingld utan tillfaller

det vaumlrldsliga regementet Denna offentliga vedergaumlllning aumlr ett Guds verk (Rom 131) likasaring

188 Luther 1523 s 659-661 189 Luther 1525 s 387 190 Luthers stora och lilla katekes Ingaringr i SKB (Svenska Kyrkans bekaumlnnelseskrifter) 191 SKB 1985 s 375

51

aumlr vad Paulus uttrycker med Ta inte raumltten i egna haumlnder mina kaumlra utan laringt Guds vrede ha

sin garingng (Rom 1219)192

Dessa tolkningar har senare problematiserats daring de dels utgaringr fraringn att all oumlverhet aumlr

instiftat fraringn Gud men fraumlmst foumlr att han heller inte i naringgon stoumlrre utstraumlckning aumlgnar tid och

reflexion till fraringgan vad som ska goumlras naumlr oumlverheten aumlr korrupt och oraumlttfaumlrdig Aumlr den typen

av oumlverhet instiftad av Gud den med Luther tar heller ingen haumlnsyn till att 1 Pet 211-14

uttryckligen intar en foumlrsiktigare instaumlllning aumln Paulus i Rom 13 Foumlr att inte tala om Upp som

intar en diametralt annan staringndpunkt aringtminstone till den romerska oumlverheten

Maringnga sentida exegeter likt EP Sanders och Krister Stendahl har ocksaring problematiserat

den lutherska tolkningstraditionen av Paulus som man menar aumlr alltfoumlr faumlrgad av Luthers

starka distinktion mellan lag och evangelium193 Det vaumlrldsliga svaumlrdet aumlr statiskt hos Luther

paring ett saumltt man kan fraringga sig om det verkligen aumlr eller garingr att finna saring allmaumlnt hos Paulus

Foumlr att aringtergaring till Rom 13 menar bl a Anders Ekenberg att dessa verser heller knappast har att

goumlra med en allmaumln teori om moralisk legitimitet i statens varingld mot undersaringtarna194

Under reformationen fanns dock flera stroumlmningar som mer eller mindre boumlrjar ta avstaringnd

fraringn teorier om raumlttfaumlrdigt krig Som inledningsvis naumlmnts fraumlmst Anabaptisterna (22) vilka

var uttalat pacifistiska Det baringde den Romerska kyrkan och reformatorerna verkligen tog

avstaringnd fraringn var dock inte det pacifistiska draget utan foumlr att de praktiserade om och

troendedop vilket de var starkt kritiska till195

James T Johnson menar ocksaring att det garingr att urskilja tvaring typer av pacifism under renaumlssansen

Utoumlver Anabaptisterna finner vi aumlven den kristna humanisten Erasmus av Rotterdam (1466-

1536 vt) Erasmus stoumldde Luther inledningsvis och aumlven han efterstraumlvade en reformerad

kyrka dock var han motstaringndare till den splittring som Luthers revolution ledde till och

foumlrblev trogen mot den katolska kyrkan Pacifismen aumlr inte lika uttalad hos Erasmus som hos

Anabaptisterna men tydliga sparingr garingr att utlaumlsa mellan raderna enligt Johnson

192 SKB 1985 s 235-236 193 The new perspective understryker att Paulus aumlr betydligt mer maringngfacetterad i sina utsagor om lagen aumln vad Luther lyckas faringnga med raumlttfaumlrdiggoumlrelse genom tro- inte genom laggaumlrningar vilket aumlven praumlglat senare protestantiska exegeters foumlrstaringelse Krister Stendahl menar att Luther inte faumlster naringgon uppmaumlrksamhet paring vare sig Paulus judiska bakgrund eller hur lagens olika dimensioner kommer till uttryck i GT och judendomen i Paulus bland judar och hedningar EP Sanders problematiserar likt Stendahl ocksaring detta samt visar paring det komplicerade foumlrharingllandet Paulus sjaumllv omger sig av och blandar baringde positiva och negativa ordalag om lagen Sanders 1991 s 99 194 Ekenberg 1994 s 79 195 Philip Melanchton sammanfattar Luthers dopteologi i den Augsburgska bekaumlnnelsens nionde artikel Daumlr framkommer en kritik till dessa foumlrdoumlmda som bestrida att barnen blir fraumllsta genom dopet SKB 1985 s 59

52

Inte heller anvaumlnder han samma dualistiska begreppsapparat som Luther Framtraumlder goumlr

ocksaring en vaumlsentlig skillnad fraringn baringde Luther Jean Calvin och skolastikerna i synen paring krig

och fred196 I skriften In Dulce bellum inexpertis menar Erasmus att det aumlr uppenbart fraringn

naturen att maumlnniskan boumlr efterstraumlva fred eftersom hon inte aumlr foumldd med horn som tjuren

med klor som lejonet eller med taggar som piggsvin197 Det finns heller inget i Erasmus

arbeten som talar om behovet av att skydda legitima raumlttigheter med varingld Inte heller argument

som tyder paring att maumlnniskor ibland maringste faring skydd i form av varingld Inte heller foumlreslaringr han varingld

som naringgon form av sista utvaumlg vilket skulle kunna legitimeras att faring utraumlttas av oumlverheten

Johnson betonar att denna instaumlllning hos Erasmus fraumlmst beror paring hans oumlvertygelse om den

grundlaumlggande ondskan som finns i krig Erasmus tvekade uttryckligen ocksaring paring foumlrdelarna

med krig vilket furstarna nitiskt haumlvdade att det fanns198

65 Sammanfattning

Vi har inledningsvis sett att Matteus slutredaktion verkar staring i en utvecklingskedja som leder

fraringn den historiske Jesus fram till den fornkyrkliga traditionen och uppvisar medvetenhet om

de foumlrfoumlljelser missionen innebaumlr Vi ser i tidiga utombibliska texter likt Didacheacute att

Bergspredikan och tillaumlmpningen av ickevaringld kan verka framstaring som centralt i den tidiga

kristna foumlrkunnelsen naringgot som aumlven kyrkofaumlderna vittnar om de foumlrsta trehundra aringren Vi har

sedan sett hur man oumlverlaumlmnar den mer bokstavliga foumlrstaringelsen av Jesu budskap och sett en

foumlraumlndring aumlga rum i synen paring varingld med framfoumlrallt Augustinus samt den foumlraumlndrade

situationen foumlr de kristna att garing fraringn att ha blivit foumlrfoumlljda - till att bli statsreligion Fraringn tiden

3400- talet foumlrskjuts tolkningen av kaumlrleksbudet (Matt 2234-20) fraringn tidigare foumlrstaringelse och

infoumlrlivar nu tanken att man maringste foumlrsvara sin naumlsta med varingld om saring behoumlvs - vilket daumlrmed

ger legitimitet foumlr varingld Under reformationen sammanflaumltar sedan Luther flera av de

Matteustexter vi tidigare behandlat samman med Rom 12-13 och 1 Pet 2 som komplettering

foumlr tolkningen och fungerar som en fundamental del i tvaringregementslaumlran

Vi har aumlven sett att ickevaringldsprincipen haumlr tillfaller den enskilde medans varingld straff och

vedergaumlllning utfoumlrs genom Guds foumlrlaumlngda arm dvs blir statens uppgift Jag har ocksaring

beroumlrt den kritik som riktats mot baringde Luther och den efterfoumlljande protestantiska 196 Aumlven Calvin refererar till Augustinus och klargoumlr i Institutes of the Christian Religion noumldvaumlndigheten av krig Kristendomen foumlrdoumlmer inte kristna att baumlra vapen eller vara soldater med haumlnvisning till Luk 314 Men Calvin understryker att man skall vara mycket restriktiv och inte gripa tillfaumlllet till varingld bara foumlr att det bjuds och ev aumlr legitimt utan maringste vara om situationen tvingar till detta Bok 4 kap 2011-12 Calvin 2008 s 977-978 197 Johnson 1984 s 47 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012) 198 Johnson 1984 s 51 httpwwwjstororgpss40014968 (3 januari 2012)

53

tolkningstraditionens alltfoumlr snaumlva foumlrstaringelse av Paulus Vi har ocksaring sett foumlrgreningar och

begynnelse till mer utpraumlglade pacifistiska stroumlmningar under reformationen Reservation har

ocksaring intagits kring fraringgan om att lyfta den tidiga eran alltfoumlr okritisk och behandlat fraringgan

om NT -foumlrfattarnas likt faumldernas brist paring empati att foumlrstaring andra gruppers utsatthet och

foumlrfoumlljelser som inte ser ut att tilldelas samma vaumlrde som det egna lidandet

70 Avslut

71 Diskussionen idag Kunskaps- och bibelsyn

Saring hur har arbetet hittills svarat paring fraringgorna och framfoumlrallt hur resonerar man idag kring

temat Tillaringter Matts Jesus varingld eller var han vad vi idag skulle kalla en pacifist Likasaring aumlr

Paulus eventuellt missuppfattad av senare tids teologer i synen paring oumlverhet Aumlr kristendomen i

grunden en pacifistisk roumlrelse vilket de foumlrsta aringrhundraden skulle kunna tala foumlr Som vi sett

raringder det delade meningar om detta Foumlljande punkt kommer diskutera fraringgan om pacifism

och visa naringgra av de teorier och forskare som tar staumlllning i fraringgan Likasaring visa hur en saringdan

uppfattning (pro-pacifism) skulle kunna motiveras utifraringn olika kunskapsideal och

konfessioner Man skulle kunna taumlnka att foumlrespraringkarna foumlr att Matt Paulus 1 Pet och Upp

verkligen foumlrespraringkar pacifism uteslutet skulle tillhoumlra en viss teologisk faringra ofta daring

foumlreslagen naringgra foumlrgreningar inom liberalteologin Aumlndaring understryks ofta att foumlrespraringkare foumlr

pacifism ofta paradoxalt nog aumlr strikt konservativa och bokstavstrogna i just detta avseende

kring deras oumlvertygelse i vad Jesus laumlr199 Haumlr finns alltsaring beroumlringspunkter med de mer

uttryckligen konservativa foumlrgreningarna likt evangelikala protestantiska men aumlven Romersk-

katolska foumlretraumldare som foumlrespraringkar pacifism200 Dale W Brown ger ett klassiskt exempel

med att citera Dietrich Bonhoeffer en teolog som allmaumlnt brukar upphoumljas i liberalteologiska

kretsar vilket aumlndaring uttrycker sig saring haumlr radikalt

From the human point of view there are countless numbers of possibilities of understanding and

interpreting the Sermon of the Mount Jesus knew only one possibility simply go and obey Do not

interpret or apply but do it and obey Discipleship Dietrich Bonhoeffer Works 4181201

199 Brown 2003 25-26 200 Brown 2003 s 73 201 Brown 2003 s 30

54

Brown visar ocksaring hur bibelforskaren och den uttalat pacifistiska foumlrespraringkaren John Howard

Yoder (1927-1997) utmanar den teologi som tror att Gud agerar i en vaumlrld medan civila

aktoumlrer agerar i en annan En kritik riktad inte bara till den Lutherska tvaringregementslaumlran utan

generellt till de som goumlr en alltfoumlr stor distinktion mellan det vaumlrldsliga och andliga daring detta aumlr

tankegods som genomsyrar de etablerade kyrkorna i en eller annan form Foumlr att visa feltaumlnket

ger han exempel med de politiker som taumlnker i samma banor fast gaumlllandes politiken dvs

som naringgot som inte aumlr till foumlr den enskilde utan naringgot foumlr oumlverheten att ta hand om202 i

grunden en destruktiv tankebana som inte infoumlrlivar eller jaumlmstaumlller maumlnniskan I denna

teologi och bibelsyn finns ocksaring implicit en problematisk sekularisering inbyggd Yoder sjaumllv

foumlreslaringr dessutom ett stoumlrre fokus paring texter som visar paring motsatsen aumln budskapet i det som

framkommer i Rom 13 och foumlreslaringr t ex Joh 317 Ty Gud saumlnde inte sin son till vaumlrlden foumlr

att doumlma vaumlrlden utan foumlr att vaumlrlden skulle raumlddas genom honom

En fraringga som blir aktuell aumlr ocksaring fraringgan om pragmatism och fraringgor om handlingsteorier

relaterat till vad som garingr att utlaumlsa av Jesus och NT

I fraringgan om praxis kan vi foumlrst se hur laumlran om raumlttfaumlrdigt krig uttrycks idag i katolska

kyrkans gaumlllande katekes Foumlljande fyra villkor maringste uppfyllas foumlr ett legitimt foumlrsvar med

militaumlrt varingld203

- Skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer maringste vara varaktig

svaringr och saumlker

- Alla andra medel foumlr att goumlra slut paring den maringste visa sig vara ogenomfoumlrbara eller verkningsloumlsa

- De samlade omstaumlndigheterna skall peka paring verklig moumljlighet till framgaringng

- Bruket av vapenmakt skall inte medfoumlra vaumlrre ont och stoumlrre oreda aumln det onda som skulle utplaringnas

Kraften i moderna foumlrstoumlrelsemedel vaumlger tungt daring man bemoumlter detta villkor

Denna paragraf ingaringr i det andra kapitlet Du skall aumllska din naumlsta som dig sjaumllv och har

alltsaring fortfarande sitt ursprung i Augustinus tolkning (63) Men fraringgan kan inte behandlas fri

fraringn sin kontext med Jesus i centrum menar Walter Wink Ur varingr synvinkel kan det verka

omoumljligt att inte se det foumlrnuftiga i katekesens foumlrslag ovan men strider mot Jesu paringbud Jesus

var foumlr ickevaringld i alla situationer det visar hela hans liv och gaumlrning vilket boumlr vara ett

fundament foumlr kristendomen Wink understryker ocksaring att Jesus heller inte var en taktiker

202 Brown 2003 s 51 203 Katolska kyrkans katekes 2000 s 621 sect 2309

55

eller pragmatiker men att ickevaringldmotstaringnd genom dialog var det enda vapen som inte

romarna makten hanterade vilket staumlmmer aumlven idag Dialogen aumlr alltsaring fortfarande det

fraumlmsta vapnet enligt Wink Det finns alltsaring inte tillraumlckligt med legitima skaumll till att anvaumlnda

varingld utifraringn Jesus i evangelierna som grund menar baringde Wink och Yoder vilket daring inte raumlknas

som konservativa bibelforskare I fraringgan om pacifism foumlrespraringkar Yoder ocksaring foumlr att sjaumllva

tron maringste faring vara prioriterad framfoumlr dividerandet huruvida det kan bli ett eventuellt

negativt resultat av en pacifistisk haringllning i haumlndelse av att bli anfallen denna pragmatism

maringste undvikas204 Fraringgan blir haumlr en fraringga om tillit och mod foumlr Yoder Wink aumlr aumlven han

skeptisk mot det utilitaristiska draget som implicit finns i det mer beraumlknande draget om vad

som haumlnder om man inte anvaumlnder varingld Men understryker att vi faringr lita paring Jesus att ickevaringld

foumlr naringgot gott med sig Det aumlr alltsaring inte sjaumllvklart hur vi legitimerar pacifism eller tvaumlrtom

ser orimligheten i den Detta till skillnad fraringn judisk tradition som snarast uppmanar till

pragmatism och kan jaumlmfoumlras med Michael J Broydeacutes framlaumlggning (32)

Vi skulle ocksaring kunna foumlr att ge fungerande exempel garing tillbaks till William Occam (1300-

1350 vt) som menade att det var omoumljligt att paring intellektuell vaumlg laumlra kaumlnna Guds vilja fullt

ut Att foumlrstaring tron med sitt foumlrstaringnd aumlr omoumljligt daring det garingr en knivskarp graumlns mellan vetande

och tro205 Utifraringn detta perspektiv samt ett mer uppenbarelsecentrerat och bokstavstroget

ideal foumlretraumlder Alvin L Carpenter de konservativa som menar att pacifismen endast behoumlver

en legitim grund att staring paring och det aumlr Guds eget ord och Jesus paringbjuder pacifism Det handlar

inte om att foumlrstaring det rimliga eller foumlrnuftiga i detta foumlr det kommer vi inte fullt ut aringt som

maumlnniskor utan det handlar ytterst om att goumlra det som Gud ber oss om i skriften Vi aumlr saring

vana med destruktivitet att vi inte laumlngre vet hur man bryter saringdana spiraler eller hur livet

skulle se ut utan varingld Bergspredikan och andra ickevaringldstexter foumlrstod man dock i urkyrkan

aumlven som foumlrfoumlljd idag goumlr vi det inte laumlngre Carpenter riktar ocksaring haumlftig kritik mot de

konservativa falanger som han sjaumllv i maringnga avseenden tillhoumlr som aumlr houmlgljudda i motstaringndet

mot doumldandet av ofoumltt liv dvs abort naringgot som foumlrvisso aumlr helt riktigt och i enlighet hur

man foumlrstod Jesus pacifism i den tidiga kyrkan (61) men i fraringgan om det foumldda livets helighet

och pacifism intar man en diametralt motsatt haringllning Daumlr kan man tom se skaumll till att

inleda krig Med tanke paring alla de oskyldiga offer som alltid sker i krig blir denna instaumlllning

dessutom obegriplig foumlr Carpenter206

204 Brown 2003 s 55-56 205 Sahlberg 2008 s 149 206 Carpenter 2005 s 55

56

Likasaring understryker han att det aumlr absurt att se hur de foumlrsta aringrhundradenas foumlrsamlingar helt

negligeras och att man idag saumltter ett ofantligt stort anspraringk paring sig sjaumllva naumlr man saumlger sig

kunna tolka NT och Jesu budskap mer koherent aumln tidigare Ja tom baumlttre aumln de som foumlrst

tog emot budskapet fraringn den historiske Jesus laumlrjungar eller fick del av budskapet direkt fraringn

de foumlrsta generationernas missionaumlrer207

Men det garingr naturligtvis att naumlrma sig fraringgan utifraringn helt andra perspektiv Som motsats till de

som haumlvdar att den raumltta verklighetsbeskrivningen finns i bibeln och att andra ateistiska

vetenskapsmetoder eller kunskapsideal inte garingr att foumlrena med klassisk kristen tro eller kan

foumlrmedla skriftens sanning - kan vi ta naumlsta ansats utifraringn de froumln som saringddes av bl a DF

Schleiermacher (1728-1834 vt) Han foumlrflyttar tron till kaumlnslan och intuitionen och laumlmnar

daumlrmed sanningsfraringgan naringgot som blir ett resultat av upplysningen men sedan aumlven

foumlrstaumlrktes med bibelkritiken208 I och med att man slaumlpper den teistiska och transcendenta

Gudsbilden till foumlrmaringn foumlr en immanent praumlglar naturligtvis detta kunskapssyn saringvaumll som

Gudsbild och bibelsyn vilket blir begraumlnsade till att verka efter inomvaumlrldsliga premisser

Hanna Stenstroumlm talar om vaumlxelspel mellan text och laumlsare Subjektet (laumlsaren) kan

visserligen efterstraumlva att naring en tolkning som aumlr saklig och proumlvbar och laringta det foumlrflutna

framtraumlda Men varingr tid och laumlsarens egna fraringgor finns oundvikligt med som en faktor Daumlrfoumlr

aumlr inte texten ett objekt som ett oberoende subjekt naumlrmar sig foumlr att dissekera tills meningen

blir synlig Stenstroumlm menar att meningen vaumlxer fram i ett vaumlxelspel mellan den foumlrfoumlrstaringelse

som laumlsaren tar med sig in i tolkningen av texten209 Saring fraringgan om pacifismens

sanningsvaumlrde kommer vi alltsaring inte aringt daumlrmed kan det skapas en mening daring laumlsaren har en

aktiv och skapande roll i vaumlxelspelet och vi kan utifraringn detta perspektiv baringde bemyndigas och

legitimera fraringgan om pacifism Detta foumlr ocksaring tankarna till den sk reader response-skolan

Under denna beteckning ingaringr ocksaring teorier om dekonstruktionalism210 Denna skola lyfter

just laumlsarens roll i relation till den fixerade texten Inger Ljung beroumlr bl a detta i Om

tolkning - Bibeln som auktoritet daumlr hon skriver om man kan se en text som semantiskt

flerdimensionell blir det ocksaring moumljligt att haumlvda att varje laumlsning aumlven de som betraktas som

vetenskapliga aumlr resultatet av att laumlsaren mer eller mindre medvetet valt en speciell

207 Carpenter 2005 s 11 208 Sahlberg 2008 s 223-224 209 Stenstroumlm 2008 s 18-19 210 Dekonstruktionalismen har sin fraumlmste foumlretraumldare i Jacques Derrida som vill dekonstruera texten dvs dekonstruera och bryta soumlnder den Det finns ingen verklighet utanfoumlr texten - verkligheten aumlr lika med spraringk Det finns inte naringgon skillnad mellan laumlsare och text det aumlr laumlsaren sjaumllv som skapar meningen Vanhoozer 2003 s 12

57

meningsproducerande dimension i texten och att valet styrts av personliga intressen och

behov211 Denna metod samt tankar som foumltts ur detta foumlreslaringr ocksaring en medveten frigoumlrelse

av texten ur sin kontext daumlr foumlrfattarens egen eventuella intention i slutaumlndan blir laumlgre

vaumlrderad till foumlrmaringn foumlr vad laumlsaren sjaumllv vaumlljer att laumlsa in och forma den till Aumlven detta ger

alltsaring ett utrymme att legitimera fraringgan om pacifism oavsett vad Matteusevangeliets

intention eller vad en historiskt Jesus kan ha sagt eller menat i aumlrendet daring vi aumlndaring inte

kommer aringt det fullt ut

Naringgot av detta moumlter vi aumlven hos John Howard Yoder vilket foumlrespraringkar en form av

relativism och pluralism Yoder anvaumlnder Paulus som exempel i hur han anvaumlnder sig av olika

spraringkvaumlrldar foumlr att naring maumlnniskor genom att moumlta och tala med maumlnniskor utifraringn baringde judisk

och grekisk foumlrfoumlrstaringelse212 Foumlr att veta naringgot eller faring kunskap om naringgot behoumlver vi dessutom

experimentera med sanningen foumlr bibeltexten aumlr inte en fixerad sanning Yoder menar vidare

att varingr naumlsta (Matt 2238) aumlr en viktig och central del i en sanningssoumlkande process213

Pacifism aumlr i detta perspektiv ingen universell sanning men kan fungera som ett avgoumlrande

redskap foumlr att moumlta den andre paring djupet och daumlrmed bli kontextoumlverskridande och skapande

Varingr foumlrstaringelse foumlr sanning beror ocksaring paring varingr foumlrmaringga att lyssna paring andra vilket inkluderar

meningsmotstaringndare214 (Matt 544 aumllska era fiender) Har man en stark oumlvertygelse och

den dessutom kan delas av andra utanfoumlr sin egen kontext och religion aumlr pacifismen ocksaring

meningsskapande

Det finns naturligtvis de som tydligt vaumlnder sig mot de som ibland talar om kanon inom

kanon (se 52) och som lyfter Bergspredikan eller kaumlrleksbudet ur sin oumlvriga kontext som om

det vore saring centralt att Jesus haumlr i princip sammanfattar kristendomen och att allt annat

egentligen aumlr oumlverfloumldigt Ett avslutande argument mot denna staringndpunkt aumlr J Vernon McGee

som menar att denna strategi aumlr direkt felaktigt daring denna text vare sig naumlmner naringgot om Jesu

korsfaumlstelse doumld och uppstaringndelse Inte heller naringgot om Jesu egna offer och vad hans doumld

betyder foumlr oss och daumlrmed ingenting om hans roll som loumlsen215 Tolkningen av

Bergspredikan menar McGee har tvaring diken daumlr den ena ytterligheten aumlr den ovan Den andra

aumlr de som inte bryr sig alls om den daring den aumlndaring aumlr omoumljlig foumlr en maumlnniska att efterleva och

att Guds naringd aumlndaring frigoumlr oss att fraringn djupet att ens foumlrsoumlka tillaumlmpa den

211 Ljung Svenska kyrkans forskningsraringd 1998 212 Yoder 2010 s 106 213 Yoder 2010 s 151 214 Yoder 2010 s 153 215 McGee Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 (1 dec 2011)

58

72 Slutsatser

Eftersom Jesus inte tydligt klargoumlr fraringgan om pacifism i alla olika sammanhang och realiteter

i livet inte heller de andra nytestamentliga skrifterna jag behandlat har tolkningen faringtt till

konsekvens en maumlngd teorier Men tvaring punkter kan foumlreslarings 1 Det kan inte anses vara fel att

vara pacifist utifraringn Jesu ord utan aumlr foumlrmodligen det rimligaste staumlllningstagandet enbart sett

till texterna fraringn Matt 2 Om man anser att det aumlr legitimt med varingld blir det svaringrt att enbart

anvaumlnda sig av Matteus foumlr att motivera detta daring bruk av varingld har ett svagt stoumld i texten utan

maringste daring argumenteras utifraringn andra nytestamentliga texter framfoumlrallt daring Rom 12-13 eller i

senare kyrkliga utlaumlggningar och doktriner funna i deras laumlror som stoumld

Oavsett sanningen i sakfraringgan Efterstraumlvan av fred i alla angelaumlgenheter i livet i det stora

som i det lilla daumlr aumlr dock Matteus saringvaumll som Paulus i Romarbrevet och Foumlrsta Petrusbrevet

oumlverens och naringgot varje kristen uppmanas att baringde soumlka och tillaumlmpa (Uppenbarelseboken

behandlar inte just fraringgan att efterstraumlva fred haumlr och nu daring den har sitt fraumlmsta intresse i

framtiden)

Vi har inledningsvis under denna del (71) likt under hela arbetet ocksaring tagit del av olika

typer av diskussioner vilket foumlrts utifraringn olika antaganden principer och praumlglats av olika

roumlster genom historien Resultatet skulle grovt kunna delas in i tre kategorier

1 Haumlr finner vi de som representerar den mer uppenbarelsecentrerade teologin vilket haumlvdar

att den sanna verklighetsbeskrivningen maringste antas utifraringn bibeln Andra teorier och

angreppssaumltt kan fungera som komplement men aumlr understaumlllda bibelordet Pacifismen aumlr

paringbjuden av Jesus och som kristen maringste man aumlndaring foumlrharinglla sig till det som Gud saumlger aumlr

sanning inte vad vi sjaumllva tror Det verkligt meningsskapande aumlr det som ligger i linje med

Guds vilja daumlr blir meningen fullgjord Detta foumlrharingllningssaumltt aumlr baringde historiskt och modernt

foumlrekommande

Reservationer I just denna fraringga framstaringr inte detta perspektiv saring kontroversiellt men daring

samma instaumlllning finns i andra komplicerade fraringgestaumlllningar kan detta perspektiv uppfattas

fungera alldeles foumlr ensidigt daring Guds vilja syfte och mening inte alltid framstaringr som enhetlig i

vare sig de behandlade texterna eller bibeln i stort Likasaring ger bibeln fler moumljliga och ibland

foumlr oss motsaumlgande svar Dessutom aumlr foumlretraumldare foumlr pacifism haumlr i minoritet vilket visar

problematiken att foumlrespraringka pacifism med haumlnvisning till en sann och riktig tolkning

59

Detta ideal brukar ocksaring bli kritiserad foumlr att man inte tar haumlnsyn till forskningens resultat -

om det ligger i konflikt med det som foumlrsantharinglls

2 Ett modernt och motsatt perspektiv aumlr de mer relativistiska och postmoderna teorierna Vi

kan ge texterna en betydelse som goumlr dem relevanta foumlr varingr tid Vi maringste bemyndigas att faring

anvaumlnda texterna att fungera foumlr den samtid de foumlrekommer Detta framfoumlr att foumlrsoumlka komma

aringt foumlrfattarens egen intention som vi aumlndaring inte kommer aringt eller vi paring ett eller annat saumltt tom

maringste ta avstaringnd ifraringn I den maringn det garingr att tala om sanning aumlr denna dold foumlr oss och vi

maringste sjaumllva faring vara med att skapa en mening i moumltet med texten Detta aumlr ett ideal som idag

oumlppet har sina foumlretraumldare Vi kan dock foumlrmoda att detta foumlrharingllningssaumltt om aumln djupt

omedvetet aumlven har innehafts av maumlnniskor genom historien i deras saumltt att relatera till det

som aumlr paringbjudet i de aktuella texterna Ickevaringld aumlr meningsfullt och oumlverskridande daumlrfoumlr har

det ett vaumlrde och kan daumlrmed infoumlrlivas och tillaringtas bli synlig i texterna naringgot det alltsaring finns

anledning att tro att det tidigare saring har gjorts

Reservationer Det oumlppnar upp foumlr en relativism som omoumljliggoumlr fraringgor om sanningsanspraringk

och dessutom riskerar att loumlpa stor skada i fel haumlnder eller skapa tolkningar utan historisk

foumlrankring

3 Representeras fraumlmst av de vaumlsterliga etablerade kyrkornas egna laumlror samt en majoritet av

den akademiska teologin Av de exempel vi sett aumlr inga av texterna fristaringende varandra Aumlven

om det kan vara rimligt att anta att Matts Jesus verkligen foumlrespraringkar ickevaringld maringste

bibeltexterna tolkas och behandlas utifraringn sin historiska kontext samt belysas av sin judiska

bakgrund och av andra texter och sammanhang Efter detta tillvaumlgagaringngssaumltt framtraringder inte

de verser som kanske i ett foumlrsta oumlgonkast idag ser ut som att tala om universellt ickevaringld som

naringgot helt sjaumllvklart utan ett komplement till ett stoumlrre sammanhang Utifraringn de kyrkliga

doktrinerna framkommer dock att fred aumlr naringgot centralt viktigt och efterstraumlvansvaumlrt men kan

inte ses som naringgot ovillkorligt att haringlla sig till Varingld maringste kunna tillaumlmpas om noumlden saring

kraumlver vilket har sitt stoumld av andra texter och av traditionsbundna tolkningar

Reservationer Haumlr menar jag aumlndaring att det aumlndaring finns rimliga chanser att verkligen foumlrsoumlka

aringterge en saring korrekt historisk beskrivning som moumljligt i fraringgan Gaumlllandes de kyrkliga

doktrinerna Det finns vilket historien visar alltid en risk att fastharingllandet av dogmatik till

vilket pris som helst hindrar det foumlrdjupande samtalet att ta vid likasaring exkluderar saringdant som

skulle kunna berika foumlrstaringelsen I detta fall har vi sett exempel paring att man laringst fast

60

Matteustexterna kring Rom 13 och 1 Pet 2 paring ett saumltt som verkligen garingr baringde ur vetenskaplig

och konfessionell grund att ifraringgasaumltta

Samtidigt i den realitet vi lever i och den erfarenhet som finns av hur regimer och diktaturer

ner till vad enskilda individer varit kapabla till aumlr det svaringrt i mina oumlgon att heller inte se varingld

som motiverat ett noumldvaumlndigt ont Och jag har rent etiskt inga reservationer till att

sympatisera och oumlverensstaumlmma med vad t ex RKKs katekes sect2309 formulerat Detta menar

jag ocksaring aumlr fullt maumlnskligt och varit en insikt som aumlven kristna i kyrkans historia tycks ha

gjort Trots detta menar jag paradoxalt nog kanske att just texterna ur Matteus tydligt

foumlrespraringkar just ickevaringld aumlven om fraringgan paring vilka olika nivaringer foumlrblir naringgot obesvarad Detta

understryks ocksaring utifraringn den redogoumlrelse som mitt arbete har redovisat

61

73 Kaumlll- och litteraturfoumlrteckning

Sekundaumlrlitteratur

Augustinus (1997) Guds Stad - De utfaumlsta maringlen Bok IXX-XXII Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Betz Hans Dieter (1995) The Sermon on the Mount Minneapolis Fortress Press Brown Dale W ( 2003) Biblical Pacifism Indiana Evangel Publishing House Broyde Michael J (1996) Fighting the War and the Peace Battlefield Ethics Peace Talks Treaties and Pacifism in the Jewish Tradition War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 1-30) Calvin Jean (2008) Institutes of the Christian Religion Massachusetts Hendrickson Publishers Carpenter Alvin L (2005) From Missionary to Mercenary - How the Church Went from Pacifism to Militancy and Why it Should Return Lincoln iUniverse Collins Adela Yarbro (1990) The Apocalypse (Revelation) The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 997-1016) Dalton William J (1990) The First Epistle of Peter The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 903-908) Deats Richard (2003) The Significance of the Historic Peace Churches Biblical Pacifism (Brown Dale W) Indiana Evangel Publishing House (Foumlrord s 5-10) Early Christian E amp Grimsrud Ted (2010) Christian Pacifism in Brief a pacifist way of knowing Eugene OR Casacade Books Eisenman Robert amp Wise Michael (1992) Roumlsterna ur Doumldahavsrullarna Pan PA Nordstedt amp Soumlner AB Ekenberg Anders (1994) Hippolytos - Den Apostoliska Traditionen Uppsala Katolska Bokfoumlrlaget Fitzmyer Joseph A (1993) The Anchor Bible - Romans New York Doubleday Fitzmyer Joseph A (1990) The Letter To The Romans The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 830-868) Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1a (Matt kap 1-12) Stockholm EFS-foumlrlaget Fornberg Tord (1989) Matteusevangeliet ndash 1b (Matt kap 13-28) Stockholm EFS-foumlrlaget Giertz Bo (1984) Foumlrklaringar till nya testamentet Matteus - Lukas Stockholm Verbum Giertz Bo (2001) Foumlrklaringar till nya testamentet 2 Johannes till Korintierbreven Goumlteborg Foumlrsamlingsfoumlrlaget

62

Giertz Bo (1980) Uppenbarelseboken Goumlteborg Pro Caritate Goodman Naomi (1996) Pacifism and Nonviolence Another Jewish View War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 67-173) Holmstrand Jonas (2006) rdquoDe Paulinska brevenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 240-279) Horrel David G (2008) 1 Peter New York TampT Clark Jacobsen Knut A (2004) Hinduismen - historia tradition maringngfald Stockholm Natur och kultur Johnson James T (1984) Two Kinds Of Pacifism Opposition To The Political Use Of Force In The Renaissance-Reformation Period httpwwwjstororgpss40014968 Karris Robert J (1990) The Gospel according to Luke The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 675-721) Kelhoffer James A (2010) Persecution Persuasion and Power Tubingen Mohr Siebeck Lindholm Hans (2004) Den som segrar - En kommentar till Uppenbarelseboken Skelleftearing Artos och Norma foumlrlag Ljung Inger (1998) Om tolkning - Bibeln som auktoritet Svenska kyrkans forskningsraringd Luther Martin (1525) Mot boslashndenes roslashver - og morderbander httpsumdrivememphisedujjsledgepublic11022020Fall202011Week201Martin20Luther2020Against20the20Robbing20and20Murdering20Hordes20of20Peasants20(1525)pdf Luther Martin (2006) Om en kristen maumlnniskas frihet Spraringkligt bearbetad av Lutherstiftelsen Uppsala JA Lindblads foumlrlag Luther Martin (1523) Temporal Authority To What Extent It Should Be Obeyed httppagesuoregonedusshoemak323textsluther~1htm McGee Vernon J Matthew 5 Intro Sermon on the Mount httpwwwblueletterbibleorgaudio_videocomm_topiccfmAuthorID=24ampcommInfo=35ampGroupID=40 Olsson Birger (1982) Foumlrsta Petrusbrevet Stockholm EFS-foumlrlaget Sanders EP (1991) Paul Oxford University Press Sahlberg Carl-Erik (2008) Mamma Kyrkan beraumlttar Stanley Media Spalde Annika amp Strindlund Pelle (2004) I vaumlnliga rebellers saumlllskap Lund Arcus Stenstroumlm Hanna (2008) Allvarligt talat Stockholm Verbum foumlrlag AB Ulfgard Haringkan (2006) rdquoKatolska brev Hebreacuteerbrevet och Uppenbarelsebokenrdquo Jesus och de foumlrsta kristna Mitternacht Dieter amp Runesson Anders (Red) Stockholm Verbum (s 280-304)

63

Vanhoozer Kevin J (2003) The Cambridge Companion to Postmodern theology Cambridge University Press Viviano Benedict T (1990) The Gospel according to Matthew The New Jerome Biblical Commentary Brown Raymond E Fitzmyer Joseph A amp Murphy Roland E (Red) New Jersey Prentice Hall (s 630-674) Wink Walter (1996) Beyond Just War and Pacifism War and Its Discontents - Pacifism and Quietism in the Abrahamic Traditions Patout J Burns (Edit) Washington DC Georgetown University Press (s 102-121) Yoder John Howard (2010) a pacifist way of knowing - john howard yoderacutes nonviolent epistemology Early Christian E amp Grimsrud Ted G (Edit) Eugene OR Casacade Books Uppslagsverk The Concise Dictionary of Classical Hebrew (2009) (Edit Clines David JA) Sheffield Sheffield Phoenix Press Fred frid (1967) Illustrerat Bibellexikon Gilbrant Thoralf amp Odenberg Hugo (Red) Oslo Interlexica AS Healey Joseph P (1992) Peace Old Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 206-207) Klassen William (1992) Peace New Testament The Anchor Bible Dictionary - Vol 5 David Noel Freedman (Edit) New York Doubleday (s 207-212) Martling Carl-Henrik (2007) Kyrkans tjugo sekel Skelleftearing Artos Nordstedts latinsk-svenska ordbok (2001) Stockholm Grekisk - Svensk Ordbok till Nya Testamentet och de apostoliska faumlderna (2010) Uppsala Universitetstryckeriet Peisker Carl Heinz (1981) Evangeliesynops Westerbergs foumlrlag Primaumlrkaumlllor The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol 1 (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol III (1987) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol V (1989) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing The Ante - Nicene Fathers The Writings of the Fathers down to AD 325 - Vol IV (1979) Donaldson James amp Roberts Alexander (Edit) Michigan WM B Eerdmans Publishing Bibel 2000 (2000) Stockholm Marcus foumlrlag De Apostoliska Faumlderna (2006) Andreacuten Olof Beskow Per (Red) Artos bokfoumlrlag

64

The Complete Dead Sea Scrolls in English (2004) Vermes Geza (Edit) Penguin Classics Katolska Kyrkans Katekes (2000) Bokfoumlrlaget Catholica Nestle-Aland (1993) NOVUM TESTAMENTUM GRAECE 27th Deutsche Bibelgesellschaft

The New Greek English Interlinear New Testament (1990) Illinois Tyndale House Publishers inc The New Jerusalem Bible - Readers Edition (1990) New York Doubleday The Old Testament Pseudepigrapha Volume One - Apocalyptic Literature and Testaments (1983) Charlesworth James H (Edit) Massachusetts Hendrickson Publishers SKB Svenska kyrkans bekaumlnnelseskrifter (1985) Stockholm Verbum Svenska Folkbibeln (1998) Stockholm XP Media Oumlkenfaumldernas Taumlnkespraringk (2003) Beskow Per (Foumlrord) Skelleftearing Artos bokfoumlrlag Internet httpwwwatlacom httpwwwblueletterbibleorg httpwwwbibelsaumlllskapetse httpbiblewebappcom httpbibloscom httpwwwbritannicacom httpforusaorg httpwwwhomecomersorgmirror httpwwwjstororgpss286462 httpwwwkrfse httpwwwpaxchristinet httpsumdrivememphisedu httppagesuoregonedu

Inneharingllsfoumlrteckning

DEL 1

10 Introduktion

11 Inledning 1

12 Presentation Val och motivering av texter 2

13 Metod och avgraumlnsning 3


21 Ickevaringldets bestaringndsdelar och grundprinciper 3

22 Ett perspektiv paring ickevaringldets kristna historia 4

30 Etymologi och begreppet fred

31 Ordet pacifism 6

32 shalom i GT och judendomen 7

33 eirēnē i NT 8

34 pax i antikens grekisk-romerska litteratur och i romarriket 9

DEL 2

40 Jesus i Matteusevangeliet

41 Matt 53-9 Saliga de som haringller fred 10

42 Matt 521-24 Du skall icke draumlpa 14

43 Matt 538-41 Staring inte emot den som aumlr ond Om naringgon slaringr dig paring houmlgra kinden

saring vaumlnd ocksaring den andra mot honom 18

44 Matt 543-48 Aumllska era fiender och be foumlr de som foumlrfoumlljer er 22

45 Matt 2236-40 Aumllska din naumlsta som dig sjaumllv 25

46 Matt 2652 Alla som griper till svaumlrd skall doumldas med svaumlrd 26


50 Fraringn Paulus till Johannes uppenbarelse

51 Centurioner legionaumlrer och officerare 29

52 Paulus och Bergspredikan 31

53 Rom 131-7 Det finns ingen oumlverhet som inte aumlr fraringn Gud 32

54 Foumlrsta Petrusbrevet 35

55 Uppenbarelseboken 37


DEL 3







70 Avslut


72 Slutsatser 58



1


11 Inledning

























2
















och 2236-40 2652)















3






























4






























5































6




























7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



DEL 3







70 Avslut


72 Slutsatser 58



1


11 Inledning

























2
















och 2236-40 2652)















3






























4






























5































6




























7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



1


11 Inledning

























2
















och 2236-40 2652)















3






























4






























5































6




























7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



2
















och 2236-40 2652)















3






























4






























5































6




























7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



3






























4






























5































6




























7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



4






























5































6




























7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



5































6




























7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



6




























7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



7




























kommande livet


8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



8





























9

33 eirēnē i NT




























10



























11





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------






- NIV



















12































13





























soumlner55


14



5211-12

























πυρός


15





-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







gift

- NIV












59 Giertz 1984 s 39

16






























17






























18














---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV


19





























20































21
































22















------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- Bibel 2000

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------







- NIV


23





























24











teologin


















25















---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





- NIV





26












sammanslagna bud98




















27


svaumlrd

- Bibel 2000

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


sword

- NIV

























28



















47 Sammanfattning












103 Viviano 1990 s 670

29































30































31









- Bibel 2000











32



























33


- Bibel 2000























34

































35

























36































37





























38







oumlverheten




















Matt


39

56 Sammanfattning





























40




























41





























42





























43




och biskopar156

























44
















45













ledare167







46































47






















48
























49






























50































51



























52












65 Sammanfattning

















53






70 Avslut






















54































55
































56






























57



















meningsskapande












58

72 Slutsatser













framtiden)










foumlrekommande







59
















foumlrankring
















60











61




62


63


64



nya testamentet och pacifism? - diva portal516777/fulltext01.pdfnya testamentet och pacifism?...

Documents