nysågat 2004 - logosol

��

Nr. 2 hösten 2004Tidningen från Logosol om småskalig träbearbetning

15år15år

1989 - 2004Logosol avslutar jubileums-året 2004 med att bryta enmagisk gräns – 20 000 till-verkade Solosågar.Den kund som lyckas med

konststycket att pricka in ju-bileumsexemplaret får såg-verket gratis.

SIDAN 5

Wolfgang Bremer är lärarepå Kristofferskolan i Brom-ma i utkanten av Stockholm.Skolans pedagogik byg-

ger på att verklig kunskapgår in genom händerna. Lä-rare, elever och föräldrarsågar själva det mesta avvirket för att bygga nya husoch till undervisningen.

MITTUPPSLAGET

Skolan börjarmed sågning

Tora och Tagesågade vinnare

SIDAN 9

Rädda almarmed Solosåg

SIDAN 12

Kedjeolja medbättre fäste

SIDAN 11

Walle tröttnade på pensionoch började såga istället

Walle Sundin tillsammans med svärdottern Annika samt sönerna Mikael och Fredrik

Walle Sundin i Skokloster har arbetat hela livet ibyggbranschen. Han har varit rörmokare ochmattläggare, gjutit grunder och snickrat.Efter ett långt yrkesliv gick han i välförtjänt

pension. Vilket fick honom att inse att livet kanvara mer än att titta på kaffebryggaren.Det hjälpte inte att han åkte Vasaloppet och

började jaga. Till sist tröttnade han och startadeeget företag. Numera bygger Walle villor i lösvir-ke hela vägen från grundläggningen.Hjälp har Walle av den målande sonen Mikael,

hans sambo Annika Grandin och det mesta somLogosol kan erbjuda i maskinväg.

SIDAN 9

Nu passerarSolosågen20 000-strecketLäs mer på sidan 2

Gå och bada – i en egensågad tunna Sidan 6

Rätt sågverk för varje stockLogosols sågverket är inte läng-re tre till antalet. De är numerafullt hopbyggbara till ett otalkombinationer som ger dig rättsågverk för varje stock, oavsettstorlek.Byggsatsen går under nam-

net Big Mill System. Det klararbåde små slöjdbitar och de allragrövsta stockarna.Följ med på provkörning i rö-

varnas gamla tillhåll i Skule-skogen.

SIDAN 3

Vi svenskar hyser en kärlek för skogoch trä. Vi föredrar trähus, träföns-ter och trämöbler. Många av oss

drömmer om att tillverka dessa produktersjälva, gärna hela vägen från trädet i sko-gen.

Därför är det inte så konstigt att det blirfolksamling varje gång Logosol visar såg-verk och hyvelmaskiner på mässor. Det ärsom om lukten av sågspån slår an en strängi den svenska folksjälen.

Men lusten att såga är ibland inte till-räcklig för att gå hela vägen och förverkli-ga drömmen. De flesta som avstår harsamma argument: Jag är för gammal ellerjag äger inte skog.

När jag läser detta nummer av Nysågat,slår det mig att de flesta är till åren komnaoch flertalet saknar egen skog. Men de så-gar ändå, vissa av dem i stor omfattning.

Jag fäste mig särskilt vid artikeln omWalle Sundin i Skokloster. Han är rutine-rad byggnadsarbetare som behärskar alltfrån att gjuta grunder till att lägga mattor.Vid 65 års ålder gick han i välförtjänst pen-sion.

Efter tio år som pensionär fick han nogoch startade eget företag med sågverk ochhyvelmaskiner från Logosol som grund.Och enligt egen utsago har han inte mått såbra på många år.

Mår bra av att såga gör många. Ex-empelvis Kenneth Bohman iTimrå och Bert Olsson i Borås.

Du läser om dem här i Nysågat.Båda har pisksnärtskador efter bilolyck-

or och båda använder sågningen som endel av rehabiliteringen. Med uppfinnings-rikedom har de kommit runt tunga arbets-moment i sågningen.

Dessutom visar det sig att Solosågen harperfekt arbetshöjd för den som inte är sårörlig. Man står rak i ryggen. Med den se-naste modellen M7 slipper man böja sigför att höja och sänka stockhyllan.

Kompletteramed elmatning så har du ettsågverk som körs utan större ansträng-ningar. Med den elektriska matning står dui ena änden av sågverket och precisionsre-glerar såghastigheten.

Höjden på sågverket är en gammal tvis-

tefråga. Det finns en skolasom säger att stocken skaligga nära marken. Vi harfått åtskilliga bevis för att be-kväm arbetshöjd under sågning-en är viktigare. Stockenmåste ändå lyftas, oavsett om sågverket ärhögt eller lågt.

Det finns tillfällen då ett lågbyggt såg-verk är att föredra. Det är vid sågning ute iskogen. Men inte ens här kommer rälssåg-verket till sin rätt. Det kräver plan och hår-dgjord mark för att fungera. Sådant är detbrist på i skogen. Bättre är att låta trädetligga kvar påmarken och skruva på ett såg-verk. Så fungerar Logosol Big Mill.

Nu behöver du inte längre välja mel-lan högt och lågt. Solosågen har ut-vecklats till ett byggsystem som

gör att du skapar det perfekta sågverket förvarje arbetsinsats.

Det heter Big Mill System och är någotav trädkirurgens verktygslåda, bygglossarsom kombineras på ett optimalt sätt förvarje arbetsuppgift. Till vardags är bitarna

hopsatta till en Solosåg. Men en dag fällerdu ett träd så stort att griplastaren inte or-kar lyfta det. Montera bort linjalen från dinSolosåg, sätt på Big Mill-utrustningen ochdu är rustad för riktigt grova bjässar.

Systemtänkandet gör hela diskussionenom sågverkets höjd ointressant. Stå uppoch såga om det passar dig bäst. Föredrardu "lågflygande" stockar så skruvar duihop rätt kombination för den uppgiften.

Med Logosol sågsystem har du i varjestund rätt sågverk. Vilket också innebär attrisken för felköp har minimerats. Du kanalltid komplettera och bygga ihop det såg-verk som du behöver.

2 Nysågat hösten 2004

Nysågat är en nyhetstidning om småskaligträförädling och skogsbruk, som utges avLogosol. Det är fritt fram att återge artiklarom du anger källan.

Ansvarig utgivare:Bengt-Olov Byström

Projektledning och layout:Janne Näsström

Redaktion:Janne Näsström, Bengt-Olov Byström,Janne Engvall och Richard Nobel.

Fotografer:Janne Näsström och Logosols kunder.

Annonser:Katarina Byström, 0611-182 85

Tidningsproduktion:Janne Näsström ABOskarsborg, Fårhult593 96 VästervikTel 0490-428 [email protected]:Örnsköldsviks Allehanda, november 2004

Industrigatan 13871 53 HärnösandTel 0611-182 85Fax 0611-182 89

Internet: www.logosol.seE-post: [email protected]

Bengt-Olov Byström

Finns det intresse så finns detsåg och skog för dina behov

Historien om SolosågsgubbenEn tecknad gubbe har i mångaår funnits med på ett hörn av si-dan två här i Nysågat.Gamla kunder känner igen den, men försenare tillkomna torde gubben vara ettmysterium.

Det handlar om Logosols första logo-typ. Gubben är Solosågens konstruktörBengt-Olov Byström, och tecknare är so-nen Mattias.

Med tiden har gubben fasats ut till för-mån för den mer proffsiga “loggan” somsyns nedan till höger.

Solosågsgubben hänger fortfarandemed på ett hörn, som en påminnelse omföretagets historia och att det fortfarande

är ett familjeföretag, trots att Logosolidag arbetar på en internationell marknadmed betydande export.

Mattias första teckning av en Solosågvar starten för en yrkesbana. Han är idagkonstruktör och skaparen av SolosågenM7, den patenterade stockvända-ren och Big Mill System, föratt nämna några kon-struktioner.

Men det börjademed en teckning fö-reställande pappaBengt-Olov vid denförsta generationensSolosåg.

Bengt-Olov Byström med första generationens Solosåg och en prototyp (t v) på platsen där såg-verket konstruerades, föräldragården i Hundsjö utanför Örnsköldsvik.

Logosol firar inte bara 15-årsjubileum 2004. Någongång under december 2004 levereras den 20 000:eSolosågen, vilket är tillverkningsrekord bland sågverk.

Solosågen är ett klassiskt exem-pel på hur nya och sedermeraframgångsrika produkter blir till.Idéer ramlar sällan ned från in-genstans, utan föds vanligtvis urett behov.

I Bengt-Olovs fall uppstod be-hovet på föräldragården i Hund-sjö utanför Örnsköldsvik. Närhan växte upp var det ett typisktsmåbruk.

I ladugården fanns åtta kor ochtvå hästar och dessutom tillverka-de familjen krattor i snickeriet.Till gården hörde drygt 70 hektarskog.

Gården är idag familjenssmultronställe. Här föddes beho-vet av ett sågverk för att förädladen egna skogen för eget behov.

Än idag spelar Hundsjö en vik-tig roll för utvecklingsarbetet påLogosol.

I sin dagliga gärning som vdhar Bengt-Olov fullt upp med ad-ministrativa sysslor. Det är på le-diga stunder på gården som idéer-na rinner till.

– Det viktigaste är kopplingentill verkligheten. Här går det inteatt krångla till konstruktionerna,härkan

jag inte gå ut på verkstaden ochbeställa specialdetaljer, sägerhan.

Många av idéerna kommer un-der sågning och hyvling. För här iHundsjö används Solosågen ochLogosols hyvelmaskiner som devar tänkta från början, för attframställa virke för gårdens be-hov av egen skog.

Kopplingen till verkligheten ären av förklaringarna till att Solo-sågen har passerat 20 000 exem-plar. Det är en enkel anläggning,skapad utifrån ett verkligt behov.

Vägen har inte varit helt rak.Bakom ladugården i Hundsjö ståren prototyp som föregick denförsta Solosågen. På bilden tillhöger lutar sig Bengt-Olov moten M1. De flesta som såldes an-vänds fortfarande efter 15 år.

På hyllor i ladugården finnsandra spår av utvecklingen. Detär förflugna idéer och snille-blixtar om vart annat.

Dagens sågsystem från Logo-sol, som är mycket mer än Solo-sågens sjunde generation, är re-sultatet av mycket experimente-rande i Hundsjö.

Under december levererasden 20 000:e SolosågenUnder december levererasden 20 000:e Solosågen

Skuleskogen ligger söder omÖrnsköldsvik och var fordom ettberyktat tillhåll för rövare, åt-minstone enligt myten. Idag ärskogen naturreservat och delar avområdet även nationalpark.

Karl-Bertil “Berra” Bergströmarbetar i området för skogsvårds-styrelsen. Han är också skogsäga-re och Solosågare. På väg till job-bet har han länge kört förbi ensällsynt grann tall.

En dag blev han kontaktad avKjell Nyberg om just denna tall,Den stod på hans brors markeroch Kjell hade fått lov att huggaden. Men vem skulle såga uppvidundret? Tanken gick till Solo-sågaren i bekantskapskretsen.

– Den var väl stor även för mig,säger Berra som kontaktade Lo-gosol.

Utmaningen var två fyra meterlånga stockar, den grövsta med 85cm diameter i rotänden.

Logosol antog utmaningen attsönderdela stockarna med nyaBig Mill System.

Följande delar plockades ihop:Två timmerjiggar, två 5,5-meterslinjaler, Big Mill EXT linjalfäs-ten och LSG-sats.

Dessutom fick en variant, sominte beskrivs i handboken, följamed: En LSG med dubbla motor-sågar och extra långt svärd.

Tiden var knapp och trots att

den första novembersnön fallitöver Skuleskogen fick delar avutrustningen monteras ihop uroriginalförpackningarna ute iskogen.

Monteringen gick överraskan-de snabbt. Två linjaler placeradespå var sin sida av stocken. Ett per-fekt stöd för sågaggregatet, skulledet visa sig.

PRECISIONEN I TOPPDe första snitten kördes med detvanliga LSG-utrustningen, meden motorsåg. När den första rikti-ga brädan lyfts ned på markenförrättades provmätning. Resul-tat: 52 mm ±1 mm.

Till och med konstruktörenMattias Byström blev överraskadöver den höga precisionen.

Kjell och Berra var mer fasci-nerade av sågytan.

– Det är ju som ramsågat fastbättre, sa Berra när han strök medhanden över den nysågade ytan.

Men det allra mest fascineran-de var stockens höga kvalitet. Detfanns en enda kvist på hela det fy-ra meter långa snittet och den lågen meter från ena kanten. Tre me-ter kvistfri fura, 750 mm bred och52 mm tjock.

Sedan var det dags för LSGmed dubbla motorsågar. Det härvar första gången som “stereomo-dellen” kördes under fältmässiga

förhållanden.Med undantag från ett litet mis-

söde med en dåligt fastsattsvärdsmutter gick sågningen per-fekt.

Med två motorsågar går detnästan dubbelt så fort att såga.Men det krävs en person per mo-torsåg och att arbetskamraterna ärsamkörda. I detta fall var det faroch son Byström som höll i varsin motorsåg.

SKAPA RÄTT SÅGVERKHur lång tid tar det att göra ettsnitt med en Logosol LSG i en såhär pass grov stock? Under fem

minuter visade det sig.Sågövningen i Skuleskogen vi-

sar att en av de mer spektakulärautbyggnadsmöjligheterna i BigMill-systemet blir ett väl funge-rande sågverk. Ändå bygger detpå Logosols allra enklaste såg-verk, Timmerjiggen.

Big Mill-systemet är en storbygglåda som kan sättas sammantill alla sågverk i Logosols pro-gram. Det går att bygga ut åt allahåll.

Timmerjiggen kan bli en LSGeller Solosåg och delar från Solo-sågen kan i sin tur användas för attbygga ett annat sågverk för speci-

3Nysågat hösten 2004

Trött på att denladdningsbara

borrmaskinen ärtömd på kraft när du

behöver den?Skaffa dig en bensindrivenistället. En Stihl BT 45 somborrar i trä, jord och is utanatt kraften tryter.

BT 45 är en utveckling avStihls jordborrar, avseddaatt borra hål i marken för sta-ketstolpar och liknande.Släktskapet gör den synner-ligen robust.Logosol har tagit upp BT

45 på programmet efter attpersonalen upptäckte dessfördelar i samband med de-monstrationer av Logosolsprodukter.

– BT45 ärmycket använd-bar, säger försäljningschefenJanne Engvall och ger någraexempel på hur den användsute på mässor.

– Vi använder den för attsnabbt bygga stabila stock-bord, borra hål för att sättaupp skyltar och mycket annat.

Maskinen är utrustad medsnabbchuck för träborrar meddiametrar upp till 25 mm. Denhar tvåväxlad låda med back-växel och friläge för säkerstart. Den drivs av en högef-fektiv bensinmotor på 27 ccoch 1,1 hk.

Den är mycket användbar, isynnerhet för en Solosågare.Exempel är snabbtimring därdu lägger ihop flera stockar,borrar ett genomgående håloch låser alltihop med en ge-nomgående träpinne. Så byg-ger Logosol snabbt stabilastockbord och annat på mäs-sor. Som bonus är det en för-nämlig isborr för pimpelfiske.

Borrmaskinsom intetröttnar

Slipning avprofilstål

Nu har Tormek löst ett hu-vudbry för hyvlare: Hur sli-par man profilstål?

Lösningen är en patente-rad jigg till Tormeks slip-maskiner. Den består av enfixtur som fästs vid maski-nen och ställs i rätt vinkel.Själva stålet sitter på enbricka med handtag, somhålls mot stenen.

Den nya jiggen har testatsgrundligt av Logosol ochfungerar perfekt. Tormekhar även en särskild jigg förplanhyvelstål.

Välslipade stål är grun-den för ett bra hyvlingsre-

Alla träd går att såga med Big Mill System, oavsett hur stora de är. Hemligheten är att kombinera rätt delar ur byggsystemet till det op-timala sågverket. Här har Berra Bergström, Bengt-Olov Byström och Mattias Byström sönderdelat en tall med en rotdiameter om 85cm, ett praktexemplat huggen i Skuleskogen vid Höga kusten,

Liten Timmerjigg blir stor

– Som ramsågat fast bättre, tycker Kjell Nyberg och BerraBergström, ägarna till jättetallen.

Med varje Timmerjigg medföljer en tjock handboksom beskriver hur den kan byggas om och ut till alle-handa sågverk. Men fungerar de fantastiska kon-struktionerna?Nysågat satte konstruktörerna på prov med en jätte-tall i Skuleskogen vid Höga kusten.

Logosols bandsåg BS320fyller tio år nästa år.Inför jubileet har trotjäna-ren uppgraderats.

Bandsåg är något av sågningensformel 1. Sågbandet ger ett tun-nare sågsnitt än såväl kedja somklinga. Med BS320 blir snittetbara två millimeter.

Tunnare snitt ger i sin tur avse-värt högre såghastighet, mindrespån och mer virke ur varje stock.

Men bandsågen kräver, i likhetmed formel 1-bilen, mer av sinförare.

– Vi har aldrig gjort någonhemlighet av att bandsågen kanvara lite knepig att hantera, sägerBengt-Olov Byström.

Men inget är så bra att det intekan förbättras. Bandsågen har nugenomgått en grundlig revisionoch varje detalj har utvärderatsoch finslipats. Resultatet av upp-graderingen är häpnadsväckande.

– Nu är bandsågen nästan likalätt att använda som Logosolskedjesågaggregat, säger Bengt-Olov.

Liksom tidigare passar bandså-gen utan krusiduller på en Solo-såg.


Norrskogkan skogarna

i Västernorrland och Jämtland

Vi har anlitat Norrskog länge. Så småningom är det tänkt att Karin ska ta över gården. Norrskog hjälper oss att ta fram en plan för skogen och det är väldigt skönt.På sikt tjänar vi på det.Norrskog sköter också alla större avverkningar. Personalen gör ettmycket bra jobb och vi har väldigt god kontakt med dem. Det kännstryggt med Norrskog.

Bengt och Karintvå generationer Nolén

’’

Vattudalen Roger Bergström 0670-61 18 43, Tåsjö-Fjällsjö Eric Dan Nilsson 0670-107 43, Tre älvarRobert Moström 0621-720 95, Leif Engström 0623-102 90, Sollefteåorten Örjan Hedström 0620-121 16Arvid Björkroth 0620-121 15, Ådalen Linda Hallin 0612-153 62, Höga Kusten Mikael Edman 0612-15389, Härnösand Gun-Marie Johansson 070-319 29 18, Lennart Lindgren 060-15 58 62, Borgsjö-HaveröGert Bergström 0690-102 97, Per-Anders Östberg 0690-102 97, Sundsvall Magnus Edin, 060-15 58 65Fredrik Alenius 060-15 58 61, Indalen Thomas Sillerström 060-15 58 64, Nils-Erik Jonsson 0692-102 34,Medelpad östra Andreas Edholm 060-15 58 65, V:a Jämtland Mats Gabrielsson 0647-66 06 47, Offer-dal Dan Björklund 0640-615 08, Lit-Hissmofors Ulrik Hansson 0642-512 30, Hammerdal-F ThomasOlofsson 0644-715 62, Ingemar Andersson 0644-715 55 Ulf Moe 0644-106 64, Östersund s:a Hans Jons-son 063-10 26 88, Gimån Björn Eek 0693-201 52, Sven Westin 0693-202 39, Stugun-Kälarne MatsNilsson 0696-407 39, Ragunda Bernt Linström 0696-10235, Hallen-Oviken Jerker Bylander 0643-10423, Berg Jonas Nilsson 0687-109 52

SkogsägarföreningenNorrskog erbjuder dig:

• Egen kontaktperson• Medlemskap med

förmåner (ränta 1,7 %)• Bästa service

vid avverkning och skogsvård

• Kvalitetsgallring• Rådgivning av

experter• Mångbruksplan• Fastighetsförmedling

Öka värdet på din skog. Kontakta Norrskog.

Snickerboa

Verktyg utvaldaav Logosol

Logosol får varje dagf rfr gningar om hand-maskiner och verktyg.

Därför har Logosol tagitupp de vanligaste verktygenpå programmet. Det är utvaldutrustning för hobbyanvänd-ning till bra priser. Samlings-namnet är “Snickerboa”.

Exempelpå verktyg ärcirkelsåg,hand-överfräs,tvingset,sladdlös borrmaskin och tiger-såg.

Det är samma utrustningsom du köper i fackhandeln.Fördelen med att beställa frånLogosol är enkelhet ochtrygghet.

Du beställer per telefon,fax eller e-post. Ordernskickas normalt samma dagtill låg fraktkostnad.

Det är två års garanti påverktygen och som Logsol-kund slipper du visa kvittoför att få eventuella fel åtgär-dade.

Logosol BS320 har förfinats för ännu bättreprestanda och högre tillförlitlighet.

Reviderad och förbättradReviderad och förbättrad

Solosågen är med god marginalvärldens mest sålda och spriddasågverk.

Det finns över hela världen ochhar gjort det möjligt för vanligtfolk att förädla sin skog utan om-vägen över ett storsågverk och

byggvaruhandel.När som helst passeras gränsen

20 000 levererade exemplar. Jubi-leumssågverket är redan tillver-kat och ligger på lager i väntan påsin ägare.

– Om tidigare års försäljning

står sig, så kommer det att säljaunder första halvan av december,säger Logosols försäljningschefJanne Engvall.

Händelsen firas med att densom slumpen utser till ägare avjubilaren, får sågverket tillskänks. Sågaggregat och andratillbehör kostar som vanligt, mensågverket blir gratis.

– Dessutom blir det lite ståhej

kringdenhär

tilldra-gelsen, säger Janne

hem-

lig-hetsfullt

Det är lika bra att inledningsvisreda ut släktbanden. Katarinaspappa heter Bengt-Olov och ärLogosols grundare. Robert ärhennes pojkvän. Paret bor påÖstanbäcken, ett bevarat områdemed gamla hus mitt i Härnösand.

Katarinas bror Joakim medhustrun Sara är grannar och dri-ver redan övernattning undernamnet Östanbäcken Logi. Det ärmånga som hellre övernattar ihemlik miljö än på ett hotell. Såmånga att det finns underlag förflera rum. Vilka nu är under byg-gande.

På platsen stod tidigare ett för-fallet magasin. Det har byggts omfrån grunden med hjälp av arki-tekt Anders Nyqvist.

Huset är konstruerat för attbyggas med småskalig teknik.Det innehåller en rad unika kon-struktionslösningar som tillsam-mans innebär att huset klarar sigutan värmesystem. Det räcker

med värmen som hushållsmaski-ner, ventilation och nattgtästerproducerar.

En av lösningarna är reglarutan köldbrygga. Konstruktionentogs fram vid Linköpings univer-sitet för 20 år sedan och består avdubbla reglar som hålls sammanmed board av Masonite-typ.Boarden bryter köldbryggan ochger plats för mer isolering.

INSPIRATION I TRÄVirket är i huvudsak sågat på So-losågen, av dess skapare Bengt-Olov. Resultatet har förvånat an-litade hantverkare.

– Snickarnas omdöme är attvirket är mycket bättre än det somfinns i byggvaruhusen, berättarRobert.

Vilket inte är förvånande. Densom sågar själv kan styra vilkadelar av trädet som används tillvad och kan anpassa sågningentill varje stock.

Inredningen kommer att blimycket “logosolig”, med mycketsynligt trä i golv och tak, på väg-gar och inredningssnickerier. Alltska tillverkas med hjälp av Logo-sols hyvelmaskiner, i huvudsakmed Solohyveln.

– Våra gäster ska få en positivträupplevelse och inspiration omvad man kan göra av trä på egenhand, lovar Katarina.

Tidplanen är pressad och deförsta gästerna är inbokade i mars2005.

Du som är intresserad av hurbygget framskrider kan följa detpå Internet,www.robertberglund.com/ombyggnad. Mer information om sysko-nen Byströms lilla hotell finns påwww.ostanbackenlogi.com.


Tur eller skicklighet? Vadän förklaringen måndevara har Markus Fors-bäck haft flyt sedan Solo-sågen kom in i hans liv.Senast fick han ettdrömjobb som nyexami-nerad jägmästare.

Markus övertalade sin far att kö-pa en Solosåg för fem år sedan.Familjen äger skog i den fin-ländska skärgården. Markustyckte att eget sågverk var det en-da vettiga alternativet för att tahand om skogen på ön.

– Jag har alltid varit intresse-rad av skog och det är något extramed att även kunna såga själv, sä-ger han.

I samma veva började han läsatill jägmästare i Uppsala. Som al-la högskoleutbildningar slutadedet med ett examensarbete.Av sinbror fickMarkus rådet att kontak-ta Logosol, eftersom han är så in-tresserad av företagets produkter.

Det visade sig att Logosol hadeen utmaning på lager för en bli-vande jägmästare.

– Mitt examensarbete blev attkartlägga den brittiska markna-den för paketkapar, berättar Mar-kus.

I Sverige är det mest emballa-getillverkare som använder pa-ketkapen. Men på andra sidanengelska kanalen köper sammatyp av företag virke i rätt längderdirekt från sågverken.

Behovet av paketkapar finnshos mindre sågverk och Markus

upptäckt ledde till flera affärer.Efter avlagd examen fick Mar-

kus en projektanställning hos Lo-gosol.

UTBILDNING FÖR NYA JOBBUppdraget var att utveckla en ut-bildning, som nu erbjuds skog-svårdsstyrelserna över hela lan-det.

– Skogsstyrelsen har fått 1,6miljarder kronor som satsas på att

skapa 5 000 gröna jobb, berättarMarkus.

Jobben är knutna till skog-svårdsstyrelserna och handlar omatt lära sig vårda skogen på ett sättsom gynnar både skogsbruketoch det rörliga friluftslivet. Måletär att jobben ska bli varaktiga.

I projektet Gröna Jobb ingår enhel del utbildning och det är härsom Logosol kommer in i bilden.Markus har utvecklat ett kurspa-ket som består av en veckolångutbildning och påbyggnadskur-ser.

– Utbildningen handlar omsmåskalig träförädling ute i sko-gen, med tonvikt på funktionellträdesign, förklarar han.

Funktionell design handlar omatt bygga vindskydd, stugor, bro-ar och annat på ett sätt så att detunderlättar för handikappade,barnfamiljer och andra grupper.Med kunskap om design går detatt bygga bättre utan att det kostarmer.

– Vi genomförde en testutbild-ning i Vilhelmina som fick brabetyg. Eleverna sågade till långtinpå kvällarna, trots att det intekrävdes, berättar Markus.

Genom att kursen är färdigut-vecklad, har Markus avslutat sittprojekt. Logosol var intresseradeav en fortsättning, men Markushade redan fått jobb, en riktigdrömanställning som virkesköpa-re i Sörmland för Stora Enso.

KÖPA AV PERSSONJobbet innebär att cirkeln slutersig. Han vänder sig till privataskogsägare. Många av dem ärkunder hos Logosol och Markuslär ha ett styvt jobb att övertygadem om att sälja timmer iställetför att såga det själv.

– Det är ingen omöjlig uppgift,säger han. Många privata skogsä-gare i Sörmland bor på annat hålloch dessutom är vi även intresse-rad av gallringsvirke som inte lö-nar sig att såga.

En av de privata skogsägarna,än så länge utbo, är statsministerGöran Persson. Han har köpt enstörre skogsfastighet och i tid-ningsintervjuer sagt sig värnaskogsägarrörelsen. Men han blirändå kontaktad av Stora Ensosnye virkesköpare.

– Jag gillar utmaningar, sägerMarkus Forsbäck.

Drömjobbet började med en Solosåg

Markus Forsberg har utvecklat Logosols utbildningar för Skogs-vårdsorganisationens projekt “Gröna jobb” som ska skapa 5 000jobb i skogen.

Hemlagad övernattning

Robert Berglund och Katarina Byström framför huset som ska bli ett litet hotell med tre rum. Allt ärSolosågat och Solohyveln ska användas för inredningssnickerierna..

Katarina Byström och Robert Berglundarbetar båda på Logosol. När de nubygger ett litet hotell med tre rum såtillverkas allt med hjälp av Logosolsmaskiner.

Någon gång under december månad 2004 säljs det20 000:e sågverket. Logosol firar med att skänkabort jubileumsexemplaret.

En av dem som bestäl-ler en Solosåg under de-cember, får det 20 000:eexemplaret gratis.

Vem får en gratis Solosåg?


Mats Bergman har ettföga imponerande skog-sinnehav.Det består av två klenatallar och en björk.

Ändå sågar han och hyvlar mate-rialet till badtunnor, husbyggenoch slöjd.

Råvaran är vindfällen som hanfår av skogsägande grannar. Enav dem får spånet från hyvelnoch sågverk för användning somströ i ladugården.

Lantbrukaren är nöjd med by-tet. Spånet är överlägset som strö,men priserna stiger när pelletstill-verkningen ökar.

– Jag hinner knappt börja sågaeller hyvla förrän han är här ochhämtar, säger Mats och visar ettspånrum som är näst intill damm-suget av grannen.

Spånhanteringen är föredöm-ligt ordnad. Solosågen och Logo-solhyveln, en PH260, är båda an-slutna till spånfläktar som blåserin spånet i ett särskilt rum i såg-huset. När andra trampar runt ispånhögar, ser Mats knapptskymten av det.

MATS OCH PERSSONTill vardags arbetar Mats Berg-man som polis i Härnösand. Hanär sjukpensionerad på halvtid ef-ter en bilolycka för några år se-dan. I somras fick han en ny höft-led och slipper numera de ständi-ga smärtorna.

– Jag opererades dagen förestatsminister Göran Persson, be-rättar Mats.

Sågning och hyvling har varitviktiga för att hålla modet uppeunder en kämpig tid. Han harbyggt vildmarksbad åt sig själv

och vänkretsen.I snickarverkstaden har det för-

färdigats allt från svepaskar i sälgtill attachéväska av rönn.

– Rönn är ett fantastisktträslag. Det är hårt och vacker,berättar han.

Det senaste projektet är engrillkåta i klentimmer framställt ihyvelmaskinen. Bekanta har följtbygget och frågat om han inte kanbygga en likadan åt dem.

– Om jag får en miljon kronor,lyder svaret från Mats.

Vilket betyder att han tycker attdet är för slitigt.

KURS OM BADTUNNORDet är annat med badtunnorna.Efter mycket experimenterandekom han fram till en modell somär lätt att tillverka, hållbar och be-kväm att bada i.

Logosol har frågat Mats omhan kan leda en kurs i hur mantillverkar badtunnor.

Om kursen blir verklighet fårdeltagarna tillverka sitt eget vild-marksbad, som de tar med sighem efter kursen. Inget är i skri-vande stund bestämt, men intres-

LindrevLinsnöreTjärdrevTätning vid nybygge ochreparationer. Beprövadsvensk byggtradition.

SIKON HBTel 0583-510 80www.lindrev.com

e-post: [email protected]

Mats badar i tunnan istället för i spån

Mats Bergman vid sin egenhändigt konstruerade, sågade, hyvla-de och byggda badtunna. Nu planerar Logosol att anlita Matssom lärare i bygge av badtunna.

Attachéväska i rönn, MatsBergmans favoritträ.

Sågverksolja med extra fästeLogosol har utvecklat enny kedjeolja, speciellt försågverk, vilken förlängerlivet på svärd och kedjor.Basen är en beprövad vegetabi-lisk. Liknande oljor används se-dan länge av miljömedvetna mo-torsågare.

Men i ett sågverk ställs högakrav på oljans vidhäftningsför-måga. Den ska vara extra “kletig”så att den smörjer även långasvärd och kedjor hela vägen ge-nom stocken.

Logosol har utvecklat ensärskild sågverksolja, som kanköpas köpa direkt från Logosol.


Waldemar Sundin stod in-te ut med pensionärslivet.Han började jaga ochupptäckte att han är djur-vän. Han åkte Vasaloppetförsta gången vid 70 årsålder.Nöjd blev han först närhan fyllda 75 år startadehyvleri och byggfirma.

Walle, som vännerna kallar ho-nom, har jobbat i byggsvängensedan ungdomen. Som rörmoka-re, mattläggare och snickare. Hanbehärskar varje moment i bygg-processen, men har ett särskiltgott öga till trä.

För tolv år sedan byggde hannytt hus inför pensionen iSkokloster i Uppland. Det är enrejäl stuga av timmer från Walleshembygd i Dalarna. På den tidenvar här sommarstugor, men harförvandlats till ett villaområde påpendlingsavstånd till Stockholm.

– När jag gick i pension såvisste jag vad jag inte tänkte göra.Jag skulle inte glo på kaffebryg-garen resten av livet, sägerWalle.

VASALOPP VID 70Planen var att börja med jakt ochnär han bestämmer sig så blir detrejält gjort. Mycket träning, jakt-licens, sex gevär och en duktighund. På den första jakten kom ettrådjur tätt inpå honom. Perfektskottläge, men Walle ställde nedbössan och bara tittade på detvackra djuret.

– Där i skogen kom jag under-fund med att jag är djurvän,minns Walle.

Istället började han åka skidormed samma frenesi. Första Vasa-loppet genomförde han vid 70 årsålder och sedan har det blivit yt-terligare ett. Kanske, kanske skahan åka igen, men det beror påom han hinner.

För Walle hittade något somnumera tar all hans tid. Han köpteen Solosåg och därefter en fyrkut-terhyvel från Logosol. Hanstjänster blev snabbt så efterfråga-de att han bestämde sig för attstarta företag.

– Det går inte att fuska när detblir omfattning på jobben, förkla-rar Walle.

SATSAR FÖR FULLTI vanlig ordning finns det bara ettläge när han går in för något: Fullgas. Till sin hjälp har han idag enSolosåg M7 med elaggregat,bandsåg och timmerfräs, BigMillmed bensinsåg och fyrkutterhy-veln PH260.

Firman heter Walles hyvlerioch hemslöjd. Det sista, hem-slöjden, är det inte så mycket be-vänt med för tillfället.

Walle bygger hus istället, rejälavillor från grundläggning till sistalisten. I vinter färdigställer han envilla på 160 kvadratmeter och se-dan väntar ytterligare två hus in-nan han får tid med hemslöjden.

Samtidigt är efterfrågan god påhyvlade lister och paneler. Walle

har till ochmed sålt bastupanel aval till Finland.

Han behöver inte göra alltsjälv. Tvärs över gatan bor en avsönerna, Mikael Sundin medsambon Annika Grandin. Bådahjälper Walle så ofta de hinner.

– Men det gäller att hänga på.Farsan har energi så att man blirtrött, säger Mikael som till yrketär målare.

BÄSTA LÄRARENAnnika är sjuksköterska men job-bar hellre medWalle. Hon hjälpertill att resa takstolar, hon hyvlaroch rycker in överallt där det be-hövs hjälp.

– Jag vill lära mig det här ochWalle är den bästa lärare man kantänka sig, säger Annika.

Walle har bara beröm till översför sin hantlangare. Enligt honomär Annika envisare och starkareän många karlar.

Hemslöjden är för tillfället enfritidssyssla därWalle inriktar sigpå att klura ut hur man använderdelar av träd som inte går att sågatill plankor och listämnen. Hantillverkar trädgårdsmöbler avkrokiga ekar. Han gör stolar ochbord av stammar med rutten kär-na, som holkas ur med motorså-gens hjälp.

– Jag ska bara bygga två hustill så blir det mer slöjd, sägerWalle när han visar runt i verksta-den.

LÄTT FÅ TAG I VIRKEÖverallt ligger det uppsågat virkeav olika träslag och Mikael får in-te in bilen i sitt garage. Där finnsWalles förråd av lister och pane-

ler. Med andra ord som det brukarvara hemma hos Logosols kun-der. Med den skillnaden att Walleinte äger en kvadratmeter skog.

– Träd kan nästan vem somhelst få tag i. Det är många somringer till mig för att få hjälp attputta omkull träd, förklarar Wal-le.

Walle som hunnit fylla 77 århar inga planer på att dra ned påarbetstakten. Till den som tyckersig vara för gammal för att börjasåga, bygga och slöjda säger hanså här:

– Livet fram till 40 var inte såmärkvärdigt. Sedan har det barablivit roligare och roligare.

Men ett problem harWaldemarSundin i Skokloster. Dygnetstimmar är för få och dagarna förkorta för att han ska hinna med

allt han vill göra.

Tio års pension fick räckaWalle i Skokloster startade företag som 75-åring

Walle Sundin tröttnade på att vara pensionär. För två år sedan, 75 år fyllda, startade han eget företag och bygger idag villor helavägen från grunden. Till sin hjälp har han familjen och en rejäl maskinpark med sågverk, hyvel, timmerfräs, bandsåg och annatfrån Logosol.

Rejäla plankor, räddade till slöjd med hjälp av Logosol Big Mill.

Walle hittar användning för det mesta virket, här en hörnstolpe på verandan som han holkat ur invän-digt med den knotiga yttersidan i behåll.


Går hockeyentusiaster iide när våren kommer?Vissa gör det kanske,men inte Kenneth Boh-man. Under vintern harhan bara Timrå i tankar-na, men när hockeyfe-bern lagt sig blir det såg-ning för hela slanten.

Nysågat besökte Kenneth fel tidpå året. Han och familjen borutanför Söråker i Timrå kommunnorr om Sundsvall. Det är no-vember och kommunens parad-lag gör succé i elitserien. FörKenneth är hela världen röd ochvit, lagets färger.

Kenneth är aktiv i supporter-klubben, enligt uppgift densportsligaste i Sverige.

– Polisen i Stockholm harringt oss och tackat för ett före-dömligt uppträdande på borta-matcherna, berättar Kenneth.

Timrå är ett av de klassiskaishockeylagen med storhetstidenpå 1960- och 1970-talet. Stjärnanpå den tiden var Lennart “Lill-Strimma” Svedberg. Han gickbort alldeles för tidigt i en bilo-lycka.

– Det var en njutning att se“Lill-Strimma”. Han hade ståttsig även i dagens konkurrens, sä-ger Kenneth med övertygelse.

SKADAD I BILOLYCKAPå den tiden spelade han självknattehockey i Timrå, men komaldrig till A-laget utan blev istäl-let en hängiven supporter.

Men stopp, skulle inte artikelnhandla om Solosågen? Den har enviss koppling till hockeyn, en bi-lolycka för sex år sedan.

Kenneth ådrog sig en pisk-snärtskada och har gått sjukskri-ven fram till idag, då han återvänttill arbetet på halvtid.

– Utan familjen, sågverket ochhockeyn hade jag aldrig orkat till-baka, säger Kenneth.

Mest av allt tackar han hustrun

Ann-Christine Ekerhall, döttrar-na Cecilia och Anneli samt svär-sönerna Leif och Torbjörn.

Solosågen fanns redan på går-den när olyckan hände. Det varKenneths pappa som köpte en avde första Solosågarna. Efter någ-ra år övertog Kenneth sågverketoch bytte in det mot en moderna-re Solosåg med elsågaggregatetLogosol E5000.

– Vi har sågat hur mycket somhelst. Vartenda hus på gården ärrenoverad med eget virke, sägerKenneth.

Olyckan gjorde det svårt för ho-nom att såga. Vissa dagar fungera-

de det, andra dagar klarade hanknappt att gå utanför dörren.

– Veva kan man alltid, menhanteringen av stockarna har helafamiljen hjälpt till med, sägerKenneth.

LIVSLUSTEN FINNS KVARSågningen har varit en del i läk-ningsprocessen, liksom hockey-intresset. Det har hela tiden funnitsnågot att se fram emot, mål att sät-ta upp. Och stegvis har han blivitbättre.

– Helt bra lär jag aldrig bli,men jag klarar inte av att sitta stil-la, säger Kenneth.

Nu känner han sig tillräckligtbra för att återgå till arbetet påhalvtid. Att han kommit så långtberor helt och hållet på att ishock-eyn och Solosågen hållit livsan-darna vakna.

Till sist lovade vi Kenneth attberättat om hans skötebarn här iNysågat.

Timrås supporterklubb ordnaren uppvisningsmatch mellan A-laget och företrädare för sponso-rerna den 15 december 2004. Ti-den är 18.00 och platsen TimråIK:s hemmaplan Sydkraft Arena.

Underhållande och stjärn-späckad ishockey utlovas.

När andra går i idetar Kenneth fram sågen

Kenneth Bohman, hockeyfantast på vintern och Solosågare resten av året. Två intressen som hjälptehonom att behålla glöden efter en bilolycka.

SSRFSveriges SmåsågaresRiksförbundtel: 0222-121 78

Box 35, 739 21 [email protected]

Du är inte ensam !Det är många som förädlar trä, och deflesta verksamheter är små.

Hos SSRF är alla välkomna. Sågare,hyvlare, snickare m fl. Bli medlem såfår du tidningen SMÅSÅGAREN.

Vill du veta mer - kontakta oss !

Fortsattframåt iRysslandLogosols framgångar iRyss land forts tter. F re-taget har nu tr ffat ettavtal om intensifieradmarknadsf ring i det gi-gantiska landet med dis-tribut ren Domotechni-ca.

– Domotechnica har köptensamrätten för Ryssland,berättar Igor Goldman på Lo-gosols exportavdelning.

Tydligare avsiktsförklar-ing går inte att få. Domo-technica satsar för att mark-nadsföra Logosol över heladetta jätterike, som spänneröver sju tidszoner.

Ryssland är idag Logosolstredje största marknad efter


Prenumerera på tidningen SKOGEN och ge dig själv trevlig

och nyttig kunskap om din skog.

�SKOGEN är skogsbrukets obundna och opartiska bransch-

tidning. Den granskar, ger goda råd & tips och håller dig upp-

daterad en gång i månaden om vad som händer i skogs-

bruket. Skogsägare, maskinförare eller skogstjänstemän

– 50.000 läser varje nummer.

�Är du en av dem som ännu inte upptäckt SKOGEN?

Teckna en årsprenumeration – 11 nummer för 470 kronor

– så får du ytterligare 4 nummer på köpet.

Eller testa oss! 3 nummer för endast 99 kr.

Beställ via talongen, på 08-412 15 80 eller [email protected]

Uppge ”Logosol-erbjudande”.

Bra träd ger goda plankorBra träd ger goda plankor

�

Mer information finns på

www.tidningenskogen.com

Erbjudandet gäller t.o.m. 31december 2004 (endast förnya prenumeranter i Sverige).Kampanjkod: 604/605

Ja tack! Jag vill gärna prenumerera på Tidningen SKOGEN:

Frankeras ej.

Mottagaren

betalar portot

Svarspost 190 164 400

110 01 Stockholm

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postnr och ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Jag vill prova SKOGEN, 3 nummer för endast 99 kronor

Jag vill prenumerera på SKOGEN, 11 nr + ytterligare4 nummer för helårspriset 470 kr

Tora och Tage Ceder slogproffsen med sitt Soloså-gade träkunnande på No-liamässan i Piteå.De fick priset för mest in-novativa monter.Hela härligheten var till-verkad med en Solosåghemma i Arnemark ettpar mil utanför Piteå.

Tora är skulptör och hennes djur-motiv i keramik är mycket upps-kattade. Hon bor på gården Nöd-gerstorp nära Piteälven tillsam-mans med Tage.

Till gården hör 17 hektar gam-melskog och sedan sju år är Solo-sågen en självklar del i vardagen.

– När jag behöver virke så ärdet bara att hämta en tall och sågaupp, säger Tore.

Genom åren har det blivit

mycket sågat. På gården finns fle-ra byggnader som kräver under-håll.

Det senaste projektet var enmaskinhall på 75 kvadratmeterdär allt, resvirke och paneler, äregenhändigt sågat.

OEMOTSTÅNDLIGT HUSMen maskinhallar ger inga priser.Priset kom när Tora ställde ut sinaskulpturer på Stora Nolia i Piteå iaugusti. Det är en utomhusmässasom ger obegränsade möjligheterför fantasin.

Tore och Tage valde att byggaen egen utställningslokal som serut som en korsning mellan kåta,timmerstuga och vikingahus. Re-sultatet var oemotståndligt för bå-de mässbesökare och jury.

Efter mässan plockades stuganned och fraktades hem igen. Denska byggas upp och vinterisole-ras. Planen är att stugan ska hyrasut till äventyrsturister och sombröllopssvit.

– Vi har redan en stuga för ut-hyrning. Företaget som ordnar re-sorna behöver mer utrymme, för-klarar Tage.

Förutom rutinerad solosågareär han konstruktör. Det senasteuppdraget är Leksands nya ishall,en 75 meter lång fackverkskon-struktion.

Byggprincipen är inte helt olikSolosågen. Fackverk gör att kon-struktionen klarar avsevärt större

laster än vad de enskilda delarnamäktar med.

RÄTT ARBETSSTÄLLNINGVad säger en konstruktör om So-losågen?

– Man ska ha klart för sig attden är avsedd för småskalig såg-ning. Med den förutsättningen ärdet en bra konstruktion, svararTage som påpekar att han har engammal modell.

Särskilt uppskattar han attstockarna ligger i rätt arbetshöjdför att hantera bakar och liknan-de. Att ha stockarna nära marken

försvårar arbetet, anser han.Däremot har han funderat på en

annan sak när det gäller Soloså-gen. Ska den bultas fast i underla-get eller är det bättre att den stårför sig själv?

– Bänken måste kunna röra sig.Om den är stum ökar risken attden skadas av tunga stockar, ärhans slutsats.

Han har testat teorin i praktikengenom att rulla på riktigt grovaoch tunga tallar. Det har inte varitnågra problem och elsågaggrega-tet E5000 tuggar sig igenom denallra grövsta Norrbottensfura.

Tora och Tage slog proffsen

Tage och Tora Ceder tog priset för den mest innovativa monternpå Nolia, med sitt Solosågade hus.

Stugan är flyttbar och ligger just nu nedpackad för att bli en upp-levelse för vildmarksturister.

Kungens träd och egna sålär barnen att förstånaturens kretslopp

Nysågat hösten 2004 Mittupp

På Kristofferskolan går 650 ele-ver från första till tolfte klass. Detre sista åren motsvarar den vanli-ga skolans gymnasium. Här finnsockså förskola och fritidshem.

Wolfgang Bremer är lärare ochansvarig för hantverkshuset, somverksamheten kretsar kring. Tillyrket är han bokbindaren, men hy-ser stor kärlek till trä.

Föräldrar, lärare och elever harvarit med att bygga hantverkshu-set, ända från träden på rot.

Projektet startade 1985 med attträd fälldes och sågades upp förhand med timmersvansar.

– Det var slitigt men det gick,säger Wolfgang.

En bekant från Tyskland tyckteatt det var mer än lovligt dumt attsåga stora träd för hand. Han ord-nade så att Kristofferskolan fickmotorsågar för att göra arbetetenklare.

Några år senare lanserades So-losågen och Kristofferskolan varen av Logosols första kunder.

BYGGER FÖR LÄRARUTBILDNINGMed tiden har det blivit en andraSolosåg och ytterligare en lånasin vid behov. De används nästanvarje helg för att förse skolanmedutbildningsmaterial.

Dessutom byggs skolan utemellanåt, vilket kräver virke. Ef-ter hantverkshuset följde försko-lan och just nu uppförs ett lärarse-minarium för utbildning i Wal-dorfpedagogik.

När Nysågat ringde Wolfgangför att få veta mer, ansåg han detomöjligt att förklara hur man ar-betar i telefon. Vid efterföljandebesök konstaterar vi att det stäm-mer och frågan är om det ens kangöras rättvisa i text.

Hantverkshuset är en storbyggnad i två plan, ritad av dendanske arkitekten Erik Asmus-sen. Här finns bokbinderi, vävstu-ga, keramikverkstad, träslöjd, ettvälutrustat snickeri och en smed-ja.

Allt är byggt i egenhändigt så-gat virke med hjälp av elever, för-äldrar och lärare.

– Mor- och farföräldrar är vårbästa hjälp. De är en fantastiskkunskapsbank som vi inte klaraross utan, säger Wolfgang.

TRÄD FRÅN KUNGENMen hur får en skola i Stockholmtag i så mycket virke? Det berorpå kungen, som lämnade en gåvatill skolan i sambandmed att prin-sessan Madeleine börja förstaklass.

Kungaparet sökte efter enlämplig skola och kom tillKristofferskolan, som ligger eftervägen mot Drottningholms slott.

– De blev kvar längre än be-räknat. Kungen är mycket intres-serad av och kunnig om trä, av-slöjar Wolfgang.

Valet föll på en annan skola,men kungen var imponerad av dethan såg och frågade om Kristof-

ferskolan behövde något.– Träd, svarade Wolfgang utan

att tveka.Varpå kungen ordnade så att

skolan fick det som fällts på dekungliga markerna. Det finns än-nu kvar ett förråd av högklassigtslöjdvirke.

Det är ek från Djurgården, almfrån Drottningholm och mångaandra träslag.

En del av ekarna har förvand-lats till kubbgolv i smedjan. Vil-ket brukar förvåna besökare. Hurkan man ha trägolv i en så eld-fängd miljö?

Förklaringen är att ett golv avsten eller betong ökar risken förolyckor. Det är lätt hänt att manav misstag plockar upp heta me-tallbitar från golvet. På ekgolvbörjar det pyra och signalerar fa-ra, utan att det fattar eld.

ALM TOGS FÖR REGNSKOGFörvånad blev också en politikerpå besök. Han hade fått höra attWaldorfpedagogiken bygger påett liv i samklang med naturenoch påpekade att skolan minsannanvänder regnskog i inredningen.

– Han trodde mig knappt närjag berättade att det mörka träsla-get är svensk alm, säger Wolf-gang och visar förtjust skåpet somutlöste misstanken.

Solosågen är inte bara en källatill slöjd- och byggmaterial. Denhar också en pedagogisk roll. Ele-verna får varamed i hela kretslop-pet från liten planta till färdig pro-dukt.

En och annan förälder drar nogöronen åt sig. Barn och sågverklåter som en mindre lyckad kom-bination.

– Vi har aldrig haft en olyckamed våra elever. Däremot harvuxna hantverkare som vi anlitatråkat ut för ett och annat, sägerWolfgang.

Helhetstänkandet går igen påalla områden. En av de förstauppgifterna i smedjan är att till-verka en liten slöjdkniv. Det bör-jar med att eleverna får följa medtill bilskroten för att hämta ba-stanta fjädrar vilka sedan smidstill smäckra knivblad. Materialtill skaften är trä som elevernasjälva varit med om att såga.

Ett annat exempel är Wolf-gangs “hemmabas” bokbinderiet.Här tillverkar eleverna arbetshäf-ten till sina yngre skolkamrater.

SKOLAN GAV FÖRSPRÅNGWolfgangs son Arnulf har självgått på Kristofferskolan. Idag ärhan möbelsnickare och arbetar påskolan efter en tid som gesäll iTyskland.

– Jag fick ett försprång tackvare Kristofferskolan. Vi lärdeoss förstå att trä är ett levandema-terial och att varje bit har sina uni-ka egenskaper, säger han.

Enligt hans far är det aldrig försent att inhämta den kunskapen.Wolfgang är enligt prästbetygetpensionär, men fortsätter att job-ba.

– Det är aldrig för sent att läraoch det finns alltid nytt att upp-täcka, säger Wolfgang som dockavslöjar att han utnyttjar pensio-närsrabatten i tunnelbanan.

Smeden Turid Wireson Stojsic arbetar pen stor utsmyckning som ska pryda sko

Kungens träd och egna såglär barnen att förstånaturens kretsloppEn av Waldorfpedagogikens bärande idéer är att vimänniskor lär oss genom händerna.Det är först när vi gör som vi förstår.Därför spelar Solosågen en viktig roll på Kristoffer-skolan i Brommas strax utanför Stockholm. Den ärnästan lika viktig som kungen.

Wolfgang Bremer är egentligen pensionerad, men fortsätter somlärare på Kristofferskolan. Han och sonen Arnulf är idag ar-betskamrater och har Solosågen som ett viktigt redskap.

Arnulf Bremer visar att den som sågar själv kan kosta på sigmasurbjörk i skåpsluckorna.

De nyare delarna av Kristofferskolan i Brar. Den viktigaste resursen är mor- och

gverkNysågat hösten 2004pslaget

på ett golv av solosågad ekkubb. Golvet varnar för glödhet metall genom att börja glöda. Bakom henne synsolan. Även det virket är sågat med Solosåg av skolans lärare, elever och föräldrar.

gverk

Wolfgang Bremers solosågade virkes-förråd innehåller det mesta, exempelvisden mörk alm, som drejningsborden ärbyggda av.

Bromma är byggda av virke som solosågats av lärare, elever och föräld-h farföräldrar vars kunskaper är ovärderliga.


Nu är han pensionär och kan ägnasig åt sågning, hyvling och snick-eri på heltid. På familjens som-marstugetomt strax utanför Björ-klinge växer ett ståtligt timmer-hus upp. Det mesta av virket ärköpt, men Ivan sågar och hyvlarsjälv de mer delikata detaljernamed krav på precision och finish.

Till sin hjälp har han Solosåg,Solohyvel och en kombimaskin försnickeri. Och inte att förglömma,den optimala stocklyftaren, en BobCat som hustrun Solveig köpte be-gagnad när grunden till nya husetskulle grävas.

Att han är inne på sin fjärde So-losåg, numera en M7 med elså-gen E5000, har sin lilla förklar-

ing.– När jag sågat har det kommit

förbi människor som frågat om defår köpa sågverket.Allt är till saluoch har Logosol en ny modell såsäljer jag, om priset är det rätta,säger Ivan.

Däremot är han inne på sinförsta Solohyvel, som numera ärförbättrad för att hyvla fram rik-tigt komplicerade lister och pane-ler.

Ivan visar exempel på listersom inte borde gå att tillverka påen Solohyvel. Den mest avance-rade är en 120 mm bred och utsi-rad golvlist. Den är tillverkadutan omtag i Solohyveln.

– Jag hittade en gammal golv-

list, skickade en stump till Logo-sol och beställde ett specialstål,berättar Ivan och öppnar huventill Solohyveln.

HYVLADE UTAN PROTESTI kuttern sitter två rejäla stål, så

stora att de inte går att monteraden vanliga vägen. Istället harhan monterat bort klingan ochskjutit in dem från andra hållet.

Ivan var själv tveksam om So-lohyveln skulle klara ett stål medså långa utstick. Det är mycketmaterial som ska bort på en gång.Men det var inga som helst pro-blem, hyveln arbetade sig igenomutan protester.

– Med Solohyveln och snick-erimaskinen kan jag göra alla sor-ters lister och paneler, säger Ivan.

Spåntar gör han med snickeri-maskinens (vertikalfräs). Denfungerar också som skivsåg,(långhålsborr) och mycket annat.

Ivan Lund är en klurig sågareoch har gjort många detaljförbätt-ringar. Ett litet, men värdefullttips är mätpinnarna, som finnssom tillbehör till Solosågen M7.Skruva fast borrstopp på mätpin-narna så blir det enklare att hållamåtten på virket.

Apropå mått, så lämnade han pg a tidsbrist bort stockar till ettstörre sågverk. Han är bortskämdmed perfekta mått från Soloså-gen, men många av plankorna

från det större sågverket var be-tydligt tjockare i ena änden.Mått-felet var så stort att de inte gick atthyvla utan omtag.

Grundregeln för all sågningoch hyvling är välfilad kedja ochvassa stål. Det senare kan varaproblem särskilt med profilstål.Även här har Ivan en lösning. Detär ett litet diamantbryne som mananvänder på stålets plana sida. Ettpar tag med brynet håller stålenvassa.

– Det gäller att skärpa stålenofta. När stålen är riktigt slöakrävs slipmaskin, påpekar Ivan.

VIRKE FINNS ÖVERALLTHur är det då med tillgången tillsågbart virke för den som saknaregen skog?

Ivan har inte haft några pro-blem med den saken under sinamer än 15 år som Solosågare. En-

ligt honom finns det, bara manhar ögonen öppna. I villaträdgår-dar, hos skogsägare som vill bliav med vindfällen och när kom-munen fäller träd.

Ett särskilt gott öga har han tillde sjuka almarna som fälls överhela Sverige. Almarna berättar viom i en särskild artikel här i Ny-sågat.

Viktigare än egen skog är enförstående hustru. Sågning ut-vecklas lätt till en passion. Hust-run Solveig delar Ivans intresseoch deltar i både sågning ochhyvling. Även om hon iblandtycker att Ivan är väl entusiastisk.

– Han ser virke att såga över-allt, berättar hon skrattande.

Men det unnar honmaken, somomvandlar intresset till en fantas-tisk bostad för paret Lund.

Almsjukan kom till Sverige på1950-talet. Sedan dess har den ta-git träd efter träd och idag huggsmånga almar ned för att hindraspridningen. Hela alléer får ge vi-ka för motorsågen.

Svampsjukdomen sprids av in-sekter som lägger ägg under bar-ken. Därför är det viktigt att sjukaträd avverkas och hanteras på rättsätt. Vilket på många håll tolkassom att träden måste destrueras,brännas i sin helhet.

– Det finns ingen risk att sjuk-domen sprider sig från sågar vir-ke, säger Mia Barklund, docent iskogspatologi på lantbruksuni-versitetet SLU i Uppsala.

SÄKER ATT SÅGASkogspatologi är läran om trädenssjukdomar. Mia Barklund harsjälv tvingats hugga ned fem sjukaalmar på sin villatomt. Åtgärdenvar nödvändig för att hindra sprid-ning av sjukdomen.Men hon skul-

le inte tveka att använda virke frånen sjuk alm.

– Problemet är insekterna somhåller till under barken. Om manfäller sjuka almar på hösten ellervintern och barkar stockarna in-nan våren sätter in, så finns ingenrisk för spridning, säger hon.

Sverige har varit lindrigt drab-bat av almsjukan, sannolikt bero-ende på vårt kyliga klimat. I ex-empelvis södra England är almenidag utrotad. Men om vi ska fåbehålla några almar är det viktigtatt fälla och barka eller destruerasjuka träd.

På flera håll i Sverige tar kom-muner och kyrkogårdsförvalt-ningar almsjukan på så stort all-

var att Solosågare, som uttryckerintresse för att såga upp stockar-na, får nobben. Perfekt sågtim-mer skickas istället för destruk-tion.

– Kommuner och kyrkogårds-förvaltningar kan kontakta SLUför information. Destruktion ärinte nödvändigt

LÖNSAMT MED LAGERStörre sågverk vill inte ha almar-na, eftersom de växer i samhällendär risken för spik är stor. För enSolosågare är spikarna inget pro-blem.

Däremot krävs det att trädenhanteras på rätt sätt. Stockarnamåste barkas innan vårvärmen

kommer. Alternativt sågar manfram block och eldar upp bakar-na.

I Sverige finns två sorters al-mar, en ljus variant och enmörka-re som påminner om valnöt. Almär ett ädelträ väl i klass med detropiska sorterna. På sikt kan detlöna sig att såga upp alm och läg-ga på lager.

Redan idag betingar almvirkeav god kvalitet ett högt pris, 10000 kroor och mer för sågad varaav hög klass från en enda alm.

Om almen försvinner från Sve-rige är en öppen fråga. Fällningav sjuka träd i kombination medvårt kyliga klimat kan förhopp-ningsvis hejda almsjukan.Men så

Rädda almarna med hjälp av din SolosågSveriges almar är på väg att dö av en svampsjukdom.Du som har en Solosåg kan göra en insats för att räd-da virket till eftervärden.Annars finns risken att det kanske finaste ädelträdsom Sverige har, skickas till destruktion.

Ivan släpper lossfantasin med sinSolohyveln

Ivan släpper lossfantasin med sinSolohyvelnIvan Lund i Uppsala äger inte ett träd, än mindreskog. Men han köpte ändå en av de allra första Solo-sågarna och har sedan dess bytt upp sig tre gånger.– Sågningen har varit min avkoppling från jobbetsom rektor för en gymnasieskola, förklarar Ivan.

Ivan Lund skickade in en bit av en list till Logosol och beställde ett specialstål som hyvlar fram heladen grova och utsirade golvsockeln på en gång. Själva stålet syns på bilden nedan.

Mätstickan är ett tillbehör för Solosågen M7 som Ivan Lund varmtrekommenderar. Den fungerar ännu bättre med ett borrstopp.


Lars-Ivar Andersson iKorsheden i södra Dalar-na har konstruerat en ge-nial låda för att samlaupp spånet från Soloså-gen.

Den sitter monterad bakom så-gaggregatet, Logosol E5000, ochtöms på sitt innehåll i en kärra.

Lars-Ivar delar en viktig egen-skap med mången Solosågare:Klurighet. Lägg därtill ett väl ut-vecklat ordningssinne och arbets-glädje så blir resultatet en av demest välordnade arbetsplatsersom Nysågats redaktör har sett.

Bilderna talar sitt eget språk.Snyggt och prydligt och framförallt en rationell arbetsplats.

Men det verkligt geniala är engrå plåtlåda som hänger bakomsågaggregatet. Den är monterad

på släden och följder med sågenutefter linjalen.

I toppen av lådan finns en öpp-ning där spånet sprutar in. Ingenfläkt behövs, sågaggregatetskickar iväg spånet så precist attspillet blir minimalt.

– Förr kunde jag ha en metermed spån bakom sågverket. Idagräcker det med att jag tar ett partag med en skyffel under linjalen,berättar Lars-Ivar.

Men det verkligt listiga är atthan kör in en kärra under ena än-den av sågverket. När lådanhänger över kärran, öppnar hanbottnen och ut ramlar spånet. Lå-dan rymmer spån från sågning av4-5 plankor.

Lars-Ivar avskrev den konven-tionella lösningen med utsugs-fläkt. Han ville slippa en massaslangar på arbetsplatsen.

– Utsug fungerar inte heller

särskilt bra med fuktigt spån, sä-ger Lars-Ivar.

En låda för spånuppsamling ty-der på att han sågar i begränsadomfattning. Det är tvärtom. Hit-tills under 2004 har han sågat merän 90 stockar, i huvudsak grovatallar som hämtats från en släk-tings skogar.

Men årets höjdpunkt var en 2,2meter lång och 0,5 m grov stockav sälg. Han hjälpte en slöjdareatt såga upp den.

– Allt virke var förstklassigt, in-te det minst spår av röta. Jag såga-de upp den i 2,5 tum grova bitar.Det blev nio stycken, sju av demtvå tum breda. Slöjdaren har mate-rial till svepaskar resten av livet,konstaterar Lars-Ivar.

Trots omfattande sågning görden lilla lådan ett utmärkt jobboch nästan allt spånet hamnarsmidigt på en kärra för bort-

Låda fångar sågspånet

Aclima underställ har bara funnits i Sverige i ca 4 år, men harredan blivit mycket populärt bland såväl jägare, fiskare och fridlufts-människor i hela Sverige. Pressen lovordar vårt sortiment och vår kvalitet. Facktidningar inom jakt och fiske har gett oss högsta betyg i de oberoende tester vi deltagit i.

Om du intresserad av Aclima´s produkter, tag kontakt med någon av de ca 100 återförsäljare som säljer vårt sortiment.Du hittar lätt din närmaste återförsäljare och bilder på helaproduktsortimentet på vår hemsida. (www.tobitex.se)

Vi har tillverkat underställ i närmare 80 år och vet vad som krävs av ett bra underställ !

TOBITEX AB Produkterna säljs och marknadsförs av:TRIKÅGATAN 1 52010 GÄLLSTAD TEL. 0321-71070

Lars-Ivar Andersson med spånlådan bakom sågaggregatet.


Hans Bertilsen visste intevad han skulle tro omtoppklyven, som han fickmed på köpet av en be-gagnad Kara cirkelsåg.Det visade sig att Logo-sols toppklyv är rena klip-pet.– Den fungerar perfektoch besparar mig enmassa jobb och svordo-mar, säger han.

Företaget heter GladhammarsSåg & Transport och ligger söderom Västervik. I våras bestämdesig Hans för att skrota den gamlasågbänken och ersätta den medmodernare utrustning. Han fickpejl på en begagnad Karabänkoch slog till.

På bänken fanns redan en topp-klyv från Logosol monterad. Hanhade sett den typen av utrustningtidigare, utan att reflektera över

nyttan med den.Toppklyven fick snabbt visa

vad det gick för. Hans legosågaråt skogsägare i närområdet ochfick in ett parti grova ekstockar.Med den gamla sågbänken hadedet varit ett äventyr att sönderde-la stockarna. Eller som Hans ut-trycker det:

– Det hade krävt yxa, motor-såg och en massa jävlar anamma.

KNAPPT NÅGON SKILLNADInför sågningen monteradesstörsta klingan. Den och toppkly-vens svärd gick om lott och såga-de i samma spår.

– Sågkedjans spår är inte märk-bart bredare än klingans, sägerHans som trodde att det skulleskilja mer.

Kedjan sågar inte lika snabbtsom en klinga. Men trots att Hansvar tvungen att hålla igen på far-ten, sparade han tid med toppkly-ven. Han behövde inte hjälpa tillmed motorsågen, vilket är ett tid-skrävande och farligt arbete.

Men toppklyven är ovärderligäven vid normal sågning. Mindreklingor kan användas vilket sän-ker kostnaderna. En mindreklinga viker sig inte heller så lätt.Toppklyven fixar rotben och an-nat som annars kräver en störreklinga eller insatser med motor-sågen.

– När klingan inte räcker till såtrycker jag bara på knappen, sä-ger Hans och visar strömbrytarenför toppklyven.

HELNÖJD MED KLYVENI normala fall är det bara svärds-spetsen som går in där stocken ärsom grövst. Såghastigheten på-verkas knappast alls.

– Sågverket och toppklyvenfungerar bättre än vad jag vågathoppas på, summerar Hans Ber-tilsen i Gladhammar.

Om namnet Gladhammarklingar bekant beror det på attSMHI har en väderstation i sam-hället, som på senare år rapporte-rat rekord i både värme och regn.

Toppklyven spararmånga svordomar

Hans Bertilsen sparar tid och slipper ta risker med hjälp av topp-klyven.

Berth borde veta. Han är utbildadmöbelsnickare, uppgraderad tillyrkeslärare och har därefter plug-gat personaladministration ocharbetat som personalchef.

Men nu har han gått varvet runtoch utbildar möbelsnickare i detegna företaget TäPac i Kramfors.

Logosol diskuterar med Berthatt erbjuda kurser på tre dagar ihyvling. På plats ska finnas bådeLogosols stora fyrkutterhyvelPH260 och Solohyveln. Plus alltannat som hör ett fullutrustatsnickeri till.

TäPac hyr in sig i gymnasiets

lokaler i Kramfors. Här bedrivsflera verksamheter parallellt,däribland ett projekt för att åter-skapa antika möbler och nystarta-de företaget Woodland som till-verkar prototyper av träproduk-ter. Maskinparken är så omfattan-de att den räcker för alla.

Den planerade kursen handlarom mycket mer än hyvling.

– Det svåra är inte att användaLogosols hyvelmaskiner, det är alltruntomkring, säger Berth.

HUR FUNGERAR TRÄ?Det viktigaste är att begripa sigpå trä. Därför blir materiallära enviktig del av utbildningen. Vilkaträslag och delar av trädet ärlämpligt till vad?

Nästa steg är att lära sig rikta,plana och såga virket på rätt sätt.Därefter gäller det att sätta sam-man bitarna så att det blir snyggtoch håller, både i form av limfogoch i sammansättning av t exmöbler.

– Vi kommer att vända och vri-da på brädorna för att ta ut detbästa ur dem, säger Berth.

Kursen vänder sig både tillnybörjar och den som har erfaren-het av snickeri. I snickeriet finnsall typ av utrustning, från rikthy-vel till CNC-styrda fleropera-tionsmaskiner. Men det viktigamed kursen är att lära sig hur träfungerar. Den som kan det, kanbygga det mesta med hjälp avenkla maskiner och verktyg.

Själv nöjer sig Berth Olssonmed en Solohyvel från Logosol.Den räcker långt, säger han.

Håll utkik efter Logosolkurshos TäPac på Logosols hemsida,www.logosol.se.

Kurs i hyvling och träkunskap

Berth Ohlsson planerar hyvlingskurs i Kramfors, för nybörjadeoch den mer avancerade.

Berth Olsson förfogar över en komplett snickeri-fabrik, med allt som träintresserade önskar sig i ma-skinväg. Ändå säger han så här:– Med Solohyveln, en liten rikthyvel och vanliga han-dmaskiner kan du göra nästan allt.

Med Solohyveln, en liten rikthyvel och handmaskiner klarar duäven att tillverka avancerade möbelkomponenter. Viktigast ärfantasi, som bordet nedan är ett exempel på.


Jordnära finansieringar

Köpa skog?Landshypotek är Sveriges jord- och skogsägares

kreditinstitut. Vi hjälper till med finansiering av allt

som hör skogen och jordbruket till.

Förmånliga bottenlån och unik branschkänne-

dom är våra främsta egenskaper.

Pröva om du uppfyller kraven för att låna och

bli medlem i Landshypotek. Vi finns på telefon

020 – 44 00 20 och på www.landshypotek.se. www.tapac.se [email protected] 0612-71 91 01

Duktiga hantverkare

är högvilt

I vår allt mer datorise-rade värld råder bristpå duktiga hantverkare.TäPac utbildar vuxnatill efterfrågade hantver-kare inom trä.

Grundutbildning i trä för vuxna med valbara inriktningar• Möbel- och inredningssnickeri• Verkstadssnickare• Handverktyg• Sågverk, hyvleri• JärnhandelUtbildningen styrs av deltagarnas individu-ella förutsättningar och mål. Godkänd somarbetsmarknadsutbildning och berättigar tillstudiemedel.

Kontakta oss för mer information

Härom vintern var det fol-kfest på Locknesjöns is iJämtland.Folk gick man ur huse föratt vara med när tio me-ter långa tallar sågadesupp till virke för att byggaen stor kyrkbåt.Men det höll på att ta enände med förskräckelse.

Sågningen organiserades avLockne Hembygdsföreningensom driver ett omfattande turist-projekt där Solosågen spelar enviktig roll.

Första steget var att tillverka enkyrkbåt efter förebild från 1800-ta-let. Båten är 14,6 meter lång medplats för 16 roddare, styrman ochett tiotal passagerare.

En båt av sådant format kräverlånga plankor för bordläggning-en. I Jämtland finns gott om resli-ga furor, men problemet var attsåga upp de tio meter långa stock-arna.

EN SOLVARM SOLOSÅGSolosågaren Arne Eriksson, aktivi hembygdsföreningen, hade lös-ningen. Han lånade in ytterligareen Solosåg. Bänkarna koppladesihop på Locknesjöns is.

Det började bra. Det var 16 gra-der kallt första dagen och isen lågplan som ett nygjutet betonggolv.

Sågverket lastades med en av

jättestockarna innan man gjordekväll. Dagen efter slog vädret omoch det blev 12 grader varmt. So-lens strålar värmde Solosågarnaoch några av benen skar ned i isensom en varm kniv i smör. Övrigaben stod på plankor och behöll sinposition. Följden blev att helabänken vred sig.

Men Solosågen klarade dennaomilda behandling. För säkerhetsskull byttes en av linjalerna ochsedan placerades plankor undersamtliga ben.

– Ställ aldrig en Solosågen di-rekt på isen, är Arnes råd efter in-cidenten.

GRANN SOM EN MÖBELSedan gick sågningen galant ochvirket fraktades med snöskotrartill ett hyvleri där bordläggningenfärdigställdes. Alla inblandadevar, för att citera Arne, helnöjdamed resultatet.

Båten byggdes av Sören Clas-son och Melker Halvarsson frånHackås Timmerservice. Resulta-tet ser ut som en möbel, klarlack-ad och grann. Den sjösattes på na-tionaldagen i den sjö på vars isplankorna sågades.

Nu pågår bygget av ett 18 me-ter långt båthus. Därefter följerrenovering av 18 kyrkstallar, byg-gen av ett museum, en stor bryggaoch flera hus runt sjön där rodda-re med passagerare kan rasta ochövernatta.

UNIK KRATERSJÖMålet är att skapa en turist-attraktion kring den unika Lock-nesjön.

– Det är en unik kratersjö, ska-pad av ett stort meteoritnedlag,berättar hembygdsföreningensordförande Harald Olsson.

Vattnet är kristallklart med högkalkhalt. Locknesjön är denkanske kalkrikaste i landet vilketgör den i hög grad självrenande.Vilket i sin tur gynnar tillgångenpå fisk som öring, storröding,harr och sik.

Hela detta projekt startade enkall vinterdag på Locknesjöns ismed surret från en förlängd Solo-

Unik sjö sågplats för turistprojekt

Det var en folkfest när tio meter långa tallar sågades upp på Locknesjöns is.

Kyrkbåten, som blev resultatet av sågningen på isen, sjösattes pånationaldagen 2004.


Virkespoliser finns inte. Men än-då är det inte ovanligt att männi-skor drar sig för att börja såga,även om lusten finns. För tänk omresultatet blir snett och lett?

– Vad spelar det för roll? Detsom inte går att använda värmerjag huset med, säger Bert.

Med tiden lär sig även hobby-sågaren att framställa bra virke,ofta bättre än vad proffsen levere-rar. Bert tillhör den kategorin somlärt sig genom sina misstag.

– Ibland lämnar jag bort stock-ar till ett cirkelsågverk. Virketsom jag själv sågar håller lika bramått och har slätare ytor, sägerhan.

Den första Solosågen byttes förett par år sedan mot en SolosågM7 med elsågaggregatet E5000.Sågverket har fått sällskap av enLogosols tvåkutterhyvel. Medandra ord förfogar han över vadsom krävs för att producera alltfrån resvirke till panel och lister.

BÄSTA STARTEN PÅ DAGENAnledningen till att Bert emel-lanåt lämnar bort sågningen är enpisksnärtskada som han ådrog sigför drygt tio år sedan. Han blevpåkört bakifrån i bilen och harfortfarande problem med nacken.

– Jag kan inte köra bil någralängre sträckor, säger Bert somförr hade 120 resdagar om året ijobbet.

Han är produktspecialist hos enleverantör av sjukvårdsprodukter.Så långt det går sköter han jobbetfrån hemmakontoret via telefonoch dator. Solosågning har blivit

en viktig del av arbetsdagen.– Innan jag börjar jobba går

jag ut i skogen eller till sågverket.Bättre start på dagen finns inte,säger Bert.

På samma gång får han motionunder trivsamma former. Det be-höver en gammal motionär medden svenska klassikern meritlis-tan. Skadan gjorde att han fickvälja en aktivitet där allt sker påhans villkor, vilket är fallet medSolosågningen.

–Arbetsställningen vid Soloså-gen är perfekt. Man står rak i ryg-gen och med M7:an slipper manstå på huk för att göra inställning-arna, säger Bert.

Han har en traktor med tim-mervagn och kran. Stockarnaläggs på ett stockbord och rullasin på sågverket. Den enda riktigaansträngningen är den sista knix-en för att få upp stocken på stock-hyllan. Men det går också medrätt teknik.

Även ute i skogen har han hittatpå metoder som underlättar arbe-tet. En av dem är en säkerhetshö-jare av rang. På lagom avståndfrån platsen för huggningen pla-ceras en vinsch, fäst vid ett träd.Vajern slås runt stammen som skafällas. I slutet av genomsågning-en spänns vajern och trädet tving-as att falla åt rätt håll. I Berts fallär det extra viktigt eftersom hanmåste komma fram med traktornför att lyfta upp stocken med kra-nen.

– Det fungerar varenda gång,säger han.

Ett annat tips är hur man enkelt

rengör stockar som släpats eftermarken. Grus och liknande i bar-ken gör kedjan slö. Det slipperman genom att blåsa av stockenmed en högtryckstvätt.

GRATIS TRÄD FRÅN GRANNENBert har också värdefulla tips tillden som saknar egen skog. Vis-serligen består den 68 hektar sto-ra fastigheten i huvudsak av skog,men det mesta som Bert sågat påsistone har han fått till skänks.

– Grannen ska bygga ut husetoch ville bli av med 40-50 grovagranar. Han ringde till ett sågverkför att sälja det. Efter avdrag förhuggare och maskin skulle hanbara få tusen kronor för de präkti-ga granarna, säger Bert.

En stor maskin sätter rejäla av-tryck i marken. Bert erbjöd sig attsköta huggningen och städa uppefter sig. Som betalning fick hanträden. Nu vill grannen bli avmed fler träd, den här gången furaoch ek. Bert är i full gång medhuggningen och ser fram emot attlägga upp stockarna på Soloså-gen.

– Den här furan att blir riktigtfint listvirke, säger Bert när hanvisar en nyfälld, grov och spikraktall med kvistfri stam.

Av det egna virket har hanbyggt ut huset med 30 kvadrat-meter, renoverat fasaden och rus-tat upp stallet, som numera in-

rymmer snickeriet och ett litetgym. Gymet senare har hanknappt använt. Solosågen är etttrevligare motionsredskap.

– Skogen och sågningen är enhobby som håller mig aktiv, sägerBert.

hans erfarenhet är att en ut-vecklande hobby är lika mycket

friskvård som de stödbandageoch andra sjukvårdsproduktersom han arbetar med. Så doktornskulle kanske ordinera en timmessolosågning om dagen?

Träning gör sågmästarenTräning gör sågmästarenHar du hört talas om virkespolisen?Han dyker upp oanmäld hos Solosågare för att kon-trollera måtten och att plankorna är sågade exakt ef-ter märgen.– Virkespolisen är inte välkommen hit, skrattar BertOlsson som bor på en skogsgård strax utanför Borås.

Bert Olsson kan knappt bärga sig innan han får lägga upp den härbamsetallen på Solosågen.

Katten brukar vara med när Bert Olsson hugger och sågar.

– Bättre rehabilitering än gården och sågningen finns inte, säger Bert Olsson, som både har erfaren-het efter en trafikolycka och kunskap i egenskap av produktsspecialist hos ett företag som säljerhandikapphjälpmedel,

Sviterna efter en bilolycka gör att Bert måste ta till olika knep föratt underlätta arbetet. Vid huggning drar han ned trädet med dethär spelet, vilket också ökar säkerheten.

Börja med att såga ettrejält riktskär.Öppna uppordentligt,vinkeln skavara minst70 grader.


Ny metod försäker huggning

Så här gör du

Gör ett instick på sammanivå eller straxunderriktskäret.såga bakåtoch lämnaen klack .Brytmånen,“gångjärnet”,ska vara 80 procentav trädets diameter i bröst-höjd och 8 procent tjock

Trädet stårstadigt påbrytmånoch klack,utan riskför att svär-det klämsfast. Slå in en kil.

Såga bortklackanmed ettsnett snittuppifrån,knacka tillpå kilen ochflytta dig snett bakåt. Trä-det faller åt rätt håll.

1

2

3

4

Det farligaste momentet iskogen är huggning. Denbästa livförsäkringen ärkunskap.

Statistiken över skogsolyckor ärförskräckande. Förra året dog tiopersoner i huggningsolyckor. Ba-ra en av den var yrkesman, övrigafritidshuggare. Under samma pe-riod skadades tusentals männi-skor.

Det har landets skogsägareför-eningar tagit fasta på och driverprojektet “Säker Skog”. En avföreningarna är Norrskog därprojektledaren heter Anette Thel-berg.

– Ofta brister det i både utrust-ning och utbildning, säger hon.

En vanlig orsak till att olyckorblir svårare än nödvändigt ärslarv med skyddsutrustning.

– Vissa tycker att det inte be-hövs för att hugga lite ved. Mendet är viktigt att få in en rutin attalltid använda skyddsutrustning,anser Anette.

Hon arbetar själv i skogen påfamiljens fastighet utanför Härnö-sand. För henne är det självklartmed skyddsbyxor, skyddsstövlarhjälm med visir och hörselskyddså fort motorsågen startas.

Även om det bara handlar om

vedhuggning.Inom ramen för projektet ord-

nas utbildningar enligt en ny me-tod kallad “Game of Logging”,utvecklad i USA av svensken Sö-ren Eriksson.

Utbildningen är upplagd somen tävling där segrarna går vidaretill SM, som avgörs på ElmiaWood-mässan som går 1-4 juni2005.

SÄKER FÄLLNING“Game of Logging är ett helhets-koncept som innefattar allt somhar med motorsågen att göra.Den innehåller mycket nytänkan-de som gör arbetet i skogen säk-rare.

En viktig del är hur man fällerträd. Istället för det sedvanliga13-tumssvärdet rekommenderasett på 18 tum, så att svärdet träng-er igenom hela stammen.

– Det är en vanesak att använ-da ett så långt svärd, sägerAnette.

Metoden beskrivs i rutan tillhöger. Den viktigaste skillnadenär att man lämnar kvar en klack,så att trädet inte klämmer fastsvärdet, vilket är en vanlig startpå olyckor.

Mer information om projektSäker Skog finns på Internet,www.sakerskog.se.– 18-tumssvärd är en vanesak, säger Anette Thelberg som leder

projektet “Säker skog” inom Norrskog. Foto: Michael Berggren


TORMEK metoden för slipning av eggverktygTORMEKs metod och system för slipning och bryning är en dramatisk förbättring i vården av eggverktyg. Alla kan nu slipa och bryna ett verk-tyg med en precision som tidigare inte varit möjlig – dessutom enklare och snabbare. Du kan även slipa verktyget till exakt önskad form. Även komplicerade former som finger formade svarv skölpar, skedformade bildhuggarjärn och ovala svarvmejslar med konvex egg slipar du enkelt. Du kan exakt repetera en tidigare slipning på min-dre än en minut. Slipstenen går i vattenbad och kyler eggen, vilket

harmoniserar med stålets naturlagar – endast vatten kyld slipning kan garantera att eggen inte bränns och förlorar sin hårdhet.Skärpningen avslutas på maskinens läderbryn skiva, som polerar eggen till rakbladsskärpa. Du behöver inga brynen.TORMEK-metoden är säker. Vid det låga varvtalet har du full kontroll över slipningen. Eftersom det inte uppstår några gnistor, är det ingen risk för dina ögon och du kan tryggt använda maskinen i brandfarliga lokaler, t.ex. i snickerier och slöjd salar.

www.tormek.seHär finner Du mer information om TORMEKs unika slipsystem.

Medföljer maskinen

Övriga jiggar och tillbehör

Snickarförkläde

För skölpar och svarvskärstål

Multijigg Jigg för korta verktyg

Slipstöd

Jigg för yxor Jigg för knivar Jigg för långa, tunna knivar

Stenjusterare Profilerad läderbrynskiva

Maskinkåpa

Jigg för saxar Svarvanordning för stenen

Jigg för profi lstål

Jigg för raka eggar

Vinkelmätare InstruktionsvideoBrynpasta Handbok

Universalstöd med finjusteringGrunden i systemet. Kan placeras antingen för slipning mot eggen eller med eggen.

SlipstenMed plansvarvad utsida. För planing av baksidan på t.ex. stämjärn.

Löstagbar vattenlåda

LäderbrynskivaTar skonsamt bort råeggen och polerar eggen till rakbladsskärpa.

VinkelmätareStäller in och mäter eggvinkeln.

Jigg för maskinhyvelstål

SCA SKOG – KAN SKOGOCH HAR RESURSER

SCA SKOGwww.skog.sca.com

ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

Rätt pris för rätt virkeSCA är köpare av både timmer och massaved så det du inte sågar själv är vi

alltid spekulant på. Vi åtar oss även uppdrag som gallring, slutavverkning, skogsvård och försäljning av skogsplantor.

Kontakta oss så berättar vi mer om vad vi kan göra för just dig.

Medelpad, 060-19 30 00

Ångermanland, 0612-257 20

Jämtland, 063-15 05 00

Västerbotten, 0950-238 50

Norrbotten, 0911-775 50

ME L

L ER

S TE D

TR

E KL A

M

Inget är så bra så att detinte kan förbättras.Inte ens Logosols fyrkut-terhyvel PH260.Lars Johansson i Undenäshar med framgång kom-pletterat den med enfladderputs.

Lars är pensionärer och hjälpersonen Mikael på Fräckestad Sågutanför Karlsborg.

Sönderdelningen sker med encirkelsåg, men kunderna nöjer siginte med råsågat virke. Därför harföretaget även två fyrkutterhyvlarfrån Logosol, den ena postad förfyrsidig planhyvling, den andraavsedd för profilhyvling.

– Varenda villa har olika pane-ler och lister så det gäller att kun-na hyvla det kunderna vill ha ikorta serier, förklarar Lars.

Kunderna är kräsna och för-väntar sig allra högsta kvalitet.Därför funderade Lars på om pa-nelhyvel går att förbättra ytterli-gare.

Han monterade en fladderputsöver utmatningsbordet. Putsenbestår av en elmotor och ett hjulmed strimlat sandpapper.

– Listerna får det lilla extra avden här behandlingen, de blir lik-som polerade, berättar Lars.

Enligt hans uppfattning ger

PH260, rätt inställd och medskarpa stål, ett lika bra resultatsom stora industrihyvlar.

Fladderputsen är “överkurs”och resultatet blir lister och pane-ler som överträffar det byggvaru-husen säljer.

Den svenska ladan ärutrotningshotad. Därförhar länsstyrelsen i Norr-botten och Norrbottensmuseum ägnat fem år åtatt restaurera lador medstöd från EU.Projektet kallas kort och gott“Ladprojektet Norrbotten”. Pro-jektledare är Ingemar Sjölundmed bistånd från Vanja Lövgren.

Med hjälp av eldsjälar och So-losåg har 233 lador renoverats iLuleå och Piteå kommuner.

– Lador är en viktig del av vårkulturmiljö. Blunda och försöktänka dig ett Norrbotten utandem, det går inte, säger Vanja.

Projektet startade fem i tolv. Påsina håll återstår bara 15 procentav ladorna som registrerades vid

arbetet med den ekonomiska kar-tan på 1950-talet. Många av dekvarvarande ladorna är dessutomi dåligt skick.

Projektet har också utmynnat ien handbok i ladrestaurering.Den heter just så och är en lättbe-griplig lärobok i konsten att reno-vera en gammal lada. Myckethandlar om timring och de kun-skaper som boken förmedlar äranvändbara inom många områ-den.

Här finns också en genomgångav olika ladtyper, inspirationäven för den som funderar på attbygga nytt.

“Handbok i ladrestaurering”kostar 50 kronor och kan köpaspå Norrbottens museum i Luleåoch Piteå museum. Telefonnum-ret till Norrbottens museum är0920-24 35 00 och faxen 0920-24

Rädda ladan!

“Handbok i ladrestaurering är en praktisk kurs i kulturbyggnads-vård med hjälp av Solosåg.

Fladderputs polerar listerna

Fladderputsen monterad på Logosol PH 260. Enligt Lars Johans-son fungerar den bra och polerar listerna till högsta finish.

Kunderna nöjer sig inte längremed råsågat virke. Nu är detfyrsidigt hyvlat och lister förhela slanten för Mikael Johans-son på Fräckestads såg.


Har du hört talas om pyn-teklosser? Det r en storprodukt i Norge som s-kert kommer att bli po-pul r i Sverige.

Det handlar om pryd-nadsklossar som placeras iskarvar mellan lister och ihörn. Sjølingstad Snekker-verkstad i SørAudendal är enav tillverkarna och produce-rar över 400 000 klossar i enmängd varianter.I takt med att efterfr gankat har tillverkningen

rationaliseras. De tio an-st llda anv nder CNC-styrda fleropera-tionsmaskiner och enpaketkap fr n Logosol.

– Paketkapen var intjänadpå några månader, berättarDan Langhoff, daglig ledereller vd som titeln är påsvenska.

Kapen används för att såganed hela virkespaket till la-gom stora bitar för bearbet-ning i CNC-maskinerna. Medett enda snitt får man framflera hundra bitar.

– Tidigare sågade vi frambit för bit. Den här arbetsope-rationen krävde en halvtid-stjänst. Med paketkapen ärjobbet gjort på några timmar iveckan, säger Arne Eriksen,en av de anställda.Paketkapen har varit iproduktion i tv r. Erfa-renheterna r mycketgoda. Kapen g r sittjobb utan kr ngel. Ked-jan har bara beh vt filasett par g nger och re-servkedjorna som f ljdemed leveransen r fort-farande oanv nda.

– Vi kan verkligen rekom-

Pynteklossermed paketkap

– Vi tjänade in paketkapenpå några månader, sägerDan langhoff (t v) och Ar-ne Eriksen på SjølingstadSnekkerverkstad.

Välkommen in på:

www.stihl.se

eller ring 020-555 666 och du blir kopplad till närmaste återförsäljare.

FACKHANDELN

KÖ

P

DIN MOTORSÅGI

KU

NSKAP & SERVIC

E

Nyhet!

MS 250 CÄr det världens mest lättstartade motorsåg? Kom in till oss och provdra! Nu med 2 extra kedjor på köpet.Gäller tom 2004-12-31

Pris 4.490:-

Easy Start

Svårslaget

erbjudande!

Köp en STIHL röjsåg FS 450/K eller FS 480/K så får du köpa kvalitets-motorsågen MS 170 för endast 250:-!Gäller t.o.m. 2004-12-15

Proffsröjare med marknadens lägsta vibrationer och 2 års garanti på vinkelväxeln.

Pris 7.190:-/7.990:-

250:-MS 170

Ord.pris 1.990:-

MS 361Mycket kraftfull motorsåg som klarar det mesta. Unikt avvibrerings-

system tillsammans med en ny lågvibrerande kedja har satt en ny standard på marknaden!

Pris 6.490:-

Presentkort laddat med 2000 kr för bästa idénLogosol utlyser en tävlingom bästa idé inom små-skalig träförädlring. För-sta pris är 2000 kr.

Logosols kunder är ett osedvan-ligt kreativt släkte. Det visar inteminst reportagen här i Nysågat.

Här finns flera guldkorn som för-enklar sågning och hyvling. Engod idé behöver inte vara avance-rad för att vara andra till stor nyt-ta. Det är nyttan som är huvudsa-ken.

Nu utlyser Logosol en pris-tävling om bästa idé. Skicka dentill Logosol, Industrigatan 13,

871 53 Härnösand eller [email protected]. Bifoga gärnaett fotot på din förbättring.

Du som tidigare skickat in ettförslag, som inte blivit realiserat,är välkommen att åter sända ossförslaget och på så sätt delta i täv-lingen på samma villkor som öv-riga deltagare.

Ditt förslag ska vara Logosoltillhanda senast den 4 februari2004. Vinnaren publiceras i vår-numret av Nysågat.

Första pris är ett presentkort påLogosolprodukter med ett sam-manlagt värde av 2 000 kronor.


Beställ mer information!

Namn………………………………………...............................

Adress………………………………………..............................

Postnr……………....Ort………………………..........................

Telefon………………………………………..............................

E-post…………………………………………............................

Industrigatan 13871 53 Härnösand

Porto

Sågverk� Solosåg � Bandsåg� Timmerjigg medBig Mill System

Industrimaskiner� Toppklyv � Paketkap� Klyvsåg� Specialmaskiner

Timring� Timmerfräsen� System Linus (Knutarför planktimring)

Hyvelmaskiner� Solohyvel SH230� Tvåkutterhyvel DH410� Panelhyvel PH260

Övrigt� Jag vill veta mer omLogosols kurser

� Information om kreditköp

� Gratis videofilm omLogosols produkter

� Inbyte av.......................................................................................................................................� Annat:...........................................................................................................................................

Helmut, hustrunSusanne och de-ras fyra barnflyttade frånTyskland tillSverige för snarttvå år sedan.Från stress ochbilköer på auto-bahn till ett liv iharmoni med na-turen.

Tanken började gro redan 1983när Helmut och Susanne besökteSverige första gången som turis-ter. Men istället blev det ett egetföretag med tolv anställda somsysslade med elautomation. Eko-nomiskt var företaget framgångs-rikt, men det var något som fatta-des.

– Som chef ägnade jag helaveckorna åt att besöka kunder ochatt skriva offerter, berättar Hel-mut.

ETT ANNAT LIVKavaj och slips tillhör inte fa-

voritplaggen. Han föredrar attjobba med händerna och vill åsta-dkomma mer bestående resultatän att skriva offerter som hamnari kundernas papperskorgar.

För fyra år sedan köpte famil-jen en sommarstuga vid Göta ka-nal utanför Karlsborg. Den förstasommaren gav en försmak av ettannat liv, ett liv där familjen och

barnen står icentrum. Tan-ken föddes attsälja företag ochhus utanförFrankfurt amMain och flyttatill Sverige.

Tillsammansmed ett annatpar började deläsa svenska på

kvällstid.Alla svenskar som käm-pat sig igenom tyska prepositio-ner i skolan ska veta att det är likasvårt för en tysk att lära sig svens-ka.

Nästa fråga var hur familjenskulle försörja sig. Sverige är fulltav skog och det borde finnas be-hov av någon form av träföräd-ling. Han sonderade marknadenoch fastnade för legosågning. ITyskland följde han med enkringresande legosågare och lär-de sig hantverket.

Hösten 2002 yppades sig möj-ligheten att köpa en skogsfastig-het utanför Karlsborg, ett dröm-ställe med 18 hektar skog ochplats för djur. Vid efterföljandeårsskifte gick flyttlasset till Sveri-ge, bort från trängseln och stres-sen.

– Vi trivs fantastiskt bra,svenskar är ett vänligt folk, sägerHelmut.

Susanne nickar instämmande

och fyller på med att maken ärmindre stressad idag och har mertid för de fyra barnen, vilka ärfrån elva till 20 år.

– Jag jobbar lika mycket somförr, tolv timmar om dagen, mennu är det på familjens villkor.Förut var det kunderna som be-stämde hur dagen skulle bli, sägerHelmut.

Mycket av det familjen behö-ver produceras på gården. Härfinns får, grisar, kalkoner, hönsoch hästar. Familjen plockarsvamp och tar vara på det naturenger.

Men utan pengar klarar sig ing-en och från Tyskland tog Helmutmed sig ett mobilt bandsågverksom kopplas efter bilen och drivsmed en dieselmotor.

Han kör runt till kunder inomtio mils radie och legosågar. Menverksamheten är säsongsberoen-de och dessutom begränsas ar-

betsområdet av Vättern i öster.Helmut funderade på ett komple-ment och kom fram till att hyv-ling vore perfekt.

En fyrkutterhyvel införskaffa-des, en Logosol PH260. Maski-nen är liten och nätt med tanke påsin kapacitet, men det är ingetman lyfter in i bilens bagageluckaoch kör ut med till kunderna.

ENKEL OCH ROBUSTLösningen blev en hästtransport.Den passar lika bra för hyvlarsom för hästar. Vagnen har dörrarbåde bak och fram, vilket gör attmaskinen kan stå fastspänd inne ivagnen under hyvlingen.

I vagnen har Helmut ävenmonterat in en spånsug. Det endahan behöver göra hos kunden äratt ansluta ett 3-fasuttag ochkoppla på en spånsäck.

– Efter fem minuter är jagigång och hyvlar, säger Helmut.

Han demonstrerar hur snabbtdet går. En titt på klockan visar attfem minuter inte är någon över-drift.

Helmuts hyvlande hästvagn ären uppskattad besökare hos alltfler i trakten runt Karlsborg. Flerän en kund är tacksam för att hanäven lämnar kvar kutterspånethos kunden, om så önskas.

Kutterspån är hårdvaluta somströ för hästar och den som köriväg virket för hyvling går misteom spånet.

Vad tycker då en rutinerad tek-niker om Logosols fyrkutterhy-vel?

– Det är en enkel och robustmaskin som fungerar bra. Jag ärnöjd, svarar Helmut.

Men mest nöjda är hans kundersom slipper köra iväg med virkeför att få det hyvlat.

Helmuts hyvlande hästvagn

Hästvagnen är som en trollerilåda. På ena hållet stoppar Helmut Fuchs in en råsågad bräda. påandra hållet kommer den ut fyrsidigt hyvlad. Hemliugheten är en Logosol PH260 som står fastspändi vagnen med spånsug och allt.

Allt är klart för hyvling när Helmut kommer till kunden. Det är ba-ra att ansluta vagnen till ett 3-fasuttag.

De glada grisarna är tre av in-vånarna på familjens Fuchsgård utanför Karlsborg.

Helmut Fuchs har en unik hästtransport.Det har aldrig varit en häst i den. Istället rymmer denett komplett hyvleri som han kör runt med till sinakunder.

Kryssa i vad du är intresse-rad av och posta kupongentill Logosol. Telefon 0611-182 85, fax 0611-182 89.E-post: [email protected],Internet: www.logosol.se

nysågat 2004 - logosol

Documents