nytt ljus över sigtuna -...

Nytt ljus över SigtunaRAÄ Sigtuna 195:1, Sankt Lars 1 m.fl., Sigtuna kommun, Stockholms länTomas Ekman

ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:58ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:58ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING

Nytt ljus över SigtunaRAÄ Sigtuna 195:1, Sankt Lars 1 m.fl., Sigtuna kommun, Stockholms länTomas EkmanLst dnr 43111-6831-2016

© 2017 Arkeologgruppen AB

Arkeologgruppen rapport 2017:58Författare Tomas EkmanGrafisk form Nina Balknäs@Högtorps DiverseOmslagsfoto Sankt Lars i fokus.Foto Om inte annat anges är fotografierna tagna av Arkeologgruppen AB.

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Dnr R50223371_170001

ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO ABDrottninggatan 11, 702 10 ÖrebroTelefon 019-609 04 10

[email protected]

www.arkeologgruppen.se

mailto:[email protected]

Sammanfattning ...............................................................5Inledning ..........................................................................5Bakgrund .........................................................................5

Tidigare undersökningar ..................................................10Syfte ..............................................................................13Metod ............................................................................13Genomförande ...............................................................13Resultat .........................................................................14Utvärdering av resultaten ................................................15Referenser .....................................................................16Tekniska och administrativa uppgifter ..............................17Bilagor ...........................................................................18

Bilaga 1. Schaktbeskrivningar ...........................................18

Innehållsförteckning

Figur 1. Karta över området kring Sankt Lars med den aktuella undersökningsplatsen markerad med en svart ring.

Nytt ljus över Sigtuna

4

SammanfattningEn schaktövervakning har utförts av Arkeologgruppen AB vid arbeten med byte av belysningsstolpar inom området kring Sankt Lars kyrko-ruin i Sigtuna. Sammanlagt upptogs 22 gropar för stolparna samt kabel-schakt som sammanband stolparna. Arbetet kom därmed att omfatta cirka 650 löpmeter. Groparna var upp till 0,90 meter djupa medan ka-belschakten var upp till 0,40 meter djupa. Schakten kunde till största delen förläggas i redan utschaktade områden. En rest av en äldre mur påträffades inom parkområdet vid ruinen. Sannolikt kom den från den bebyggelse från 1800-talet som funnits på platsen.

InledningEn schaktövervakning har utförts av Arkeologgruppen AB vid arbeten med byte av belysningsstolpar inom området kring Sankt Lars kyrko-ruin i Sigtuna. Arbetet omfattade ett större område men övervakningen begränsades enligt Länsstyrelsens beslut till den del av arbetsområdet som låg inom fornlämningsområdet för Sigtuna stadslager, Sigtuna RAÄ 195:1. Arbetet utfördes “vid behov” under juli-augusti år 2017. Upp-dragsgivare var Länsstyrelsen i Stockholms län. Kostnadsansvarig var Sigtuna kommun.

BakgrundSigtuna är känd som Sveriges äldsta stad med rötter i 900-talet. Den medeltida historien ska inte beröras här. Efter reformationen försjönk Sigtuna långsamt till att bli en obetydlig småstad som hamnade i bak-vatten från mer namnkunniga grannar som Uppsala och Stockholm. Som ett minne från det medeltida Sigtuna står de suggestiva kyrkoruinerna Sankt Per, Sankt Lars och Sankt Olof. Den före detta klosterkyrkan, till-ägnad Sankta Maria, används numera som stadens kyrka.

Det nu aktuella uppdraget omfattade närområdet omkring Sankt Lars kyrkoruin. Berörda gator var Olofsgatan, Klippvägen, Fågelsångs-gatan och Villavägen. Dessutom gjordes samma åtgärder längs två gång-vägar i parken kring kyrkoruinen.

Hur området kring Sankt Lars använts under historiens gång är täm-ligen obekant. Kyrkobyggnaden förefaller att ha varit i bruk även efter reformationen, bland annat som skola. I vilket fall som helst ska Johan III ha initierat reparationer av torn och tak (Nordström 1982:31). En större stadsbrand år 1658 blev sannolikt vad som förvandlade Sankt Lars till en ruin (Nordström aa:33).

Bladet “Siggtuna” i Suecia Antiqua ger en bild av hur de medeltida kyrkorna kan ha sett ut mot slutet av 1600-talet. Kopparsticket utför-des av Herman Padtbrygge år 1686, men förlagan var tecknad av Erik

Arkeologgruppen AB rapport 2017:58

5

Dahlbergh åren 1667–68. Sankt Lars, som idag enbart har delar av torn- et synligt ovan mark, saknar tak i Suecia Antiqua men det mesta finns kvar av väggarna. Vad som händer därefter är dunkelt. Sannolikt an-vänds ruinen som ett praktiskt lager av sten som kunde användas för olika byggnadsprojekt.

På en karta från år 1810 syns en tomtfigur kring ruinen. Den är ungefär lika med dagens parkyta. Prästgatan har i det här partiet lik-nande sträckning som idag. Olofsgatan är främst en landsväg som leder ut mot åkrar och ängar som utbreder sig norr om Sankt Lars.

En tomtregleringskarta från år 1862 visar en förändrad bild. Ty-värr markeras inte ruinen på kartan. Tomtregleringen kom inte att ut-föras enligt planen men kartan är värdefull då den visar befintlig be-byggelse. Nära korsningen mellan Prästgatan och Olofsgatan syns en

Figur 2. Fastighetskarta med undersökningsplatsen markerad.


6

Figur 3. “Siggtuna” i Suecia Antiqua. Den lilla staden skymtar bakom de imponerande ruinerna där S Laurentÿ (Sankt Lars) syns centralt i bilden. Ruinerna St Erici och St Bartolomei anses vara ett uttryck för konstnärlig frihet ...

Figur 4. Karta över “Sigtuna stads åkergärden, vretar och ängar” från år 1810.


7

större byggnad och flera uthus återfinns ungefär där dagens vårdcen-tral ligger. Tomten tillhör apotekaren Arvid Granström som köpt fast-igheten år 1835. Tidigare tillhörde den “tracteurskan” Anna Erling. Hur länge fastigheten funnits har dock inte gått att få klarhet i. Granström fortsatte med krogverksamheten jämsides med apoteksrörelsen. När apotekaren dör år 1863 bodde änkan kvar men en mindre del av tomten styckades av till bleckslagaren Erik Thunström som startade en min-dre verkstad där. Den delen motsvaras idag av tomterna Sankt Lars 2 och 6. År 1875 köptes Granströms fastighet av svärsonen, ingenjören Emil Edling, uppvuxen i Sigtuna men närmast från Argentina. Tre år se-nare köpte han även Thunströms fastighet. Edling lät sedan bygga den sydamerikanskt inspirerade Villa Sankt Lars i den nordvästra delen av tomten och antagligen revs sedan Granströms gamla hus. Det hela slu-tade emellertid med exekutiv auktion och villan togs några år senare över av fyra systrar Johnsson från Täby som där drev en “anstalt för sin-nessvaga”. Den var sedan i drift till år 1933. Några år senare kom Villa Sankt Lars att fungera som stadshus, medan parken kring ruinen fick inofficiell status som stadspark.

Figur 5. “Plan till reglering af Sigtuna stad” från år 1862.


8

År 1918 såldes den del av tomten som köptes in från bleckslagaren Thunström år 1878. Där startades “Hemmet för familjelärarinnor” som disponerade tomtens båda fastigheter. Hemmet existerade åtminstone till början av 1940-talet. Nu är fastigheterna – liksom Villa Sankt Lars – privatbostäder.

Längs Villavägen styckades två tomter av mot mitten av 1900- talet. Den ena av dem inrymde under en period stadens polisstation. Där finns idag en vårdcentral och andra vårdinrättningar. Den andra tomten används som parkeringsyta.

Figur 6. Villa Sankt Lars år 2017.

Figur 7. Det före detta Hemmet för Familjelärarinnor.


9

Tidigare undersökningarInom närområdet har ett antal arkeologiska undersökningar utförts genom åren, de flesta i form av schaktövervakningar. Det är svårt att överblicka alla mindre undersökningar men här görs ett kort försök.

I volymen om Sigtuna i “Medeltidsstaden” (Douglas 1978) listas flera observationer och äldre undersökningar och övervakningar med relevans för nuvarande uppdrag. Notiserna är dock med nödvändighet kortfattade och svåra att sätta in i ett större sammanhang. En mer om-fattande genomgång ryms inte inom detta uppdrag. Här citeras dock några notiser, de två första gäller år 1956:

• 65 A I samband med ledningsschakt strax norr om dåvarande Prästgatan skadades ett stort antal skelett (på en sträcka av 25 m). Skeletten låg 0,5–0,6 m u. m.

• 65 B I parkområdets NÖ del drogs schaktet genom en grundmur av gråsten i kalkbruk 0,1–0,2 m u. m.

Följande två notiser gäller år 1938:

• 66 A Källargrund med 3 rum. “Rått kallmurad gråsten” 5x5,5 m. Källarens S hörn i N schaktväggen.

• 66 B I schaktets S vägg Ö-V orienterade skelettgravar ca 1 m u. m.

En av de mest omfattande undersökningarna gjordes redan år 1925 och blev en stadsarkeologisk pionjärgärning. Tyvärr skrevs ingen rapport, helt enligt tidens sed. Genom ett föredömligt initiativ från Sigtuna Museum har nu en rapport sammanställts utifrån ansvariga arkeo- logers efterlämnade fältanteckningar (Arbman & Floderus 2005). Den så kallade Vattenledningsgrävningen omfattade nästan hela stadens gatunät, bland annat Prästgatan söder om Sankt Lars. Schaktet öppna-des där cirka 1 meter söder om tomtmarken. Några observationer är värda att hålla i minnet:

• En “mycket kraftig grund lagd av stora gråstenar” påträffades cirka 5 meter väster om korsningen mot Olofsgatan. Den kunde sedan följas i ytterligare 5 meter. Rejäla raseringslager omgav grunden som hade en spetsig vinkel ut mot schaktet.

• Omfattande kulturlager, som tjockast närmast korsningen, upp till 1,5 meter. Därefter tunnade de successivt ut och försvann ungefär mitt för Långgränd.


10

I uppfartsvägen till Villa Sankt Lars upptogs ett tvärschakt som följde uppfartsvägen. Där påträffades åtta skelett inom en inte närmare spe-cificerad yta. Den började dock cirka 8 meter från schaktet i Prästgatan.Sent omsider har även en forskningsgrävning inom själva kyrkoområ-det rapporterats. Den utfördes genom Statens Historiska Museum åren 1987–88 (Wikström & Viberg 2015). Syftet förefaller ha varit att i första hand klarlägga kyrkobyggnadens utbredning och konstruktion samt att försöka datera dess grundläggning. I anslutning till avrapporteringen gjordes en mätning med markradar inom området. Den kunde i stort sett bekräfta de resultat som antyddes vid forskningsgrävningen. Dess-utom kunde mindre kompletteringar göras som främst gällde absid och vapenhus (aa:16, figur 17).

År 1999 gjordes en mindre schaktning för vatten och avlopp vid korsningen av Klippvägen och Olofsgatan (Hedenstierna-Jonsson 2006). I rapporten redovisas översiktligt resultaten från flera tidigare, ej av-rapporterade undersökningar. Rapporten klargör att fler än 100 gravar påträffats i Olofsgatan, väster om den nuvarande kyrkogårdsmuren. Vid 1999 års undersökning framkom ytterligare 12 gravar. De kunde uti-från de armställningar som gick att bedöma dateras till en period från 1200-talets senare hälft till medeltidens slut. Såväl dessa som gravar från tidigare undersökningar tolkades som rester av Sankt Olofs kyrko-gård. Vid en schaktning för bredband år 2001 drogs ett schakt i Olofs-gatan nära korsningen med Klippvägen. Inga gravrester eller kulturlager påträffades. Schaktningen gick enligt uppgift delvis i gamla schakt (Pettersson 2001).

År 2010 utfördes förstärkningar av vatten- och avloppsnät längs Prästgatan, söder om Sankt Lars park. I rapporten (Wikström & And-rosjtjuk 2010) nämns en tidigare omläggning av nätet åren 1997–98. Då ska 124 gravar ha undersökts i området mellan Rådhuset och S:t Laurentii gränd. Gravarna tolkades som delar av Sankt Lars kyrkogård. Vid övervakningen år 2010 påträffades ytterligare en grav ungefär mitt för kyrkoruinen.

En rapportsammanställning från år 2009 informerar om mindre insatser som gjorts med anledning av VA-arbeten i Villavägen (Petters-son 2009). Där berättas bland annat om att sex skelettgravar påträffats vid gaveln på vad som nu är vårdcentralens hus. Dessutom nämns även två gravar under vägbanan. Sammanställningen nämner också delar av en källare som tidigare ska ha delundersökts år 1938. Med ledning av resultaten från båda tillfällena dras i rapporten slutsatsen att källaren inte är medeltida. Från ett av schakten rapporteras dock att det innehöll keramik av äldre svartgods, tunna kulturlager och byggnadslämningar med möjlig datering till tidig medeltid. Tyvärr är dock dokumentationen mycket ofullständig vilket gör att det är svårt att sätta in uppgifterna i ett sammanhang.


11

Figur 8. Schaktplan med stolpgropar och kabelschakt markerade. Svart rektangel kring stolpe 21 motsvarar figur 11. Skala 1:2 000.


12

I grannkvarteret Munken påträffades fyra skelettgravar vid grävningar intill församlingshemmet. Dateringar gjorda på tänder från två indivi-der placerade gravarna inom en tidsram från 860–1160 e.Kr. Gravarna tolkades som spår av en tidigare okänd gravgård (Berger 2016).

SyfteSyftet med schaktövervakningen var att kontrollera om äldre kulturlager och konstruktioner berördes av schaktningen. Om äldre läm-ningar av enklare art påträffades skulle de undersökas och dokumen-teras på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt. Om mer komplicerade lämningar framkom skulle Länsstyrelsen underrättas för bedömning av vidare åtgärder.

MetodGrävarbetet skedde under arkeologisk övervakning för samtliga gropar för stolpfundament inom fornlämningsområdet, sammanlagt 22 gropar. Dessutom övervakades inom utvalda sträckor nedläggningen av de kablar som förband stolparna med varandra och befintligt elnät. Ingreppen dokumenterades kontinuerligt med foton och textbeskriv-ningar. Inmätning skedde i relation till kommunens grundkarta där befintligt belysningsnät fanns markerat. Groparna numrerades från S1 till S22 medan kabelschakten numrerades utifrån sina ändpunkter, till exempel S21–S22.

GenomförandeFör fundamenten till de nya belysningsstolparna upptogs gropar med grävmaskin. Groparna var i allmänhet 0,80–0,90 meter djupa, 1 meter långa och 0,50 meter breda. I vissa fall upptogs de intill befintliga stolp- ar, i andra fall fick de nya placeringar. Schakten för kablarna var cirka 0,40 meter djupa, men intill fundamenten gick de ned till 0,65–0,70 meters djup.

Arbetet genomfördes i etapper för att undvika att schakt stod öpp-na under längre perioder. Arbetet startade i början av juni och avsluta-des i början av augusti.


13

ResultatDet var främst i området kring Sankt Lars park som vissa arkeologiska observationer kunde göras. Således kan den murrest som påträffades nära S21 i kabelschakt 8-bef-21 (se bilaga 1) genom jämförelser med historiskt kartmaterial antas tillhöra den fastighet som ägs av apoteka-ren Granström från och med år 1836. Dess ålder är inte bekant men den har sannolikt rötter i 1700-talet. Det var förmodligen ett hörn av samma byggnad som dök upp i schaktet vid vattenledningsgrävningen år 1925.

Det utjämningslager som förekom i samma schakt har sannolikt sitt ursprung i denna bebyggelse. Efter rivningen har sannolikt rivnings- materialet transporterats från platsen varefter marken jämnats ut för att läggas som parkmark. En trolig tidpunkt är när Ingenjör Edling byggde villa Sankt Lars, alltså cirka år 1880.

I schakt S21-S22 återfanns ett relativt omfattande raseringslager med främst sentida fyndmaterial. Det fanns även äldre inslag som sannolikt blandats in vid grundgrävning för den nuvarande byggnaden. Den-na används nu som vårdcentral och för annan vårdverksamhet. Tidiga-re har den fungerat som stadens polisstation. Byggnaden i sig är från cirka år 1940 men den har haft äldre föregångare på ungefär samma plats, åtminstone sedan apotekare Granströms tid. Vid den västra gaveln av dagens byggnad har tidigare noterats sex skelettgravar (Pettersson 2009) och vid samma tillfälle nämns även en stengrund samt fyndma-terial av medeltida typ under vägbanan i Villavägen. Både skelett och stengrund bör ses i samband med de observationer från år 1938 som redovisas i “Medeltidsstaden. Inget av detta förekom vid den nu aktu-ella övervakningen.

Figur 9. Exempel på fundament och grop, i det här fallet S10.

Figur 10. Exempel på kabelschakt, i det här fallet S8-bef-S21, på väg upp mot vårdcentralen.


14

Utvärdering av resultatenDet aktuella uppdraget kom inte att beröra äldre lämningar i nämn-värd grad. En orsak var att schakten i möjligaste mån förlades till äldre schakt där ingrepp redan gjorts. Så gjordes längs Olofsgatan och del-vis i de andra gatorna norr om parken. Även i parken och nära ruinen kunde arbetet i stort sett förläggas till ytor där markarbeten tidigare skett. Dessutom gjorde det ringa schaktdjupet för kabeldragningen, cirka 0,40 meter, att eventuella äldre lämningar kan ligga kvar på en lägre nivå. De skelettgravar som nämnts inom närområdet påträffades alla på större djup, från 0,55 till 1,75 meters djup. Tilläggas kan dock att uppdrag av denna typ ger en god möjlighet att ta ett samlat grepp på berört område, såväl i kartor och skriftliga källor som i fråga om tidigare undersökningar. Detta kan sedan underlätta och effektivisera framtida uppdrag inom området.

Figur 11. Läge för murrest nära S21. Skala 1:200.


15

ReferenserTryckta källorArbman, H. & Floderus, E. 2005. Vattenledningsgrävningen i Sigtuna

1925. Arkeologisk rapport, redigerad och med en inledning av Rune Edberg. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museer nr 25.

Berger, Å. 2016. Kvarteret Munken. En ny gravgård från vikingatid/tidig medeltid och en bevattningsanläggning från 1700-talet. Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2902.

Douglas, M. 1978. Sigtuna. Medeltidsstaden. Rapport 6. Riksantikvarieämbetet.Hedenstierna-Jonsson, C. 2006. Klippvägen–Olofsgatan

1999. Rapport. Arkeologisk Undersökning. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museer nr 27.

Nordström, A. 1982. 1000 år i Sigtuna.Pettersson, M. 2001. Nedläggning av bredband i Olofsgatan,

Sigtuna stad, Uppland. Rapport Antikvarisk kontroll.Pettersson, M. 2009. Fågelsångsvägen och kv S:t Lars. Rapportsammanställning.Wikström, A. & Androsjtjuk, F. (2010). Prästgatan, Sigtuna, Uppland

2010. Rapport Arkeologisk förundersökning. Sigtuna Museum.Wikström, A. & Viberg, A. 2015. S:t Lars kyrkoruin 1987–88.

Rapport arkeologisk forskningsundersökning. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum nr 59.

Kartor från Lantmäteristyrelsens arkivA 88-1:5 Sigtuna stad, Stockholms län 1810 ÄgodelningA 88-1:8 Sigtuna stad, Stockholms län 1862 Tomt- och gatureglering

16

Län Stockholm

Kommun Sigtuna

Landskap Uppland

Socken Sigtuna

Fastighet Sankt Lars 1 m.fl.

Fornlämningsnummer Sigtuna 195:1

LämningstypStadslager

DateringMedeltid – historisk tid

Typ av undersökningArkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Länsstyrelsens beslutsdatum2017-05-12

Länsstyrelsens diarienummer43111-6831-2016

Arkeologgruppens projektnummerAg2016_35

Projektledning Tomas Ekman

Personal Tomas Ekman

Undersökningstid 2017-06-07 till 2017-08-07

Undersökt yta Cirka 650 löpmeter

Inmätningsteknik RTK-GPS

Koordinatsystem SWEREF 99 TM

Höjdsystem RH 2000

ArkivArkivmaterial förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB.Digitalt arkivDigitala data förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB.FyndInga fynd omhändertogs.

Tekniska och administrativa uppgifter

17

S1Fyllning av grus. I den västra kanten fram-kom en stenmur som gick ned till 0,5 m djup. Muren var av tuktad sten och hade samma riktning som trottoarkanten. Un-der muren skymtade gul plast för kabel-markering. I den östra kanten syntes im-pregnerat trä.

S2Under asfalten kom cirka 0,5 m grus, där-under cirka 0,35 m sand.

S3Samma innehåll som i S2 men på cirka 0,75 m djup kom en stenkonstruktion i västra kanten. Stenen var maskinså-gad. Möjligen utgör den en äldre kulvert. Schaktet utökades med cirka en meter för få plats med fundamentet. Detta schakt var alltså cirka 2x0,5 m stort.

S4Upptogs omedelbart intill en sentida sten-mur i väster. I den östra kanten låg en te-lekabel. Ned till cirka 0,5 meter fyllning av grus, därefter kom lera som föreföll att vara påförd, möjligen för att stabili-sera muren.

S5Under asfalten cirka 0,3 m blandad fyll-ning, ovanpå 0,2 m grus, därunder sand.

S6Samma som S5.

BilagorBilaga 1. Schaktbeskrivningar

S7

Under asfalten ett upp till 0,05 m tjockt lager av singel ovanpå äldre asfalt. Un-der denna återfanns 0,3 m grus, därefter ett lager med med blandat grus och små-sten, cirka 0,35 m tjockt. I schaktets bot-ten vidtog sand.

S8Överst en stenläggning med fältsten satt i betong. Under denna uppfyllt med grus och småsten. Mot botten ett visst inslag av tegelkross från maskinslaget tegel. I närområdet löpte såväl el- som telekabel.

S9Upptogs i gräsyta. Under matjorden kom på cirka 0,2 m en nivå med äldre asfalt. Under asfalten fyllnadsmassor med grus, sten och asfaltklumpar. På cirka 0,5 m djup fanns en äldre elkabel som var tagen ur bruk och som kunde kapas. Under ka-beln fortsatte fyllnadsmassorna.

S10Upptogs i en remsa med grus, mellan ga-tans asfalt och ett staket. Schaktet var uppfyllt med stenar, 0,1-0,4 m stora, och grus.

S11Samma som S10.

S12Fyllning av grus, sand och småsten hela vägen till avsett djup.

S13 Som i S12 men underst kom 0,20 meter ljusbrun lera.

Schakten 1-22 utgör i själva verket gropar för fundamenten till nya belysningsstolpar. De grävdes i allmänhet cirka 1x0,5 meter stora och 0,85 meter djupa.

18

S14Samma fördelning som i S13.

S15Upptogs intill en häck. Efter cirka 0,3 m som huvudsakligen bestod av matjord och rötter påträffades en äldre telekabel. Schaktet utvidgades något innanför ka-beln. Där kom grusig fyllning från kabel-schaktet, under kom ljusbrun lera.

S16Direkt under asfalten låg en telekabel i en fyllning med grus, singel och enstaka tegelkross. På cirka 0,4 m djup kom en elkabel. Det gick ändå att göra tillräcklig plats för fundamentet. Fyllningen fortsat-te i samma stil till avsett djup.

S17Upptogs invid ett buskage. Under 0,25 m matjord kom en blandning av matjord, singel och grus. I den östra kanten märk-tes äldre betong cirka 0,15 meter in från kanten.

S18Upptogs i gräsyta väster om gångväg, nordväst om ruinen. Under grässvål fanns 0,1 meter matjord, ovanpå 0,07 m sand-blandad jord och 0,06 m sand. Därunder följde ett äldre utjämningslager med in-slag av en del tegelkross, en bit fönster-glas och ett djurben. Under detta lager följde lerig silt.

S19Upptogs i gräsyta väster om gångväg, syd-väst om ruinen. Schaktet var ca 1,50x0,80 m stort, alltså något större än genomsnit-tet. Under grässvålen kom 0,1 meter mat-jord, ca 0,2 m blandat sand och grus, där-efter 0,35 m siltig lera. I schaktets norra del framkom två större stenar på ca 0,45

m djup. Stenarna låg närmast i rät vin-kel mot varandra. I schaktets södra del kom en mindre koncentration av relativt pulvriserade ben. Koncentrationen var tydligt avgränsad och utgjorde sannolikt rester av en sekundär bengrop från mo-dern tid, för deponi av ben som påträffats vid markarbeten. I massorna påträffades porslin, glas och tegel på samma nivå. Benen låg på fast berg som framträdde i schaktets södra del från och med 0,75 m djup. Fundamentet placerades i vinkeln mellan de båda ovan nämnda stenarna.

S20Upptogs intill befintlig stolpe i gränsom-rådet mellan en syrenhäck och den grusa-de uppfartsvägen till fastigheterna väster om Sankt Lars park. Fyllningen utgjor-des av 0,05 m grus, ca 0,10 m bärlager av blandad matjord och sand. Därefter kom ca 0,30 m silt som gradvis övergick i lera. På 0,78 m djup framkom en äldre elka-bel under tegelmarkering. Gropen utvid-gades något åt väster, vilket gav plats för fundamentet.

S21Upptogs intill uppfarten mot Sigtuna vårdcentral, i en gräsyta mellan vägen och ett syrenbuskage. Under grässvålen kom ca 0,15 m matjord, under denna ca 0,50 m “Stockholmsblandning”, d.v.s. matjord blandat med sprängsten. Därunder kom siltig lera som tolkades som naturlig.

S22Upptogs mitt för det sydvästra hörnet på Sigtuna vårdcentral, i en liten gräsyta mellan en stor smultronschersminbuske och infartsvägen. Under grässvålen och ca 0,20 m matjord kom blandade fyll-ningsmassor, dominerade av sand, grus och småsten.

19

Kabelschakt

S8-BEFINTLIG STOLPE-S21Från S8 korsade schaktet Villavägen i näs-tan rakt sydlig riktning och fortsatte ge-nom gräsytan till en befintlig belysnings-stolpe vid Prästgatan. Från denna stolpe drogs sedan schaktet längs med uppfarts-vägen fram till S21. I Villavägen framkom enbart bärlager ovanpå fyllnadsmassor, i gräsytan fanns under grässvålen mat-jord, följt av siltig lera. Sannolikt har en viss markberedning skett här. Närmast den befintliga stolpen fanns asfalt och bärlager av sand ovanpå påfört grus. Schaktet följde sedan Prästgatan cirka 5 m till uppfartsvägens början. Det drogs i gränszonen mellan trottoar och gräsyta. Under ytan fanns enbart bärlager och fyll-nadsmassor. Så var också fallet i knappt 10 m i uppfartsvägen. Därefter följde på ca 0,35 m djup ett upp till 0, 05 m tjockt utjämningslager av grusig lera med in-slag av kol, tegelkross och enstaka djur-ben. Under detta följde styv lera. Lagret gick att följa ca 8 m i schaktet. De sista två metrarna innan S21 upptogs av en mur-rest, troligen en rest av en stengrund. Ste-narna var 0,20-0,40 m stora och mellan några av stenarna syntes rester av kalk-bruk. Konstruktionen var skadad i över-delen och ytterligare en sten följde med vid schaktningen. Vid rensning framkom en del porslin av 18-1900-talstyp, några djurben, spikar samt fragmentariskt tegel.

S21-S22Från S21 och ca 2 m fyllning av Stock-holmsblandning som sedan övergår i fyll-ningsmassor med inslag av raseringsma-terial som tegelkross och fragmentariskt trä. Efter ca 3 m av detta följer ett rase-ringslager på 0,25-0,30 m djup bestående av grusig silt, bland annat med inslag av porslin, trådspik, beslag och ett vrede till en kran. Dock fanns även inslag av djur-ben, handsmidd spik och handslaget tegel. Raseringslagret kommer sannolikt från ett tidigare byggnadsskede i modern tid. De äldre inslagen kan förklaras med att de blandats in vid grundgrävningen för den nuvarande byggnaden. Närmast S22, vid buskaget, fanns en fyllning av större ste-nar blandat med grus och en del matjord.

Förutom de 22 groparna för stolpfundament drogs kabelschakt för att förbinda stol-parna med varandra och med befintligt elnät. Förutom ny elkabel drogs även ny fi-berkabel i samma schakt. Schakten grävdes till ca 0,65 m djup närmast stolparna och till ca 0,40 m djup på de mellanliggande sträckorna. Mellan groparna S1 till S8 och mellan S9 och S16 skedde ingen schaktövervakning baserat på de iakttagelser som noterades vid schaktningen för fundamentsgroparna.

20

S22-S17-S18Schaktet mellan S22 och S17 löpte till största delen över en grusparkering som hör till vårdcentralen. Under den uppgru-sade ytan låg ett tunt lager av stenmjöl ovanpå singel och ett bärlager av sand. Därunder följde sedan ett utjämningsla-ger som i strukturen påminde om rase-ringslagret på andra sidan om S22. Dock saknades de äldre inslagen och lagret hade en magrare karaktär. Utjämnings-lagret återfanns hela sträckan till S17, ca 15 m. Det fortsatte även ca 6 m efter S17. Där korsade schaktet en grusad gångväg och följde sedan vägens västra sida sö-derut till S18. Fyllningen var av samma typ som i S18, med matjord, sandblandad jord och sand i nu nämnd ordning. Äldre rötter påminde om nu försvunnen grövre vegetation.

S18-S19Schaktet var drygt 20 m långt och följer gångvägen som här passerar 4-5 m väster om kyrkoruinen. Det tas upp i gräskanten men genomgående finns även där bärla-ger av samma typ som för vägen. I den södra halvan skymtade ett omrört kul-turlager i bottennivån, på ca 0,40 m djup. Dock påträffades inga fynd av äldre ka-raktär, endast några skärvor av sentida porslin.

S19-S20-BEFINTLIG STOLPEFrån S19 sneddade schaktet över en gräs-yta in mot en syrenhäck som markerar tomtgränsen. Schaktet går sedan igenom häcken till S20. Från S20 löper det sedan snett över den grusade uppfartsvägen till fastigheterna på angränsande tomter. Vid Prästgatans trottoar följer sedan schaktet denna ca 5 m mot väster, till en befintlig stolpe. Fyllningen fram till S20 bestod en-bart av omrörda massor, matjord blan-dat med grus och småsten. Under den grusade uppfartsvägen fanns ett ca 0,15 m tjockt bärlager ovanpå grus och sand. Under asfalten i trottoaren ett bärlager av sand, sedan fyllning av jord med inslag av krossad sten.

21

RAPPORT 2017:58

nytt ljus över sigtuna -...

Documents