ol14/15 #1
DESCRIPTION
ÂTRANSCRIPT
OSQLEDAREN #2 2012/2013
DÖDENS VINGAR
Vi berättar om hur en fiskmås skrämmer slag på ett helt campus, träffar de drabbade, och försöker svara
på frågan – varför är det ingen som gör något?sid 10–15
DESSUTOM: VI FRÅGAR FYSIKERN NÄR RADION TYSTNAR CHRISTINA LAMPE–ÖNNERUDBÄSTA MOTTAGNINGEN? 300 HP – VARKEN MER ELLER MINDRE HALLOWEEN SOM TEKNOLOG
DESSUTOM: NU TINDER DET TILL OL GÖR: SÖDERTÖRN FORMULA STUDENTCRIBS - HUR BOR MAN? REGERINGSKIFTE TV-SERIER PÅ KTH OL REDAKTIONEN 14/15
OSQLEDAREN #1 2014/2015
#1 2
014
/20
15
sid 44–47
Vi granskar KTHs roll i samarbetet med Kina kring programvaran Edge. Vad vet vi? Och vad gjorde KTH? Vi intervjuar rektor Gudmundsson och ber om hans
vinkel. Häng med och läs på!
VAD HÅLLER NIPÅ MED KTH?
www.kth.se/globalwww.kth.se/globalMer information och kontaktpersoner: kth.se/student/utlandsstudier
Vill du åka på internationellt utbyte nästa läsår? Då är det dags att börja förbereda din ansökan! Deadline 15 december 2014. KTH samarbetar med framstående tekniska universitet över hela världen. Utbytet ska tillgodoräknas inom din utbildning och du betalar inga terminsavgifter.
Vilken värld väntar på dig?
Studera utomlands!
Your energy shapes the future.
Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande.I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energi-källor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för.
Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.
EONS-193_HR-annons_Drift_Osqledaren_200x250.indd 1 2013-03-07 13.20
@osqledaren
/osqledaren
@osqledaren
Den dödligaste konflikt som världen har upplevt på mer än femtio år, en konflikt som involverar trupper från nio länder, som spänner över ett slagfält lika stort som Väst-europa och som har resulterat i mer än fem miljoner döda har omvärlden knappt tagit någon notis om», skriver Virgil Hawkins i sin studie «Stealth conflicts» från 2008. Kan du säga vilken konflikten är?
Troligen inte.
Att mediabevakningen är skev vet vi alla. Men det är först när man själv börjar ar-beta med det som man får en bra uppfattning om exakt hur skev den är – och varför. Att i Osqledaren skriva om någonting som inte di-rekt relaterar till studenter är hopplöst – ing-en läser det. En artikel om billigare kaffe på campus är nästan tre gånger så populär som en om valet...
Och det lyfter frågan: ska vi skriva om det folk vill läsa eller det vi tycker de borde läsa? Ska vi skriva om kaffe eller valet?
Tyvärr har tidningar inte lyxen att göra det senare, därför är det buzzfeed-artiklar som gäller. «De här tolv bilderna på mat kom-mer förändra ditt liv för alltid», eller liknan-de titlar är det som gäller. Sen en punktlista, helst med mycket bilder och lite text. Det är vad folk vill läsa – men är det vad de borde läsa?
Frågan var givetvis retorisk. Det är inte vad man borde läsa. När jag berättade för en vän som arbetar på SvD att jag prenumerar på
tidningen skrattade han.
Det är du, några tanter på Östermalm och några medelålderspar, svarade han lite cy-niskt.
Och han har nog rätt – vem orkar läsa det man borde läsa, när man kan läsa det man vill?
Ebola var oviktigt att rapportera om fram tills det att några västlänningar blev smittade, då plötsligt exploderade mediabe-vakningen. Och medan media skriver om en smittad man i Texas skördar sjukdomen tu-sentals obeskrivna offer i Afrika.
Medan miljontals dör, och har dött, i Kongo (som alltså var konflikten jag syftade på i början) skriver media om Israel-Palestina-konflikten, fastän den på alla sätt utom ett är avsevärt mycket mindre allvarlig. Tyvärr är det där sista sättet det viktigaste – relevans. Det är skillnaden mellan en nyhet är något är något man bör läsa, och vill läsa.
Jag önskar att jag kunde avsluta med en-uppmaning om hur vi kan lösa det här, men det kan jag inte. Hur kan man be en hel gene-ration att för en sekund lägga ifrån sig mobilen och Facebook och istället plocka upp tidningen?
DE HÄR 400 ORDEN KOMMER FÖRÄNDRA DIN SYN PÅ NYHETER
//LEDARE
Chefredaktör och ansvarig utgivare Martin Barksten
Grafisk form och layout Martin Barksten och Axel Hammarbäck
Tryck Sörmlands Grafiska
Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt
Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera
Kontakt 08/070 790 98 70 [email protected] Vi finns på Facebook Twitter och Instagram
Kontakta redaktionen [förnamn.efternamn]@osqledaren.se
Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm
Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på 10 000 exemplar.
Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se.
Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH.
I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.
Omslag Kasper Karlgren
Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila [email protected] Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.
OSQLEDAREN #2 2012/2013
DÖDENS VINGAR
Vi berättar om hur en fiskmås skrämmer slag på ett helt campus, träffar de drabbade, och försöker svara
på frågan – varför är det ingen som gör något?sid 10–15
DESSUTOM: VI FRÅGAR FYSIKERN NÄR RADION TYSTNAR CHRISTINA LAMPE–ÖNNERUDBÄSTA MOTTAGNINGEN? 300 HP – VARKEN MER ELLER MINDRE HALLOWEEN SOM TEKNOLOG
DESSUTOM: NU TINDER DET TILL OL GÖR: SÖDERTÖRN FORMULA STUDENTCRIBS - HUR BOR MAN? REGERINGSKIFTE TV-SERIER PÅ KTH OL REDAKTIONEN 14/15
OSQLEDAREN #1 2014/2015
#1 2
014
/20
15
sid 44–47
Vi granskar KTHs roll i samarbetet med Kina kring programvaran Edge. Vad vet vi? Och vad gjorde KTH? Vi intervjuar rektor Gudmundsson och ber om hans
vinkel. Häng med och läs på!
VAD HÅLLER NIPÅ MED KTH?
@osqledaren
/osqledaren
@osqledaren
Martin BarkstenChefredaktör 14/15
Ariel Blomqvist Rova, Aron Strandberg, Caroline Arkenson, David Samuelsson, Emil Lyrner, Emma Bjerkefeldt, Emma Ringqvist, Joanna Alexander, Kasper Karl-gren, Marcus Nordberg, Matilda Schaffer, Max Dyrhage, Max Krog, Nicolas Lindberg, Rasmus Jerndal, Emma Klint, Tania Christensen, Therese Ek, Erik Tommy Halasz, Viktor Gustafsson. Ej bild: Jonatan Lindgren
OSQLEDARENS REDAKTION
AA. AA.
INNEHÅLL OL#4
AAA
AAA
AAA AAA
AAA
AAA
AAAAAA
AAA
AAA
AAA
AAA
A A A
AAA
AAA
AAA
36.
54.10.
44.
27.
14.
INNEHÅLL OL#1
NU TINDER DET TILL CRIBS –
HUR BOR VI?
FORMULA STUDENT
OL GÖR: SÖDERTÖRN
VAPEN – VAD I HELVETE?
TV SERIER
& SEKTIONERDOKTORERA - VARFÖR
Osqledaren granskar Tinder – vad är det? Och vad säger det om vårt samhälle?
Enligt Uppdrag Granskning samar-betar KTH med Kina kring programvara som kan klassas som krigsmaterial. Osq-ledaren granskar: vad vet vi och vad har hänt? Vad är rektor G u d m u n d s s o n s bild?
Bostadskrisen är ett faktum, men hur gör man för att ändå
hitta bostad? Vi har besökt tre studenter och tre olika sätt att bo. Välkommen till OL Cribs.
We interview members of the team about the challeng-
es when creating a racing car.
Vilka TV-serier tittar vilka sektioner på? Släng dig med dina fördomar och visa dem
för världen!
Efter att humanisterna förra året fick komma till cam-pus är det nu dags för teknologerna att åka till huma-nister. Följ med Osqledaren till Södertörn.
Varför ska man doktorera? Vil-ka fördelar och nackdelar finns?
Det är nästan tradition nu - vi gör öl och whiskeymässan. Allt för att du ska kunna låtsas vara en riktig finsmakare.
OL GÖR: ÖL OCH WHISKEY
50.
32.
FÄRGKODNING
FEST
SPEX/TEATER
NÄRINGSLIV/MÄSSA
VIKTIGT OM THS
KTH
QUARNEVALEN
ÖVRIGT
Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evene-mang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i Osqledarens kalender! Maila [email protected]. Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.
1 OL PÅ CAMPUS 2WHAT’S UP?
PUBBAR PÅ CAMPUS
1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub. 2) Varannan vecka torsdag/fredag. 3) Vecka 42, 46, 48 och 51
TISDAG
ONSDAG
TORSDAG
FREDAG
Kistan, IN Konsulatet, F
Gråttan, CL+W
[3]
META, Data Hardox, Bergs
MiT, Tolvan
T–Centralen, Flyg Smörjis, M
Björns, IsH Draget, K
Mequa, IsT Bar Nymble
Kistan, IN
META, Media
Idyllien, I oaSen, S
Kistan, IN Mequa, IsT[2]
[1]
NOV
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
F
L
S
M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
T
F
L
S
FOTO: STEPHEN KIRK
På Armada kan du träffa 150 företag för att skaffa kontak-ter med arbetslivet. Den 18:e äger Armadabanketten rum på Globen, Annexet.
18-19 – ARMADA
Evenemang för arkitekter, designer och produktutveckla-re där du kan hämta information och inspiration som rör det senaste inom material och bearbetningsmetoder.
20 – MATERIALDAGEN
En sista chans att se Illdådet eller en sista droppe san-ning.
[http://www.krexet.se/]
22-23 – KREXET
Fira löningen med fest på Klubb Nymble.
29 – KLUBB NYMBLE
JAN
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
L
S
M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
T
F
Fira eller sörj tentorna på Nymble eller någon av de många sektionspubbar som har öppet på KTH:s alla campi.
17 –TENTAPUB #2
Flygsektionen fyller i år 45 år och avslutar Jubileums-året med pompa och ståt under en traditionsenlig Ju-bileumsbal.
6 - FLYGSEKTIONENS JUBILEUMSBAL
31 - NYÅR
DEC
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
24 – JULAFTON
FOTO: SARA EDIN
Professor Göran Manne berg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.
SVAR: Hej!
Strålningen är ju farlig på två olika sätt från en atombomb. Dels i själva explosionsögonblicket, då strålningen är mycket intensiv. Men om man är så nära att denna strålning ger tillräcklig dos (den är ju rätt kortvarig) är nog tryckvåg, värme, värmestrålning och kringflygande föremål var för sig tillräckliga. Det är lite som Julius Ceasars död. Han fick ett tjugotal knivstick nästan sam-tidigt av olika personer för att ingen skulle kunna utpekas som mördaren. Hans gamle vän Brutus däribland.
En mycket värre strålning kommer ju från de radioaktiva dotter-kärnor som bildas vid explosionen. Här återfinns alla de ämnen som brukar fylla spaltkilometer i tidningarna.
De är skadliga därför att de lagras i kroppen. Oftast på ett sätt som gör att kroppen nästan inte kan göra sig av med dem med någon naturlig metod. Vanligen för att de ligger i samma grupp som biologiskt viktiga ämnen, men är mer reaktiva och därför i någon mening «sitter mer fast». Till exempel det Cesium som svenska älgar lagrade upp efter Chernobyl. Det ligger långt ner i kolumnen med alkalimetaller och är alltså mer reaktivt än Natri-um och Kalium som kroppen har en mycket intrikat balans att upprätthålla. Radioaktivt strontium förväxlas av kroppen med Kalcium och lagras därför i benstommen. Jod är en bristvara i de flesta naturliga omgivningar och kroppen lagrar det för att ha för senare behov.
Denna strålning från dotterkärnor är många storleksordningar mindre intensiv (naturligtvis) men kommer ju utan uppehåll från en källa inuti kroppen. Och är därför på lite sikt långt skadliga-re och innehåller även alfapartiklar som normalt inte har någon räckvidd att tala om.
/Göran
FRÅGA: Hej Göran,
en atombombs effekter är som bekant både en dödlig tryckvåg och värmestrål-ning. Men hur farlig är den radioaktiva strålningen från en atombomb? Vissa källor kallar den försumbar men sedan minns vi alla de hemska bilderna på ja-panska barnen som föddes efter atom-bomberna. Är en atombomb en större eller mindre källa till radioaktiv strålning än t.ex. härdsmältan i Tjernobyl?
/ Anonym
//UTBILDNINGSKRÖNIKAN
DEN KLUVNE INGENJÖREN«Det är svårt att säga exakt vad en ingen-jör arbetar med» är hur KTH beskriver sina ingenjörers karriärmöjligheter. Ingenjörsrol-len är idag stadd i snabb förändring med ök-ande krav och efterfrågan från många håll och allt mer måste vi fråga oss: vad är en bra ingenjör?
K TH har en roll att spela i samhället och när det kom-mer till studenter betyder det att de ska bidra med per-
soner som är kompetenta och behövs. I Sverige har ingenjörer funnits i många hundra år, och ända från början arbeta-de de yrkesmässigt med teknik. Då var det gruvdrift, kemi och mekaniska kon-struktioner som var i fokus, idag är det mycket mer än så, men det är fortfaran-de tekniska utbildningar.
En ingenjör ska klara av använda det hen kan i sin yrkesroll, i verkligheten. Som ingenjör ska du inte bara vara bra på ditt ämne utan också ha tekniska fär-digheter du kan använda i praktiken, du ska kunna arbeta i grupp, lösa problem och mycket mer. Allt för att kunna kas-tats ut i arbetslivet och ta med dig tekni-ken in i samhället.
För sju år sedan förändrades ingen-jörsutbildningarna på KTH ordentligt för första gången sedan 1700-talet. De utbildningar som tidigare var fyra och ett halvt år blev till fem och indelades i två delar: de första tre åren blev en kan-didat och de sista två en master. Det här innebar inte bara att vi studenter fick ett halvår mer tid att plugga, utan inne-
hållet förändrades också. En mastersex-amen är mycket mer forskningsinriktad och akademisk än en ren civilingenjörs-examen, vilket gör att studenterna mås-te vara båda, akademiska och praktiska.
Det är de här dubbla kraven som ibland skiner igenom i våra utbildning-ar. På ena sidan har vi näringslivet som törstar efter tekniska yrkespersoner till-sammans med kurser som utrustas med verklighetsförankrade moment, och på den andra har vi akademin som visar sig genom ledande professorer som pratar om sin forskning på grundkurser. Nu är den här kluvenheten inte nödvändigtvis en motsättning eller ett problem, men utbildningarna fylls till bredden för att studenterna ska kunna nog för att kla-ra båda världarna. Det behöver i sig inte vara något dåligt att vara lite kluven i sin roll. Faran är snarast att den tredje par-ten, studenten, glöms bort.
Vi har massa ingenjörsprogram som alla är väldigt uppstyrda för att «garan-tera» kvalitén på studenterna. De finns för att se till att vi verkligen kan allt vi ska, men det gör att vi inte alltid får lära oss det vi vill. Antalet poäng studenter-na själva får bestämma över blir mindre ju mer obligatoriska moment som läggs in, och på KTH finns många obligatoris-ka kurser i programmen.
Samhället, näringsliv så väl som akademi, behöver en mängd olika ingen-jörer, men KTH kan inte ha hur många ingenjörsprogram som helst. Men flera tusen olika studenter som gör olika och inviduella val blir lika många unika in-genjörer. Så länge KTH:s kurser är bra
och vi alla får en riktning att luta oss mot behöver det verkligen inte betyda sämre ingenjörer bara vi själva får välja vad vi läser. Vår examen är en investe-ring för samhället OCH för oss. Vi måste kunna utvecklas dit vi vill för att kunna vara bra ingenjörer, om än ganska kluv-na.
Ta del av allt den kunskap KTH har att erbjuda, både yrkesmässiga och akade-miska, för att bli den ingenjör du vill, unik och behövd. Sen kanske det inte alltid är möjligt idag, men det är dit vi vill. «Minst femton procent av utbild-ningen ska bestå av helt valbara mo-ment.» deklarerar bistert THS åsiktsdo-kument. I en femårig utbildning blir det nästan ett helt år som ska kunna fyllas av vad du vill. Vad du vill.
ERIK LINDSTRÖM,
ELIN MALMGREN,
LISA ZÖLLNER WOHLFART
KLIPP INTE VÅRT
BUDSKAP!JAG GICK PÅ KTH, OCH DET ENDA JAG LÄRDE MIG VAR ATT SKRIVA BRA SKYLTAR!
!
THS UTBILDNING
THS CHEFER FÖR UTBILDNINGSIN-FLYTANDE HETER ERIK LINDSTRÖM, ELIN MALMGREN.OCH LISA ZÖLLNER WOHLFART MAIL: [email protected]
10 OSQLEDAREN #1
REVISITED
ÖL &WHISKEYMÄSSAN
//ÖL & WHISKEYMÄSSAN
Det finns mer än bara öl och whiskey på Stockholms öl och whiskey-mässa. Osqle-darens representanter gjorde ett besök på mässan för att ta reda på vad. Här listar vi ett par barspaningar och några av våra per-sonliga favoriter.
BLÅBÄRSÖL
J a, det stämmer. Det här är ju faktiskt något som faller un-der öl-kategorin men det är ändå värt en notis. Färgen på
olika blåbärsöl påminner utan undan-tag svartvinbärssaft men beskan skiljer sig åt. Vår personliga favorit på mässan var «Mors lilla bulldog» från Gotlands bryggeri. Dels tack vare att etikett till-sammans med ölnamn framkallar mag-nifika inre bilder («mors lilla bulldog i skogen gick, rosor på kinder och solsken i blick…») och dels för att den inte alls var lika söt som de andra blåbärsölerna vi testade på mässan.
Det smakade mest osötad blåbärsop-pa faktiskt, och givetvis lite IPA. Så kliv i stövlarna, trä din stickigaste av koftor över din flanellskjorta och sätt på dig din pilotinspirerade jaktmössa. I höst ska vi tydligen knäcka öl i blåbärsriset.
Absint
ABSINT + CANNABIS
Att absint innehållt cannabis är ett myt som relativt ofta pratas om. Detta är emellertid ej sant. Det absint däremot innehåller är ett ämne Tujon.
Tujon förekommer naturligt i oljan från-Malört som är en vanlig brännvinskrydda och kan finnas i exempelvis snapsklassikern bäska droppar.
Tidigare har man trott att tujon skulle ha liknande berusningeffekter som THC i canna-bis men det saknar än idag inget vetenska-pligt stöd. Oljan kan däremot vara skadligt i större doser, men är kraftigt reglerad inom EU.
MORS LILLA BULLDOG
Mors lilla Bulldog är en av Gotlandsbryg-geriets testöler.
Systembolaget har ej ölet, heller berättar inte bryggeriets hemsida något om var man skulle kunna hitta det. Så dessvärre förblir ölet lite av ett mysterium.
Den som vet var ölet finns får gärna maila in till redaktionen!
ABSINT
I nnan absint är redo för serve-ring behöver den lite extra behand-ling a lá Breaking Bad (vridkranar och perforerade skedar). Detta
gjordes på mässan i deras bås och är så-klart väldigt medvetet. Absint ska se ut som det smakar; nämligen något som bör hanteras av en kemist vid sitt drags-kåp. Vad som egentligen sker vid denna behandling är att alkoholhalten sjun-ker och drycken görs lite sötare, vilket i slutändan skapar något som är i närhe-ten av drickbart.
Denna örtbaserade apértif är långt ifrån en nytillkomling men har fått sig ett litet uppsving nu på senare tid på grund av vår vurm för nittiotalet. Kan-ske är det också för att det ligger något förbjudsmässigt över denna dryck, trots att absint aldrig varit förbjudet i sverige. Förbjudet är det däremot i sitt hemland Frankrike sedan 1915.
11OSQLEDAREN #1
TEXT//SARA EDIN & KASPER KARLGRENILLUSTRATION//KASPER KARLGREN
SAKE
L ångt i hörnet av mässan - bortom myllret av ölkranar och whiskeyflaskor - låg sakebåset. Det första den japanska herren
bakom disken berättade var att «sake kan ses som japans variant på den svens-ka vodkan» en mening som i vår mening var långt ifrån säljande.
Våra fördommar om sake motsades kvickt: vi trodde det var ett starkt ris-brännvin som skulle serveras varm. Den dryck vi drack var en nihonshu. Den ser-verades kall och smakade snarare som ett dessertvin. Han förklarade att sake kallas oftast ganska orätt för risvin. Or-det sake är ordet för alkoholhaltig dryck och det vi kallar sake oftast är nihonshu. Dessutom skapandeprocessen snarlik till den i ölbryggandet och borde ej kallas vin överhuvudtaget. Kanske är det ändå inte så konstigt med sake på en öl och whiskeymässa.
//ÖL & WHISKEYMÄSSAN
Kaffedrink
Sake
SAKESORTER
Sake delas upp i flera underkategorier ber-oende på fint behandlat riset är. Ju mer av riset som är bortpolerat dest finare anses saken. De finare sorterna kan vara gjorda på ris där uppmot 65% av risets vikt poleras bort.
Nigorizake kallas en viss typ av ofiltrerad sake som pågrund av sin grumliga färg kal-las (direktöversatt) molnlig.
Och för dem som ej dricker alkohol kan man söka sig mot amazake - en lågalkoholhaltig eller alkoholfri risdryck med en söt, sake-liknande smak.
IRISH COFFEE
Då whiskey var ett av mässans huvudämnen vill vi belysa den mest uppenbara och upp-skattade kaffedrink som finns, irlands kaf-fekask: Irish coffee.
4 cl Irlänsk whiskey
9 cl Kaffe
3 cl Vispad grädde
1 Tesked socker
Om någon mot förmodan ej har just irlänsk whiskey rekomenderar vi att ta whiskeyn efter kaffet.
KAFFEDRINKAR
D et här är egentligen min-dre av en spaning och mer av en personlig upptäcks-färd. På väg förbi xantébåset
såg vi något som tilltalade oss väldigt mycket. En kaffebryggare. Inte särskilt blygsamt bad vi om en kaffe men fick en kaffedrink. Mycket skeptiskt tog vi en li-ten klunk av päronlikörskaffet och märk vår häpnad! Det var bland det godaste vi druckit i dag. Efter denna uppenbarelse passerade vi inte ett drinkbås utan att testa en kaffevariant. Det funkar nästan alla gånger, så länge spriten är söt och kaffet toppas med ett generöst skikt av grädde. Så dagens tips för kall höstkväll: Alla smaker du i princip skulle kunna tänka dig i en chokladpralin, häll det i en kopp kaffe och toppa med grädde.
12 OSQLEDAREN #1
13OSQLEDAREN #1
Mexico City har 21 miljoner invånare. Vattenutmaningarna är lika enorma som staden. Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.
Vi är världsledande inomvattenteknologi och applikationsteknik. Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.
Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen. Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.
Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs
Behovet av rent vatten kommer
hålla oss sysselsatta i
många generationer till.
I ett litet område där det vis-tas tusentals sexuellt frustrerade, alkoholhetsiga fyllon dygnet runt kan man förvänta sig en hög polis-
närvaro. Men på campus valhalla ser man knappt en polis röra sig (med un-dantag för Obamas besök förra året). Är det för att vi uppför oss väl, eller saknar polisen insikt i vad vi gör här på KTH om kvällarna? Osqledaren begav sig till Östermalms polisstation för att prata med polismakten.
Vi står utanför polisstationen, ett stenkast från Stadion. Det är inte förs-ta gången stationen står i rampljuset, år 2002 besökte Filip och Fredrik i sitt program “Ursäkta röran, vi bygger om”. I ett av avsnitten besöker Filip stationen för att göra en anmälan om en stalkande filmare som följt efter honom hela da-gen. Filmaren, “spelad” av Fredrik, följer honom in på stationen, givetvis filmandes. När den kvinnliga polisen ska slänga ut Fredrik skapar hon i processen Svenska memes med meningar som (ut-
tala på gotländska) ”Vad är feilet på di?” och ”Tyckar duj att dejt här är rojligt el-lar?”.
Tolv år senare står vi alltså här vid den “kända” stationen. Kanske får vi även idag höra några Svenska memes?
Döm vår förvåning när vi hör en be-kant röst hälsa oss välkomna. Det är den 30 årige veteranen Birgitta Lundgren som hälsar på oss med den från Youtube bekanta gotländskan.
Vi får en rundtur genom stationen som har stora likheter med ett halvmod-ernt kontorslandskap hämtat ur en mer sentida Douglas Coupland-roman. I ett
kombinerat arbetsrum och möteslokal hälsas vi välkomna av Stefan Wehlin, chef för Östermalms polisstation. Vi bjuds, givetvis, på kaffe – vad skulle väl den svenska arbetsplatsen vara utan sitt älskade kaffe?
Den 40 årige tvåbarnspappan Ste-fan Wehlin har arbetat som polis sedan 2003 och har sedan februari i år arbetat som närpolischef för Östermalm. Han menar att polisyrket, förutom stiliga uniformer och kaffe, erbjuder stor om-växling i arbetsuppgifterna och nya ut-maningar varje dag.
Vad det gäller oss KTHare förklarar han att tillståndsmyndigheten skickar många av de ansökningar som skolans sektioner gör på remiss till denna polis-station, som sedan får lämna ett ut-låtande. Synen på de aktiviteter som sker på campus än så länge är väldigt positiv då det sällan krävs några polis-resurser för att hålla området säkert. Ett återkommande tema i samtalet är också
TEXT//MARTIN BARKSTEN & JONATAN LINDGREN
FOTO//DAVID SAMUELSSON
//POLISEN
POLISEN– VAD TYCKER NI OM OSS?
“Tyckar duj att dejt här är rojligt
ellar?”
14 OSQLEDAREN #1
just det, studenterna utgör inte några problem.
Samtalet rör sig vidare mot de utmaningar som finns för polisen på Östermalm och vi förbereder oss för att höra om de storslagna brott som sker, de närmast Sherlock Holmes-aktiga de-tektiverna som arbetar på stationen och folkmassorna som alla vill ta en selfie på den Youtube-kända stationen. Ty-värr handlar utmaningarna snarare om resurs- och personalbrist och olika typer av tillfällighetsbrott. Med ett undantag: Stureplan, på kvällstid en de mest socialt vältrafikerade platserna i Sverige, vilket innebär stora resurser för att hålla så säkert som möjligt.
Vi undrar om inte det faktum att området även inkluderar två av Sver-iges största universitetsområden med tillhörande studentboenden innebär att extra resurser behöver läggas där? Svaret blir kort: nej. Av de 157 polisan-mälningar som gjorts på KTHs område, Alba Nova exkluderat, är endast 4 av dessa relaterade till någon form av bråk. I övrigt tycks alla problem på området kunna hanteras bra internt, vare sig det är inom kåren eller sektionerna.
De vanligaste brotten studenter gör är, stereotypt nog, cykelstölder. Visst sker det några inbrott och bränder, men överlag är den stora studentnär-varon inget att ta notis om.
För att summera det hela: vi är en grupp som inte kräver några större resurser, som tar hand om varandra väl och som ändå lyckas anordna en stor mängd aktiviteter utan att polisen be-höver ta större notis. Vi kan alltså lugnt fortsätta vårt arbete med att frambringa det tidigaste möjliga uppvaknandet för vår herre Cthulhu.
Ph’nglui mglw’nafh Cthulhu R’lyeh wgah’nagl fhtagn!
15OSQLEDAREN #1
TV-SERIER PÅ KTHPå KTH samsas många olika sektioner. I TV-rutan samsas många olika TV-serier. Man inser då att sektioner är som TV-serier. På den här sidan har paralleller dragits mellan serier och sektioner.
Vilken serie tror du hör ihop med din sektion?
Ps. Serierrutorna har inte färgkodats, men har grupperats löst efter teman som behandlas i dem. Om du har svårt att gissa serien (eller sektionen), leta efter en ledtråd i en överlappande bild.
Pps. Nej, du får inte se facit. Men du får gärna instagramma eller twittra det svar du tror är rätt. Tagga #OLsektionsrutan och nämn @osqledaren.
Gör ingen av serierna din sektion rättvisa? Gör det bättre själv! Rita i rutan, ladda upp och tagga #OLsektionsrutan samt @osqledaren.
THE BRAIN – A MYSTERY
18 OSQLEDAREN #1
TEXT//JOANNA ALEXANDERILLUSTRATION//THERESE EK
Why do we humans and other animals have brains? Someone who might have the answers is Anders Lansner, profes-sor in computational neuroscience.
S ome researchers believe that the primary reason for the existence of the brain is to pro-duce complex movements. Sea
squirts, swim around the ocean in its ju-venile life and at some point it implants itself on this rock which it never leaves and the first thing it does, is that it di-gests its own brain. This can be attribu-ted to the fact that the most important function is movement.
How does the brain control move-ment? I ask myself and go to the inter-net for answers.
Consider the game of chess, between IBM’s Deep blue and one of the best chess players in the world. The super computer does the job of «what to move where» better than a human. However, an 8 year old kid does the task of ma-king a chess move better than a robot. Understanding the way humans- percei-ve and act on the world, this has a lot of problems. The focus is on how well are we in building machines which do what humans can do.
Humans vs Robots, once again I turn to the internet for information.
There is no generalization between tasks. A robot built to perform the task of pouring liquid into a champagne glass cannot be made to perform another task without a modified or new algorithm
How does the brain deal with uncer-tainity?
For instance you have beliefs. If we assign probabilities. Zero represents the case where you do not believe at all and one, Complete belief. Between them the-re are various gray levels of uncertainity.
Bayesian decision theory gives
the mathematics to combine your pri-or knowledge to the sensory inputs, as shown below:
Anders Lansner, Professor at the Department of Computational Biology at KTH says:- The goal of our research is to under-stand how the brain works, how it per-ceives, how it makes decisions and how it performs motor acts and how it forms memories.
Why is there so much of mystery?
It is a different type of machine, dif-ferent from whatever we know. Now, there are new statistics on the number of neurons and connections there are in the Brain. It is a little more that 80*10^9 neurons. 70% in the cortex.
Every cell is connected to more than 10,000 other cells. So If you calculate the number of connections you’ll have 10^11 neurons which means there will be approximately 10^15 connections, which is a really large network. The con-nections are enumerous.
The bonus is that animals like cats, rats and other mammals have rather si-milar brain structure as the human brain but are smaller and simpler. However, the number of neurons is more or less the same as in humans. You can learn a lot from animal experiments which are probably necessary for making progress in the study of the brain. This is a really important field of study which will aid in the study and medication of many dise-ases.
The Human Brain is however, dif-ferent and unique. The ultimate goal is also to design really intelligent machi-nes working with a similar information processing system as the brain. I would be extremely happy if I understood the
brain of a rat or even a crow.
We can never really answer the ques-tion of how the brain functions. All we know is that it is a large network of neurons, you have inputs and sensors which are the eyes, ears and skin. Input arrays which have millions of sensors. The output machinery controls the muscles.
Experiments to understand the brain has been going on for a long time. Computer models have been used as a tool to study complex systems.in recent years, it has been accepted that you need to build computer models of the brain to understand it better. Basically, if you have measurements from a single nerve cell from an experimental lab you can build a rather good model representing its electrical signal processing functions. When it becomes harder is when you be-gin to think about how the connections between the nerve cells change. The con-nections in the network change.
How does the memory functions?
You see something and hear a sound for instance, the sound of a bird, the connections between the visual repre-sentation that is evoked in your brain and the auditory system are strengthe-ned, so the next time you hear these sounds these connection will fire and activate your internal image of what kind of bird it was. This is Plasticity.
19OSQLEDAREN #1
//THE BRAIN
ANDERS LANSNER
Professor at the Department of Computa-tional Bioloy.
Research areas: Computational neurosci-ence and brain-like computing.
Lead researcher at Stockholm Brain Insti-tute and the Swedish INCF node
//THE BRAIN
Understanding how this works is one big obstacle.
The way I see it is that the model of the brain we currently have is not the final model but one that we believe has some truth in it and you can validate it against data which we already have.
If you have a quantitative model in your computer you can explore that and disturb something in it to see how the model changes its behavior and see if the model replicates that change. EEG and brain imaging of the neural network.
The Sixth sense
The brain is very good at taking small measurements from its sensors and pre-dicting a conclusion, but I would rather say that it is not the sixth sense but the result of the intricate information pro-cessing in the brain. As far as I know the-re is no special sensory array in the brain that predicts danger.
Is there any scientific explanation for Intuition?
There is no consensus or theoretical model for intuition. My model of intu-ition is this. There could be other rese-archers with a different model of it. One can come up with many questions about the brain, most of which go unanswered.
One interesting area where we are starting to get deep understanding is how certain drugs like narcotics act to trap and create a distractive behavior. Such drugs affect the central parts of the learning machinery of the brain. Child-ren for instance, they learn by imitation and when you rewrd them with so-mething they tend to repeat their beha-vior. This reward triggers signals in the brain which forms a stronger connection between stimulus and action. Drugs like cocaine seem to work to replace these rewards, where you don’t need a candy or any reward but instead you reward yourself with this kind of drug. Brain science can explain such practical pro-blems.
The brain rewires itself normally when we learn. Depression can be trea-ted with certain drugs like SSRI which also act on these connection systems on
the brain. This is another developing area of research. There are researchers all over the world trying to unfold the mys-tery behind the brain. The more we delve into it we realize the unfathomable na-ture of this machine.
When the sea squirt has found its home, the first thing it does is to digest its own brain.
20 OSQLEDAREN #1
HUMAN BRAIN PROJECT
The Human Brain Project (HBP) is an in-ternational project funded by the EU com-mission to imitate the human brain.
The focus of the project is to stimulate the cells, chemistry and connectivity of the brain in a supercomputer, in order to understand the brain’s architecture, orga-nisation, functions and development.
Prof. Lansner is together with researchers Jeanette Hellgren Kotaleski and Erwin Laure working on the project that inclu-des researchers from 87 institutions.
If you are interested in reading more you can do so at the projects web page:
https://www.humanbrainproject.eu/
21OSQLEDAREN #1
SVERIGES
BÄSTA STUDENT-
ABONNEMANG BLIR
ÄNNU BÄTTRE
– NU HÖJER VI TILL 5 GB!
FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student
195 KRMÅN
ORD. PRIS 245 KR MÅN
Nu är vi inte bara branschens bästa arbetsgivare,utan även ett av Karriärföretagen 2014. Yippee!!
Nu har vi fått svart på vitt - Bengt Dahlgren är den bästa arbetsgiva-ren bland byggteknikkonsulter! Våra medarbetare har fått säga sitt i Universums undersökning om Sveriges bästa arbetsgivare. De var så nöjda med sitt företag att vi placerade oss långt före alla andra del-tagande teknikkonsultföretag. Vi har nu dessutom fått en utmärkelse av Jobtip som placerar oss bland Karriärföretagen 2014. Det är härligt att vara ett bolag som uppskattas både intern och externt .
Med över 350 kompetenta medarbetare är Bengt Dahlgren AB en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Våra verksamhetsområden är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning. Bli en nöjd medarbetare du också hos en av Sveriges bästa arbets-givare och Karriärföretag 2014 – läs mer på bengtdahlgren.se
ma
lla.s
e
22 OSQLEDAREN #1
Nu är vi inte bara branschens bästa arbetsgivare,utan även ett av Karriärföretagen 2014. Yippee!!
Nu har vi fått svart på vitt - Bengt Dahlgren är den bästa arbetsgiva-ren bland byggteknikkonsulter! Våra medarbetare har fått säga sitt i Universums undersökning om Sveriges bästa arbetsgivare. De var så nöjda med sitt företag att vi placerade oss långt före alla andra del-tagande teknikkonsultföretag. Vi har nu dessutom fått en utmärkelse av Jobtip som placerar oss bland Karriärföretagen 2014. Det är härligt att vara ett bolag som uppskattas både intern och externt .
Med över 350 kompetenta medarbetare är Bengt Dahlgren AB en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Våra verksamhetsområden är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning. Bli en nöjd medarbetare du också hos en av Sveriges bästa arbets-givare och Karriärföretag 2014 – läs mer på bengtdahlgren.se
ma
lla.s
e
Sedan Hjärt-Lungfonden startade för 110 årsedan har hjärtforskningen nått det ena genombrottet efter det andra. Se illustra-tionerna runt texten. Pacemakern, hjärt-lungmaskinen, betablockerarna och alla deandra milstolparna i forskningens historiaräddar idag livet på tusentals människor – varje år.
Nästa avgörande genombrott står för dörrenNu står forskarna inför nästa avgörande genombrott. Det handlar om att kunna för-utsäga vem som får hjärtsjukdom. Kommerdu att drabbas eller inte? Dina barn, dinabarnbarn, en kär vän? Genom ett enkelt
blodprov kan din läkare avgöra det och flerliv kan räddas.
En världsunik kunskapsbankDet blir möjligt tack vare en världsunikkunskapsbank som ska byggas upp på vårauniversitetssjukhus. Med avancerade prov-tagningar av olika slag kan man hitta de riskmarkörer som varnar för hjärtsjukdom.Upptäcka faran och kunna ge skräddarsyddbehandling så att hjärtsjukdom aldrig behöver uppstå.
Många tiotusentals givare ger generösagåvor till Hjärt-Lungfonden. Jag är med –och din gåva behövs också.
Vi måste bli fler som ger till forskningen.
arne hegerfors
Framtidens blodprov visar om du får hjärtinfarkt eller inte.
Ring 0200-89 19 00eller ge din jubileumsgåva på
www.hjar t- lung fonden.se
tillsammans r äddar vi livpg 90 91 92-7. läs mer om vårt 110-årsjubileum på www.hjart-lungfonden.se 23OSQLEDAREN #1
Vill du också annonsera här?
WWW.NEWSFACTORY.SE
KONTAKTA NIKLAS NILSSON
08-505 73 838 / 076-948 60 62
DESIG
NIN
G
FUTU
RE CITIES
www.wspgroup.se24 OSQLEDAREN #1
DESIG
NIN
G
FUTU
RE CITIES
www.wspgroup.se25OSQLEDAREN #1
Mexico City har 21 miljoner invånare. Vattenutmaningarna är lika enorma som staden. Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.
Vi är världsledande inomvattenteknologi och applikationsteknik. Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.
Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen. Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.
Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs
Behovet av rent vatten kommer
hålla oss sysselsatta i
många generationer till.
26 OSQLEDAREN #1
32 OSQLEDAREN #2
R E A L C H A N G E F O R Y O U R D O L L A R
GiveWell
www.givewell.org
GiveWell started with a simple question: where should I donate? As a group of eight friends, employed in the fi-nance industry and researching these questions in our spare time, we discovered that it isn’t a part-time job. The issues charities address - from fighting disease in Africa to improving education in the U.S. - are extremely complex, and useful information about what different charities do and whether it works isn’t publicly available anywhere.
GiveWell is a nonprofit dedicated to finding outstanding giving opportunities and publishing the full details of our analysis to help donors decide where to give.
27OSQLEDAREN #1
N är jag började på Civilin-genjörsprogrammet i biotek-nik hösten 2010 hade jag inte en tanke på att gå vidare och
doktorera. Vem vill ägna ytterligare 4-5 år på KTH efter att redan ha spenderat 5 år på universitetet? Kanske var det så att jag inte riktigt visste vad man gjorde som doktorand. De enda doktorander jag kände till var mina labbassar som mest verkade stressade över att behöva sitta och vakta mig när jag misslyckades med de mest simpla uppgifter och som aldrig svarade på mail.
Sommaren 2013 åkte jag till New York för att praktisera på ett doktorand-labb och det ändrade min inställning helt. Jag spenderade sommaren i en av världens kanske roligaste städer och
trots det så stannade jag på labbet all-deles för sent minst fyra kvällar i veckan för att ägna mig åt min forskning. Inte för att jag var tvungen utan för att jag hade så himla roligt.
När jag kom hem igen började jag kol-la upp möjligheterna att fortsätta med liknande typer av projekt och insåg gan-
ska snart att söka en doktorandtjänst efter slutförd civilingenjörsexamen ab-solut var ett alternativ jag kunde tänka mig. Att doktorera innebär inte bara att ta hand om förvirrade förstårselever el-ler slava för en överarbetad professor. Att doktorera på KTH innebär att du får en unik möjlighet att fördjupa dig inom ett ämne som intresserar dig, handledd av någon som jobbar med spetsforsk-ning inom området och dessutom få be-talt för det.
Det tar ungefär fem år att doktorera varav fyra år, eller 240 högskolepoäng, ska ägnas åt forskarstudier. Forskarstu-dier innebär att man både läser kurser och ägnar sig åt egen forskning. Hur mycket kurser man måste läsa är upp till lärosätet att bestämma men de får inte
“Det finns lika många dokto-
randprojekt som det finns dokto-
rander”
“Den dagliga verk-samheten är förlagd till Konstfack men doktoranden är re-gistrerad på KTH”
TEXT//EMMA BJERKEFELDTILLUSTRATION//THERESE EK
DOKTORERA - VARFÖR?
28 OSQLEDAREN #1
//DOKTORERA
överstiga 120 högskolepoäng. På KTH skiljer det sig mellan olika skolor och oftast läser man någonstans mellan 30 och 90 högskolepoäng doktorandkurser.
För att kunna ta ut en doktorsex-amen måste man ha klarat alla kurser som ingår i doktorandprogrammet samt ha författat en doktorsavhandling som ska försvaras muntligt. Målet är att doktoranden efter avslutad utbildning ska ha en god kritisk analysförmåga och självständigt kunna tillämpa vetenskap-lig metodik men också nå den så kallade forskningsfronten inom sitt område. Doktorsavhandlingen ska presentera doktorandens forskningsresultat och visa att hen kan formulera och behandla vetenskapliga problem. Den ska dessut-om tillföra ny kunskap till forsknings-området och föra forskningen framåt.
Anledningen till att det ofta tar fem och inte fyra år att doktorera trots att man bara läser 240 högskolepoäng är att det ingår i tjänsten att undervisa in-stitutionens studenter och ibland även att arbeta med administrativa uppgifter. Dock får denna andel inte överstiga 20 % av tiden och den är dessutom utspridd över hela studietiden.
Så vad är det som lockar folk att söka sig till doktorandprogrammen på KTH? Omar Shafqat gör sitt tredje år som dok-torand på institutionen för Energi och miljö och han säger att det bästa med att vara doktorand är att man stöter på nya spännande utmaningar varje dag. Hans största rädsla är att hamna någonstans där man måste göra samma sak varje dag men hävdar att så aldrig är fallet för hans del. «Undervisningen är en del av utmaningen och studenterna kommer med nya smarta frågor varje lektion». Han beskriver utbildning som en sfär där grundskolan utgör kärnan och där man sedan bygger på med lager av kun-skap. Doktorandutbildningen beskriver han som ett ständigt expanderande yt-tersta lager av den mänskliga kunskapen och han menar att det är väldigt häftigt att vara med och se till att det aldrig slu-tar expandera.
Det är svårt att säga exakt vad en doktorand gör. Det finns lika många doktorandprojekt som det finns dokto-rander. På KTH kan man doktorera i allt från varifrån den första hunden kom till hur man producerar de bästa smörjmed-len för maskinkomponenter.
D et finns även projekt som kanske inte är det första man tänker på när man talar om vilken forskning som utförs
på en teknisk högskola. Doktorandpro-grammet i Konst, Teknik och Design är ett samarbete mellan Arkitektur på KTH och Konstfack som upprättas under 2014 och är tänkt att stärka utbytet mel-lan konstnärliga och vetenskapliga kun-skapsformer. Den dagliga verksamheten är förlagd till Konstfack men doktoran-den är registrerad på KTH. Doktoranden får även sin examen från KTH eftersom Konstfack inte har någon examinations-rätt gällande forskarstudier.
Catharina Gabrielsson som arbe-tar på institutionen för Arkitektur be-rättar att det finns en efterfrågan på den här typen av kunskap där man kombine-rar forskarstudier på konstnärlig och ve-tenskaplig grund. Uppgiften är att när-ma sig de stora samhällsproblemen och försöka lösa dem genom att kombinera konst och vetenskap och det ska vara ett starkt fokus på praktik och gestaltande.
D et är svårt att förstå vad allt detta egentligen innebär och inte ens Catharina kan svara på det. Rekryteringen
av doktorander har just börjat och än vet ingen vilka projekt som det nya pro-grammet kommer bestå av. Man söker in med sin egen frågeställning och det är högt i tak både gällande vad man vill göra och hur man vill arbeta. Catharina
menar att det ligger stort fokus på prak-tik och gestaltande och att flera moment gärna får vara olika framträdanden som till exempel film. Programmets ut-gångspunkt är att man måste tänka om i relationen mellan individ, samhälle och miljö för att skapa en hållbar samhälls-utveckling men att hur man gör det är upp till doktoranden. Spännande och annorlunda tänker jag som är van vid att arbeta inom de ofta ganska snäva ramar som en teknisk utbildning erbjuder.
KTHs utbildningar har och har all-tid haft en nära anknytning till närings-livet. Ett alternativ för den som lämnat universitetet bakom sig och jobbat några år på ett företag men ändå känner att det vore roligt att forska är att bli industri-doktorand. Som industridoktorand är du inskriven och har en handledare som är anställd på KTH medan du är anställd av ett företag utanför KTH. Detta är ett bra sätt för KTH att stärka banden med näringslivet men också ett sätt för före-tag att se till att det bedrivs forskning på saker som just de anser vara relevanta. Vem som helst som har avlagt en mas-terexamen kan bli industridoktorand men det vanligaste är att man har jobbat på företaget man är anställd av ett par år först. Det är vanligt att doktorandstudi-erna bedrivs på halvtid så att man kan fortsätta jobba samtidigt och om man vill kan man avsluta forskarstudierna ef-ter två år och ta ut en licentiat. Eftersom industridoktorander inte är anställda av KTH behöver de inte heller leda någon undervisning.
Att doktorera innebär alltså inte att man blir fast i akademin för alltid. Det innebär snarare att du ytterligare vidgar dina möjligheter till nya spän-nande jobb. Det innebär dessutom att du kan nyttja SLs studentrabatt i ytterlig-gare fem år. Och kom igen, hur coolt är det inte att kunna titulera sig doktor?
“Hur coolt är det inte att kunna titu-lera sig doktor?”
OL-REDAKTIONEN 14/15FOTO//MARCUS NORDBERG
SÖDERTÖRNOL GÖR
32 OSQLEDAREN #1
//OL GÖR: SÖDERTÖRN
Vi tar linje 36 mot Södertälje. För att kom-ma till Södertörn måste vi alltså ta ett tåg till en annan stad, vilket säger en hel del om hur långt bort det ligger. Tur att det inte är vinter. Det råder ju en del tveksamheter kring huruvida pendeltåg verkligen går på vintern. Vi funderar över detta medan tåget rusar förbi station efter station. Ibland stäl-ler ju löv på spåren till med problem. Tänk om vi inte kan komma hem igen. Tänk om vi måste stanna på Södertörn för alltid.
T åget stannar vid Fle-mingsberg och vi följer osäkert strömmen av människor upp för rulltrappan och upp på en
bro. Här står vi handfallna. Strömmen delar sig. På vänster sida ligger tingsrät-ten och på höger sida ser vi ännu en rull-trappa. Vi letar febrilt efter en färgglad ovve som ska ge oss vägledning men ing-enting, inte ett endaste litet Quarneva-lenmärke vittnar om vilka av alla dessa människor som egentligen är studenter. Som tur är hittar vi en skylt mot campus och det visar sig inte ligga åt samma håll som tingsrätten. Skönt.
Klockan börjar närma sig 10 när vi kommer upp på Campus och upptäcker att föreläsningen vi tänkte gå på inte börjar förrän 12. Eftersom vi inser att en enda kurs inte utgör tillräckligt mycket mätda-ta för att kunna dra några slutsatser om hur det är att gå på en föreläsning på Sö-dertörn så gör det inte så mycket. Därför knatar vi iväg mot expeditionen för att ta reda på vilka kurser som börjar nu.
På disken står en skärm där alla da-gens föreläsningar rullar förbi. När vi kommer fram visas kl 12-föreläsningar-na. Eftersom klockan tickar och vi hyser starka misstankar om att Södertörn inte kör med akademisk kvart så försöker vi
skrolla uppåt med fingrarna direkt på skärmen, men hur hårt eller smekan-de vi än trycker så händer ingenting. Skärmen gör istället precis det vi inte vill, nämligen bläddrar nedåt och visar föreläsningar som börjar klockan 14. Vi försöker utan framgång hitta en sök-funktion men inser att optimering inte är deras grej. Så småningom börjar listan om och valet faller på Psykologi A i Svar-ta lådan. Inte så mycket för att vi tycker att Psykologi låter kul som att vi gärna vill göra ett besök i Svarta Lådan.
Tjejen i receptionen beskriver vä-gen för oss och vi rusar över campus, lyckas smita in precis innan klockan slår 10 och möts av ett gäng tomma stolar. Bortsett föreläsaren är vi först. Svarta Lådan är en bra benämning på platsen vi befinner oss. Rummet är en svart låda, rektangulärt och utan fönster. Här pågår säkert egendomligheter en sen efter-middag, typ fridans eller filmvisning av tidiga Lars von Trier-verk. Stolar står uppradade på platåer, likt en biosalong, och det finns inga bord. Längst fram står en liten whiteboard.
“Inte ett endaste litet Quarnevalenmärke vittnar om vilka av
alla dessa människor som egentligen är
studenter.”
TEXT//EMMA BJERKEFELDT & SARA EDINFOTO//SARA EDIN & AXEL ALLEN
33OSQLEDAREN #1
Vi sätter oss längst bak och sakta börjar folk droppa in. 8 minuter över 10 börjar föreläsningen men folk droppar in lite sporadiskt under de kommande 10 minuterna. Till slut kan vi räkna till un-gefär 30 studenter. 3 är killar. 2 har dator. Ingen har anteckningsblock.
Dagens föreläsning handlar om statistik och på frågan om vilka som har läst statistik förut utgör vi hälften. På frågan om vilka som tycker att statistik verkar vara det tråkigaste som finns är vi de enda som inte räcker upp handen. Det första statistiska begrepp som dy-ker upp på föresläsarens power point är medelvärde och vid summaformels uppenbarelse drar klassen efter andan. «Det är ingen fara om ni inte förstår det här, vi kommer gå igenom det igen och nästa vecka ska vi ha en övning med An-ders där han förklarar det här ytterligare», förklarar föreläsaren och klassen andas ut. Dags för rast och en till synes utmat-tad psykologiklass tågar ut ur salen för att fylla på koffeindepåerna. Vi gör detsamma och söker upp närmaste kaffeautomat.
Klockan närmar sig 12 och vi rör oss mot hörsalen ME123 där en föreläs-ning i Genusvetenskap A snart ska börja. Efter två timmar föreläsning hade man önskat att det fanns tid för lunch men på en skola som, av allt att döma, inte använder sig av blockscheman kan man aldrig vara säker på att hinna äta mellan föreläsningarna.
Det här är en lite vanligare typ av sal med svagt orangea väggar och nedklott-rade bord. Det finns till och med eluttag för de personer som föredrar laptop över anteckningsblock (ingen, vad vi kunde se). Dagens föreläsning bjöd på fransk revolution och kurrande magar.
//OL GÖR: SÖDERTÖRN
“Här pågår säkert egendomligheter en sen eftermiddag, typ modern dans eller
filmvisning av tidiga Lars von Trier-verk.”
34 OSQLEDAREN #1
E fter det här förtjänar vi en öl och vi vet att det finns en studentpub. Vi har varit där. Frågan är var den ligger? Vi sö-
ker i vårt minne och finner en dimmig valborgspubrunda men inte mer än så. Som tur är finns södertörnstudenter överallt så vi hittar några att fråga. Dess-värre har de ingen aning eftersom de aldrig varit där, «har vi en studentpub?» frågar de varandra fundersamt. Vi kän-ner oss förvirrade. Om det är något på Campus man hittar till så är det väl ändå pubben? Lyckligtvis vet de i receptionen var pubben ligger, även om de ser på oss lite frågande när vi ställer själva frågan.
Väl framme i pubben känner vi oss som hemma. Det serveras avslagen Pripps och spelas för hög musik. En öl (40 cl) för 25kr och en kanna (1,5 l) för 100kr. Vi påpekar det orimliga i att be-tala mer per cl för att få ölen i en kanna
men Södertörnstudenterna vid bordet tittar oförstående på oss. Antingen vet de inte att 40 cl x 4 = 1,6 l eller så tror de faktiskt på begreppet «Less is more».
Killen som står i baren ser proffsig ut. Det kan bero på att han har förkläde. Vi inser att vi äntligen fått chansen att förstå Södertörnarnas studentsjäl. Vem vet bättre än en klubbmästerist vilka sånger som sjungs på gasque, ovvarnas färger eller vem som ordnar dom bästa festerna? Förstå vår förvåning när vi inser att han inte alls är klubbmäster-ist. Killen får betalt för att stå där. Och gasque har han aldrig hört talas om. «Det finns ett klubbmästeri», förklarar
han tvivelaktigt. Men inga ovvar. «... Vi har väskor tror jag» fortsätter han och kliar sig i huvudet. Antagligen har han missförstått vår fråga och tror att vi vill köpa södertörn-merch.
Vi köper en till öl och går förvirrade tillbaka till bordet. Vem är egentligen Södertörnstudenten? Vad gör de ens? Världen snurrar men om det beror på alla obesvarade frågor eller ölen är svårt att säga. Det kanske är såhär det känns att vara humanist. Många frågor men inga svar. Det får räcka som svar för oss. Vi sveper ölen och påbörjar resan tillbaka till Campus, tryggheten och fredagsölen.
//OL GÖR: SÖDERTÖRN
“Till slut kan vi räkna till ungefär 30 studenter. 3 är killar. 2 har dator. Ingen har antecknings-
block. ”
“Vi känner oss förvirrade”
35OSQLEDAREN #1
5
5
Everyone knows what «Formula One» is all about! So, what ex-
actly is «Formula Student»? This yearly event is a mixture of KTH
creativity, serious sponsorship, advanced thermodynamics theories and
ultimately a competition that only one can win.
36 OSQLEDAREN #1
F S is a School for the Future: learning by doing, in the words of Claude Rouelle, President of OptimumG and a design jud-
ge for the Formula SAE series. A team of enthusiastic and more importantly passionate bunch of student engineers willing to dedicate time apart from their busy academic curricula to design and build a race car. This is where learning actually happens. During the course of this journey to a final marketable pro-duct, they pass through umpteen sta-ges of researching and brainstorming innovative methods to ensure that the vehicle finds its way to the racing track. A fairly equal amount of time is spent on designing and testing the final beast eve-ry year. The car, most importantly has to satisfy all the rules in a 200 paged rule book before it is deemed «qualified» to participate in the competition.
The success mantra is to begin ma-king an A Team and a C Car. The most important task, to build a winning team, without which there is no winning car! There is an endless list of terms that brings the team as close as possible to
the coveted cup. Project management, organization skills, managing conflict, utilizing the power of imagination, be-ing realistic, respecting the budget, re-specting yourself and getting adequate rest. Wait till you hear it straight from the horse’s mouth!
The project has two essential phas-es: The design phase which begins with the concept. This is then simulated on lab time simulation software. The design is manufactured and then assembled. We aren’t done yet! Now begins the very important, Phase 2: The testing. It is a machine after all, you got to be prepared
for lots of repairing and watch parts you spent months designing break. Ideally six to seven months are spent on Pha-se 1 and a good four to five months on testing. The machine is now ready for competition. Oh wait we need a driver! A well trained driver. Well how difficult can this be? Here at FS the skills of the dri-ver is more important than the finished product at this stage. Very often teams with a well designed car don’t make it to the finish line. There may be 80 teams participating. The winner is One! The driver has to be skilled enough to handle the speed of the vehicle, sharp enough to know where to turn the steering, handle the throttle and brakes efficiently. Isn’t this what engineering is all about in the real world?
KTH Formula Student formerly known as KTH Racing is the ideal plat-form for Innovation for an engineer pas-sionate about creating a real product. In the words of Simon Poiret, project lead for the year 2014-2015, «Racing is just three days a year; the predominant task is Innovating and Engineering a product to completion».
FORMULAK
TH
“ Very often teams with a well designed car don’t make it to the finish line. There may be 80 teams
participating. The winner is One!”
TEXT//JOANNA ALEXANDERFOTO// DAVID SAMUELSSON
STUDENT
37OSQLEDAREN #1
The team is refreshed every year with new incoming students while the older members take it in their stride to men-tor the newbies and transfer knowledge. Very often the members have a concept which they cannot implement due to lack of time or monetary recourses. This calls for leaving a legacy is for the next year.
The most recent event was the rac-ing competition in Austria back in 2013 where issues with magnetic interfer-ence prevented them from entering dy-namic events. However, they qualified in the static events. The ev11, which is the team’s car for 2014 is 95% built and drivable. However, they do not plan to take part in the racing event at London this year, having encountered unfore-seen problems in integrating the differ-ent systems of the vehicle.
M uch said about the team, what does it feel like to be a formula student? Here’s what Kevin Kyeong, team
lead for the Power train and electronics had to say…
«Regarding my involvement with KTH Formula Student, I would say it
was by far the most invaluable expe-rience I had during my studies at KTH. I am now working for Volvo Cars, and I can say that what I have done in KTH Formula Student is exactly what the au-tomotive industry does and I imagine it wouldn’t be so different for many other areas of industries.
Unlike other students who have only done their studies during school, I have been able to fit right in (at Volvo Cars), and within the first month of wor-king, I am already assigned project ma-nagement tasks that are making great impacts on the next generation design of Volvo Cars.
The other week, I was in a meeting
at Volvo Cars where engineers were discussing how they should route HV (high-voltage) cables around the vehicle platform. These are engineers who have been in this industry for 20+ years. And, I was simply sitting there with so much excitement because what they were dis-cussing was almost like a ‘deja vu’ of what I had discussed with some team members back in KTH Formula Student, the same topic and the same meeting agenda. The technical details and know-hows that were involved in that meeting were also more or less identical.
What many (both students and fac-ulty members) do not realize is that KTH Formula Student is not just about apply-ing engineering knowledge into practice, it is actually more about managing an engineering project. Students in the team don’t just sit around, design com-ponents of a racing car in some CAD software, and talk about Formula One. We gather together more than twice a week to discuss the progress of the pro-ject and everyone’s tasks, make some decisions together that largely impact the design of the electric vehicle we are building, and communicate with manu-facturers and suppliers via email and phone almost every day.
“This is what engineers out in the industry do every day and a very few are actually using their calculus or some advanced thermodynamics
theories.”
//KTH RACING
38 OSQLEDAREN #1
//KTH RACING
A nd, this is what engineers out in the industry do every day - very few are actually us-ing their calculus or some ad-
vanced thermodynamics theories. KTH Formula Student is, I’d say «One hell of a hobby project that is more or less a rep-lica of an industrial project that teaches students what a real engineering project is like and how one should handle and function in a team working environ-ment».
Joakim Tänndal: «So I started KTH in 2008 and found the KTH Racing project right away as old friends were already participating. I’ve always been working on cars so it was perfect for me. As I was a freshman I didn’t know much, but we were so few that year and I was right away given the task of design-ing the body of that car (r6). Which is quite funny when you look at it: it’s box shaped because I didn’t know how to do advanced shapes so I leaned CAD when doing the body. I learned a lot however and even though the car didn’t perform as we had hoped for at the competition I was determined to make a better car. So the next year I was the leader of body and ergonomics with another guy and we designed and produced a carbon fibre monocoque (r7). I had to put in crazy amounts of time into the project and prioritized KTH Racing before school courses. This resulted in me having to take a pause in school the following year; working and catching up with courses and some KTH Racing. That’s when I got a part time job making drawings for the
company I did my masters thesis for and ultimately that’s where I now work.
Lesson: It doesn’t matter if you take an extra year studying, one thing lead to another and I would never be working where I am today if not taking that extra year.
I’ve also done the SPEX (theatre group at Maskin) and introduction men-tor stuff at Kth and that was a lot of fun but I have to say at KTHRacing and FS I got some experience and knowledge that was decisive for my engineering carrier. Unlike the «normal» student I got to work as an engineer, taking a design from idea through manufactur-ing and then testing, which I’d say gave me a great advantage. To be able to un-derstand manufacturing and identify-ing cost drives is extremely important in real production and I’d say, that is a knowledge missing in a lot of students. FS should be mandatory.
While all this and for the next year
“FS is without doubt the best student pro-
ject available at KTH. You get to work as an
engineer before gradu-ating”
39OSQLEDAREN #1
(r7e) I did a lot of sponsorship hunting and were able to get first hand connec-tion with real company’s which also a great advantage of being in the Formula Student Team.
FS is without doubt the best student project available at KTH. You get to work as an engineer before graduating, not only learning stuff but also taking responsibility. It’s a great advantage and a lot of fun even if you’re not interested in cars particularly, and why I recom-mend every student to apply and take the chance!
I graduated this spring and today I work at a company called «Cobham defense systems» as an R&D engine-er, designing a special type of antenna sub-system for radar applications. Un-fortunately I cannot go into more detail about the projects due to confidentiality.
I will always remember the late nights working in the garage and espe-cially all the awesome people involved in the project: new friends for life.»
Joakim Tänndal, Martin Ljung, Martin Öun participate in KTH R8 which involves just 8 guys to built a run-ning car and race it to almost make it to podium. They build and tune their car and race it in Nuremberg.
Martin Ljung and Michael Fick, who were part of the team in 2011, thinks of Formula Student Competition as a process which begins with the concept phase, recruiting after which you form a team, you start conceptualizing the parts and how to design them followed by manufacturing, assembling and tes-ting and at the very end there is the com-petition. If the team wants to enter the competition the next year, you need to have a built car, test it and see how you can make it better for the following year. The team can use the concept they have or even attempt a new concept if they have enough of manpower and resour-ces. Just like other projects, there are chances of not meeting deadlines. At the end o the day you are a student with the responsibility of completing your cour-
ses and you have a personal life. FS is a real life experience where you have the responsibility of people and money. Dif-ferent parts of the project like Personal relations, managing the budget integra-ting the various vehicle parts teach you the things you don’t learn in text books.
«You also learn to handle your ego and other people’s as well because you work in a team with strong personali-ties where each one is very interested in their respective domains» says Martin Ljung, Chassis lead during his tenure at KTH FS.
Michael Fick, Drivetrain lead was instrumental in implementing an ad-vanced Drivetrain concept which failed in the end because it was quite compli-cated to set up.
M artin was a part of the team when they first made the transition to Electric. The r7 was designed to have
the ability to switch from Combustion to Electric. However the technology used wasn’t efficient enough due to which the vehicle did not perform as expected. This was just the beginning of the era of For-mula Student Electric.
«I personally like it that the school isn’t too involved with the team. This gives the students the freedom to inn-ovate without restrictions and take re-sponsibility. This is also a big risk. » says Michael. At FS Michael designed Electric motors for Race car applications which is what he also does at his job in a company in Germany.
A competition can go wrong quite easily also, so many variables that can affect the result, the real deal is to knit all those variable together. There is a tre-mendous amount of learning that can happen at FS. In the end the result of the competition is to boost your own ego and help you find sponsors, it’s the expe-rience of making it to the competition that a Formula Student takes back with him.
//KTH RACING
fter valet börjar det tunga arbetet med att göra verklighet av alla de vallöften som presenterades under valrörelsen. Vallöften aktuella för studenter togs upp i föregående Osqledaren och det är nu dags för Socialde-mokraterna att axla ansvar och se till att det faktiskt blir av.E
TEXT//TANIA CHRISTIANSENILLUSTRATION//THERESE EK
40 OSQLEDAREN #1
//REGERINGSSKIFTE
F rågorna var många inför årets riksdagsval. Skulle Femi-nistiskt Iniativ komma in? Skul-le vi få en ny regering efter åtta
år med alliansen? Och hur stora skulle Sverigedemokraterna bli? Engagemang-et var stort och valdeltagandet gick upp med 1.18 procent jämfört med år 2010, även om det fortfarande var över en mil-jon röstberättigade som valde att inte gå till vallokalen.
Osqledaren ställde inför valet riksdagens partier samt F! och Piratpar-tiet mot väggen med tre frågor.
Vilken insats vill partierna göra på högskoleområdet?
Vad vill partierna göra åt studenter-nas bostadssituation?
Hur vill partierna lösa framtidens in-genjörsunderskott?
Svaren var blandade men de flesta var överens om att det krävs fler utbild-ningsplatser och att den akuta bostads-brist som råder i hela landet måste åt-gärdas så snabbt som möjligt.
Med facit i hand och det rödgröna blocket som vinnare har Sofie Rudh, So-cialdemokraternas utbildningsutskotts presskontakt, svarat lite mer ingående på hur de vill lösa dem problem som Sve-riges studenter står inför.
Enligt förra regeringen finns det ett behov av 20 000 nya studentbostä-der. Endast 4 av 32 orter i Sverige vkan garantera att studenter har boende inom 30 dagar. I Storstockholm är det i 23 av 26 kommuner brist på bostäder för ung-domar. Det rapporteras om unga som tvingas tacka nej till sina studieplatser i framför allt studentstäder och stortstä-der eftersom det inte finns tillräckligt med bostäder. Hur ser ni på detta?- Det är mycket allvarligt. Sverige för-lorar möjligheter för framtiden beroen-de på bostadsbristen. Unga människor tvingas tacka nej till drömutbildningar och företag kan inte rekrytera arbets-kraft. Den akuta bristen på bostäder för unga och studenter som vi ser i storstä-derna och universitetsorterna gör att staten måste ta sin del av ansvaret för att få igång nyproduktionen.
Socialdemokraterna har som mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 och bostadsfrågan är en av de viktigaste faktorerna. Det är nödvändigt att det byggs fler bostäder för att företag
ska kunna expandera och att rörligheten på arbetsmarkanden kvarstår.
Man vill ge en byggbonus på 1 mil-jard kronor år 2014 till studentbostäder samt hyreslägenheter. Men i Stockholm, där behovet är som störst, vet man ännu inte hur stor del av pengarna kommer hamna. - Det är inte möjligt att säga i dagslä-get. Men den av Socialdemokraterna föreslagna byggbonusen är en del i vårt vallöfte att bygga 250 000 nya bostäder i Sverige fram till år 2020.
D et är inte bara bostads-bristen som behöver lösas. Osqledaren har tidigare rap-porterat att det år 2030 kom-
mer finnas ett underskott på 50 000 ingenjörer. I den senaste Pisa-under-sökningen ligger svenska skolungdomar under genomsnittet i matematik. Soci-aldemokraterna menar att det finns en för stor nivåskillnad mellan gymnasiet och högskolan som leder till att många hoppar av sina utbildningar på teknis-ka högskolor och att man måste jobba aktivt för att öka elevernas intresse för naturvetenskap och matematik.
För att nå målet om lägst arbetslös-het i EU år 2020 måste den svenska sko-lan stärkas i grunden. Socialdemokrater-na är beredda att göra stora investeringar för att öka kvaliteten i undervisningen och stärka likvärdigheten i skolan. Vi
REGERINGSSKIFTE
“Byggbonusen är en del i vårt vallöfte att bygga 250 000 nya
bostäder i Sverige fram till år 2020 ”
41OSQLEDAREN #1
vill investera i mindre klasser och tidiga insatser, i att stärka lärarna och i en jäm-lik skola – utan vinstjakt. Genom mer resurser och en skolpolitik byggd på kunskap vill vi ge varje elev hjälp att nå sin fulla potential.
Utan vinst alltså, säger Sofie Rudh. Men år 2011 infördes en avgift på ca 70 000 per termin för studenter utanför EU. Detta tyder på att i alla fall efter-gymnasial utbildning börjat ses som nå-got man kan tjäna pengar på.
I England kostar det upp mot 9000 pund/läsår att studera på universitet och avgiften gäller för alla. Även i Ita-lien, Spanien, Frankrike och Tyskland tas det ut en avgift. Kan svenska stu-denter förvänta sig något liknande?- Nej. Sedan regeringen drev igenom att internationella studenter ska betala anmälnings- och studieavgifter har an-talet studenter som söker sig till Sverige minskat drastiskt. På sikt vill vi därför att studierna åter ska göras avgiftsfria.
Att slopa avgifterna hade säkerli-gen varit ett välkommet beslut, speciellt för dem som vill studera i Stockholm, där kostnader för boende, kollektivtra-fik och mat är betydligt dyrare än på de flesta andra håll i landet.
Socialdemokraterna är positi-va till den gamla regeringens förslag att lånedelen av studiemedlet ska höjas med 1000 kronor från och med 1 januari 2015.- Vår utgångspunkt är att det ska vara
möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan extraarbete eller eko-nomiskt stöd från anhöriga.
T rots att arbetslöshe-ten är så hög som den är i Sverige kämpar fortfarande företag med att hitta utbil-
dad arbetskraft. Socialdemokraterna ska därför investera 5,6 miljarder i nya utbildningsmöjligheter inom högskola/universitet, komvux och yrkeshögskola. En del av budgeten ska även gå till trai-neejobb inom välfärden. Finns det några mer exakta planer på var dessa platser kommer gå? - För att fler ska kunna ta ett jobb be-höver människor rustas med den kom-petens som krävs på dagens och fram-tidens arbetsmarknad. Därför vill vi investera i ett nytt kunskapslyft - från grundläggande utbildning till högskole-utbildning. Söktrycket till högskolor och universitet är nu det högsta någonsin. Det innebär en hårdare konkurrens om färre platser och att möjligheten att bli antagen till en utbildning har minskat. Vi vill investera i 28 500 studieplatser vid yrkeshögskola, högskola och uni-versitet. En del av dessa platser ska vara riktade mot bristyrken, t.ex. sjuksköter-skor, barnmorskor, förskolelärare och speciallärare. För att öka undervisnings-tiden har vi i valrörelsen presenterat för-slag på investeringar om 1 miljard under mandatperioden på bättre kvalitet i hög-skolan.
Feminism och jämställdhet var två viktiga frågor inför detta val. Gud-run Schyman och F! fick 3,12 procent av rösterna och många var besvikna över att de inte klarade fyra procent-spär-ren. Under jämställdhetsveckan på KTH i våras var det fler besökare än tidigare
och fördelningen mellan män och kvin-nor var dessutom jämnare. Det är dock fortfarande inte jämställt när det gäller sökande till tekniska högskolor. Inför läsåret 2013/14 var på KTH 70% av de antagna män och 30% kvinnor. Det speglar naturligtvis könsfördelningen ute bland företagen och kvotering är något som ofta diskuteras. Har socialde-mokraterna någon plan för att få köns-fördelningen mer jämn?- Vi har bland annat presenterat förslag om att införa en jämställdhetsbonus om 100 miljoner årligen för lärosäten som når ökad jämställdhet och förbätt-ra uppföljning av rekryteringsmål avse-ende professorer. I dag är 24 procent av alla professorer är kvinnor, en ökning med 16 procentenheter under perioden 1995-2012. Med den hastigheten tar det tre decennier innan vi har en jämställd professorskår. Insatser för att bredda rekryteringen måste intensifieras på na-tionell nivå och samtidigt på varje läro-säte.
När intervjun gjordes hade den nya regeringen ännu ej tillsatts. Sofie Rudhs svar representerar således enbart Socialdemokraternas åsikter och politik och inte hela det rödgröna blocket.
//REGERINGSSKIFTE
“Vår utgångspunkt är att det ska vara
möjligt att klara sin försörjning under
studietiden utan ext-raarbete eller ekono-miskt stöd från anhö-
riga.”
“En jämställdhets-bonus om 100 miljo-ner årligen för läro-säten som når ökad
jämställdhet”
42 OSQLEDAREN #1
DESIG
NIN
G
FUTU
RE CITIES
www.wspgroup.se43OSQLEDAREN #1
NUTINDERDET TILL
TEXT//RASMUS JERNDALFOTO//MARCUS NORDBERG
ILLUSTRATION//EMMA RINGQVIST
44 OSQLEDAREN #1
J ag vill faktiskt redan nu klargöra att det känns väldigt konstigt, lite hela tiden. I början, fnittrigt till och med. Detta är
innan jag ens har surfat in på «Google Play» och laddat ner appen. «Det här på något vänster så mycket avantgar-de västvärldens vardag blir» tänker jag samtidigt som jag lägger in information om mig själv. Klockan är 19:15, välkom-na till Rasmus resa på Tinder.
Jag har personligen inte känt mig fnittrig på ganska många år när det kommer till sammanhang som det ingår människor i. Detta trots diverse partner-skap och allmänt idiotiska handlingar som definitivt skulle kunna framkallat den där lätt socialnervösa känslan som får det att rycka i ansiktet. Vem är då jag? Jag heter Rasmus Jerndal, är tjugo år, gillar elektronisk musik, instrument och meta-ironi. Jag ska ut på Tinder i amatörjournalistikens syfte.
Jag berättar för några av mina mer sociala vänner att jag ska skaffa Tinder just för att skriva om det. «Köttmark-nad», «Verkligheten» och «Det var den sämsta ursäkten jag hört hittills för att skaffa Tinder» är några av de svar jag får. De två första skulle lika gärna kun-na varit hämtade från barbåten Patricia en löningskväll. Spontant känns det helt enkelt inte super.
Vad är nu detta moderna, digitala un-derverk? För dig som undgått Tinder kommer här en snabbkurs:
Tinder är ett socialt medium vars syfte är att du ska kunna träffa nya människor. För att skapa en profil kopp-
lar du ditt Facebook-konto till applika-tionen. Tinder får då tillgång till vilka vänner du har på Facebook och vilka sid-or som du «likear» på det tidigare nämn-da. Utöver det kan du själv välja vilka av dina egna bilder som du har laddat upp på Facebook som du vill ska representera dig på Tinder. Du har också möjligheten att skriva en presentation av dig själv på femhundra tecken.
Du ställer in preferenser på inom vil-ken radie från din egen position du vill söka efter personer samt vilket ålders-spann du vill att dessa ska vara.
Huvudfunktionen är att du får upp personer med samma preferenser som du. Du kan se ett antal bilder av dem, se om ni gillar några gemensamma sidor på Facebook eller har några gemen-samma vänner på detsamma och läsa en deras egna presentation. Utefter det drar du deras profil till vänster om detta inte känns som din match_for_life eller till höger om du tror att era gränssnitt kommer att fungera. Tycker personen att du också verkar var tillräckligt okej och drar dig till höger lika så uppstår en «matchning» och ni kan börja chatta.
Den första tanken med artikeln är att jag ska testa olika typer av framto-ning på Tinder för att se vad det genere-rar för olika resultat. Jag ska alltså skapa olika varianter av mig själv för att se vad som går hem. Jag börjar i alla fall med att vara mig själv. Jag tillåter tre bilder varav en ironisk, en där jag ser helt okej ut och en där min vän ritade mig gestal-tad som en mås. Jag beskriver mig själv som «Har en ganska vag profil /\ geni på twitter punkt com /\ förespråkar Adi-dasvänsterns comeback». Det speglar ganska bra vilka delar av mig själv jag delar med mig av i vardagen och hur jag vanligtvis bemöter nya människor. Ganska vagt alltså. Jag ställer också in åldrarna på mellan arton till tjugosex och radien på femtio kilometer. Det är åldersspannet och avståndet de flesta av mina vänner faktiskt befinner sig inom.
Som ny i den virala dateingvärlden är
”Som ny i den vi-rala dateingvärl-den är det bara
att börja grovjob-ba”
45OSQLEDAREN #1
det bara att börja grovjobba. För att du ska kunna få kontakt med någon måste du först «likea» andra. Eftersom tanken med hela artikeln är att jag ska se om jag faktiskt kan hitta några nya människor inser jag att jag får vara mer positiv mot människor än vanligtvis. Det visar sig vara svårare än jag tror.
T inder är extremt binärt. Det är ett ja/nej-sägande som inte riktigt finns någon an-nanstans i samtiden. Av de
kanske första etthundra som dyker upp framför mig får säkert sjuttio nej och trettio ja. Då orkar jag inte gå och titta vidare på deras profiler. Chansen att jag ska ha någon framgång med den här me-toden känns ganska låg.
Jag byter taktik. Nästa hundra går jag in och tittar på deras profiler. Läser vad de skriver om sig själva. Jag säger nej till nästan alla som jag har gemen-samma facebook-vänner med. Däremot säger jag ja till alla som jag delar intres-sen med, det vill säga gillar samma sidor på Facebook med. Tänker att det känns rimligt. Jag fortsätter ganska länge och upptäcker att det är groteskt beroende-framkallande att dra folk till höger och vänster.
Klockan 01:43 lägger jag ifrån mig telefonen. Det slår mig då att man måste ju inte använda Tinder för att träffa folk att ligga med. Ärligt talat känns det väl-digt svenskt att ha just den inställning-en. Både mot sig själv och mot andra. Faktum är att det lika gärna skulle gå att träffa folk man skulle kunna bli goda vänner med. En person som dök upp under kvällen gillade rockbandet «Wav-ves». Jag personligen älskar «Wavves», men det är sällan man träffar rimliga människor som gillar dem. Det brukar nästan alltid vara reserverat musikblog-gare vilket inte är något vidare trevligt släkte. Givetvis gillade jag hen. Tänker innan jag somnar att hen kanske gillar mig tillbaka av samma anledning och att det kanske blir början på någon form av vänskap. Jag har trots allt träffat folk på konstigare sätt. Till exempel träffa-de jag en av mina bättre vänner av en slump när jag tog fel nattåg från Umeå till Stockholm.
Personen som gillade Wavves gil-lar mig tillbaka, samt en förvånansvärd mängd andra. Efter en veckas relativt aktivt Tindrande är jag uppe i dryga fem-tio matches. Jag har i och för sig likeat andra ganska frikostigt men känner att det inte är så jävla dumt trots allt. Eller så är det det. Jag har ingen aning.
Nästa vecka testar jag en ny app-roach. Jag väljer ett antal bilder där jag ser relativt artsy ut och beskriver mig själv som «det ekar inte i cyberspace». Överlag känner jag mig lite förvirrad. Alla konversationer jag inleder slutar nästan alltid med att det blir stelt eller att jag ironiserar kring Tinder. Det är trots inte varför folk är där. Det känns lite sorgligt trots allt hur många som faktiskt verkar använda Tinder för att hitta en partner. Jag kan verkligen inte erbjuda det.
Jag gör det till standard att plocka bort de matchningar som jag inte lyck-as ha några vidare konversationer med. Det trillar in nya lite på löpande band men oftast är det samma visa. Min stan-dard-match på Tinder är en tjej som är 18-22, verkar gilla kultur av olika slag och som har Tinder «För att få skratta åt alla killar». Jag förstår dem. Så jävla kul är det ju inte här. Det måste antingen vara nervositeten eller faktumet att de flesta på Tinder verkar använda det som ett tidsfördriv som gör att de flesta kon-versationer slutar med att med att man får slut på ämnen att prata om. Eller så är det jag som är torr och trist. Fnittrig-heten jag berättade om i början har i alla fall lagt sig. Kvar är mest tanken om att det går ganska bra att fördriva tiden här.
Jag undrar lite lätt om det inte är så att Tinder är någon form av digital amatörteater. Hen som gillade Wavves skriver jag till lite då och nu. Förutom att hen gillar Wavves verkar hen gan-ska ointressant. Det var trots allt ingen ny vänskap. När jag går tillbaka för att «swipea» profiler igen upptäcker jag vad som tydligen händer alla som använder Tinder för mycket. Du når botten. Det finns inga kvar att swipea. «Du har inga personer i din närhet» ekar ut över skär-men. Herrejävlar. Vilket totalt slut. Vis-serligen dyker det upp nya efter någon
ETT «MOMENT» I TINDER
46 OSQLEDAREN #1
timme när nya människor har tagit ste-get ut i speeddating-appen men ett tag är det verkligen tyst.
A tt faktiskt få matches verkar inte vara någon stör-re utmaning. De flesta tind-eranvändare jag har pratat
med, både inom min vänkrets och de jag matchat med, säger att de nästan bara går på bilderna när de ska välja om de ska «likea» eller tacka nej till profiler. Kontentan är alltså att det inte spelar så stor roll hur fruktansvärt rolig eller spännande du kan få dig själv att fram-stå på femhundra tecken. Det är trots allt hur sympatisk du ser ut på dina max sex bilder som spelar roll. Det är väl i och för sig inte så oväntat med tanke på hur otroligt gentrifierat samhället är i dag bland unga vuxna. Stockholm är ganska uppdelat beroende på hur du klär dig och vilka intressen du har. Att människor väljer att agera på samma sätt när det kommer till digital dating är väl inte jättekonstigt. Trots allt, när var senaste gången du såg snubbar med helskägg i pack gå in och ta över Laroy på Stureplan?
Att hitta människor att umgås
med är nog inte heller någon större ut-maning. Det är trots allt väldigt många som känner sig otroligt ensamma i det här landet. När jag testar att bara vara trevlig och faktiskt försöker att lära kän-na en tjej, 19 år och bosatt i Vasastan får jag ganska snabbt frågan om jag vill träf-fas. Det vill jag inte, men det säger jag inte heller. Jag vill bara förstå varför folk söker sig hit. Och i de flesta fall är det nog för att få skratta eller kramas. Det är
min begränsade analys. Tinder är trots allt designat för att få människor att träffas. Summan av personliga möten mellan människor i västvärlden är oftast just kramar. Induktivt är Tinder alltså ett socialt medium för att få människor att kramas.
Mina sista dagar med Tinder byter jag approach igen. Jag väljer två svart-
vita bilder där jag ser relativt bra ut och beskriver mig själv som «Gillar elektro-nisk musik och dess instrument, läser till civilingenjör. Ägare av mycket snabb cykel.». Jag börjar också lägga upp så kallade «ögonblick». Ögonblick är bilder du delar med dig av till dina matches. Dina matches kan då också visa att de gillar dina ögonblick. Vanligtvis består de av bilder på människor som försöker se stylat morgontrötta ut med bildetex-ten «Skön sovmorgon» eller bilder på mindre entourage med bildtexten «Ikväll äger vi *valfri stockholmsklubb*». Det känns, uppriktigt sagt, fruktansvärt in-tetsägande. Kanske är det vad vi önskar av varandra trots allt. Ett lätt nonsens bara för att få en bekräftelse på att de facto är att personen i fråga gör ganska mycket samma saker som oss själva. Vil-ket i det här fallet ju betyder «har svårt att ta sig upp ur sängen på morgnarna» och «spenderar majoriteten av min helg med att spendera pengar och umgås med andra». Grattis till oss alla. Vi är inga ori-ginal.
Mina ögonblick då? Ja, jag har fort-farande svårt att hålla mig borta från att vara post-ironisk på Tinder. Mitt första ögonblick är en bild på vädret tagit ur
//NU TINDER DET TILL
”’Du har inga personer i din närhet’ ekar ut över skärmen”
”Jag skrattar för mig själv och inser att jag verkligen
gillar internets tids-ålder”
47OSQLEDAREN #1
mitt fönster i min minimala etta i Ham-marbyhöjden. Bildtexten blir «Vädertin-der här. Sjukt grå dag i dag. Precis som samtiden överlag. Ha d härligt.». Det är det närmaste succé jag kommer någon-sin. Nu börjar folk faktiskt skriva till mig och tycka att jag har humor och «lättar upp det här stelhetskonventet». Jag och en annan tindrade börjar diskutera hur man skulle kunna ta över public service genom att producera «skeva nyheter». Jag exemplifierar det genom att fantise-ra fram en alternativ tolkning av Fredrik Reinfeldts avhopp efter valet. «Modera-terna sparkar coachen Fredrik Reinfeldt som en reaktion på det dåliga valet. Upp-gifter gör gällande att en ersättare redan ska vara klar från den finska ligan. Enligt uppgifter är Tarja Hallonen klar för mo-deraterna och presenteras på måndag. Enligt vår källa ska ID och passuppgifter lösas i helgen.». Jag skrattar för mig själv och inser att jag verkligen gillar inter-nets tidsålder och alla udda personlighe-ter som det för med sig.
J ag lägger upp ett ögonblick till direkt efteråt som är en bild på «Calculus», kurslitteraturen i «Analys i en variabel» med bild-
texten «Högskoletinder här! Har någon läst ’Analys i en variabel’? Uppgift 5.6.18 är bra svår alltså. Någon som har en lös-ning på rak arm?». Jag tycker att jag är
rolig och det verkar en del andra också. Någon lösning på uppgiften trillar dock inte in. Men nej, givetvis förväntade jag mig inte det.
Det blir faktiskt ännu lite roligare än så här. Jag och en annan klickar rejält över faktumet att vi båda finner Tinder bisarrt. Det leder till att vi börjar följa varandra på Snapchat. Det här verkar faktiskt vara en person som jag skulle kunna tänka mig att umgås med. Äntli-gen.
En annan mer irriterande sak som dy-ker upp under min sista vecka är de pro-filer som egentligen bara är spam-bots som gör reklam för porrsidor, på norska. Jag är inte målgrupp för det. Det känns tacksamt.
Till dig som använder Tinder enbart för att hitta folk att ligga med skulle jag vilja ställa en fråga. Varför just i ett so-cialt medium som ärligt talat går ut på att kramas? Det är klart att det nog går att destillera Tinder till en lightvariant av Paradise Hotel. Om du som läsare är intresserad av detta är jag ingen att kon-takta i frågan. Jag har ingen aning om hur man gör det på bästa sätt. Det kan-ske till viss del beror på mina matches. De som verkar tycka att jag är tillräckligt okej att matcha med verkar inte vara så
inne på att ligga. Det känns både kul och trist. Trots allt är det på det viset att sex är en av de saker som verkligen får vårt samhälle att fungera, både på konsum-tionsmarknaden och i det sociala livet. Samtidigt, ibland känns det relativt be-friande att inte behöva reflektera över vem som ligger med vem för en gångs skull.
Efter tre veckors tindrande kän-ner jag att det nog finns en poäng med att ha kvar Tinder. Detta trots att jag varken söker en relation eller planerar att lägga ned överdrivet mycket tid på detta. Däremot verkar det faktiskt fin-nas människor som gillar humor. Det saknas överlag i samtiden. Kanske bor-de vi alla ha ett Tinderkonto just för att ha möjligheten att bara få kontakt med människor som vi aldrig skulle träffa an-nars. Och kanske är det precis vad som behövs just nu när det sociala avståndet mellan människor bara verkar öka.
Som avslutning, till dig som vill ligga över sektionsgränserna på KTH: Bara slå på appen på campus. Det finns antagligen likasinnade. Men ta ett antal bra profilbilder först. Det kommer att behövas. Vi må ha en feministisk reger-ing, men vi medborgare är ännu inte mindre utseendefixerade för det.
//NU TINDER DET TILL
“Jag och en annan klickar rejält över faktumet att vi båda finner Tinder bisarrt”
48 OSQLEDAREN #1
As yougrow
IKEA
grows
challenge...
we
Democratic
design
LOWCOSTBUT NOTAT ANYCOST
wonderful
future
comes in a flat pack
happiness
Take everything you’ve learned to a whole new level of doingHow far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you.
You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.
IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people.
You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.
IKEA.sE/JOBB
© Inter IK
EA System
s B.V. 2014
//VAPEN
A tt Sverige som nation har en långt gången tradition av vapenproduktion och -export kommer nog inte som en stör-
re nyhet för en teknolog. SAAB industri-es har sedan femtiotalet varit med och satt agendan för hur modern stridstek-nologi ser ut. Mest känt, vår alldeles egna produkt JAS. Ett stridsflygplan i yttersta världsklass enligt många. Vår stora vapenindustri till trots är Sverige försvarsmässigt en alliansfri demokrati som enligt praxis inte handlar eller sam-arbetar kring någon typ av stridsmateri-al eller kunskap med diktaturer.
Trots dessa policys har Sveriges försvarsindustri och försvarsmakt varit långt från klanderfri. 2012 uppdagade Sveriges Radio att FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, hade långt gångna
planer på att med hjälp av ett bulvanfö-retag ägt av en av FOI:s anställda hjälpa till att öppna en vapenfabrik i diktatu-ren Saudiarabien. Även vid försäljningar med JAS till andra länder har det cirku-lerat en hel del mindre trevliga fakta.
Vad som däremot är ovanligt är att svenska universitet spelar någon typ av roll i dessa skandaler. För ungefär en månad sedan sände Uppdrag granskning
ett program där det påstås att Totalför-svarets forskningsinstitut, FOI, och KTH hade genom en mängd dokument och skrivelser planer på att delge en viss licens av Försvarsmaktens eget program för strömningsmekaniskaberäkningar, Edge, till Kina. Något som i Uppdrag granskning beskrivs som ett bulvanupp-lägg. Edge påstås i Uppdrag Granskning att ligga i absolut teknologisk framkant samt att det har möjlighet att göra be-räkningar för hur jetplan beter sig vid utskjutning av missiler och andra typer av explosionskraft. Kina saknar i dagslä-get en egen programvara som klarar av att utföra de komplexa beräkningar som Edge klarar av. Detta innebär givetvis ett försvarsmässigt underläge internatio-nellt för Kina.
Varför är det här då kontroversiellt?
VAPEN– VAD I HELVETE?
5
5
Samarbetar KTH med Kina kring programvara som kan an-
vändas för militära syften? Osqledaren reder ut vad som egentli-
gen gäller kring samarbetet mellan Totalförsvarets forskningsinstitut
(FOI), KTH och kinesiska CAE. Vi beskriver vad som är känt, och låter
rektor Gudmundsson ge sin bild av det hela.
TEXT//RASMUS JERNDALFOTO//ARON STRANDBERG
ILLUSTRATION//ERIK TOMMY HALASZ
“Vad som däremot är ovanligt är att svenska universitet spelar nå-gon typ av roll i dessa
skandaler”
50 OSQLEDAREN #1
Jo, 1989 skedde det som sedan dess har gått under namnet «Massakern på himmelska fridens torg». Tiotusentals kinesiska studenter genomförde en pro-test mot landets auktoritära regim och krävde demokrati. Det i sin tur slutade med att över tusen människor mördades av militär som kallades in för att upplösa demonstrationen. Sedan dess har Euro-peiska Unionen lagt ett vapenembargo mot Kina vilket förbjuder unionens alla länder att sälja någon form av krigsma-teriel, direkt eller indirekt, till landet.
För den vetgirige kommer det inte heller som en direkt nyhet att budget-anslagen till försvaret under en längre tid har minskat. Som en effekt av det fick FOI i uppdrag att hitta nya sätt att finansiera sin verksamhet för att inte behöva dra ned på de forskningsprojekt som myndigheten bedriver. Uppdrag granskning har kommit över dokument och konversationer mellan anställda på
FOI som vittnar om att myndigheten har haft för avsikt att samarbeta med Kina, vilket i rådande politiska läge är uteslutet.
I de dokument som Uppdrag granskning har fått tillgång till sägs det att FOI ska omlicensiera mjukvaran Edge hos Skolan för
flyg och farkostteknik på KTH. Uppdrag granskning tolkar detta som att det görs för att KTH ska ha möjligheten att vida-relicensiera Edge till andra universitet eller forskningsinstitutioner, vilket skul-le ge FOI en möjlighet att arbeta genom KTH. Detta sker i juli 2012, i princip samtidigt som den tidigare nämnda Sau-diaffären uppdagades.
Vare sig om detta är fallet eller inte får KTH tillstånd för att vidarelicensiera Edge från FOI och inleder förhandling-ar med det kinesiska forskningsinstitu-tet CAE. CAE sysslar med teknisk flyg-
forskning på uppdrag av den kinesiska försvarsmakten. De senare nämnda står också som ägare.
Svaren på varför allt detta har hänt går isär i Uppdrag granskning. FOI på-står att man aldrig har haft planer på att samarbeta med Kina genom KTH och att den del av Edge-koden som omlicensie-ringen av programvaran gällde inte kan användas i militära sammanhang. KTH, genom rektor Peter Gudmunson, påstår samma sak och att Edges programvara inte alls är av någon högre karaktär och att lika avancerad programvara går att köpa på den fria markanden.
Detta sagt ställer dock fler frågor än vad det ger svar. Om det inte har fun-nits planer från FOI att man genom KTH som bulvan ska sälja vidare Edge till Kina, varför får då vårt universitet tillgång till programvaran från den för-sta början utan att varken bli betalda
”Det har möjlighet att göra beräkningar för hur jetplan beter sig vid ut-
skjutning av missiler och andra typer av explosions-
kraft”
//VAPEN
51OSQLEDAREN #1
eller kompenserade på annat håll? Vad har KTH att vinna på ett samarbete med CAE på en programvara som påstås vara av medelmåttig karaktär? Varför plane-rar KTH att i samarbetet med CAE an-vända försvarsmaktens experter som konsulter gällande Edge?
D et är allvarliga anklagel-ser som riktas mot både FOI och KTH. För att se om det gick att få svar på vad som
hände och om KTH faktiskt har någon del i det här intervjuade vi KTH:s rektor Peter Gudmunson.
Det har ju funnits en tydlig skildring av vad som påstås ha hänt i förloppet med FOI, KTH och CAE och den kom-mer från Uppdrag Granskning. Om du skulle ge din bild förloppet i hela den här historien, från att KTH kommer in i bilden tills att ni valde att avsluta det tänkta samarbetet med CAE, hur ser den ut?- För det första är det så att vi aldrig har startat det här vilket är viktigt att påpe-ka. Men om man drar det från början. Vi har samarbeten med massor av organi-sationer, universitet och forskningsin-stitut och industrier. Både nationellt och internationellt. De som är forskare har sina egna kontakter och självklart har
vi kontakt med delar av FOI precis som andra forskningsinstitut och självklart finns det ett samarbete däremellan då man jobbar med samma område, vilket i det här fallet är aerodynamik vilket det finns en avdelning på FOI som vi har ut-byte och samarbete med. De som är fors-kare på KTH känner flera från Kina (CAE red. anm) och då började man en diskus-sion om man skulle kunna ha ett samar-bete med den här kinesiska parten.
Vilka var det som påbörjade detta?- Det är forskare vid KTH och de på FOI var av en från FOI var gästprofessor på KTH.
Var det CAE, FOI eller KTH som tog det första initiativet?- Det vet jag faktiskt inte. De dialoger som har ägt rum om samarbete har varit mellan KTH och den här kinesiska par-ten. Det forskarna tar ställning till är om
samarbetet skulle vara bra för KTH. Vi tar inte order från någon annan. Tanken var just att med hjälp av detta skulle vi kunna få nya doktorander och forsk-ningsprojekt. Det fanns en möjlighet att eventuellt få till ett sådant samarbete.
Men när skedde detta? - Kontakterna har funnits i många år, men de första diskussionerna hölls för en fem sex år sedan. 2012 började det formaliseras mer då Research Office och jurister började blandas in. Då fick vi också ett licensavtal från FOI där vi fick rätten att vidarelicensiera EDGE och sedan var frågan om man skull kunna komma fram till ett avtal.
Men just där finns en fråga obesvarad. Vems idé var det att EDGE skulle vida-relicensieras på KTH och varför sked-de det från första början?- Det får man fråga FOI eftersom att de har vidarelicensierat koden till flera an-dra universitet i Sverige. Vi är inte de enda som har en licens med rätt att vida-relicensiera delar av den i Sverige.
Så ni har arbetat med EDGE-koden här på KTH även innan den blev licen-sierad hos er?- Så vitt jag känner till har den använts som ett verktyg i forskningen.
//VAPEN
“För att se om KTH faktiskt har någon del i det här intervjuade vi KTH:s rektor Peter
Gudmunson”
“Skälen till att vi går in i samarbeten är alltid att de berörda forskarna tror att det kommer vara
bra för KTH”
52 OSQLEDAREN #1
Men ni som världsledande tekniskt universitet kände inte att det ringde några varningsklockor när ni började inleda samtal med ett forskningsin-stitut som lyder under en försvars-myndighet i en diktatur med en pro-gramvara som FOI äger, är framtagen av SAAB och som är framtagen för att man ska kunna designa stridsplan?- Det man ska komma ihåg är att pro-gramvaran är en generell strömningsme-kanisk programvara vars motsvarighet går att köpa på den fria marknaden.
Men om det finns en jämlik produkt ute på den fria marknaden, varför var då CAE intresserade av att få tillgång till EDGE?- Det är för att om vi skulle ha samarbete mellan KTH och CAE är det ju just den programvaran som används på KTH.
Men var ligger i så fall vinsten för CAE här om det nu finns annan jämbördig programvara som verkar vara betyd-ligt enklare att få tag på?- Samarbetet handlade inte bara om programvaran utan även om samarbe-te i forskning. Sen finns det som är lite komplicerat att få fram i program och ar-tiklar är att EDGE är ett grundprogram som har moduler som har mer specifika tillämpningar. De var undantagna i det
här. Det var bara grundprogramvaran som skulle vidarelicensieras.
Det finns ju uppgifter som bestrider detta och säger att det förslag som låg i Kina men aldrig blev påskrivit skulle innehållit de moduler som du pratar om.- Det stämmer inte. Vi har hela tiden följt det som FOI har sagt. Förutom de moduler som var fråntagna fanns det en modul som höll på att utvecklas un-der tiden som avtalet höll på att skrivas. Där fick vi information att den inte fick ingå och detta har vi naturligtvis avsett att följa.
Varför tror du att detta fick stor upp-märksamhet?- Ja det är väl kopplingen till FOI och det militära.
Vad skulle du vilja säga till studenter som känner sig frågande till KTH:s in-blandning i detta?- Det finns absolut ingen dold agenda hos oss. Vårt agerande har gjorts utifrån att det skulle gagna KTH och vår grund-forskning. Skälen till att vi går in i sam-arbeten är alltid att de berörda forskarna tror att det kommer vara bra för KTH.
Kan det då vara aktuellt med ett sam-arbete med CAE i framtiden?- Vi har lärt oss av det här att vi kommer vara mer noggranna om det blir aktuellt med samarbeten med forskningsinstitut kopplade till externa, större organisatio-ner. Vi kommer att förtydliga rutinerna kring liknande samarbeten.
D etta som helhet kanske inte bringar någon större klarhet i frågan om någon-ting förbjudet har skett. Det
enda vi med säkerhet vet är att ett sam-arbete var planerat, att det avbröts och att KTH kommer att förbättra rutinerna kring framtida samarbeten. Hur vida nå-gonting oävet faktiskt skett är inte var-ken bevisat eller motbevisat. Om något ger det en bild av vilken makt en tekno-logs kunskap kan ge och hur svåra mora-liska avvägningar vi som framtida civil-ingenjörer kan stå inför.
//VAPEN
“Så vitt jag känner till har den använts som
ett verktyg i forskning-en”
53OSQLEDAREN #1
CRIBS5
Att Sveriges studenter har svårt att hitta boende är ingen ny-
het. Speciellt i början av terminen är kötiderna extra långa och trycket
stort på de andrahandslägenheter som finns tillgängliga på exempelvis
Blocket. Har man möjlighet att köpa bostadsrätt får man i Stockholm
vara beredd att betala drygt två miljoner för en etta i innerstan. Osq-
ledaren besökte tre KTH-studenter för att se hur de löst dem problem
som det innebär att hitta bostad i Stockholm.
FRIDHEMSPLANFORUMRESARÖ
TEXT//TANIA CRHRISTENSENFOTO//MATILDA SCHAFFER
5
//CRIBS
Namn: Stina Hägglund
Ålder: 20
Boendeform: Andrahand, blocket
Hyra: 5500/månad inkl räkningar
Fun fact: Zlatan har sommarhus på Resarö.
RESARÖ
S ensommaren sjunger på sista versen när bussen åker från Danderyd ut mot Vaxholm. Den-na del av Stockholms skärgård
är vacker, som tagen ur en Astrid Lind-gren-saga, fast lyxigare. Överallt är det havsutsikt och till och med ICA huserar i en falurödmålad stuga med vita knu-tar. Den här vägen åker Stina Hägglund varje dag. Hon bor i ett 30 kvadratmeter stort hus på Resarö som ligger 45 minu-ter utanför Stockholm.
Stina går första året på civilingen-jör/lärare och flyttade till Stockholm för ungefär en månad sen. Huset som hon bor i hittade hon på blocket. - Jag kommer från Örnsköldsvik och min enda möjlighet att hitta boende var att leta i andrahand. Jag hittade några intressanta annonser och åkte ned till Stockholm för att titta på lägenheterna. När jag blev erbjuden denna nappade jag direkt.
Det vita huset som är helt nybyggt tillhör ett större hus som står på samma tomt. Vid första anblick ser det ut som att det är ett garage men Stina berättar att ägarna först hade tänkt ha det lilla huset som spa.
Dessa planer är föga överraskande. Lugnet som omger Resarö är hela tiden påtagligt och ljuset är det första man
slås av när man stiger in i Stinas hem. Väggarna är vitmålade och det kombi-nerade vardagsrummet och köket känns luftigt. Det är knäpptyst med undantag för några barn som leker på gatan. Ja, det är exakt lika pittoreskt som det låter och svårt att inte slappna av.
I det lilla huset ryms ett stort rum med kök och vardagsrum, ett sovrum med plats för en större enkelsäng, en klädgarderob med plats för övrig förva-ring och ett helkaklat badrum. Det enda som skvallrar om att huset inte byggdes för att bo i är köket som är spartanskt utrustat. Det saknar både riktig spis och ugn och frysen får lov att stå i klädgarde-roben. Trots det är Stina nöjd. - Jag har nästan allt jag behöver här. Det är väldigt bra planerat för att vara så litet, med separat sovrum och badrum med tvättmaskin. Det enda negativa med att bo här är att det inte finns ett gym och att det ibland blir svårt att träf-fa folk i stan om man inte planerat det i förväg.
Och hur är det egentligen med uteliv-et, som så många förknippar med uni-versitetsstudier?- Ja… det finns en pizzeria bakom ICA.
55OSQLEDAREN #1
N ågra minuters prome-nad från campus Valhalla-vägen ligger Forum, ett av SSSB:s mest centrala student-
boenden. Här ryms allt från enkelrum i korridor till lägenheter på tre rum och kök. Det är en typisk byggnad från 70-talet, både utvändigt och invändigt. Plastmattor så långt ögat kan nå och korridorer som kantas av orange dörrar.
I ett enkelrum på tredje våningen bor Erik Dahlström som studerar fjärde året på medieteknikprogrammet. Han har bott här i över tre år, och det märks. Varenda liten vrå av de 20 kvadrat-metrarna har omsorgsfullt möblerats för att rummets fulla potential skall kunna utnyttjas. - Titta här, säger han och visar en ihoprullad madrass som stuvats in i garderoben. Flyttar man lite på soffbor-det får man plats med den mellan sof-fan och hyllan, så jag kan ha gäster som sover över. Och klaffbordet där kan man precis fälla upp om man skjuter över sof-fan till andra sidan rummet.
Rummet är uppdelat i två delar med en bokhylla i mitten som effektivt skil-jer sovdel från arbetsdel. I arbetsdelen ryms skrivbord, stol och ett antal instru-ment. I bokhyllan står flera ikealådor som fungerar som både tvättkorg och gömställe för glas som, om de förvaras i köket, enkelt hamnar på vift.
I resten av korridoren bor nio andra studenter. Varje rum har egen toalett och dusch så det enda som alla delar på är köket. På gott och ont verkar just denna korridor vara av det lugna slaget.- De andra är trevliga men man ser inte dem så mycket. Vi ses mest i köket. Fast hon som bor mitt emot mig vet jag inte ens vad hon heter, och vi har bott mitt emot varandra i över tre år...
Studentboende på Körsbärsvä-gen är ett av de mest eftertraktade i Stockholm. Det senaste året var snittet för att få ett enkelrum 746 ködagar och i något enstaka fall har det krävts över 1500 dagar. Erik hade ungefär 1200 när han flyttade in.- Jag ställde mig i kön när jag var 16. Då var det fortfarande tillåtet. Sedan än-
drades reglerna året jag tog studenten, och eftersom jag inte visste vad jag skulle gå för utbildning började jag plugga på SU för att kunna behålla mina dagar.
Att det blev just forum var ingen slump. Från att ha pendlat i tre timmar varje dag fick Erik plötsligt fyra minu-ter till skolan. Men hur nära det än är till den där åttaföreläsningen räcker det inte alltid för att man ska vara på topp. Tröttheten lyser igenom Eriks ögon när han säger:- Ja, det var ju en granne där som under två månaders tid spelade Euphoria svin-högt klockan sex varje morgon.
Korridorslivet i ett nötskal…
Namn: Erik Dahlström
Ålder: 22 år
Från: Kiruna, Åmål och Oxelö-sund
Boendeform: Rum i korridor
Betalar: 3500/månad inkl räkningar
FORUM
H yresgästföreningen gjorde förra året en un-dersökning som visade att 65 % av alla studenter önskar
att de bodde i egen bostad med besitt-ningsrätt (bostadsrätt, hyresrätt eller eget hus), men att bara 39 % gör det. I Stockholm blir det vanligare och van-ligare att studenter köper bostadsrätt, vanligen med hjälp av sina föräldrar, eftersom det börjar bli dåligt med andra alternativ. Så var fallet för Rebecca Man-hem, vars lägenhet på Kungsholmen var den sista Osqledaren besökte. Hon flyt-tade i början av året in i ett orangerött hus från 1930-talet som ligger på en pa-rallellgata till Norr Mälarstrand.
Efter att ha bott hemma och lite i andra hand tyckte jag att det var dags att flytta hemifrån på riktigt. Jag hade dock inga ködagar och att hyra något är ju bara att glömma. Det var typ ett heltids-jobb att leta lägenhet och jag såg så him-la många innan jag fastnade för denna.
Lägenheten, en tvåa på drygt 40 kvadratmeter, ligger högt upp i huset och är nyrenoverad. På balkongen i art deco-stil känner man att man befinner sig i hjärtat av Stockholm; med STHLM Tapas mitt emot och ett flertal fik i när-heten känner man alltid storstadspul-sen. Det känns som motsatsen till ste-reotypen av ett studentboende. Så långt ifrån mjölbaggar och stulen mat man kan komma. De flesta av grannarna är i medelåldern och helst skall det vara tyst.
Väldigt tyst. - Det har varit en liten fejd med grannen ovanför som inte gillar att man har folk här. Jag kan känna att jag är lite utsatt för att jag är en ung tjej som bor här själv. Det blir liksom lätt att säga till mig. Men det är lugnt, jag tänker gå med i sty-relsen så att de inte kan klaga på mig.
Lägenheten badar i ljus och det är högt i tak. Inredningen är personlig med möbler från bland annat Stockholms auktionsverk. När man vet att man kan och får bo kvar i många år så blir det ge-nast roligare att sätta en personlig prä-gel på sitt hem. - Det är kul, men det tar lång tid och man får prova sig fram när man inreder en lä-genhet för första gången, säger hon där hon sitter i IKEA-soffan med fötterna uppslängda på vad som ser ut som en antik, orientalisk pall.
Säga vad man vill om att det har gått till den gränsen att studenter behöver köpa bostadsrätt för att få ett fast bo-ende, men denna lägenhet är nog varje students dröm och även en säker inves-tering för framtiden. Och det viktigaste av allt: till skillnad från många andra studenter behöver inte Rebecca oroa sig för vart hon ska flytta härnäst.
//CRIBS
Namn: Rebecca Manhem
Ålder: 22
Från: Bromma
Boendeform: Bostadsrätt
Betalar: 1700 /månad, allt in-kluderat förutom el.
FRIDHEMSPLAN
“Det var typ ett heltidsjobb att leta
lägenhet”
57OSQLEDAREN #1
Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.
Want to fulfill your dreams together with bright people?Join us.We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Stockholm who drive evolution and deliver world class customer experience. Every day.
If that’s you – join us.
Osqledaren.indd 1 2014-08-07 11:18
Och ordförande med för den delen.
Teddy Juhlin-Henricson entle-digar sig som kårordförande för Tek-niska Högskolans Studentkår
Så plötsligt har THS ingen ordfö-rande. Och utan ordförande finns det ingen som kan skriva denna krönika. Därför är det jag som skriver här igen. Men jag har inget att säga egentligen mer än att uppmana er att kolla på vår hemsida där vi kommer uppdatera kon-tinuerligt med vad som sker.
Gå till osqledaren.se!
TITEL SAKNAS
Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm
3D-skrivaren för ingenjörer och tekniska universitet
Pris från 13 990 krDelbetala från 682 kr/månad*
Beställ din 3D-skrivare på www.3dverkstan.se”Ultimaker 2 är en fröjd att jobba med”
Anders Blomqvist, Dr Med Sci, Vetenskapens hus”Mycket nöjd med bemötandet av 3DVerkstan”
Anders Magnusson, Automation Engineer, Prevas AB
08-55 11 57 50
(*) Klarnas uppgifter. Priset avser Ultimaker Original+ 2014-10-10. 3DVerkstan reserverar sig för eventuella prisändringar för varor och fraktkostnader.
BESTCONSUMERPRODUCTBESTCONSUMERSOFTWARE