Akademin för hälsa, vård och välfärd

PATIENTSÄKERHET UTIFRÅN ETT SJUKSKÖTERSKEPERSPEKTIV

En allmän litteraturöversikt

MOLLY AXELSSON

SANDRA KÅBERG

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15hp Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Kurskod: VAE209

Examinator: Jessica Höglander Seminariedatum: 2021-02-04 Betygsdatum: 2021-04-15

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Patienters tillfrisknande är påverkade av vårdkvalité, patientsäkerhet,

patientdeltagande och större synlighet hos vårdpersonal. Vårdpersonal anser att det finns

svårigheter i hur patientsäkerhetsarbetet ska tillämpas. Sjuksköterskestudenter anser sig

relativt säkra teoretiskt av patientsäkerhet däremot tycker de att det är svårare att diskutera

patientsäkerhetsfrågor på den verksamhetsförlagda utbildningen. Syfte: Att skapa en

översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod:

En allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar

analyserades. Resultat: Sjuksköterskors samarbete visade sig ha betydelse för

patientsäkerhetsarbetet, när ett gott samarbete fanns mellan sjuksköterskor kunde

patientsäkerhets förebyggande åtgärder tillämpas enklare. Sjuksköterskor uppmärksammade

att prioriteringen av patientsäkerhetsarbetet skiljde vårdavdelningar åt, nyexaminerade

sjuksköterskor kunde även uppleva det svårt att kommunicera med äldre och mer erfarna

sjuksköterskor. Sjukhusorganisationen hade även påverkan på patientsäkerhetsarbetet,

genom att det finns ett ständigt krav på ökad effektivitet på organisationsnivå bidrar det till

att patienter inte får tillräcklig vård utan behöver söka för samma problem igen.

Sjuksköterskor ansåg att när omvårdnadsbehovet inte kunde tillgodoses uppkom nya

omvårdnadsbehov eller att patienter försämrades i dess allmäntillstånd. Slutsats: Ett gott

samarbete och god kommunikation mellan sjuksköterskor, övrig vårdpersonal och patienter

ska finnas för säkerställande av att den vård som bedrivs är personcentrerad och

patientsäker.

Nyckelord: Kommunikation, patientsäker, prioriteringar, samarbete.

ABSTRACT

Background: Patients' recovery is affected by quality of care, patient safety, patient

participation and greater visibility among healthcare professionals. Healthcare professionals

believe that there are difficulties in how patient safety work should be applied. Nursing

students consider themselves relatively safe theoretically by patient safety, however, they find

it more difficult to discuss patient safety issues in the operational training. Purpose: To

create an overview of patient safety in wards from the perspective of nurses. Method: A

general literature overview that analyzed nine qualitative articles and two quantitative

articles. Result: Nurses' cooperation proved to be important for patient safety work, when

there was good cooperation between nurses, patient safety prevention measures could be

applied more easily. Nurses noted that the priority of patient safety work separated wards,

newly graduated nurses could also find it difficult to communicate with older and more

experienced nurses. The hospital organization also had an impact on patient safety work, in

that there is a constant demand for increased efficiency at the organizational level, it

contributes to patients not receiving adequate care but needing to search for the same

problem again. Nurses considered that when the need for care could not be met, new care

needs arose, or patients deteriorated in its general condition. Conclusion: Good

cooperation and communication between nurses, other healthcare professionals and patients

should be in place to ensure that the care provided is person-centred and patient-safe.

Keywords: Collaboration, communication, patient safe, priorities.

INNEHÅLL

1 INLEDNING ......................................................................................................................... 1

2 BAKGRUND ........................................................................................................................ 1

2.1 Centrala begrepp ......................................................................................................... 1

2.1.1 Vårdavdelning ...................................................................................................... 2

2.1.2 Vårdpersonal ........................................................................................................ 2

2.2 Patientsäkerhet ............................................................................................................ 2

2.3 Informationsöverföring och bemötande i patientsäkerhet ..................................... 3

2.4 Tidigare forskning ........................................................................................................ 4

2.4.1 Patienters upplevelse av patientsäkerhet ............................................................ 4

2.4.2 Vårdpersonals erfarenheter av patientsäkerhet .................................................. 5

2.4.3 Sjuksköterskestudenters erfarenhet av patientsäkerhet ..................................... 6

2.5 Styrdokument och riktlinjer ........................................................................................ 6

2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv ..................................................................................... 7

2.6.1 Vårdande .............................................................................................................. 7

2.6.2 Vårdrelationen ...................................................................................................... 8

2.7 Problemformulering ..................................................................................................... 8

3 SYFTE ................................................................................................................................. 9

4 METOD ................................................................................................................................ 9

4.1 Datainsamling och urval ............................................................................................. 9

4.2 Genomförande och analys........................................................................................ 11

4.3 Etiska överväganden ................................................................................................. 12

5 RESULTAT ........................................................................................................................ 12

5.1 Likheter och skillnader i syftet ................................................................................. 12

5.2 Likheter och skillnader i metod ................................................................................ 13

5.2.1 Datainsamling .................................................................................................... 13

5.2.2 Deltagare ............................................................................................................ 13

5.2.3 Dataanalys ......................................................................................................... 14

5.3 Studiernas resultat .................................................................................................... 14

5.3.1 Betydelsen av sjuksköterskors samarbete för patientsäkerhet......................... 14

5.3.2 Organisationens påverkan på patientsäkerhet .................................................. 16

6 DISKUSSION .................................................................................................................... 17

6.1 Resultatdiskussion .................................................................................................... 17

6.1.1 Studiernas syfte och metod ............................................................................... 17

6.1.2 Studiernas resultat ............................................................................................. 18

6.2 Metoddiskussion ........................................................................................................ 21

6.3 Etiskdiskussion .......................................................................................................... 23

7 SLUTSATS ........................................................................................................................ 24

8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ............................................................................. 24

REFERENSLISTA ................................................................................................................... 25

BILAGA A. SÖKMATRIS

BILAGA B1. KVALITATIV KVALITETSGRANSKNINGSTABELL

BILAGA B2. KVANTITATIV KVALITETSGRANSKNINGSTABELL

BILAGA C. ARTIKELMATRIS

1

1 INLEDNING

Patientsäkerhet är betydelsefullt på alla olika enheter där vård bedrivs. Patientsäkerhet är ett

intressant område som förbereder oss inför vår kommande sjuksköterskeprofession, då

patientsäkerhet är ett ständigt arbete mot förbättring. Valt intresseområde är sjuksköterskors

erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på vårdavdelningar och är framtaget av

forskargruppen Comcare på Mälardalens Högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd.

Alla människor kommer någon gång i livet att komma i kontakt med vårdpersonal där

bemötandet från vårdpersonalen kommer sätta ett stort avtryck på hur vårdtillfället upplevs.

Intresset för patientsäkerhet och för sjuksköterskors syn på patientsäkerhet uppkom då båda

författarna haft olika erfarenheter inom vårdarbetet. En har erfarenhet av att arbeta som

undersköterska på en vårdavdelning och den andra har erfarenhet av att arbeta som

vårdbiträde inom hemsjukvård. Baserat på de olika erfarenheterna har ett intresse skapats

om hur patientsäkerhet ska förbättras på vårdavdelningar. Inom den blivande

sjuksköterskeprofessionen har båda författarna en strävan mot att lyssna på patienter,

individuellt anpassa vården och arbeta på ett patientsäkert sätt. Patientsäkerhet är ett brett

ämne som består av olika komponenter som sammankopplas i ett gemensamt arbete. Genom

att lära sig vad som bidrar till ett säkrare arbete runt patienter från olika perspektiv ger en

ökad förståelse, oavsett om det gäller kollegors perspektiv eller från patienters perspektiv.

Med examensarbetet önskas ett ökat intresse för patientsäkerhet och utifrån ett

sjuksköterskeperspektiv kunna få en förståelse för vad som bidrar till bättre patientsäkerhet.

2 BAKGRUND

I bakgrunden presenteras centrala begrepp, patientsäkerhet, informationsöverföring och

bemötande i patientsäkerhet, tidigare forskning, styrdokument och riktlinjer,

vårdvetenskapligt perspektiv för att sedan avslutas med en problemformulering. I tidigare

forskning presenteras patientsäkerhet utifrån patienters upplevelser av patientsäkerhet,

vårdpersonals erfarenheter av patientsäkerhet samt sjuksköterskestudenters erfarenheter av

patientsäkerhet.

2.1 Centrala begrepp

I examensarbetet definieras begreppen; Vårdavdelning och vårdpersonal som är av central

betydelse för det här examensarbetet.

2

2.1.1 Vårdavdelning

Vårdavdelning definieras som de större administrativa enheterna som ett sjukhus är indelat i

(Svensk MeSH, 2020a).

2.1.2 Vårdpersonal

Personal som ger patienter vård inom en organiserad sjukvårdsinrättning (Svensk MeSH,

2020b). I examensarbetet benämns läkare och undersköterskor som vårdpersonal,

sjuksköterskor benämns specifikt som sjuksköterskor.

2.2 Patientsäkerhet

Socialstyrelsen (2020) beskriver att patientsäkerhet innebär att en patient inte ska skadas i

samband med hälso- och sjukvårdsinsatser, eller på grund av att vården inte vidtar åtgärder

med hänsyn till patienters tillstånd.

Patientsäkerhet är att skydda patienten mot en vårdskada. En vårdskada är en skada som

uppkommit under vård eller behandling som hade kunnat motverkas med förebyggande

åtgärder. Vårdskada kan förekomma i olika former exempelvis läkemedelsmisstag, fel eller

försenade diagnoser och behandlingar, fallolyckor, bristande omvårdnad samt vårdrelaterade

infektioner. Hälso- och sjukvården är en högriskbransch som tyvärr inte har utvecklats i

samma takt som många andra högriskindustrier gällande säkerhetstänkande. Den

långsammare utvecklingen gällande säkerhetstänk kan vara påverkad av att hälso- och

sjukvårdens processer och utrustning inte är automatiserade och standardiserade i samma

utsträckning. Utrustningen kan vara mindre avancerad än exempelvis flygutrustningen dock

är den interpersonella dynamiken såsom normer, attityder och kommunikation är mer

komplicerad inom vården. En annan orsak till att vården inte har samma förutsättning som

andra industrier är att vården är oförutsägbar. I de flesta högriskbranscher är

arbetsmomenten stabila och förutsägbara vilket gör det lättare att använda automatiserade

säkerhetsfunktioner som förebygger olyckor (Öhrn, 2014).

Sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården får i många fall lita på den egna förmågan att

förhindra att patienten skadas, vilket innebär många tillfällen som kan leda till att misstag

begås. I många år ansågs en person bära ansvar för att patienten kom till skada och det

letades efter syndabockar som skulle stå till svars för händelsen. Det synsättet är inte

acceptabelt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det krävs ett systematiserade av händelserna

för att skapa en överblick på vad som kan orsaka att en patient kommer till skada. Det krävs

ett samspel mellan människan, teknik och organisation. En vanlig orsak till att allvarliga

händelser sker är att befintliga rutiner inte efterföljts eller att rutinerna ej uppdaterats eller

anpassats för verksamheten. Organisationer inom hälso- och sjukvård har en säkerhetskultur

med olika kvalitet. Säkerhetskultur syftar till att de som arbetar tänker längre än till

handlingen som ska genomföras. Det finns verktyg och metoder som används inom

patientsäkerhet såsom avvikelse- och riskhantering, händelseanalys och riskanalys (Öhrn,

2014).

3

Avvikelsehantering innebär att alla oväntade och avvikande händelser ska rapporteras även

risker för att en avvikelse kan inträffa ska rapporteras. Om en allvarlig händelse inträffat ska

händelsen analyseras med syftet att upptäcka organisatoriska brister vid exempelvis

kommunikation, teknik, kompetens eller rutiner. Riskanalyser syftar till att finna orsaker och

risker som kan bidra till att en negativ händelse sker samt föreslå förebyggande åtgärder som

kan minimera eller eliminera risken. Grunden för säkerhetsarbete är god kännedom om

organisatoriska risker samt systemets brister. För att uppnå patientsäkerhet krävs det ett

aktivt arbete med fungerande avvikelsehantering, analyser av allvarliga avvikelser,

riskförebyggande analyser samt en god säkerhetskultur (Öhrn, 2014).

2.3 Informationsöverföring och bemötande i patientsäkerhet

Det finns tydliga samband mellan brister i bemanning, kompetens och en bristande

patientsäkerhet. Analyser visar att tillräckligt med vårdpersonal som innehar rätt kompetens

är en av flertalet förutsättningar för att ha en säker vård. Hög arbetsbelastning är en

anledning som ökar stressen och risken för att göra misstag. Kompetens och brister i

bemanning upplevs som ett mer påtagligt och utbrett problem än tidigare (Olsson, 2018).

Svensk sjuksköterskeförening (2017a) beskriver sjuksköterskans kärnkompetenser;

personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för

kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Säker vård beskrivs att den legitimerade

sjuksköterskan ska vara riskmedveten, arbeta proaktivt, använda standardiserade metoder

för säker informationsöverföring för att förebygga vårdskada. Sjuksköterskan genomför en

säker informationsöverföring genom hela vårdprocessen genom att dokumentera och

kommunicera i enlighet med fastställda strukturer och termer.

Kommunikation bör ses som ett viktigt begrepp inom vården och mellan vårdavdelningarna.

För att kunna bedriva verksamheten på ett säkert sätt så är det viktigt att både skriftlig och

verbal kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal.

Kommunikation ökar tryggheten hos såväl sjuksköterskor som patienter vilket bidrar till

mindre biverkningar och en bättre patientsäkerhet. Arbetsmiljön inom vården har ofta ett

högt tempo och innefattar många inblandade personer i samband med att beslut fattas. Där

och då kan missförstånd ske och information kan tolkas på ett annat sätt, vilket gör det

viktigt att sjuksköterskor är detaljrik i såväl verbal som icke verbal kommunikation (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017a).

Patienter känner sig övergivna när de hamnar i en utsatt och svår situation inom vården.

Varje år kommer 26 000 anmälningar in till patientnämnden med olika klagomål som ca 15

% handlar om bristande bemötande. En kartläggning av anmälningar har gjorts med många

kritiska synpunkter gäller bemötandet från vårdpersonal och sjuksköterskor. Kartläggningen

visade att patienter var kritiska till organisationen och att det var bristfällig patientsäkerhet

inom vården. Patienter upplever en ensamhet samt att ingen hade huvudansvaret över deras

individuella vård. Sammanfattningen av kartläggningen över anmälningarna som gjorts

visade att patienter upplever brist gällande delaktighet, information, kommunikation,

respekt och empati från vårdpersonal och sjuksköterskor (Lilja Andersson, 2012).

4

2.4 Tidigare forskning

I tidigare forskning presenteras patienters upplevelse av patientsäkerhet, vårdpersonals

erfarenheter av patientsäkerhet samt sjuksköterskestudenters erfarenheter av

patientsäkerhet. I examensarbetet benämns läkare och undersköterskor som vårdpersonal,

sjuksköterskor benämns specifikt som sjuksköterskor.

2.4.1 Patienters upplevelse av patientsäkerhet

Det är viktigt för patienter att känna trygghet i en vårdsituation som kan upplevas som

utlämnade eller sårbar (Rathers m.fl., 2011). Patienter känner sig osäkra i samband med fel

som inträffar samt dålig vårdkvalité utifrån individuella behov (Kenward m.fl., 2017). Om

inte vårdkvalitén uppfylls efter patienters önskemål och behov kan patienters kroppsspråk ge

uppfattning av frustration och oro. Patienter upplever en hjälplöshet som kan upplevas som

en fara för patienters liv och denna hjälplöshet kan ibland uttryckas genom frustration

(Rathers m.fl., 2011; Kenward m.fl., 2017).

Renligheten på sjukhusen upplevs hos patienter som förebyggande åtgärder mot infektion.

Patienters upplevelse av sjukhusets säkerhetskultur och personalens uppmärksamhet

återspeglades i hur medicinskt och kliniskt lyhörd personal var på avdelningen (Isaac m.fl.,

2010). Vårdkvalité, patientsäkerhet, patientdeltagande och större synlighet hos vårdpersonal

har påverkan på patienters tillfrisknade. Det har även påverkan gällande följsamhet efter

riktlinjer i behandlingen samt förebyggande av vårdrelaterade infektioner (VRI) (Rathers

m.fl., 2011; Kenward m.fl., 2017; Isaac m.fl, 2010). Det identifierades olika faktorer som

spelade roll i patientens egna engagemang i att ge återkoppling om deras upplevelse av

patientsäkerhet på vårdavdelningar (Tobiano m.fl., 2018; De Brún m.fl., 2017). Det framkom

att patienters uppfattningar av överlämningar baserades i två kategorier, personcentrerad

överlämning där hänsyn tas till patienter samt en vårdpersonalscentrerad överlämning som

innebär all form av överlämning till övrig vårdpersonal (Tobiano m.fl., 2018). Det var även

betydande att lärande och förändring gav uppfattningen av att patientsäkerhet kunde både

underlätta eller hämma rapportering. Utifrån patienters återkoppling av

säkerhetsupplevelser är det viktigt att kunna överväga vad som kan påverka en ökad

patientsäkerhet (De Brún m.fl., 2017).

De patienter som fått information om risker och komplikationer vid första mötet löper

mindre risk att känna sig oinformerade samt en mindre risk för att uppleva någon form av

säkerhetsrelaterad incident. I patientgruppen uppgav 73,1 % som fått säkerhetsinformation

och 84,3% som inte fått information att de underskattade risken för infektion efter

operationen. Majoriteten av patienter rekommenderade därav andra patienter att läsa om

risker och säkerhetsåtgärder (Schwappach m.fl., 2013)

Patienter anser att det finns ett flertal olika faktorer som ökar risken för patientsäkerhets

avvikelser hos de patienter som har någon typ av kommunikationshinder. Patienter menar

att utbildning av vårdpersonal behövs för att förbättra patientsäkerheten för patienter med

kommunikationshinder. Evidensbaserade insatser och kommunikation måste prioriteras på

sjukhus för en ökad patientsäkerhet (Hemsley m.fl., 2016).

5

Patienter kunde med hjälp av ett Tell Us-kort svara på uppfattningen av vårdkvalitet där

fokus låg på patientdeltagande. Det resulterade i övergripande förbättringar i patienters

förmåga att delta i den individuella vården. Patienter upplevde även att de genom att svara

på Tell Us-kortet kunde interagera med sjuksköterskor på ett helt annat sätt. Patienter ser

Tell Us-kortet som ett okomplicerat verktyg för att skapa en större delaktighet i vården

(Jangland m.fl., 2012).

2.4.2 Vårdpersonals erfarenheter av patientsäkerhet

Vårdpersonal anser att det finns svårigheter i att veta hur arbetet mot en förbättring av

patientsäkerhet ska tillämpas. Information över avvikelser, identifierbara faktorer till

avvikelser, bedöma påverkan och sannolikhet för inträffande av avvikelser samlades in och

analyserades. Det framkom att de vanligast beskrivna avvikelserna inom patientsäkerhet var

beroende av situation, medicinerings fel, diagnostiskt fel och kommunikation.

Patientsäkerhets avvikelserna bedöms ha en yttre påverkan på patienter såväl psykiskt som

fysiskt (Curran m.fl., 2019). En bristande patientsäkerhet beror på för långa pass med

oregelbundna raster för vårdpersonal samt bristande avvikelserapportering. Trots att det

fanns en förståelse för att misstag kan ske, ansågs avvikelserna som individuellt bristande av

kompetens och kunskap (Alfaqawi m.fl., 2020). Vårdpersonal har utformat ett eget sätt att

hantera problemet med patientsäkerhet samt risker, baserat på de olika professionernas

erfarenheter. Vårdpersonal delade övertygelsen om att det ska finnas en omedelbar och

lättillgänglig information om tidigare missunnsamma händelser samt att de ser det som ett

verktyg för att minimera risken för återkommande av samma fel eller problem. Det sågs även

som ett hjälpmedel för att öka vårdpersonals moral (Arfanis & Smith, 2011). Kortare pass

med regelbundna raster, ökad avvikelserapportering samt att patientsäkerhet ska ha en

större betydelse i läkarutbildningens läroplan skulle bidra till ökad patientsäkerhet. Ett

bättre teamarbete mellan olika kompetenser och yrkesgrupper som lyssnade på varandra

ansågs som främjande för patientsäkerhet samt arbetsklimatet (Alfaqawi m.fl., 2020).

Vårdpersonal som deltog i avvikelserapportering ansåg att det var viktigt att identifiera

problemområden som förbättrar patientsäkerhet och kvalité (Carlfjord m.fl., 2018).

Vårdpersonal uppgav att 59% hade erfarenhet om att patienter kom till skada varav 17% hade

erfarenhet att patientskadan blev allvarlig. Det rapporterades att 80% hade varit med om en

potentiell skada hos patienter, där 28% uppger att det kunde ha orsakat en svårare skada.

Vårdpersonal har rapporteringsplikt dock uppgav 34% sig inte ha rapporterat alla avvikelser

(Harrison m.fl., 2019). De avvikelser som lämnats in diskuterades på personalmöten för att

kunna utvärdera och hitta förbättringsåtgärder kring patientsäkerhet. Av de avvikelser som

granskats framgick det att bristerna var fel vid medicinering, hantering av hänvisningar,

transkribering av inspelad dokumentation samt bristande kommunikation mellan

vårdavdelningar. Det beskrevs att det skett en förbättring kring attityden till rapportering av

avvikelse de senaste tio åren. Från att vårdpersonal varit tveksamma till hantering av

avvikelser till att vårdpersonal ser det som en del av arbetet att observera och rapportera

avvikelser (Carlfjord m.fl., 2018). Att kommunicera och diskutera patientsäkerhets avvikelser

ger positiva förändringar i arbetet mot en god patientsäkerhet (Harrison m.fl., 2019).

6

Vårdpersonals uppfattningar av patientsäkerhet delades upp i tre kategorier, betrakta

patienter, hantera konfidentiell och känslig information samt ett möjliggörande för

patientdeltagande. Nya strategier skapades för att förbättra patientdeltagande i samband

med överlämning och en ökad patientsäkerhet på vårdavdelningar (Tobiano m.fl., 2018). Det

fanns samband mellan vårdpersonal som träffat oförskämda patienter, minskande av

användandet av handhygien och delgivning av information omedvetet till patienter upp till

24 timmar efter det första vårdmötet. Det resulterade i att biverkningar som ökad infektion

samt minskning av användande av läkemedelsprotokoll hos patienter varierade 24 timmar

efter vårdmötet. Vårdpersonal påverkas omedvetet av mötet med patienter och tillämpningen

minskade eller ökade av hygien och information beroende på mötet med patienter (Riskin

m.fl., 2019).

2.4.3 Sjuksköterskestudenters erfarenhet av patientsäkerhet

Sjuksköterskestudenter är relativt säkra på vad de har lärt sig teoretiskt om patientsäkerhet

medan de sociokulturella aspekterna minskar ute i den kliniska miljön.

Sjuksköterskestudenter kände sig dock inte bekväma att tala om patientsäkerhetsfrågor och

det framkom ett behov att se över den verksamhetsförlagda utbildningens inverkan på

elevernas förtroende över patientsäkerhet (Lukewich m.fl., 2015). Usher m.fl. (2017)

betonade hur sjuksköterskestudenter ansågs vara mest självsäkra i lärandet av kliniska

säkerhetsfrågor och mindre säkra på de sociokulturella dimensionerna. Genom en ökad

förståelse av rapportering av negativa händelser och nära samtal med patienten kan leda till

en förändring för ett ökat arbete mot en god patientsäkerhet. Palese m.fl., (2018) anser att

sjuksköterskestudenter representerar den nya generationens vårdpersonal och att

sjuksköterskestudenter bör få möjlighet att diskutera patientsäkerhetsfrågor under

verksamhetsförlagd utbildning med en klinisk sjuksköterska för att hjälpa

sjuksköterskestudenterna.

2.5 Styrdokument och riktlinjer

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017: 30) beskrivs som en ramlag, vilket innebär att den

innehåller övergripande mål och riktlinjer för hälso- och sjukvården. Innan en ny diagnos-

eller behandlingsmetod bestäms som kan påverka patientens människovärde och integritet,

ska vårdgivaren se till att metoden har bedömts utifrån individ- och samhällsetiska aspekter.

Vården ska vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patienter integritet och autonomi samt

främja goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.

Svensk sjuksköterskeförening (2017b) beskriver att legitimerade sjuksköterskor ansvarar och

leder omvårdnadsarbetet, både självständigt, i samverkan med annan vårdpersonal och i

partnerskap med patienter och de anhöriga. Sjuksköterskor arbetar tillsammans med

vårdpersonal, patienter och anhöriga i bedömning, diagnostik, planering, genomförande och

utvärdering. Omvårdnaden ska vara personcentrerad, evidensbaserad samt inriktad mot

patienters dagliga behov. Legitimerade sjuksköterskor ska arbeta mot att förebygga

vårdrelaterade skador genom att arbeta patientsäkert och följa de lagar och riktlinjer som

7

finns (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).

Patientsäkerhetslagen (SFS2010:659) innefattar tre stora områden: Patientsäkerhet,

vårdskada och allvarlig vårdskada. Patientsäkerhet definieras som att motverka vårdskada

och vårdskada definieras som en skada eller sjukdom som hade kunnat undvikas med

förebyggande åtgärder. En allvarlig vårdskada innebär att vårdbehovet ökar markant eller att

patienter avlider. Enligt Lex Maria (Inspektion för vård och omsorg, 2019) har all personal

som arbetar inom hälso- och sjukvården skyldighet att rapportera till Inspektionen för vård

och omsorg (IVO) om det finns förhållanden som kan påverka patientsäkerhet negativt.

Vårdgivaren ska delge denna information snarast till patienter och dess anhöriga.

Genom att utgå från International Councin of Nurses (ICN):s etiska kod för sjuksköterskor

bör sjuksköterskor inneha ansvar för fyra grundläggande områden. De fyra områdena är att

främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Omvårdnad ska ges

respektfullt, respekt för mänskliga rättigheter och patienters rätt till autonomi ska följas.

Sjuksköterskor ansvarar för att patienter (och anhöriga) får tillräckligt med information som

lämpar sig på ett kulturellt anpassat sätt. Ett krav för yrkesutövningen innefattar ett

kontinuerligt lärande för att upprätthålla professionen och en stor del i professionen

innefattar ansvaret att utarbeta och tillämpa godtagbara riktlinjer. Sjuksköterskor vidtar

åtgärder för att stödja och vägleda medarbetare för att öka kvalité och kompetens på

arbetsplatsen. Kodens tillämpning innebär att sjuksköterskor ska kunna studera, reflektera,

diskutera, utgå, arbeta samt samarbeta i sitt handlande (Svensk sjuksköterskeförening,

2017c).

Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) innebär ett förbud mot att avslöja

uppgifter muntligt eller skriftligt. I sjuksköterskeprofessionen ska allt som ses, hörs eller som

på något annat sätt framkommer ska betraktas som privata uppgifter. Uppgifter får lämnas

ut till anhöriga i samråd med den enskilde individen samt att samtycket ska dokumenteras i

patientjournalen och patienter har rätt att ta del av den information som tillgivits i journalen.

2.6 Vårdvetenskapligt perspektiv

Examensarbetet utgår ifrån den teoretiska utgångpunkten i Eriksson (2014) vårdteori där

fokus valts att lägga på vårdande och vårdrelationen. Perspektivet valdes utifrån

skribenternas uppfattning om vad patientsäkerhet innebär utifrån tidigare forskning och hur

patientsäkerhet definieras. Eftersom relationen mellan vårdare och patient har en inverkan

på hur patientsäkerhet kan uppnås ansågs vårdande och vårdrelationen som väsentlig för

examensarbetet.

2.6.1 Vårdande

Eriksson (2014) beskriver att det inom varje yrke och verksamhet finns några bärande idéer

som utgör kärnan i verksamheten. Om verksamheten förändras så är kärnan och idén

fortfarande densamma, skulle däremot kärnan eller idén ändras från grunden har ett nytt

8

yrke skapats. Vårdande är naturligt mänskligt, en kärleksgärning som genom omsorg och

kärlek bekräftar den andres existens. När en människa kan ge och ta emot kärlek kan

människan finna kraft i att växa och utvecklas. Vårdande inom vården bygger på kärlekens

kraft som förmedlas med närhet, ömhet och ansning. Ansning är en rensningsprocedur där

man sörjer för den andres välbefinnande i såväl kropp, själ och ande. Varje enskild människa

har inombords en kraft att skapa, denna skapande kraft visas genom leken. Leken är en väg

till hälsa. Vårdandet innebär olika former av att ansa, leka, lära där det åstadkommit ett

tillstånd av tillit och tillfredställelse både kroppsligt och andligt samt en känsla av att vara i

utveckling med syftet att förändra. Sjuksköterskans uppgift är att vägleda patienten för att

återfå den egna hälsoresursen och för att vården ska vara vårdande måste vårdandets kärna

beröras. Människor har tagit hand om varandra under alla tider därför sägs vårdandets konst

vara lika gammal som mänskligheten själv. Kunskapen om vårdande var förr kopplat till den

enskilde läraren som lärde vidare kunskapen via lärlingssystem. Senare blev kravet på

gemensam kunskap om vårdande viktig och vårdutbildningar skapades. Vård som inte

grundas på systematiserad kunskap är amatörmässig verksamhet (Eriksson, 2014).

2.6.2 Vårdrelationen

Vårdrelationen är uppbyggd av patient-vårdare som ligger till grund för vårdandet.

Människan träder fram som person genom relation till andra människor. Det är i

vårdrelationen som människan kan förmedla kärlek på ett äkta sätt. I relationen med

vårdaren ska patienten få utrymme att utrycka de aktuella behov, begär och problem som

patienten har. I vårdrelationen ska patienten lära sig om tagande och givande, det ska inte

ses som en självklarhet utan att det finns utrymme för att lära patienten om tagande och

givande. Relationen bygger på ömsesidighet, det innebär att vårdaren inte får tvinga fram en

relation utan att patienten är delaktig i relationen och villig att ingå i vårdrelationen.

Vårdrelationen kan variera i intensitet, djup och skiljer sig från interaktionen i ett vårdande

som kan vara utbyte av information eller utförande av aktiviteter. Patient- och

vårdarrelationen kan benämnas som ett vårdförhållande som syftar till att stödja patientens

egna hälsoprocesser. Vårdförhållandet är professionellt och grundas i kunskap samt uppfyller

etiska krav. Kontinuitet innebär att patientens egna hälsoprocesser kan utvecklas ostört mot

den optimala hälsan. Oberoende av hur lång tid vårdandet pågår är kontinuiteten viktig för

vårdförhållandet. För att en relation ska bli vårdande krävs en djup och trygg relation samt

en strävan mot kunskap om patienten (Eriksson, 2014).

2.7 Problemformulering

Tidigare forskning visar att patienter känner sig osäkra och hjälplösa i en vårdsituation som

kan upplevas som utelämnande eller sårbar. När patienter befinner sig i en sådan

vårdsituation kan det för vårdpersonal upplevas som att patienter blir frustrerade medan det

för patienter känns som en fara för deras liv. Vårdpersonal menade att bristande

patientsäkerhet kunde bero på långa arbetspass med oregelbundna raster samt individuellt

bristande kunskap och kompetens. Avvikelserapportering sågs som viktigt för att identifiera

var de flesta avvikelserna, relaterade till patientsäkerhet skedde, samt att

9

sjuksköterskestudenter bör få möjlighet att diskutera patientsäkerhetsfrågor under den

verksamhetsförlagda utbildningen. Vårdpersonal delade övertygelsen om att information om

avvikelser ska finnas lättillgängliga för att inte behöva begå samma misstag igen. Det

framkom av patienter, vårdpersonal och sjukskötestudenter att kommunikation, samarbete

och avvikelserapportering behöver förstärkas inom vården. Sjuksköterskors perspektiv av

patientsäkerhet kan därav vara aktuell för att ge en ökad förståelse av problemet.

Vårdrelationen förespråkar att det är genom vårdrelationen som den äkta kärleken kan

förmedlas samt via omsorg och kärlek blir vården vårdande. Sjuksköterskor arbetar

patientnära och har kompentens att göra omvårdnadsbedömningar. Utan kunskap om

sjuksköterskors perspektiv av patientsäkerhet faller stor kunskap och kompentens bort som

kan ha viktig betydelse för att föra arbetet om patientsäkerhet vidare. Med examensarbetet

finns en förhoppning att kunna fylla kunskapsluckan om patientsäkerhet på vårdavdelningar

utifrån sjuksköterskors perspektiv samt bidra till att nya eventuella forskningsområden

framkommer.

3 SYFTE

Att skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors

perspektiv.

4 METOD

Metod som har används är en allmän litteraturöversikt utifrån Friberg (2017) med 11

vetenskapliga artiklar varav nio är kvalitativa data samt två kvantitativa data. Syftet är att

skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv.

Metoden är relevant för att kunna granska både kvalitativa och kvantitativa data. Utifrån

Friberg (2017) beskrivning av litteraturöversikt där metoden handlar om att skapa en

översikt över kunskapsläget inom ett visst omvårdnadsområde ansågs metoden som relevant

för examensarbetet. Metoden består av fem faser; identifiera och avgränsa intresseområde,

genomföra en litteratursökning, anlägga ett helikopterperspektiv, vidare avgränsningar, sista

fasen var analysen där flera olika steg genomförs för att analysera innehållet (Friberg,2017).

4.1 Datainsamling och urval

Friberg (2017) menar att den första fasen i genomförandet av en litteraturöversikt innebär att

identifiera och avgränsa det problemområde som avses studeras. Det ska finnas publicerad

10

litteratur för det valda problemområdet vilket gör det viktigt att problemformuleringen och

eventuella forskningsfrågor är tydligt formulerade för att vägleda litteratursökningen. Den

andra fasen i genomförande av en litteraturöversikt var att söka efter vetenskapliga artiklar

eller rapporter. Sökord och sökstrategier bestäms i sökningen och resultatet av artiklar som

uppkommer vid sökningen kan variera beroende på hur mycket som forskats inom

fenomenet. Efter identifiering av problemområdet söktes artiklar med relevanta sökord för

syftet. Den tredje fasen är att anlägga ett helikopterperspektiv som innebär att få en

helhetsbild av problemområdet genom att läsa sammanfattningarna i de studier som blev

resultatet av litteratursökningen. Helikopterperspektivet innebär att forskarna får en

överblick om vad som är mest representerat för forskningen som anses utföras, vilka typer av

data som är överrepresenterade eller vilka deltagare som är majoriteten inom

problemområdet (Friberg, 2017). Östlundh (2017) benämner att det finns två delar i

informationssökningen, den inledande och den egentliga informationssökningen. Den

inledande informationssökningen skapar grunden för sökarbetet och ger en översikt av det

forskningsområde som ska studeras. Utifrån helikopterperspektivets resultat visade att

kvalitativa data samt vårdpersonals perspektiv var överrepresenterade inom det valda

problemområdet. Författarna läste samtliga titlar som resultatet av litteratursökningen gav,

för att få en översikt av vilka artiklar som kunde vara relevanta i förhållande till syftet för att

sedan läsa abstract. Datainsamlingen inleddes med att avgränsa ämnesområdet för att

identifiera lämpliga databaser. Databaserna hittades med hjälp av Mälardalens Högskolas

lista över högskolebibliotekets databaser med ämnesinriktning vårdvetenskap. Valet av

databaser baserades på relevant forskning av vårdvetenskap som inriktade sig på

sjuksköterskors perspektiv av patientsäkerhet. Databaserna som användes var CINAHL Plus,

PubMed och MEDLINE.

Friberg (2017) beskriver att fas fyra innebär att göra en vidare avgränsning till ett urval av

studier med en noggrann genomgång på vilka sökord och avgränsningar som gjordes i

litteratursökningen. Östlundh (2017) beskriver den egentliga informationssökningen som

den mest tidskrävande, som systematiskt arbetas fram för att få det slutgiltiga urvalet.

Sökningarna genomfördes mellan augusti 2020 och september 2020. Avgränsningar som

gjordes var Peer-reviewed för att säkerställa artiklarnas trovärdighet. Vidare avgränsningar

som gjordes var publicerad mellan 2010 till 2020, endast skrivna på engelska samt tillgänglig

i full text. I två sökningar användes även avgränsningen ”inpatient” som översattes till inlagd

patient. I CINAHL Plus användes olika kombinationer av sökorden ”Patient safety”, “Nurse

experiences or perceptions or perspective”, “Nurse experiences” och “hospital department”.

I PubMed gjordes en fältsökning där ”patient safety” och ”Nurse experiences or perceptions

or perspective” söktes under fältet Titel samt sökorden ”Hospital department” söktes under

fältet All Fields. I MEDLINE användes sökorden ”patient safety”, ”nurse experiences”, ”nurse

experiences or perceptions or perspective” ”hospital department” och ”qualitative study”.

Inklusionskriterier var legitimerad sjuksköterska och vårdavdelningar. Exlusionskriterier var

alla olika typer av specialistsjuksköterska, särskilda boenden och hemsjukvård. Boolesk

söklogik används för att koppla ihop, välja mellan eller ta bort söktermer som ger träffar. Den

vanligaste operatorn är ”AND” och används för att koppla ihop två söktermer. Den andra

operatorn ”OR” används för att få träffar på något av eller båda söktermerna. Den sista

operatorn är ”NOT” och används för att angränsa sökningen till endast den ena söktermen

11

och inte den andra (Östlundh, 2017). Booleska operatorer som användes var AND och OR.

Inga trunkeringar användes. Östlundh (2017) belyste att trunkering används för att skapa en

större sökträffsmöjlighet där ordstammen följt av ett trunkeringstecken används för att få

alla böjningar på ordet. Dokumentering av sökorden, vilka avgränsningar som gjorts, hur

många antal träffar som litteratursökningen resulterade i, antal lästa titlar, antal lästa

abstracts, antal lästa i fulltext, antal kvalitetsgranskade samt antalet artiklar som valdes med

i examensarbetet återfinns i en tydlig tabell för att ge en överblick på sökningen, se Bilaga A

sökmatris.

När avgränsningarna för studierna har gjorts ska innehållet granskas för att avgöra om

artikeln kan inkluderas eller ska exkluderas (Friberg, 2017). När abstracts var lästa valdes

vissa artiklar att läsas i fulltext för att sedan kvalitetsgranskas, se Bilaga B1 kvalitativ

kvalitetsgranskningstabell och Bilaga B2 kvantitativ kvalitetsgranskningstabell. Eftersom

litteraturöversikt innefattar både kvalitativa och kvantitativa data användes två olika

kvalitetsgranskningstabeller anpassade efter datas innehåll. Med inspiration av Friberg

(2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor utformades granskningstabellerna. Maxpoäng

för den kvalitativa granskningstabellen var 14 respektive 13 för den kvantitativa

granskningstabellen. Poäng över tio var hög kvalitet, poäng från sju till nio var medel kvalitet

och under sju räknades till låg kvalitet. Till examensarbetet valdes kvalitetsgranskade artiklar

med hög och medel kvalitet. 13 artiklar kvalitetsgranskades där 11 artiklar räknades till medel

och högkvalitet. Två artiklar räknades till låg kvalitet, dessa valdes att inte tas med i

examensarbetet. Se Bilaga B1 kvalitativ kvalitetsgranskningstabell och se Bilaga B2

kvantitativ kvalitetsgranskningstabell. De valda artiklarna som var av hög och medel kvalitet

efter kvalitetsgranskningen finns i Bilaga C Artikelmatris.

4.2 Genomförande och analys

Data har analyserats enligt Fribergs (2017) beskrivning av allmän litteraturöversikt. Sista

steget i genomförandet är analysen som består av flera olika analyssteg. Först ska de valda

studierna läsas igenom flera gånger för att förstå dess innehåll och sammanhang (Friberg,

2017). De valda artiklarna lästes igenom flera gånger, först på datorn när de valdes ut, sedan

några dagar senare för att granska dem med nya ögon och sist skrevs dem ut för att kunna

utföra granskningen tydligare. Andra analyssteget är att dokumentera i en översiktstabell

där aspekter som syfte, metod och resultat presenteras överskådligt (Friberg,2017). Till varje

artikel skrevs en sammanfattning på svenska för att enklare förstå, kunna granska och

analysera innehållet. Sista steget i analysen är att söka likheter och skillnader i studiernas

olika delar (Friberg, 2017). De utskrivna artiklarna numrerades utefter ordningen i

artikelmatrisen för att sedan färgmarkera likheter och skillnader mellan artiklarna. Utifrån

analysen av artiklarna valdes likheter och skillnader i syftet, likheter och skillnader i metod

samt likheter och skillnader i studiernas resultat att identifieras. Resultatet kategoriserades

utifrån liknande aspekter som kunde identifieras hos artiklarna. Utifrån de valda artiklarna

gjordes en artikelmatris för att översiktligt kunna se samband och likheter mellan artiklarna i

syfte, metod och resultat, se Bilaga C artikelmatris.

12

4.3 Etiska överväganden

I examensarbetet tas det hänsyn till de etiska riktlinjerna från CODEX (2021) för att

säkerställa att studierna som har valts håller en etisk diskussion samt antagit ett etiskt

förhållningssätt. All information som tas med i examensarbetet måste vara källkritiskt

granskat men framförallt den information som ingen annan granskat. Alla vetenskapliga

artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som har granskats av andra forskare före

publicering kallas för peer-review och används för att säkerställa studiens kvalité (Karlsson,

2017). Forskaren och forskningshuvudmannen ansvarar för att följa god forskningssed i

forskarens forskning, om oredlighet misstänks i forskning kan ha förekommit i en

forskningshuvudmans verksamhet ska forskningshuvudmannen överlämna handlingarna i

ärendet för prövning. Oredlighet i forskning är en allvarlig avvikelse i god forskningssed i

form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås av grov oaktsamhet vid planering,

genomförande eller rapportering av forskning (SFS 2019:504). Eftersom examensarbetet

grundas på redan publicerad litteratur har endast peer-review granskade artiklar används

för att säkerställa studiernas kvalité. I examensarbetet har referenshanteringen säkerställts

utifrån APA-lathunden, APA 7th (Kjellin & Pettersson, 2020) för att kunna hänvisa tillbaka

till primärkällan.

5 RESULTAT

Här presenteras likheter och skillnader i syftet samt i likheter och skillnader i metod där

kvalitativa data presenteras först som sedan följs av kvantitativa data. Likheter och skillnader

i metod har grundats på datas datainsamling, deltagare och analysmetod. Sist presenteras

likheter och skillnader i studiernas resultat där kvalitativa och kvantitativa data presenteras

tillsammans under olika kategorier som har definierats. Valet av att jämföra artiklarnas syfte,

metod och resultat grundades i Friberg (2017) förslag på kategorier att identifiera likheter

och skillnader.

5.1 Likheter och skillnader i syftet

Nio kvalitativa artiklar analyserades där tre av artiklarna syftar till att beskriva

sjuksköterskors erfarenheter av skadliga processer som stödjer eller hindrar en god

patientsäkerhet, samt hur sjuksköterskor hanterat luckor som identifierats i samband med en

patientsäkerhets avvikelse (Murray m.fl., 2019; Jones & Jonestone, 2019; Jangland m.fl.,

2016). En annan artikel syftar till sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av trauma i

samband med patientsäkerhets avvikelser som sker på arbetsplatsen (Lee m.fl., 2019). Tre av

artiklarna syftar till sjuksköterskors erfarenheter gällande en personcentrerad överlämning

och patienters egna deltagande i omvårdnaden i samband med vistelse på vårdavdelning

(Sanjuan-Quiles m.fl.,2019; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2017). Resterande två

13

artiklar syftar till att utforska påverkande faktorer och identifiera initiativ till att förbättra

igenkänning, rapportering, och lösningar av avvikelser på vårdavdelningar samt hur viktigt

det är känna igen och agera på en klinisk försämring (Polisena m.fl., 2015; Chua m.fl., 2019)

I de två kvantitativa artiklarna beskrevs syftet som sjuksköterskors erfarenhet och

uppfattning via bättre kommunikation. De kvantitativa artiklarna betonade sambandet med

överlämning av patienterna mellan vårdavdelningarna och vårdpersonalens skiftbyten för att

upprätthålla en god patientsäkerhet och minska biverkningarna hos patienterna (Wang m.fl.,

2014; Wanger m.fl., 2018).

5.2 Likheter och skillnader i metod

Nedan presenteras likheter och skillnader i studiernas metod utifrån tre underrubriker:

datainsamling, deltagande och dataanalys.

5.2.1 Datainsamling

Samtliga nio kvalitativa studier hade intervju som datainsamlingsmetod (Murray m.fl., 2019;

Jones & Johnstone, 2019; Lee m.fl., 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Jangland m.fl., 2016;

Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2018; Polisena m.fl., 2015; Chua m.fl., 2019).

Utförandet av intervjuerna skiljde studierna åt, sex valde att använda semi-strukturerade

intervjuer (Murray m.fl., 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark

m.fl., 2018; Polisena m.fl., 2015; Chua m.fl., 2019) två använde sig av semi-strukturerade

djupintervjuer (Jones & Johnstone, 2019; Lee m.fl., 2019) och en valde att använda

reflekterande semi-strukturerade intervjuer där intervjuerna ägde rum två gånger för att ge

deltagarna möjlighet att utveckla eller förtydliga svaren (Jangland m.fl., 2016). Alla

intervjuer spelades in och transkriberades (Murray m.fl., 2019; Jones & Johnstone, 2019; Lee

m.fl., 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Jangland m.fl., 2016; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark

m.fl., 2018; Polisena m.fl., 2015; Chua m.fl., 2019).

Samtliga kvantitativa studier hade enkäter som metod för datainsamling (Wang m.fl., 2014;

Wanger m.fl., 2018) Skillnader i utförandet av enkäterna kunde hittas, i en av enkäterna var

frågorna testade i en pilotstudie med svarsalternativ uppbyggda på en femgradig likhetsskala

där ”håller inte alls med” till ”håller helt med” eller ”aldrig” till ”alltid” användes (Wang m.fl.,

2014) och den andra utförde en tvärsnittsstudie och använde enkät med flervalsalternativ

(Wanger m.fl., 2018).

5.2.2 Deltagare

De kvalitativa studierna utfördes i Austalien, (Murray m.fl., 2019; Jones & Johnstone, 2019) i

Sverige, (Jangland m.fl., 2016; Kullberg m.fl., 2018; Oxelmark m.fl., 2018), i Korea (Lee m.fl.,

2019), i Spanien (Sanjuan-Quiles m.fl., 2019), i Kanada (Polisena m.fl., 2015) samt i

Singapore (Chua m.fl., 2019). Det fanns skillnader i studiernas deltagande där sex valde att

endast intervjua legitimerade sjuksköterskor med en viss tids arbetslivserfarenhet (Murray

14

m.fl., 2019; Jones & Johnstone, 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Kullberg m.fl., 2018;

Oxelmark m.fl., 2018; Chua m.fl., 2019) samt tre som intervjuade både läkare och

sjuksköterskor (Lee m.fl., 2019; Jangland m.fl., 2016 Polisena m.fl., 2015).

De kvantitativa studierna utfördes i Kina (Wang m.fl., 2014) samt i Tyskland (Wanger m.fl.,

2018). I en av studierna tillfrågades endast legitimerade sjuksköterskor (Wang m.fl., 2014),

och i den andra studien tillfrågades både sjuksköterskor och läkare (Wanger m.fl., 2018).

5.2.3 Dataanalys

I de kvalitativa studierna kunde ett flertal olika analysmetoder identifieras. Tre av studierna

använde sig av innehålls- och tematiska analysstrategier (Murray m.fl., 2019; Jones &

Johnstone, 2019; Oxelmark m.fl., 2018). En annan använde grundad teori som analysmetod

(Lee m.fl., 2019), öppen kodning som resulterade i teman och subteman (Sanjuan-Quiles

m.fl., 2019; Chua m.fl., 2019), systematisk textkondensering (Jangland m.fl., 2016) samt

kvalitativ analysmetod med ett induktivt tillvägagångssätt (Kullberg m.fl., 2018; Polisena

m.fl., 2015).

I de kvantitativa studierna framkom två olika analysmetoder. En av de kvantitativa studierna

använde beskrivande statistik som analysmetod och använt SPSS statistisk analys för att

analysera data (Wang m.fl., 2014) och den andra analysmetoden var multipel

regressionsanalys (Wanger m.fl., 2018).

5.3 Studiernas resultat

I resultatet kunde två teman definieras; betydelsen av sjuksköterskors samarbete för

patientsäkerhet samt sjukhusorganisationens påverkan på patientsäkerhet.

5.3.1 Betydelsen av sjuksköterskors samarbete för patientsäkerhet

Sex artiklar baserades på sjuksköterskors erfarenhet av samspelet mellan kollegor på och

mellan de olika vårdavdelningar som finns på sjukhuset (Murray m.fl., 2019; Jones

och Johnstone, 2019; Sanjuan-Quiles m.fl., 2019; Wanger m.fl., 2018; Kullberg m.fl., 2018;

Oxelmark m.fl., 2017). För att upprätthålla ett bra samarbete krävde god kommunikation för

att främja en god patientsäkerhet på vårdavdelningar. Vårdavdelningar med gott samarbete

arbetade bättre med förebyggande åtgärder mot patientsäkerhet. De säkerhetsfrågor som

hade positive response rate (PRR) >75% i undersökningen ansågs vara en styrka för

patientsäkerhet, 86,5% av sjuksköterskor menade att ett samarbete inom vårdavdelningar

bidrog till en bättre patientsäkerhet (Wang m.fl., 2014).

Murray m.fl. (2019) belyste att nyutbildade sjuksköterskor upplevde att det var svårt att

kommunicera och samarbeta med mer erfarna sjuksköterskor för att upprätthålla

patientsäkerhets rutiner som de lärt sig i teorin. Hos nyutbildade sjuksköterskor ansågs gapet

mellan teori och praktik som ett problem. Det framkom att läkemedelshanteringen ansågs

15

vara den största orsaken relaterat till den bristande kommunikationen mellan

sjuksköterskor. Nyutbildade sjuksköterskor upptäckte att patientsäkerhet var olika

prioriterat på de olika vårdavdelningar som de placerades på. Det som skiljde

vårdavdelningar åt var hur vårdavdelningars sjuksköterskor kommunicerade och

observerade patienter samt hur de hanterade stress inom arbetslaget. Genom att skapa en

förståelse för praktiken och som kollega kunna tillhandahålla relevant information mellan

varandra, minskade risken för fel i övergångsperioden och en stabil patientsäkerhet

upprätthålls (Murray m.fl., 2019).

Sjuksköterskor menade att ett förebyggande av gapet i kontinuiteten minskade risken för

generella biverkningar baserat på patienters tillstånd och sjukdomsbild. I sjuksköterskors

arbete framkom det tre övervägande processer; omvårdnad, samarbete och kommunikation.

Sjuksköterskors erfarenheter belyste samtidigt viktiga egenskaper för ett gott samarbete som

innebar att få arbetet gjort, problemlösning samt att uppmärksamma att patienter får rätt

vård. För att uppnå dessa egenskaper i arbetslaget krävde samarbete, kommunikation,

respekt, överrapportering, känna tillförlit till andra kollegor samt att stötta varandra.

Sjuksköterskor bidrog till en god patientsäkerhet genom användning av effektfulla

omvårdnadstrategier som kommunikation, vårdövervakning och samarbete. De menade även

att sjuksköterskor baserat på sina egna erfarenheter gjorde det möjligt att vara förutseende,

samt att ha kännedom om genomförande och om situationer där något kan gå fel (Jones &

Johnstone, 2019). Vid överlämning av patienter ansåg sjuksköterskor att den muntliga

kommunikationen var det viktigaste redskapet. Sjuksköterskor betonade även att den

muntliga överlämningen stärks upp i samband med skriftlig dokumentation (Sanjuan-Quiles

m.fl., 2019). Det framkom att 69,4% (Wang m.fl., 2014) och endast 29,4% (Wanger m.fl.,

2018) var positiva till återkoppling och kommunikation om fel som gjort i patientnära arbete.

Sjuksköterskor är till stor del positiva till en personcentrerad överlämning dock uttrycks en

oro i samband med sängkommunikation. Sjuksköterskor beskrev tydligt hur de prioriterade

uppgifter av nödvändig information och hur de fokuserade på vad som var relevant för

specifika patienter. Det var något som sjuksköterskor gjorde ständigt hos patienter för att

förbättra patienters delaktighet i vårdandet. Oavsett sjuksköterskors prioriteringar upplevdes

ändå svårigheter i samband med kommunikation som sker vid patientsängen. Sjuksköterskor

rapporterade även att de fann patienter mer lugna och sansade under kvällen om patienter

hade informerats i tid och fick veta vad de planerade vårdaktiviteterna var. Det gjorde att

ringandet på hjälpknappen minskade och bidrog till färre avbrott för de sjuksköterskor som

arbetade under kvällspassen (Kullberg m.fl., 2018). Via support och samarbete med patienter

intog sjuksköterskor ett ”partnerskap med patienter”, vilket innebar att sjuksköterskor

lyssnade på patienter och engagerade patienter i dess omvårdnad. Via ett ”partnerskap med

patienter” upptäckte sjuksköterskor även hindrande faktorer som fysiskt tillstånd, kulturell

bakgrund och patienters egen förståelse för den vårdsituation som patienter befinner sig i

(Oxelmark m.fl., 2017).

Oxelmark m.fl. (2017) beskrev hur sjuksköterskor upplevde att samspelet med läkare var

obefintligt eftersom det var läkare som tog all kommunikation och information gällande

allvarliga frågor med patienter. Det bidrog till att sjuksköterskor upplevde att de inte kunde

stötta patienter tillräckligt efter patienters möte med läkare. Sjuksköterskor föreslog att

16

broschyrer kunde finnas till hands för att hjälpa patienter att förstå vilket tillstånd de

befinner sig i och vilka eventuella behandlingar som är möjliga för den specifika diagnosen.

En underlättande faktor baserat på sjuksköterskors erfarenheter var att anta en

personcentrerad vårdmodell som innebar att patienter själva fick berätta sin historia och blev

därmed involverad i sin egen vård. Sjuksköterskor fann att vårdplanen var hjälpsam för att

kvalitetssäkra vården och ge en ökad patientsäkerhet (Oxelmark m.fl., 2017). Sjuksköterskors

erfarenhet av kommunikation med ömsesidig förståelse, delad uppfattning om vikten i

säkerhet och förtroende samt effekten av förebyggande åtgärder definierar organisationer

med en positiv säkerhetskultur. Definitionen av en positiv patientsäkerhetskultur kan ses

som en del av arbetskulturen på vårdavdelningar (Wanger m.fl., 2018).

5.3.2 Organisationens påverkan på patientsäkerhet

Ett ständigt krav på ökad effektivitet från organisationsnivå bidrog till att många patienter

blir inneliggandes för kort tid, det resulterade i att allt fler får söka vård igen och många

gånger med samma problem som tidigare. Den första bedömning är viktig för att patienter

ska få komma till rätt plats vid rätt tid och få den vården som patienter kräver.

Sjuksköterskor reflekterade ständigt över bedömning och prioritering av patienters

omvårdnadsbehov där för hög arbetsbelastning bidrog i flertal fall till att sjuksköterskor inte

hann med sina arbetsuppgifter samt har känt sig otillräckliga. Baserat på sjuksköterskors

erfarenheter ansåg de att när omvårdnadsbehovet inte kunde tillgodoses, bidrog det till att

nya omvårdnadsbehov uppkom eller att patienter försämrades i dess allmän tillstånd

(Jangland m.fl., 2016).

Det framkom att sjuksköterskor ansåg det viktigt att lära känna patienter för att kunna ge

god omvårdnad samt upprätthålla god patientsäkerhet. När sjuksköterskor har arbetat ett

kvällspass dagen innan för att sedan arbeta ett dagspass, försöker de ha samma ansvariga

sjuksköterskor för de patienter som de hade kvällen innan för att tidigare kunna identifiera

om patienter blivit sämre. Flera sjuksköterskor betonade vikten av att lära känna patienter

för att kunna ge konkreta svar på hur patienter mår när sjuksköterskor har rondtillfälle

tillsammans med en ansvarig läkare. De menade även att ronden inte endast är till för att

diskutera med patienter om vidare behandlingsåtgärder utan också kunna se eventuella

förändringar hos patienter. En sjuksköterska uppmärksammade tillexempel att även fast de

vitala parametrarna låg bra, kunde sjuksköterskan tillkalla akutvårdsteamet. Då

sjuksköterskan tidigare hade haft hand om en enskild patient och kunde läsa av patienten att

något inte stämde trots bra värden. Behovet av att stödja sjuksköterskor med vikt av

patientbedömning och stärkta samarbetsmetoder gav en snabb behandling av kliniskt

försämrade patienter på vårdavdelningar (Chua m.fl., 2019). Endast 23,9% sjuksköterskor

uppger att de rapporterar händelser av bristande patientsäkerhet direkt när det inträffar och

anledningen upplevs vara tidsbrist (Wanger m.fl., 2018).

Polisena m.fl. (2015) menade att baserat på sjuksköterskors erfarenhet framkom det flera

faktorer som påverkade deltagandet i övervakningsaktiviteter för medicinteknisk utrustning.

Sjuksköterskor som använt medicinskteknisk utrustning ansåg att det var bristande

information för hur utrustningen skulle användas samt vid avvikelserapportering om

17

eventuella fel som uppstod. Det fanns delade åsikter om att diskutera komplikationer vid

användandet av medicinskteknisk utrustning. En del sjuksköterskor ville inte alltid diskutera

komplikationer som uppstått i samband med medicinskteknisk utrustning, medan andra

ansåg det som en yrkesmässig skyldighet att rapportera en avvikelse som skett på

avdelningen eller andra fel till sjukhuset. Sjuksköterskor beskrev förebyggande åtgärder

kring medicinteknisk utrustning som fanns på deras vårdavdelningar. Det innefattade

säkerhetschecklistor för att förhindra, lindra och hantera avvikelser som uppkom. En

sjuksköterska undersökte hur kollegorna genomförde oberoende kontroller för att kalibrera

den medicintekniska utrustningen. Sjuksköterskan hade en misstanke om att det inte fanns

en överenstämmelse mellan kollegor. Ett missnöje utrycktes från sjuksköterskor gällande den

begränsade informationen som tillverkaren eller distributören valde att delge angående

funktionsfel som rapporterades av sjukhuset, det hindrade sjuksköterskor från att lösa

problemet (Polisena m.fl., 2015). Sjuksköterskor upplevde det jobbigt att ha bidragit till

bristande patientsäkerhet och vid avvikelserapportering kunde skillnader mellan

vårdavdelningar synas. Vissa vårdavdelningar hade en positiv attityd mot

avvikelserapportering där de diskuterades öppet mellan kollegor för att förebygga att

avvikelsen sker igen. Andra vårdavdelningar hade en negativ attityd mot hanteringen av

avvikelser där erfarna sjuksköterskor letade efter en eller fler som bar ansvaret för

avvikelsen, för att tillrättavisa och stigmatisera dem (Lee m.fl., 2019).

6 DISKUSSION

I diskussion presenteras en resultatdiskussion om studiernas syfte, metod och resultat.

Resultatet diskuteras i jämförelse med tidigare forskning, vårdvetenskapligt perspektiv, lagar

och styrdokument. Därefter presenteras metoddiskussion innehållande metod och analys vad

som har varit bra och vad som kunde genomföras annorlunda. Avslutningsvis presenteras

etikdiskussion som diskuteras mot etiska överväganden.

6.1 Resultatdiskussion

Nedan görs en diskussion om likheter och skillnader i studiernas syfte och metod i

förhållande till litteratur, samt likheter och skillnader i resultatet som diskuteras mot

innehållet i bakgrunden.

6.1.1 Studiernas syfte och metod

De nio kvalitativa studierna baseras på intervju som datainsamlingsmetod. Sex studier

använde sig av semistrukturerad intervju, två studier använde sig av semistrukturerade

djupintervjuer och en studie baserades på reflekterande semistrukturerad intervju. Intervju

är en metod där forskaren vill ta reda på så många erfarenheter som möjligt av fenomenet,

18

vilket innebär att deltagaren berättar detaljerat om alla sidor av fenomenet (Friberg & Öhlen,

2017).

Via en semistrukturerad intervju använder intervjuaren öppna frågor och det gemensamma

för metoden är att frågorna formuleras i en specifik struktur men kan ges i olika ordning.

Genom en semistrukturerad intervju får deltagaren prata fritt och svara utifrån egna

erfarenheter (Polit & Beck, 2016). En av de semistrukturerade intervjuerna var baserad på

sjuksköterskors egna erfarenheter av traumaupplevelse i samband med bristande

patientsäkerhet hos patienter. Det var intressant att diskutera då det framkom att alla

sjuksköterskor har olika erfarenheter inom patientsäkerhet och baserat på sjuksköterskors

erfarenheter så bemöttes även patienter olika. En fördel via semi-strukturerad intervju är att

deltagaren är omedveten om sitt eget beteende och talförmåga vilket resulterar i ett bättre

resultat (Polit & Beck, 2016). En artikel gjordes baserat på upprepande och reflekterande

intervjuer med deltagarna för att deltagarnas röster samt att tankarna ska få möjlighet att

utvecklas och förtydligas (Jangland m.fl., 2016).

De två kvantitativa studierna använde sig av enkäter i datainsamlingen. I en av studierna var

frågorna i enkäterna utformade och testade utifrån en pilotstudie med svarsalternativ på en

likhetskala. Den andra artikeln använde sig av en tvärsnittsstudie där enkäten hade flera

svarsalternativ. Polit och Beck (2016) beskriver att pilotstudien görs i en mindre skala än en

fullvärdig studie som innebar att det var en kontroll av upplägget, om studien är fungerande

och insamling av värden sker som kan användas i den fullvärdiga studien. Syftet med en

pilotstudie är att förhindra ett misslyckande med den fullvärdiga studien. Tvärsnittsstudie är

en undersökning som genomförs vid ett tillfälle och ex antal personer (Polit & Beck, 2016).

Tvärsnittsstudier kan utformas för att möjliggöra slutsatser om patientsäkerhets processer

och utveckling framöver.

6.1.2 Studiernas resultat

Syftet med examensarbetet var att beskriva patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån

sjuksköterskors perspektiv. Resultatet av utförandet ansåg att sjuksköterskors samarbete och

sjukhusorganisationens påverkan av patientsäkerhet stod i fokus. Baserat på resultatet och

tidigare forskning framkommer ett flertal brister för att kunna upprätthålla en god

patientsäkerhet på vårdavdelningar.

Resultatet av ett gott samarbete öppnade upp för bättre kommunikation och förebyggande

åtgärder för en bättre patientsäkerhet och det framkom flera viktiga egenskaper för att ett

samarbete skulle fungera. Sjuksköterskor ansåg att det var jobbigt att ha bidragit till en

bristande patientsäkerhet och menade att det var positivt inställda till att avvikelser

diskuterades mellan sjuksköterskor på vårdavdelningar för att kunna förebygga att

avvikelsen sker igen. Tidigare forskning visar att ca 59% av vårdpersonal har erfarenheter av

att patienter kommit till skada och att 80% av vårdpersonal varit med om en händelse där en

potentiell skada hade kunnat uppstå. Det påvisades att vårdpersonal genom att kommunicera

om händelserna skulle komma att ge positiva förändringar i patientsäkerhet på

vårdavdelningar (Harrison m.fl., 2019). Sjuksköterskor menade att de har utformat ett eget

19

sätt att hantera problemet kring patientsäkerhet vilket även vårdpersonal i tidigare forskning

har utformat. De har tillsammans tagit fram information om missunnsamma händelser

baserat på tidigare erfarenheter. Informationen placerades på en lättillgänglig plats och sågs

som ett hjälpmedel för att öka personalens moral (Arfanis & Smith, 2011). Sjuksköterskor

ansvarar för omvårdnadsarbetet samt leder arbetet mot en god samverkan mellan

vårdpersonal där fokus ligger på sjuksköterskans kompetens. Vilket stärks upp av Svensk

sjuksköterskeförening (2017b) som belyser att sjuksköterskor tillsammans med övrig

vårdpersonal ska kunna samspela för att kunna förebygga vårdrelaterade skador och bidra

till en ökad patientsäkerhet. Det betonas även av Svensk sjuksköterskeförening (2017c) att

sjuksköterskor ska stödja och vägleda medarbetare för att öka kvalité och kompetens på

arbetsplatsen. Sjuksköterskor ska efterfölja International Councin of Nurses (ICN):s etiska

kod som innebär att sjuksköterskor ska kunna studera, diskutera, utgå, arbeta och samarbeta

i sitt utförande.

Nyutbildade sjuksköterskor ansåg att det är svårt att leva upp till de patientsäkerhetsrutiner

som de lärt sig i teorin och ansåg att det var svårt att kommunicera med äldre och mer

erfarna sjuksköterskor när de behövde hjälp. Nyutbildade sjuksköterskor upptäckte att olika

prioriteringar fanns på vårdavdelningar angående patientsäkerhet. I tidigare forskning

framkommer det hur sjuksköterskestudenter känner sig relativt säkra på vad de lär sig

teoretiskt under utbildningen men att de sociokulturella aspekterna minskar i den kliniska

miljön (Lukewich m.fl., 2015) Vård som inte grundas på systematiserad kunskap är

amatörmässig verksamhet, det är därför av betydelse att vårdutbildningar bedrivs för att

skapa en gemensam kunskap om vårdande (Eriksson, 2014). Sjuksköterskestudenter är den

nya generationens sjuksköterskor och det är därför viktigt att patientsäkerhetsfrågorna lyfts

och diskuteras under den verksamhetsförlagda utbildningen (Palese m.fl., 2018).

Sjuksköterskor betonade vikten av kommunikation för att främja en god patientsäkerhet på

vårdavdelningar.

Resultatet belyste att samarbete mellan olika kompetenser och yrkesgrupper, som lyssnar

och kommunicerar med varandra skulle främja patientsäkerhet och även arbetsklimatet för

sjuksköterskor. I förhållande till den tidigare forskningen betonade patienter att åtgärder

som en större synlighet hos sjuksköterskor skapar förtroende, trygghet och patienter

värdesätter engagemanget från sjuksköterskor samt intresset för det individuella behovet

patienter har (Kenward m.fl., 2017). Sjuksköterskor menade att de ska kunna tillhandahålla

relevant information och kunna ha en öppen dialog med varandra på vårdavdelningar oavsett

erfarenhet. Sjuksköterskor ska tillsammans, oavsett erfarenhet och arbetslängd, förebygga

gapet i kontinuiteten och eftersträva en god patientsäkerhet för att kunna se till patienters

bästa. Resultatet står i samklang med det teoretiska perspektivet och tidigare forskning.

Erikson (2014) ansåg att kontinuitet innebär att patientens egna hälsoresurser kan utvecklas

ostört mot hälsan. Kontinuiteten är viktig för vårdförhållandet oberoende av hur lång tid

vårdandet pågår. Schwappach m.fl. (2013) och Riskin, m.fl. (2019) beskriver i tidigare

forskning att patientdelaktighet och säkerhetsrådgivning i samband med

sjukdomsinformation minskade biverkningar och osäkra vårdsituationer. Det upptäcktes

dock att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal som mött en oförskämd patient minskade

delgivning av information omedvetet till enskilda patienter samt att det minskade

20

användandet av handhygien vilket ofta kunde föra med sig en ökad biverkning hos patienter

inom det kommande dygnet (Schwappach m.fl., 2013; Riskin, m.fl., 2019). Sjuksköterskor

ska efterfölja sekretess i all kommunikation som görs i samband med patienter. Patienter får

om möjligt lämna samtycke till att sjuksköterskor ger information till anhöriga samt att

sjuksköterskor bör upprätthålla en god skriftlig kommunikation då patienter har rätt att ta

del av sin journal (SFS, 2009:400).

Kommunikation är en ömsesidig förståelse där den delade uppfattningen om vikten i

säkerhet, förtroende och effekten av förebyggande åtgärder påvisar en positiv

patientsäkerhetskultur. Sjuksköterskor är positiva till den personcentrerade överlämningen

men uttrycker oro över kommunikationen som sker när patienter ligger i sängen, så kallad

sängkommunikation. Sjuksköterskor fann patienter mer lugna när dom gått igenom vilka

vårdaktiviteter som skulle göras under hela dagen vilket minskade ringandet efter

sjuksköterskor som arbetade kvällspass. Genom att bjuda in till en personcentrerad vård så

skapades ett partnerskap med patienter och det ingav patienter en trygghet i den utlämnande

situation de befann sig i. I överensstämmelse med det teoretiska perspektivet är

vårdrelationen uppbyggd av patient – vårdare. För att relationen ska bli vårdande krävs en

trygg och djup relation samt strävan mot kunskap om patienten (Eriksson, 2014). I tidigare

forskning belyser patienter hur deras uppfattning av vårdkvalité resulterade i övergripande

förbättringar för patientens deltagande i vården. Patienter belyser hur de med hjälp av Tell

Us-korten kunde interagera med sjuksköterskor på ett helt annat sätt än tidigare (Jangland

m.fl., 2012).

Kommunikation är ett övergripande ämne och sammanbinds med tidigare forskning där det

framkommer att patienters upplevelse av patientsäkerhet är viktigt för att patienter ska

känna sig trygga i den vårdsituation som de befinner sig i. När vårdkvalitén inte uppfylls kan

det för sjuksköterskor uppfattas som att patienter blir frustrerade, därför är det viktigt att

kommunicera tillsammans med patienter och öka patienters deltagande i sin individuella

vård. Kommunikation är ett av de vanligaste beskriva misslyckandena i samband med att

upprätthålla en god patientsäkerhet på vårdavdelningar (Rathers m.fl., 2011; Curran m.fl.,

2019). Det är i vårdrelationen kärlek kan förmedlas på ett äkta sätt. Patienter ska få

utrymme att uttrycka de aktuella begär, behov och problem som fanns och det är vårdaren

som ska ge utrymme för detta. Vårdrelationen bygger på ömsesidighet och syftar till att

stödja patienters egna hälsoresurser (Eriksson, 2014)

Resultatet betonade att sjuksköterskor i samband med hög arbetsbelastning och krav på en

ökad effektivitet från organisationsnivå, kan bidra till att sjuksköterskor inte hinner med alla

arbetsuppgifter och känner en otillräcklighet för patienter. Sjuksköterskor ansåg att när

vårdbehovet inte längre gick att tillgodose uppkom nya omvårdnadsproblem eller en

försämring i patienters allmäntillstånd. Sjuksköterskor menade att kortare arbetspass,

regelbundna raster och en ökad avvikelserapportering ger en ökad patientsäkerhet. En hög

arbetsbelastning gör det svårt för sjuksköterskor att ge all information som patienter behöver

och oftast prioriteras bara det ”viktigaste” som patienter behöver informeras om. Eriksson

(2014) menade att det inom varje yrke och verksamhet finns några bärande idéer som utgör

kärnan i verksamheten. Om verksamheten förändras så är kärnan och idén fortfarande

densamma, skulle däremot kärnan eller idén ändras från grunden har ett nytt yrke skapats.

21

Utifrån tidigare forskning om patienters perspektiv skapades en trygghet där sjuksköterskor

tog sig tid och att ge information om risker och komplikationer vid första mötet. Ett bättre

teamarbete mellan olika kompetenser och yrkesgrupper som lyssnade på varandra ansågs

som främjande för patientsäkerhet samt arbetsklimatet (Schwappach m.fl., 2013; Alfagawi,

m.fl., 2020).

Baserat på sjuksköterskors erfarenheter framkom det faktorer som påverkade deltagandet i

övervakningsaktiviteter för medicinteknisk utrustning och de ansåg att information om hur

utrustningen användes samt hantering av eventuella fel saknades. Sjuksköterskor beskrev

förebyggande åtgärder för den medicintekniska utrustningen kunde innefatta

säkerhetschecklistor. Sjuksköterskor som flyttades runt upplevde att det var en stor skillnad

mellan arbetet på vårdavdelningar vid både patientsäkerhet och avvikelserapportering. Det

framkom att endast 23,9% sjuksköterskor rapporterar en händelsefrekvens vilket kan bero på

den höga arbetsbelastningen på vårdavdelningar. De vanligast beskriva avvikelserna ansåg

Curran m.fl. (2019) vara situationsberoende, diagnostiska fel, medicineringsfel och

kommunikationsproblem mellan vårdpersonal och vårdavdelningarna. Carlfjord m.fl. (2018)

ansåg att det är viktigt att kunna identifiera vilka problemområden som fanns och vad som

kan förbättra patientsäkerheten samt kvalitén på vårdavdelningar. Avvikelser granskades och

även där kunde fel påvisas vid medicinering, hantering av hänvisningar och bristande

kommunikation bland vårdpersonal och mellan vårdavdelningar. Baserat på resultatet

beskrev sjuksköterskor att de upplevt en positiv attityds förändring de senaste tio åren samt

de nu ser det som en självklarhet att observera och rapportera avvikelser. Sjuksköterskor

ansåg att vikten av att lära känna en patient bidrog till en bättre vård samt att de kunde

upprätthålla en god patientsäkerhet. Eriksson (2014) beskrev hur vårdförhållandet är

professionellt grundad i kontinuitet och kunskap. Kontinuitet innebär att patientens egna

hälsoprocesser kan utvecklas ostört mot den optimala hälsan, kontinuiteten är viktig för

vårdförhållandet oberoende till vårdtid. I tidigare forskning betonades att förändring och

lärande kunde både underlätta eller hämma rapportering. De kunde se utifrån patienters

återkoppling av patientsäkerhets upplevelser att det var viktigt för sjuksköterskor att kunna

överväga vad som kunde påverka patientsäkerhet (De Brún m.fl., 2017).

6.2 Metoddiskussion

Allmän litteraturöversikt används för att skapa en överblick av det problemområde som avses

undersökas (Friberg, 2017). Genom att använda både kvalitativa och kvantitativa data kan

resultatet få en större bredd då de två olika data kan komplettera varandra (Polit & Beck,

2016). Syftet var att beskriva patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors

perspektiv, utifrån syftet valdes en allmän litteraturöversikt då både kvalitativa och

kvantitativa data kunde besvara det valda syftet. Ett alternativ för examensarbetets metod

hade varit en empiriskstudie då innehållet hade skapat en djupare förståelse för perspektivet.

Examensarbetet är tidsbegränsat och en empirisk studie är tidskrävande, därför valdes

metoden bort. En systematisk litteraturstudie kunde även vara relevant då analyserade data

mest har baserats på kvalitativa data men på grund av att författarna ansåg att kvantitativa

data kan komma att vara av intresse valdes en allmän litteraturöversikt. Baserat på syftet att

22

skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv

är en allmän litteraturöversikt ett relevant alternativ för att få ett bredare perspektiv till

examensarbetet. Polit och Beck (2016) ansåg att kvalitativa data ger ett djupare innehåll av

personens levda erfarenheter. Av den analyserade data var kvalitativ metod mest

förekommande, nio av artiklarna var kvalitativa och två av artiklarna var kvantitativa.

Eftersom de kvantitativa artiklarna också var utifrån sjuksköterskors perspektiv valdes dessa

också in i examensarbetet. Det finns artiklar i examensarbetet där andra yrkeskategorier

utöver sjuksköterskor förekommer, de artiklarna har ändå valts med i examensarbetet då

sjuksköterskors perspektiv kunnat urskiljas. Samtliga 11 artiklar både de nio kvalitativa

artiklarna samt de två kvantitativa artiklarna undersökte sjuksköterskors perspektiv gällande

patientsäkerhet på vårdavdelningar.

Termer som används för att säkerställa kvalitén inom kvalitativa data är trovärdighet,

pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Trovärdighet innebär att det är tydligt för

läsaren att den skapade kunskapen är rimlig och att resultatet äger giltighet. Forskarna kan

säkerställa trovärdigheten genom att bekantas med forskningsmiljön innan studien startar.

Tillsammans med ”kritiska vänner” kan studiens resultat diskuteras för att försäkra om att

analysen är grundad i data (Mårtensson & Fridlund, 2017). Examensarbetet har diskuterats

med studiekamrater för att nå hög trovärdighet. Artikelsökningen är begränsad till artiklar

endast skrivna på engelska för att kunna behärska språket men också för att många artiklar

är skriva på engelska för att kunna nå ut till en större målgrupp. Pålitlighet kan påvisas

genom att beskriva författarnas förförståelse samt belysa författarnas tidigare erfarenheter

som kan påverka datainsamlingen och dataanalysen (Mårtensson & Fridlund, 2017). I

inledningen av examensarbetet beskrivs det om hur intresseområdet uppkom vilket var

kopplat till arbetslivserfarenheter inom vården. De tidigare erfarenheterna inom vården

gjorde att resultatet kunde granskas utifrån förförståelse vilket ska undvikas. För att undvika

att resultatet granskats utifrån förförståelse, tolkades resultaten individuellt för att sedan

tillsammans diskutera och kritisera resultatet för att säkerställa pålitligheten.

Bekräftelsebarhet ökar om analysprocessen är tydligt beskriven samt att författarna noggrant

under hela forskningsprocessen har tagit hänsyn till sina ställningstaganden. Under

examensarbetets gång är det viktigt att vara neutral, det underlättas genom att någon

utomstående får läsa utskrifter, analyser och resultatet (Mårtensson & Fridlund, 2017).

Under examensarbetet har arbetet granskats med hjälp av högläsning samt att

studiekamrater läst och granskat examensarbetet för att det ska vara neutralt genomarbetat

utan att vinkla examensarbetet mot en specifik riktning.

Överförbarhet innebär i vilken grad examensarbetets resultat kan överföras till andra

grupper, sammanhang och situationer. För att bedöma överförbarheten i resultatet krävs att

resultatet är tydligt beskrivet samt att trovärdigheten, pålitligheten samt bekräftelsebarheten

är säkerställd (Mårtensson & Fridlund, 2017). Examensarbetet har en begränsad

överförbarhet då det skrevs under begränsad tid och med begränsad kunskap hos författarna.

Resultatet kan appliceras på olika enheter där sjuksköterskor arbetar och vård bedrivs samt

till flera olika patientgrupper då patientsäkerhet är något som berör alla patienter oavsett

patientgrupp. Svagheter i överförbarheten gällande examensarbetet är att resultatet

varierade stort i antal deltagare, vilket medför att några artiklar har mer grund och

trovärdighet än andra. Erfarenheter är subjektiva vilket innebär att erfarenheterna är

23

egenupplevda och kan vara svåra att överföra till någon annan som inte har samma

erfarenheter, därav kan erfarenheter bidra till begränsad överförbarhet. Däremot påvisar

flera artiklar liknande resultat vilket stärker överförbarheten.

Alla artiklar som var intressanta för examensarbetet kvalitetsgranskades utifrån Fribergs

(2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor. Två olika kvalitetsgranskningstabeller en för

kvalitativa artiklar och en för kvantitativa artiklar gjordes. Kvalitetsgranskningstabellen för

kvalitativa artiklar innehöll 14 och kvantitativa artiklar innehöll 13

kvalitetsgranskningsfrågor, dessa frågor omformulerades för att endast kunna besvaras med

ja respektive nej. En brist i nio av 11 artiklar var att de inte innehöll ett tydligt teoretiskt

perspektiv och därav fick automatiskt även lägre poäng eftersom det teoretiska perspektivet

inte fanns kunde dessa inte återkopplas till metoden. Frågorna i kvalitetsgranskningen var

anpassad utifrån den data respektive artikel behandlade, det kan vara en styrka i

examensarbetet för att säkerställa att rätt frågor granskades för rätt kvalitativa respektive

kvantitativa data. Utifrån Friberg (2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor har alla

kvalitetsgranskningsfrågor använts i examensarbetet vilket påvisar en styrka att data har

blivit noggrant och hårt kritisk granskad.

Svagheter som kan sänka trovärdigheten i examensarbetet är författarnas begränsade

kunskap av metodologier. Det kan medföra att resultaten kan vara feltolkade samt även

bristande språkkunskaper kan minska trovärdigheten då artiklarna kan ha uppfattats

felaktigt. Under examensarbetets gång har enstaka engelska ord inte gått att återfinna på

svenska.

6.3 Etiskdiskussion

Etiska riktlinjer från CODEX (2021) har använts genom hela examensarbetet för att

upprätthålla de etiska överväganden som examensarbetet kunnat stöta på. Examensarbetet

har grundats på bearbetat material och behöver därför inte genomgå en etisk prövning.

Endast vetenskapliga artiklarna som varit peer-review har använts i examensarbetet, trots att

artiklarna som användes har granskats av experter har även författarna kritiskt granskat

artiklarna. I examensarbetet har författarna antagit ett indikativt förhållningssätt när

artiklarna analyserades, artiklarna har därmed lästs igenom vid flera olika tillfällen för att få

en bättre uppfattning om artiklarnas innehåll. Vid översättning av artiklarna från engelska

till svenska har författarna haft stöd av ett engelsk-svenskt lexikon för att kunna översätta

artiklarna utan att förvränga dess innehåll och vara så sanningsnära som möjligt. Författarna

har under examensarbetets gång märkt att vissa ord på engelska inte återfinns på svenska

vilket kan bidra till feltolkning av artikelns innehåll. Författarna har genom hela

examensarbetet försökt hålla ett objektivt arbetssätt för att minska risken för att egna

tolkningar gjorts baserat på egna tidigare erfarenheter. Referenshantering i examensarbetet

har genomförts med hjälp av APA-lathunden baserad på APA 7 (Kjellin & Pettersson, 2020).

24

7 SLUTSATS

Syftet med examensarbetet var att skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar

utifrån sjuksköterskors perspektiv. De tre viktigaste faktorerna för att öka patientsäkerhet

var kommunikation, samarbete och arbetsbelastning. Sjuksköterskor betonade

kommunikation och förebyggande åtgärder som viktiga för att få en bättre patientsäkerhet.

Sjuksköterskor belyste att en öppen dialog mellan vårdpersonal och vårdavdelning oavsett

erfarenheter måste förbättras, då det fortfarande finns vissa hierarkiska förhållanden kvar

inom sjukvården där äldre och mer erfarna sjuksköterskor blir mer respekterade än mindre

erfarna sjuksköterskor. När sjuksköterskor intog ett partnerskap och samarbetade med

patienter kunde vården säkerställdas som personcentrerad genom att lyssna på patientens

behov, begär och önskemål. Personcentrerad vård samt att sjuksköterskor blev mer synliga

för att patienter bidrog till en ökad trygghet hos patienterna. Hög arbetsbelastning visade

även ha stor betydelse för patientsäkerheten då det påverkade sjuksköterskor att känna sig

otillräckliga inför sina patienter. Sjuksköterskor var tvungna att prioritera det viktigaste som

var ett måste för omvårdnaden vilket gjorde att andra viktiga delar försvann för patienter.

Sjuksköterskor menade även att kontinuiteten hade stor inverkan på patienters förtroende.

Författarnas förhoppning med examensarbetet är att öka förståelsen för vad som bidrar till

bättre patientsäkerhet samt öka intresset för vidare forskning inom patientsäkerhet.

8 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Författarna till examensarbete ser att en vidare forskning inom patientsäkerheten är av nytta

för att säkerställa vårdkvalitén på vårdavdelningar samt övriga platser där vård bedrivs.

Empiriska studier som beskriver djupgående sjuksköterskors erfarenheter ytterligare om

patientsäkerhet i både brister och hur de ska motverkas. Intervjuer med patienter är av

intresse för att få en förståelse hur det är att vara patient under ett pågående patientsäkerhet

under ständig förändring mot förbättring. Hitta samband mellan sjuksköterskors upplevelser

och erfarenheter och patienters upplevelser och erfarenheter om patientsäkerhet. Vidare

forskning på hur tillämpningen av förebyggande åtgärder ska genomföras då författarna

upplever utifrån tidigare forskning att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ställer sig

frågande till genomförandet.

25

REFERENSLISTA

Artiklar som återfinns i resultatet är markerade i referenslistan med ”*”.

Alfaqawi, M., Böttcher, B., Abuowda, Y., Alaloul, E., Elnajjar, I., Elhout, S., Abu-El-Noor, M.,

& Abu-El-Noor, N. (2020). Treating patients in a safe environment: a cross-sectional

study of patient safety attitudes among doctors in the Gaza Strip, Palestine. BMC

Health Services Research, 20(1), 1–9. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-

020-05230-5

Arfanis, K., & Smith, A. (2011). Informal risk assessment strategies in health care staff: an

unrecognized source of resilience? Journal of Evaluation in Clinical Practice, 18(6),

1140–1146. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2753.2011.01759.x

Carlfjord, S., Öhrn, A., & Gunnarsson, A. (2018). Experiences from ten years of incident

reporting in health care: a qualitative study among department managers and

coordinators. BMC Health Services Research, 18, 1–9. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-018-2876-5

*Chua, W. L., Legido-Quigley, H., Ng, P. Y., McKenna, L., Hassan, N. B., & Liaw, S. Y. (2019).

Seeing the whole picture in enrolled and registered nurses’ experiences in recognizing

clinical deterioration in general ward patients: A qualitative study. International

Journal of Nursing Studies, 95, 56–64. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2019.04.012

CODEX. (2021, 1 februari) Codex: Samlingen av regler och riktlinjer för forskning. Hämtad

2021, 16 februari från: https://codex.uu.se/

Curran, C., Lydon, S., Kelly, M. E., Murphy, A. W., & O’Connor, P. (2019). An analysis of

general practitioners’ perspectives on patient safty incidents using critical incident

technique interviews. s. Family Practice, 36, 736–742. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1093/fampra/cmz012

De Brún, A., Heavey, E., Waring, J., Dawson, P., & Scott, J. (2017). A model of barriers and

facilators to patient providing feedback on experiences of safety. Health expectations.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/hex.12516

Eriksson, K. (2014) Vårdprocessen (5:e uppl.). Liber AB.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 141–152) Studentlitteratur AB.

Friberg, F., & Öhlén, J. (2017) Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod. (s. 310–312). Studentlitteratur AB.

Harrison, R., Sharma, A., Walton, M., Esguerra, E., Onobrakpor, S., Nghia, B. T., & Chinh, N.

D. (2019). Responding to adverse patient safety events in Viet Nam. BMC Health

Services Research, 19(1), N.PAG. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-019-

4518-y

26

Hemsley, B., Georgiou, A., Hill, S., Rollo, M., Steel, J., & Balandin, S. (2016). An integrative

review of patient safety in studies on the care and safety of patients with

communication disabilities in hospital. Patient Education & Counseling, 99(4), 501–

511. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.pec.2015.10.022

Isaac, T., Zaslavsky, A.M., Cleary, P.D., & Landon, B.E. (2010). The relationship between

patients’ perception of care and measures of hospital quality and safety. Health

Services Research, 45(4), 1024–1040. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1475-

6773.2010.01122.x

Inspektion för vård och omsorg. (2019, 12 december). Anmäl vårdskada- lex Maria. Hämtad

2021, 16 februari från https://www.ivo.se/for-yrkesverksamma/anmala-och-

rapportera-som-yrkesverksam/anmal-vardskada---lex-maria/

Jangland, E., Carlsson, M., Lundgren, E., & Gunningberg, L. (2012). The impact of an

intervention to improve patient participation in a surgical care unit: A quasi-

experimental study. International Journal of Nursing Studies, 49(5), 528–538.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2011.10.024

*Jangland, E., Nyberg, B., & Yngman, U. P. (2016). “It’s a matter of patient safety”:

understanding challenges in everyday clinical practice for achieving good care on the

surgical ward - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2),

323–331. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12350

*Jones, A., & Johnstone, M.-J. (2019). Managing gaps in the continuity of nursing care to

enhance patient safety. Collegian, 26(1), 151–157.

https://doi.org/10.1016/j.colegn.2018.06.006¨

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och

metod. (s. 95). Studentlitteratur AB.

Kenward, P., Whiffin, C., & Spalek, B. (2017) Feeling unsafe in the healthcare setting:

patients’ perspectives. British Journal of Nursing, 26(3). https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.12968/bjon.2017.26.3.143

Kjellin, D., & Pettersson, A. (2020, 31 augusti). APA-lathunden: Baserad på APA 7. Hämtad

2021, 16 februari från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40505/30/gupea_2077_40505_30.pdf

*Kullberg, A., Sharp, L., Dahl, O., Brandberg, Y., & Bergenmar, M. (2018). Nurse perceptions

of person-centered handovers in the oncological inpatient setting: A qualitative

study. International Journal of Nursing Studies, 86, 44–51. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2018.06.001

*Lee, W., Pyo, J., Jang, S-G., Gyeong Jang, S., Eun Choi, J. Ock, M. (2019) Experiences and

responses of second victims of patient safety incidents in Korea: a qualitative

study. BMC Health Serv Res 19, 100 https://doi.org/10.1186/s12913-019-3936-1

27

Lilja Andersson, P. (2012). Vården inifrån- När sjuksköterskan blir patient. Natur & Kultur

AB.

Lukewich, J., Edge, D. S., Tranmer, J., Raymond, J., Miron, J., Ginsburg, L., &

VanDenKerkhof, E. (2015). Undergraduate baccalaureate nursing students’ self-

reported confidence in learning about patient safety in the classroom and clinical

settings: An annual cross-sectional study (2010-2013). International Journal of

Nursing Studies, 52(5), 930–938. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.01.010

*Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2019) New graduate nurses’ understanding and

attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of clinical Nursing,

28(13-14), 2543-2552. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.14839

Mårtensson, J. & Fridlund, F. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson

(Red.), Vetenskaplig teori och metod. (s. 421–438). Studentlitteratur AB.

Olsson, A. (2018, 28 februari), Kompetensbristen ett hot mot patientsäkerheten. Vårdfokus.

Hämtad 2021, 11 februari från

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/februari/kompetensbristen-ett-hot-

mot-patientsakerheten/

*Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2017). Registered Nurses’

experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors

patient participation in care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 612–

621. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12486

Palese, A., Gonella, S., Grassetti, L., Mansutti, I., Brugnolli, A., Saiani, L., Terzoni, S.,

Zannini, L., Destrebecq, A., Dimonte, V., Morsanutto, M., Canzan, F., Altini, P.,

Bevilacqua, A., Ponte, A., Biasio, L., Fascì, A., Grosso, S., Mantovan, F., & Marognolli,

O. (2018). Multi‐level analysis of national nursing students’ disclosure of patient

safety concerns. Medical Education, 52(11), 1156–1166. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1111/medu.13716

*Polisena, J., Gagliardi, A., & Clifford, T. (2015). How can we improve the recognition,

reporting and resolution of medical device-related incidents in hospitals? A

qualitative study of physicians and registered nurses. BMC Health Services

Research, 15, 220. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12913-015-0886-0

Polit, D., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (10th ed.). Wolters Kulwer.

Rathers, C., May, D. R., & Williams, E. S. (2011). Beyond service quality: The mediating role

of patient safety perceptions in the patient experience-satisfaction

relationship. Health Care Management Review, 36(4), 359–368. Doi:

10.1097/HMR.0b013e318219cda1

Riskin, A., Bamberger, P., Erez, A., Foulk, T., Cooper, B., Peterfreund, I., Sheps, J., Wilhelm-

Kafil, M., Riskin, Y., Riskin-Guez, K., & Bamberger, E. (2019). Incivility and Patient

28

Safety: A Longitudinal Study of Rudeness, Protocol Compliance, and Adverse

Events. Joint Commission Journal on Quality & Patient Safety, 45(5), 358–367.

https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jcjq.2019.02.002

*Sanjuan-Quiles.A., Hernández-Ramón. MDP., Juliá- Sanchis. R., García-Aracil. N.,

Castejón-de la Encina. ME., Perpiña-Galvañ. J. (2019). Handover of Patients From

Prehospital Emergency Services to Emergency Departments: A Qualitative Analysis

Based on Experiences of Nurses. Journal of Nursing Care Quality, 34(2), 169-174.

doi: 10.1097/NCQ.0000000000000351

Schwappach, D. L. B., Frank, O., Buschmann, U., & Babst, R. (2013). Effects of an

educational patient safety campaign on patients’ safety behaviours and adverse

events. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 19(2), 285–291. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2753.2012.01820.x

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-

2009400_sfs-2009-400

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-

659

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2019:504. Lag om ansvar för god forskningssed om prövning av oredlighet i forskning.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-2019504-om-ansvar-for-god-forskningssed_sfs-2019-504

Socialstyrelsen. (2020). Vad är patientsäkerhet. Hämtad 2021, 11 februari från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/vad-ar-

patientsakerhet/

Svensk MeSH. (2020a). Sjukhusavdelningar. I Svensk MeSH. Hämtad 2020, 12 oktober från

https://mesh.kib.ki.se/term/D006748/hospital-departments

Svensk MeSH. (2020b) Vårdpersonal. I Svensk MeSH. Hämtad 2020, 13 november från

https://mesh.kib.ki.se/term/D009740/nursing-staff

Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Teamets kommunikation inom vård och omsorg.

Hämtad 2020, 11 september från https://www.swenurse.se/publikationer/teamets-

kommunikation-inom-vard-och-omsorg

Svensk sjuksköterskeförening (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. Hämtad 2021, 11 februari från

https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-

sjukskoterska

29

Svensk sjuksköterskeförening. (2017c). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2021,11

februari från https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-

sjukskoterskor

Tobiano, G., Bucknall, T., Sladdin, I., Whitty, J. A., & Chaboyer, W. (2018). Patient

participation in nursing bedside handover: A systematic mixed-methods review.

International Journal of Nursing Studies, 77, 243–258. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2017.10.014

Usher, K., Woods, C., Parmenter, G., Hutchinson, M., Mannix, J., Power, T., Chaboyer, W.,

Latimer, S., Mills, J., Siegloff, L., & Jackson, D. (2017). Self-reported confidence in

patient safety knowledge among Australian undergraduate nursing students: A multi-

site cross-sectional survey study. International Journal of Nursing Studies, 71, 89–

96. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2017.03.006

*Wang, X., Liu, K., You, L., Xiang, J., Hu, H., Zhang, L., Zheng, J., & Zhu, X. (2014). The

relationship between patient safety culture and adverse events: A questionnaire

survey. International Journal of Nursing Studies,51(8), 1114–1122. https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2013.12.007

*Wanger. A., Michaells. M., Luntz. E., Wittich. A., Schrappe. M., Lessing. C., &. Rieger. A. M.

(2018), Assessment of Patient and Occupational Safety Culture in Hospitals:

Development of a Questionnaire with Comparable Dimensions and Results of a

Feasibility Study in a German University Hospital. International Journal of

Environmental Research and Public Health, 15(12), 2625.

https://doi.org/10.3390/ijerph15122625

Öhrn, A. (2014) Patientsäkerhet. I Ehrenberg, A. &. Wallin, L. (Red.) Omvårdandes grunder:

Ansvar och utveckling. (ss. 381–405). Studentlitteratur AB.

Östlundh, L. (2017) Informationssökning. I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats: vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 59–82) Studentlitteratur AB.

1

BILAGA A. SÖKMATRIS

Databas

och datum

Sökord och

Booleska

sökoperatorer

Avgränsningar

och urval

Antal

träffar

Antal lästa; titel,

abstract, full text och

antal

kvalitetsgranskade

Antal valda

artiklar

CINAHL

Plus 27/8–

2020

Patient safety

AND nurse

experiences

OR

perceptions

OR

perspective

AND hospital

department

Publicerad

augusti 2010-

augusti 2020,

Engelska, peer-

reviewed, full

text

106 106 titlar, 21

abstracts, 8 full text

valdes att läsas. 6 st

kvalitetsgranskades

4

CINAHL

Plus 27/8-

2020

Patient safety

AND nurse

experiences

OR

perceptions

AND hospital

department

Publicerad

September

2010- augusti

2020, English,

peer- reviewed,

full text

83 83 titlar, 30

abstracts, 11 full text

valdes att läsas. 2 st

kvalitetsgranskades

2

CINAHL

Plus 14/9-

2020

Patient safety

AND nursing

experiences

Publicerad

Oktober 2010-

september

2020,

Engelska, peer-

reviewed, full

text

29 29 titlar, 5 abstracts,

3 full text valdes att

läsas. 1 st

kvalitetsgranskades

1

CINAHL

plus 14/9-

2020

‘Patient safety’

AND nursing

experiences

Publicerad

Oktober 2010-

September

2020,

Engelska, peer-

reviewed, full

text

29 29 titlar, 4 abstracts,

2 full text valdes att

läsas.1 st

kvalitetsgranskades

1

MEDLINE

24/10-

2020

Patient safety AND nurse experiences OR perceptions OR perspective AND hospital department AND qualitative study

Scholarly

(Peer-

Reviewed)

Journals,

Linked full text,

publicerad

oktober 2010-

September

71 71 titlar, 3 abstracts,

2 full text valdes att

läsas. 1 st

kvalitetsgranskades

1

2

2020, English,

Human

MEDLINE

24/10-

2020

Patient safety AND nurse experiences AND hospital department AND qualitative study

Scholarly

(Peer-

Reviewed)

Journals,

Linked full text,

oktober 2010-

September

2020, English,

Human

26 26 titlar, 5 abstracts,

3 full text valdes att

läsas. 1 st

kvalitetsgranskades

1

PubMed

27/8–

2020

Patient safety

AND nurse

experiences

OR

perceptions

OR

perspective

AND hospital

department

10 years,

english, full

text

17 17 titlar, 9 abstracts,

7 full text valdes att

läsas. 6 st

kvalitetsgranskades

1

1

BILAGA B1. KVALITATIV KVALITETSGRANSKNINGSTABELL

Utifrån Friberg (2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor.

Artikel 2 3 5 6 7 8 9 10 11

Finns det ett tydligt

problem formulerat?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Finns teoretiska

utgångspunkter

beskrivna?

Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej

Finns det någon

omvårdnadsvetenskaplig

teoribildning beskriven?

Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Är syftet tydligt

formulerat?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Finns det en tydligt

formulerad metod?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Är

undersökningspersonerna

tydligt beskrivna?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Framkommer det hur

data har analyserats?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Hänger metod och

teoretiska

utgångspunkterna ihop?

Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej

Finns det ett tydligt

beskrivet resultat?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Har författarna tolkat

studiens resultat?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Finns det tydliga

argument?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

2

Förs det några etiska

resonemang?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Finns det en

metoddiskussion?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Sker en återkoppling till

teoretiska antaganden,

till exempel

vårdvetenskapliga

antaganden?

Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Total poäng 10/14 10/14 12/14 12/14 10/14 10/14 12/14 10/14 10/14

1

BILAGA B2. KVANTITATIV KVALITETSGRANSKNINGSTABELL

Utifrån Friberg (2017) förslag på kvalitetsgranskningsfrågor.

Artikel 1 4

Finns det ett tydligt

problem formulerat?

Ja Ja

Finns teoretiska

utgångspunkter

beskrivna?

Nej Nej

Finns det någon

omvårdnadsvetenskaplig

teoribildning beskriven?

Nej Nej

Finns det ett tydligt

formulerat syfte?

Ja Ja

Finns det en tydligt

beskriven metod?

Ja Ja

Finns det tydligt beskrivet

urval?

Ja Ja

Finns det en tydlig

beskrivning av hur data

analyserades?

Ja Ja

Hänger metod och

teoretiska

utgångspunkterna ihop?

Nej Nej

Finns det ett tydligt

beskrivet resultat?

Ja Ja

Förs arguments fram? Ja Ja

Förs det några etiska

resonemang?

Ja Ja

Förs det en

metoddiskussion?

Ja Ja

2

Sker en återkoppling till

teoretiska antaganden,

tillexempel

omvårdnadsvetenskapliga

antaganden?

Nej Nej

Total poäng 9/13 9/13

1

BILAGA C. ARTIKELMATRIS

Artikel-

nummer

Författare

Titel (på engelska)

Tidskrift

År

Land

Syfte

Metod (ansats, antal deltagare, datainsamling, dataanalys)

Resultat

1 Chua, Legido-Quigley, Ng, McKenna, Hassan & Liaw.

Seeing the whole picture in enrolled and registered nurses’ experiences in recognizing clinical deterioration in general ward patients: A qualitative study

2019

International Journal of Nursing Studies

Singapore

Aim to reduce failure to rescue in general wards is only effective if frontline nurses can recognize and act on clinical deterioration in a timely manner

Kvalitativ, 22 legitimerade sjuksköterskor, intervju, öppen kodning.

Sjuksköterskors samarbetsmetoder för att förbättra tidigt erkännande och snabb behandling av patienter med klinisk försämring bidrog till en ökad patientsäkerhet.

2 Jangland, Nyberg & Yngman-Uhlin.

‘It’s a matter of patient safety’: understanding challenges in everyday clinical practice for achieving good care on the surgical ward – a qualitative study

2016

Scandinavian Journal of Caring Sciences

Sverige

To explore situations and processes that support or hinder good safe patient care on the surgical ward.

Kvalitativ, 4 kirurger och 6 sjuksköterskor som arbetade som chefer, intervju, systematisk textkondensering.

Sjuksköterskor menade att det finns ett gap mellan vad som beskrivs i skriftliga dokument och vad som är/kan utföras i klinisk praxis för att kunna uppnå en god vård.

3

Jones, & Johnstone.

Managing gaps in the continuity of nursing care to enhance patient safety.

Collegian

2019

Austalien

To describe the processes nurses used to (i) identify potentially harmful gaps in the continuity of patient care and (ii) manage the gaps identified as a key aspect of safe care.

Kvalitativ, 70 sjuksköterskor, intervju, innehålls- och tematiska analysstrategier

Resultatet visade att för att identifiera luckorna behövdes sjuksköterskeövervakning, teamarbete och kommunikation,

2

4 Kullberg, Sharp, Dahl, Brandberg, & Bergenmar.

Nurse perceptions of person-centered handovers in the oncological inpatient setting: A qualitative study.

2018

International Journal of Nursing Studies

Sverige

The aim of the study was to describe registered nurses’ perceptions of PCH in an oncological inpatient setting.

(PCH=Person-centered handover)

Kvalitativ, 34 sjuksköterskor, intervju, kvalitativ analysmetod med indikativt tillvägagångssätt.

Sjuksköterskor upplever svårigheter i en personcentrerad överlämning mellan avdelningar och ansåg att det kunde brista i patientsäkerhet.

5 Lee, Pyo, Jang, Gyeong Jang, Eun Choi, & Ock.

Experiences and responses of second victims of patient safety incidents in Korea: a qualitative study.

BMC Health Serv Res

2019

Korea

The aim of examining the experiences and response methods of second victims to PSIs.

Kvalitativ, 16 sjuksköterskor, intervju, grundad teori.

Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetstrauma belyser fem faser som kan komma att användas för att utforma ett stödprogram.

6

Murray, Sundin & Cope.

New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice.

Journal of clinical Nursing

2019

Australien

To explore the transition experiences of newly graduated registered nurses with particular attention to patient safety.

Kvalitativ, 290 sjuksköterskor, varav 80 nyexaminerade, intervju, innehålls- och tematiska analysstrategier.

Nyblivna sjuksköterskor ansåg att läkemedelshanteringen ledde till stress och ångest vilket kan bidra till att patientsäkerheten brister.

7 Oxelmark, Ulin, Chaboyer, Bucknal & Ringdal

Registered Nurses’ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care

2017

Scandinavian Journal of Caring Sciences

Sverige

The aim of this study was to describe Registered Nurses’ experiences with patient participation in nursing care including their barriers and facilitators for participation.

Kvalitativ, 20 sjuksköterskor, intervju, innehålls- och tematiska analysstrategier.

Sjuksköterskor ingick i ”partnerskap med patienterna” för att få patienterna engagerade i sin omvårdnad vilket bidrog till en ökad patientsäkerhet.

3

8 Polisena, Gagliardi & Clifford

How can we improve the recognition, reporting and resolution of medical device-related incidents in hospitals? A qualitative study of physicians and registered nurses

2015

BMC Health Services Research

Kanada

To explore factors that influence and to identify initiatives to improve the recognition, reporting and resolution of device-related incidents.

Kvalitativ, 12 läkare och 4 sjuksköterskor, intervju, kvalitativ analysmetod med indikativt tillvägagångssätt.

Sjuksköterskor föreslog en konceptuell ram för ett övervakningssystem för att förbättra patientsäkerheten

9 Sanjuan-Quiles, Hernández-Ramón, García-Aracil, Castejón-de la Encina, Perpiña-Galvañ.

Handover of Patients from Prehospital Emergency Services to Emergency Departments: A Qualitative Analysis Based on Experiences of Nurses.

2019

Journal of Nursing Care Quality

Spanien

To explore the viewpoint of nurses on their experience of patient handovers, describing the essential aspects of the process and areas for improvement, and establishing standardized elements for an effective handover.

Kvalitativ, 17 sjuksköterskor, intervju, öppen kodning.

Sjuksköterskor identifierade behovet genom att standardisera patientöverföringen med ett skriftligt dokument för att kunna stödja det muntliga överlämnandet. Detta skulle öka patientsäkerheten

10 Wang, Liu, You, Xiang, Hu, “…”, & Zhu.

The relationship between patient safety culture and adverse events: A questionnaire survey.

International Journal of Nursing Studies

2014

Kina

This study aimed to describe nurses’ perception of patient safety culture and frequencies of adverse events and examine the relationship between them.

Kvantitativ, 28 vårdavdelningar där endast sjuksköterskor tillfrågades, enkäter, beskrivande statistik.

Efter en kontroll av alla sjuksköterskerelaterade faktorer var det en högre genomsnittlig poäng av organisatoriskt lärande och kontinuerligt förbättrande.

4

11 Wanger, Michaells, Luntz, Wittich, Schrappe, Lessing & Rieger.

Assessment of Patient and Occupational Safety Culture in Hospitals: Development of a Questionnaire with Comparable Dimensions and Results of a Feasibility Study in a German University Hospital,

International Journal of Environmental Research and Public Health

2018

Tyskland

The aim of this feasibility study in a German university hospital was to develop a questionnaire to assess both issues analogously.

Kvantitativ, 1661 sjuksköterskor och läkare, enkät, multipel regressionsanalys.

Sjuksköterskor på avdelningar med hög patientsäkerhet, kommer sannolikt ha en högarbetsskyddskultur.

1

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se